Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
1
N:o 1.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Febr. 1875.
— — — — Andra Kammaren den 23 — _
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, rörande af Kongl. Maj:t i nåder
föreslagna och af Riksdagen antagna ändringar i Rikets
Grundlagar.
(Konstitutions-Utskottets
Memorial
N:V°
S. A. K.
De jemlik t 64 § Riksdagsordningen från sist förflutna treårs-period
hvilande, af Eders Kongl. Maj:t i nåder framstälda förslag till andrum af
22 och 35 §§ Regeringsformen samt af 1 § mom. 1, 3 och 9 Tryckfrihetsförordningen
har Riksdagen nu mera förehaft till slutligt afgörande
och antagit, i följd hvaraf nämnde grundlags-paragrafer erhållit följande
lydelse:
Regeringsformen.
§ 22.
Uti Högsta Domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras af
fem Ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra äro om slutet ense. Öfver
vigtigare saker skola minst sju döma. Ej må flere än åtta Ledamöter på
en gång i pröfningen af något mål deltaga, der ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Haft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
§ 35.
Stats-Rådets Ledamöter, Presidenter och Chefer för Kollegier eller
de i dessas ställe inrättade Verk, Justitie-Kansleren, Cheferne för Fångvården,
Landtmäteriet, Statens Jernvägstrafik, Lots-, Post-, Telegraf- och
Tullverken samt Skogsväsendet, Expeditions-Chefer i Stats-Departeraenten,
Öfver-Ståthållaren, Under-Ståthållaren och Polismästaren i hufvudstaden,
Landshöfdingar, Fältmarskalkar, Generaler och Amiraler af alla
grader, General-Adjutanter, Öfver-Adjutanter, Stabs-Adjutanter, Kommendanter
i Fästningarne, Öfverstar för Regementena, Sekund-Cheferne för
Gardes-Regementena till häst och fot och för Lif-Regementets Corpser
samt Cheferne för öfrige särskildt för sig bestående Militära Corpser eller
Bataljoner, Cheferne för Artilleriet, Fortifikations-, Fältmätnings- och Sjömätningsväsendet,
Ministrar, Sändebud, och Agenter för handeln hos främ
mande Makter samt de Embets och Tjensteman, som uti Konungens Kabinett
för utrikes brefvexlingen och vid Beskickningarne nyttjas, hafva
förtroendesysslor, hvarifrån Konungen ma dem entlediga, när han prof.
var Riketfwtjenst det fordra. Konungen kungöre dock sådana beslut i
Stats-Rådetf hvars Ledamöter vare skyldige att deremot göra underdåniga
föreställningar, om de finna sig dertill skäl äga.
Tryckfrihetsförordningen.
§ k
l:o. Alla förut gällande Lagar, Stadganden och Föreskrifter, i afseende
på Tryckfriheten eller Bokhandeln, vare härmed upphäfna, och, såsom
en följd häraf, äfven alla hittills gifna särskilda Förbud emot utgifvandet
af vissa Böcker, Skrifter och Handlingar. Ej må någon i annan
ordning eller i annat fall, än denna Lag stadgar, kunna för tryckt Skrifts
innehåll tilltalas eller straffas.
Under ordet Skrift, som i denna Lag nyttjas, skall förstås allt hvad,
genom Tryck, under allmänhetens ögon lägges. Med Periodisk skrift förstås
en sådan, som i nummerföljd, eller på bestämda tider utgifves..
3:o. Angående eganderätt till Skrift gälle hvad som stadgas i särskild
Lag stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver.
Privilegier å Skrifters utgifvande må icke hädanefter meddelas; Ko -
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 2.
3
nungen dock obetaget att sådana till Allmänna Inrättningars understöd
redan förlänta hvarje gång på högst tjugu år förnya.
9:o. Utsätter någon å Skrift bedrägligt titelblad eller orätt författare-
eller utgifvarenamn, dömes till straffarbete från och med sex månader
till och med två år. Diktadt namn, hvarmed ingen verklig person
utmärkes, vare ej förbudet att på titelbladet utsätta, då Auctors
rätta namnsedel lemnad är.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 23 Februari 1876.
N:o 2.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Februari 1876.
— — — — Andra Kammaren den 23 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade
ändringar i Rikets Grundlagar.
(Koustitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)
S. A. K.
Sedan Riksdagen nu mera till pröfning förehaft de vid 1875 års
riksdag väckta och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lag
-