Banko-Utskottets Memorial N:o 3.

I

N:o 3.

Ant. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 3 e. m.

Memorial, i fråga om användningen af bankovinsten för år 1877.

Likmätigt 1 § åt den för Banko-Utskottet gällande instruktion tillkommer det
Utskottet att till Riksdagen afgifva förslag om användningen af den under år 1877
å bankens rörelse upplupna vinst, hvilken enligt fullmäktiges i Riksbanken uti deras
till Utskottet afgifna och Riksdagen i tryck meddelade berättelse uppgår till
2,743,464 kronor 91 öre.

Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet haft att taga i öfvervägande
:

1) Kongl. Maj:ts i dess till Riksdagen aflåtna nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof gjorda framställning, att af Riksbankens vinst för nämnda
år måtte för statsverkets utgifter anvisas ett belopp af 1,700,000 kronor;

2) en i Första Kammaren af Herr Friherre R. Klinckow ström väckt motion,
N:o 2, »att af Riksbankens under år 1877 upplupna vinstmedel halfva beloppet må
reserveras till bildande af en reservfond för bestridande af de första utgifterna
vid en motsedd ombildning af landtförsvaret; — att denna fond, intilldess att
den, enligt Riksdagens bestämmelse, skall användas, stannar under Riksbankens
vård och förkofras der genom räntans läggande till kapitalet; — och att den återstående
hälften af nyssnämnda vinstmedel i Riksbanken bibehålies att, då fullmäktige
finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda statspapper i utländskt
mynt, hvilka vid behof kunna användas för att stärka Riksbankens metalliska
kassa;» och

Bih. till Riksd. Brok 1878. 6 Sami. 1 Afd. 3 Raft.

1

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 3.

3) tre i Andra Kammaren af Herr Olof Jonsson, Herr P. Hiibiuette och Herr
Ola Månsson afgifna motioner, i Indika föreslås:

af Herr Olof Jonsson (motionen N:o 60): »att Riksdagen måtte besluta att af
Riksbankens under år 1877 upplupna vinst 1,300,000 kronor öfverlemnas till statsverket
samt återstoden 1,443,464 kronor 91 öre åt Riksbanken bibebålles till inköp
af goda utländska statspapper för att användas till förstärkande af bankens metalliska
kassa;»

af Herr Hiibinette (motionen N:o 85): »att af den för år 1877 upplupna vinst»,
hvilken af motionären autagits uppgå till 2,500,000 kronor, »ett belopp af 1,200,000
kronor må till statsverket öfverlemnas under år 1879 på den tid bankofullmäktige
bestämma, och återstoden i Riksbanken bibehållas att, då bankofullmäktige finna
sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska statspapper,
som vid behof kunna användas för att stärka den metalliska kassan;» och

af Herr Ola Månsson (motionen N:o 105): »att af Riksbankens under år 1877
upplupna vinst 1,243,464 kronor 91 öre må öfverlemnas till statsverket samt återstoden
1,500,000 åt Riksbanken bibehållas att, då fullmäktige finna sådant lämpligen
kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska statspapper, hvilka vid behof
kunna användas för att stärka Riksbankens metalliska kassa».

Med öfverlemnande till fullmäktige af berörda motioner har Utskottet anmodat
dem att, efter öfvervägande af de särskilda förslagen, till Utskottet i anledning
af desamma samt i fråga om det sätt, hvarpå fullmäktige ansågo bankovinsten
för nästlidna år böra lämpligen användas, afgifva utlåtande; och hafva fullmäktige
i detsamma anfört, hurusom de redan vid flera föregående tillfällen, då
fullmäktige, på anmodan af Utskottet, yttrat sig angående bankovinsten, framhållit
önskvärdheten af eu gifven och bestämd fördelning mellan statsverket och Riksbanken
af denna senares vinstmedel. I de tre senaste Riksdagarnas sammanstämmande
beslut i omförmälda hänseende hade fullmäktige ock trott sig finna denna
sin åsigt af Riksdagen delad, om ock Riksdagen i så måtto afvikit från hvad fullmäktige
förordat, att, under det fullmäktige ansett trefj ende delar af bankovinsten
kunna till statsverket aflemnas, 1875, 1876 och 1877 årens Riksdagar bestämt vinstens
fördelning till lika belopp mellan statsverket och Riksbanken. Då emellertid,
enligt fullmäktiges mening, största vigten läge uppå, att en viss fördelningsgrund,
så vidt ske kunde, blefve följd, funno fullmäktige, med hänsyn till nyssomförmälda
Riksdagars beslut och då Riksbankens ställning icke oundgängligen påkallade
att större delen af vinsten för Riksbanken bibehölles, sig böra tillstyrka, att
1877 års vinst å riksbankens rörelse mellan statsverket och Riksbanken lika fördelades.
Beträffande användandet af samma vinst hafva fullmäktige, som ansett det icke
tillkomma dem att yttra sig öfver annan del deraf, än den som komme att för
Riksbankens räkning bibehållas, hemstält, att åt fullmäktige i det afseende! lemnades
fria händer att efter omständigheterna förfara, dock med skyldighet att;

Banko-Utskottets Memorial N:o 3.

3

när så lämpligen ske kunde, för samma medel uppköpa goda utländska statspapper,
hvilka vid behof kunde användas för att stärka Riksbankens metalliska kassa.

Då, efter livad ofvan förmälts, Kongl. Maj:t uti sin till innevarande års
Riksdag aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof funnit sig böra
beräkna en del af Riksbankens vinstmedel sistlidna år för statsutgifternas bestridande,
hvilket ock otvifvelaktigt är behöfligt, och då för Riksbankens jemna och
tryggade utveckling en del af dess vinst, såsom ock samtlige motionärerne föreslagit,
bör åt Riksbanken bibehållas för att i dess rörelse ingå, anser Utskottet
att för behörigt tillgodoseende af dessa ändamål någon annan fördelning af 1877
års bankovinst än emellan statsverket för dess allmänna behof och Riksbanken
icke skäligen bör ifrågakomma. I afseende åter å grunden för fördelningen dem
emellan af samma vinstmedel, hafva de stora fördelarne för såväl statsverket som
Riksbanken att kunna år från år med säkerhet påräkna en viss bestämd andel af
bankovinsten under de senare åren med öfvertygande skäl framhållits och blifvit
behörigen beaktade. Väl har meningsskiljaktighet förefunnits rörande storleken
af den andel, som borde för det ena och det andra afj dessa ändamål bestämmas;
men då, såsom fullmäktige jemväl erinrat, de tre senaste Riksdagarne sammanstämmande
beslutat ifrågavarande vinstmedels lika fördelning mellan statsverket
och Riksbanken, törde striden härom numera få anses utkämpad och fördelningsgrunden
så vidt ske kan för framtiden bestämd. Jemte det Utskottet med afseende
härå finner sig böra föreslå, att hälften af bankovinsten för nästlidna år må
i rundt tal beräknad tillfalla statsverket och återstoden i Riksbanken bibehållas,
har Utskottet hvad angår användandet af den del af vinsten, som sålunda skulle
komma att för Riksbanken bibehållas, lika med fullmäktige ansett densamma böra
användas till inköp, när så lämpligen kan ske, af goda utländska statspapper till
stärkande af Riksbankens metalliska kassa.

Utskottet hemställer alltså:

l:o.

att af Riksbankens under år 1877 upplupna vinst 1,350,000
kronor öfverlemnas till statsverket samt återstoden, 1,393,464
kronor 91 öre åt Riksbanken bibehålies, att, då fullmäktige i
Riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till
inköp af goda utländska statspapper, hvilka vid behof kunna
användas för att stärka Riksbankens metalliska kassa.

Hvad beträffar tiden för utbetalande till statsverket af dess vinstandel, får
Utskottet, i likhet med hvad nästlidet år i sådant hänseende utaf Utskottet föreslogs
och af Riksdagen beslutades, hemställa:

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 3.

2: o.

att den statsverket anvisade del af bankovinsten för år
1877 skall af fullmäktige i Riksbanken tillhandahållas Statskontoret
och utgå med en fjerdedel under loppet af hvarje
af månaderna Mars. Juni, September och December år 1879.

De i förevarande ämne väckta, här ofvan omförmälda motioner torde härmed
få anses besvarade.

Stockholm den 16 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.