Stats-Utskottets Memorial N:o 69.
S
år 1877 anvisats till byggande af sådana krigsfartyg, som kunna med
denna anslagstillgång fullbordas».
Stockholm den 2 Maj 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
N:o 69,
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1876, kl. 12 midd. e. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner,
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga
frågor rörande anslagen under riksstatens
Nionde hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 23, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens Nionde hufvudtitel, får Utskott! här nedan afgifva de
yttranden, hvartill förr berörda beslut funnits föranleda.
l:o. Uti lista punkten mom. b hade Utskottet hemstält, att Riksdagen
— på det hel pension måtte kunna tillkomma hvarje i öfrigt pensionsberättigad
folkskolelärare vid uppnådda 55 och afkortad pension
vid uppnådda 50 lefnadsår samt, i öfverensstämmelse härmed, då pension
på grund af obotlig sjukdom beviljades lärare, denne erhålla hel
pension, derest summan af hans lefnads- och tjensteår utgjorde 85 i stället
för nu stadgade 90 år — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares
pensionering med 200,000 kronor, att utgå från och med år 1877;
samt vid anmälan af detta beslut hos Kongl. Maj:t i underdånighet an
-
4 Stats-Utskottets Memorial N:o 69.
hålla, att de förändringar i gällande reglemente för folkskolelärarnes
pensionsinrättning, som häraf påkallades, måtte varda vidtagna.
Denna Utskottets hemställan är af begge Kamrarne bifallen med
tillägg af ett stadgande, hvilket i Första Kammaren erhållit följande lydelse:
»att såsom vilkor för erhållande af hel pension vid uppnådda 55
år folkskoleläraren skall vara förbunden afgå, så vida skolrådet icke anser
hans fortsatta tjenstgöring vara gagnelig för folkskolan», men af Andra
Kammaren formulerats sålunda: »mot vilkor, att folkskoleläraren,
sedan han blifvit berättigad till erhållande af full pension, skall vara
skyldig att från tjensten afgå, så vidt skolrådet anser hans fortsatta
tjenstgöring icke vara gagnelig för folkskolan».
Då dessa till ordalydelsen skiljaktiga beslut torde i sak med hvarandra
öfverensstämma, har Utskottet ansett desamma lätteligen kunna
sammanjemkas. Hvad beträffar förra delen af ifrågavarande tillägg, har
den af Andra Kammaren begagnade formulering synts Utskottet böra
föredragas. Då nemligen för pensionsrätt fordras ej blott 55 lefnadsår
utan äfven 30 tjensteår, kan möjligen pensionsrätten inträda först ett
eller flera år efter uppnådd ålder af 55 år. Deremot torde det i Andra
Kammarens beslut förekommande uttrycket »full pension» få utbytas mot
det af Första Kammaren begagnade och uti hittills i ämnet gällande författning
förekommande uttryck »hel pension».
Riksdagens beslut i förevarande fråga torde alltså få affattas på
det sätt,
att Riksdagen — på det hel pension må kunna tillkomma
hvarje i öfrigt pensionsberättigad folkskolelärare
vid uppnådda 55 och afkortad pension vid uppnådda
oO lefnadsår, samt i öfverensstämmelse härmed, då
pension på grund af obotlig sjukdom beviljas lärare,
denne erhålla hel pension, derest summan af hans lef
nads-
och tjensteår utgör 85 i stället för nu stadgade
90 år, allt emot vilkor, att folkskoleläraren, sedan han
blifvit berättigad till erhållande af hel pension, skall
vara skyldig att från tjensten afgå, så vidt skolrådet
anser hans fortsatta tjenstgöring icke vara gagnelig för
folkskolan — beviljar tillökning i bidraget till folkskolelärares
pensionering med 200,000 kronor, att utgå från
och med år 1877, samt vid anmälan af detta beslut
hos Kongl.. Maj:t i underdånighet anhåller, att de förändringar
i gällande reglemente för folkskolelärarnes
pensionsinrättning, som häraf påkallas, må varda vidtagna.
Stats-Utskottets Memorial N:o 69.
5
2:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att de häradshöfdingar,
som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen lidit
förlust öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från och med år
1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig ersättning
å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten, sådan den funnes i
en till Justitie-departementet ingifven tabell upptagen, dock så att ersättningen
jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall
finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen, hade Utskottet i 2:dra
punkten hemstält, att förevarande nådiga framställning icke måtte vinna
Riksdagens bifall. Med afslag å denna Utskottets hemställan, har Första
Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot
Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag.
Denna fråga torde alltså få afgöras genom omröstning enligt följande
voteringsproposition:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom
att de häradshöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen
lidit förlust öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från
och med år 1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig
ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten, sådan
den funnes i en till Justitie-departementet ingifven tabell upptagen, dock
så att ersättningen jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i
något fall finge uppgå till mer än 2,000 kronor årligen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke vunnit Riksdagens
bifall».
3:o. Efter det Kongl. Maj:t föreslagit, att nedannämnde embetsoch
tjensteman, som vid reglering af Flottans civilstat blifvit öfvertalige,
måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af de afiöningsförrnåner,
som enligt stat och förordnanden varit dem tillförsäkrade,
nemligen:
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 69.
Nuvarande
Inqvar terings -
Summa.
I. . w penningar |
|
— 360: — |
4,860 |
— 96: — |
3,096 |
— 72: — |
2,072 |
— 72: — |
1,572 |
— 36: — |
836 |
— 45: — |
845 |
Öfverkommissarien Änders Kristian Gasslander 4,500:
Varfskommissarien Johan Otto Lenman............... 3,000:
Förvaltaren Jakob August Brusquini .................. 2,000
Registratorn Frans August Månsson ................. 1,500
Kamraarskrifvaren Berndt Holmer ..................... 800
Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten ..................... 800:
med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän
tjenst, hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön
svarande afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten;
hade . Utskottet uti 10:de punkten hemstält, att förevarande nådiga framställning
måtte vinna Riksdagens bifall. Denna Utskottets hemställan är
af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren med afslag å
Utskottets hemställan, så vidt derigenom tillstyrkts öfverkommissarien
A. K. Gasslanders öfverflyttande på allmänna indragningsstaten, bifallit
samma hemställan i öfrigt.
För denna frågas afgörande föreslår Utskottet följande voteringsproposition
:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom,
aft nedannämnde embets- och tjensteman, som vid reglering af Flottans
civilstat blifvit öfvertalige, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden
varit dem tillförsäkrade, nemligen:
Nuvarande Pc!val"
Lön. ennirf''ar
Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500:
Varfskommissarien Johan Otto Lenman...........
Förvaltaren Jakob August Brusquini ..............
Registratorn Frans August Månsson.................
Kammarskrifvaren Berndt Holmer ....................
Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten .....................
ined skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhölle annan allmän
tjenst, hvarmed lön å stat vore förenad, vidkännas ett emot samma lön
svarande afdrag af det aflöningsbelopp, han uppbure å indragningsstaten;
röstar
J a j
Summa,
4,500 |
— 360 |
— 4,860 |
3,000 |
— 96 |
— 3,096 |
2,000 |
— 72 |
— 2,072 |
1,500 |
— 72 |
— 1,572 |
800 |
— 36 |
— 836 |
800 |
— 45 |
— 845 |
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Stats- Utskottets Memorial N:<> 8.9.
f
Vinner Nej, har, med afslag å förslaget om öfverkommissarien
A. K. Gasslanders öfverflyttande på allmänna indragningsstaten, Riksdagen
i öfrigt bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning».
. ,4:0- Uti 19:de punkten hade Utskottet hemstält, att den för aflidne
Medicine doktorn J. E. Åkermans efterlemnade dotter, Anna Magdalena
Erika Åkerman, af Kongl. Maj:t äskade pension å 200 kronor, att utgå
från och med år 1876 under hennes återstående lifstid, icke måtte af
Riksdagen beviljas. Med afslag å denna Utskottets hemställan har Första
Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning;
hvaremot^ Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag; lärande alltså
denna fråga få afgöras genom omröstning enligt följande voteringsproposition:
»Den,
som vill, att Riksdagen beviljar den för aflidne Medicine0doktorn
J. E. Åkermans efterlemnade dotter, Anna Magdalena Erika Åkerman,
äskade pension å 200 kronor, att utgå från och med år 1876 under
hennes återstående lifstid, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, har berörda pension icke blifvit af Riksdagen beviljad».
5:o. Utskottet hade vidare i 32:dra punkten hemstält, att Kongl.
Maj:ts nådiga framställning derom, att framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik
Sondéns enka, Concordia Sondén, född Åkerman, måtte från och med
innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära pension af 600
kronor årligen, icke måtte vinna Riksdagens bifall. Första Kammaren
har, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga framställning, hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets
förslag; och får alltså Utskottet för denna frågas afgörande
genom omröstning föreslå följande voteringsproposition:
»Den som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom att
framlidne Medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka, Concordia Sondén,
född Åkerman, måtte från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten
uppbära pension af 600 kronor årligen, röstar
Ja;
8
Stats-! ''tskotte/s Memorial N:o 69.
Deri, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke vunnit Riksdagens
bifall».
6:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Exercitiimästaren vid Upsala
universitet, Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr måtte tillerkännas rättighet
att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från
hans befattning kunde varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid
uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af
2,500 kronor, hade Utskottet uti 34:de punkten hemstält, att den för
Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr äskade pension måtte till nedsatt
belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen beviljas. Då denna Utskottets
hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren
afslagen, torde frågan få afgöras genom omröstning enligt följande voteringsproposition
:
»Den, som vill, att den för Stallmästaren Carl Gustaf von Bahr
äskade pension må till nedsatt belopp af 1,500 kronor utaf Riksdagen
beviljas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension
för Stallmästaren von Bahr icke vunnit Riksdagens bifall».
Stockholm den 2 Maj 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.