Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 73.

o

M:o 73.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1876.
_ — -— — Andra Kammaren den 14 — -—

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, rörande kostnadsersättning för
medellös svensk undersåtes sjukvård i Norge.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3)
Utlåtande K:o 24 och Första Kammarens TillUtskotts
(N:o 2) Utlåtande N:o 19.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen — med afseende derå, att svenskt fattigvårdssamhälles
skyldighet att ersätta ett annat för der lemnadt understöd åt en person med
hemortsrätt i det förra icke sträckte sig vidare än till sådant understöd, som
lemnades enligt 1 § i gällande fattigvårdsförordning om så kallad obligatorisk
fattigvård samt, enligt instruktionen för länens lasaretts- och kurhusdirektioner
den 21 Oktober 1864, fri vård lemnades a kurhus åt alla veneriskt
sjuka och åt lasarett åt medellösa, inom ett lasarettsdistrikt insjuknade
personer från annat lasarettsdistrikt, hvaremot icke i någotdera fallet
afgiftsfri vård lemnades i Norge, — funnit skäligt, att statskassan borde hufvudsakligen
drabbas af dylik kostnad och derför i underdånig skrifvelse den
15 Maj 1872 hos Eders Kongl. Maj:t anhållit om sådan förändring af eller
tillägg till bestämmelserna uti nådiga förordningen den 15 Februari 1855,
att svenskt fattigvårdssamhälles skyldighet att godtgöra norska statskassan
förskjuten ersättning för tillfällig fattigvård och sjukvård, lemnad någon samhällets
medlem i Norge, ej måtte blifva vidsträcktare, än om vården lemnats
inom annat svenskt fattigvårdssamhälle; samt Eders Kongl. Maj:t med
anledning deraf i skrifvelse till Sin och Rikets Kammarrätt den 29 Novem -

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 73.

ber 1872 förklarat, att i fråga om skyldighet att gälda norskt fattigvårdssamhälles
kostnad för tillfälligt lemnad fattigvård eller sjukvård åt svensk
undersåte i de fall då denna kostnad icke godtgjorts af de särskilda medel,
som till användande under vissa förhållanden vore för sådant ändamål norska
regeringen anvisade, utan blifvit af norska statskassan i förskott erlagd
och för dennas räkning, med iakttagande af stadgandena i ofvanberörda förordning,
af svenskt fattigvårdssamhälle återfordrats, sistnämnda fattigvårdssambälles
ersättningsskyldighet tillika med de omständigheter, under hvilka
den återfordrade kostnaden tillkommit, skulle bedömas efter de för fattigvården
här i riket gällande författningar; men Eders Kongl. Maj:ts berörda
nådiga förklarande, enligt vunnen erfarenhet, icke haft till följd hvad Riksdagen
med sin ofvan åberopade skrifvelse åsyftat; så får Riksdagen, i anledning
af derom väckt och af Riksdagen godkändt förslag, i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda författning derom, att all
kostnad för tillfällig sjukvård, som meddellös svensk undersåte erhåller å
sjukvårdsinrättning i Norge, skall af statskassan gäldas, samt till nästa Riksdag
göra den framställning, som deraf torde föranledas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 14 Maj 1876.