Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

1

mo 85.

Ank, till Riksd. Kansli den 13 Maj 1876, kl. 9 e. in.

Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda
statsreglering sand med förslag till de stadganden i Riksgäldskontor
et s reglemente, livilka med statsregleringen ega
sammanhang.

(R. A.)

Sedan numera alla på innevarande Riksdags statsreglering inverkande
anslags- och lånefrågor, så vidt Stats-Utskottet har sig bekant,
blifvit af Riksdagen afgjorda, samt de summor faststålda, hvartill Statsverkets
såväl ordinarie inkomster som tull-, post-, stämpelpappers-, biänvinsbrännings-
och hvitbetssockertillverkningsmedlen för år 1877 skola
beräknas, får Utskottet härmed, jernlikt 39 § Riksdagsordningen, för
Riksdagen framlägga resultaten af statsregleringen jemte den Utskottet
åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof; skolande Utskottet jemväl
föreslå de i sammanhang härmed nödiga åtgärder.

Utskottet har härvid till en början att fästa uppmärksamheten derå
att i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslås ett i viss mån förändradt sätt för riksstatens uppställning och
innehåll.

Kongl. Maj:t har nemligen ansett, att samtliga statens verkliga
utgifter böra vid statsregleringen i riksstaten upptagas, för att i detta
öfverslag af statens finansiela ställning må visas, huru desamma af statens
verkliga inkomster kunna betäckas och alltså föreslagit Riksdagen att i
Jiih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 48 Käft. 1

^ Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

riksstat upptaga ett utgiftsbelopp, motsvarande de summor, hvartill enligt
uppgift från'' Riksgäld skontoret dess utgifter år 1877 äro att beräkna så
väl för riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m. som för
annuiteter å fonderade lån och samtliga ränteutgifter, de senare dock
upptagna allenast till det belopp, som ej motsvaras af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalinbetalningar å af staten beviljade
lan. Under denna förutsättning borde i riksstaten upptagas äfven de
verkliga statsinkomster, som för dessa utgifters bestridande vore att påräkna,
såväl beräknelig behållning å föregående års statsinkomster, som
hvad derutöfver af Riksdagen kunde varda anslaget. Kongl. Maj:t har,
under förutsättning att allmänna bevillningen för 1877 varder väsendtligen
efter förut gällande grunder påbjuden, ansett, att densamma med
trygghet kan beräknas till 3,500,000 kronor, samt att behållningen å
. ^ ars statsreölcrin g kan med säkerhet beräknas till 5,358,000 kronor. Här jemte

har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen må för utgifternas betäckande
af bankovinsten för år 1875 anslå ett belopp, som Riksdagen
sedermera bestämt till 1,300,000 kronor, äfvensom, beträffande de till
statens jernvägars byggande och utveckling begärda och beviljade 9,942,000
kronor, icke uppfört dem i den föreslagna riksstaten, utan begärt dem
till Kongl. Majrts disposition att lyftas i Riksgäldskontoret.

:[ ofvanberörda nådiga proposition bifogade statsrådsprotokoll

(Ril. N:o 6 b, sid. 77—87) anför föredragande departementschefen såsom
skäl^ till de föreslagna förändringarne i förevarande afseende hufvudsakligen
följande.

. De summor, som begärts och beviljats för fortsättande och utveckling
. af jernvägsbyggnaderna, hade hittills uppförts i riksstat, först
under sjette hufvudtiteln, sedermera under en särskild rubrik »utom
hufvudtitlarne». Anledningen härtill vore utan tvifvel, att, då dessa
summor ställts till Kongl. Maj:ts disposition, det ansetts skäligt att intaga
desamma i den stat, som innefattar samtliga till Kongl. Maj:ts
disposition stälda anslag. Då af grundlagens bud i § 62 Regeringsformen
emellertid icke någon annan slutsats kunde dragas, än att de
summor, som skulle af den mot statsverkets behof svarande åtagna bevillning
användas, måste i riksstaten anslås, men nu i fråga varande
summor icke borde utgå af bevillning, utan af lånade medel, förelå^e i
grundlagens bud intet hinder att i afseende å dessa summor förfara så,
som. lämpligast syntes för vinnande af en klar öfversigt af statens inkomster
och utgifter.

Efter departementschefens uppfattning vore det icke fullt ändamålsenligt
att i riksstaten, som endast borde gifva en öfversigt af statens

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

3

årsutgifter, de der måste med verkliga inkomster bestridas, inrymma
siffror, som angåfve icke en verklig utgift, utan ett kapital utlägg, hvilket
också efter regeln icke skulle utgå af inkomsterna; hvarför ock departementschefen
ansett, att de medel, som af Kongl. Maj:t. komme att begäras
till fortsättande af stambanebyggnaderna och till nya byggnader, anläggningar
och materiel vid de färdiga statsbanorna, tillsammans 9,942,000
kronor, enär de icke kunde tagas af statens inkomster utan borde betäckas
genom lån, icke skulle i riksstat bland extra ordinarie utgifter
upptagas, utan endast begäras till Kongl. Maj:ts disposition att utgå från
Riksgäldskontoret.

Deremot hade hittills i riksstaten saknats och allenast i Riksgäldskontorets
kassaräkning förekommit några poster, hvilka obestridligen vore
verkliga årsutgifter och hvilka i hvarje väl ordnad statshushållning ovilkorligen
måste bestridas med de verkliga inkomsterna, vare sig skatter
eller andra intägter. Dessa voro: dels de å Riksgäldskontoret anvisade
kostnader för riksdagar och revisioner samt löner, arfvoden och pensioner
åt kontorets tjensteman, dels de från samma kontor hvarje år utgående
räntor och stadgade kapitalafbetalningar å åtskilliga statens skulder. De
förstnämnda vore alldeles likartade med alla andra årliga löneutgifter’
och, hvad de senare beträffade, vore det naturligtvis för en stat, hvilken
till höjande af landets produktionskraft årligen behöfde söka lån, vigtigast
af allt att för räntans gäldande finna medel i verkliga statsinkomster, så
att ej för sådant ändamål gäld må hopas på gäld. Hvad kapitalafbetalningarne
beträffade kunde ur principiel synpunkt visserligen anmärkas, att de
icke vore statsutgifter utan innebure förvärf af produktiv egendom; men
då redan från första anläggningen af jernvägar som grundsats uttalats,
att så vidt möjligt amorteringen af den för dem ådragna skuld borde
genom skattebidrag successivt verkställas, och då ett sådant förvärf af
för staten inkomstgifvande egendom onekligen, der det läte sig verkställa,
innebure en för framtiden förmånlig finansiel åtgärd, tillstyrkte departementschefen
inräknandet af dessa belopp i den summa, hvars motsvarighet
borde sökas i statens verkliga inkomster, förr än dessa till andra mindre
nödiga ändamål disponerades.

Det vore alltså, enligt departementschefens åsigt, önskvärdt, att
riksstaten utgjorde en sammanställning af alla statens verkliga utgifter
med alla statens verkliga inkomster, likasom att der icke upptoges hvarken
å utgiftssidan kapitalutlägg, som skulle tagas af lånade medel, eller å
inkomstsidan tillgångar, om hvilkas bildande man ej af riksstaten sjelf
finge upplysning.

4

Stats-Utskottets Memorial JV:o 85.

I riksstaten borde efter denna uppfattning intagas dels statsverkets
ordinarie och extra ordinarie utgifter, Uvilka numera alla bestridas frän
Statskontoret, dels de utgifter till löner och arfvoden, som utbetalas af
Riksgäldskontoret, dels ock de annuiteter ä fonderade länen samt ofri ga
räntor, till Hans Maj:t Konungen, å Carl XIII:s herngiltskapital, å Göta
och Södertelje kanalers reparationsfonder och ä skulden till borgerskapets
enkhus, samt å 1869 års lån, som äfven skola erläggas af Riksgäldskontoret.
Då likväl dessa utgifter för skuldernas gäldande till någon
del motsvarades af säkert beräkneiiga ränte- och kapitalbetalningar å
de lån, som staten, såsom mellanhand mellan långifvare och låntagare,
af sina upplånade medel till enskilda utgifvit, hvilka intägter till Riksgäldskontoret
ingå, syntes det icke vara nödigt att i riksstaten upptaga
siffran för det belopp annuiteter, som af dessa intägter betäcktes.

Intagandet i riksstaten af dessa summor innebure naturligtvis icke
i någon mån underkännande af den hos oss häfdvunna grundsatsen, att
Riksdagen ensam handhade vården om rikets gäld och minskade icke
Riksgäldskontorets sjelfständiga ställning såsom en af Riksdagen utsedd
lånedeputation. Den vore blott en gifven följd af det förhållandet att
Riksgäldskontoret numera, sedan allmänna bevillningens uppbörd blifvit
hänvisad till Statskontoret, icke såsom förut hade till sin disposition

någon hvarje år visst påräknelig statsinkomst, under det i dess räkning

inginge en af statens allra oundgängligaste utgifter. Det vore då en
naturlig sak, att genom riksstaten, som borde vara den officiela budgeten,
uttrycktes, huru ansvaret för denna utgifts bestridande läge ä statsverket,
som under tidernas lopp fått till sig hänvisade de löpande stats inkomsterna.

Men klart vore, att då summor, motsvarande samtliga de verkliga
utgifter, som af Riksgäldskontoret bestridas, varda i riksstaten upptagna,
måste å motstående sida också i riksstaten upptagas samtliga statens
inkomster. Dertill hörde i främsta rummet behållning å föregående statsreglering,
så vidt den vore känd eller beräknelig, hvilken således hädanefter
skulle för hvarje år bokföras såsom tillgång för följande stats reglering.

Genom en sådan anordning skedde icke något som helst
ingrepp i den grundsatsen, att den behållning, som uppstår vid jemförelse
mellan å ena sidan öfverskotten å statsverkets inkomster samt besparingarna
i förslagsanslagen och å andra sidan bristerna i förslagsanslagen,
äfvensom de besparingar, h vilka göras å extra anslag, vore till Riksdagens
disposition. Hela förändringen innebure blott, att samma öfverskott
och besparingar, i stället för att såsom förut omedelbart öfverlemnas till

Stats- Utskottets Memorial N:o Hö.

5

Riksgäldskontoret, för att i dess kassaräkning upptagas, hädanefter skulle
såsom en behållen tillgång för statsreglering^ i riksstaten upptagas, för
att derstädes uti motstående utgiftsposter af Riksdagen sjelf disponeras
till utgående vare sig från Statskontoret eller Riksgäldskontoret.

Icke heller behöfde genom denna nya uppställning af siffrorna
någon rubbning ske i det förhållande, som hittills egt rum mellan Statskontoret
och Riksgäldskontoret. i afseende å behandlingen af kassatillgången.
Likasom hittills behöfde Statskontoret rätt att, om kassabrist
genom statsinkomsternas felslående uppstode, hos Riksgäldskontoret begära
nödiga medel för statsutgifternas bestridande; likasom hittills borde
också Statskontoret vara anvisadt att, om plötsligt stegrade statsinkomster
skulle öfver höfvan fylla dess ka sa, då till Riksgäldskontorets förfogande
ställa dessa medel, i den mån de ej för Statskontorets egna utgifter vore
behöfliga, äfven om de skulle mer eller mindre öfverskjuta den summa,
som enligt riksstat skulle till Riksgäldskontoret utgå. Detta innebure
allenast, att dylik öfverflödig kassatillgång lemnades som förskott å ett
kommande års anslag och för tillfället användes i Riksgäldskontorets
ån erörelse, i stället för att vara å Statskontorets bankoräkning ofruktbar
innestående.

Utskottet har ej något att erinra mot tillämpningen af ofvan anförda
grundsatser. De från Riksgäldskontoret utgående annuiteter hafva
visserligen äfven hittills icke till någon del bestridts med lanade medel,
men detta förhållande har ej haft sitt uttryck i riksstaten och torde, för
framtiden, ej kunna påtagligare ådagaläggas än genom dessa annuiteters
uppförande bland utgifterna i riksstaten, som ej bland inkomsterna upptager
några lånade medel. Det är blott nödigt, att i sammanhang med
öfriga beslut om riksstatens tillämpning Kongl. Maj:t meddelar Statskontoret
föreskrift om ifrågavarande belopps utbetalning till Riksgäldskontoret.

Äfven mot uppförande i 1877 års riksstat af det uppgifna beloppet
utaf behållningen å 1875 års statsreglering torde skälig invändning
ej kunna göras, så mycket mindre som en dylik åtgärd naturligtvis för
ingen del förhindrar Riksdagen att vid blifvande statsregleringar, om Riksdagen
skulle finna sådant lämpligt, anvisa uppkomna behållningar till
andra ändamål än de löpande statsutgifterna. Som likväl efter den nådiga
propositionens afgifvande 2,000,000 kronor af ifrågavarande behållning
till Riksgäldskontoret levererats, har Utskottet i förslagsberäkningen
angående Riksgäldskontoret måst upptaga nämnda belopp till återbetalning
till Statskontoret.

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

Utskottet har alltså i sitt förslag till statsregleringen iakttagit de
grundsatser, hvilka af Kongl. Maj:t i sådant afseende ansetts böra tillämpas.

Under förutsättning, att några på statsregleringen inverkande beslut
icke vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle statsregleringen
för år 1877 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Behållning å 1875 års statsreglering........................... kronor 5,358,000: —

Af Riksbankens behållna vinst för år 1875 .......................... 1,300,000: _

Uti Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 6

beräknade statsverkets ordinarie inkomster........................ 27,600,000: —

De extra ordinarie inkomster eller bevillningar, hvilka finnas
upptagna uti Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 11,
i enlighet med nämnde Utskotts förslag af Riksdagen
beräknade till följande belopp, nemligen:

Tullmedel ......................................................... 21,000,000: —

Postmedel ......................................................... 4,300,000: —

Stämpelpappersmedel .................................... 2,200,000: —

Bränvinsbränningsmedlen.............................. 13,470,000: —

Hvitbetssocker-tillverkningsmedlen............ 30,000: —

= 41,000,000: —

Hvarjemte Stats-Utskottet antagit att
allmänna bevillningen skall för år 1877

utSå m°d ........................................................ 3,000,000: — 44,000,000: —

Hvadan tillgångarne och inkomsterna för år 1877
nu beräknas till.................................................................. kronor 78,258,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till
följande belopp:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande
N:o 15).................................... kronor 1,266,000: —

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden
N:is 16, 53 och 61 samt memorial
N:is 31, 50, 60 och 64) ...................3,712,440: —

Transport 4,978,440; —•

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

7

Transport 4,978.440: —

Tredje lmfvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande
N:o 17)................................................... 609,365: —

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande
N:o 18 samt memorial N:o 51) ... 12,785,700: —

Femte lmfvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande
N:o 19).................................................. 4,831,400: —

Sjette hufvudtiteln Stats-Utskottets utlåtanden

N:is 14 och 20 samt memorial N:o 32) 13,991,400: —

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden
N:is 21, 54 och 55 samt memorial
N:is 66, 75 och 76) ........................... 11,720,800: —

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande
N:o 22 samt memorial N:o 52)...... 8,254,328: —

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden
N:is 14 och 23 samt memorial

N:° 69)................................................................2,005,515: 91. 59,176,948:91

De extra ordinarie utgifter, som blifvit för år 1877
anvisade att utgå från Statskontoret utgöra:

Under Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtande N:o 16)................................. 170,760: —

Under Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
utlåtande N:o 18 och memorial N:o

51)................................................................. 2,750,600: —

Under Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets
utlåtande N:o 19 och memorial N:o

68)...............................................................

Under Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets
utlåtanden N:is 20 och 28 samt

memorial N:is 34, 36 och 47) .........

Under Sjunde hufvudtiteln Stats-Utskottets
utlåtanden N:is 21, 54 och 55 samt

memorial N:is 33, 75 och 76).........

Under Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
utlåtande N:o 22 samt memorial N:o

52) ........................................................

Under Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
utlåtanden N:is 23, 77 och 78
samt memorial N:o 81) .....................

2,872,600: —

1,518,700: —

288,000: —

1,127,772: —

536,619:09. 9,265,051:09.
Transport 68,442,000: —

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

8

Transport 68,442,000: —

hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne:

det till åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan
landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade
anslag .................................... kronor 1.000,000: —

och dels de från Riksgäldskontor
utgående annuiteter, riksdags- och
revisionskostnader,aflöningar m. m.
efter afdrag af ingående rånte- och

kapitalbetalningar .............................. » 8,816,000: — 9,816,000: _

Summa kronor 78,258,000: —

utgörande samma belopp, hvartill här ofvan tillgångarne och inkomsterne
för år 1877 beräknats.

Utskottet hemställer alltså,

l:o.

att Riksdagen måtte för år 1877 åtaga sig en allmän
bevillning af 3,000,000 kronor;

2:o.

att Bevillnings-Utskottet, må erhålla uppdrag att föreslå
sättet huru nämnda bevillning bör utgå.

Beträffande härefter Riksgäld skontorets behof, skulle, enligt bilagda
förslagsberäkning, detta verks utgifter intill 1877 års slut komma att uppgå:
för tiden från den 26 April 1876 till detta års

slut till ................................................................................ kronor 19,265,210: 77

och under år 1877 till .......................................... » 23,946,545: —

Summa kronor 43,211,755: 77..

Riksgäldskontorets inkomster hafva deremot upptagits
till:

under år 1876, nu befintlig behållning

inberäknad,.......................................... kronor 21,410,534: 10

samt under år 1877.................... » 10,464,545: — 31,875,079: 10

utvisande således ett behof af .................................... kronor 11,336,676: 67

i afseende å hvars fyllande Utskottet endast får hänvisa till det beslut,

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

9

Riksdagen, med bifali till Utskottets utlåtande N:o 80, fattat angående
Riksgäldskontorets upplåning.

Utskottet har vidare att föreslå de stadganden i Riksgäldskontorets
reglemente, hvilka med statsregleringen ega sammanhang. Från hvad i
enahanda afseenden förut varit bestämdt, afvika de nu föreslagna hufvudsakligen
i hvad som blifvit en följd deraf att uppkommande öfverskott
och besparingar ansetts böra såsom en behållen tillgång för statsregleringen
i riksstaten upptagas och alltså ej, annat än såsom förskott eller
för tillfällig förvaltning, till Riksgäldskontoret öfverlemnas. Med anledning
häraf och under åberopande tillika af Riksdagens beslut i afseende
å de till statens jern vägars byggande och utveckling till utgående från
Riksgäldskontoret anvisade 9,942,000 kronor, hemställer Utskottet,

3:o.

att i det nya reglementet för Riksgäldskontoret måtte
införas följande stadganden:

»Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade
utgifter.

§

Mom. 1. Som innevarande Riksdag beviljat och ställt
till Kong]. Maj:ts disposition ej mindre ett belopp af
(1,000,000 kronor, att till fortsättning af statens jemväl/
sbyggnader under är 1877 lyftas i Riksgäldskontoret,
än ock, för utförande af föreslagna nybygnader och
andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande
af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors
anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande
af lokomotiv och vagnar samt delar deraf
jemte verktygsmaskiner, ångpurnpar, lyftkranar och andra
inventarier, ett belopp af 3,942,( 00 kronor, att för
är 1877 utgå från Riksgäldskontoret, dock med rätt för
Kong!. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp
redan under är 1876 i afräkning låta Styrelsen för
statens järnvägstrafik för det ena eller andra af dessa
ändamål i Riksgäldskontoret lyfta 1,500,000 kronor,
Bih. till Riksd. Prut. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 48 Haft. 2

10

Stats- Tjtshotteis Memorial N:o 85.

åligger det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade
beloppen, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar
har innevarande Riksdag beviljat och ställt till Kong].
Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor,
att utgå under fem år från och med år 1877, med två
millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t
må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade
enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl.
Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå med högst
det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af
Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,
hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader
för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas ;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar
af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget
samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar
å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till
de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
af dessa låneandelar; skolande härjemte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå
till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit
i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen
den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och
deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Vägoch
Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

ö:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna
statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kong].
Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som
jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsan!ägg -

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

11

ningens utförande enligt kostnadsförslaget;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet
först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med
räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke
utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts
bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden
af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp
svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande,
så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godt -

gjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast
skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande
byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga
egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning och staten
tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt
gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i
direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper samt
att °arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
i öfrigt skall underkastas alla de vilkor
och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,
må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan
kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga

12

Stats-Utskottets Memorial N;o 85.

mark, som står under dess omedelbara disposition,
hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i
enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna
kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla.

Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna
kajbyggnads- och mudd ringsarbeten vid den så kallade
koffer dill ämnen i Karlskrona har Riksdagen beviljat staden
Karlskrona ett lån af tvåhundratusen kronor att
utbetalas al Riksgäldskontoret med eu femtedel årligen
under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider,
som Kong], Maj:t må eg a att närmare bestämma, och
återbetalas på det sätt, att årligen, till dess lånet b 1 ifvit
till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så
stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret
inbetalas sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent
ränta å det vid hvarje särskild förfallotid återstående
kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetn
1 ning, samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i
Karlskrona förbinda staden att inom tid, Kongl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda
hamnarbete färdigt; skolande nämnda lånebelopp på
stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§

I händelse under löpande året skulle visa sig,
att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande
af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kong! Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla
Statskontoret det. belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse
för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Stats-Utskottets Memorial JV:o 86.

13

§

Derest någon af de vid statsregleringen för år
1874 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom
sådana i riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor
skulle befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål,
åligger det Riksgäldskontoret att bristen Kong].
Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som
kunna å dessa anslag uppkomma, höra till Riksgäldskontoret
aflemnas; ankommande på Kongl. Statskontoret
att antingen i den för samma år upprättade öfverskottsli
q vid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller oek,
på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild
liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar
hörande förslagsanslags brister och besparingar, från
Riksgäldskontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som
enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer;
dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäld kontoret
hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å
enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Angående Riksgäl <1 sk onto rets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.

§

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret
erhålla redan uppkomna, men ännu icke aflemnade
öfverskott ä statsverkets inkomster, äfvensom behållna
och till framtida behof icke reserverade besparingar å
detta verks utgifter, för år 1874, så framt icke dessa
öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda
disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för
år 1874 blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid
emellan Stats- och Riksgäldskontoren uppgöras öfver
de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar
å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande
statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å kommande års

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

anslag eller på de återbetalnirigsvilkor, som af Fullmäktige
medgifvas, sådana behållningar af Kong!. Statskontoret
till förvaltning mottaga.

§

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret
att, i mån af behof, under år 1877 utbekomma de i
1877 års riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som enligt § 43 skall
för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket
upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller
godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalta förenämnda anslag må hafva understigit eller
ufverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter
frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.

Stockholm den 13 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Bil. N:o 1.

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 8ä.

Bil

Riksstat

i

i

Tillgångar och inkomster.

Behållning å 1875 års statsreglering
Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster.........................

Bevillningar ......................................

Af Riksbankens vinst för år 1875......

27,600,000:

44,000,000:

Kronor. ö.

5.358.000

71,600,000

1.300.000

Summa

78,258,000

—

Stats-Utskottets Memorial N:o 85

17

N:0 1.

för år 1877.

Summa kronor.

0.

Utgifter

att utgå från Statskontoret:

Ordinarie anslag. Extra ordinarie anslag.

Första Hufvud titeln.........................

1,266,000

—

—

_

1,266,000

Andra dito ........................

3,712,440

—

170,760

—

3,883,200

—

Tredje dito ...........................

609,365

—

—

—

609,365

—

Fjerde dito ..........................

12,785,700

—

2,750,600

—

15,536,300

—

Femte dito ...........................

4,831,400

—

2,872,600

—

7,704,000

—

Sjette dito ...........................

13,991,400

—

1,518,700

—

16,510,100

—

Sjunde dito ..........................

11,720,800

—

288,000

—

12,008,800

—

Åttonde dito ...........................

8,254,328

—

1,127,772

—

9,382,100

—

Nionde dito ..........................

2,005,515

91.

536,619

09.

2,542,135

—

Utom Hufvudtitlarne........................

—

—

1,000,000

—

1,000,000

—

Säger

59,176,948: 91.

10,265,051

09.

69,442,000

—

att utgå från Riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader

samt aflöning m.

m., förslagsvis

582,000

—

Annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig stats-

skuld ..............................................

9,882,545: —

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalbetalningar.............

1,648,545

—

förslagsvis..............................................

8,234,000

—

Säger 8,816,000: —

Summa

78,258,000

Bih till Biksd. Brok 1876. 4 Sami, 1 Afd. 48 Tläft.

3

1.8

Stats-Utskottets Memorial N:o 8ö,

Bil.

Förslagsräkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster

Från den 26 |

April 1876 intill Under år 1877.
1876 års slut.

Summa.-

Behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i
Riksbanken den 26 April 1876 samt fordringar

för tillsvidare förräntade medel...........................

Dito vid 1877 års början.........................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån .........................................

Äldre depositionsmedel..........................................

Skogsplanteringskassans återstående behållning
Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden
hushållning, återstoden......................

Afbetalning å lån till undsättningar inom Kalmar

och Kronobergs län...........................................

Öfverskott å statsverkets inkomster och besparin

gar å förslagsanslag m, m. för år 1874...........

Bankovinst för år 1874 ...........................................

Genom förräntande af innestående behållningar .

= 3,851,768: 02 = 1,648,545: —

Af 1875 års riksdag medgifven upplåning
.......................................... 20,000,000: —

hvarå intill ofvannämnda dag influtit
........................................

Till bestridande

14,089,568: 27

af de å riksstaten till utgående

från Riksgäldskontoret uppförda utgifter
Ny upplåning ................................................

11,648,334

35

1,134,500
1,716 53

14,431

1,120

1.150.000

1.250.000
300,000

5,910,431

49

73

2,145,323 33

1,334,000 —

1,200

1,120

312,225

8,816,000
11,336,6/6

67

11,648,334

2,145,323

2,468,500

1,200

1.716

14,431

2,240

1.150.000

1.250.000
612,225

5,910,431

8.816,000

11,336,676

35

33

67

Summa | 21,410,534|10| 23,946,545;—| 45,357,07940

Stats-Utskottds Memorial N:u 85.

19

N:o 2.

och Utgifter från den 26 April 1876 till 1877 års sint.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt af-l
löningar, m m.:

Riksdags- ock revisionskostnader.........................

Kostnader för Riksdagens hus .............................

D:o för Riksdagens bibliotek.....................

Aflöning och expenser samt pensioner m. m. för
Riksgäldskontor samt Justitie-ombudsmannen

och hans expedition...........................................

= 245,975: — = 582,000: —

Annuiteter och räntor:

Annuiteten till Hans Maj:t Konungen.....................

Anslag till ränta och amortering å de fonderade

statslånen......................................................

Ränta å 1869 års tillfälliga lån......................

D:o ä ny upplåning...................................

D:o å gamla femprocentlånet, Konung Carl XIII:s
hem giftskapital, Göta och Södertelje kanalers
reparationsfonder samt skulden till Stockholms

stads borgerskaps enkehus...........................

= 6,511,635: 37 = 9,882,545: —

Kapitalafbetalning å 1869 års tillfälliga lån ......

Vid 1871 års riksdag anvisade lån till ensk

jernvägsanläggningar, återstoden................

Vid 1875 års riksdag för bestridande af Statskontorets
utgifter till jernvägsanläggningar och
till anskaffning af lokomotiv och vagnar m. m

anvisade 12,000,000 kr., återstoden .................

Statsfyllnadssumma för är 1876 ...............................

Vid innevarande års riksdag till utgående frår
Riksgäldskontoret anvisade anslag och lån:
Anslag för nya byggnader och tillökning af in

nader...............................................

Lån för enskilda jernvägsanläggningar
Dito till staden Karlskrona för verksti
kajbyggnad m. m. vid den s. k. koffer
derstädes ..............................................

men såsom tillgång för 1877
räknade öfverskott för 1875 ...
Behållning vid 1876 års slut ..........

Summa

Från den 26
April 1876 intill
1876 års slut.

Under år 1877.

Summa.

159,225

460,225

619,450

4,000

—

12,000

—

16,000

—

1,000

—

2,000

—

3,000

—

81,750

—-

107,775

—

189,525

—

300,000

—

300,000

—

600,000

—

6,075,464

17

8,753,821

67

14,829,285

84

120,000

150,000

—

270,000

—

660,639

63

660,639

i

63

16,171

20

18,083

70

34,254

90

1,000,000

—

1,000,000

—

2,1X10,000

—

1,000,000

-

—

1,000,000

—

6,000,000

6,000,000

3,007,600

40

—

3,007,600

40

1,500,000

—

2,442,000

—

3,942,000

—

6,000,000

_

6,000,000

_

—

2,000,000

—

2,000,000

-1

40,000

—

40,000

—

2,000,000

2,000,000

2,145,323 33

-~

—

2,145,323

33

S 21,410,534|10

23,946,545

j—

| 45,357,079)10