Stats-Utskottets Utlåtande N.o 89.

13

N:o 89.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1877, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj;ts nådiga ''proposition, angående
bergverkstiondens upphörande.

(I. A.)

Uti förestående, till Riksdagen den 8 Januari innevarande år afgifna
nådiga proposition (N:o 10) har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad ett
propositionen bilagdt utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet samma
dag förda protokoll öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen,

att från den dag, då författning derom kunde varda i laga ordning
utfärdad, tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande
s. k. ädlare verks tillverkning icke måtte ega rum, samt

att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
måtte från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad
nedannämnde verk anginge med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlade lösen för den del af allmänningen, som,
sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit
mot denna förmån svarande skogsmark, kunde verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut
antingen till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen

14

Siats-Utskottets Utlåtande N;o 89.

eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits,
skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk finge till
fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetaide det
belopp, hvartill densamma kunde vara i behörig ordning ordning uppskattad;

c) för Riddarliytte eller Skild kopparverk, att afl den lindring i räntan,
som 8t7(T mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjöte,
från och med 1878 komme att upphöra, samt att egaren till verket
inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetaide den på kopparverket
belöpande hälft af skiltiaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som
bildats af de under både Riddarliytte koppar- och jernverk till skatte försålda
Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25
öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor
8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Stora Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk att genom
allmogen i Stora Schedvi med flera socknar få kopparforsling emellan Falun
och Avesta ombesörjd förfölle;

e) för Gustafs och Garlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten
för mantal Landverk N:o 1 i Ahre och { mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals
socken från och med år 1878 komme att upphöra; dels att den verkets
egare genom Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att
framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket
belägna hemman jemväl måtte upphöra; samt dels att egarne till
kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetaide 6,657 kronor
16 öre;

f) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,344 kronor 60 öre;

g) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt

h) för Garpenbergs kopparverk, att dels friheten från utgörande af ränta
och tionde för de till verket hörande bergsfrälsehemmanen Dormsjö med
torpet Bosjö, Arängen och Realsbo från och med år 1878 komme att upphöra,
dels rättigheten för verkets innehafvare att påkalla tjenstbarheter af
Garpenbergs socknemän från samma tid upphörde, samt dels verkets innehafvare
förpligtades att, för verket tillydande hemman inom Garpenbergs
socken, deltaga i det roteringsbesvär, som i följd af de berörda tjenstbarheternas
upphörande kunde varda hemmanen inom socknen i behörig ordning
påfördt; hvaremot i dylikt fall den verket nu åliggande rotefrihetsafgift
skulle upphöra.

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 89.

15

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga framställning blifva
af Riksdagens båda Kamrar hänvisad, får till en början erinra, hurusom,
med anledning af särskilda vid 1865 —1866 årens riksdag i ämnet gjorda
framställningar, Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 5 Juni sistnämnda
år, jemte framhållande af produktionsskatters olämplighet och obillighet
i allmänhet, anhållit det Kongl. Maj:t täcktes låta inhemta de för frågans
utredning nödiga upplysningar samt derefter till Riksdagen aflåta nådig
proposition angående upphörande af kopparränta och tionde å tillverkningen
af metaller samt tillgodogörandet af mineralrikets alster, der dessa tillverkningar
vore i besittning af privilegier eller särskilda förmåner. Efter inhemtande
af utlåtande i ämnet från vederbörande myndigheter, täcktes Kongl.
Maj:t uti en till 1872 års Riksdag afgifven nådig proposition, enär den skatt,
som under namn af bergverkstionde ännu betungade tillverkningen och tillgodogörandet
af metaller och andra mineralrikets alster utom jern, borde
försvinna, samt det icke syntes vara skäl att från åtnjutande af denna förmån
utesluta de verk, som vore i besittning af särskilda, dem fordom förlänade
privilegier eller fördelar, så vida de underkastade sig att från samma
privilegier eller fördelar afstå eller att derför på annat lämpligt sätt lemna
godtgörelse, föreslå, att, med undantag tills vidare för Sala och Hellefors
silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga verk, som då vore förpligtade
till bergverkstiondens utgörande, måtte från och med år 1873 befrias
från berörda tionde, och att sådan tionde icke heller måtte åsättas derefter
uppstående verk, dock, hvad några särskilda verk anginge, med vissa
vilkor och förbehåll. Denna nådiga framställning blef af Riksdagens Statsutskott
i hufvudsakliga delar förordad; men vid ärendets afgörande stannade
Kamrarne i olika beslut, hvadan frågan vid nämnde riksdag förföll. — Vid
1874 och 1876 årens riksdagar af enskild motionär i ämnet väckta förslag
ledde ej till frågans afgörande, hufvudsakligen af anledning att framställning
om bergverkstiondens afskaffande förväntades i sammanhang med förslag
rörande grundskatternas afskrifning komma att från Kong]. Maj:t afgifvas.

Af ofvan berörda statsrådsprotokoll inhemtas, dels att Kongl. Maj:t den
8 sistlidna Januari, på derom gjord ansökning och efter vederbörandes hörande,
medgifvit, att Hellefors silfververk måtte nedläggas, dels att den ytterligare
utredning angående Garpenbergs kopparverk, som vid aflåtande! af
propositionen i ämnet till 1872 års Riksdag ansågs erforderlig och förorsakade,
att detta verk i samma proposition förbigicks, numera föreligger, samt
dels att undersökningar och utredningar angående Sala silfververk ännu pågå
och beträffande Höganäs stenkolsverk först den 5 Januari innevarande år till
Kongl. Maj:t inkommit, hvadan framställningar angående sistnämnde två
verk ej kunnat i den nådiga propositionen inflyta; hänvisande Utskottet i

16

Stats Utskottets Utlåtande N:o 89.

{ifrigt till hvad vidare angående förevarande fråga finnes i ofvanberörda
statsrådsprotokoll anfördt.

Enligt räkenskaperna har den till statsverket influtna bergverkstionde
utgjort

för år 1869 kronor 100,290:

1870

11

V

11

11

11

11

n

ii

ii

ii

ii

ii

1871

1872

1873

1874

1875

11

11

11

11

11

11

93,560

72,573

109,707

47,566

45,813

40,998

Den sålunda under de sista åren betydligt minskade skatt från bergverken
torde antyda, att bergverksindustrien, hvad de så kallade ädlare verken
beträffar, i allmänhet är i väsentligt aftagande. Men oafsedt, huruvida
detta aftagande kan vara en följd af ifrågavarande särskilda beskattning, har
Utskottet dock ansett billigheten fordra, att berörda afgäld afskaffas, helst
den minskning i inkomster, statsverket genom denna inkomsttitels borttagande
komme att tillskyndas, är af jemförelsevis liten betydenhet och till ej ringa
mån komme att ersättas derigenom, att de privilegier och fördelar, vissa verk
nu åtnjuta, komme att upphöra eller till fulla värdet godtgöras. Och ehuru
genom Riksdagens nyligen fattade beslut frågan om grundskatternas och indelningsverkets
afskaffande fortfarande blifvit satt i samband med frågan om
en ny härordning, har Utskottet dock ansett, att förevarande ärende, som,
genom bergverkstiondens fortgående förminskning, mer och mer förlorat sin
betydelse i statsekonomi^ afseende, icke bort vidare göras beroende af härordningsfrågan
och den om grundskatterna, hvilka frågors slutliga lösning
numera snarare torde befrämjas och påskyndas derigenom att föreliggande
ärende, oberoende af dem, särskildt afgöres.

På grund häraf och med afseende å de skäl, som i öfrigt blifvit under
ärendets föregående behandling anförda, har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning, dock har det synts Utskottet,
att, då värderandet af de delar utaf bergslagsallmänningar eller öfriga
förmåner, hvilka några bergverk skulle ega att mot utgifvande af lösen bibehålla,
möjligen icke alltid skulle kunna inom 1878 års slut verkställas,
dessa bergverk borde berättigas att, äfven om de först under ett senare år
skulle komma att fullgöra ifrågavarande lösningsskyldighet, få från och med
samma år åtnjuta befrielse från bergverkstiondens utgörande, hemställande
alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts i fråga varande framställning må af
Riksdagen bifallas; dock att bergverken berättigas att

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

17

komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och
med det år, under hvilket de uppfylt de vilkor och förbehåll,
som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse
i den nådiga propositionen föreslagna.

Stockholm den 12 Maj 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Herr Grefve Axel Mörner har begärt få antecknadt, att han, som deltagit
i Utskottets beslut i förevarande ärende, ej närvarit vid justeringen af
den för Utskottets hemställan begagnade motivering.

Herr Petre, som vid ärendets afgörande hos Utskottet begärt att till
upplysning deri få utlåtandet bilägga hosföljande tvänne handlingar (Bil.
Litt. A och B), har jemväl önskat anteckning derom, att han hos Utskottet
ej deltagit i den slutliga justeringen af detta utlåtande.

Slutligen har Herr Piss Olof Larsson begärt anteckning derom, att
han hos Utskottet icke deltagit i afgörandet af förevarande ärende.

Bill. till Biksd. Prof. 1877. 4 Sami 1 Afd. 52 Höft.

3

Bil. Litt. A

Tablå öfver revenyen af Koppartillverkningen neder åren 1866—1875
jemte derå crlagtl tionde och prosthoppar.

I medeltal per år

A f d r

“ g -

Återstår.

CD s

i gr *

3 l=.Cf3
rrcj d cd
• OQ 3

Afdragen utgöra
i proc. af
brutto vinsten.

w §

o 0

£ S
§

3

3 ^

Kr.

II

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Proc.

Proc.

1866

35,561

9ö!--

2,979

36 27,428

11

30,407

47

5,154

48

— 86

77

1867

11,908

69--

—

2,678

88

22,999

55

25,678

43

— _

_

13,769

74 216

191

1868

156,928

76 ----

—

2,629

92

27,544

03

30,173

95

126,754

81

- -

—''! 19

17.5

1869:

129.504

37 -----

—

2,472

48

26,452

45

28,92493

100,579

44

__ _

—1 22

20,4

1870''

108,843

33--

—

2,351

04

26,114

18

28,465 22

80,378

11

---

—!i 26

24

1871

5.214

04;---

—

2,440

32

25,147

53

27,587

85

- -

—

22,373

84 529

482

1872,

122,637

41---

—

3,127

20

32,684

48

35,811

68

86,825

73

___

—!i 29

27

1873

76,931

16--

—

3,169

44

27,177

73

30,347

17

46,583

99

- -

—!: 39

35

1874

ingen

61,758

38

2,962

08

20,275

25

84,995 71

- -

—

84,995

71 x

c/z

1875

63,381 74 ---

—

3,004

80

24,125

41

27,130 21

36,251

53

- -

- 43

38

71,091

14 6,175

84

2,781

55

25,994

87

34,952 26

36,138

89

— —

— 49

36

Att förestående tablå är fullt öfverensstämmande med Störa Kopparbergs Bergslags oss förevisade
räkenskaper för åren 1866—1.875, intyga

GUSTAF SYSTEM’, G. ESSÉEN,

Kronofogde. Landskanslist.

Stats- Utskottets Utlutande N:o 89.

19

Bil. T Att. B.

Tablå öfver erlagd tionde för Rödfärg, Svafvel och Kopparvitriol
i medeltal per år under siren 1871—1875.

Rödfärg.

Svafvel.

Er.

i! 3,604

90

Proc.

Kr.

Proc.

Kopparvitriol.

Kr.

8,42''

:

! ij

1,557| 91 6,15 1,933

43

Proc.

18,85

Att förestående tablå är fullt öfverensstämmande med oss förevisade Störa
Kopparbergs Bergslags räkenskaper för åren 1871—1875, intyga

PUST AF BYSTEDT,

Kronofogde.

G. ESSEEN,

Landskanslist.