Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

1

N:o Z6\

Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1876, kl. 12 midd.

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8,
angående Herr C. J. Storckenfeldts motion (N:o 2) om
inställande af nattågen å statens jernvägar under vintern.

Till Utskottets behandling har blifvit remitterad en af Herr C. J.Storckenfeldt
inom Första Kammaren väckt motion, N:o 2, hvaruti föreslås, »att
Riksdagen måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan
°det måtte nattågen å statens jernvägar inställas hvarje vinter under
sex tnånader».

Såsom skäl härför har motionären hufvudsakligen anfört:

att nattågen betinga en mycket ökad personal och ökad materiel,
hvaraf följden skulle blifva mycket högre kostnad för trafiken, hvarigenom
jernvägarnes affärer säkerligen skulle komma på klena fötter;

att ingen tanke på taxeförhöjning för gods och passagerare uppstått,
om ej nattågen tillkommit;

att kostnaderna för trafiken före nattågens införande uppgingo till
53 procent af bruttoinkomsten, men att förhållandet nu genom desamma
ställe sig högst ogynsamt; samt

att våra klimatiska förhållanden äro afgjordt mera missgynnande
för nattrafik än andra länders.

Då motionären emellertid icke framlagt någon beräkning eller några
närmare uppgifter, på hvilka han grundat sina antaganden om nattågens
olägenheter och kostnader, har Utskottet ansett sig böra hos den auktoritet,
° Bih. till Riksd. Prot. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. 1

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

som bäst är i tillfälle att härom kunna lemna tillförlitliga upplysningar,
nemligen Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik, begära svar på nedanstående
frågor:

l:o. Iivilket är det för allmänheten och postbefordringen mest
ändamålsenliga sätt, hvarpå trafiken å statens jernvägar, enligt Styrelsens
åsigt, kan ordnas, om nattågen indragas, och på hvilka tider skulle under
sådana förhållanden tågen utgå från och ankomma till hufvudstationerna?

2:o. Hvilka fördelar och olägenheter medföra de olika anordningarne,
och hvilka resultat lemna jemförande kostnadsberäkningar, uppgjorda
öfver desamma?

3:o. Hvilka ökade bruttoinkomster medföra nattågen för jernvägen,
och hvilka kostnader erfordra de för ernående af dessa ökade inkomster?

4:o. Huru stor är direkta bruttokostnaden för ett nattåg fram och
åter vintertiden å nu derför begagnade luder?

5:o. Hvilken tillökning i ban-, stations- och tågpersonal medföra
nattågen? (Dennas aflöning, bostäder in. m.?)

6:o. Hvilken personaltillökning erfordra trafikdirektörs-expeditionen
och telegrafpåpassningen?

7:o. Huru stor är kostnaden för belysning vid stationerna för
nattågen ?

8:o. Huru stor procent af vagnsutrymmet har varit upptaget af
passagerare på nattågen under vintermånaderna?

9:o. Huru många passagerare, icke utgående från eller till ändstationerna,
hafva trafikerat nattågen per natt?

10:o. Huru stora hafva utgifterna för drift och underhåll varit i
förhållande till bruttoinkomsterna för år 1875?

och har Kongl. Styrelsen med anledning häraf afgifvit följande

Promemoria.

»Den nästförflutna vinterns för jernvägstrafiken missgynnande beskaffenhet,
hvilken äfven då föranledde de så kallade nattågens inställande
från och med slutet af Januari månad till den 15 Maj ej mindre till följd
af snöhinder än derföre, att banorna af den stränga kölden blifvit synnerligen
ojernna, innebar naturligtvis en uppmaning för Trafikstyrelsen
att till den kommande vintern vara betänkt på sådana anordningar af

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

3

bantågen, som med bibehållande af en så vidt möjligt snabb och regelbunden
person- och postbefordring vore mest egnade att undvika de
svårigheter och olägenheter, som under den föregående vintern störde
rörelsens jemna gång.

Inom Trafikstyrelsen utarbetades fördenskull en mängd olika
förslag, alla i afsigt att undvika nattågen under den svåraste delen af
vintern; men alla dessa måste förkastas, dels för det uppehåll i postbefordringen,
som deraf förorsakades, dels i anseende till obeqvämlighet
för den långväga resande allmänheten i afseende på nattqvarter samt
afgångs- och ankomsttider vid hufvudstationerna och dels slutligen i
anseende till olämpliga anslutningstider för bantågen å den mängd enskilda
jernvägar, som numera äro omedelbart förenade med statens jernvägsnät.

Man sökte derföre anordna snälltågen så, att desamma skulle kunna
oafbrutet fortgå äfven nattetid på de för post- och personbefordrino-en
vigtigaste linierim emellan Stockholm, Malmö och Göteborg, så länge ej
svårare naturhinder mötte, men deremot, när sådana inträffade, färderna
nattetid inställas samt befordringen endast ske med dagtågen. Nu gällande
tidtabell är inrättad på det sätt, att, om nattågen, som nu endast
gå på linierim Nässjö—Katrineholm, Falköping—Katrineholm och Falköping—Nässjö,
behöfva indragas, post och resande emellan orter norr
och söder om Nässjö komma att vid sistnämnda station öfverligga från
klockan 9 å 10 på aftonen till klockan 5 å 6 på morgonen samt anlända
till Stockholm och Göteborg på aftonen och afresan från dessa hufvudstationer
att ske på morgonen hvarje dag i stället för att, när nattågen
äro i gång, den kan anträdas på aftonen.

Vill man under vintern borttaga nattågen, så torde efter Trafikstyrelsens
öfvertygelse näppeligen någon bättre tågplan kunna uppgöras
än den, som är uppstäld å bilagda tabell och som i det hela öfverensstämmer
både med den nuvarande, om nattågen för naturhinder måste
innevarande vinter för någon tid inställas, och med den, som var gällande,
innan nattågen på våren 1873 anordnades. (Se bil. Lutt. A.)

Medelst användande af ångkraften till lands och vatten har man
för närvarande åstadkommit dag och natt oafbrutet fortgående post- och
personbefordringslinier nästan öfver hela jorden, och för ett land med
Sveriges belägenhet är väl ingenting naturligare än att ställa sin postoch
personbefordran i närmaste förbindelse med den närmast belägna
punkt i Danmark, hvaröfver post och resande beqvämast kunna passera
till och från Sverige med omedelbart begagnande af de stora europeiska
genomgående befordringslinierna. Denna punkt är Köpenhamn på DL

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (iY-o 2) Utlåtande N:o 16.

ä 2 timmars väg medelst ångbåt från södra ändpunkten af statens jernvägsnät
Malmö.

Till Köpenhamn ankomma de utländska posterna jemte resande
vinter och sommar klockan 10.40 förmiddagen påtvänne befordringslinier från
Hamburg—Altona, den ena öfver Fredericia, Fyen och Korsör, den andra
öfver Kiel och Korsör. För den förra linien afgår bantåget från Altona
klockan 5.55 eftermiddagen och för den senare klockan 10 eftermiddagen,
men begge befordras vidare från Korsör gemensamt med bantåg klockau
8 förmiddagen till Köpenhamn. Med dessa bantåg och medelst ångbåtar
öfver Bälten samt från Kiel till Korsör befordras alla poster, som under
dagens lopp anländt till Hamburg från alla trakter af jorden.

Likaså afgår i motsatt rigtning från Köpenhamn klockan 7 eftermiddagen
ett för begge de omnämnda befordringslinierna gemensamt bantåg till
Korsör, hvarifrån man kommer antingen med ångbåt till Kiel och vidare med
bantåg till Altona klockan 9.35 förmiddagen, eller med ångbåt till Nyborg
på Fyen och vidare med bantåg öfver Fredericia till Altona klockan 10.25
förmiddagen, båda lägenheterna stående i samband med vidare afgående
bantåg till alla delar af Europa.

Beräknar man tillräcklig tid för öfverfarten mellan Köpenhamns
och Malmö bangårdar är det klart, att den svenska posten både bör
ankomma till Malmö uppifrån landet inemot kl. 2 eftermiddagen och
äfven kan vid samma tid afgå från Malmö i motsatt rigtning.

Detta förhållande måste alltid blifva det hufvudsakligen bestämmande
för anordningen af de postförande snälltågen på statens jernvägar,
ehvad man för öfrigt finner skäl att låta dessa tåg fortgå oafbrutet dag
och natt genom landet eller låta dem på lämpliga ställen hvila om
nätterna.

Man har visserligen äfven föreslagit att för postkommunikationen
med utlandet begagna de bantåg med mellanliggande ångbåtslägenheter,
som förbinda Köpenhamn med Altona—Hamburg på det sätt, att ett tåg
afgår från Altona kl. 6.45 förmiddagen och öfver Fredericia, Fyen och Korsör
aflemna!1 post och resande i Köpenhamn klockan 10.30 eftermiddagen, samt
ett annat i motsatt rigtning afgår från Köpenhamn klockan 6.45 förmiddagen.
hvars medförda post och resande anlända till Altona klockan 9.30 eftermiddagen,
men utom det att dessa bantåg icke lika omedelbart korrespondera
med de stora genomgående kontinentala bantågen och således icke
medföra samma fördelar för den genomgående post- och personbefordringen
som den först beskrifna förbindelselinien, skulle deras begagnande
för en oafbruten kommunikation mellan Sverige och utlandet medföra flera
ganska betydande olägenheter, svårigheter och kostnader, nemligen:

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16. 5

dels derigenom att den utländska till Sverige adresserade posten
måste öfverföras med ångbåt klockan 11 eftermiddagen från Köpenhamn
till Malmö och de utgående postförsändelserna afgå från Malmö med
ångbåt senast klockan 4 förmiddagen, hvilket under vintermånaderna torde
blifva både''kostsamt och osäkert, samt antagligen af resande anses vida
obeqvämare än att färdas en natt i jernvägsvagn;

dels derigenom att bantågen på de svenska statsbanorna då måste
ordnas så, att ett afgår så tidigt på morgonen som möjligt, lämpligen
dock ej före klockan 6 förmiddagen, från Malmö för att oafbrutet fortsätta
till Stockholm, dit detsamma ej kunde ankomma förr än klockan
1 jernvägstid eller klockan 1.24 Stockholmstid på natten och ett annat
afgå från Stockholm klockan 6 förmiddagen och anlända till Malmö äfvenledes
klockan 1 på natten, hvarigenom nattjenst skulle förekomma på de
delar af stambanorna, der inga åtgärder för dylik tjenstgöring ännu blifva
vidtagna eller behöfvas, så vida denna tåganordning undvikes; samt
dels derutinnan att obeqvämligheterna för de resande genom olämpliga
afgångs- och ankomsttider vid hufvudstationerna sannolikt skulle
från bantågens begagnande afhålla många trafikerande;

dels ock slutligen derföre att de vigtigaste posterna från utlandet,
som i alla fall ankomma till Köpenhamn klockan 10.40 förmiddagen, ej
skulle vidare befodras från Malmö förr än klockan 6 förmiddagen följande
dag, och således blifva öfverliggande derstädes 16 timmar längre än
eljest eller ock lika mycket i Hamburg och på vägen till Malmö.

Detta projekt anser Trafikstyrelsen i allo olämpligt och för landet
ofördelaktigt under det att deremot det förut anförda, eller att snälltågen
böra afgå från och anlända till Malmö omkring klockan 2 eftermiddagen
hvarje dag, i alla afseenden förtjenar företräde.

I öfverensstämmelse härmed är nu gällande tidtabell upprättad,
enligt hvilken snälltåget afgår från Malmö klockan 2.0 eftermiddagen och
anländer till Stockholm klockan 8.51 förmiddagen och till Göteborg klockan
8.44 förmiddagen samt motsvarande snälltåg afgår från Stockholm klockan
6.21 eftermiddagen och från Göteborg klockan 6.30 eftermiddagen samt
anlända till Malmö klockan l.io eftermiddagen följande dag.

Skulle man nu anse lämpligt att under vintermånaderna inställa all
jernvägsfart någon viss de! af dygnet, till exempel mellan klockan 11 eftermiddagen
och 5 förmiddagen (och längre hvila tillåter ej godstrafiken,
så vida densamma skall på våra enspåriga banor medhinnas och så väl
industrien som jernvägsinkomsterna icke lida ett högst betydande afbräck),
så faller det sig beqväinast och naturligast att välja stationerna Nässjö
och Jönköping till hvilopunkter.

6

Första Kammareris Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

Ett snälltåg, som afgår från Malmö klockan 2 eftermiddagen, anländer
nemligen till Nässjö klockan 9.28 eftermiddagen och till Jönköping klockan
10.52 eftermiddagen.

Likaså anländer ett snälltåg, som afgått från Stockholm klockan
10.G förmiddagen, till Nässjö klockan 9.36 eftermiddagen det förra till
mötes, så att dess post och resande kunna åtfölja detta till Jönköping.
Från Göteborg bör motsvarande snälltåg afgå klockan 1.15 eftermiddagen,
i Falköping möta det nedgående snälltåget klockan 5.10 eftermiddagen
samt sedermera fortsätta till Jönköping, dit detsamma kan anlända
klockan 7.20 eftermiddagen. Följande dag bör ett snälltåg afgå från Jönköping
klockan 5,0 förmiddagen till Nässjö och derifrån fortsätta klockan
6.20 förmiddagen för att klockan 1.46 eftermiddagen hinna till Malmö;
hvarjemte ett annat snälltåg afgår från Nässjö klockan 6,30 förmiddagen,
hvilket anländer till Stockholm klockan 5.46 eftermiddagen jernvägstid
eller 6.10 eftermiddagen Stockholmstid.

För post och resande, hvilka söderifrån eller från Östergötland ankommit
till Jönköping föregående afton för att vidare befordras till
vestra och nordvestra stambanorna, måste dessutom ett snälltåg afgå från
Jönköping klockan 5,30 förmiddagen, hvilket inträffar i Falköping klockan
7.55 förmiddagen och i Göteborg klockan 12.9 eftermiddagen.

Från Stockholm skulle ett särskilt snälltåg afgå klockan 6,36 förmiddagen
(= 7.0 förmiddagen Stockholmstid) och anlända till Göteborg
klockan 8.56 eftermiddagen samt ett dylikt i motsatt retning afgå från
Göteborg klockan 6.46 förmiddagen och inträffa i Stockholm klockan 9,3
eftermiddagen (= 9.27 eftermiddagen Stockholmstid.)

Dessa båda tåg mötas klockan 1.36—1.52 eftermiddagen i Laxå,
hvarifrån snälltåg sedermera afgår på nordvestra stambanan till Norge.
Ett annat, som på morgonen utgått från Kongsvinger, inträffar i Laxå
före de båda Stockholm—Göteborgstågens ankomst dit.

Sådana äro hufvuddragen af den tidtabell för snälltågen, som Traiikstyrelsen
anser såsom den enda praktiskt lämpliga för vintermånaderna,
i händelse det varder faststäldt, att ordinarie snälltåg icke få framgå på
statens jernvägar emellan klockan 11 eftermiddagen och klockan 5 förmiddagen.

Förhållandet emellan de begge snälltågsanordningarne i afseende
på befordringshastigheten torde åskådligast framgå af bilagda grafiska
framställningar öfver snälltågens gång, upptagande båda alternativen för
linierna Malmö- Stockholm—Gefle, Göteborg—Stockholm—Gefle och Malmö
—Göteborg, det nyss angifna med uppehåll öfver natten i Jönköping

Förat" Kammarens Tillfälliga Utskotts (N-o 2) Utlåtande N:o 16. 7

eller Nässjö, tecknadt med röda linier och de nuvarande turerna med
genomgående tåg, tecknade med svärta.

Derutaf kan lätt inhemtas följande för omdömet om fördelar och
olägenheter för affärskorrespondensen vägledande förhållanden Svar

på bref, som afgått till exempel pa Måndagen klockan 2
eftermiddagen från Malmö kan anlända till Malmö:

från Norrköping ...

» Stockholm ......

» Gefle .............

» Göteborg ........

Utan

nattåg.

Med nattåg.

Thorsdag

kl. 1.401

. m.

Onsdag kl. l.io e. in.

Fredag

» 1.40

»

Onsdag » l.io »

Lördag

» 1.40

»

Thorsdag » l.io »

Thorsdag

» 1.40

»

Onsdag '') l.io »

Skilnad i tid.
24 timmar.
48 »

48

24 ,,

Anm. Ofvanståcnde förhållanden gälla för hela rikets öfver Danmark gående
utländska brefvexling.

Svar på bref, som skrifvits i Stockholm eller Göteborg på Måndag
^eftermiddag anländer från respektive Göteborg och Stockholm samt
utdelas i Stockholm

och Göteborg ..

Fredags morgon

Onsdags morgon 48 timmar.

i • ny‘dr, kref, som skrifvits i Göteborg Måndagsafton till Gefle, utdelas
i Goteborg.........| Lördags morgon ......| Thorsdags'' morgon. (48 timmar.

Svar på bref, som skrifvits pa Måndagsförmiddag i Gefle till Göteborg,
utdelas i Gefle | Fredags afton. | Onsdags afton. | 48 timmar.

,, SkiJnaden i befordringshastighet för de resande torde utan vidare
förklaring lätt inses af de grafiska tabellerna.

.. , ^ man V1P beskna den besparing i omkostnader för statens jern vagstrahk,

som skulle kunna vinnas genom indragning af nattågen under
vissa manader, maste man ihågkomma, att hela den dervid tjenstgörande
personalen sa väl å stationerna som å banan och sjelfva tågen i alla fall
maste bibehållas för den del af året, då snälltåg skulle få framgå äfven
emellan klockan 11 eftermiddagen och 5 förmiddagen, emedan denna personal
icke ar af sådan beskaffenhet, att densamma kan till exempel afskedas
i November för att återtagas i Maj samt att eu i alla fall till 18
timmar pa dygnet 1 timme före och 1 timme efter de tidigaste och senaste
bantågens afgång och ankomst oberäknade, utsträckt tjenstgöring
hvilken omöjligen kan undvikas, så vida godsbefordringen till dess nuvarande
omfattning vinter och sommar skall kunna vidmakthållas, fordrar

8 Forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

i det närmaste samma antal tjensteman och bening på
vid banan som om tjenstgönngen voro utsträckt till hela cl) g .
utaf följer att alla fasta arfvode!! och alla för personalen erforderlig
bostäder måste förblifva desamma, ehvad nattågen skola framgå hela are
eiier blott eu del deraf. Kalkylen öfver den ifrågavarande kostnadsbe“"ta
då uppgöras för fem månader, det vill säga för den del
af vintern, hvarunder försigtighet™ bjuder att i någon man minska tag

haStlgUrdkP1nnev“andedårf vinter tillryggaläggas under hrafje dygn
na vestra östra och södra stambanorna med snalltag 325,- ta m , ,

om de så kallade nattågen indragas endast 2«,s tågiml. Den geno j
eu sådan indragning uppkommande besparmgen af d gliga sna Ugsm

ks «srsar ri~„......

ven.............................................................................. ,, — 42.

Milpenningar till lokomotivpersonalen ............

Reparation, underhåll, smörjning, putsning och belysning
af 7 vagnar i hvarje snälltåg.............................................

Barans1''riktning! Jalsutbyteoclrsignaieringsinaterialier efter

medeltal för 10 år...

» -

„ — 80.

» — 30.

1: 8.

eller tillsammans per tågmil Ivronor 5: 60.

och således för 12,240 tågmil in alles '' ; ;;

Dertill bör läggas den besparing af extra arbetare,
som uppkommer derigenom, att 75 ordinarie
banvakter få under 150 dagar användas till arbeten
på banan i stället för bevakning, motsvarande
11,250 dagsverken å 1: 50 .

samt för eldning och belysning å 18 stationer under
i medeltal 4 timmar och 150 nätter, omkring...

Kronor 68,544:

16,875:

5,400:

Qurvuno T*lv1 1 (T koStnädsbGbl)

Häremot kan likväl å andra sidan u
icke, orenom de utvidgade tillfällen till
sammanhängande angelägenheters snabbare
nattågen öppnar, de resandes antal och

ppställas den frågan, huruvida
resors företagande och dermed
ombesörjande, som tillvaron af
resornas längd inom eu och

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o lb.

samma tid så mycket förökas, att inkomsten deraf uppväger förestående
utgifter för nattågen.

Erfarenheten af nattågens inflytande på förhållandet mellan utgifter
och inkomster är ännu allt för kort för att lemna säkra data till
grund för en sådan sannolikhetsberäkning; men från 1874 kan dock ett
exempel anföras. Under Januari—April och December månader sistnämnda
år utgjorde enligt då gällande tidtabeller snälltågsmilen in alles
52,963,4 hvarutaf med nattåg 15,525 eller 29,3 procent. Inkomsten af
försålda snälltågsbiljetter utgjorde under samma tid in alles Kronor
679,484,33. Om nämnda nattåg derunder varit indragna, skulle, efter ofvan
anförda beräkningsgrunder, en utgiftsbesparing uppkommit af 109,115
Kronor, motsvarande 16 procent af hela den ofvannämnda inkomstsumman;
men månne man icke är berättigad att antaga, det de genom natttågen
med 29 procent ökade resetillfällena hafva tillskyndat jernvägarne
de 16 procent af inkomsterna, som enligt ofvanstående erfordrats för att
betacka den genom nattågen förorsakade tillökningen i driftkostnader?

Befogenheten af ett sådant antagande styrkes af statistiken, som
visar, att oaktadt snälltågen under de senare åren så betydligt ökats till
mängd och utsträckning, antalet af de resande, som begagnat dessa tåg
stigit i en ännu större proportion. Under år 1869 tillryggalade snälltågen
en väglängd af 70,725 mil och under år 1874 utgjorde motsvarande
väglängd nära dubbelt så mycket eller 139,398 mil, men på samma tid
ökades personfreqvensen med snälltågen från 1,404,262 till 3,335,915
personmil, så att densamma det senare året var 2,4 gånger så stor som
under det förra, och under det hvarje snälltåg år 1869 var upptaget af
i medeltal 20 personer, medeltalet af resande med ett sadant tåg år 1874
var 24 personer. Går man så långt tillbaka som till 1864, då Södra
stambanan anknöts till det öfra stambanenätet, visar sig det märkliga
förhållandet, att så länge snälltågsmilens antal var ungefär lika under
en följd af år, såsom under åren 1865 till och med 1870, medeltalet
af resande med hvarje tåg höll sig vid samma tal, eller 20, och att
en bestämd tillökning i detta antal först inträdde år 1871, då snälltågens
resor utsträcktes öfver det förut öfliga måttet.

Genom hvad ofvanför blifvit anfördt torde det Tillfälliga Utskottets
lista till och med 7:de frågor, så vidt ske kan, vara besvarade.

Den 8:de och 9:de frågan kunna icke direkt besvaras, enär särskild
statistik ej kunnat föras öfver de biljetter, som sålts till sådana snälltåg,
som fortsatt färden under natten. Ur den allmänna snälltågsstatistiken
för 1874 kan dock följande slutas: Snälltågen bestodo i medeltal af 7,5

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Käft. 2

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

vagnar, hvaribland furmos 2 packvagnar (brornsvagnar) och 1 postvagn.
Det antal personvagnar, snälltågen sålunda öfverhufvudtaget innehöllo,
eller 4,5, upptogos af 24 resande, hvadan i hvarje vagn fördes i medeltal
5,3 passagerare.

De tre första månaderna af året följde med hvarje snälltåg i medeltal
19 personer; vagnantalet var ungefär lika, och under denna del af
året kan följaktligen hvar vagn anses hafva varit upptagen af 4,2 personer
så väl å de så kallade nattågen som de öfriga snälltågen, enär de
förra i allmänhet icke varit mindre begagnade än de senare.

Utaf hela antalet resande med snälltågen under 1874, 283,596 personer,
reste 61,023 från eller till Stockholm, 35,296 till eller från Göteborg
och 39,154 till eller från Malmö. Till eller från dessa ändstationer
reste således 135,473 personer eller nära hälften af samtliga snälltågsresande,
och mellan andra stationer 148,123 personer, hvilket antal med
blott 6,325 öfverstiger hälften af totalantalet snälltågsresande.

I afseende på den 10:de frågan är Styrelsen i tillfälle att enligt
approximativt bokslut, hvaruti vid den snart skeende definitiva afslutningen
några mindre betydande förändringar möjligen kunna förekomma,
statens jern vägstrafiks samtliga inkomster under år 1875 uppgått till
Kronor 15,105,701: 57 samt drift- och underhållskostnaderna till Kronor
9,742,826: 30 och utgiftsprocenten således till 64,5.

C. O. Troilius.»

Utaf denna promemoria framgår,

att egentliga nattåg för närvarande förekommer endast å linierna
Nässjö—Katrineholm, Falköping—Katrineholm och Falköping—Nässjö, eller
å circa ^ af statsjernvägarnes hela längd; att nattågen ej kunna tillåtas
längre hvila än mellan klockan 11 e. m. och 5 f. m.. så vida godstrafiken
å våra enspåriga banor skall medhinnas och såväl industrien som
jernvägsinkomsterna icke lida ett högst betydande afbräck;

att en till 18 timmar på dygnet (1 timme före och 1 timme efter
de tidigaste och senaste bantågens afgång och ankomst oberäknade) utsträckt
tjenstgöring, hvilken omöjligen kan undvikas, så vida godsbefordringen
till dess nuvarande omfattning vinter och sommar skall kunna
vidmakthållas, fordrar i det närmaste samma antal tjensteman och betjening
på stationerna och å banan som om tjenstgöringen vore utsträckt
till hela dygnet, hvaraf följer att, alla fasta arfvoden och alla för personalen
erforderliga bostäder, måste blifva desamma, ehvad tågen skola
framgå hela dygnet under hela året eller blott en del deraf; samt

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16. 11

att besparingen, om de nuvarande nattågen indrogos, under fem
vintermånader, enligt Kongl. Styrelsens specificerade kalkyl skulle kunna
antagas årligen uppgå till 90,819 kronor och för sex månader således
till omkring 109,000 kronor, hvaremot statistiken visat, att, under det
snälltågsmilens antal från 1869 ej fullt dubblats, har genom de utvidgade
tillfällen till resors företagande passagerarnes antal ökats 2,4 gånger, eller
i ännu större proportion, hvaraf borde kunna slutas, att de genom natttågen
ökade inkomsterna uppväga tillökningen i utgifter, och att nattågen
således kunna antagas gå utan förlust.

Genom ofvanstående af Kongl. Trafikstyrelsen lemnade utredning
har Utskottet kommit till öfvertygelse, att nattågen å statsjernvägarne
icke förorsaka de kostnader och olägenheter, som motionären och säkert
många med honom förestält sig. samt att de dessutom med den utveckling
trafiken vunnit numera knappast skulle kunna indragas, utan stort
men för såväl person- som godsbefordringen och posten; men härförutan
bör enligt Utskottets åsigt tagas i betraktande:

att om, såsom Kongl. Trafikstyrelsen antagit, kostnaderna för natttågen
betäckas af inkomsten för ökadt antal resande, så uppkommer en
vinst för dessa tåg genom det bidrag af 40 å 50,000 kronor, som Kongl.
Postverket årligen lemnar;

att persontrafiken å stambanorna ofta är så stor, att, om ej natttågen
funnes, ett extra dagsnälltåg måste anordnas, hvilket säkert skulle
komma att kosta i det närmaste lika mycket, och mera störande inverka
på den öfriga trafiken;

att kostnaderna för den resande allmänheten skulle ej obetydligt
ökas genom uppehållen under nätterna, hvilket, om nattqvarteren med
deraf följande kostnader, utom besväret och tidsförlusten, öfverhufvudtaget
endast beräknas till 3 kronor, skulle för de 50,000 resande som årligen
kunna antagas begagna dessa tåg, föranleda en ökad reseutgift af
omkring 150,000 kronor;

att den under senare åren ökade utgiftsprocenten vid stambanorna,
hvilken motionären tillskrifver nattågen, uppkommit af helt andra
orsaker, hvaribland kunna anföras: ökade underhållskostnader för räls,
uppkomna derigenom att proportionsvis större utbyte nu måste ske, sedan
de blifvit äldre och mera slitna, än då de voro nyare; utvidgningar
af stationer och byggnader till följd af ökad trafik; öppnandet af nya
bandelar, som ökat utgiften i större proportion än inkomsten; men hufvudsakligen
de under senare åren stegrade priser på arbete och alla
materialier, såsom stenkol, jern, trä etc. äfvensom, med anledning af högre
lefnadskostnader, ökad aflöning till vid jernvägarne anstälde tjenste -

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 16.

män och betjening, uppgående år 1874 utom familjerna till ej mindre
än 2,771 personer;

att Sveriges klimatiska förhållanden visserligen högst betydligt försvåra
och fördyra jern vägstrafik i allmänhet under vintrarne, men att,
om banorna skulle hållas öppna aret om, hvilket icke kan undvikas, sa
inverka de klimatiska förhållandena föga, om jernvägarne trafikeras 18
eller 24 timmar om dygnet. Uti Ryssland och Canada med vida svårare
vinter än Sverige gå också nattåg året om;

att postbefordringen inom landet, om nattågen indragas, skulle så
betydligt försenas, att svar på bref mellan stambanornas ändpunkter fördröjdes0
24 till 48 timmar, hvilket förhållande gäller för hela landet
i fråga om den öfver Danmark gående utländska korrespondensen;

samt slutligen , .

att det utan nattåg kan anses omöjligt att, utan betydligt dröjsmål,
stora extra kostnader och olägenheter ställa posten och persontrafiken i
omedelbar förbindelse med de stora europeiska kommunikationslinierna,
hvilket Utskottet med anledning af den ständigt ökade förbindelsen Sverige
och utlandet emellan ansett vara af den allra största vigt, likasom
att den försämring i denna förbindelse — utom de rubbningar i affärs- och
andra förhållanden inom eget land och med utlandet — som genom borttagandet
af nattågen otvifvelaktigt skulle uppkomma, vore att anse som
ett tillbakagående, under eu tid då allt går ut på att underlätta och fullkomna
de internationela kommunikationsanstalterna, och då ingå giltiga
skäl kunna andragas till försvar för en dylik mindre tidsenlig åtgärd,
skulle godkännandet af motionärens förslag ej kunna undgå att väcka
ett berättigadt, föga smickrande, uppseende, uti de stater, med hvilka
Sverige nyligen ingått postkonvention.

På dessa grunder får Utskottet tillstyrka,

att Herr Storckenfeldts motion icke må vinna Riksdagens
bifall.

Stockholm den 18 April 1876.

På Utskottets'',vägnar:

O. E. L. DAHM.

Reservation:

af Herr C. J. Storckenfeldt.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K:o 10.

13

Plan

för snälltåg’ vintertiden mellan Stockholm— Göteborg och Malmö,

utan s. k. nattåg.

Ankomsttid.

Afgångstid.

Ankomsttid.

Afgångstid.

Malmö..................

2,0 e. m.

d. 15 Dec.

Stockholm d. 15 Dec.!

1 O 10,30
t St.-tid.)

10,6 f. m.

Eslöf....................

3,2 e. in.

3,n »

Katrineholm ............

2,17 e. m.

2,4 2 B

Hessleliolm ........

4,2 5 »

4,3 5 »

Norrköping..............

4,3 b

4,1 1 B

Alfvesta ...............

7,7 B

7,15 b

Linköping................

5,33 »

5,42 B

Nässjö.................

9,28 B

9,44 B

Mjölby ....................

6,36 »

6,44 B

Jönköping...........

10,52 B

Nässjö.....................

9,3 6 B

9,44 B

Jönköping............

5,0 f. m.

d. 16 Dec.

Jönköping.................

10,5 2 B

Nässjö...............

6,14 f. m.

6,30 »

Jönköping d. 16 Dec.

5,0 f. m.

Mjölby..................

9,12 »

9,22 B

Nässjö........................

6,14 t. m.

6,20 B

Linköping............

10,1 6 »

10,24 B

Alfvesta....................

8,28 B

8,42 B

Norrköping .........

11,46 B

11,54 B

Hessleholm ..............

11,14 B

11,21 B

Katrineholm.........

1,15 B

1,3 5 e. in.

Eslöf ........................

12,3 9 e. m.

12,4 8 e. m.

Stockholm............

5,4 6 B

Malmö........................

1,46 B

=

(6,10 e. m.)

St.-tid.

Göteborg...............

6,4 5 f. m.

Stockholm................

f O 7,0
\ St.-tid)

6,3 6 f. m.

nedljunga...........

9,io f. m.

9,16 B

Katrineholm ......

10,4 5 f. m.

10,5 5 B

Falköping............

10, i o »

10,2 5 B

Halsberg ................

12,32 e. in.

12,5 7 e. in.

Stenstorp ............

10,4 6 »

10,4 9 B

Laxå .......................

1,42 B

1,52 B

Sköfde.................

11,13 »

11,17 B

Sköfde .....................

4,11 B

4,14 B

Laxå.....................

1,36 e. m.

1,4 6 e. m.

Stenstorp ..............

4,39 B

4,4 2 B

Halsberg.............

2,31 b

2,56 B

Falköping.................

5,4 B

5,19 B

Katrineholm.......

4,33 B

4,45 B

Herrljunga ..............

6,1 1 B

6,20 B

Stockholm............

9,3 B

Göteborg ..................

8,5 6 B

■*=

(9,2 7 e. m.)

St.-tid.

Göteborg...............

1,15 e. m.

Jönköping.................

5,30 f. m.

Herrljunga............

4,i e, m.

4,8 B

Falköping................

7,5 5 f. m.

8,10 B

Falköping............

5,io b

5,2 5 B

Herrljunga ...............

9,12 B

9,19 b

Jönköping............

7,20 »

Göteborg ..................

12,9 e. m.

Falköping...........

10,2 0 f. m

Jönköping..................

2,44 e. m.

Jönköping..........

12,15 e. m

Falköping..................

5,9 e. m.