Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
N:0 5.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Mars 1877.
_ _ — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående
Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som
förflutit sedan början af ISIG års riksdag.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 ock Memorial N:o 25.)
Efter erhållen del af Riksdagens sistlidna år församlade Revisorers
berättelse om den samma år verkstälda granskning af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter
och förhållanden, Indika föranledt särskilda yttranden eller framställningar
af Revisorerna; och har Riksdagen med anledning af hvad Revisorerna
rörande sagda förvaltning erinrat och föreslagit, fattat följande beslut:
1 :o) Angående suppleanter för Fullmäktige.
Efter en redogörelse för de i Riksgäldskontorets nu gällande^reglemente
befintliga stadganden angående dels det för beslutmessighet bestämda antal
fullmäktige och dels suppleants inkallande, hafva Revisorerna förmält, hurusom
det synts dem lämpligt att för den tid fullmäktig åstundade vara borta
från staden suppleant i hans ställe inkallades. Förutom den fördelen, et
dylikt stadgande skulle medföra, att för besluts fattande erforderligt antal
fullmäktige alltid komme att vid sammankomst vara tillstädes, bereddes för
suppleant, genom dess deltagande i ärendenas behandling, lättare tillfälle åt
sätta sig in i detsamma.
7
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
I sammanhang härmed hafva Revisorerna framhållit, att det skulle
vara ej mindre för fullmäktige än för suppleanter mera tillfredsställande, om
föreskrift, som nu saknades, blefve meddelad angående beloppet af den
ersättning, som tillkomme suppleant för den tid, han varit i tjenstgöring.
På grund häraf hafva Revisorerna hemstält, att lämpliga stadganden
i berörda hänseenden måtte varda införda i det nya reglemente, som af
Riksdagen komrne att för Riksgäldskontoret fastställas.
Efter tagen del af hvad Fullmäktige i sitt utlåtande beträffande denna
fråga anfört, har Riksdagen, lika med Fullmäktige, funnit de nu gällande
stadganden i afseende på suppleants inkallande vara att föredraga framför
den. af Revisorerna föreslagna föreskrift. Ej heller i afseende å den af
Revisorerna väckta frågan om ersättning åt suppleant har Riksdagen funnit
skäl godkänna deras förslag. Det torde knappt vara möjligt att i detta
hänseende meddela någon bestämmelse, som i hvarje fall blefve med rättvisa
och billighet förenlig, enär af lätt insedda skäl hvarken den tid, för hvilken
suppleant varit till tjenstgöring inkallad, eller ens det antal sammanträden,
han bevistat, kunna anses utgöra en mätare å det arbete, som af honom
påkallats,. eller städse motsvara någon viss andel af fullmäktigsarfvodet, som
bestämts i ett för allt för hela året, utan hänsyn dertill att under detsamma
göromålen måste vara synnerligen ojeinnt fördelade och således upptaga än
meta och än mindre tid. Något behof af en bestämmelse i ifrågavarande
afseende har, så vidt Riksdagen känner, cj heller visat sig.
Till följd häraf har Riksdagen funnit Revisorernas ifrågavarande framställning
ej böra till någon åtgärd föranleda.
2:o) Angående uthyrning aj lägenheter i Riksdagens hus.
1876 års Revisorer hafva ånyo dragit under Riksdagens pröfning en
af 1875 års Revisorer väckt, men af 1876 års Riksdag utan afseende lemnad
framställning angående uthyrning af några lägenheter i Riksdagens hus,
hvilken uthyrning af Revisorerna ansetts olämplig.
Riksdagen har ej funnit något skäl att i denna mindre vigtiga fråga
ingripa i Fullmäktiges förvaltning af riksdagshuset samt frångå sitt i samma
ämne under sistlidna ar* fattade beslut och har alltså lemnat Revisorernas
ifrågavarande framställning utan afseende.
3:o) Angående beredande eif ökadt utrymme för Riksdagens bibliotek.
I sin berättelse hafva Revisorerna andragit, att genom det år 187 5
af Riksdagen till mera än dubbla beloppet mot förut ökade anslaget till
8 Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
biblioteket och genom det utbyte af handlingar, som numera egde ruin med
representationerna i 10 af Europas länder, vore det otvifvelaktigt, att det
obetydliga utrymme, som för närvarande funnes i biblioteket, inom en mycket
kort tid skulle blifva upptaget. För beredande af det ökade utrymme,
som sålunda vore af behofvet påkalladt, har ingen lokal synts Revisorerna
lämpligare, än den åt bibliotekarien nu upplåtna, såsom liggande bredvid
och genom två dörrar stående i samband med bibliotekslokalen.
Ö Då Revisorerna till fullo delade den af Stats-Utskottet i en skrifvelse
till Fullmäktige af den 12 Maj sistlidna ar uttalade åsigt, att det \oie en
fördel för Riksdagen, att bibliotekarien vore boende i riksdagshuset, och
således att bostad borde honom der beredas; då vidare ingen annan passande
lägenhet till bostad åt bibliotekarien inom nämnda hus torde finnas
att tillgå än den, som vore upplåten åt vice värden; då denne enligt tjenstgöringsordningens
45 § åliggande göromål icke syntes vara af större eller
vidsträcktare beskaffenhet, än att de kunde fullgöras af den, som innehade
bibliotekariebefattningen, och då slutligen de egenskaper, som för berörda
göromåls bestridande erfordrades, måste förutsättas vara till finnandes hos
den som vore bibliotekarie, så hafva Revisorerna icke tvekat att föi sin del
uttala, det vice värdskapet för Riksdagens hus borde förenas med bibliotekariebefattningen,
hvarigenom, för beredande af ökadt utrymme för biblioteket,
hvarken någon ny bostad behöfde inredas eller någon hyresersättning
ifrågakomma, _ . . . . „
I sammanhang med handläggningen af revisionsberättelsen i ltiaga
varande
del, har Riksdagen till behandling förehaft en inom Andra Kammaren
väckt motion, deruti, med upptagande af Revisorernas ofvan omförmälda
yttrande, hemstälts, att bibliotekarie- och vicevärds-befattningarne i
riksdagshuset skulle sammanslås och förenas i en persons hand och att
denne finge till bostad begagna den af nuvarande vice värden innehafvande
våning i Riksdagens hus, samt att de af bibliotekarien nu begagnade rum
skulle användas till bibliotekets utvidgning.
Genom det beslut, Fullmäktige enligt Riksdagen delgifvet protokoll
den 12 Oktober 1876 fattat, har det ökade utrymme, som kan för riksdagsbiblioteket
erfordras, blifvit biblioteket beredt, på ett sätt, som, sa vidt
Riksdagen kan finna, icke är förenadt med någon olägenhet.
Ur denna synpunkt har således Riksdagen ansett något skäl ej föiefinnas
att bifalla den i Revisorernas berättelse och ifrågavarande motion
gjorda framställning. .
Beträffande åter frågan i och för sig om förening i en persons hand
af vicevärdsbefattningen i Riksdagens hus och biblioteksföreståndarebefattningen,
har det synts Riksdagen, att afgörandet åt denna fråga maste vala
i hög grad beroende derpå, att en person, lämplig att bekläda dessa båda,
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5. 9
sins emellan ganska olikartade befattningar kan vara att tillgå. Riksdagen
, dTm’ atf ™lmäkti§''e> Under hvilka befattningar Ma
visserligen icke lära underlåta att hopslå desamma, om och när mLn förfor
det allmänna skulle af en sådan hopslagning beredas.
Deremot har Riksdagen ansett sig ej böra i en i sio- sjelf ganska
underordnad förvaltningsfråga, hvars lösning enligt sakens natur måste va a
personhga förhållanden beroende, fatta ett beslut, som må hända ej
lämpligen utan dröjsmål late sig verkställa. Ej heller har Riksdao-en lem''
nät oanmärkt ^att af den ifrågasatta förening^ i eu person?hand Tf om-''
ormalda befattningar ingalunda såsom ovilkorlig slutsats följer att såsom i
omformalda motion föreslås, den af nuvarande0 vice värden i ’rik dagshuse
innehafvande lägenhet skulle upplåtas åt den person, som komma a tbe
strida begge befattnmgarne. Om nemligen eu sådan förening komme att
ega ruin pa det sättet, att begge bofattningarne blefve åt biblioteksförestån
daren uppdragna, erfordrades naturligtvis för hans lämplighet att dessa be
fattningar bestrida ingalunda, att åt honom anvisades e r annan best d utan
liåll s 11* T älliU1?e .“sföreståndaren utan olägenhet bita"
c yd den för närvarande åt honom upplåtna, invid biblioteket och så
edes särdeles lamphgt belägna bostad samt ofvan berörda, nu åt vice vären
upplatna lägenhet ställas till Riksdagens disposition.
Da det ökade utrymme, som kan för riksdagsbiblioteket erfordras nu
bhfvit detsamma beredt och eu hopslagning af vice värds- och bibliotek?
forestandarebefa trnngarne således ej af donna orsak är behöflig, samt Riksdagen
i allt fall af ofvan antydda skäl ansett ett beslut om en sådan honeJ
lämpligen höra af Riksdagen fattas, har Riksdagen funnit ReDsorernas
ifrågavarande framställning samt ofvan om förmälda mntdn • cnågon
vidare åtgärd ihralda " 8J *»
4:0) Angående utlåning af liqmdatmns- och amortimmenlsfandemm
kontanta behållning ar.
.. Jld granskningen af fåne- och säkerhetshandlingarne för de till
ÄÄ ä uS1 Sfr** \ia haf™R™-
fktteTT eu" bola“ Wf'' oeh“Semna"dt "LtTkeÄf
af reglomonto, som afhandlade fruktbål■görande
,,,,1: kontanta tillgångar, icke uppräknar aktier Hand do värde
handling»!, hvilka Ange såsom säkerhet vid utlåning mottagas och att enligt
JM. M m,ä. Prat 1877 10 Sand. 1 Afl l Bali. 1 JB,t ’ f
10 Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
Revisorernas uppfattning, stadgandet i berörde paragraf^vore gällande för
utlåning af alla Riksgäldskontorets kontanta tillgångar, således, äfven af de
behållningar, som kunde förefinnas å liqvidations- och amorteringsfonderna.
Men vid det förhållande att, efter hvad Revisorerna erfarit, Fullmäktige för
sitt förfarande skulle velat hemta stöd af det uti flera för Riksgäld.skontoret
utfärdade reglementen förekommande stadgande, att de till liqvidations- och
amorteringsfonderna influtna medel borde, sa vidt ske kunde och de för
fonderade lånen föreskrifna amorterings- och ränteliqvider medgåfve, städse
göras fruktbärande på det sätt, Fullmäktige ansåge mest ändamålsenligt och
med statens säkerhet förenligt, hafva Revisorerna, med hemtadt stöd jemväl
af sista paragrafen i det år 1875 och flera föregående, äfvensom innevarande
år utfärdade reglemente, så lydande: “några tillförene meddelade och mot
det nu utfärdade reglementet stridande stadgande» angående Riksgäldskontorets
förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas
och tillämpad, trott sig böra förhållandet för Riksdagen anmäla, med
hemställan, det Riksdagen vid utfärdande af nytt reglemente^ för Riksgäldskontor
måtte meddela den bestämmande föreskrift, som ansåges erforderlig.
Hvad Fullmäktige i sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande
beträffande denna fråga andragit, har Riksdagen tagit under öfvervägande
och funnit dermed vara till fullo ådagalagdt, att det ifragavaiande, ej från
Riksgäldskontorets, utan från de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder
utbetalta lånets beviljande icke varit mot gällande stadganden
stridande; på grund hvaraf Riksdagen beslutat, att Revisorernas ifrågavarande
framställning, så vidt den med granskningen af Riksgäldskontorets
förvaltning eger sammanhang, icke skulle till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
5;o) Angående ett forändradt sätt för förande af ombudsmannens diarium.
Yid granskningen af det diarium, som det enligt gällande tjenstgcringsordning
åligger ombudsmannen att föra öfver alla för någon åtgärds vidtagande
till honom öfverlemnade handlingar, hafva Revisorerna funnit, att
de föreskrifna diariianteckningarne blifvit år från år fortsatta i. samma bok.
Som det, med afseende å den årliga granskningen af detta diarium,, synts
Revisorerna vara särdeles lämpligt och ändamålsenligt, att ett nytt diarium
för hvarje år upplades och dit öfverfördes alla de ärenden, som från föregående
år funnes oafgjorda, hafva Revisorerna härpå fästat Fullmäktiges
uppmärksamhet. . .
Som genom det beslut, Fullmäktige, enligt det öfver, revisionsberättelsen
afgifna utlåtandet, i ifrågavarande afseende fattat, Revisorernas syftemål
blifvit till fullo uppnådt, har Riksdagen härvid låtit bero.
Riksdagens undercl. Skrifvelse, N:o 6.
11
6:o. Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets styrelse.
Då Riksdagen funnit Fullmäktige hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full
ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras
protokoll från den 21 Januari 1876 till och med den 20 Januari 1877.
Stockholm den 7 Mars 1877.
N.O 6.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Mars 1877.
— — — — Andra Kammaren den 10 — 1—
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående ändring af 2 kap.
2 § Strafflagen.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.)
S. A. K.
Hos Riksdagen hafva framställningar gjorts om ändring i nu gällande
stadganden angående sättet för dödsstraffs verkställande; och har Riksdagen
ansett den offentlighet, hvarunder detta hittills skett, icke vidare vara lämplig
eller behöflig.
För den lifdömde försvåras straffets undergående genom åsynen af den
folkhop, som vanligen samlas för att bevittna en afrättning, och den råa nyfikenhet,
som säkerligen leder flertalet af dem, hvilka infinna sig vid dylika