Stats Utskottets Utlutande JV:o 77.
1
N:o 77.
Ank. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1S76, kl. 3 c. in.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
pensioneringen af arméens befäl med vederlikar.
(lista U. A.)
Uti en den 31 sistlidne Januari till Riksdagen afiåten nådig proposition
(N:o 26) har Kongl. Maj:t, med åberopande af ett den nådiga
propositionen bilagdt stadsrådsprotokoll öfver laridtförsvarsärenden, föreslagit,
att Riksdagen, under förutsättning att arméens pensionskassa blefve
upplöst och af kassans nu varande tillgångar ett belopp af tre millioner
kronor till statsverket öfverlemnades, måtte dels medgifva:
att så väl arméens framtida pensionering, enligt de af Kongl. Maj it
nu godkända grunder och bestämmelser, måtte från 1877 års ingång af
statsverket öfvertagas, som ock de före nämnda tidpunkt, enligt gällande
stadganden, beviljade pensioner med dem åtföljande begrafningshjelp få
från statsverket utgå;
att arméens pensionskassas förbindelser mot dess tjensteman öfvertoges
af statsverket; samt
att till bestridande af de utgifter, som vid bifall till nu afgifna
förslag kornme att drabba statsverket, måtte användas: l:o ej mindre tre
procent årligt afdrag af lönerna för de befattningar, hvilkas innehafvare
blefve till pension enligt de nya stadgandena berättigade, med undantag
endast af lönerna för de å artilleriets tygstat anstälde handtverkare, än
äfven de pensionsafgifter, som inflöte från löntagare, hvilka vid gammal
Bih. till liiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 40 Wift.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 77.
pensionsrätt qvarstode; 2:o de å Nionde hufvudtiteln uppförda, arméens
pensionskassa nu tillfallande ordinarie anslag, nemligen:
ersättning för mistade löneinnehållningar.............................. Kr. 4,639: 50.
dito för nådars- och begrafningshjelpsbesparingar ............ » 28,080: —
och af anslaget till Vadstena krigsmanshuskassa ............... » 105,398: 47.
dels ock ytterligare till bestridande af förberörda utgifter uppföra
å Nionde hufvudtiteln ett nytt förslagsanslag till erforderligt belopp,
hvilket anslag för år 1877, i stället för nu der upptagna kreditiv för
arméens pensionering å tillhopa 390,500 kronor, äskats att å extra stat
utgå med 1,070,000 kronor.
Enligt nu gällande stadganden åtnjuter arméens befäl och underbefäl
dels pension från arméens pensionskassa enligt det senast den 21
November 1865 för denna kassa faststälda reglemente, till upprätthållande
af hvilken pensionering ett kreditiv af 85,500 kronor är å Nionde
hufvudtiteln upplördt, dels ock enligt Kongl. cirkulären den 9 Februari
1858 och den 6 November 1860 fyllnadspension af det för sådant ändamål
å nämnda hufvudtitel anvisade kreditiv, hvilket för innevarande år
utgör 305,000 kronor. För de belopp, som enligt dessa pensionsstater
tillkomma de särskilda tjenstegraderna inom arméen, finnes redogjordt
uti det af särskilde komiterade den 27 sistlidne Januari afgifna betänkande
angående arméens pensionering (sid. 6—10), till hvilket Utskottet
tilläter sig hänvisa.
Med tillämpning åter af det i statsrådsprotokollet intagna förslag
till bestämmelser angående pensionering af arméens befäl med vederlikar,
skulle full pension utgå med hela det fasta lönebelopp, som den afskedstagande
på stat innehade, der ej detta öfverstege 1,000 kronor, men för
högre lön med 80 procent deraf, dock att pension å lön utöfver
1,000 kronor icke i något fall skulle understiga detta belopp; varande
vid komiterades ornförinälda betänkande bilagd en uträkning å de belopp,
hvartill full pension, enligt komiterades förslag, hvilket hufvudsakligen
blifvit af Kongl. Maj:t godkändt, skulle komma att utgå för de olika
lönegraderna enligt 1875 års lönereglering.
Arsafgifterna af kassans delegare, hvilka enligt det nu föreliggande
förslaget skulle motsvara 3 procent af lönebeloppen, utgå för närvarande
med 6 procent af pensionsbeloppet i den klass, hvartill delegare hörer.
Utaf arméens pensionskassa, hvilken enligt 1874 års bokslut utgjorde
3,747,794 kronor 38 öre, skulle, på sätt ofvan är omförmäldt,
3,000,000 kronor till statsverket öfverlemnas, men återstoden användas
till förstärkande af arméens enke- och pupillkassa.
Stats-ZJtsTcottets Utlåtande N:o 77.
3
Enligt uppgjorda beräkningar skulle under år 1877 utgifterna för
så väl den nya pensioneringen som de vid sagda års början redan beviljade
pensioner från arméens pensionskassa och fyllnadspensioner af
statsmedel uppgå till.................................................................. Kr. 1.329,150: —■
För arméens pensionering finnas nu å riksstatens
Nionde hufvudtitel följande ordinarie anslag, nemligen:
ersättning för mistade löneinnehållnin
gar.
.............................................................. Kr. 4,639: 50.
dito för nådårs- och begrafningshjelps
besparingar.
.............................................. » 28,080: —
dito för 3|0 af Vadstena krigsmanshus
kassas
äldre inkomster ........................ » 105,398: 47.
Härtill kommer löntagarnes årsbi
drag,
för år 1877 beräknaclt till.............. » 123,000: ■—- 261,117: 97
Det anslag, som för år 1877 blefve behöfligt, kornme
således att utgöra .............................................................. kronor 1,068,032: 03.
eller i rundt tal det belopp af .................................... » 1,070,000: •—
som nu af Kongl. Maj:t äskats.
Då emellertid de här ofvan omförmälda kreditiv,
hvilka nu äro för arméens pensionering på
extra stat anvisade, tillsammans med beräknad
ränta å det belopp af 3,000,000 kronor, som skulle
till statsverket öfverlemnas, uppgå till........................ » 540,500: —
skulle återstoden eller ...................................................... kronor 529,500: —
utgöra den tillökning i kostnad, som den nya pensioneringen komme
att under år 1877 medföra.
Då fråga uppstår om ordnande af en pensionsstat af den omfattning,
som den nu förevarande, återföres tanken ovilkorligen till det redan
länge kända och vid flera föregående tillfällen framhållna behofvet
af ett allmänt ordnande af pensionsväsendet för alla statens embets- och
tjensteman. Om än de väsentligen olika förhållanden, som ej mindre i
afseende å kompetensvilkor än äfven i fråga om tjenstegöromålens beskaffenhet
och omfång ega rum mellan olika embetsverk och tjenstemannacorpser,
med nödvändighet betinga stora olikheter i lönestaterna, synes
det dock som skulle för ett allmänt ordnande af pensionsförhållandena.
4
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 77.
hvilka endast afse att betrygga statens tjenare en efter deras olika tjenstegrad
samt vigten och beskaffenheten af de göromål, som varit åt dem
uppdragna, lämpad måttlig bergning, några i sakens egen natur grundade
svårigheter af oöfvervinnelig art ej kunna möta. De många på olika
håll redan samlade pensionsfonderna och de olika principer, efter hvilka
pensioneringen för särskilda tjenstemannaklasser är ordnad, göra det emellertid
knappast möjligt att nu ifrågasätta pensionsstaternas sammanförande
till vissa allmänna kategorier, och under sådant antagande synes
giltig anledning ej förefinnas att nu på staten öfverflytta hela bestyret
med arméens pensionering, utan torde denna lämpligast böra fortfarande
såsom hittills af arméens pensionskassa ombesörjas med bidrag af statsmedel.
Genom deri nästlidet år för armébefälet genomförda löneregleringen
blef afiöningen för detta befäl högst väsentligen förbättrad, och utan
fara för misstag torde det kunna sägas, att Riksdagens önskan att åstadkomma
jemnhet i afiöningen och förenkling i statsförvaltningen genom alla löners
bestämmande i kontant gjorde densamma benägen att medgifva lönernas sättande
till högre belopp, än som eljest kunnat ifrågakomma. Denna förbättring
i afiöningen åberopas nu såsom ett hufvudsakligt skäl för behofvet af
ökade pensioner, och obestridligt är, att ett missförhållande uppstått
mellan lönerna och pensionernas belopp; men för Utskottet vill det synas,
som borde just den så väsentliga förhöjningen i afiöningen inom alla
grader af arméens befäl kunna anses grundlägga skäliga anspråk på ett
mera verksamt deltagande från detta befäls sida i kostnaderna för deras
pensionering. Då, på sätt i statsrådsprotokollet är anmärkt, pension i
sjelfva verket är att betrakta såsom en redan intjent lön för fullgjordt
arbete, lärer det ej kunna förnekas, att ett bifall till Kongl. Maj:ts nu
föreliggande förslag skulle utgöra en ytterligare och ingalunda obetydlig
löneförbättring för armaen — en löneförbättring, för hvilken så mycket
mindre fog synes förefinnas, som den redan inedgifna förhöjningen ej
varit med någon den ringaste förändring i tjenstgöringsförhållandena
förenad. Visserligen skulle staten emot öfvertagandet af pensioneringen
bekomma utaf arméens pensionskassas fonder ett belopp af 3,000,000
kronor, men då statens utgifter för pensioneringen redan nu skulle ökas
med öfver 500,000 kronor och sedermera alltjemt stiga, så att de ansetts,
då pensioneringen blifvit fullt genomförd, komma att uppgå till
mer än 2,000,000 kronor årligen, lärer öfverlemnandet af förstberörda
belopp ej böra tilläggas något näinnvärdt inflytande på bedömandet af
nu förevarande fråga.
Åf hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att Utskottet icke kunnat
den Kongl. propositionen understödja och att, då en förbättrad pensionering
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 77.
5
af arméens befäl synes behöflig, denna, enligt Utskottets åsigt, icke
bör, på sätt nu af Kongl. Maj:t blifvit ifrågasatt, grundas på statens
mellankomst, utan i vidsträcktare mån beredas genom förhöjning i delegarnes
bidrag. Ett sådant anspråk synes Utskottet så mycket mera
berättigadt, som den för de militäre tjenstemännen satta lägre pensionsåldern
medför ej endast att kostnaderna för deras pensionering blifva,
med något så när lika pensionsbelopp, högst betydligt högre än för
civile tjensteman, hvilkas pensionsrätt i allmänhet först inträder 10 å 15
år senare, än äfven att förstbemälde tjensteman måste vid afskedstagande!
vara vida bättre i stånd att, om de deraf äro i behof, egna sig åt inkomstbringande
verksamhet, än den civile tjenstemännen, som är pensionsberättigad
först när helsa och krafter äro brutna och försvagade.
På sätt ofvan är antydt, lärer pensionernas höjande till nöjaktiga
belopp icke kunna endast genom löntagarnes bidrag åstadkommas, men
tillökningen i statsbidraget bör dock kunna inskränkas till vida lägre
belopp, än nu är ifrågasatt. 1 saknad af den för frågans bedömande
ur denna synpunkt nödiga utredning, har emellertid Utskottet ej kunnat
nu i berörda syfte framlägga något bestämdt förslag, utan torde frågan
härom böra Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, och vid sådant
förhållande torde för den statsreglering, som nu föreligger, någon förändring
i nu gällande grunder för arméens pensionering icke böra vidtagas.
Till upprätthållande af pensionskassans egen pensionering lärer,
enligt hvad det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden (Bil. 3 a,
sid. 70) gifver vid handen, det hittills uppförda beloppet af 85,500 kronor
vara äfven för år 1877 tillräckligt, och i det till fyllnadspensioner enligt
Kongl. brefvet den 9 Februari 1858 afsedda kreditiv, för innevarande år
upptaget till 305,000 kronor, har den hittills iakttagna förhöjningen af
15,000 kronor af pensionskassans direktion (sid. 71) ansetts kunna nedsättas
till 10,000 kronor och således för år 1877 upptagas till 315,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga
proposition angående pensioneringen af arméens befäl
med vederlikar, må under riksstatens nionde hufvudtitel
för år 1877 på extra stat anvisa under enahanda
vilkor och bestämmelser, som hittills varit i afseende
härå iakttagna, dels ett kreditiv å 85,500 kronor för
upprätthållande af arméens pensionskassas ep en pensio
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 77.
ner ing och dels ett kreditiv å 315,000 kronor för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensions st åter af den
9 Februari 1858 och den 6 November 1860; och
b) att vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i
underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t efter
vederbörandes hörande låta uppgöra och för Riksdagen
framlägga förslag till förbättrad pensionering för''arméens
befäl med vederlikar, grundadt på bibehållande
af arméens pensionskassa och höjande af delegarnes
bidrag, så att det understöd, som från statens sida
kommer att för pensioneringen erfordras, ej må i så
hög grad, som nu blifvit af Kongl. Maj:t ifrågasatt,
öfverstiga sammanlagda beloppet af de nu beviljade
kreditiven.
Stockholm den 8 Maj 1876.
På Stat.s-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Ifeserva tioner:
af Herrar Grefve C. Reck-I rits, L. lä orden felt och Grefve L. af
Ugglas emot den i utlåtandet begagnade motivering.
af Herr J. II. Rosensvärd, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i
ämnet aflåtna nådiga proposition,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 77. fi
af Herr Carl Ifvarsson, som yrkade, att, i händelse någon skrifvelse
i det af Utskottet angifna syfte skulle anses behöflig, förslaget
derom måtte erhålla följande lydelse:
att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande låta uppgöra
och föi'' Riksdagen framlägga förslag till förbättrad
pensionering för arméens befäl med vederlikar, grundadt
på bibehållande af arméens pensionskassa och
höjande af delegarnes bidrag, så att det understöd, som
från statens sida må för pensionskassan erfordras, ej
behöfver i någon betydligare mån öfverstiga sammanlagda
beloppet af de nu beviljade kreditiven.
Herr Liss Olof Larsson har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandling af förevarande ärende.