Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

3

nungen dock obetaget att sådana till Allmänna Inrättningars understöd
redan förlänta hvarje gång på högst tjugu år förnya.

9:o. Utsätter någon å Skrift bedrägligt titelblad eller orätt författare-
eller utgifvarenamn, dömes till straffarbete från och med sex månader
till och med två år. Diktadt namn, hvarmed ingen verklig person
utmärkes, vare ej förbudet att på titelbladet utsätta, då Auctors
rätta namnsedel lemnad är.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Februari 1876.

N:o 2.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Februari 1876.
— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade
ändringar i Rikets Grundlagar.

(Koustitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen nu mera till pröfning förehaft de vid 1875 års
riksdag väckta och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lag -

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2

ligen beredda förslag till ändringar i Rikets Grundlagar, har Riksdagen
för sin del godkänt och antagit följande förslag, nemligen:

om tillägg till 80 § Regeringsformen, rörande ändring i lag, hvarigenom,
med indelningsverkets upphäfvande, annan grund varder lagd
för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös; och

om ändring af 5, 6, 11, 12, 26, 32 och 34 §§ Regeringsformen,
angående Statsrådets organisation, och i samband dermed af 32, 33,
34 och 36 §§ Riksdagsordningen samt af 1, 4 och 5 §§ Tryckfrihetsförordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnde
Grundlagsparagrafer i nedanskrifne delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen,

§ 5.

Stats-Rådet skall bestå af tio Ledamöter, bland hvilka Konungen
utnämne en att vara Statsminister och Stats-Rådets främste Ledamot.
Desse äga att alla i Stats-Rådet förekommande ärenden öfvervara. Ej
må fader och son eller bröder på en gång vara Ledamöter af Stats-Rådet.

§ 6.

Af Stats-Rådets Ledamöter skola sju vara Chefer och Föredragande,
hvar för sitt Departement, nemligen:

Ministern för Utrikes ärendena, för Utrikes-departementet;

En Chef för Justitie-departemenfet;

En för Landtförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens
Rådgifvare i Kommando-mål för Arméen;

En för Sjöförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens
Rådgifvare i Kommando-mål för Flottan;

En för Civil-departementet;

En för Finans-departementet; samt

En för Ecklesiastik-departementet.

Den närmare fördelningen af ärendena, Departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kungjord
stadga.

Bland de tre Statsråden utan Departement böra minst två hafva
förvaltat Civil Beställning.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

5

§ 11-

Mini stenek mål, hvarmed förstås alla de, som angå Rikets förhållande
till flammande Makter, må Konungen låta bereda och handhafva
på det sätt, Honom lämpligast synes- Ministern för Utrikes ärendena
tillhör att dessa mål inför Konungen föredraga och anmäla i närvaro af
någon annan Stats-Rådets Ledamot. Är Ministern frånvarande, föredrage
deri Stats-Rådets Ledamot, som Konungen äfven i detta fall tillkalle. Sedan
Konungen af dessa Embetsman inhemtat till protokoll anförda råd, för
hvilka de blifva ansvarige, fatte Konungen, i deras närvaro, besluten;
åliggande det den dertill särskildt förordnade att protokollet föra. Af
sådana beslut må Konungen låta till Stats-Rådets kunskap komma hvad
Honom nyttigt synes, så att äfven någon kännedom af denna Riksstyrelsens
gren måtte hos Stats-Rådet finnas.

§ 12.

Konungen äger att i Afhandlingar och Förbund med främmande
Makter ingå, sedan Han, enligt föregående paragraf, deröfver hört Ministern
för Utrikes ärendena och någon annan tillkallad Stats-Rådets
ledamot.

§ 26.

Då Justitie-ärenden i Stats-Rådet föredragas, skola, jemte Chefen
för Justitie-departementet och två andra Ledamöter af Stats-Rådet, två
Justitie-Råd dem öfvervara, med deri skyldighet att till protokollet sig
yttra, som 9 § föreskrifver.

§ 32.

Sändebud hos främmande Makter och Tjensteman vid Beskickningarne
närnne Konungen i Ministerns för Utrikes ärendena och någon
annan tillkallad Stats-Råds-ledamots närvaro.

§ 34.

Statsministern och Ministern för Utrikes ärendena innehafva Rikets
högsta värdighet och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af

6

Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 2.

Stats-Rådet må icke tillika annat Embete utöfva, ej heller några inkomster
deraf uppbära. Justitie-Råd må ej tillika annat Embete innehafva eller
utöfva.

§ 80. •

Krigsmakten till häst och fot så väl som Båtsmanshållet af rotering
och indelning förblifver vid de med Landet och Städerna upprättade Kontrakter
och Indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade
vara, intill dess Konungen och Riksdagen finna nödigt någon ändring deruti
samfäldt att göra; kunnande ingen ny eller tillökad rotering, utan genom
Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.

Varder genom särskild Lag, med Indelningsverkets upphäfvande,
annan grund lagd för ordnandet af Krigsmakten till lands och sjös, då
må ej ändring i sådan lag göras utan af Konungen och Riksdagen samfäldt.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den som blifvit till Riksdagsman vald, skall, första gången han
efter valet till Riksdag sig inställer, inför Chefen för Justitie-departementet
eller den, Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmakt till granskning
uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om Riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning---- —

—--— — — — —. — — — — — — — —---uppvisas.

2. Hvardera Kammaren — — — — — — — — — förklarad.

§ 33.

Så snart fullmakterne undergått den i mom. 1 af näst föregående
§ föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet dervid blifvit af
Chefen för Justitie-departementet eller den, i hans ställe förordnad är, meddelad
Kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår, begäre hvardera Kammaren
ofördröjligen hos Konungen, medelst deputation, Talman och vice
Talman, dem Konungen då för hvardera Kammaren bland dess leda -

möter utnämner.

Talman och — — — —--- —--- — — själ».

Då i något--------------eden.

Innan Talmän

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

7

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom för Riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må utsättas senare än å femte söckendagen
efter Riksdags början. På den tid skola Riksdagsmännen, sedan
gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på Rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner, Statsministern eller annan Stats-Rådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle — — — — — — — — —

Då Konungen — — — — — — — — — — — — vördnad.

§ 36.

Vill Konungen —----— —-----— meddelas.

Då Riksdag — —- — — — — — — — — — välönskningar.
Derefter uppläses Riksdagsbeslutet, hvaruppå Konungen, Sjelf eller
genom Statsministern eller annan Stats-Råds-ledarnof, förklarar Riksdagen
vara afslutad.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. Utgifvare af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig,
jemte titeln och tryckningsorten, hos Chefen för Justitie-departernentet,
som eger att, så vida Sökanden ej för nesligt brott blifvit dömd, eller
förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet.hinder emot
Skriftens utgifvande förekommer.

5:o. Privilegier å boktryckeri — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — mj]

Då ett boktryckeri — — — — — — — — — — — — rätt.
Den ett nytt boktryckeri — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — sagd är. I båda fallen åligger det Konungens
Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit gjord, att
genast eller medförst omgående Post derom underrätta Chefen för Justitiedepartementet.
Anlägges — — — — — — -— — — — — skrifart.

8:o. Vid rättegångens början vare Boktryckare skyldig att Författarens
namnsedel till Domstolen ingifva. I annat fall stånde han författareansvar,
så framt icke Författaren sig hos Domaren sjelfmant till -

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

kännagifver. Angår rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifve
Utgifvarens namn af Chefen för Justitie-departementet, i följd af ofvan
föreskrifna anmälan, uppgifvet. Domaren äger — — — — —. — —

§ 4.

I afseende på bevakningen — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — _ — gälla:

l:o. Chefen för Justitie-departementet skall tillkomma, att både
inom hufvudstaden och i orterna, antingen sjelf eller genom vederbörligen
af honom förordnade Ombud, vaka öfver Skrifters allmängörande, på det
sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas.

2:o. Till befrämjande af detta ändamål vare härmed till ovägerlig

efterlefnad föreskrifvet, att i samma stund, ej senare än en Skrift till

försäljning eller till spridande, på hvad annat sätt som helst, utgifves,
skall ett exemplar aflemnas i Stockholm till Chefen för Justitie-Departementet
och i hvarje annan ort till hans förordnade Ombud. Boktryckare,
som denna föreskrift uraktlåter, böte hvarje gång Femtio Riksdaler;
och om han, utan att vara försedd med Chefens för Justitie Departementet
bevis om gjord anmälan af ett Dagblad eller Periodisk skrift,
desamma trycker, böte Etthundra Riksdaler, och Skriftens utgifvande inställes,
intilldess Utgifvaren iakttagit hvad ofvanföre derom stadgadt är.

3:o. I alla de fall, der åtal, enligt 2 § 4 mom. samt 3 §, genom
allmän åklagare anställes, äge Chefen för Justitie-Departementet eller
hans Ombud rättighet att, då han det nödigt pröfvar, en Skrift med
qvarstad belägga låta, hvilken sist inom åtta dagars förlopp verkställes.
Börande en månad efter den dag, då i landsort qvarstaden lagd blifvit,
Chefen för Justitie-Dopartementet meddela Ombudet sitt gillande eller
upphäfvande deraf. Ar uti hufvudstaden qvarstad ej inom åtta dagars
förlopp lagd, eller i landsorterna Chefens för Justitie-Departementet gillande
ej inom ofvanskrifne en månads förlopp ankommet, må qvarstad
ej utan efter laga domstols och Tryckfrihets-Komiténs yttrande, gälla.
Men vid alla de tillfällen, då Chefen för Justitie-Departementet anser förbrytelser
emot denna Lag sig yppa, och så ofta målet ej hör, vare sig,
såsom blott ordningsmål, under hans egen pröfning, eller, vid personliga
förolämpanden, till den oförrättades e nskilda beifrande, åligge Chefen för
Justitie-Departementet, antingen han funnit qvarstad äga rum, eller endast
åtal vid laga domstol, att Skriften ofördröjligen och omedelbart till
Justitie-Kanslerens laga åtgärd öfverlemna.

4:o.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

9

4:o. Till Ordningsmål räknas, om, vid Tryckeris anläggande, uraktlåtes
hvad 1 § 5 mom. derom stadgar, eller om Boktryckare underlåter
att, enligt 1 § 10 mom., å Skriften utsätta sitt namn, tryckningsorten
och årtalet, eller om han en hos honom tryckt Skrift till Chefen för
Justitie-Departementet eller hans Ombud inom utsatt tid icke aflemnar
eller om, emot 1 § 12 inom., tryckta Skrifter, hvarå boktryckarenamn,
tryckningsort eller årtal ej äro utsatte, föryttras. I dessa fall äge Chefen
för Justitie-Departementet att, i öfverensstämmelse med hvad denna
Lag stadgar, den brottslige genast pliktfälla; denne likväl obetaget att,
der han sig så befogad finner, hos Konungen, i Dess Justitie-RevisionsExpedition,
underdåniga besvär anföra, i Stockholm inom femtonde dagen
och i landsorterna inom en månad, sedan han af Chefens för JustitieDepartementet
utslag bevisligen del undfått. För öfrigt äro Ordningsmål
ej andra, än sådana Ekonomiska, som, enligt något framdeles tillgörande
Boktryckeri- och Bokhandels-Reglemente, till Chefens för Justitie-Departementet
pröfning kunna höra och till rubbning af något stadgande i denna
Lag icke leda.

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna Lag blifvit af Chefen
för Justitie-Departementet hos Justitie-Kansleren anmäld, åligge den sistnämnde,
att ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tillförordnad Aktor,
vid behörig Domstol åklaga; Och bör — — — — — —---åtala.

6:o. Sedan sex månader förlupit, efter det en Skrift till Chefen
för Justitie-Departementet eller hans Ombud, enligt näst föregående 2
mom. inkommit, hvaröfver Embetsbetyg genast afgifvas bör, må ej af
publik Aktor åtal derå äga rum. Enskild man njute, enligt allmän Lag,
till godo sin talan uti mål, genom hvilkas tryckning han är personligen
förolämpad. Ar någon Skrift med qvarstad belagd, då skall åtal ske å
Skriften, inom åtta dagar i Hufvudstaden och i orterna åtta dagar efter
det Chefens för Justitie-Departementet gillande af qvarstaden blifvit kunnigt.
I annat fall upphöre qvarstaden och vare Skriftens försäljning
obehindrad.

10:o. I afseende på försäljning och utspridande af utifrån inkomna
Skrifter på Svenska Språket äge Chefen för Justitie-Departementet lika
rättigheter och åligganden, som i afseende på inom Riket tryckta; och
vare föryttrare af sådana Skrifter underkastad samma skyldighet och
ansvar, som i 2 mom. denna § för Boktryckare stadgade äro.

ll:o. Finner Chefen för Justitie-Departementet, att utrikes ifrån
inkommen, på främmande språk författad, Skrift innehåller något stridande
emot 3 §:s 4, 5, 7, 9, 10 och 13 mom., åligge honom, att, efter
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afä. I Band. 1 Jläft. 2

i

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

tills vidare derå lagd qvarstad, i underdånighet inhemta Kong]. Maj:ts
befallning, huruvida Skriften bör till föryttrande frigifvas, eller under
vidare qvarstad förblifva. Till den ändan åligge hvar och en, som bokhandel
idkar, att till Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud
inlemna förteckning på inkomna utländska Skrifter. Skulle å någon
sådan qvarstad läggas, inhemte Chefen för Justitie-Departementet i underdånighet
Kongl. Majrts Nådiga befallning, huruvida Skriften bör tillföryttrande
frigifvas, eller under vidare qvarstad till återutförande förblifva,
då det på Konungens Nådiga pröfning må ankomma, om och till
hvad belopp Bokhandlaren må njuta ersättning af Statsmedlen.

§ 5.

8:o. Finner Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud
sig befogad, att, på de grunder för qvarstad å tryckt Skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska, det någon Skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad, att i Stockholm, genom biträde
af Öfver-Ståthållare-Embetet, och i öfriga städer samt orterna, medelst
skyndsam handräckning, som ej får vägras af den Magistrat, hvarunder
Boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan qvarstad erhålla; Börande öfver
förloppet af qvarstadsförrätt.ningen och orsakerna dertill, samt i afseende
på den åklagade Skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas
uti Boktr*yckarens värjo, anteckning trefaldt författas, hvaraf den ena tillställes
Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud, den andra
Magistraten och den tredje Boktryckaren. Magistraten vare pligtig —

förlust. Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud äge ej makt
att, annorlunda än nu sagdt är, qvarstad fordra eller vidare befattning
med saken taga, utan hänskjute genast alltsammans till Justitie-Kansleren,
på hvilkens ytterligare Embets-åtgärd och ansvar det ankommer, att
sådana mål varda, enligt denna och allmän Lag, handhafda. Anmäles
hos Justitie-Kansleren omedelbarligen någon Skrift till åtal, bör han, sist
inom fjorton dagar, om målets upptagande vid laga Domstol, genom af
honom tillförordnad Aktor, anstalt foga; men icke må han om någon
sådan föregående qvarstad, som här framföre nämndt är, förordna utan
Chefens för Justitie-Departementet eller hans Ombuds hörande och tillstyrkande.
Ar målet till laga Domstol kommet och qvarstad der af
Aktor yrkad, bör Domstolen sig deröfver, inom åtta dagar, utlåta, men
likväl, derest det utan tidsutdrägt ske kan, Chefens för Justitie-Departementet
eller hans Ombuds utlåtande inhemtas. Afslås qvarstadspåstå -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.

11

endet., fortfares ändock med rättegången; men om påståendet gillas, och
har Chefen för Justitie-Departementet eller hans Ombud sådant tillstyrkt,
skall qvarstaden verkställas; dock bör Under-Rättens Utslag, i båda dessa
fall, utan uppehåll till Hof-Rätten insändas. Hof-Rätten bör —- — -—

ll:o. Angripas, uti af trycket — — — — — — — — —- —

Lag föreskrifva; dock må Under-Domaren, vid sådana enskilda tvister,
utan inhemtadt utlåtande af Chefen för Justitie-Departementet eller hans
Ombud, qvarstadsfrågor upptaga och deröfver meddela Utslag, hvaröfver
Parterna äga i laglig ordning hos Öfver-Rätten besvär anföra; i hvilket
fall qvarstaden ej må verkställas.

12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande Magistrater ovägerligen och vid ansvar
biträda; dock må ej hos Bokhandlare eller annan Försäljare å någon
inom Riket utkommen Skrift qvarstad begäras, utan att genom bevis
kan styrkas, att Skriften i tryckningsorten blifvit med qvarstad belagd,
eller i det fall, att Skriften ej blifvit, enligt 4 § 2 inom., till Chefen för
Justitie-Departementet eller hans Ombud inlemnad.

13:o. Varder någon af trycket härstädes utkommen eller utländsk,
hit i Riket införd, Skrift, utaf en eller flera främmande Staters Sändebud
eller deras Regeringar anmäld, såsom innefattande sådana ämnen, hvilka
kunna föranleda till missnöje hos andra Makter, äge Konungen att derom,
efter sakens och omständigheternas beskaffenhet, i nåder förordna samt,
om Flan så nödigt pröfvar, om Skriftens seqvestrerande och indragning
genom Chefen för Justitie-Departementet eller Justitie-Kansleren, såväl
hos Boktryckare som försäljare eller andra utspridare, låta föranstalta,
och hvarmed förhålles på sätt, som angående beläggande med qvarstad
här ofvanföre stadgadt finnes; skolande —- — — — — — — -—• — —

Hvilket Riksdagen får Hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla med anhållan, att i fråga varande ändringar i Grundlagarne måtte
vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall samt sedermera varda i vanlig
ordning kungjorda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Februari 1876.