Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 471.

1

N:o 47.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1877.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —-

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående reglering af utgifterna
under riksstatens Femte hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18 och Memorial Kas 48
och 68 samt Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 3).

S. A. K.

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för sjöförsvaret
vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar får Riksdagen
sina beslut här nedan i underdånighet meddela.

Kansli- och Kommando-expeditionerna.

Bo. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att de i gällande riksstat uppförda
anslag: till kansli-expeditionen 19,050 kronor och till kommandoexpeditionen
750 kronor måtte sammanföras till ett anslag å 19,800 kronor
under titel Departementets kansli- och kommando-expeditioner; och har hvad
Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit vunnit Riksdagens
bifall.

2:o. För tillämpning under år 1878 af härhos (Litt. A), bilagde stat
för ifrågavarande expeditioner har, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
Riksdagen för berörda år anvisat på extra stat ett belopp af 2,200 kronor,
Bill. till Riksd. Prut. 1877. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. G Höft. 1

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

deraf dock 1,600 kronor komma att utgå endast i den mån hinder för genomförande
af den utaf Eders Kong]. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade
regleringen af tjensterna inom kansli-expeditionen förefinnas.

Förvaltningen af sjöärendena.

3:o. Efter det inom Sjöförsvars-departementet blifvit utarbetadt förslag
till grunder för ombildning af nämnda förvaltning, samt löneregleringskomitén
till behandling förehaft frågan om detta embetsverks organisation
och löneförhållanden och utlåtande deröfver meddelat, har Eders Kongl.
Maj:t nu till Riksdagen afgifvit förslag till ombildning af Förvaltningen af
sjöärendena.

Enligt detta förslag skulle de göromål, som för närvarande äro uppdragna
åt Förvaltningen af sjöärendena samt varfs- och konstruktionsbyråarne,
äfvensom de militärbyrån åliggande ärenden, som äro af ekonomisk
natur, öfverlemnas åt uMarinförvaUningenu, bestående af följande tre, hvar
och en under sin chef stälda afdelningar, nemligen:

Militärafdelningen, under chefskap af en dertill i nåder förordnad
officer vid Kongl. flottan af flaggmans eller kommendörs grad,

Ingeniör af delningen, under chefskap af öfverdirektören vid mariningeniörstaten,
samt

Civilafdelningen, under chefskap af en dertill utnämnd öfverkommissarie.

I öfrigt skulle, bland annat, stadgas,

att å dessa afdelningar skulle tjenstgöra:

å militärafdelningen: tre officerare (hvaraf minst en af regementsofficers
grad), hvilka efter förslag af chefen för afdelningen skulle dertill i kommandoväg
förordnas;

å ingeniörafdelningen: de i öfverdirektörens vid mariningeniörstaten
expedition anstälde ingeniörer;

å civilafdelningen: den personal, som i faststäld stat bestämdes;

att Marinförvaltningen skulle biträdas af ett för alla afdelningarne
gemensamt kansli, med det antal tjensteman, som i faststäld stat kunde varda
bestämdt;

att af förekommande ärenden borde tillhöra: militärafdelningen de
ärenden, som för närvarande handläggas af militärledamöterne i Förvaltningen
af sjöärendena, varfsbyrån samt de nu varande militärbyrån tillkommande
ekonomiska ärenden, hvilka samtliga skulle sålunda fördelas bland
de å afdelningen tjenstgörande office rar ne, att eu af dem ansvarade för de
ärenden, som rörde artilleri, handvapen och ammunition, en för de frågor,
som rörde minväsendet, samt en för öfriga afdelningen tillhörande frågor;

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

ingeniör» fdelningeu de ärenden, som nu ålåge öfverdirektören vid mariningeniörstaten
såsom ledamot af Förvaltningen af sjöärendena samt den nuvarande
konstruktionsbyrån; och civilafdelningen de ärenden, som lör närvarande
tillhörde Förvaltningens eivilledamot och dess kammarkontor;

att förekommande ärenden skulle afgöras antingen i Marinförvaltningens
plenum, som utgjordes af cheferne i samtliga afdelningarne, eller ock
å afdelning-, vare sig af afdelningschef omedelbart eller efter rådplägning
med en eller flere af öfrige afdelningars chefer eller med chefen för flottans
militärpersonal eller annan sakkunnig person;

att, derest i plenum förekommande ärende vore af militäriskt-ekonomisk
natur, chefen för flottans militärpersonal skulle i öfverläggningen och
beslutet deltaga;

att, dä å afdelning förekommande ärende jemväl rörde en eller båda
de öfriga afdelningarna, deras chefer och, derest detsamma vore af militärisktteknisk
natur och berörde personalens tjenstbarhet, chefen för flottans militärpersonal
skulle i handläggningen deltaga; och

att, om i afseende å ärende, som Ange å afdelning afgöras, annan
sakkunnig person lydande under Sjöförsvarsdepartementet, än embets- eller
tjensteman i Marinförvaltningen eller chefen för flottans militärpersonal, ansåges
böra i behandlingen deltaga, chefen för Sjöförsvarsdepartementet skulle
ega sådan person tillkalla.

För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning på
dessa grunder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit .Riksdagen att godkänna
den statsrådsprotokollet bilagda stat för Marinförvaltningen med de i samma
protokoll intagna bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande,
att lända till efterrättelse från och med år 1878, samt att i följd
deraf det i gällande riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena11
uppförda ordinarie anslag, 28,400 kronor, under förändrad titel: Marinförvaltningen
måtte förhöjas till 38,600 kronor.

Beträffande de allmänna grunderna för tillämpningen af den föreslagna
staten för Marinförvaltningens civile embets- och tjensteman samt betjente
och vilkoren för åtnjutande af de nya löneförmånerna, har Eders Kongl.
Maj:t ansett böra föreskrifvas:

att embets- och. tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare,
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af Marinförvaltningen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom, om i eu
framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med
bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya
arbetsordningen sköta de med tjensteu förenade göromål;

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

att med embete eller tjenst i Marinförvaltningen icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i Marinförvaltningen; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Förvaltningen, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Förvaltningen
hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under
ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som
för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Marinförvaltningen, densamma emot åtnjutande af
derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna bestrida, dock ej
längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans
tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd
af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då lian uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå,
Kongl. Maj:t eller Marinförvaltningen, der det tillkommer denna att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge
den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande
likväl den nuvarande kassören hos Förvaltningen af sjöärendena, om han
kommer att bibehålla enahanda befattning inom Marinförvaltningen, vara

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

berättigad att vid uppnådd pensionsålder komma i åtnjutande af den pension,
hvilken enligt nu gällande bestämmelser bör tillkomma innehafvare af denna
tjenst; samt

att semester må åtnjutas af tredje och andra gradens tjensteman under
en och en half månad samt af första gradens tjensteman under en månad
årligen.

För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning på
hufvudsakligen ofvan angifna grunder har Riksdagen godkänt härhos (Litt. B)
bilagda stat för Marinförvaltningen med de bestämmelser och vilkor för de
nya löneförmånernas åtnjutande, hvilka här ofvan finnas intagna, att lända
till efterrättelse från och med år 187S; och har i följd deraf det i gällande
riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena" uppförda ordinarie anslag,
28,400 kronor, under förändrad titel Marinförvaltningen förhöjts till
08,600 kronor.

Aflöning för flottans corpser och stater.

4:o. Vid detta anslag har Eders Kongl. Maj:t i främsta rummet föreslagit
Riksdagen att medgifva:

dels att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den nya lönestatcn
och icke, på grund af gällande föreskrifter, är berättigad till dagaflöning,
må, under den tid han ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet,
ega uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt stat under
verklig tjenstgöring i land åtnjutes;

dels att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepot
eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller
enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest
han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag med ett
efter är räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid
Stockholms station;

dels och att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande år
uppförda anslag till aflöning för flottans corpser och stater dertill lemnar
tillgång, få ifrågavarande löntagare från samma års början tillgodoräknas.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

5:o. Vidare har, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
Riksdagen medgifvit, att utöfver det antal kompanichefer vid sjömanscorpsen,
som enligt faststäld stat åtnjuter inqvarteringsbidrag, två kompanichefer vid
samma corps, en vid Karlskrona och eu vid Stockholms station, må i staten
uppföras till erhållande af inqvarteringsbidrag med det i sådant afseende
faststälda belopp af 400 kronor vid den förra och 500 kronor vid den senare
stationen.

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

6:o. På det skeppsgossarnes antal, nu utgörande 280, måtte kunna
höjas till 400, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det för aflöning åt
skeppsgossec&rpsen å stat anvisade belopp måtte ökas med 949 kronor; och
är denna anslagsförhöjning af Riksdagen beviljad.

7:o. För bildande af en Kongl. flottans reserv har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit: att de kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter äfvensom de underofficerare
och 1 :sta klassens sjömän vid Kongl. flottan, som innan fylda. 40
år lemnade tjensten eller redan från densamma erhållit afsked, men icke
uppnått nämnda ålder, måtte, mot förbindelse att intill 65 ars ålder vid
inträffande krig eller större rustningar, då så påxordrades, inträda i tjenstgöring
vid flottan och att intill 40 år inställa sig till förnyade öfningar
under sammanlagdt minst SO dagar inom loppet af hvarje fem-års-period i
enlighet med de närmare föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t kunde varda
meddelade, ega rätt att, från och med 55 års ålder under sin återstående
lifstid uppbära pension: officer och underofficer till enahanda belopp, hvartill
fyllnadspension vore för löntagare af samma grad och klass vid Kongl.
flottan, vid enahanda ålder, bestämd, samt l:sta klassens sjöman med belopp,
som skolat honom tillkomma, derest han i tjenst vid Kongl. flottan qvarstått;
med rättighet derjemte för en hvar officer och underofficer att genom
erläggande af stadgade bidrag till amiralitetskrigsmanskassan under den tid,
lian'' sålunda tillhörde Kongl. flottans reserv, grundlägga rätt att vid 55 års
ålder bekomma jemväl den pension, hvartill löntagare af samma grad och
klass vid Kongl. flottan vore berättigad ur nämnde kassa erhålla; dock att
tillökning i Kongl. flottans reserv på sålunda angifven grund icke måtte,
utan Riksdagens medgifvande, ega rum, för så vidt antalet derigenom skulle
komma att öfverstiga 100 officerare, 200 underofficerare och 300 lista klassens
sjömän; att sålunda Kongl. flottans reserv tillhörande officer, underofficer
och lista klassens sjöman skulle under tiden för öfningarnes genomgående
ega uppbära: officer dagaflöning samt underofficer och lista klassens sjöman
dagaflöning, beklädnadsersättning och portion in natura, allt i enlighet med
hvad för hans vederlike vid Kongl. flottan vore bestämdt; och att, till bestridande
af kostnaderna härför, utaf anslaget till aflöning för flottans corpser
och stater måtte utgå ett belopp, som för närvarande bestämdes till högst
5,000 kronor årligen.

Pensionsrättens inträdande vid så tidig ålder som 55 ar synes innebära
en nog stor fördel i förhållande till de förpligtelser, som skulle reservens
personal åligga, hvarförutan flottans nuvarande reserv, bestående af Kong],
flottans permanenta reservstat, Kongl. Majits flottas nya reservstat och indragningsstaten,
eller ett antal af 71 officerare, torde inom denna grad
kunna ”anses för den närmaste framtiden fullt motsvara behofvet. Vid sådant
förhållande, och då frågan om den ifrågasätta reservstatens rätt till

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

pension från amiralitetskrigsraanskassan ej lärer kunna anses fullt utredd,
då kassans delegare deröfver ej blifvit hörde, har Eders Kong!. Maj:ts nådiga
framställning angående vidtagande af åtgärder för bildande af Kong], flottans
reserv för närvarande icke vunnit Riksdagens bifall.

8:o. I fråga om beredande af tillgångar för löneregleringens genomförande
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver de afgifter från vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län till
belopp af 75,000 kronor, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats
till genomförande af då godkänd lönereglering, öfriga efter ingången af är
1878 inflytande dylika afgifter jemväl måtte få användas för enahanda
ändamål samt till bestridande af ofvan under denna anslagstitel omförmälda
nya behof.

Riksdagen, som ansett frågan om anvisande af särskilda medel för
löneregleringens genomförande böra till den nu föreliggande statsregleringen
inskränkas, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning på
det sätt bifallit, att utöfver de afgifter från vakanta rusthållsnummer i Blekinge
län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års
Riksdags beslut anvisats till genomförande af då godkänd lönereglering,
jemväl öfriga efter ingången af år 1878 inflytande dylika afgifter må få för
löneregleringens behof under samma år användas.

o

Ålder stillägg.

9:o. Med afseende å Förvaltningens af sjöärendena ombildning och i
öfverensstämmelse med hvad Eders Kong]. Maj:t i detta hänseende föreslagit,
är förslagsanslaget till ålderstillägg från 21,650 kronor till 25,000 kronor
förhöj dt.

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt beklädnad åt båtsmans- samt
eldare- och handtverkskompanierna.

10:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att reservationsanslaget till
beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, samt förslagsanslaget
till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 138,200
kronor, tillhopa utgörande 227,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag
och under titel af beklädnad för sjömans- och skeppsgossecorpserna
upptagas till 282,000 kronor, eller med en förhöjning utöfver ofvanstående
summa af 54,800 kronor.

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Att de ifrågavarande tvenne anslagens sammanförande till ett gemensamt
anslag för sjömans- och skeppsgossecorpsernas förseende med beklädnad
skall leda till väsentlig förenkling i afseende på medlens bokförande och
redovisning, har synts Riksdagen uppenbart, och den i statsrådsprotokollet
lemnade utredning af kostnaderna för denna beklädnad ådagalägger, att anslagssumman
ej kan anses för högt tilltagen; men då emellertid denna summa
är beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka, samt vakanser till ej obetydligt
antal säkerligen ofta uppkomna, torde något öfverskridande af anslaget
ej böra förutsättas såsom beliöfligt. Riksdagen bar alltså Eders Kong!
Maj:ts förevarande nådiga framställning på det sätt bifallit, att reservationsanslaget
till beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt förslagsanslaget
till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna sammanförts
till ett förslagsanslag under titel ”beklädnad för sjömans- och skeppsgossecorpsernaoch
till belopp af högst 282,000 kronor.

Värnpligtiges öfningar.

11 :o. Under förutsättning af Riksdagens godkännande af de utaf
Eders Kongl. Maj:t föreslagna lagar om den allmänna värnpligten och om
den tid värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte, för bestridande af kostnaderna
för de värnpligtig^ under öfningstiden, å femte hufvudtiteln uppföra,
under rubriken flottans personal och sist bland anslagen under samma rubrik,
ett anslag under titeln: “Värnpligtiges öfningar“ af förslagsanslags natur
till belopp af 45,000 kronor.

Detta anslag har, på sätt Riksdagen i särskild underdånig skrifvelse
af den 12 i denna månad, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga propositioner
med förslag till lag angående den allmänna värnpligten m. m.,
anmält, icke blifvit af Riksdagen beviljadt.

Skeppsgosseskolan.

12:o. För beredande dels af tillgång till arfvode till ytterligare en
lärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona med 1,000 kronor, dels ock af
medel å detta, anslag för inöfvande af hornblåsare och trumslagare, 2,500
kronor, liar, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget till nämnda skola
blifvit med 3,500 kronor förhöjdt.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

9

DurchmarschJcostnader.

13:o. I det härför afsedda anslag, 20,000 kronor, har Eders Kongl.
Majrt äskat förhöjning med 10,000 kronor; och är, med bifall till denna
nådiga framställning, anslaget till durchmarschkostnader till 30,000 kronor
förhöjdt.

Extra utgifter.

14:o. Riksdagen, som bifallit ofvan omförmälda förslag om förhöjning
i anslaget till skeppsgosseskolan med det för hornblåsares och trumslagares
inöfvande erforderliga belopp, 2,500 kronor, har jemväl, på sätt Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, i anslaget till “Extra utgifter», å hvilket medel för berörda
ändamål hittills anvisats, vidtagit nedsättning med motsvarande belopp, eller
från 15,000 till 12,500 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifråddningsanstaUerna.

15:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna uppförda
penningeanslag upptagits till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln
“Hyr- och båkmedeh'' beräknats, eller 1,000,000 kronor, och följaktligen
anslaget med inberäknande af deri ingående ränta utförts med 1,000,460
kronor, eller 200,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat
upptagna; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att de å inkomsttiteln »Fyr- och
båkmedel“ uppkommande öfverskott må få användas för de med berörda
anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

16:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna
den vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne
December fogade och jemväl härhos (Litt. C) bilagda stat för navigationsskolorna
i riket, med dervid fästadt vilkor, att föreståndare för navigationsskola
skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förBih.
till Riksd. Prot. 1877. 10 Sami 1 Afd. 1 Rand. 6 Höft. 2

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

pligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i
densamma qvarstå; samt att för tillämpning af ifrågavarande stat det under
denna titel i riksstat upptagna belopp, 75,800 kronor, måtte höjas till 95,250
kronor.

Med bifall till hvad Eders Kong! Maj:t i förevarande hänseende äskat
och föreslagit, har anslaget till “Undervisningsanstalter för sjöfart14 blifvit
till 95,250 kronor förhöjdt.

Natt fisk-meteorolog ilska hyran.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen, med godkännande af härhos (Eitt. D) bilagda stat för en
nautisk-meteorologisk byrå, för ändamålet uppfört ett anslag af 9,000 kronor.

18:o. Öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, deri
förändring icke förekommit, äro af Riksdagen upptagna till enahanda belopp,
som vid nästlidna års riksdag bestämdes; dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. blifvit för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
med 200 kronor nedsatt.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra
anslag äro följande nådiga framställningar gjorda:

19:o. Till krigsfartiggs-materiel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit anvisande
af 2,000,000 kronor.

Ilos nästlidet års Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t till byggande af
krigsfartyg ett anslag af 2,400,000 kronor. Vid det den nådiga propositionen
bilagda statsrådsprotokollet fans fogadt ett af chefen för Sjöförsvarsdepartementet
den 10 December 1875 i underdånighet afgifvet memorial,
innefattande redogörelse för de hufvudgrunder, på Indika enligt hans åsigt
ett efter våra förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila.
Dessa hufvudgrunder, hvilka tjenat till ledning vid beräknande af de anslagsbehof,
som då understäldes Riksdagens pröfning, afsågo, att flottans materiel
inom en tid af tolf år skulle kompletteras med 6 ramfartyg (å 4,000,000
kronor), 20 pansarbåtar (å 350,000 kronor), 4 minfartyg (å 580,000 kronor),
20 opansrade kanonbåtar (å 400,000 kronor) och 5 öfningsfartyg (å 1,700,000

Riksdagens underd. Skrifvelse A So 47. ] 1

kronor), förutom chefsfartyg och minbåtar m. m. Riksdagen, som ansåg,
att dess pröfning af do sjöförsvaret rörande ärenden under dåvarande förhållanden
ej bordo utsträckas utöfver den föreliggande statsreglcringen och
således icke afse annat än att, jemte vidtagande af åtgärder för personalens
hållande i tjenstduglighet, till byggande af krigsfartyg anvisa medel till belopp,
som, utan att egna sig för påbörjande af större och dyrbarare fartygscortcr,
kunde vara tillräckliga för fortsatt anskaffning af sådan sjökrigsmatericl,
hvars behöflighet och lämplighet för vårt land redan vunnit erkännande,
biföll endast i den mån Eders Kong], Maj:ts nådiga förslag, att ett
extra anslag åt 1,71)0,000 kronor för år 1877 anvisades till byggande af
sådana krigsfartyg, som kunde med denna anslagstillgång fullbordas, De
skål, Indika till stöd för detta Riksdagens beslut åberopades, qvarstå hufvudsakligen
oförändrade, och nu församlade Riksdag har derför ansett sig böra
vidhålla förra Riksdagens här ofvan angifna åsigter i afseende å bedömandet
af frågan om anskaffning af krigsfartygsmateriel.

Riksdagen, som alltså fortfarande anser större och dyrbarare fartygseerter,
än som kunna mod ett års anslag fullbordas, för närvarande icke böra
påbörjas, har till krigsfartygsmateriel anvisat för år 1878 ett extra anslag
af 1,000,000 kronor.

20:o. Enligt eu i statsrådsprotokollet intagen specifikation skulle de
kanoner, projektiler och lavetter, som, utöfver redan anskaffade eller bestälda,
enligt faststälda bestyckningsplaner erfordrades för flottans samtliga fartyg’
med inberäkning af de under byggnad varande samt till sjöbefästniugarne
vid Karlskrona, uppgå till en sammanräknad kostnad af 1,186,778 kronor;
och har, med hänvisande till detta behof, Eders Kong! Maj:t föreslagit, att
till artillerimateriel måtte för år 1878 anvisas ett extra anslag af 1,000,000
kronor.

Uti den af sist församlade revisorer afgifna berättelse angående statsverkets
tillstånd och förvaltning under år 1874 är anförd t, hurusom under
revisionsåret kontrakt för flottans räkning uppgjorts om leverans af 22
stycken 8,os och 9,24 doc-tums pansarbrytande bakladdningskanoner, konstruerade
enligt 1864 års franska modell. Af dessa kanoner voro ännu icke
några levererade, men tvenne ansåges blifva det under år 1870. Den franska
kanonkonstruktionen af 1864 hade dock i Frankrike redan länge varit
undanträngd af en nyare och bättre konstruktion, kallad 1870 års modell.
Kanoner af denna senare modell, hvilken skilde sig från den förstnämnda
hufvudsakligast genom ett större antal och mindre djupgående refflor, samt
projektilens förseende med koppargördel i stället för knappar, erhölle i jemförelse
med kanoner, konstruerade efter den äldre modellen af 1864, större
styrka och uthållighet samt betydligt ökad skottvid, träffsäkerhet och genomträngningsförmåga.
Då kanontillverkningen hos oss voro begränsad till vissa

12

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 47.

dimensioner, hvarutöfver vi icke kunde gå, och det skulle medföra stora
uppoffringar att i utlandet upphandla så grafva kanoner, som der kunde tillverkas,
syntes det vara af synnerlig vigt, att de kanoncerter, vi förmådde
åstadkomma, blefve konstruerade efter den bästa och kraftigaste modellen,
särdeles när, såsom här vore fallet, den dermed något ökade kostnaden äfven
ersattes genom kanonernas långvariga tjenstbarhet. Den äldre kanon- och
projektil-modellen af 1864 hade också af danska och holländska regeringarne,
vid de af dem här i landet gjorda beställningar, redan blifvit utbytt emot
modellen af 1870, och inom vårt landtförsvar hade ändring i samma syfte
vidtagits; endast för flottan fortginge kanon- och projektiltillverkningen oförändrad.

På grund af hvad sålunda vore förhållandet, ansåge revisorerne ej
allenast att nya beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt
1864 års franska modell icke vidare borde ega rum, utan ock, att tillverkningen
af de redan bestälda, men ännu ej påbörjade kanonerna borde inställas,
och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse med den nyare
och kraftigare modellen.

Förvaltningen af sjöärendena har i häröfver afgifvet utlåtande endast
anfört, att 1870 års franska modells egenskaper eller företräden år 1874
ingalunda kunde anses vara till fullo utrönta, hvarföre det då, enligt Förvaltningens
åsigt, varit mindre välbetänkt att vidtaga en genomgripande förändring
i don kort förut antagna modellen samt inhibera kontrakten om
kanonbeställningar enligt denna modell, hvarigenom man äfventyrade att
blifva i saknad af de för försvaret erforderliga kanoner, under afvaktan å
resultaten af försöken med den nya modellen.

Beträffande kanontillverkningen för landtförsvaret har utaf en af generalfälttygmästaren
afgifven promemoria inhemtats, att artillerikomitén 1878
års vår afgifvit det yttrande, att komitén ej tilltrodde sig “för närvarande44
kunna förorda, det försök med kanoner af 1870 års franska reffelsystem
anstäldes. Något ombyte af modell för landtartilleriets 8,os tums kanoner
(af 1864 års franska modell) hade icke heller egt rum, helst det ansetts olämpligt
att bestycka Fredriksborg (det enda ställe, der 8,os tums kanonerna hittills
blifvit uppstäda) med olika slags kanoner af samma kaliber, alldenstund för
kanoner af det ena systemet icke kunde begagnas projektiler tillhörande det
andra systemet. Beträffande åter landtartilleriets 9,24 tums kanon, hade år
1874 ritning å sådana kanoner blifvit faststäld enligt 1864 års franska modell,
sedan en dylik försökskanon först blifvit tillverkad och pröfvad under
flera skjutförsök, dels för utrönande af systemets hållbarhet och dels för finnande
af lämpligt krut för grafva kanoner. Då emellertid resultaten af åtskilliga
i utlandet utförda försök med pansarbrytande kanoner blifvit närmare
kända, hade Eders Kongl. Maj:t under den 5 Februari 1875, i öfverensstäm -

13

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 4:7.

ruelse med gencralfälttygmästarens hemställan, anbefalt, att å en af de kontraherade
9,24 tums kanonerna ändring skulle göras i afseende å bakladdningsmekanism
och reffelsystem, hvilken ändring genom utelemnande af ståltub
samt till en viss grad beträffande refifelsystemet skilde sig från 1870 års
franska modell. Dessa försök, hvilka endast omfattat hastighets- och tryckmätningar,
hade till följd af åtskilliga ogynsamma omständigheter, såsom försenad
tillverkning af stålband och vigtiga förändringars vidtagande å försökslavettaget,
blifvit synnerligen försenade, så att de först i December 1876
hunnit afslutas, och ehuru resultaten deraf utfallit tillfredsställande och i
följd deraf ritningar å den förändrade konstruktionen af 9,in tums kanoner
för landtartilleriet vore under utarbetning, ansåge emellertid generalfälttygmästaren
något pa erfarenhet inom landet grundadt omdöme om storleken
af detta kanonsystems företräde framför 1864 års franska modell ej kunna
afgifvas förr än fullständig försöksskjutning härstädes egt rum. Eu sammanställning
af do redan gjorda försöken utvisade emellertid, att man genom
lämpligt val åt krutsort samt genom förändringar i laddningsrummet och
laddningens storlek med deraf beroende laddningstäthet kunde inom ej obetydliga
gränser vid ifrågavarande olika kanonsystem modifiera förhållandet
mellan utgangshastigheter och gastryck. Med iakttagande häraf syntes de
utgangshastigheter, hvilka i kanoner af de båda olika systemen kunde bibringas
projektilerna, utan att gastrycken öfverstege det såsom lämpligt ansedda
maximum, ej komma att väsentligen skilja sig från hvarandra. Att
skottvidderna och genomträngningsförmågan då ej heller kunde för projektiler
åt samma form och storlek blifva väsentligen olika, kunde äfven med skäl
påstås. Beträffande kanonernas uthållighet, vore den hufvudsakligen beroende
af det maximitryck, för hvilket de utsattes och hvilkct man utan väsentlig
inverkan på utgångshastigheten kunde bestämma till samma storlek vid de
bada systemen. Angående slutligen träffsäkerheten, så ansåges den vid kanoner
med forceringssystemet (1870 års franska modell) blifva något större
ån vid kanoner med spelrumssystemet (1864 års franska modell), men på
de hittills anstälda försöken kunde något omdöme uti ifrågavarande hänseende
ej afgifvas.

Om än af hvad sålunda blifvit anförd t nöjaktigt förklaras, hvarföre
kanontillverkningen för flottans räkning ännu fortgår efter den äldre modellen,
synas dock de för handen varande förhållandena innebära tillräcklig anledning''
att ej för närvarande påskynda denna tillverkning, innan tillräcklig
utredning vunnits, hvilketdera kanonsystemet bör framför det andra föredragas.
Riksdagen, som derföre ansett det ifrågavarande anslaget böra inskränkas
till samma belopp, som för innevarande år är till kanoner och
projektiler beviljadt, har alltså Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga fram -

14

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 47.

ställning på det sätt bifallit, att till artillerimateriel anvisats för år 1878
ett extra anslag af 500,000 kronor.

21:o. Till minväsendet bär Riksdagen på extra stat för år 1878 anvisat
det af Eders Kong]. Maj:t i sådant hänseende äskade belopp af 100,000
kronor.

22:o. Till en dockbyggnad vid galervarfvot i Stockholm beviljade Riksdagen
åren 1874 och 1875 tillsammans 500,000 kronor och anvisade deraf
på extra stat för år 1875 115,000 kronor. 1875 års Riksdag anvisade ytterligare
för år 1870 150,000 kronor och sistnämnda års Riksdag för 1877
135,000 kronor. För fortsättande och afslutandc af denna dockbyggnad har
Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af återstoden utaf det beviljade beloppet,
eller 100,000 kronor, att under 1878 utgå; och har Riksdagen detta
anslagsbelopp beviljat.

23:o. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
bevilja medel för följande byggnadsarbeten, nemligen till ändring och tillbyggnad
af östra mcujasinshuset ä Skeppsholmen till kasern 181,440 kronor
och till ny byggnad för skcppsgossc/nrättningen i Karlskrona 395,000 kronor,
hvaraf 133,000 kronor för år 1878 erfordrades, äfvensom till betäckande af
sålunda till nybyggnader för år 1878 erforderliga 314,440 kronor anvisa å

extra stat för samma år ..................................................... kronor 70,000: —

samt medgifva, att för ändamålet måtte få användas
ej mindre återstående behållningen å det vid
sistlidne riksdag ur riksstaten uteslutna anslag till båtsmäns
förseende med kojer och täcken, beräknad till ett

belopp af ............................................................................ “ 14,440: —

än äfven det belopp, hvilket, i följd af öfverflyttningen
till statsverket af gemenskapens vid flottan och
lotsverket pensionering, skulle af direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan
enligt nådiga brefvet den 24
November 1876 till statsverket öfverlemnas, eller .........

Kronor

230,000: —
314,440: —

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseenden föreslagit,
har Riksdagen på extra stat för år 1878 anvisat till fyllnad i utgifterna
för ifrågavarande byggnadsarbeten ett belopp af 70,000 kronor.

etc.

Riksdagen fra mhärd ar

Stockholm den 19 Maj 1877.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

15

Bil. Litt. A.

Stat för Sjöförsvars-departementets kansli- och kommandoexpeditioner.

Summa.

Kansli-expeditionen:

1 Expeditionschef................................................................ 7,000: _

1 Kanslisekreterare ............................................. 4,200: _

Arfvode till densamme för handläggande af en
del sådana göromål, som i andra stats-

departementsexpeditioner tillhör byråchef...... 1,000: — r, 9nn.

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göro-mål inom expeditionen................................................ 4,200: _

1 Vaktmästare....................................................................... 750; _

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente...... 2,500: —

19,650

Kommando-expeditionen:

1 Expeditionschef (uppbär aflöning å annan stat) .............................

Tjenstgörande officerare i mån af behof (dito dito) .......................

_

_

1 Vaktmästare ............................................................

750

—

20,400

Öfvergångsstat :

1 Expeditionschef ............................................

7,000

1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode afen
tills vidare förordnad Kanslisekreterare...............

4,500

1 Protokollssekreterare............................................

3,500

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom
expeditionen...................................................

4,200

2 Vaktmästare å 750 kronor ........................................

1,500

_

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente.....................

1,300

—

-=

22,000

—

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. B.

Stat för Marinförvaltningen, att tillämpas från och med år 1878.,

Tjenst-

Miss-

Militärafdelningen.

Lön.

görings-

pennin-

räknings-

pennin-

Summa.

gar.

gar.

Chef: 1 officer vid Kongl. flottan med

flaggmans- eller kommendörsgrad.....

Ingen! övaf delningen.

Chef: Öfverdirektören vid Mariningeniör-

staten ...............................................

—

—

—

—.

Ingeniörer .............................................

—

~

Civilafdel ningen.

Chefen...................................................

4,400

2,000

—

6,400

1 tjensteman af 2:a graden (kamererare)

1 d:o af l:a graden (kassör och

3,000

1,500

—

4,500

bokhållare) ....................................

2 d:o d:o (revisorer och bokhållare; nu
1 kammarförvandt och 1 bokhållare)

1,800

1,200

500

3,500

hvardera.............................................

1,800

1,200

—

6,000

(1 kammarskrifvare, indrages)...............

Kansliet.

1 tjensteman af 2:a graden (sekreterare,
tillika advokatfiskal iFörvaltningen och

vid Stockholms station).....................

3,000

1,500

—

4,500

1 d:o af l:a graden (notarie) ...............

1,800

1,200

—

3,000

|1 d:o d:0 (registrator och aktuarie).....

1,800

1,200

—

3,000

(1 kanslist, indrages) .............. -.........

Till vikariatsersättningar, renskrifning,

5,000

flitpenningar och tillfälliga biträden

-

1 förste vaktmästare ........................

800

300

_

1,100

2 vaktmästare, hvardera........................

500

300

—

| 1,600

Summa

—

''

—

38,600

Åtnjuta aflöning
å andra stater.

Efter 5 år kan
lönen liöjas med
600 kronor.

Efter 5 år kan
lönen höjas med
500 kronor och
efter 10 år med
ytterligare 500
kronor.

Efter 5 år kan
lönen höjas med
100 kronor.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o å7.

17

Bil. Litt. C.

Stat för Navigationsskolorna i riket.

1 Inspektör.......................................................

2 Föreståndare, tillika öfverlärare vid navigationsafdeln., hvardera

D:o

6 Lärare
10 D:o

2

7

i3

2

11

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

vid navigationsafdelningen
vid d:o

vid maskinistafdeln.
vid d:o

vid d:o

vid d:o

vid d:o

skeppsbyggeri

d:o

för ång fartygsbefälh.- elever
för d:o

för inaskinist-elever.........

för undervisning i matematik
för d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d;o

Till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vid
elevernas inom skeppsbyggeriafdelningen praktiska öfningar
Till undervisnings meddelande åt lokomotivförare-elever vid navigationsskolorna
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ersättning
tills vidare med 100 kronor årligen till hvardera af
föreståndarne vid nämnda skolor för besväret med lokomotivförare-elevers
inskrifning, pröfning m. m.

Till instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och

förökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus m. m...........

Till ålderstillägg åt samtlige dertill berättigade öfverlärare och

lärare, förslagsvis....................................................

Till Kongl. Maj:ts disposition ..........................................

Past lön.

1,800;-

1,800-

Tjenst görings penningar.

1,200

700

Arfvoden
med flera
anslag.

1,000-

1,800-

1,500!

1,000-

800-

1,500-

l,800r

1,500''-

3,000-

1,300

1,800

9,450

Summa.

1,000

6,000

17,500

10,800

15,000

2,000

5,600}

4.500
3,600

1.500
3,000

1,300:-

1,800

9,450

11,750

450

Summa! 95,250 -

kronor och elZ 5df tl!r "pör LtZ ^ ^-»gspenningar, ka" efter 5 är höjas med 500

kronor och efter tio år med ytterligare 250 kronor; dock att denna''förhöjningför kan arfvodet h?iaa efter 5 år med 250

med 500 kronor. Tiden för tillträde af ålderstillägg räknas från och med k^ndev-Lt näst eftefdef^^ utgå,- hvardera gången
tjenstaldern blifvit uppnådd. .....6 nasfc efter un^er hvilket den stadgade

Bih. till Eiksd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 6 Raft.

3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. D.

Stat för Nautisk-meteorologiska byrån.

Lön åt föreståndaren 4,000 kronor jemte 1,000 kronor tjenst göringspenningar.

......................kronor 5,000.

med förmån derjemte för honom att, efter Kongl. Maj:ts pröfning,
komma i åtnjutande af ålderstillägg till lönen efter
fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det han blifvit till tjensten utnämnd, af 500
kronor och efter tio års tjenstgöring af ytterligare 500
kronor.

Till arfvoden åt ombud, premier, gratifikationer, ljus, ved

och skrifmaterialier m. fl. behof vid byrån........ „ 4,000.

Tillsammans kronor 9,000.

Riksdagens underd. Skrifvelse, R:o 47.

19

Bil, Litt. E.

Riksstatens Femte Hufvudtitel.

Sj öförs vars-departementet.
Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen.....................................................

Departementets kansli-expedition j sammanföras unDepartementets
kommando-expedition/ der titel:
Departementets kansli- och kommando-expeditioner
Förvaltningen af sjöärendena uppföres under förändrad
rubrik:

Marinförvaltningen:

Nuvarande- anslag för Förvaltningen af sjöärendena.
.........................................28,400: —-

Tillkommer i följd af verkets ombildning

och lönereglering.

10,200:

Sgr

Flottans personal.

Aflöning för flottans corpser och stater...........................

Ålderstillägg, förslagsanslag:

Nuvarande anslags belopp........................ 21,650: _

Tillkommer förhöjning i följd af Förvaltningens
af sjöärendena ombildning ...... 3,350: —

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar,
reservationsanslag

Beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och samman_föras
handtverkskompanierna; förslagsanslag, uncler titel:
högst

Transport

Penningar.

Kronor.

15,000

19,800

38,600

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Förslagsanslag.

Kronor.

73,400

—I —— |— 38,600

1,201,484— —

25,000

Summa.

ö. Kronor. I ö.

15,000

19,800

73,4001-

1,201,484

25,000

1,299,884-

Hl,299,884-J

20

Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 47.

Indelt ränta
och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa.

räntor.

FörsIn f/sans 1 ag.

\

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

-

Transport

Beklädnad för sjömans- och skeppsgosse-corpserna, för-slagsanslag, högst:

Nuvarande anslag tillhopa .................. 227,200: —

Tillkommer förhöjning ........................ 54,800: —

1,299,884

1,299,844

282,000

—

—

—

282,000

—

Natura underhåll, förslagsanslag...................................

452,450

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindelningen .....................................................

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län

24,000

81,053

98

81,053

24,000

98

anslagna räntor, förslagsanslag....................................

—

—

—

—

Sgr

1,984,934

—

81,053,98 2,065,987

98

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag...

1,078,800

—

—

—

1,078,800

—

Sgr

1,078,800

—

—

1,078,800

—

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag..............................

Undervisningsverken:

550,000

—

—

—

550,000

—

Sjökrigsskolan: Oförändradt enligt 1877

års riksstat............................................. 31,040: —

Skeppsgosseskolan: Nuvarande

anslag.................................... 5,280: —

Tillkommer: Arfvode för en lä-

rare 1,000 kronor och för Kl-öf vande af hornblåsare och

trumslagare 2,500.................. 3,500: — 8,780: _

39,820

39,820

| För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, re-

servationsanslag............................................................

60,000

—

—

60,000

—

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut-ländsk tjenst eller kommendering utrikes ..................

Durchmarsch-kostnader, reservationsanslag:

15,000

—

——

—

15,000

—

Nuvarande anslags belopp ........................ 20,000: —

Tillkommer förhöjning .............................. 10,000: —

30,000

30,000

För sjukvård ..................................................................

39,000

—

—

—

39,000

För diverse behof............................................................

19,175

—

—

—

19,175

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

15,000

—

—

—

15,000

Transport

3,905,129,98

81,053

—

3,986,182 98

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslaq:

-Nuvarande anslag .................................. 35 807- 02

Afgår för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
........................................... 200- _

Extra utgifter:

Nuvarande anslag ................................ 25 000- _

Af gar: De från detta anslag hittills anvisade
medel för inöfvande af hornblåsare
och trumslagare........................ 2,500: _

Penningar.

Kronor.

3,905,129

35,607

02

Sgr

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
reservationsanslag :

Penningar: Nuvarande anslag 800,000: —

Tillkommer: förhöjning för
uppnående af enahanda belopp,
hvartill inkomsttiteln
“Fyr- och båkmedel11 blifvit

beräknad, eller.................. 200,000: — 1,000,000: —

Indelt ränta och ersättning för indragna
räntor, oförändradt enligt 1877 års
riksstat............................................ 40q._

Undervisningsanstalter för sjöfart:

Nuvarande anslag................................ 75 gop._

Tillkommer i följd af ny stat iför navigationsskolorna
i riket..................... 19,450: —

Nautisk-meteorologiska byrån (nytt) ..............................

12,500|—
816,10202; —

1,000,000

95,250

9,000

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

Kronor.

l

Kronor.

Ö.

81,053

98

3,986,182

98

*

—

35,607

02

12,500

816,102102

Sgr [1,104,250

460 — 1,000,460

95,250

9,000

460|—

Summa

[5,057,486|02| 81,513|98|5,139,000;

1,104,7101—

Bill. till Rilcsd. Frot. 1877. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 6 Höft.

4

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

Bil. Litt. F

Extra ordinarie anslag under riksstatens Femte Hufvudtitel.

1

Kronor.

öre.

För tillämpning af den nya lönestaten för departementets kansli-

2,200

och kommando-expeditioner..................................................

j Till krigsfartygs-materiel..............................................................

1,000,000

—

Till artillerimateriel....................................................................

500,000

—

j Till minväsendet ...........................................................................

100,000

i

1 Till fortsättande och afslutning af dockbyggnaden vid galer-

varf vet i Stockholm ...............................................................

100,000

Till diverse byggnadsarbeten i Stockholm och Karlskrona (fyll-

i

70,000

1 —

Summa

| 1,772,200

1 —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 18