Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

i

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1876, kl. 3 e. m.

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af
Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor, rörande
anslagen under riksstatens Ändra hufvudtitel.

(l:sta U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets utlåtande N:o 16, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens andra hufvudtitel, får Utskottet, som framdeles kommer att
uti särskildt memorial afgifva svar i anledning af erhållen återremiss å
tionde punkten af samma utlåtande, här framställa de förslag till voteringspropositioner,
hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Justitiekanslerns löneförmåner
måtte bestämmas till 9,000 kronor, hvaraf lön 6,600 kronor och
tjenstgöringspenningar 2,400 kronor, att utgå under enahanda bestämmelser
och vilkor, som för Hofrätternas embets- och tjensteman blifvit i
tillämpliga delar af Kongl. Maj:t antagna, hade Utskottet i l:sta punkten
hemstält, att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag
på det sätt bifalla, att Justitiekanslerns löneförmåner bestämdes till 8,000
kronor, deraf lön 6,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor,
att utgå med iakttagande i tillämpliga delar af enahanda bestämmelser och
vilkor, som för ledamöterne i rikets Hofrätter kunde varda bestämda.
Med afslag å denna Utskottets hemställan, för så vidt den skiljde sig
från Kongl. Maj:ts motsvarande framställning, har Första Kammaren biBih.
till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami 1 Afd. 20 Haft. 1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

fallit samma framställning oförändrad, hvaremot Andra Kammaren godkänt
Utskottets förslag. Då således i begge Kamrarne besluten om aflöningens
belopp äro sammanbundna med frågan om vilkoren för aflöningens
åtnjutande och i afseende å de i Andra Kammarens beslut åberopade
bestämmelser, som skulle i sådant hänseende gälla för ledamöterne
i rikets Hofrätter, Kamrarne stannat i till en del olika beslut, så att frågan
derom bör genom omröstning afgöras, torde med bestämmandet af
Justitiekanslerns aflöning och de vilkor, som skola dervid fästas, få anstå
intill dess nyss berörda omröstning försiggått; och kommer derföre Utskottet
att framdeles i detta ärende afgifva särskildt utlåtande, hvilket
Utskottet här endast skolat
anmäla.

2:o. Uti 3:dje punkten mom. a) hade Utskottet hemstält, att de
utlåtandet bilagda förslag (Bil. B. C. och D.) till nya stater för rikets
Hofrätter, att tillämpas från och med år 1877, måtte, jemte dervid fogade
öfvergångsstadganden, af Riksdagen gillas. Denna hemställan är af
Första Kammaren bifallen, dock med den förändring, att afiöningen för
presidenten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bestämdes i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag; varande denna aflöning af Kongl. Maj:t föreslagen
till 10,000 kronor, deraf lön 7,600 kronor och tjenstgöringspenningar
2,400 kronor. Andra Kammaren åter har beslutit, att de förslag till
nya stater för rikets Hofrätter, hvilka innefattas i bilagorna B. C. och D. vid
Stats-Utskottets förevarande utlåtande, skulle, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,
af Kammaren gillas att tillämpas från och med år 1877,
under de vilkor Kammaren i inom. b) af samma punkt kunde komma att
besluta. Sist nämnda moment, hvilket innefattar de vilkor, som skulle
för åtnjutande af de nya löneförmånerna stadgas, är af begge Kamrarne
sammanstämmande godkändt med undantag af tredje punkten, i afseende
å hvilken Kamrarne stannat i olika beslut. Utskottet hade i sitt förslag
hemstålt, att sistnämnda punkt måtte erhålla följande lydelse:

»att president och ledamot i Hofrätt icke må med denna sin befattning
förena annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller
från inrättning eller bolag, som af Kongl. Maj:t sanktionerats, uppbära
lön eller årligt arfvode; att med öfriga embeten och tjenster i Hofrätt
icke ma förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej
heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig
för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom
Hofrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Hofrätten hinderlig».

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

3

Af Första Kammaren afslogs denna hemställan och i dess ställe
antogs andra stadgandet i de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor för åtnjutande
af de nya löneförmånerna i rikets Hofrätter, så lydande:

»att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i Hofrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig»;
hvaremot Andra Kammaren Utskottets ifrågavarande hemställan bifallit.
Utskottet föreslår alltså följande voteringsproposition:

»Den, som vill ej mindre att de Stats-Utskottets utlåtande N:o 16
bilagda förslag (Bil. B., C. och D.) till nya stater för rikets Hofrätter,
att tillämpas från och med år 1877, må, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,
af Riksdagen gillas, dock med den förändring, att aflöningen
för presidenten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bestämmes i enlighet
med Kongl. Maj:ts i ämnet framstälda förslag, än äfven att bland
vilkoren för åtnjutandet af de nya löneförmånerna må ingå det stadgande:

att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i Hofrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, ma densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig;
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att de förslag till nya stater,
hvilka innefattas i nyss berörda bilagor, skulle, jemte dervid fogade öfvergångsstadganden,
af Riksdagen gillas att tillämpas från och med år 1877
under vilkor, bland andra:

att president och ledamot i Hofrätt icke må med denna sin befattning
förena annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller
från inrättning eller bolag, som af Kongl. Maj:t sanktionerats, uppbära
lön eller årligt arfvode; att med öfriga embeten och tjenster i Hofrätt
icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; ej

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig
för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,
sorn vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom
Hofrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Hofrätten hinderlig.»

3:o. Af anförda skäl hade Utskottet i 6:te punkten inom. a hemstält,
att Riksdagen, med nedsättning af Krigshofrättens anslag från 12,241
kronor 50 öre till 11,100 kronor, måtte för denna Hofrätt fastställa följande
aflöningsstat, att gälla från och med år 1877, under de af Kongl.
Maj:t föreslagna vilkor:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 krigshofrättsråd .............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

1 sekreterare ......................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 krigsfiskal.........................................................

2,000

700

—

2,700

—

1 vaktmästare......................................................

600

—

—

—

600

_

Summa

—

—

---

—

11,100

—

Med afslag a Utskottets hemställan, lör sa vidt den skiljde sig från
Kongl. Maj:ts nådiga framställning i fråga om löneförmånerna för krisshofrättsrådet,
sekreteraren, krigsfiskalen och vaktmästaren, har Första
Kammaren bifallit samma framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren
bifallit Utskottets hemställan. Utskottet föreslår alltså för frågans
afgörande följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning
i fråga om löneförmånerna för krigshofrättsrådet, sekreteraren,
krigsfiskalen och vaktmästaren i Krigshofrätten, röstar

Ja;

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

5

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen med nedsättning af Krigshofrättens anslag
från 12,241 kronor 50 öre till 11,100 kronor, för denna Hofrätt
faststält följande aflöningsstat, att gälla från och med år 1877, under de
af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 krigshofrättsråd .............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

1 sekreterare ................................................

2,500

800

—

3,300

—

1 krigsfiskal.........................................................

2,000

—

700

—

2,700

—

1 vaktmästare......................................................

600

—

—

600

—

Summa

|

—

11,100

—

4:o. Slutligen hade Utskottet i 7:de punkten inom. b) hemstält, att
Riksdagen måtte medgifva, att så väl för innevarande år som för år 1877
må af förslagsanslaget till fångare vård och underhåll få utbetalas till
direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten derstädes ett
lönetillägg af 500 kronor för den förre och 300 kronor för den senare,
med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf att den honom hittills
tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

^ Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen med den förändring.
att det föreslagna, lönetillägget för direktören vid straffängelset
i Göteborg förhöjdes till 1,000 kronor; hvaremot Andra Kammaren bifallit
samma hemställan oförändrad.

Denna fråga torde få afgöras genom omröstning enligt följande
voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen medgifver, att så väl för innevarande
år som för år 1877 må af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
få utbetalas till direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten
derstädes ett lönetillägg af 1,000 kronor för den förre och 300

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

kronor för den senare, med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf
att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och
anslag af ljus upphör, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yjnner Nej,» har Riksdagen medgifvit, att så väl för innevarande
år som för 4r i,877 må af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
få utbetalas till direktören vid straffängelset i Göteborg och predikanten
derstädes ett lönetillägg af 500 kronor för den förre och 300
kronor för den senare, med iakttagande, hvad direktören beträffar, deraf
att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och
anslag af ljus upphör».

Stockholm den 10 Mars 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.