Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1
N:0 21.
Ant. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 7 e. m.
Utlåtande,* angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
- , O
i afseende å Åttonde liufVudtiteln, innefattande anslag till Ecklesiastik-
dep a,r temeritet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de
förändringar, hvilka här nedan omförmälas.
Riksarkivet.
1:°) Under denna anslagsrubrik har Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen
att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna aflömngsstat
med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, för
fönestatens tillämpning bevilja en förhöjning i anslaget till Riksarkivet
med 20,160 kronor.
Den föreslagna afiöningsstaten är af följande lydelse:
Riksarkivets chef......................
1 tjensteman i andralönegraden
2
1 tjensteman i första lönegraden
3 » »
Till vikariatsersättning, arfvoden
åt extra biträden m. m.
1 förste vaktmästare ...............
1 vaktmästare ........................
Summa
Bih. till Riksd. Prat. 1877.
Lön. Kronor. |
Tjenstgö- ringspen- ningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
5,400 |
3,600 |
9,000 |
— |
— |
6,000 |
800 |
300 |
1,100 |
500 |
300 |
800 |
— |
— |
40,900 |
4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor ooh
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
/Efter 5 år kan lönen höljas
med 100 kronor.
Angående
ny löneitat
för Riktarkivet.
1
Stats-Vtsleottets Utlåtande N:o 21.
c2
och skulle för åtnjutande af aflöning enligt denna stat följande vilkor
vara gällande:
att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af Riksarkivet eller eljest kan
varda stadgad;
att med embete eller tjenst i Riksarkivet icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i Riksarkivet; dock att tjensteman, som vid den nya
löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom arkivet, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i arkivet hinderlig;
att
de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring
befriad utgå till den som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Riksarkivet, densamma, emot åtnjutande
af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera
än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande
löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
3
att embete- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och
minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock
obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
att semester må åtnjutas af embets- och tjenstemännen under en
och eu half månad årligen.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 2) inhemtas, hade
frågan om förändringar i aflöningsförmånerna för Riksarkivets personal
vant föremål för behandling af den för afgifvande af förslag till reglering
af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden tillsatta komité, hvilken
den 30 Augusti 1876 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, innefattande
följande förslag till stat för detta embetsverk:
Lön. Kronor. |
Tjenstgö- ringspen- ningar. Kronor. |
Summa Kronor. |
|
Riksarkivarien ........................... |
4,400 |
2,000 |
6,400 4,500 |
1 arkivarie ................................ |
3,000 |
1,500 |
|
1 d:o ............................... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 vice arkivarie ........................ |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
3 d:o ........................ Till vikariatsersättning samt |
5,400 |
3,600 |
9,000 |
åt extra biträden in. m. ... |
— |
— |
6,000 |
1 förste vaktmästare*) |
800 |
300 |
1,100 |
l vaktmästare*) ....................... |
500 |
300 |
800 |
Summa |
- |
— |
35,300 |
/Efter 5 år kan lönen köpas
med 600 kronor.
Efter 6 år kan lönen höjas
med 500 kronor och
(efter 10 år med ytterligare
600 kronor.
/Efter 6 år kan lönen höljas
med 100 kronor.
*) Om vaktmästare åtnjuter bostad inom rtiKsanuveis nu» jemie ,
dessa förmåner icke tillkomma honom såsom portvakt, desamma till ett värde a£ l6%kro“^in^e''
räknas under lönen, som alltså i sådant fall bör utgå för förste vaktmastaren med 650 kronor och
för vaktmästaren med 350 kronor kontant.
Af eu jemförelse mellan detta statsförslag och ofvan intagna, af
Kon<*l. Makt nu föreslagna aflöningsstat framgår, att skilnaden dem
emellan består dels deruti, att i Kongl. Majrts förslag löneförmånerna
för Riksarkivets chef blifvit höjda till 7,500 kronor utan rätt till något
4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
ålderst,illägg, under det komiterade för bemälde chef föreslagit en lön
af 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar af 2,000 kronor,& med rätt
till ett ålderstil lägg af 600 kronor, att efter 5 års tjenstgöring lönen
tilläggas, dels ock deruti, att antalet tjensteman i 2:dra lönegraden blifva
ökadt från två till tre. båsom hufvudsakligt skäl för förstnämnda
förändring har anförts, att, då Riksarkivet, hvilket hittills utgjort en afdelning
af Ecklesiastikdepartementet, nu skulle komma att organiseras
såsom sjelfständigt verk under chefskap af riksarkivarien, betingades
deraf en högre aflöning för nämnde embetsman än den af komiterade
föreslagna, helst, i följd af Riksarkivets egenskap att vara på en gånoembetsverk
och vetenskaplig institution, dess styresman måste, utom allmän
embetsmannaduglighet, jemväl hafva förvärfvat vetenskaplig bildning,
äfvensom att systemet af ålderstillägg i allmänhet vore mindre lämpligt
i fråga om chefsbefattningar. °
De sålunda åberopade skälen hafva emellertid icke synts Utskottet
tillfyllestgörande för att derå grunda en afvikelse från komiterades förslag.
Riksarkivarien har hittills i afseende å löneförmåner varit likstäld
med äldste ledamöterne i rikets kollegier, och den omständighet, att
han skulle komma att blifva chef för ett sjelfständigt embetsverk, torde
icke innebära tillräcklig anledning att nu häri göra någon förändring,
helst om i betraktande tages, att personalen i detta verk i allt fall kommer
att blifva särdeles fåtalig i jemförelse med den i de flesta andra
embetsverk; och har Utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka Riksdagen
att bestämma riksarkivariens löneförmåner i enlighet med komiterades
förslag.
Hvad åter angår den af Kongl. Maj:t föreslagna tillökningen i
antalet tjenstemän i andra lönegraden, hafva de skäl, som härför finnas
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 4 och 5) anförda, visserligen synts
Utskottet icke kunna frånkännas allt afseende. Enligt Utskottets förmenande
borde dock det behof, som i sådant hänseende lärer förefinnas,
kunna tillgodoses derigenom, att, på sätt en af komiténs ledamöter uti
afgifven reservation föreslagit, en af de fyra tjenstemännen i första lönegraden
uppflyttades i den andra, och alltså antalet tjenstemän i hvardera
lönegraden komme att utgöra tre. Till stöd för denna sin uppfattning
torde Utskottet få anföra att, då på Riksarkivets nu gällande stat finnes
uppfördt, allenast sammanlagdt 1,740 kronor till arfvoden åt biträdande
personer samt till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente,
men enligt den nya staten ett belopp af 6,000 kronor skulle
blifva tillgängligt till vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden m, m., genom den häruti sålunda uppkommande till
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
5
ökning tillgång torde kunna beredas att genom extra arbetsbiträde i
mån af behof ersätta det minskade antalet tjensteman i första lönegraden,
helst af omförmäla 6,000 kronor endast 1,025 kronor årligen skulle
erfordras till vikariatsersättning.
Vid de för personalen i Riksarkivet, med undantag af chefen, föreslagna
lönebeloppen samt dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
har Utskottet ej funnit något att erinra; och skulle således, med
iakttagande af ofvan antydda ändringar, slutsumman af Riksarkivets nya
aflöningsstat blifva 36,800 kronor, eller 4,100 kronor mindre än hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, hvadan för tillämpning af denna stat alltså skulle
erfordras en tillökning i nuvarande anslaget till Riksarkivet med 16,060
kronor.
Beträffande de för åtnjutande af de nya löneförmånerna föreslagna
vilkor, hafva dessa befunnits i allt väsentligt öfverenstämma med hvad
i fråga om reglering af andra embetsverk utaf Riksdagen godkänts och
förty synts Utskottet böra vinna Riksdagens bifall.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet,
att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen,
med godkännande af det vid detta betänkande fogade
förslag till aflöningsstat för Riksarkivet (Bil. kitt. A)
samt af ofvan intagna vilkor för de nya lönernas åtnjutande,
beviljar en förhöjning i anslaget till Riksarkivet
med 16,060 kronor.
Kong!. Biblioteket.
2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för Kongl. Biblioteket,
med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, för lönestatens
tillämpning bevilja en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med
22,650 kronor.
Angående
ny ajluningsstat
för
Kongl. Biblioteket
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Den föreslagna nya staten är af följande lydelse:
Lön. Kronor. |
Tjenstgö- ringspennin- gar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
||
Bibliotekets chef........................... |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
Efter 5 år kan |
1 tjensteman i andra lönegraden |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|
1 d:o |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
med 600 kr. och |
1 tjensteman i första lönegraden |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
efter 10 år med |
3 d:o Till vikariatsersättning samt arf-voden och flitpenningar åt |
5,400 |
3,600 |
9,000 |
kronor. |
extra biträden m. m................ |
— |
— |
6,000 |
|
1 förste vaktmästare ..................... |
800 |
300 |
1,100 |
|
1 vaktmästare ................................. |
500 |
300 |
800 |
1 Efter 5 år kan |
3 d:o ................................ |
1,500 |
900 |
2,400 |
| med 100 kr. |
Summa |
--- |
— |
38,800 |
och skulle för åtnjutande af aflöning enligt denna stat samma vilkor,
som i nämnda hänseende föreslagits för Riksarkivets embets- och tjensteman
och i nästföregående punkt finnas intagna, blifva gällande.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 10—13) inhemtas,
har jemväl denna fråga varit föremål för behandling af den för afgifvande
af förslag till reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden
tillsatta komité; och skiljer sig Kongl. Maj:ts förslag från komiterades
endast i så måtto, att, då komiterade ansett Bibliotekets chef
böra åtnjuta i lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor,
eller tillsammans 6,400 kronor, hvilket belopp efter 5 år kunde höjas till
7,000 kronor derigenom att till lönen lades 600 kronor, har Kongl. Maj:t
af enahanda skäl, som i fråga om riksarkivariens aflöning blifvit anförda,
föreslagit lönen för Bibliotekets chef till 7,500 kronor utan något ålderstillägg.
Då de förhållanden, hvilka föranledt Utskottet att i afseende k
lönen för riksarldvarien frånträda Kongl. Maj:ts förslag och ansluta sig
till komiterades, hafva synts Utskottet jemväl med afseende på här i
fråga varande embetsman ega full tillämplighet, har Utskottet icke kunnat
annat än tillstyrka Riksdagen att fastställa lönen för Bibliotekets chef
på sätt komiterade föreslagit.
Likaledes har Utskottet delat komiterades åsigt derom, att det
ifrågavarande embetsverket bör benämnas Riksbiblioteket och alltså dess
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
7
chef, i öfverensstämmelse med titeln för hans vederlike riksarkivarien,
benämnas riksbibliotekarie.
Vid Kongl. Maj:ts förslag i öfrigt, såsom varande med komiterades
öfverensstämmande, har Utskottet ej funnit något att erinra, enär den
utredning, som i statsrådsprotokollet blifvit förebragt, synts Utskottet
ådagalägga, att den nådiga framställningen ej afser hvarken större personal
eller högre anslag, än som erfordras, för att Bibliotekets skatter skola
kunna behörigen vårdas och förkofras samt blifva på ändamålsenligt sätt
för allmänheten tillgängliga.
I afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna
vilkor, får Utskottet åberopa hvad i näst föregående punkt blifvit i fråga
om Riksarkivet anfördt.
I sammanhang härmed tillhör det Utskottet att afgifva yttrande
öfver en af Herr E. Clairfelt inom Andra Kammaren väckt motion (N:o
86), deruti af anförda skäl föreslagits, att medel måtte beviljas för ytterligare
en tjensteman i andra lönegraden uti Kongl. Biblioteket, utöfver
hvad af Kongl. Maj:t blifvit äskadt.
Detta förslag har Utskottet emellertid icke kunnat biträda. Det
torde nemligen icke kunna anses lämpligt, om i en fråga af sådan beskaffenhet
som den förevarande, sedan särskilda komiterade, efter omsorgsfull
undersökning af behofven, afgifvit förslag i ämnet, och detta förslag
derefter blifvit af Kong]. Maj:t, efter pröfning af vederbörandes deröfver
afgifna utlåtande, i allt väsentligt godkändt, Riksdagen skulle göra tillökning
uti hvad af Kongl. Maj:t föreslagits.
På grund af hvad sålunda anförts, och då den nya aflöningsstaten
för Biblioteket med den deruti af Utskottet föreslagna ändring skulle
komma att sluta å 37,700 kronor samt Bibliotekets nuvarande ordinarie
anslag utgör 16,150 kronor, hvadan för tillämpning af den nya staten
en förhöjning häruti blifver erforderlig till belopp af 21,550 kronor,
hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen, jemte uttalande af den åsigt, att Kongl.
Biblioteket hädanefter bör benämnas Riksbiblioteket, må
Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning på det
sätt bifalla, att, med godkännande af härvid fogade förslag
(Bil. Litt. B) till aflöningsstat för nämnda Bibliotek
och af de för åtnjutande af de nya lönerna utaf Kongl.
Maj:t föreslagna vilkor, för lönestatens tillämpning beviljas
en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med 21,550
kronor; och
Angående
anslaget till
böckers inköp
och inbindning.
Angående
prostetunna
för Siljansnäs
pastorat
-
8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
b) att Ilerr E. Clairfelts omförmälda förslag icke må
vinna något afseende.
3:o. Under denna anslagsrubrik har Kong]. Maj:t vidare, med anledning
af Kongl. Bibliotekariens i ämnet gjorda framställning, föreslagit
Riksdagen att medgifva en förhöjning i anslaget till böckers inköp och
inbindning med 18,000 kronor.
Visserligen kan det ej förnekas, att det, på sätt bibliotekarien
erinrat, vore önskvärdt, om åt Biblioteket kunde anskaffas ej allenast
den tryckta svenska litteraturen i dess helhet, utan äfven det förnämsta
af Norges och Danmarks litteratur samt från andra länder det vigtigaste
af hvad som för statstjenstens, vetenskapens, konstens och den allmänna
bildningens behof kunde vara nödvändigt och önskvärdt. Något betydligare
bokinköp torde likväl icke böra ifrågakomma under den tid Bibliotekets
flyttning till dess nya byggnad kommer att pågå, och ej heller
under den närmaste tiden derefter, då ordnande och katalogisering af
det redan befintliga bokförrådet synes böra vidtagas. Det har derföre
synts Utskottet mindre lämpligt att nu, innan nämnda flyttning till den
nya lokalen blifvit verkstäld, vidtaga en så betydlig tillökning i anslaget
till böckers inköp och inbindning, som Kongl. Maj:t föreslagit, och
hvarigenom detta anslag, som nu utgår med 12,000 kronor, skulle komma
att förhöjas till 30,000 kronor. Emellertid torde likväl, enär otvifvelaktigt
den förestående flyttningen kommer att föranleda behof af ej
oväsentliga inbindningsarbeten, någon tillökning i förevarande anslag nu
höra beviljas, hvilken tillökning synts Utskottet böra bestämmas till
6,000 kronor och afses till böckers inbindning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
för närvarande må endast på det sätt af Riksdagen
bifallas, att uti anslaget till böckers inköp och inbindning
medgifves eu förhöjning af 6,000 kronor.
Kleresistaten.
4:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
med hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 15
och 16) i ämnet finnes meddeladt, hemställer Utskottet,
att åt kontraktsprosten i Leksands kontrakt må såsom
prostetunna för Siljansnäs pastorat å anslaget till kleresistaten
anvisas 15 kronor 50 öre, att årligen utgå från
och med år 1878.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
9
Universiteten.
5:o. Under denna rubrik bar Kong!,. Maj:t till en början föreslagit: Anande
att på ordinarie stat måtte uppföras de belopp, som af sistlidne
Riksdag beviljades dels till förstärkning af lärarekrafterna vid universi- inrättningen
teten, 19,500 kronor, dels till löneförbättring åt de vid dem anstälde vil1 «ni:ersiadjunkter,
44,500 kronor, eller tillsammans 64,000 kronor, hvaraf borde
upptagas såsom förslagsanslag för universitetet i Upsala 38,500 kronor
och såsom förslagsanslag för universitetet i Lund 25,500 kronor;
att dessa anslag, hvilka tills vidare borde användas i öfverensstämmelse
med de af Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda
ändamål, måtte, jemte de nuvarande adjunktslönerna, arfvodet åt
läraren i geologi vid universitetet i Lund och anslagen till docentstipendier
vid universiteten, i den mån dessa löner och stipendieanslag
blefve disponibla, användas till aflöning åt fast anstälde akademiske
lärare samt stipendier åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
den i statsrådsprotokollet angifna plan, och med iakttagande dervid att,
då spanmål inginge i någon lön, som skulle af statsmedel fyllas till det
i planen bestämda belopp, spanmålen dervid borde beräknas till det
värde, efter hvilket löntagaren för densamma undfinge lösen eller betalning;
att för de i adjunkturernas ställe inrättade läraretjensternas innehafvare
måtte, så vidt deras lön beräknats till endast 4,000 kronor, efter
fem års väl vitsordad tjenstgöring medgifvas ett ålderstillägg af 500
kronor;
att innehafvare af docentstipendium måtte, i händelse han öfverginge
i elementarläroverkets tjenst, få för bestämmande af lönegrad räkna
sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen vid
universitetet; samt
att den för läraren i psykiatri vid universitetet i Upsala vid riksdagen
år 1876 på extra stat, i sammanhang med löneförbättringen av
adjunkterne anvisade löneförhöjning, måtte uppföras på ordinarie stat
med 1,000 kronor.
Med anledning af Kongl. Maj:ts uti nådig proposition af den 14
Januari 1876 till Riksdagen gjorda framställning i afseende å ombildning
af adjunktsinrättningen vid universiteten, förklarade uti underdånig skrifvelse
den 11 Maj samma år Riksdagen sig anse adjunktsinrättningen
böra indragas i den mån sådant läte sig göra; men då, enligt Riksdagens
Bih. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
mening, en utförlig och bestämd plan borde föreligga för dessa tjensters
ersättande på annat bättre sätt, samt medel för inrättande af rörliga,
det vill säga vid bestämda läroämnen icke bundna extra ordinarie professorsbeställningar
borde kunna beredas inom universitetens redan befintliga
tillgångar, inskränkte Riksdagen sig till att på extra stat bevilja det
äskade anslaget till förstärkande af lärarekrafter vid universiteten, 19,500
kronor, äfvensom till adjunktslönernas höjande, hvaremot Riksdagen, som
under då varande förhållanden icke biföll Kongl. Maj:ts förslag att ställa
adjunktslönerna efter vederbörande innehafvares afgång till Kongl. Maj:ts
disposition, i underdånighet anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen
framlägga en detaljerad plan för adjunktsinstitutionens samt de
nu varande docentstipendiernas ombildning, hvilken plan likväl ej borde
förutsätta större kostnader än de då beräknade, samt i öfrigt hvila på
följande grunder:
att i stället för nu bestående adjunkturer inrättades dels fasta
professorsplatser utöfver nu befintliga i de ämnen, der sådana för undervisningens
upprätthållande samt för obligatoriska examinas förrättande
vore af nöden, äfvensom tillfälliga professorsbeställningar för att tilldelas
utmärkte vetenskapsmän, och dels docentstipendier, likaledes fördelade
i fasta för de examensämnen, der behofvet så påkallade, och rörliga;
att docentstipendier skulle utdelas för allenast tre år, men kunna
under vissa förutsättningar få bibehållas ytterligare under högst tre
år; samt
att innehafvare af dylikt stipendium finge, för bestämmande af
lönegrad, i händelse han öfverginge i elementarläroverkets tjenst, räkna
sig till godo högst fem år af den tid han deltagit i undervisningen vid
universitetet.
I anledning af denna Riksdagens skrifvelse hade Kanslersembetet
för universiteten, efter vederbörandes hörande, den 12 Oktober nästlidet
år inkommit med utlåtande och förslag; och hade, på sätt af statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 18—21) inhemtas, vid ärendets föredragning
inför Kongl. Maj:t, Departementschefen till en början erinrat om de uppgifter,
adjunktsinrättningen haft att fylla, och huru dessa skulle kunna
ses till godo vid ordnandet af de institutioner, som skulle träda i dess
ställe; dervid Departementschefen anfört, bland annat, att den ombildning,
som vore i fråga, syntes bäst kunna åstadkommas genom inrättande af
läraretjenster, hvilkas innehafvare skulle åtnjuta högre löneförmåner än
de för adjunkterne nu afsedda, men tillika utöfva en sjelfständig lärareverksamhet,
med ansvar för undervisningen i eget ämne och med rättighet
att föra dess talan i vederbörande fakultet, hvaremot de borde vara
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
11
befriade från den ovilkorliga skyldigheten att vid påfordran öfvertaga
en annans tjensteåligganden. För så vidt de sålunda skulle inträda i
en sjelfständig offentlig lärareverksamhet, innebure detta ett skäl att
tillerkänna dem den benämning af professor, som af ålder tillhört de
lärare, hvilka utöfvat en sådan verksamhet, ehuru de i åtskilliga stycken
skulle hafva en inskränktare krets af tjensteåligganden särdeles med
afseende på examinationsskyldigheten och deltagandet i universitetsförvaltningen,
än de ordinarie professorsembetenas innehafvare, och tillika
skulle uppbära en lägre aflöning än desse.
På samma gång som den akademiska undervisningen skulle skörda
väsentliga fördelar genom inrättande af en fast ordnad, i undervisningen
mera ständigt och kraftigt ingripande lärareverksamhet, borde adjurikturernas
uppgift, så vidt den jemväl varit att vid universitetet qvarhålla
yngre framstående förmågor genom att bereda dem tillfälle att vid första
inträdet på undervisningens bana ostörde af näringsomsorger egna sig åt
vetenskapens tjenst, äfven tillgodoses. Det stöd, som sålunda borde
komma yngre vetenskapsidkare till del, lemnades ändamålsenligast i form
af stipendier, till något högre belopp än de nu varande docentstipendierna,
men hvilka stipendier dock hvarken borde vara så stora eller åtnjutas
under så lång tid, att de närmade sig karakteren af ständiga löner och
derigenom motverkade den rörlighet, inrättningen af stipendier medgåfve
och fordrade. I gengäld lör stipendiets åtnjutande skulle man af stipendiaterne
kräfva deltagande i undervisningen och de vetenskapliga
öfningarna, samt vid inträffande behof vikariat för ordinarie lärare.
Om man utginge från antagandet, att den förändrade organisation,
som nu sattes i fråga, hufvudsakligen borde hvila på dessa grunder,
borde icke förbises det behof af en något afvikande anordning, som
förefunnes för de vid vissa lärostolar fästade särskilda vetenskapliga
institutioner. Om än förhållandet med de vetenskapsgrenar, i hvilka
undervisningen förnämligast bibringas genom föredrag af föreläsaren,
bildade regeln, så måste likväl en undantagsställning inträda för dem,
i hvilka en praktisk handledning och en experimentel öfning spelade
en väsentlig rol. Undervisningen hade der jemväl ett annat fält än
katedern, nemligen laboratoriet, hvarest i den allmänna vetenskapliga
betraktelsens ställe trädde den omedelbara handläggningen vid det enskilda
försöket. Det vore klart, att på detta fält måste den vetenskapens målsman
som, ordnande det hela, stode i spetsen för den praktiska institutionens
verksamhet — och som icke kunde vara mer än en •— behöfva
ett biträde, som för professorer i öfrigt icke vore erforderligt. Ett sådant
biträde blefve, då hans befattning vore grundad i sjelfva naturen af den
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
undervisning som skulle meddelas, äfven hädanefter nödigt. Då i en
dylik verksamhet inginge en icke ringa teknisk färdighet, som först
vunnes genom en längre tids öfning, måste åt denne vetenskapsidkare
beredas en ställning, som vore tryggare och mera ständig än de med
stipendier försedde docenternes, om den ock ej ovilkorligen behöfde
vara lika med fakultetsprofessorernes, och således, enligt hvad i en verksamhet
af så stor mångfald äfven vore att vänta, i sjelfva verket en
undantagsställning.
Vidare hade Departementschefen redogjort för de af vederbörande
i ämnet afgifna yttrandena, till hvilken redogörelse Utskottet, för undvikande
af vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa (se Bil. N:o 7,
sid. 21—28) samt anfört, att enligt den plan för de nya anordningarne,
som synts böra följas, skulle Upsala universitet få: i den teologiska
fakulteten tre extra ordinarie professorer, i den juridiska två, i den medicinska
fem jemte två laboratorer, i den filosofiska fakultetens humanistiska
sektion fem, och i den matematiskt naturvetenskapliga tre jemte en
laborator och en observator. Dessutom skulle vid den teologiska fakulteten
finnas ett docentstipendium, vid den juridiska två, vid den filosofiska
fakultetens humanistiska sektion fyra, och vid den matematiskt naturvetenskapliga
tre, tillsammans tio.
Lunds universitet komme att hafva: i den teologiska fakulteten
två extra ordinarie professorer, i den juridiska två, i den medicinska
fyra, i den filosofiska fakultetens humanistiska sektion fyra, samt i den
matematiskt naturvetenskapliga fyra, jemte en laborator och eu observator.
Vidare skulle vid den juridiska fakulteten vara fäst ett, vid den filosofiska
fakultetens humanistiska sektion fyra, och vid den matematiskt naturvetenskapliga
två docentstipendier, tillsammans sju.
Inom de medicinska fakulteterna skulle af skäl, som i statsrådsprotokollet
(sid. 23 och 24) finnas anförda, några stipendiatbefattningar
icke inrättas.
I fråga om de lönebelopp, som för de ombildade fasta lärarebefattningarne
borde bestämmas, hade Kanslersembetet föreslagit två
olika belopp, nemligen 4,500 och 4,000 kronor, hvilket likväl med afseende
på särskilda förhållanden i några fall sänkts till 3,000 kronor.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna uppfattning tillstyrkte Departementschefen
att såsom regel ett lönebelopp af 4,000 kronor måtte
antagas, men att detta måtte efter fem års förlopp höjas till 4,500 kronor,
dock att undantagsvis, då särskilda anledningar sådant föranledde, lönebeloppet
måtte redan från början upptagas till 4,500 kronor, samt att i
sådana fall deremot, der uteslutande praktisk verksamhet vid någon
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
18
institution fordrades och ingen föreläsningsskyldighet förekomme, lönebeloppet
sattes något lägre. Sålunda hade för två af lärarebefattningarne
inom medicinska fakulteten i Upsala, nemligen den som skulle omfatta
anatomi med histologi, och den som hade till läroämnen farmakologi
och medicinsk naturalhistoria, Kanslersembetet föreslagit högre aflöning
än för de öfriga inom samma fakultet; och syntes fullt giltiga skäl förefinnas,
att här liksom för den föreslagna lärarebefattningen i anatomi
och histologi vid Lunds universitet upptoges en högre aflöning.
Svårigheten för de teologiska och juridiska fakulteterna att, vid
de rikare utsigter till fortkomst, som den praktiska embetsmannabanan
erbjöde framstående idkare af dit hörande vetenskaper, kunna vid sig
fästa utmärktare förmågor, borde utgöra tillräckligt skäl för att åtminstone
en af lönerna inom den teologiska fakulteten i Upsala samt de
juridiska fakulteterna vid båda universiteten bestämdes till det högre
beloppet, 4,500 kronor.
För laborators- och observatorsbefattningarne föresloges aflöningen
till de vid sistlidne riksdag för dylika platser inom medicinska fakulteten
i Upsala bestämda 3,000 kronor.
Besinnade man, att här egentligen vore fråga om adjunkturernas
ombildning, och att adjunktslönerna hittills utgjort dels 2,000 dels 2,500
kronor eller med dyrtidstillägg dels 2,400 dels 3,000 kronor, så borde
den förhöjning till 4,000 kronor med lönetillägg och i vissa fall ofvan
angifna jemkningar, som nu föresloges, kunna anses motsvara den afsedda
förändringen i löntagarnes ställning och arbete.
Beträffande aflöningsbeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
syntes det, i betraktande af hvad i sådant hänseende blifvit
bestämdt rörande de ordinarie professorerne, lämpligt att tjenstgöringspenningarna
för löner till belopp af 4,500 och 4,000 kronor bestämdes
till 1,000 kronor, och för löner å. 3,000 kronor till 750 kronor. För
skyldigheten att vid förefallande tjenstledighet afträda tjenstgöringspenningarne
till vikarie vore redan genom Iiongl. brefvet den 30 November
1876 föreskrifter meddelade, hvilka egde tillämplighet jemväl å de nu
föreslagna tjensterria.
De fasta docentstipendierna syntes böra, på sätt samtliga vederbörande
hemstält, bestämmas till 1,500 kronor.
Begge konsistorierna hade uppgjort beräkningar, godkända af
Kanslersembetet, hvilka utvisade att de tillgångar, som uppkomme af nu
anslagna adjunktslöner och docentstipendier, tillika med de af sistlidne
Riksdag för lärarekrafternas förstärkning vid universiteten samt till
löneförbättring åt adjunkter på extra stat uppförda anslag, lemnade till
-
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
räckliga medel för åstadkommande af de för ofvan uppgifna ändamål
behöliiga anslag och derjemte ett öfverskott vid Upsala universitet af
8,000 kronor och vid universitetet i Lund af 6,250 kronor.
I sjelfva verket borde emellertid dessa öfverskott blifva något högre
och, af anförda skäl, komma att uppgå för Upsala universitet till
9,500 kronor och för universitetet i Lund till 6,750 kronor, med hvilka
tillgångar utvägar skulle beredas att tillgodose det af Riksdagen omförmälda
behof af medel för upprättande af tillfälliga professorsbeställningar
och rörliga docentstipendier. Beträffande det sätt, hvarpå först nämnda
ändamål borde vinnas, hade de myndigheter, som yttrat sig i frågan, på
skäl, som syntes fullt giltiga, afstyrkt inrättande af ständiga professorslöner
för detta ändamål. Då nemligen behofvet af lärareplatser i bestämda
ämnen vore grundadt i kända, mera stadigvarande förhållanden
i afseende på vetenskapernas natur och utveckling, så berodde tillsättningen
af tillfälliga lärarebefattningar på huruvida och i hvilken mån
ovanligt framstående förmågor framträdde och gjorde sig gällande genom
utgifna förtjenstfull a vetenskapliga arbeten. Det funnes tider, då sådana
samtidigt visade sig i oförmodad rikedom, och andra tider inträdde,
då de vore mer sällsporda. Att vid sådana förhållanden inrätta och på
stat uppföra ett bestämdt antal löner, hvilka sannolikt nog komme att
i alla händelser förses med innehafvare, syntes icke ändamålsenligt. Det
vore derföre med dessa egendomliga förhållanden mest förenligt, om vederbörande
fakultet egde att, då anledning dertill yppades, göra hemställan
om anställande vid universiteten af yngre vetenskapsidkare med
särdeles hoppgifvande anlag. Pröfningen kunde vid ett sådant sätt att
gå till väga icke blifva annat än ganska allvarlig. De belopp, hvilka,
enligt hvad ofvan biff vit nämndt, icke blefve för inrättande af fasta lärareplatser
eller vid fakulteterna fastade docentstipendier erforderliga,
syntes derföre böra ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att vid universiteten
förvaltas och, i den ordning Kongl. Maj:t kunde finna för godt
föreskrifva, användas till aflöning för personliga professorsbeställningar
eller till rörliga docentstipendier.
Innehafvarne af de sålunda föreslagna nya professorsbefattningarne
hade af konsistorium i Upsala benämnts biträdande professorer, af Lunds
konsistorium fakultetsprofessorer, och af kanslersembetet extra ordinarie
professorer. Benämningen i sig sjelf vore visserligen af föga betydenhet,
men då det likväl vore nödigt att, för att ej grundlägga allt för
stora anspråk i aflöningsväg, välja ett annat namn än ordinarie professors,
syntes skäl icke förefinnas att frångå den af Kanslersembetet använda
benämningen, såsom hos oss redan häfdvunnen i denna betydelse.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
15
De extra ordinarie professorerne skulle skilja sig från de förut
befintliga adjunkterne först derigenom, att de hade sig anvisadt ett bestämdt
eget läroämne, för hvilket de ansvarade och hvilket de i fakulteten
företrädde, och vidare genom den fulla undervisningsskyldighet af
fyra offentliga föreläsningar i veckan, som i regeln ålåge dem, hvaremot
de såsom sjelfständige akademiske lärare borde vara befriade från den
ovilkorliga skyldighet att föreläsa i den ordinarie professorns ställe, som
utgjort adjunkternes förnämsta åliggande. De vore under vanliga förhållanden
uteslutande lärare, och egde derföre i vetenskapliga ärenden
säte i den kollegiala myndighet, som hade att föra undervisningens talan
och närmast sörja för dess förbättring, nemligen fakulteten. Från docenterne
skilde de sig genom den fasta anställningen och den bestämda offentliga
undervisningsskyldigheten i ett särskildt läroämne. Från de ordinarie
professorerne åter skilde de sig deri, att de icke hade del i de
administrativa åligganden, som tillhörde en professor, icke heller hade
den regelbundna, med undervisningen oskiljaktigt förenade examinationsskyldighet,
som ålåge denne.
I afseende på docentstipendierna, så väl de fasta som de rörliga,
borde stadgas, att deras innehafvare i allmänhet, och der ej särskilda
förhållanden föranledde undantag, nämndes för en tid af tre år; att efter
denna bestämda tids förlopp stipendiets åtnjutande kunde efter särskild
pröfning förlängas med ett, två eller högst tre år, med vilkor att
stipendiaten under tiden antingen genom utgifna vetenskapliga skrifter
eller genom meddelad offentlig undervisning visat sig deraf förtjent; att
sådan stipendiat, i händelse han sedan vunne anställning vid elementarläroverket,
finge för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst
fem år af den tid, under hvilken han innehaft stipendiet, samt att stipendiaten
ålåge, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings meddelande,
som i allmänhet tillhörde docenter, dels att biträda vid vetenskapliga
öfningar, dels att, när behof uppstode, deltaga i den offentliga
undervisningen och examinationen. Sedan lönerna fördelats i egentlig
lön och tjenstgöringspenningar, borde, när docent för en sådan tjenstgöring
toges i anspråk, en särskild ersättning kunna honom beredas.
I det arfvode, som med 1,500 kronor utginge till läraren i psykiatri
vid Upsala universitet, hade i det förslag till lönereglering, som före
1876 års riksdag till Kongl. Maj:t från detta universitet inkommit, föreslagits
en förhöjning af 1,000 kronor. Förhöjningen beviljades af Riksdagen
och vore inbegripen i det på extra stat för 1877 anvisade förslagsanslag
till löneförbättring åt adjunkter m. fl. I följd af den särskilda
ställning denne lärare intoge, i det han nemligen tillika innehade
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
befattning utom universitetet, såsom öfverläkare vid centralhospitalet i
Upsala, och å universitetets stat endast uppbure ett arfvode för den undervisning
han der meddelade, kunde någon omreglering af hans tjenst svårligen
sättas i fråga, och detta arfvode hade derför icke upptagits bland
de tillgångar, som här ofvan beräknats för adjunkturernas ombildning.
Arfvodet komme således att qvarstå på ordinarie stat för samma ändamål,
hvartill det vore anslaget, och då den vid sistlidne riksdag beviljade
tillökningen i detsamma fortfarande vore af behofvet påkallad, för
att denne lärare måtte beredas enahanda förmåner, som genom den allmänna
löneregleringen kommit öfrige universitetslärare till del, hemstäldes,
att det erforderliga beloppet, 1,000 kronor, måtte öfverföras till ordinarie
stat.
För tillämpning af den sålunda utvecklade planen skulle icke blott
de nu varande adjunktslönerna och docentstipendierna, i den mån ske
kunde, utan ock — efter skedd öfverflyttning till ordinarie stat -— det
vid sistlidne riksdag beviljade extra anslag till förstärkning af lärarekrafterna
vid universiteten, 19,500 kronor, och det af samma Riksdag anvisade
förslagsanslag till löneförbättring åt adjunkterne, utgörande, efterafdrag
af det för läraren i psykiatri afsedda belopp, 44,500 kronor, ställas till
Kongl. Maj:ts disposition. Nämnda två anslagsbelopp syntes vid öfverflyttningen
till ordinarie stat lämpligen kunna sammanföras till ett gemensamt
anslag å 64,000 kronor, hvilket, fördeladt på de begge universiteten,
borde erhålla naturen af förslagsanslag, då i en del af de nya lönerna
komme att ingå spanmål, liksom hittills i adjunktslönerna.
Den plan, som sålunda blifvit föreslagen för ombildning af adjunkturerna
och docentstipendierna vid universiteten samt ordnande af
åtskilliga dermed sammanhängande frågor, har synts Utskottet stå i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, som i sådant hänseende
af senast församlade Riksdag framstäldes, och den kräfver ej heller större
kostnader än de då beräknade. Vid sådant förhållande, och då det torde
vara af vigt, att adjunktsinrättningen, om hvars olämplighet Utskottet
fortfarande hyser samma åsigt som af Riksdagen blifvit uttalad, så fort
ske k*n kommer att upphöra, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka
Riksdagen att bifalla de förslag, som för detta måls vinnande nu blifvit
af Kongl. Maj:t framlagda, dervid dock Utskottet ansett sig böra
vidröra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
17
vidröra några omständigheter, som synts förtjenta af uppmärksamhet.
Då nemligen de sjelfständiga lärarebefattningarnas antal kommer att så
väsentligen ökas, synes det vara att befara, att ett mångfaldigande af
examensväsendet deraf kan föranledas, till stort men för den grundlighet
i studier, som väl i första rummet bör eftersträfvas. Utskottet har
derföre velat uttryckligen här framhålla vigten och nödvändigheten deraf,
att de obligatoriska examensämnenas antal ej till följd af den nya organisationen
må komma att ökas.
I afseende vidare å den ställning, de extra ordinarie professorerne och docentstipendiaterne
skulle till de ordinarie professorerne intaga, är ofvan
omförmäldt, att de extra ordinarie professorerne skulle vara befriade från
den ovilkorliga ''skyldighet att öfvertaga ordinarie professors tjensteåligganden,
som utgjort adjunkternas förnämsta åliggande, men att deremot
docentstipendiaterne skulle vara skyldige att, när behof uppstode, deltaga
i den offentliga undervisningen och examinationen. Detta torde
böra så förstås, att, vid förfall för ordinarie professor, det må ankomma på
vederbörande att, efter pröfning af hvarderas särskilda lämplighet för
den ifrågavarande lärarebefattningen, förordna vare sig extra ordinarie
professor eller innehafvare af docentstipendium att såsom vikarie för den
ordinarie professorn inträda.
Beträffande åter de öfverskott, som vid de båda universiteten skulle
blifva att använda för tillfälliga professorsbeställningar och rörliga docentstipendier,
har Utskottet, då de härför disponibla tillgångar synas i
förhållande till vigten och betydelsen af dermed afsedda ändamål nog
knappa, velat påpeka, att desamma torde i främsta rummet böra afses
för d ocentstipendier, hvaraf behofvet otvifvelaktigt är mest framträdande;
hvarjemte och då af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 21 och
22) meddelade redogörelse för vederbörandes yttranden framgår, att vid
den teologiska fakulteten i Upsala lärer förefiunas behof af ytterligare
ett fast docentstipendium, Kongl. Maj:t bör ega att af omförmälda öfverskott
anvisa ett dylikt stipendium vid nämnda fakultet.
Slutligen och då, på sätt ofvan är nämndt, de ifrågavarande anslagen
måste erhålla naturen af förslagsanslag, enär i en del af de nya
lönerna komrne att ingå spannmål, torde det vara nödigt, att de belopp,
soin nu i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag äro afsedda för tillfälliga
professorsbeställningar och rörliga docentstipendier, till siffran bestämmas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
a) att på ordinarie stat må uppföras de belopp, som
af sistlidne Riksdag beviljades dels till förstärkning af
Bih. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Hcift. 3
Stats-1''iskol tets Utlåtande N:o 21.
lärarekrafterna vid universiteten, 19,500 kronor, dels
till löneförbättring åt de vid dera anstälde adjunkter
44.500 kronor, eller tillsammans 64,000 kronor, hvaraf
38.500 kronor böra upptagas såsom förslagsanslag för
universitetet i Upsala och 25,500 kronor såsom förslagsanslag
för universitetet i Lund.
b) att omförmälda anslag, hvilka tills vidare böra
användas i öfverensstämmelse med de af Riksdagen vid
anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, må,
jemte de nuvarande adjunktslönerna, arfvodet åt läraren
i geologi vid universitetet i Lund och anslagen
till docentstipendier vid universiteten, i den mån dessa
löner och stipendiianslag blifva disponibla, användas
till aflöning åt fast anstälde akademiske lärare och stipendier
åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ofvan angifna plan och med iakttagande dervid,
dels att utaf berörda anslag högst 9,500 kronor vid
Upsala universitet och 6,750 kronor vid Lunds universitet
må för tillfälliga professorsbeställningar och
rörliga docentstipendier användas, dels ock att, då spånmål
ingår i någon lön, som skall af statsmedel fyllas
till det i planen bestämda belopp, spanmålen dervid
bör beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren
för densamma undfår lösen eller betalning;
c) att för de i adjunkturernas ställe inrättade läraretjensternas
innehafvare må, så vidt deras lön beräknats
till endast 4,000 kronor, efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring medgifvas ett ålderstillägg af 500 kronor,
att af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag för
sådana tillägg utgå;
d) att innehafvare af docentstipendium må, i händelse
han öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande
af lönegrad räkna sig till godo högst fem
år af den tid, han deltagit i undervisningen vid universitetet
; och
e) att den för läraren i psykiatri vid universitetet i
Upsala vid riksdagen år 1876 på extra stat i sam
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
19
inanhang med löneförbättringen för adjunkterne anvisade
löneförhöjning, 1,000 kronor, måtte uppföras på
ordinarie stat.
6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för inrätttande
vid universitetet i Upsala af seminarier för juridik, språkvetenskap
samt matematik och fysik anvisa ett anslag af 11,000 kronor; samt att
till understöd för det språkliga seminariet vid universitetet i Lund uppföra
det å extra stat för år 1877 beviljade belopp, 2,950 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 37) gifver vid
handen skulle af det för universitetet i Upsala äskade anslagsbeloppet,
11.000 kronor utgå:
till arfvoden åt de vid undervisningen biträdande
extra ordinarie lärare..................................................... Kronor
» premier åt studerande, som deltoge i öfningarna
vid seminarierna .............................................................. »
» bokinköp och materiel för den fysiska undervisningen.
................................................................................ »
» hyra af lokaler................................................................. »
Utskottet vill visserligen icke bestrida, att de föreslagna åtgärderna
skulle kunna verka gagnande på studiet af de ämnen, för hvilka
de voro afsedda. Att emellertid nu, då universiteten äro i ganska väsentliga
delar föremål för förändringar i organisationen, utveckla seminarieväsendet
vid desamma i så vidsträckt mån, som af Kongl. Maj:t föreslagits,
har synts Utskottet icke fullt lämpligt, utan torde det vara rigtigare
att först afvakta verkningarna af de förändringar, som i näst föregående
punkt finnas omförmälda. Då likväl ett språkligt seminarium
redan finnes inrättadt vid universitetet i Lund, till hvilket staten lemnat
understöd, samt ifrågavarande praktiska öfrringar torde vara särskild!
nyttiga för dem, som egna sig åt språkvetenskapliga studier, har Utskottet
funnit sig böra i så måtto tillstyrka bifall till omförmälda framställning,
att ett anslag till dylikt seminarium vid Upsala universitet jemväl
måtte beviljas. Detta anslag torde böra bestämmas till ungefärligen
samma belopp, som det till seminariet i Lund utgående, eller i jenmadt tal
3.000 kronor.
Till dess ytterligare erfarenhet i nu förevarande ämne blifvit vunnen,
torde emellertid såväl det nya anslaget för Upsala universitet, som
det redan för innevarande år till seminariet i Lund beviljade lämpligen
böra å extra stat uppföras.
4.500
4.000
1.500
1.000
Angående
andag till
seminarier
vid universiteten.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
ombildning
af adjunktur
ernå vid
Karolinska
institutet
m. in.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,
att förevarande nådiga framställningar för närvarande
må endast på det sätt bifallas, att på extra stat
för år 1878 anvisas:
a) för inrättande vid universitetet i Upsala af ett
seminarium i språkvetenskap 3,000 kronor; och
b) till understöd för det språkliga seminariet vid
universitetet i Lund 2,950 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet»
7:o. Enär det vore i hög grad önskvärdt att den ombildning af
adjunktsinstitutionen, som för universiteten blifvit föreslagen, kunde jemväl
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet vinna tillämpning, samt
en sådan tillämpning, hvad anginge de vid institutet befintliga fyra extra
ordinarie professorsbeställningar, kunde genast inträda, om lönerna för
två af dem höjdes till 4,500 kronor och för de öfriga till 3,500 kronor,
äskade Kongl. Maja vid 1876 års riksdag en dylik löneförhöjning, hvilken
ock af Riksdagen beviljades, ehuru endast på extra stat. Deremot kunde
ombildning af de sju vid institutet inrättade adjunkturerna endast efter
hand ske, och Ivongl. Maj:t begärde derföre att adjunktslönerna, höjda
till 3,500 kronor, måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition att vid innehafvarnes
afgång användas till inrättande af extra ordinarie professorsbeställningar
eller stipendiatbefattningar, i öfverensstämmelse med de för
universiteten då föreslagna grunder. Äfven denna löneförhöjning beviljades
på extra stat af Riksdagen, som, med godkännande af grundsatsen
om adj un k turernas ombildning, men utan att då ställa adjunktslönerna
till Kongl. Maj:ts disposition, i underdånighet anhöll, att Kongl. Maj:t
täcktes till innevarande Riksdag framlägga en detaljerad plan för adjunktsinstitutionens
förändring, hvilken plan likväl icke borde förutsätta större
kostnader an de da beräknade och för öfrigt hvila på hufvudsakligen
enahanda grunder, som i fråga om universitetsadjunkturernas förändringkunde
blifva godkända.
I anledning häraf hade yttrande infordrats från institutets lärarekollegium,
som dervid först af anförda skäl erinrat, att ingen af de nu
befintliga, med lön försedda läraretjensterna vid institutet skulle kunna
undvaras, hvarföre lärarekollegium ansett ombildningen af adjunkturerna
höra inskränkas, till en önskvärd förändring i innehafvarnes ställning
såsom lärare, hvilken jemväl borde uttryckas i en förändrad benämning.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
21
I afseende på lönerna hade kollegium icke föreslagit någon annan
förändring i hvad som vid senaste riksdag beslöts, än att aflöningen för
de blifvande extra ordinarie professorerne i anatomi, kemi och patologisk
anatomi måtte höjas till 4,500 kronor.
KanslersemSetet, som mot lärarekollegiets förslag i afseende på
adjunkturernas ombildning hufvudsakligen icke haft något att anmärka,
hade till framställningen om löneförhöjning för vissa tjenster tillstyrkt bifall.
Då lärarekollegiets förslag om adjunkturernas förändring till sjelfständiga
lärareplatser i allmänhet grundade sig på undervisningens behof
och vetenskapens nu varande ställning hade Departementschefen, vid
ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t, under åberopande af de skäl,
som i fråga om universitetens medicinska fakulteter blifvit anförda, hemstält
att de vid Karolinska institutet upprättade adjunktsbeställningar i
medicin, kirurgi, pediatrik, obstetrik, anatomi och kemi måtte förändras
till extra ordinarie professioner med sjelfständig lärareverksamhet och
med säte i lärarekollegiet i alla undervisningen rörande frågor, hvaremot
adjunktsbefattningen i patologisk anatomi synts kunna, på sätt vid medicinska
fakulteten i Upsala skulle ega rum, ersättas med en laboratorstjenst.
Beträffande aflöningsförmånerna tillstyrktes, i likhet med hvad för
de medicinska fakulteterna föreslagits och på de dervid anförda skäl, att
dessa, som för extra ordinarie professorerne i rätts- och statsmedicin
samt i materia medica redan vid förra riksdagen höjts till 4,500 kronor,
måtte för den blifvande extra ordinarie professorn i anatomi bestämmas
till enahanda belopp, samt för öfriga extra ordinarie professorer till
4,000 kronor, deraf 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar, med rätt för
de sistnämnde lärarne till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring. För laboratorn i patologisk anatomi borde
lönen utgöra 3,000 kronor, deraf 750 kronor tjenstgöringspenningar.
Då, på sätt lärarekollegiet erinrat, vid institutet icke såsom vid
universiteten tillfälle funnes att genom indragningar bereda medel till
omförmälda löneförbättringar, blefve det nödigt att af Riksdagen äska de
erforderliga beloppen, uppgående, utöfver det å extra stat för år 1877
anvisade anslag å 13,000 kronor, till 5,500 kronor.
Till docentstipendier skulle likasom vid de medicinska fakulteterna
några medel för närvarande icke afses.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har Kong]. Maj:t föreslagit
Riksdagen:
att till förbättring af de vid nu varande extra ordinarie professorsbeställningar
vid Karolinska institutet fästade löner måtte beviljas ett
belopp af 7,000 kronor;
att å ordinarie stat måtte uppföras ett anslag af 11,500 kronor,
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
hvaraf tills vidare borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde
adjunkter i öfverensstämmelse med 1876 års Riksdags beslut, men
hvilket anslag'' framdeles måtte, jemte de nu varande adjunktslönerna, i
den mån de blefve disponibla, användas till adjunkturernas ombildning
enligt den nu angifna plan; och
att för de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämdes till
endast 4,000 kronor, måtte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå
ett ålderstillägg med 500 kronor.
Hvad sålunda föreslagits har emellertid icke i allo kunnat vinna
Utskottets gillande. Enligt förslaget skulle de blifvande extra ordinarie
professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik erhålla löner till lika
belopp som öfrige lägst afiönade extra ordinarie professorer. För de
ordinarie professorerne i nämnda tre ämnen hafva emellertid lönerna blifva
bestämda till ett belopp, som med 500 kronor understiger öfrige med
boställsförmån ej forsedel ordinarie professorers; och, enär de extra
ordinarie professorerne uti ifrågavarande ämnen jemväl komine att uppbära
arfvoden från annat håll, torde enahanda förfaringssätt böra iakttagas
vid fastställandet af deras löneförmåner i förhållande till de andre
extra ordinarie professorernes. Vidare skulle, enligt Kongl. Majrts förslag,
den nuvarande adjunkturen i patologisk anatomi vid institutet förändras
icke, på sätt lärarekollegium och kanslersembetet hemstält, till
extra ordinarie professorsbefattning, utan till laboratorstjenst med lägre
aflöning än den för innevarande år åt adjunkten i detta ämne anvisade,
till stöd hvarför åberopats förhållandet vid Upsala universitet. I frågavarande
befattning vid Karolinska institutet torde emellertid ej lämpligen
kunna jemföras med dess vederlike vid universitetets medicinska fakultet.
Lärarne i patologisk anatomi vid institutet skola nemligen handleda ej
allenast institutets egna studerande, utan jemväl alla de studerande från
universiteten, hvilka här genomgå de kliniska öfningarne. Af innevarande
vårtermins undervisningsplan för institutet hvilken varit för Utskottet
tillgänglig, framgår i sådant hänseende, att ifrågavarande adjunkt är fyra
timmar i veckan upptagen af undervisning samt derutöfver handleder de
studerande vid de patologiskt-anatomiska öfningarna, under det laboratorns
vid universitetet i Upsala åligganden, enligt hvad föreläsningskatalogen
för innevarande termin gifver vid handen, bestå blott deruti att han
fyra timmar i veckan leder de patologiskt-histologiska öfningarna. Vid
sådant förhållande borde, enligt Utskottets förmenande, äfven nu i frågavarande
adjunktur förändras till en extra ordinarie professorsbefattning
samt erhålla för dylik befattning föreslagen lön. Inom summan af de nu
äskade anslagsbeloppen skulle tillgång härtill kunna beredas derigenom
att, på sätt ofvan bli f vi t framhållet, de föreslagna lönerna för tre extra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
23
ordinarie professorsbefattningar nedsattes med 500 kronor för hvarje,
eller med sammanlagdt 1,500 kronor.
Då de omständigheter, som sålunda blifvit påpekade, synts Utskottet
ega den betydelse att ändring i antydda hänseenden borde vidtagas,
innan Riksdagen gåfve sitt bifall till ombildning af adjunkturerna vid
Karolinska institutet, har Utskottet icke kunnat tillstyrka Riksdagen att
godkänna den för en sådan ombildning nu framlagda planen.
Med afseende å beloppen af de äskade anslagsförhöjningarne har
ej något varit att erinra, men torde af nyss anförda skäl det för löneförbättring
åt adjunkterne afsedda anslaget å 11,500 kronor nu endast böra
ä extra stat för nästkommande år beviljas; dervid såsom vilkor för löneförbättrings
åtnjutande lärer böra stadgas, att vederbörande skola underkasta
sig den tjenstgöringsskyldighet, som enligt omförmälda plan skolat
dem åligga. ■
I sammanhang med nu behandlade ärende har Utskottet jemväl
till pröfning förehaft en af Herr Grefve C. M. Björnstjerna inom Andra
Kammaren väckt motion (N:o 88), deruti af anförda skäl föreslagits, att
Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 3,000 kronor, att från och med
år 1878 uppföras på Karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie
stat såsom lön åt en laborator i experimentel fysiologi vid nämnda läroverk.
En vid sistlidne riksdag i samma syfte väckt motion blef af Riksdagen
lernnad utan afseende; och, ehuru Utskottet, i likhet med förra
Riksdagens Stats-Utskott, håller före, att många ganska giltiga skäl förefinnas,
hvarför Karolinska institutet lika väl som Upsala universitet borde
erhålla en sådan tjensteman, som motionären åsyftat, har Utskottet likväl,
vid det förhållande, att, derest Riksdagen delar Utskottets åsigt beträffande
adjunkturernas vid institutet ombildning, frågan om den allmänna
organisationen torde komma att blifva föremål för förnyad nådig pröfning,
funnit sig för närvarande icke böra tillstyrka Riksdagen att i anledning
af ifrågavarande motion vidtaga någon åtgärd.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
a) att till förbättring af de vid nuvarande extra ordinarie
professorsbestäflningarna vid Karolinska medikokirurgiska
institutet fästade löner må beviljas på
ordinarie stat ett belopp af 7,000 kronor;
b) att på extra stat för år 1878 må anvisas ett anslag
af 11,500 kronor, hvaraf under samma år bör utgå
löneförbättring till de vid institutet anstälde adjunkter,
under vilkor att de underkasta sig den tjenstgöringsskyldighet,
som enligt Kongl. Maj:ts nu framlagda
plan skolat dem åligga;
24
Stats-Utskott ds Utlåtande N:o 21.
c) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att de
nuvarande adjunktslönerna vid institutet måtte, i
den mån de blefve disponibla, få användas till adjunkturernas
ombildning enligt ofvan angifna plan,
för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall;
d) att för extra ordinarie professor, hvilkens lön är
bestämd till endast 4,000 kronor, må efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstillägg med
500 kronor, att från det å hufvudtiteln uppförda
anslag för sådana tillägg utbetalas; och
e) att Herr Grefve C. M. Björnstjernas omförmälda
förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Angående 8:o. Kong]. Maj:t har vidare föreslagit, att på institutets ordinarie
‘slätstål''Ko- stat matte uppföras följande för år 1877 på extra stat anvisade anslag,
roiinsitainsti- nemligen: til] arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt för normal
anatomi 1,000 kronor; till arfvode åt er» amanuens vid institutets fysiologiska
anstalt 400 kronor; och till arfvode åt en amanuens med skyldighet
att verkställa och demonstrera liköppningarne vid den pediatriska
kliniken å allmänna barnhuset 1,000 kronor; och har Utskottet, som funnit
den omständigheten, att den ifrågasatta förändringen i afseende å
institutets lärarepersonal icke nu kunnat i allo vinna Utskottets gillande,
ej böra utgöra hinder för uppförande på ordinarie stat af nu ifrågavarande
anslagsbelopp, hvilka i allt fall torde blifva oundgängligen erforderliga,
ansett sig böra hemställa,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall, och att alltså på Karolinska mediko-kirurgiska
institutets ordinarie stat må för ifrågavarande
ändamål uppföras ett sammanlagdt belopp af 2,400
kronor.
Elementarläroverken.
Ang. element- 9:o. Enär en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord beräkning
uppflyttning utvisade, att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning enligt gällande
i högre grunder i högre lönegrad erfordrades från och med år 1878, efter afdrag
lönegrad. för ^ besparingar, som genom äldre lärares afgång kunde antagas uppkomma,
en summa utöfver det nu utgående läroverksanslaget, af 30,000
kronor, har Kongl. Maja för berörda ändamål äskat ett anslag till nämnda
belopp
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
25
belopp att å elementarläroverkens stat uppföras; och, då härvid ej varit
något att erinra, hemställer Utskottet,
att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder må anvisas
30,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras.
10:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
med hänvisande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 41—43) finnes meddelad hemställer Utskottet:
a) att ersättning för den i lektorns i matematik vid Skara
elementarläroverk lön tillförene inberäknade årliga inkomsten
af Yings m. fl. församlingars pastorat, hvars
egenskap af prebende nu mera upphört, må anvisas
med 607 kronor 72 öre, att å anslaget till elementarläroverken
uppföras; och
b) att ersättning för ett från staden Wimmerby hittills utgående,
nu mera indraget bidrag till aflöning åt rektor
vid elementarläroverket i nämnda stad må beviljas med
60 kronor, att likaledes uppföras å anslaget till elementarläroverken.
ll:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att bevilja 5,600
kronor för det å reala linien fullständiga elementarläroverkets i Stockholm
utveckling med ytterligare två klasser utöfver de tre, för hvilka medel
redan anvisats.
Riksdagen beviljade år 1874 ett belopp af 6,900 kronor för upprättande
af de tre lägsta klasserna af nämnda läroverk, och då den nu
äskade anslagstillökningen, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 43) gifver vid handen, är från och med år 1878 erforderlig för att
detta läroverks utveckling till fullständigt må kunna utan afbrott fortgå,
föranlåtes Utskottet att hemställa,
det Riksdagen må för det reala elementarläroverkets
i Stockholm utveckling med ytterligare två klasser bevilja
det äskade beloppet 5,600 kronor.
12:o. Under förevarande anslagsrubrik har Kongl. Maj:t vidare
föreslagit Riksdagen dels att för utvidgning af det femklassiga elementarläroverket
i Sundsvall till fullständigt å reala linien anvisa från och med
år 1878 ett belopp af 5,750 kronor, dels ock att för läroverkets i OskarsBih.
till Biksd. Prat. 1877. 4 Sami, 1 Afd. 12 Raft. 4
Ang. ersättning
för indraget
2>rebendepastoråd,
nedi för
indraget
lönebidrag
från staden
Wimmerby.
Ang. anslag
till real-läroverhet
i
Stockholm
Ang. utvidgning
aj
elementarläroverken
i
Sundsvall
och
Oskarshamn.
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
hamn utvidgning från tre- till femklassigt, likaledes från och med år
1878, bevilja 5,600 kronor.
Beträffande den äskade anslagstillökningen för läroverket i Sundsvall
inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:r 7, sid. 43 och 44), att densamma
vore erforderlig till aflöning åt två lektorer samt till förhöjda
arfvoden åt rektor och öfningslärare; och har Utskottet, enär de skäl,
som blifvit anförda till stöd för nämnda läroverks utvidgning, synts tillfyllestgörande,
samt för utvidgningen skulle gälla det vilkor, att staden
Sundsvall förbunde sig att kostnadsfritt tillhandahålla lokal för det utvidgade
läroverket, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att den sålunda
äskade anslagsförhöjningen bevilja.
Hvad angår den föreslagna utvidgningen af läroverket i Oskarshamn,
inhemtas jemväl af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 44 och
45), att härför likaledes skulle gälla såsom vilkor, att kommunen bekostade
för det utvidgade läroverket fullt ändamålsenlig lokal, äfvensom
att det äskade anslagsbeloppet vore afsedt till löneförhöjning åt rektor,
löner åt 3 nya kolleger och förhöjning i öfningslärarnes arfvoden. De
förhållanden, som blifvit anförda såsom påkallande en utvidgning af detta
läroverk, hafva äfven synts förtjenta af afseende; men, i betraktande af
Oskarshamns egenskap att vara hufvudsakligen en handelsstad, vore det,
enligt Utskottets förmenande, lämpligast att den föreslagna utvidgningen
endast komme att afse reallinien. Till stöd för denna uppfattning får
Utskottet åberopa det af Departementschefen uti yttrandet till statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 45) angifna syftet med den föreslagna utvidgningen,
att nemligen bereda ynglingar tillfälle till förvärfvande af de
kunskaper, som gjorde dem mogne att söka inträde vid tekniska läroverk,
handels- och landtbruksinstitut m. m. För bibringande af kunskaper i
denna rigtning torde ett läroverk, som uteslutande afser den reala bildningen,
befinnas lämpligare än ett sådant, der undervisningen är delad
på båda linierna. Enligt hvad Utskottet inhemtat, skulle emellertid den
äskade anslagstillökningen i allt fall blifva till oförändradt belopp erforderlig;
och har Utskottet förty ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att
densamma bevilja, dock med förklarande, att utvidgningen af förevarande
läroverk endast må afse den reala bildningslinien.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
att, under ofvan omförmälda vilkor i afseende å lokaler
för de utvidgade läroverken, må från och med
år 1878 anvisas:
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21
27
a) för läroverkets i Sundsvall utvidgning till fullständigt
elementarläroverk på den reala linien 5,750
kronor; och
b) för utvidgning på den reala linien af läroverket i
Oskarshamn från tre- till femklassigt 5,600 kronor.
13:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong]. Maj:t föreslagit och
under åberopande af hvad till stöd för den nådiga framställningen finnes
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 45—47) meddeladt, hemställer Utskottet:
a)
att för pedagogiens i Falköping förändring till ett treklassigt
elementarläroverk må, under vilkor att kommunen
bekostar för ett sådant läroverk fullt ändamålsenlig
lokal jemte boställe åt rektor eller deremot svarande
hyresersättning, beviljas en förhöjning i anslaget
till elementarläroverken med 5,400 kronor; och
b) att för samma ändamål det till uppehållande af undervisningen
vid den nu varande pedagogien afsedda anslag,
1,500 kronor, må öfverföras från anslaget till pedagogi
och folkskolor till anslaget för elementarläroverken.
14:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för ökande
af rektors vid nya elementarskolan i Stockholm hyresanslag till 1,000 kronor
bevilja en förhöjning i anslaget till elementarläroverken med 500
kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 47) gifver vid handen,
hade direktionen för nämnda skola uti underdånig skrifvelse den
19 September 1876 anfört, att under det rektorer vid öfriga elementarläroverk
vore, enligt 128 § i stadgan för rikets elementarläroverk, försäkrade
att genom vederbörande städers försorg erhålla antingen särskilda
embetsgårdar, tillräckliga bonings- och hushållsrum i sjelfva skolhusen
eller ock en efter rektors embetsställning samt ortens förhållanden afpassad
årlig hushyra, nya elementarskolans rektor i sådant hänseende åtnjöte
endast en vid 1859—1860 årens riksdag beviljad årlig hyresersättning
af 500 kronor, hvilken icke ens till hälften motsvarade nuvarande
hyreskostnader för lämplig bostad i skolans närhet, och då Stockholms
stadsfullmäktige år 1875 beviljade lektorer och adjunkter vid nämnda
skola hyreshjelp af stadskassan för år 1876 och tills vidare med 600 kronor
för lektor och 400 kronor för adjunkt, blef rektor, som enligt § 7
Ang. förändring
af
pedagogien
i Falköping
till treklassigt
elementarläroverk.
Ang. ifrågasatt
förhöjning
i hyresanslag
et till
rektor vid
nya elementarskolan
i
Stockholm.
28
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
Ang. elementarläroverkens
allmänna
anordning
in. in.
af Kongl. stadgande för skolan den 14 Augusti 1856 förordnades bland
lektorerne, likväl undantagen från åtnjutande af sådan hyreshjelp, hvarföre
han af sådan förmån åtnjöte 100 kronor mindre än annan lektor;
och hade direktionen, då det vore omöjligt att i skolhuset bereda rum
åt rektor, men för den dagliga tillsynen i skolan samt den ständiga beröring,
hvari rektor, såsom hennes närmaste styresman, måste stå med
öfrige lärare och med skolungdomen, synnerlig vigt läge derpå, att han
genom tillräckliga hyresmedel finge på en gång tillfälle och förbindelse
att bo i skolans omedelbara granskap, hvarest boningsrum stode högt
i pris, anhållit, att nådig framställning om höjande med 500 kronor af
den. åt skolans rektor anslagna hyresersättning måtte till Riksdagen aflåtas.
Enär ifrågavarande läroverk är till särdeles väsentligt gagn för
Stockholms stad, synes det emellertid Utskottet, som om staden rätteligen
borde bidraga till hyresersättningen åt skolans rektor. Den förbindelse,
som i sådant hänseende torde kunna anses åligga Stockholm, kan,
enligt Utskottets förmenande, jemväl anses hafva blifvit af staden erkänd
derigenom att staden redan beviljat lektorer och adjunkter vid nämnda
skola hyreshjelp af stadskassan. Vid sådant förhållande och då det skäl,
som, enligt hvad skolans direktion förmält, lärer hafva föranledt det i
afseende å rektor gjorda undantaget, eller att nya elementarskolans hus
icke vore stadens utan statens tillhörighet, synts Utskottet sakna all giltighet,
enär den omständighet att staten bekostat uppförandet af nämnda
byggnad bort gifva anledning till en alldeles motsatt åtgärd från stadens
sida, har Utskottet icke kunnat den i omförmälda hänseende äskade anslagsförhöjningen
förorda, utan får på grund af hvad anfördt blifvit
hemställa,
att förevarande nådiga framställning icke må vinna
Riksdagens bifall.
15:o. För inrättande af en ny lektorsbefattning vid hvartdera af
de högre elementarläroverken i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Lund och
Westervik har Kongl. Maj:t äskat ett anslag å 12,500 kronor, hvarjemte
Kongl. Maj:t föreslagit, att vid den förändring i afseende på vissa elementarläroverks
högre klasser, som i statsrådsprotokollet omförmäldes,
de för samma läroverk anvisade anslag ändock för närvarande måtte
bibehållas oförändrade.
Berörda förändring i afseende å vissa elementarläroverks högre
klasser skulle, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 60) gifver
vid handen, bestå uti indragning af den reala liniens sjunde klass
vid läroverken i Östersund, Luleå, Hudiksvall, Strengnäs, Nyköping
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
29
Westerås och Kristianstad samt af både sjette och sjunde realklasserna
vid läroverken i Wexiö, Halmstad och Hernösand. Till stöd för en dylik
åtgärd har, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 54—58)
inhemtas, anförts hufvudsakligen följande.
Realliniens båda öfverklasser besöktes vid flera läroverk af ett jemförelsevis
ringa lärjungeantal, för hvilkas särskilda undervisning inom
de olika årsafdelningarne skulle erfordras ett antal lärare, som icke
stode i skäligt förhållande till lärjungarnes. För undvikande af det slöseri
med lärarekraft, hvilket obestridligen mångenstädes skulle blifva en följd
af eu sådan anordning af undervisningen, hade man vidtagit den utvägen
att låta lärjungar å de olika linierna delvis undervisas gemensamt. Denna
gemensamhet medförde dock å andra sidan omisskänliga olägenheter för
lärjungarne så väl på den klassiska som än mera på den reala luden, hvarföre
ock bildningsliniernas åtskiljande, på sätt Riksdagen och läroverksstyrelserna
sammanstämmande ansett, måste betraktas såsom ett väsentligt
vilkor för undervisningens förbättring.
Vid sådana förhållanden hade det synts först böra undersökas, huruvida
och i hvilken mån de onekligen befintliga olägenheterna kunde med
redan för handen varande tillgångar afhjelpas, samt vidare hvilka åtgärder,
der missförhållandena starkast och äfven på den sista tiden fortfarande
framträdt, borde vidtagas för att rätta dem, under det vägen hölles öppen
för en ytterligare förbättring, i den mån behofvet deraf trädde i dagen.
Då de tvenne högsta klasserna vore tvååriga, så erbjöde sig derigenom
en möjlighet att, när lärjungarne inom de båda årsafdelningar,
af hvilka hvarje klass bestode, sammanlagda utgjorde blott ett fåtal,
genom anlitande af samme lärare för de båda afdelningarna af samma
klass och linie bespara lärarekraft.
De beräkningar, som blifvit särskildt för hvarje läroverk anstälda
för att utröna, i hvad mån, med iakttagande af de utvägar ett sådant
förfaringssätt erbjöde, de redan befintliga lärarekrafterna vore för liniernas
skiljande under närvarande förhållanden tillräckliga, visade, att detta vid
en betydlig del af de fullständiga skolorna läte sig göra. De öfriga läroverken
vore dels sådana, vid hvilka lärjungeantalet å reallinien vore
jemförelsevis större, och liniernas skiljande i följd deraf fordrade någon
tillökning i lärarestyrkan, dels sådana, der lärjungarne i de båda öfverstå
klasserna å samma linie vore så få, att, äfven med iakttagande af nyssnämnda
förfaringssätt, särskild undervisning för dessa klasser ändock
innebure en allt för stor frikostighet med lärarekraft. Vid sist omnämnda
läroverk qvarstode tillräckliga skäl att äfven under nuvarande förhållanden
vidtaga någon indragning af de högsta realklasserna.
30
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 21.
Denna indragning borde likväl ske endast der, hvarest äfven under
den sistförflutna tiden en betydligare tillväxt på reallinien icke visat sig,
och den. borde i de flesta fall ej sträcka sig längre än till sjunde klassen.
Giltiga skal syntes nemligen gifva anledning dertill, att en skilnad
gjordes emellan indragningen af den sjette klassen och af den sjunde,
samt att den först nämnda endast måtte borttagas vid ett mindre antal
läroverk, vid hvilka lärjungarne å den reala liniens båda öfverklasser
under de sist förflutna åren varit mycket få, och der man hade anledning
till det antagande, att någon väsentlig utveckling af denna linie
icke i den närmaste framtiden vore att förvänta.
Så väl om denna indragning som den af sjunde klassen gälde, att,
i händelse ett mera framträdande behof af undervisning skulle visa sig,
ingenting hindrade att om återupprättandet af dessa indragna klasser väcka
förslag. Af detta skäl borde icke heller dessa läroverks stat för närvarande
undergå förändring, så mycket mindre som de lärare i adjunktsgraden,
hvilka vid några af dem blefve öfverflödiga, kunde på grund af
gällande föreskrifter förflyttas till andra läroverk, der deras verksamhet
behöfde anlitas.
Utskottet, som för att bibringa en lättare öfversigt låtit vid detta
betänkande foga en tabell (Bil. Litt. C) öfver lärjungeantalet uti ifrågavarande
läroverks särskilda klasser under åren 1871—1875 och 1876,
har funnit hvad sålunda och i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet anfördt
innebära giltiga skäl för vidtagande af ofvan antydda indragning; och,
enär densamma blott skulle vara tillfällig samt vissa lärare, hvilka kunde
blifva öfverflödiga vid något eller några af omförmälda läroverk, kunde,
på sätt antydt blifvit, förflyttas till annat läroverk, der ökade lärarekrafter
vore af behofvet påkallade, torde förslaget om bibehållande för
närvarande vid oförändradt belopp af de för meranämnda läroverk anvisade
anslag böra vinna Riksdagens bifall.
Ehuru Utskottet alltså funnit sig icke hafva något att erinra mot
omförmälda anordning, har Utskottet likväl icke velat underlåta att uttala
den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas särskiljande
snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af öfverklasser äfven
å den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af större minskning
i lärjungeantalet å nämnda linie, sådan indragning må kunna låta sig
verkställa och befinnas ändamålsenlig. Den tidpunkt, då sådan indragning
bör kunna ega rum vid åtminstone åtskilliga läroverk, torde icke
vara särdeles aflägsen, ty, oaktadt pröfning i latinska språket ingår bland
fordringarne för de akademiska embetsexamina, och sålunda föranleder
ett större tillopp till den klassiska linien än annars antagligen blefve
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
31
händelsen, har likväl, enligt af vederbörande lemnad upplysning, under
de senaste åren tillökningen i lärjungeantalet vid elementarläroverken
varit högst betydlig å den reala linien, under det att å den klassiska
antalet varit i det närmaste oförändradt.
Beträffande åter Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel till
inrättande af nya lektorsbefattningar vid elementarläroverken i Göteborg,
Jönköping, Karlstad, Lund och Westervik, torde visserligen hvad till
stöd härför finnes uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 48 och 49)
meddeladt gifva vid handen, att behof af något ökade lärarekrafter vid
nämnda läroverk förefinnes. I sådant hänseende förefintligt behof bör
emellertid, enligt Utskottets förmenande, för närvarande kunna tillgodoses
utan att derför särskildt anslag behöfver anvisas. Kongl. Maj:t
eger nemligen, på sätt ofvan blifvit antydt, befogenhet att förflytta vissa
elementarlärare, från ett läroverk till annat, hvilken rättighet Kongl. Maj;t
lärer blifva i tillfälle att utöfva, då genom den förestående indragningen
af realöfverklasser vid flera läroverk åtminstone vid åtskilliga af dessa
lärarekrafterna torde blifva större än behofvet oundgängligen kräfver.
Af sådan anledning har Utskottet icke kunnat biträda Kongl? Maj:ts förslag
om anvisande af berörda anslag å 12,500 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet:
a) att Riksdagen må medgifva, att vid den förändring i
afseende på vissa elementarläroverks högre klasser, som
ofvan blifvit omförmäld, de för samma läroverk anvisade
anslag ändock för närvarande må bibehållas oförändrade;
och
b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af 12,500 kronor, för inrättande af en ny lektorsbefattning
vid hvartdera af de högre elementarläroverken
i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Lund och Westervik,
för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall.
16:o. Kongl. Maj:t har vidare äskat en förhöjning i anslaget till Ang. förMjarfvoden
åt extra lärare från 90,000 kronor till 100,000 kronor; och får ning i anUtskottet,
under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. JtZVZe.
N:o 7^ sid. 49) finnas anförda till stöd för den sålunda föreslagna anslagstillökningen,
hemställa,
. att Riksdagen må förevarande nådiga framställning
bifalla och alltså höja anslaget till arfvoden åt extra
lärare med 10,000 kronor.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Ang. ISnetursberäkning
för extra
lärare och
vikarier vid
statens elementarläroverk.
17:o. Uti underdånig skrifvelse den 15 December 1876 hade, på
sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 49—50) inhemtas, direktionen
för Stockholms stads undervisningsverk fäst Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
vid det förhållande att, sedan med anledning af Riksdagens
i ämnet gjorda framställning genom Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1874
förordnats, att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning
genomgått den profårskurs, hvilken för anställning vid statens elementarläroverk
vore eller kunde varda föreskrifven, samt inför vederbörlig
myndighet aflagt godkändt undervisningsprof, måtte vid befordran till
adjunkts-, kollega- eller lektorsbefattning vid sådant läroverk, under vissa
i kungörelsen angifna vilkor, ega att för framtida lönetur räkna sig till
godo den tid han från och med året näst efter berörda profs afläggande
tjenstgjort såsom lärare vid enskildt läroverk af viss beskaffenhet, härigenom
för anstälde lärare vid enskilda läroverk beredts en vigtig förmån,
som motsvarande tjenstgöring vid statens läroverk icke medförde.
Att sådant ingalunda kunde lända till de senares fromma, vore
uppenbart. Då de enskilda läroverken kunde erbjuda sina lärare större
förmåner ej blott i en högre aflöning än den staten gåfve för samma
slags arbete, utan jemväl i bättre lönetursberäkning för uppflyttning till
de högre lönegraderna vid elementarläroverken, skulle de lätteligen komma
att draga till sig de bättre lärareförmågorna. I hvilket fall som helst
skulle det kännas hårdt för dem, som vid statens läroverk qvarstannade,
om de såge sig i lönetursrätt tillbakasatte efter lärare vid de enskilda
läroverken.
Att åstadkomma en sådan obillighet kunde icke tänkas hafva varit
Riksdagens afsigt, då den fattade sitt beslut rörande dessa fördelar för
de enskilda läroverken. Dessa senare borde visserligen uppmuntras, dock
icke så att tjenstgöringen der för den enskilde läraren medförde, af staten
medgifna, större rättigheter än tjenstgöring vid statens egna läroverk.
Och hade direktionen på grund häraf hemstält, att Kongl. Maj:t måtte
vidtaga sådan åtgärd, hvarigenom stadgandena i berörda nådiga kungörelse
komme att gälla äfven för tjenstgöring såsom extra lärare eller vikarie
vid statens elementarläroverk.
Då den sålunda gjorda framställningen syntes innebära fullt giltiga
skäl derför att en öfverensstämmelse inträdde i fråga om de stadgande!!,
som för det ena och andra nu nämnda slaget af lärare skulle tillämpas,
har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att det måtte medgifvas filosofie
kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning genomgått den
profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk vore eller
kunde varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor för att
kunna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
33
kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas,
att vid skeende befordran räkna sig till godo den tid han från och med
året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie lärare
tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier, så
framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med den som
ålåge lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk.
Vid behandlingen af detta förslag har Utskottet icke kunnat underlåta
att fästa uppmärksamheten derå, att åtskilliga lärare torde finnas,
hvilka, på grund af föreskrifter i gällande läroverksstadga och Kongl.
circuläret den 28 Augusti 1874, borde, änskönt de icke genomgått profår,
vara likstälde med dem, som varit sådant prof underkastade. Det har
synts Utskottet som om billigheten fordrade, att sådane lärare icke blefve
försatta i ogynsammare belägenhet än sina oftast yngre kamrater, hvilka
dessutom ej sällan torde hafva af dem åtnjutit undervisning. Då Kongl.
Maj:t emellertid icke lärer underlåta att i nåder tillse, det rättvisans och
billighetens fordringar i nu antydda hänseende blifva uppfylda, samt i
öfrigt ej något varit att Vid omförmälda nådiga förslag erinra, föranlåtes
Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall.
Folkundervisningen.
18:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets
byrå för folkskoleärenden anstäld beräkning för lärares vid
folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad, kornme att för
år 1878 erfordras ett anslag af 3,000 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit
att till löneförhöjning enligt gällande grunder för lärare vid nämnda
seminarier det ordinarie anslaget till dessa måtte ökas med omförmälda
belopp och, enär ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, hvarföre
ock sist församlade Riksdag uppförde anslaget dertill å ordinarie stat,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till förevarande nådiga framställning
lemna bifall.
19:o. Kongl.. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för utvidgning
af seminarierna med ännu en årsklass samt för införande vid dessa
läroanstalter af undervisning i slöjd bevilja en tillökning i anslaget till
Bih. till Riksd. Prof,. 1877. 4 Sami. 1 A/d. 12 Iluft. 5
Angående
seminariilärares
11 inflyttning
i
högre lönegrad.
Angående
folhsholeUira,
resemina
riernas
''utvidgning
in. in.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
understöd för
lärares aflöning
vid
fortsättnings
skolan.
folkskolelärareseminarierna af 13,500 kronor samt i anslaget till stipendier
för serninarii-elever af 5,000 kronor.
Af den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. Öl—63)
finnes meddelad rörande förevarande anslagsfordringar, synes det, enligt
Utskottets förmenande, vara ådagalagdt, att den föreslagna utvidgningen
af seminarierna är af verkligt behof påkallad, särdeles då i betraktande
tages, att om, på sätt här nedan vidare ornförmäles, undervisning i slöjd
skall komma att inrymmas uti folkskolans verksamhetsområde, det torde
vara nödvändigt att öfningar deruti i första rummet införas vid anstalterna
för bildande af folkskolelärare och lärarinnor. Af omförmälda
utredning inhemtas vidare, att de för ändamålet erforderliga förhöjda
anslagen till lärarearfvoden skulle vid de sju lärareseminarierna komma
att uppgå till ett belopp af 21,000 kronor och vid de fyra lärarinneseminarierna
till ett belopp af 6,000 kronor, eller tillsammans 27,000
kronor, hvaraf likväl, enär den nya anordningen först med höstterminen
1878 kunde sättas i verket, endast hälften, eller 13,500 kronor, behöfde
nu uppföras. — Vidkommande den begärda tillökningen i anslaget till
stipendier är särskilt anfördt att, enär lärjungarne i den nu föreslagna
nya klassen otvifvelaktigt borde lika väl som eleverne i de öfriga klasserna
komma i åtnjutande af det understöd, som lemnades åt behöfvande och
skickliga elever, hvilka vitsordats för berömvärd flit och godt uppförande,
blefve det nödvändigt att anslaget till stipendier ökades med ett mot den
sannolika tillökningen i elevantalet svarande belopp. Då det emellertid
ej vore antagligt, att den nya klassen genast komrne att blifva lika talrik
som de öfriga, kunde till en början stipendiibeloppet för eleverne i denna
klass beräknas något lägre, och då för år 1878, under hvars senare hälft
förändringen skulle genomföras, ej mer än halfva beloppet behöfde utgå,
borde 5,000 kronor för detta ändamål uppföras.
På grund af hvad sålunda förekommit och ofvan blifvit anfördt,
hemställer Utskottet,
a) att för seminariernas utvidgande med ännu en årsklass
samt för införande af undervisning i slöjd vid dessa
läroanstalter anslaget till seminarierna må höjas med
13,500 kronor; och
b) att tillökning i anslaget till stipendier för serninariielever
må beviljas med 5,000 kronor.
20:o. Under denna anslagsrubrik har Kong!. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att till understöd, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder, för aflöning åt lärare vid fortsättningsskolan, för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
35
så vidt undervisning der meddelades utom den för folkskolan bestämda
undervisningstid af åtta månader om året, anvisa ett förslagsanslag af
30,000 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 63—67) är fullständig utredning
rörande förevarande fråga meddelad, hvaraf inhemtas hufvudsakligen
följande. I stadgan angående folkundervisningen i riket den 18
Juni 1842 föreskrifves i § 10 mom. 2, att för underhållandet af de i
skolan förvärfvade kunskaper borde, helst under den tid af året då
ledighet gåfves från skolan, anställas förhör med den ungdom, som från
skolan utgått.
Genom Kongl. cirkuläret den 22 April 1864 blef, på grund af den
erfarenhet, som under tiden vunnits om den fortsatta undervisningens
vigt oeh betydelse samt om behofvet af närmare föreskrifter för densammas
ordnande, i detta afseende stadgadt, att skolråden skulle tillse,
att för de barn, som ur skolan utgått, tillfälle bereddes att på bestämda
tider under lärarens ledning dels underhålla redan förvärfvade kunskaper,
dels ock deruti ytterligare förkofra sig; och genom Kongl. cirkuläret den
15 Oktober 1869 togs" ytterligare ett steg till denna undervisnings främjande
medelst stadgandet, att undervisningen för de barn, som ur skolan
utgått, skulle ordnas efter en bestämd plan, samt att noggrann anteckning
skulle föras öfver dessa lärjungars skolbesök.
De anordningar, som inom de särskilda skoldistrikten i riket blifvit
vidtagna för den fortsatta undervisningen, hade emellertid, till följd af
den frihet som jemlikt de gällande stadgandena i detta hänseende ansetts
böra medgifvas, varit ganska olikartade, likasom ock beträffande sjelfva
undervisningens beskaffenhet mycken skiljaktighet kunnat iakttagas. I
allt fall syntes dock fortsättningsskolans behöflighet hafva blifvit allt mer
och mer erkänd, hvilket visade sig deraf, att medan antalet lärjungar,
hvilka under år 1865 begagnade fortsatt undervisning, utgjorde endast
18,874, hade antalet sådana barn år 1875 ökats till 26,783. Eldigt inkomna
uppgifter hade antalet af skoldistrikt, inom hvilka fortsättningsskolor
satts i fråga, på senaste tiden ansenligt ökats, men skolorna syntes
ännu mångenstädes vara ofullständigt ordnade, äfvensom utförda med
tillämpning af mycket olika grundsatser.
Tiden syntes emellertid nu vara inne att med begagnande af den
erfarenhet, som vunnits angående behöfiigheten af en fortsättningsskola
med bestämdare anordning, föreslå de åtgärder, hvilka kunde vara tjenliga
att bringa denna vigtiga angelägenhet till den utveckling, som för
folkskolans högre utbildning i vårt land finge anses önskvärd, och hvilka
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
kunde under närvarande förhållanden med hopp om framgång allmännare
genomföras.
Vidkommande deri lärokurs, som borde i fortsattningsskolan meddelas,
syntes denna, enär fortsättningsskolans uppgift måste vara att
meddela eu högre undervisning än den egentliga folkskolan, icke böra
inskränkas blott till ett förnyadt genomgående af den förut inhemtade
kursen, utan fast hellre så bestämmas, att jemte nödig repetition lärjungarnes
förkofran i insigt och färdighet åsyftades.
I afseende på undervisningssättet borde i denna skolafdelning, der
äldre lärjungar skulle undervisas, i flera afseenden iakttagas ett annat
förfarande än det som för de yngre barnen vore lämpligt.
Då i anseende till den olika grad af utveckling, hvartill folkskolan
på olika orter hunnit, stora svårigheter skulle möta för att öfver allt
ordna den fortsatta undervisningen på enahanda sätt; och då skiljaktiga
förhållanden i öfrig!, t. ex. mellan stad och landsbygd, tätare och glesare
befolkning, fasta och flyttande skolor, folkskolor med och utan förberedande
småskolor o. s. v., fortfarande påkallade medgifvandet, åtminstone
tills vidare, af olikheter i ordnandet af fortsättningskolorna inom
särskilda skoldistrikt, syntes äfven en viss frihet kunna och böra ega
ruin i valet af de läroämnen, hvilka skulle meddelas lärjungarne i dessa
skolor, med afseende på olika omständigheter inom särskilda skoldistrikt
samt på lärjungarnes olika ståndpunkt och behof.
Såsom ämnen, i hvilka undervisning borde i alla fortsättningsskolor
meddelas, syntes böra betraktas kristendomskunskap, egentligen inhemtad
genom bibelläsning, modersmålet, företrädesvis med öfning att
skiftligen begagna detsamma, räknekonst och geometri med afseende på
den praktiska tillämpningen, teckning, samt, så snart omständigheterna
det medgåfve, slöjd och handarbeten. Dertill komme vidare undervisning
så väl i fäderneslandets historia som i naturkunnighet, hvarvid i
skolor på landet förnämligast de delar af naturläran borde göras till föremål
för undervisning, hvilka närmast hade betydelse för jordbruket.
Om fortsattningsskolan skulle kunna verka med framgång, borde
hennes årliga undervisningstid uppgå till minst sex veckor med 30 timmars
undervisning i hvarje vecka; börande likväl tiderna för undervisningen
fördelas på olika sätt för landsbygden och städerna.
I de flesta fall skulle undervisningen i fortsattningsskolan kunna
bestridas af läraren eller lärarinnan i folkskolan, hvilken, om skolrådet
och församlingen ansåge nödigt, att fortsättningsskolans undervisningstid
till större eller mindre del förlädes utom den ordinarie läsetiden af åtta
kalendermånader, borde mot särskild ersättning meddela sådan under
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N-.o 21.
37
visning till fyra, högst sex veckor årligen, Då den undervisning, som
läraren utöfver den ordinarie lärotiden lemnade i fortsättningsskolan, utan
tvifvel kräfde större ansträngning och noggrannare förberedelse, än den
mindre omfattande undervisningen i folkskolan, syntes ersättningen för
denna undervisning böra bestämmas jemförelsevis något högre, än lönen
i allmänhet. Det vore billigt, att för fyra veckors undervisning utöfver
folkskolans ordinarie lärotid åt läraren bestämdes ett ersättningsbelopp
af 100 kronor och i förhållande dertill för längre eller kortare tid.
För att uppmuntra kommunerna till ett allmännare och fullständigare
upprättande af fortsättningsskolor, vore det af stor vigt, att något
särskildt bidrag af staten lemnades till de församlingar, som behöfde
göra särskilda uppoffringar för fortsättningsskolans ordnande. Då den
grundsats hittills i allmänhet gjort sig gällande, att kommunen och staten
hvardera ungefär med lika andelar bekosta läroanstalterna för folkundervisningen,
borde detta förhållande äfven här iakttagas, och sålunda
för denna undervisning erhållas statsbidrag med följande belopp: nemligen,
om i hvarje vecka lästes minst 30 timmar, för två veckor 25 kronor,
för fyra veckor 50 kronor och för sex veckor 75 kronor, hvilket vore
det högsta statsbidrag, som till någon fortsättningsskola kunde erhållas;
allt under vilkor att ett lika belopp med statsbidraget lemnades af kommunen.
I öfvensstämmelse, så vidt ske kunde, med dessa grunder borde
statsbidraget utgå till sådana skolor, der den fortsatta undervisningen
meddelades om aftnarne eller å spridda dagar under årets lopp utan intrång
på den lagliga undervisningstiden.
Om man för de första åren antoge, att behof af statsbidrag för
fortsättningsskolors ordnande ifrågakomme för 600 skolor, och beloppet
för hvarje skola i medeltal beräknades till 50 kronor, skulle ett årligt
statsanslag af 30,000 kronor vara erforderligt .för detta ändamål.
Folkskolans höjande utöfver den för henne hittills afsedda ståndpunkt
är otvifvelaktigt för den allmänna bildningen af synnerlig vigt,
och då de af Kongl. Maj:t i detta syfte nu föreslagna åtgärder synts
Utskottet vara de under nuvarande förhållanden mest ändamålsenliga,
har Utskottet icke tvekat att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
till bifall förorda, och hemställer alltså,
att Riksdagen må till understöd, i enlighet med
ofvan angifna grunder, för aflöning af lärare vid fortsättningsskolan,
för så vidt undervisning der meddelas
utom den för folkskolan bestämda tid af åtta månader
om året, anvisa ett förslagsanslag af 30,000 kronor.
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
undervisning
i slöjd vid
folkskolorna.
21:o) Slutligen har Kong!. Maj:t under denna anslagsrubrik föreslagit
att såsom bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, att
utgå under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, måtte anvisas ett
anslag af 15,000 kronor.
Uti sitt i förevarande ämne till statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 67—69) afgifna yttrande har Departementschefen, bland annat, anfört,
att, då undervisningen i slöjd för folkskolans rätta ställning och verksamhet
hade stor betydelse, och då intresset för denna angelägenhet nu
syntes vara väckt, vore tiden inne att öfverväga, huru den ifrågavarande
undervisningen lämpligast skulle kunna ordnas och främjas. För flickor
hade tillfälle till undervisning i slöjd på många orter redan länge varit
beredd, och föremål för denna undervisning hade i allmänhet varit enkel
linne- och klädsömnad samt stickning. I anseende till nödvändigheten
af öfning härutinnan, och då ändamålet att bibringa allmän handfärdighet
dervid äfven kunde vinnas, borde nämnda öfningar företrädesvis förekomma.
Dock vore det önskvärdt, att tillfälle kunde beredas till undervisning
äfven i spånad, väfnad samt ftätningsarbeten. Slöjdundervisningen
för flickor borde, såsom obligatorisk, taga sin början vid öfvergången från
småskolan till folkskolan och sedan fortgå jemte den öfriga undervisningen
under hela lärotiden, så väl i den egentliga folkskolan som i
fortsättningsskolan.
De kostnader, som eu sådan undervisnings anordnande vid flickskolan
komrne att medföra, kunde ej blifva betydliga, och understöd
dertill af staten syntes derföre ej behöfvas på annat sätt, än att tillfälle
till undervisning i qvinlig slöjd bereddes vid statens seminarier för bildande
af folkskolelärarinnor.
Anordnandet af slöjdundervisning för gossar komme deremot i
allmänhet att medföra mera svårighet och fordra större uppoffringar.
Denna undervisning borde icke afse bibringandet af insigt och färdighet
i något särskilt yrke, utan blott förvärfvandet af någon händighet eller
förmåga att bruka de vanligast förekommande verktyg, särdeles snickareverktyg
samt, der förhållandena sådant medgåfve, äfven svarfvare-, träsnidare-
och möjligen srnidesverktyg, hvarvid förfärdigandet af sådana
föremål, hvilka vore för allmogen företrädesvis nödvändiga, borde i främsta
rummet afses.
I allmänhet borde undervisningen i slöjd börja vid ynglingens inträde
i folkskolans högre afdelning. I fortsättningsskolan borde den, der icke
särskilda omständigheter lade hinder i vägen, alltid förekomma. Der
skolorna vore fasta med daglig läsning för hvarje barn, kunde läsning
och slöjd lämpligen så omvexla med hvarandra, att fyra timmar under
Stats-TJtskoltets Utlåtande N:o 21.
39
förmiddagen användes till läsning och två timmar under eftermiddagen
till slöjd samt någon öfning i teckning. Vore åter de fasta skolorna så
ordnade, att undervisningen meddelades på afdelningar hvar annan dag,
kunde den afdelning, som ena dagen sysselsattes med läsning, den andra
dagen undervisas i slöjd. I de flyttande skolorna, der endast ett ringa
antal timmar kunde anslås till slöjdundervisningen, borde likväl åtminstone
en förmiddag i veckan kunna deråt egnas.
Der läraren vore slöjdkunnig, bibringades undervisningen lämpligast
af honom, i annat fall af annan slöjdskicklig person. Dock borde i de
flesta skolor kunna efter hand bildas så kallade lärare-elever, hvilka
biträdde vid denna undervisning, då läraren blott hade att leda och
öfvervaka det hela.
De åtgärder, staten kunde och borde vidtaga för denna undervisnings
främjande, syntes vara dels att öfningar i de slöjder, som skulle
förekomma i folkskolan, infördes vid statens seminarier för folkskolelärares
bildande, dels att modellsamlingar af de mest brukliga landtmannaredskap
samt andra lämpliga slöjdföremål efter hand anskaffades
och till billigt pris tillhandahölles skolråden, dels slutligen, med afseende
på de kostnader och svårigheter införandet af denna undervisning
medförde, att ett särskildt understöd af statsmedel lemnades de skoldistrikt,
som väl ordnade densamma. Detta understöd borde lämpligen
utgå med ett belopp af 75 kronor till hvarje folkskola, vid hvilken undervisning
i slöjd för gossar blifvit införd, under vilkor att intyg af inspektören
meddelades, att undervisningen bedrefves i den rigtning, som
sålunda blifvit angifven, under minst fyra timmar i veckan, utan att
undervisningen i skolans öfriga ämnen derigenom eftersattes.
I hvilken utsträckning statens understöd för i fråga varande ändamål
under den närmaste framtiden kunde komma att tagas i anspråk,
läte sig svårligen med någon visshet på förhand beräkna, då slöjdundervisningens
ordnande på antydt sätt måste föregås af åtskilliga åtgärder,
såsom anskaffande af lokal samt af lämpliga verktyg och materialier med
mera. Med kännedom om det lifliga intresse, hvarmed denna angelägenhet
inom orterna omfattades, kunde likväl antagas, att åtminstone 200 skolor
under loppet af de närmaste åren kunde blifva berättigade till statsbidrag
på ofvan föreslagna vilkor, och erfordrades alltså ett anslag af 15,000 kronor.
Då Utskottet delar den af Departementschefen uttalade åsigt, att
undervisningen i slöjd kan, om den rätt meddelas, blifva ett allmänt
bildningsmedel af stor betydelse, och då den omvexling mellan själsoch
kroppsarbete, som derigenom skulle beredas folkskolans lärjungar,
otvifvelaktigt bör hafva ett i flera afseenden välgörande inflytande samt
40
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
aflöning en
för lärare
vid småskola.
Utskottet funnit de angifva grunderna för denna undervisnings ordnande
vara väl afpassade efter det mål, som är afsedt att dermed främjas, har
Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja de härtill erforderliga
medel.
I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet
jemväl till pröfning förehaft en af Herr J. E. Åkesson Limdegärd inom
Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad
motion (N:o 126), deruti af anförda skäl föreslagits, att såsom bidrag
till aflönande af lärare eller lärarinnor vid slöjdskola, som motsvarade
sådan skolas ändamål att meddela undervisning i handarbete, skoldistrikt
måtte, under vilkor att sådan lärare eller lärarinna årligen i lön uppbure
minst 250 kronor och vore med undervisning sysselsatt minst åtta månader
med 30 undervisningstimmar i veckan, åtnjuta statsbidrag till det
belopp, som nu utginge till oexaminerade, biträdande lärare och lärarinnor
i folkskola.
Att, på sätt motionären sålunda föreslagit, uti förevarande hänseende
nu vidtaga åtgärder i annan och vidsträcktare rigtning än Kongl.
Maj:t, efter pröfning af alla på saken inverkande omständigheter, funnit
nödigt, torde emellertid icke kunna anses lämpligt; och Utskottet finner
sig förty böra afstyrka bifall till den af motionären i ämnet gjorda
framställning.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet,
a) att Riksdagen må såsom bidrag till aflöning af lärare
i slöjd vid folkskolorna, att utgå under ofvan angifna
vilkor, anvisa ett anslag af 15,000 kronor; och
b) att Herr J. E. Åkesson Lundegårds omförmälda motion
icke må af Riksdagen bifallas.
22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 76), har Herr P. Näsman, under
åberopande af de skäl, som af honom anförts uti en vid senaste riksdag
i ämnet väckt motion, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att hvarje
skoldistrikt, som ville öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola
från 250 till 300 kronor, måtte ega rätt att af statsmedel erhålla hälften
eller 25 kronor för hvarje sådan lönetillökning, utöfver hvad det förut
erhållit, med vilkor att distriktet tillsköte en lika stor summa.
Uti sitt vid sist förflutna riksdag i ämnet afgifna utlåtande anförde
dåvarande Stats-Utskottet såsom hufvudsakligt skäl för sitt afstyrkande
af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
41
af omforma,Ida förslag, att ej några skärpta föreskrifter blifvit gifna
rörande de ifrågavarande lärarnes och lärarinnornas kompetensvilkor.
Det torde emellertid icke kunna förnekas, att dessa personers löneförmåner
efter nu varande prisförhållanden äro otillräckliga och
Utskottet har derföre, med afseende särskild! derå, att genom beviljande
af något högre löner skickligare lärare och lärarinnor skulle
kunna erhållas, ansett sig nu böra föreslå Riksdagen att i sådant syfte
vidtaga någon åtgärd. Ofvan berörda af förra Riksdagens Stats-Ut-skott,
anförda skäl emot motionärens förslag torde förfalla, derest såsom vilkor
för åtnjutande af den högre aflöningen stadgades, att läraren eller lärarinnan
skall genom undergången offentlig pröfning hafva ådagalagt sig
ega ett kunskapsmått, motsvarande det, som skall förvärfvas genom begagnandet
af sju månaders undervisning vid något af staten eller landsting
underhållet, under behörig kontroll stående seminarium. De närmare
bestämmelserna i fråga om sättet för detta kompetensvilkors uppfyllande
torde emellertid rätteligen böra af Kongl. Maj:t meddelas, enär det lärer
vara mindre lämpligt för Riksdagen att i sådant hänseende allt för mycket
ingå i enskildheter.
För beredande af dylikt lönetillskott torde det för ändamålet uppförda
förslagsanslaget böra förhöjas; och har Utskottet derföre genom vederbörande
förskaffa! sig upplysning rörande antalet småskolor i riket,
hvilket lärer kunna för närvarande beräknas till omkring 4,600. Då förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor för
närvarande är uppfördt till ett belopp af 1,863,200 kronor, torde förhöjningen
lämpligen kunna bestämmas till 136,800 kronor, hvarigenom anslaget
skulle komma att uppgå till jemt 2,000,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen må besluta, att hvarje skoldistrikt, som
vill öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola
från 250 till 300 kronor, må ega rätt att af statsmedel
erhålla hälften, eller 25 kronor, för hvarje sådan lönetillökning
utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor
att distriktet tillskjuter en lika stor summa; dock att
för åtnjutande af sålunda förhöjd aflöning skall erfordras,
att läraren eller lärarinnan genom undergången
offentlig pröfning ådagalagt sig ega ett kunskapsmått, motsvarande
det, som skall förvärfvas genom begagnandet af
sju månaders undervisning vid något af staten eller
landsting underhållet, under behörig kontroll stående
seminarium;
Bih. till liiksd. Prot. 1817. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft,
6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
anslag till
tekniska högskolan.
Angående
anslag till
Chalmerska
slöjdskolan.
b) att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor må med 136,800 kronor förhöjas.
De tekniska läroverken.
23:o. För den tekniska högskolan faststälde senast församlade
Riksdag en aflönings- och utgiftsstat, för hvars tillämpning högskolans
ordinarie årsanslag borde ökas från 86,000 kronor till 139,200 kronor,
eller med 53,200 kronor. Den tillökning, som af Kongl. Maj:t då begärdes
och af Riksdagen beviljades, inskränktes dock, enär staten icke förr
än under senare delen af år 1877 skulle träda i gällande kraft, till ett belopp
af 38,100 kronor. Då emellertid från och med nästkommande år
full tillämpning af ifrågavarande stat komme att inträda, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att bevilja den för detta ändamål ytterligare
erforderliga tillökning i anslaget till nämnda högskola med 15,100
kronor; och tillstyrker Utskottet,
att, för tillämpning af den år 1876 af Riksdagen godkända
aflönings- och utgiftsstat för den tekniska högskolan,
anslaget till högskolan må ökas med 15,100
kronor.
24:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att, för tillämpning af den
i statsrådsprotokollet intagna aflönings- och utgiftsstat för Chalmerska
slöjdskolan, anslaget till denna skola måtte ökas med 7,350 kronor.
Den föreslagna nya staten är af följande lydelse:
Föreståndaren, som tillika är lektor (utom
fri bostad)............................................................ |
.. Kronor |
5,000.1 Efter 5 år kan |
En lektor..................................................... |
y> |
3 äOO flönen höjasmed |
Två lektorer ........................................................... |
» |
.’nAA 1500 kronor och |
En andre lärare i matematik.............................. |
» |
1 000 ytterligare 500 |
)> » » i allmän kemi............................ |
» |
2,000. kronor-1 |
» lärare i allmän mekanik.............................. |
» |
1,500. |
» » allmän och husbyggnadskonst..... |
» |
1,500. |
» » väg- och vattenbyggnadskonst..... |
» |
1,200. |
» » bokföring.......................................... |
» |
400. |
Transport Kronor 23,100.
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 21.
43
Transport, 23,100.
Eu lärare i frihandsteckning............................
)) » modellering........................................
» » verkstadsarbete .................................
Sekreterarens arfvode .............................................
Bibliotekariens » .............................................
Anslag till repetitörer...........................................
Vaktmästare (utom fri bostad) ...........................
Stipendier och premier .........................................
Bibliotek, samlingar och laboratorium ...........
Verkstaden................................................................
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter
Tillsammans Kronor 39,800.
Enär nuvarande ordinarie statsanslag till Chalmerska slöjdskolan
utgår med 32,450 kronor, skulle alltså för tillämpning af denna stat erfordras
tillökning med det nu äskade beloppet 7,350 kronor, hvarvid
likväl icke bör lemnas utan afseende att för närvarande är till skolan
anvisadt på extra stat såsom dyrtid stillägg 4,760 kronor. Förutom
nämnda tillökning tillkomma ytterligare ålderstilläggen åt föreståndaren
och lektorerne. Vid bestämmandet af dessa har det synts Kongl. Maj.t
billigt, att, i likhet med hvad för lärarne vid elementarläroverken egt
rum° och Riksdagen medgifvit för lärarne vid de . tekniska elementarskolorna,
jemväl tillförene fullgjord tjenstgöring finge tagas i beräkning.
De medel, som för detta ändamål erfordrades, borde emellertid beredas
genom tillökning i förslagsanslaget till ålderstillägg, hvarom här nedan
vidare förmärs.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 70—75) är redogörelse
lemnad för tillkomsten och utvecklingen af ifrågavarande läroanstalt äfvensom
för det utaf komiterade för den tekniska undervisningens ordnande
afgifna utlåtande angående densamma samt för vederbörandes deröfver
aflåtna yttranden. Af omförmälda redogörelse, till hvilken Utskottet
här får hänvisa, framgår, att den af Kongl. Maj:t nu föreslagna staten
för Chalmerska slöjdskolan i vissa hänseenden innebär afvikelser från
hvad af komiterade föreslagits. De skäl, som härför blifvit anförda,
hafva emellertid synts Utskottet tillfyllestgörande; och då Utskottet funnit
de föreslagna lönebeloppen äfvensom öfriga anslagsposter vara afpassade
efter den ställning ifrågavarande slöjdskola intager bland rikets
tekniska läroverk, har Utskottet ansett sig böra Kongl. Maj:ts förevarande
framställning till bifall förorda.
1,000.
500.
3.000.
500.
300.
1,200.
750.
550.
3,400.
1,500.
4.000.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
förhöjning af
anslaget till
tekniska afton-
och söndagsskolan
i
Eskilstuna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att, för tillämpning af ofvan intagna aflönings- och
utgiftsstat för Chalmerska slöjdskolan, anslaget till
denna skola må ökas med 7,350 kronor.
25:o. För ordnande af undervisningen vid den tekniska afton- och
söndagsskolan i Eskilstuna har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja
eu tillökning i anslaget till skolan af 1,600 kr onor, under vilkor att
staden, så snart ske kunde, anskaffade egen och fullständig lokal för
skolan samt, intill dess detta vilkor blifvit uppfyldt, droge försorg om
den nu varande skollokalens utvidgning med eu sal och två ruin, äfvensom
att staden fortfarande besörjde underhåll och uppvärmning af den
åt skolan upplåtna lokal.
Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 76 och 77) meddelade
utredning rörande förevarande fråga framgår att den äskade anslagsförhöjningen
är afsedd hufvudsakligen för genomförande af vissa utaf
komiterade för den tekniska undervisningens ordnande föreslagna förändringar
i undervisningsplanen vid skolan, hvilket ej läte sig göra utan
någon förhöjning i åtskilliga lärares aflöning. Genom sådan förhöjning
blefve emellertid det nu till skolan anvisade dyrtidstillägget, 911 kronor,
ej vidare erforderligt.
I sammanhang med förevarande fråga har Utskottet jemväl till behandling
förehaft eu af Herr Th. Strömberg inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 17), deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen, utöfver
det anslag till den tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna, som
blifvit af Kongl. Maj:t äskadt, ville, i likhet med hvad för sådant ändamål
utginge till de tekniska elementarläroverken i riket, bevilja denna
skola ett ärligt anslag af 400 kronor, att ställas till skolstyrelsens förfogande,
för att bereda skolans i allmänhet fattiga elever undervisning i
det lefvande språk, som kunde anses för deras förkofran, hvar och eu i
sitt yrke, nödigast.
Ifrågavarande skolu eger visserligen i någon mån likhet med de
tekniska elementarskolorna, men egentligen intager hon sitt rum emellan
dessa och de vanliga aftonskolorna, Lärjungarne äro nemligen liksom vid
dessa sistnämnda yrkesarbetare, för hvilka kunskapen i främmande språk,
hur nyttig den än i allmänhet må vara, likväl icke torde hafva sådan
betydelse, att deraf anledning skulle kunna hemtas att nu från statens
sida göra vidsträcktare uppoffringar för meranämnda skola, än som af
Kongl. Maj:t blifvit begärdt. Pa grund häraf och då Utskottet icke haft
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
45
något att erinra vid Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning,
hemställer Utskottet,
a) att anslaget till tekniska afton- och söndagsskolan
i Eskilstuna må, under ofvan angifva vilkor, höjas
med 1,600 kronor; och
b) att Herr Th. Strömbergs omförmälda förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
ID O ID
2G:o. Sedan komiterade för den lägre tekniska undervisningen i
riket, uti afgifvet betänkande bland annat fäst uppmärksamheten på behofvet
af åtgärder från statens sida för spridandet af kunskaper i ritkonst,
modellering, geometri, räknekonst, uppsatsskrifning och andra för
tekniken vigtiga kunskapsgrenar bland arbetare, som redan vore anstälde
i industriens tjenst och i sådant hänseende af anförda skäl (Bil. N:o 7,
sid. 78—80) föreslagit, att staten skulle främja upprättandet af tekniska
afton- och söndagsskolor och bidraga till utvecklingen af redan befintliga
läroanstalter af detta slag, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på
ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag af 20,000 kronor, att användas
till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, under vilkor
för dylikt understöds åtnjutande, att vederbörande kommun tillsköte ett
åtminstone lika stort belopp som statsbidraget, att icke någon minskning
i de från kommunen för ändamålet redan utgående bidrag finge ega ruin
till följd af det utaf staten lemnade understödet, samt att skolan underkastades
den inspektion, Kongl. Maj:t kunde finna godt för densamma
föreskrifva.
De skäl, som blifvit af omförmälde komiterade åberopade samt i
öfrigt finnas anförda i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 80—82) till
stöd derför, att staten bör vidkännas någon uppoffring för att bidraga
till upprättandet och utvecklingen af sådana skolor, som här äro i fråga,
och derigenom främja det vigtiga målet att bibringa yrkesarbetarne kunskap
i vissa för utvecklandet af deras konstskicklighet nyttiga läroämnen
samt vända deras håg till eu jemväl på deras moraliska utveckling inverkande
sysselsättning, hafva synts Utskottet giltiga; och har Utskottet
alltså ej tvekat att tillstyrka anvisandet af de för ändamålet erforderliga
medel. Att emellertid redan nu uppföra det äskade anslagsbeloppet på
ordinarie stat torde icke vara fullt lämpligt, ty dessförinnan bör, enligt
Utskottets förmenande, någon erfarenhet vara vunnen beträffande de
verkningar, som af statsunderstödet kunna framkallas; och någon olägenhet
lärer ej kunna uppstå deraf att ifrågavarande anslag för närvarande
endast beviljas på extra stat, då det med visshet kan antagas, att Riks_
Angående
understöd
till tekniska
afton- och
söndagsskolor.
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,
(lagen icke kommer att undandraga sig att fortfarande bevilja de medel,
som för ändamålet kunna anses erforderliga.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att till understöd åt
tekniska afton- och söndagskolor under ofvan angifna
vilkor anvisas ett extra anslag för år 1878 till belopp
af 20,000 kronor.
Medicinalstyrelsen och dithörande stater.
Angående 27:o. Beträffande Kongl. Maj:ts uti den nådiga propositionen an
“särsltidud-
gående statsverkets tillstånd och behof under ofvanstående anslagsrubrik
låtande, gjorda framställningar, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskilt
utlåtande; hvilket Utskottet
här endast skolat anmäla.
Ang. ifråga- 28:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
flfindeivL behandling öfverlemnad motion (N:o 108) har Herr A. J. Lyth af anförda
ning i tand- skål föreslagit, att Riksdagen måtte, för tandläkare-undervisningens belomtei
stridande och underhållande i hufvudstaden af en poliklinik för behandling
af tandsjukdomar, på ordinarie stat uppföra ett anslag af 6,500 kronor
samt derjemte, för inköp af behöfliga inventarier och instrumenter till
den föreslagna polikliniken, till Kongl. Majrts förfogande anvisa ett extra
anslag å 1,000 kronor att under år 1878 utgå.
Till 1875 års Riksdag aflat Kongl. Maj:t nådig framställning om
anvisande för hufvudsakligen ofvan angifna ändamål af ett anslag till
belopp af 1,500 kronor, hvilken framställning emellertid icke vann Riksdagens
bifall. Vid sådant förhållande och då Kongl. Maj:t icke aktat
nödigt att i ämnet afgifva förnyadt förslag, har Utskottet funnit sig för
närvarande sakna giltiga skäl att motionärens framställning understödja,
helst Kongl. Maj:t säkerligen icke lärer underlåta att, derest verkligt behof
af ingripande från statens sida uti omförmälda hänseende förefinnes, hos
en kommande Riksdag ånyo äska de för ändamålet erforderliga medel;
hemställande alltså Utskottet,
att Herr A. J. Lyths förevarande förslag icke må
til! någon Riksdagens åtgärd föranleda,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
il
Vaccinationens befrämjande.
29:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den
utredning i ämnet, som finnes meddelad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o
7, sid. 94 och 95), hemställer Utskottet,
att anslaget till vaccinationens befrämjande må ökas
med 200 kronor, emot det att den under Sundhetskollegii
förvaltning stälda vaccinationsfonden, 3,750
kronor, till statsverket indrages.
Musikaliska akademien.
30:o. Beträffande Kongl. Maj:ts uti den nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof under ofvanstående anslagsrubrik
gjorda framställning, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskild!
utlåtande; hvilket Utskottet
här endast skolat anmäla.
Ålderstillägg.
31:o. På sätt Kongl. Maja under denna anslagsrubrik föreslagit,
hemställer Utskottet,
att, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad
Kongl. Maja under Åttonde hufvudtiteln föreslagit angående
ålderstillägg å lön för vissa embets- och tjensteman,
de för beredande af dylik förmån erforderliga
belopp må utgå af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till ålderstillägg, samt att för detta ändamål
nämnda anslag må höjas med 6,000 kronor.
32:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, uti hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt, hemställer
Utskottet,
att, med iakttagande deraf att, till följd af Riksdagens
lemnade bifall till Utskottets uti afgifvet utlåtande
(N:o 12), angående beräkningen af statsverkets
Ang. förhöjning
i aiislaget
till vaccinationens
befrämjande.
Ang. anmälan
om särsJcildt
utlåtande.
Ang. förhöjning
i förslagsanslaget
till ålderstillägg.
Ang. öfriga
ordinarie
anslag.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Ang. anslag
för Ecklesiastikdepartementets
exil
edition m. m.
Avg. dyrt i dstillägg
åt ömhet
s- och
tjensteman
under Ecklesiastikdepartementets
-
46
inkomster, gjorda framställning i fråga om statspriset
å spanmål, en förhöjning i det beräknade penningevärdet
af den i Åttonde hufvudtiteln förekommande oindelta
spanmål bör ega ruin med 30 öre för hvarje
kubikfot, eller tillhopa 1,387 kronor 23 öre, ifrågavarande
anslag må, i den mån icke framdeles under denna
riksdag meddelade beslut deri göra ändring, uppföras
till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro
upptagna, dock att uti anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. må få vidtagas den jemkning, som
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas
erforderlig.
I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,
hafva vid innevarande riksmöte nedan omförinälda anvisningar ifrågakommit:
33:o.
I enlighet med hvad Kopgl. Maj:t föreslagit och under erinran,
att de gjorda framställningarne äro i allo öfverensstämmande med
hvad af senast församlade Riksdag blifvit för innevarande år beviljadt,
hemställer Utskottet:
a) att, för fortsatt tillämpning af den nya aflöning sstaten
för Ecklesiastik-deparlementets expedition, må för år 1878
anvisas ett extra anslag af 11,500 kronor;
b) att, till utförande af statistiska arbeten inom Ecklesiastikdepartementets
byråer för undervisningsärenden, må
på extra stat för år 1878 anvisas ett belopp af 6,000
kronor; och
c) att Riksdagen må medgifva, att dyrtidstillögg med 20
procent af lönen må jemväl under år 1878 få från allmänna
besparingarne å anslagen under riksstatens åttonde
hufvudtitel utgå till de tvä tjensteman inom förra
kanslistgraden, hvilka såsom öfvertaHge icke kunnat
uppföras till erhållande af lön på den nya staten för
Ecklesiastik-departementets expedition.
34:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom dyrtidstilllägg
för år 1878 åt de under Ecklesiastik-departementet lydande embetsoch
tjensteman, för hvilka ej definitiv lönereglering eller annan anordning,
som gör dyrtidstillägg öfverflödigt, af Kongl. Maj:t föreslagits, måtte
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
49
beviljas enahanda belopp, som för innevarande
för detta ändamål anvisade, nemligen för
Nationalmuseum...........................................
Domkapitlens expeditioner ...........................
Slöjdskolan i Stockholm...............................
Gymnastiska centralinstitutet........................
Provincialläkarne ...........................................
Undervisningsanstalterna för barnmorskor
Veterinärinstitutet i Stockholm .................
Akademien för de fria konsterna...............
ar
blifvit af Riksdagen
kr.
1,100
» 3,716
» 9,730
» 3,910
» 44,400
» 1,620
» 4,800
» 4,500
Tillsammans kr. 73,776
Enär några förändrade förhållanden ej inträdt sedan sist församlade
Riksdag beslöt att för innevarande år bevilja ifrågavarande embetsed!
tjensteman lönetillägg till lika belopp med dem, som nu blifvit för
nästkommande år äskade, samt anledning ej är för handen att under
nämnda år lefnadskostnaderna komma att nedgå, har Utskottet funnit
sig böra förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande
alltså Utskottet,
att på extra stat för år 1878 må till den å bilagda
tabell (Ditt. D) angifna fördelning anvisas såsom dyrtidstillägg
för
a) Nationalmuseum ................................ 1,100 kronor.
b) Domkapitlens expeditioner ............ 3,716 »
c) Slöjdskolan i Stockholm.................., 9,730 »
d) Gymnastiska centralinstitutet......... 3,910 »
e) Provincialläkarne.............................. 44,400 »
f) Undervisningsanstalterna för barn
morskor.
........................................... 1,620 »
g) Veterinärinstitutet i Stockholm ... 4,800 »
samt It) Akademien för de fria konsterna 4,500 »
35:o. Med anledning af en utaf det större akademiska konsistoriet
i Upsala gjord, af kanslersembetet för universitetet till Kongl. Maj:t
öfverlemnad underdånig framställning angående behofvet af en ny universitetsbyggnad,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande
af en sådan byggnad bevilja ett anslag af 740,000 kronor samt deraf
anvisa ett belopp af 150,000 kronor att utgå under år 1878.
På sätt framgår af den i statsrådsprotokollets (Bil. N:o 7 sid.
109—114) meddelade utredning, till hvilken Utskottet i öfrigt hänvisar,
hade det större akademiska konsistoriet vid Upsala universitet hos Kongl.
Bih. till Rilcsd. Prof.. 1877. 4 Sami. 1 Afä. 12 Käft. 7
Ang. begär åt
anslag till ny
universitetsbyggnad
i
JJpsala.
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Maj:t gjort underdånig framställning om beredande för ifrågavarande
ändamål af medel till belopp af 1,020,061 kronor 6 öre; men hade Kongl.
Maj:t ansett att nämnda summa kunde nedsättas till 740,000 kronor,
derigenom att uppförandet af en tillämnad aula (eller större samlingssal)
blefve tills vidare uppskjutet.
Sistnämnda af Kongl. Maj:t för uppförande af en universitetsbyggi
Upsala nu äskade belopp är emellertid i och för sig vida större än
hvad som någonsin förut blifvit af Riksdagen för någotdera af universiteten
beviljadt och skulle likväl, enligt hvad ofvan blifvit antydt, icke
vara tillfyllestgörande för det behof universitetsstyrelsen afsett. Enligt
Utskottets förmenande borde emellertid en dylikt byggnad kunna åstadkommas
för väsentligt lägre kostnader, derest hänsyn uteslutande toges
till det nu uppgifna hufvudsakliga ändamålet med densamma, eller beredandet
af ändamålsenliga föreläsningslokaler. Den nya byggnaden skulle
enligt Kongl. Maj:ts förslag innehålla, förutom föreläsningssalar, lokaler
för myntkabinettet med museet för nordiska fornsaker samt skulptur- och
målningssamlingarna, vidare rum för de särskilda fakulteterna samt lokaler
för universitetets styrelse och ekonomiska förvaltning. En del af
de sålunda afsedda särskilda rummen torde dock icke vara af oundgängligt
behof påkallade, enär sannolikt åtskilliga för förvaltningen äfvensom
för vetenskapliga samlingar erforderliga lokaler skulle kunna anskaffas
uti andra akademiens byggnader, hvilka tilläfventyrs blefve för sådant
ändamål disponibla, då universitetet, erhölle nya och rymliga föreläsningssalar,
eller ock i Upsala slott, hvilket till stor del lärer stå obegagnadt.
Härtill kommer vidare, att Utskottet saknat fullt tillförlitliga grunder
för bedömande af det behof utaf större föreläsningssalar, som kan
förefinnas, enär uppgifter ej äro meddelade rörande antalet lärjungar,
som under de senare åren bevistat de offentliga föreläsningarna. Ej heller
föreligger nu något fullständigt kostnadsförslag, upptagande allt hvad
till byggnadens fullbordande kan erfordras eller af densamma föranledas,
så att icke några vidare tillägg skulle behöfva äskas.
Eu fullständig och omsorgsfull utredning i nu antydda hänseenden
har synts Utskottet böra föregå beslutet om uppförandet af en så stor
och dyrbar byggnad som den ifrågavarande, genom hvilket beslut statsverket
skulle komma att förbinda sig till betydliga uppoffringar för en
tidsrymd af flera år ; och har Utskottet alltså funnit sig ega giltig anledning
att för närvarande icke biträda Kongl. Maj:ts nådiga förslag, helst
någon verklig olägenhet icke lärer kunna uppstå derigenom att uppförandet
af den nya universitetsbyggnaden blifver för någon tid uppskjutet.
Ett ytterligare skäl att ej biträda Kongl. Maj:ts förevarande framställning
ligger, enligt Utskottets förmenande, deruti att, då Lunds uni
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
51
versitet tidigare gjort ansökning i enahanda syfte och då behofvet vid
nämnda universitet måhända icke torde vara mindre än vid Upsala, det
vore lämpligt att Riksdagen sattes i tillfälle att samtidigt, på Kongl.
Maj:ts förslag, pröfva båda universitetens behof af nya byggnader.
På grund af hvad sålunda anförts och i betraktande slutligen deraf,
att, på sätt Departementschefen anfört, Statsverkets tillgångar tagas i anspråk
för många olikartade kraf, hvarvid det mindre nödvändiga, åtminstone
till en tid och intill dess rikare tillgångar det medgifva, måste stå
tillbaka, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
36:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 73) har Herr E. Thomasson af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen ville bevilja ett anslag af 475,000
kronor, att med lika belopp utgå under åren 1878, 1879, 1880 och 1881,
till uppförande af en universitetsbyggnad i Lund, antingen enligt af
motionären omförmäld plan och ritningar, innehållande jemväl gymnastiklokal,
eller ock så att det efter nämnda plan till gymnastik afsedda
utrymmet användes för andra universitetsbehof, i hvilket senare fall
anslaget borde höjas med 25,000 kronor.
Då enligt hvad motionären sjelf anfört, frågan om uppförande af
ny byggnad för universitetet i Lund för närvarande är beroende på
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har Utskottet ej kunnat finna det lämpligt
att Riksdagen skulle, utan afvaktan af Kongl. Maj:ts beslut, vidtaga
någon åtgärd dervid; hemställande alltså Utskottet, under åberopande
i öfrigt af hvad i nästföregående punkt finnes i tillämpliga delar anfördt
i fråga om den föreslagna universitetsbyggnaden i Upsala,
att Herr E. Thomassons förevarande förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
37:o. Sedan senast församlade Riksdag till utvidgning och tillbyggnad
af de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund beviljat 95,300
kronor och deraf till utgående under innevarande år anvisat 42,000
kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t nu
föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må till utgående under år 1878 på
extra stat anvisa återstoden af det sålunda beviljade
anslaget med 53,300 kronor.
38:o. Herr C. V. Linder har uti en inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottets behandling remitterad motion (N:r 31) af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 105,000 kronor
Angående
ifrågasatt
anslag till ny
universitetsbyggnad
i
Lund.
Angående
utvidgning af
de kemiska
laboratorierna
vid universitetet
i Lund.
Angående
ifrågasatt
anslag till
uppförande
af lokal för
den fysiska
institutionen
vid Lunds
universitet.
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
till uppförande vid Lunds universitet af nödig lokal för den fysiska
institutionen.
Då det af motionären till stöd för förslaget åberopade yttrande af
1875 års statsrevisorer i fråga om utrymmet i Lunds universitets lärosalar
och öfriga lokaler ej gifver anledning till det antagandet, att något
mer känbart behof skulle föi-efinnas beträffande särskilt den för den
fysiska institutionen afsedda lokal än i fråga om de öfrige, samt i betraktande
deraf, att ifrågavarande nybyggnad lärer vara beroende på Kongl.
Maj :ts nådiga pröfning, har Utskottet- funnit sig för närvarande icke
kunna motionärens framställning hos Riksdagen förorda; hemställande
alltså Utskottet,
att Liera C. V. Linders förevarande förslag icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Angående
anslag till
komplettering
sarbeten
d den nya
Hbliotehsbyggnaden.
39:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till erforderliga
kompletteringsarbeten å den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården
anvisa ett extra anslag af 39,600 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 115) inhemtas,
hade Kongl. bibliotekarien uti skrifvelse den 29 September 1876, jemte
anmälan att af de hittills beviljade anslagen till Kongl. bibliotekets nya
byggnad, sedan alla kontraherade arbeten blifvit fullbordade och betalda,
funnes odisponerade endast omkring 8,000 kronor, men att denna summa
icke vore tillräcklig för utförande af de arbeten, hufvudsakligen för inredningen,
hvilka ännu erfordrades för byggnadens försättande i det fullständiga
skick, att inflyttning der kunde ske, och med öfverlemnande af
ett utaf arbetschefen för ifrågavarande byggnad upprättadt kostnadsförslag
öfver de återstående arbetena, slutande å en summa af 76,000 kronor,
i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen
göra nådig framställning om anvisande af ett denna summa motsvarande
anslag, att för ändamålet utgå under innevarande år.
I den af arbetschefen vid nämnda kostnadsförslag lemnade redogörelse
för särskilda förhållanden vid detta omfattande byggnadsföretag
framhölles, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare är meddeladt, bland
annat, dels att det icke varit möjligt att på förhand noggrant beräkna
kostnaden för alla de arbeten, hvilka icke kunnat verkställas på entreprenad
och som vid en byggnad af så ovanlig konstruktion varit flera än
vid byggnader i allmänhet, dels ock att åtskilliga arbeten, för hvilka
medel nu saknades, icke från början varit förutsedda, utan först efteråt
funnits oundgängliga eller synnerligen ändamålsenliga.
Sålunda hade under byggnadsarbetenas fortgång förut beräknade
utgiftsposter ökats med sammaulagdt 87,112 kronor 12 öre, af hvilket
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
53
belopp endast en del kurmat ersättas genom det i kostnadsförslaget för
byggnaden upptagna anslag för oförutsedda utgifter.
öfverintendents-ernbetet, som erhållit befallning att öfver bibliotekariens
ofvan omförmälda framställning inkomma med yttrande och förklaring,
hade uti skrifvelse den 7 November nästlidet år underdånigst
anfört:
att i det framlagda kostnadsförslaget å 76,000 kronor vore upptagna
nya utgiftsposter till ett belopp af 41,386 kronor 50 öre, hvilka
icke ingått i det af bibliotekarien ursprungligen meddelade program för
byggnaden, hvadan de icke heller blifvit tagna i beräkning vid bestämmandet
af hittills för byggnaden anvisade anslag;
att af dessa begärda tilläggsarbeten några må hända, om också
icke till båtnad för byggnaden, kunde anstå, utan att dess användbarhet
för sitt ändamål derigenom äfventyrades, men att utförandet af de
öfriga, hvilka ansåges ovilkorligen behöfiiga, medförde en kostnad al
23,330 kronor 11 öre eller, — om derifrån afdroges en oförutsedd kostnadstillökning
af 6,400 kronor för hyllbräden, hvilken kunde anses böra
drabba det redan anvisade anslaget till husets inventarier — 16,930
kronor 11 öre;
att vidare återstående och erforderliga arbeten, hvilka ingått i den
ursprungliga beräkningen, uppginge till en kostnad af 34,613 kronor 50
öre; hvadan den af Kongl. bibliotekarien i underdånighet begärda anslagssumman
skulle kunna nedsättas till 51,543 kronor 61 öre; samt
att, vid tidpunkten för kontraherandet af de hufvudsakligaste extra
arbeten, som tillkommit på sätt arbetschefens ofvanberörda redogörelse
utvisade, och dem Öfverintendents-ernbetet ansett icke kunna utan verkligt
men för byggnadens ändamålsenlighet underlåtas, embetet vågat hysa
den förhoppning, att kostnaden för dem, åtminstone till så stor del deraf,
som motsvarade den nu yppade egentliga anslagsbristen, 34,613 kronor
50 öre, skull kunnat betäckas af det då ännu odisponerade, vid 1875
års riksdag beviljade inredningsanslaget 313,600 kronor, deraf för oförutsedda
utgifter, tillsyn in. in. beräknats 20,000 kronor; men då det
under arbetets lopp visat sig, att dessa tillgångar komme att för sitt
ändamål helt och hållet medtagas, och då anslagets ställning sålunda icke
kunnat tillförlitligt bedömas förr än i mån af byggnadens fortskridande
och senare arbetens slutliga bestämmande till beskaffenhet, omfång och
pris, hade embetet trott sig ega skäl att, innan underdånig anmälan
gjordes om någon brist i anslaget, afvakta den närmare utredning, som
vederbörande arbetschef nu mera kunnat till siffran uppgifva.
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t hade Departementschefen
anfört, att i fråga om den gjorda anmälan syntes med skäl kunna
anmärkas, att, då tillgångarna för den nya biblioteksbygnaden redan mot
slutet af nästlidet år voro nästan helt och hållet disponerade, behofvet
af en anslagstillökning väl bort och kunnat tidigare förutses och i underdånighet
anmälas, på det att icke något uppskof i byggnadens fullbordande
måtte vållas af brist på medel till fortsättning af påbörjade
eller redan halffärdiga arbeten. Hvad åter anginge sjelfva behofvet af
anslagstillökningen, hvilket till eu del uppkommit genom vidtagna förändringar
i den ursprungliga planen och kostnadsberäkningen, så, ehuru
Kongl. Maj:ts bifall till deras utförande, vid det förhållande att de föranledde
nya kostnader, förut bort inhemtas, likväl, då dessa förändringar
onekligen vore att anse såsom väsentliga förbättringar, samt flera af de
utaf Kongl. bibliotekarien nu begärda tilläggsarbeten syntes vara oundgängligen
nödiga, ansåge Departementschefen sig böra tillstyrka Kong].
Maj:ts nådiga medverkan till beredande af medel för ifrågavarande byggnadsföretags
snara afsilande, dock att de derför nu ifrågastälda arbeten
måtte inskränkas till det nödvändigaste. Efter sorgfällig pröfning af
det ingifna kostnadsförslaget, som, enligt hvad Öfverintendents-embetet
anfört, skulle kunna jemkas till................................................. kr. 51,543: 61,
syntes äfven följande utgiftsposter kunna derifrån afdragas'':
1,730 qv.-fot glasväggar för åstadkommande af från hvarandra
skilda arbetsrum...................................................... kr. 2,595: ■—•
1,650 qv.-fot stenväggar till dito.............................. » 990: —
ordnande af platsen omkring byggnaden............. » 2,032: 61
4 skåp af jernplåt ........................................................ » 1,200: —
2,560 qv.-fot skåp af furu................................... » 5,120: — 11,937: 61
hvarefter återstode eu kostnadnadssumma af kronor 39,606: —
1 sammanhang med förevarande anslagsbegäran har Utskottet
till behandling förehaft en af Herr S. A. Hedin inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 55), deruti föreslagits, att det för omförmälda ändamål
äskade anslaget måtte med ett till 76,000 kronor förhöjdt belopp,
beviljas att utgå under innevarande år.
Till stöd för framställningen derom, att Riksdagen skulle bevilja
ett så betydligt högre belopp än det af Kongl. Maj:t föreslagna, har
motionären bland annat, anfört, att, då Öfverintendents-embetet yttrat att
det af Kongl. bibliotekarien såsom behöfligt ansedda beloppet skulle
kunna nedsättas till 51,543 kronor, hade Embetet härmed endast afsett,
att de arbeten eller eu större del af dem, som skulle med det sålunda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
55
afdragna beloppet, 24,457 kronor, bekostas, kunde tills vidare anstå och
att alltså derigenom ej skulle vinnas en besparing utan endast ett uppskof
med en utgift. I fråga vidare om den af Kongl. Maj:t vidtagna
ytterligare nedsättning med 11,937 kronor, har motionären meddelat en
utförlig granskning rörande behofvet af de arbeten, som till följd af sådan
nedsättning skulle blifva outförda, samt på grund af denna granskning
anfört, att jemväl genom sistnämnda nedsättning endast skulle vinnas
ett tillfälligt uppskof med utgifter, som i allt fall blefve nödvändiga.
Utskottet, som företagit en omsorgsfull granskning af de i omförmälda,
af arbetschefen uppgjorda, kostnadsförslag upptagna särskilda utgiftsposter,
har icke kunnat undgå att, lika med motionären, finna de
arbeten, som dermed afses, vara af beskaffenhet att inom en ej aflägsen
framtid böra verkställas, för att den ifrågavarande byggnaden skall kunna
motsvara sitt ändamål; hvilken Utskottets uppfattning blifvit ytterligare
styrkt genom vid besök på stället tagen kännedom af byggnaden i dess nu
befintliga skick. Vid sådant förhållande och då Utskottet delar motionärens
åsigt derom, att det är vida lämpligare och med god ordning mer
öfverensstämmande, om Riksdagen nu beviljar hela det belopp, som för
byggnadens fullbordande verkligen erfordras, än att en del medel måhända
skulle komma att, på sätt motionären förutsatt, tagas antingen
från byggnadsanslaget under Sjunde hufvudtitelri eller från Ecklesiastikdepartementets
expensmedels anslag, har Utskottet ansett sig böra i hufvudsak
biträda motionärens förslag. Dock har beloppet synts kunna
nedsättas med 2,000 kronor, enär anvisandet af medel för de fem jerntrappor,
hvilka, enligt meranämnda kostnadsförslag, vore afsedda att för
denna summa anskaffas, ej kunna anses vara af oundgängligt behof påkalladt,
då redan nu flere särskilda trappuppgångar äro inom byggnaden
anbragta. Det har äfven förefallit Utskottet ej fullt utredt, huruvida icke
den oförutsedda kostnadstillökning af 6,400 kronor för hyllbräden, hvilken,
på sätt ofvan är meddeladt, af Kongl. Maj:t ansetts böra drabba
det redan anvisade anslaget till husets inventarier, jemväl skulle kunna
från det af motionären beräknade anslagsbelopp afdragas; men den tvekan,
som i sådant hänseende förefunnits, har blifvit häfd derigenom, att
Kongl. bibliotekarien, på gifven anledning, meddelat, att, derest så komme
att ske, skulle en brist uppstå på nämnda anslag, hvilken brist på ett
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
äskadt anslag
för katalogiseringsarbeten.
eller annat sätt framdeles måste betäckas. Vid sådant förhållande har
Utskottet af ofvan antydda skäl, ansett, att jemväl sistnämnda belopp
borde ingå uti den summa, som nu skulle beviljas. Vidare och enär
det icke lärer kunna bestridas, att ej ringa vigt ligger deruppå att bibliotekets
förflyttning till dess nya lokal må kunna snarast möjligt försiggå,
har Utskottet jemväl funnit sig böra till bifall förorda motionärens framställning
derom, att omförmälda anslag, hvilket, alltså skulle komma att
uppgå till 74,000 kronor, måtte redan under innevarande år blifva disponibelt.
Utskottet har emellertid icke kunnat underlåta att vid detta tillfälle
framhålla olämpligheten deraf, att på sätt i fråga om denna byggnad
skett, icke alla för byggnadens fullbordande och dermed sammanhang
egande arbetens utförande erforderliga kostnader blifvit framlagda
till Riksdagens bedömande, då fråga om byggnadens uppförande först
väcktes. Förutom det belopp af 480,238 kronor, som vid 1870 års riksdag
beviljades för grundläggning och konstruktion af den nya biblioteksbyggnaden,
har anvisats vid 1873 års riksdag 55,420 kronor för anbringande
deri af uppvärmningsapparat samt vatten- och afloppsledningar,
samt vid 1874 års riksdag 313,600 kronor till byggnadens inredning,
hvarförutom af sistlidne Riksdag beviljades ytterligare 40,000 kirnnor till
möbler och annan lös inredning samt för bibliotekets flyttning; och äro
nu, på sätt ofvan blifvit visadt, ytterligare 74,000 kronor erforderliga.
Enligt Utskottets åsigt ligger det mycken makt uppå att för framtiden
ett annat förfaringssätt följes, så att Riksdagen må blifva satt i tillfälle
att redan från början fullständigt känna hela vidden af de förpligtelse^
den påtager sig genom bifalls lemnande till förslag om nybyggnad för
statens räkning.
Sådana som omständigheterna emellertid nu äro och då det, på
sätt redan blifvit anfördt, i allt fall torde vara nödvändigt, att de nu
ifrågasatta kostnaderna varda betäckta, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Riksdagen må till erforderliga kompletteringsarbeten
å den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården anvisa
på extra stat för år 1878 ett belopp af 74,000 kronor,
med Kongl. Maj:t lemnad rätt, att derest så finnes behöfligt,
beloppet redan under innevarande år förskottsvis
utbetala.
40:o. För påskyndande af katalogisering en af Kongl. bibliotekets
nuvarande bokförråd ’har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 3,000
kronor.
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
57
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 14) gifver vid handen,
är denna nådiga framställning föranledd deraf, att den för afgifvande af
förslag i fråga om de förvaltande verkens löneförhållanden tillsatta komité
uti afiåtet betänkande angående Kongl. Biblioteket förmält, att med
anledning deraf, att bibliotekets nuvarande bokförråd endast vore till en
mindre del på ändamålsenligt sätt katalogiseradt och angeläget vore, att
denna brist blefve skyndsamt afhulpen, komiterade ansåge ett extra anslag,
hvars belopp dock ej af komiterade föreslagits, böra anvisas till
bekostande af bibliotekets nuvarande bokförråds fullständiga katalogisering,
för så vidt detta arbete icke kunde med de af komiterade föreslagna
arbetskrafter utföras.
Då emellertid Kongl. Bibliotekets tjenstemannapersonal, enligt Utskottets
här ofvan angifna förslag, skulle blifva-i väsentlig mån tillökad
mot hvad för närvarande egen rum samt i betraktande särskilt deraf,
att det erforderliga arbete för katalogiseringen synts Utskottet böra
kunna i det närmaste fullgöras af de e. o. tjensteman, för hvilkas aflönande
betydliga medel blifvit föreslagna, har Utskottet icke ansett sig
kunna förevarande framställning till bifall förorda; hemställande alltså
Utskottet,
att det för ifrågavarande ändamål äskade beloppet,
3,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas.
41:o. Under åberopande af de skäl, som vid föregående riksdagar
blifvit anförda i fråga om anslag till resestipendier åt lärare i främmande
lefvande språk vid elementarläroverken, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att äfven för år 1878 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att
af Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk
för att i utlandet studera tyska, franska och engelska språken ; och får
Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställa,
att Riksdagen må för i frågavarande ändamål ställa
till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag för år
1878 till belopp af 6,000 kronor.
42:o. Vidare har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning
derom, att, för fortsatt tillämpning af den genom Kongl. kungörelsen
den 16 Juni 1875 vidtagna anordning för praktisk utbildning af Rifvande
element arlär are, måtte för år 1878 till Kongl. Maj:ts disposition ställas
samma belopp, som vid de tre senaste riksdagarne för ändamålet anvisats,
eller 15,000 kronor; hemställande Utskottet,
Bill. till liiksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.
Angående
anslag till
resestipendier
för lärare
i lefvande
spratt.
Angående
anslag för
elementarlärares
praktiska
''utbildning.
8
58
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
anslag till
högre skolor
för qvinlig)
vngdom.
Angående
ombyggnad,
af folksltoleI
är ar innebo
m in ariebyggnaden
i
Stockholm,.
att Riksdagen må det till praktisk utbildning af
blifvande elementarlärare äskade belopp, 15,000 kronor,
på extra stat för år 1878 anvisa.
43:o. Till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom har Kongl.
Maj:t äskat ett extra anslag för år 1878 till samma belopp, som det för
innevarande år beviljade, eller 40,000 kronor, att under enahanda vilkor
af Kongl. Maj:t disponeras; hvarjemte uti eu inom Första Kammaren
väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverleinnad motion (N:o 25) Herr
W. Falk af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte höja omförmälda,
af Kongl. Maj:t äskade anslag till 60,000 kronor.
Vid senaste riksdag höjdes ifrågavarande anslag från 30,000 kronor,
med hvilket belopp detsamma utgått under åren 1875 och 1876, till
40,000 kronor, i sammanhang hvarmed förändring vidtogs uti de för
statsunderstödets åtnjutande förut stadgade vilkor. Visserligen har, enligt
hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 118) gifver vid handen, berörda
förändring haft till följd, att ett betydligt större antal skolor än förut
anmält sig till erhållande af understöd, hvadan också flere af de sökande
icke kunnat tilldelas något statsbidrag och nästan alla fått mindre
belopp än det begärda, men Departementschefen har likväl ansett sig
icke, innan ytterligare erfarenhet vunnits, böra föreslå någon förhöjning
i meranämnda anslag.
Enär alltså detta anslag så nyligen erhållit ej obetydlig tillökning,
och Utskottet delar de åsigter, som uti Departementschefens åberopade
anförande uttalats, har Utskottet icke kunnat föreslå Riksdagen att uti
förevarande fråga vidtaga åtgärder i vidsträcktare mån, än Kongl. Maj:t
föreslagit; hemställande Utskottet, på grund af hvad sålunda blifvit
anfördt,
att Riksdagen må, med afslag å Herr W. Falks
ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1878
anvisa 40,000 kronor, att af Kongl. Maj:t disponeras
till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom med
högst 3,000 kronor åt hvarje samt under i öfrigt stadgade
vilkor.
44:o. Sedan Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning,
för uppförande af byggnad åt folkskolelärare^-seminarium i
Stockholm beviljat ett anslag af 68,000 kronor och deraf till utgående under
år 1877 på extra stat anvisat 50,000 kronor, samt Kong]. Maj:t stält
sistnämnda belopp till Stockholms stads konsistorii disposition för byg
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
59
nadsarbetets påbörjande, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
anvisa återstoden af det beviljade anslaget, eller 18,000 kronor, att under
år 1878 för det ifrågavarande ändamålet utgå; och tillstyrker
Utskottet,
att Riksdagen må till utgående under år 1878 på
extra stat anvisa återstoden, 18,000 kronor, af det
till uppförande af byggnad åt folkskolelärarinneserainarium
i Stockholm beviljade anslag.
45:o. Vidare har Kong]. Maj:t till förändring och tillbyggnad å
den till lärarinneseminariet i Kalmar upplåtna lokal äskat ett extra anslag
för år 1878 af 34,000 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 119 och 120) inhemtas,
hade skolföreståndarinnan Cecilia Fryxell genom gåfvobref den
24 Februari 1876, under vissa uppgifna vilkor, upplåtit till Kongl. Maj:t
och Kronan den henne tillhöriga, inom staden Kalmars område belägna
egendomen Rostad, innefattande en rymd af femton qvadratref 45 qvadratalnar,
jemte åbyggnader, bestående af en hufvudbyggnad, en fiygelbyggnad,
stall och några mindre uthus, planteringar in. in. att användas
till lokal för det i nämnda stad inrättade seminarium för bildande af
folkskolelärarinnor samt att tillträdas den 1 Oktober 1877; och hade
Kongl. Maj:t, enär den af gifvarinnan betingade lifränta, 2,000 kronor,
betydligt understege den årshyra, hvilken för närvarande måste erläggas
för seminariets lokal, 3,200 kronor, och dessutom i en framtid, som icke
kunde vara så långt aflägsen, komrne att upphöra, hvarefter den särdeles
omsorgsfullt underhållna egendomen utan vidare kostnader å statens
sida blefve statens tillhörighet, medgifvit att gåfvan finge för statens
räkning mottagas och till det afsedda ändamålet användas. Det läge
emellertid i sakens natur, att egendomens åbyggnader, i hvilka visserligen
under senare tiden en enskild undervisningsanstalt varit inrymd,
men som likväl ursprungligen uppförts för helt andra ändamål, icke i
sitt nu varande skick kunde motsvara de fordringar, som borde ställas
på en fullt ändamålsenlig undervisningslokal. Kongl. Maj:t hade derföre
anbefalt domkapitlet i Kalmar att låta uppgöra förslag till sådana
förändringar med dessa åbyggnader, som skulle göra dem lämpliga för
sitt nya ändamål. Detta uppdrag hade domkapitlet fullgjort, i det domkapitlet
till Kongl. Maj:t ingifvit ritningar och kostnadsförslag — det
sistnämnda uppgående till 33,979 kronor — enligt hvilka byggnaderna
skulle dels genom förändring, dels genom tillbyggnad, komma att inrymma
nödigt antal undervisningslokaler jemte boställsrum åt rektor.
Angå ende
tillbyggnad å
seminariihvsen
i
Kalmar.
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
understöd åt
församlingar,
som ej förmå
bekosta sina
folkskolelärares
aflöning.
Angående
anslag för
utarbetande
af geografi ska
kartor för
folkunder v isning
ens
behof.
Angående
anslag till
Slöjdskolan i
Stockholm.
Staten har genom deri sålunda af enskild person gjorda upplåtelsen
otvifvelaktigt tillskyndats en icke oväsentlig ekonomisk fördel, och då
den tillfälliga utgift, som staten nu måste vidkännas för egendomens försättande
i sådant skick, att den ifrågavarande undervisningsanstalten der
kan inrymmas, i jemförelse med de kostnader andra likartade lokaler påkallat,
ej kan anses betydlig, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts
förevarande nådiga framställning till bifall förorda och hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1878 anvisa
det till förändring och tillbyggnad å den till lärarinneseminariet
i Kalmar upplåtna lokal äskade belopp,
34,000 kronor.
46:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till
hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 129) tinnes meddeladt rörande
behofvet af det äskade anslagsbeloppets fortfarande utgående, hemställer
Utskottet,
att till understöd åt sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp aflöna små,folkskolelärare,
må för år 1878 anvisas ett extra anslag af 20,000
kronor.
47:o. Vid de tre senaste riksdagarne har, i enlighet med Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställningar, ett anslag på extra stat af 1,500
kronor beviljats för utarbetande af landskaps- och länskartor, hufvudsakligen
för folkskolornas behof, och har Kongl. Maj:t nu för fortsättande
af detta arbete äfven för nästkommande år äskat ett extra anslag till
nyssnämnda belopp; hemställande Utskottet,
att till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens
behof ett extra anslag åt 1,500 kronor
må för år 1878 anvisas.
48:o. Till bestridande af de för uppehållande af undervisningen vid
Slöjdskolan i Stockholm nödiga utgifter har Kongl. Maj:t utöfver det på
ordinarie stat uppförda belopp, 15,000 kronor, äskat ytterligare ett extra
anslag för år 1878 å 62,400 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande år beviljadt på
extra stat ett belopp af 60,400 kronor. Den härvid föreslagna förhöjningen
af 2,000 kronor är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 121 och 122) gifver vid handen, erforderlig för tillökning i de till
aflöning af biträdande lärare och till lyshållning afsedda belopp.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
61
Vid föredragning inför Kong!. Maj:t af förevarande anslagsfråga
har Departementschefen bland annat yttrat, att, då de från vederbörande
infordrade utlåtanden angående det af komiterade för den tekniska undervisningens
ordnande afgifna förslag till organisation af Slöjdskolan
ännu ej till Kongl. Maj:t inkommit, anledning för närvarande saknades
att föreslå andra ändringar i de för skolan utgående anslag än dem, som
vore nödvändiga för bestridande af de löpande utgifterna under år 1878.
Häraf har Utskottet ansett sig kunna draga den slutsats, att en förändring
i organisationen af ifrågavarande läroverk inom kort tid är att
förvänta,, och vid sådant förhållande har Utskottet funnit sig böra tillstyrka
Riksdagen att nu bevilja de medel, som Kongl. Maj:t ansett erforderliga
för att skolans verksamhet under tiden skall kunna behörigen
fortgå; hemställande alltså Utskottet,
att till bestridande af de för uppehållande af undei’-visningen vid Slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter
må för år 1878 på extra stat anvisas 62,400
kronor.
49:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 122—124)
är meddeladt, hade Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den 25
September 1876 förnyat sin uti skrifvelsen den 8 November 1875, i sammanhang
med anmälan derom att, enligt af apotekaresocietetens direktion
gjordt tillkännagifvande, apotekarne i riket icke kunde efter 1876
års utgång vidare bidraga till Farmaceutik ka institutets underhåll, gjorda
hemställan, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att nämnda
institut måtte af staten ensam bekostas samt ett årligt anslag af 19,850
kronor beviljas till denna undervisningsanstalts upprätthållande och ändamålsenliga
anordning. Enär frågan, huruvida farmaceutiska undervisningen
borde fortfarande vid ett särskildt läroverk uppehållas, eller om densamma
lämpligen kunde till någon bland statens redan befintliga undervisningsanstalter
förläggas, ännu icke hunnit vinna erforderlig utredning,
hade emellertid, enligt hvad i åberopade statsrådsprotokoll är meddeladt,
Kong]. Maj:t icke funnit skäl att bifalla Sundhetskollegii omförinälda förnyade
hemställan. Men då svårighet uppstått att erhålla lämpliga personer
till lärarebeställningarne vid farmaceutiska institutet, i synnerhet
till de vigtigaste, och detta förhållande utan tvifvel hade sin orsak i de
låga. afiöningsbelopp, som gällande stat för dem bestämde, vore eu förhöjning
i dessa löner af verkligt behof påkallad, helst antalet lärjungar
vid institutet nu mera vore dubbelt större än vid den tid, då nämnda
stat faststäldes, till följd hvaraf lärarebefattningarne måste hafva blifvit
Ang. anslag
till Farmaceutiska
institutet.
62
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
i väsentlig män mödosammare och allt mera tagit i anspråk en odelad
verksamhet. På det att likväl, under afvaktan af en förändrad anordning
af ifrågavarande undervisning, utgifterna för densammas upprätthållande
måtte i möjligaste mån inskränkas, hade lärarebefattningen
i kemi och farmaci synts böra förenas med laboratorstjensten, hvarigenom
utan synnerligen betydlig tillökning i utgiftsstaten skulle för den
läraresyssla, som sålunda komme att inbegripa de mest maktpåliggande
undervisningsämnena vid institutet, kunna bestämmas en aflöning, medelst
hvilken antagligen kunde till sysslan erhållas eu fullt skicklig person,
som vore villig att åt densamma uteslutande egna sin tid. Med afseende
på de omfattande göromål, denne lärare erhölle, måste dock ett
verksammare biträde vid laboratoriet beredas honom, än som af nu varande
amanuensen, med hans ringa aflöning, skäligen kunde begäras, hvarföre
denne syntes böra ersättas af en assistent med högre lön och vidsträcktare
åligganden än som åtföljt arnanuenstjensten.
På grund häraf, och då de genom lärjungeantalets tillväxt förökade
göromålen framkallat behofvet af förhöjning jemväl i lönevilkoren för
lärarne i naturhistoria och farmakognosi, samt i fysik och matematik,
äfvensom i arfvodet, åt inspektor och i vaktmästarens aflöning, hvartill
komme att det högt stegrade priset på åtskilliga vid läroanstalten oundgängliga
förnödenheter gjort den för dessas anskaffande nu befintliga
tillgång alldeles otillräcklig, borde institutets utgiftsstat för nästkommande
år bestämmas på följande sätt, nemligen:
Arfvode åt inspektor ........................................................
Aflöning för en lärare i kemi och farmaci ................
» för eu assistent vid laboratoriet...................
» för en lärare i naturhistoria och farmakog
» för en lärare i fysik och matematik ..........
» för en lärare i författningskunskap .............
» för vaktmästaren..............................................
Hushyra...................................................................................
Instrument, böcker, laborationsrnaterialier..................
Ved, kol, lysgas, vatten in. in.......................................
kr. |
500 |
—■ |
..... )) |
3,500 |
— |
..... » |
1,500 |
— |
i . » |
3,000 |
— |
..... » |
1,000 |
—- |
..... )) |
300 |
— |
» |
800 |
— |
..... » |
2,600 |
— |
..... » |
1,000 |
— |
..... )) |
1,000 |
— |
Kronor |
i—A Cn : ''tO O O |
— |
gg 380 kro -
hvarigenom, då nu varande staten, inberäknadt dyrtidstillä
nor, uppginge till sammanlagd! 12,880 kronor, densamma skulle höjas
med ett belopp af 2,320 kronor, under förutsättning att elevernas terminsafgifter
fortfarande såsom hittills komme att utgå med ett belopp
af omkring 600 kronor, och att detta belopp toges i anspråk för de i
staten beräknade utgifternas bestridande; och har på grund af hvad så
-
Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 21.
63
lunda förekommit Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppehållande
af undervisningen vid berörda institut under år 1878 bevilja, utöfver
ordinarie anslaget, 7,025 kronor, ett extra anslag för samma år af 7,575
kronor.
Då det torde vara af vigt att ifrågavarande undervisning behörigen
uppehälles intill dess frågan om dess slutliga ordnande kan blifva afgjord,
och det äskade anslagsbeloppet, på grund af hvad här ofvan finnes anfördt,
synes vara för sådant ändamål erforderligt, har Utskottet funnit Kongl.
Maj:ts förevarande framställning böra vinna Riksdagens bifall, och får
alltså hemställa,
att till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska
institutet under år 1878 må för samma år på
extra stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.
50:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets Angående ibehandling
öfverlemnad motion (N:o 28) har Herr C. Adelsköld af anförda anslag m
skäl föreslagit, att Riksdagen ville för år 1878 ställa ett belopp af 20,000 0/™ rRtukekronor
till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till aflöning och muterersättning
för kemikalier åt fyra rättskemister i och för tillämpningen af
Kongl. förordningen den 7 Januari 1876 angående försäljning af arsenik
samt andra giftiga ämnen och varor.
Då Riksdagen år 1875 å Sundhetskollegii stat uppfört lön af
4,500 kronor till en rättskemist, samt senast församlade äfvensom denna
Riksdag beviljat för hvarje af innevarande och nästkommande år ett belopp
af 12,000 kronor, att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof torde, i betraktande särskildt
deraf, att såsom hufvudsakligt skäl till den från Kongl. Maj:ts förslag
afvikande benämning, som af 1876 års Riksdag gafs åt omförmälda stationer,
anfördes, att derigenom dem jemväl skulle komma att åligga att
på begäran verkställa analyser för utrönande af beskaffenheten utaf i allmänna
handeln förekommande ämnen, äfvensom att i allmänhet företaga
de undersökningar, som kunde påkallas i afseende å föremål, livilka misstänktes
vara för helsan skadliga, något oundgängligt behof nu ej förefinnas
att, på sätt motionären föreslagit, i detta hänseende vidtaga ytterligare
åtgärder; och får Utskottet alltså hemställa,
att Herr C. Adelskölds förevarande förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
A ngående ny
byggnad för
Vet er i när -institutet i
Stockholm.
Anslag till
Veterinärinrättningen
i
Skara.
Angående anslag
till VitterhetsHistorie-
och
Antiqvitetsakademi
en.
Angående
anslag till
inventarier i
Musikaliska
akademiens
nya byggnad.
51:o. Sedan Riksdagen, i enlighet med Kong!. Maj:ts nådiga proposition, beviljat
ett anslag af 498,324 kronor till uppförande af nya byggnader för Veterinär-institutet
i Stockholm samt deraf anvisat 200,000 kronor för år 1876 och 160,000 kronor
för år 1877, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till nämnda byggnadsarbetens
fortsättning och afsilande anvisa för år 1878 det återstående beloppet af i
fråga varande anslag, eller 138,324 kronor: och tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, till fullbordande af ny byggnad för Veterinärinstitutet
i Stockholm, på extra stat för år 1878 anvisa återstoden,
138,324 kronor, af det vid 1875 års riksdag beviljade
belopp.
52:o. Sedan Riksdagen, på Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, till genomförande
af eu förändrad organisation af Veterinärinrättningen i Skara, beviljat för
hvardera af åren 1876 och 1877 ett extra anslag af 12,900 kronor, har Kongl. Maj:t
nu äskat anvisande för år 1878 af enahanda belopp; och har Utskottet ansett sig
böra i öfverensstämmelse härmed tillstyrka,
att Riksdagen må för tillämpning af den nya utgiftsstaten
för Veterinärinrättningen i Skara på extra stat för år 1878 anvisa
ett anslag af 12,900 kronor.
53:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt föreslagit och under erinran,
att de äskade anslagsbeloppen äro lika med dem, som till enahanda ändamål
blifvit för innevarande år beviljade, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1878 anvisa:
a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt
vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 2,300
kronor;
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. m. 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum och öfver svenska
sigill från medeltiden 2,000 kronor.
54:o. Kongl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till bestridande
af utgifterna för inredningsarbeten och inventarier i Musikaliska akademiens
nya byggnad anvisa på extra stat för år 1878 ett anslag af 25,000 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 125) inhemtas, är förevarande
nådiga förslag föranledt af en utaf Musikaliska akademien i ämnet gjord under
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
65
dånig framställning, dervid Akademien, jemte förmälan att dess nya byggnad, till
livad uppförande Riksdagen år 1873 anvisade 190,000 kronor, numera blifvit till det
yttre fullbordad, så att, efter verkstäld inredning, inflyttning kunde der ega rum
under innevarande år, anfört, att kostnaderna för inre anordningsarbeten och inventarier
jemte några mindre kompletteringsarbeten å sjelfva byggnaden komme att
uppgå -till eu sammanlagd summa af 80,096 kronor 13 öre, samt att Akademien till
betäckande af en del utaf dessa kostnader hade att tillgå ett belopp af 35,000 kronor,
som Hans Maj:t Konungen behagat för ändamålet anslå ur sin handkassa, äfvensom
att för derutöfver erforderliga omkring 45,000 kronor Akademien, som i {ifrigt
egde endast obetydliga medel till sitt förfogande, ville förbinda sig att sjelf anskaffa
20,000 kronor.
Då det äskade anslagsbeloppet är afsedt att uteslutande användas såsom bidrag
till bestridande af kostnader för sådana inredningsarbeten och inventarier, som
äro nödiga för Akademien och dess offentliga läroverk, och då större delen af inredningskostnaden
i allt fall komma att betäckas af donationsmedel och andra tillgångar,
har Utskottet ansett sig böra förevarande nådiga framställning understödja;
hemställande alltså Utskottet,
att såsom bidrag till bestridande af utgifterna för inredningsarbeten
och inventarier i Musikaliska akademiens nya byggnad
må på extra stat för är 1878 anvisas ett anslag af 25,000 kronor.
55:o. Under erinran, att, då en stor mängd af öfverårige ännu intoges i landets
döfstummeanstalter och derigenom hindrade dem, som vore i de egentliga läroåren,
från att der vinna tillträde; då den undervisningstid, som sålunda ginge förlorad,
måste vara af vida större vigt för den döfstumme i läroåldern, än för den öfverårige,
i samma mån som mottagligheten för undervisning hos den förre vore
större än hos den senare; då det kunde sättas i fråga, huruvida ens mottagligheten
i allmänhet hos den öfverårige medgåfve bibringandet af mer än ett visst ringa mått
af kunskap, hvilket möjligen under en jemförelsevis kort tid kunde uppnås, men utöfver
hvilket man icke förmådde komma, om än en betydligt längre tid användes;
och dä det sålunda syntes vara obestridligt, att undervisningskursen för de öfverårige
utan synnerlig skada borde kunna till tiden inskränkas, anhöll Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 23 Maj 1875, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida de
öfveråriga elevernas afgång från döfstummeanstalterna lämpligen skulle kunna påskyndas,
så att derigenom tillfälle bereddes för alla i läroåldern varande döfstumma
barn att komma i åtnjutande af undervisning, samt i motsatt fall för Riksdagen föreslå
de åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas hade i anledning af Riksdagens
berörda skrifvelse uppgifter infordrats från samtliga döfstummeanstalter inom riket,
llili. till lliksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 9
Angående avslag
till under
visning san
A filter för
öfre/ ange
do fn tv mina.
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2l.
hvilka uppgifter gifvit vid handen, att sammanlagda antalet elever vid dessa anstalter
utgjorde 574; att derutöfver utrymme kunde beredas för ytterligare omkring 60 elever;
att af de intagne eleverna 285 voro öfver femton år, samt att så väl vid institutet
å Manilla som annorstädes särskilda kortare undervisningskurser om 2 eller 3 år
inom samma anstalt, som undervisade de yngre döfstumme, vore anordnade för de
öfveråriga; och hade från alla läroanstalterna sammanstämmande uttalats den åsigt,
att en ytterligare inskränkning i lärotiden för de öfveråriga icke vore möjlig, med
mindre än att undervisningens frukter komme att i väsentlig mån äfventyras.
Då sålunda den ena af de utvägar, Riksdagen antydt för afhjelpande af förevarande
behof, icke kunde begagnas, återstode den andra, nemligen att med den
framställning, som det behjertansvärda behofvet påkallade, vända sig till Riksdagen.
Med allt skäl hade det blifvit anmärkt såsom en väsentlig brist hos våra undervisningsanstalter
för döfstumma, att deras verksamhet icke vore begränsad till någon
viss åldersklass, utan utsträckt snart sagdt till alla åldrar, från det späda barnet till
den mognade mannen eller qvinnan. Att så blifvit förhållandet vore förklarligt nog,
då de nu varande anstalterna icke vore tillräckliga att upptaga på samma gång de
i skolåldern varande barnen och det ganska betydliga antalet öfveråriga döfstumma,
hvilka icke mottagit någon undervisning, och för hvilka tillfälle saknades att annorstädes
återkemta hvad som under skolåldern försummats. Ehuru under full insigt
om vigten för den döfstumme att fä tillträde till undervisningen medan han ännu
befunne sig i barnaåldern, hade man icke velat påtaga sig ansvaret för att utestänga
den till mognare ålder komne från möjligheten att erhålla åtminstone någon bildning.
Ur flera af departementschefen åberopade synpunkter (Bil. N:o 7, sid. 127
och 128) och då, såsom äfven Riksdagen erinrat, de i skolåldern varande barnens
undervisning måste ställas i främsta rummet, vore det emellertid af synnerlig vigt
att de öfveråriga, så fort ske kunde, afskildes från de befintliga läroanstalterna.
Dessa anstalter kunde under nu varande förhållanden icke på långt när utveckla
den verksamhet, som, att döma efter nedlagda kostnader och använd lärarekraft,
vore att af dem förvänta. Om de åter befriades från de öfveråriga, skulle de sannolikt,
åtminstone i det närmaste, förmå att fylla det för handen varande behofvet. Det
syntes endast behöfva anföras, att vid institutet å Manilla funnes i början af 1877
bland 163 döfstumma elever, endast 2, som vore yngre än 10 år; 77 vore emellan
10 och 15, 70 mellan 15 och 20, samt 14 öfver 20 år. De öfveråriges antal vore
således vida öfvervägande deras, som befunne sig i de egentliga läroåren.
Då förhållandet vore sådant, måste de öfverårigas särskiljande vara det steg,
som borde föregå alla andra åtgärder till döfstumme-undervisningens förbättring.
Det utgjorde ett oafvisligt grundvilkor för hvarje tillfredsställande anordning. Det
vore på grund häraf, som, ehuru äfven sistlidne Riksdag aflåtit en underdånig skrifvelse
angående denna undervisning i dess helhet, Departementschefen ansett sig böra
redan nu underställa Kongl. Maj:ts bedömande de mått och steg, som i det antydda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
67
syftet synts böra vidtagas, och föreslå sådana åtgärder, som efter alla sakkunniges
omdöme kunde vara egnade att undanrödja den största brist, med hvilken läroanstalterna
nu kämpat, och att bana vägen för ett framgent bättre ordnande af dem.
Ville man befria de redan befintliga läroanstalterna från omsorgen om de
öfveråriga genom att bereda särskilda undervisningstillfällen åt dem, och borde
statens biträde för detta ändamål anlitas, så framstälde sig först den frågan, hvilket
mål borde uppställas för de öfveråriga döfstummas undervisning. I)å det i allmänhet
kunde antagas, att den döfstumme, sedan han uppnått en ålder af tretio år eller
derutöfver, knappast vore mottaglig för egentlig undervisning, syntes åtgärderna för
beredande af undervisning åt öfveråriga åtminstone till en början böra afse endast
dem, hvilka befunne sig i åldern af 15 till 30 år. Denna åldersklass företedde dock
äfven inom sig ganska stora olikheter i afseende på graden af bildbarhet, hvilken i
allmänhet stode i omvändt förhållande till åldern. Man kunde i detta hänseende
dela åldersklassen i två hufvudsakliga grupper, omfattande den ena dem, som tillhörde
åldern af 15 till 20 år, och den andra dem, som vore öfver 20 år, af hvilka
båda grupper den förra förfogade öfver eu jemförelsevis betydligt större förmåga att
tillgodogöra sig undervisning. Med afseende härpå vore det nödigt, att undervisningstiden
inom den yngre åldersgruppen utsträcktes till fyra år, då deremot för den
äldre en undervisningstid af två år syntes blifva tillräcklig.
I fråga om lämpligaste sättet att gå till väga för att bereda de öfveråriga den
undervisning, som för dem vore behöflig, syntes det lämpligast att söka anordna
dylik undervisning vid flera mindre anstalter af mera tillfällig beskaffenhet. Då
dessa anstalter endast behöfde till antalet vara ganska få, och då behofvet kräfde,
att åtgärder för ändamålet snart och med samlad kraft vidtoges, syntes det vara
ändamålsenligt och leda till ett planmessigt ordnande, om staten toge organisationen
och ledningen af de erforderliga undervisningsanstalterna omedelbart under sin hand.
Med ledning af de uppgifter å antalet af öfveråriga döfstumma, som kunnat
erhållas, skulle behofvet kunna fyllas om inalles tre läroanstalter för nämnda ändamål
upprättades. Derest af dessa en trädde i verksamhet år 1878, en 1879 och den
tredje 1880, samt hvardera anstalten årligen till undervisning mottoge under de två
forsta åren 30 nya elever och derefter ett antal motsvarande deras, som efter afslutad
kurs från anstalten utskrefves, så borde vid slutet af år 1888 det mål vara uppnådt,
som med anstalternas inrättande afsetts.
Vid en beräkning af kostnaderna för en dylik läroanstalt, borde först i valet
mellan en sådan inrättning, der lärjungarne både bostad och föda på stället, eller
ett s. k. internat, och dess motsats, externatet, eller en anstalt, som endast meddelade
undervisning åt utom hus boende elever, då fråga vore om en anstalt af rent tillfällig
natur, alla skäl tala för att välja det sistnämnda alternativet. Deremot syntes
det allmänna böra bidraga till beredande af bostad åt eleverna med ett visst belopp
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
68
under det att öfriga kostnader för elevernas bostad, föda och kläder m. m. borde
bestridas af dem sjelfva, deras målsmän eller de församlingar, hvilka de tillhörde.
Med iakttagande af en sådan fördelning, och om statens bidrag i nyss nämnda
afseende bestämdes till 100 kronor för hvarje elev, syntes statens utgifter för en anstalt
af ifrågavarande slag kunna beräknas sålunda:
För första året (30 elever).
1 föreståndare, tillika lärare............................................. |
....................... kr. |
3,000. |
1 lärarinna........................................................................... |
...................... » |
1,800. |
Inackorderings hjelp................................................................... |
....................... X> |
3,000. |
Lokal ...................................................................................... |
................... » |
400. |
Inventarier................................................................................... |
..................... » |
500. |
Undervisningsmateriel................................................................. |
..................... x> |
400. |
Ved och lyse, uppassning m. in........................................... |
....................... » Summa kr. |
600. 9,700. |
För andra året (60 elever). |
||
1 föreståndare, tillika lärare .. |
..................... kr. |
3,000. |
1 andre lärare......................................... |
..................... » |
2,000. |
1 första lärarinna............................................ |
..................... X> |
1,800. |
1 andra „ ......................................... |
.................... i) |
1,200. |
1 religionslärare..................................................... |
.................... » |
300. |
Inackorderingshjelp............................................................ |
................... » |
6,000. |
Lokal ............................................ |
................... » |
800. |
Inventarier........................................... |
.................... » |
400. |
Undervisningsmateriel............................................. |
................... X) |
400. |
Ved och lyse, uppassning m. m............................................... |
.................... X) Summa kr. : |
1,200. 17,100. |
För tredje året (60 elever). |
||
Lärare ......................................... |
.................... kr. |
8,300. |
Inackorderingshjelp.......................... |
.................... X) |
6,000. |
Lokal................................................ |
.................... X) |
800. |
Inventarier............................... |
................ X) |
50. |
Undervisningsmateriel................................ |
................... )) |
50. |
Ved och lyse, uppassning m. m......... |
................. X) |
1,200. |
Summa kr. 16 400.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
69
Den kostnad, staten komme att få vidkännas för hvarje elev, skulle således
uppgå första året till kr- 328: 33, andra året till kr. 285, och tredje året till kr. 273:
33. Denna uppoffring skulle säkerligen icke vara för stor för den uppgiften, att
sätta de redan för handen varande döfstumme-anstalterna i stånd att med full kraft
verka för sitt vackra mål.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt, har Kong! Maj:t föreslagit
Riksdagen att för inrättande under år 1878 åt en läroanstalt för öfverårige
döfstumme, till en början beräknad för 30 elever, på extra stat för samma år uppföra
ett anslag af 10,000 kronor.
Då Riksdagen redan erkänt det i hög grad behjertansvärda uti det mål, som
genom förevarande nådiga framställning är afsedt att vinnas, och de föreslagna åtgärderna
synts Utskottet vara i allo ändamålsenliga, har Utskottet icke tvekat att
hos Riksdagen till bifall förorda samma nådiga framställning; och hemställer Utskottet
förty,
att Riksdagen må för ofvan omförmälda ändamål på extra stat
för år 1878 uppföra ett anslag af 10,000 kronor.
56:o. 1 öfverenstämmelse mod hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med hän- Angående
visande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 133 och 134)
tinnes meddelad, hemställer Utskottet vidare, byggnader.
att Riksdagen må till hospitalsbyggnader anvisa för år 1878
till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 300,000 kronor,
med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad
som vid 1878 års utgång kan finnas å anslaget besparadt.
57:0- Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd, under
de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, å uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn
anvisa för år 1878 ett extra anslag af 11,500 kronor.
Ifrågavarande anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid.
126) gifver vid handen, afsedt att fördelas så, att 5,000 kronor skulle tillkomma
vårdanstalten vid Mariestad, 5,000 kronor föreningen i Stockholm för dylika barns
vård och 1,500 kronor idiothemmet i Getle. Till vårdanstalten vid Mariestad och
till föreningen i Stockholm äro för närvarande anslag till lika belopp med de nu
äskade anvisade, och beträffande understödet till idiothemmet i Getle hafva de till
stöd derför i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid, 135) åberopade skäl synts Utskottet
väl förtjenta af afseende.
I sammanhang med förevarande anslagsfråga har Utskottet till behandling
förehaft en af Herr Frith. Grafström inom Första Kammaren väckt motion (N:o
10), deruti af anförda skäl föreslagits, att till föreningen i Stockholm för sinnesslöa
barns vård måtte beviljas ett anslag af 10,000 kronor, med vilkor alt minst 30
Angående
v lider stöd till
vårdanstalter
för sinnesslöa
barn.
70
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
anslag till ett
sjukhem, för
spetälska.
Angående
restauration
af domkyrkan
i Linköping.
elever och af dessa 20 mot half afgift måtte der vårdas och undervisas samt med
rättighet för styrelsen att i stället för två halfbetalande mottaga en elev helt och
hållet kostnadsfritt.
Utskottet har i anledning af nämnda förslag tagit kännedom om
föreningens vårdanstalt och funnit densamma särdeles väl anordnad och synnerligen
förtjent af uppmuntran. Då Kongl. Maj:t emellertid för närvarande ej funnit
tillräckligt skäl att höja ifrågavarande anslag, har Utskottet ansett sig icke nu böra
föreslå Riksdagen att frångå Kong). Maj:ts förslag, helst med visshet torde kunna
antagas, att Kongl. Maj:t ej lärer underlåta att, efter pröfning af förhållandena, till
kommande Riksdag göra ytterligare framställning i ämnet. Vid sådant förhållande
har Utskottet ej heller funnit sig böra för närvarande föreslå någon ändring i de
för understödets åtnjutande stadgade vilkor, enär sådan ändring lämpligast synes
böra verkställas i samband med en tillökning i anslaget.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med afslag Herr Grafströms förevarande motion,
må för år 1878 på extra stat anvisa:
a) till understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt för
sinnesslöa barn 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der
fortfarande vårdas;
h) till föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård 5,000
kronor, med vilkor att minst tjugu elever och af dem sex afgiftsfritt
vid föreningens uppfostrings-anstalt vårdas och undervisas;
samt
c) till idiothemmet i Gefle 1,500 kronor, med vilkor att minst
femton elever derstädes vårdas och undervisas.
58:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställer Utskottet vidare,
att till understöd åt det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade
sjukhem för spetälska må på extra stat för år 1878
anvisas 7,500 kronor, under vilkor att 4,000 kronor dessutom
för ändamålet af landstinget anvisas för samma år, och att
spetälska sjuka äfven från andra län än Gefleborgs varda till
vård å anstalten emottagna, så långt utrymmet derstädes sådant
kan medgifva.
59:o. Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
framställning i ämnet, för verkställande af restauration utaf domkyrkan i Linköping
beviljat ett anslag af 68,500 kronor och deraf till utgående under innevarande
år på extra stat anvisat 8,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu, på det arbetet
måtte obehindradt kunna fortgå, äskat att af det sålunda beviljade anslaget ett be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
n
lopp af likaledes 8,000 kronor måtte till utgående under år 1878 på extra stat anvisas;
hemställande Utskottet,
att utaf det för restauration af domkyrkan i Linköping beviljade
anslag ett belopp af 8,000 kronor må för arbetets fortsättande
under år 1878 på extra stat för samma år anvisas.
60:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t föreslagil och under åberopande
af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande anslag till nedan nämnda
ändamål, hemställer Utskottet vidare,
att på extra stat för år 1878 må anvisas:
a) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska
hamnar samt åt andre derstädes sig uppehållande landsmän
8,000 kronor;
b) till Svenska fornskriftssällskapet 2,000 kronor, att utgå under
förut stadgade vilkor;
e) för tillsyn och vård af Lifrusfkammarens samlingar 600 kronor;
d) för fortsättande af de naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne
på Björkön 5,000 kronor, att utgå på sätt och under
vilkor som förut blifvit bestämdt; ocli§
e) till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska
samlingen i Stockholm 7,500 kronor.
Angående
div
er se anslag.
61:o. Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Kong! Maj:ts nådiga Angående
proposition om anvisande af medel för anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar
af de Sverige omgifvande haf, hvilka undersökningar ansågos böra Sverige omfortgå
under tre år, för innevarande år till ändamålet beviljat ett extra anslag af öfvande haf.
10,000 kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:ts nu föreslagit,
hemställa,
att Riksdagen må till Vetenskaps-akademiens disposition, för
fortsättning af de zoologiska och fysikaliska undersökningarne
af de Sverige omgifvande haf, på extra stat för år 1878 anvisa
ett belopp af 5,000 kronor.
62:o. Sedan i den vid Statskontorets underdåniga berättelse om statsverkets , . ,
° . . Angaenae
tillstånd och förvaltning fogade uppgift å utbetalda förskott, hvilka borde i vanlig ersättning för
ordning till godtgörande hos Riksdagen anmälas, upptagits, bland annat, förskjuten
aflöning till nämnderna för reglering af presterskapets aflöning inom vissa län, till- talda förhöja
937 kronor 49 öre, och Statskontoret tillika i underdånig skrifvelse den 15 Mars >1,ott1876
hemstält, bland annat, om nådig föreskrift, huru dels den enligt Kongl. brefvet
den 25 September 1874 af Statskontoret med 1,416 kronor 54 öre förskjutna resekost
-
72
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående
ifråga saft
anslag till
nykterhetens
befrämjande.
nads- och traktamentsersättning till ordförande och ledamöter i den komité, som i
anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den It) Mai 1874 gjorda framställning
blifvit tillsatt för utarbetande af reglemente för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa,
dels de enligt Kongl. brefvet den 25 Mars 1875 likaledes förskjutna arfvedel!
till komiténs sekreterare in. fl. samt trycknings- och andra kostnader, tillsammans
1,567 kronor 59 öre, skulle Statskontoret godtgöras, tiar Kongl Maj:t för beredande
af godtgörelse åt Statskontoret i berörda hänseenden af Riksdagen äskat ett
extra anslag för år 1878 af 3,921 kronor 62 öre, hemställande Utskottet, som härvid ej
funnit anledning till erinran,
att till ersättning för omförmälda, af Statskontoret utbetalda,
förskott må för 1878 anvisas ett extra anslag af 3,921 kronor
62 öre.
63:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad
motion (N:r 37) har Herr Jonas Jonasson i Gullaboås, med hvilken flere
ledamöter af Kammaren instämt, af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville till
Kongl. Majits förfogande under år 1878 ställa ett belopp af 15,000 kronor, att användas
till utsändande inom riket af nykterhetspredikanter och till nykterhetens befrämjande
jemväl på annat sätt, som Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt och för ändamålet
gagneligt.
Enligt hvad motionären sjelf anfört, hämmades det omåttliga begagnandet af
stärka drycker för 20 till 25 år sedan i väsentlig män genom allvarliga och ihärdiga
nykterhetspredikningar. Något särskild! anslag för sådant ändamål var emellertid
då ej anvisadt, och torde det med skäl kunna antagas, att ett lika godt resultat
nu skulle kunna vinnas på frivillighetens väg. Det lärer dessutom vara anledning
att betvifla, det aflönta nykterhetspredikanter skulle kunna utöfva ett kraftigare
eller ens lika verksamt inflytande som de, hvilka uteslutande åt nit och intresse
för sjelfva saken påtagit sig att, arbeta emot missbruket af rusdrycker. Ej heller
torde det ifrågasatta anslaget vara erforderligt för att derigenom åstadkomma ett
mera verksamt ingripande från presterskapets sida, i förevarande hänseende, ena i
prosten redan af sitt kall är förbunden att verka för nykterhetens befrämjande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Herr Jonas Jonassons i Gullaboås förevarande förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 Mars 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.
73
tf
Reservationer:
vid lista ''punkten (angående ny lönestat för Riksarkivet):
o Herr Carl Ekman, som yrkade, att Riksarkivariens aflöningsförrnåner
måtte bestämmas till 5,000 kronor i lön och 2,000 kronor i
tjenstgöringspenningar samt i följd deraf förhöjning i anslaget till Riksarkivet
beviljas med 16,660 kronor;
vid 2lära punkten mom. a (angående ny lönestat för Rond.
Biblioteket): .
af Herr Carl Ekman med yrkande, att aflöningsförmånerna till
Bibliotekets chef måtte bestämmas till 5,000 kronor i lön och 2,000
kronor i tjenstgöringspenningar samt i följd deraf förhöjningen i anslaget
till Kongl. Biblioteket bestämmas till 22,150 kronor;
af Herrar Carl Ekman, Grefve C. Beck-Eriis, R. Montgomery Cederhielm,
C. Petre, J. Widen, Grefve G. Sparre, Grefve S. Lagerberg och
P- J- F. von Strokirch, hvilka ansågo att mellanmeningen: »jemte uttalande
åt den åsigt, att Kongl. Biblioteket hädanefter borde benämnas
Riksbiblioteket» borde ur Utskottets hemställan utgå;
af Herrar E. Key, Carl Ifvarsson, Piss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt,
Jonas Andersson, Gustaf Jonsson, Sven Nilsson i Efveröd, J. E.
Bill ström, Johannes Jonsson, Hans Andersson, Hans Larsson och Per
Nilsson i Råby, hvilka yrkade, att senare delen af Utskottets yttrande
under denna punkt från och med orden: »Vid Kongl. Maj:ts förslå0- i
öfrigt, såsom» etc. till punktens slut måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
»Beträffande det nu föreliggande förslaget i öfrigt förekommer, att
en af komiténs ledamöter varit i viss mån från flertalets åsigt skiljaktig
och uti afgifven reservation af anförda skäl föreslagit, att tjenstemännens
antal i första lönegraden skulle utgöra allenast tre, hvilkas löneförmåner
borde bestå af 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar
eller för hvarje tillsammans 2,500 kronor, med rätt till två ålderstillägg,
samt att vaktbetjeningen skulle utgöras af allenast en förste vaktBih.
till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 10
74
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
mästare och två vaktmästare med löneförmåner i enlighet med komiterades
förslag; och skulle härigenom aflöningsstaten för Biblioteket komma
att sluta å 31,600 kronor.
Till stöd för denna särskilda mening har hufvudsakligen åberopats
förhållandet vid åtskilliga andra bibliotek. Så lärer vid biblioteket i
Köpenhamn, hvilket omfattar 470,000 band, eller vida mer än dubbelt
mot det i Stockholm, hela antalet tjensteman utgöras af allenast tre
ordinarie och sex extra medhjelpare. Vid biblioteket i Dresden, med
ett antal band af 500,000, vore antalet ordinarie tjensteman blott fem,
hvartill komrne tre extra ordinarie tjensteman, antagne på tre månaders
uppsägning, och en oexaminerad kanslist.
Sammanlagda kostnaden för dessa bibliotek skulle uppgå, lör det i
Köpenhamn till 21,184 kronor, hvilket belopp dock kunde genom ålderstillägg
ökas till 24,784 kronor, och vid det i Dresden till 25,056 kronor,
alltså vid båda dessa bibliotek vida understigande det belopp, som af
komiterade föreslagits för biblioteket i Stockholm.
Den sålunda gjorda jemförelsen äfvensom hvad reservanten i öfrig!
anfört, till hvilket Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig
att här endast hänvisa (komitébetänkandet sid. 63—69), har synts Utskottet
innebära fullgiltig anledning att vidtaga den af honom föreslagna
minskningen i antalet tjensteman och vaktbetjente vid Biblioteket, helst
detsammas behof det oaktadt torde blifva för närvarande väl tillgodosedt.
Visserligen har till stöd för den föreslagna betydliga tillökningen
af personalen vid Biblioteket, bland annat, äfven anförts, att Biblioteket
skulle komma att vida mer anlitas sedan detsamma inflyttats uti eu beqväm
och ändamålsenlig lokal; att anslaget till bokinköp möjligen komrne
att ökas samt att en väsentlig tillökning i låntagarnes antal dessutom
vore att med säkerhet emotse då hufvudstaden erhölle den påtänkta
högskolan; men, lika med reservanten,, anser Utskottet dessa omständigheter
icke vara af den beskaffenhet, att de böra ingå bland de bestämmande,
då fråga är om att för verkligen befintliga behof anslå löner till
tjensteman. Omförraälda förhållanden torde först då böra tagas i betraktande
när de i verkligheten inträffat, och då bör äfven, för den händelse
tjenstemännens antal skulle komma att befinnas otillräckligt, det
verkliga behofvet fyllas.
Hvad åter angår de föreslagna lönernas belopp, har Utskottet icke
kunnat instämma uti reservantens förslag i fråga om nedsättning, af
första gradens löner till 2,500 kronor från af komitén föreslagna 3,000
kronor. Enligt Utskottets förmenande förefinnes ej någon giltig anledning,
hvarföre dessa tjensteman i Biblioteket skulle försättas i eu mindre
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
75
gynsam ställning än deras vederlikar i andra embetsverk, helst de för
de nya lönernas åtnjutande föreslagna vilkor äro lika med de i afseende
å andra embetsverk stadgade eller föreslagna samt kompetensfordringarne
för inträde i Bibliotekets tjenst alltid torde komma att sättas högre än
i afseende å många andra lika aflönade befattningar.
Det tillhör Utskottet jemväl att afgifva yttrande öfver en till dess
behandling öfverlemnad, inom Andra kammaren väckt motion (N:o 86),
deruti Herr E. Clairfelt af anförda skäl föreslagit, att medel måtte beviljas
för ytterligare en tjensteman i andra lönegraden uti Kongl. Biblioteket,
utöfver hvad af Kong]. Maj:t blifvit äskadt. Då det emellertid af
hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att Utskottet funnit sig böra tillstyrka
minskning i det utaf Kong!. Maj:t föreslagna tjenstemanna-antalet
vid nämnda verk, torde ej några särskilda skäl behöfva anföras till stöd
för Utskottets afstyrkande å Herr Clairfelts berörda förslag.
Enär den af Kongl. Maj:t föreslagna staten för Biblioteket slutar
å 38,800 kronor, skulle, derest, på sätt Utskottet anser böra S''ke, chefens
aflöning nedsättas med 1,100 kronor samt ur staten uteslutas en tjensteman
i första lönegraden med aflöning 3,000 kronor och två vaktmästare
med tillhopa 1,600 kronor, alltså Bibliotekets nya stat komma att
uppgå till 33,100 kronor, eller 16,950 kronor mer än detta verks nuvarande
ordinarie anslag, 16,150 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,
som, i afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna
vilkor, åberopar hvad i nästföregående punkt blifvit i fråga om Riksarkivet
anfördt, hemställa,
a) att Riksdagen, jemte uttalande af den åsigt, att Kongl.
Biblioteket hädanefter bör benämnas Riksbiblioteket,
må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning på
det sätt bifalla, att, med godkännande af här nedan
intagna förslag till aflöningsstat för nämnda Bibliotek
och af de för åtnjutande af de nya lönerna utaf Kongl.
Maj:t föreslagna vilkor, för lönestatens tillämpning beviljas
en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med
16,950 kronor; och
b) att Herr E. Clairfelts omförmälda förslag icke må
vinna något afseende.
76
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Förslag'' till stat för Kong!. Biblioteket.
Lön. Kronor. |
Tjenstgö- ringspen- ningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
|
Bibliotekets chef ....................... |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
1 tjensteman i andralönegraden |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 » » |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 tjensteman i första lönegraden |
1.800 |
1,200 |
3,000 |
2 » » Till vikariatsersättning, samt |
O O ce |
2,400 |
6,000 |
åt extra biträden m. m. ... |
— |
— |
6,000 |
1 förste vaktmästare .............. |
800 |
300 |
1,100 |
1 vaktmästare ........................... |
500 |
300 |
800 |
1 dito ........................... |
500 |
300 |
800 |
Summa |
— |
— |
33,100 |
/Efter 5 år kan lönen höljas
med 600 kronor.
(Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och
/efter 10 år med ytterligare
600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor.
vid 3:dje punkten (angående anslaget till böckers inköp och inbindning):
af
Herrar Grefve C. Beck-Friis, E. af Klint, Grefve L. af Ugglas
och J. Widén.
vid 6de punkten mom. a (angående anslag till seminarier vid Upsala
universitet:
af Herrar Carl Ekman och J. Widén, hvilka yrkade anvisande för
Upsala universitet af ett extra anslag å 7,000 kronor, att fördelas mellan
de särskilda seminarierna efter de af Kongl. Maj:t angifna grunder;
af Herr L. Nordenfelt, som yttrade: »Då jag af egen erfarenhet
vet huru nödvändiga praktiska öfningar äro vid studerande af matematik
och fysik, och anser dessa öfningar lika nyttiga vid studerande af juridik,
samt finner de af Utskottet anförda skäl för afslag af Ivongl. Maj:ts proposition
icke giltiga, föranledes jag att föreslå,
att förevarande nådiga framställningar må på det sätt
bifallas,
att på extra stat för år 1878 anvisas:
a) för inrättande vid universitetet i Upsala af seminarier
för juridik, språkvetenskap samt matematik och fysik
11,000 kronor; och
b) lika med Utskottets förslag.»
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
77
vid 7:de punkten mom. b, c och d (angående ombildning af
adjunkturerna vid Karolinska institutet) af Herrar Carl Ekman, Grefve
C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen och Grefve G. Sparre, hvilka yrkade
att Utskottets yttrande rörande Kong!. Maj:ts i ämnet framstälda förslag
måtte erhålla följande förändrade lydelse: »Hvad af Kongl. Maj:t föreslagits
. har i hufvudsak vunnit Utskottets gillande. Enär emellertid för
de ordinarie professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik lönerna blifvit
bestämda till ett belopp, som med 500 kronor understiger öfrme med
bostadsförmåner ej försedde ordinarie professorers, borde, då de extra
ordinarie professorerne i dessa tre ämnen jemväl komtne att uppbära
arfvoden från annat håll, deras löner likaledes sättas till 500 kronor
lägre belopp än andre extra ordinarie professorers, och i följd häraf det
för löneförbättring åt adjunkter m. in. afsedda beloppet minskas med
1,500 kronor.
På grund häraf hernställes,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställningar i fråga om
Karolinska mediko-kirurgiska institutet må vinna Riksdagens
bifall; dock att det till löneförbättring åt adjunkter
in. m. afsedda anslagsbeloppet, af ofvan angifna
skäl, nedsättes till 10,000 kronor.»
vid 15:de punkten mom. a (angående elementarläroverkens allmänna
anordning):
af Herr Grefve Axel Mörner, som yttrade: »Genom den nyligen
öppnade jernvägen emellan Oxelösund—Flen—Vestinanland, har staden
Nyköping erhållit en förbättrad kommunikation som säkerligen kommer
att tillföra elementarläroverket derstädes en betydlig tillökning i lärjungarnes
antal, hvilket jemväl torde komma att ökas i följd af andra omständigheter,
deribland må nämnas möjligheten af en snar utvidgning af
den industriella verksamheten i orten, med deraf föranledd tillväxt i
folkmängden. Att under sådana förhållanden besluta en indragning af
undervisningen i den reala liniens sjunde klass vid nyssnämnda läroverk,
torde icke vara ändamålsenligt, hvarföre jag vågar tillstyrka
att någon förändring i afseende å undervisningen vid
högre elementarläroverket i Nyköping för närvarande
icke må af Riksdagen beslutas.»
vid 19:de punkten (angående folkskolelärareseminariernas utvidgning
in. in.):
af Herrar Grefve Axel Mörner och Fiss Olof Larsson-,
78
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
vid 21:sta ''punkten (angående undervisning i slöjd vid folkskolorna):
af
Herrar Grefve Axel Mörner och Liss Olof Larsson;
vid 24:de punkten (angående anslag till Chaltnerska slöjdskolan):
af Herr ii. Norden}elt: »Den af Kongl. Maj:t föreslagna nya staten
för Chalmerska slöjdskolan upptager icke i likhet med staten för Tekniska
högskolan och andra af Riksdagen nyligen godkända stater någon
fördelning uti lön och tjenstgöringspenningar, hvarigenom, om denna stat
antages, åtskilliga missförhållanden inträffa såväl vid tjenstledighet som
vid pensionering, hvilka icke synas mig böra af Riksdagen godkännas.
Så skulle till exempel föreståndaren för Chalmerska slöjdskolan enligt
Kongl. Maj:ts förslag erhålla 700 kronor högre pension, än föreståndaren
för Tekniska högskolan, oaktadt den senare har 600 kronor högre
aflöning, än den förre, och en lektor vid Chalmerska slöjdskolan, med en
lön 20Ö kronor lägre än professorn i grufvevetenskap vid Tekniska högskolan,
erhålla 800 kronor högre pension än denne sistnämnde.
Till belysning af dessa förhållanden följer här ett utdrag af Tekniska
högskolans stat.
T,Öl! Tjenstgörings
penningar.
Föreståndaren utom fri bostad.
1 Professor i ren matematik ....
1 D:o
1 D:o
1 Lektor i
Jag
4,100
4,000
3,400
3,200
2,350
2.500
2,000
2,000
1.500
1,000
i kemisk teknologi utom fri bostad.
i grufvevetenskap..................................
beskrifvande geometri och ritkonst. ..
anser fördenskull att aflöningen för Chalmerska slöjdskolans
föreståndare och lärare bör fördelas i lön och tjenstgöringspenningar samt
föreslår:
att, för tillämpning af nedanstående aflönings- och utgiftsstat
för Chalmerska slöjdskolan, anslaget till denna
skola må ökas med 7,350 kronor.
Föreståndaren, som tillika är lektor, utom fri bostad
..........................................................................
En lektor ...........................................................................
Två lektorer....................................................................
För ofvanstående fyra tjensteman kan lönen
efter 5 år höjas med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500 kronor.
Lön. |
Tjenstgörings- pennmgar. |
3,100: — |
1,900: — |
2,500: — |
1,000: — |
5,000: — |
2,000: — |
— 4,900: —
Transport 10,600:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
79
Lön.
Transport 10,600 |
— |
||
En andre lärare i matematik ....... |
800 |
— |
|
» » » i allmän kemi........... |
1,600 |
— |
|
» lärare i allmän mekanik ............. |
1,200 |
— |
|
» » i allmän och husbyggnadskonst.............. |
1,200 |
— |
|
» » i väg- och vattenbyggnadskonst ...... |
1,000 |
— |
|
» » i bokföring............... |
__ |
_ |
|
» » i frihandsteckning ....... |
_______u |
800 |
__ |
» » i modellering ..................... |
400 |
— |
|
» » i verkstadsarbete ... |
2,400 |
_ |
|
Sekreterarens arfvode............. |
__ |
_ |
|
Bibliotekariens » .................... |
__ |
. _ |
|
Vaktmästare, utom fri bostad ........ |
650: |
_ |
|
Anslag till repetitioner.............................. |
1,200: — |
||
Stipendier och premier ........................... |
550: -- |
||
Bibliotek, samlingar och laboratorium |
3,400: — |
||
Verkstaden .................................. |
1,500: — |
||
Uppvärmning, belysning och diverse |
|||
utgifter............................................. |
4,000: — |
||
Summa kronor |
10,650: — |
20,650: |
— |
Tjenstgörings
pennmgar.
4,900: —
200: —
400: —
300: —
300: —
200: —
400: —
200: —
100: —
600: —
500: —
300: —
100: —
8,500: —
eller tillsammans 39,800 kronor.»
vid 26de punkten (angående understöd till tekniska afton- och söndagsskolor):
af
Herrar Friherre F. von Essen, Fiss Olof Larsson och Gustaf
Jonsson, hvilka yttrade: »Då statens bidrag till ofvannämnda skolor ej synes
böra göras beroende deraf att kommunerna anordna den tekniska
undervisningen, vare sig på Söndagen eller eljest på viss tid af dagen,
borde, enligt vår tanke, benämningen på dessa skolor förändras till »Mindre
tekniska skolor.»
vid 35:te punkten (angående anslag till ny universitetsbyggnad i
Upsala):
af Herr Carl Ekman, som anförde: »Att i en tid, då elementarläroverken
och folkskolorna blifvit väl försedda med ändamålsenliga lokaler,
landets förnämsta undervisningsanstalt fortfarande skall hafva trånga,
otjenliga och osunda lärosalar, samt äfven dessa till otillräckligt antal,
kan jag icke finna rigtigt. Ingenstädes i det bildade Europa torde finnas
80
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 21.
ett universitet med 1400 studerande der för teologiska och juridiska
fakulteternas alla föreläsningar och det långt öfvervägande antalet af
den filosofiska fakultetens icke äro att tillgå mera än 4 egna lärosalar —
af dessa en mätande i höjd något öfver åtta fot — hvartill komma 2
förhyrda. Under det man vid andra universitet — för att vinna en ändamålsenlig
fördelning af lärotimmar och bereda tillgång på sund luft —
beräknar, att i allmänhet ej mer än 3 föreläsare om dagen böra begagna
samma lärosal, måste i Upsala 7 till 8, i vissa fall 10 lärare på samma
dag använda samma föreläsningsrum, hvaraf måste uppkomma en för
lärare och lärjungar skadlig luftförskämning.
Utskottet säger sig sakna uppgifter om åhörarnes antal. Sådana
hade varit lika lätta att erhålla som många andra, hvilka Utskottet begär
och erhåller. Utan svårighet har jag erfarit, att sistlidne hösttermin
hade i den filosofiska fakulteten en föreläsare nära 100 åhörare, eu 52,
en 50 o. s. v.; i den teologiska en 142, eu 67, en 49 och tre 43 hvardera;
i den juridiska en 45, en 44 o. s. v. — siffror, som tillräckligt
torde ådagalägga i hvad män, då fråga är om så små, och i en oaf bruten
följd timme efter timme uppfylda lärosalar, sundhetens fordringar kunna
tillfredställas.
Om för de ständigt växande samlingarne kunde beredas utrymme i
närheten af föreläsningssalarne, och för den akademiska förvaltningen en
lämpligare lokal än den nu varande, vore det väl äfven önskvärd!.
Då Riksdagen under de sist förflutna 20 åren beviljat såsom byggnadsanslag
för elementarläroverken 1,042,000 kronor, för Biblioteket i
Stockholm mera än 1,000,000, för Vetenskapsakademien 798,000, för Teknologiska
institutet och Slöjdskolan 886.000, för Veterinärinstitutet
498,000 kronor, synes det mig icke vara för mycket begärdt, att den
äfven tillgodoser behofvet för landets största universitet, i den män
statsverkets tillgångar det medgifva.»
Häruti instämde Herr P. J. F. von Stroldrch;
af Herrar C. Petre och J. Widén, hvilka yrkade bifall till Kongl.
Maj:ts i ämnet framstälda förslag;
af Herr Grefve S. Lagerberg;
vid 40:de punkten (angående anslag för katalogiseringsarbeten vid
Kongl. Biblioteket):
af Herr L. Norden/dt;
vid 43:dje punkten (angående anslag till högre skolor för qvinlig
ungdom):
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
81
af Herr L. Norden/''eif, som utlät sig: »Då erfarenheten synes mig
till fullo hafva ådagalagt otillräckligheten af anslaget till understöd åt
högre skolor för qvinlig ungdom, 40,000 kronor, och Staten alltför länge
synes mig hafva lemnat den qvinliga ungdomens undervisning utan tillräckligt
understöd, samt få anslag torde för landet lemna mera ekonomiskt
fördelaktiga resultat, än det ifrågavarande, vågar jag föreslå,
att Riksdagen må, med bifall till Herr W. Falks
motion, på extra stat för år 1878 anvisa 60,000 kronor,
att af Kongl. Maj:t disponeras till understöd åt högre
skolor för qvinlig ungdom med högst 3000 kronor åt
hvarje samt under i öfrigt förut stadgade vilkor.»
af Herr J. Widen.
Herr Jöns Rundbäck har begärt få antecknadt, att han hos Utskottat
icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel; och har
enahanda anmälan gjorts af Herr E. af Klint i afseende å 26 —35 punkterna
samt af Herr Grefve L. af Ugglas beträffande 24—40 punkterna
af detta utlåtande.
M. till liiksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Äfd. 12 Raft.
11
82
Stats-Utekottets Utlåtande N:o 21.
Bil. Litt. A.
Förslag till stat för Riksarkivet.
Lön. |
Tjenstgö- ringspen- |
Summa. |
||
Kronor. |
ning-ar. Kronor. |
Kronor. |
||
Riksarkivets chef....................... 1 tjensteman i andra lönegraden u yy yy 1 tjensteman i första lönegraden Till vikariatsersättningar, arfvo-den åt extra biträden m. m. .. 1 förste vaktmästare ................ 1 vaktmästare........................... |
4,400 3.000 6.000 800 500 |
2,000 1,500 3,000 1,200 2,400 300 300 |
6,400 4,500 9.000 3.000 6.000 6,000 1,100 800 |
/Efter 5 år kan lönen hö-ljas med 600 kronor. (Efter 6 år kan lönen hö-ljas med 100 kronor. |
Summa |
36,800 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
83
Bil. Litt. B.
Förslag till stat för Kong! Biblioteket.
Tjenstgö- |
||||
Lön. |
ringspen- |
Summa. |
||
Kronor. |
ningar. |
Kronor. |
||
Kronor. |
||||
Bibliotekets chef........................ |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
das med 600 kronor. |
1 tjensteman i andra lönegraden |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
j Efter 5 år kan lönen hö- |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
(jas med 600 kronor och |
|
1 tjensteman i första lönegraden |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
(efter 10 år med ytterit |
3 |
5,400 |
3,600 |
9,000 |
1 gare 500 kronor. |
Till vikariatsersättning samt arf- |
||||
voden och flitpenningar åt |
||||
extra biträden m. m................ |
— |
6,000 |
||
1 förste vaktmästare .................. |
800 |
300 |
1.100 |
|
1 vaktmästare.............................. |
500 |
300 |
800 |
i Efter 6 år kan lönen hö- |
3 „ ............................ |
1,500 |
900 |
2,400 |
jjas med 100 kronor. |
Summa |-- |
37,700 |
84
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Bil.
Ta -
öfver lärjungeantalet vid de läroverk, der
Läroverk och termin. |
K |
lass |
er o |
c h |
1 i n i |
e r. |
||||
1. |
2. |
3. |
Summa i |
4. |
5. |
Summa i |
4 och 5. |
|||
R. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
|||||
Hudiksvall H. T. 1871 |
19 |
31 |
24 |
74 |
4 |
22 |
0 |
7 |
4 |
29 |
1872 |
13 |
24 |
18 |
55 |
2 |
26 |
1 |
17 |
3 |
43 |
1873 |
19 |
15 |
20 |
54 |
4 |
13 |
0 |
21 |
4 |
34 |
1874 |
18 |
17 |
20 |
55 |
3 |
15 |
3 |
10 |
6 |
25 |
1875 |
17 |
21 |
17 |
55 |
15 |
4 |
1 |
12 |
16 |
16 |
Summa |
86 |
108 |
99 |
293 |
28 |
80 |
5 |
67 |
33 |
147 |
Medeltal |
17,2 |
21,6 |
19,8 |
58,6 |
5,6 |
16,o |
1,0 |
13,4 |
6,6 |
29,4 |
H. T. 1876 |
20 |
24 |
17 |
61 |
8 |
14 |
8 |
5 |
16 |
19 |
Strengnäs H. T. 1871 |
15 |
15 |
23 |
53 |
4 |
17 |
1 |
14 |
5 |
31 |
1872 |
15 |
27 |
19 |
61 |
10 |
13 |
1 |
16 |
ii |
29 |
1873 |
12 |
18 |
30 |
60 |
7 |
11 |
7 |
13 |
14 |
24 |
1874 |
13 |
17 |
25 |
55 |
13 |
16 |
12 |
10 |
25 |
26 |
1875 |
9 |
15 |
17 |
41 |
19 |
7 |
8 |
15 |
27 |
22 |
Summa |
64 |
92 |
114 |
270 |
53 |
64 |
29 |
68 |
82 |
132 |
Medeltal |
12,8 |
18,4 |
22,8 |
54,0 |
10,6 |
12,8 |
5,8 |
13,6 |
16,4 |
26,4 |
H. T. 1876 |
15 |
11 |
16 |
42 |
8 |
10 |
16 |
7 |
24 |
17 |
Nyköping H. T. 1871 |
23 |
25 |
30 |
78 |
3 |
11 |
4 |
15 |
7 |
26 |
1872 |
25 |
31 |
28 |
84 |
5 |
17 |
2 |
10 |
7 |
27 |
1873 |
26 |
37 |
32 |
95 |
11 |
13 |
2 |
13 |
13 |
26 |
1874 |
17 |
39 |
32 |
88 |
10 |
18 |
8 |
11 |
18 |
29 |
1875 |
20 |
32 |
43 |
95 |
27 |
11 |
6 |
16 |
23 |
27 |
Summa |
in |
164 |
165 |
440 |
46 |
70 |
22 |
65 |
68 |
135 |
Medeltal |
22,2 |
32,8 |
33,o |
88,0 |
9,2 |
14,o |
4,4 |
13,o |
13,6 |
27,o |
H. T. 1876 |
34 |
31 |
33 |
98 |
16 |
19 |
6 |
11 |
22 |
30 |
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 21.
85
Litt. C.
boll
realöfverklasser äro afsedda att indragas.
» |
Klas |
ser |
och |
1 i n i |
ö r. |
|||||
6: 1. |
6: 2, |
7: l. |
7: 2. |
Summa i |
6 och 7. |
Summarum. |
||||
E. |
L. |
E. |
L. |
E. |
L. |
E. |
L. |
E. |
L. |
|
2 |
7 |
1 |
5 |
0 |
7 |
1 |
9 |
4 |
28 |
139 |
0 |
8 |
1 |
3 |
1 |
5 |
0 |
7 |
2 |
23 |
126 |
1 |
13 |
0 |
4 |
1 |
2 |
1 |
5 |
3 |
24 |
119 |
0 |
15 |
1 |
12 |
0 |
4 |
0 |
2 |
1 |
33 |
120 |
2 |
6 |
0 |
13 |
1 |
8 |
0 |
3 |
3 |
30 |
120 |
5 |
49 |
3 |
37 |
3 |
26 |
2 |
26 |
13 |
138 |
624 |
1,0 |
9,8 |
0,6 |
7,4 |
0,6 |
5,2 |
0,4 |
5,2 |
2,6 |
27,6 |
124,8 |
1 |
10 |
1 |
4 |
0 |
9 |
1 |
7 |
3 |
30 |
129 |
2 |
15 |
1 |
19 |
0 |
27 |
1 |
10 |
4 |
71 |
164 |
1 |
12 |
1 |
14 |
1 |
22 |
0 |
24 |
3 |
72 |
176 |
2 |
8 |
1 |
9 |
0 |
13 |
1 |
18 |
4 |
48 |
150 |
2 |
12 |
2 |
10 |
0 |
9 |
1 |
15 |
5 |
46 |
157 |
8 |
8 |
2 |
8 |
2 |
7 |
0 |
12 |
12 |
35 |
137 |
15 |
55 |
7 |
60 |
3 |
78 |
3 |
79 |
28 |
272 |
784 |
3,o |
11,0 |
1,4 |
12,o |
0,6 |
15,6 |
0,6 |
15,8 |
5,6 |
54,4 |
156,8 |
5 |
16 |
5 |
4 |
2 |
10 |
3 |
7 |
15 |
37 |
135 |
0 |
14 |
3 |
8 |
0 |
12 |
0 |
13 |
3 |
47 |
161 |
1 |
14 |
0 |
11 |
2 |
7 |
0 |
13 |
3 |
45 |
166 |
3 |
11 |
1 |
13 |
0 |
11 |
2 |
7 |
6 |
42 |
182 |
1 |
12 |
3 |
10 |
1 |
13 |
0 |
11 |
5 |
46 |
186 |
3 |
9 |
1 |
14 |
4 |
8 |
0 |
13 |
8 |
44 |
197 |
8 |
60 |
8 |
56 |
7 |
51 |
2 |
57 |
25 |
224 |
892 |
1,6 |
12,o |
1,6 |
11,2 |
1,4 |
10,2 |
0,4 |
11,4 |
5,o |
44,8 |
178,4 |
5 |
16 |
1 |
11 |
2 |
11 |
3 |
9 |
11 |
47 |
208 |
86
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Läroverk och termin. |
Klasser |
och |
1 i n i |
e r. |
||||||
1. |
2. |
3. |
Summa 1-3. |
i. |
6. |
Summa i |
4 och 5. |
|||
E. |
L. |
E. |
L. |
E. |
L. |
|||||
Westerås H. T. 1871 |
18 |
36 |
31 |
85 |
1 |
33 |
4 |
29 |
5 |
62 |
1872 |
18 |
42 |
36 |
96 |
3 |
22 |
1 |
28 |
4 |
50 |
1873 |
21 |
43 |
38 |
102 |
4 |
27 |
5 |
19 |
9 |
46 |
1874 |
23 |
36 |
42 |
101 |
8 |
33 |
0 |
24 |
8 |
57 |
1875 |
21 |
32 |
39 |
92 |
34 |
19 |
7 |
20 |
41 |
39 |
Summa |
101 |
189 |
186 |
476 |
50 |
134 |
17 |
120 |
67 |
254 |
Medeltal |
20,2 |
37,8 |
37,2 |
95,2 |
10,o |
26,8 |
3,4 |
24,0 |
13,4 |
50,8 |
H. T. 1876 |
27 |
40 |
28 |
95 |
20 |
13 |
24 |
18 |
44 |
31 |
Wexiö H. T. 1871 |
33 |
53 |
64 |
150 |
2 |
47 |
2 |
51 |
4 |
98 |
1872 |
30 |
50 |
49 |
129 |
5 |
63 |
3 |
41 |
8 |
104 |
1873 |
36 |
45 |
44 |
125 |
3 |
45 |
5 |
50 |
8 |
95 |
1874 |
36 |
53 |
38 |
127 |
1 |
41 |
1 |
48 |
2 |
89 |
1875 |
34 |
Öl |
48 |
133 |
6 |
36 |
0 |
38 |
6 |
74 |
Summa |
169 |
252 |
243 |
664 |
17 |
232 |
11 |
228 |
28 |
460 |
Medeltal |
33,s |
50,4 |
48,6 |
132,8 |
3,4 |
46,4 |
2,2 |
45,6 |
5,6 |
92,o |
H. T. 1876 |
38 |
44 |
52 |
134 |
6 |
34 |
6 |
30 |
12 |
64 |
Kristianstad H. T. 1871 |
33 |
50 |
58 |
141 |
6 |
30 |
3 |
26 |
9 |
56 |
1872 |
31 |
43 |
51 |
125 |
7 |
45 |
5 |
20 |
12 |
65 |
1873 |
33 |
55 |
43 |
131 |
12 |
28 |
6 |
31 |
18 |
59 |
1874 |
34 |
60 |
56 |
150 |
11 |
31 |
3 |
16 |
14 |
47 |
1875 |
26 |
64 |
57 |
147 |
14 |
33 |
6 |
26 |
20 |
59 |
Summa |
157 |
272 |
265 |
694 |
50 |
167 |
23 |
119 |
286 |
|
Medeltal |
31,4 |
54,4 |
53,o |
138,8 |
10,o |
33,4 |
4,6 |
23,8 |
14,6 |
57,2 |
H. T. 1876 |
28 |
44 |
59 |
131 |
24 |
29 |
7 |
26 |
31 |
55 |
Halmstad H. T. 1871 |
16 |
33 |
40 |
89 |
12 |
21 |
2 |
10 |
14 |
31 |
1872 |
19 |
24 |
28 |
71 |
13 |
20 |
8 |
15 |
21 |
35 |
1873 |
18 |
25 |
30 |
73 |
9 |
26 |
7 |
13 |
16 |
39 |
1874 |
20 |
25 |
28 |
73 |
14 |
16 |
8 |
21 |
22 |
37 |
1875 |
37 |
25 |
24 |
86 | |
15 |
13 |
10 |
12 |
25 |
25 |
Summa |
no |
132 |
150 |
392 |
63 |
96 |
35 |
71 |
98 |
167 |
Medeltal |
22,o |
26,4 |
30,o |
78,4 |
12,6 |
19,2 |
7,o |
14,2 |
19,6 |
33,4 |
H. T. 1876 |
23 |
38 |
25 |
86 |
9 |
15 |
11 |
11 |
20 |
26 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
87
Klas |
ser |
och |
1 i n i |
e r. |
Summa Summarum. |
|||||
6: |
1. |
6: |
2. |
7: |
1. |
7 |
2. |
Summa i |
6 och 7. |
|
R. |
L. |
R. |
L. |
K. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
|
2 |
46 |
0 |
29 |
0 |
26 |
0 |
20 |
2 |
121 |
275 |
2 |
28 |
1 |
36 |
0 |
20 |
0 |
23 |
3 |
107 |
260 |
1 |
23 |
2 |
31 |
1 |
27 |
0 |
19 |
4 |
100 |
261 |
5 |
15 |
1 |
14 |
1 |
17 |
1 |
30 |
8 |
76 |
250 |
0 |
21 |
2 |
9 |
1 |
18 |
2 |
12 |
5 |
60 |
237 |
10 |
133 |
6 |
119 |
3 |
108 |
3 |
104 |
22 |
464 |
1.283 |
2,o |
26,6 |
1,2 |
23,8 |
0,6 |
21,6 |
0,6 |
20,8 |
4,4 |
92,8 |
256,6 |
5 |
16 |
0 |
16 |
1 |
4 |
0 |
15 |
6 |
Öl |
227 |
0 |
43 |
5 |
32 |
0 |
23 |
0 |
30 |
5 |
128 |
385 |
3 |
43 |
0 |
33 |
4 |
35 |
0 |
22 |
7 |
133 |
381 |
2 |
44 |
0 |
37 |
3 |
22 |
1 |
28 |
6 |
131 |
365 |
2 |
36 |
0 |
34 |
0 |
31 |
0 |
18 |
2 |
119 |
339 |
1 |
33 |
0 |
34 |
0 |
28 |
0 |
25 |
1 |
120 |
334 |
8 |
199 |
5 |
170 |
7 |
139 |
1 |
123 |
21 |
631 |
1,804 |
1,6 |
39,8 |
1,0 |
34,o |
M |
27,8 |
0,2 |
24,6 |
4,2 |
126,2 |
360,8 |
0 |
35 |
0 |
30 |
0 |
25 |
0 |
24 |
0 |
114 |
324 |
1 |
36 |
6 |
15 |
0 |
15 |
2 |
16 |
9 |
82 |
297 |
2 |
20 |
0 |
27 |
5 |
11 |
1 |
15 |
8 |
73 |
283 |
3 |
14 |
1 |
15 |
0 |
20 |
4 |
11 |
8 |
60 |
276 |
2 |
21 |
2 |
11 |
1 |
14 |
0 |
16 |
5 |
62 |
278 |
1 |
14 |
2 |
16 |
0 |
7 |
0 |
12 |
3 |
49 |
278 |
9 |
105 |
11 |
84 |
6 |
67 |
7 |
70 |
33 |
326 |
1,412 |
1,8 |
21,0 |
2,2 |
16,8 |
1,2 |
13,4 |
1,4 |
14,o |
6,6 |
65,2 |
282,4 |
2 |
17 |
1 |
15 |
2 |
9 |
0 |
7 |
5 |
48 |
270 |
1 |
21 |
0 |
9 |
0 |
5 |
0 |
3 |
1 |
38 |
173 |
0 |
11 |
0 |
12 |
0 |
8 |
0 |
5 |
0 |
36 |
163 |
2 |
11 |
0 |
4 |
0 |
10 |
0 |
8 |
2 |
33 |
163 |
5 |
9 |
1 |
8 |
0 |
5 |
0 |
8 |
6 |
30 |
168 |
5 |
17 |
1 |
7 |
0 |
7 |
0 |
6 |
6 |
37 |
179 |
13 |
69 |
2 |
40 |
0 |
35 |
0 |
30 |
15 |
174 |
846 |
2,6 |
13,8 |
0,4 |
8,o |
0,o |
7,o |
0,o |
6,o |
3,o |
34,8 |
169,2 |
5 |
11 |
3 |
15 |
1 |
6 |
0 |
7 |
9 |
39 |
180 |
88
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Läroverk och termin. |
K |
lass |
e r |
c h |
1 i n i |
e r. |
||||
1. |
2. |
3. |
Summa i |
4. |
6. |
Summa i |
4 och 6. |
|||
R. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
|||||
Hernösand H. T. 1871 |
33 |
23 |
41 |
97 |
4 |
23 |
0 |
15 |
4 |
38 |
1872 |
27 |
41 |
24 |
92 |
3 |
30 |
1 |
16 |
4 |
46 |
1873 |
25 |
29 |
33 |
87 |
4 |
21 |
1 |
22 |
5 |
43 |
1874 |
22 |
29 |
28 |
79 |
3 |
20 |
3 |
25 |
6 |
45 |
1875 |
20 |
23 |
33 |
76 |
12 |
21 |
1 |
17 |
13 |
38 |
Summa |
127 |
145 |
159 |
431 |
26 |
115 |
6 |
95 |
32 |
210 |
Medeltal |
25,4 |
29,0 |
31,8 |
86,2 |
5,2 |
23,o |
1.2 |
19,o |
6,4 |
42,0 |
H. T. 1876 |
30 |
28 |
24 |
82 |
12 |
22 |
13 |
20 |
25 |
42 |
Östersund H. T. 1871 |
24 |
36 |
16 |
76 |
1 |
22 |
2 |
9 |
3 |
31 |
1872 |
32 |
41 |
17 |
90 |
2 |
11 |
2 |
12 |
4 |
23 |
1873 |
24 |
41 |
20 |
85 |
2 |
13 |
4 |
10 |
6 |
23 |
1874 |
18 |
36 |
26 |
80 |
2 |
9 |
2 |
0 |
4 |
15 |
1875 |
22 |
30 |
20 |
72 |
2 |
17 |
3 |
7 |
5 |
24 |
Summa |
120 |
184 |
99 |
403 |
9 |
72 |
13 |
44 |
22 |
116 |
Medeltal |
24,0 |
36,8 |
19,8 |
80,6 |
1,8 |
14,4 |
2,6 |
8,8 |
4,4 |
23,2 |
H. T. 1876 |
29 |
25 |
19 |
73 |
11 |
13 |
4 |
16 |
15 |
29 |
Luleå H. T. 1871 |
11 |
16 |
14 |
41 |
0 |
15 |
0 |
9 |
0 |
24 |
1872 |
15 |
19 |
9 |
43 |
1 |
12 |
2 |
10 |
3 |
22 |
1873 |
15 |
12 |
18 |
45 |
2 |
6 |
1 |
9 |
3 |
15 |
1874 |
20 |
15 |
13 |
48 |
2 |
11 |
2 |
5 |
4 |
16 |
1875 |
10 |
20 |
14 |
44 |
4 |
5 |
2 |
9 |
6 |
14 |
Summa |
71 |
82 |
68 |
221 |
9 |
49 |
7 |
42 |
16 |
91 |
Medeltal |
14,2 |
16,4 |
13,6 |
44,2 |
1,8 |
9,8 |
1,4 |
8,4 |
3,2 |
18,2 |
H. T. 1876 |
20 |
15 |
12 |
47 |
6 |
4 |
4 |
6 |
10 |
10 |
Stats-Utskottets i flätande N:o 21.
89
Klas |
ser |
och |
1 i n i |
e r. |
Summa Summarum. |
|||||
6: l. |
6: 2. |
7: l. |
7: 2. |
Summa i |
6 och 7. |
|||||
R. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
R. |
L. |
|
0 |
23 |
2 |
19 |
0 |
17 |
1 |
11 |
3 |
70 |
212 |
0 |
22 |
0 |
19 |
2 |
9 |
0 |
16 |
2 |
66 |
210 |
1 |
21 |
0 |
16 |
1 |
13 |
0 |
8 |
2 |
58 |
195 |
1 |
20 |
1 |
12 |
0 |
10 |
1 |
11 |
3 |
53 |
186 |
1 |
20 |
1 |
12 |
0 |
10 |
0 |
11 |
2 |
53 |
182 |
3 |
106 |
4 |
78 |
3 |
59 |
2 |
57 |
12 |
300 |
985 |
0,G |
21,2 |
0,8 |
15,6 |
0,6 |
11,8 |
0,4 |
11,4 |
2,4 |
60,o |
197,o |
i |
17 |
1 |
16 |
1 |
11 |
0 |
9 |
3 i |
53 |
205 |
0 |
8 |
0 |
13 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
23 |
133 |
i |
7 |
0 |
12 |
0 |
8 |
0 |
1 |
1 |
28 |
146 |
i |
8 |
1 |
12 |
0 |
3 |
0 |
0 |
2 |
23 |
139 |
i |
6 |
1 |
11 |
0 |
2 |
0 |
0 |
2 |
19 |
120 |
i |
4 |
0 |
13 |
0 |
3 |
0 |
0 |
1 |
20 |
122 |
4 |
33 |
2 |
61 |
0 |
18 |
0 |
1 |
6 |
113 |
660 |
0,8 |
6,6 |
0,4 |
12,2 |
0,o |
3,6 |
0,o |
0,2 |
1,2 |
22,6 |
132,o |
3 |
6 |
1 |
6 |
0 |
6 |
0 |
2 |
4 |
20 |
141 |
1 |
9 |
0 |
6 |
1 |
7 |
0 |
5 |
2 |
27 |
94 |
1 |
6 |
1 |
9 |
0 |
7 |
0 |
7 |
2 |
29 |
99 |
2 |
10 |
1 |
8 |
1 |
4 |
0 |
11 |
4 |
33 |
100 |
2 |
13 |
0 |
10 |
1 |
2 |
1 |
5 |
4 |
30 |
102 |
2 |
7 |
1 |
12 |
0 |
6 |
2 |
4 |
5 |
29 |
98 |
8 |
45 |
3 |
45 |
3 |
26 |
3 |
32 |
17 |
00 |
493 |
1,G |
9,o |
0,6 |
9,o |
0,6 |
5,2 |
0,6 |
6,4 |
3,4 |
29,6 |
98,6 |
2 |
7 |
0 |
6 |
1 |
11 |
0 |
6 |
3 |
30 |
100 |
/ A/d. 12 Höft.
Bih. till Riksd. Prof 1877.
4 Sami.
12
90
Stats-TJtskottets Utlåtande N.o 21.
Bil. Lutt. D.
Förteckning öfver de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg under
Åttonde kufvudtiteln för år 1878.
Nuvarande |
Dyrtiils |
Summa. |
||||
aflöning. |
tillägg. |
|||||
Nationalmuseum. |
||||||
Intendenten .................................................. |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 amanuens ..................................................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
1 d:o ................................................ |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
Sgr |
1,100 |
— |
||||
Domkapitlens expeditioner. |
||||||
Löneförbättringar åt konsistoriinotarier och |
18,580 |
3,716 |
_ |
22,296 |
__ |
|
Slöjdskolan i Stockholm. |
||||||
Föreståndaren ................................................. |
5,000 |
_ |
1,000 |
_ |
6,000 |
— |
Bibliotekarien och materialförvaltaren .......... |
1,200 |
— |
240 |
— |
1,440 |
— |
Matrikelföraren .................................................. |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
__ |
Sekreteraren.................................................. |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
1 öfverlärare.................................................... |
2,300 |
— |
460 |
— |
2,760 |
— |
1 d:o .................................................... |
2,300 2,200 |
— |
460 |
— |
2,760 |
— |
1 d:o .................................................... |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
|
1 d:o ........................................................ |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
1 d:o ........................................................ |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 1,800 |
— |
1 (bo |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
|
1 (bo ..................................................... |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
— |
1 (bo ................................................ |
1,300 |
— |
260 |
— |
1,560 |
— |
1 (bo ................................................... |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
— |
Transport |
4,740 |
— |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
91
Nuvarande |
Dyrtids |
|||||
aflöning. |
tillägg. |
|||||
Transport |
4,740 |
_ |
||||
1 öfverlärare................................................. |
1,000 |
— |
200 |
_ |
1,200 |
— |
1 d:o ....................................... |
900 |
180 |
— |
1,080 |
__ |
|
1 d:o |
800 |
— |
160 |
■ |
960 |
_ |
1 d:o ..................................... |
700 |
— |
140 |
_ |
840 |
— |
17 underlärare med aflöning lägst 150 och |
||||||
högst 550 kronor............................. |
6,400 |
— |
1,280 |
— |
7.680 |
— |
Biträdande lärare .......................................... |
8,000 |
— |
1,600 |
— |
9,600 |
|
Undervisning i varukännedom .......................... |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
|
Undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
|
Undervisning i extra ämnen och allmänna före- |
||||||
drag ................................................. |
3,850 |
— |
770 |
— |
4,620 |
— |
1 maskinist .............. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
2 portvakter................................................... |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
Vård och skötsel af värmeledningen samt ven- |
||||||
tilationsapparaten.......................................... |
600 |
—• |
120 |
— |
720 |
— |
Sgr |
9,730 |
— |
||||
Gymnastiska centralinstitutet. |
||||||
! 1 öfverlärare.................................................. |
4,000 |
800 |
4,800 |
|||
1 (1:0 ............................................... |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
_ |
1 (ko ..................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
_ |
1 lärare ..................................................... |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
_ |
1 (ko |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
_ |
1 d:o |
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
_ |
1 lärarinna.................................................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
_ |
1 (ko ................................................. |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
_ |
1 sekreterare .............................................. |
750 |
— |
150 |
— |
900 |
— |
Sgr |
— |
— |
3,910 |
— |
||
Provincialläkarne. |
||||||
1 provincialläkare ..................................... |
2,000 |
_ |
400 |
2,400 |
||
26 d:o ...... ............. |
52,000 |
— |
10,400 |
62,400 |
_ |
|
1 .ko ................... |
1,500 |
300 |
— |
1,800 |
_ |
|
111 (ko ...................................... |
166,500 |
— |
33,300 |
— |
199,800 |
— |
Sgr | |
44,400)— |
92
Stats- TJtskoitets Utlåtande N:o 21.
I |
! Nuvarande , |
Dyrtids- |
Summa. |
j |
||
aflöning. |
l |
tillägg. |
; |
|||
Undervisningsanstalter för barnmorskor. Stockholms undervisningsanstalt: |
1 |
|||||
1 adjunkt ....................................................... |
300 |
60 |
— |
360 |
- |
|
1 biträdande lärare .................................... |
1,000 |
— |
200 |
-1 |
1,200 |
— |
1 förestånderska.............................................. |
250 |
— |
50 |
- |
300 |
— |
1 instruktionsbarnmorska............................... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
Barnmorskeläraren ...................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
Göteborgs undervisningsanstalt: |
||||||
1 barnmorskelärare....................................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
1 förestånderska.............................................. |
450 |
— |
90 |
540 |
— |
|
i biträdande lärare........................................ |
1,000 |
— |
200 |
1,200 |
-1 |
|
Sgr |
1,620 |
1 |
||||
Veterinärinstitutet i Stockholm. |
i |
|||||
t professor.......................................................... |
4,500 |
— |
900 |
— • |
5,400 |
H |
1 d:o ................................................... |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
i |
1 d:o .................................................. |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
--i |
1 d:o ................................................. |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
|
1 lektor ............................................................ |
3,000 |
—• |
600 |
— |
3,600 |
|
1 adjunkt ..................................................... |
1,500 |
— |
300 |
- |
1,800 |
i |
1 instruktionssmed ................................. |
1,500 |
300 |
1,800 |
_i |
||
1 kamererare .............................................. |
1,000 |
- |
200 |
— |
1,200 |
|
Sgr |
4,800 |
— |
||||
Akademien för de fria konsterna. |
||||||
1 sekreterare................................................... |
800 |
_ |
16C |
— |
96C |
— |
1 amanuens .................................................. |
400 |
— |
8C |
- |
481 |
- |
1 skattmästare............................................. |
300 |
_ |
60 |
) — |
36C |
— |
Akademiens läroverk: |
||||||
1 direktör ................................................... |
1,100 |
_ |
220 |
) — |
1,320 |
- |
1 professor å den manliga afdelningen .......... |
1,450 |
— |
290 |
) — |
i 1,74C |
— |
1 d:o d:o .......... |
1,450 |
- |
290 |
> — |
1,74C |
»— |
i d:o d:o ......... |
1,100 |
— |
220 |
)- |
1,321 |
|
Transport |
1- |
1,320 — |
— |
Stats Utskottets Utlåtande N:o 21.
93
] Nuvarande ; i |
Dyrtids- tillägg. ; |
Summa. |
|||
1,320 |
|||||
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
— |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
700 |
— |
140 |
— |
840 |
— |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
— |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
|
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
— |
600 |
_ |
120 |
_ |
720 |
__ |
650 |
— |
130 |
— |
780 |
— |
650 |
— |
130 |
— |
780 |
— |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
— |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
-1 |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
|
300 |
— |
60 |
— |
360 |
|
300 |
— |
60 |
360 |
! ! |
|
300 |
— |
60 |
360;—j |
||
i 1 ~ |
4,500 — |
-I-I |
professorer
d:o
(1:0
lärare å de
Transport
den manliga afdelningen ...
d:o
d:o
2 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:o ...... |
1 |
d:o |
d:0 ...... |
1 |
d:o |
d:o ..... |
Arfvode för föreläsningar i konstens |
||
1 |
professor |
å den qvinliga afdelningen |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:0 |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
d:o |
d:0 |
1 |
d:o |
d:o |
1 |
lärare å |
den qvinliga afdelningen .... |
j 1 |
d:o- |
d:o |
historia
Sgr
94
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
Bil.
Biksstatens
1877 års Riks-stat anslår: |
||||||||||||
Förslå |
gS |
anslag. |
||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kbft. |
kr |
Kronor. |
;ö. |
Kronor. |
Ö. |
Ecklesiastik- |
17,000 54,750 21,340 28,150 36,300 15,097 |
58 |
130,110 |
11 |
315,425 |
46 |
3,035 |
3 |
6,374 |
13 |
17,000 54,750 21,340 28,150 36,300 467,007 |
28 |
Departementschefen..................... Departementets expedition........ Riksarkivet: Nuvarande anslag .................. Tillkommer: För nya lönesta-Kongl. Biblioteket: Nuvarande anslag ................ Tillkommer: För nya lönesta- lämpning............................. Tillökning i anslaget för böc-köp och inbindning........ Nationalmuseum (deraf 9,000 kr. Penningar: Nuvarande belopp............... Tillkommer: Prostetunna för församling ........................ Indelt ränta etc , oförändradt stat ................................... Indelt tionde etc., oförändradt |
172,637 58 |
130,110|11 |
315,425|46| |
3,035| 3 |
6,374131 |
624,547 j28 |
Tp:t
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
95
Litt. E.
Åttonde Hufvndtitei.
Förslag till blifvande |
Riks-stat: |
|||||||||||
F örslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Xndelt |
Oindelt spannmål. |
Summa. |
|||||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||
departementet. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 54,750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17,000 54,750 |
— |
|||
............................... 21,340: — tens tillämpning...... 16,060: — |
37,400 |
37,400 |
||||||||||
............................. 28,150: — tens till- ............... 21,550: — kers in- ............... 6,000: — 27,550: — |
55,700 |
55,700 |
||||||||||
reservationsanslag) ................. |
36,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
36,300 |
— |
||||
............... 15,097:58. Siljan snäs ............... 15:50. 15,113:08 enligt 1877 års riks- ............................. 130,110:11 enligt 1877 års riks-.............................. 315,425:46 |
||||||||||||
Transport |
201,150]— |
- |
— |
- |
— |
— |
— |
201,150 |
— |
96
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
1877 års Riks-stat anslår:
Tp:t
Tp:t
Penningar.
Förslagsanslag. |
||
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
1 Värde för- Miitt. s!agsvis t2 1 kronor 10 |
Kronor.
172,637
6,510
10,000
22,700
422,465
58
88
634 313
46
Kronor.
130 110
82,363
36
212,473
11
47
Kronor.
315,425
112,381
46
71
Kbft.
3,035
SO
427,807117| 3,115
Summa.
Kronor
6,374
168
13
42
6,542
55
Kronor.
624,547
6,510
10,000
22,700
617,379
1,281,136
28
37
Oindelt spanmål: Nuvarande
belopp ...............................
Tillkommer: Förhöjning i fördel
från 2,io till 2,40 kr.
Särskilda förslagsanslag för kleIjiskopens
på Gotland lön..
Åt 13 konsistorii-notarier å
Domkapitlens expeditioner, EeLappmarks
ecklesiastikverk, FörUniversiteten
(deraf 98,700 kr.
Penningar:
Bestämdt anslag: Nuvarande
belopp ......................
Tillkommer: Löneförhöjning
åt läraren i psykiatri
vid Upsala universitet
(år 1877 på
extra stat) ....................
Förslagsanslag: Nuvarande
belopp för tillämpning af
nya lönestaten..................
Tillkommer: Till ombildning
af adjunkturer, till
docentstipendier m. m.
Indelt ränta etc., oförändradt
stat ....................................
Indelt tionde etc., oförändradt
stat .......................................
Oindelt spanmål: Nuvarande
belopp .................................
Tillkommer: Förhöjning i
värdet från 2,io till 2,4 o
65,
Ståts-Utskottets''*Utlåtande N:o 21.
97
Mått. Värde.
3,035: 3. 6,374:13.
slagsvär
pr
kbft ... 910:59,
resiet:
270 kr., högst .
servationsanslag
slagsanslag .......
Förslagsanslag):
Transport
7,284: 72
3,000: —
3,510: —
323,765: 88.
1,000:— 324.765:88.
98,700: —
64,000: — 162,700: — 487.465:88
enligt 1877 års riks
.
............................... 82,363:36
enligt 1877 års riks.
............................... 112,381:71
Mått.
80: 2.
förslags
-
Värde.
168:42.
kr. pr kbft 24: 06. 192: 48
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Kronor.
201,150
15,11308
6,510
10,000
22,700
487,465
Kronor.
130,110
82,363
11
36
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
I Värde för|
slagsvis å 2
I kronor 40
öre kubikf.
Kronor.
315,425
46
112,381)71
Kbft.
3,035
80
kr.
Kronor.
7,284
72
192 48
Summa.
Kronor.
201,115
467,933
6,510
10,000
22,700
37
682,403
13
Transport! 742,938)96) 212,473)47| 427,807|17| 3,115| 5| 7,477|20| 1,390,696)80
Bill. till Riksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afl. 12 Haft. 13
98
St ats-Ut skottets Utlåtande N:o 21.
Tp:t
Tp:t
1877 års Eiks-stat anslår:
Penningar.
Kronor.
684,313
102,550
2,413,974
46
29
Förslagsanslag
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Kronor.
212,473 47
4,868
27
3,150.837(751 217,341(74
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Kronor.
427,807
17
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubikf.
Summa.
Kbft. kr. Kronor, ö. Kronor,
3,115
o
427,807 j 171 3,115| 5
6.542
55
6,542(55
1,281,136:65
102,550
2,418,842
56
3,802,529 21
Karolinska mediko - kirurgiska
Nuvarande anslag ..................
Tillkommer: Löneförbättring åt
Arfvoden åt trenne amanuElementarläroverken,
ReservaPenningar:
Nuvarande belopp
Tillkommer:
För lärares uppflyttning i
negrad..........................
Ersättning för afkomsten
af Wings pastorat, som
upphört att vara prebende
till en lektorsbeställning
vid Skara
elementarläroverk........
Dito för ett från staden
Wimmerby hittills utgående,
numera indraget
aflöningsbidrag till rektor
derstädes ...............
För det reala elementarläroverkets
i Stockholm
utveckling med ytterligare
2:ne klasser ......
För läroverkets i Sundsvall
utvidgning till fullständigt
elementarläroverk
på den reala linien
För läroverkets i Oskarshamn
utvidgning från
tre- till femklassigt ....
För pedagogiens i Falköping
förändring till treklassigt
elementarläroverk
.............................
Transport
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 21.
99
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
institutet:
e. o. professorer
enser ................
tionsanslag:
Transport
102,550
7,000
2,400
2,413,974: 29.
högre löSO,
000: —
607: 72.
60: —
5,600: -
5,750: —
5,600: —
5,400: —
53,017: 72. 2,413,974: 29.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Kronor.
742,938
111,950
854,888
Kronor.
212,473
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Kronor.
427,807
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40
öre kubikf.
Kbft.
3,115
96| 212,473|47| 427,807|17| 3,115
Kronor.
7,477
5| 7,477|20
Summa.
Kronor.
1,390,696
111,950
1,502,646
80
100
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1877 års Riks-stat anslår: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||
Kronor. |
^Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
t 3,150,837 |
75 |
217,341 |
74 |
427,807 |
17 |
3,115 |
5 |
6,542 |
55 |
3,802,529 |
21 |
Transport sedda anslag ............. Förhöjning af anslaget till |
34,000 64,119 |
31 |
4,219 |
4,519 |
62 |
448 |
9 |
942 |
69 |
34,000 73,800 |
62 |
Indelt ränta etc., oförändradt stat ....................................., Seminarium för bildande af lä-Pedagogier och folkskolor: stat ..................................... Indelt tionde etc, oförändradt stat ....................................... Oindelt spanmål: Nuvarande belopp ................................ Tillkommer: Förböjning i |
|
2,262,850 |
2,262,850 |
Folkundervisningen: Seminarier för folkskolelärares Nuvarande anslag ............ Tillkommer: För lärares upp-flyttning i högre lönegrad |
||||||||||
,t 5,511,807 06 221,560|74 432,326 |
79 |
3,564| 4 |
7,485 24 |
6,173,179 83 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
101
Förslag till blifvande Riks stat: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar |
Indfilt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Samma. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
i Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 1 öre kubik! |
|||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
53,017:72. 2,413,974: 29 |
854,888 |
96 |
212,473 |
47 |
427,807 |
17 |
3,115 |
5 |
7,477 |
20 |
1,502,646 |
80 |
1,500: — |
||||||||||||
10,0?°.:.” 64,517: 72 2.478.492: 01 |
2,478,492 |
Öl |
4,868 |
27 |
2,483,360 34,000 |
28 |
||||||
rarinnor ....................................... |
34,000 |
— |
— |
— |
--- |
— |
— |
|||||
............. 64,119:31. slaget för a»slaS...... 1.Ö00: - 62,619: 31 enligt 1877 års riks- .............................. 4,219: - enligt 1877 års riks-............................... 4,''519: 62 Matt. Värde. 448: 9. 942: 69. förslags- pr kött... 134:67. 1,077:36 |
62,619 |
31 |
4,219 |
4,519 |
62 |
448 |
9 |
1,077 |
36 |
72,435 |
29 |
|
bildande: 202,650: — |
||||||||||||
3,000: — |
||||||||||||
13,500: — 219,150: — |
||||||||||||
Transport 219,150: — |
3,430,00028 |
221,560174| |
432,326i79| |
3,5ö4| 4 |
8,55456] |
4,092,442 37 |
102
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1877 års Kiks-stat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubikf.
Summa.
Tp:t
Kronor.
5,511,807
06
Kronor.
221,560 74
Kronor.
432,326
79
Kbft. jkr.
3,564 4
Kronor.
7,485
24
Kronor.
6,173,179
Stipendier för seminarieelever:
Nuvarande belopp...............
Tillkommer förhöjning.........
Arfvoden och resekostnadserfolkskoleinspektörer
(oförUndervisningsmateriel
m. m.
skolorna (oförändradt)........
Understöd åt högre folkskolor
dradt).................................
eller ett gemensamt reser
anslag
...........................
Till befrämjande affolkunderrikets
nordligare trakter bo
anslag
(oförändradt)............
Lönetillskott åt lärare vid folk
småskolor, Förslagsanslag:
Nuvarande anslag .............
Tillkommer: Förhöjning för
småskolorna.....................
Understöd åt folkhögskolor,
anslag (oförändradt).........
Understöd för aflöning af läfortsättningsskolan,
För
(nytt).
...............................
Bidrag till aflöning af lärare
na (nytt)..............................
Tp:t
265,950
5,777,757j06|
221,560|74| 432,326|79|
265,950
3,564] 4
7,485)24
6,439,129
83
De tekniska läroverken:
Nuvarande anslag ..................
Tillkommer:
Återstoden af erforderliga
ning af nya staten för
skolan ............................
Stafs-Ufskottets Utlåtande N:o 21.
103
Förslag till blifvande Riks-stat: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spannmål. |
Summa. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
|||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport 219,150: — |
3,430,000 |
28 |
221,560 |
74 |
432,326 |
79 |
3,564 |
4 |
8,554 |
56 |
4,092,442 |
37 |
55,000: — 5,000:- 60.000: — ändradt)... 65,000: — ............ 15,000: — (oförän- ............... 20,000: — vations- ....................................379,150: — visningen bland de i ............. 12,000: — skolor och |
||||||||||||
1,863,200: — |
||||||||||||
136,800: — 2,000,000: — Förslags- ................ Bor-rare vid ............. 30,000: — 2,072,000: — i slöjd vid fblkskolor-.....!........................... 15,000: — |
2,466,150 |
2,466,150 |
||||||||||
...........................265,950: — |
||||||||||||
beloppet för tillämp-den tekniska hög-.............. 15,100: — |
||||||||||||
Transport 15,100:— 265,950: — |
5,896,150|28 |
221,560 74 |
432,326)79 |
3,564 4 |
8,554 |
C* 05 |
6,558,592)57 |
104
Stats-TJtskottds Utlåtande N:o 21.
1877 års Kiks-stat anslår:
Fp: t
fp:t
Penningar. |
Fö rslagsanslag. |
Summa. |
|||||||||
Iudelt ränta |
Xndelt |
Oindelt Mått. |
spanmål. Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
"------ kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
5,777,757 |
06 |
221,560 |
74 |
432,326 |
79 |
3.564 |
4 |
7,485 |
24 |
6,439,129 |
83 |
29,400 |
29,400 |
||||||||||
291,000 |
291,600 |
||||||||||
22,441 |
4,103 |
82 |
26,544 |
82 |
|||||||
8,250 |
_ |
— |
— |
— |
— |
8,250 |
— |
||||
39,400 |
— |
-- |
— |
— |
— |
39,400 |
— |
||||
7,500 |
— |
— |
— |
— |
-- |
~ |
7,500 |
||||
45,000 |
45,000 |
||||||||||
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
||||
8,250 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,250 |
— |
||
38,480 |
— |
— |
— |
— |
— |
38,480 |
— |
||||
27,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
27,300 |
— |
||||
48,000 |
— |
— |
— |
— |
48,000 |
||||||
30,550 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,550 |
— |
|||
6,370,928.00 |
221,56074 |
436,430 |
61 |
3,564 4 |
7,485 24 |
7,042,404:65 |
För tillämpning af ny stat
merska slöjdskolan .........
För ordnande af undervisvid
den tekniska aftondagsskolan
i Eskilstuna..
Gymnastiska centralinstitutet ..
Sundhetskollegium med medici
Detta
anslag, hvarom utlåtande fram
afgifvas, upptages här på sätt Kougl
Medicinalstyrelsen och dit höNuvarande
anslagsbelopp ..
Tillkommer: För tillämpning
medicinalstyrelsen ..........
Barnmorske-undervisningen och
Ortopediska institutet.................
Veterinärundervisningen ........
Vaccinationens befrämjande:
Nuvarande anslag .................
Tillkommer: Förhöjning, mot
vaccinationsfonden.
..........
Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska
läkaresällskapet...........
Svenska akademien...................
Vetenskaps-akademien .............
Vitterhets-, Historie- och Anti
Akademien för de fria konsterna
Till aflöning in. m. (oföränTill
utrikes resestipendier, Be
ändradt)
............................
Musikaliska akademien:
Detta anslag, hvarom utlåtande framafgifvas,
upptages här i enlighet med
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
105
Transport 15,100: — 265,950: •
för Chal
-
mngen
och sön
-
7,350: —
1,600= ~ 24,050:-
nalstaten......................................
deles kommer att af Stats-Utskottet
Maj:t föreslagit.
rande stater:
................................. 291,600: —
af ny lönestat för
deles kommer att af Stats-Utskottet
Kongl, Maj:ts förslag.
Transport
llih. till Riksd. Prat. 1877. 4
Förslagsanslag. |
|||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt |
spannmål. |
Summa. |
• |
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Förslag till blifvande Riks-stat:
Kronor.
6,896,150
290,000
29,400
................................ 23,350: — |
314,950 |
barnbördshusen ........................ |
22,441 |
8,250 39,400 |
|
................................... 7,500: — |
|
svarande räntan å |
|
.................................. 200: — |
7,700 |
domars botande, Förslagsanslag |
45,000 |
3,000 |
|
8,250 38,480 |
|
qvitets-akademien.................. |
27,300 |
dradt) ..................... 40,000: — servationsanslag (oför- |
|
................................... 8,000: — |
48,000 |
Kronor.
221,560
ö. Kronor. ! ö,
74 432,326179
4,103
82
Kött.
3,564
kr. Kronor.
4 8,554
56
Kronor.
6,558,592 37
290,000
29.400
314,950
26,544
8,250
39,400
7,700
45,000
3,000
8,250
38,480
27,300
48,000
82
6,778,321128| 221,56074 436,430j61| 3,564J 4| 8,55456f
Sami. 1 Afd, 12 Eäft.
7,444,867119
14
106
Stais-Utskotiets Utlåtande N:o 21.
Tp:t
Tp:t
Penningar.
1877 års Riks-stat anslår:
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Kronor.
6,376,928
06
63,150
131,000
9,141
35,000
35,125
450,000
28,750
2,750
6,721
04
24,000
7,162,565
Kronor.
221,560 74
158
29
8,208
14,080
59
Kronor.
436,430
61
236
6,208
42,930
25,672
284,401
Oindelt spanmål.
Mått.
Kött. kr.
3,564 4
70
988
Värde förslagsvis
ä 2
kronor 10
öre kubikf.
Kronor, ö.
7,485 24
148
89
2,076
41| 244,007162| 795,879|84j 4,624| 1| 9,710
48
61
Summa.
Kronor.
7,042,404
63,150
131,000
9,536
35,000
49,689
97
450,000
71,680
2,750
25,672
307,280
24,000
8,212,163
65
Nuvarande anslag ................
Tillkommer: För tillämpning
Naturhistoriska riksmuseum .....
Undervisningsanstalter för döfAlimänna
institutet (oföränTill
understöd och uppmunstringsanstalter
för medelblinda
barn (oförändradt)...
Fattigvården i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, FörLasaretts
underhåll:
Penningar, nuvarande belopp
Indelt ränta etc., nuvarande
Indelt tionde etc., nuvarande
Oindelt spanmål, nuvarande
belopp .................................
Tillkommer förhöjning i förfrån
2,io till 2,4o kr. pr
Hospitals underhåll, Förslags
Stora
barnhuset i Stockholm......
Frimurare-barnhuset ..................
Barnhusen i landsorterna .........
Kyrkors underhåll:
Penningar: Nuvarande belopp
Indelt ränta etc., nuvarande
Indelt tionde etc., nuvarande
Oindelt spanmål, nuvarande
belopp .................................
Tillkommer förhöjning i förfrån
2,io till 2,ro kr. pr
Resestipendier samt läroböckers
servationsanslag .....................
48
Stats- Utshoitets Utlåtande N:o 21.
107
Förslag till blifvande Kiks-stat: |
|||||||||||||
Förslagsanslag. |
|||||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
|||||||||
och ersättning |
ersättning |
Värde för- |
|||||||||||
för indragna |
för indragna |
Mått. |
slagsvis å 2 |
||||||||||
räntor. |
tionde- |
kronor 40 |
|||||||||||
anslag. |
öre kubikf. |
||||||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor- |
Ö. |
||
Transport |
6,778,321 |
28 |
221,560 |
74 |
436,430 |
61 |
3,564 |
4 |
8,554 |
56 |
7,444,867 |
19 |
|
af ny stat.................. |
14,350: — |
44,900 |
_ |
____ |
_ |
_ |
_ |
_ |
44,900 |
_ |
|||
63,150 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
63,150 |
— |
||||||
stumma och blinda: dradt) ........................ tran åt mindre uppfo- |
81,000: — |
||||||||||||
lösa döfstumma och |
50,000: — |
131,000 |
131,000 |
||||||||||
landsorterna................ |
9,141 |
25 |
158 |
29 |
236 |
46 |
_ |
— |
9,536 |
— |
|||
slagsanslag ............... |
35,125:06 |
35,000 |
“ |
~ |
35,000 |
||||||||
belopp....................... |
8,208: -6,208: 02 |
||||||||||||
belopp ....................... |
|||||||||||||
Mått. Värde. 70: 9. 148: 89. |
|||||||||||||
slagsvärdet |
170: 16 |
35,125 450,000 |
06 |
8,208 |
6,208 |
02 |
70 |
9 |
170 |
16 |
49,711 |
24 |
|
anslag ....................... |
— |
— |
450,000 |
||||||||||
28,750 |
— |
— |
42,930 |
09 |
— |
— |
71,680 |
09 |
|||||
2,750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,750 |
-- |
|||||
— |
— |
25,672 |
71 |
— |
__ |
— |
25,672 |
71 |
|||||
(oförändradt)............ belopp (oförändradt) |
6,721:04 |
||||||||||||
belopp (oförändradt) 284,401: 95 |
|||||||||||||
Mått. Värde. |
|||||||||||||
988: 8. 2,076:48. |
|||||||||||||
slagsvärdet käft........... 296: 64. |
2,373:12 |
6,721 |
04 |
14,080 |
59 |
284,401 |
95 |
988 |
8 |
2,373 |
12 |
307,576 |
70 |
och lärda verks utgifvande, Er- |
|||||||||||||
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
|||||
Transport |
7,608,858 |
63 |
244,007(62 |
795,879(84 |
4,624 |
1 |
11,097 |
84 |
8,659,843 93 |
108
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1877 års Riks-stat anslår:
Penningar. |
Förslagsanslag. |
Summa. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt Mått. |
spanmål. Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
kr. |
Kion or. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
7,162,565 |
41 |
244,007 |
62 |
795,879 |
84 |
4,624 |
i |
9,710 |
61 |
8,212,163 |
48 |
5,000 |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
~ |
|||||
1,500 |
1,500 |
||||||||||
20,664 |
52 |
— |
— |
— |
— |
— |
20,664 |
52 |
|||
15,000 |
__ |
_ |
____ |
_ |
— |
15,000 |
|||||
7,204,72993 |
244,00762 |
795,87984 |
4,624 |
i |
9,710 |
61 |
8,254,328 |
— |
Ålderstillägg, Förslagsanslag:
Nuvarande anslag ................
Tillkommer förhöjning .........
Rese- och traktan! entspenningar,
Skrifmaterialier och expenser,
Nuvarande belopp ..................
Af går: För jemnande af hufExtra
utgifter, Reservationsan
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
109
Förslag till blifvande Riks-stat: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
kr. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
7,608,858 |
63 |
244,007 |
62 |
795,879 |
84 |
4,624 |
i |
11,097 |
84 |
8,659,843 |
93 |
.............................. 5,000:- .................................. 6,000: - |
11,000 |
11,000 |
||||||||||
Förslagsanslag ........................... ved m. m., Förslagsanslag: ................................. 20,664:52 vudtitelns slutsumma 208:45 |
1,500 20,456 |
07 |
1,500 20,456 |
07 |
||||||||
slag ................................... |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
|||||
Summa |
7,656,81470 |
244,007 62 |
795,879 |
84 |
4,624 |
i |
11,09784 |
8,707,800 |
— |
no
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Bil. Lift. F.
Extra ordinarie anslag under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastik-departementet.
Dyrtidstillägg för:
Nationalmuseum........................................
Domkapitlens expeditioner....................
Slöjdskolan i Stockholm .......................
Gymnastiska centralinstitutet ...........
Provincialläkarne ..................................
Undervisningsanstalterna för barnmorskor
Veterinärinstitutet i Stockholm ............
Akademien för de fria konsterna ............
1,100: —
3,716: —
9,730: —
3,910: —
44,400: —
1,620: —
4,800: —
4,500: — 73,776: —
Departementets expedition:
För tillämpning af expeditionens nu gällande aflöningsstat 11,500: —
Till utförande af statistiska arbeten inom byråerna för undervisningsärenden.
..................................................... 6,000: — 17,500: -
Kongl. Biblioteket:
Till erforderliga kompletteringsarbeten å nya biblioteksbyggnaden i
Humlegården................................................................................... 74,000: —
Universiteten:
Till det språkliga seminariet vid universitetet
i Lund ...................................................... 2,950: —
Till det språkliga seminariet vid universitetet
i Upsala......................................................... 3,000: — 5,950; _
Till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna
vid universitetet i Lund, återstod.................................. 53,300: — 59 250-__
Transport 224,526: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
in
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Till löneförbättring åt adjunkter ...............................
Transport
Elementarläroverken:
Till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementar -
läroverken ................................................................... 6,000: —
Till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare ......... 15,000: —
Elementarskolor för flickor:
Understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom
Folkundervisningen:
Till fullbordande af byggnad för folkskolelärarinnesemina
riet
i Stockholm, återstod............................................. 18,000: —''
Till förändring och tillbyggnad å den till lärarinneseminariet
i Kalmar upplåtna lokal ........................................ 31,000: —
Till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt
belopp aflöna sina folkskolelärare.................. 20,000: —
Till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens
behof .................................................................... 1,500: —
De tekniska läroverken:
För uppehållande af undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm.
........... ........................................................ 62,400: —•
Till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor.......... 20,000: —
Sundhetskollegium:
Till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet
V eterinärundervisningen:
Till fullbordande af ny byggnad för veterinärinstitutet i
Stockholm ................................................................ 138,324: -
För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya ut
giftsstat
.................................................................... 12,900: —
Transport
224,526: —
11,500: —
21,000: —
40,000: —
73,500: —
82,400: —
7,575: —
151,224: —
611,725: —
112
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Transport
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården
af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vaktbetjening ......................................... 2,300: —
Till undersökningar och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar
m. m............................................................. 3,200: —
Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker m. m. i statens
historiska museum och öfver svenska sigill från
medeltiden ..................................................................... 2,000: —
Musikaliska akademien:
Bidrag till bestridande af utgifterna för inredningsarbeten och inventarier
i akademiens nya byggnad ..................................................
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till inrättande af en undervisningsanstalt för öfveråriga döfstumma
Hospitalsvården:
Till hospitalsbyggnader..........................................................
Understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt för
sinnesslöa barn ..........................................................
Dito åt föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns
vård.........................................................................
Dito åt idiothemmet i Gefle......................................
Dito åt det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade
sjukhem för spetälske................................................
300,000: —
5,000: —
5,000: —
1,500: -
7,500: —
Diverse anslag:
Svenska fornskriftsällskapet .................................................. 2,000: —
Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i
utländska hamnar ......................................................... 8,000: —
Till restauration af domkyrkan i Linköping................... 8,000: —
Till fortsättande af de naturhistoriska och arkeologiska un
dersökningarne
på Björkön i Mälaren.......................... 5,000: —
Transport 23,000: —
611,725: —
7,500: —
25,000: —
10,000: —
319,000: -
973,225: -
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
113
Transport 23,000: —
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.......... 600: —
Till förvarande och vårdande af den skandinaviskt etnografiska
samlingen i Stockholm ............................... 7,500: —
För zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige
omgifvande haf............................................................ 5,000: —
Till ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna luifvudtitel............ 3,921: 62.
Summa
973,225: —
40,021: 62,
1,013,246: 62.
Bill. till Biksd. Prof. 1877. 4 Sami.
1 Afd. 12 Haft.
15