Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

17

IV:o 60.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1877.

” ” » » Andra Kammaren den 19 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående bestämmande af en
viss orts lokaltid såsom den för landet lagligt gällande
borgerliga tiden.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11 och
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 29.)

S. A. K.

Uti ett hos Riksdagen väckt förslag har framhållits ändamålsenligheten.
af att för Sverige eller större delen deraf bestämma eu viss orts
lokaltid såsom den för landet lagligt gällande borgerliga tiden, att tjena
till efterrättelse såväl vid domstolar och embetsverk, som vid jernvägsoch
telegrafstationer; till stöd för hvilket förslag är vordet anfördt,

att, enär inom vårt land de flesta orters, sins emellan ofta olika
lokal- och fatalietider vanligen icke sammanfölle med deras jernvägseller
telegraftider, det under nuvarande förhållanden efta vore ganska
vanskligt att vid olika tillfällen och på skilda platser skaffa sig kännedom
om den i hvarje särskildt fall gällande tid, af hvilken omständighet
icke få olägenheter i det dagliga lifvet uppstode;

att, då Sverige likasom England hade ringa utsträckning i öster och
vester, och sålunda den verkliga tidsskilnaden mellan de olika orterna
i vårt land ej lade hinder i vägen, den i England vunna erfarenheten

Bill. till Riksd. Prof. 1811. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 3

jg Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o bO.

om de stora fördelarne af der nu allmänt antagen gemensam borgerlig,
femvägs- och telegraftid borde mana till efterföljd, helst man numera i
nämnda land skulle anse det som en ren olycka. for affarslifvet, om mai
nödo-ades återgå till den förra lokala tidsberäknmgen;

”att derest man hos oss inskränkte åtgärden till landet vester om
Umeås longitud, den största verkliga tidsskilnaden från en midt emellan
nämnda stad och Strömstad vald orts lokaltid, äfven pa längst i östei
eller vester från densamma belägna platser, föga öfverstege en fjerdedels
timme och ingenstädes uppginge till 21 tidsmmuter, hvadan tidsjemkningen
vore utan synnerlig praktisk olägenhet i jemförelse med for dela™tt’

gagnet af en dylik normaltid vore i ögonen fallande ej minst
för affärsmän och för hvarje resande, som å bestämd tid hade att infinna
sio- vid sammanträde å främmande ort, eller vid jernvägs- angbats-ellei
telegrafstationer; då enhvar, försedd med ett någorlunda pålitligt ui,
skulle, genom den föreslagna förändringen, hvarhelst han inom landet
befunne" sig, kunna undgå den stundom allvarsamma olägenheten att
misstaga sig om den för hvarje särskilt fall å de olika orterna gällande
men nu endast genom beräkning bestämbara tiden;

^ ’ samt att eu ändring i den retning förslaget angifver, vore till den
oråd enkel och lätt att genomföra, att hvarken nya tidmatare, ieau
'' tionstabeller, benämningar eller ens hufvudbry för allmänheten derför

fordradeSan ^ bestämmande af en gemensam medel- eller s. k. normaltid
för ''vårt land är icke ny. Den har redan förut med anledning af
Stockholms stadsfullmäktiges den 1 Oktober 1864 afgifna yttiande i flaga
om ordnandet af snälltågen mellan Stockholm, G oteborg och ila no
hvari bland annat föreslås, att jernvägstiden borde bestämmas ettei
Stockholms meridian, genom Öfverståthållare-emDetets uiKlerdamga me
morial den 22 Oktober samma år vant understald Eders Kongl. Maj.ts
profning i hvilket memorial yttras: »Frågan om jernvägstiden egen
ganska ”väsentligt inflytande på våra borgerliga förhållanden, ty i samma
man jernvägarne utsträckas och mera af allmänheten-begagnas, i samma
mån torde jernvägstiden komma att undantränga den borgerliga tiden.
Anses eu enda jernvägstid alldeles nödvändig, synes den åtminstone hora
bestämmas efter'' den borgerliga tid som för hela riket bast lampar sig
till medeltid». Sedan Vetenskapsakademien i afgifvet utlåtande, dels
förklarat sig icke anse några väsentliga olägenheter vara forbundna niet
införandet af en gemensam borgerlig tid, åtminstone inom landets södra
och mellersta delar, den senare räknad intill de nordliga - gran serna af

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, Nio 60.

Jemtlands och Vesternorrlands län, dels ansett den lämpligaste meridianen
för denna gemensamma borgerliga tid vara den, som ligger på 3 graders
eller 12 tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observator^ meridian,
och Styrelsen för statens jern vägs traf! k, som jemväl yttrat sig i
ämnet, framstäf den mening, att, ehuru det för jernvägstrafiken på det
hela vore likgiltigt, hvilken orts lokaltid blefve såsom normaltid för jernvägstrafiken
antagen, likväl, ur synpunkten af samtliga trafikerandes gemensamma
bästa, den af Vetenskapsakademien förordade medeltid syntes
vara den lämpligaste, fann likväl Eders Kongl. Maj:t att, då förskjutningarna
af de naturliga dagstiderna syntes för vissa delar af riket'' blifva
för störa,, skäl icke förefunnes att förordna om åtgärd i syfte att införa
gemensam borgerlig tid, och att således anledning icke vore för handen
att vidtaga någon ändring i den s. k. jernvägstiden.

Da, imellertid, genom den under de sista sex åren så betydligt ökade
utsträckningen af landets telegraf- och jernvägsnät, och den dermed
ökade samfärdseln, flertalet af de skål, som för den ifrågasatta åtgärden
anförts, synes hafva vunnit i st}7rka, har Riksdagen ansett den omständighet,
att frågan i ett tidigare skede och ur synpunkt af blott jernvägstidens
omreglering, blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvad, ej böra utgöra
hinder för att nu hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes taga denna fråga i nådigt öfvervägande; helst numera och
just under de sedan dess förflutna åren en betydligt ökad erfarenhet rörande
skälen för och emot den ifrågasatta ändringen vunnits i länder,
der den yttersta tidsförskjutningen är större än som uti vårt land behöfde
ifrågakomma. Riksdagen kan ej heller annat än dela den i samtliga
ofvan åberopade utlåtanden uttalade åsigt, att genom en dylik
ändring för den mer och mer ökade samfärdseln väsentligt gagn stode
att vinna. Bland Europas länder torde derjemte, förutom England, intet
land lättare än Sverige med sin hufvu< 1 sträckning i norr och söder kunna
tillegna sig fördelarne deraf.

Visserligen skulle delar af de två nordligaste länen komma att falla
utom den af Vetenskapsakademien föreslagna östliga gränsen för gemensam
medeltid; men för dessa på hög breddgrad belägna föga befolkade
och med få kommunikationsanstalter försedda delar af landet, torde det
fortsatta begagnandet af lokaltid ej medföra på långt när samma olägenheter,
som för landets sjRligare och mera tätt befolkade delar.

Genom stats-, jernvägs- och enskilda telegrafledningar står flertalet
större platser inom landet redan i telegrafisk förbindelse med Stockholms
observatorium, och lära statens telegraf- och jernvägsur, enligt
uppgift, redan nu genom meddelad Stockholms-, Malmö- eller Göteborgs -

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

tid justeras. Den ifrågasatta ändringen kan sålunda, derest den befinnes
lämplig, utan nämnvärd olägenhet eller kostnad åvägabringas, hvarvid
likväl, i afseende å den närmare bestämmelsen angående inom landet
lagligen gällande s. k. fatalietid, en annan form än ensamt den af eu
från Kongl. Maj:t utgående befallning torde vara erforderlig.

Med anledning af hvad ofvan blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga under ompröfning,
huruvida det skulle befinnas ändamålsenligt att för Sverige eller
större delen deraf eu viss orts. lokaltid blefve gemensam jernvägs-, telegraf-
och lagligt gällande borgerlig tid, samt att, om detta finnes vara
förhållandet, vidtaga de åtgärder, deraf kunna föranledas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 Maj 1877.