Sammansatta Stats- och Bevillnings-Uiskoitets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1877, kl. 10 f. m.

Utlåtander i fråga dels om afdrag ä Kronan behållen ränta af
frälse-, skatte- och kronohemman och lägenheter, dels ock
om grundskatternas afskrifvande.

Sedan Kong]. Maj:ts till Riksdagen afiåtna nådiga proposition (N:o 4)
om afdrag å kronan behållen ränta af frälse-, skatte- och kronohemman
och lägenheter blifvit remitterad till Stats-Ufskottet, som jemväl fått till
sig hänvisad eu inom Andra Kammaren af Herr Ola Andersson väckt
motion (N:o 118) om grundskatternas afskrifvande, samt Stats-Utskottet
öfverlemnat dessa ärenden åt det i enlighet med § 47 Riksdagsordningen
sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottet, har sist nämnda Utskott nu
företagit dessa frågor till behandling och får deröfver afgifva utlåtande.
Omförmälda Kong], proposition är af följande lydelse:

»Kongl. Maj:t, som i proposition af denna dag föreslagit Riksdagen
att åt rote- och rusthållare medgifva en lättnad i rustnings- och roteringsbesväret,
uppgående till tio procent af dess uppskattade medelvärde, och
som anser, att så mycket som motsvarar omkring tio procent af de kronan
behållna grundskatternas hela belopp samtidigt kan eftergifvas, vill alltså,
under förbehåll af Riksdagens bifall till den likaledes under denna dag
afgifna proposition om lika bevillning för all fast egendom, härmed föreslå:

att från och med år 1878, och så länge den sålunda bestämda fastighetsbevillningens
förhållande till annan bevillning efter andra artikeln ej varder
rubbadt, åt de skattskyldige medgifves ett afdrag af femton procent å
den kronan behållna räntan af frälse-, skatte- och kronohemman och
lägenheter; dock så

att afdrag icke må ega rum å ränta, som för hemmansnummer
eller lägenhet ej öfverstiger eu krona;

att afdrag icke heller medgifves för
a) de i jordeboken i särskild kolumn uppförda presternas utlagor;

Bill. till Bilcsd. Prof. 1877. 4 Sami. 2 Afd. 1 Haft.

1

2

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1.

b) räntor af sådana, sedan år 1809 till enskilde under eganderätt öfverlåt
na“ege it d om ar, Indika före öfverlåtelsen icke innehafts med stadgad
åhorätt, nemligen: rekognitionsheminan, jagbackar, utmarken på
Öland, fisken, öfverloppsmarker i de norra länen, kronoskogar och
skogslotter, som enligt Rikets Ständers skrifvelse den 13 Juni 1818
och Kamrnarkollegii cirkulär den 14 April’1824 till enskilde försålts
eller till vederlag för mulbetesrätt upplåtits, samt andra egendomar,
som jemlikt särskilda Kong], bref till enskilde försålts, äfvensom
räntor, som äro åsätta skogsområden, hvilka gifvits i ersättning för
privilegierad stockfångst, eller strömfall och slotterlägenheter, hvilka
tills vidare äro åt enskilde upplåtna;
att bestämmelsen om afdrag icke heller har tillämpning å sådan
ränta, som ännu kan finnas påförd till statsverket indragna och för dess
räkning utarrenderade egendomar, eller å ränta, som boställsinnehafvare
eller dess rättsinnehafvare kan vara skyldig att under viss tid till statsverket
eller till efterträdaren erlägga; samt

att, der vid afdragets beräkning för hemmansnummer eller lägenhet
uppstår bråk af öre, afdråget må beräknas till närmast högre öretal.»

Enligt hvad som inhemtas af det vid Kong!. Maj:ts den 12 sistlidne
Januari aflåtna nådiga proposition, N:o 1, angående statsverkets tillstånd
och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 30 December
1876 (Bil. N:o 6 f), har det här föreslagna afdrag.. å räntan, med
stöd af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873 uttalade
åsigt att frågan om rustnings- och roteringsbesvärens upphörande icke
lämpligen borde afgöras annat än i sammanhang med frågan om grundskatterna,
blifvit stäldt i samband med Kong!. Majrts till Riksdagen
aflåtna förslag om vissa lindringar i rustnings- och roteringsbesvären.
Sedan emellertid genom Kamrarnes den 20, 21 och 23 sistlidne April
fattade skiljaktiga beslut sist nämnda fråga äfvensom den dermed i sammanhang
stående om utsträckt öfningstid för beväringsmanskapet vid
denna riksdag förfallit, har dermed äfven den förutsättning, som, enligt
hvad^förberördtJär, legat till grund förden föreslagna tillfälliga eftergiften
å räntan, upphört.

Utskottet, som hyser den åsigt, att någon afskrifning af grundskatterna
icke bör ega rum utan i sammanhang med införande af en
för landets försvar betryggande härordning, får, på grund af hvad sålunda
fö r eko in m i t, h em stål 1 a,

1 :o att ifrågavarande Kong], proposition icke måtte af
Riksdagen bifallas.

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1.

3

Beträffande Herr Ola Anderssons förberörda motion, innefattande
förslag om grundskatternas afskrifning antingen under år med 3

procent årligen, eller med 10 procent första året och derefter 5 procent
hvart annat år, eller ock slutligen med procent att börja med år

1878, allt dock under den förutsättning, att enahanda afskrifning beslutes
i fråga om alla indelningsverkets kostnader, får Utskottet på grund af
här ofvan anförda skäl hemställa,

2:o att denna motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 Maj 1877.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.

Reservation:

af Herr Grefve A. E. K. Mörner: »Emot Stats-Utskottets Utlåtande

N:o 93 den 6 Maj 1873, i anledning af väckta motioner angående grund skatterna

och indelningsverket, afgå!'' jag en reservation, så lydande:

»Da, enligt hvad obestridt torde vara, frågorna om försvarsväsendets
ordnande och indelningsverkets bibehållande eller afskaffande äro så nära
förenade, att en tillfredsställande lösning af den ena ej kan vinnas utan
att samtidigt äfven den andra af dessa frågor nöjaktigt löses, men der emot

försvarsväsendets ordnande väl icke kan anses egentligen beröra
frågan om grundskatternas afskrifning eller aflösning, som är ett för sig
fristående ärende, i följd hvaraf detta ej heller bör oskiljaktigt förbindas
med eller göras beroende af de beslut, som kunna i afseende å försvarsväsendets
ordnande och indelningsverket fattas; så har jag icke kunnat
godkänna den åsigt, som utgör grunden för Utskottetsjjförslag, å
hvilket jag derföre får vördsamt tillstyrka utslag.»

I öfverensstämmelse med de sålunda uttalade åsigter, souDjag fortfarande
oförändrade omfattar, har jag ickekunnat godkänna den uti Sammansatta
Utskottets nu afgifna utlåtande anförda motivering.»