14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.
:%:o 76.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1877.
» » » » Andra Kammaren den 21 » »
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj-ds
nådiga proposition angående bergverkstiondens upphörande.
(Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 89.)
S. A. K.
Uti en deri 8 Januari innevarande år till Riksdagen aflåten nådig
proposition har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad ett propositionen
bilagdt utdrag af det inför Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet
samma dag förda protokoll öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen:
att
från den dag, då författning derom kunde varda i laga ordning
utfärdad, tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande
s. k. ädlare verks tillverkning icke måtte ega rum; samt
att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes
utgörande, måtte från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock
hvad nedannämnda verk anginge, med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tana bergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning
eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde
varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlade lösen för den del af all
-
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.
männingen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman
och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kunde
verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut
antingen till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen
eller ock, derest Eders Ivongl. Maj:t, efter det behörig utredning
åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk
finge till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret
inbetaide det belopp, hvartill densamma kunde varda i behörig
ordning uppskattad;
c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan,
som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet
åtnjöte, från och med 1878 kornme att upphöra, samt att egaren
till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetaide den på
kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet
a de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och
jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar,
eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda
skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
d) för Störa Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk att genom
allmogen i Stora Schedvi med flera socknar få kopparforsling emellan
Falun och Avesta ombesörjd förfölle;
e) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten
för Vs mantal Landverk N:o 1 i Ahre och m mantal Rönnön N:o 1 i
Offerdals socken från och med år 1878 Lomme att, upphöra; dels att
deri verkets egare genom Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade
rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i
närheten af kopparverket belägna hemman jemväl måtte upphöra; samt
dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetaide 6,657 kronor 16 öre;
f) för Löfäs silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling för den af verket utgående
afrad med 11,344 kronor 60 öre;
g) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40
öre; samt
b) för Garpenbergs kopparverk, att dels friheten från utgörande af
ränta och tionde för de till verket hörande bergsfrälsehemmanen Dormsjö
med torpet Bosjö, Arängen och Realsbo från och med år 1878 komme
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.
att upphöra, dels rättigheten för verkets innehafvare att påkalla tjenstbarheter
af Garpenbergs socknemän från samma tid upphörde, samt dels
verkets innehafvare förpligtades att, för verket tillydande hemman inom
Garpenbergs socken, deltaga i det roteringsbesvär, som i följd af de berörda
tjenstbarheternas upphörande kunde varda hemmanen inom socknen
i behörig ordning påförd t; hvaremot i dylikt fall den verket nu
åliggande rotefrihetsafgift skulle upphöra.
Af ofvan berörda statsrådsprotokoll har Riksdagen inhemtat, dels att
Eders Kongl. Maj:t den 8 sistlidne Januari, på derom gjord ansökning
och efter vederbörandes hörande, medgifvit, att Hellefors silfververk måtte
nedläggas, dels att den ytterligare utredning angående Garpenbergs kopparverk,
som vid aflåtande!, af propositionen i ämnet till 1872 års Riksdag
ansågs erforderlig och förorsakade, att detta verk i samma proposition
förbigicks, numera föreligger, samt dels att undersökningar och
utredningar angående Sala silfververk ännu pågå och beträffande Höganäs
stenkolsverk först den 5 Januari innevarande år till Eders Kongl.
Maj:t inkommit, hvadan framställningar angående sist nämnda två verk
ej kunnat i den nådiga propositionen inflyta.
Enligt räkenskaperna har den till statsverket influtna bergverkstionde
utgjort:
för |
år |
1869 |
kronor 100,290 |
— |
» |
1870 |
» 93,560 |
— |
|
)) |
» |
1871 |
» 72,573 |
— |
» |
» |
1872 |
» 109,707 |
— |
» |
1873 |
» 47,566 |
— |
|
» |
» |
1874 |
» 45,813 |
•— |
» |
» |
1875 |
» 40,998 |
■—- |
Den sålunda under de sista åren betydligt minskade skatt från bergverken
torde antyda, att bergverksindustrien, hvad de så kallade ädlare
verken beträffar, i allmänhet är i väsentligt aftagande. Men oafsedt,
huruvida detta aftagande kan vara en följd af ifrågavarande särskilda
beskattning, har Riksdagen dock ansett billigheten fordra, att berörda afgäld
afskaffa.?, helst den minskning i inkomster, statsverket genom denna
inkomsttitels borttagande komme att tillskyndas, är af jemförelsevis liten
betydenhet och till ej ringa mån komme att ersättas derigenom, att de
privilegier och fördelar, vissa verk nu åtnjuta, komme att upphöra eller
till fidla värdet godtgöras. Och ehuru genom Riksdagens nyligen fattade
beslut frågan om grundskatternas och indelningsverkets afskaffande
fortfarande blifvit satt i samband med frågan om en ny härordning, har
Riksdagen dock ansett, att förevarande ärende, som, genom bergverks
-
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 76.
tiondens fortgående förminskning, mer och mer förlorat sin betydelse i
statsekonomi! afseende, icke bort vidare göras beroende af härordningsfrågan
och den om grundskatterna, hvilka frågors slutliga lösning
numera snarare torde befrämjas och påskyndas derigenom, att föreliggande
ärende, oberoende af dem, särskild! afgöres.
På grund häraf och med afseende å de skäl, som i öfrigt blifvit
under ärendets föregående behandling anförda, har Riksdagen ansett sig
böra Eders Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning bifalla; dock,
att, då värderandet af de delar utaf bergslagsallmänningar eller öfriga
förmåner, hvilka några bergverk skulle ega att mot utgifvande af lösen
bibehålla, möjligen icke alltid kan inom 1878 års slut verkställas, dessa
bergverk böra berättigas att, äfven om de först under ett senare år
skulle komma att fullgöra ifrågavarande lösningsskyldighet, få från och
med samma år åtnjuta befrielse från bergverkstiondens utgörande.
Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 24 Maj 1877.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Raft.
3