Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

1

TV ro 34.

Ant. till Eiksd. Kansli den 21 Febr. 1876, kl. 3 e. m.

Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändring
i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran;
Gifven Stockholms Slott den 31 Januari 1876.

Uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober 1875 har Generalpoststyrelsen
bland annat för Kong!. Maj:t framhållit det missförhållande,
som för närvarande egde rum derutinnan, att Postverkets inkomster af
tidningsförsändningen icke motsvarade det arbete och den kostnad, som
tidningarnes tillhandahållande genom Postverket medförde.

Enligt af Generalpoststyrelsen gjorda beräkningar skulle nemligen
samtliga utgifterna för behandlingen å postanstalterna af tidningar och
tidskrifter uppgå till 131,500 kronor. Hvad anginge kostnaden för tidningarnas
fortskaffande mellan postanstalterna, så kunde densamma endast
med svårighet beräknas. De tidningar och tidskrifter, som med posterna
fortskaffades, kunde emellertid i medeltal beräknas utgöra 64 procent
af samtliga postförsändelsernas tyngd, och de årliga utgifterna för postbefordringen
å landsväg uppginge för närvarande till omkring 1,350,000
kronor. Hela inkomsten af tidningarnes postbefordran kunde åter för
år 1875 antagas till 168,000 kronor; och då häraf, på sätt redan blifvit
nämndt, omkring 131,500 kronor åtginge för kostnaden för tidningarnes
behandling å postanstalterna, återstode blott 36,500 kronor till betäckande
af kostnaderna för deras fortskaffande mellan postanstalterna.

Detta missförhållande kunde enligt Generalpoststyrelsens åsigt häfvas
på två sätt: antingen genom en förhöjning i tidningsportot eller genom
vidtagande af sådana åtgärder, som vore egnade att minska utgifterna
för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

Bill. till Riksd. Prof. 1816. 1 Sami. I Afd. 8 Haft.

1

2

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 24.

Det förra af dessa alternativ, eller förhöjning i tidningsportot, bär
Generalpoststyrelsen af flera anförda skäl ansett icke nu böra ifrågakomma.

Hvad åter beträffar det senare alternativet, så ansåg Styrelsen, att
— för så vidt icke åt Postverket skulle ånyo tillerkännas rättigheten
att i allmänhet för posternas förskaffande anlita gästgifveri-, håll- och
reservskjuts — till vinnande af minskning i utgifterna för tidningarne,
en inskränkning borde ega rum i antalet olika postförsändningssätt, som
nu för tidningarne användes, hvaraf skulle uppkomma en minskning i
den arbetsstyrka, som för tidningarnes postbehandling behöfde anlitas.

I sådant afseende har Generalpoststyrelsen, som ansett någon förändring
ej böra vidtagas med postbefordringen af tidningar, å hvilka
prenumeration i vanlig ordning egde rum, föreslagit, att för postbefordringen
af alla tidningar och tidskrifter, för hvilka icke prenumerationsafgift
erlades å adressortens postanstalt, måtte stadgas eu billig och efter
nuvarande afgift för tidningars postbefordran afpassad korsbandsafgift
och att i följd häraf det i fråga om sådana tidningar, hvilka försändes
från en ort till en annan för att der genom särskilda ombud försäljas,
Postverket nu åliggande, men för dess verksamhet egentligen främmande
bestyr, att vid liqviden tjena såsom mellanhand mellan tidningsutgifvaren
och hans afnämare, måtte upphöra.

Hvad Generalpoststyrelsen sålunda och i öfrigt i detta ärende anfört,
har Kongl. Maj:t tagit i nådigt öfvervägande. Och som Kongl. Maj:t
dervid funnit skäligt gilla den af Generalpoststyrelsen uti förevarande
hänseende gjorda underdåniga framställning, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med hvad Generalpoststyrelsen hemstält, härmed föreslå Riksdagen,
att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att § 3 i nådiga kungörelsen
angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran
den 18 Oktober 1872 må upphäfvas och i dess ställe stadgas, att, derest,
för att såsom försändelse under band med post befordras, till postanstalt
aflemnas exemplar af tidning, tidskrift, författningssamling, handlingar
utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., derå ej prenumeration
vid postanstalt egt rum, skall för hvar särskild försändelse, ehvad denna
utgöres af ett eller liera exemplar af samma eller olika tidningar eller
tidskrifter m. m., befordringsafgiften utgöra ett öre för hvar vigt af tio
ort eller Överskjutande del deraf, dock så, att icke i något fall afgiften
för en särskild försändelse understiger tre öre; äfvensom att i öfrigt må
å tidningar och tidskrifter in. in., som på förenämnda sätt med post
fortskaffa^, tillämpas de bestämmelser, som i allmänhet gälla för befordran
af försändelser under band.

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Generalpoststyrelsens skrifvelse i den del densamma angår förevarande
fråga finnes denna proposition vidfogad; och Kongl. Maj:t förblifver
Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Stormäktigste, Allernådigste Korning!

Då, under förutsättning af tidningsstämplingens upphörande, år 1871
af Generalpoststyrelsen uppgjordes det underdåniga förslag till förändrade
bestämmelser rörande vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran,
som sedermera, till sina väsentligaste delar, blifvit af Eders
Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt, antogos känbara olägenheter skola
uppkomma derest, i sammanhang med den underdånigst föreslagna förändringen,
skulle utgifvare af tidning eller tidskrift betagas utvägen att,
för försäljning genom särskildt antagne kommissionärer i orterna, med
brefpost försända äfven exemplar af tidning eller tidskrift, Indika icke
blifvit i vanlig ordning genom postanstalt förskrifna; ett expeditionssätt,
som af en del tidningsutgifvare blifvit i ganska vidsträckt mån anlitadt
under den tid, då alla tidningar skolat med karta sigillata-stämpel förses
och på grund deraf åtnjöto portofri postbefordran.

T öfverensstämmelse härmed blef äfven genom 3 § af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 18 Oktober 1872, angående vilkoren för
tidningars och tidskrifters postbefordran, meddelad den förklaring, att
hvad i fråga om postbefordringsafgift tinnes stadgadt för de fall, att å
postanstalt verkställes prenumeration å tidning, tidskrift m. in., äfven
skall gälla, när å postanstalt göres framställning om regelbunden postbefordran
af dylikt tryckerialster, utan att tillika prenumeration derå vid
postanstalten sker; i hvilken händelse den Postverket tillkommande afgift
bör, vare sig af afsändaren eller emottagaren, i förskott utgöras för
den tid, hvarunder det träffade aftalet skall vara gällande.

4

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

I de ordningsregler, Indika, på grund af 5 § i högstberörda nådiga
kungörelse, derefter blifvit af Generalpoststyrelsen den 10 December
samma år utfärdade och af hvilka ett exemplar härhos underdånigst
bifogas, har fördenskull blifvit föreskrifvet:

att, då å postanstalt göres framställning om att, mot erläggande af
stadgad befordringsafgift, erhålla regelbunden postbefordran för tidning,
tidskrift in, in. utan att tillika prenumeration derå sker, skall, der framställningen
göres af annan person än tidningens utgifvare, företes och
till postanstalten aflemnas ett intyg från denne senare derom, att den sig
anmälande är berättigad att för bestämd tid erhålla det antal exemplar
af ifrågavarande tryckerialster, för hvilket befordringsafgift erlägges;
hvarefter dylikt exemplar i vanlig ordning reqvireras hos utgifvaren,
med anteckning derom, att reqvisitionen sker på grund af mottagen prenuinerationssedel,
hvilken, vid skeende liqvid emellan Postverket och
tidningsutgifvaren, gäller som betalning för dertill hörande exemplar;

att såsom prenumerationssedel behandlas äfven af bokhandlare gjord
så kallad »reqvisition å fast räkning», som, stäld till förläggare af tidskrift,
aflemnas å postanstalt; dock endast för så vidt ett dylikt reqvisitionssätt
blifvit i tidskriftens prenumerationsanmälan för året uttryckligen
medgifvet, och underrättelse derom meddelats Generalpoststyrelsen;

samt att, då utgifvare önskar att, mot befordringsafgifts utgörande,
få med posten fortskaffade exemplar af tidning eller tidskrift in. in.,
skall till postanstalten aflemnas in duplo dels ett reversal för afgiften,
med utsättande af namnet och fullständiga postadressen samt exemplarantalet
och abonnementstiden för hvar person, till hvilken tidningen
eller tidskriften bör utloinnas, af hvilka reversalexemplar det ena återbekommes
qvitteradt, dels en för hvar postanstalt, der utdelning af tidningen
eller tidskriften skall ega ruin, meddelad särskild avis, upptagande
enahanda uppgifter som reversalet.

Ehuru alltid ökadt arbete för postpersonalen måste blifva följden
deraf, att sålunda tre å fyra olika sätt för tidningars tillhandahållande
kunde komma att anlitas, skulle dock olägenheterna häraf icke hafva
blifvit alltför känbara, derest af hvar tidning hufvudsakligen användts
ett enda af förenämnda postförsändningssätt, och endast undantagsvis de
ofrio;a utvägarne till tidningsförsändning blifvit anlitade. Sådant har

O O CD CD

äfven förhållandet varit med det allra största antalet tidningar, som
inom landet utgifvas. Deremot har, hvad några få tidningar angår,
Postverkets biträde tagits i anspråk,

icke allenast för prenumeration i vanlig ordning å adressorternas
postanstalt,

5

Kotigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

utan äfven för reqvisition å samma postanstalter, på grund af särskilda,
utaf tidningsutgifvarne utfärdade och reqvirenterne tillstälda prenumerationssedlar,

likasom också för tidningsförsändning efter reversal med befordringsafgifternas
utgörande å afgångsortens postanstalt.

För att främja tidningarnes afsättning hade nemligen af en och
annan utgifvare blifvit åt personer, som i orterna samlade flere abonnenter,
beviljad rabatt å prenumerationsafgifterna. Och då sålunda hithörande
exemplar icke kunde, mot aflemnande af vanliga prenumerationssedlar,
afnämarne tillhandahållas, måste för dem användas sistomförmälda
försändningssätt; hvarefter på utgifvare ankom att med vederbörande
försäljare i andra hand uppgöra liqviden rörande rabatt å prenumerationsafgifterna.

Ett dylikt användande samtidigt af flera olika postförsändningssätt
för några tidningar, hviska utkomma i mycket stora upplagor, och deraf
beroende flere olika bokföringssått för särskilda exemplar af samma tidning
kunde icke annat än i hög grad försvåra tidningsexpeditionen och
har i väsentlig mån medverkat till framkallande af de oregelbundenheter
i tidningarnes postbefordran, som gåfvo sig tillkänna under den
första tiden för den nya författningens tillämpning.

Under antagande att beredandet af eu utväg för tidningsutgifvare,
som sådant önskade, att få genom Postverket besörjd liqviden äfven rörande
medgifven rabatt å de i allmänhet gällande prenumerationsafgifterna,
skulle verka till en inskränkning i antalet olika postförsändningssätt,
som för samma tidning anlitades,

och då eu snar och rigtig utdelning af tidningarne måste anses i
hög grad underlättas derigenom, att dessa å postanstalterna förskrefvos
åt samma personer, till hvilka de böra af postanstalterna utdelas, •

ansag sig Generalpoststyrelscn böra, genom kungörelse den 19 November
1873, af hvilken äfven ett exemplar härf os underdånigst bifogas,
förordna:

att, om utgifvare af tidning eller tidskrift, hvaraf något större antal
exemplar befordras genom Postverket, önskar att för exemplar, som af
särskilt antagne ombud förskrifvas å postanstalt, fastställa andra abonnementsvilkor
än de som i allmänhet gälla, särskild anmälan härom bör
göras . hos Generalpoststyrelsen och för ändamålet användas så kallad
prisskilnadssedel, affattad i öfverensstämmelse med härlios underdånigst
bilagd a formulär.

Härefter hafva också icke i afseende å tidningarnes postbefordran
förekommit sådana oregelbundenheter, som inom flere delar af landet

6 Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

egde ruin vid öfvergå,ngen från det äldre till det nyare postförsändningssättet.
Och anledning skulle derför också icke förefinnas att nu ifrågaställa
någon förändring i de rörande vilkoren för tidningars och tidskrifters
postbefordran gällande bestämmelser, derest icke erfarenheten
ådagalagt, att handläggningen af härtill hörande göromål kräfver ett
större antal arbetskrafter, än att utgifterna för desammas anskaffande
och för sjelfva transporten af tidningar och tidskrifter skulle kunna anses
till fullo ersatta af uppbörden i tidningsporto.

Sedan nemligen utvägen att genom särskildt antagne kommissionärer
i orterna afyttra exemplar af tidningar och tidskrifter i städse
växande grad anlitats, utan att inskränkningen i användande af olika
postförsändningssätt blifvit så allmän som ömkligt varit, hafva med nödvändigheten
af tre olika behandlingssätt och till en del äfven olika bokföringssätt,
— för tidningar å hvilka i vanlig ordning prenumereras; för
tidningar som förskrifvas på grund af särskildt företedd prenumerationseller
prisskilnadsseclel, och för tidningar hvilka befordras efter reversal
— göromålen å postanstalterna ökats i en man, som gjort det nödvändigt
att väsentligen öka antalet biträden, som å postkontoren och postexpeditionerna
användas.

Om den betydliga tillväxten i antalet tidningar och tidskrifter, hvilka,
utan att vara i vanlig ordning förskrift^ å adressortens postanstalt, till
postbefordran afl eranas, vittnar den omständigheten att, medan år 1870,
för hela riket, antalet tidningsexemplar af i fråga varande slag utgjorde
omkring 3 millioner, beräknas ensamt för Stockholm, hvarest emellertid
den ojemförligt största tidningstrafiken förekommer, årliga antalet för
närvarande uppgå till omkring 6 millioner, under det antalet tidningsexemplar,
som, på grund af vanlig prenumeration å adressorternas postanstalter,
från Stockholm försändas, icke öfverstiger 7,200,000.

Och någon anledning förekommer icke antaga annat, än att i framtiden
detta antal skall komma att än ytterligare ökas.

Under sådana omständigheter lärer böra komma under ompröfning
frågan, huruvida icke bör träffas någon anordning, hvarigenom Postverkets
inkomst af tidningsförsändningen komme att, mer än hvad nu
anses vara fallet, motsvara det arbete och den kostnad, som tidningarnes
tillhandahållande genom Postverket medför.

Att med någon grad af noggrannhet angifva hvartill Postverkets
utgifter uppgå för den förstärkning af personalen, som för handläggning
af alla de till tidningsförsändningen hörande göromål påkallas, möter
naturligtvis oöfvervinneliga svårigheter, då, med undantag för ett mindre
antal fall, samma personer som med tidningsförsändningen taga befatt -

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

ning, äfven användas för bestridande af andra göromål, af alla slag, som
å postanstalterna förekomma.

Skäligen synes emellertid kunna antagas, att af de omkring 189,000
kronor, som för närvarande utgå till aflönande af extra biträden vid postanstalterna
i landsorten, hälften eller.................................... kronor 94,500

erfordrats ensamt för betalande af handläggningen utaf
de med tidningsförsändningen förenade göromål.

Läggas då härtill utgifterna för tidningsexpeditionen
i Stockholm, omkring ...........................

skulle samtliga utgifterna för behandlingen å postanstalterna
åt tidningar, bland hvilka här som annorstädes
äfven innefattas tidskrifter, för år uppgå till.................. »

» 37,000

131,500.

Inkomsterna af tidningarnes postbefordran, som i Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition den 16 Februari 1872 beräknades till kronor 130,000,
hafva uppgått

för år 1873 till omkring ............................................................ » 123 000

8 8 1874 » » .......................................................... » 163,000

och antagas innevarande år komma att belöpa sig till

omkring ............ » 168,000.

Efter afdrag af den härofvan till................................... » 131,500

beräknade utgiften för tidningarnes postbehandling skulle
sålunda, till gäldande af kostnaderna för tidningarnes
fortskaffande mellan postanstalterna icke återstå mer än kronor 36,500.

Ännu större svårighet, än att utröna den af tidningarnes postbehandling
härflytande tillökning i utgift för postpersonalens aflönande,
möter hvart försök att beräkna kostnaden för tidningarnes fortskaffande.
Hvad angår befordringen å jernväg och å ångbåt, blir utgiften för postens
forslande icke i. så synnerlig mån ökad till följd deraf, att äfven tidningai''
och tidskrifter ingå bland postförsändelserna. Men väsentligen annorlunda
beskaffadt år förhållandet med den postbefordran, som verkställes
å landsväg. Om ock i många fall tidningarnes tyngd icke påkallar
användande af större hästantal, än som äfven eljest, för brefs och paketers
fortskaffande, måst anlitas, så förekomma dock mycket ofta andra
fall, då, hufvudsakligen för tidningarnes befordran, anspannet behöfver
med en, tva a tre hästar förstärkas. Och då, jemlikt den i Generalpoststyrelsens
underdåniga skrifvelse den 28 Februari 1871 meddelade
utredning, tyngden af tidningar och tidskrifter, som med posterna förtskaffas,
kan i medeltal beräknas utgöra 64 % af samtliga postförsändelsernas
tyngd, och för närvarande årliga utgifterna för postbefordringen

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

a landsväg uppgå till omkring 1,350,000 kronor, lärer näppeligen något
tvifvel förefinnas derom, att eu inkomst af 36,500 kronor,är otillräckligtill
betäckande af utgifterna för tidningars och tidskrifters fortskaffande
mellan postanstalterna.

Det missförhållande, som sålunda lärer böra anses förefinnas mellan
Postverkets utgift för tidningarnes postbefordran och inkomsten af tidningsportot,
kan häfvas antingen genom en förhöjning i nämnda porto
eller ock genom vidtagande af sådana åtgärder, som kunna antagas vara
egnade att minska utgifterna för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

Afgiften för tidningarnes postbefordran — genom högstberörda nådiga
kungörelsen den 18 Oktober 1872 bestämd i allmänhet till 20 % af
prenumerationspriset för tidning som utkommer mer än en gång i veckan
och till 10 % af samma pris för tidning som utkommer endast eu
gång i veckan eller mindre ofta —• kan icke anses i medeltal understiga

o O O

de afgifter, som, inom andra, Sverige närbelägna länder, der tidningsabonnement
besörjes af postverken, i enahanda afseende uppbäras.

Sålunda utgör enligt Postlagen den 3 Maj 1871 i Norge tidningsportot
16 Va % af prenumerationspris, ej öfverstigande 5 Speciedaler, men
8 V3 % för belopp Överskjutande 5 men ej 10 Speciedaler o. s. v., hvilken
afgift nedsättes med eu fjerdedel för tidning, som icke utkommer
oftare än en gång i veckan.

Inom Danmark betalas, jemlikt Postlagen den 7 Januari 1871:

dels för tidningsbefordran och utlemnande in. in. lU skilling pr nummer,
beräknadt efter medeltalet af det antal nummer, som under en
abonnementstermin böra utgifvas,

dels ock, för besörjande af abonnement med dertill hörande uppbörd,
om tidningen passerar blott eu fullständig postanstalt 4 %, men eljest
8 % af prenumerationspriset.

Enligt förordningen om posttaxeväsendet inom Tyska rikets område,
den 28 Oktober 1871, utgör tidningsprovisionen i allmänhet 25 %
af inköpspriset, men för tidningar som utkomma mindre ofta än fyra
gånger i månaden, 12 Va % af samma pris; med iakttagande likväl deraf,
att icke i något fall för abonnement på helt år afgiften understiger 4 sgr.

För tidningar, hvilka, på grund af prenumeration i vanlig ordning,
tillhandahållas allmänheten, kan också icke det tidningsporto, som inom
Sverige uppbäres, anses oskäligt lågt. Och allra minst är detta fallet
med tidningar, som flera gånger i veckan eller dagligen utkomma, då så
väl arbetet med tidningarnes postbehandling som tyngden af de försän -

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

delser hvilka böra fortskaffas, jemnare fördela sig på de särskilda tjenstgöringsdagarne
och de olika poster hvilka för befordran finnas att tillgå.

Deremot tages jemförelsevis mer postpersonalens tid i anspråk för
de tidningar, till gäldande af hvilkas abonnementspris begagnas särskilda,
af utgifvarne utfärdade, prenumerations- eller prisskilnadssedlar; och i
synnerhet är detta fallet med sådana tidningar som skola efter reversal
befordras.

Om derför också möjligtvis icke skulle saknas skäl i fråga ställa en
förhöjning i postbefordringsafgiften för dessa tidningar, af hvilka det
allra största antalet utgöres af veckotidningar hvilkas tyngd i allmänhet
icke kan pa flera poster i veckan fördelas, så anser sig dock icke Generalpoststyrelsen
böra i underdånighet föreslå en sådan förhöjning, då

dels lätteligen praktiska olägenheter och ökad omgång vid bokföring
och redovisning skulle blifva följden deraf att för begagnande af
olika postförsändningssätt för särskilda exemplar af samma tidning olika
taxor blefve faststälda;

dels flera af dessa veckoskrifter, hvilka i stort antal spridas bland
den mindre bemedlade allmänheten, näppeligen torde kunna bära en
väsentligen förhöjd postbefordringsafgift;

dels slutligen Riksdagen tillförene, utan tvifvel med särskildt afseende
å en del veckotidningar hvilka mot billigt pris afsättas, till 10 öre
nedsatt den i nådiga Propositionen den 16 Februari 1872 till 30 öre
föreslagna minimi-afgiften för hvart tidningsexemplar, om hvars befordran
aftal träffas med postanstalt.

Derest dessa åsigter af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas, återstår
att tillse, om och på hvad sätt må kunna i någon mån minskas
Postverkets utgifter för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

För så vida icke Postverket ansåges böra ånyo tillerkännas rättigheten
att i allmänhet för posternas fortskaffande anlita gästgifveri-, hålloch
reservskjuts, lärer i lagstiftningsväg en billigare transport af tidningar
svårligen kunna åstadkommas annorledes än genom ett stadgande
derom att tidningar som mindre ofta, exempelvis högst eu gång i veckan,
utkomma, må på flera poster fördelas och sålunda delvis senare än
hvad eljest kunde ske abonnenterne tillhandakomma.

Om också undantagsvis i vissa fall ett dylikt expeditionssätt måste
användas, för att icke eu tillfällig, synnerlig tillökning i postgods må
verka till posternas oskäliga försenande, lärer dock ett allmänt och lagstadgadt
införande af en sådan ordning icke böra ifrågakomma, då derigenom
den regelbundna och rigtiga utdelningen å postanstalterna af
ankomna veckotidningar skulle i hög grad försvåras, utom det att mycBih.
till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami, 1 Afd. 8 Raft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

ket osäkert måste anses huruvida den besparing i skjutskostnad stom här
igenom uppkomme skulle befinnas tillräcklig till betäckande af den nuvarande
skilnaden mellan inkomsterna af och utgifterna för tidningarnes
postbefordran.

Deremot förekommer mer anledning antaga att sist omförmälda ändamål
skulle ernås genom en inskränkning i antalet olika postförsändningssätt,
som må för tidningarna användas, med deraf beroende minskning
i den arbetsstyrka som för tidningarnes postbehandling behöfver
anlitas.

Icke i något af de länder der postverken åligger besörja liqviden
mellan utgifvare af tidning och abonnenter derå, har åt detta uppdrag
gifvits en sådan utsträckning som för närvarande fallet är inom Sverige.
Fastmer har, der af postanstalterna mottages prenumeration å utkommande
tidningar, i allmänhet postverkets skyldighet att tillhandahålla
abonnenter tidningar ansetts böra inskränkas till de fall då dessa i förenämnda
ordning förskrifvas; med beredande af tillfälle att på rimliga
vilkor få med posterna befordrade äfven tidningsexemplar hvilka ej genom
postanstalt reqvirerats.

Inom andra länder, der, såsom fallet är i England och Frankrike,
postverken i allmänhet ej mottaga prenumeration å tidningar, har dessas
spridning till allmänheten ansetts böra underlättas genom ett billigt
porto för befordran af trycksaker.

Om nu med skäl antagas kan att allmänhetens behof af en lätt tillgång
till utkommande tidningar, i hvad på Postverket ankommer, fullt
tillgodoses derigenom att tidningar, å hvilka prenumeration verkställes
vid postanstalterna, varda af desamma, mot den för närvarande stadgade
afgift, abonnent.erne tillhandahållne,

så synes det som borde äfven utgifvares intresse i att på rimliga
vilkor kunna till orterna sprida tidningsexemplar, hvilka antingen böra
genom särskildt antagna ombud försäljas eller äro afsedda att kostnadsfritt
vissa personer tilldelas, kunna i all skälig mån tillgodoses genom
stadgande af ett billigt porto för tidningar som, utan att vara genom
Postverket förskrifna, aflemnas till befordran med posterna.

Derigenom att, till följd af en sådan anordning, skulle komma att
i synnerlig mån förenklas postbehandlingen af alla exemplar af tidningar,
å hvilka ej prenumeration i vanlig ordning verkställes å postanstalterna,
måste också arbetet med denna del af posttrafiken i betydlig mån
förminskas; hvilket åter bör möjliggöra en nedsättning i utgifterna för
aflönande af de extra biträden som nu för tidningarnes postbefordran
användas å postanstalterna.

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Hvad tidningsutgifvarne angår skulle — derest ej portot faststäldes
högre än vederbör — genom den underdånigst i fråga stälda förändringen
dem beredas enahanda förmån som den hvaraf de voro i åtnjutande
medan postbefordringsafgiften utgjordes med karta- sigillata-stämpel.

För ett jemförelsevis mindre antal tidningar skulle förändringen
medföra en olägenhet i så måtto, att icke vidare Postverket kunde anlitas
för uppgörande af liqviden mellan utgifvarne och de af dem antagne
försäljningsman i orterna. Men, utom det att genom öfvertagandet
af detta bestyr en och annan "gång framkallats förvecklingar, i det att
tidningsutgifvare vägrat som betalning godkänna prenumerationssedlar,
hvilka af dem utfärdats, eller ock protesterat emot prisskilnadens upptagande
till belopp, som, vid sedlarnes aflemnande å postanstalt, funnits
å dem infördt, lärer — för beredande åt ett fåtal tidningsutgifvare af
eu fördel, hvilken icke annorstädes finnes dem tillerkänd och som blott
under en jemförelsevis kort tid här i landet af dem åtnjutits •— icke
Postverket böra fortfarande åläggas ett för detsamma främmande bestyr,
hvilket befunnits föranleda större utgift än att den skulle kunna anses
ersatt af hvad för tidningarne i befordringsafgift erlägges.

Mot den underdånigst i fråga stälda förändringen kan äfven göras
den invändning, att, då till följd deraf en stor del tidningar, för hvilka
förut annat postförsändningssätt blifvit användt, hädanefter komme att
såsom försändelser under band befordras, för deras rigtiga fortkomst i
hvart särskildt fall icke förefunnes samma säkerhet som då de, på grund
af prenumerations- eller prisskilnadssedel, blifvit å postanstalterna förskrifna
eller efter reversal försända.

Utom det att, der sådan olägenhet befaras, alltid skulle återstå utvägen
att i vanlig ordning å postanstalterna prenumerera å utkommande
tidningar, bör icke lemnas oanmärkt att de tidningar, som kunde komma
att såsom försändelser under band befordras, i afseende å säkerheten
för deras riktiga fortkomst icke blefve mera ofördelaktigt stälda, än
hvad fallet alltid måste vara med alla de bref, hvilka icke rekommenderas
eller assurera^, och för hvilka dock postbefordringsafgiften är så
mycket större, än äfven den som för närvarande utgår för försändelser
under band. Och under det adressaten till ett förkommet eller felsändt
bref ofta saknar anledning att om dess uteblifvande genast göra anmälan,
för vinnande af nödig rättelse, kan detta icke blifva fallet med
personer, som hafva att regelbundet med posten förvänta ett visst antal
tidningar eller tidskrifter.

Slutligen bör icke heller lemnas utan afseende att, då postbefordringsafgiften
för tidningar, som försändas under band, komme att ut -

12

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

göras med frimärken, hvilka tidningsutgifvare vore oförhindrad att sjelf
låta å försändelserna anbringa, de tidningar, för hvilka i fråga varande
postförsändningssätt kommc att användas, alltid måste kunna å postanstalt
inlemnas mycket närmare tiden för postens afgång, än hvad som
kan vara fallet med tidningar, hvilka på grund af nu gällande bestämmelser
till postbefordran aflemnas; — eu förmån som väl lärer befinnas
förtjent af något afseende.

Det porto som, i händelse här ofvan antydda underdåniga förslag
vunne slutligt godkännande, kommc att''utgöras för befordran med posterna
af tidningar och tidskrifter, å hvilka icke prenumeration i vanlig
ordning skett vid postanstalterna, anser Generalpoststyrelsen böra bestämmas
till belopp, hvilket så nära som möjligt motsvarar de genom
nådiga kungörelsen den 18 Oktober 1872 faststälda afgifter för tidningarnes
postbefordran.

Då till grund för bestämmandet af sistnämnda afgifter blifvit hufvudsakligen
lagd t det pris, hvartill tidningarne af utgifvarne afyttras,
men tidningar, hvilka försändas under band, lämpligen böra, såsom andra
dylika försändelser, taxeras efter vigt, kan likväl ett tidningsporto, hvilket
så mycket som möjligt närmar sig den nuvarande postbefordringsafgiften
och i de flesta fall understiger densamma, icke undgå att, hvad
en och annan tidning angår, i någon, ehuru ringa, mån öfverstiga sist
omförmälda afgift.

Såsom förut blifvit i underdånighet anmärkt är det egentligen och
hufvudsakligast för försäljning i orterna genom särskildt antagna ombud,
som posterna anlitas för befordran af andra tidningar än sådana, för
hvilka prenumerationsafgifterna erläggas å adressorternas postanstalt.

Särskilda försäljningsman för tidningar lära väl åter i allmänhet icke
antagas å andra orter än sådana der åtminstone ett eller annat tiotal
exemplar af samma tidning kunna afsättas.

Det blir då tydligt att, om också för hvar särskild försändelse portot
icke kan sättas så lågt som nu varande afgiften för ett exemplar af eu
eller annan till regelbunden postbefordran aflemnad tidning, detta porto,
med fastställande af lämplig vigtenhet, icke behöfver blifva betungande
för de fall som här egentligen afses, eller försändning af tidningar, som
skola i orterna af}fltras.

Af en inom Generalpoststyrelsens kameralbyrå upprättad, härhos
underdånigst bifogad tabell visar sig, att — derest portot för tidningars
befordran såsom försändelser under band faststäldes till Ett öre för hvar
vigt af högst 10 ort, dock med iakttagande deraf att icke i något fall
afgiften för hvar särskild försändelse understege Tre öre — detta porto

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

vid befordran af tio exemplar af samma tidning, komme att för 43 bland
i tabellen upptagna 48 i Stockholm utkommande tidningar och tidskrifter,
som med post befordras, understiga nu gällande postbefordringsafgifter,
under det att för 5 af samma antal i Stockholm utkommande
tidningar och 1 bland tio uppgifna landsortstidningar afgiften blefve förhöjd,
dock icke i vidsträcktare män än att tillökningen i utgift komme
att för hel årgång uppgå:

för en tidning till 10 öre
för eu till » » 9,4 »

» » » » » 6,2 »

» » » » » 5,6 °

« » » » » 3,0 »

» » » » » 2,8 »

Då förhöjningen af 5,6 öre pr årgång drabbar en af de i landet
mest spridda tidningarne, »Bilagan till Svenska Veckobladet», bör härvid
också icke leinnas oanmärkt att, om af samma tidning, i stället för 10
exemplar, som i tabellen upptagits, med post till samma ort försändas
20 exemplar, alldeles icke någon förhöjning utan en nedsättning i postbefordringsafgift
af 4,4 öre pr årgång blefve följden af det underdånigst
föreslagna tidningsportot. Och att i de flesta fall komme att af denna
tidning på föreslagna sättet försändas mer än 10 exemplar till hvar särskild
ort, lärer väl kunna med allt skäl antagas, då för närvarande af
tidningen, på grund af särskilda, å adressorterna företedda prenumerations-
eller prisskilnadssedlar, med posterna fortskaffas icke mindre än
34,000 exemplar.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt och då den
minskning i bruttouppbörd, som i fråga stälda taxeringssätt kunde komma
att medföra, måste anses varda mer än ersatt genom en derpå beroende
minskning i utgifterna för tidningarnes postbehandling, hemställer Generalpoststyrelsen
i underdånighet,

huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas
till Riksdagen göra nådig framställning om vidtagande
af en sådan förändring i vilkoren för tidningars och
tidskrifters postbefordran att 3 § i nådiga kungörelsen
den 18 Oktober 1872 erhölle följande förändrade lydelse: Varder,

för att såsom försändelse under band med
post befordras, till postanstalt aflemnadt exemplar af
tidning, tidskrift, författningssamling, handlingar, utgifna
af sällskap eller föreningar o. s. v., derå ej pre -

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

numeration vid postanstalt egt rum, skall för hvar särskild
försändelse, ehvad denna utgöres af ett eller flera
exemplar af samma eller olika tidningar eller tidskrifter
in. m., befordringsafgiften utgöra ett öre för
hvar vigt af tio ort eller Överskjutande del deraf,
dock så att icke i något fall afgiften för eu särskild
försändelse understiger tre öre.

I öfrigt varda å tidningar och tidskrifter m. m.,
som på förenämnda sätt med post fortskaffas, tillämpade
de bestämmelser som i allmänhet gälla för befordran
af försändelser under band.

Generalpoststyrelsen framhärdar, med djupaste vördnad, trohet

och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t.s

underdånigste, tropli^tigste
tjenare och undersater

WILHELM ROOS.

L. Hiibner.

Frans Broberg.

C. H. Westman.

J. Ofwerstr

Stockholm den 29 Oktober 1875.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

15

Aftonbladet........................................................................

Barnens tidning ...............................................................

Bibliotek för resebeskrifningar ...............................

Bilagan till Svenska Yeckobladet.............................

Budbäraren ......................................................................

Dagens Nyheter .............................................................

Dalpilen ..............................................................................

Folkskolan...........................................................................

Fosterlandet......................................................................

Fäderneslandet..................................................................

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning..............

Göteborgs-Posten ...........................................................

Handlingar rörande landtbruket.................................

Hemvärmen .......................................................................

Flygiea ................................................................................

Illustrerad Landtbrukstidning .................................

Kasper ................................................................................

Korrespondenten från Landskrona .........................

Land och Folk..................................................................

Landtbruksakademiens tidskrift................................

Läsning för Folket .....................................................

Missionstidning.................................................................

Missionstidning för Israel...........................................

Norden.............................................................................

Nordiska taflor..........................................................

Norrköpings Tidningar.................................................

Ny Illustrerad Tidning .................................................

Nya Dagligt Allehanda, dagliga upplagan .............

Nya Dagligt Allehanda, hvarannandags upplagan

Nya Följetongen..............................................................

Nya Oskarshamnsposten.................................................

Nytt juridiskt arkiv.........................................................

Befordringsafgift pr år, med
beräkning att af hvarje’utkommande
nummer af tidning
eller tidskrift sändes hvar
gång tio exemplar

enligt nu gäl-lande bes him-mel ser

efter ett öre i
porto för hvar
vigt af tio ort
eller del deråt

Kronor öre

Kronor öre

38: 30

27: —

1: 50

— 60

10: —

2: 70

1: —

1: 56

1: 50

— 96

20: —

18: —

3: —

2: 60

3: —

1: 56

12: —

5: 20

12: —

7: 28

35: —

33: —

30: —

24: —

1: 80

— 58

1: 80

1: 08

5: —

2: 88

4: —

3: 64

4: 80

2: 08

12: —

5: 20

1: 80

— 64

3: 60

1: 68

1: —

— 64

1: —

— 72

1: —

— 48

5: —

3: 12

4: —

1: 32

24: —

18: —

6: —

5: 20

38: 30

27: —

13: 30

9: 36

6: —

3: —

9: 20

6: 24

5: —

1: 68

16

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Befordringsafgift pr år, med
beräkning att åt hvarje utkommande
nummer af tidning
eller tidskrift sändes hvar
gång tio exemplar

enligt nu gäl- efter ett öre i
lande bestäm- porto för hyar

melser vigt af tio ort

eller del deraf
Kronor öre Kronor öre

Post- och Inrikes Tidningar .................................................. 24: — 21: —

Samling af Gammal Uppbyggelseläsning ........................... 1: 40 — 76

Stadsmissionären........................................................................... 2: — 1: 56

Statistisk Tidskrift .................................................................... 1: 80 — 72

Stockholms Dagblad, hufvudstadsupplagan ....................... 33: 30 33: —

» » landsortsupplagan.............................. 15: — 15: —

Sundsvallsposten.......................................................................... 12: — 10: 92

Svalan ............................................................................................. 5: 50 2: 60

Svensk Handels- och Industri-Tidning................................. 12: — 8: 32

Svenska Familj-Journalen med plancher .......................... 5: — 5: 94

» » utan » 5: — 4: 62

Svenska Folket............................................................................ 2: 50 3: 12

Svenska Medborgaren ........................................................... 12: — 6: 24

Svenska Posten ....................................................................... 2: 30 2: 60

Svenska Veckobladet.............................................................. 1: 80 2: 08

Sydsvenska Dagbladet Snällposten ..................................... 20: — 21:

Söndags-Nisse .............................................................................. 4: 80 1: 56

Tidning för Wenersborgs Stad och Län ...........:............ 12: — 6: 24

Tidskrift för Hemmet ............................................................ 3: 60 90

Tidskrift i gymnastik......................... 1: 20 22

Upsalaposten ............................................................................ 15: 9: 36

Ur folkens häfder..................................................................... 1: 80 64

Veckoposten ............................................................................. 2: 50 2: 08

Väderleksbulletin ..................................................................... 20: — 9: —

Väktaren...................................................................................... 4: 60 2: 60

Öfversigt af Vetenskaps-Akademiens förhandlingar........ 5: — 1: 50

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 24.

17

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 31 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter och
Forssell.

Departements-chefen, Statsrådet Forssell uppläste härefter till justering
följande i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Statsrådets
enhälliga tillstyrkande, den 28 innevarande månad fattade beslut uppsatta
förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen
:

b) Om förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters post Uppå

Statsrådets underdåniga tillstyrkande täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag,
sådana de finnas detta protokoll bilagda; och skulle i
enlighet med samma förslag nådiga propositioner till
Riksdagen aflåtas.

In fidem protocolli
T/i. Lidman.

Bill. till Riksd. Prof. 1816. 1 Sami. 1 Afd. 8 Raft.

3