Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Jan. 1876, kl. 6 e. m.
Kong!. Majds nådiga Proposition till Riksdagen angående Norges
anslutning till den mellan Sverige och Danmark ingångna
myntkonvention; Gifven Stockholms Slott den 12 November
1875.
Sedan Norska Storthinget genom beslut den 8 Mars 1875, med
bifall till Kongl. Maj:ts derom framstälda nådiga proposition, medgift,
att Kongl. Maj:t från den 1 Januari 1876 eller någon senare
tidpunkt för Norges del biträdde den under den 27 Maj 1873 mellan
Sverige och Danmark afslutade myntkonventfon med nödiga förändringar
i tidsbestämmelserna för öfvergången, så har för sådant ändamål
en tilläggskonvention till berörda myntkonvention blifvit den 16
Oktober 1875 i vederbörlig ordning ingången. Då emellertid svenska
Riksdagens medgifvande erfordrades för att denna tilläggskonvention
skulle kunna blifva gällande för hvad Sverige anginge, har densamma
blifvit afslutad under förbehåll, att svenska Riksdagen innan den 1
April 1876 bifölle den framställning, som Kongl. Maj:t komme att
härom till Riksdagen afgifva.
Tilläggskonventionen har följande lydelse:
Sedan Hans Majestät Konungen Da Hans Majestät Kongen af
af Sverige och Norge, efter af Norska Sverige og Norge, efter dertil af
Storthinget dertill gifvet samtycke, det Norske Storthing meddelt Samförklarat
sig vilja utöfva Sin genom tykke, har tilkjendegivet åt ville
Tilläggsartikeln till Myntkonventio- udöve den Ham ved TillmggsartiBih.
titt Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd.
nen emellan Sverige och Danmark den
27 Maj 1873 förbehållna rätt att äfven
för Norges del biträda nämnda
Konvention med do förändringar i
tidsbestämmelserna för öfvergången,
hvarom de höga fördragslutande
makterna kunde träffa öfverenskommelse,
hafva Hans Majestät Konungen
af Sverige och Norge och Hans
Majestät Konungen af Danmark beslutat
träda i underhandling om afslutande
af en Tilläggskonvention
till Myntkonventionen af den 27
Maj 1873 och för sådant ändamål
till Sine fullmäktige utnämnt:
Hans Majestät Konungen af
Sverige och Norge, Sin Statsminister
för utrikes ärendena Herr
Oscar Magnus Björnstjerna, Riddare
och Kommendör af Kongl. Maj:ts
Orden, Storkors af Kongl. Norska
S:t Olafs Orden, Storkors af Kongl.
Danska Dannebrogs Orden man. in. m.
samt Hans Majestät Konungen
af Danmark Sin Envoyé Extra ordinaire
och Ministre Plenipotentiaire
hos Hans Majestät Konungen af
Sverige och Norge, Herr Frans
Ernst Bille, Kammarherre, Kommendör
af Kongl. Danska DannebrogsOrden,
Kommendör med Stora Korset
af Kongl. Svenska Nordstjerneorden,
Storkors af Kongl. Norska
S:t Olafs-Orden in. in. in. in.
hvilke, efter att hafva utvexlat
sina i god och behörig form funna
fullmakter, hafva öfverenskommit
om följande artiklar:
Alt. I.
Bestämmelserna i Myntkonven -
Proposition No 2.
kelen til Myntconventionen mellem
Danmark og Sverige den 27 Mai
1873 forbeholdte Ret til ogsaa for
Norges Vedkommende åt tiltrmde
naivnte Convention med de Forandringer
i Tidsbestemmelserne for
Övergången, hvorom de höie contraherende
Magter kunne komme
overens, have Hans Majestät Kongen
af Danmark og Hans Majestät
Kongen af Sverige och Norge besluttet
åt trmde i Underhandling om
Afslutning af en Tillmgsconvention
til Myntconventionen af 27 Mai 1873
og i dette Öiemed til Sine Befuldmmgtigede
udnaevnt:
Hans Majestät Kongen af Danmark
Sin overordentlige Gesandt
og befulamasgtigede Minister hos
Hans Majestät Kongen af Sverige
og Norge Herr Frantz Ernst Bille,
Kammerherre, Commandeur af den
Kongl. Danske Dannebrogs Orden,
Storkors af den Kongl. Svenske Nordstjerne
Orden, Storkors af den Kongl.
Norske S:t Olafs Orden m. m. in. in.
samt Hans Majestät Kongen af
Sverige og Norge Sin Statsminister
for de Udenrigske Anliggender Herr
Oscar Magnus Björnstjerna, Riddare
og Commandeur af Serafimer Orden,
Storkors af den Kongl. Norske S:t
Olafs Orden, Storkors af den Kongl.
Danske Dannebrogs Orden in. in. in. m.
hvilke, efteråt have udvexlet
sine i god og behörig Form befundne
Fuldmagter, ere komne overens
om fölgende Artikler:
Art. I.
Bestemmelserne i Myntconven -
B
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
tionen af deri 27 Maj 1873 skola
från och med den 1 April år 1876
utsträckas till Norge, så att de
ömsesidiga rättigheter eller förpligtelse!’,
som genom samma konvention
tillkomma eller åligga Sverige
och Danmark, från sistnämnda tidpunkt
äfven skola tillkomma eller
åligga Norge.
Derifrån må endast följande undantag
ega rum:
1. Den genom Konventionen
fastställda räkneenheten skall i Norge
införas senast den 1 Januari 1877.
2. Från och med den dag ratifikationerna
till denna Tilläggskonvention
blifvit utvexlade, må icke
utmyntning ega rum i Norge af sådane
hittills der präglade mynt, som
ej finnas uppräknade och beskrifne
i Konventionen den 27 Maj 1873.
3. De hittills i Norge använda
silfver- och kopparmynt, som ej
finnas i samma Konvention uppräknade
och beskrifne, skola hafva upphört
att vara lagligt betalningsmedel
derstädes, tre- och tolfskillingar före
utgången af år 1883 och öfriga
mynt före utgången af år 1880.
Art. II.
Denna Tilläggskonvention skall
ratificeras och ratifikationerna utvexlas
i Stockholm så snart ske kan.
Till bekräftelse häraf hafva undertecknade
underskrifvit och med
sina insegel försett denna Tilläggs
-
tionen af 27 Mai 1873 skulle fira og
med l:ste April 1876 udstrmkkes til
Norge, saaledes åt de gjensidige
Rettigheder og Förpligtelse!’, som
ifölge nmvnte Convention tilkomme
eller paahvile Danmark og Sverige
fra sidstnawnte Tidspunkt ogsaa
skulle tilkomme eller paahvile Norge.
Herfra Under alene fölgende
Undtagelser Sted:
1. Den ved Conventionen fastsatte
Regningsenhed skal i Norge
indföres senest den l:ste Januar 1877.
2. Fra og med den Dag, da
Ratificationerne til denne Tillasgsconvention
udvexles maa i Norge
ingen Udmyntning finde Sted af
saadanne hidtil der prtegede Mynter,
som ei findes opregnede og beskrevne
i Conventionen af 27:de
Mai 1873.
3. De hidtil i Norge benyttede
Sölv- og Kobbermynter, som ei i
nrnvnte Convention ere opregnede
og beskrevne, skulle have ophört
åt vane lovligt Betalingsmiddel
dersteds, Tre- og Tolvskillinger orden
Udgangen af Aaret 1883 og de
övrige Mynter inden Udgangen af
Aaret 1880.
Art. II.
Denne Tillacgsconvention skal
ratifi ceres og Ratificationerne udvexles
i Stockholm saa snart ske
kan.
Til Bekräftelse heraf have Undertegnede
underskrevet og med Deres
Segl forsynet denne Tillmgsconven
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
konvention, utfärdad i tvänne lika tion, udfasrdiget i tvende ligelylydande
exemplar; som skedde i dende Exemplarer; h vilket skete i
Stockholm den 16 Oktober 1875. Stockholm den 16 Oktober 1875.
(Undert.) 0. M. Björnstjerna. (Undert.) Fr. Biile.
I anledning häraf samt med hänvisning i öfrigt till den nådiga
propositionen den 28 Februari 1873 angående antagande af ett nytt
myntsystem och till hvad i denna fråga vid 1873 års riksdag förekommit,
får Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå Riksdagen:
att Riksdagen måtte lemna sitt samtycke till ofvanintagna tilläggskonvention;
samt
att till följd häraf § 17 i lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
“Hvad här ofvan i §§ 12, 13, 14, 15 och 16 stadgadt är om
Rikets mynt, dess giltighet som betalningsmedel, dess invexling och
utgifvande af statens kassor skall, på sätt mellan Sverige, Norge och
Danmark afslutade konventioner förmå, äfven gälla om de i öfverensstämmelse
med samma konventioner för Norge och Danmark präglade
mynt af guld, silfver eller brons;“
äfvensom att i lagen om öfvergången till det nya myntsystemet
den 30 Maj 1873 måtte till nuvarande § 4 fogas ett andra moment
så lydande:
“Från och med den 1 April 1876 äro de enligt nämnda konvention
och tilläggskonventionen af den 16 Oktober 1875 utgifna
norska mynt, lika med de svenska mynten, lagligt betalningsmedel i
Sverige/''
De till ifrågavarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas
det Utskott, till hvars behandling detsamma af Riksdagen öfverlemnas;
och Ivongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Hans Forssell.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-
o
Utdrag af Protokoll öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 21 Maj
1876.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre von Otter och
F orssell.
l:o.
Departements-chefen, Statsrådet Forssell anmälde i underdånighet
att, enligt hvad Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena
i en till Statsrådet och Chefen för Finans-departementet aflåten
embetsskrifvelse tillkännagifvit, Norska Storthinget den 8 sistlidne Mars
medgifvit, att Hans Maj:t Konungen från den 1 Januari 1876 eller
någon senare tidpunkt för Norges del biträdde den under den 27 Maj
1873 mellan Sverige och Danmark afslutade myntkonvention med
nödiga förändringar i tidsbestämmelserna för öfvergången;
i sammanhang hvarmed föredragande Departements-chefen redogjorde
för innehållet af dels Kongl. Majds till innevarande års norska
Storthing aflåtna nådiga propositioner angående Norges anslutning till
myntkonventionen och angående ny lag om norska myntväsendet
äfvensom den norska regeringens underdåniga framställning i ärendet
(5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
af den 13 April innevarande år, hvilka handlingar voro fogade vid
ofvan omförmälda embetsskrifvelse, dels ock Statskontorets i fråga om
Norges anslutning till myntkonventionen afgifna underdåniga utlåtande;
utvisande berörda af norska regeringen afgifna underdåniga framställning:
att
bemälda regering tillstyrkt, att tidpunkten för konventionens
trådande i kraft i Norge måtte bestämmas till den 1 Januari 1876;
_ aU samma regering ansett, att konventionens stadganden i fråga
om tiden för införandet af den nya räkneenheten borde för Norges del
bringas till öfverensstämmelse med ofvan omförmälda af Kongl. Maj:t
för innevarande års Storthing framlagda och af Storthinget antagna
lag om myntväsendet, och att nämnda tid således borde bestämmas till
den 1 Januari 1877; äfvensom
att norska regeringen, med fästadt afseende å stadgandena i den
nya norska myntlagen ansett det nödigt, att konventionens Artikel
17 moment 4 blefve, hvad beträffade Norge, förändradt sålunda, att
det hittills i Norge begagnade speciesmyntet skulle upphöra att vara
lagligt betalningsmedel, tre- och tolfskillingar före utgången af år 1883,
och öfriga mynt före utgången af år 1880.
Enär svenska Riksdagens medgifvande erfordrades
för att den tilläggskonvention, genom hvilken Norge
komme att ansluta sig till den mellan Sverige och
Danmark den 27 Maj 1873 afslutade myntkonventionen,
skulle blifva gällande i Sverige, men ett sådant
medgifvande icke lämpligen kunde inhemtas före
den af norska regeringen ifrågasatta tidpunkt för
Norges anslutning till konventionen eller den 1 Januari
1876, utan sannolikt kunde erhållas först sedan
1876 års lagtima Riksdag någon tid varit samlad,
tillstyrkte Stats-Rådet, som ej fann något att anmärka
vid de af norska regeringen föreslagna tidsbestämmelser
i fråga om införandet af den nya räkneenheten
i Norge och om aflysandet af det hittills i Norge
begagnade speciesmyntet, att Kongl. Maj:t täcktes i
nåder förklara hinder från Sveriges sida ej möta derför,
att Norge på de af norska regeringen föreslagna,
bär nyss berörda vilkor i afseende å vissa tidsbestämmelser,
anslöte sig till den mellan Sverige och Danmark
den 27 Maj 1873 afslutade myntkonventionen,
med förbehåll likväl att denna anslutning, hvad Svr
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-
rige beträffade, ej trädde i kraft förr än den 1 April
1876 samt under förutsättning af ofvan omförmälda
medgifvande från svenska Riksdagens sida;
hemställande Stats-Rådet dessutom, dels att Kongl.
Maj:t täcktes åt Hans Excellens Herr Statsministern
för utrikes ärendena uppdraga att vidtaga de åtgärder,
som för Norges anslutning till konventionen
kunde finnas i öfrigt erforderliga, dels ock att för
sådant ändamål utdrag af detta protokoll måtte få
Utrikes-departementet tillställas.
Hvad Stats-Rådet i förestående aderton mål underdånigst
hemstält och tillstyrkt behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
In fidem protocolli
Lud. v. Plåten.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Maja Konungen i Stats-Rädet d Stockholms Slott den i2
November 1815.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Tiiyselius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre von Otter och
F ORSSELL.
l:o.
Departements-chefen Statsrådet Forssell anmälde i underdånighet,
att Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena i en
den 16 sistlidne Oktober till Ohelen för Finans-departementet, aflåten
embetsskrifvelse tillkännagifvit, att, sedan Kongl. Maj:t vid ministeriel
föredragning den 8 i nämnda månad bemyndigat Herr Statsministern
att med härvarande Kongl. Danska Minister afsluta en föreslagen
Tilläggskonvention angående Norges anslutning till Myntkonventionen
emellan Sverige och Danmark af den 27 Maj 1873, denna Tillägskonvention,
sådan den i afskrift var skrifvelsen bifogad, blifvit förstnämnda
dag undertecknad tillika med ett i afskrift likaledes bilagdt
protokoll, innehållande en i öfverensstämmelse med det af Kongl.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
Maj:t vid föredragning af Finans-ärenden den 21 sistlidne Maj fattade
nådiga beslut afgifven förklaring att berörda konvention blifvit afslutad
under förbehåll, att Riksdagen innan den 1 April 1876 till densamma
lemnade bifall.
Efter att hafva i underdånighet erinrat ej mindre om hvad i fråga
om afslutandet af en myntkonvention emellan de tre nordiska rikena
vid Riksdagen 1873 förekommit, än äfven om Kongl. Maj:ts i förevarande
ärende den 21 Maj innevarande år fattade beslut, föredrog
Departements-chefen ofvan omförmälda tilläggskonvention, och sedan
Departementschefen härjemte i underdånighet redogjort för de förändringar
i nu gällande lagstiftning, som blefve en följd af tilläggskonventionens
antagande, hemstälde Departements-chefen i underdånighet
att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition till nästsammanträdande
Riksdag föreslå:
att Riksdagen måtte lemna sitt samtycke till ifrågavarande
tilläggskonvention; samt
att till följd deraf § 17 i lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
»Hvad här ofvan i §§ 12, 13, 14, 15 och 16 stadgadt är om
Rikets mynt, dess giltighet såsom betalningsmedel, dess invexling och
utgifvande af statens kassor skall, på sätt mellan Sverige, Norge och
Danmark afslutade konventioner förmå, äfven gälla om de i öfverensstämmelse
med samma konventioner för Norge och Danmark preglade
mynt af guld, silfver eller brons;»
äfvensom att i lagen om öfvergången till det nya myntsystemet
den 30 Maj 1873 måtte till nuvarande § 4 fogas ett andra
moment så lydande:
»Från och med den 1 April 1876 äro de enligt nämnda konvention
och tilläggskonventionen af den 16 Oktober 1875 utgifna norska
mynt, lika med de svenska mynten, lagligt betalningsmedel i Sverige.»
Under förutsättning att hvad sålunda i underdånighet föreslaget
blifvit vunne Kongl. Maj:ts nådiga bifall, hemstälde Departementschefen
slutligen, att det i förevarande ärende inför Kongl. Maj:t den
21 Maj innevarande år förda protokoll måtte få till sakens upplysning
medfölja den nådiga propositionen till Riksdagen.
Sedan Stats-Rådets öfriga ledamöter instämt i hvad
föredragande Departements-chefen sålunda i underdånighet
hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen
dertill lemna nådigt bifall.
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2 Håft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
Föredragande Departements-chefen uppläste härefter förslag till
den nådiga proposition, som skulle i ärendet till Riksdagen afgå;
Och täcktes Hans Maj:t Konungen enligt StatsRådets
underdåniga tillstyrkan i nåder gilla samma
förslag, sådant det finnes detta protokoll Litt. A bilagdt
samt förordna att i enlighet med detsamma
nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Axel Ådelgren.
N:o 3.
Ank. till Biksd. Kansli den 26 Jan. 1876, kl. 6 e. m.
Kongl. Mnj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående eftergift
af Kronoliemmansåboen Johan Holmbom i Wailcijaur
ådömd skadeersättning; Gifven Stockholms Slott
den 17 December 1875.
Genom utslag den 18 Februari 1874, hvilket icke blifvit öfverklagadt,
har Jokkmokks lappmarks tingslags häradsrätt funnit kronohemmansåboen
Johan Holmbom i Waikijaur förvunnen att hafva ouppsåtligen genom vårdslöshet
varit vållande dertill att, efter det Holmbom vid tiden före midsommaren
1872 verkställt och den 21 Juni samma år afslutat tjärubränning uti
en af honom för sådant ändamål inrättad så kallad tjärudal å kronotrakten
Skällerimsheden; och Holmbom derifrån aflägsna! sig, elden antändt trävirket
i tjärudalen och angripit omgifvande mossar och skog samt, oaktadt