Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39,
19
X:o 29.
Uppläst och godkänd ho:- Första Kammaren den 9 Maj 1876.
— — .....- — Andra Kammaren den 9 -
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om upphäfvande i viss måv af
den s. k. indigmatsrätten.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.)
S. A. K.
Under uttalande af‘ den åsigt, att det för prestkanditer, som fullgjort
de för ordinationen föreskrifna prof, borde vara Öppet lemnadt, att söka anställning
och varda ordinerade i hvilket stift inom riket, de helst åstuudade
och tillfälle till deras användande gåfves, dock med enahanda skyldighet
att i samma stift tjenstgöra, som hittills ålegat obefordrad prestman samt
att önskvärdt vore, det rättigheten att söka prestsysslor öfver hela riket kunde
hvarje prest medgifvas, utan hänsyn till hvilket stift han tillhörde, har Riksdagen,
uti underdånig Skrifvelse den 14 Maj 1867, anhållit, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t taga detta ärende i nådigt öfvervägande och för Riksdagen
framlägga förslag till de lagförändringar, som för upphäfvande af den s. k
jus indigenatus kunde af Riksdagens medverkan bero.
Öfver denna Riksdagens hemställan hördt, har Kyrkomötet uti underdånig
Skrifvelse den 1 Oktober 1868 tillkännagifvit att det till Riksdagens
förslag om frihet för prestkandidater att vinna anställning i hvilket
stift, de helst åstundade, och tillfälle till deras användande gåfves, lernnade
sitt samtycke, dock med vilkor att prestexamen skulle afliggas inom
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 29.
det stift, i hvilket anställning och ordination söktes: men deremot på anförda
skäl förklarat sig icke kunna lemna bifall till upphäfvande af jus indigenatus,
så vidt dermed afsåges medgifvande för hvarje prestman att söka
prestsysslor öfver hela riket.
I öfverenstämmelse med de åsigter, som sålunda blifvit af Kyrkomötet
uttalade, hafva de komiterade, som haft nådigt uppdrag att utarbeta
förslag till ny kyrkolag, affåttat 3 och 4 §§ i 13 kap. af det underdåniga
f örslag till sådan lag, som blifvit af dem den 2 Oktober 1873 afgifvet; och
af konsistorierna i riket, hvilkas yttrande öfver detta förslag blifvit infordradt,
hafva enligt hvad Riksdagen inhemtat, blott tre haft något att
mot förslaget i denna del erinra, under det de öfriga tio icke deremot
gjort någon anmärkning.
Hos Riksdagen har ånyo förslag blifvit väckt i syfte att uti indigenatsrätten
åvägabringa den inskränkning, att prostkandidater mätte berättigas
att, der tillfälle till deras användande gifves, vinna anställning till tjenstgöring
inom hvilket stift de helst önska.
Genom bifall till detta förslag skulle, å ena sidan, för dem, som egna
sig åt det presterliga kallet, beredas den rättmätiga fördel, att de komr e
att, genom den valfrihet vid inträde i embetet dem sålunda förunnades,
blifva uti ifrågavarande hänseende likstälde med andra tjensteman; under
det att, å andra sidan, genom den inskränkning i denna valfrihet, som betingas
deraf, att deras anställning i ett stift, enligt Kongl. brefvet den 24
Augusti 1786, blefve af tillfället till deras användande derstädes beroende,
skulle i någon mån motverkas, hvad man befarat, att genom samma valfrihet
de af naturen och andra förhållanden mindre gynnade stiften skulle
beröfvas det presterliga biträde, som för dem vore af nöden.
På sätt ofvan blifvit anfördt, är frågan om en förändrad kyrkolagstiftning
beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, men Riksdagen
anser nu förevarande frågas skyndsamma afgörande vara af den vigt, att
den desto mindre bör uppehållas i afbidan derpå, att kyrkolagstiftningens
öfriga delar må erhålla sin slutliga lösning, som tidpunkten derför, vid det
förhållande att Kyrkomötet ej ännu blifvit öfver det derutinnan afgifna förslag
hördt, torde vara temligen aflägsen; och med fästadt afseende jemväl
derpå, att de ojemförligt fleste vederbörande, hvilka afgifvit yttrande öfver
berörda förslag, icke haft något att emot detsamma, i hvad det öfverensstämmer
med ifrågavarande lagforändring, erinra, samt Kyrkomötet, i ämnet
särskildt hördt, uttalat sig för samma lagforändring, så att icke synes
antagligt att någon rubbning i densamma, derest den vidtages, skall i sammanhang
med antagandet af ny kyrkolag framdeles komma att ega rum,
har Riksdagen för sin del beslutat följande förordning:
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30
“Hvad lag och särskilda författningar innehålla derom, att ej någon
må vinna inträde i prestcmbctet inom annat stift, än der han är född, skall
upphöra att vara gällande,“
Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 0 Maj 1876
N:o 30
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1876.
— — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om vidtagande af åtgärder för
utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.)
S. A. K.
Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord om vidtagande af åtgärder
för utfärdande af en handelslagbok för riket.
Icke allenast handelsrättens historiska utvecklingsgång, utan äfven
den omständighet, att användningen af deri innehållna rättsgrundsatser till
följd af sakens natur är inskränkt till vissa områden af rättslifvet och till