Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

1

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 187G.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3, Utlåtande N:o 6 och Mem. N:o 10.)

S. A. K.

Riksdagen får härmed i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t anmäla
ej mindre de beslut Riksdagen fattat i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition den 18 Januari innevarande år, angående förändringar
i nu gällande föreskrifter om stämpladt papper, än äfven de
ändringar Riksdagen eljest i följd af inom Riksdagen väckta framställningai
vidtagit i nuvarande stäm pel papp ersf örfattning.

Innan Riksdagen, med iakttagande af nämnda författnings paragrafföljd,
närmare redogör för sina beslut uti ifrågavarande hänseenden, torde
det, emellertid desto hellre vara nödigt att förutskicka några allmänna
erinringar, synnerligen angående författningens nuvarande i vissa fall invecklade
uppställning, som det tvifvelsutan är lika angeläget ur administrationens
som ur de skattskyldiges synpunkt, att äfven denna beskattningslag
erhåller en i möjligaste måtto enkel och lättfattlig lydelse, och
Riksdagen i sådant hänseende beslutat åtskilliga afvikelser ej mindre från
hvad nu finnes stadgadt än äfven från Eders Kongl. Maj:ts i omförmälda
nådiga proposition framstälda förslag.

Då vid 1874 års riksdag häradshöfdingarnes löneförmåner reglerades
och en väsentlig del af deras förra sportler utbyttes emot fasta löneanslag,
ville man bereda tillgång för bestridandet af den ökade statsutgiften
genom att förvandla den vid landtdomstolarne nedsatta expeditionslösen
till motsvarande belopp stämpelpapper. Härigenom uppkom ej alleBih.
till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 14 Häft. 1

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

nast i allmänhet en dubbel grund för kartering af en stor del handlingar,
som skola ingifvas till eller utgifvas från landtdomstolarne, utan invecklades
ännu mera denna kartering derigenom, att samma handling, som,
enligt den ena grunden, borde draga lika stämpelafgift för hvarje ark,
hvaraf en expedition består, efter den andra grunden åter skulle beläggas
med olika stämpel för första, andra och följande ark. Handlingar,
livilka i och för sig ansetts och ansågos böra vara fria från stämpelbevillning
i allmänhet, förklarades likväl vid landtdomstolarne såtillvida
stämpelpligtiga, som det belopp, hvarmed expeditionslösen blifvit nedsatt,
skulle med stämpelpapper ersättas. Närmaste följden af denna anordning
har naturligen blifvit ett synnerligen tidsödande och ansvarsfullt arbete
för landtdomaren, såsom tillika expeditionshafvande och ansvarig för rigtig
kartering — ett arbete, som väl kan befaras alltför mycket inkräkta
på domarens egentliga och vigtigare verksamhet; men äfven för de rättsökande
har tillfället att förvissa sig om den påförda beskattningens rigtighet
härigenom i hög grad försvårats.

Oegentligheterna i omförmälda hänseende förbisågos ingalunda af
1874 års Riksdag; men den ordning, i hvilken frågorna om regleringen
af häradshöfdingarnes löner och om deraf påkallade förändringar i stärnpelpappersförordningen
hos Riksdagen förekommo, lemnade icke rådrum
för en fullständigare omarbetning af sistnämnda förordning; och den dervid
antagna författning hade under sistlidne riksdag nyss trädt i tillämpning,
hvarförutan den då ifrågasatta och slutligen antagna nya lagstiftning
angående lagfarts- och inteckningsärenden först borde afvaktas, innan
någon mera omfattande omarbetning af stämpelpappersförordningen
företogs.

Nu har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslaget till ny
lönereglering för rikets Hofrätter, uti omförmälda nådiga proposition,
under förutsättning, att sportlerna hos Hofrätterna koinme att hufvudsakligen
indragas och ersättas med bestämda löneanslag, äfven för den
härigenom uppkommande kostnad, likasom förut vid häradshöfdingelöneregleringen,
föreslagit att bereda ersättning genom förhöjd stämpelpappersafgift;
hvarvid, bland annat, blifvit ifrågastäldt, att, jemte den
egentliga stämpelpappersafgiften, särskild tilläggsstämpel, motsvarande indragen
expeditionslösen, skulle vissa handlingar åsättas. Härigenom komme
visserligen, likasom vid löneregleringen för häradshöfdingarne afsågs, ersättningen
till statsverket att med en viss aritmetisk noggrannhet bestämmas;
men mot åtgärden framställa sig dock, om man företrädesvis
har anspråk på enkelhet i beskattningslagens uppställning och tillämpning,
samma anmärkningar, som här förut i afseende å nu gällande be -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 87.

3

stämmelser angående kartering af handlingar vid landtdoinstolarne blifvit
anförda och hvilka anmärkta olägenheter tvifvelsutan äfven åsyftas med
den i Eders Ivongl. Maj:ts proposition uttryckta mening, att någon förenkling
eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet måtte vidtagas.

Otvifvelaktigt hade det för vinnande af ett sådant mål varit önskligt,
att Eders Kongl. Maj:t med de krafter, som stå till Regeringens förfogande,
låtit utarbeta och för Riksdagen framlägga ett fullständigt förslag
till författning, men då Riksdagens uteslutande beskattningsrätt i
bevillningsfrågor måhända ansetts böra förbehålla Riksdagen initiativet i
sådant hänseende, har Riksdagen, såvidt det stått i dess förmåga, sökt
åstadkomma den af synnerligt behof nu påkallade förenklingen.

Härvid har det af flera skäl synts Riksdagen vara af jemförelsevis
ringa vigt, om någon mindre rubbning i förhållandet emellan nu bestämda
stämpelpappersafgifter för olika rättshandlingar komme att inträda, ty det
ena som det andra afgiftsbeloppet har väl på sin tid icke blifvit eller
kunnat blifva efter någon allmängiltig rättsgrund noga afvägdt. Och
öfver hufvud torde dessutom väl kunna antagas att en utjemning, som
medför något högre utgift i ena och något lägre utgift i andra fallet, i
längden någorlunda lika fördelar den beskattning, en hvar får vidkännas.

Riksdagen har icke heller tvekat att i flera fall och synnerligen
angående stämpelpappersafgiften för rättegångshandlingar besluta i någon
mån förhöjd beskattning. Under en ganska lång tidrymd hafva stämpelpappersafgifterna
i allmänhet bibehållits oförändrade och innefatta i förhållande
till penningevärdets fall långt mindre känbar beskattning och i
förhållande till statsverkets stegrade utgifter för rättsväsendets uppehållande
och utveckling vida obetydligare bidrag till fyllande af detta statsbehof
än på den tid, då dessa afgifters belopp faststäldes. Med samhällsutvecklingen
i allmänhet och näringslifvets alltmera äfven till landsbygden
utsträckta verksamhet framstår det oafvisliga behofvet af laridtdomstolarnes
permanenta rättsforhandlingar, men för att bereda tillgångar
till anordningar i sådant syfte erfordras betydliga inkomster, hvilka torde
företrädesvis kunna och böra beredas genom skälig förhöjning i de för
rättshandlingar hittills bestämda stämpelpappersafgifter.

Riksdagen har härmed i sina allmänna drag antydt de grundsatser,
som vid de beslutade förändringarne i stämpelpappersförordningen varit
bestämmande, och öfvergår nu till redogörelse för de särskilda besluten.

§ 2.

I anledning af de förändringar Riksdagen i § 5 af stämpelpappersförordningen
vidtagit, blifva icke allenast de för utgående expeditioner

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

vid underdomstolarne nu afsedda helarkskartor å 25 och 75 öre samt
1: 25 krona, utan ock de hufvudsakligen för kartering af uppbudsbevis
nu erforderliga beläggningsstämplar å 2 kronor 50 öre, samt enahanda
stämplar å 13 kronor, afsedda för kartering af domar, utslag och resolutioner
från statsdepartementens och Justitie-revisionens expeditioner, hädanefter
öfverflödiga, hvaremot helarkskartor å 2 och 3 kronor komma att
erfordras; och liar Riksdagen fördenskull åt § 2 i förordningen gifvit i
omförmälda hänseenden den förändrade lydelse, bifogade förslag till författning
innehåller.

§§ 3 och 4.

Vid tillämpningen af de i §§ 3 och 4 intagna föreskrifter om stämpelafgift
för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden, som afKongl.
Maj:t eller af rikets einbetsbetsverk och andra offentliga myndigheter
meddelas, har, efter hvad Riksdagen erfarit, den åsigt gjort sig gällande,
att någon särskild stämpelefgift icke skulle en löntagare affordras, hvarken
då han kommit i åtnjutande af sådan löneförhöjning, som, efter vissa tidsperioder,
redan är i äldre aflöningsstater för samma tjenstegrad medgifven,
eller då afiöningsförhöjning blifvit genom ny stat tjensten tillagd.
Följden af en sådan utan tvifvel emot lagstiftarens mening stridande tolkning
måste naturligen blifva icke blott ganska väsentlig förlust för statsverket
utan också en anmärkningsvärd olikhet i den stämpelpappersbeskattning,
som tjensteman, hvilka befinnas i åtnjutande af enahanda
löneförmåner, få vidkännas.

För vinnande af rättelse i dessa hänseenden har Riksdagen, på sätt
bifogade författningsförslag utvisar, vidtagit förändringar i afseende å
dels de stadganden i §§ 3 och 4, genom hvilka stämpelpappersafgiften
för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden i allmänhet bestämmes,
dels det i § 3 intagna stadgande angående stämpelpappersafgiften för fullmakter,
konstitutorialer, öppna bref, protokollsutdrag m. m., hvarigenom
ernbeten, tjenster eller befattningar vid de Iiongl. bofven bortgifvas, dels
ock hvad under § 4 för resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller
transport är stadgadt.

§ 4.

I afseende å stämpelbeläggning af fullmakt, konstitutorial eller antagningsbevis
för notarii publici, skeppsklarerare och stadsmäklare var
före 1871 års riksdag stadgadt, att härvid skulle följas enahanda grund

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 5

som deri för civile ernbets- och tjensteman förut gällande, nemligen att
stämpeln beräknades till 5 procent af den med tjensten förenade inkomst,
hvilken i de fall, der bestämd lön icke var med tjensten förenad, bestämdes
till medeltalet af de sista fem årens tjensten åtföljande aflöningsför
maner, för hvilka bevillning efter andra artikeln blifvit er lagd.
Vid berörda års riksdag undergingo dessa stadganden den förändring, att
stämpelafgifterna utbyttes mot nuvarande fixa belopp, hvilka bestämdes
med ledning af den då för stämpelafgiften å fullmakter och förordnanden
i allmänhet stadgade grund, eller efter beräkning af 5 procent ä den
medelinkomst, som de ifrågavarande tjensterna lemnat. Sedan emellertid
den till 5 procent å lönebeloppet bestämda stämpel å fullmakter, konstitutorialer
och förordnanden, hvilka af Kongl. Maj:t eller rikets embetsverk
och andra offentliga myndigheter utfärdas å embeten, tjenster eller beställningar
med verklig lön, blifvit vid sistlidet års riksdag nedsatt till
1 procent af nämnda belopp, har det synts Riksdagen billigt och rättvist,
att en motsvarande nedsättning jemväl korame att ega rum för förordnanden
till nu ifrågavarande tjenstebefattningar och detta desto hellre
som antalet af dylika befattningar icke är genom någon lag begränsad!.,
utan kan af ortmyndigheterna efter godtfinnande ökas, då ock inkomsterna
af samma befattningar på flera personer fördefes.

1 följd häraf och med ledning af införskaffade upplysningar angående
de inkomster, för hvilka notarii publici, skeppsklarerare och staclsmäklare
i Stockholm, Göteborg, Gefie och Malmö hvar för sig varit år
1875 b e vi llningst axer ad e, har Riksdagen åt hvad § 4 innehåller i afseende
å stämpel för fullmakter, konstitutorialer eller autagningsbevis för notarii
publici, skeppsklarerare och stadsrnåklare, gifvit den förändrade lydelse
författningsförslaget utvisar.

I afseende å § 4 af stämpelpapper,sförordningen förekommer vidare,
att Eders Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda nådiga proposition föreslagit,
att fullmakter, som af rikets Hofrätter utlärdas, skulle utöfver den i allmänhet:
för dylika handlingar stadgade stämpelafgift beläggas med en
särskild tilläggsstämpel af 3 kronor 50 öre, motsvarande nu utgående
lösen och sigillpenningar, hvilka afgifter hädanefter koirime att upphöra.

Med hänsyn till vigten af författningens förenkling och då det för
statsverket säkerligen är utan betydelse om de jemförelsevis få fullmakter,
hvilka Hofrätterna årligen utfärda, befrias från den sålunda föreslagna
särskilda stämpelafgift, har Riksdagen ansett sig kunna eftergifva
denna afgift.

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 5.

Sedan Riksdagen i nära öfverensstämmelse med Eders Kong]. Maj:ts
förslag bifallit den, mot de flesta sportlernas indragning, med bestämda
löneanslag ordnade löneregleringen för rikets Ilofrätter, har Riksdagen
jemväl hufvudsakligen antagit den af Eders Kong], Maj:t uti ofvanberörda
nådiga proposition föreslagna anordning, hvarigenom statsverkets kostnader
för denna lönereglering skola med förhöjda stärnpelpappersafgifter
å Hofrätternas expeditioner ersättas. Då någon liknande förändring i
afseende å rikets kollegier och andra till samma afdelning som Hofrätterna
nu hänförda embetsverk ännu icke vidtagits, har häraf blifvit en nödvändig
följd, att de hittills under berörda afdelning sammanförda embetsverk,
för hvilka olika expeditionslösen och olika stämpelafgifter hädanefter
komma att gälla, varda i författningen åtskilda, och således att rikets
Hofråtter såsom en särskild afdelning för sig upptagas.

Likaledes och med anledning deraf att Riksdagen i allmänhet sammanslagit
de för vissa af underdomstol eller underdomare å landet utfärdade
expeditioner för närvarande enligt dubbla grunder utgående
stämpelafgifter, vid h vilket förhållande landtdomstolarne icke heller ansetts
böra bibehållas i samma afdelning som öfriga underdomstolar med
liera andra embetsverk och myndigheter, enär detta skulle hafva till
följd att åtskilliga expeditioner från t. ex. stadsdomstolarne och Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande komme att få vidkännas betydligt dryg;u
e stämpelafgifter, än nu är fallet, utan att likväl tillgodonjuta någon
minskning i den för närvarande utgående lösen, har Riksdagen beslutat,
nit underdomstolarne å landet skola från de i första afdelningen i § 5
nu upptagna embetsverk afskiljas och i en särskild afdelning upptagas.

Då brottmålen för närvarande i allmänhet äro i fråga om expeditionslösen
likstälda med tvistemål; då för bevis och andra handlingar,
som i . brottmål af domare eller underdomstol å landet mot lösen utfärdas,
frihet från den i § 5 mom. 2 af stämpelpappersförordningen omförin,
iida särskilda stämpel, som motsvarar indragen anpart af expeditionslösen,
icke åtnjutes, och da Eders Kongl. Majrts utslag, hvad angår de
för enskild part utskrifna exemplar, uti brottmål beläggas med den i
tvistemål utgående stämpel, derest ej på grund af 7 § 1 mom. i berörda
förordning befrielse åtnjutes, har Riksdagen ansett sig böra besluta, att
utgående handlingar i brottmål i allmänhet skola i afseende å stämpelbelåggning
behandlas lika som enahanda expeditioner i tvistemål.

I följd häraf hafva krigsöfverdomstolar äfvensom Riksrätten ansetts

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

7

böra upptagas bland de i § 5 uppräknade embetsverk och myndigheter,
der stämpelpappersafgift underkastade handlingar kunna förekomma.

Beträffande åter afgifterna för olika handlingar, hvilka från de
särskilda embetsverksafdelningarne utlemnas eller dit ingifvas, så har
Eders Kong]. Maj:t i omförmälda nådiga proposition föreslagit, bland
annat, att följande från Hofrätt utgående expeditioner borde beläggas
med stämpladt papper till nedannämnda belopp, nemligen:

Dorn, på ett ark..........

........... 10

kronor

». på två ark .......

........... 12

»

» på tre ark .......

0. s. v.

.......... 14

»

Utslag på ett ark......

........... 8

»

» på två ark ...

........... 10

»

» på tre ark.......

........... 12

»

O. S. V.

äfvensom att å Eders Kongl. Maj:ts genom Justitierevisionsexpeditionen
utfärdade domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första
arket måtte höjas med 2 kronor och således komma att uppgå till 15
kronor;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en särskild tilläggsstämpel
af 3 kronor 50 öre för första arket och 1 krona 50 öre för
hvarje af de öfriga skulle bestämmas för »resolution med rubrik», som
från Hofrätt utfärdas.

Riksdagen, som icke ansett nödigt att bestämma en särskild stämpelafgift
för sistnämnda resolutioner, har deremot, hufvudsakligen delande
de åsigter, hvilka i den nådiga propositionen blifvit frainstälda till stöd
för föreslagen förhöjning af stämpelafgifterna för domar och utslag från
Hofrätterna, dock funnit den afvikelse från samma förslag böra ega rum,
att dessa domar och utslag äfvensom nyssnämnda resolutioner beläggas
med lika stämpelafgift i förhållande till expeditionernas omfång, på sätt
redan länge egt rum i afseende å Eders Kongl. Maj:ts domar, utslag och
och resolutioner. Det finnes nemligen, enligt Riksdagens tanke, icke någon
allmängiltig grund, hvarföre ett beslut, som utfärdas under benämningen
dom, skall beläggas med högre afgift, än om expeditionen benämnes utslag
eller resolution, helst dessa olika benämningar ingalunda bero af
vigten och betydelsen utaf den rättsfråga, som genom beslutet får sin
lösning.

Utgående således från det antagande, att likhet i stämpelafgifter
borde stadgas för dessa olika benämnda expeditioner från samma embetsverk,
har Riksdagen ansett sig kunna desto hellre bestämma stämpel -

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

afgiften för första arket af domar, utslag och resolutioner, som från
Hofrätt expedieras, till medelbeloppet af de utaf Eders Kongl. Maj:t
för domar och utslag föreslagna utgifter, eller 9 kronor, som härigenom,
efter förhållandet emellan antalet med lösen belagda domar och utslag
under de sistförflutna åren, någon minskning af der. i Eders Kongl.
Maj :ts förslag afsedda inkomst alls icke uppkommer.

Hittills har stämpelafgiften för Eders Kongl. Maj:ts domar, utslag
och resolutioner, ehvad expeditionen utgått från Justitierevisionen eller
från annan afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli, varit lika; och om
än de i Eders Kongl. Maj:ts proposition nu anförda skäl för höjande af
denna stämpelafgift hufvudsakligen stå i sammanhang med den för Ilofrätternas
expeditioner föreslagna förändring samt ega närmaste tillämpning
på beslut, som expedieras genom Justitierevisionen, har det likväl
synts Riksdagen mindre lämpligt att nu införa en skiljaktighet för sistnämnda
beslut, helst det hufvud sakliga skälet till förhöjning i afgiften,
eller att bereda bidrag till statsverkets ökade utgifter för lönereglering,
lika mycket eger tillämpning på öfriga afdelningar af Eders Kongl. Maj:ts
kansli som på Justitierevisionen. Riksdagen har följaktligen funnit sig
böra bestämma jemlik förhöjning i stämpelafgiften för alla Eders Kongl.
Maj:ts domar, utslag och resolutioner, oberoende af den kansliafdelning,
från hvilken de expedieras.

I sammanhang härmed har Riksdagen, som för undanrödjande af
all tvetydighet och för att bringa förevarande stadgande i närmare öfverensstämmelse
med gällande expeditionstaxa ansett sig böra efter orden
»domar, utslag och resolutioner» tillägga orden »med rubrik», underkastat
de utslag och resolutioner af ofvanberörda slag, som utgifvas af de under
nuvarande l:a och 2:a afdelningarne i öfrigt upptagna embetsverk och
myndigheter, en något förhöjd stämpelafgift. 1 afseende å den af Riksdagen
för underdomstolar å landet bildade särskilda afdelning erfordras
icke någon bestämmelse för berörda handlingar, enär enligt Kongl. förordningen
den 30 November 1855 angående expeditionslösen, domar,
utslag och resolutioner med rubrik icke få vid underdomstolar utgifvas.

Vid stadgandet om nu omförmälda domar, utslag och resolutioner
hafva likasom i fråga om protokoll blifvit tillagda orden »som part eller
sökande är pligtig att lösa».

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen således anfört, har Riksdagen
till de i bilagda författningsförslag upptagna belopp bestämt stämpelafgiften
för domar, utslag och resolutioner med rubrik, hvilka part
eller sökande är pligtig att lösa, och som utgifvas från de olika i § 5
uppräknade afdelningar af embetsverk och myndigheter.

Vidare

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 9

Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en mot nuvarande
lösen och sigillpenningar svarande tilläggsstämpelafgift skall bestammas

för följande från rikets Hofrätter utgående handlingar, nemligen:

•'' Kr. öre.

a kallelse.................................................._...... er,

,, protokoll i revisionssak, för hvarje ark ...........................................

» protokoll annat, som part är pligtig att lösa. _

för hvarje af de öfriga................■ • ■■■■ ...........; ÖU

» resolution, kommunikations- eller remiss i enskilda mål, som ej _

äro af brottmåls egenskap..................................................................... J

« stämning: ...

för första arket................................................................................. 0

för hvarje af de följande ..........................................■ *•

Riksdagen har redan i det föregående erinrat derom, huruledes
den år 1874 vid häradshöfdingelönernas reglering medelst påbudet om
tillä^sstämpelafgifter införda dubbla grund för dessa handlingars kartering
väl ""varit egnad att bereda eu aritmetiskt noga bestämd godtgörelse för
vissa indragna sportler, men på samma gång invecklat förevarande beskattnino-slag
och försvårat både tillämpningen från tjenstemannens och
kontrollen från de beskattades-sida; hvarföre också Riksdagen ansett sig
böra upphäfva bestämmelserna härom i afseende å underrätterna pa landet
samt vidtaga andra bestämmelser, som kunde bereda statsverket tull

godtgO(i)^1Se‘också jnedgifvas måste, att de dubbla afgiftsbestämmelserna
i afseende å Hofrätternas expeditioner vid tillämpningen skulle medföra
jemförelsevis mindre olägenheter, torde likväl äfven dessa vara nog afsevärda,
för att böra helst undvikas; och då hvarken ur statsverkets eller
de beskattades synpunkt kan vara af någon vigt, att just de utgifter,
som nu under olika former för vissa handlingar utgå, blifva till sammanräknade
beloppet oförändrade, har Riksdagen vant af den åsigt, att
enklare beskattuingsgrunder borde i stället, så vidt ske kunde, äfven

hd! har Riksaagen ansett särskild tilläggsstämpel enligt nu varande

§ 5 mom. 2 för deri uppräknade »Afskrifter», »Instrument» och
»Tergalresolutioner», äfvensom enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag for
»kallelse» vid Hofrätt kunna undvikas derigenom, att dessa handlingar,
såsom före år 1875 egt rum, underkastas deri stämpelafgift, som för utgående,
ej särskildt specificerade handlingar i allmänhet bestämmes, helst
° Bih. till Riksd. Frat. 1.876. 10 Sami. 1 Åfd. I Band. Ii Uäft. 2

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

eu allmän förhöjning i denna stämpelafgift blifvit af Riksdagen vidtagen ;
och befrielsen från särskild tilläggsstämpel för Hofrätternas kommunikationsresolutioner
och remisser i enskilda mål, som ej äro brottmål, hvilka
handlingar hittills varit från stämpelafgift fria, kan icke medföra någon
afse värd statsförlust, då hela den expeditionslösen, som för dylika resolutioner
i Svea Hofrätt hittills utgått och nu skulle med tilläggsstämpel
ersättas, för de sex senaste åren i medeltal icke utgjort fullt 400 kronor
om året.

Af helt annan betydelse är deremot den sportelinkomst, som lösen
för Hofrätternas protokoll i revisionssaker och andra mål hittills medfört
och nvilken nu skulle med tilläggsstämpel ersättas. Men ersättningen
härför, likasom för den tilläggsstämpel som nu är stadgad för protokollet
vid underdomstolarne på landet, har synts Riksdagen kunna på ett lämpligare
sätt beredas derigenom att stämpelafgiften för protokoll i allmänhet
bestämdes till sådant belopp, att den i det hela betäcker de olika afgifter,
som hittills både såsom lösen och för stämpelpapper erlagts. Sådan
stämpelafgift för protokoll har Riksdagen ansett sig böra bestämma icke
såsom nu vid underdomstolarne på landet, och såsom Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition innehåller för andra protokoll vid Hofrätterna än dem
i revisionssaker, till olika belopp för särskilda ark i samma expedition,
utan till lika belopp för hvarje ark, hvarigenom eljest lätt skeende misstag
vid utskrifningen undvikas.

Enahanda förfaringssätt har Riksdagen ock ansett sig, i stället för
den i § 5 mom. 2 vid Häradsrätterna stadgade och den af Eders Kongl.
Maj:t vid Hofrätten föreslagna tilläggsstämpel, böra vidtaga i afseende å
»stämningar», »konstitutorialer» och »förordnanden».

Af de flera bevis, för hvilka i 2:dra mom. af § 5 nu stadgas tillläggsstämpel,
hafva de om meddelande af första uppbud nu mera genom
den nya lagstiftningen om lagfart helt och hållet upphört. Bland öfriga
bevis, för hvilka, med vissa undantag, i 5 § mom. 2 stadgas stämpelafgift
till enahanda belopp med derför utgående lösen, torde egentligen endast
gravationsbevis inbringa någon mera nämnvärd statsinkomst, men stadgandet,
sådant det nu förekommer, föranleder för landtdomaren det mångfaldiga
besvär, som beror af dubbel grund för karteringen.

Till förenkling härutinnan tiar det synts Riksdagen lämpligt, att
för gravationsbevis, som af domare på landet utfärdas, i § 5 införa ett
särskildt stadgande, som bereder statsverket i det hufvudsakliga oförminskad
inkomst; men att deremot alla andra bevis, der de fortfarande
skola med stämpel beläggas, underkastas enahanda afgift, som för handlingar
i allmänhet stadgas.

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller i detta hänseende
den allmänna hemställan, huruvida icke kunde finnas lämpligt att höja
stämpelbeloppen å några från underdomstolarne utgående handlingar och
deribland lagfartsbevis samt alla de handlingar, hvilka för närvarande
beläggas med ett belopp af endast 25 öre.

Dä emellertid Riksdagen ansett det icke vara skäligt att, sedan
numera lagfart å fång, som hittills icke varit sådan behandling underkastade,
skall ega rum, i någon nämnvärd mån fördyra dessa rättsförhandlingar,
har Riksdagen funnit sig icke böra bestämma någon annan
eller högre afgift för lagfartsbevis än den, som i allmänhet för utgående
handlingar stadgas. Denna afgift åter har synts Riksdagen skäligen kunna,
på sätt bifogade författningsförslag ock utvisar, bestämmas till 50 öre
vid l:a, 2:a och 3:dje afdelningarne samt 1 krona vid 4:de och 5:te afdelningarne;
och har Riksdagen likaledes beslutat, att den stämpel, hvarmed
ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, sou. inlemnas till de
under 3:dje, 4:de och 5:te afdelningarne i författningsförslaget upptagna
verk och myndigheter beläggas, skall förhöjas till 50 öre för hvarje ark.

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, med upphäfvande
af nuvarande 5 § 2:dra mom., beslutat att särskild tilläggsstämpel för
kallelse, protokoll och kommunikationsresolution eller remiss samt stämning
vid Hofrätterna, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, icke skall ega
rum, samt att icke heller lagfartsbevis skola beläggas med särskild tilllä^gsstämpel;
hvaremot Riksdagen för protokoll, som part eller sökande
är” pligtig att lösa, ehvad det innefattar beslut eller icke, för stämningar,
konstitutorialer och förordnanden, för gravationsbevis, som af domare på
landet meddelas, för annat bevis, äfvensom alla andra utgående handlingar
samt afskrifter och för ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter,
soin inlemnas till de under 3:dje, 4:de och 5:te afdelningarna upptagna
verk och myndigheter, bestämt de stärnpelafgifter, som författningsförslaget
utvisar.

I anledning deraf att »Lejde- och Pardonsbref» väl numera sällan
torde ifrågakomma, har det synts Riksdagen onödigt att fortfarande
stadga ett särskildt stämpelbelopp å dessa handlingar, hvilka lämpligen
torde, derest de ifrågakomma, förses med stämpelpapper lika med annan
från Eders Kongl. Maj:t utgående resolution; och har Riksdagen följaktligen
beslutat, att ifrågavarande rubrik skall utur författningen utgå.

Eders Kongl. Majrts nådiga proposition innehåller jemväl förslag
derom att afsked och förmynderskapsbevis, som af Hofrätt utfärdas,
skulle beläggas med stämpelafgift, de förra af 4 kronor och de senare af
3 kronor, men då ingendera af dessa handlingar har synts Riksdagen

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

vara af beskaffenhet att bura beläggas med annan stämpelafgift än den
för utgående handlingar i allmänhet bestämda, har hvad Eders Kong).
Maj:t i detta hänseende föreslagit icke vunnit Riksdagens bifall.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt, har Riksdagen
åt § 5 i sin helhet gifvit den förändrade lydelse, som bifogade
förslag till författning utvisar.

§ 6.

Den för bilbref äfvensom för »folkpass eller sjömansrulla för skeppare
och besättning på resor till utrikes ort» stadgade stämpelafgift af
75 öre har Riksdagen ansett böra jemnas till en krona.

Uti ofvanberörda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att till Hofrätt ingifven bouppteckning skulle vid inlemnande och
inregistrering beläggas med stämpel till samma belopp, som i fråga om
underdomstol (å landet) vore stadgadt och derutöfver 50 öre.

Då Riksdagen ansett det vara vigtigt att den i sammanhang med
löneregleringen för Hofrätterna indragna lösen för ifrågavarande handlingar
varder, på samma sätt soin vid underdomstol å landet egt rum,
med stämpel ersatt, har Riksdagen funnit sig höra hufvudsakligen bifalla
hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit. Den särskilda af Eders Kongl.
Maj:t ifrågasatta tilläggsstämpeln af 50 öre, som synbarligen skulle motsvara
den för inregistrering af bouppteckning vid lantdomstol qvarstående
lösen, har dock Riksdagen för vinnande af mera enkelhet uti hithörande
stadganden ansett sig kunna eftergifva. Enär härjemte för ernående af
ytterligare förenkling af dessa stadganden det synts Riksdagen att den
stämpelafgift, hvarmed bouppteckningar i allmänhet skola förses, borde
sättas till 25 öre för Itvarje fulla 100 kronor — i stället för en fjerdedel
procent — af behållningen i boet, har alltså den i § 6 af stämpelpappersförordningen
förekommande rubriken bouppteckningar erhållit den förändrade
lydelse, författningsförslaget utvisar.

Enär »certepartier eller fraktslut om fartyg» då de vid domstol
eller hos exekutor företes, icke rimligen böra förses med stämpel till
högre belopp än i afseende ä skuldebref i dylika fall är stadgadt, har
Riksdagen ansett sig böra för ifrågavarande handlingar vidtaga en nedsättning
af stämpelbeloppet från 30 öre till 25 öre för hvarje fulla 100
kronor af den fraktsumma, hvarför betalning sökes.

Då till följd af stadgandena uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning
den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom,

13

Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 87.

fastebref icke vidare komma att utfärdas, har rubriken fastebref blifvit
utur ifrågavarande 6 § utesluten.

Enligt nu gällande stadganden förses fribref för fartyg och båtar
med stämpel af 40 öre och derom utgifna förbindelser med 20 öre. Då
eu sarnmanjemkning af dessa belopp i förening med en skälig förhöjning
synts Riksdagen lämplig, har Riksdagen bestämt stämpeln å fribref för
fartyg och båtar samt derom utgifna förbindelser till belopp af 50 öre.

Stämpelafgiften å fördels- och undantagskontrakt äfvensom den
stämpel, hvarmed — derest arrende- och andra kontrakt angående egendom,
hus m. m. innehålla bestämmelser rörande persedlar eller förmåner,
hvilka icke finnas i markegångstaxa!! uppförda eller blifvit i kontraktet
visst värde i penningar åsätta — sådana kontrakt böra för den till
värdet obestämda förmånen beläggas, hafva af Riksdagen blifvit jemnade
från nu stadgade 40 öre till 50 öre.

Då det i § 6 förekommande stadgande om stämpel å försäkringsbref,
förnyelsebevis, premieqvittens eller annan dylik handling, utfärdad
af utländskt försäkringsbolag eller dess agent här i riket, icke undergått
någon förändring, sedan detsamma i stämpelpappersförfattningen den 27
November 1857 för första gången intogs, har Riksdagen, med afseende
å den minskning penningevärdet sedan nämnda tid undergått, förhöjt
minimibeloppet af ifrågavarande stämpel från 25 till 50 öre.

I sammanhang härmed och enär dylika, af inhemska försäkringsbolag
utfärdade handlingar, då de inför domstol eller exekutor företes,
äro till sin natur fullt jemförliga med skuldebref, har Riksdagen, på sätt
författa i ngsförslaget utvisar, beslutat att i dessa fall sådana handlingar,
ehvad de äro af inhemska eller utländska försäkringsbolag meddelade,
skola beläggas med stämpel till lika belopp, som för skuldebref är föreskri
fvet.

1 följd häraf har, i stallet för det vid rubriken Sjöassuransbref
förekommande stadgande, hänvisning der lemnats till Försäkringsbref.

Enär nuvarande stadgande om stämpelbeläggning af geometriska
kartor, som utgifvas från Generallandtmäterikontoret samt af landtmätare
i land?orterna, ej kan tillämpas annat än å egokartor öfver hemman
eller hemmansdelar, hafva hitintills kartor öfver uti mantal ej satt jord,
såsom lägenheter och allmänningar med flera, äfvensom öfver rågångar,
vägar och sjöar, samt kartor, upprättade för egoutbyten och vattenaftappningar
varit fria från stämpladt papper. Detta förhållande har Riksdagen
ansett icke vara följdriktigt, utan har det synts Riksdagen billigt och
rättvist, att alla slag af omförmälda geometriska kartor borde med stämpel

14 Riksdagens underd. Skrifvelse, A:o 87.

till lika belopp förses; och har Riksdagen satt detta stämpelbelopp till
50 öre.

Uti första och tredje momenten af den i § 6 förekommande rubriken
köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden hafva, i
följd af nådiga förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång
till fast egendom, vidtagits några mindre, i bifogade författningsförslag
intagna redaktionsförändringar.

Då, enligt hvad Riksdagen inhemtat, liqvidationer öfver kronofordringar
icke vidare ifrågakomma, har rubriken derom blifvit ur § 6
utesluten.

Den olikhet, som i afseende å stämpelafgiften för notariatsbref
eller af notarii publici utgifna bevis och protester nu eger rum mellan
svenskar och utländingar, har Riksdagen ansett lämpligt att borttaga,
samt fördenskull bestämt att berörda handlingar, ehvad de utfärdas till
svenska eller utländska undersåtar, skola för hvarje ark beläggas med
stämpel af 50 öre.

Hittills hafva resepass belagts med stämpel till olika belopp, dels
derest de utfärdats till inrikes orter och Norge eller till utrikes ort,
dels ock derest passet afsett två eller flera personer eller ock blott en
person; dock hafva från stämpelafgift varit fritagna de, som resa i kronans
ärende, samt de, hvilka för fattigdom undfå pass gratis. Till förenkling
af dessa stadganden har Riksdagen beslutat att, med bibehållande af
nuvarande bestämmelser angående dem, som äro från dylik stämpelafgift
befriade, resepass till inrikes orter eller Norge, ehvad passet afser en
eller flera personer, skola beläggas med stämpel till belopp af 50 öre,
samt resepass till utrikes ort, ehvad detsamma gäller för en eller flera
personer, förses med stämpel af 1 krona 50 öre.

Nuvarande stämpelafgifter för prestebref samt skiljobref i äktenskap
och trolofning har Riksdagen ansett skäligen kunna till 1 krona förhöjas.

Efter de förändringar, vår näringslagstiftning i senare tider undergått,
utfärdas numera ytterst sällan några tillståndsbevis till anläggande
af bergverk, manufakturier, sågar, pappers- och andra bruk; och då
bibehållande af särskild bestämmelse angående stämpelbeläggning af dylika
bevis under sådana förhållanden synts onödigt, helst dessa bevis, då de
någon gång ifrågakomma, blifva stämpelbelagda lika med annan utgående
expedition, har Riksdagen borttagit den i § 6 om berörda tillståndsbevis
förekommande rubrik.

Den för vågattester till låns erhållande nu gällande stämpelafgift
af 25 öre har Riksdagen, då de låneaftal, vid hvilka dessa attester ifråga -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 15

komma, i allmänhet röra affärer af större betydenhet, ansett sig kunna
till dubbla beloppet förhöja.

De redaktionsförändringar, Riksdagen i afseende å öfverskriften till
§ 6 äfvensom i *Öfrigt uti samma § vidtagit, äro uti bilagda författningsförslag
upptagna.

§ 7.

båsom redan är aufördt, har Riksdagen ansett utgående expeditioner
i brottmål i allmänhet ieke böra vara från stämpel befriade; och har
Riksdagen derföre dels vid rubriken aktioner, fiskaliska, fogat det tillägg,
bilagda författningsförslag utvisar, dels ur ifrågavarande § uteslutit rubrikerna
bevis af domare och embetsman i brottmål samt ransakningar, dels
ock i rubrikerna besvär sskrifter och handlingar i brottmål och fiskaliska
aktioner, brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar
deri, samt klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt af
em bets- eller tjensteman vidtagit de förändringar, äfvensom åt rubriken
ansökningar gifvit den uppställning, författningsförslaget utvisar.

Till undvikande af all tvetydighet i fråga derom, att sä väl häktad
person för talans utförande och fullföljande i mål angående det brott,
hvarför han i fängelse sitter, som ock kronoåklagare i alla af dem å
tjenstens vägnar utförda åtal böra vara från stämpelafgift fria, hafva
bestämda föreskrifter härom blifvit uti § 7 intagna, på sätt författningsförslaget
innehåller.

Enär afsked, då den afskedstagande hugnas med förhöjning å karakteren,
enligt §§ 3 och 4 beläggas med stämpel till visst belopp, har
Riksdagen ansett, att sådana afsked, der förhöjning å karakteren icke
ifrågakommer, lika väl som afsked, dermed icke några löne- eller pensionsförmåner
följa, böra vara från stämpel befriade; och har i öfverensstämmelse
härmed uti den i § 7 förekommande rubriken afsked intagits ett
tillägg, af innehåll författningsförslaget utvisar.

Bland de anordningar, som i sammanhang med löneregleringen för
häradshöfdingarne vidtogos till betäckande af då nedsatt expeditionslösen,
var äfven den, att i § 5 mom. 2 af stämpelpappersförordningen infördes
den allmänna föreskrift, att alla andra bevis, än om meddelande af första
uppbud, vederhäftighetsbevis och bevis öfver inlemnande och inregistrerande
af bouppteckning, skulle, dä de utfärdades af domare eller underdomstol
å landet, beläggas med stämpel till samma belopp, som den för
beviset utgående lösen; och föreskrefs i § 7 mom. 3, att från erläggande
af den i § 5 mom. 2 stadgade särskilda stämpel intet undantag egde

16

jRiksdagens underd Skrifvelse, N:o 87.

ruin. De sålunda meddelade föreskrifter hafva icke blott för domhafvande
nå landet medfört synnerligt tidsödande arbete, utan ock haft den påföljd,
att handlingar, hvilka redan efter andra grunder blifvit stämpelbelagda,
tillika skolat för derå tecknade bevis, såsom om lagfart, beviljande, förnyande
eller relaxerande af inteckning rn. in., särskildt stämpelbelaggas.

J Enär, enligt hvad ofvan är anfördt, Riksdagen upphäft 2 inom i
S 5 kommer visserligen den deri stadgade särskilda tillaggsstampel att
upphöra. Men då Riksdagen ansett sig i stället böra bestämma, att bevis
i allmänhet, som af embetsmyndigheter utfärdas, skola stampelbelaggas,
torde denna föreskrift äfven kunnat komma att tillämpas för sadana
bevis, som tecknas å annorlunda karterad handling, derest icke uttryckligt
undantag härutinnan stadgades; och har Riksdagen till undanrödjande af
tvetydighet i detta hänseende gifvit åt rubriken bevis uti ifrågavarande
7 § den förändrade lydelse, bilagda författningsförslag utvisar.

Enligt hvad Riksdagen erfarit, har tvekan vid tillämpning af stado-andena
angående boupptecknings förseende med stämpel uppstått, huruvida
nemligen den särskilda tilläggsstämpeln å bouppteckningar som mo-ifvas
till underdomstol å landet, skall beraknas a hela behållningen i
boet eller endast å den behållning, som återstår sedan efterlefvande
makes giftorätt, der sådan finnes, blifvit Iranraknad. I sammanhang
med regeringen af häradshöfdingarnes löneförmåner bestämdes åt 1874
års Riksdag, att bouppteckningar, som mgåfvos till underdomstol a landet,
skulle beläggas med en tilläggsstämpel, till belopp motsvarande deri
dittills för ’ sådana handlingar utgående lösen. Da vid denna losens beräknande
något afdrag, äfven om make lefde efter, icke egde ram samt
de vid sistlidet års riksmöte vidtagna förändringar uti hithörande stad
gariden icke afsågo någon rubbning af hvad uti ifrågavarande afseende
förut var stadgadt, har Riksdagen, för att undanrödja berörda tvetydighet,
förändrat rubriken bouppteckning i § 7 till den i forfattnings ^^TeHö^nltterordnaud^n,

utfttdade al Hofrätt ej »i - vid
det förhållande att i Hofrätt lösen i allmänhet kommer att försvinna —
undgå all afgift, har Riksdagen åt den i § 7 mom. 1 förekommande
rubriken förmyndareförordnanden gifvit den lydelse, forfattningsforslaget

utvisar.^ ^ vilkorliga äktenskapsförbud, som enligt 2 Kap. 5 och 6 §§
Gifterrnålsbalken förut varit stadgade för personer, beslägtade med hvarandra
uti svågerlag å sidorna eller i andra svagerlaget, genom Kongl.
förordnin»en den 24 Maj 1872 blifvit upphäfda; och da giftermals. esolu°
tioner

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

tioner för besvågrade således numera icke ifrågakomma, har den derom
befintliga rubrik blifvit ur § 7 utesluten.

Enligt hvad dels i Justitie-ombudsmannens vid innevarande riksmöte
afgifna embetsberättelse, dels ock uti en inom Riksdagen gjord framställning
blifvit anfördt, har hos underdomare tvekan och meningsskiljaktighet
uppstått om och i så fall hvilken stämpel skall läggas å de i 19 § af nya
lagfartslagen och 62 § af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående
inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 omförmälda afskrifter af
hvad om lagfarts- eller inteckningsärende blifvit infördt i lagfarts- eller
inteckningsbok, hvilka afskrifter eller utdrag tecknas å lagfartsbevis eller
protokollsutdrag i lagfarts- eller inteckningsärende. Då Riksdagen beslutat
att stämpel å bevis, tecknadt å vissa uppgifna allmänneligen förekommande
handlingar, vid deras företeende inför underdomstol å landet skall eftergifvas,
har Riksdagen ansett sig ega ännu mindre fog att för ifrågakomna
utdrag af fastighets- eller inteckningsböcker bestämma någon
särskild stämpel; hvadan Riksdagen, för att undanrödja antydda meningsskiljaktighet,
uti ifrågavarande 7 § mom. 1 intagit en rubrik af följande
lydelse:

»Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, hvilka tecknas å lagfartsbevis
eller å utdrag af lagfarts- och inteckningsprotokoll».

Som frågor om donationer, ehvad de röra akademierna, pensionskassor,
fattigvårdsinrättningar, hospitaler och lasaretter eller andra fromma
stiftelser, redan enligt mom. 1 i § 7 äro från all stämpel befriade, har
Riksdagen ansett rubriken »donationer, frågor derom» jemväl böra utur
§ 7 mom. 2 såsom öfverflödig utgå.

Enär genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga den 21 Oktober
1864 lagens stadgande uti 23 kapitlet Byggningabalken om skyldighet
att efter uppbåd deltaga uti häradsskall samt att bygga varggård
eller varggrop blifvit upphäfdt, och berörda onera således upphört, hafva
rubrikerna »skallgång» och »varggårdars anläggande» blifvit utur 7 § 2
mom. uteslutna.

Med anledning deraf att Riksdagen borttagit mom. 2 af § 5, har
ock 3:dje mom. af § 7, hvilket moment endast afser stadgandena i § 5
mom. 2, blifvit uteslutet.

De smärre redaktionsförändringar, Riksdagen vidare funnit sig böra
vidtaga dels i afseende å öfverskrifterna till mom. 1 och 2 af § 7, dels
ock i öfrigt uti samma §, äro i bilagda författaingsförslag intagna.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Haft. 3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 8.

Med anledning deraf, att enligt nya lagfartslagen fastebref icke
vidare komma att utfärdas, har en mindre redaktionsförändring uti mom.
9 af ifrågavarande §, sådan denna förändring i författningsförslaget finnes
intagen, af Riksdagen vidtagits.

Till följd af hvad Riksdagen vid §§ 3 och 4 beslutat derom, att
embets- eller tjenstebefattnings innehafvare jemväl vid uppflyttning från
lägre till högre lönegrad äfvensom vid förhöjning af lön genom ålderstillägg
eller i anledning af lönereglering skall erlägga stämpelafgift för
den vunna lönetillökningen, har Riksdagen ansett en bestämmelse om
tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande böra uti mom. 11
af § 8 intagas, och derföre gifvit detta lagrum den i författningsförslaget
upptagna förändrade lydelse.

§ 11-

Enär Riksdagen ansett det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
att äfven de landtdomare, som äro i residensstäder bosatte,
fä i likhet med dem, som äro annorstädes boende, beräkna sig till godo
fyra procent försäljningsprovision af det försålda eller använda beloppet
stämpelpapper, har Riksdagen vid § 11 fogat det tillägg, författningsförslaget
utvisar.

§ 13.

Efter hvad i en inom Riksdagen gjord framställning uppgifvits,
lärer, under senare tid 2:dra punkten af ifrågavarande §;s 2:dra moment
blifvit sålunda tillämpad, att den landskontoret och landträntmästaren
tillkommande provision beräknats efter det penningebelopp, som under
redovisningsåret influtit, och icke efter det belopp, derför stämpladt papper
unaer året blifvit försåldt.

Ehuru denna tillämpning utan tvifvel är med stadgandets ordalydelse
öfverensstämmande, kan det dock svårligen förnekas, att densamma leder
och måste leda till ett resultat, som knappast torde kunna anses med
rättvisa och billighet öfverensstämmande. Då nemligen försäljningsmännen
hafva sig medgifvet anstånd intill den 15 Januari nästföljande år med
leverering af liqvid för det under föregående året försålda stämpelpapper

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

19

samt deraf enligt den verkslälda liqviden räkna sig försäljningsprovision
till godo, och det åligger vederbörande redogörare hos Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvande att vaka öfver noggrann redovisning och leverering
från försäljningsmännen inom den i författningen bestämda tid,
kan det svårligen förnekas, att landskontorens och landträntmästarnes
ansvarighet icke är inskränkt till den del af försäljningssumman, som
under kalenderåret influtit, utan ock omfattar det belopp, som derefter
under anståndstiden till den 15 påföljande Januari bort inflyta och blifvit
inbetaldt, hvadan också provision jemväl för detta senare belopp, som i
årsredogörelsen upptages, bör vid dennas behöriga afslutande få tillgodoräknas;
ty i annat fall måste inträffa, att en efterträdande innehafvare af
landskamererare- eller landträntinästarebefattning får räkna sig till godo
provision för den uppbörd, företrädaren kontrollerat och redovisat. För
statskassan kan en förändring, som undanröjer denna oegentlighet, icke
medföra någon olägenhet, då provisionen icke utgår för högre belopp,
än som redan influtit i kronans kassa och blifvit behörigen redovisadt.
Enär Riksdagen ansett ändamålet med en sådan förändring kunna uppnås
och kronans rätt tillbörligen ses till godo, om stadgandet så affattades,
att den ifrågavarande provisionen finge beräknas å hvad, enligt landtränteriets
räkning, i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit samt
Kongl. Maj:t och Kronan tillkommer, har Riksdagen vidtagit den härmed
öfverensstämmande redaktionsförändring af § 13 mom. 2, som bilagda
författningsförslag innehåller.

I sammanhang med frågan om beräkningssättet för nyss omhandlade
provision, och då den betydliga förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken
dels måste inträda i följd af de beslut, som i sammanhang med löneregleringen
för häradshöfdingarne år 1874 fattades, dels ytterligare ifrågakommer
i anledning af vid innevarande riksmöte vidtagna ändringar i
stämpelpappersförordningen, uti motsvarig mån höjer den statsutgift,
hvilken såsom provision hädanefter enligt nu gällande beräkningsgrund
till landskontoren och landträntmästarne utgår, har Riksdagen tagit under
öfvervägande, om icke skäl nu vore för handen att något nedsätta den
för landskontoren och landträntmästarne, till 2 procent för hvardera, bestämda
provisionen. Härvid har dock mött betänklighet derutinnan, att
denna provision ingår bland nu medgifna löneförmåner för ifrågavarande
vigtiga och i vissa delar af riket så svagt aflönade tjenstebefattningar,
att särskildt dyrtidstillägg för samma befattningar äfven vid innevarande
riksmöte funnits böra beviljas; vid hvilket förhållande det svårligen låter
sig göra att genom en allmän procentbestämning tillvägabringa fullt

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

rättvis och billig jemkning i aflöningsförmånerna vid ifrågavarande befattningar.
Och dä härtill kommer, att frågan om ny lönereglering för
landsstatens tjensteman nu är under utarbetning samt snart torde komma
att underställas Riksdagens pröfning, har Riksdagen ansett sig allenast
böra i underdånighet anhålla, att Eders Kong]. Maj:t, i sammanhang med
utarbetande af det förslag till lönereglering för landsstaten, som lärer
vara att förvänta, täcktes låta utreda frågan om och i hvad mån provision
för stämpelpappers försäljning och redovisning må bland landskontorens
och landträntmästarnes aflöningsförmåner vid den nya löneregleringen ingå.

§ 16.

Efter hvad Riksdagen inhemtat, har det i 5:te momentet af denna §
förekommande stadgande om ansvar för den, som utlernnar vexel, hvilken
icke blifvit med stämpel behörigen försedd, i allmänhet tolkats sålunda,
att man ansett detsamma ej tillämpligt å sådana vexlar i utlänsk myntsort,
som blifvit från utlandet hitsända för accept eller inkassering. För
undanrödjande af en sådan, mot författningens mening uppenbarligen
stridande tolkning, har Riksdagen gifvit, ifrågavarande lagrum den förändrade
lydelse, författningsförslaget utvisar.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1876.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

21

Kungörelse

angående stämpelpappers-afgiften samt hvad vid kontrollen
och uppbörden deraf bör iakttagas.

§ 2.

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af följande slag, nemligen:

a) hela ark å 50 öre samt 1, 2 och 3 kronor;

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40,
50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 25, 50, 75, 100
och 500 kronor; samt

c) vexelståmplar å — — — — — — — — —

§ 3.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer, förordnanden och afsked,
af Kongl. Maj:t meddelade.

Följande handlingar förses vid utfärdandet med stämpel till här
utsatta belopp:

Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden, hvarigenom embeten,
tjenster eller beställningar med verklig lön vid civila,
militära, ecklesiastika eller andra stater af Kongl. Maj:t
tillsättas, böra förses med stämpel af 6 kronor samt dessutom
till belopp, motsvarande 1 procent å hela lönen, när
den utnämnde första gången tillträder befattning med lön,
men, vid befordringar till högre lön, blott å skilnaden
mellan den lön, efter hvilken den utnämnde förut erlagt
stämpelafgift, och den lön, som erhålles. Likaledes skall

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

stämpelafgift, motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas,
då embets- eller tjenstebefattnings innehafvare uppflyttas
från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning
af lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen
lönereglering.

Då embete eller tjenst åtföljes — — — — — — _ __

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref, protokollsutdrag m. m.,
hvarigenom embeten, tjenster eller befattningar vid de
Kong!. Hofven bortgifvas, skola, då dylik fullmakt m. m.
första gången löses, förses med stämpel till 1 procent af
lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran, eller vid löneförhöjning,
med enahanda lindring och iakttagande i öfrigt,
som i afseende å fullmakter vid civila, militära och andra
stater stadgas.

När någon — — — •— — — —

§ 4.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer, förordnanden och afsked från
rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter.

Nedannämnda utgående expeditioner förses med stämpel, på sätt
här nedan stadgas:

fullmakter, konstitutorialer, förordnanden, antagningsbevis och
protokollsutdrag, hvarigenom embeten, tjenster eller beställningar
med verklig lön tillsättas af chefer eller embetsverk,
af hvad namn de vara må, som dertill äro afKongl.
Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna öfver Riksbanken
och Riksgäldskontor med deras afdelningar, städernas
magistrater och de flere, hvilka ega att til? offentliga
sysslor utnämna, skola förses med stämpel till belopp
af 1 procent, beräknad å hela lönen, då den utnämnde
första gången tillträder befattning med lön, men vid befordringar
till högre lön blott å skilnaden emellan den
lön, efter hvilken den utnämnde förut erlagt stämpelafgift,
och den lön, som erhålles; likaledes skall stämpelafgift,
motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

23

då ernbets- eller tjenstebefattnings innehafvare uppflyttas
från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning af
lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen lönereglering.

Åtföljes tjensten af — — — — — — — —
— — .— — — — — — af fullmakten erhålles.

För följande personer, som ej hafva ständig lön, förses fullmakten,
konstitutorialet eller antagningsbeviset med stämpel till nedanstående
belopp, nemligen för

Kr. öre.

Hofrättskommissarier .................................................................. 8: —

Notarii publici:

i Stockholm och Göteborg ............................................. 50: —

i de öfriga städerna............................................................ 15: —

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg ............................................. 150: —

i de öfriga städerna............................................................ 25: —

Sockenskrifvare.............................................................................. 1: —

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg................................................ 200: —

i de öfriga städerna............................................................ 50: —

Resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller transport förses med
stämpel till 1 procent af det belopp, hvarmed den lön, som
erhålles, öfverstiger den, hvarefter stämpelafgift förut blifvit
erlagd.

§ 5.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner ocli andra dylika handlingar,
som utfärdas af domstolar, embetsverk och myndigheter, dels ock till
handlingar, som dit inlemnas elle. derstädes företes.

Domstolar, embetsverk och myndigheter indelas i afseende på den
stämpel, som till omförmälda handlingar erfordras, uti följande fem afdelningar.

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.
Första Af delningen.

öfverståthållareembetet; Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och
till landsstaten hörande tjensteman; öfverintendentsembetet; general-landtmäterikontoret;
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader; styrelserna
för statens jern vägar; chefsembetena samt civile tjensteman vid
armén och flottan; chefsembetet vid krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten
och fakulteter vid universiteten; teknologiska institutet; tulldistriktschefsembeten;
samtliga underdomstolar, hvilka icke finnas under
Andra Afdelningen upptagna; bergmästare; magistrater och andra styrelser
samt öfriga verk och myndigheter i städer och köpingar; sjömanshus.

Andra Afdelningen.
Underdomstolar å landet.

Tredje Afdelningen.

Rikets kollegier; sundhetskollegium; akademikanslersembeten; serafimerordensgillet;
direktionen öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;
telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen; fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen;
krigsöfverdomstolar; samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta styrelser, komitéer
och myndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga afdelningar
särskildt upptagna.

Fjerde Afdelningen.

Rikets Hofrätter.

Femte Afdelningen.

Statsdepartements-, justitierevisions- samt hofexpeditionerna, äfvensom
riksrätten.

Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,
skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller
dit inlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

25

l:sta

2:dra

3:dje

4:de

6:te

afdel-

afdel-

afdel-

afdel-

afdel-

ningen

ningen

ningen.

ningen.

ningen.

Handlingar, som utgifvas:

Stämningar, konstitutorialer och förord-

Kr

Ö.

Kr

Ö.

Kr

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

nanden beläggas med stämpel för hvarje
ark..................................................

50

50

1

2

2

Protokoll, som part eller sökande är plig-

tig att lösa, ehvad det innefattar beslut

eller icke, för hvarje ark...........................

Domar, utslag och resolutioner med ru-

—

50

1

—

1

—

3

—

3

—

brik, hvilka part eller sökande är plig-tig att lösa, för första arket..........

50

1

9

15

för hvart och ett af de öfriga arken ...
Gravationsbevis, som af domare på landet
meddelas, skola förses med stämpel till
samma belopp, som den för beviset ut-

50

1

2

2

gående lösen.

Annat bevis, äfvensom alla andra utgå-

ende handlingar, samt afskrifter, för

hvarje ark ......................................................

Handlingar, som inlemnas:

Underdåniga deduktioner och kontra-

50

50

50

1

1

deduktioner ...................................................

med tillökning af två kronor för hvarje

K

O

ark utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklarings-

skrifter, som inlemnas till de under

tredje, fjerde och femte afdelningarna
upptagna verk och myndigheter, för
hvarje ark ......................................................

50

50

50

Deremot äro bilagor från stämpelafgift ...

fria

fria

fria

fria

fria

Likaså äro alla andra handlingar, som

inlemnas till embetsverk och myndig-heter, tillhörande första och andra af-

delningarna, från stämpel ........................

fria

fr

ia

—

—

—

—

—

—

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft.

4

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och handlingar, som dermed skola förses,
utan annan förändring af heloppet, livarlielst de företes eller utgifvas,
än den, som i afseende å bouppteckningar här nedan omförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel till nedanstående belopp:

’ Kr. öre.

Bilbref

Bouppteckningar förses med stämpel till belopp af 25 öre
för hvarje fulla 100 kronor af behållningen i
boet; dock må befrielse från stämpel ega rum,
der behållningen ej uppgår till 1,000 kronor,
äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas
till hälften af behållningen; härförutan skall bouppteckning,
som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves, då behållningen uppgår till eller
öfverstiger 1,000 kronor, förses med särskild tillläggsstämpel,
beräknad efter 20 öre för hvarje
fulla 100 kronor, af behållningen till och med
15,000 kronor, hvarefter tillägges för hvarje fulla
100 kronor af behållningen till och med 30,000
kronor 10 öre och från 30,000 kronor och allt
vidare 5 öre: dock så att denna tilläggsstämpel
ej i något fall för en bouppteckning får öfverstiga
150 kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast egendom
må denna, i afseende å bouppteckningens förseende
med stämpelpapper, icke beräknas lägre
än till det å egendomen vid dödsfallet gällande
taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses med stämpel enligt den
författning, som gäller, då de till domstol ingifvas.

Har afliden person på flera orter efterlemnat

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, må hvar och en af dem, utan
att vara med stämpel försedd, ingifvas till den
rätt, der egendomen är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den rätt, inom hvars
domvärjo den aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven,
hvarvid sammanräknade behållningen
enligt samtliga bouppteckningarne skall tagas
till grund för beräkningen af stämpelbeloppet;
dock att härvid iakttages, att den här ofvan för
bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel utan
afräkning skall särskildt åläggas hvarje i detta
hänseende stämpelpligtig bouppteckning efter dess
behållning.

Certepartier eller fraktslut om fartyg, ehvad de upprättas
inom eller utom landet, skola, då de vid domstol
eller hos exekutor företes, förses med stämpel till
25 öre för hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,
hvarför betalning sökes.

Folkpass eller sjömansrulla för skeppare och besättning
på resor till utrikes ort ...............................................

Fribref för fartyg och båtar samt derom utgifna förbindelser
...................................................................................

Fördels- och undantags-kontrakt, då de hos domaren uppvisas.
.....................................................................................

Försäkringsbref, förnyelsebevis, premieqvittens. eller annan
handling af hvad namn som helst, hvilken hädanefter
af utländskt bolag eller dess agent här i
riket utfärdas eller utlemnas till försäkring af fast
eller lös egendom mot eld och brand eller sjöskada,
äfvensom af menniskolif, skall, på försäkringsbolagets
bekostnad, förses med stämpel till
följande belopp, nemligen: för försäkring af fast
eller lös egendom en half procent af utbetald
premie och för försäkring af lif en fjerdedels procent
af premien; dock icke i något fall under ...

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Kr. öre.

Dessutom skola dylika försäkringshandlingar,
ehvad de äro af inhemska eller utländska försäkringsbolag
meddelade, då de inför domstol
eller exekutor företes, beläggas med stämpel till
lika belopp, som för skuldebref är föreskrifvet.

Gåfvobref å fast egendom — — — — — — —

Kartor, geometriska, som utgifvas från generallandtmäteri kontoret

samt af landtmätare i landsorterna......... — 50.

Kontrakter:

Till alla arrendekontrakter och afhandlingar,
utan viss summa, skall, efter ofvanstående grund,
stämpel anskaffas till det belopp, hvartill deri
betingade persedlar eller förmåner kunna skattas
enligt senast faststälda markegångspris; och skulle
samma kontrakt innehålla bestämmelser rörande
persedlar eller förmåner, hvilka icke finnas i markegångstaxan
uppförda eller blifvit i kontraktet
visst värde i penningar åsätta, ökas stämpeln i
afseende derå med 50 öre.

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden
om fast egendom å landet och i städerna,
bruk och manufakturverk, smiden och smidesrättigheter,
frälseräntor, fabriker eller andra inrättningar
med hvad mera, som under eganderätt
föryttras och vid domstolarne lagfares, beläggas
med stämpel till belopp af 60 öre för
hvarje fulla 100 kronor af värdet, beräknadt, för
bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden,
efter nästföregående årets taxeringsvärde
samt, för köpebref, efter den i penningar
bestämda köpeskillingen, såframt denna icke understiger
fastighetens taxeringsvärde, men i sådant
fall efter sistberörda värde.

Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref eller testamentariskt
förordnande, förrän lagfart beviljats,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

29

Kr.

å annan man transporteradt eller öfverlåtet, belägges
handlingen ånyo med stämpel efter nyssberörda
grund för hvarje transport eller öfverlåtelse,
såvida icke densamma eger rum inom den
för lagfart föreskrifna tid, räknad från första fånget,
samt öfverlåtelsehandlingen för lagfarts erhållande
inom samma tid lios domstolen företes, i hvilket.
fall förnyad beläggning ej ifrågakommer.

Till köpe- och bytes-bref bestå kontrahenterna
häften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda
derom slutadt är.

Morgongåfvobref till en fjerdedels procent af gåfvans värde.

Notariatsbref eller bevis och protester, som notarii publici

utgifva, hvarje ark........................................................ —

Pass, rese- till inrikes orter eller Norge, ehvad passet

afser en eller flera personer ....................................... —

Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad passet gäller för en eller

flera personer.................................................................... 1:

dock äro från stämpelafgift fritagne de, som resa
i kronans ärende, samt de, hvilka för fattigdom
undfå pass gratis.

Prestebref............................................................................................. 1:

Privilegier; se Patenter.

Sjöassuransbref; se Försäkringsbref.

Skiljobref i äktenskap och trolofningar .................................... 1:

Testarnentariska förordnanden om fast egendom; se Köpebref.

Tillståndsbref att hålla näring och kaffe samt mera dylikt
Vågattester till låns erhållande ................................................... —

ore.

50.

50.

50.

50.

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

§ 7.

Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5 och 6 intagna stadganden.

l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och 6 befrias:

Aktioner, fiskaliska; ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar
deri;

— rörande akademier, gymnasier, hushållningssällskap, kyrkor,

skolor och hospitaler, fattigvårdsinrättningar, pensionskassor
och alla andra fromma stiftelser samt akademihemman;
Afsked, då dermed icke förhöjning å karakteren eller några löneeller
pensionsförmåner följa, äfvensom då endast sådan
pension dervid tillägges, hvartill den afskedstagande enligt
författningarna är berättigad eller för hvars erhållande
han sjelf gjort tillskott;

Ansökningar till Kongl. Maj:t — — — — — — — —

— med klagan öfver tillfogadt våld eller oförrätt af kronobetjente

eller andra embetsman, när saken innefattar ett verkligt
brottmål;

— i brottmål och fiskaliska aktioner;

— i alla sådana ekonomi-, politi- och militärärenden, hvilka antin gen

kunna röra någon hel menighet eller hafva afseende
på allmänna och kommunala onera, såsom publika byggnader,
fråga om krono- och kyrkotionde samt presträttigheter,
vägars och broars underhållande, knekte-, rustningsoch
roteringsskyldigheters utgörande, krono-, fång- och
gästgifveri-skjuts med mera dylikt, jemte de utlåtanden,
bevis och expeditioner, som domax^e och embetsman i
dessa ärenden meddela;

Besvärsskrifter; se Ansökningar;

— uppbördsmäns i mål rörande kronoräntor samt redogörelse för

disponerade medel;

— och andra inkommande handlingar i brottmål och fiskaliska

aktioner;

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 31

Betyg från skolor och elementarläroverk;

Bevis af domare och embetsmän i ekonomi-, politi- och militärärenden,
samt bevis tecknadt å företedd handling om lagfart,
om fastställelse, förnyelse, dödande, relaxering eller
postposition af inteckning, om testamentsbevakning, om
ingifvande af äktenskapsförord, inorgongåfvobref och köpeafhandling
om lösören, eller om fastställelse af egoskifte
och egoutbyte, äfvensom att rågångsförrättning vunnit
laga kraft;

Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till 1,000 kronor,
äfvensom efterlefvande makes giftorätt, beräknad till hälften
af behållningen, samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar;
dock att från den särskilda tilläggsstämpel,
som finnes stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt
eller underdomstol å landet ingifvas, något undantag icke
eger rum;

Brottmål; ansökningar, förklaringar och besvärshandlingar deri;

Förmyndareförordnanden, som från underdomstolar utfärdas,

Förmyndarekammares uträkningar å omyndige barns medel och i
allmänhet förmyndareredogörelse med dertill hörande
bilagor;

Hospitaler och lasaretter, i alla dem rörande mål;

Häktad person för talans utförande och fullföljande i mål, angående
det brott, hvarför han i fängelse sitter;

Justitiekanslersembetet; och

Justitieombudsmannen; alla skrifter och —

Karaktersbyggnader å militieboställen; kontrakter derom;

Klagoskrifter öfver tillfogadt våld och oförrätt af einbets- eller
tjensteman;

Konstitutorialer och förordnanden

Kronoleveranser; kontrakt derom;

Kronoåklägare — derunder jemväl inbegripne tull- och jägeribetjente
— i alla af dem, å tjenstens vägnar, utförda åtal;
Kyrkobetjente; se Antagningsbevis;

Prestval; fullmakter och voteringssedlar dervid;

Protokoll hos kommunalstyrelse å — — —

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Qvittenser;

Redogörelse för disponerade medel;

Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-;

Revisionssaker; handlingar deri, som för parts räkning från Hofrätt
till Kongl. Makt insändas; dock icke Hofrättens protokoll
i saken;

Riddare- och kommendörsbref, som — — — — — — —

Testamentariska förordnanden, såvida de ej angå fast egendom och
för lagfarts vinnande företes;

Uppbördsmäns besvär; se Besvär;

Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, hvilka tecknas å lagfartsbevis
eller å utdrag af lagfarts- och inteckningsprotokoll;

Utsyning; ansökningar derom;

Val; fullmakter och voteringssedlar dertill;

Vederhäftighetsbetyg, som — — — —- — — -— — —

2:o) Från den enligt §§ 3, 4, 5 och 6 stadgade stämpel äro jemväl
fria såväl inkommande handlingar som utgående expeditioner
i nedannämnda mål och ärenden, dock med undantag
af Kongl. Maj:ts deruti meddelade resolutioner, utslag
och domar, hvilka skola beläggas med den i § 5 stadgade
stämpel för hvarje expedition, som icke enligt mom. l:o)
i denna § jemväl är från sådan stämpel fri:

Bevillningsmål;

Ekonomimål, till hvilka, bland andra, räknas frågor om

Rustningsskyldigheters utgörande;

Skogsafvittringar;

Utsyning till ny åker och äng;

Vägars underhållande;

Salpetersjuderiärenden.

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens efterlefnad.

9:o

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

9:o) Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden
rörande fast egendom på landet och i städerna, som vid underdomstolarna
i ändamål af lagfart företes, äfvensom å skuldebref och andra
handlingar, som i nämnda domstolars inteckningsprotokoller intagas,

1 l:o) Ej må någon tillgodonjuta de genom Ivongl. Maj:ts och dess
embetsmäns bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer eller genom
generalordres honom tillagda löneförmåner och rättigheter, innan han
uppvisat fullmakten eller förordnandet, behörigen med stämpel försedt.

Har innehafvare af embete eller tjenst vunnit löneförhöjning genom
uppflyttning i högre lönegrad eller genom ålderstillägg eller lönereglering,
må han icke komma i åtnjutande af denna löneförhöjning, förrän han
hos den myndighet, der han eger att lönen uppbära, företett för honom
utfärdade fullmakt eller förordnande, försedt med ytterligare stämpelpapper
i förhållande till den vunna tillökningen i lönen.

12:o)— — — _ — — — _ —

§ 11-

Försäljningsprovision.

Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpelpapper,
vare sig till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete
eller tjenst, ege den redovisande att, såsom ersättning för möda, skrifmaterialier,
postporto ra. in., beräkna sig till godo, i Stockholm samt i
länsresidensstäderna tre och i öfriga städer samt å landsbygden fyra
procent af det försålda eller använda beloppet af stämpelpapper; dock
att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad eller annorstädes,
alltid eger att beräkna fyra procent.

§ 12.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft.

5

34

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 87.

§ 13.

Uppbörd och redovisning af stänipelpappersniedien.

2:o) För hvarje — — — — — --- — — —- — —

— — — — — — — — — — hvarje län.

Inom den 31 Januari årligen skall landtränteriets räkning öfver
uppbörden af stämpelpappersmedlen för det näst förflutna året vara till
landskontoret inlemnad, åtföljd af alla till debet- och kreditposterna
hörande verifikationer, vid vite af 25 öre för hvarje Överskjutande dag;
och bör landskontorets generalräkning för det föregående året, jemte
landtränteri- och törsäljningsräkriingarne, samtidigt med landtränteriets
specialräkning direkte till Kammarrätten insändas, vid 25 öres böter för
hvarje dag, som derutöfver under er: månads tid med nämnda insändande
fördröjes; åliggande det vederbörande att å ifrågavarande räkningars afgifvande
inom nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i sådant afseende,
der så påfordras, särskilda viten utsätta; hvaremot, då hvad här anbefalles
blifvit fullgjordt samt Kongl. Maj:ts och kronans rätt såmedelst
bevakad, landskontoret och landträntmästaren ega att hvardera undfå
två procent af hvad enligt landtränteriets räkning i kronans kassa uti
stämpelpappersafgift influtit samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer.
Försäljningsmärmens — — — — — — — — —- — — —

§ 16.

Ansvar för öfverträdelse af denna författning.

*

5:o) Den, som utställer, öfverlåter eller ock till godkännande eller
inkassering företer vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen försedd,
böte 25 kronor.