Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

X:o 45.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående dels afskrifning, dels förande inom linien af
några i Riksgäldskontorets hufvudbok för närvarande bland
tillgångarne upptagna poster.

(R, A.)

I Riksgäldskontorets hufvudbok upptagas för närvarande bland tillgångarne
några poster, hvilka Fullmäktige i nämnda kontor ansett ej längre
vara af beskaffenhet att kunna såsom kontorets verkliga tillgångar anses;
på grund hvaraf ock Fullmäktige i en den 26 sistlidne Januari till Statsutskottet
aflåten skrifvelse beträffande dem gjort nedan omförmälda framställningar.

Den första af nämnda poster utgöres af))folkskoleafgift för år 1871, kronor
19,482: 88». 1871 års Riksdag beslöt, med bifall till Stats-Utskottets

Utlåtanden Nås 79 och 89, att i stället för den dittills till församlingarne
öfverlåtna folkskoleafgiften skulle under åttonde hufvudtiteln för år 1872
uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, samt att den folkskoleafgift,
som för år 1871 blefve debiterad och hvilken under år 1872 komme
att inflyta, skulle till Riksgäldskontoret levereras. På grund häraf uppdebiterades
i Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1871 folkskoleafgiften
till 575,000 kronor eller samma belopp, hvartill mantalspenningarne beräknades,
enär dessa begge inkomsttitlar utgingo efter samma grunder,
eller 40 öre för man och 20 öre för qvinna.

4 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 45.

Af den sålunda uppdebiterade afgiften för år 1871 inflöto:

år 1872 ............................................................ kronor 551,081: 17,

» 1873 ............................................................ » 4,149: 71,

» 1874 ........................................................... » 286: 24,

och återstå alltså ............................................. » 19,482: 88,

hvilket sistnämnda belopp fortfarande i räkenskaperna
balanseras såsom Riksgäldskontorets
fordran.

Summa kronor 575,000: —.

Som emellertid, enligt 1873 års Riksdags beslut, de restantier å folkskoleafgiften,
som från och med år 1874 i hm dt ränteri er na influtit, blifvit
till Kongl. Statskontoret levererade, och Riksgäldskontor, enligt § 43 i
1873 års reglemente, egt bekomma endast hvad under år 1873 af folkskoleafgiften
för år 1871 influtit, hafva Fullmäktige ansett häraf följa,
att någon vidare inkomst å denna titel ej kan komma Riksgäldskontoret
till godo, samt på grund häraf hemstält, att Stats-Utskottet behagade hos
Riksdagen föreslå, det berörda såsom tillgång upptagna återstod af folkskoleafgiften
för år 1871, 19,482 kronor 88 öre, må ur Riksgäldskontorets
räkenskaper afskrifvas.

Då, äfven om någon del af ifrågavarande belopp sedan 1874 års
början influtit eller ytterligare kan komma att inflyta, detsamma i allt fall,
efter 1873 års Riksdags beslut, icke kommer Riksgäldskontoret, utan endast
Statskontoret, till godo, lärer det ej vara lämpligt, att beloppet icke dess
mindre fortfarande i Riksgäldskontorets räkenskaper upptages såsom eu
tillgång för detta verk; och Utskottet hemställer alltså,

Do

att ifrågavarande, i Riksgäldskontorets räkenskaper
såsom tillgång upptagna återstod, 19,482 kronor 88
öre, af den beräknade folkskoleafgiften för år 1871
må ur Riksgäldskontorets räkenskaper afskrifvas.

Af 1867 års kreditiv å 1,500,000 kronor till rikets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna ändamål blefvo, enligt Kongl. brefven den 24
September och 15 November 1867 samt den 10 Januari 1868, till und -

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 45.

5

sättning i följd af inträffad missväxt lyftade sammanlagdt 1,030,000 kronor,
hvilka medel under åren 1872, 1873 och 1874 till Riksgäldskontoret
återbetalts.

Sedan likväl Kongl. Statskontoret i skrifvelse till Fullmäktige den 26
November 1874 upplyst, att af dessa kreditivmedel 169,905 kronor 96
öre för mycket af Statskontoret till Riksgäldskontoret inbetalts, beslöt 1875
års Riksdag, med bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 73, att nämnda
belopp skulle i Riksgäldskontorets räkenskaper omföras från kreditivmedlen
till undsättningsfonden. Härigenom uppstod ånyo en Riksgäldskontorets
fordran för dessa kreditivmedel till belopp af 169,905 kronor 96 öre,
hvilket belopp åter såsom tillgång uppfördes i 1875 års hufvudbok och
allt sedermera balanserats.

Utaf nämnda summa hade, på sätt Stats-Utskottets vid 1868 års
riksdag utlåtande N:o 51, jemfördt med Statskontorets nyssnämnda skrifvelse,
gåfve vid handen, 168,273 kronor 42 öre utbetalts såsom gåfvomedel
utan återbetalningsskyldighet. Att vid sådant förhållande bokföra
denna summa såsom en Riksgäldskontorets tillgång har synts Fullmäktige
mindre lämpligt; och på grund häraf hafva Fullmäktige, med förmälan
att de i Riksgäldskontorets räkenskaper ej egde tillgång till en närmare
utredning af förhållandet med ifrågavarande kreditivmedel, ansett sig böra
på omförmälda 196,905 kronor 96 öre och deras fortfarande bokföring
såsom en Riksgäldskontorets tillgång fästa Stats-Utskottets uppmärksamhet,
till den åtgärd, Utskottet kunde finna förhållandet föranleda.

Såväl af ofvannämnda, utaf Fullmäktige åberopade handlingar som
af räkenskaper, hvilka utaf Statskontoret hållits Utskottet tillhanda, har
Utskottet inhemtat, att af ifrågavarande 169,905 kronor 96 öre, på sätt
ofvan förmälts, såsom gåfvomedel utan återbetalningsskyldighet, i enlighet
med Kongl. Maj:ts föreskrifter, utbetalts ..................... kronor 168,273: 42,

af samma kreditivmedel hafva vidare såsom
remisslage utgått ................................................................. » 1,631: 15.

I afseende å återstående.......................................... » 1: 39,

hvilka antagligen likaledes utgöra, vederbörande tillkommande
remisslage, har någon utredning ej kunnat
åstadkommas.

Summa kronor 169,905: 96.

Af ofvanstående framgår, att nämnda ej guldna belopp af 1867 års
kreditiv, såsom dels utbetaldt som gåfvomedel och dels, så när som möj -

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 45.

ligen på den obetydliga posten af 1 krona 39 öre, utgörande remisslage,
ej kommer att återbetalas och i följd deraf ej heller fortfarande torde böra
såsom en Riksgäldskontorets fordran balanseras. Utskottet hemställer
fördenskull,

2:o

att ofvannämnda, bland Riksgäldskontorets tillgångar
bokförda, lyftade medel å det vid 1867 års
riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna ändamål 169,905 kronor
96 öre må ur Riksgäldskontorets räkenskaper afskrifvas.

Enligt Kongl. Brefvet den 11 Augusti 1870 beslöt Kongl. Maj:t lyfta

1870 års till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål
beviljade kreditiv å 1,500,000 kronor, hvithet belopp ock å följande tider
af Kongl. Statskontoret i Riksgäldskontoret uttogs, nemligen:

under Oktober

månad

år 1870

................ kronor

100,000: —

» December

))

»

............... »

360,000: —

» April

»

1871

............... »

763,000: —

» Maj

»

»

............... »

277,000: —

Summa kronor

1,500,000: —

Hvarefter i Riksgäldskontorets hufvudbok såsom fordran uppfördes: år
1870 de 460,000 kronor, hvilka under samma år lyftats, och år 1871
hela det lyftade beloppet 1,500,000 kronor.

Med anordning den 15 Juli 1874 återlemnade Kongl. Statskontoret
till Riksgäldskontoret en å berörda lyftade kreditivmedel uppkommen besparing
af ............................................................ kronor 89,554: 37.

Hvarefter i 1874 års hufvudbok såsom
fordran utbalanserades och allt sedermera

såsom tillgång upptagits återstående............... » 1,410,445: 63.

Summa kronor 1,500,000: —.

Af nämnda kreditivmedel hade Kongl. Maj:t den 11 Augusti 1870
för neutralitetens upprätthållande anvisat:

till landtförsvaret .......................................... kronor 737,000: —

och till sjöförsvaret....................................... » 7 63,000: —

Summa kronor 1,500,000: —

Stats-Utskottets Utlåtande K:o -Jo.

7

Under förutsättning, att Riksgäldskontoret ej blefve för berörda bel°pp
godtgjordt, hafva Fullmäktige ansett sig böra framhålla, att detsainmas
fortfarande bokföring såsom en Riksgäldskontorets tillgång blefve
vilseledande i afseende å kontorets verkliga ställning och derför äfven på
dessa kreditivmedel 1,410,445 kronor 63 öre och deras fortfarande upptagande
bland tillgångarne fästat Stats-Utskottets uppmärksamhet till den
åtgärd, Utskottet kunde finna förhållandet föranleda.

Af 1875 års i Arméförvaltningen upprättade och i Kammarrätten
utan anmärkning granskade hufvudbok för den del af 1870 års kreditivmedel,
som lyftats för landtförsvaret, har Utskottet inhemtat, att någon
del af nämnda medel i 1875 års kapitalräkning till år 1876 utbalanserats.
1876 års hufvudbok för de samma åter har ännu ej kunnat i
Kammar-Rätten granskas.

Vid sådant förhållande och ehuru några återbetalningar af dessa
kreditivmedel sannolikt icke äro att för Riksgäldskontoret förvänta, torde
deras belopp för närvarande och innan de för dem afgifna redovisningar
undergått föreskrifven granskning icke böra ur Riksgäldskontorets räkenskaper
helt och hållet afföras, utan, intill dess sådan granskning egt rum,
såsom i afseende å förut verkstälda utbetalningar af dylika medel iakttagits,
föras inom linien.

Utskottet hemställer således,

3:o

att Riksgäldskontorets fordran för lyftade medel
af det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
1,410,445 kronor 63 öre, må i Riksgäldskontorets
räkenskaper föras inom linien.

I händelse af bifall till hvad här ofvan blifvit föreslaget, torde

4:o

Utskottet få sig uppdraget att derom lemna Fullmäktige
i Riksgäldskontoret behörig underrättelse.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.