9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

jord utbytet skulle vinnas, samt då, jemlikt Kongl. brefvet af den 20
, ,<rC(:™^er ? ^ 826,, anledning, bland andra, till kronoparken Malmskogens
bibehållande under Kongl. Maj:ts och kronans disposition varit det förutsedda
framtida . behofvet af kampementsplatscns utvidgning, liar Eders
Kong1 Mapt uti förberörda nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen
matte för sin del bifalla ifrågavarande utbyte af jord, i enlighet med det
vid andt i n åter i för rättn u igen den 18 September 1876 uppgjorda förslag

Hvad
Ri ksdagen
härdar etc.

Eders Kongl.
bifallit; med

Maj:t i förevarande hänseende täckts föreslå, har
underdånig anmälan hvarom Riksdagen fram -

Stockholm den 24 Maj 1877.

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj. 1877.

— — Andra Kammaren den 24 — _

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majits
nådiga proposition, angående afsöndring af jord från indragna
Mradshöfdingebostället Hvetlanda, Thomas- och
Kullagården.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 78).

S. A. K.

Enligt hvad af eu den 18 nästlidne April till Riksdagen afbiten
nådig proposition inhemtats, hade Skomakaren A. E. Boro-, Lovisa Nilsdotter,
Slagtare!! G. J. Johansson, Husaren G. A. Carlsson,1 vice KommisBih-
Ml Riksd. Prof. 1877. 10 Sand. 1 Afä. 1 Band. Ri Haft.

O

10

hiksJagats utulerd. Skrifvelse, N:o 61.

sionslandtmätaren Elain Mebius och Handlanden A. W. Petn uti en till
Eders Kong! Maj:t, ingifven skrift — under åberopande af Kongl. Majanådi
"a bref den ‘ll Augusti 1863, hvarigenom från häradshöfdingebostället
Hvetlanda Thomas- och Kullagården N:is 4 och 6 i Hvetlanda socken
Ostra härad och Jönköpings län under lull eganderätt upplåtits plats till
bostad åt provincialläkaren i häradet och byggnadstomter till åtskilliga
enskilda, personer, tillsammans 94 qvadratref 50 qvadratstänger, mot det
att till boställshafvaren för hvardera jordlotten årligen erlades sådan i laga
ordning bestämd afgäld i spannmål, som motsvarade ej blott hvad åt hela
hemmanets räntor och öfriga allmänna utskylder vid jemförelse af egornasstorlek
och beskaffenhet å de utsöndrade lägenheterna belöpte, utan och
hvad som, med ledning af den jordskyld boställshafvaren af dessa . till
en del redan derför!mai,n upplåtna lägenheter uppburit, kunde skäligen
anses utgöra ersättning för den årliga afkomst, boställshafvaren föröfrigt
kunnat af berörda jordlotter bereda sig, derest de ej från bostället afsöndra
_ i underdånighet, sökt att från berörda, numera till statsverket
indragna och från den 14 Mars 187 6 på arrende under 20 är upplåtna
boställe få för alltid afsöndra ytterligare sex, delvis redan bebyggda, eller
till bebyggande afsedda tomter, innehållande, enligt ansökningen Inlagd,
af landtmätare upprättad karta med beskrifning, 30 qvadratref 45 qvadratstäno-er.
Öfver denna ansökning hade yttrande afgifvits ej mindre al
senaste boställshafvaren än äfven åt boställets nuvarande arrendatorer,
vederbörande kronofogde samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
länet, h vilka alla tillstyrkt den ifrågasatta af söndringen; och hade i utlåtande
den 12 sistlidne Mars Eders Kongl. Maj:ts och Rikets kammarkollegium,
jemte meddelande af den upplysning, att boställets arrendatorer
i det, för dem gällande kontrakt tillförbundits att, derest i fråga varande
ansökning skulle vinna afseende, underkasta sig den inskränkning i boställets
område och förmåner, som deraf blefve en följd, emot, den nedsättning
i årliga arrendeafgiften eller eljest den ersättning, som blefve af
Kollegium bestämd, vidare anfört, att den till afsöndring ifråga,strida jorden,
f betraktande af dess läge och ringa naturliga, bördighet, synts företrädesvis
lämpa sia’ att, till byggnadsplats^'' användas, samt att, densammas
upplåtande för sådant ändamål, på sätt, ansökningen afsåge, följaktligen,
sä vida ersätttningen blefve bestämd till det värde, dylika byggnadstomter
i Hvetlanda i allmänhet betingade, äfven för det allmänna, vore till fördel,
vid hvithet, förhållande Kollegium hemstält, att Eders Kongl. Magt
måtte föreslå Riksdagen att medgifva den sökta jordafsöndringen, under

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

1 !

vilkor, dels att till boställets nuvarande arrendatorer, under arrendetiden
och derefter till statsverket, erlades årlig afgäld, hvilken borde af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter förslag af skattläggningsmän, be
stämmas särskildt för hvar och en af de afsöndrade tomtplatserna till det
belopp i spanmål, att lösas efter medelmarkegångspris, som kunde anses
äfven för framtiden utgöra full ersättning för tomtplatserna med afseende
på deras läge och beskaffenhet i öfrig!, dels ock att innehafvarne af tomtplatserna
förpligtades att uppföra och underhålla erforderlig stängsel emot
bostället tillstötande mark.

I anledning af hvad sålunda förekommit, och under åberopande jemväl
af de skal, som i Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer den 14 April 1863
aflåtna nådiga proposition anförts till stöd för den sedermera genom nådiga
brefvet den 11 Augusti 1863 skedda upplåtelsen af byggnadstomter från
omfönnälda boställe, har Eders Kongl. Maj:t i förenämnda nådiga proposition
föreslagit Riksdagen att medgifva, att de nu ifrågavarande tomterna måtte
till sökandena under eganderätt upplåtas på de af Kammarkollegium föreslagna
vilkor.

Riksdagen har detta ärende till behandling förehaft, och ehuru Riksdagen
ansett, att vid afsöndring af jordlotter till så ringa omfång och
värde, som de nu ifrågavarande, det vore för staten fördelaktigare, om
eu bestämd köpeskilling på en gång för desamma erlades i stället för
årlig afgäld, har Riksdagen dock icke trott sig böra i detta fall frångå
hvad Eders Kongl. Maj:t, angående afgälds erläggande, i den nådiga propositionen
hemstält, helst afsöndring af jord från berörda boställe redan
förut, på sätt nyss är nämndt, blifvit mot årlig afgäld medgifven, och då
denna afgäld blifvit bestämd att utgå i spanmål, torde jemväl den nu
ifrågasatta böra efter samma beräkning erläggas. Deremot har af skäl,
som vid frågor af enahanda beskaffenhet förut blifvit af Riksdagen anförda,
stängselskyldighet icke ansetts böra, utan afseende å dess behöflighet,
ovilkorligen åläggas innehafvarne af afsöndrade tomtplatserna.

Riksdagen har alltså bifallit hvad Eders Kongl. Meja i förevarande
hänseende täckts föreslå; dock att innehafvarne af omfönnälda tomtplatser
endast om så påfordras varda skyldige att uppföra och underhålla stängsel
emot boställets tillstötande mark.

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 24 Maj 1877.