Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
1
N:o 22.
Ank. till Riksd. Kansli den 28 Mars 1876, kl. 11 f. ru.
Utlåtande, o angående regleringen af utgifterna under riksstadens
Åttonde hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Vid åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastik-departementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar, hvilka
här nedan omförmäla*.
Universiteten.
l:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t till en början föreslagit, Angående
att, med godkännande af i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstater för
lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af löne- universiteten.
beloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda
att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring
under de vilkor, Kong], Maj:t kunde komma att närmare bestämma, Riksdagen
måtte för beredande af medel till lönestaternas tillämpning bevilja
en förhöjning af ordinarie anslaget till universitetet i Upsala med 86,107
kronor 40 öre och till universitetet i Lund med 58,092 kronor.
Berörda af Kongl. Maj:t föreslagna stater hafva följande utseende:
Bih. till Rik sd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Universitetet i Upsala.
1 professor.....
25 professorer
i professor (n
ställsrum) ......
fakulteten)............
2 adjunkter (i d:o d
1 adjunkt................
15 adjunkter...........
1 adjunkt................
5 adjunkter.............
läraren i psykiatri
bibliotekarien...........
vice bibliotekarien..
1 biblioteksamanuc
1 d:o
1 d:o
sekreteraren ...........
notarien....................
kanslisten.................
ombudsmannen
räntmästaren...........
kamereraren ...........
amanuensen..............
örtegårdsmästaren ..
onservatorn vid zo
logiska museum ...
musikdirektören ......
1 amanuens ...........
1
2
1 9
lo
d:o .......
d:o å 7 00 .
d:o å 500
23 vaktmästare
Föreslagen lön. |
Tjenstgö rings-penningar. |
II Summa. II |
Nuvarande lön. |
Tillökning. |
|||||
4,50C |
— |
1,500 |
— |
ö.OOC |
) — |
4,50( |
) — |
1,500 |
_ |
. 1 12,500 |
— |
37,500 |
__ |
150,000 |
) — |
112,50C |
) — |
37,500 |
— |
. 3,900 |
1,500 |
_ |
5,400 |
— |
4,20C |
- |
1,200 |
_ |
|
) 15,600 |
_ |
6,000 |
21,600 |
— |
1 6,80C |
) — |
4,800 |
j |
|
2,500 |
_ |
1,000 |
— |
3,500 |
_ |
3,000! — |
500 |
||
) 5,000 |
_ |
2,000 |
— |
7,000 |
_ |
6,000|— |
1,000 |
__ |
|
. 2,500 |
— |
1,000 |
— |
3,500 |
_ |
2,500 |
i- |
1,000 |
_ |
. 37,500 |
— |
15,000 |
— |
52,500 |
37,500 — |
15,000 |
___| |
||
. 2,400 |
— |
600 |
— |
3,000 |
2,000 |
1,000 |
- |
||
. 12,000 |
— |
3,000 |
— |
15,000 |
— |
10,000 |
;- |
5,000 |
I _I |
2,500 |
— |
1,500|— |
1,000 |
_ |
|||||
4,500 |
•— |
1,500 |
— |
6,000 |
— |
4,500 |
_ |
1,500 |
_ |
. 2,500 |
— |
1,500 |
— |
4,000 |
— |
3,000 |
_ |
1,000 |
|
s 2,000 |
— |
500 |
— |
2,500 |
— |
1,500 |
_ |
1,000 |
_ |
1,600 |
— |
400 |
— |
2,000 |
— |
1,2001— |
800 |
__ |
|
1,200 |
— |
300 |
— |
1,500 |
— |
800 |
_ |
700 |
|
. 3,600 |
— |
900 |
— |
4,500 |
— |
3,500 |
1,000 |
||
2,000 |
— |
500 |
— |
2,500 |
— |
2,000 |
_ |
500 |
_ |
1,200 |
— |
1,050 |
— |
150 |
— |
||||
1,000 |
— |
456 43 |
543 |
57 |
|||||
4,500 |
— |
1,500 |
6,000 |
— |
4,500 |
_ |
1,500 |
_ |
|
3,200 |
— |
800 |
—, |
4,000 |
— |
3,000 |
— |
1,000 |
_1 |
1 |
1,000 |
— |
800 |
— |
200 |
— |
|||
2,200 |
— |
1,800 |
— |
400 |
|||||
| |
2,200 |
1,700 |
_ |
500 |
|||||
f! |
2,500 |
1,803 |
67 |
696 |
33 |
||||
! |
300 |
150 |
— |
150 |
|||||
J |
200 |
— |
120 |
— |
80; |
||||
l |
;! |
1,400- |
700- |
~ |
700 |
||||
1 |
1 |
.i |
6,500 |
4,550 |
1,950 |
||||
1 |
1 |
|l |
2,2371; |
>0 |
86,107 40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
3
Universitetet i Lund.
Föreslagen lön. |
Tjenstgörings- penningar. |
Summa. |
Nuvarande lön. |
1 Tillökning. |
||||||
1 professor (med span-målslön)..................... |
4,500, |
1,500 |
6,000 |
5,069 |
931 |
|||||
17 professorer (med ! d:o).............................. 1 professor (med pen- |
76,500 |
— |
25,500 |
— |
■ 102,000 |
— |
86,173 |
— |
15,827 |
|
ningelön) .................. 5 professorer (med |
4,500 |
— |
1,500 |
— |
o o 50* |
"- |
4,500 |
— |
1,500 |
_1 |
d:o).............................. |
■22,500 |
— |
7,500 |
— |
30,000 |
— |
22,500 |
— |
7,500 |
— |
1 adjunkt..................... |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
3.500 |
— |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
11 adjunkter............... |
27,500 |
— |
11,000 |
— |
38,500 |
— |
27,500 |
— |
11,000 |
— |
1 adjunkt..................... |
2,400 |
•— |
600 |
— |
3,000 |
— |
2,000 |
— |
1,000 |
—! |
8 adjunkter ............... |
19,200 |
— |
4,800 |
— |
24,000 |
— |
16,000 |
— |
8,000 |
|
bibliotekarien............. |
4,500 |
— |
1,500 |
— |
6,000 |
— |
4,834 |
50 |
1,165 |
50 |
vice bibliotekarien...... |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
3,500 |
— |
2,500 |
— |
1,000 |
—! |
1 biblioteksamanuens |
2,000 |
— |
500 |
— |
2,500 |
— |
1,500 |
— |
1,000 |
1 |
1 d:o |
1,600 |
— |
400 |
— |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
|
sekreteraren ............... |
3,600 |
--- |
900 |
4,500 |
— |
3,507 |
50 |
992 |
50 |
|
räntmästaren.............. |
4,500 |
1,500 |
— |
6,000 |
_ |
5,069 |
— |
931 |
— |
|
kamererare!! ............. |
2,400 |
_ |
600 |
— |
3,000 |
— |
2.405 |
— |
595 |
— |
amanuensen.................. |
1,000 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
||||
trädgårdsmästaren...... konservatorn vid zoo- |
1,800 |
— |
1,500 |
— |
300 |
_ |
||||
logiska museum ...... |
1,800 |
— |
1,200 |
— |
600 |
— |
||||
kapellmästaren............ |
2,000 |
— |
1,000 |
1,000 |
||||||
9 amanuenser å 500 |
4,500 |
— |
3,150 |
1,350 |
||||||
1 vaktmästare ............ |
600 |
— |
500 |
100 |
— |
|||||
1 d:o ............ |
2,400 |
— |
2,000 |
— |
400 |
— |
||||
4 d:o ............ |
900 |
— |
800 |
_ |
100 |
— |
||||
|1 d:o ............ |
1,050 |
— |
850 |
200 |
||||||
1 <ko ........... |
150 |
— |
100 |
50 |
— |
|||||
1 d:o ........... |
100 |
— |
50 |
i |
50 |
— |
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Tillökningen å ordinarie stat skulle således blifva för universitetet i
Upsala 86,107 kronor 40 öre och för universitetet i Lund 58,092 kronor.
Men då härjemte toges i betraktande, att genom den föreslagna löneregleringens
tillämpning de nu från extra stat utgående anslag till dyrtidstillägg
och tjenstgöringspenningar, utgörande för Upsala universitet 63,920 kronor
och för Lunds 35,502 kronor 96 öre, icke vidare blefve erforderliga, skulle
den verkliga tillökningen i anslag utgöra för Upsala 22,187 kronor 40 öre
och för Lund 22,589 kronor 4 öre.
Yid de, enligt ofvan intagna stater, för universitetens lärare och tjensteman
samt vaktbetjening föreslagna särskilda lönernas belopp har Utskottet
icke funnit något att erinra, utan ansett sig böra, under åberopande i detta
hänseende af den fullständiga utredning i ämnet, som finnes meddelad i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 1—7 samt 17 och 18), Kongl. Maj:ts
nådiga framställning i denna del till bifall förorda.
Hvad angar lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
har Utskottet visserligen icke förbisett, att sjelfva lönerna blifvit i förhållande
till tjenstgöringspenningarna uti förslagen bestämda till något högre belopp
än som öfverensstämmer med hvad Riksdagen vid de förut under detta riksmöte
faststälda löneregleringar medgifvit; men då, jemlikt 1873 års Riksdags
beslut, universitetens professorer och adjunkter samt bibliotekarie och
räntmästare vid hvartdera universitetet förklarats berättigade att vid 65 års
ålder undfå pension från allmänna indragningsstaten till belopp för professor,
bibliotekarie och räntmästare af 4,500 kronor och för adjunkt af 2,500 kronor;
samt alltså, i händelse sjelfva lönerna för dessa lärare och tjensteman
sattes till lägre belopp än de nu föreslagna, den oegentlighet skulle uppstå
att pensionerna för dem blefve högre än deras fasta löner, och hvad universitetens
öfrige tjensteman beträffar, förekommer, att dessa icke ega någon
rätt till pension af allmänna medel, har Utskottet likväl funnit Kongl. Maj:ts
förslag böra äfven i denna del vinna Riksdagens bifall.
Emellertid och då de bestående akademiska adjunkturerna blifvit af
Kongl. Maj:t föreslagna att i mån af nuvarande innehafvares afgång ersättas
genom andra lärarebefattningar, samt Utskottet visserligen delar Kongl.
Maj:ts åsigt om adjunktsinstitutionens olämplighet, men af skäl, som finnas
närmare omförmälda vid punkten 2 här nedan, icke kunnat mera än i viss
mån till bifall förorda de grunder, på hvilka dessa befattningars blifvande
ombildning, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle hvila, har Utskottet ansett
sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att nu bevilja den för ifrågavarande
tjenstebefattningar äskade löneförhöjning såsom fast lönetillökning på ordinarie
stat, utan bör, enligt Utskottets förmenande, den tillökning, som belöper på
dessa tjenster, för närvarande endast på extra stat för år 1877 uppföras.
Då hela den på ordinarie stat äskade tillökningen utgör för Upsala
universitet 86,107 kronor 40 öre och för Lunds universitet 58,092 kronor,
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
5
skulle alltså — enär af förstnämnda summa ett belopp af 24,500 kronor är
afsedt såsom lönetillökning åt 25 adjunkter samt läraren i psykiatri, hvilken
senare torde böra till denna tjenstemannaklass hänföras, samt af den för
Lunds universitet begärda tillökningen ett belopp af 21,000 kronor är afsedt
såsom löneförhöjning åt 21 adjunkter — med frånräknande af de båda sistnämnda
beloppen, hvilka borde allenast på extra stat för år 1877 beviljas,
tillökningen på ordinarie stat komma att, inberäknadt hvad förlidet år på
extra stat beviljades, utgöra för universitetet i Upsala 61,607 kronor 40 öre
och för universitetet i Lund 37,092 kronor.
Vid frågan om reglering af lärarnes och tjenstemännens vid universiteten
löneförmåner har Utskottet emellertid ansett sig böra påkalla Riksdagens
uppmärksamhet å en omständighet, som, enligt Utskottets förmenande,
är af ganska väsentlig vigt. Uti flera af i fråga varande löner ingår nemligen
till en stor del spanmål och i dessa löner åtnjutes fyllnad från statsverket.
Då den i lönebeloppen ingående spanmålen beräknas efter ett en
gång för alla faststäldt pris samt alltså den till samma löner från statsverket
utgående fyllnadssumma jemväl är oföränderlig, måste, enär det årliga priset
å spanmålen är i ganska hög grad vexlande, ovilkorligen, — såsom äfven, enligt
hvad Utskottet från vederbörande inhemtat, hittills skett — inträffa att
lönebeloppen i verkligheten icke blifva desamma för hvarje år utan högre
de år, då spanmålen betingar ett högre pris, än det, efter hvilket den i
lönen är beräknad, och lägre de år, då ett motsatt förhållande kan ega rum.
Detta är otvifvelaktigt i hög grad oegentligt och, enär beräkningspriset å
spanmålen för närvarande är satt så lågt, att näppeligen kan antagas, att
det verkliga priset derå skulle något år kunna nedgå derunder, synes det
så mycket mer nödvändigt, att åtgärder vidtagas, hvarigenom rättelse härutinnan
må kunna vinnas, som, om de af Kongl. Maj:t nu föreslagna lönebeloppen
för universitetens lärare och tjenstemän blifva godkända, desse statens
tjenare komma i åtnjutande af löner, hvilka torde uppfylla alla anspråk,
sojn billigtvis kunna göras. Af antydda omständighet följer äfven att de
lärare och tjenstemän, i hvilkas löner spanmål ingår, komma i en gynsarnmare
ställning än deras vederlikar, hvilka icke uppbära spanmålslön, hvilket
äfven måste vara i flera afseenden mindre lämpligt.
Den lämpligaste och mest enkla utvägen att vinna rättelse uti det
sålunda antydda missförhållandet torde otvifvelaktigt vara att gifva ofvan
omförmälda af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningar för universiteten
karakteren af förslagsanslag, afsedda att till de i ofvan intagna stater föreslagna
belopp höja personalens vid universiteten löneförmåner, dervid spanmålen,
der sådan i lönerna ingår, skulle beräknas till det värde, efter hvilket
löntagaren derför undfår lösen. Det belopp, som, enligt hvad Utskottet
här ofvan anfört, borde för de båda universiteten tillsammans å ordinarie
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
stat nu uppföras, utgör 98,699 kronor 40 öre, och torde, om detsamma erhaller
karakteren al förslagsanslag, böra till 98,700 kronor jemnas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med godkännande af ofvan intagna
förslag till aflöningsstater för lärare och tjenstemän samt
vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af lönebeloppens
fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda
afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande
af vikariatstjenstgöring under de vilkor, Kong], Maj:t kan
komma att närmare bestämma, må, för beredande af tillgångar
till höjande af den å berörda stater upptagna
personals löneförmåner till der stadgade belopp, med iakttagande
dervid, att den i en del löner ingående spanmål
beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren för
densamma undfår lösen eller betalning, anvisa dels å ordinarie
stat ett förslagsanslag af 98,700 kronor och dels å extra
stat för år 1877 jemväl ett förslagsanslag af 45,500 kronor.
2:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,
att för ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie professioner
förstärkning af lärarekrafterna inom de teologiska och juridiska fakulteterna
vid universitetet i Upsala måtte på ordinarie stat uppföras det vid
nästlidne riksdag på extra stat beviljade belopp 9,000 kronor;
att lön till en laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi
vid universitetet i Upsala, för hvilken vid sistlidne riksdag ett extra anslag
af 2,500 kronor anvisades, måtte beviljas med 3,000 kronor.
att lön till en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk fysik
vid samma universitet, för hvilken vid sistlidne riksdag ett extra anslag af
2,500 kronor beviljades, måtte anvisas med 3,000 kronor;
att till ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie professioner
och förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska fakulteten vid universitetet
i Lund måtte på ordinarie stat uppföras det vid nästlidne riksdag på extra
stat anvisade belopp 4,500 kronor;
samt att härjemte måtte medgifvas:
att adjunktslönerna vid universiteten efter nuvarande innehafvares afgång
måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att användas i öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angifna grunder; äfvensom
att innehafvare af högre docentstipendium måtte, derest han öfverginge
i elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmande af lönegrad få räkna
sig till godo den tid, lian såsom stipendiat deltagit i undervisningen vid
universitetet, dock ej mer än fem år.
Angående
ombild/ning af
adjunkhirerna
vid imf- och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
7
På sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, hade den af Kongl. Maj:t
den 13 Mars 1874 för granskning i vissa delar af universitetens statuter
tillsatta komité bland annat upptagit till behandling frågan om förändring i
den ställning och de åligganden, hvilka tillhöra adjunkterna vid universiteten,
men hade meningarna i denna fråga inom komitén varit delade. Jemväl
de akademiska myndigheter, som häröfver sig yttrat, hade afgifvit från hvarandra
väsentligen skiljaktiga utlåtanden, och får Utskottet i sådant hänseende,
för undvikande af vidlyftighet, här endast hänvisa till de utdrag af berörda
yttranden, som finnas meddelade i statsrådsprotokollet (Bil. Nio 7 sid. 8—10).
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t, hade Departements-chefen förklarat,
att, enär han af anförda skäl (se sid. 11—14) delade de betänkligheter,
hvilka i afseende på den nuvarande adjunktsinrättningen blifvit uttalade,
han förty icke kunde, sedan fråga om dess ombildning blifvit väckt,
tillstyrka Kongl. Maj:t att bibehålla institutionen i det skick, hvari den nu
förefunnes. Beträffande sättet för tillvägabringande af en förändring syntes
de afgifna yttrandena i allmänhet sammanstämma i en punkt, nemligen derutinnan,
att adjunkterna icke kunde ersättas endast med tillfälliga, för kort
tid utsedda stipendiater. Det hade med skäl anmärkts, att ordinarie lärareplatser
icke borde indragas utan att ersättas med andra, som i lika eller
högre grad erbjöde utsigter för lofvande vetenskapsidkare att vid universiteten
finna sin utkomst. Då en del vetenskaper, i hvilka adjunkturer nu funnes,
vore af så stort omfång, eller fordrade för ett ändamålsenligt ordnande
af undervisningen sådana särskilda anstalter, att läroämnet och dermed förenade
vetenskapliga öfningar icke kunde uppehållas af en ordinarie professor
med hjelp af tillfälliga, icke alltid påräkneliga biträden, borde, der icke de
för undervisningens behof inrättade vetenskapliga institutionernas kraf gjorde
en annan anordning mera lämplig, i dessa ämnen upprättas extra ordinarie
professorsbeställningar, derutinnan lika med adjunkturer na. att de voro fästa
platser, men sa till vida skiljaktiga derifrån, att deras innehafvare skulle
intaga en fullt sjelfständig ställning, med skyldighet att ansvara för undervisningen
i någon viss vetenskapsgren och att deröfver föreläsa fyra timmar
i veckan, med skyldighet vidare att, när behof gjordes, deltaga i examinationen,
samt med rättighet till säte och stämma i fakultet. Aflöningen
kunde sättas något lägre än de ordinarie professorernas, nemligen dels till
4,000, . dels till 4,500 kronor, emedan tillfälle alltid stode öppet för extra
ordinarie professor att vid ordinarie professors afgång i behörig ordning söka
befordran till den högre aflönade tjensten.
Utom dessa vid vissa ämnen fästade extra ordinarie professioner vore
det ensidigt, att nödiga tillgångar kunde beredas att, då tillfälle dertill yppades,
vid universitetet såsom extra ordinarie professorer, med skyldighet att
i undervisningen deltaga, bibehålla män af synnerligt framstående vetenskap
-
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
lig förtjenst utan afseende på läroämne; men för sådant ändamål syntes åtminstone
för närvarande erforderliga medel icke finnas att tillgå.
Om docentstipendierna utdelades till något större antal och belopp än
hittills, skulle dessa understöd för unge män med framstående anlag erbjuda
icke ringa lockelse att, ostörda af ekonomiska omsorger, egna de första åren
efter fullbordandet af sin akademiska kurs åt universitetets tjenst. Dock
borde dervid noga iakttagas, att stipendierna hvarken blefve så stora eller
finge åtnjutas under så lång tid, att de närmade sig karakteren af ständiga
löner, och derigenom motverkade stipendiatbefattningarnas uppgift att vara
öfvergångsplatser. I gengäld för stipendiets åtnjutande skulle man af stipendiaterna
fordra deltagande i undervisningen och de vetenskapliga öfningarna,
samt vid inträffande behof vikariat för ordinarie lärare. Beloppet
af dessa större docentstipendier syntes, i öfverensstämmelse med hvad kanslersembetet
föreslagit, lämpligen kunna bestämmas till 1,500 kronor. Den tid,
under hvilken stipendiaten egde uppbära stipendiet, borde utsträckas till tre
år; dock att en förlängning i denna tid af högst två år skulle kunna rnedgifvas,
likväl endast under den förutsättning, att stipendiaten under den tid,
han åtnjutit stipendiet, genom vetenskaplig verksamhet och särskildt genom
utgifna skrifter visat sig vara värdig fortfarande understöd. För innehafvare
af sådant docentstipendium syntes, för den händelse att han öfverginge i
elementarläroverkets tjenst, lönetur vid det samma böra få beräknas för högst
fem år.
Denna plan kunde i sin helhet endast småningom genomföras medelst
en efter hand skeende indragning af adjunkturerna, i mån af deras innehafvares
afgång. I vissa delar kunde den likväl genast komma till utförande
genom de vid sistlidne riksdag beviljade anslag till lärarekrafternas förstärkning
inom de teologiska, juridiska och medicinska fakulteterna.
Af dessa medel hade 13,500 kronor användts sålunda, att 3 adjunkter
i teologiska fakulteten i Upsala tilldelats ett arfvode af 1,000 kronor hvardera,
samt 2 adjunkter i juridiska fakulteten derstädes och en adjunkt vid
juridiska fakulteten i Lund arfvode af 1,500 kronor hvardera mot skyldighet
att deltaga i undervisning och examination i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ofvan anförda grunder, ehuru utnämning till extraordinarie professorsplatser,
i följd af anslagets mellertidiga natur, icke kunnat ega rum. Derjemte
hade för anställande af en stipendiat vid teologiska fakulteten i Upsala,
en vid den juridiska fakulteten i Upsala och två vid den juridiska fakulteten
i Lund, med arfvoden af 1,500 kronor för hvarje, anvisats tillsammans 6,000
kronor. Dessa fakulteters behof skulle derföre vara åtminstone i det hufvudsakliga
tillgodosedda, under förutsättning att omförmälda belopp 13,500
kronor finge fortfarande utgå och såsom tillgång för det ändamål, hvartill
det för innevarande år blifvit disponerad!, uppföras på ordinarie stat, hvar
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
9
vid likväl den förändring synes böra ske, att för juridiska fakulteten i Lund
uppfördes anslag för två extraordinarie professorer, hvaremot af de för densamma^afsedda
medel endast ett docentstipendium kunde utgå.
Återstoden, 5,000 kronor, af det utaf Riksdagen för år 1876 beviljade
anslag hade anvisats till arfvodeu å 2,500 kronor åt två laboratorer inom
den medicinska fakulteten i Upsala, den ene vid den patologiska och den
andre vid den fysiologiska institutionen. Då fakulteten ansett det vara af
synnerlig vigt för undervisningens och de vetenskapliga öfningarnes ordnande,
att begge dessa laboratorstjenster fortfarande bibehölles, likväl med lön ökad
till 3,000 kronor, borde, till afhjelpande af de mest framstående behofven
för denna fakultet, å ordinarie stat uppföras två löner å 3,000 kronor hvardera,
den ena till en laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi
och den andra till en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik.
Vid teologiska fakulteten i Lund vore löneförhållandena sådana, att
adjunktur er nas förändring till extra ordinarie professioner borde kunna ske
utan ökadt statsanslag.
Beträffande åter filosofiska fakulteterna samt medicinska fakulteten i
Lund, kunde en dylik ombildning ej genast verkställas. I mån af nuvarande
adjunkters afgång borde likväl den nya organisationen kunna i hufvudsakliga
delar efter hand komma till stånd.
Den filosofiska fakulteten i Upsala hade angifvit de vetenskapsgrenar,
i hvilka den ansett att nya lärarebefattningar, vid adjunkturernas indragning,
skulle inrättas. Lunds filosofiska fakultet åter hade endast uppgifvit antalet
af dessa nya lärarebefattningar och önskat, att de skulle blifva, för den
humanistiska afdelningen af fakulteten fyra, och för den matematiskt-naturvetenskapliga
äfven fyra. Vid den osäkerhet, som cgde rum, huru snart
och i hvilken ordning ledigheter i adjunkturerna kunde komma att inträffa,
och vid den föränderlighet, hvilken ett sådant verk måste vara underkastadt,
som vore beroende af vetenskapernas oupphörligt fortgående utveckling, syntes
det rådligare att låta den efter hand skeende ombildningen blifva föremål
för pröfning i särskilda fall, än att nu för framtiden utstaka en bestämd
ordning, hvilken ändock, till följd af förändrade förhållandens makt, sannolikt
icke skulle kunna följas. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
att vid afgång af adjunkter inom de särskilda fakulteterna förordna om sådana
förändringar med de lediga adjunktstjensterna, som kunde finnas nödiga
för tillämpning af den nya organisationen, borde derföre, när sådan afgång
inträffade, den lediga adjunktslönen stå till Kongl. Maj:ts disposition för att
i öfverensstämmelse med förenämnda grunder användas.
Bill. till Riksd, Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Hälft.
2
10
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Utskottet delar visserligen, på sätt ofvan blifvit antydt, de betänkligheter,
hvilka i afseende å den nuvarande adjunktsinrättningen blifvit af
Departements-chefen uttalade, och anser derföre äfven denna institution böra,
i den män sådant kan låta sig göra, indragas; men å andra sidan finner
Utskottet det vara oafvisligen nödvändigt, att dessförinnan en utförlig och
bestämd plan föreligger för dessa tjensters ersättande på annat bättre sätt.
De allmänna grunder för en dylik plan, som af Departements-chefen blifvit
antydda och hvilka här ofvan omförmäla», hafva emellertid icke synts Utskottet
ega den bestämdhet, att en så genomgripande och vigtig förändring,
som den här ifrågavarande, skulle kunna allenast på desamma byggas. Om
ej sjelfva grunderna för den nya organisationen blefve nogare angifna och
mer i detalj på förhand bestämda, skulle detta otvifvelaktigt medföra allt
för stor osäkerhet vid organisationens tillämpning.
En annan omständighet vid det nu framlagda förslaget har jemväl
synts Utskottet påkalla uppmärksamhet. Enligt nämnda förslag skulle visserligen
i stället för de nuvarande adjunkturerna inrättas e. o. professorsbefattningar,
fästade vid vissa läroämnen, men deremot skulle ej, åtminstone
icke under den närmaste framtiden, några rörliga, d. v. s. vid bestämda läroämnen
icke bundna, e. o. professorsbeställningar komma att upprättas,
ehuru Departementschefen sjelf förklarat, att det vore önskligt, att “nödiga
tillgångar kunde beredas''” att, då tillfälle dertill yppades, vid universiteten
bibehålla män af synnerligt framstående vetenskaplig förtjenst, utan afseende
på läroämne. Det skäl, som härför blifvit anfördt, är att för ändamålet “erforderliga
medel icke för närvarande funnes att tillgå.” Utskottet föreställer
sig emellertid, att, om de vid bestämda läroämnen fästade professorsbefattningarne
ej gjordes flora, än som af behofvet oundgängligen kräfves, så
skulle med de nu af Kongl. Maj:t äskade och af Utskottet tillstyrkta anslagsförhöjningar
för universiteten tillgångar kunna beredas för anställande
af professorer i ofvan omförmälda syfte. Utskottet anser det vara af särdeles
stor vigt, att universiteten genom dylik anställning ega ett medel att
vid sig och vetenskapens tjenst fästa män af ovanlig skicklighet och sällsyntare
gåfvor, och bör derföre, enligt Utskottets förmenande, uti planen för
den nya organisationen ovilkorligen ingå, att medel afses för nu omtalade
ändamål. De nya professorstjenster åter, hvilka skulle vara bundna vid
vissa bestämda läroämnen, och hvilka alltså ständigt skulle finnas tillsatta,
borde icke benämnas e. o. professorsbefattningar, då denna benämning synes
innebära en motsägelse emot sjelfva karakteren af i fråga varande tjenster.
En för de mest omfattande läroämnnena måhända inträffande brist i
lärarekrafter skulle kunna ersättas på så sätt, att en del af de docentstipendier,
hvilka borde i sammanhang med adjunkturernas försvinnande inrättas,
gjordes till fasta och bundes vid ifrågavarande läroämnen; hvaremot
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
11
alltid borde finnas en del dylika stipendier, hvilka ej vore lastade vid vissa
läroämnen, utan tillgängliga, då lämplig sökande dertill anmälde sig, utan
afseende på hvilken vetenskap han tillhörde. I afseende å dessa docentstipendier
har Utskottet för öfrigt ej något att erinra mot den af Departementschefen
för innehafvare af dylikt stipendium föreslagna lönetursberäkning,
i händelse han öfverginge i elementarläroverkets tjenst, men deremot
synes det Utskottet, som om den tid, hvarunder dylikt stipendium
kunde under de i statsrådsprotokollet omförmälda förutsättningar få bibehållas,
lämpligen borde utsträckas något utöfver hvad Departementschefen
afsett; och Utskottet föreställer sig i sådant hänseende, att ses ar kunde
stadgas såsom den längsta tid, hvarunder sådant stipendium finge åtnjutas.
Likaledes anser Utskottet, att i sammanhang med upprättandet af i fråga
varande stipendier de nu befintliga docentstipendierna borde upphöra, enär
det ej kan vara lämpligt, att flera olika slag af dylika stipendier finnas. För
den händelse Riksdagen, i öfverensstämmelse med Stats-Utskottets uppfattning,
icke bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag om adjunkturernas ombildning till
dels extra ordinarie professioner och dels högre docentstipendier, torde frågan
om tjensteårsberäkning för dem, som skulle komma i åtnjutande af dylika
stipendier, för närvarande icke påkalla något Riksdagens beslut.
Hufvudsakligen på ofvan antydda grunder borde, enligt Utskottets
förmenande, planen för universitetsadjunkturernas indragning och ersättande
genom andra befattningar hvila; och då Utskottet, i saknad af en sådan
bestämd plan, nu ej kunnat tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t, pa sätt
här ofvan blifvit nämndt, föreslagit, har Utskottet ansett, att Riksdagen
borde i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande
Riksdag framlägga en på ofvannämnda grunder byggd detaljerad
plan för den nu i fråga satta organisationens genomförande.
Emellertid torde, vid det förhållande att sist församlade Riksdag för
innevarande år på extra stat anvisat ett belopp af 18,500 Kronor, att, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga disposition, användas till förstärkning af lärarekrafterna
vid universiteten, i den mån sådant funnes för undervisningen och
examina behöfligt, samt den häruti nu äskade förhöjning af 1,000 kronor
synes vara af behofvet påkallad, för omförmälda ändamål ett belopp af
19,500 kronor böra på extra stat för år 1877 anvisas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
på ordinarie stat af 9,000 kronor för ombildande af adjunkturerna
till e. o. professioner och förstärkning af lärarekrafterna
inom de teologiska och juridiska fakulteterna
vid universitetet i Upsala, af 6,000 kronor till löner
för en laborator i experimentel patologi och patolo
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
gisk anatomi samt en laborator i experimentel fysiologi
och medicinsk fysik vid samma universitet, samt af 4,500
kronor till ombildande af adjunkturerna till e. o. professioner
och förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund, må på det sätt af
Riksdagen bifallas, att ett sammanlagdt belopp af 19,500
kronor anvisas på extra stat för år 1877, att enligt
Kongl. Maj:ts nådiga disposition användas till förstärkning
af'' lärarekrafterna vid universiteten, i den mån sådant
finnes för undervisningen och examina behöfligt;
b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att
adjunktslönerna vid universiteten efter nuvarande innehafvares
afgång måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition,
för att användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder, för närvarande icke må
vinna Riksdagens bifall; samt att i följd deraf frågan om
tjensteårsberäkning vid elementarläroverken för innehafvare
af s. k. “högre “ docentstipendium må anses för närvarande
hafva förfallit; och
c) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t för näst
sammanträdande Riksdag framlägga en detaljerad plan
för adjunktsinstitutionens samt de nuvarande docentstipendiernas
ombildning, hvilken plan likväl ej bör förutsätta
större kostnader än de nu beräknade samt i öfrigt hvila
på följande grunder:
att i stället för nu bestående adjunkturer inrättas
dels fasta professorsplatser utöfver nu befintliga i de ämnen,
der sådana för undervisningens upprätthållande samt
för obligatoriska examinas förrättande äro af nöden, äfvensom
tillfälliga professorsbeställningar för att tilldelas
utmärkte vetenskapsmän; och dels docentstipendier, likaledes
fördelade i fästa för de examensämnen, der behofvet
företrädesvis så påkallar, och rörliga;
att docentstipendier skola utdelas för allenast tre år,
men kunna under vissa förutsättningar få bibehållas ytterligare
under högst tre år; samt
att innehafvare af dylikt stipendium må för bestämmande.
af lönegrad, i händelse han öfvergår i elementarläroverkets
tjenst, räkna sig till godo högst fem år af
den tid han deltagit i undervisningen vid universitetet.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
13
3:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. Ang. åtskiUi22
och 23) finnes i ämnet an fort It, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t fö- Zmersiteten.
reslagit, tillstyrka:
a) att såsom förhöjning i ordinarie anslaget till materielen
vid fysiologiska institutionen vid universitet i TJpsala
må beviljas ett belopp af 1,000 kronor;
b) att såsom tillökning i anslaget till institutionen för
allmän och analytisk kemi vid nämnda universitet må på
ordinarie stat uppföras det belopp, 550 kronor, som för
år 187G blifvit på extra stat anvisadt till institutionen
för allmän och åkerbrukskemi; och
c) att för universitetet i Lund måpå ordinarie stat uppföras
följande anslag, som för år 1876 blifvit på extra
stat beviljade, nemligen förhöjning i anslagen till astronomiska
institutionen 400 kronor, kemiska institutionen 500
kronor, patologiskt anatomiska institutionen 600 kronor
och zoologiska institutionen 200 kronor.
4:o Slutligen har Kongl. Maj:t under förevarande anslagsrubrik föreslagit,
att tör det språkliga seminariet i Lund måtte å universitetets stat iigaeSeminauppföras
ett årligt anslag af 2,950 kronor. net 1 Lund.
De skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 23—25) finnas
anförda för tilldelande af något understöd åt i fråga varande seminarium,
hafva synts Utskottet tillfredsställande; men till en början torde det anslag,
som för sådant ändamål kan blifva beviljadt, lämpligen böra på extra stat
uppföras; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 bevilja ett
anslag å 2,950 kronor till det i Lund inrättade språkliga
seminarium.
Karolinska mediko-birurgiska institutet.
5:0. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen
måtte, med godkännande af en i statsrådsprotokollet intagen aflöningsstat
för institutet äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas till
bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor, Kongl. Maj:t kunde
komma att närmare bestämma, för beredande af medel till lönestatens tillämp
-
Ang. ny aflöningsstat
för
Karolinska
mediko-kirurgiska
institutet
samt för
ändring af
adjunkturerna
vid institutet.
ning, bevilja en förhöjning i institutets ordinarie anslag med 27,700 kronor
äfvensom medgifva, att adjunktslönerna vid institutet finge vid nuvarande
innehafvares afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas i
öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet angifna grunder.
Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten för institutet har följande utseende:
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Föreslagen lön. |
Tjenstgö- ringspennin- |
Summa. |
Nuvarande |
Tillökning. |
||||||
gar. |
||||||||||
1 professor.................... |
4,500 |
_ |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
||||
2 professorer.................. |
9,000 |
— |
3,000 |
— |
12,000 |
— |
9,000 |
.. |
3,000 |
|
1 professor .................... |
4,000 |
— |
1,500 |
5,500 |
__ |
4,000 |
1,500 |
|||
2 professorer.................. 1 professor(med boställs- |
8,000 |
— |
3,000 |
— |
11,000 |
— |
8,000 |
3,000 |
||
rum) .......................... |
3,900 |
— |
1,500 |
5,400 |
_ |
4,200 |
_ |
1,200 |
_: |
|
1 d:o d:o d:o 1 extra ordinarie pro- |
3,900 |
— |
1,500 |
5,400 |
4,200 |
— |
1,200 |
— |
||
fessor........................... |
3,500 |
— |
1,000 |
— |
4,500 |
__ |
2,500 |
2,000 |
_ |
|
1 d:o d:o d:o |
3,500 |
— |
1,000 |
— |
4,500 |
— |
2,500 |
— |
2,000 |
. |
1 d:o d:o d:o |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
3,500 |
— |
2,500 |
— |
1,000 |
|
1 d:o d:o d:o |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
3,500 |
— |
2,500 |
_ |
1,000 |
_! |
i adjunkt........................ |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
3,500 |
— |
2,500!— |
1,000 |
_____ i |
|
3 adjunkter..................... |
7,500 |
— |
3,000 |
— |
10,500 |
— |
7,500 |
__ |
3,000 |
__ |
1 adjunkt........................ |
2,400 |
— |
600 |
— |
3,000 |
— |
2,000 |
1,000 |
_ |
|
2 adjunkter..................... |
4,800 |
— |
1,200 |
— |
6,000 |
— |
4,000 |
— |
2,000 |
__ |
1 amanuens .................. |
— |
— |
— |
900 |
— |
600 |
__ |
300 |
— |
|
2 amanuenser ............... |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1.200 |
— |
600 |
_! |
|
1 amanuens ................. |
— |
— |
— |
-i |
900 |
— |
400 |
— |
500 |
_ |
1 dito .................. |
— |
— |
— |
—! |
900 |
— |
400 |
500 |
_ |
|
1 dito .................. bibliotekarie, sekreterare |
— |
— |
— |
600 |
— |
400 |
— |
200 |
— |
|
och kamererare......... |
— |
— |
— |
2,500 |
_ |
1,500 |
1,000 |
|||
1 vaktmästare ............... |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
750 |
_ |
_ |
|
1 d:o ................. |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
650 |
— |
100 |
__ |
1 d:o ..................j |
" |
750 |
— |
650 |
— |
100 27/70Öf |
___ |
Den tillökning i institutets ordinarie anslag, denna lönestat utvisar,
27,700 kronor, korame dock att i väsendtlig mån motsvaras af den minskning
i extra anslag, som uppkomme derigenom, att de till dyrtidstillägg och
tjenstgöringspenningar för innevarande år anvisade medel, tillhopa 16,480
kronor, icke vidare behöfde utgå, i följd hvaraf den egentliga förhöjningen
i institutets anslag inskränkte sig till 11,220 kronor.
Mot de i ofvan intagna stat föreslagna särskilda lönebeloppen har
Utskottet ej haft något att anmärka, utan får, med hänvisande till den i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 25—28) i ämnet förebragta utredning,
Kongl. Maj:ts förevarande framställning i denna del till bifall förorda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
15
I afseende å lönebeloppens fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar
förekommer jemväl vid denna stat att sjelfva lönerna synas vara väl
högt beräknade i förhållande till tjenstgöringspenningarne. Då emellertid
Utskottet af skäl, som finnas omförmälda under punkten 1 här ofvan, funnit
sig icke böra föreslå afvikelse från Kongl. Maj:ts i förevarande hänseende
beträffande universiteten gjorda nådiga framställning samt, jemlikt Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1875, Karolinska institutets lärareoch
tjenstemannapersonal ansetts höra vara fullkomligt likstäld med universitetens,
har Utskottet funnit Kongl. Maj:ts nu omhandlade nådiga framställning
böra jemväl i denna del af Riksdagen godkännas.
Då de skäl, som föranledt Utskottet att afstyrka bifall å Kongl.
Maj:ts nu aflåtna nådiga förslag om förändring af adjunktsinstitutionen
vid universiteten, jemväl ega tillämplighet vid frågan om den här föreslagna
förändringen af samma institution vid Karolinska institutet, har
den del af det äskade tillökningsanslaget, 27,700 kronor, som är afsedt
till förhöjning af lönerna för do extra ordinarie professorerne och för
adjunkterne vid institutet, synts Utskottet nu endast höra på extra stat för
år 1877 beviljas. Af den föreslagna staten framgår, att såsom tillökning
åt fyra extra ordinarie professorer och sju adjunkter är beräknadt ett sammanlagd
t belopp af 13,000 kronor, hvilken summa alltså skulle på extra
stat anvisas, och blefve i så fall tillökningen å institutets ordinarie stat
14,700 kronor.
En blifvande förändring af adjunktsinstitutionen vid universiteten bör
jemväl åtföljas af en på enahanda grunder byggd förändring af samma institution
vid Karolinska institutet; och torde alltså Riksdagen böra hos Kongl.
Maj:t anhålla, att en detaljerad plan för en dylik förändring vid ifrågavarande
institut äfven må blifva för näst sammanträdande Riksdag framlagd.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen må, med godkännande af ofvan intagna
förslag till aflöningsstat för Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och
tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande
behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring
under de vilkor, Kongl. Maj:t kan komma att
närmare bestämma, för beredande af medel till lönestatens
tillämpning, dels bevilja en förhöjning i institutets
ordinarie anslag med 14,700 kronor, dels ock på extra
stat för år 1877 anvisa ett belopp af 13,000 kronor;
b) att Kongl. Majits nådiga framställning derom, att
adjunktslönerna vid institutet finge vid nuvarande innehafvares
afgång ställas till Kongl. Majits disposition, för
att användas i öfverensstämmelse med de i statsråds
-
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
''Angående
föreslagen
profession i
hélsovårdslära
vid
Karolinska
institutet.
Angående
åtskilliga
anslag till
Karolinska
institutet.
protokollet angifna grunder, för närvarande icke må vinna
Riksdagens bifall; och
c) att Riksdagen må, vid anmälan af detta beslut, i
underdånighet anhålla, det täcktes Kong}. Majrt för näst
sammanträdande Riksdag framlägga en detaljerad plan för
adjunktsinstitutionens vid institutet förändring, hvilken plan
likväl icke bör förutsätta större kostnader än de nu beräknade
och för öfrigt hvila på hufvudsakligen enahanda
grunder, som i fråga om universitetsadjunkturernas förändring
kunna blifva godkända.
6:o. Kong], Majrt har vidare föreslagit Riksdagen att på Karolinska
institutets stat uppföra ett anslag a 6,000 kronor till lön åt en professor i
allmän helsovcirdsläro., i arseende å hvilket anslags fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
borde iakttagas hvad beträffande professioner vid institutet
blifvit föreslaget.
Den i detta ärende i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 30 och
31) förebragta utredning, till hvilken Utskottet för undvikande af vidlyftighet
tillåter sig att hänvisa, har visserligen synts Utskottet innebära flera
tänkvärda skäl derför att undervisning i nämnda läroämne bör meddelas;
men, då behofvet af ifrågavarande undervisning torde kunna genom den blifvande
ombildningen af adjunkturerna vid institutet inom en ej aflägsen framtid
varda tillgodosedt, har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
må vinna Riksdagens bifall. .
^7:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att på institutets ordinarie
stat måtte uppföras följande för år 1876 å extra stat anvisade anslag, nemligen:
till arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt för normal anatomi
1,000 kronor; till aflöning åt en amanuens vid institutets fysiologiska anstalt
400 kronor; till en vaktmästare vid samma anstalt 500 kronor; och till anstaltens
underhåll och drift 1,500 kronor.
Då emellertid en delvis förändrad organisation af institutets lärarepersonal
torde vara att inom en ej aflägsen framtid emotse, synas de för
omförmälde bada amanuenser afsedda arfvodesbelopp nu böra endast på extra
stat anvisas, hvaremot de till vaktmästaren samt till den fysiologiska anstaltens
underhåll och drift äskade anslagssummorna torde redan nu kunna på
ordinarie stat uppföras; och hemställer alltså Utskottet:
a) att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska
institutets anstalt för normal anatomi må på extra stat
för år 1877 anvisas ett belopp af 1,000 kronor;
b) att till arfvode åt en amanuens vid institutets fysiologiska
anstalt må på extra stat för år 1877 anvisas ett
belopp af 400 kronor;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
17
c) att till en vaktmästare vid samma anstalt må på
ordinarie stat anvisas 500 kronor; och
d) att till anstaltens underhåll och drift må på ordinarie
stat anvisas 1,500 kronor.
8:o. Till arfvode åt en docent eller amanuens vid institutet, med
skyldighet för denne att verkställa och demonstrera liköppning a rne vid den
pediatriska kliniken å allmänna barnhuset har Kongl. Maj:t på ordinarie stat
äskat ett anslag af 1,000 kronor.
Af enahanda skäl som i näst förestående punkt blifvit anförda torde
äfven detta anslag nu endast böra på extra stat för nästinstundande år beviljas;
hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till arfvode åt en
docent eller amanuens vid Karolinska institutet, med
ofvan omförmälda skyldighet, må på extra stat för år 1877
anvisas ett anslag af 1,000 kronor.
9:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 130) har
Herr Friherre A. II. Fock af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte
bevilja en summa af 3,000 kronor, att från och med år 1877 uppföras på
Karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat såsom lön åt en laborator
i experimentet fysiologi vid nämnda läroverk.
Enligt hvad motionärens anförande gifver vid handen hade kanslersembetet
för universiteten och för Karolinska institutet, på föranledande af
en i ämnet gjord framställning af Karolinska institutets lärarekollegium, den
10 December 1875 hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådig proposition
till Riksdagen angående beviljande af 2,500 kronor såsom ordinarie
anslag till lön åt en adjunkt i fysiologi vid institutet med rätt för en blifvande
innehafvare af denna tjenst att komma i åtnjutande af de ordinarie
eller extra ordinarie lönetillägg, som möjligen kunde komma att beviljas öfrige
med honom likstälde lärare vid institutet.
Då således förevarande fråga torde hafva varit föremål för Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning, men Kongl. Maj:t ej nu gjort någon framställning i
ämnet, har Utskottet, ehuru visserligen många ganska giltiga skäl skulle
kunna anföras derför, att Karolinska institutet lika väl som Upsala universitet
borde erhålla en sådan tjensteman, som af motionären åsyftats, likväl
i betraktande särskildt deraf, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att taga
förevarande fråga under förnyad ompröfning i sammanhang med frågan
om adjunkturernas ombildning, funnit sig för närvarande icke kunna motionen
till bifall förorda och föranlåtes förty att hemställa,
det Herr Friherre Focks förevarande förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
Angående
anslag till en
docent eller
amanuens vid
Karolinska
institutet.
Angående
ifrågasatt
lön åt en
laborator vid
Karolinska
institutet.
3
18
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
elementarlärares
uppflyttning
i
högre lönegrad.
Angående
anslag till
förhöjning i
arfvoden för
extra och vikarierande
lärare samt
till utvidgning
af elementarläroverk.
Angående
ifrågasatt
utvidgning af
elementarläroverket
i
Oskarshamn
och pedagogien
i Falköping.
Elementarläroverken.
10:o. För beredande af tillgång till bestridande af utgifterna för
elementarlärares uppflyttning i högre lönegrad har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels å ordinarie stat uppföra det för desse lärares uppflyttning
under år 1876 beviljade extra anslag, 40,000 kronor, och dels anslå ytterligare
för uppflyttning under år 1877 40,000 kronor, eller tillhopa
80,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 33) gifver vid handen,
är berörda belopp beräknadt i öfverensstämmelse med de för lärares
uppflyttning i högre lönegrad faststälda grunder, och enär å de hufvudtitlar,
som redan varit töremål för nu församlade Riksdags pröfning, de anslag af
förevarande beskaffenhet, hvilka vid förra riksdagen beviljats å extra stat,
i. allmänhet blifvit å ordinarie stat uppförda, samt här i fråga varande utgifter
icke äro af tillfällig utan af fortvarande natur, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
af Riksdagen bifallas, samt att alltså för lärares vid elementarläroverken
uppflyttning i högre lönegrad må på
ordinarie stat uppföras ett belopp af 80,000 kronor.
ll:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. Nio 7
sid. 53 och 34) i ämnet finnes anfördt och under åberopande af de vid
näst förestående punkt i likartadt fall anförda skäl, hemställer Utskottet, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen må på ordinarie stat anvisa såsom, förhöjning
i anslaget till elementarläroverken följande belopp,
motsvarande hvad som blifvit för år 1876 på extra stat
beviljadt, nemligen:
a) till arfvoden åt extra lärare 30,000 kronor;
h) till vikarier och oförutsedda behof 15,000 kronor; och
c) till utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn,
Wadstena och SJcöfde från tre- till femklassiga 5,600
kronor för hvartdera, eller tillhopa 16,800 kronor.
12:o. Uti särskilda inom Riksdagens Andra Kammare väckta motioner
har föreslagits:
af Herr G. J. Svensén (motion N:o 83), att Riksdagen måtte bevilja
sådan förhöjning i anslaget till lärarelöner vid lägre elementarläroverket i
Oskarshamn, att detta kunde till femklassigt utvidgas; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
19
af Herr Friherre G. E. Fock (motion H:o 93), att Riksdagen för
pedagogiens i Falköping uppflyttning till treklassigt elementarläroverk måtte
bevilja nödigt anslag till löner åt rektor, två ordinarie lärare samt lärare i
gymnastik och sång.
Enligt hvad båda dessa motioner gifva vid handen, hafva framställningar
i enahanda syfte med de af motionärerne nu gjorda blifvit af vederbörande
till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifna. Utskottet har med anledning
häraf förskaffat sig upplysning, hvilka åtgärder kunde hafva vidtagits
till följd af ifrågavarande underdåniga framställningar och i sådant
hänseende inhemtat, att desamma blifvit den 10 sistlidne Januari inför
Kongl. Maj:t anmälda, men icke föranledt någon vidare åtgärd. Vid sådant
förhållande har Utskottet, ehuru visserligen, hvad särskildt beträffar den
föreslagna utvidgningen af elementarläroverket i Oskarshamn, till stöd för
densamma skulle kunna andragas, dels att folkmängden i nämnda stad är
betydligt större än i flera städer, som kommit i åtnjutande af förmånen att
erhålla utvidgadt elementarläroverk, dels ock att ett betydligt afstånd skiljer
denna stad från någon, der femklassigt eller fullständigt elementarläroverk
finnes inrättadt, likväl funnit sig icke kunna förorda de här ifrågavarande
motionerna; hemställande alltså Utskottet:
a) att Herr C. J. Svensdns förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och
b) att Friherre C. E. Focks ofvannämnda motion icke
heller må af Riksdagen bifallas.
Högre skolor för qvinlig ungdom.
13:o. Så väl vid 1874 som 1875 års riksdag anvisades på extra
stat ett belopp af 30,000 kronor, att användas till understöd, med högst
3,000 kronor till hvarje, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka
efter vederbörandes hörande pröfvades vara deraf i behof, under vilkor att
elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 50 kronor, att frielever
till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämdes, vid skolan antoges,
att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet, och att skolan skulle
vara underkastad den kontroll och de vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t
kunde finna godt bestämma. För ifrågavarande ändamål har Kongl. Maj:t
nu äskat på ordinarie stat ett anslag af 40,000 kronor samt dervid tillika
föreslagit, att i afseende på de för åtnjutande af statsunderstödet stadgade
vilkor måtte vidtagas den förändring, att, i stället för ofvannämnda föreskrift
om maximibeloppet af elevernas årsafgifter samt om frielever, måtte
stadgas, att elever till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämdes, skulle i
Angående
anslag till
högre skolor
för qvinlig
ungdom.
Angående
seminarielärares
uppflyttning
i
högre lönegrad.
20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
skolan erhålla undervisning dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som
icke finge öfverstiga 50 kronor, men bestämmandet af årsafgifter för öfriga
elever tillkomma vederbörande skolstyrelse.
De ^skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. Nio 7 sid. 34—37) finnas
anförda så väl för anslagets höjning som för den föreslagna förändringen
med hänseende till vilkoren för understödets åtnjutande, hafva synts Ut
skottet
nöjaktiga och får Utskottet, som dervid hvarken funnit något att
erinra eller tillägga, för undvikande af vidlyftighet, här endast hänvisa till
desamma. Deremot har Utskottet ej kunnat finna något särskildt behof att
redan nu uppföra ifrågavarande anslag på ordinarie stat. Utskottet betviflar
visserligen icke, att detsamma fortfarande skall komma att visa sig gagneligt
i sina verkningar, men da Riksdagen icke lärer undandraga sig att i
så fall äfven framgent anvisa erforderliga medel, och så kort tid ännu förflutit
sedan användningen af anslag för detta ändamål tog sin början, torde
anslaget tills vidare kunna fortfarande på extra stat uppföras.
Pa grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Ut
skottet,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning pa det sätt bifalla, att på extra stat för år
18/7 anvisas ett anslag af 40,000 kronor, att användas
till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom med
högst 3,000 kronor åt hvarje, under vilkor att elever
till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämmes, i skolan
erhålla undervisning, dels kostnadsfritt och dels mot en
årsafgift, som icke får öfverstiga 50 kronor, med rättighet
för vederbörande skolstyrelse att fritt bestämma de öfriga
elevernas årsafgifter; att årlig berättelse afgifves om skolans
verksamhet; samt att skolan skall vara underkastad
den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kongl.
Maj:t kan finna för godt att meddela.
F olkimdervisningen.
14:o. Då, enligt en i Ecklesiastikdepartementets byrå för folkskoleärenden
gjord beräkning å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning
vid folkskoleläraresennnarierna borde år 1877 utgå, förberedande
af tillgångar till vederbörande lärares aflöning i enlighet med stadgade grunder,
erfordrades utöfver det nuvarande ordinarie anslaget och det af Riks
i
år I876 å extra stat an™ade, belopp, 2,000 kronor, ytterligare
7,( 00 kronor, har Kongl. Maj:t, föreslagit Riksdagen, att till lärares vid
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
21
seminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, måtte
på ordinarie stat anslås 9,000 kronor, deri inberäknade de 2,000 kronor,
som för år 1876 blifvit för ändamålet på extra stat anvisade.
Under åberopande af hvad i punkten 10 här ofvan är vordet anfördt,
tillstyrker Utskottet,
att för beredande af tillgång till lärares vid seminarierna
uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder
må på ordinarie stat anvisas ett belopp af 9,000
kronor.
15:o. Likaledes får Utskottet, med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 37 och 38) är i ämnet anfördt och i öfverensstämmelse
med Kong! Maj:ts nådiga förslag, tillstyrka,
att ett belopp af 20,000 kronor, motsvarande det till
extra lärare och åtskilliga materiela behof vid seminarierna
för år 1876 beviljade anslag, nu må på ordinarie stat
uppföras.
Kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet §i näst förestående
två punkter hemstält, ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna att
ökas med 29,000 kronor.*
16:o. Hänvisande till de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 38)
anförda skäl, får Utskottet jemväl, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
att den för år 1876 å extra stat anvisade förhöjning
i anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor
må på ordinarie stat uppföras med 5,000 kronor, med
rättighet för Kongl. Maj:t att låta den anskaffade materielen
till nedsatt pris tillhandahållas jemväl folkhögskolorna.
17:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande
af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 38 — 40) finnes till stöd
för de nådiga framställningarne anfördt, får Utskottet vidare tillstyrka:
a) att det till understöd för högre folkskolor å riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda anslag, 13,200 kronor,
må ökas med 6,800 kronor; och
b) att till understöd åt folkhögskolor må på ordinarie
stat anvisas ett förslagsanslag af 30,000 kronor, att utgå
under de i Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875 bestämda
vilkor.
Angående
anslag till
extra lärare
m. m. vid
seminarierna.
Angående
anslag till
undervisningsmateriel
förfolkskolor.
Angående
understöd
till högre
folkskolor
samt anslag
till folkhögskolor.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
afluningen
för lärare
rid småskolor
-
Angående
anslag titt
''Teknologiska
institutet.
18:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 90),
kar Herr T. Näsman af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte besluta,
att hvarje skoldistrikt, som ville öka årslönen för lärare eller lärarinna vid
småskola från 250 till 800 kronor, måtte ega rätt att af statsmedel erhålla
hälften eller 25 kronor för hvarje sådan lönetillökning utöfver hvad det
förut erhållit, med vilkor att distriktet tillsköte en lika stor summa.
Vid 1874 års riksdag höjdes minimilönen för här ifrågavarande lärare
och lärarinnor från 150 till 200 kronor, och vid sistlidet års riksdag förhöjdes
samma lön ytterligare till 250 kronor. Då sålunda desse lärare och
lärarinnor under den senaste tiden kommit i åtnjutande af jemförelsevis
ganska betydliga lönetillökningar, har Utskottet, ehuru deras löneförmåner
under nuvarande förhållanden visserligen icke kunna sägas vara särdeles
stora, likväl i betraktande deraf, att verkningarne af den senast beslutade
löneförhöjningen ej ännu kunna hafva visat sig, och med afseende särskildt
derå, att ej några skärpta föreskrifter blifvit gifna rörande meranämnda
lärares och lärarinnors kompetensvilkor, funnit sig böra hemställa,
att Herr P. Näsmans förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
De tekniska läroverken.
19:o. Yid behandling af 50:de punkten mom. a af Utskottets utlåtande
N:o 20, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,
har Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts förslag derom, att från nämnde
hufvudtitel skulle afföras hela det för närvarande under anslagstiteln “undervisningsanstalter
för bergsbruk och slöjder“ i riksstaten upptagna b(f±opp
af 186,600 kronor. I detta belopp ingår Teknologiska institutets anslag med
86,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att detta belopp måtte
till åttonde hufvudtiteln öfverföras samt att, med godkännande af den i
statsrådsprotokollet intagna stat för Teknologiska institutet äfvensom af lönebeloppens
fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att
vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under
de vilkor, Kongl. Maj:t kunde komma att närmare bestämma, Riksdagen
måtte,• för beredande af medel till lönestatens tillämpning på sätt i statsrådsprotokollet
blifvit föreslaget, bevilja i berörda anslag en tillökning af
38,100 kronor.
Af den fullständiga utredning rörande denna anslagsfråga, som i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 40 — 52) finnes meddelad, framgår, att
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
den äskade anslagsförhöj ningen är afsedd dels till förbättring af aflöningarne,
å hvilka för innevarande år beviljats dyrtidstillägg till samraanlagdt
belopp af 12,100 kronor, dels till den förstärkning af lärarekrafterna, som
erfordras för lärotidens utsträckning från 3 till 4 år och dels för anordnande
af en särskild afdelning för byggnadskonst till bildande af arkitekter.
Den af Kongl. Maj:t nu föreslagna nya staten är af följande lydelse:
V
77
Föreståndaren, utom fri bostad.................................
En professor i ren matematik....................................
i matematik och teoretisk mekanik...
i maskinlära, med undervisningsskyldighet
i bergsmekanik, läran om
vattenkraftsmaskiner och uppfordringsverk
m. m...........................................
i maskinlära, med undervisningsskyldighet
i läran om ångmaskiner och
lokomotiv, arbetsmaskiner m. m.......
i mekanisk teknologi...........................
i allmän och tillämpad fysik............
i allmän kemi, mineralogi och geognosi
......................................................
i kemisk teknologi, utom fri bostad
i väg- och vattenbyggnadskonst ......
i arkitektur ........................................
i metallurgi och hyttkonst, utom fri
bostad ..................................................
i grufve-vetenskap.................................
i beskrifvande geometri och ritkonst ...
i geodesi och topografi ...........................
i konstruktion af enkla maskindelar ...
i elementarmekanik och beskrifvande
maskinlära...................................................
i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
samt byggnadsstatik .....................
11
V
77
77
77
7?
77
En lektor
v
n
Löner och arfvoden. |
Tjenst- görings- penningar. |
. Summa. |
5,000 |
1,600 |
6,600 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
3,900 |
1,500 |
5,400 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
4,500 |
1,500 |
6,000 |
3,900 |
1,500 |
5,400 |
3,500 |
1,200 |
4,700 |
2,500 |
850 |
3,350 |
1,500 |
500 |
2,000 |
2,000 |
700 |
2,700 |
1,500 |
500 |
2,000 |
3,000 |
1,000 |
4,000 |
Transport
90,150,
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Löner och |
Tjenst- |
||
arfvoden. |
gormgs- penningar. |
Summa. |
|
Transport |
90,150 |
||
En lektor i metallurgi och hyttkonst..................... |
3,000 |
1,000 |
4,000 |
En extra lärare i ångfartygskonstruktion............... |
— |
800 |
|
,, „ „ i frihandsteckning ....................... |
— |
— — |
1,350 |
„ „ „ i ornamentik ................................ |
— |
— |
1,350 |
„ „ „ i modellering ................................ |
— |
— |
1,000 |
„ „ „ i nationalekonomi........................... |
— |
— |
1,350 |
Anslag till tillfälliga lärarebiträden och assistenter |
— |
— |
5,000 |
Arfvode till bergsskolans föreståndare..................... |
— |
— |
600 |
„ ,, sekreteraren............................................ |
_______ |
— |
1,000 |
„ „ bibliotekarien.......................................... |
__ |
— |
1,000 |
„ „ kamereraren ......................................... |
— |
— |
600 |
Anslag till betjeningens aflöning .............................. |
— |
—.— |
3,500 |
„ „ biblioteket ................................................ |
--- |
— |
3,500 |
„ „ samlingar och fysikaliska laborationer |
— |
— |
5,000 |
,, „ kemiska laborationer .............................. |
-- |
— |
5,000 |
„ „ verkstaden ................................................ „ „ diverse utgifter för bränsle, belysning |
— |
— |
2,500 |
m. m.......................................................... |
— |
— |
8,500 |
„ „ stipendier................................................. |
—_ |
— |
3,000 |
Tillsammans |
. _____ |
139,200 |
För tillämpning af denna stat skulle alltså i institutets nuvarande anslag
erfordras förhöjning med 53,200 kronor; men då den föreslagna utvidgningen
af undervisningen icke kan träda i verkställighet förr än med
början af 1877 års hösttermin, har den för nämnda år behöfliga tillökningen
(se sid. 52) beräknats till 38,100 kronor.
Redan vid 1870 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t anvisande af medel
för utsträckning af undervisningen vid Teknologiska institutet och i sammanhang
dermed förlängning af lärotiden från tre till fyra år. Riksdagen
biföll emellertid endast till en del denna nådiga framställning, i det den,
utan att ingå i bedömande af behofvet af lärotidens förlängning, anvisade
ett mindre belopp, än Kongl. Maj:t för ändamålet äskat.
Äfven Utskottet har hyst tvekan om lämpligheten af lärokursens utsträckning
till fyraårig. Till stöd derför har emellertid åberopats den starka
Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 22.
25
utveckling, de tekniska kunskapsgrenarne på senare tider uppnått samt den
erfarenhet, som vunnits vid nästan alla utländska läroverk af detta slag
och så väl komiterade som öfriga vederbörande, hvilka i frågan sig yttrat,
hafva sammanstämmande påyrkat en dylik utvidgning af undervisningen.
Utskottet har dessutom erhållit den upplysning, att den fyraåriga lärokursen
blifvit, enligt den upprättade undervisningsplanen, underkastad vissa inskränkningar,
så att den icke tillämpas vid fackskolan för kemisk teknologi, som
fortfarande har treårig kurs, att vid fackskolorna för civilingeniörs- och
arkitektselever undervisningen slutar fjerde året i Mars månad, hvadan lärotiden
för dessa skolor i sjelfva verket blir 31/2 år, och att inom alla fackskolorna
tillfälle är beredt för dem, som det önska och behöfva, att afsluta
sin kurs äfven på tre år. Vid sådant förhållande och då Utskottet i öfrigt
icke haft något att vid Kongl. Maj:ts nådiga förslag erinra, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka:
a) att det för innevarande år å Riksstatens sjette
hufvudtitel uppförda anslag till Teknologiska institutet
86,000 kronor må till åttonde hufvudtiteln öfverföras;
b) att, med godkännande af ofvan intagna stat för institutet,
äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och
tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att vid förefallande
behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring
under de vilkor, Kongl. Maj:t kan komma att
närmare bestämma, Riksdagen må, för beredande af medel
till lönestatens tillämpning, på sätt af Kongl. Maj:t är
vordet föreslaget, bevilja i Teknologiska institutets nyssberörda
anslag en förhöjning af 38,100 kronor.
20:o. I enlighet med Kongl. Haj:ts derom gjorda nådiga förslag tillstyrker
Utskottet jemväl,
att till åttonde hufvudtiteln måtte från den sjette öfverföras
för (Jhalmerslca slöjdskolan i Göteborg ett anslagsbelopp
af 32,450 kronor.
21:o. Beträffande de i städerna Norrköping, Malmö, Örebro
och Borås inrättade tekniska elementarskolor har Kongl. Maj:t föreslagit,
att de för dessa skolor hittills å sjette hufvudtiteln upptagna
anslag, 12,000 kronor för hvarje, må under åttonde hufvudtiteln uppföras
;
Angående
anslag till
Ghalmerska
slöjdskolan i
Göteborg.
Angående
anslag för de
tekniska
elementarskolorna.
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Håft.
4
26
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.
att för genomförande af förändrad organisation af de tekniska
elementarskolorna och för tillämpning af här nedan intagna stater må
beviljas tillökning i ordinarie anslagen till skolorna i Norrköping och
Malmö med 10,600 kronor för hvarje samt för dem i Örebro och Borås
med 10,100 kronor för hvarje;
att de vid tekniska skolor anstälde lektorer må efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med 500 kronor och
efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring ännu ett ålderstillägg
af 500 kronor årligen;
att nödiga medel, till beredande af dyrtidstillägg under år 1877
åt lärarne efter 20 procent å deras nuvarande löner, måtte förden del
af år 1877, som förflöte intill dess den nya staten kunde vinna tillämpning,
utgå af den äskade tillökningen i skolornas ordinarie anslag för
år 1877.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 53 — 60) gifver
vid handen, är den af Kongl. Maj:t nu framlagda organisationsplanen
för dessa läroverk upprättad i närmaste öfverensstämmelse med det
förslag till undervisningens ordnande vid de tekniska elementarskolorna,
som af särskilde komiterade blifvit framstäldt och af vederbörande
myndigheter i hufvudsak gilladt.
Utgiftstaterna för dessa skolor skulle enligt Kongl. Maj:ts förslagupptaga
följande belopp, nemligen:
Vid skolorna i Vid skolorna i
Malmö och Örebro och
Norrköping: Borås:
Lön åt föreståndaren, som tillika är lektor,............ kr. 4,000. 4,000.
Två lektorer, hvardera 3,000 kr.,................................ ,, 6,000. 6,000.
En lektor............................................................................. „ 3,000. 2,500.
Arfvoden för extra lärare och repetitörer, anslag till
verkstaden, laborationer och samlingar, diverse
öfriga utgifter............................................................ „ 9,600. 9,600.
Summa kr. 22,600. 22,100. I
I dessa anslag ingår ej något belopp för bestridande af de
ålderstillägg, som skulle lektorerne tillkomma; men Kongl. Maj:t har
antagit, att, då den nya ordningen i undervisningen först under senare
hälften af år 1877 kan träda i verkställighet, för nämnda år tillgångför
ålderstilläggen kan inom de nya anslagen beredas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
27
Den ökade betydelse för industri och näringar, som den tekniska
undervisningen på senare tider vunnit, har synts Utskottet göra
den nu ifrågasatta utvidgningen af förevarande skolor val behöflig och
Utskottet har vid granskning af det nådiga förslaget ej funnit något
att deremot anmärka; dock har Utskottet velat erinra, att, af skäl som
under 32:dra punkten här nedan finnas anförda, de ålderstillägg, som
komma att för lektorer vid de tekniska elementarskolorna utgå, lämpligast
torde böra bestridas från det särskilda förslagsanslag för “ålderstillägg,
“ om hvars uppförande under denna hufvudtitel. Utskottet i
nämnda punkt gjort hemställan. Börande likväl denna tillgång först
efter utgången af år 1877 för nämnda ändamål anlitas, enär, pa sätt
ofvan är omförmäldt, dessa ålderstillägg för sagda år kunna af de för
skolorna föreslagna nya anslag utgå. Utskottet tillstyrker alltså,
a) att de för innevarande år å sjette hufvudtiteln
upptagna ordinarie anslag lör de tekniska elementarskolorna
må med tillhopa 48,000 kronor å åttonde
hufvudtiteln uppföras;
b) att för genomförande af den utaf Ivongl. Maj:t
föreslagna organisation af ifrågavarande skolor och
för tillämpning af ofvan intagna stater må i berörda
anslag beviljas förhöjning med följande belopp, nemligen
:
1) för skolan i Norrköping 10,600 kronor;
2) för skolan i Malmö 10,600 kronor;
3) för skolan i Örebro i0,100 kronor; och
4) för skolan i Borås 10,100 kronor ;
c) att de vid tekniska elementarskolorna anstälde
lektorer må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
undfå ett ålderstillägg med 500 kronor och efter
ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring ännu
ett ålderstillägg af 500 kronor årligen; samt
d) att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg
åt lärarne vid samma skolor med 20 procent af deras
nuvarande löner må för den del af år 1877, som förflyter
intill dess den nya staten kan vinna tillämpning,
utgå af tillökningen i skolornas ordinarie anslag
för år 1877.
22:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit tillstyrker Utskottet vidare,
att till åttonde hufvudtiteln må öfverföras de hittills
å sjette hufvudtiteln upptagna ordinarie anslagen
till
Angående
anslag till
slöjdskolan i
Stockholm
samt söndagsoch
aftonskolan
i
Eskilstima.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
ci) Slöjdskolan i Stockholm 15,000 kronor; och
b) Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna 5,000 kronor.
Angående . 23: o. Af anförda skäl jbar uti en inom Andra Kammaren väckt
ominräuan- motion (N;o 67) Herr J- Åkeson Lundegård föreslagit, att Riksdagen
de af en ville till upprätthållande af en teknisk undervisningsanstalt i Landseiementar-
krona bevilja ett ärligt anslag af 12,000 kronor, mot vilkor att staden
skola i på egen bekostnad anskaffade lämplig lokal och behöflig undervisLandskrona.
ningSmateriel.
Då emellertid Utskottet tillstyrkt en ganska betydlig utvidgning
af tekniska elementarskolan i Malmö, hvarigenom denna blir i tillfälle
att mottaga flere elever än hittills varit fallet, samt med de kommunikationer,
som numera inom ifrågavarande landsdel förefinnas, afståndet
mellan Malmö och Landskrona kan på några timmar tillryggaläggas,
har Utskottet ansett sig icke kunna, särdeles på enskild motionärs
förslag, tillstyrka inrättande af ett dylikt läroverk jemväl i
sistnämnda stad, utan hemställer,
att Herr Åkeson Lundegårds förevarande motion
icke må vinna Riksdagens bifall.
Angående 24:o. Uti eu inom Riksdagens Första Kammare väckt motion
*omuMdg- (H:o 4) har Herr Grefve Claes M. Lewenhaupt föreslagit, att den nuning
af fn- varande tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, som för näraftonskoicm
i varande åtnjöte ett ärligt anslag, af fem tusen kronor, måtte utvidgas
Eskilstuna, till en teknisk elementarskola, i likhet med skolorna i Norrköping,
Malmö, Örebro eller Borås.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 61) inhemtas,
har den af särskilda komiterade uppgjorda plan för statens medverkan
till främjande af den tekniska afton- och söndagsundervisningen ännu
icke blifvit inför Kongl. Maj:t föredragen, och, så länge denna fråga
ännu är beroende på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, lärer det ej kunna
anses lämpligt, att åtgärder för utvidgning af dylika undervisningsanstalter
skulle af Riksdagen vidtagas; hemställande alltså Utskottet,
att förevarande motion ej må af Riksdagen bifallas.
Sundhetskollegium med medicinalstaten.
förändrad 25:o. Uti en den 17 December nästlidet år till Riksdagen af
öfverstyrelse
låten nådig proposition (N:o 4) är meddeladt, hurusom Kongl. Maj:t—
för hospitalen efter det Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869 anhållit,
7Yl> 1U. ^ ''
Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 22.
29
att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida en förbättrad organisation af
hospitalens ekonomiska och administrativa förvaltning kunde vara af
behof påkallad, och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill
omständigheterna föranledde—-under den 17 Decembersamma år uppdragit
åt en komité att verkställa den af Riksdagen begärda utredning
och dervid särskildt uppgöra förslag angående indragning till statsverket
af sådana hospitalsfondens inkomster i jordeboksräntor, tionde
och arrendemedel in. m., i afseende å hvilka sådant kunde ega rum,
och dessa inkomsters ersättande med kontanta statsanslag, samt afgifva
underdånigt yttrande, huruvida och på hvad sätt de åt Serafimerordensgillet
nu uppdragna göromål skulle kunna på andra embetsverk
öfverflyttas, äfvensom uppgifva de genom en sådan förändring i förvaltningen
uppkommande kostnader.
Efter det denna komité till Kongl. Maj:t inkommit med underdånigt
utlåtande, samt vederbörande blifvit deröfver hörde, har Kongl.
Maj:t nu, under åberopande af hvad enligt det den nådiga propositionen
bilagda protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden för den 12 nästförutgångne
November blifvit af Departements-cliefen i ärendet anfördt,
i nåder föreslagit, att Riksdagen, under förutsättning att Serafimerordensgillets
befattning med hospitalen i riket så väl som med allmänna
hospitalsfonden komme att upphöra vid 1876 års utgång, och öfverinseendet
å sinnessjukvården i riket öfvertoges af Sundhetskollegium,
samt följaktligen ej mindre de för generaldirektören öfver hospitalen
än ock för Serafimerordensgillets tjenstemän och vaktbetjente anslagna
arfvoden från samma tid upphörde att af hospitalsmedlen utgå,
måtte besluta:
att — med de i berörda statsrådsprotokoll omförmälda undantag
beträffande hemmanen Marskog, de af Fru Metta Rosencrantz och
Friherre E. S. Adelsvärd donerade kapital samt kyrkotionde!! — de
hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseräntor och andra afgälder af
fast egendom, äfvensom öfriga tillgångar, af hvad beskaffenhet de vara
måtte, skulle, i öfverensstämmelse med hvad komitén föreslagit, indragas
till statsverket; dock att hospitalens hemman och lägenheter
bibehölles vid sin nu egande natur enligt jordeboken, samt att staten
åtoge sig fullgöra de vilkor och förbindelser, hvilka funnos fästade
vid några af de donationer, som utgjorde en del af dessa tillgångar;
att de af statsmedel så väl direkt som i ersättning för indragna
räntor och tiondeanslag hittills beviljade anslag till hospitalen, inberäknadt
bidraget af fångvårdsmedlen, från samma tid skulle upphöra
att vidare utgå;
30
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.
att hospitalens rätt till qvarlåtenskap efter hospitalshjon skulle
upphöra;
att det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till
Sundhetskollegium med medicinalstaten skulle ökas med 2,200 kronor
att utgå med 1,000 kronor till arfvode åt en revisor och med 1,200
kronor till amanuensbiträde i Sundhetskollegium;
att i stället för de under åttonde hufvudtiteln nu uppförda anslag
till Serafimerlasarettets underhåll samt till hospitals och lasaretts
underhåll skulle å ordinarie stat uppföras till lasaretts underhåll ett
anslag af 49,689 kronor 97 öre samt till hospitals underhåll ett förslagsanslag
af 450,000 kronor; och
att å allmänna indragningsstaten skulle uppföras de åt nuvarande
generaldirektören öfver hospitalen samt Serafimer-ordensgillets sekreterare,
kamererare och förste vaktmästare anslagna löner och arfvoden
att under deras lifstid utgå med följande belopp: för generaldirektören
1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamererare!! 2,000
kronor och för vaktmästaren 560 kronor, mot skyldighet för de tre
sistnämnda att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium såsom
blifvande öfverstyrelse för hospitalen.
Beträffande de af Kong!. Maj:t vid förslaget om indragning af
hospitalsfondens inkomster gjorda undantag får Utskottet meddela, att
afkomsten af så väl Marskogs hemman som det af fru Rosencrantz
donerade kapital helt och hållet utgått till fattigunderstöd och sålunda
icke till någon del kommit hospitalsfonden till godo och derföre ansetts
nu böra till vederbörande kommuner öfverlemnas; att det af Friherre
E. S. Adelsvärd donerade kapital, 20,000 kronor, hvaraf räntan användes
till beredande af hospitalsvård, skulle komma att såsom en
särskild fond af Sunhetskollegium förvaltas, samt att kyrkotionde!!,
hvilken endast komme att utgöras af 55 kubikfot 6,5 kannor spanmål
från Lunds socken i Malmöhus län, afsetts att tills vidare såsom hittills
utgå direkt till Malmö hospital.
Då hospitalsfondens indragning till statsverket och dess ersättande
medelst kontant anslag af statsmedel i väsentlig mån befordrar
reda och enkelhet i förvaltningen samt genom uppdragandet åt Sundhetskollegium
att vara öfverstyrelse öfver hospitalen undanrödjes den
oegentlighet i sjelfva organisationen af hospitalsvården, som från Riksdagens
sida framkallat upprepade framställningar, tillstyrker Utskottet,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.
31
a) att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande
nådiga proposition föreslagit, så väl angående
indragning till statsverket, under angilna vilkor, af
de hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseräntor och
andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar,
som ock om upphörande af de hittills af statsmedel
utgående anslag till hospitalen samt om afskaffande
af hospitalens rätt till qvarlåtenskap efter
hospitalshjon, Riksdagen må dels i anslaget till Sundhetskollegium
med medicinalstaten bevilja förhöjning
med 2,200 kronor, att utgå med 1,000 kronor till
arfvode åt en revisor och med 1,200 kronor till
amanuensbiträde i bemälda kollegium, dels ock, med
uteslutande af de under förevarande hufvudtitel nu
uppförda anslag till “Serafimerlasarettets underhåll44
samt till ‘‘hospitals och lasaretts underhåll44, i stället
å ordinarie stat uppföra till Hasar etts underhåll44 ett
anslag af 49,689 kronor 97 öre samt till uhospitals
underhåll44 ett förslagsanslag af 450,000 kronor; och
h) att å allmänna indragningsstaten må uppföras
de åt nuvarande generaldirektören öfver hospitalen
samt Serafimerordensgillets sekreterare, kamererare
och förste vaktmästare anslagna löner och arfvoden
att under deras lifstid utgå med följande belopp: för
generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren 2,000
kronor, för kamereraren 2,000 kronor och för vaktmästaren
560 kronor, mot skyldighet för de tre sistnämnde
att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium
såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen.
26:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 112) har
Herr E. Leijer föreslagit, att Riksdagen, ehvad den än beslöte med
anledning af den Kongl. propositionen angående förändrad organisation
af öfverstyrelsen för hospitalen m. m., måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta företaga nödig revision
af gällande stadga angående sinnessjukes behandling och vård,
samt genom en komité af med sinnessjukvårdsangelägenheten förtrogne
personer tillika låta utröna effektiva antalet af sinnessjuke personer
inom riket och verkställa undersökning af deras verkliga belägenhet
och beskaffenheten af den vård de åtnjuta ; hvilken komité derjemte
Angående
sinnessjuk
vusendet.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
väckt fråga
om anslag
till nya provincialläkaretjenster.
borde utarbeta förslag till sinnessjukväsendets ordnande i sin helhet
och angifva den administrativa form för styrelse och uppsigtsmyndighet,
som ansåges tjenligast till vinnande af en fullt tidsenlig och betryggande
vård för de sinnessjuke inom riket; och att Riksdagen ville
till Kongl. Maj:ts disposition ställa en för ändamålet lämplig summa.
Vid 1874 års riksdag godkändes en af Kongl. Maj:t då framlagd
plan till hopitalsväsendets fullständigare ordnande, enligt hvilken
plan rikets hospital skulle komma att inrymma 2,262 sjukplatser, motsvarande
i det närmaste 25 procent af det till omkring 9,000 uppgifna
antalet sinnessjuka vid utgången af år 1870. Då denna fråga således
helt nyligen varit föremål för undersökning samt Sundhetskollegium,
såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen, framdeles icke lärer underlåta
att genom vederbörande provincial- och stadsläkare taga kännedom
om den vård, som kommer det vida öfvervägande, å hospital
ej intagna, antalet sinnessjuke till del, har Utskottet funnit sig böra
hemställa,
att Herr E. Leijers förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
27:o. Uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner
har föreslagits:
af Herr L. J. Fahlander (motion N:o 128), att Riksdagen måtte
bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett årligt belopp af
1,500 kronor till aflöning för en distriktläkare med station i Gammelbyn
inom Burträsk församling af Westerbottens län;
af Herr Pehr Nilsson i Wittjerf (motion N:o 33), att Riksdagen
ville anslå medel till aflöning för en ny provincialläkare med station
i Neder Luleå gamla stad, hvarigenom Neder Luleå i Norrbottens län
skulle komma att utgöra ett särskildt provincialläkaredistrikt; samt
af Herr F. Andersson (motion N:o 29):
l:o) att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t göra underdånig
framställning derom, att Sundhetskollegium finge sig anbefaldt att utarbeta
och till nästa Riksdag inkomma med detaljeradt förslag till
läkaredistrikts indelning å landet antingen häradsvis eller socknevis,
med 12 å 16,000 invånare i hvarje distrikt för en examinerad läkare,
samt bestämma deras motsvarande löneförmåner sålunda, att, all extra
ersättning till läkare, utom skjuts, måtte kunna undvikas;
2:o) att, i händelse nyssnämnda förslag ej skulle vinna bifall,
Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett årligt anslag
af 2,000 kronor till aflönande af en extra läkare i närheten af postoch
jernvägsstationen Tidaholm, hvarest en betydlig fabriksanläggning
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.
33
funnes och i följd deraf mycket folk vore bosatt, och hvilken ort tillika
hade 3 a 4 mils väg till närmaste stad, hvarest läkare kunde fås. Då
säkerligen flera dylika fall förekomme, kunde ifrågakomma anslag minst
behöfva ökas till 20,000 kronor;
3:o) att en bestämd billig arfvodestaxa måtte upprättas för herrar
läkare i likhet med hvad som skett för andra tjenstemän.
De under mom. 1 och 3 här ofvan omförmälda af Herr F. Andersson
väckta förslag synas Utskottet icke vara af beskaffenhet att
böra af Stats-Utskottet handläggas, och enär, enligt Utskottets förmenande,
sådana frågor, som förevarande motioner i öfrigt afse, icke
böra af Riksdagen till behandling företagas förr än de, efter det vederbörande
myndighet haft tillfälle att afgifva yttrande, varit föremål
för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, får alltså Utskottet, i saknad af
dylik utredning, hemställa:
a) att Herr L. J. Fahlanders ofvan omförmälda
motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda
;
b) att Herr P. Nilssons ofvannämnda motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och
c) att Herr F. Anderssons förberörda motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
28:o. Sedan Kongl. Maj:t under Sjette hufvudtiteln äskat uppförande
af ett särskildt anslag å 48,000 kronor med rubrik Länsveterinärer”,
har under förevarande hufvudtitel blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget,
att det belopp af 48,000 kronor, som till länsveterinärers aflönande
ingår i Sundhetskollegii anslag, måtte från samma anslag afföras;
och då Riksdagen vid behandling af Utskottets utlåtande, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel,
redan beslutit uppförande af förstberörda anslag, hemställer nu Utskottet,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget till
“Sundhetskollegium med medicinalstaten“ må med
48,000 kronor minskas.
Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande.
29:o. 1 det under denna rubrik uppförda anslag har Kongl.
Maj:t föreslagit nedsättning med 30,000 kronor. Detta förslag sammanBih.
till Riksd. Prot. 1876. 4 Samt. 1 Afd. 12 Häft. 5
Angående
afförande af
ett cmslagsbelopp.
Angående
nedsättning
af ett anslag.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
anslag till
■meteorologiska
centralanstalten.
hänger med Kongl. Maj:ts nådiga framställning om uppförande under
Sjette hufvudtiteln af ett särskildt anslag å förenämnda belopp till
”förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar hland husdjur”,
och då sistberörda anslag redan blifvit af Riksdagen beviljadt, tillstyrker
Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Majrts förevarande nådiga
framställning, förslagsanslaget till “farsoters och
smittosamma sjukdomars botande41 må nedsättas med
30,000 kronor, eller från 75,000 kronor till 45,000
kronor.
Vetenskapsakademien.
30:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af en i statsrådsprotokollet intagen
stat för den meteorologiska centralanstalten äfvensom af det för föreståndaren
beräknade lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas för
bestridande af vikariatstjenstgöring på sätt Kongl. Maj:t kunde komma
att närmare bestämma, för tillämpning af denna stat bevilja en tillökning
i anslaget för anställande af meteorologiska observationer med
7,500 kronor.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 63) gifver vid handen,
hade samtliga årsutgifterna för ifrågavarande anstalt till en början eller
så länge Vetenskapsakademiens fysiker haft att öfver anstalten utöfva
en närmare tillsyn, kunnat inskränkas till följande poster:
aflöning åt föreståndaren.................................................................kr. 3,000,
eko åt amanuensen.................................................................... „ 1,500,
för tillfälliga arbetsbiträden, synoptiska kartors förfärdigande,
underhåll af en telegrafledning mellan Stockholms telegrafstation
och akademiens hus m. m............................... „ 1,500,
“kr. 6,000,
hvilket belopp, af 1872 års Riksdag beviljadt och sammanlagdt med
det förut anvisade belopp för meteorologiska observationers anställande
inom riket, utgjorde det anslag af 12,000 kr., som allt sedan anstaltens
första inrättande varit på ordinarie stat uppfördt för det afsedda ändamålet,
hvartill vidare komrne för år 1876 beviljade:
dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar åt föreståndaren kr. 1,200,
dyrtid stillägg åt amanuensen ........................................................ „ 300,
kr. 1,500.
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.
35
Af anförda skäl hade emellertid Vetenskapsakademien uti skrifvelse
den 10 November 1875 i underdånighet hemstält, att Kongl.
Maj:t måtte täckas genom nådig proposition till Riksdagen utverka
erforderliga anslag för berörda anstalt; varande följande tillökningar i
sådant hänseende af akademien föreslagna:
till höjande af föreståndarens för centralanstalten lön kr. 3,000,
„ eko af amanuensens................................................ „ 1,500, 4^00,
„ höjande af arfvodena åt observatörerne vid de
gamla stationerna ...................................................... „ 1,500,
„ observatörsarfvoden vid fem nya stationer ......... „ 1,000,
„ ytterligare erforderliga räknebiträden ..................... „ 1,300,
„ aflöning åt en vaktmästare .......................................... „ 700, 4,;>()()?
tillsammans kr. 9,000.
Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten slutar på en summa af
19,500 kronor, fördelad på följande sätt:
lön åt föreståndaren 4,000 kr. jemte tjenstgöringspenningar
1,000 kr., eller tillhopa............................................................kr. 5,000,
med rättighet derjemte för honom att efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det, då han till tjensten utnämndes, åtnjuta
ett ålderstillägg af 500 kr. och efter ytterligare
fem års dylik tjenstgöring ett lika tillägg af 500 kr.;
arfvode åt amanuensen ................................................................... ,, 2,500,
kr. 7,500,
till arfvoden åt observatörerne vid rikets meteorologiska
stationer, samt för räknebiträden, en vaktmästare, anskaffande
och underhåll af instrumenter, underhåll af
anstaltens telegraf och materiel äfvensom för andra
behof vid anstalten, såsom reservationsanslag ............... kr. 12,000^
Summa kr. 19,500.
Denna stat afviker således endast derutinnan fråp. Vetenskapsakademiens
förslag, att af föreståndarens aflöning 1,000 kronor beräknats
såsom ålderstillägg samt att arfvodet för amanuensen upptagits
till 2,500 kronor i stället för 3,000 kronor.
I sammanhang med pröfningen af förevarande nådiga framställning
har Utskottet till behandling förehaft en af Herr C. F. Wcern
uti inom Första Kammaren väckt motion (N:o 35) gjord hemställan,
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
anslag för
planscher till
Vetenskapsakademiens
skrifter och.
förhöjning i
anslaget till
Riksmusei
expenser.
Angående
förhöjning i
Riksmusei
aflöningsanslag.
att Riksdagen ville bevilja ofvannämnda af Vetenskapsakademien för
föreståndaren för den meteorologiska centralanstalten och för amanuensen
vid samma anstalt begärda löneförhöjningar.
De skal, som i statsrådsprotokollet finnas anförda till stöd för
Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning hafva synts Utskottet tillfredsställande,
och Utskottet har derföre ej tvekat att samma framställning
till bifall förorda. Deremot har Utskottet ansett sig icke ega
tillräcklig anledning att jemväl tillstyrka den ytterligare förhöjning,
motionären ifrågasatt; utan hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande nådiga framställning, bevilja en tillökning
i anslaget för anställande af meteorologiska observationer
med 7,500 kronor; och
b) att Herr C. F. Wserns omförmälda förslag icke
må af Riksdagen bifallas.
31:o. Under åberopande af de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o
7, sid. 66 och 67) anförda skäl får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, tillstyrka,
att Riksdagen må på ordinarie stat uppföra:
a) det för bekostande af planscher till Vetenskapsakademiens
skrifter för år 1876 på extra stat anvisade
anslag, 6,000 kronor; och
h) det likaledes för år 1876 på extra stat såsom
förhöjning i Riksmusei cxpensmedelsanslag beviljade belopp,
2,720 kronor.
Naturhistoriska riksmuseum.
32:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, med godkännande af i statsrådsprotokollet anförda grunder
för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterne och konservatorn vid
Naturhistoriska riksmuseum, för beredande af tillgångar dertill äfvensom
till ökadt anslag åt konservatorselever samt till anställande af vetenskapligt
bildade biträden åt intendenterne vid Riksmusei botaniska och
mineralogiska afdelningar bevilja eu förhöjning i Riksmusei ordinarie
anslag med 16,300 kronor.
De sålunda åberopade grunderna för den föreslagna löneför -
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.
37
höjningens bestämmande äro, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 69) inhemtas, följande:
att lönen för hvar och en af Riksmusei sex intendenter sknlle
bestämmas till 5,000 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
de senare afsedda att, vid förefallande behof, användas till
bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor Kong!. Maj:t kunde
komma att närmare bestämma, med rättighet derjemte för intendenterne
att efter fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det, då utnämning till tjensten egt rum, åtnjuta ett
ålderstillägg af 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring
ett lika tillägg af 500 kronor, hvarigenom lönen i denna lönegrad
blefve 6,000 kronor; samt att konservatorns lön skulle bestämmas
till 3,000 kronor. Vidare skulle anslaget till konservatorseleverne förhöjas
från 1,200 till 2,000 kronor, eller med 800 kronor, samt anslaget
till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt
biträde vid samlingarnes ordnande ökas med 2,000 kronor.
För närvarande åtnjuta de två äldste intendenterne hvardera i
lön 4,000 kronor och hvar och en af de fyra yngre 3,500 kronor samt
konservatorn 2,500 kronor, i följd hvaraf och med tillämpning af'' ofvanberörda
bestämmelser i fråga om lönerna för intendenterne, af
hvilka vid 1877 års början fyra komme att hafva tjenstgjort öfver tio
år och två utöfver fem år, den i ordinarie staten för Naturhistoriska
riksmuseum erforderliga tillökning skulle blifva följande:
för sex intendenter .......................................................................... kr. 13,000,
,, konservatorn ................................................................................ ,, 500,
,, konservators-elever ..................................................................... ,, 800,
anslaget till materielen m. m.................................................... ,, 2,000
Summa kr. 16,300.
Ben andel i berörda tillökning, som belöpte på intendenternes och
konservatorns aflöning, eller 13,500 kronor, komme dock att motsvaras
af den minskning i extra anslag, som uppstode derigenom, att de till
dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar för innevarande år anvisade
medel, tillhopa 8,500 kronor, icke vidare skulle utgå, i följd hvaraf
den verkliga tillökningen i aflöningsanslaget blefve inskränkt till 5,000
kronor.
Förevarande nådiga framställning är, enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 67—69) gifver vid handen föranledd af en
utaf Vetenskapsakademien gjord underdånig hemställan i ämnet och
skiljer sig från denna sistnämnda blott i så måtto att enligt denna
senare varit afsedt att intendenternes löner skulle, i likhet med uni
-
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
versitetsprofessorernes, bestämmas till 6,000 kronor, af hvilket belopp
icke någon del skulle utgå i form af ålder stillägg, samt att förhöjningen
i anslaget till materielen m. m. skulle uppgå till 3,000 kronor.
Utskottet har i sammanhang med pröfningen af förevarande nådiga
framställning jemväl till behandling förehaft en af Herr C. F. IVoern
i ofvan omförmälda inom Första Kammaren väckta motion (N:o 35)
gjord hemställan, att Riksdagen ville bifalla de af Vetenskapsakademien
för Riksmusei intendenter begärda löneförhöjningar, men, då den
af Kongl. Maj:t vidtagna förändring i Vetenskapsakademiens förslagsynts
Utskottet väl befogad, har Utskottet ej kunnat motionärens framställning
till bifall förorda.
Vid Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag har ej varit något att
erinra, utom i hvad angår beredandet af tillgång för de ålderstillägg,
som skulle intendenterne tillkomma. Under Andra, Fjerde och Femte
hufvudtitlarne har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande af särskilda förslagsanslag
för bestridande af ålderstilläggen å de särskilda aflöningsstater,
som å dessa hufvudtitlar nu blifvit reglerade. Då de för utbetalande
af dylika lönetillägg nödiga medel, såsom vexlande och beroende
af timade förändringar inom personalen, icke kunna till sitt
belopp en gång för alla å staterna bestämmas och det hvarken kan
vara lämpligt att, hvar gång behof af medel till ålderstillägg uppkommer
eller upphör, ändring skall vidtagas i lönestatens slutsumma,
ej heller med god ordning öfverensstämmer att anslag till ålderstillägg
skulle öka hufvudtitlarnes allmänna besparingar, har Utskottet ansett
sig böra föreslå, att äfven under denna hufvudtitel må uppföras ett
särskildt förslagsanslag för ålderstillägg. Visserligen förekommer, att
medel för bestridande af ålderstillägg åt lärarne vid elementarläroverken
och folkskolelärareseminarierna redan blifvit under de särskilda
anslagen uppförda, så att det nu ifrågasatta anslaget endast skulle
komma att omfatta de tekniska elementarskolorna, Vetenskapsakademien
och Naturhistoriska riksmuseum; men häremot torde få erinras,
dels att anslagen till dessa institutioner icke äro uti förevarande hänseende
jemförliga med anslagen till elementarläroverken och folkundervisningen,
livilka äro af reservationsanslags natur och der således de
besparingar, som möjligen under ett år uppkomma, kunna ett följande
år disponeras för de ändamål, hvartill anslagen äro afsedda, dels att
äfven å Andra hufvudtiteln förekomma ålderstillägg, livilka ej utgå
från det gemensamma förslagsanslaget, utan ingå i ett specialanslag,
nemligen de tillägg af förevarande beskaffenhet, som äro tjensteman
och betjente vid fångvårdsanstalterna tillerkända, dels ock att ålderstillägg
framdeles torde under denna hufvudtitel ifrågakomma så väl
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 22.
39
för Kongl. biblioteket som för Sundhetskollegium, då dessa ernbetsverks
stater hinna regleras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med erinran, att,
enligt hvad ofvan inhemtas, sammanlagda beloppet af de ålderstillägg,
hvartill Naturhistoriska riksmusei intendenter från och med år 1877
skulle vara berättigade, uppgår till 5,000 kronor; att föreståndaren för
meteorologiska centralanstalten först med år 1873 tillträdt sin befattning;
och att, på sätt punkten 21 här ofvan gifver vid handen, ålderstillägg
för tekniska elementarskolornas lektorer först efter år 1877 böra från
det af Utskottet ifrågasatta gemensamma förslagsanslaget utgå, hemställer
Utskottet:
a) att Riksdagen må, med godkännande af hvad
Kongl. Maj:t föreslagit i afseende å tillökning i Naturhistoriska
riksmusei atlönings- och utgiftsstat, bevilja
i nämnda musei ordinarie anslag en förhöjning
af 11,300 kronor;
h) att för bestridande af ålderstillägg åt lektorerne
vid de tekniska elementarskolorna, föreståndaren vid
meteorologiska centralanstalten samt intendenterne
vid Naturhistoriska riksmuseum må näst före anslaget
till “rese- och traktamentspenningaru uppföras på ordinarie
stat ett särskildt förslagsanslag med titel:
“ ålder stilla<7/7 “ till belopp af 5,000 kronor; och
('') att Herr C. F. Wmrns omförmälda förslag icke
må af Riksdagen bifallas.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
33:o, Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af en i statsrådsprotokollet intagen
stat för Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien äfvensom af
deri upptagna lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de senare afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande
af vikariatstjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kunde komma att
närmare bestämma, måtte för beredande af medel till statens tillämpning
bevilja en förhöjning i akademiens ordinarie anslag med 10,250
kronor.
Nu gällande ordinarie stat. för ifrågavarande akademi upptager
följande anslag:
Angående
förhöjning i
Vitterhets-,
historie- och
antikvitetsakademiens
aflönmgsanslag.
40
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 22.
Riksantiqvarien, lön........................................................................... |
kr. |
5,000. |
1 förste amanuens, lön ..................................................................... |
11 |
1,500. |
1 andre ,, lön ..................................................................... |
11 |
1,000. |
2 vaktmästare å 600 kronor........................................................... |
11 |
1,200. |
Till akademiens disposition: |
||
För samlingarnes ökande i statens historiska museum och |
||
Kongl. myntkabinettet ............................................................ |
kr. |
5,000. |
„ biblioteket ................................................................................... |
11 |
750. |
Till tryckningskostnader .................................................................. |
11 |
1,000. |
„ rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, lys- |
||
hållning m. m............................................................................ |
n |
1,300. |
„ underhåll och fortsättning af inredningen i statens historiska |
||
museum och Kongl. myntkabinettet ................................... |
11 |
300. |
tillsammans |
kr. |
17,050. |
Den af Kongl. Maj:t föreslagna nya staten åter har följande
utseende:
a) Löner:
Akademiens- sekreterare, som tillika är riksantiqvarie
och garde des medailles, lön
tjenstgöringspenningar .................................
1 förste amanuens, lön ..........................................
tjenstgöringspenningar .................................
1 andre amanuens, lön ..........................................
tjenstgöringspenningar .................................
2 vaktmästare A 000 kronor hvardera ..............
kr. |
4,500, |
|
1,500, |
6,000. |
|
11 |
3,000, |
|
11 |
1,000, |
4,000. |
11 |
3,000, |
|
11 |
1,000, |
4,000. |
kr. |
1,200, |
15,200.
För
ii
ii
ii
b) Till akademiens disposition:
samlingarne i statens historiska museum och
Kongl. myntkabinettet ..........................................
biblioteket........................................................................
tryckningskostnader......................................................
rese- och transportkostnader, fornlemningars vård,
belysning m. in..........................................................
underhåll och fortsättning af inredningen i statens
historiska museum och Kongl. myntkabinettet
6,000,
1,500,
3,000,
1,300,
300, 12,100.
Summa kronor 27,300.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
41
och skulle alltså, på sätt ofvan är nämndt, för densammas tillämpning
erfordras en förhöjning af 10,250 kronor i akademiens ordinarie anslag,
af hvilket belopp emellertid 6,750 kronor förut utgått å extra stat.
Under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet finnas
anförda till stöd för hvad sålunda blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget,
får Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra, hemställa, f
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Majrts
förevarande nådiga framställning, för beredande af
medel för tillämpning af ofvan intagna stat för Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitetsakademien bevilja
en förhöjning i akademiens ordinarie anslag med
10,250 kronor.
Svenska fornskriftsällskapet.
34:o. Med anledning af en utaf svenska fornskriftsällskapet i
ämnet gjord underdånig framställning och i betraktande deraf, att
sällskapet onekligen utvecklat en särdeles nitisk och förtjenstfull verksamhet,
hvarom det betydande antalet af de utgifna handskrifterna
och den erkändt berömliga omsorg, som vid deras allmängörande blifvit
använd, äfven bure vittne, samt med fäst afseende i synnerhet på det
vigtiga inflytande, som denna verksamhet utöfvat till befordran af den
svenska språkforskningen, har Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen dels
att till 2,000 kronor höja det anslag af 1,050 kronor, som blifvit beviljadt
att till sällskapet årligen utgå, så länge dess verksamhet fortfar,
med vilkor att sällskapet hädanefter, såsom hittills, aflemnar för statens
räkning 300 exemplar af sina under hvarje år utgifna arbeten, dels
att beloppet måtte, stäldt till Kongl. Majrts disposition, på ordinarie
stat uppföras, hvarigenom det icke blefve behöfligt att, under sällskapets
fortgående tillvaro, vid hvarje särskild riksdag göra förnyad
nådig framställning om beloppets anvisande.
De skäl, som sålunda och i öfrigt i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 7, sid. 75) blifvit anförda till stöd för den äskade tillökningen i
förevarande anslag, hafva synts Utskottet fullt giltiga, och Utskottet
har heller icke tvekat att i denna del tillstyrka bifall till Kongl. Majrts
berörda nådiga framställning. Deremot torde det, enligt Utskottets
förmenande, vid det förhållande att understödet till ifrågavarande sällskap
blifvit beviljadt att utgå så länge sällskapet fortfar med sin verksamhet,
och det ligger inom möjlighetens område att denna verkBih.
till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 6
Angående
anslag till
svenska fornskriftsällskapet.
42
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
understöd åt
mindre uppfostringsanstalter
för
medellösa
döfstumma
och ölinda
barn.
Angående
lasaretts
underhåll.
samhet förr eller senare kommer att upphöra eller inskränkas, i hvilket
fall alltså understödet jemväl skulle komma att bortfalla eller till beloppet
nedsättas, samt detta anslag sålunda otvifvelaktigt är af helt
och hållet tillfällig natur, icke vara lämpligt att uppföra detsamma på
ordinarie stat; och hemställer Utskottet på grund af hvad sålunda
blifvit anfördt,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 bevilja
ett anslag till svenska fornskriftsällskapet å 2,000
kronor, att utgå under förut stadgade vilkor.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
35:o. Under åberopande af de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid. 76 och 77) till stöd för Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning
anförda skäl, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
tillstyrka,
att Riksdagen må med 10,000 kronor höja det till
understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
för medellösa döfstumma barn å stat uppförda anslaget,
40,000 kronor, samt medgifva, att anslaget må
få användas till understöd och uppmuntran åt mindre
uppfostringsanstalter så väl för medellösa döfstumma
som för medellösa blinda barn.
Lasaretts underhåll.
36:o. Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet under punkten
25 här ofvan föreslagit med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition angående förändrad öfverstyrelse för hospitalen m. m.,
kommer i stället för de nu i riksstaten upptagna anslag till
Serafimerlasarettets underhåll..................................................... 25,500: —
samt hospitals och lasaretts underhåll*...................................... 116,397: 17.
tillhopa 141,897: 17.
att under ofvanstående rubrik uppföras ett, jemväl ofvanberörda,
till Serafimerlasarettet utgående, belopp innefattande
anslag af ............................................................................ 49,689: 97.
hvarigenom återstående beloppet kommer att från hufvud
titeln
afföras med 92,207: 20;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
43
börande anslaget till lasaretts underhåll sålunda fördelas å riksstatens
kolumner:
Penningar .......................................................................... Kronor 35,125: 06.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor .................. 8,208: —
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ... 6,208: 02.
Oindelt spanmål................................................................................148: 89.
hvilket här endast skolat
antecknas.
49,689: 97.
Hospitals underhåll.
37:o. Likaledes kommer, i händelse af bifall till hvad Utskottet
i punkten 25 här ofvan föreslagit med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition angående förändrad öfverstyrelse för hospitalen m. m., ett
förslagsanslag till belopp af 450,000 kronor att under ofvanstående
rubrik uppföras; hvilket Utskottet här endast skolat
anmäla.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
38:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o
7 sid. 77 och 78) finnes i ämnet anfördt, får Utskottet, i enlighet med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att från anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.. i nu gällande riksstat upptaget till 45,199
kronor 32 öre, må afföras ett belopp af 24,534 kronor
20 ■ öre; dock att i förevarande anslag må få
göras den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma kan blifva erforderlig.
Öfriga ordinarie auslag.
39:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, uti hvilka förändring icke blifvit här ofvan i fråga satt, hemställer
Utskottet,
Angående
hospitals
underhåll.
Angående
anslag till
skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22-
att nämnda anslag må uppföras till enahanda belopp,
som i nu gällande riksstat äro upptagna.
Angående
anslag för
fortsatt
tillämpning
af Ecklesiastikdepartementets
aflöningsstat.
För beredande af dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under
Ecklesiastik-departementet har Kongl. Maj:t, jemlikt en i statsrådsprotokollet
meddelad utredning rörande härför erforderliga förhöjningar
1 de särskilda aflöningsstaterna, föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1877 anvisa ett sammanlagdt belopp af 94,447 kronor. Angående
de för de olika institutionerna afsedda, uti nämnda slutsumma
ingående anslagsbelopp får Utskottet i sammanhang med öfriga till
den extra statsregleringen under Åttonde hufvudtiteln hänförliga frågor
meddela yttrande, dervid följande den ordning, hvari anslagen i riksstaten
förekomma.
40:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må för fortsatt tillämpning af den
nya aflöning sstaten för Ecklesiastik-departementets expedition
för är 1877 anvisa ett extra anslag af 11,500
kronor.
Angående
dyrtidstillägg
åt två öfvertalige
kanslister.
41:o. På sätt sistlidne Riksdag medgifvit förären 1875 och 1876
har Kongl. Maj:t föreslagit, att dyrtidstillägg med 20 procent af lönen
måtte jemväl för år 1877 få från allmänna besparingarne å riksstatens
Åttonde hufvudtitel utgå till de två tjensteman inom förra kanslistgraden,
hvilka såsom öfrertalige icke kunnat uppföras till erhållande af lön på
expeditionens nya stat; hemställande Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må vinna
Riksdagens bifall.
anslag för .... ^2:o. För tillfällig förstärkning ,af arbetskrafterna inom byråerna
statistiska jar undervisningsärenden anvisade sist församlade Riksdag för år 1876
Ecklesiastik- ?xtra anslag- af 6,000 kronor, att användas för bearbetande af underdeparte-
visningsstatistiken, och har Kongl. Maj:t för enahanda ändamål på
mentet. extra stat för år 1877 äskat samma belopp.
Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.
78) finnes meddeladt rörande behofvet af ifrågavarande anslag, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må, till utförande af statistiska ar -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22-
45
beten inom Ecklesiastik-departementets byråer för
undervisningsärenden, på extra stat för år 1877 anvisa
ett belopp af 6,000 kronor.
43:o. I öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut och på sätt
Kongl. Maj:t nu föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 anvisa
såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän:
a) i Riksarkivet 3,520 kronor; och
b) i Kongl. biblioteket 2,720 kronor.
Angående
dyrtidstillägg
för Riksarkivet
och
Kongl. biblioteket.
44:o. 1 anledning af uti ämnet gjord underdånig hemställan af ^siT^för
Kongl. bibliotekarien, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för anskaffande
anskaffande af möbler och annan lös inredning i den nya biblioteksbygg- fjf
naden i Humlegården samt för bibliotekets flyttning till den nya lokalen ublioteksanvisa
ett extra anslag för år 1877 af 40,000 kronor, att i mån af be- 1
hof utgå; och får Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra, tillstyrka gärden m. m.
att det äskade anslagsbeloppet, 40,000 kronor, må
på extra stat för år 1877 anvisas, att i mån af behof
utgå.
45:o. Vidare har Kongl. Maj:t — enär det vore otvifvelaktigt, Angående
att det arbete, som erfordrades för bibliotekets ordnande i dess nya lokal, förlikad
kräfde ökade arbetskrafter, äfvensom ökadt antal tjenstemän och bi- tjenstgörmg
träden i öfrigt behöfdes för betjenande af den allmänhet, hvars fliti- bibliZét.
gare anlitande af bibliotekets skatter man velat framkalla genom bibliotekets
förläggande till den nya lokalen — med anledning af uti ämnet
gjord framställning af Kongl. bibliotekarien, föreslagit Riksdagen att
anvisa för år 1877 till Kongl. Maj:ts disposition till ersättning för den
ökade tjenstgöring, som efter Kongl. bibliotekets flyttning till dess nya
lokal blefve erforderlig, ett anslag af 10,000 kronor.
I sammanhang med behandlingen åf denna fråga har Utskottet
till pröfning förehaft en af Herr G. H. Stråle inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 7), deruti, af anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen
måtte för år 1877 till Kongl. Majfs disposition ställa dels en summa
af 51,800 kronor, att användas till löner åt Kongl. bibliotekets embetsoch
tjenstemän samt vaktbetjente, enligt ett i motionen intaget förslag
till personal- och aflöningsstat, dels ett belopp af 30,000 kronor till inköp
af böcker, dels ock slutligen 10,000 kronor till inbindning af äldre
och nyare böcker.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 81) är med -
46
Stats-Utslcottets Utlåtande, N:o 22.
Angående
dyrtidsiillägg
för Nationalmuseum
och
Domkapitlens
tjensteman.
Angående
anslag för religionsvärd
åt svenske
sömäni utländska
hamnar.
deladt, har Kongl. bibliotekarien till Kongl. Maj:t ingifvit underdånigt
förslag till förnyad och i vissa delar förändrad stat för Ivongl. biblioteket,
hvilket förslag emellertid blifvit hänvisadt till behandling af den
för afgifvande af förslag till reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden
tillsatta komité. Då sålunda frågan om förnyad stat
för biblioteket inom en ej aflägsen framtid lärer blifva föremål för
Kongl. Majrts pröfning, och de mest trängande behofven böra blifva
tillgodosedda genom anvisande af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet,
10,000 kronor, hvilket kan bereda tillgång ej mindre till
gratifikationer åt amanuenserne än äfven till arfvoden åt tillfälliga biträden,
och då, på sätt i statsrådsprotokollet jemväl finnes anfördt, frågan om
förhöjandet af anslag till böckers inköp för biblioteket synes lämpligast
böra företagas sedan de med bibliotekets förestående flyttning förenade
anordningsarbeten hunnit vidtagas och stat för ökadt antal tjenstemän
blifvit faststäld, har Utskottet funnit något afseende för närvarande ej
böra fästas vid Herr Stråles ofvan omförmälda förslag; och hemställer
alltså Utskottet:
a) att Riksdagen må till ersättning för den ökade
tjenstgöring, som efter Kongl. bibliotekets flyttning
till dess nya lokal blifver erforderlig, till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1877 anvisa ett extra anslag af
10,000 kronor; och
b) att Herr G. H. Stråles ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
46:o. I öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut och på
sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 såsom
dyrtidsiillägg anvisa:
a) åt embets- och tjenstemän i Nationalmuseum, 1,100
kronor; och
b) åt domkapitlens tjenstemän 3,716 kronor.
47:0. 1 enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
anvisade sist församlade Riksdag, för beredande i vidsträcktare mån än
hittills af själavård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra
sig derstädes uppehållande landsmän, ett extra anslag för innevarande år
af 8,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu för enahanda ändamål äskat
för år 1877 ett anslag till lika belopp.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:r 7 sid. 82) är redogörelse lemnad
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
47
för de åtgärder, som hittills blifvit för ifrågavarande ändamål vidtagna,
och då deraf framgår, att det äskade anslagsbeloppet torde blifva erforderligt,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, till beredande af religionsvård åt
svenske sjömän i utländska hamnar, samt åt andra
derstädes sig uppehållande landsmän, på extra stat för
år 1877 anvisa ett belopp af 8,000 kronor.
48:®. För verkställande af restauration utaf domkyrkan i Linköping
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja ett extra anslag af
68,500 kronor, hvaraf beräknats att utgå under år 1877 8,000 kronor.
Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:r 7 sid. 82—84) meddelade
utredning i förevarande ämne inhemtas, att, enär den restauration af Linköpings
domkyrka, som medelst anslag af allmänna medel nyligen blifvit
verkstäld, icke kunde anses fullt afslutad, förr än det vid kyrkan
under sistförflutna århundrade uppförda torn, livilket i sitt nuvarande
skick utgjorde en svår vanprydnad, äfvensom kyrkans tak blifvit förändrade
i öfverensstämmelse med kyrkans byggnadsstil, samt åtskilliga enskilda
personer af nit för vinnande af detta mål tecknat frivilliga bidragtill
ett belopp af 94,135 kronor, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Östergötlands län och domkapitlet i Linköping låtit utarbeta plan för
domkyrkans förändring i omförmälda delar, och skulle, enligt upprättade
ritnings- och kostnadsförslag, kostnaden för de enligt nämnda plan
erforderliga arbetena komma att uppgå till ett belopp åt 320,000 kronor,
deraf 217,500 kronor för förändring af tornet med dess sidobyggnader
och 102,900 kronor för de öfriga arbetena.
I skrifvelse den 20 Oktober 1875 hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och domkapitlet, med öfverlemnande af berörda ritnings- och
kostnadsförslag, och under anförande, att, förutom ofvannämnda enskilda
bidrag, af hvilka, efter afdrag af kostnaden för ritningars anskaffande,
återstode ett belopp af 92,881 kronor 20 öre, Linköpings domkyrkoförsamling
utfäst sig att erlägga 30,000 kronor, äfvensom att domkyrkan,
ehuru skuldsatt och med en inkomst af allenast 3,500 kronor, af hvilken
tillgång jemväl biskops- och sysslomansboställena skulle underhållas,
syntes kunna genom upptagande af ytterligare lån ansvara för 30,000
kronor men icke derutöfver, underdånigst anhållit, att, då ifrågavarande
kyrka, hvilken vore icke blott stadskyrka utan äfven stiftskyrka, utgjorde
en dyrbar prydnad för hela landet, och det således kunde antagas
att, sedan denna angelägenhet från allmänhetens sida rönt ett så stort
deltagande, icke heller staten, till hvilken kyrkans forna betydliga
Angående
anslag för
restauration
af Idnköpings
domkyrka.
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
tillbyggnad
vid biblioteksImset
i
Upsala.
egendom blifvdt indragen, skulle undandraga sig att medverka till restaurationsarbetets
fullständiga afslutande, Kong!. Maj:t måtte till Riksdagen
göra nådig framställning om beviljande af det belopp, som utöfver redan
befintliga och påräkneliga tillgångar för ändamålet erfordrades, eller
170,000 kronor, fördelade på tio år, hvilken tid ansetts åtgå för byggnadsarbetets
utförande.
Ofverintendentsembetet både i infordradt utlåtande förmält sig
anse i liög grad önskvärdt, att de föreslagna arbetena måtte kunna
bringas till verkställighet i enlighet med de upprättade ritningarne, mot
bvilka embetet icke funnit något att erinra, men hemstält, att, då, med
afseende å arbetenas åsyftade fördelande på många år, förslagskostnaden
ej kunde med visshet beräknas, hufvudtornet med dess vestra tillbehör,
korsgaflarne och taket å kyrkan måtte först restaureras och de öfriga
mindre tornen först sedan sig visat, om anslagsmedlen dertill lemnade
tillgång; och är i öfverensstämmelse härmed det nu äskade anslagsbeloppet
endast afsedt att utgöra bidrag till bestridande af kostnaden för
tornets restauration.
Då Linköpings domkyrka utgör ett framstående minnesmärke af en
förgången tids byggnadskonst och sålunda otvifvelaktigt är väl förtjent
att blifva ordnad i öfverensstämmelse med den ursprungliga byggnadsplanen,
så vidt densamma af kyrkans nuvarande skick kan utrönas,
samt härtill kommer att, på sätt ofvan är anfördt, det enskilda intresset
för saken visat sig så stort, att frivilliga bidrag tecknats till det betydliga
beloppet af mer än 94,000 kronor, har Utskottet funnit staten böra
i sin mån bidraga till det ifrågasatta restaurationsarbetets verkställande;
och får Utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må till restauration af domkyrkan i
Linköping bevilja ett belopp af 08,500 kronor och
deraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa
8,000 kronor.
49:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande
af en flygelbyggnad och anbringande af värmeledning vid bibliotekshuset
i Upsala bevilja 162,000 kronor samt deraf till utgående under år 1877
anvisa ett belopp af 50,000 kronor.
Det trängande behofvet af utvidgad och förbättrad lokal för biblioteket
i Upsala samt värmelednings anbringande i biblioteksbyggnaden
har länge varit erkändt, och det är endast i afseende på sättet för förändringens
åstadkommande som meningarne varit delade. På sätt den
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 84—86) meddelade utredning i
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
49
ärendet gifver vid handen, hafva tre olika förslag i sådant hänseende
hittills varit ifrågasatta.
Enligt det första af dessa förslag, hvilket uppgjordes redan år 1865
och som nu blifvit af Kong]. Maj:t gilladt, skulle vid biblioteksbusets
södra gafvel uppföras en af de från början tillämnade flyglarne äfvensom
anbringas värmeledning inom hela den för biblioteket bestämda lokal.
Flygeln skulle i källarvåningen innehålla lokaler för inrymmande af
värmeapparat och bränsleförråd, i nedre halfvåningen en större läsesal
med två mindre rum, i mellanvåningen utlåningslokal och två mindre
rum samt i återstoden af de begge nedre våningarne äfvensom i hela
öfre våningen bokrum.
Det andra förslaget, hvilket, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
befallning om åstadkommande af ytterligare utredning i ämnet, Ofverintendeutsembetet
sedermera afgifvit, afsåg förändrad anordning af bibliotekshusets
tredje våning i ändamål att der inreda förvaringsrum för
böcker samt läse- och arbetsrum. Sedan detta förslag emellertid blifvit
af så väl konsistorium som kanslersembetet af anförda skäl afstyrkt,
uppgjordes slutligen ett tredje, genom hvilket afsågs att, med borttagande
af den stora trappuppgång af sten till husets öfre våningar, som nu
är förlagd i en särskild utbyggnad på husets baksida, inreda nedersta
våningarne af denna utbyggnad till arbetslokaler och utlåningsrum
samt de öfre till boksalar, för hvilket ändamål i en framtid, sedan dessa
salar blifvit fylda, hela den tredje våningen ock skulle användas. 1
stället för den nuvarande trappan skulle en mindre, 6 fot bred trappa
af jern anbringas i utbyggnaden, och i källare under trapphuset skulle
värmeledningsapparaten förläggas. Detta sistnämnda förslag antogs af
konsistorium, ehuru endast med en rösts öfvervigt, hvaremot såväl bibliotekarien
som kanslersembetet fortfarande gifvit företräde åt det först
upprättade.
För Utskottet vill det emellertid synas som om den säkerligen
nödvändiga utvidgningen och förbättringen af i fråga varande biblioteksbyggnad
skulle kunna vinnas på ett bättre och ändamålsenligare
sätt än genom den af Kongl. Maj:t nu föreslagna planen. Härmed
har Utskottet dock icke velat säga, att något af de andra i sådant
hänseende hittills uppgjorda förslagen skulle vara att obetingadt föredraga,
utan blott velat antyda, att sannolikt genom ytterligare utredning
af ärendet något lämpligare sätt för ändamålets vinnande borde kunna
utfinnas. Den bufvudsakligaste bristen hos det nu föreliggande förslaget
är, enligt Utskottets förmenande, att, enligt detsamma, den i tredje våningen
af biblioteksbyggnaden inrymda festsalen fortfarande skulle komma
att bibehållas och användas för sitt hittills varande ändamål. Att
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 7
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
anslag till utvidgning
och
tillbyggnad
af de kemiska
laboratorierna
vid universitetet
i
Lund.
det är i högsta grad olämpligt att uti en byggnad, der oersättliga bokskatter
finnas förvarade, anställa fester af den beskaffenhet, som uti nu
i fråga varande sal tid efter annan egt rum, torde ej kunna bestridas,
om man tager i betraktande den eldi ara, som måste vara med dylika
fester förenad. Utskottet är derföre af den åsigt, att en plan till utvidgning
af utrymmet för Upsala bibliotek helst bör grundas derpå, att
meranämnda festsal skall upphöra att användas till de ändamål, för
hvilka den hittills varit afsedd. Jemväl ett annat skäl har emellertid
fö rån led t Utskottet att ej kunna biträda det nu framlagda förslaget. Den
tillämnade flygelbyggnaden skulle nemligen, enligt hvad Utskottet föreställer
sig, blifva i hög grad vanprydande, och dessutom skulle det otvifvelaktigt
blifva särdeles obeqvämt att hafva läsrum och utlåningslokaler
inrymda uti nämnda flygelbyggnad, under det att sjelfva boksalarna voro
belägna i bufvudbyggnaden.
Då Utskottet af anförda skäl funnit sig ieke kunna tillstyrka den
af Kongl. Maj:t nu föreslagna tillbyggnaden vid meranämnda bibliotekshus,
men det otvifvelaktigt är af högsta behof påkalladt, att värmeapparat
ofördröjligen anskaffas i detsamma samt hinder ej torde möta att, oberoende
af frågan om tillbyggnaden, i sådant hänseende vidtaga åtgärder,
har Utskottet ansett sig höra tillstyrka Riksdagen att för sådant ändamål
anvisa erforderliga medel. Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o
7 sid. 85) gifver vid handen, skulle en värmeapparat kunna anskaffas
för eu summa af 55,100 kronor, men, då detta kostnadsbelopp beräknats
under förutsättning af trapphusets förändrade inredning, lärer ej kunna
med säkerhet antagas, att detsamma skulle vara för ändamålet tillräckligt,
da trapphuset i sitt nuvarande skick bibehålies. Någon närmare
utredning härutinnan har emellertid nu ej kunnat åstadkommas, hvadan
i tskottet funnit sig för närvarande endast höra tillstyrka anvisande af
det belopp, 50,000 kronor. Kong!. Maj:t för år 1877 äskat; hemställande
alltså Utskottet,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att för anbringande
af en värmeledning uti bibliotekshuset i Upsala till
utgående under 1877 på extra stat anvisas ett belopp
af 50,000 kronor.
50:o. J ill utvidgning och tillbyggnad åt de kemiska laboratorierna
vid unirersiiei i Lamt bär Kongl. Maja äskat ett anslag af 95,300
kronor, hvaraf under år 1877 skulle utgå 42,000 kronor.
Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. X:o 7 sid. 87 och 88) i ämnet
meddelade utredning inhemtas, att i det vid bemälda universitet nu befintliga
kemiska laboratoriet saknas såväl erforderliga arbetsrum för lärarne
som tillräckligt antal arbetsplatser för de studerande, i hvilket sistnämn
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
51
da hänseende åberopats, att det antal studerande, som under de sist
förflutna åren anmält sig till deltagande i laborationerna, varit dubbelt
större än antalet arbetsplatser vid laboratoriet; och då Utskottet så val
häraf som af hvad i öfrig t i statsrådsprotokollet finnes anfördt och
hvartill Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att hänvisa,
funnit behof vet af den föreslagna utvidgningen och tillbyggnaden af
meranämnda laboratorium vara till fullo ådagalagdt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till utvidgning och tillbyggnad af
de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund
bevilja ett belopp af 95,300 kronor samt deraf till
utgående under år 1877 på extra stat anvisa 42,000
kronor.
51:o. Till sist församlade Riksdag aflat Kongl. Maj:t framställning
om anvisande af ett årligt anslag af 6,000 kronor, att användas till
resestipendier åt lärare i främmande, lefvande språk vid elementarläroverken,
hvilken nådiga framställning på det sätt af Riksdagen bifölls, att
för ändamålet anvisades ett extra anslag för år 1876 å nämnda belopp.
Då det för undervisningen vid elementarläroverken måste vara en stor
fördel, om ett sådant anslag fortfarande funnes att tillgå, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för nämnda ändamål jemväl för år
1877 på extra stat anvisa 6,000 kronor; och får Utskottet, som till fullo
uppskattar det gagn, undervisningen i de för den allmänna bildningen
alltmer betydelsefulla främmande språken utan tvifvel bör tillskyndas
derigenom, att tillfälle beredes vederbörande lärare att någon tid vistas
i de länder, der dessa språk talas, tillstyrka,
att Riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
lefvande språk vid elementarläroverken till
Kongl. Maj:ts disposition för år 1877 anvisa ett extra
anslag af 6,000 kronor..
52:o. Sedan vid de två senaste riksdagarne blifvit för hvartdera
af åren 1875 och 1876 bevilja dt ett extra anslag af 15,000 kronor för
praktisk utbildning af blifvande element arlärare, har, enligt hvad i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 88 och 89) är meddeladt, Kongl. Maj:t
under nästlidet år utfärdat kungörelse angående anordningen af det i
gällande stadga för rikets elementarläroverk föreskrifna profår. 1 afseende
på de deraf föranledda kostnader hade någon säker erfarenhet
visserligen icke kunnat vinnas; men då utgifterna hittills visat sig kunna
bestridas med de beviljade beloppen, har Kongl. Maj.-t föreslagit Riksdagen
att jemväl för år 1877 för ifrågavarande ändamål till Kongl.
Maj:ts disposition ställa ett extra anslag af 15,000 kronor.
Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra, hemställer,
Angående
anslag till
■esestipendier
för lärare i
lefvande
språk.
A ngående
anslag för
elementarlärares
praktiska
utbildning.
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
anslag till
betäckande
af en brist i
anslaget till
elementarläroverken.
Angående
ifrågasatt
nytt gymnastikhus
vid
Skara elementarläroverk.
Angående
anslag'' till
seminariebyggnaden
i
Karlstad.
att Riksdagen må det till praktisk utbildning af
blifvande elementarlärare äskade belopp, 15,000 kronor,
för år 1877 på extra stat anvisa.
53:o. Till betäckande af en brist i anslaget till elementarläroverkett
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 87,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 89) gifver vid
banden, är denna nådiga framställning föranledd af en utaf Statskontoret
gjord underdånig anmälan, att utgifterna under år 1873 å anslaget till
elementarläroverken öfverstigit tillgångarne med 87,640 kronor 8 öre,
hvartill orsaken hufvudsakligen vore att söka deri, att för behofvet icke
fullt tillräckliga anslag anvisats för lärares uppflyttning i högre lönegrad.
Då den utredning i förevarande hänseende, som linnes meddelad
i statsrådsprotokollet, synts Utskottet tillfyllestgörande, får, med hänvisande
till samma utredning, Utskottet tillstyrka,
att Riksdagen må till betäckande af omförmälda
brist i anslaget till elementarläroverken på extra stat
för år 1877 anvisa det af Kongl. Maj:t i sådant hänseende
äskade beloppet, 87,000 kronor.
54:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 146)
har Herr G. J. Broderi, under anförande, hurusom Skara högre elementarläroverks
gymnastikhus vore för sitt ändamål otillräckligt, föreslagit
att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 40,000 kronor, att under nästkommande
år utgå till uppförande af nytt gymnastikhus vid nämnda
läroverk.
Enligt hvad motionärens framställning gifver vid handen, är frågan
om beredande af medel till uppförande af det sålunda föreslagna nya
gymnastikhuset för närvarande beroende på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning;
och har Utskottet vid sådant förhållande icke kunnat undgå att
finna det olämpligt, att Riksdagen nu skulle, innan ärendet erhållit behörig
utredning'' och hlifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, deri vidtaga någon
åtgärd; hemställande alltså Utskottet,
att Herr C. J. Brödens förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.
55:o. Till uppförande af byggnader för folkskolelärareseminarium i
Karlstad beviljade sist församlade Riksdag ett anslag af 49,200 kronor,
deraf 40,000 kronor anvisades att för år 1876 utgå under vilkor att
staden Karlstad kostnadsfritt uppläte nödig tomtplats för ifrågavarande
läroverksbyggnad. Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas har
Kongl. Maj:t, efter det berörda vilkor hlifvit full gjord t, stält det för år
1876 sålunda anvisade beloppet till domkapitlets disposition för byggnadsarbetets
påbörjande, hvarjemte Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att anvisa återstoden af det beviljade anslaget, eller 9,200 kronor, att
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 22.
53
under år 1877 för det i fråga varande ändamålet utgå; och hemställer
Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må af Riksdagen
bifallas.
56:o. 1 enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga proposition
beviljade sistlidet års Riksdag till seminariebyggnad i Göteborg ett
belopp af 77,200 kronor, hvaraf 50,000 kronor anvisades att för år
1870 utgå, dock under vilkor att Göteborgs stad, som kostnadsfritt under
vissa bestämmelser upplåtit tomt för den i fråga varande byggnaden,
frikallade seminarium från skyldigheten att bekosta lyshållningen
vid de tomten angränsande gator eller vägar. Sedan stadsfullmäktige
i Göteborg förklarat sig vilja ingå på omförmälda vilkor, har Kongl.
Maj:t, enligt hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, stält det för innevarande
år anvisade anslagsbeloppet till domkapitlets disposition för påbörjande
af det ifrågavarande byggnadsföretaget; och har Kongl. Maj:t
derjemte föreslagit Riksdagen, att återstoden af det beviljade anslaget,
eller 27,200 kronor, måtte anvisas att utgå under år 1877, hemställande
Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall.
57:o. På grund af hvad Stockholms stads konsistorium i underdåniga
skrivelser (se statsrådsprotokollet Bil. Nar 7. sid 91) anfört rörande
behofvet af ombyggnad utaf den åt Stockholms folkskolleärannneseininarmm
i egendomen N:o 10 Björngårdsgatan upplåtna lokal, hvars
bristfällighet jemväl Riksdagens revisorer uti sin berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1870 vitsordat, under tillstyrkande att skyndsamma och kraftiga åtgärder
måtte vidtagas för att afhjelpa de på elevernas helsotillstånd i hög grad
menligt inverkande olägenheterna i meranämnda lokal — har Kongl.
Maj:t nu gjort framställning om anvisande till uppförande af byggnad
för folkskolelärarinneseminarium i Stockholm af ett anslag å 68,000
kronor, hvaraf under år 1S77 skulle utgå 50,000 kronor.
Den särdeles trängande angelägenheten för i fråga varande undervisningsanstalt
att erhålla en bättre och sundare lokal än den nuva
ö
# . _
rande torde, genom hvad i stadsrådsprotokollet är i ämnet meddeladt
och Riksdagens revisorer vitsordat, vara till fullo ådagalagd; och då de
skäl, som af Stockholms stads konsistorium blifvit anförda till stöd för
förslaget om reparation och ombyggnad af den gamla lokalen i stället för
uppförande af ny byggnad å annan tomt, synts Utskottet vara väl grundade,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
för uppförande af byggnad åt folkskolelärarinnesemina
-
Angäende
anslag till
scminariebyggnad
i
Göteborg.
Angående
ombyggnad
af fölkskolelärarinneseminariébyggnaden
i
Stockholm.
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
understöd
åt medellösa
församlingar
till folkskolelärares
aflöning.
Angående
anslag för
utarbetande
af geografiska
kartor.
Angående
dyrtidstillägg
för Glialmerska
slöjdskolan.
i‘ium i Stockholm bevilja ett belopp af 68,000 kronor samt
deraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa
50,000 kronor.
58:o. Vid flera föregående riksdagar liar, i enlighet med Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 kronor beviljats
till understöd åt sådana församlingar, livilka i följd af medellöshet ej
kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning (V s-i na folkskolelärare. De
senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört
ökade kostnader för församlingarne, hvarföre ock för hvarje år hela det
beviljade beloppet utdelats, Vid den senast verkstälda fördelningen af
detta anslag utgjorde, enligt hvad statsrådsprotokollet, (Bil. N:o "l sid.
92) gifver vid handen, antalet församlingar, som erhöllo understöd, 435.
Sedan statens tillskott till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor
från och med innevarande år blifvit höjdt från hälften till två
tredjedelar åt det för aflöningen erforderliga belopp, torde visserligen
flera församlingar, hvilka hitintills såsom medellösa erhållit understöd
för folkskolelärares aflönande, hädanefter ej vara i behof af dylikt understöd
; men, då hvad som derigenom kan af ifrågavarande anslag blifva
besparadt utan tvifvel kommer att till fullo tagas i anspråk för att åt
andra, synnerligen vanlottade församlingar, hvilka hittills endast kunnat
erhålla ett mindre understöd, meddela ett sådant fil! något högre belopp
och derigenom sätta dem i tillfälle att bättre motsvara de allt jemt stigande
krafveu på ett utveckladt skolväsendo, får Utskottet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, tillstyrka,
att till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå
till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare,
må för år 1877 anvisas ett extra anslag af 20,000
kronor,
59:o. Till utarbetande af landskaps- och län skartor hufvudsakligen
för folkskolornas behof anvisades vid hvarje af de två senast förflutna
riksdagarna,, enligt Kongl. Maj:t-s derom gjorda framställning, ett extra
anslag af 1,500 kronor. Jemte redogörande för detta kartarbetes fortgång,
hav Kongl. Maj;t nu begärt, att till enahanda ändamål måtte för
år 1877 på extra stat anvisas ett belopp af 1,500 kronor; och tillstyrker
Utskottet,
att till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens
behof ett extra anslag af 1,500 kronor må
för år 1877 anvisas.
60:o. På sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit och i öfverensstämmelse
med förra Riksdagens beslut, tillstyrker Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
att, såsom dyrtidstillägg åt de vid Chalmerska slöjdskolan
anstälde personer må för år 1877 anvisas ett
extra anslag af 4,760 kronor,
61:o. Till bestridande af de för uppehållande af undervisningen
vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter har Kong!. Maj:t, utöfver
det på ordinarie stat uppförda belopp, 15,000 kronor, äskat ytterligare
60,100 kronor, eller 800 kronor mer än det för innevarande år på extra
stat för samma ändamål beviljade anslag.
Då vid hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 61 och 62)
angående denna fråga förekommer icke varit något att erinra, och då
någon förändring i slöjdskolans verksamhet, sådan den nu finnes anordnad,
icke torde böra i fråga komma, innan det af särskilda komiterade
angående skolan och dess organisation afgifna utlåtande, hvilket för närvarande
är remitteradt till vederbörandes yttrande, blifvit af Kongl.
Maj:t pröfvadt, tillstyrker Utskottet,
att till bestridande af de för uppehållande af undervisningen
vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter
må för år 1877 på extra stat anvisas 60,400
kronor.
62:o. i öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut och på
sätt Kongl, Maj:t nu föreslagit, tillstyrker Utskottet:
a) att för beviljande af dyrtidstillägg under år 1877
åt personalen vid slöjdskolan i Stockholm, enligt den
å bilagde tabell Ditt. A angifna fördelning, må på
extra stat för samma år anvisas 9,780 kronor; och
b} att för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna
må beviljas dyrtidstillägg under år 1877 å aflöningen
till vaktmästaren med 50 procent och å öfriga
aflöningar vid denna skola med 20 procent samt förty
på extra stat för samma år anvisas dertill erforderlig;:
911 kronor.
68:o. Likaledes får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t nu föreslagit
och i öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut, tillstyrka,
att till dyrtidstillägg åt lärarepersonalen och sekreteraren
vid Gymnastiska centralinstitutet må för år 1877
på extra stat anvisas ett belopp af 8,910 kronor.
64:o. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 93 och 94)
inhemtas, hade dels Sundhetskollegii ordförande i underdånigt memorial
den 27 November 1875 af anförda skäl föreslagit, att lönerna för emhetsverkets
ledamöter måtte böjas till ett belopp, som icke för någon af
dem understege 7,090 kronor, dds och kollegium i underdånig skrifvelse
Angående
anslag till
l jdskolan i
Stockholm.
Angående
dyrtidstillägg
för slöjdskolan
i Stockholm
samt
tekniska söndags-
och
aftonskolan i
Eskilstuna.
Angående
dyrtidstillägg
för Gymnastiska
centralinsti
tutet.
Angående
tjenstgöringspenningar
åt
Sundhetskollegii
ledamöter
samt
arfvoden
till extra
tjenstebiträden
i kollegium.
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
den 24 i samma månad och år på jemväl anförda grunder hemstält, att
framställning måtte göras hos Riksdagen om anvisande af ett årligt anslag
af 1,800 kronor, som skulle af Sundhetskollegium få användas till
arfvoden åt extra tjensteinän och amanuenser för af dem lemnadt biträde.
I betraktande af hvad sålunda blifvit yttradt har Kong], Maj:t
ansett en förhöjning i de till Sundhetskollegii ledamöter nu utgående
löner vara af stort behof påkallad, äfvensom beträffande arfvoden för
extra tjenstgöring i kollegium funnit det lämpligast, att för det arbete,
hvarvid i ett embetsverk med denna omfattande verksamhet biträden
måste tagas i anspråk, anlita extra ordinarie tjenstemän, hvilka af eu
dertill anvisad summa erliölle ersättning i mån af det arbete, de utfört.
Rå förslag till ny organisation af medicinalstyrelsen visserligen redan
inkommit från Sundhetskollegium, men detta förslag bort före dess slutliga
handläggning öfverlemnas till behandling af den komité, hvilken
har sig uppdraget arbetet med embetsverkens lönereglering, och denna fråga
således först till nästkommande riksdag kunde blifva slutligen beredd,
har Kongl. Maj:t ansett för närvarande endaet en mellertidig åtgärd
kunna vidtagas och, med afseende å hvad som blifvit beträffande lönebeloppen
för hofrätternas ledamöter af Kongl. Ma:jt föreslaget, nu gjort
framställning till Riksdagen att på extra stat för år 1877 anvisa dels ett
belopp af 6,(300 kronor för höjande af medicinalrådens löner, hvilka nu
utgå: två med 5,000 och två med 4,500 kronor, till 6,400 kronor för
hvardera, hvaremot de för desse embetsman nu anvisade dyrtidstillägg,
tillsammans utgörande 8,800 kronor, skulle upphöra att utgå, dels ock
såsom tillökning i anslaget för extra tjenstebiträde inom kollegium en
summa af 1,800 kronor.
Hvad först angår den föreslagna förhöjningen i medicinalrådens
löneförmåner, så hafva de i statsrådsprotokollet till stöd för denna förhöjning
anförda skäl synts Utskottet ådagalägga, att densamma är af
verkligt behof påkallad; och Utskottet har derföre ansett Riksdagen böra
bevilja det anslagsbelopp, Kong]. Maj:t för detta ändamål äskat, helst
detta ej obetydligt understiger den tillökning, som af kollegii ordförande
blifvit ifrågasatt.
Beträffande vidare den äskade tillökningen i anslaget för extra tjenstebiträde,
så och då kollegium för i fråga varande ändamål för närvarande
har till sitt förfogande allenast det obetydliga beloppet af 150 kronor,
samt det af Sundhetskollegii i ämnet gjorda framställning synes
vara till fullo ådagalagdt, att den nu föreslagna förhöjningen häruti är
högeligen af behof påkallad, torde jemväl i fråga varande anslagsbegäran
böra af Riksdagen bifallas.
O
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.
57
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, tillstyrker
Utskottet.
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 anvisa:
a) till tjenstgöringspenningar åt Sundhetskollegii ledamöter
6,600 kronor; och
b) till arfvoden åt extra tjenstebiträden i Sundhetskollegium
1,800 kronor.
65:o. Såsom dyrtidstillägg för Sundhetskollegium har Kongl. Maj:t dyrtidstillägg
äskat ett belopp af 4,440 kronor. hetshdlTium
Af stadsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 79) framgår, att dyrtidstillägg
vore afsedt att tilldelas hela kollegii tjenstepersonal med undantag af
ordföranden och ledamöterne, samt att utaf det begärda anslaget ett belopp
af 900 kronor skulle utgå såsom dylikt tillägg åt den af sist församlade
Riksdag på kollegii stat uppförde rättskemisten, livilkens aflöning
nu utgör 4,500 kronor. Då emellertid nämnde tjenstemans lönebelopp
så nyligen blifvit faststäldt, och förra Riksdagen ej beviljade det
då af Kongl. Maj:t för honom jemväl äskade dyrtidstillägget, torde någon
afvikelse från detta beslut nu ej böra ifrågakomma. På sätt bilagde
tabell Ditt. A närmare utvisar, kommer dymedelst det till dyrtidstillägg
för Sundhetskollegium erforderliga anslag att uppgå till 3,540
kronor; hemställande alltså Utskottet,
att såsom dyrtidstillägg åt Sundhetskollegii å bilagde
tabell lutt. A upptagne tjenstemän må för år 1877
anvisas ett extra anslag af 3,540 kronor.
66:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 95—97)
är meddeladt, hade Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den 9 FarmaceuNovember
1875 tillkännagifvu, hurusom apotekaresocietetens direktion fiska imtilsos
kollegium anmält, att societeten vid årssammankomst den 7 föregående
Augusti förklarat sig icke kunna efter 1876 års slut vidare bidraga
till underhåll af farmaceutiska institutet, och i sammanhang dermed
anhållit om kollegiets underdåniga framställning hos Kongl. Maj:t,
att staten måtte för framtiden ensam ombesörja och bekosta undervisningen
vid nämnda institut.
Angående denna inrättnings uppkomst och fortgång hade kollegium
förmält: att, sedan de privilegierade apotekarne i riket, med anledning
af svårigheten för farmaceuter att erhålla den för dem nödiga undervisning,
år 1836 bildat apotekaresocieteten i hufvudsakligt syftemål
att för ynglingar, som egnat sig åt apotekareyrket, stifta och underhålla
en läroanstalt till sådan undervisnings meddelande, hade genom sooieBih.
till Riksd Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 12 Eäft. 8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
tetsmedlemmarnes årsafgifter aflönats tvenne lärare, hvardera med 300
riksdaler banko, för att undervisa i kemi och farmaci samt i naturalhistoria
och materia medica; att det sålunda grundlagda farmaceutiska
institutets verksamhet i denna inskränkta omfattning fortfarit intill år
1845, då Rikets Ständer på nådig proposition beviljat för anstaltens
ändamål ett årligt anslag af 1,000 riksdaler banko, mot vilkor att apotekaresocietetens
bidrag dertill skulle utgå med lika belopp. Dess utgiftsstat
hade sedermera, med tillhjelp af lärjungarnas utgifter, utgjort 2,200 riksdaler
banko årligen, intill dess Rikets Ständer år i 858 höjt statsanslaget
till 3,750 riksdaler riksmynt, hvilken förhöjning slutligen vid 1865—
1866 årens riksdag ökats till 4,875 riksdaler, hvartdera beloppet under
samma vilkor som tillförne, att apotekaresocietetoii skulle med lika
stor summa bidraga till läroanstaltens underhåll; och hade vid sistnämnda
riksdag jemväl beviljats 2,000 riksdaler såsom arfvode åt farmaceutiska
institutets lärare för öfvertagandet af den skyldighet att anställa
provisors- och apetekareexameu, hvilken förut ålegat Karolinska
mediko-kirurgiska institutets professorer. Som emellertid farmaceutiska
institutet saknat laboratorium, hade apotekaresocieteten funnit sig föranlåten
att för medel, som varit till annat ändamål donerade, inköpa
en lokal och der inrätta ett provisoriskt laboratorium, hvartill kostnaden
blifvit af societeten förskjuten. Men sedan detta laboratorium
snart visat sig otillräckligt för lärjungarnes alltmer ökade antal, och
Rikets Ständer vid 1859 — 1860 årens riksdag beviljat societeten ett
amorteringslån å 50,000 riksdaler till beredande af tjenlig lokal för
farmaceutiska institutet, hade en sådan byggnad blifvit uppförd, innehållande
ett auditorium, rum för samlingar och böcker, sex laboratoriirum
samt bostäder för laboratorn, amanuensen och en vaktmästare.
Denna byggnad hade sedan år 1863 varit åt institutet upplåten mot
en årlig hyra af 2,600 kronor, som från dess anslag utgått till apotekaresocieteten.
I förrberörda hos Sundhetskollegium gjorda anmälan hade apotekaresocieteten
hufvudsakligen anfört: att den förbindelse till ofvan
omförmälda årliga afgifter, som a po te k ar ne för sig sjelfve och blifvande
innehafvare af deras säljbara privilegier afgifvit, numera förlorat sin
bindande kraft, sedan till följd af Kong!, kungörelsen den 9 September
1873 de säljbara apoteksprivilegierna vore stälda på amortering och
deras nuvarande innehafvare derigenom blifvit personligen privilegierade
och såsom sådane hvarken kunde åläggas att fortfarande utgöra eu afgift,
som de förut kunnat åtaga sig för den fria dispositionen af sina
privilegier, eller ålägga sina efterträdare att utgöra samma afgift: att
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
59
apotekarne under senare åren visat en allt större obenägenhet att lemna
bidrag till farmaceutisk a institutets underhåll, så att, enligt 1874 års
revisionsberättelse, societeten egde en fordran af resterande årsafgifter,
uppgående till nära 8,000 kronor; samt att under sådana omständigheter
vid det möte, hvartill rikets samtlige apotekare varit kallade för att i
ärendet öfverlägga, det beslut blifvit fättadt, att societeten skulle under
år 1876 såsom förr utbetala 4,875 kronor till nämnda institut, på det
ej dess verksamhet måtte afstanna, och att, så snart undervisningens
ombesörjande derstädes öfvertagits af staten, till densamma skulle utan
ersättning öfverlemnas all vid läroanstalten befintlig lösegendom, hvarjemte
den del af societetens fasta egendom, som för farmaceutiska undervisningen
begagnades, skulle, om så påfordrades, mot nuvarande hyra
upplåtas åt staten, som i sådant fall borde bekosta samtliga lokalernas
underhåll.
Sedan Sundhetskollegium i ämnet inhemtat utlåtande från farmaceutiska
institutets styrelse, som, med vitsordande af den erbjudna lösegendomens
dyrbarhet, instämt i apotekaresocietetens direktions framställning
angående institutets fortfarande underhåll genom statens försorg, hade
kollegium för egen del hemstält, att, då den skyldighet till underhållande
af en farmaceutisk läroanstalt, hvilken skulle åligga apotekaresocieteten
enligt de för densamma faststälda stadgar, numera icke kunde göras
gällande, och således den farmaceutiska undervisningen kornrne att alldeles
afstanna, derest staten icke åtoge sig att ensam draga försorg om
den för sådan undervisning afsedda anstalten, hvilket, i anseende till
de växande fordringarne på kunskaper och skicklighet hos farmaciens
kikare, borde ske på ett sätt, hvarigenom denna anstalt kunde fullständigare
än hittills uppfylla sitt ändamål, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att farmaceutiska institutet måtte efter 1876 års utgång helt och
hållet bekostas af staten, samt för dess underhåll och ändamålsenligt
ordnade verksamhet beviljas ett anslag, som enligt en af kollegium föreslagen
ny utgiftsstat skulle uppgå till 19,850 kronor årligen.
Onekligt vore, att, sedan innehafvandet af apotek icke längre
grundades på privilegier, och idkandet af denna rörelse således stode
öppet för hvar och en, som på grund af ådagalagd skicklighet dertill
kunde erhålla tillstånd, de nu varande apotekarne icke kunde vara förpligtade
att underhålla en läroanstalt för bildande af dem, som en gångskulle
inträda i bedrifvandet af deras yrke. Dermed kunde likväl den
frågan icke anses afgjord, huruvida staten borde endast för dem uppi''ätta
ett eget, på fast stat stäldt läroverk. Innan en sådan, för ett enda yrke
beräknad, särskild undervisningsanstalt med betydlig kostnad inrättades,
borde först undersökas, huru vida icke, med mindre utgift för det all
-
60
Stats-Utskottets Utlåtande N-''o 22.
Angående
dyrtidstillägg
för provincialläkarne,
FarmaceutisJca
institutet,
undervisningsanstalter
för barnmorskor
och
Veterinärinstitutet
i
Stockholm.
Angående
nybyggnad
förVeterinärinstitutet
i
Stockholm.
manna, ett tillfälle kunde beredas dem, som ville egna sig åt apotekareyrket,
att genom begagnande af undervisning vid något redan bestående
läroverk förvärfva nödiga kunskaper. På denna grund hade, i anledning
af den väckta frågan, från komiterade för den tekniska undervisningens
ordnande infordrats yttrande, huruvida den farmaeeutiska undervisningen
lämpligen skulle kunna förläggas till teknologiska institutet, och hvilka
kostnader kunde beräknas derigenom uppkomma. Som detta utlåtande
ännu icke inkommit, och ett slutligt förslag således icke kunde, i ärendets
nu varande skick, framläggas, men det vore angeläget, att undervisningen
vid farmaeeutiska institutet under tiden icke afbrötes, har
Kongl. Maj:t äskat, att för uppehållandet under år 1877 af denna undervisning
måtte af statsmedel anvisas ett belopp, motsvarande det årsbidrag,
som apotekaresocieteten dertill för närvarande utgifver, eller 4,875
kronor.
Visserligen torde, sedan de säljbara apoteksprivilegierna blifvit
stälda på amortering, någon ovilkorlig skyldighet ej vidare förefinnas
för apotekarne att bidraga till i fråga varande undervisning, men å andra
sidan lärer det äfven kunna ifrågasättas, huruvida staten kan vara förbunden
att ensam bekosta samma undervisning. Utskottet har emellertid,
enär det torde vara af vigt att meranämnda undervisning ej afbrytes
i sin jemna gång, och då Kongl. Maj:ts nu aflåtna förslag blott afser
en provisorisk åtgärd, funnit detsamma böra vinna Riksdagens bifall och
hemställer,
att till uppehållande af undervisningen vid farmaeeutiska
institutet under år 1877 må för samma år på
extra stat anvisas ett belopp af 4,875 kronor.
b7:o. 1 enlighet med Kongl. Maj:ts nu gjorda, med förra Riksdagens
beslut öfverensstämmande förslag, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1877
på extra stat anvisa:
a) åt provincialläkarne 44,400 kronor;
b) åt laboratorn och amanuensen vid farmaeeutiska
institutet 380 kronor;
c ) åt den vid undervisningsanstalterna för barmnorskor
anstälda personal 1,620 kronor; och
d) åt lärare och kamereraren vid veterinärinstitutet i
Stockholm 4,800 kronor.
68:o. Sedan sist församlade Riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts
nådiga proposition, beviljat ett anslag af 498,324 kronor till uppförande
åt nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm samt deraf anvisat
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
61
ett belopp af 200,000 kronor att utgå under innevarande år, bar Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för byggnadsarbetenas fortsättande under
år 1877 anvisa så stor andel af förstnämnda anslagssumma, som,
enligt vederbörande arkitekts beräkning, för ändamålet erfordrades, eller
160,000 kronor; och tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må af det till uppförande af nya byggnader
för veterinärinstitutet i Stockholm beviljade anslag
till utgående under år 1877 på extra stat anvisa
160,000 kronor.
69:o. Uppå Kongl. Maj:ts till sist församlade Riksdag gjorda framställning
derom, att den utaf komiten för veterinärväsendets ordnande
föreslagna utgiftsstaten för vetcrinärinrättningen i Skara måtte godkännas
och för dess tillämpning beviljas erforderlig anslagsförhöjning af 12,900
kronor årligen, anvisade Riksdagen, med godkännande af berörda stat,
det äskade beloppet såsom extra anslag för år 1876; och bär Kongl. Maj.t
nu föreslagit Riksdagen att för enahanda ändamål jemväl för år 1877
anvisa samma belopp, 12,900 kronor.
Då Riksdagen så nyligen godkänt den nya staten för ifrågavarande
veterinärinrättning, lärer någon rubbning härutinnan icke böra nu
ifrågakomma; och Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för tillämpning af den nya utgiftsstaten
för veterinärinrättningen i Skara på extra stat
för år 1877 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.
7():o. Med hänvisande till den utredning i ämnet, som finnes meddelad
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 70—75) hemställer Utskottet,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag,
att Riksdagen må på extra stat för år 1877 anvisa:
a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid
ordnandet och vården af de under Vitterhets-, Historieoch
Antiqvitetsakademiens inseende stälda samlingar
samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes
offentliga förevisning 2,300 kronor;
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
och öfver svenska sigill från medeltiden 2,000 kronor.
Angående
anslag till
Veterinärinrättningen
i Skara.
Angående
anslag till
Vitterhets-,
Historie- och
Antiqvitetsakademien.
62
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
,msiwJ mv , 7J:0- Koi,f1- M»j:t hav föreslagit Riksdagen att till uppförande
nybyggnad af ny byggnad för Akademiens för de fria konsterna läroverk i hufvudmsfndcfria
sak% öfverensstämmelse med upprättade ritningar samt på af akadekomterna
mien föreslagen plats i Humlegården bevilja ett anslag af 392,000 kroläroverL
nor och deraf för år 1877 anvisa ett belopp af 60,000 kronor, att i mån
af behof utgå till byggnadens grundläggning och andra förberedande
arbeten.
Af den i statsrådsprotokollet (.Bil. N:o 7 sid. 99—102) meddelade
utredning i förevarande ärende inhemtas, att sedan Akademien för de
fria konsterna i skrifvelse den 14 Oktober 1874 hos Kong], Maj:t gjort
framställning angående det bristfälliga och för undervisningen olämpliga
skick, hvari lokalerna för den under akademiens inseende stälda konstskola
befunnes, samt Kongl. Maj:t i följd deraf anbefalt akademien att
uppgöra och inkomma med förslag till ny byggnad för läroverket å
dertill lämplig plats, hade akademien med underdånig skrifvelse den 27
Oktober nästlidet år ingifvit sådant förslag, åtföljdt af ritningar och kostnadsberäkningar,
dervid akademien, bland annat, i underdånighet erinrat,
att lärorummen i akademiens egendom, N:o 32 Fredsgatan, vore icke
allenast osunda, utan äfven för sin bestämmelse högeligen otjeuliga och
att, äfven om utrymmet på tomten medgåfve en ny byggnad å densamma,
skulle i följd af sjelfva läget i närheten af höga hus en sådan åtgärd
förfela sitt ändamål. Vidare hade akademien meddelat en kort redogörelse
för sin ställning alltsedan inrättningens början den 21 Mars 1735,
och dervid bland annat anfört att, sedan under medlet af förra århundradet
akademiens lärjungeantal ökats, hade fråga uppstått om att låta
byggnaderna vid den s. k. Eännarebanan tillfalla akademien; men denna
plan hade förfallit och akademien flyttats till hyrda rum i enskildt hus,
der den i sju år förblifvit. År 1775 hade en af akademiens ledamöter,
öfver direktören för styckgjuterierna i riket, Gerhard Meyer, åt “Kongl.
målare- och bildhuggareakademien att till sin inrättning vid behof i
al lan framtid nyttja" skänkt egendomen N:o 29 qvarteret Uttern vid
Röda bodarne, hvarest skolorna blifvit ordnade. År 1866 hade anvisats
af statsmedel 2,500 kronor till hyra för målareskolorna i atelierbyggnaden
vid Carl XIILs torg, enär utrymme för dessa klasser ej vidare
fans i akademiens hus.
Då lydelsen af Meyers donationsbref tydligen medgåfve akademien
att begagna egendomen, samt det på annat ställe i dokumentet hette,
“att detta hus alltid skall till akademiens tjenst och boning blifva orubbadt",
så hade akademien icke fått sig föreskrifvet något åliggande att fritt
upplåta egendomen till ett af staten bekostadt undervisningsverk. För
egen del hade akademien allt sedan år 1775 af egendomen endast dispo
-
63
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
lierat sa mycket, som behöfts till bostad åt direktören, sekreteraren och
vaktmästarne, i hvilkas af staten bestridda aflöning denna förmån inräknats,
hvarjemte åtskilliga åt Rödbotorget belägna bodlägenheter varit
undantagna till uthyrning, på det att egendomens utskylder måtte kunna
derigenom bestridas, ehuruväl derigenom ej influtit tillräckliga medel till
dess nödtorftiga underhåll.
\ id föi handen varande förhållanden, då hvarken tomtens storlek
vore tillräcklig för utvidgning af lokalerna, ej heller dessas läge med
hänsyn till sa väl granskap som väderstreck passande, och det således
voie uppenbai t, att det vid akademien inrättade läroverker, som af allmänna
medel undcrhölles, icke kunde på den nuvarande platsen uppfylla
sin bestämmelse, återstode således ingen annan utväg, för att sätta
läroverket i stånd att motsvara sin uppgift, än att läroverket erhölle en
n.y byggnad.
demlikt det af akademien i sådant hänseende nu framlagda förslag
med dervid fogade ritningar vore denna byggnad afsedd att omfatta
endast lärosalar för de manliga och q vinliga afdelningarnes olika
klasser och studieämnen, tre mindre arbetsrum för skolkomitén, direktören
och lärarne, bibliotekslokal samt boning för vaktmästare och
portvakt.
De för akademiens verksamhet i öfrigt behöfliga utrymmen, nemligen
sessionssal, högtidssal, äfven tjenande vid offentliga föreläsningars
hållande, expositionslokal samt bostäder för direktören, sekreteraren och
vaktmästaren, skulle fortfarande vara att tillgå i akademiens fastighet,
äfvensom i vestra flygeln derstädes skulle förblifva elementarteckningss
kol an, hvilken dock, i fall hon skulle bibehållas, i afseende på undervisningen
måste i betydlig mån ändras.
Till plats för den nya byggnaden hade akademien föreslagit en
staten tillhörig jordrymd, för hvilken således någon särskild utgift icke
behöfde i fråga komma, och hvilken i öfrigt vore för ändamålet särdeles
lämplig, nemligen nordvestra delen af Kongl. Humlegården, hvarest
funnes öppen mark med berggrund och utan träd, så att parken ej
behöfde rubbas, och der minst vore att befara, att dagern i skollokalerna
skulle försämras genom granntomters bebyggande; och uppginge
det för ändamålet erforderliga kostnadsbeloppet, beräknadt enligt
nu gällande pris å materialier och dagsverken, till 392,000 kronor.
Genom hvad sålunda blifvit anfördt torde visserligen vara ådagalagdt,
att Akademien för de fria konsterna är i behof af nya lokaler för
sitt läroverk, men, enligt Utskottets förmenande, torde det kunna sättas
i fråga, huruvida de af Kongl. Maj:t för ändamålets vinnande nu föreslagna
åtgärder äro under för handen varande förhållanden de mest
64
Ståts-Utskottets Utlåtande !S:o 22.
fördelaktiga. Meningen vore, på, sätt redan blifvit nämndt, att den
nya byggnaden blott skulle omfatta lokaler för undervisningsverket,
men öfrigt för akademiens verksamhet behöfligt utrymme fortfarande
vara att tillgå i den gamla fastigheten. Sannolikt skulle emellertid
denna senare i så fall inom en ej aflägsen framtid erfordra en ganska
omfattande reparation, för hvilken kostnaden möjligen skulle blifva så
stor, att det vore med statens fördel mer öfverensstämmande om i
stället den nya byggnaden, på det att akademiens verksamhet icke
skulle behöfva splittras genom fördelning uti tvenne från hvarandra
aflägse belägna byggnader, uppfördes till det omfång, att den blefve
för alla akademiens behof tillräcklig, i hvilket, fall akademiens nuvarande
fastighet, hvilken i betraktande af dess läge helt visst skulle betinga ett högt
försäljningspris, blefve disponibel. För utförande af denna, enligt Utskottets
förmenande, i hög grad beaktansvärda plan ligger visserligen ett hinder
deruti, att staten ej har fri dispositionsrätt öfver i fråga varande fastighet.
Uti det af öfverdirektören Meyer utfärdade donationsbref å
densamma är nemligen föreskrifvet att, om i framtiden af någon oförmodad
händelse akademien skulle komma att upphöra eller uthysas
ifrån fastigheten, och denna till något annat enskildt eller allmänt behof
brukas, då skulle ock akademiens och publici eganderätt dertill
upphöra, och skulle i sådan händelse Meyers rätta manliga descendenter,
om några vid den tiden funnes, ega rättighet att huset såsom sin
egendom vindicera och återtaga; men, funnes ej sådana descendenter,
då skulle huset, i förutsatta fall, för evärdelig tid tillhöra det i Stockholm
inrättade frimurarebarnhuset. Det hinder, som sålunda genom
donationsbrefvets lydelse förefinnes mot fastighetens afyttrande, skulle
emellertid, enligt hvad Utskottet föreställer sig, kunna aflägsnas, derest
aftal kunde träffas med bemälde Meyers arfvingar, i händelse sådana
ännu finnas, eller i annat fall med frimurarebarnhusets direktion,
om de vilkor, hvarunder en hvar af dem skulle vara villig att afstå
sin eventuel a rätt till meranämnda fastighet, å hvilken staten nedlagt
ej så ringa kostnader. Enligt Utskottets förmenande vore det derföre
särdeles ändamålsenligt, om Kongl. Maj:t ville taga hela denna fråga
under förnyad ompröfning samt i nåder låta verkställa en utredning i
förenämnda hänseende.
På grund af hvad sålunda förekommit och blifvit anfördt hemställer
Utskottet,
att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning
för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall.
Angående
dyrtidstillägi) 72:o. Då de dqrtulstilläqq. Kongl. Makt. för nedannämnde era
för
Akademi- ''
en för de fria
konsterna och
Musikaliska
akademien.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
65
bets- och tjensteman äskat, uppgå till enahanda belopp, som vid förra
riksdagen blifvit samme embets- och tjensteman för innevarande år
tillagda, får, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under
hänvisande till bilagda tabell litt. A, Utskottet tillstyrka,
att Riksdagen må såsom dyrtidstillägg för år 1877
på extra stat anvisa:
a) åt lärare och tjensteman vid Akademien för de fria
konsterna 4,500 kronor; och.
h) åt lärare och tjensteman vid Musikaliska akademien
3,940 kronor.
73:o. För liospitahbyc/gnadsarbeten har vid de båda senaste riks- Angående
dagarne i anledning af Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställ- Tospåalsningar
anvisats tillsammans 1,600,000 kronor; och har Kongl. Maj:t 11U byggnader.
föreslagit Riksdagen att till enahanda ändamål för år 1877 anvisa ett
belopp af 200,000 kronor, med rättighet att för ett följande års arbeten
använda hvad som vid 1877 års slut kunde finnas å anslaget besparadt.
I statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 103) redogöres för den i afseende
på ifrågavarande byggnadsarbeten för den närmaste framtiden uppgjorda
plan, och inhemtas deraf, att 1877 års anslag är afsedt att, jemte hvad af
de hittills beviljade anslagen ännu finnes odisponerad t, användas för fortsättning
af hospitalsbyggnaderna i Lund, Hernösand och Upsala; och tillstyrker
Utskottet,
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t begärt, till
hospitalsbyggnader anvisa för år 1877 till Kongl. Maj:ts
disposition ett extra anslag af 200,000 kronor.
74:o. 1 enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställningar
far Utskottet, under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 7 sid. 104—106) äro till stöd för desamma anförda, tillstyrka,
att Riksdagen må för år 1877 på extra stat anvisa:
a) till understöd åt den vid Mariestaä inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn 5,000 kronor, mot vilkor att
fyra obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta
vård och undervisning;
b) till understöd för den i Stockholm af föreningen för
sinnesslöa barns vard inrättade vårdanstalt 5,000 kronor,
under vilkor att minst tjugo elever och bland dem sex
afgiftsfritt vid anstalten vårdas och undervisas; och
Bih. till Biksd. Prof. 1876. 4 Samt. 1 Afä. 12 Häft. 9
Angående
anslag till
vårdanstalter
för sinnesslöa
barn samt till
ett sjukhem
för spetälska.
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Angående
anslag för
undersökningar
å Björteön.
Angående
anslag till
Lifrustkammaren.
Angående
anslag till f.
d. Kongl. Bibliotekarien
Bydqvist
samt Skandinavisk
etnografiska
samlingen.
c) till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland
inrättade sjukhem för spetälska 7,500 kronor, under vilkor
att 4,000 kronor dessutom för ändamålet af landstinget
anvisas för samma år, och att spetälske sjuke äfven från
andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten emottagne,
så långt utrymmet derstädes sådant kan medgifva.
75:o. Sedan sist församlade Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts
nådiga framställning, beviljat til! fortsättande under åren 1876, 1877 och 1878
af de utaf Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe påbörjade naturhistoriska och
arkeologiska undersökningar på Björkm i Mälaren 15,000 kronor samt deraf
anvisat 5,000 kronor att under år 1876 utgå med 2,500 kronor till bestridande
af kostnaderna för undersökningsarbetet samt 2,500 kronor såsom årsarfvode
åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till statens vederbörande
museer aflemna anträffade fynd, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl.
Maj:t nu föreslagit, tillstyrka,
att Riksdagen må för fortsättande af de naturhistoriska
och arkeologiska undersökningarna på Björkön anvisa
jemväl för år 1877 på extra stat ett belopp af 5,000
kronor, att utgå på sätt och under vilkor, som för innevarande
år blifvit bestämdt.
76:o. Enär för tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och
under musei-intendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordrades, likasom
under de föregående åren, äfven för år] 1877 ett anslag af 600 kronor, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för samma ändamål anvisa nämnda belopp, att
jemväl för år 1877 utbetalas; tillstyrkande Utskottet,
att för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar
må för år 1877 anvisas ett extra anslag af 600 kronor.
77:o. Under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 7 sid. 106—108) finnas anförda till stöd för Kongl. Maj:ts förslag om
beviljande af understöd åt f. d. Kongl. Bibliotekarien J. E. Bydqvist för
fortsatt utgifvande af “Svenska språkets lagaru samt om anslag till förvarande
och vårdande af den utaf Filosofie Doktor A. Hazelius bildade Skandinavisketnografiska
samlingen i hufvudstaden, får, i enlighet med samma förslag,
Utskottet tillstyrka,
att för år 1877 följande extra anslag må af Riksdagen
anvisas, nemligen:
a) till fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska språkets
lagar44 1,500 kronor; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
67
b) till förvarande och vårdande af den Skandinavisketnografiska
samlingen i Stockholm 7,500 kronor.
78:o. Sedan, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o. 7 sid. 107 och
108) är meddeladt, nationalmuseinämnden hos Kongl. Maj:t i underdånighet sen af handr
anmält, att Öfversten m. m. Friherre E. von Vegesack, i egenskap af ombud tecl™n^r
för bildhuggaren Johan Tobias Sergels slägtingar, till nationalmuseum hembjudit
ett större antal handteckning ar, gravyrer och etsningar till ett sammanlagdt
pris af 5,300 kronor, samt nämnden dervid tillika hemstält, att .då. i
fråga varande värdefulla konstföremål, hvilka, enligt hvad intyga,dt blifvit,
vore af Sergels egen hand eller ock af honom sjelf samlade, lämpligen borde
med nationalmusei samlingar införlifvas, men musei disponibla tillgångar
icke medgåfve deras inköpande, Kongl. Maj:t måtte täckas anvisa det för
sådant ändamål erforderliga beloppet, har Kongl. Maj:t, enär det i nationalmusei
stat uppförda årsanslag till kompletterande af äldre mästares arbeten
endast utgjorde ett belopp af 3,500 kronor, samt detta anslag, afsedt^för
alla de till museum hörande olika konstsamlingarne, icke lemnade tillgång
till inköp af ifrågavarande konstsaker, föreslagit Riksdagen att till inlösen
för nationalmusei räkning af omförmälda konstföremål anvisa ett extra anslag
af 5,300 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit, och da det synes Utskottet önskvärdt
att omförmälda, af en stor inhemsk mästare dels utförda och dels samlade
konstföremål blifva för staten förvärfvade, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till inköp för nationalmusei räkning
af en samling handteckningar m. m. efter bildhuggaren
Sergel på extra stat för år 1877 anvisa ett belopp af
5,300 kronor.
79:o. På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 108. och 109) gifver
vid handen, hade Professoren A. E. Nordenskiöld uti en till Kongl. Maj:t bearbetande
ingifven skrift underdånigst anhållit att, för bearbetande af de iakttagelser
och samlingar, som blifvit gjorda under den senaste, under Nordenskiölds t^ica expediledning
företagna expedition till Novaja Zemlja och Jenisej, ett anslag af
10,000 kronor måtte mot redovisningsskyldighet ställas till hans förfogande och samlinatt
utgå under år 1876 eller 1877. Till stöd för denna sin anhållan hade nar.
Professoren Nordenskiöld anfört, att de hemförda samlingarne, af hvilka
hälften, enligt önskan af expeditionens redare, Grosshandlanden Oscar Dickson,
komme att öfverlemnas till riksmuseum i Stockholm, skulle, om de icke inom
kort tid behörigen beai’betades och beskrefves, förlora en stor del af det betydliga
pekuniära och vetenskapliga värde, som de eljest egde, samt att det
äfven för den stora nautiskt-merkantila fråga, som genom undersökningen af
6b Stats-Utekottets Utlåtande N:o 22.
dessa,, nu för första gången af en vetenskaplig expedition besökta trakter
blifvit å. bane bragt, vore af vigt, ej allenast att de fysikaliska, geografiskt
astronomiska och hydrografiska iakttagelserna så snart som möjligt beräknades
och bearbetades, utan äfven en så vidt möjligt fullständig kännedom erhölles
om den djur- och växtverld, som i nämnda trakter uppehölle sig; och hade
Nordenskiöld, efter samråd med åtskillige yngre vetenskapsmän, hvilka förklarat
sig villige att deltaga i det i fråga varande arbetet, på följande sätt
beräknat de för detsamma erforderliga kostnader:
Bearbetning af det matematiskt-geografiska materialet.............. 700 kronor
“ paleontologiska “ ............... ^500 “
LL botaniska u o 500 u
“ zoologiska “ ............... 5000 “
Oförutsedda utgifter..................................................... u
eller tillsammans 10,000 kronor.
^ Sedan ledamöterne af Vetenskapsakademien, Professorerne S. Lovén,
B. Edlund och N. ,J. Andersson häröfver afgifvit yttrande och dervid vitsordat
det stora gagn för vetenskapen, som vore att vänta deraf, att samtliga
under nämnda resa gjorda iakttagelser och samlingar blefve inom kort tid
behörigen bearbetade och beskrifna samt framhållit det önskvärda deri, att
den ifrågasätta . bearbetningen blefve anförtrodd åt svenske vetenskapsidkare,
har kong]. Maj:t nu, i enlighet med hvad nyssnämnde ledamöter af Vetenskapsakademien
hemstält, föreslagit Riksdagen att till Vetenskapsakademiens
disposition, för bearbetande af de under senaste arktiska expedition gjorda
iakttagelser och samlingar, för år 1877 anvisa ett extra anslag af 10,000
Kronor, att Professoren Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas samt af
honom redovisas 1 sammanhang med akademiens egna räkenskaper.
. Pa intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum äro föreslagna att i
afseende å löneförmåner blifva efter viss tids tjenstgöring likstälde''med professorerne
vid universiteten samt do förres tid ej är upptagen af någon föreläsnings-
eller examensskyldighet, torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida
de ej rätteligen borde vara skyldige att sjelfve verkställa bearbetningen
af dylika iakttagelser och samlingar. Enär emellertid på grund af den nu
gjorda framställningen om anvisande af anslag för omförmäla ändamål torde
kunna antagas, att desse tjenstemäns arbetskrafter under den närmaste framtiden
blifva genom andra göromål så strängt anlitade, att de ej skulle.kunna
ega tillfälle egna erforderlig tid åt här ifrågavarande göromål, och det, enligt
hvad här ofvan är nämnd t, synes ligga makt uppå, att bearbetningen af de
under ojnförmälda expedition gjorda iakttagelser och samlingar blifver verkstad
så snart som möjligt, har Utskottet likväl funnit Kong! Mai:ts förevarande
framställning böra vinna Riksdagens bifall; och hemställer förty,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
69
att Riksdagen må till Vetenskapsakademiens disposition,
för bearbetande af de under Professoren Nordenskiölds
senaste arktiska expedition gjorda iakttagelser och samlingar,
på extra stat för år 1877 anvisa ett belopp af
10,000 kronor, att Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas
samt af honom redovisas i sammanhang med akademiens
egna räkenskaper.
O I
80:o. För anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar af Angående ande
Sverige omgifvande haf har Kongl. Maj:t för år 1877 äskat ett extra un\
anslag å 10,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens disposition. af d°e ^Sverige
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 109 och 110) gifver vid omgifvande
handen, är förevarande nådiga förslag föranledt af två särskilda, utaf ledamöterne
i Vetenskapsakademien S. Lovén och F. L. Ekman i ämnet gjorda
och af akademien förordade framställningar; och får Utskottet, under erinran,
hurusom 1869 års Riksdag, i anledning af derom utaf Kongl. Maj:t afgifvet
förslag, för anställande af forskningar i Atlantiska hafvet anvisade ett belopp
af 6,000 riksdaler, samt med framhållande af den för Sverige otvifvelaktigt
mycket större betydelsen af dylika undersökningars anställande i de detsamma
omgifvande vatten tillstyrka
att Riksdagen må till Vetenskapsakademiens disposition
för anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar
af de Sverige omgifvande haf på extra stat för år
1877 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
81:o. Sedan Docenten vid universitetet i Lund Sven Berggren, hvilken Angående inunder
tiden från Augusti månad 1873 till November månad 1875 företagit Centen s°~
en vetenskaplig resa till Nya Zeeland och derifrån hemsändt en betydlig Berggrens
samling växter, innefattande fanerogamer, ormbunkar, hafsalger, lafvar och växt^™lmsvampar,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att tre af de särskilda
samlingar, i hvilka det hemsända materialet skulle komma att fördelas, måtte
till ett pris af sammanlagdt 6,000 kronor för statens räkning inlösas för att
tilldelas universiteten i Upsala och Lund samt naturhistoriska riksmuseum
i Stockholm, samt Professoren vid universitetet i Lund J. (1. Agardh och
Adjunkten vid samma universitet F. W. C. Areschoug uti en den underdåniga
ansökningen bifogad skrift intygat, att berörda samlingar vore värdefulla
och rikhaltiga, de befintliga exemplaren i godt skick, samt att i synnerhet
samlingen af mossor och alger, af hvilka de förra utgjort föremål för
Berggrens specialstudier, torde vara att räkna bland de största, som hittills
från Nya Zeeland kommit till Europa, och att de innehölle nya och
vigtiga bidrag till kännedom om nämnda ös rika och egendomliga växt
-
70
Statn-Utskottets Utlåtande N:o 22.
verld; så och efter det ledamöterne af Vetenskapsakademien, Professorerne
P. F. Wahlberg och N. J. Andersson samt Akademiadjunkten T. M. Fries
uti infordradt utlåtande af anförda skäl tillstyrkt bifall till förenämnda ansökning,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1877 bevilja ett
extra anslag å 6,000 kronor, att användas till inlösen för universiteten och
för naturhistoriska riksmuseum af ifrågavarande växtsamlingar.
Då de skäl, som sålunda och i öfrigt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid. 111) blifvit anförda till stöd för förevarande nådiga framställning, icke
kunnat annat än af Utskottet godkännas, får Utskottet, under uttryckande
af den förväntan, att ej några särskilda anslag skola komma att ifrågasättas
vare sig för ordnande eller vidare bearbetning af här ifrågavarande samlingar,
hemställa,
att Riksdagen må, till inlösen för universiteten och för
naturhistoriska riksmuseum af tre utaf Docenten S. Berggren
till staten hembjudna växtsamlingar, för år 1877 bebevilja
ett extra anslag af 6,000 kronor.
iösen^afG^dc 82:0. ^ sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 112) inhemtas,
Vyiders etno- hade naturforskaren Gustaf de Vylder hos Kongl. Maj:t i underdånighet
grafiska och anhållit, att de af honom under resor i södra Afrika samlade och deririska
''samiin- Rån hemförda naturhistoriska och etnografiska föremål måtte för naturgar.
historiska riksmusei räkning inlösas, öfver hvilken ansökning Vetenskapsakademien
afgifvit utlåtande och dervid åberopat ett af särskilda bland akademiens
ledamöter utsedde komiterade i ämnet inhemtadt yttrande, af hvilket
hufvudsakligen framginge, att den etnografiska samlingen, omfattande omkring
200 föremål af olika slag, vapen, klädedrägter, husgeråd, prydnader,
musikaliska instrument m. m., kunde uppskattas till ett pris af 2,000 kronor
och egde ett så mycket större värde, som med hvarje år, och allt efter det
europeiska vapen och husgeråd genom ett lifligare handelsbyte blefve spridda
bland Syd-Afrikas infödingar, de af dessa sjelfva förfärdigade effekter mer
och mer försvunne, så att inom en nära framtid sammanbringandet af en
dylik samling af så rikhaltig och mångsidig beskaffenhet troligen icke skulle
blifva möjligt; att samlingarne af ryggradsdjur syntes, så vidt deras värdering
kunnat summariskt verkställas utan de dithörande föremålens noggrannare
bestämning, med ledning af de i naturaliehandeln gällande pris för dylika
föremål, motsvara en summa af 4,500 kronor; att de hemförda entomologiska
samlingarne åter med skäl ansåges kunna uppskattas till ett värde af 2,000
kronor. Dessutom hade de Vylder i Cap-staden qvarlemnat dels en samling
af fjärilsmetamorfoser, upptagande omkring 300 arter, och dels en samling
preparerade spindlar till ett antal af omkring 3,000 individer. Dessa sistnämnda
samlingar, hvilka icke kunde uppskattas till lägre pris än 8,000
Btats-Utslcottels Utlåtande N:o 22-
71
kronor, vore säkerligen de enda i sitt slag, som blifvit i en främmande
verldsdel sammanbragta; och då föremålen utan tvifvel skulle befinnas preparerade
med de Vylders i detta hänseende väl kända skicklighet, samt framför
allt samlingen af fjärilsmetamorfoser borde vara af största vetenskapliga
vigt och intresse, ansåge komiterade dessa samlingar i högsta grad förtjenta
att för riksmuseum förvärfvas.
Härtill komme vidare samlingarne af lägre evertebrater, som utgjordes
af i sprit förvarade föremål till en del från hafvet, men mest från landet
och sötvattnen, och hvilka i ett helt borde antagas till ett värde af 500 kronor.
Med anledning af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till Kongl. Maj:ts disposition för inlösen af de Yylders ifrågavarande
samlingar till det af bemälde komiterade uppskattade värde bevilja
ett extra anslag af 17,000 kronor; dock att, enär af berörda summa det
för samlingarna af fjärilsmetamorfoser och preparerade spindlar beräknade
belopp, 8,000 kronor, icke borde utbetalas förrän styrkt blifvit, att dessa
samlingar till naturhistoriska riksmuseum aflemnats, af den ofvan nämnda
summan endast 9,000 kronor måtte anvisas att år 1877 utgå.
Antagligen torde i fråga varande, enligt kompetente personers vitsordande,
särdeles rikhaltiga och värdefulla samlingar vara af den beskaffenhet,
att desamma böra åt Riksmuseum bevaras; och då Utskottet förutsätter,
att statsverket ej må komma att betungas genom några ytterligare utgifter
för desammas ordnande eller framtida bearbetning, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts disposition till inlösen
för naturhistoriska riksmusei räkning af G. de Yylders
naturhistoriska och etnografiska samlingar bevilja
ett anslag af 17,000 kronor samt deraf till utgående under
år 1877 på extra stat anvisa 9,000 kronor.
83:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remit- ff^Tcntanterad
motion (N:o 22) har Herr P. von Möller föreslagit, att Riksdagen slag till förmåtte
bevilja ett extra anslag af 4,500 kronor mot redovisningsskyldighet,
att under innevarande år utgå till Vetenskapskademien till förökande af det sia riksmunaturhistoriska
riksmuseets zoologiska afdelning. seets zoologi
Enligt hvad en i afskrift motionen bifogad skrifvelse gifver vid handen/ aa 6 nm9‘
har Yetenskapsakademien hos Kongl. Maj:t gjort framställning om anvisande
af berörda belopp, hvilket vore afsedt för förvärfvande af två fullständiga
skelett af llålivcilen. Utskottet vill visserligen icke bestrida, att det för
naturhistoriska riksmuseet kunde vara af intresse att komma i besittning af
berörda båda skelett, men, då, enligt hvad af handlingarne inhemtas, framställning
i ämnet blifvit af Vetenskapsakademien till Kongl. Maj:t ingifven,
har Utskottet icke kunnat finna det lämpligt att Riksdagen skulle, innan
72
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Kongl.^ Maj;t varit i tillfälle att taga frågan under ompröfning, deruti vidtaga
någon åtgärd; hemställande alltså Utskottet,
att Herr P. von Möllers förevarande förslag icke må
af Riksdagen bifallas.
AfrlqTsatt yr 84:°'' Utl en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155) har
ujipiritaude af f,fl & Larsson, under anförande att, då genom den snart förestående
Ä flyttningen af Kongl. bibliotekets samlingar till dess nya lokal i Humlegårm
torv a- (len’ den nordöstra flygeln af Kongl slottet, hvilken hittills varit afsedd för
r 0fienthg>? samlin8''ai:s förvarande, blefve ledig, samt ej mindre ökadt utrymme
samlingar. gi fordrades föl de i nationalmuseum inrymda samlingar än äfven lämp
ligare
förvaringsrum borde beredas för de af framlidne Konung Carl XV
till svenska staten skänkta samlingar, hvilka ännu qvarstode på Ulriksdals
slott, der de icke kunde vinna den tillgänglighet eller göra den nytta, som
om de vore förvarade inom hufvudstaden, alla skäl syntes tala derför, att
de ledigblifvande lägenheterna i nordöstra slottsflygeln, så vidt lämpligen ske
kunde, användes lör omlörmälda ändamål, föreslagit, att Riksdagen måtte till
inrednings- och flyttningsarbeten, som redan före 187 7 kunde vidtagas, anvisa
ett belopp af 25,000 kronor samt med anmälan härom hos Kongl.
Maj:t göra framställning derom, att nordöstra flygeln af Kongl. slottet måtte,
eftei Kongl. bibliotekets flyttning derifrån, användas tdl inrymmande ej
mindre af de samlingar i nationalmuseum, hvilka lämpligast kunde derifrån
förflyttas, till beredande af tillräckligt utrymme för öfriga samlingar; än äfven,
om så lämpligen ske kunde, af do utaf framlidne Konung Carl XV
till svenska staten skänkta samlingar, samt att Kongl. Maj:t täcktes till
nästa års Riksdag göra framställning om det anslag, som för verkställighet
häraf kunde erfordras.
0 . Af motionärens anförande framgår, att de samlingar, som, enligt hans
as!gt, borde flyttas från nationalmuseum till ifråga varande slottsflygel, äro
de, som tillhöra den s. k. klädkammaren och lifrustkammaren. Jemväl, enligt
Utskottets förmenande, skulle det vara lämpligt och önskvärdt, om så
val berörda samlingar som de nu å Ulriksdals slott förvarade kunde inrymmas
uti ofta omtalade slottsflygel, och Utskottet har derföre icke velat underlåta
att uttala sitt gillande af det mål motionären med sin framställning
asyftat. Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna, det förslag
om upplåtande af någon del utaf det Kongl. slottet till ändamål af här i
fråga varande beskaffenhet icke lämpligen bör från representationen utgå,
pa grund hvaraf och enär för öfrigt den af motionären åsyftade slottsflygeln
icke lärer förr än efter utgången af nästkommande år blifva tillgänglig för
anställande af de säkerligen ganska betydliga reparations- och inrednings
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
73
arbeten, som skulle erfordras, innan den blefve passande för det af motionären
föreslagna användandet af densamma, Utskottet föranlåtes hemställa,
det Herr L. O. Larssons förevarande motion för närvarande
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
85:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet Angående i
remitterad motion (N:o 104) har Herr Grefve Eric Sparre af anförda skal {.^andeafen
föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att ställa till Kongl. Maj:ts disposition rätts- och
ett belopp af 500,000 kronor eller räntan å berörda belopp efter fem procent
med 25,000 kronor årligen, att användas för inrättande i Stockholm af versitetsfakulen
rätts- och statsvetenskaplig universitetsfakultet. tet l^c]c''
Det mål, motionären med förevarande framställning åsyftar, eller den
juridiska bildningens i vårt land höjande, är otvifvelaktigt i hög grad behjertansvärdt.
Huruvida emellertid detta mål lämpligen skulle kunna vinnas
genom vidtagande af åtgärder i den rigtning, motionären nu föreslagit, eller
om ej detsamma i viss mån skulle kunna ernås genom en förändrad anordning
af studierna vid universiteten samt särskildt genom stegrade fordringar
i den för de juridiska embetsexamina stadgade förberedande examen, torde,
enligt Utskottets förmenande, icke vara fullt utredt. Att dessa studier måste
blifva lidande, derest de personer, som egna sig åt desamma, ej ega tillräcklig
underbyggnad, lärer icke kunna bestridas. Denna fråga tillkommer
det emellertid icke Utskottet att närmare utreda, men, enär densamma torde
böra ega inflytande på bedömandet af lämpligheten att i hufvudstaden inrätta
en så beskaffad fakultet, som nu föreslagits, har den likväl synts bär
böra antydas.
Förutom att utredning i omförmälda hänseende saknas, torde äfven
andra omständigheter för närvarande göra det betänkligt att beträda den
väg, motionären föreslagit. Af motionärens framställning framgår nemligen
icke, huruvida den föreslagna nya fakulteten skulle hafva en öfver-, sidoeller
underordnad ställning till de juridiska fakulteterna vid de båda universiteten,
lika litet som något bestämdt förslag ännu föreligger med afseende
å läroämnen och examina vid den i fråga satta hufvudstadsfakulteten. Jemväl
torde det vara nödvändigt att, innan en dylik fakultet inrättas, föreskrifter
eller åtminstone förslag till sådana finnas uppgjorda angående den kompetens
till erhållande af befattningar i statens tjenst, som skulle förvärfvas
genom afläggande af examen vid samma fakultet. Dessutom har det synts
Utskottet, som om, vid det förhållande att möjligen en högskola i Stockholm
kan komma till stånd, det borde tillses, huruvida icke denna högskola lämpligen
skulle kunna sättas i samband med den nu föreslagna rätts- och statsvetenskapliga
fakulteten.
Då således utredning saknas i flera frågor, som otvifvelaktigt mycket
Bih. till Riksd, Fvot. 181 <1. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 10
74
Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 22.
nära beröra förslaget om inrättandet i Stockholm af omförmälda fakultet,
samt dylik utredning icke lärer kunna åstadkommas, utan att frågan först
blifver underkastad Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har Utskottet, med fullt
erkännande af den stora vigten och betydelsen af den juridiska bildningens
höjande, likväl funnit sig böra hemställa,
att Grefve E. Sparres förevarande motion för närvarande
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Ang. i [råga 86:0 Herr Sven Nilsson i Österslöf har uti en inom Andra Kammaren
stöd åt Art i-™ ckt motion (N:o 149) af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte besten
N. M. vilja ö,000 kronor till understöd för Artisten N. M. Mandelgren för utgifMandelgren.
yan(je af första, häftet af en atlas till Svenska folkets odlingshistoria från
äldre till senare tider, med skyldighet för Mandelgren att af samma häfte
till staten aflemna så stort antal exemplar, som enligt boklådspriset motsvarade
det för ändamålet anvisade anslaget.
Artisten Mandelgren har under åren 1864—1873 varit i åtnjutande
af ett understöd till belopp af 1,500 kronor för hvarje år, och är, jemlikt
Riksdagens år 1873 fattade beslut, eu årlig pension till enahanda belopp
honom för hans återstående lifstid från allmänna indragningsstaten tillför
säkrad.
Yid sådant förhållande, och då Utskottet ej är i tillfälle att bedöma
värdet af de teckningar, som nu vore afsedda att af trycket utgifvas,
hemställer Utskottet,
att Herr Öven Nilssons i Österslöf förevarande motion
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Ang. i fråga 87:o Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 11) har Herr
M åtUDok- & A- HecUund föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja Doktor M. Wiberg
tor M. Wi- ett understöd till belopp af 10,000 kronor, såsom ett erkännande af hans ut
berg.
märkta verk, Logaritmtabeller, uträknade och tryckta genom den af honom
konstruerade räknemaskinen.
Utskottet erkänner i fullt mått det särdeles förtjenstfull a och utmärkta
uti ifråga varande arbete; men då frågor af den beskaffenhet som den här
förevarande lämpligen böra underkastas Kongl. Maj:ts ^pröfning, innan de
blifva föremål för Riksdagens afgörande, föranlåtes Utskottet likväl att hemställa,
det Herr 8. A. Hedlunds förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 Mars 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
75
Reservationer:
vid lista punkten (angående nya aflöningsstater för universiteten),
af Herr Liss Olof Larsson.
af Herr Sven Nilsson: »Då för åtnjutande af de åt en del professorer
och adjunkter anslagna jordar, och inkomster af prebendepastorat, samma
vilkor icke blifvit fästadt, som för de anslagna spanmålslönerna, och då
åtskilliga äldre professorer och andra tjensteman vid universitetet i Lund
äro berättigade att uppbära den åt dem anslagna spanmålen in natura jemte
forsellön och derigenom betinga sig ett högre pris än medelmarkegångspriset,
hvarigenom åtskilliga tionde skyldiga hemman få erlägga högre lösen för
densamma än andra, har jag ansett att, såsom vilkor för åtnjutande af de
föreslagna lönetillökningarne, jemväl föreskrifter borde bestämmas för bibehållandet
af inkomsterna utaf dessa jordar och prebendepastorat, i likhet
med hvad som blifvit föreslaget i afseende på spanmålslönerna; samt att för
de äldre professorer och tjensteman vid Lunds universitet, som ega rätt att
uppbära den åt dem anslagna lönespanmålen in natura, det vilkor bort bestämmas,
att de åtnöjas med att emottaga lösen för densamma efter raedelmarkegångspris,
eller detsamma som redan nu gäller för de yngre professorerne.
Äfven den ved, som nu uppbäres af en del lärare och tjenstemän vid
universiteten, borde hafva inberäknats i deras lönebelopp efter samma norm,
som för spanmålen blifvit föreslagen.»
af Herr Jöns Rundbäck: »Då jag hyst och hyser den åsigten, att man,
vid ^bestämmandet af proportionen emellan lön och tjenstgöringspenningar å
alla stater, som förekomma att nu regleras å åttonde hufvudtiteln, bort förfara
på samma sätt som vid regleringen å staterna för rikets hofrätter, eller
så, att lönen bort bestämmas till två tredjedelar och tjenstgöringspenningarne
till en tredjedel af hela aflöningsbeloppet, samt då närmare föreskrifter
saknas om och på hvad vilkor tjenstgöringspenningarne skola afstås i de å
åttonde hufvudtiteln förekommande stater; så har jag hvarken i denna punkt
eller öfriga likartade kunnat dela Utskottets uppfattning och derför velat
på detta sätt dclgifva min afvikande åsigt.»
76
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.
vid 2:dra punkten (angående ombildning af adjunkturerna vid universiteten
m. m.) af Herr Liss Olof Larsson.
vid 2:drci punkten mom. c (angående underdånig anhållan om ny
plan för adjunktsinstitutionens ombildning m. m.) af Herr C. Ekman.
vid å:de punkten (angående anslag till det språkliga seminariet i
Lund) af Herr Liss Olof Larsson.
vid B:te punkten (angående ny afiöningsstat för Karolinska institutet
m. m.)
af Herr Liss Olof Larsson.
af Herrar Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Sven Nilsson i Efveröd,
Jonas Andersson och G. J. Svensén: »På det tjenstgöringspenningarne ma,
åtminstone i högre grad, än om Kongl. Maj:ts åt Utskottet tillstyrkta
aflöningsförslag antages, motsvara det ändamål, för hvilket de äro afsedda,
nemligen »att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring,
» utan att andra medel derför må behöfva allt för mycket anlitas,
anse vi, att såsom regel bör antagas, att den fasta lönen skall utgöra
två tredjedelar och tjenstgöringspenningarne en tredjedel af hela aflöningsbeloppet,
der detta senare är till fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
föreslaget.»
vid 6:te punkten (angående inrättande af en profession d allmän helsovårdslära
vid Karolinska institutet) af Herrar F. Neder stjerna., L. Nordenfelt,
G. Petre och R. Montgomery Cederhielm, hvilka ville tillstyrka, att
det af Kongl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 6,000 kronor, måtte å Karolinska
institutets stat uppföras.
vid 9:de punkten (angående Friherre A. H. Focks motion om uppförande
å Karolinska institutets stat af 3,000 kronor till lön åt en laborator
i experimentel fysiologi) af Herrar C. Ekman och F. Heder stjerna, hvilka
hemstälde, att Riksdagen måtte för det af motionären angifna ändamål på
extra stat för år 1877 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
vid i2:te punkten mom. a (angående Herr C. J. Svenséns motion om
utvidgning af elementarläroverket i Oskarshamn) af Herr C. J. Svensén.
vid Udde punkten (angående aflöningen för lärare och lärarinnor vid
småskolor) af Herr Sren Nilsson.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
77
vid 19:de punkten mom. h (angående ny lönestat för teknologiska
institutet)
af Herr G. Petre.
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfeldt, J. E. Johansson och J. E. Billström,
hvilka, i afseende å lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
ansågo de senare böra bestämmas, i närmast jemna tal, till minst
30 procent af omförmälda lönebelopp, i likhet med ungefärliga medelsiffran
för de tjenstgöringspenningar, som innevarande riksdag blifvit bestämda vid
de under andra hufvudtiteln verkstälda löneregleringar.
af Herr Liss Olof Larsson.
af Herrar Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Sven Nilsson i Efveröd
Jonas Andersson och C. J. Svensén, hvilka åberopade den reservation de
vid 5:te punkten här ofvan anmält.
vid 30:de punkten (angående anslagstillökning för meteorologiska observationer)
af
Herrar L. Norden felt och Grefve L. af Ugglas, hvilka yrkade,
att föreståndaren för meteorologiska centralanstalten måtte erhålla lika aflöning
med universitetens professorer, eller 6,000 kronor;
af Herr Friherre C. Skogman, som hemstälde:
att bemälde föreståndare måtte erhålla i löneinkomst 6,000 kronor, att
utgå på sätt för intendenterne vid naturhistoriska riksmuseum kunde blifva
bestämdt;
att amanuensen måtte erhålla lön af 3,000 kronor med ålderstillägg
efter fena år af 500 kronor och efter ytterligare fem år af 500 kronor;
samt
att anslaget således måtte sättas till 21,000 kronor och upptagas såsom
reservationsanslag.
af Herr Liss Olof Larsson.
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfeldt, J. E. Johansson och J. E. Bills
tro in, hvilka hänförde sig till hvad de under punkten 19 här ofvan yttrat.
af Herrar (Jarl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Sven Nilsson i Efveröd,
Jonas Andersson och C. J. Svensén, hvilka åberopade sin vid punkten 5
här ofvan antecknade reservation.
vid 3.2 punkten mom. a (angående anslagsförhöjning för naturhistoriska
riksmuseum)
af Herrar L. Norden felt, Friherre C. Skogman och Grefve L. af Ugglas,
hvilka yrkade att, med bifall till hvad Herr C. F. Wsern i motion N:o
35 föreslagit, aflöningen för intendenterne vid naturhistoriska riksmuseum
i
78
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
måtte bestämmas till G,000 kronor, att utgå på sätt lör universitetens professorer
blefve bestämdt.
åt Herr Liss Olof Larsson.
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfddt, J. E. Johansson och J. E. Billström,
hvilka åberopade hvad de vid punkten 19 här ofvan yttrat.
af Herr Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Sevn Nilsson i Elveröd,
Jonas Andersson och C. J. Svensén, som åberopade sin reservation vid punkten
5 här ofvan.
vid 33:dje punkten (angående förhöjning i Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitetsakademiens aflöningsanslag)
af Herr Liss Olof Larsson,
af Herrar E. Key, P. O. Hörnfddt, J. E. Johansson och J. E. Billström,
hvilka äfven här åberopade hvad de vid punkten 19 yttrat.
af Herrar Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Sven Nilsson i Efveröd,
Jonas Andersson och C. J■ Svensén, hvilka åberopade sin reservation vid punkten
5 här ofvan.
vid 48:de punkten (angående anslag för restauration af Linköpings
domkyrka) af Herrar Liss Olof Larsson, Sven Nilsson i Efveröd och Jons
Rundbäck.
vid 49:de punkten (angående tillbyggnad vid bibliotekshuset i Up
sala)
af
Herrar C. Ekman, F. Hederstjerna och Grefve L. af Ugglas.
af Herrar Grefve G. Beckfriis, J. Widén, P. J. F. von Strokirch, E.
Key, P. O. Hörnfddt, J. E. Johansson och C. J. Svensén, hvilka yttrade:
“För oss vill det synas, som om den särdeles nödvändiga utvidgningen
och förbättringen af ifrågavarande biblioteksbyggnad skulle på det bästa
och ändamålsenligaste sättet kunna vinnas genom den af Kong!. Maj:t nu
föreslagna plan. Enligt båda de andra förslagen skulle nemligen åtminstone
framdeles husets tredje våning komma att användas för bibliotekets behof,
hvilket otvifvelaktigt ej skulle kunna vara annat än olämpligt i betraktande
af de olägenheter, som måste vara förenade med att i en så högt belägen
våning inrätta lokaler, afsedda att inrymma böcker, hvilka, såsom allmänt
bekant, hafva en särdeles betydlig tyngd, äfvensom med afseende derå, att
genom en dylik anordning stor obeqvämlighet skulle uppstå ej blott för
bibliotekets tjenstemän utan äfven för besökande; samt ett bitall till Utskottets
förslag onekligen skulle leda till betydligt ökade kostnader, genom föranskaffandet:''af
annan solennitetssal, hvartill Riksdagen icke då torde kunna
undandraga sig att anslå nödiga medel.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
79
Yi hemställa alltså,
att Riksdagen må till uppförande af en flygelbyggnad
och anbringande af värmeledning i bibliotekshuset i Upsala
bevilja 162,000 kronor samt deraf till utgående under år
1877 på extra stat- anvisa ett belopp af 7)0,000 kronor.“
af Herr Friherre C. Skogman, som yttrade: “Ehuru icke i allo instämmande
i motiveringen af ofvanstående reservation, biträder jag det deruti
gjorda yrkandet. “
af Herr L. Norden/''eif, som utlät sig: “Emot den af lvongl. Maj:t
föreslagna plan till utvidgning af biblioteksbyggnaden i Upsala anser jag
med starka skäl kunna invändas:
att byggnaden efter detta förslag blefve mycket missprydande och föga
förbättrad, äfven om ännu en flygel tillbyggdes;
att den blefve mycket obeqväm, emedan läsrummen komme i ena
ändan af huset, samt emedan trappan till utlåningsrummet blefve för trång;
att flygeln komme att bortskymma ljuset från en del af den öfriga
byggnaden;
att planen är kostsammare, än nödigt, emedan flygeln, för att icke
borttaga allt för mycket ljus från hufvudbyggnaden, måste göras låg och
smal samt derföre lång, och emedan uppvärmning från husets ena ända
medför särskilda kostnader;
samt att denna plan förutsätter ytterligare kostnad för tillbyggnad af
ännu en flygel.
Jag anser fördenskull Kongl. Maj:ts proposition icke böra obetingadt
bifallas. Lika med Utskottet anser jag, att hvarje tillbyggnad eller förändring
åt det ifrågavarande huset bör utgå från den förutsättningen, att
samlingssalen i tredje våningen så snart som möjligt bör användas till bibliotek.
Den anmärkta svagheten af bjelklagret i denna våning kan lätt afhjelpas
genom anbringande af pelare derunder, och böckerna kunna flyttas
derifrån och tillbaka med hissverk.
Det af Arkitekten Stenhammar år 1873 upprättade förslaget, att använda
en del al trapphuset till bokrum, lider visserligen af den olägenheten,
att, den trappa han föreslagit är för smal, för att tjena till uppgång till
samlingssalen, men dels möter intet hinder att göra denna trappa dubbelt
så bred, förlagd på samma sätt, som Herr Stenhammar föreslagit, eller annorlunda,
då hela trapphuset, om så nödigt finnes, kan förlängas, dels kan
man, till fördel för husets utseende, anbringa ett prydligt och lagom rymligt
nytt trapphus på framsidan, eller den östra, och inreda hela det nuvarande
trapphuset till läs- och bokrum, dels kan man, med bibehållande af
den nuvarande trappan, förlägga de behöfliga läs- och bokrummen uti en
80
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
midt bakom det nuvarande trapphuset förlagd tillbyggnad, hvilken med sin
ena sida kunde stå i förbindelse med den stora trappan, hvarjemte böckerna
med tillhjelp af en liten hängande rälväg kunde transporteras till och från
läsrummen; dels kan man ock lägga värmeapparaten under vestibalen eller
annorstädes nära midten af huset och utvidga detta genom två mindre, åt
båda sidorna framspringande tornbyggnader utom husets båda ändar.
Hvilket som helst af dessa förslag blefve sannolikt billigare och lämpligare
för ändamålet, än det nu af Ivongl. Maj:t gillade förslaget. Herr
Stenhammars förslag af 1873 beräknades till 120,000 kronor, och om dertill
lägges 22,000 kronor för utvidgning eller förändring af detta förslag,
så synes mig lämplig förbättring af bibliotekshuset kunna astadkommas för
142,000 kronor.
Att, såsom Utskottet föreslagit, till framtiden uppskjuta all tillbyggnad
synes mig icke lämpligt, emedan särskilda läsrum synas mig af behofvet
högeligen påkallade samt det kan dröja ganska länge, innan samlingssalen
kan undvaras.
Med anledning häraf föranledes jag föreslå,
att Riksdagen ville till anbringande af läsrum och
värmeledning i bibliotekshuset i Upsala samt utvidgning
af detta hus bevilja 142,000 kronor och deraf till utgående
under år 1877 på extra stat anvisa ett belopp
af 50,000 kronor.“ *
Vid 51:de punkten (angående ombyggnad af folkskolelärarinnesemenariebyggnaden
i Stockholm) af Herr Liss Olof Larsson.
Vid 69:de punkten (angående anslag till veterinärinrättningen i Skara)
af Herr Liss Olof Larsson.
Vid 79:de punkten (angående anslag till bearbetande af de under senaste
arktiska expedition gjorda iakttagelser och samlingar) af Herrar Liss
Olof Larsson och J. E. Johansson.
Herrar Grefve Cr. Sparre och Jöns Rundbäck hafva begärt fa antecknad
t, att de hos Utskottet icke deltagit i behandlingen af 49:de—87:de
punkterna af förevarande utlåtande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:,o 22.
81
Litt. A.
Förteckning (ifver de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg under
Åttonde hufvudtiteln för år 1877.
Riksarkivet.
Riksarkivarien .....................
1 aktuarie...........................
i 1 <l:o ...........................
i 1 förste amanuens...............
1 d:o ...............
1 andre amanuens...............
1 d:o ..............
Kongl. Biblioteket.
Bibliotekarien ..........................
vice bibliotekarien....................
1 förste amanuens....................
1 d:o ....................
1 andre amanuens....................
Nationalmuseum.
Intendenten .............................
1 amanuens .............................
1 d:0 .............................
Domkapitlens expeditioner.
I Löneförbättringar åt konsistorienotarier
konsistorieamanuenser......................w...
Bih. till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami.
Nuvarande aflöning. |
Dyrtids- tillägg. |
1 Summa. |
||||
5,000 |
1,000 |
6,000 |
||||
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
|
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
||
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
1,000 |
200 |
— |
1,200 |
— |
||
Sgr |
_ |
3,520 |
— |
— |
— |
|
5,000 |
1,000 |
6,000 |
||||
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
|
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
|
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
Sgr |
2,720 |
— |
— |
— |
||
2,500 |
500 |
3,000 |
||||
1,500 |
.... |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
1,500 |
— |
300 |
1,800 |
— |
||
Sgr |
1,100 |
— |
— |
•- |
||
och |
||||||
18,580 |
— |
3,716 |
— |
22,296 |
— |
|
l Afd. 12 Höft. |
11 |
82
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Nuvarande aflöning. |
Dyrtids- tillägg. |
| Summa. |
||||
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg. |
||||||
Föreståndaren (utom 400 kronor för sekre- |
||||||
teraregöromålens bestridande)..................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
|
1 lektor .............................................. |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
|
2 d:o ......................................................... |
7,000 |
_ |
1,400 |
— |
8,400 |
— |
1 lärare ......................................................... |
1,500 |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
1 d:o ......................................................... |
1,200 |
240 |
— |
1,440 |
_| |
|
1 (1:0 |
900 |
— |
180 |
— |
1,080 |
_| |
1 d:0 ..................... |
900 |
— |
180 |
— |
1,080 |
— |
1 d:o ......................... |
700 |
- |
140 |
— |
840 |
— |
1 d:o ................... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
|
1 d:o ..................... |
600 |
120 |
— |
720 |
— |
|
1 (ko ......................................................... |
400 |
_ |
80 |
— |
480 |
— |
1 bibliotekarie.............. ...... |
250 |
— |
50 |
— |
300 |
— |
1 verkmästare ................................................ |
2,500 |
500 |
— |
3,000 |
— |
|
1 vaktmästare ............... |
700 |
— |
50 |
— |
750 |
— |
Sgr |
— |
— |
4,760 |
— |
— |
|
Slöjdskolan i Stockholm. |
||||||
Föreståndaren ........ |
5,000 |
_ |
1,000 |
6,000 |
||
Bibliotekarien och materialförvaltaren |
1,200 |
— |
240 |
— |
1,440 |
_! |
Matrikelföraren ............... |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
___ |
Sekreteraren................................................... |
400 |
— |
80 |
.- |
480 |
_| |
1 öfverlärare................................................... |
2,300 |
— |
460 |
— |
2,760 |
— |
1 d:o .............. |
2,300 |
~ |
460 |
— |
2,760 |
— |
1 (ko ................................................... |
2,200 |
440 |
— |
2,640 |
— |
|
1 (ko |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
1 d:o |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
1 (l:o ................................................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
1 (ko ................................................... |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
— |
1 (1:0 |
1,300 |
— |
260 |
— |
1,560 |
— |
1 d:o .................................................. |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
—1 |
1 (ko ................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
—i |
1 (ko ................................................... |
900 |
180 |
— |
1,080 |
—! |
|
1 (1:0 ..................................... .............. |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
—i |
i d:o ................... |
700 |
— |
140 |
— |
840 |
|
17 underlärare med aflöning lägst 150 och |
6,400 |
— |
1,280 |
_ |
7,680 |
J |
Transport |
— |
_ |
6,700 |
_ |
— |
—i |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
83
Nuvarande |
Dyrtids- |
Summa. |
||||
aflöning. |
tillägg. |
|||||
Transport |
6,700 |
|||||
Biträdande lärare |
8,000 |
— |
1,600 |
_ |
9,600 |
— |
Undervisning i varukännedom Undervisningens förstärkande i ordinarie äm- |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
|
nen ............................................................ |
500 |
100 |
— |
600 |
— |
|
Undervisning i extra ämnen och allmänna |
||||||
föredrag ...................................................... |
3,850 |
770 |
— |
4,620 |
||
1 maskinist ................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
2 portvakter................................................... Vård och skötsel af värmeledningen samt |
400 |
80 |
480 |
|||
ventilationsapparaten ................................. |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
Sgr |
— |
— |
9,730 |
— |
— |
— |
Tekniska söndags- och aftonskolan i |
||||||
Eskilstuna. |
||||||
Föreståndaren ................................................ |
450 |
— |
90 |
— |
540 |
— |
1 lärare ......................................................... |
700 |
— |
140 |
— |
840 |
— |
1 d:o ......................................................... |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
— |
2 d:o ........................................................ |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 d:o ......................................................... |
450 |
— |
90 |
— |
540 |
— |
1 d:o ......................................................... |
350 |
— |
70 |
— |
420 |
— |
1 d:o ......................................................... |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
■— |
1 (ko ........................................................ |
150 |
— |
30 |
— |
180 |
— |
Kassaförvaltaren............................................. |
30 |
— |
6 |
— |
36 |
— |
Vaktmästaren ............................................... |
250 |
— |
125 |
— |
375 |
— |
Sgr |
— |
— |
911 |
— |
— |
|
Gymnastiska centralinstitutet. |
||||||
1 öfverlärare................................................... |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
1 d:o ................................................... |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
1 (ko ................................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 lärare ........................................................ |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
1 (ko .......................................................... |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
1 d:o ....................................................... |
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
1 lärarinna..................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 d:o .................................................... |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
— |
1 sekreterare................................................... |
750 |
— |
150 |
-- |
900 |
— |
Sgr |
— |
— |
3,910 |
— |
— |
__ |
84
Stats- Utskottet» Utlåtande N:o 22.
I Nuvarande |
| Dyrtids |
|||||
aflöning. |
tillägg. 1 '' |
o limma. |
||||
Sundhetskollegium. |
||||||
1 sekreterare................................................... |
3,500 |
_ |
700 |
_____ |
4,200 |
|
1 kamererare ................................................ |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
_ |
1 ombudsman och fiskal................................. |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
_ |
1 aktuarie och registrator.............................. |
2,500 |
-. |
500 |
— |
3,000 |
|
1 notarie........................................................ |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
_ |
1 kanslist ...................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
|
2 d:o ..................................................... |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
|
Sgr |
— |
— |
3,540 |
— |
— |
— |
Provincialläkarne. |
||||||
1 provincialläkare .......................................... |
2,000 |
— |
400 |
_ |
2,400 |
_ |
26 d:o .......................................... |
52,000 |
— |
10,400 |
— |
62,400 |
— |
1 d:o .......................................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
1 |
111 d:o .......................................... |
166,500 |
— |
33,300 |
— |
199,800 |
|
Sgr |
— |
— |
44,400 |
— |
— |
__ |
Farmaceutiska institutet. |
||||||
1 laborator...................................................... |
1,500 |
_ |
300 |
. |
1,800 |
|
1 amanuens ................................................... |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
Sgr |
— |
380 |
— |
— |
||
Undervisningsanstalter för barnmorskor. |
||||||
Stockholms undervisningsanstalt: |
||||||
1 adjunkt ..................................................... |
300 |
_ |
60 |
__ |
360 |
|
1 biträdande lärare ........................... |
1,000 |
_ |
200 |
.__ |
1,200 |
_! |
1 förestånderska.............................. |
250 |
_ |
50 |
_ |
300 |
|
1 instruktionsbarnmorska ............. |
600 |
_ |
120 |
720 |
: |
|
Barnmorskeläraren.......................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
|
Göteborgs undervisningsanstalt: |
||||||
1 barnmorskelärare .................................. |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
1,800 |
|
1 förestånderska.......................................... |
450 |
_ |
90 |
_ |
540 |
|
1 biträdande lärare ....................................... |
1,000 |
200 |
— |
1,200 |
i |
|
Sgr! |
---1 |
— 1 |
1,620 |
—| |
— |
— |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
85
1 Nuvarande aflöning. |
Dyrtids- tillägg. |
Summa. |
||||
Veterinär institutet i Stockholm. |
||||||
1 professor...................................................... |
4,500 |
_ |
900 |
— |
5,400 |
— |
Il d:o ...................................................... |
4,500 |
900 |
— |
5,400 |
__i |
|
1 d:o ..................................................... |
4,000 |
800 |
__ |
4,800 |
-1 |
|
1 d:o ...................................................... |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
—! |
1 lektor ......................................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
_i |
1 adjunkt ...................................................... |
1,500 |
— |
300 |
1,800 |
||
1 instruktionssmed.......................................... |
1,500 |
— |
300 |
1,800 |
— |
|
1 kamererare.................................................. |
1,000 |
— |
200 |
1,200 |
— |
|
Sgr |
— |
— |
4,800 |
- |
— |
|
Akademien för de fria konsterna. |
||||||
1 sekreterare.................................................. |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
— |
1 amanuens ................................................... |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
1 skattmästare................................................ |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
— |
Akademiens läroverk: |
||||||
1 direktör ...................................................... |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
— |
1 professor å den manliga afdelningen ......... |
1,450 |
— |
290 |
— |
1,740 |
— |
1 d:o d:o ......... |
1,450 |
__ |
290 |
— |
1,740 |
— |
1 d:o d:o ......... |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
— |
2 d:o d:o ......... |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
1 d:0 d:o ......... |
800 |
— |
160 |
— |
960 |
— |
1 d:o d:o ......... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
1 lärare å den manliga afdelningen............... |
700 |
— |
140 |
— |
840 |
— |
2 d:0 d:o ............... |
1,400 |
— |
280 |
— |
1,680 |
— |
1 d:o d:o |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
1 d:o d:o ............... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
1 d:o d:o ............... |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
— |
1 d:o d:o ............... |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
1 d:o d:o ............... |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
|
1 d:o d:o ............... |
1,100 |
— |
220 |
— |
1,320 |
|
Arfvode för föreläsningar i konstens historia |
||||||
och litteratur ............................................. |
600 |
120 |
— |
720 |
— |
|
1 professor å den qvinliga afdelningen |
650 |
130 |
— |
780 |
— |
|
1 d:o d:o ......... |
650 |
— |
130 |
— |
780 |
— |
1 d:o d:o ......... |
500 |
— |
100 |
— |
600 |
— |
1 d:o d:o ......... |
500 |
-- |
100 |
— |
600 |
— |
1 d:o d:o ......... |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
1 d:o d:o ......... |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
— |
Transport |
— |
— |
4,380 |
— |
— |
— |
86
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Nuvarande |
; Dyrtids |
|||||
aflöning |
tillägg. |
limma, j |
||||
Transport |
4,380 |
|||||
1 lärare å den qvinliga afdelningen............... |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
— |
O O T—i |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
— |
Sgr |
— |
_ |
4,500 |
— |
— |
~ |
Musikaliska akademien. |
||||||
1 sekreterare................................................... |
1,000 |
_ |
200 |
_ |
1,200 |
|
1 kamererare ................................................ |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 bibliotekarie................................................ |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
Konservatorium: Inspektor.............................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
_[ |
1 lärare .............................. |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
1 d:o .............................. |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
—i'' |
1 d:o .............................. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
_i |
3 d:o .............................. |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
1 d:o .............................. |
1,200 |
— |
240 |
— |
1,440 |
> |
3 d:o .............................. |
3,600 |
— |
720 |
— |
4,320 |
|
1 d:o .............................. |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
|
1 d:o .............................. |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
-i |
1 d:o .............................. |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
—| |
Sgr |
— |
— |
3,940 |
— |
— |
— |
Litt.
B.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
1876 års Riksstat anslår:
Penningar.
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
15,097
6,510
10,000
22,700
320,515
58
88
F ör slagsanslag:
Indelt, tionde
Indelt ränta | ocf, ersättocli
ersättning \ ning för
för indragna j indragna ! Mått.
räntor. tiondeanslag, j
Oindelt, spanmll.
Kronor.
130,110
82,363
11
36
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Summa.
Kronor. I ö. j Kub.-fot. i k. Kronor.
115,425
112,381
16 3,035! 3
71 i
80! 2
6,37413
16842
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
467,007
6,510
10,000
22,700
515,429
28
37
Tpt| 532,363|46!" 2l2,473|47| 427,807(17! 3.115 5| " 0.5,42*55! 1,179.186''0r
Litt.
Riksstatens
V
Ecklesiastik
Departementscliefeii.
.......
Departementets expedition . . . .
Riksarkivet.............
Kongl. Biblioteket.........
Nationalmuseum (deraf 9,000 Kro
Kleresistaten.
..........
Särskilda förslagsanslag för kleBiskopens
på Gotland lön . . .
Åt 13 konsistorienotarier ä 270
Domkapitlens expeditioner, ReserLappmarks
ecklesiastikverk, FörUniversiteten:
Penningar:
Nuvarande
beloppet.....
Tillkommer:
För tillämpning af ny lönevid
universiteten, Förslags
Förhöjning
af Upsala universitets
anslag till materiel
vid fysiologiska institutionen
..........
Tillökning i samma universitets
anslag till institutionen
för allmän och analytisk
kemi.......?.
Förhöjning af Lunds universitets
anslag
till astronomiska institutionen
...... 400: —
» kemiska d:o. . 500: —
» patologiskt-ana
tomiska
d:o . . 600: —
> zoologiska d:o . 200: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
89
B.
o
Åttonde Hufvudtitel.
departementet.
nor Reservationsanslag)
reglering''
O o
anslag
98,700: -
1,000:
320,515: 88.
550: 1
resiet:
............... 3,000:
kronor, högst.......3,510:
vationsanslag............
slagsanslag.............
1»7Q0: — 101,950: — 422,465: 88.
Förslag till blifvande Riksstat:
Penningar.
Förslagsanslag: |
||
i Indelt ränta 1 indragna |
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Mätt. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Summa.
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
15,097
6,510
10,000
22,700
ö. [ Kronor.
58
130,110
ö. Kronor, ö. Kub.-fot. k. Kronor, ö.
11
315,425
461 3,035
6,374
13
Kronor.
17,000
54,750
21,340
28,150
36,300
467,007''
6,510
10,000
22,700
28
~ Transport 422,465: 88.j 211,847|58| 130,110)11 315,425 46
Bil), till 1likså. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 ffäft.
3,035) 3| 6,374)13! 663,757|28
12
90
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Tpt
1876 års Riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
förtindragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
I Värde förslagsvis
ä 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor.
532,363
79,850
46!
2,272,174
34,000
64,119
2,192,050
29
31
Kronor.
212,473
4,868 27
Kronor.
427,807
4,219
Kub.-fot. |
3,115
k.
Kronor.
6,542
4,519 62! 448
Summa.
9 94269
Kronor. | ö.
1,179,18665
79,850
2,277,042
56
34,000
73,800
,192,050
62
Tpt | 5,174,557|06| 221,560[74| 432,326j79| 3,564! 4j 7,485|24l 5,835,929:83
Indelt ränta och ersättning för
Oförändradt enligt 1876 års
Indelt tionde och ersättning för
Oförändradt enligt 1876 års
Oindelt spanmål, såsom i 1876
Karolinska mediko-kirnrgiska in
Nuvarande
anslag........
Tillkommer:
För tillämpning af ny löneAflöning
till en vaktmästare
tutets fysiologiska anTill
anstaltens underhåll och
El ementarläroverken, ReservationsPenningar:
Nuvarande
beloppet.....
Tillkommer:
För lärares uppflyttning i
lönegrad.........
Till arfvoden åt extra lärare,
förhöjning........
Till vikarier och oförutsedda
behof, dito ....
Till utvidgning af läroverken
i Söderhamn, ^Vadstena
och Sköfde ....
Indelt ränta och ersättning
Oförändradt enligt 1876 års
Seminarium för bildande af läPedagogier
och folkskolor ....
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares
Nuvarande anslag......
Tillkommer:
För lärares uppflyttning i
grad............
Transport
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
91
Förslag till blifvande Riksstat: |
|||||||||||||
Förslag |
san sia |
g = |
i |
||||||||||
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
|||||||||||
Penningar. |
och ersättning |
och ersätt-ning för |
Värde för- |
||||||||||
för indragna |
Mått. |
slagsvis ä 2 |
|||||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||
Transport |
422,465: 88. |
211,847 |
58 |
130,110 |
11 |
315,425|46 |
3,035 |
3 |
6,374 |
13 |
663,757 |
28 |
|
indragna räntor: |
|||||||||||||
Riksstat ........ indragna tiondeanslag |
82,363: 36. |
||||||||||||
Riksstat........ |
112,381: 71. |
i |
|||||||||||
års Riksstat...... |
168: 42. |
422,465 |
88 |
82,363 |
36 |
112,381 |
71 |
80 |
2 |
168 |
42 |
617,379 |
37 |
stitutet: |
79,850: — |
||||||||||||
reglering. 14,700: — |
|||||||||||||
vid insti- stalt . . . 500: — drift . . . 1,500: — |
16,700: - |
96,550 |
96,550 |
||||||||||
anslay: |
|||||||||||||
. . . 2,272,174: 29. |
|||||||||||||
högre |
|||||||||||||
80,000: — |
|||||||||||||
30,000: — |
|||||||||||||
15,000: — |
| |
||||||||||||
16,800: — 141,800:....... |
2,413,974:29. |
||||||||||||
för indragna räntor: |
|||||||||||||
stat........... |
. 4,868: 27. |
2,413,974 |
29 |
4,868 |
27 |
- - |
— |
-— — |
— |
— |
— |
2,418,842 34,000 |
56 |
mvirmor........ |
34,000 64,119 |
_ |
_ _ |
— |
- - |
— |
- - |
— |
--- |
— |
— |
||
31 |
4,219 |
_ |
4,519 |
62 |
448 : |
9 |
942 |
69 |
73,800 |
62 |
|||
bildande: |
|||||||||||||
....... 178,650: ~ |
|||||||||||||
högre löne- |
|||||||||||||
9,000: — |
1 |
||||||||||||
9,000: — 178,650: - |
! |
3,242,957 06 |
221,560 74{ 432,326 |
79 |
3,564| 4 |
7,485j24| |
3,904,329|83j |
92
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Tpt
1876 års Riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Kronor.
5,174,557
ö. 1 Kronor.
06 221,560
74
Kronor.
432,326
79
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10 öre
kubikfoten, j
Summa.
Kub.-fot.
3,564
k. J Kronor. I ö.
4 7,485 24
Kronor.
5,835,929
83
Transport
Tpt | 5,174,557
06
221,560|74| 432,326|79j
Till extra lärare och åtskilliga
raateriela behof . . .
Stipendier för seminarii-elever,
stat..............
Arfvoden och resekostnad sersätttörer,
såsom i 1876 års riksUndervisningsmateriel
in. m. för
Nuvarande anslag......
Tillkommer förhöjning . . . .
Understöd för högre folkskolor:
Nuvarande anslag.......
Tillkommer förhöjning . . . .
eller ett gemensamt HeservaTill
befrämjande af folkunderrikets
nordligaste trakter bo
anslag
(oförändradt).....
Lönetillskott åt lärare vid folkFörslagsanslag
(oförändradt)
Understöd åt folkhögskolor, FörDe
tekniska läroverken:
3,564
4| 7,485(24
5,835,929|83i
Teknologiska institutets nuva
Förhöjning
deri.......
Chalmerska slöjdskolans i GöteTekniska
elementarskolans i
anslag.............
Förhöjning deraf......
Tekniska elementarskolans i
varande anslag........
Förhöjning deraf.....
Tekniska elementarskolans i
slag..............
Förhöjning deraf.......
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22
93
Förslag till blifvande Riksstat:
Förslagsanslag:
Penningar.
9,000: - 173,650: — |
|
20,000: — 29,000: — |
202,650: — |
såsom i 1876 års riks- |
55,000: — |
ning åt folkskoleinspek- |
|
stat........... folkskolorna: |
65,000: — |
....... 10,000: - ....... 5,000: — |
15,000: — |
....... 13,200: — |
|
....... 6,800: — |
20,000: — |
tionsanslag å..... |
357,650: — |
visningen bland de i |
12,000: |
skolor och småskolor, |
|
............1 |
,863,200: ■ |
slagsanslag (nytt) . . |
30,000: - |
rande anslag 86,000: —
.......38,100: — 124,100:
yborg nuvarande anslag 32,450:
Norrköping nuvarande
....... 12,000: —
....... 10,600: — 22,600:
Malmö nu
.
...... 12,000: —
...... 10,600: — 22,600:
Örebro nuvarande an
.
...... 12,000: —
....... 10,100: — 22,100:
Kronor.
3,242,957
T , ... Indelt tionde
Indelt ranta , g,._
och ersättning- . ....
, ö ning ior
tor indragna . °
.. , ö indragna
ian or, ''tiondeanslag''.
Oindelt spanmål.
Matt.
Värde förslagsvis
ä 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor. ; ö. i Kronor. j ö. Kub.-fot. j k. j Kronor.
06: 221,560 74j 432,326 79 3,564 4; 7,485
Kronor.
24 3,904,329
2,262,850—--
2,262,850
Transport 223,850: — 1 5,505.807106: 221.560J741432,326|79| 3,564 4! 7,485 24 6,167,179|8
94
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 22.
1876 års Riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde j
och ersätt- j
ning för
indragna
tiondeanslag. !
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Kronor. 1 ö. | Kronor. I ö. I Kronor, ö. | Kub.-fot. i k. j Kronor, j ö
t i 5,174,557 06 221,560 741432,326 79 3,564 4! 7,485]24
Summa.
Kronor. [ ö. !
5,835,929>83!
29,4001
337,400
22,441
8,250
39,400
7,500
75,000
3,000
8,250
22,260
17,050;—
48,000 ■
4,103:82
Tpt | 5,792,508|06| 221,560174! 436,430(611 3,564| 4| 7,485124
29,400
337,400
26,544
8,250
39,400
7,500
75,000
3,000
8,250
22,260
82
17,050
48,000
6,457,984
65
v
. Tekniska elementarskolans i
slag..............
Förhöjning deraf.......
Slöjdskolans i Stockholm nuSöndags-
och aftonskolans i
anslag.............
Gymnastiska|centralinstitutet . .
Sundhetskollegium med Medicinal
Nuvarande
anslag.......
Tillkommer: Aflöning åt en reett
i^amanuensbiträde inom
kollegium...........
Af går: Länsveterinärernas afå
Sjette Hufvudtiteln....
Barnmorskeundervisningen och
Ortopediska institutet.......
Veterinärand ervisningen......
Vaccinationens befrämjande . . .
Farsoters och smittosamma sjuk
Nuvarande
beloppet......
Af g år: Till Sjette Hufvudti
Svenska
läkaresällskapet.....
Svenska Akademien........
Vetenskapsakademien :
Nuvarande anslag.......
Tillkommer: i
För tillämpning af ny stat
tralanstalten........
Till bekostande af planscher
miens skrifter.......
Förhöjning af Riksmusei exanslag.
..........
Vitterhets-, Historie- och Anti
Nuvarande
anslag.......
Tillkommer: För tillämpning
Akademien för de fria konsterna:
Till aflöning m. m.......
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
95
Förslag till blifvande Riksstat:
Förslagsanslag:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- )
ning för 1
indragna j
tiondeanslag, i
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- |
slagsvis å 2
kronor 10 öre
kubikfoten.
Summa.
Kub.-fot.
T ransport 223,850:
Borås nuvarande an
.
...... 12,000:
....... 10,100: — 22,100:
varande anslag..... 15,000:
Eskilstuna nuvarande
Kronor. I ö. 1 Kronor, j ö. I Kronor. (
5,505,807106! 221.500 71 432.326 79 3,564
5,000:
staten:
visor och
Sundhets
-
337,400:
2,200: — 339,600:
löning, som upptagits
. 48,000:
barnbördshusen.
domars botande, Förslagsanslag
............... 75,000
teln öfverförde...... 30,000
22,260:
för meteorologiska cen
.
...... 7,500: —
till akade
.
...... 6,000: —
pensmedels
.
...... 2,720: — 16.220:
qvitets-akademien:
.............. 17,050:
af ny stat för akademien 10,250:
40,000:
265,950
29,400
k. i Kronor.
4 7,485
24
Kronor.
6,167,179
291,600)—
22,441!''—
8,250!—
39,400''j—
7,500 —
45,000 —
3,000 —
8,250—
4,103
82! _
265,950
29,400
O.
83
38,480
27,300
Transport 40,000: — j 6,292,378
38,480 —j
27,300: —
061 221,560|74| 436,430161) 3,564! 1f.....7,485]24| 6,957,854|
291,600
26,544
8,250
39.400
7,500
45,000
3,000
8,250
82
96
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
1876 års Riksstat anslår: |
||||||||||||
F örslagsansla |
3 * |
|||||||||||
Indelt ränta |
Indelt, tionde |
Oiudelt |
spanmål. |
|||||||||
Penningar. |
och ersätt-ning för |
1 Mått. | |
Värde för-slagsvis å 2 |
öumraa. |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
j Kronor. |
t ö. |
Kronor. |
1 ö. |
|
5,792,508 |
06 |
221,560 |
74 |
436,430 |
61 |
3,564 |
4 |
7,485 24 |
6,457,984165 i |
Till utrikes resestipendier, lie- |
||
30.550 |
— |
- - |
— |
--- |
— |
- - |
— |
- - |
! — |
30,551 |
Musikaliska akademien...... |
|
51.850 |
51,850 |
Naturhistoriska riksmuseum: Nuvarande anslag....... Tillkommer: Löneförbättring |
||||||||||
121,000 |
- |
121,000 |
Undervisningsanstalter för döf-Ållmänna institutet, nuvarande Nuvarande anslaget...... Tillkommer: Förhöjning. . . |
|||||||||
9,141 |
25 |
158 |
29 |
236 |
46 |
- - |
— - |
— |
9,536 |
Fattigvården i Stockholm och lands- |
||
35.000 |
35,000 |
Fattigvården i allmänhet, För- |
||||||||||
25.500 |
— - |
— |
~ — |
— — |
- |
— |
25,500 |
— |
Serafimerlasarettets underhåll och |
|||
7.804 |
33 |
18,856 |
07 |
89,587 |
68 |
70 |
9 |
148 |
89 |
116,397 |
17 |
Hospitalers och lasaretters under-l stället för dessa båda anslag Lasaretts underhåll........ Hospitals underhåll, Förslagsan- |
28,750 |
— |
- - |
— |
42,930 |
09 |
---- - |
- - |
— |
71,680 |
09 |
Stora barnhuset i Stockholm . . . |
|
2,750 |
— |
- |
— |
— — |
— |
— _ |
_ |
- - |
— |
2,750 |
— |
Frimurarebarnhuset........ |
- - |
— |
--- |
— |
25,672171 |
— — |
— |
- - |
25,672 |
71 |
Barnhusen i landsorterna..... |
||
6.721 |
04 |
14,080 |
59 |
284,401:95 |
988 |
8 |
2.076 48 |
307,280 |
06 |
Kyrkors underhåll......... |
||
24,000 |
24,000 |
Resestipendier samt läroböckers tionsanslag............ Ä klerstillägg, Förslagsanslag (nytt) |
||||||||||
1.500 |
— |
— |
- --- |
— |
— — |
— |
1,500 |
—, |
Rese- och traktamentspenningar, |
|||
45,199 |
32 |
45,199 |
32i |
Skrifmaterialier och expenser, ved Nuvarande anslag....... Afgår: 1 följd af öfverflytt-titeln af bestyret med Svensk |
||||||||
15,000 |
— — |
— |
| |
— |
- - — |
— |
— — |
15,0001 |
— |
Extra utgifter. Reservationsanslag |
||
6,197,274 |
— |
254,655189 |
879,259, |
50 |
4.624 |
1 |
9.710 61 |
7,340,900 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22,
97
Transport 40,000:
servationsanslag .... 8,000:
åt intendenterne och
höjning af anslagen till
materielen m. m. ...
stumma och blinda:
11,300:
tran åt mindre upplösa
döfstumma och
40,000;
10,000:
50,000: —
orterna . .
slagsanslag
håll:
uppföras följande 2: ne anslag, nemslag.
.................
ocV lärda verks utgifvande, Reserva -
Förslagsanslag..........
m. m., Förslagsanslag:
•.............. 45,199: 32.
ning till Andra HufvudFörfattningssamlings
utaf
Hufvudtitelns summa 24,534: 80.
Summa
7,198,729|93
Förslag till blifvande Rik |
sst ag |
åt: |
|||||||||
Penning |
ar. |
F ö r 8 1 |
a g s a n b 1 |
: |
|||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt |
spanmål. |
||||||||
Matt. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Summa. e |
|||||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
O. |
Kronor. |
Ö. |
Kub.-fot |
k |
“TT |
|||
6,292,378 |
06 |
221,560 |
7'' |
436,43( |
61 |
3,56- |
t '' |
t 7,48, |
3 2'' |
1 6,957,85^ |
1 65 |
1 48,00C |
_ |
— — |
—• — |
— — |
|
48,001 |
) |
||||
30,55L |
__ |
30,'' 551 |
- |
||||||||
63,150 |
_ 1 |
— — |
— |
— |
H |
63,150 |
_ |
||||
t 131,0001— |
131,000 |
||||||||||
9,141;25 |
158 |
29 |
236 |
46 |
— — |
_ |
9 536 |
||||
35,000 |
— — |
— |
35,000 |
||||||||
35,125 |
06 |
8,208 |
6,208 |
02 |
70 |
9 |
148 |
89 |
49,689 |
97 |
|
450,000 |
— |
—- — |
— |
— |
— |
— _ |
— |
450,000 |
|||
28,7o0 |
— |
— |
42,930 |
09 |
— |
— |
- - |
_ |
71)680 |
09 |
|
2,750 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
- - |
_ |
2,750 |
|||
— — |
— |
_ _ |
25,6721 |
71 |
- - |
_ |
___ |
25,672 |
71 |
||
6,721 |
04 |
14,080 |
59 |
284,401 |
95 |
988 |
8 |
2,076 |
48 |
307,280 |
06 |
24,000 |
— |
- - |
- - |
— |
_ _ |
24,000 |
|||||
5,000 |
— |
- - |
— |
— |
- - |
- - |
5)000 |
||||
1,500 j |
1,500 |
||||||||||
20,664 |
32 |
20,664 |
32 |
||||||||
15,000 |
- - |
- - |
—I |
— — |
— |
15,000 - |
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 12 Käft.
244,007|62| 795,879)84,1 4,624| l\ 9,710(61
3,248,328j—
13
98
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Litt. C.
Extra statsanslag under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel.
Dyrtidstillägg för:
Riksarkivet.............................................................
Kongl. Biblioteket.................................................
Nationalmuseum ....................................................
Domkapitlens expeditioner ..................................
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg......................
Slöjdskolan i Stockholm........................................
Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna
Gymnastiska centralinstitutet ...............................
Sundhetskollegium.................................................
Provincialläkarne .................................................
farmaceutisk;! institutet........................................
Undervisningsanstalterna för barnmorskor ..........
Veterinärinstitutet i Stockholm............................
Akademien för de fria konsterna.........................
Musikaliska akademien .......................................
3,520 |
— |
2,720 |
— |
1,100 |
— |
3,716 |
— |
4,760 |
— |
9,730 |
— |
911 |
— |
3,910 |
— |
3,540 |
— |
44,400 |
— |
380 |
— |
1,620 |
— |
4,800 |
— |
4,500 |
— |
3,940 |
— |
Departementets expedition:
För tillämpning af expeditionens nu gällande aflönings
stat
........................................................................... 11,500: —
Till utförande af statistiska arbeten inom byråerna för
undervisningsärenden................................................ 6,000: —
Kongl. Biblioteket:
Till möbler m. in. för den nya biblioteksbyggnaden
samt för bibliotekets flyttning till dess nya lokal... 40,000: —
,, ersättning för ökad tjenstgöring vid Kongl. Biblioteket
efter dess förflyttning till nya bibliotekshuset 10,000: —
Transport
Kronor. öre,
93,547
17,500
50,000
161,047
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
99
Universiteten:
Trransport
Kronor. öre.
161,047
Till förstärkning af lärarekrafterna vid universiteten ... 19,500: —
,, det språkliga seminariet vid universitetet i Lund... 2,950: ■—
,, anbringande af värmeledning vid bibliotckshuset i
Upsala....................................................................... 50,000: —
,, utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna
i Lund......................................................... 42,000: —
,, löneförbättring åt 25 adjunkter samt läraren i psykiatri
vid Upsala universitet och åt 21 adjunkter
vid Lunds universitet, förslagsanslag .................... 45,500: —
159,950
Karolinska Mediko-kirurgiska institutet:
Arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt för normal
anatomi ..................................................................... 1,000: —
Aflöning åt en amanuens vid institutets fysiologiska
anstalt........................................................................ 400: —
Arfvode åt en docent eller amanuens ........................... 1,000: —
Till löneförbättring åt e. o. professorer samt åt adjunkter 13,000: —
15,400
Elementarläroverken:
Till resestipendier åt lärare i lefvande främmande språk 6,000: —
,, praktisk utbildning af blifvande elementarlärare ... 15,000: —
„ betäckande af brist i elementarläroverkens ordinarie
anslag............................................................... 87,000: —
108,000
Elementarskolor för flickor:
Understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom
40,000
Folkundervisningen:
Till fullbordande af byggnaden för folkskolelärareseminarium
i Carlstad ...................................................... 9,200: —
,, dito af dito för dito i Göteborg.............................. 27,200: —
,, uppförande af en byggnad för folkskolelärarinne
seminariet
i Stockholm............................................. 50,000: —
Transport 86,400: — j 484,397
100
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Transport 86,400:
Understöd för sådana församlingar, som icke förmå till
erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare ...... 20,000:
Till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens
behof ............................................................... 1,500:
De tekniska läroverken:
För uppehållande af undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm.
Sundhetskollegium:
Tjenstgöringspenningar åt Sundhetskollegii ledamöter ... 6,600: —
Arfvoden åt extra tjenstebiträden i Sundhetskollegium... 1,800: —
Till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska
institutet ..................................................................... 4,875: —
Kronor.
Veterinärundervisningen:
Till nybyggnader för veterinärinstitutet i Stockholm.
För veterinärinrättningen i Skara..............................
160,000:
12,900:
Till
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:
arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 2,300:
undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
................
C ........................................
utgifvande af planschverk öfver fornsaker m. m. i
statens historiska museum och öfver svenska sigill
från medeltiden ...........................
3,200:
2,000: —
Hospitalsvärden:
Till hospitalsbyggnader .............................................. 200,000: _
Understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn ............................................... 5,000: _
Dito för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa
barns vård inrättad dylik anstalt........................... 5,000: _
Dito åt det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade
sjukhem för spetälska............................................. 7,500: —
484,397
107,900
60,400
13,275
172,900
7,500
217,500
Transport) 1,063,872| —
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.
101
■i
Kronor. ore.
Diverse anslag:
Transport
2,000:
Till svenska fornskriftsällskapet ..................■_..........''
beredande af religionsvård åt svenske sjöman i utländska
hamnar..........................................
restauration af domkyrkan i Linköping........
” fortsättande af de naturhistoriska och arkeologiska
undersökningarne på Björkön ..................•;.............
För tillsyn och vård af lifrustlcammarens samlingar......
,, fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets
Till förvarande och vårdande af den skandinavisk etnografiska
samlingen i Stockholm ....................... V,",
inköp af en samling handteckningar etter Diia
huggaren
Sergel ...............................■ ■■;■■............
För bearbetande af de under senaste arktiska expedition
gjorda iakttagelser och samlingar .............•
anställande af zoologiska och fysikaliska underso v
ningar
af Sverige omgifvande hat...................
Till inlösen af tre utaf Docenten S. Berggren till staten ^
hembjuda;: växtsamlingar............................. ....... ’
„ inlösen af G. de Vylders naturhistoriska och etno- ^
grafiska samlingar............................................_ "
8,000: —
8,000: —
5,000: —
600: —
1,500: —
7,500: —
5,300: —
10,000: —
10,000: —
1,063,872
72,900
Summa) 1,136,772)
Bih. till Bilcsd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 12 Håft.
14