Riksdagens underd. Skrifvelse, Ako 11.

1

lS:o

71.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1877.
» » » » Andra Kammaren den 23 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående teckning sundervisningen
och teckningslärarnes ställning och lönevilkor vid,
elementarläroverken.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10 och Andra
Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 19.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva förslag framställs om reglering och förbättring
åt de löneförmåner, hvilka tillkomma lärare i teckning vid elementarläroverken,
och hvilka, såväl med hänsyn till ifrågavarande ämnes vigt
och den för läraren erforderliga kompetens, som äfven med afseende på
den stundom högst betydligt utsträckta tjenstgöring honom kan åläggas,
synts mindre tillfredsställande, isynnerhet vid jemförelse med aflöningsvilkoren
för en annan klass af öfningslärare — nemligen lärarne i gymnastik
och vapenöfning — med hvilkas ställning en jemförelse närmast
är berättigad. Under behandlingen af detta ärende har uppmärksamheten
fästs derå, att teckningslärarnes lön understiger gymnastiklärarnes
vid fullständigt elementarläroverk med 250 kronor i hvarje lönegrad och,
vid femklassigt läroverk med 150 kronor, samt att medan gymnastiklärare
kan erhålla ett särskild! årligt arfvode för utsträckt militärundervisning,
och vid läroverk, der lärjungeantalet öfverstiger 200, ett extra
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Haft.

1

o

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 71.

gymnastiklärarearfvode, deremot lärare i teckning ej i något fall har att
påräkna sådan förbättring i sina knappa lönevilkor. Detta missförhållande
mellan aflöningsförmånerna för de tvenne här jemförda klasserna
af öfningslärare framträder ännu starkare i dagen, då det påpekas, att
teckningslärarens tjenstgöringsskyldighet stundom uppgår till mellan 20
och 30 timmar i veckan: under läseåret 1875—1876 vid ett läroverk till
23, vid ett annat ända till 26. A andra sidan är det äfven inom teckningslärarnes
klass ett uppenbart missförhållande, att löneförmånerna äro
bestämda utan afseende å antalet af undervisningstimmar, som exempelvis
under nyss nämnda läseår vid olika läroverk vexlat från nio till
tjugusex.

På grund häraf får Riksdagen — som anser, dels att ett maximiantal
af obligatoriska undervisningstimmar med en aflöning stäld i rättvist
förhållande till öfrige lärares vid läroverket bör fastställas, dels ock
att det stadgande meddelas att, om för ett visst läroverk omständigheterna
nödvändiggöra ett större antal undervisningstimmar i teckning än
det normala, teckningsläraren skall vara skyldig att undervisningen i sitt
ämne bestrida äfven för detta ökade antal timmar, men mot ersättning,
beräknad i proportion till den å stat bestämda aflöningen för det normala
antalet undervisningstimmar i veckan — i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t, beträffande teckningslärarnes vid elementarläroverken
ställning och löneförhållanden, vidtaga erforderliga åtgärder
för beredande åt desse lärare af förmånligare och i jemförelse med
andre vid elementarläroverket anstälde lärares rättvisare lönevilkor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Maj 1877.

I