Siats-Utskottets Memorial N:o 83.

i

JY:o 83.

Ank, till Riksd. Kansli den 12 Maj 1876, kl. 10 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden i Riksgäldskontor
ets reglemente.

(R. A.)

Utskottet får härmed till Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemna
förslag till de flesta stadganden i Riksgäl (Iskontorets reglemente angående Riksgäldskontor
åliggande utbetalningar, angående Riksgäldskontor^ inkomster och
ofri g a tillgångar, utom lånefordringarne, angående Fullmäktige tillhörande särskilda
åligganden och uppdrag, angående betjeningen vid Riksgäldskontor samt
angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

De förändringar från hvad i 1875 års reglemente varit stadgadt, som i ofvanberörda
förslag förekomma, bestå, utom det att bestämmelser om redan fullgjorda
in- och utbetalningar i §§ 4 och 34 uteslutits, att § 35 affattats i enlighet
med Riksdagens fattade beslut angående Riksgäldskontorets upplåning samt att
några mindre redaktionsförändringar i §§ IG och 37 vidtagits, deruti att

dels § 18 ändrats med afseende derå att Fullmäktige må ega att, i och
för ett ifrågasatt utvidgande af Riksdagens bibliotek, åt föreståndaren för samma
bibliotek anvisa annan bostad inom Riksdagshuset än den, han för närvarande
innehar,

dels i § 61 införts en bestämmelse derom att den Fullmäktige åliggande
granskning och inventering, som förut varit föreskrifven att fullgöras vid början
af hvarje år, hädanefter skall minst en gång hvarje år verkställas,

dels i § 65 intagits en af Riksdagens bifall till sammansatta Stats- och
Banko-Utskottets utlåtande N:o 1 mom. l:o föranledd föreskrift angående tryck Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 4 Sand. 1 Afä. 46 Haft.

1

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

ning och utdelning af Riksdagens Revisorers berättelser jemväl om granskning af
Riksbankens förvaltning, och

dels uti §§ 17, 23, 24, 61, 68, 74, 77, 79 och 81 iakttagits de förändringar,
som blifvit en följd af Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande N:o 70, angående
reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret
samt aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening, i det nemligen
ej mindre berörda §§ rättats till öfverensstämmelse med Riksdagens ifrågavarande
beslut än ock, efter det den utaf 1873 års Riksdag i sammanhang med
öfverflyttning af en del ärenden från Riksgälds- till Statskontoret föreskrifna nya
reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret numera
blifvit fullgjord och ny aflöningsstat definitivt faststäld, de utaf samma
Riksdag lemnade föreskrifter om utarbetande af förslag till ny reglering samt om
lediga tjensters tillsättande endast medelst konstitutorial till en del ur reglementet
uteslutits och till eu del utbytts mot de stadganden, som före Riksdagens
ifrågavarande, numera verkstälda beslut varit i berörda afseende gällande, endast
med ett tillägg i § 81.

Utskottet måste i öfrigt förbehålla sig rätt att vid reglementets slutliga
uppställning vidtaga den ändring i åtskilliga paragrafers nummer, som kan blifva
en följd af mellanliggande stadgandens införande.

Utskottet hemställer,

att de nu föreslagna stadgandena må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 12 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

3

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4-

Mom. A) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernväg ar af Riksdagen
år 1871 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition stälda extra anslag af tio
millioner kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera afåren 1872
1873, 1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 9,000,000 kronor
motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1875 samt första hälften af år 1876,
och bör återstoden, en million kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret
utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län
till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag
Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 4,000,000 kronor
blifvit lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvau uppgifna
anslagssumma, 10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång, på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti gransk -

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

ningen åt bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning
derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

Mom. B) Riksgäldskontor t åligger att, i mån af behof, för bestridande
af Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar samt för anskaffning af
lokomotiv och vagnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag å tolf millioner
kronor, tillhandahålla Statskontoret återstående, ännu ej i Riksgäldskontoret lyftade
sex millioner kronor.

Mom C) Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för
år 1876 verkstälda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret
att af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner sju tusen sex hundra
kronor 40 öre.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 12.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre
millioner kronor, för att vid infällande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ lf

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

Siats-Utskottets Memorial N:o 83.

5

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats -Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Biksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen
kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisious-kostnader,
afiöningar, förvaltningsutgifter in. ni.

§ 1(3.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom
Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut,
omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana
af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och å Kongl,

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld granskning
af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret
godtgöras.

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontorct anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser
vanligen hänförda utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 18-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af tvåtusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmägtige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 22.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årli -

Ståts-Utskottets Memorial N:o SS.

7

gen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för
tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemaunapersonal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden;
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

s

Siats- Utskottets Memorial N:o 83.

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under
ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst tvåhundratjugufem kronor.

g 20.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor d afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel,
godtgöras, under föi’behåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa hlifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående

Stats-Utshoitcts Memorial N:o 83.

9

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Riksgäldskontor et hörande och flit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (08 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäld skontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

§ 28.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 30.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedél, som
från Landtränterierna och Öfverståthållare-enibetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit
eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 31.

Sedan ett särskildt anslag för skogväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf sko g spiauter ing skas sans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

'' Bih. till Riksd. Prat, 1876. 4 Sami 1 Afä. 46 Höft.

2

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnade behållningen af fonden för b o ställsskog arnes indelning till regelbunden
hushållning.

§ 32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för
■undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot
det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke
erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf
mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Majrts föreskrift Kongl. Statskontoret
uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån,eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade
medel.

§ 34.

Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret
för statens allmänna behof anvisat en million tvåhundrafemtiotusen
kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.

§ 35.

Jemte det 18/5 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, till bestridande af redan beviljade anslag till järnvägsbyggnader, äfvensom för

11

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbygguader, mot fonderade
statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nommelt belopp, utgörande
eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, bar samma Riksdag
tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och
den nominela ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sattet,
huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fordel
mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta,
icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

l) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer
upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, hörande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskon torets

medel afsättas; och , , , .

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorterings anslag

skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqiderna vid derför bestamda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstald ; och
skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, sa vidt^ske kan
och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt

sätt göras fruktbärande.

Härjemte har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

1:0) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 — 1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1S69 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvagars byggande och utveckling
samt af de belopp, som enligt den för 1871 års Riksdag framlagda plan skulle
under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af pa
Riksgäldskontoret likaledes utaf innevarande Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda
jernvägar samt konvertering, när omständigheterna^ dertill föranleda och da sadaut

med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på satt och till de belopp Fullmak tige

finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgar, försälja
eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osalda obligationer
af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 ars i tyska
riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra oc
en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialforbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvagagapa

12

Stats- ZJtsTiottets Memorial N:o 83.

sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning
af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen
om sadau försäljning förordnar; samt

2:o) att> för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, underställa Kongl. Majrts nådiga faställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl.
Maj.t täcktes a det nya lanet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom att utlottning slistorna rörande såväl
1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang
la medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
ill allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i venskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i Svenskt mynt evalveradt
til se, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka’
att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å

ruponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lan icke vaida inom den for deras inlösande bestämda preskriptionstid ho^ Riksgäldskontor
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligaloner
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontor^ allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma
veik åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras ränteW^
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse
med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldr
mdelser, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och
hvdka antingen äro afgifha af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af

Stats-Utskottets Memorial N:o 83,

13

Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda
med hypotek al räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana
verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna,
af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller faststälda reglementen trädt i verksamhet.
Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom
hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden
samt lånesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskoutoret
erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga
penniugeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att
för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid,
eller anses kunna titan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 38.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom
upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter,
allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot
tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å den s. k. stats lånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 83.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Katnrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamererarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
liera handlingar.

§ 62.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier,'' som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller
obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med an -teckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt

Ståts-Utskottets Memorial N:o 83.

15

dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens
samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna
nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst,
att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och
fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges
berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 65.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerno
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats-, Banko- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfvorlemnas.

§ 66.

Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets
protokoll vid 1800—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits: a)

att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden
och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets
tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;

b) att protokollen förses med register;

c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksstån -

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

dens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar
sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt

cl) att originalliandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne böra begagnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige :

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt
iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt
angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera
berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 68.

Med tillämpning af den utaf innevarande Riksdag faststälda aflöningsstat för
Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening skola Fullmäktige besluta och till
efterrättelse fastställa tjenstgöringsordning för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag, den 27 Mars
1863 faststälda. regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalrerkets räkenskaper

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

17

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Biksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person
att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet
med de af Kongl. Ma.j:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och
för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor!
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i
de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder
erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna
lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, soin skall vara vice
ordförande, utses al'' Fullmäktige i Biksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett
ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare
skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra dika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den
händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne
icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen)

B dt. till Riksd. Prof.. 1876. 4 Sami 1 Afd. 46 Höft. 3

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet insattes,
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver G-öta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara
tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i
Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

19

Angående Uetjeningen yid Riksgäldskontoret.

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
eu sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare ;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 75.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ Ti.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i § 82
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer,
intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit
förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart
konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 78.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under
den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 79.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

21

beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke
anrnält.

§ 80.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman,
som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen,
som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom
den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne
föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 81.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som
Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda
befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock
ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med
konstitutorial; hvarvid deu tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den
tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöniugsstaten för tjensten
bestämmer.

§ 92.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Samt. 1 Afd. 46 Höft.

4

Rättelse

i Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Sid. 18, råd. 3 nedifr. står: »Justitie-statsniinistern»;

läs: »Chefen för Justitie-departementet».

Bih. till Piksd. Prot. 1876. 4 Samt. 1 Afd.