Stat»-Utikotut.t Memorial N:o 52.

1

N:o 52.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1877, kl. 5 e. m.

Memorial,, med förslag till åtskilliga af de stadganden, hvilka böra
införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härjemte öfverlemna förslag till de flesta af de stadganden,
som böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor införas och hvilka angå Kontorets
skulder och fordringar; de Kontoret åliggande utbetalningar (med undantag
af dem, hvilka under innevarande riksdag blifvit eller blifva på Kontoret anvisade);
Kontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne; uppbörden
och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen öfver
Riksgäldskontor; Fullmäktiges sammankomster; Fullmäktige tillhörande särskilda
åligganden och uppdrag; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga tjänsters
bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser;
samt pensioneringen af Kontorets betjening; äfvensom aflönings-, indragnings- och
pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll som motsvarande stadganden
i 1876 ars reglemente, utom i de delar, som här nedan finnas angifna.

Ui den afdelning, som angår Kontoret åliggande utbetalningar, hafva uteslutits
de föreskrifter, som afse sådana utbetalningar, som redan blifvit af Kontoret
fullgjorda.

Enär liqvid för år 1874 blifvit mellan stats- och riksgäldsverken uppgjord,
hafva ur det nya reglementet uteslutits de stadganden, hvilka afsett berörda liqvid
och de Riksgäldskontoret för år 1874 tillkommande öfverskott och hvilka innehållits
i §§ 7 och 25 af 1876 års reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1877. i Sami. 1 Afd. 29 Höft.

1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

Då Riksgäldskontorets rätt att af Statskontoret bekomma medel till annuiteters
med flera utgifters bestridande med innevarande år tagit sin början, bar i §
24 (motsvarande § 26 i 1876 års reglemente) orden: “i afräkning å kommande års
anslag" utbytts mot orden: “i afräkning å Riksgäldskontor! tillkommande anslag .

Som den återstående behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning
till regelbunden hushållning under år 1876 blifvit till Riksgäldskontor! levererad,
har ur § 27 (motsvarande § 29 af 1876 års reglemente) uteslutits den
del, som rörde samma fond

§ 28 grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets i dess utlåtande i N:o
20 under punkten 4:o mom. b) gjorda hemställan.

Med anledning af Riksdagens bifall till Utskottets i dess utlåtande N:o 45
* under punkten 2:o gjorda hemställan, hafva ur det nya reglementet uteslutits de
bestämmelser, hvilka afsett återbetalning af det å 186/ års kreditiv lyftade oguldna
belopp, hvars afskrifning numera af Riksdagen beslutats, nemligen såväl en mellanmening
i § 29 (motsvarande § 30 i 1876 års reglemente) som ock hela § 31 i
sistnämnda reglemente.

Enär bankovinsten ej längre ingår till Riksgäldskontoret, har ur det nya
reglementet uteslutits det i § 32 af 1876 års reglemente härom förekommande
stadgande.

Enligt instruktionen för Revisorerne af Riksbanken åligger det fortfarande
Bankofullmäktige att föranstalta om tryckning och utdelning af revisionsberättelsen
om Riksbanken; med anledning hvaraf det vid sistlidne års riksdag, i sammanhang
med beslut om förändradt sätt för revisionskostnadernas bestridande, i §
63 af då utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret införda stadgande, så vidt det
rörer ifrågavarande berättelse, ur § 60 af det nya reglementet uteslutits.

Enär det år 1873 Fullmäktige lemnade uppdrag angående tryckning af
Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag numera blifvit, så när som
på registers upprättande, fullgjordt, har § 61 i öfverensstämmelse härmed omredigerats.

Sedan ny tjenstgöringsordning för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid
Riksgäldskontoret blifvit den 12 Maj 1876 af Fullmäktige faststäld, har föreskriften
härom i § 66 af 1876 års reglemente ur det nya reglementet uteslutits.

Med förbehåll att vid reglementets slutliga uppställning, om sådant skulle
erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadgauden och stater må
af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 13 April 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

ä) att ombesörja Jiqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

4

Ståts-Utskottets Memorial No 52.

framställning, på viss namngifven person öfverlålas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontrakts enligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre
reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels
att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af
Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut

Stats-Utskottets Memorial N:o 52. 5

stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jern vägsanläggningen beviljade försträckningar,
emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningeu med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas
af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af
Kong], Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås och
S.t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det
belopp, 800 kronor, hvarmed defå kyrkostämma den 25 Oktober 1874'' förhöjt den
af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående
bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning
af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar,
hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt
räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels och att domkyrkokommissionen
\ Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering
å det år 1858 domhyrkohassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan
anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar
i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,
att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande
af ränta och amortering å nämnda lån.

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 32.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagax*.

§ 4.

Mom. 1. Som 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ej mindre ett belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens
jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontor, än ock, föi utförande
af föreslagna nybyggnader och andra arbeten, som dels erfordras föi fullständigande
af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning
och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delai
deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventariei, ett
belopp af 3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, åligger
det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, i den mån de ännu icke
äro lyftade, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag
beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner
kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor
årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp
samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

1 ;o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga
besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af för enskilda jernvägar och deras upplåtande

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

7

för allmän trafik, förrättad och Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:°) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsb
el Öppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett ar från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt,

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik Öppnad;

5:°) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med aborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Mom. o. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och
muddringsarbeten vid den så kallade koff er dihamnen i Karlskrona har 1876 års Riks -

8

Stat»-Utskottets Memorial N:o 52.

dag beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundra tusen kronor, att utbetalas af
Riksgäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med
år 1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas
på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet,
till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas
sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild
förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt
på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid,
Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete
färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret
utbetalas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 5.

(Till de under denna afdelning förekommande stadganden, i afseende å
hvilkas innehåll Riksdagen i vissa delar ännu ej fattat beslut, kommer Utskottet
framdeles att afgifva förslag.)

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 6-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 7.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre
millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

9

§ 8.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontor anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under ''tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen faststält till en million femhundra tusen kronor,

§ 9.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Riksgäldskontor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem ar efter deras utgifningsdag.

§ 10.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter nu m.

§ 11.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, underbehörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Haft.

2

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäld skontoret godtgöras.

§ 12.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för It iksg ä l dsk o nior et anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser
vanligen hänförda utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 13-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarue
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och
utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 14.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

Stats-UtskoUets Memorial N:o 52.

11

må Revisorerne på Riksgäldskontor! anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de
under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§§ 15 och 16.

(Komma att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående aflöning för
Justitie-ombudsmannen och hans expedition m. m.; hvarom Utskottet denna dag
afgifver särskildt förslag.)

§ 17-

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 18.

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonat och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för
tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under
föregående riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 19.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under
ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 20.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-kontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en
summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 21.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tvåhundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vil -

Stats-Utskottets Memorial N:o 52,

13

kor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 22.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

§ 23.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 24.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kong]. Statskontoret till förvaltning mottaga.

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

§ 25.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1877 och 1878 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 38 skall
för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl.
Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i
verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 26.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som
från Landtränterierna och OfverståtJiållare-embetels kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller
framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 27.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 28.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

15

§ 29.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel
enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess rekvisitioner
tillhandahålla.

§ 30.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom
för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade
statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande
eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag
tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och
den nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet,
huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel
mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligq^ioner upptagna
lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteiiqviderna vid derför bestämda terminer
varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld;
och skola de till liqvidations- och amortissementsfouden influtna medel,
så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

derma Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars liggande
och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag
framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas,
utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade
statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna
dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån
— på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad
som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående
obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i
annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer
eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige
i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja
statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer
icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt
2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande
berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att
Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenslct mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang
få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt,
tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,
att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

§ 31.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

17

§ 32.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets
utlåning; hvarom Utskottet kommer att afgifva särskildt förslag).

§ 33.

För bestridande af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 34.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet åt
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 35.

De medel, som inflyta å den s. k. statslonefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontor! aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds kontoret

ingående medel.

§ 36.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbvggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisse.

Bih. till Riksd. Prof. 1877. 4 Samt. 1 Åfd. 29 Haft. 3

18

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

mentsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af
allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 37.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade
utdrag af detta veris räkenskaper för det näst föregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 38.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande,
bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 39.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 40.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

19

§ 41.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 42.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter: börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 43.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 44.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 45.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 54 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfiigt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 46.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 47.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 48.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

21

§ 49.

Med undanlag af de enligt § 45 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 50.

Åstunda!'' Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ Öl.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 52.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 53.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 54.

Yppas under hullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

n

§ 55.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär: dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 56.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
flera handlingar.

§ 57.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

> Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

23

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 58.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 59.

Då Révisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 60.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningar^ af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 61.

Jemlikt 1873 års Riksdags beslut skola Bondeståndets genom Fullmäktiges
försorg och på Riksgäldskontorets bekostnad tryckta protokoll vid 1809—1810 års
riksdag förses med register.

24

Stats-XJtskottets Memorial N:o 52.

§ 62.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventeriepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 63.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af Indika den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 64.

Då de bolag, som för j omväg s anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

25

§ 65.

Uti Allmänna Hypotéksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskapei
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 66.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
°rti der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrame icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetct genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skelande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid
revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna
återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera
verket vara tillstädes.

§ 67.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

26

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 68.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 69.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 70.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under änslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 75
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt -

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

27

mästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 71.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 72.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den
först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och -lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 73.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli, eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 74.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. in.

§ 75.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 76.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 77.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 78.

Om någon af vdktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 79.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infor -

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

29

dras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 80.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 75 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 81.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 82.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

30

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

§ 83.

Deri tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 84.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro
faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 85.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Stats-UtsJcottefs Memorial N:o 52.

31

Bil. Å.

Rikgäldskontorets vid 1876 års slut utkalanserade kapitalskulder.

»• g “i

» Sb

•"reg

c. B

3

1866

i

1866

6

1866

9

1866

6

1866

7

1866

90

1868

Obligationer för 1855 års
statslån ■ till jernvägsanläggningars
bekostande eller
understödjande, primitivt
281,900 R:dr R:mt .
Dito för 1858 års jervägslån,
8,190,500 Thlr Pr. C:t . .
Dito för 1860 års jernvägslån: a)

mot obligationer, stål -da på utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. C:t

b) mot premie-obligationer
å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedelar deraf,
eller 2,000,000 Thlr . .

Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr Rmt . . .
Dito för 1864 års jern vägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade
obligationer för endast

555,700 £ St. *)......

Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t
D:o för 1868 års jernvägslån,
£ St. 1,150,000

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1855 d.30/

1858 d. Va

/o

i/

1860 d. Vs

1864 d. lä/4

1866 d. 2/i

1868 d. Vt

Eäntefot.

t Va o. 4 I
4 Va %

4 Vs %

4 Vs %

4 Vs %
5 %
5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen

Er. 161,900
Thlr 5,982,300

Thlr 6,073,100

Thlr 1,147,083 10
Er. 2,376,600

£ St. 510,200
Thlr 9,630,900
£ St. 1,122,600

Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
upptagna obligationsantalet.

32

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

a- c jod
. ff

P ^

CD (fl V

e*i°S.

5i

SJ p.

" CD

CD CD
C+- 0

85

1869

72

1870

83

1872

35

1875

33

1876

13

1866

14

1866

15

1866

Obligationer för 1869 års inhemska
jernvägslån, R:mt

4,000,000 R:dr.......

Dito för 1870 års jernvägslån
å 40,000,000 R:dr, deraf
till 1876 års slut blifva
utlemnade obligationer
å tillhopa 16,170,000 R:dr
Dito för 1872 års jernvägslån
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1876 års slut blifva
utlemnade obligationer
å tillhopa 19,407,300 R:dr
Dito för 1875 års jernvägslån
å 56,250,000 Riksmark,
deraf till 1876 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 20,000,000

Riksmark..........

Dito för 1876 års jernvägslån
å 2,000,000 £ St., deraf
till 1876 års slut blifvit
utlemnade obligationer
å tillhopa 1,500,000 £ St,
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.

gamla lånet.........

Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna Hypoteksbanken,
bokförda inom
linien med R:mt 8,000,000

R:dr ............

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte sluss -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1869 d. 30/''(

1870 d. 3%

1872 d. 3%

1875 d. 7s

1876 d. lä/6

1798 d.
1811 d. 3%2

1861 d. Vr

Räntefot.

5 %

4Va

4 7:

%

/ 2

4 Va %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

Fonderad skuld.

Kr. 15,988,000

Kr. 18,887,500

Rmk 20,207,100

£ St. 1,500,000

Kr. 3,013,200

loke fonderad skuld.

Kr. 10,125

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

33

CD «1 h

£0 CD

CD

16

1866

17

1866

1815 d.

18

1866

_19_

1866

20

1866

21

1866

25

1866

29

1866

77

1869

verks lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt.
bokförda inom limen med
R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen
ränta R:mt 2,286: 88 1750 d. v3

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150.000 R:dr ....... 1778

Innestående fond för Göta

kanals underhållande. . . 1833 d.3Via
Dito för Södertelje dito. . .--- 5 %

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar).

...........

Dito för Strömsholms kanals

dito (d:o)..........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) ....

Uti f. d. Ridderstolpeska huset
intecknad skuld till
Stockholms borgerskaps

enkhus............

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..........

Bik. till Biksd. Blot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

Ii

Kr. 140,889
Kr. 45,000

Kr. 17,400

5

34

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

, Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1876 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda låu.

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet
utbetalts.

! Annuitet.

Räntefot

i

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

Lån till:

1 34

Upsala akademis biblioteks-

1 1824 I

2 % i

3 %

75,000

7,480

1

byggnad...........

{1825 [

jemte >
ränta. 1

52

36

Uppförande af ett nytt läro-

I

hus för elementarlärover-ket i Jönköping . .

1861

5 %

4 %

120,000

102,754

17

37

Uppförande af byggnader

för elementarläroverket i
Halmstad..........

1866

>

25,000

23,636

02

>

Uppförande af byggnader för

läroverket i Kalmar. . . .

1866

»

40,000

—

37,803

51

>

Uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.......

1864

»

25,000

23,012

92

>

Uppförande af byggnader för

läroverket i Falun . . . .

1864

>

>

40,000

—

36,823

23

Uppförande af byggnader för

läroverket i Sala.....

1865

>

»

12,000

—

11,027

47

j 39

Uppbyggande af ny kyrka i

jl 8491
}1 854]

2 % 1

Kristinehamn........

jemte >

3 %

37,500

—

18,830

33

; 40

Lidköpings stad, för ny kyr-

ränta, j

kas uppbyggande .....

1851

6 %

4 %

24,000

4,079

77

i 41

Knäreds församling i Hal-

lands län, för kyrkobygg-nad ..............

1852

24,000

8,040

81

>

Markaryds församling i Kro-

i

nobergs län, för kyrko-byggnad ...........

1854

10,000,

1

4,083

77

.

1

Transport

—

—

1

I

277,5721

52

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

35

H ««

i 1866 års

•eglemente.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

lläntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

Transport

—

—

—

277,572

52

42

Wallentuua församling i

!

Stockholms län för kyrko-

byggnad ...........

1859

6 %

4 %

20,000

—

13,984

18!

43

Reparation af Linköpings

1

domkyrka..........

1850

>y

30,000

3,106

63 i

1

»

Reparation af Wexiö dom-

kyrka ............

1852

»

>

30.000

6,499

94

Reparation af Skara dom-

kyrka ............

1858

*

25,000

—

14,077

13

Reparation af Westerås dom-

-

kyrka ............

1858

y>

22,500

—

12,787

86

>

Reparation af Westerås dom-

kyrka ..........

1860

28,000

28,000

45

Allmänna barnhusinrättnin-

gen i Stockholm......

1851 .

6 %

4 %

75,000

29,790

09

49

Staden Wexiös återuppbyg-

gande efter 1843 års elds-

våda.............

1843

3 n 4 %

360 000

25 634

07

50

Staden Åmål, byggnadslån .

1846

»

4 %

45,000

_

8,136

86

52

Återuppbyggande af den år

1847 nedbrunna del af

staden Kristianstad . . . .

1848—1850

»

150,000

25,031

61

53

Återuppbyggande af den år

1849 nedbrunna del af

st.flflfin Lidköping.....

1 852

63,666

20 161

33

54

Återuppbyggaude af staden

11854 1

Örebro ...........

»

»

375,000

—

211,361

76

Återuppbyggande af staden

| lo55 J

Jönköping.........

1855

100,000

52 604

97

55

Återuppbyggande af staden

Eksjö............

1857

6 o. 7 %

4o.44%

200,000

—

116,174

39

Transport

—

844,923

34

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

H

i 1866 års

eglemente.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

..

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

Transport

—

—

—

—

844,923

34

57

Staden Lidköping, för ny

tomtreglering........

1854

6 %

4 %

20,000

8,985

Staden Örebro, för ny tomt-

reglering..........

37,500

18,278

19

>

Staden Jönköping, för ny

tomtreglering........

1855

15,000

6,671

''

86

»

Staden Eksjö, för ny tomt-

reglering..........

1857

30,000

• ■ ■

18,039

74

58

Staden Malmö, till kasern-

och stallbyggnader . . . .

1813—1815

| jemte j

32,000

—

5,775

14

60

Staden Ystad, förhamnupp-

( ränta 1

muddring..........

1857

6 %

4 %

60,000

29,471

20

61

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.........

1844

5 %

3 %

30,000

5,587

60

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.......

1849

6 %

4

22,500

1,335

31

62

Hamnbyggnad vid Cimbris-

hamn.............

1843

5 %

3 %

37,500

_

18,785

30

63

Staden Kristianstad, för

hamnanläggning vid Åhus

1848

30,000

—

11,832

93

»

Återstående hamnarbeten vid

Åhus samt Hernesta ka-nals fullbordande m. m. .

1855

6 %

4 %

30,000

10,808

50

67

Staden Westerås, för utvid-

gande och förbättring af
stadens hamn......

1849

»

y>

30,000

1,823

46

Uppmuddring af hamnen och

segelrännan vid Kristine-hamn .............

1850

36,000

4,195

87

Anläggning af hamn vid

Wadstena..........

1850

48,000

5,810

73

Transport

—

—

—

__

992,324

17

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

37

§ i 1866 års

reglemente.

|

J Tiden, då lånet
! utbetalts-

1

Annuitet

Räntefot.

[

Ursprungliga

beloppet.

i

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

Transport

i

—

—

1

992,324

17

68

Fullbordande af hamnbygg-

|

nadan vid Wadstena . .

1855

6 %

4 %

15,000

—

5,421

86

Arboga-åns uppmuddring.

1855

»

15,000

—

5,399

04

>

Upprensning och fördjup-

i

ning af Köpings å.....

1855

>

20,000

—

7,160

47

69

Anläggning af en hamnbas-

sin invid Karlstad samt eu!

kanal derifrån till Kanike-näset vid Wenern.....

1

1859

»

100,000

52,596

64

»

Hamnbyggnad vid Falken-

berg.............

1859

47,000

24,726

42

»

Fullbordande af hamnarbe-

tena vid Strömstad . . . .

1858

15,000

7,413

08

70

Hamnbyggnaden vid Färje-

staden i Torslunda socken''

på Öland ..........

1858

12,850

6,762

12

71

Byggande af hamn vid sta-

den Grenna........

1861

,

37,500

23,792

34

y>

Förbättring och utvidgning

af Helsingborgs hamn . .

1862

»

230,000

—

146,108

90

Hamnbyggnad vid staden

Åmål............

1861

8,000

5,191

94

Fortsättning af hamn- och

kanalanlägguingen vid

Karlstad..........

1861

70,000

41,963

61

Uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt
anläggning af en lastbryg-ga vid nämnda stad . . .

1861

»

26,000

_

15,577

18

Transport

—

—

—

1,334,437

77

38

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

!

1

1

■......................!

(JQ

1

Kapitalåterstod !

a> £
a 00

.

Tiden, då låuetj

Annuitet.

j

Ursprungliga

vid 1876 års

OS

0

c*- p»

Öl H
aa

utbetalts. ''

l

Räntefot, j

beloppet.

slut.

Transport

—

—

—

—

1,334,437|77

71

R,ottne-åns upprensning och

1

!

i

fullbordande af den på-

■

började jetéebyggnaden

vid inloppet till nämnda å

1861

6 %

4 %

10,000

—

6,341

88

i 72

Slussanläggningar i Klara eif

vid Dejefors och Forshaga

inom Nedra Ulleruds och

Grafvasocknar iWermland

1856

150,000

—

60,666

47|

j 73

Anläggning af jernväg mellan

1

Kristinehamn och Sjöändan

1849

100,000

—

6,131

23

74

Anläggning af jernväg mel-

!

lan Nora och Ervalla . .

1854

»

150,000

47,246

85

j 75

Anläggning af jernväg från

Kärrgrufvan inom Nor-

bergs bergslag till sjön

18^9 1

|

Åmänningen........ -

1853 (

5 %

4 %

150,000

—

111,659

94

»

Fullbordande af samma jern-

1 Q K K 1

väg.............

looo 1

1 1

3 %

2 %

150,000

—

113,154

43

76

Anläggning af jern vägen

1856 |

Wessman—Barken . . . .

1 8^7 f

5 %

3 %

200,000

—

106,696

89

»

Fullbordande af sistnämnda

jernväg ...........

1858

6 %

4 %

200,000

—

98,221

—

77

Anläggning af jernväg mellan

1

städerna Falun och Gefle

1855—1859

4 %

2 %

2,400,000

—

1,435,904

79

78

Anläggning af jernväg mel-

1

lan Hudiksvall och sjöarne

t 1 Q K 0 1

Hellen..........

I loöö 1

i 1 q k n I

5 %

j 4 %

370,000

—

282,294

31

Anläggning af jernväg från

y 1ooy J

i

-

Söderhamn till sjön Berg-

|

viken m. m.........

18

58 — 1860

»

| »

500,000

—

390,872

47|

j 79

Anläggning af jernväg mel-

i

lan Borås och Herrljunga

1862, 1863

y>

i

1,377,055

24

1,189,629

24

Transport

—

i

5,183,257

27

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

39

I

i CD

1.................

I

|.........................

|

l

i 1866 års

glemente.

ITiden, då lånel
utbetalts.

Annuitet.

1

| Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

i Kapitalåterstod
j vid 1876 års
slut.

1

80

!

Transport

^Anläggning af jernväg från
Eslöfs station på Södra

__

—

—

|

5,183,257

27

»

stambanan till Ystad . . .
Anläggning af jernväg mel-

1864 —1866

5 %

4 %

2,450,000

—

2,226,168

87

>

lan Helsingborg och Årup
Anläggning af jernväg mel-lan Landskrona och Eslöfs
station på Södra stamba-

1864. 1865

1,100,000

980,906

76

|

|

1

nan.............

Anläggning af jernväg mel-lan Kristianstad och Hess-leholms station på Södra

1864 — 1866

»

>

1,200,000

1,087,433

90

j

>

stambanan.........

Anläggning af jernväg mel-lan Wexiö och Alfvestads

1864 — 1865

»

>

720,000

630,197

581

81

stationpå Södra stambanan
Anläggning af jernväg från
hamnen vid Köping till
Uttersberg med grenbana

1864

j 1864 1
) 1865 j

»

434,000

379,279

20

82

till sjön Lillsvan.....

Anläggning af jernväg från
Herrljunga öfver Weners-

7 %

500,000

311,000

82

88

borg till Uddevalla . . . .
Uppförande af en jernbro
öfverSvartån å landsvägen
emellan Linköping och!

1865 — 1867!

5 %

1

|

*

3,240,000

2,982,724

95

84

Bergs gästgifvaregård . .!
Brobyggnad öfver Dalelfven i

1852

6 %

»

20,000

—

4,679

12

» |

närheten af Gustafs kyrka
Anläggning af2:ne flottbroarj
i närheten af Torsångs

1853

1

■»

i

6,000

■ i

1

2,159

94

Transport

I

—

1

1

13,787,808

41

40

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

É" "

g

!

Sr* *-*

2 oo

S

CD Oi

E, &

CD 2

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod j
vid 1876 års
slut.

Transport

•

—■

—

13,787,808

41

kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver
Lillelfven.........

1859

6

%

4 %

10,000

•

5,988

24

|

85

Ny bro öfver Helge å vid

Kristianstad........

1858

»

»

100,000

52,632

97;

86

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1861

>

»

55,000

__

32,978

25

»

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1864

8

%

5 %

20,000

—

10,439

38

90

Uppförande af byggnad åt

Farmaceutiska institutet.

1862

5

%

4 %

50,000

--

40,853

28

91

Uppförande af byggnader å

häradshöfdingebostället
Mälby i Vester Fernebo
socken af Westerås län .

1864

7,000

2.800

j

92

Grund förbättringar å Al-

narps egendom ......

1864

10

%

_

30,000

_

6,000

__

93

Segelleds öppnande från

Hattefura vid Wenern till
sjön Stora Lee......

1865, 1867

K

0

%

3 %

800,000

713,197

01

94)D

Utsträckning af Kinda båt-

118^

led medelst kanalisering af

143)

Stångån från sjön Rengen
till Linköpings hamn . .

1865—1870

»

437,500

391,045

06

142

Staden Karlstad,förreglering

af torg, gator och tomter

1867

6

%

4 %

50.000

43,367

03

|

Transport

—

—

—

—

15,087,109

63

1) Se vidare § 134 mom. 14'' i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 x> »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » J>

Stats-XJtskottets Memorial N:o 52.

41

B ÖS

cd Oi
3 so.

143D

1482)

11483)

148*)

1485)

148

1486)

Transport

Uppförande af ny byggnad
åt Upsala elem.-läroverk
Uppförande af ny byggnad
för Karlstads högre elementarläroverk
....
Uppförande af ny byggnad
åt Wenersborgs elementarläroverk
........

Utvidgande af elementarläroverksbyggnaden
i Kristianstad
..........

Uppförande af ny byggnad åt

CD OO

ä B -

477)

Förändring och tillbyggnad)
af elementar-läroverfes byggnaden

i Skara ....

Reparation af domkyrkan i
Karlstad..........

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts.

1

i Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

—

—

15,087,109

63

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

41,980

43

1867, 1868

5 %

»

140,000

—

134,845

13

1868

40,000

—

38,784

54

1867, 1868

40,000

—

38,318

03

1873, 1875

20,000

—

20,000

—

1867, 1868

1

»

20,000

—

19,256 44

1868, 1869

»

»

40,000

—

38.970

21

1869

6 %

»

23,500

i

19,787

1

80

_ i

—

-|

15,439,052

21

U T^r I 11 mom- 8 1 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

in t? I ll 8 '' 1873,år? Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente,

o; Jir § 27 i 1869 ars Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

%

S i 1872 års CIO coo co«© § 1 187i års

reglemente. co cq <m <m cq ce reglemente.

42

Stats-Vtskottets Memorial''N:o 52.

Transport

Staden Strengnäs, för ny

tomtreglering.......

Jernvägsanläggning mellan
städerna Karlskrona och
Vexiö............

i Jernvägsanläggning mellan
| Krylbo och Norberg . . .
|jernvägsanläggning från

Sundsvall till Torpshammar.
...........

|Jernvägsanläggning från Up sala

till Gefle........

jjernvägsanläggning från

Ludvika till Kil......

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.! Räntefot

|Inköp af byggnad åt semi!
narium för bildande af
lärarinnor i Stockholm .

1872

1872 |
'' 1878 }
( 1874 |

| 1872
\ 1873

1872 1

1873 ''

1874
1873

1874, 1875,
1876

1875

Summa

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1876 års
slut.

5 %

15,439,052

30,000— 29,400

21

2,600,000

406.000

1,494,000

500.000

5,000,000

2,600,000

406.000

1,494,000

500.000

5,000,000

59,000;

58,410

25,526,862

21

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

43

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt het

jening.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman

4,400

1,600*

6,000

1 Kassör.................

4,400

—

1,600

—

6,000

_

1 Kamererare.................

4,000

1,600

—

5,600

_

1 Revisor..................

2,500

—

800

_

8,300

1 Kassabokhållare..............

2,000

800

_

2,800

1 Lånebokhållare............

2,000

_

800

_

2,800

1 Registrator och Kanslist.........

1,500

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare..............

1,500

—

600

_

2,100

1 Förste Vaktmästare............

700

—

100

_

800

1 Vaktmästare................

600

100

—

700

1 Vaktmästare................

600

—

100

__

700

1 Vaktmästare................

600

100

—

700

•—

Summa kronor

24,800

9,100

—

33,900

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden med ytterligare.......... „ 500: _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —

och tjenstgöringspenningarne med........... n 100: _

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för -

mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt -

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

44

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för
samma tjenst anvisade tjenstgöringspenniugar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragiiingsstat yid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn ........................

4,400

_

Kommissarien H. Husberg.........................

4,400

—

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl..........

8,000

—

Notarien August Neyher..........................

3,000

—

Kanslisten Nils DidriJc Sillen.......................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö...............

1,500

—

En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist.................

575

—

Summa kronor

19,875

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert.............

4,000

_

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Maria Lovisa Stuart, född Koschell..............

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

Aurora Lindstedt..........................

225

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter..............

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-aktiebolag, 1877.