Stats-Utskottets Memorial N:o 59.
1
N:o 59.
Ank. till Riksd. Kansli den 27 April 1877, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af erhållna äterremisser ä åtskilliga punkter
af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtiiel.
(2:dra U.-A.)
Statsutskott, som uti afgifvet Memorial N:o 57 framstält förslag
till voteringspropositioner i anledning af de utaf Kamrarne fattade skiljaktiga
beslut i afseende å Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, får här nedan afgifva
svar på erhållna återremisser å vissa punkter af samma utlåtande.
l:o. Uti 19:de punkten hade Utskottet hemstält: a) att för seminariernas
utvidgande med ännu en årsklass samt för införande af undervisning
i slöjd vid dessa läroanstalter anslaget till seminarierna måtte höjas med
13,500 kronor; och b) att tillökning i anslaget till stipendier för seminariielever
måtte beviljas med 5,000 kronor.
Dessa båda moment äro af Första Kammaren till Utskottet återförvisade,
men då Andra Kammaren redan afslagit Utskottets deri gjorda framställningar,
föranlåtes Utskottet nu endast hemställa,
att Första Kammaren må, beträffande de i nämnda
två moment gjorda förslag, fatta beslut.
2:0. Utskottets uti 2t:sta. punkten mom. a, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts nådiga förslag, gjorda hemställan, att Riksdagen måtte såsom
Bill. till Riksd. Brok 1877. 4 Samt. 1 Afd. 34 Hälft. 1
Angående
folkskolelärareseminariernas
utvidgning
m. in.
Angående
undervisning
i slöjd vid
folkskolorna.
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 59.
bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, att utgå under de i
statsrådsprotokollet angifna vilkor, anvisa ett anslag af 15,000 kronor, har
blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad.
Den öfverläggning, som föregått Kamrarnes sålunda vidtagna åtgärd,
bär synts Utskottet gifva vid handen, att Utskottets framställning mött motstånd
hufvudsakligast på den grund, att det föreslagna statsunderstödet enligt
densamma uteslutande skulle komma folkskolorna till del, under det
att församlingar, hvilka på annan väg beredde i skolåldern varande barn
slöjdundervisning, ej skulle kunna komma i åtnjutande af något dylikt understöd.
Då återremissen alltså lärer afse, att ändring i detta hänseende
blifver vidtagen, samt det belopp, 75 kronor, hvartill understödet för hvarje
skola blifvit af Ivongl. Maj:t beräknadt, likväl synes kunna bibehållas oförändradt,
föranlåtes Utskottet nu hemställa,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att på ordinarie stat
anvisas ett anslag af 15,000 kronor, att användas till
understöd, med 75 kronor till hvarje skola, åt sådana
församlingar, som på lämpligt sätt bereda i skolåldern
varande barn undervisning i slöjd.
Angående 3:0. Uti 21:sta punkten mom. b. hade ^Utskottet hemstält, att Riks
ifrågasatt
^agen icke måtte bifalla en utaf Herr J. R Åkesson Lundegärd inom An
aflönande
af dra Kammaren väckt motion, deruti af anförda skäl föreslagits, att såsom
■itsliAd bidrag till aflönande af lärare eller lärarinnor vid slöjdskola, som motsvaMskola.
rade sådan skolas ändamål att meddela undervisning i handarbete, skol
distrikt
måtte, under vilkor att sådan lärare eller lärarinna årligen i lön
uppbure minst 250 kronor och vore med undervisning sysselsatt minst åtta
månader med 30 undervisningstimmar i veckan, åtnjuta statsbidrag till det
belopp, som nu utginge till oexaminerade, biträdande lärare och lärarinnor
i folkskola.
Jemväl detta moment är af Första Kammaren till Utskottet återförvisadt;
men enär Andra Kammaren bifallit Utskottets framställning, föranlåtes
Utskottet nu endast hemställa,
att Första Kammaren må i ämnet fatta beslut.
Angående
anslag till
ny universitetsbyggnad
i
Lund.
4:o. Sedan Herr E. Thomasson uti en inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad motion af anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen ville bevilja ett anslag af 475,000 kronor, att med lika belopp
utgå under åren i878, 187!), 1880 och 1881, till uppförande af en
universitetsbyggnad i Lund, antingen enligt af motionären omförmäld plan
och ritningar, innehållande jemväl gymnastiklokal, eller ock så att det efter
Stats-Utskottets Memorial N:o 59.
3
nämnda plan till gymnastik afsedda utrymmet användes för andra universitetsbehof,
i hvilket senare fall anslaget borde höjas med 25,000 kronor;
både 1 dskottet uti 36.te punkten hemstält, att förevarande förslag icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Denna punkt har emellertid blifvit af båda Kamrarne till Utskottet
återförvisad; och då den inom Kamrarne i ämnet hållna öfverläggning synes
gifva vid handen, att Riksdagen vore benägen att till det af motionären afsedda
ändamålet anvisa medel, derest anslag blefve vid innevarande riksdag
anvisadt för uppförande af dylik byggnad i Upsala, samt Riksdagen
numera, enligt Utskottet tillhandakommet protokollsutdrag, för sistnämnda
ändamål beviljat ett belopp af 740,000 kronor, har det ålegat Utskottet att
företaga eu närmare utredning rörande frågan om ny universitetsbyggnad
i Lund.
På sätt af motionärens framställning i ämnet inhemtas, hade Lunds
universitet uti underdånig skrifvelse den 30 December 1874 anhållit om
aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om anvisande af medel till
uppförande derstädes af ny universitetsbyggnad, af hvilken behofvet länge
varit synnerligen känbart. De befintliga allmänna föreläsningssalarne vore
till antalet endast tre och till beskaffenheten långt ifrån ändamålsenliga. De
vore trånga och låga och måste följaktligen för ett större antal åhörare
blifva osunda. Den otillräckliga tillgången på föreläsningsrum inverkade
direkt menligt på undervisningen så vill genom försvårande af föreläsningstimmarnes
ordnande som ock genom saknad af lämpliga lokaler för sådana
vetenskapliga öfningar, hvilka i nutidens universitetslif blefve allt mer och
mer oumbärliga. Vidare funnes för examina jemte dertill hörande skriftliga
prof icke andra rum tillgängliga än Konsistoriets sessions- och kanslirum,
hvilka dertill ej vore synnerligt lämpliga och icke sällan samtidigt behöfdes
för sina egentliga ändamål. Likaledes saknade fakulteterna lokaler för sina
sammanträden och för handlingars förvarande m. m. Universitetets festsal, belägen
i nedersta våningen af bibliotekshuset, vore föga rymlig, mörk och
kall samt icke egnad att göra något festligt intryck. Det trånga kanslirummet,
som tillika måste göra tjenst såsom rektors mottagningsrum, saknade
rymlig tambur, hvilket så väl vid inskrifningar som andra tillfällen medförde
olägenhet, hvartill komme att utrymme så godt som alldeles saknades för
universitetets konstsamling.
Det för den föreslagna nybyggnaden, enligt derför utarbetade ritningar,
uppgjorda kostnadsförslag uppgick enligt skrifvelsen bifogad uträkning
till............. kronor 405,384: 67.
Härtill skulle komma enligt utredning, lemnad af
det mindre Konsistoriet, ytterligare följande belopp:
Inlösen af byggnadstomt i den botaniska trädgårdens
sydvestra hörn......................................................... „ 40,000: —
Transport kronor 445,384: 67.
4
Ståts-Utskottets Memorial N:o 59.
Transport kronor 445,384: 67.
Ritning, kostnadsförslag och arkitektens tillsyn
vid byggnadens uppförande ................................................ „ 11,500: —
Den yttre platsens ordnande, efter afdrag för de
materialier, som vunnes vid nedrifvande af byggnader
samt muren kring botaniska trädgården........................... „ 10,000: —
Gymnastikattiralj, möblering och annan inredning,
approximativt 10 —12 procent af byggnadens
totalkostnad .......................................................................... „ 50,000: • -
Summa kronor 516,884: 67-.
Att med universitetets egna medel bestrida någon väsentligare del af
denna kostnad vore icke tänkbart, enär universitetets stat icke utvisade
något nämnvärdt öfverskott af inkomster utöfver utgifter. Emellertid hade
i följd af de senare årens höga spanmålspris någon besparing uppstått i
akademiekassans tillgångar, så att omkring 20,000 kronor derifrån skulle
kunna för ett så vigtigt ändamål tillskjutas. Deremot vågade Konsistoriet
icke tillstyrka, att någon del af reservfonden, hvars behållning under år
1874 till och med nedgått, härför toges i anspråk. De behof, som vore
afsedda att från denna fond fyllas, återkomme nemligen ständigt och kunde
icke utan högsta skada för universitetets utveckling lemnas utan afseende.
Men utom ofvannämnda belopp, hvilket från akademiekassan kunde tillskjutas,
funnes tillgängliga de medel, som af Riksdagen år 1872 anslogos
till uppförande af gymnastiklokal, hvilka medel kunde användas till den
nya universitetsbyggnaden, i hvilken gymnastiklokal, såsom föreslagits, borde
ingå såsom väsentlig del. Det sammanlagda belopp, hvaröfver universitetet
kunde förfoga, öfverstege således icke 50,000 kronor.
Sedan Kongl. Magt anmodat Kanslersembetet, som afgifvit yttrande
öfver det större Konsistoriets ifrågavarande framställning, att, efter det ritningarne
till universitetsbyggnaderna blifvit omarbetade, dervid borde iakttagas
att gymnastiklokalen förlädes till en särskild byggnad, samt att möjliga
besparingar i anläggningskostnaden vidtoges, efter vederbörandes hörande
inkomma med nytt utlåtande; så, och efter det Kanslersembetet remitterat
ärendet till Konsistoriet med anmodan att, sedan ritningarne blifvit på ofvan
omförmälda sätt omarbetade, utlåtande till Kanslersembetet afgifva, hade
Konsistoriet i skrifvelse till Kanslersembetet den 21 December 1875, jemte
anmälan, att de af Öfverintendentsembetet mot byggnadens yttre gjorda
anmärkningar blifvit vid ritningarnes omarbetande beaktade, i öfrigt hemstält,
att den ursprungliga planen måtte varda i nåder faststäld. Uti härefter
den 7 Januari 1876 afgifvet underdånigt yttrande anförde Kanslersembetet,
bland annat, att, hvad sjelfva hufvudfrågan anginge, Kanslersembetet
ansåge behof vet af en ny universitetsbyggnad, innehållande sunda och
Stats-Utskottets Memorial N:o 5,9.
5
för det ständigt växande antalet studerande tillräckligt rymliga lärosalar,
så trängande, att dess fyllande vore särdeles önskvärd^ äfven om anskaffandet
af gymnastiklokal måste någon tid uppskjutas. Skulle Kongl. Maj:t
finna den angående nämnda lokal gjorda anmärkningen förtjena afseende,
hemstälde Kanslersembetet derföre underdånigst, att Kongl. Maj:t täcktes i
nåder anbefalla det till gymnastik afsedda rummets användande till annat
universitetsbehof. men i öfrigt bifalla Konsistoriets underdåniga hemställan,
i hvilket fall dock torde böra iakttagas, att det af Riksdagen till gymnastikbyggnad
anslagna belopp med derå upplupen ränta oförryckt bibehölles
för sitt ändamål och det för universitetsbyggnaden erforderliga anslag med
motsvarande summa ökades.
Under det frågan om ny universitetsbyggnad sålunda bereddes, besökte
L875 års statsrevisorer Lund och yttrade angående sina der anstälda undersökningar
bland annat följande:
“Vid besök i Lund hafva revisorer^ jemväl tagit kännedom om samtliga
de till universitetet hörande institutioner, och hafva revisorerne dervid
ej funnit något att i afseende å byggnadernas underhåll eller samlingarnes
vård anmärka, hvaremot, och i anseende till det särdeles knappa utrymmet
i universitetets såväl lärosalar som större, delen af dess öfriga lokaler, revisorerne
ansett sig böra uttala; det omdöme, att dessa lokaler icke numera
kunna anses motsvara de med dem afsedda ändamål. “
Genom hvad sålunda förekommit torde behofvet af den ifrågasatta nya
universitetsbyggnaden i Lund vara på tillfyllestgörande sätt ådagalagdt; och
då Riksdagen numera anvisat ett ej obetydligt belopp för uppförande af en
dylik byggnad i Upsala, bär Utskottet funnit sig manadt att tillstyrka Riksdagen
att jemväl bevilja ett anslag till en ny universitetsbyggnad för det
sydsvenska universitetet.
Med skrifvelse den 19 innevarande April har Herr Statsrådet och
Chefen för Ecklesiastik-departementet, enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning,
till Utskottet öfverlemnat samtliga i detta ärende till nämnda Departement
ingifva handlingar, och har Utskottet i öfrigt deraf inhemtat, att det större
Akademiska Konsistoriet i Lund uti skrifvelse den 14 i nyss nämnda månad
anfört, bland annat, att Konsistoriet icke ansåge gymnastikinrättningens inrymmande
i universitetshuset vara lämpligare än dess förläggande i en särskild
byggnad och att Konsistoriet alltså högeligen önskade, att anslag beviljades
till en sådan byggnad, hvarigenom, med uteslutande af gymnastiklokal,
öfriga i det afgifna förslaget afsedda behof kunde tillgodoses. Konsistoriet
hade i sådant hänseende låtit uppgöra ett skrifvelsen bilagdt kostnadsförslag,
deraf visade sig att, om festsalen förlädes till den enligt förra
planen för gymnastikinrättningen afsedda plats, hvarigenom eu minskning i
byggnadens höjd i midtelpartiet skulle åstadkommas, samt derjemte några
6
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 59.
förenklingar i arkitektoniskt afseende vidtoges, en besparing af 25,000 kronor
skulle kunna erhållas. Då emellertid det af Riksdagen till en gymnastiklokal
beviljade anslag af 24,000 kronor, jemte räntor uppgående till
27,511 kronor 5 öre, tagits i beräkning för fyllande af den för byggnaden
erforderliga totalkostnad, 516,884 kronor 67 öre, skulle i sjelfva verket*genom
berörda besparingar icke någon nedsättning kunna åvägabringas i det
för universitetsbyggnaden ifrågasatta statsanslaget, 475,000 kronor.
Konsistoriet hade dock, under åberopande af en skrifvelsen jemväl bilagd
promemoria, meddelat, att ytterligare besparingar skulle kunna åstadkommas,
bland annat, dels genom minskning i planeringskostnaden, dels genom
uppskof med inrättandet af den för biblioteket beräknade, i kostnadsförslaget
upptagna värmeledning; hvadan Konsistoriet ansåge, att en universitetsbyggnad,
hvarigenom lärosätets behof af samlingssal, erforderliga föreläsningssalar
och sessionsrum för fakulteterna tillgodosåges, skulle kunna uppföras,
om ett statsanslag af 450,000 kronor erhölles.
Sist nämnda belopp synes Utskottet stå i lämpligt förhållande till det
af Riksdagen för en dylik byggnad i Upsala anvisade anslag af 740,000
kronor; och torde enahanda bestämda vilkor, som fästats vid beviljandet af
sist nämnda anslag, jemväl böra föreskrifvas i afseende å universitetsbyggnaden
i Lund.
Beträffande storleken af det belopp, som bör anvisas att utgå under
år 1878, har det synts Utskottet, som om detta lämpligen kunde bestämmas
till jemnt 100,000 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till uppförande af nytt universitetshus
i Lund bevilja ett anslag af 450,000 kronor samt
deraf anvisa ett belopp af 100,000 kronor att utgå under
år 1878, med vilkor att utan vidare anslag af statsmedel
universitetets behof af en större samlingssal för lärare
och lärjungar, erforderliga föreläsningssalar och samlingsrum
för falkulteterna må blifva tillgodosed t.
Stockholm den 27 April 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Herr Grefve A. Mörner har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande.