Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
]
N:0 21.
Ank. till Riksd. Kansli den 28 Febr. 1876, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Biksstatens
Sjunde hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen äro i riksstaten
uppförda, får Utskottet här nedan meddela yttrande i afseende å de förändringar,
som ifrågakomma å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen
till Finansdepartementet. •
Statskontoret.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, med afseende å den särskilda nådiga
proposition, som Kongl. Maj:t komme att till Riksdagen aflåta rörande
lönereglering för Statskontoret, i det för bemälda embetsverk uppförda ordinarie
anslag, 92,600 kronor, måtte beräknas en tillökning af 2,100 kronor,
så att anslaget blefve 94,700 kronor, deraf 7,000 kronor, afsedda att utgöra
ålderstillägg, skulle vara förslaganslag.
Öfver omförmälda, den 24 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga
proposition kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt yttrande,
hvilket Utskottet, som emellertid i bilagda tabell Litt. B upptagit Statskontorets
anslag till oförändradt belopp 92,600 kronor, här skolat anmäla.
Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 1
Angående lönereglering
för
Statskontoret.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Mynt- och Kontrollverken.
Angående ute- 2:o. Enär å det till 12,000 kronor uppförda anslaget till Myntverkets
Riksstaten af drift och underhåll uppkommit betydliga reservationer, samt den vinst, som
anslaget till Myntverket droge från tillverkningen af skiljemynt, borde, åtminstone under
Mdrifte’oeh den närmaste framtiden, blifva tillräcklig för bestridandet af verkets driftunderh.
iii. och underhållskostnader, har Kongl. Maj:t föreslagit, att berörda anslag,
12,000 kronor, måtte ur Riksstaten uteslutas; och hemställer Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall.
Postverket.
Angående Post- 3 :o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af
VerkTtater^tS'' ^ förslag till stater för Postverket, som funnes statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 6 b.) bilagdt, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis
beräknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, till samma
belopp 4,300,000 kronor, hvartill postmedlen blifvit af Kongl. Maj:t beräknade;
äfvensom medgifva att, i afseende å ersättandet af det belopp, hvarmed
— i sammanhang med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri-,
håll- och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande — utgifterna
å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas
områden kunde komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000 kronor, måtte
äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit
vid fastställandet af Postverkets stater för åren 1875 och 1876 föreskrifvet.
Slutsummorna af Postverkets för innevarande år faststälda stater äro,
jemförda med de för år 1877 föreslagna, följande:
1876. |
1877. |
|||
A) Aflöningsstaten................................................. B) Öfvergångsstaten ................................................ C) Indragningsstaten................................................ D) Pensionsstaten ................................................. E) Omkostnadsstaten................................................ F) Oförutsedda utgifter .......................................... 1 0) Afkortningar och restitutioner m. m............. | |
1,576,710 18,700 12,275 52,695 2,096,000 70,000 21,120 |
— |
1,658,095 10,000 11,875 59,195 2,459,000 80,000 21,835 |
— |
eller tillsammans | |
3,847,5001 |
— |
4,300,000 |
— |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21. 3
utvisande således de för år 1877 föreslagna staterna en tillökning af 452,500
kronor.
Med iakttagande af den ordning, hvaruti de särskilda staterna äro
upptagna uti ofvan intagna jemförande tablå, vill Utskottet här nedan redogöra
för de i fråga satta förändriugarne.
Aflöning sstaten.
Uti sitt den 29 November nästlidet år afgifna statsförslag för år 1877,
hvilket finnes statsrådsprotokollet bilagdt, hade Generalpoststyrelsen anfört
att, om det än svårligen kunde anses med god hushållning öfverensstämmande
att för arbete, som hopade sig på några få timmar af dagen och som
kunde till ett jemförelsevis billigare pris verkställas af personer, som under
den återstående delen af dagen vore af andra göromål upptagne, förstärka
den ordinarie postkontorspersonalen, vore förhållandet väsentligen annorlunda
vid postanstalter, der antingen den längre tid, hvarunder desamma hölles
öppna—eller i öfrigt mängden af göromål, som, oberoende af tiderna för posternas
expedierande — dagligen förekomme, gjorde det nödigt att under
hela eller största delen af dagen, förutom föreståndaren, använda en eller
here biträdande tjenstemän.
I sådana fall hade understundom erfarenheten ådagalagt, att till ett
biträde, som icke kunnat tillförsäkras förmånen af fast anställning, måst utbetalas
en ersättning, större än lägsta gradens kontorsskrifvareaflöning. Utom
det att sålunda i några, ehuru få, fall en besparing kunde beredas postkassan
genom uppförande å stat af ytterligare några kontorsskrifvare, måste det
anses som en vigtig fördel att å postanstalt, der göromålen vore sa omfattande,
att icke städse kontorschefen kunde så fullständigt, som önskligt vore,
kontrollera innehållet af hvar särskild post som afsändes, eller sjelf utlemna
alla ankommande värdeförsändelser, de personer, som härvid biträdde och
åt hvilka sålunda måste anförtros försändelser af ofta mycket stort penningevärde,
måtte äfven af omtankau att icke förlora en fast anställning med säker,
om också ej rik, årlig inkomst afhållas från sådana tillgrepp, som under
den senare tiden vid en och annan postanstalt förekommit. Till följd
häraf hade föreslagits, att vid postanstalterna måtte anställas ytterligare tolf
kontorsskrifvare, fyra af första lönegraden med 1,600 kronors lön för hvarje
och åtta af andra lönegraden med 1,200 kronors lön för hvarje, hvarför
kostnaden alltså komme att uppgå till 16,000 kronor årligen.
För nyinrättade posters bevakande erfordrades tio nya postiljoner, för
hvilkas aflöning, efter beräkning af 5 utaf första och 5 af andra lönegraden,
skulle komma att åtgå sammanlagdt 2,625 kronor.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Vidare hade General-poststyrelsen erinrat, att, sedan styrelsen uti skrifvelse
till förlidna Riksdags Bankoutskott uttalat sig rörande de omständigheter,
som, enligt Styrelsens uppfattning, borde på afgörandet af den väckta
fragan om utsträckning äfven till poststationerna af penningeförsändningen
medelst postanvisning, utöfva inflytande, dervid särskildt uppmärksamheten
bj i f vi t fästad derå, hurusom en dylik, högst betydlig utvidgning af postanvisningsrörelsen
måste föranleda dels anspråk på ökad aflöning till poststationsföreståndare
för en utvidgning af deras verksamhet, som af den föreslagna
förändringen blefve en följd, dels ock ytterligare tillökning i de redan
mycket ansträngande göromålen så väl för flertalet af postkontorens och
postexpeditionernas föreståndare, som för General-poststyrelsens personal, hvilken.
senare det skulle tillhöra att reglera och öfvervaka utvexlingen af postanvisningar
genom poststationerna, hvilka olägenheter emellertid icke vore
större än att de kunde i väsentlig mån öfvervinnas dels genom förhöjning
i anslaget till poststationsföreståndares aflönande, dels genom anställande af
ytterligare extra biträden, hade Riksdagen uti skrifvelse den 20 Maj 1875
anhallit, bland annat, det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda om och i hvad
man, till lättnad för allmänheten, gällande stadganden rörande postanvisning
kunde erhålla den utsträckning, att tillfälle bereddes att jemväl genom mindre
postanstalter medelst dylik anvisning afsända smärre penningebelopp,
samt att Kongl. Maj: t sedermera ville, der Riksdagens medverkan för genomförandet
af en sådan förändring funnes erforderlig, till Riksdagen göra
den framställning, som af nämnda utredning kunde föranledas.
På sätt Generalpoststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober
nästlidet år anmält skulle icke någon synnerlig svårighet möta att redan
med ingången af år 1876 åstadkomma don sålunda af Riksdagen i fråga
stälda utvidgningen af postanvisningsrörelsen. Tydligt vore det emellertid
att, om och när tillfället till penningeförsändning genom postanvisning, som
dittills icke förefunnits vid flere än 196 postanstalter, blefve till ytterligare
mer än 1,600 postanstalter utsträckt, äfven den derigenom uppkommande
tillökning i göromål måste i hög grad påkalla en förstärkning af personalen
vid postanstalterna; pa grund hvaraf och då, till följd af rörelsens starka
tillväxt, utgifterna a förslagsanslaget till extra biträden, senast upptagne till
250,000 kronor, under tredje qvartalet af år 1875 uppgått till belopp, motsvarande
för helt ar omkring 288,000 kronor, General-poststyrelsen ansåge
att samma utgifter icke för år 1877 borde beräknas till mindre än 800,000
kronor, äfvensom att, enär utbetalningarne å anslaget till poststationsföreståndare,
senast bestämdt till 275,000 kronor, belöpte sig till omkring 328,000
kronor, för år räknadt, nämnda anslag icke borde upptagas till belopp, understigande
360,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
5
Förutom de sålunda i fråga satta förhöjningarne, har vidare föreslagits,
att — under förutsättning af bifall till det här nedan närmare omförmälda
förslaget om pension åt postdirektören i Göteborg G. Améen och deraf härflytande
indragning af den å öfvergångsstaten uppförda aflöningen åt en
postdirektör — å aflöningsstaten måtte uppföras lön till en kontrollör i tredje
lönegraden med 2,400 kronor; och skulle sålunda samtliga förhöjningarne
å ifrågavarande stat komma att uppgå till sammanlagdt 156,025 kronor.
Samma stat skulle emellertid å andra sidan minskas med dels 8,000
kronor af det nuvarande anslaget till ålderstillägg, 48,000 kronor, derå,
med afseende å förhållandena, utgifterna år 1877 icke kunde beräknas komma
att öfverstiga 40,000 kronor, och dels — under förutsättning af bifall
till det här nedan vidare omförmälda förslaget om höjande af uppbörds- och
frimärkesprovisionen vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna
— med hela det nu å aflöningsstaten uppförda d yr tid sti Hägg- åt personalen
derstädes, eller 66,640 kronor; hvadan således den verkliga tillökningen i
aflöningsstaten skulle uppgå till 81,385 kronor.
Öfvergångsstaten.
Uti sitt ofvan åberopade statsförslag för år 1877 hade Generalpoststyrelsen,
— efter att hafva i minnet återkallat, hurusom Styrelsen vid afgitvandet
den 28 Januari 1873 af underdånigt förslag till normalstat för postverket
uttalat sig rörande de omständigheter, hvilka påkallade att, i öfverensstämmelse
med hvad, på Styrelsens framställning, blifvit under den 8
April 1871 i fråga om Stockholms postkontor föreskrifvet, de båda befattningarne
såsom föreståndare för Göteborgs postkontors särskilda afdelningar
för afgående och ankommande poster hos en och samma person förenades,
en förändring, som icke ensamt ur synpunkten af önsklig besparing i
aflöningskostnad erfordrades, utan äfven måste anses för sjelfva posttjenstgöringen
medföra väsentliga fördelar, då bibehållandet af två kontorschefer
vid ett och samma postkontor icke kunde verka till enhet och snabbhet i
postbehandlingen, utom det att derigenom i betydlig mån försvårades användandet,
vid behof, å den ena afdelningen af arbetsstyrka, som å den
andra afdelningen vid tillfället kunde utan olägenhet undvaras, samt att vid
normalstatens fastställande, den ena postdirektörsbefattningen i Göteborg blifvit
uppförd å Ofvcrgångsstat med en aflöning af 4,000 kronor, hvilken aflöning
sedermera blifvit genom dyrtidstillägg förhöjd till 4,400 kronor, — anfört att,
sedan på gjord underdånig ansökning, afsked med pension, blifvit den 26
Februari 1875 i nåder beviljadt postdirektören vid nämnda postkontors afdelning
för afgående poster G. Gjers, hade, enär en väsentlig besparing i utgift
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.
å öfvergångsstat kunde beredas postkassan derest, vid sålunda inträffad ledighet
af den ena postdirektörsbefattningen i Göteborg, chefsskapet för kontoret
i dess helhet öfvertoges af den andra i tjenst qvarstående postdirektören, Georg
Fredrik Améen, den 5 derpåföljde Mars till nämnde tjensteman aflåtits
skrifvelse med förfrågan, huruvida han ansåge sig vara i tillfälle och funnes
hugad att, der sådant i nåder pröfvades lämpligt, öfvertaga föreståndareoch
redogörelsebefattningen för meranämnda postkontor i dess helhet.
Sedan för ett dylikt åtagande blifvit af Améen uppstälde vilkor och
förbehåll, som måste anses oantagliga, hade i underdånig skrifvelse den 19
i nyssnämnda månad, General-poststyrelsen hemstält dels att till ansökning i
vanlig ordning måtte anslås en postdirektörsbefattning vid postkontoret i
Göteborg, med åliggande för den blifvande innehafvaren af tjensten att öfvertaga
förvaltningen af samma postkontor i dess helhet från och med den tid
nuvarande postdirektören för kontorets afdelning för ankommande poster
från denna befattning afginge, dels ock att, vid sådan afgång eller om och
när sistnämnde tjensteman kunde komma att tillträda befattningen såsom
föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, måtte till postverket indragas
och redovisas de afgifter för s. k. brefafläggning, som vid kontoret
inflöte.
Innan ännu denna underdåniga framställning hunnit Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning underställas, hade uti eu till Kongl. Maj:t i underdånighet
ingifven skrift, postdirektören Améen, under åberopande af det betänkliga
uti att vid en mera framskriden ålder åtaga sig en så maktpåliggande befattning,
som den af föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, anhållit
att honom måtte beredas tillfälle att, med en årlig pension af 5,000
kronor, från innehafvande befattning afgå under loppet af år 1876, då Améen
uppnådde en ålder af 65 år.
kSå snart hos en person kunde förenas de nu särskilda befattningarne
såsom föreståndare för Göteborgs postkontors olika afdelningar, borde — i
öfverensstämmelse med hvad rörande Stockholms postkontor blifvit den 15
Oktober 1869 föreskrifvet — till postkassan indragas den afgift, som af afdelningsföreståndaren
för närvarande uppbures för s. k. fackafläggning, och
hvaraf inkomsten för år uppgifvits belöpa sig till.............. kronor 3,500: —
Lades nu härtill det anslag å öfvergångsstat till aflönande
af en postdirektör i Göteborg ................................ „ 4,400: —
som, i händelse af Améens afgång, kunde indragas,
och summan af den sålunda uppkommande tillgång ......... kronor 7,900: —
minskades med
dels den pension ........................... kronor 5,000: —
som blifvit af Améen begärd,
Transport kronor 5,000: — 7,900: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
7
Transport kronor 5,000: — 7,900: —
dels aflöning till en kontrollör
af tredje lönegraden................................. 2,400: — kronor 7,400: —~
hvars anställande påkallades för att ersätta den minskning
i arbetsstyrka vid Göteborgs postkontor, som blefve
en följd af den ena postdirektörsbefattningens indragande,
så skulle genom den ifrågastälda förändringen postkassan
beredas en årlig behållning af ................................. „ 500: —
eller, om icke dyrtidstillägget till en postdirektör inberäknades, 100 kronor.
Visserligen kunde en årlig pension af 5,000 kronor icke anses annat
än jemförelsevis hög för en befattning, sådan som den Améen innehaft, men
då, enligt berörda utredning, någon förlust icke skulle drabba postkassan
genom postdirektören Améens pensionerande på de vilkor, som af honom
blifvit begärda, samt det för posttjenstgöringen måste anses synnerligen förmånligt,
att ej till en obestämd framtid uppskötes den omorganisation af
Göteborgs postkontor, som borde ega rum i sammanhang dermed, att af en
person öfvertoges chefskapet för kontoret i dess helhet, syntes Postverkets
fördel bäst befrämjas derigenom, att postdirektören Améen bereddes tillfälle
att från nu innehafvande befattning afgå med åtnjutande af den pension,
som blifvit af honom i underdånighet begärd.
Derigenom skulle Postverkets öfvergångsstat, som senast blifvit faststäld
till 18,700 kronor, komma att minskas med aflöningen till en postdirektör
i Göteborg, uppgående med dyrtidstillägg till 4,400 kronor; hvarförutan
af anslagen å denna stat kunde afföras dels aflöningen till tre postexpeditörer,
af hvilka två blifvit till andra befattningar i Postverket befordrade
och en med döden afgått, uppgående i sin helhet till 3,300 kronor; dels ock
— under förutsättning af en sådan förändring i sättet för uppbörds- och
frimärkesprovisionens beräknande, som blifvit ifrågastäld — de till återstående
tio expeditioner å öfvergångsstat nu utgående dyrtidstillägg, tillsammans
1,000 kronor eller i det hela med 8,700 kronor, så att anslagen å
öfvergångsstat skulle komma att sluta sig på 10,000 kronor.
Indragningsstaten.
De härå senast till 12,275 kronor faststälda anslagen borde minskas
med den sportelersättning, 900 kronor, som utgått till numera ur Postverkets
tjenst afgångne postdirektören G. Gjers; hvaremot sedan utgifterna till aflöning
åt postiljoner, som icke vidare vore tjenstbare, men ännu ej blifvit
berättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning, under tiden 1
Juli 1874—30 Juni 1875 uppgått till omkring 4,500 kronor, hithörande
8
Stats-U tskottets Utlåtande N:o 2i.
förslagsanslag, senast upptaget till 4,000 kronor, borde höjas med 500 kronor,
och således för år 1877 indragningsstaten beräknas till 11,875 kronor.
Pensionsstaten.
De å denna stat senast uppförda anslag, uppgående till sammanlagdt
52,695 kronor, borde till följd af timade dödsfall samt annan inträffad omständighet
minskas med 5,750 kronor, men deremot höjas med dels 7,150
kronor, utgörande summan af de belopp, som sedan senaste statsreglering
blifvit genom redan meddelade beslut tillagda åtskillige i Postverket anstälde
personer, dels ofvan omförmälda för postdirektören Améen äskade pension å
5,000 kronor, dels oclc slutligen 100 kronor att, med 50 kronor för hvardera,
utgå till den genom i Postverkets tjenst ådragen svår sjukdom nästlidet
år aflidne postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms efterlemnade enka och
yngste, minderårige son, att uppbäras af den förra, så länge hon lefde ogift
och af den senare, till dess han uppnått en ålder af 15 år. Hela tillökningen
skulle således uppgå till 12,250 kronor; och, om härifrån droges det
belopp, hvarmed denna stat, såsom ofvan blifvit nämndt, komme att minskas,
eller 5,750 kronor, blefve den verkliga förhöjningen derå 6,500 kronor,
hvadan sålunda pensionsstatens slutsumma borde för år 1877 upptagas till
59,195 kronor.
Omkostnadsstaten.
Uti det afgifna statsförslaget för nästkommande år hade Generalpoststyrelsen
anfört, bland annat, att framställningar icke saknats om beredande
åt tjenstemännen vid Postverket af någon förhöjning i aflöningen, såsom
godtgörelse för de under senaste tiden så betydligt ökade göromålen, och
särskildt hade af en del postförvaltare blifvit begärdt, att de postanstalter,
som af dem förestodes, måtte varda i högre aflöningsklass uppflyttade. Då
emellertid, vid fastställandet år 1873 af en normalstat för Postverket, de
fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd med hufvudsaldigt
afseende å orternas beskaffenhet och den portouppbörd, som under en föregående
tid vid postanstalterna förekommit, ansåge Styrelsen, att de förändringar
i afseende å rörelse och uppbörd, som utan tvifvel, vid särskilda postanstalter,
skulle efter hand göra sig gällande, icke, åtminstone under en
närmare framtid, annat än undantagsvis borde verka till en förändring i den
förenämnda, en gång faststälda klassindelningen, utan att en genom växande
rörelse framkallad tillökning i arbete lämpligen borde ersättas genom en större
inkomst i uppbördsprovision.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
9
Rörande betydelsen för posttjenstgöringen af ett dylikt aflöningssätt
hade Styrelsen haft tillfälle uttala sig i underdåniga skrifvelsen den 28
Januari 1873 med förslag till nonnalstat för Postverket; hvarvid äfven uppmärksamheten
blifvit fästad derå, hurusom — om det måste anses i hög
grad önskligt att postpersonalens intresse manade densamma att, äfven utöfver
hvad pligtkänslan kräfde, tillhandagå allmänheten på ett sätt, som vore
egnadt att verka till postinrättningens anlitande i allt vidsträcktare mån —
också icke något tvifvel kunde förefinnas om det lämpliga deruti, att någon
del af posttjenstemännens inkomster gjordes beroende af den större eller
mindre trafik, som vid de särskilda postanstalterna förekomme, utom det att
med billighet öfverensstämde, att af ökade göromål äfven i en viss grad
ökad inkomst kunde påräknas.
För närvarande utginge uppbörds- och frimärkesprovisionen med 4
procent å ett redovisadt belopp för år af till och med 15,000 kronor och
med 2 procent af hvad för året derutöfver redovisades.
Då emellertid posttjenstemännen ålåge att, vid försäljning på en gång
af minst 300 frimärken, 100 brefkort eller 100 frankokuvert, lemna köparen
en rabatt af 2 procent utaf inköpssumman, och då numera, särdeles i städerna,
en stor del frimärken på dylika vilkor afsattes, vore det tydligt att, äfven
der uppbörden understege 15,000 kronor, posttjenstemännens inkomst af
provisionen blefve i flera fall till hälften nedsatt, under det att för uppbörd,
som öfversköte nyssnämnda belopp, alldeles icke någon frimärkesprovision
tillgodokomme posttjenstemännen.
För att hufvudsakligen åt tjenstemännen vid de mindre postanstalterna
bereda en inkomst, som mer än det nuvarande dyrtidstillägget stode i förhållande
till deras arbete, ansåge Generalpoststyrelsen provisionen böra utgå
med 10 procent å uppbörd, som ej öfverstege 3,000 kronor,
„ 6 ,, å „ Överskjutande 3,000, men ej 15,000 kronor och
,, 3 ,, å ,, af mer än 15,000 kronor, allt för år räknadt.
Summan af den provision, som, med tillämpning af sålunda underdånigst
i fråga stälda bestämmelser, skulle komma att utgå,
beräknades till ...................................................................... kronor 184,539: —
och om derifrån droges dels nu stadgad provision,
dels det dyrtidstillägg, som för tjensteman vid postanstalterna
funnes å senast faststälda stat uppfördt......... „ 174,343: —
uppkomma en tillökning i utgift af................................... „ 10,196: —
Generalpoststyrelsens härutinnan sålunda gjorda förslag hade, enligt
hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 22 och 23) gifver vid handen,
synts vara särdeles väl grundadt. Genom detsammas bifallande blefve, hvad
poststaten beträffade, frågan om löneförbättring på ett för statsverket förBih.
till Riksd. Prut. 187tl. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
delaktigt sätt löst, i det att, i stället för det nuvarande till bestämda belopp
fastställa dyrtidstillägget, komme en endast obetydligt högre tillökning i
allöningen, hvilken tillökning dock vore proportionerad efter det större eller
mindre besvär, som vore med tjensten förenadt, och tilläfventyrs också i
någon mån efter det större eller mindre nit, med hvilket tjensten sköttes.
För tjenstemännen vore det visserligen fördelaktigare, om denna tillökning i
deras inkomster komme dem till godo i form af bestämd tillökning i deras
lön; ty eu förhöjning i de nu till dem utgående provisionerna kunde naturligtvis
lika litet som ett dyrtidstillägg grundlägga anspråk på högre pension.
Men denna olägenhet syntes för dem kunna anses motvägd af sannolikheten,
att genom postuppbördens successiva tillväxt äfven inkomsterna i någon mån
komme att förhöjas. Och då dertill komme att, till följd af den af Generalpoststyrelsen
föreslagna beräkningsgrund, enligt hvilken provisionerna blefve
relativt mindre ju större uppbörden vore, någon fara ej syntes vara derför,
att dessa provisioner skulle komma att på något ställe växa till allt för
höga belopp, helst i allt fall desamma vid de större postanstalterna måste
delas mellan flere tjensteman, hade Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag
synts böra vinna bifall; och borde för genomförande af detsamma det å
omkostnadsstat till uppbörds- och frimärkesprovision uppförda anslag höjas
med 73,000 kronor.
Enligt Generalpoststyrelsens af Kongl. Maj:t godkända förslag skulle i
öfrigt följande förändringar å förevarande stat ifrågakomma.
Med afseende hufvudsakligen å den betydliga utvidgning af jernvägsförbindelserna
inom riket, som dels nyligen egt rum, dels vore att under de
närmast följande åren emotse, äfvensom å det stora .antalet nyinrättade postgångar
samt med hänsyn jemväl till den förändring i en del bestämmelser
rörande traktamentes beräknande, som kunde finnas vara af behof påkallad,
borde anslaget Ull rese- och traktamentser sättning för resepostexpeditörer och
postiljoner höjas, det förra med 45,000 kronor och det senare med 20,000
kronor.
Det ökade antalet postiljoner, som måste till posternas bevakande användas,
påkallade äfven en förhöjning af 5,000 kronor i anslaget till postbetjentes
beklädnad och beväring.
Under det att den betydliga utvidgning af postförbindelserna, som äfven
under loppet af år 1875 egt rum, måste föranleda väsentligen ökade
utgifter å anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom
postanstalternas områden, komme å andra sidan dessa utgifter att i icke
ringa mån minskas genom den skedda utvidgningen af jern vägsförbi ndfelserna.
Medan de utgifter å förenämnda anslag, som skolat ensamt af Postverkets
vanliga inkomstmedel betäckas, under de, vid tiden för afgifvandet
af Generalpoststyrelsens statsförslag, senast förflutna två halfår uppgått till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
11
fulla beloppet af hvad å stat funnits uppfördt, hvilket utgjort för år 1874
680,000 kronor och för år 1875 750,000 kronor, under det att för år 1876
anslaget upptagits till 800,000 kronor, hade å anslaget till postföring skostnad
vid befordran å jernväg, i staten faststäldt:
för år 1874 till.................................................................. kronor 230,000: —
;; ;; me ...............................................................;........ „.. 300,000: -
utbetalningarne under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875 belöpt sig till omkring
338,000 kronor.
Den motsedda tillökningen i utgift år 1877 å begge de sist omförmälda
anslagen ansåges påkalla en förhöjning i hvartdera af 100,000 kronor.
Äfven anslaget till postbefordran sjöledes mellan inrikes orter i allmänhet,
derå under senast förflutna två halfår utgifterna uppgått till omkring
34,000 kronor, borde från senast faststälda belopp, 25,000 kronor,
förhöjas till 35,000 kronor.
Slutligen påkallades af rörelsens tillväxt en förhöjning af 10,000 kronor
i det senast till 30,000 kronor upptagna anslaget till diverse utgifter,
derå under tiden från och med den 1 Juli 1874 till och med den 30 Juni
1875 utbetalningarne uppgått till omkring 53,000 kronor.
Samtliga sålunda erforderliga förhöjningar i omkostnadsstatens särskilda
titlar belöpte sig till sammanlagdt 3bo,000 kronor, i följd hvaiaf denna
stats slutsumma, för innevarande ar upptagen till 2,096,000 kronor, skulle
för år 1877 blifva 2,459,000 kronor.
I öfverensstämmelse med Generalpoststyrelsens förslag har slutligen i
afseende på anslagen till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och
restitutioner m. m. äskats, att det förra matte höjas med 10,000 kronoi, och
således upptagas till 80,000 kronor, samt det senare, föi vinnande af jemn
slutsumma, ökas med 715 kronor till 21,835 kronor.^
Slutsumman af Postverkets samtliga stater för år 1877 skulle, pa sätt
af ofvan intagna tablå redan inhemtats, komma att uppgå till 4,300,000
kronor.
Yid hvad sålunda föreslagits och för hvilket här ofvan blifvit redogjordt
har Utskottet ej funnit något att erinra. De föreslagna förhöjningarne
i de särskilda anslagstitlarne hafva synts Utskottet vara dels sådana,
som af omständigheterna ovilkorligen betingas, dels ock sådana, som, fastän
ej oundgängligen nödvändiga, likväl skola komma att verka föi delaktigt för
såväl Postverket sjelft som det allmänna. Hvad särskildt angår den föreslagna
pensionen för Postdirektören i Göteborg G. Ameen, sa, ehuru nämnda
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
pensions belopp visserligen synes vara jemförelsevis högt beräknadt, har Utskottet
likväl, i betraktande deraf, att genom nämnde tjenstemans afgång
en redan beslutad omorganisation af Göteborgs postkontor skulle kunna utan
vidare uppskof åvägabringas, och dessutom en, om än ej stor, besparing
komma Postverket till godo. ansett densamma böra af Riksdagen beviljas;
och har Utskottet, i fråga om den föreslagna förändringen i beräkningssättet
för uppbörds- och frimärkesprovisionen, velat erinra, hurusom denna
provision, vid fastställande af 1873 års normalstat för Postverket, genom
minskning med en procent a sa väl redovisadt belopp som den föreslagna
frimärkesprovisionen bestämdes något lägre än hvad Generalpoststyrelsen
redan da föreslagit. Då genom den föreslagna förändringen af löni ngen kommer
att utgå med endast obetydligt högre belopp, än som med dyrtidstillägg
nu är fallet, men otvifvelaktigt blir mer lämpad efter göromålens större eller
mindre omfattning, har förslaget härutinnan synts Utskottet väl förtjena afseende.
Oaktadt Utskottet sålunda ej funnit något att anmärka mot det nu
framlagda förslaget till stater för'' Postverket för år 1877, har Utskottet
likväl ansett uppmärksamheten böra fästas vid den starka tillväxten i detta
verks utgifter, och särskildt derå, att utgifterna visat sig i ej ringa mån
öfverstiga inkomsterna. Enligt af vederbörande lem nåd uppgift belöpte si»
Postverkets inkomster år 1873 till 3,170,560 kronor 95 öre och år i 874
till 3,680,246 kronor 63 öre, under det att utgifterna uppginge det förra
året till 3,344,884 kronor 80 öre och det senare till 4,053,175 kronor 23
öre. För nästlidet år har uppgift i berörda hänseende ej kunnat erhållas,
men då uti Generalpoststyrelsens ofvan åberopade statsförslag för år i 877
är meddela dt, att utgifterna år 1875 för posternas fortskaffande å landsväg
och inom postanstalternas områden sannolikt komme att med omkring 600,000
kronor öfverskjuta beloppet af det å samma års omkostnadsstat för ändamålet
uppförda förslagsanslag, 750,000 kronor, torde med säkerhet kunna
antagas, att förhållandet mellan nämnda års inkomster och utgifter kommer
att visa sig ännu ofördelaktigare än under de föregående åren.
Dessa utgifter — för postföring å landsväg och inom postanstalternas
områden — hvilka för åren 1873 och 1874 beräknats till 680,000 kronor,
hafva för det föira aret med endast omkring* 18,000 kronor öfverstigit detta
belopp, men för år 1874 uppgått till 973,492 kronor 91 öre. Större delen
af den brist, som, på sätt ofvan förmälts, för år 1874 uppkommit, har alltså
belöpt på förevarande anslag. Om än ett skäl till stegringen i kostnaderna
för postföring å landsväg är att finna i Kong!. Maj:ts, uppå Riksdagens
derom gjorda framställning, den 19 Augusti 1870 meddelade beslut om postskjutsskyldighetens
upphörande och inskränkning i Postverkets rätt att anlita
gästgifveri-, håll- och reservskjuts, i följd af hvilket beslut betingsskjuts
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
13
legans maximibelopp måst höjas, senast genom beslut den 9 Januari 1874, till
2 kronor 50 öre för milen, torde väl dock det anmärkta missförhållandet
mellan inkomster och utgifter hufvudsakligen vara föranledt deraf, att verkningarne
af beslutet om Postverkets öfvertagande med 1874 års ingång af
den ordinarie kronobrefbäringen ej motsvarat beräkningarne. Poststationernas
antal, som vid 1873 års början utgjorde 347, har nu stigit till öfver
1,600, och denna tillväxt, hvilken väl till största delen är en följd af nyssnämnda
förändrade anordning, måste naturligtvis, med den mängd nya postlinier,
som deraf föranledes, medföra en tillökning i utgifterna, som ej för
närvarande af ökade inkomster motväges. Fribrefsrättens upphörande, som
jemväl med år 1874 inträdde, lärer ej heller beredt Postverket den inkomst,
som deraf beräknats. Visserligen bör man kunna hoppas, att genom ökad
rörelse på de nya postlinierna och genom fullbordandet af alla nu under arbete
varande jern vägsanläggningar Postverkets utgifter skola nedgå och dess
inkomster ökas, men svårligen lärer väl jemnvigten kunna i den närmaste
framtiden återställas, och ännu längre torde det dröja, innan Postverket blir
i tillfälle att återgälda de bidrag af statsmedel, detsamma nu behöfver. Från
Riksdagens sida lärer under nuvarande förhållanden icke något kunna i
denna sak åtgöras, men för Poststyrelsen bör hvad sålunda anmärkt blifvit
innebära en maning att tillse, det Postverkets vidare utveckling må försiggå
med den varsamhet, att jemvigt mellan inkomster och utgifter må snarast
möjligen kunna åvägabringas.
Emellertid, och då, på sätt ofvan är nämndt, Utskottet ej haft något
att emot Kongl. Maj:ts nu gjorda nådiga framställning erinra, samt Riksdagen
redan godkänt Kongl. Maj:ts förslag till beräkning af Postverkets inkomster
för år 1877, hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen, med godkännande af det utaf Kongl. Maj:t
nu framlagda förslag till stater för Postverket för år 1877, måtte
till 4,300,000 kronor bestämma det å sjunde hufvudtiteln för postverket
uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkt
utgå; och
b) att Riksdagen må medgifva, att det belopp, hvarmed — i sammanhang
med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifverihåll-
och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande —
utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas
områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman,
900,000 kronor, må äfven år 1877 af Statskontoret med under hand
egande medel fyllas mot ersättning af Postverkets blifvande öfver
.
skottsmedel, så långt dessa dertill förslå.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Ang. Telegrafverkets
utyiftsstater.
Telegrafverket.
4:o) Under denna rubrik är af Kongl. Maj:t föreslaget, att Riksdagen,
med godkännande af det förslag till stater för Telegrafverket, som funnes
statsrådsprotokollet (Bil. n:o 6 b) bilagdt, måtte såsom reservationsanslag
för år 1877 åt Telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor,
hvartill Telegrafverkets inkomster för samma år blifvit beräknade, äfvensom
förklara, att det öfverskott derå, som kunde uppstå, måtte stå till
Kongl. Maj:ts förfogande, i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling
och förbättring.
Slutsummorna af Telegrafverkets för innevarande år af Kongl. Maj:t
faststälda stater äro, jemförda med de för år 1877 förslagna, följande:
1876. 1877.
A) Aflöningsstaten: l:o Styrelsen............ 2:o Personalen vid 3:o Personalen vid 4:o Särskilda anslag |
57,800 617,000 10,100 224,330 |
— |
909,230 |
59,000 617,000 10,100 229,070 |
— |
915,170 |
||
B) Öfvergångs-aflö-ningsstaten ......... |
_ |
__ |
2,200 |
_ |
_ |
1,200 |
||
C) Pensions- och un-derstödsstaten...... |
83,252 |
_ |
_ |
81,502 |
||||
D) Underhållsstaten |
-— |
— |
297,128 |
— |
— |
— |
308,128 |
|
eller tillsammans |
— |
—i |
1,291,810 |
— |
— |
- |
1,306,000 |
- |
utvisande således de för år 1877 föreslagna staterna en tillökning af 14,190
kronor.
Med iakttagande af den ordning, hvaruti de särskilda staterna äro
upptagna uti förestående jemförande tablå, vill Utskottet här nedan afgifva
yttrande öfver de ifrågasatta förändringarne.
Aflöning sstaten.
Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 29 och 30) har inhemtats,
att den uti aflöningstaten för Styrelsen föreslagna förhöjning af 1,200 kro
-
15
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
nor vore föranledd af en utaf Telegrafstyrelsen, uti dess den 16 sistlidne
December afgifna underdåniga förslag i afseende å Telegrafverkets stater för
år 1877, gjord underdånig framställning derom, att aflöningen för Styrelsens
notarie,’ hvilken tillika vore protokollsförande, äfvensom för Styrelsens statistiker’
måtte ökas från 2,000 kronor för den förre och 1,800 kronor för
den senare till 2,500 kronor för hvardera af dem.
Enahanda framställning hade af Styrelsen blifvit gjord i dess memorial
rörande Telegrafverkets utgiftsstater för innevarande år, men Kongl.
Maj:t hade då ansett att, ehuruväl de ifrågavarande två tjenstemännens löner
vore, i synnerhet vid jemförelse med den aflöning, som blifvit tillagd
registratorn och aktuarien, knappt tilltagna, sådana omständigheter likväl
icke vore för handen, att Kongl. Maj:t på grund af dem borde, utan att
afbida löneregleringskomiténs betänkande, vidtaga åtgärder för höjandet af
lönerna för bemälde tjenstemän.
Då emellertid den lönereglering för Styrelsens personal, som af komitén
skulle behandlas, icke kunde blifva föremål för Kongl Maj:ts nådiga
pröfning förrän efter slutet af innevarande års riksdag, och då Styrelsen
ansett särdeles talande skäl förefinnas för en förbättrad aflöning åt ifrågavarande
två tjenstemän, hvilkas befattningar inom Styrelsen vore af den beskaffenhet,
att de, huru än en förändrad reglering af göromålen och afiöningsbeloppen
måtte utfalla, icke kunde indragas eller aflönas lägre än nu
föreslagits, hade Styrelsen ånyo hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning
i ämnet och dervid hufvudsakligen anfört, att notarietjensten inrättades
år 1859 och den statistiska befattningen år 1865. Sedan dess både,
till följd af Telegrafverkets ständiga utveckling, de med nämnda tjenster förenade
göromål i högst betydlig grad tillväxt, utan att tjensternas innehafvare
kommit i åtnjutande af en mot det ökade arbetet svarande löneförbättring.
Notarien hos Styrelsen ålåge att, jemte protokollsfönng och vanliga
kansligöromål, dervid någon ordinarie kanslist icke funnes till hjelp, biträda
vid uppsättningen af Styrelsens beslut i revisionsmål och s. kallade löpande
ärenden, hvarförutan han äfven hade sig uppdraget att föra matrikeln öfver
hela telegrafpersonalen samt att upprätta ett särskildt register öfver protokollsmålen,
h vilka så betydligt tilltagit, att deras antal, som år 1860 utgjorde
allenast omkring 1,800 och år 1870 ökats till 2,500, nästlidet ar uppgått
till omkring 3,500. .....
I andra embetsverk, så väl juridiska som administrativa, laknades notarierne
till andra lönegraden och vore således likstälde med aktuarier och
registratorer, kammarförvandter, revisorer, kassörer, bokhållare och förvaltare,
då deremot notarien hos Telegrafstyrelsen i afseende på aflöningen bildade en
inellangrad mellan nyss uppräknade tjenstemän och de till första lönegraden
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,
hörande kanslisterne och kammarskrifvarne, hvilken olikhet enligt Styrelsens
förslag skulle utjemnas genom ifrågavarande notaries uppflyttning i samma
lönegrad som aktuarien och registrator!! hos Styrelsen.
Enahanda vore förhållandet med den hos Styrelsen anstälde statistiker,
hvars aflöning dock vore ännu lägre än notariens.
I den mån telegrafväsendet i nästan alla länder utvecklats och förbättrats,
hade detsamma, liksom hvarje annat fält för iakttagelser, gjorts till
föremål för en mer och mer noggrann statistisk behandling. Äfven svenska
Telegrafverket hade härutinnan sökt att efter förmåga följa med sin tid.
Men i brist af tillräcklig personal och penningeanslag för utarbetande
af den svenska telegrafstatistiken hade denna icke kunnat vinna den
fulländning, som nu mera vore behöflig. Den vore i sin nuvarande
omfattning icke vidare fullt tillräcklig såsom bidrag hvarken till Sveriges
officiela statistik eller tili den allmänna internationela telegrafstatistik, som
af telegraflörvaltningarnes gemensamma byrå i Bern utarbetades, likasom icke
heller för Styrelsens eget behof vid bedömandet af åtskilliga vigtiga förhållanden
i telegrafiskt afseende. Styrelsen har derför funnit nödig-t vidtaga
åtgärder, på det att de statistiska redogörelserna måtte från och med år
1876 blifva fullständigare. De från stationerna ingående uppgifterna komme
hädanefter att blifva mer omfattande och skulle till Styrelsen insändas hvarje
månad i stället för qvartalsvis, såsom hittills skett. Härigenom ökades naturligtvis
i väsentlig mån göromålen för den tjensteman hos Styrelsen,
hvilken det ålåge att ordna och sammanställa de olikartade statistiska uppgifterna;
och vore det fördenskull högligen önskvärd t, om denne tjensteman
kunde erhålla icke blott en sådan tillökning i sin egen aflöning, att han
blefve i tillfälle att uteslutande egna sin tid åt detta arbete, utan äfven nödigt
biträde dervid; men alldenstund, af ofvan antydda skäl, ett förslag till
fullständigt ordnande af denna angelägenhet för närvarande icke hade någon
utsigt att vinna framgång, återstode för Styrelsen inte annat än att för tillfället
söka åt ifrågavarande tjensteman utverka en löneförbättring, som åtminstone
i någon mån kunde ersätta hans ökade arbete.
Beträffande den af Telegrafstyrelsen sålunda omförmälda tillökningen
uti meranämnde två tjenstemäns göromål har Utskottet genom af vederbörande
lemnade upplysningar ytterligare inhemta!, att sedan notariens åligganden,
jemte hans skyldighet att i vissa mål äfven biträda sekreteraren,
numera vore af den omfattning, att de upptoge hela förmiddagen, samt att
fördenskull, så länge tjenstens nuvarande innehafvare, i anseende till den
ringa aflöningen, nödgades söka bidrag till sin utkomst genom tjenstgöring
tillika i annat embetsverk, en del af eftermiddagen måste användas för no
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
17
tariegöromålens medhinnande, samt att förhållandet härutinnan vore detsamma
med nuvarande statistikern, hvilkens göromål från och med innevarande
år blifvit nästan tredubblade till följd deraf att, såsom ofvan blifvit nämndt,
de statistiska redogörelserna från stationerna numera afgåfves för hvarje månad
i stället för, såsom förut, för hvarje qvartal, hvarjemte påpekats att i
fråga varande två tjenstemäns ställning vore så mycket mer behjertansvärd,
som de voro nödsakade att under hela innevarande år fullgöra sina betydligt
ökade åligganden utan någon motsvarande tillökning i aflöningsförmånerna.
XJti hvad sålunda blifvit anfördt och meddeladt har Utskottet funnit
fullgiltiga skäl för den begärda lönetillökningen för meranämnde två tjensteman,
hvilken tillökning Utskottet alltså ansett böra af Riksdagen medgifvas.
Vidkommande de å aflöningsstaten uppförda särskilda anslag hade
Telegrafstyrelsen dels, under förutsättning af bifall till ofvan omförmälda framställning
om tillökning i den ordinarie aflöningen åt notarien och statistikern,
upptagit det nuvarande anslaget till dyrtidstillägg, 29,930 kronor, till
ett, efter beräkning af 20 procents dyrtidstillägg å nämnda tillökning, med
240 kronor ökadt belopp af 30,170 kronor; dels ansett anslaget till ålderstillägg
kunna i följd af äldre tjenstemäns befordran eller afgång upptagas
till endast 32,800 kronor i stäliet för såsom i innevarande års stat 33,300
kronor; och dels uppfört förslagsanslaget till arfvoden åt telegramlärare och
uppassare vid stationerna till 70,000 kronor i stället för det år 1876 upptagna
belopp af 65,000 kronor, hvilken förhöjning föranledts såväl deraf, att de
många till statstelegrafstationer förändrade privatstationerna ej ingått i beräkningen
af anslaget för innevarande år, som ock af den förbättring i aflöningsvilkoren,
hvilken Styrelsen funnit sig nödsakad bevilja åt flere af i
fråga varande personal vid de äldre stationerna; och skulle, med bibehållande
af öfriga under titeln “särskilda anslag“ upptagna belopp oförändrade, slutsumman
af berörda titel komma att blifva 229,070 kronor.
Vid hvad med afseende å förevarande anslagstitel sålunda förekommit
har Utskottet ej funnit något att erinra.
Öfvergångs-aflöningsstaten.
Den härå beräknade nedsättningen från 2,200 kronor, hvartill densamma
blifvit upptagen i Telegrafverkets för innevarande år faststälda stater,
till 1,200 kronor hade, enligt hvad Styrelsen anmält, föranledts af ett
inträffadt dödsfall.
Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 11 hläft.
3
18
StaU-Uukottets Utlåtande N:o 21.
Pensions- och under stödsstaten.
Enligt hvad af ofvan intagna jemförande tablå inhemtas, är denna
stat för år 1877 beräknad till 81,502 kronor mot 83,252 kronor, hvartill densamma
blifvit för innevarande år faststäld. Denna nedsättning hade, enligt
Telegrafstyrelsens derför lemnade redogörelse, uppkommit derigenom, att å
ena sidan uteslutits dels det såsom pension åt en numera afliden tjensteman
uppförda belopp, 2,200 kronor, dels ock de summor, tillhopa 720 kronor,
hvilka tre förre telegrafister vid afskedstagande berättigats att såsom understöd
uppbära för åren 1872 —1876, men å andra sidan uppförts fyra nya
pensioner å tillhopa 1,170 kronor åt enkorna och barnen efter Assistenten
J. P. K. Lönngren samt Kommissarierne C. A. Wiliolm, J. F. Björklund
och E. A. Appelholm.
För sitt förslag i sistberörda afseende hade Styrelsen lemnat följande
redogörelse:
Hos de i sistlidne September församlade fullmäktige för delegarne i
Telegrafverkets pensionsinrättning hade förslag blifvit väckt om beredande af
pensioner eller understöd åt de efterlefvande enkorna och barnen efter omförmälde
fyra telegraftjenstemän, hvilka aflidit under tiden mellan uppgörandet
af förslaget till Telegrafverkets enke- och pupillkassa och densammas
öppnande den 1 Juli år 1875.
I anledning deraf hade fullmäktige medelst skrifvelse af den 11 sistlidne
September öfverlemnat denna angelägenhet till Telegrafstyrelsens behjertande
och dervid till en början lemnat följande upplysningar:
att Lönngren, som aflidit den 26 Juni 1874, efterlemnat enkan Fanny
Grell, 45 år gammal, och två oförsörjda barn, af hvilka det äldre vore 13
år och det yngre 6 år gammalt;
att Wiholm, som aflidit den 18 September 1874, efterlemnat enkan
Anna Kung, 36 år gammal, och ett barn i en ålder af 9 år;
att Björklund, som aflidit den 23 April 1875, efterlemnat enkan Laura
Johanna Hellström, i en ålder af 48 år, och sju barn, af hvilka det äldsta
vore 15 år och dot yngsta 3 år gammalt;
att Appelholm, som aflidit den 26 Juni 1875, efterlemnat enkan Marie
Louise Westerlund, 36 år gammal, och fyra barn, det äldsta i en ålder af
14 år och det yngsta 6 år;
att samtliga ifrågavarande familjer befunne sig, enligt uppgifter från
fullt trovärdiga personer, i små omständigheter;
att åtminstone tre af de efterlemnade enkorna vore i följd af sjuklighet
oförmögna till något som helst ansträngande arbete; samt
19
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
att, enligt verkstäld uträkning, det matematiska värdet för enke- och
pupillkassans öfvertagande af dessa enkors pensionering till två tredjedelar
af vanlig pension, hvilket i förevarande undantagsfall ansetts skäligt, uppginge
till ett sammanlagdt belopp af 17,560 kronor ll öre.
I afseende på sättet för uppnående af det härutinnan åsyftade ändamål
hade fullmäktige icke funnit annan utväg än att påkalla Riksdagens understöd
genom anvisande af telegralmedel, vare sig för en gång till visst belopp,
som vore tillräckligt för att enke- och pupillkassan skulle kunna öfvertaga
pensioneringen af de fyra enkorna och deras barn, eller ock genom uppförande
på Telegrafverkets pensions- och understödsstat åt dessa enkor till
åtnjutande af omkring 300 kronor för hvardera.
För sin del hade Telegrafstyrelsen icke kunnat annat än instämma i
hvad fullmäktige anfört rörande förenämnda enkors och barns pensionering
af telegrafmedel, och då beträffande sättet derför Styrelsen af flera skäl, bland
hvilka särskildt anförts, att utbetalandet af det till 17,560 kronor beräknade
värdet af ifrågavarande pensioner kunde för Telegrafverket blifva känbart,
äfven om detta belopp fördelades pa 3 till 5 ar, ansage fullmäktiges senare
alternativ vara att föredraga, hade alltså Styrelsen hemstält, att meranämnda i behof
stadda familjer efter telegraftjenstemän, som afhdit under tiden mellan uppgörandet
af förslag till enke- och pupillkassan för Telegrafverket och kassans
öppnande, måtte, räknadt från början af ar 1876, fa direkt af telegrafmedlen
uppbära pensioner till belopp af 300 kronor för hvardera af enkorna jemte
barnen efter Kommissarierne AViholm, Björklund och Appelholm samt 270
kronor årligen för enkan jemte barnen efter Assistenten Lönngren.
På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) är meddeladt, hade vid
ärendets föredragning departementschefen beträffande den sålunda föreslagna
pensioneringen af enkorna och barnen efter omförmälde fyia telegraftjenstemän
anfört, att, äfven om icke de af Telegrafstyrelsen såsom skäl för pensioneringen
åberopade omständigheter förefunnes, i allt fall föihallandet med
ifrågavarande enkor och barn vore så behjertansvärdt, att detsamma borde
påkalla statens mellankomst. Enligt företedda utdrag ur bouppteckningarne
utgjorde behållningen efter assistenten Lönngren endast 1,702 kronor 35 öre
och efter kommissarien Appelholm 807 kronor 86 öre, hvaremot i boet efter
kommissarien Björklund förefunnes en brist a 2,5o6 kronor 49 öre samt skulderna
i boet efter kommissarien AViholm med 2,292 kronor 59 öre öfverstege
tillo-ångarne. Af de vid handlingarne i ärendet fogade läkarebetyg mhemtades:
att^enkan AViholm lede af fortfarande sjuklighet, samt att inga utsigter förefunnes,
att hon skulle kunna genom arbete sig försörja; att enkan Björklunds
helsa vore synnerligen svag och vacklande jemte det hon till sm kroppsbyggnad
vore ofärdig, äfvensom att hon vore till själskrafter och lynne så
nedsatt, att hon föga kunde till sitt uppehälle med eget arbete bidraga; samt
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
att enkan Appelholm vore kontrakt i båda höftlederna och oförmögen att
annorlunda än med största svårighet röra sig samt för öfrigt lidande af
försvagad syn och sjuklighet. Dertill koinrne att enligt från Telegrafstyrelsen
meddelad upplysning icke några andra telegraftjenstemän under ifrågavarande
tid atlidit, för hvilkas enkor och barn understöd af statsmedel kunde påkallas,
hvadan således genom beviljandet af ifrågavarande pensioner något
prejudikat icke kunde anses gifvet, hvilket tilläfventyrs skulle kunna framdeles
i andra fall åberopas. Hvad de föreslagna pensionsbeloppen anginge,
så vore de nära öfverensstämmande med den pension, som åt Riksdagen år
1874 på förslag af enskild motionär beviljats åt enkan efter telegrafkommissarien
R. T. Jönsson. De lönebelopp, som senast utgått till ifrågavarande tjenstemän,
vore:
till kommissarien Wiholm kronor 2,500,
„ Björklund „ 2,500,
„ Appelholm „ 2,400,
assistenten Lönngren „ 1,200;
och skulle följaktligen, derest desse lefvat tillräckligt länge för att blifva delegare
af enke- och pupillkassan, deras efterlefvande ur densamma haft att
uppbära i pensioner resp. 450, 450, 440 och 320 kronor. De nu föreslagna
beloppen, resp. 300 och 270 kronor, kunde derföre ej anses för höga.
Departementschefen hade slutligen erinrat om de vilkor, som vore
gällande för pensionering från Telegrafverkets enke- och pupillkassa, och
under hvilka, de ifrågavarande pensionerna skulle åtnjutas.
Genom hvad sålunda blifvit anfördt torde den i hög grad behjertansvärda
belägenhet, hvaruti omförmälde fyra tjenstemäns efterlemnade enkor
och barn sig befinna, vara till fullo ådagalagd, och då härtill kommer att,
på sätt uti statsrådsprotokollet jemväl blifvit uttryckt, genom bifall till de
nu ifrågasatta pensionerna något prejudikat för framtiden icke gifves, har
Utskottet ansett den föreslagna pensioneringen af meranämnde fyra tjenstemäns
enkor och barn böra af Riksdagen medgifvas.
Underhållsstaten.
Denna stat, som för innevarande år blifvit faststäld till 297,128 kronor,
är, såsom af ofvan intagna tablå framgår, för år 1877 föreslagen att höjas
med 11,000 kronor. Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 34) inhemtats, vore
anledningen härtill, att några af de å denna stat uppförda förslagsanslag
borde ökas, nemligen för ved, lyshållning och fraktkostnader samt för hyror,
hvilka måste beräknas till högre belopp än hittills dels i följd af stegrade
pris för några äldre stationslokaler, och dels på grund deraf att lokalerna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
21
för en del af de stationer, som förändrats från privat- till stats-stationer,
komme att bekostas af Telegrafverket; och har den sålunda beräknade förhöjningen
synts Utskottet vara af behofvet påkallad.
På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte erinran,
att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående beräknande af inkomsttiteln
”Telegrafmedel” vunnit Riksdagens bifall, hemställa,
att Riksdagen, med godkännande af det utaf Kongl.
Maj:t framlagda förslag till stater för Telegrafverket, må
såsom reservationsanslag för år 1877 åt Telegrafverket
anvisa 1,330,000 kronor samt medgifva, att det öfverskott
derå, som kan uppstå, må stå till Kongl. Majrts förfogande
i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling
och förbättring.
Tullverket.
5:o. I afseende härå har Kongl. Maj:t föreslagit, att de för år 1876 Äng. Tuiiverfaststälda
stater för Tullverket måtte äfven för år 1877 tillämpas; och att hetsst^fu~
Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda verk till ett
mot staternas slutsumma svarande; belopp af 2,509,000 kronor, att såsom
förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 37 och 38) inhemtas,
hade Generaltullstyrelsen uti afgifvet underdånigt förslag till stater för Tullverket
för år 1877 af anförda skäl hemstält, att de för innevarande år för
verket faststälda staterna måtte få orubbade tillämpas äfven under nästkommande
år, hvilken hemställan blifvit af Kongl. Maj:t i nåder gillad;
och har vid behandling af detta ärende Utskottet icke funnit något att vid
det nådiga förslaget erinra.
I sammanhang härmed har emellertid Utskottet till pröfning förehaft
en af Kongl. Maj:t under förevarande hufvudtitel gjord framställning derom,
att till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande af de öfriga
för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skulle af allmänna medel
bestridas, måtte å sjunde hufvud titeln anvisas ett förslagsanslag af 27,000
kronor, att af lastpenningarne utgå.
I afseende å denna fråga är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid.
56 och 57) meddeladt att, sedan Kongl. Maj:t i sammanhang med fastställande
af förnyad förordning angående mätning af handelsfartyg m. m. den 15 Maj
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1874 bestämt, att de för skeppsmätningskontrollörers aflönande erforderliga
medel äfvensom kostnaderna för kontrollörers och skeppsmätares tjensteresor
vid de tillfällen, då dessa skulle af allmänna medel godtgöras, för deras
brefporto i tjensten, för blanketter och andra dylika utgifter skulle genom
Generaltullstyrelsens försorg bestridas emot godtgörelse, som, tills vidare och
intilldess annorlunda kunde varda i nåder bestämdt, borde utgå af femte
hufvudtitelns anslag till “lots-och fyrinrättningen med dertill hörande personal
hade vid det förhållande, att skeppsmätningen afsåge att vinna en grund
för bestämmandet icke blott af de fyr- och båkafgifter, som för fartyg borde
erläggas, utan äfven af andra afgifter af allmän natur, och det alltså kunde
anses mindre lämpligt, att lotsverket vidkändes alla med samma mätning
förenade omkostnader, framställning från Sjöförsvarsdepartementet blifvit gjord
om vidtagande af åtgärder, för att berörda kostnader måtte till större eller
mindre del utgå af något bland de till riksstatens sjunde hufvudtitel hörande
anslag; och hade i sammanhang dermed den upplysning meddelats, att utgifterna
under år 1875 till ifrågavarande arfvoden samt för tjensteresor m. m.
förslagsvis beräknats till en summa af 27,000 kronor.
I anledning häraf, och då lotsverkets medel voro för annat bestämdt
ändamål afsedda, hvartill komme att så väl aflöningarne till skeppsmätningskontrollörerne
och till öfverkontrollören som öfriga ifrågavarande utgifter i
första hand måste bestridas af Tullverket, att skeppsmätare och skeppsmätningskontrollörer
antogos af och lydde under Generaltullstyrelsen, samt att jemväl
i öfrigt åt bemälde Styrelse blifvit uppdraget att vaka öfver iakttagandet af
hvad i Kongl. förordningen om mätning af handelsfartyg funnes stadgadt,
— hade ifrågavarande utgifter ansetts böra från femte till sjunde hufvudtiteln
öfverflyttas.
Yid hvad sålunda blifvit föreslaget har Utskottet ej funnit något att i
hufvudsak erinra. Enär emellertid lastpenningarne, af hvilka de ifrågavarande
utgifterna skulle komma att bestridas, ingå bland tullmedlen samt, på
sätt nyss är nämndt, dess utgifter direkt utbetalas från Tullverket, har det
synts Utskottet leda till större enkelhet och reda, om meranämnda omkostnader,
i stället för att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras under en
särskild anslagstitel, inflyttades bland Tullverkets utgiftsstater, samt i följd
deraf förslagsanslaget till nämnda verk höjdes med det för omförmälda utgifter
erforderliga belopp, 27,000 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet
:
a) att Riksdagen må bland Tullverkets utgiftsstater
uppföra ett förslagsanslag å 27,000 kronor, till aflönande
af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande af de öf
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
23
riga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka
skola af allmänna medel bestridas;
b) att Riksdagen må medgifva, att i öfrigt de för 1876
faststälda stater för Tullverket må äfven för år 1877
tillämpas; och
c) att Riksdagen fördenskull må bestämma anslaget till
nämnda verk till ett mot staternas slutsumma, efter tillägg
af de under mom. a. här ofvan omförmälda 27,000 kronor,
svarande belopp af 2,536,000 kronor, att såsom för
*
. slagsanslag direkte utgå af tulfmedlen.
Skogsväsendet.
6:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit, att de
nuvarande ordinarie anslagen till skogsväsendet, hvilka med iakttagande
deraf, att lönen till chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års riksdagsbeslut
efter dåvarande innehafvarens afgång skulle utgå med allenast
6.000 kronor i stället för förut 7,000 kronor, utgjorde tillhopa 851,412
kronor 97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående
reservationsanslaget, 450,000 kronor, blefve nedsatt med 175,000 kronor till
275.000 kronor, men deremot ökas med 35,650 kronor, utgörande anslag till
extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt chefen
för samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare
och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade
jägmästare; hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle
komma att utföras med 712,062 kronor 97 öre.
Hvad först angår den föreslagna nedsättningen i det nu till 450,000
kronor uppförda reservationsanslaget, har Utskottet ansett sig till en början
böra i minnet återkalla den föregående behandlingen af den fråga, på hvars
pröfning berörda nedsättning skulle bero.
Uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873 anhöll Riksdagen, bland
annat, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, i hvad mån
skogshushållningen i södra och mellersta Sverige kunde främjas genom inköp
för statens räkning af till skogsbörd tjenlig mark för utvidgning af redan
befintliga kronoparker eller bildande af nya sådana.
Skogsstyrelsen, som hördes öfver denna underdåniga framställning, ansåg
ytvidden af kronoskogarne i södra och mellersta provinserna i förhållande
till dessa landsdelars utsträckning alltför inskränkt, och att inrättande af kronoskogar
i skoglösa orter, dels för att i någon mån betrygga inbyggarne
derstädes med afseende å tillfredsställandet af deras behof utaf skogsproduk
-
Ang. anslag
för skogsväsendet.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
ter, dels för att tjena såsom föresyn, hvad skogsodling och en god skogsskötsel
i öfrigt anginge, måste vara en maktpåliggande åtgärd, som dessutom
framdeles komme att tillskynda staten en ej obetydlig inkomst, och hemstälde
i följd häraf Styrelsen, att ett särskildt belopp af 227,000 kronor måtte för
nämnda ändamål anvisas.
Kongl. Maj:t åter ansåg förhöjning i Skogsstyrelsens reservationsanslag,
då utgörande 90,000 kronor, böra ega rum till belopp, som dock icke redan
första året och innan sig visat, hvilken utsträckning kunde för tillökningens
ändamålsenliga användning beredas, syntes böra bestämmas så högt, som
Skogsstyrelsen gjort, utan kunna inskränkas till 258,287 kronor, och föreslog i
sin till 1874 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, att berörda reservationsanslag måtte till sistnämnda belopp
förhöjas.
Uti underdånig skrifvelse den 15 Maj 1874 yttrade Riksdagen att,
då det af Kongl. Maj:t äskade reservationsanslag, 258,287 kronor, torde
komma att till största delen, om ej helt och hållet, åtgå dels för de till
150,000 kronor beräknade kostnaderna för förvaltning af de nu varande
kronoskogarne och dels för andra onekligen påkallade utgifter för skogsväsendets
befrämjande, så att föga eller intet komme att återstå för inköp af
skogsmark, Riksdagen dels för bestridande af utgifterna för de nu varande
kronoskogarnes förvaltning och dels för befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
deruti äfven inbegripet inköp af till skogsbörd tjenlig mark för anläggande
af nya eller förstoring af äldre kronoparker och för plantering,
der det erfordrades, af sålunda inköpt mark, beviljat såsom reservationsanslag
för år 1875 ett belopp af 450,000 kronor.
I den till 1875 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof yttrades, att — i betraktande ej mindre af de
omkostnader, som vore förenade med förvaltningen af statens skogar, än
äfven nödvändigheten att genom inköp af skogbärande eller till skogsodling
lämplig mark bilda nya eller utvidga redan befintliga kronoparker — någon
rubbning i förevarande anslag ej borde ega rum, och detta så mycket hellre,
som förvärfvandet af en lämplig större skogsegendom för Skogsinstitutets
behof utan tvifvel i högst betydlig grad underlättades derigenom, att till
Kongl. Maj:ts disposition funnes stäld en penningesumma, å hvilken betalning
derför kunde anvisas, om händelsevis tillfälle att köpa någon sådan egendom
skulle yppa sig; och blef Kongl. Maj:ts i öfverensstämmelse härmed
gjorda nådiga framställning om bibehållandet af skogsväsendets anslag till
oförändradt belopp af 450,000 kronor af Riksdagen bifallen.
Utaf det vid den nu föreliggande nådiga propositionen fogade statsrådsprotokoll
(Bil. N:o 6‘ b, sid. 45 och 46) inhemtas, att vidkommande ofta
berörda reservationsanslag å 450,000 kronor Skogsstyrelsen, under förmälan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
25
att derå blifvit för år 1875 genom nådigt bref af den 11 December 1874
anvisade till inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre
kronoparker 242,254 kronor 62 öre och att af anslaget för år 1876 blifvit
i Skogsstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna generalkostnadsförslag för skogsväsendet
för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor, i underdånighet hemstält,
att reservationsanslaget måtte fortfarande utgå med samma belopp
som hittills eller 450,000 kronor.
I anledning häraf hade Departementschefen vid ärendets föredragning
erinrat, att af de till inköp af kronan hembjudna skogbärande eller till
skogsodling lämpliga marker dittills ej kunnat inköpas för mer än tillhopa
101,634 kronor och funnes således af 1875 års anslag fortfarande 140,620
kronor 62 öre att för dylika inköp användas, hvartill komme de af Skogsstyrelsen
omförmälda för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor. Anledningen
dertill, att dittills endast ett jemförelsevis mindre belopp af de till
inköp af mark afsedda medlen blifvit dertill begagnadt, vore hufvudsakligen
att söka dels i svårigheten att, der dylik egendom egdes af flera personer
gemensamt, åvägabringa enighet i afseende å försäljningsvilkoren dem emellan,
dels i de höga priser, som säljarne under de i senaste tider rådande
trävarukonjunkturer ansett sig kunna fordra, dels kanske hufvudsakligen i
de tunga och föga affärsmessiga former, hvarunder dylika köp för kronans
räkning måste verkställas. Men utom dessa svårigheter funnes äfven andra,
hvilka, enligt Departementschefens förmenande, verkade derhän, att af dylika
inköp ej kunde för närvarande påräknas all den fördel för staten, som under
andra förhållanden kunde densamma deraf tillskyndas. Någon bestämd plan
för dylika uppköp kunde för närvarande svårligen upprättas och följas. För
upprättandet af en sådan erfordrades nemligen en noggrann kännedom om
hittills befintliga boställs- och öfriga kronoskogars läge, utan hvilken det ej
vore möjligt att afgöra vare sig hvilka provinser borde företrädesvis tillgodoses
eller hvilka till skogsbörd tjenliga marker inom provinserna borde till
följd af sitt läge i förhållande till kronan tillhöriga skogsmarker framför
andra vid inköp väljas. Yäl hade Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 2
Juli 1875 vidtagit åtgärd för att denna noggrannare öfversigt öfver statens
skogar måtte snart vinnas, i det att Kong]. Maj:t på Skogsstyrelsens hemställan
anvisat medel icke blott för komplettering af den genom den s. k.
Norrländska skogskomiténs försorg utarbetade kartan öfver Norrlands skogar,
utan äfven för åstadkommande af en allmän situationskarta öfver kronoparker
och allmänningar i Kopparbergs län samt de mellersta och södra
delarne af landet, och dels för införandet å de topografiska samt ekonomiska
kartbladen af de allmänna skogarne och till en början af dem, som blifvit
af skogstjensteman indelade till ordnad hushållning. Men detta vidlyftiga
arbete vore dock ännu långt från fullbordadt; och intill dess att så skett,
Bill. till Riksd. Prat. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
syntes det vara nödigt att vid inköp af mark för statens räkning mycken
varsamhet iakttoges. Först derefter blefve det möjligt att afgöra, hvarest
inköp af mark till arrondering af förut befintliga kronoskogar eller till anläggande
af nya kronoparker kunde med största fördel ega rum, och då
kunde äfven kronan låta under hand inleda underhandlingar om de för staten
förmånligast belägna markers inköpande i stället för att, såsom nu i de
flesta fall, nöja sig med de marker, som tillfälligtvis erbjödes, hvarvid tillika
det betänkliga förhållandet framträdde, att skogsköpet för statens räkning
lätteligen komme att gagna och belöna just sådane skogsegare, som genom
vanvård eller öfverafverkning förstört sin växande skog. Af alla dessa skäl
ansåge Departementschefen det ej vara lämpligt, att Kongl. Maj:t för närvarande
skulle af Riksdagen äska reservationsanslagets bibehållande vid dess
hela nuvarande belopp. Men då redan nu kunde med någon sannolikhet
förutsättas, att inom vissa län, der endast ett fåtal allmänna skogar funnes,
underhandlingar kunde med framgång föras om till åkerodling otjenliga nejders
förvärfvande till skogssådd för billigt pris, och inköp af mark fördenskull
ej behöfde i afbidan på de förut omförmälda situationsplanernas fullbordan
alldeles afstanna, ansåge Departementschefen sig böra i underdånighet
föreslå ett afdrag å anslaget motsvarande endast en del af det belopp, som
hittills kunnat till skogsköp användas; och hemstälde fördenskull i underdånighet,
att reservationsanslaget till skogsväsendet måtte af Kongl. Maj:t äskas
endast till belopp af 275,000 kronor.
Visserligen hafva de skäl, som sålunda blifvit anförda för anslagets
minskning icke synts Utskottet fullt tillfredsställande; ty om än de senare
årens trävarukonjunkturer uppdrifvit prisen å skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, torde en förändring härutinnan snart nog kunna inträda,
och den omständigheten, att någon bestämd plan för inköp af dylik mark
ej nu kunde upprättas, torde icke afgjordt böra utgöra hinder för Statsverket
att emellertid begagna de tillfällen, som möjligen skulle kunna yppa sig,
att komma i besittning af lämpliga skogsegendomar, helst anslagets natur af
reservationsanslag medför, att med dess användande skulle kunna anstå intill
dess sådant kunde finnas med statens fördel förenligt och att således all
nödig varsamhet vid inköpen skulle kunna iakttagas. Äfven har det synts
Utskottet som skulle prisen snarare komma att uppjagas, om på förhand
blefve bestämdt, i hvilka trakter uppköpen borde ske, än om, såsom det
torde hafva varit Riksdagens afsigt, Kong], Maj:t vore i tillfälle, att för
sådana uppköp disponera nödiga medel när och hvar tillfälle erbjöde sig att
till antagligt pris inköpa egendomar, som af Skogsstyrelsen funnes för ändamålet
lämpliga; men da i allt fall, enligt hvad ofvan blifvit meddelad t,
det af Riksdagen för nästlidet och innevarande år anvisade anslaget, 450,000
kronor, för närvarande synes vara större än behofvet kräfver, och, i händelse
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 21.
27
någon förändring härutinnan skulle komma att inträda, den årligen sammanträdande
Riksdagen icke lärer undandraga sig att på Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning åter höja ifrågavarande reservationsanslag till ett
mot behofvet svarande belopp, så finner Utskottet sig för närvarande böra
• tillstyrka bifall till den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen i meranämnda
anslag.
Det belopp, 35,650 kronor, hvarmed ordinarie anslagen till skogsväsendet
föreslagits att ökas, är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o
6 b sid. 51) gifver vid handen, afsedt att fördelas på följande sätt:
till |
extra kanslibiträden inom Skogsstyrelsen ....... |
.............. Kronor |
3,200 |
— |
tjenstgöringspenningar åt chefen för samma |
Styrelse » |
2,000 |
-—- |
|
» |
två nya skogsinspektörer .................................... |
............... » |
8,950 |
— |
fyra nya jägmästare............................................. |
.............. )- |
7,800 |
— |
|
elfva nya kronojägare.......................................... |
.............. » |
6,700 |
— |
|
» |
ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare |
.............. » |
7,000 |
— |
tillsammans Kronor |
35,650 |
— |
Yid de sålunda äskade anslagsförhöjningarna har Utskottet, utom
hvad angår de till tjenstgöringspenningar åt chefen för Skogsstyrelsen afsedda
2,000 kronor, ej funnit något att erinra. Den i statsrådsprotokollet (sid.
39—44) intagna utredning bar synts Utskottet ådagalägga, att dessa förhöjningar
äro af oeftergifligt behof påkallade.
Hvad åter angår berörda till tjenstgöringspenningar åt Skogsstyrelsens
chef äskade belopp å 2,000 kronor har Utskottet ej kunnat framställningen
i denna del till bifall förorda.
På sätt i statsrådsprotokollet jemväl finnes omnämndt bestämdes vid
1869 års riksdag, att lönen för Skogsstyrelsens chef skulle efter dåvarande
innehafvarens af detta embete afgång nedsättas från 7,000 till 6,000 kronor,
i sammanhang hvarmed beslöts att bemälde chef derefter skulle benämnas
“Skogsdirektör“. Yisserligen torde det ej kunna nekas, att förhållandena
sedan berörda tid till viss grad förändrats, och att det belopp, som då kunde
anses tillräckligt för en chefslön måhända nu skulle kunna anses icke tillfyllestgörande.
Tillräckligt skäl torde likväl icke häraf kunna hemtas för
att med en fast tillökning, uppgående till en tredjedel af det nu bestämda
beloppet höja ifrågavarande chefs lön, särdeles vid det förhållande att Skogsstyrelsen
ej ännu varit föremål för behandling af den för reglering af de
centrala embetsverkens löner m. m. tillsatta komitén. Dessutom torde, intilldess
berörda behandling egt rum, meranämnda chefsbefattning blifva uppehållen
på förordnande, och äfven deruti förefinnes, enligt Utskottets förmenande,
ett skäl att nu ej bevilja den föreslagna löneförhöjningen.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående förhöjning
i anslaget
till
»byggnader och
reparationer».
Utskottet har emellertid ej förbisett att, då de fleste embets- och
tjensteman de senaste åren fått sig tilldelade tillfälliga löneförbättringar,
billigheten synes kräfva att jemväl chefen för Skogsstyrelsen kommer i åtnjutande
af någon förhöjning i sina löneförmåner, särdeles i betraktande
dels deraf att dessa för närvarande äro lägre än de voro under förre embetsinnehafvarens
tid, dels ock deraf att bemälde chefs göromål otvifvelaktigt
under senaste tiden betydligt ökats. Det vill emellertid synas Utskottet som
om det lämpligaste vore, att å extra stat för år 1877 uppfördes ett belopp
af 1,000 kronor att såsom tillfällig löneförbättring för samma år tilldelas
bemälde chef, hvarigenom de honom tillkommande löneförmånerna skulle
komma att uppgå till samma belopp som hans företrädare i embetet åtnjutit.
Utskottet vill derföre här nedan vid behandling af frågan om de för Skogsstyrelsen
i öfrigt äskade dyrtidstillägg göra framställning i sådant syfte.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet:
a) att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, till 275,000 kronor nedsätta
det bland anslagen till skogsväsendet ingående reservationsanslaget
å 450,000 kronor;
b) att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande af 2,000
kronor till tjenstgöringspenningar åt Chefen för Skogsstyrelsen
icke må vinna Riksdagens bifall; och
c) att till anställande af extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen,
till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya
jägmästare och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg
åt dertill berättigade jägmästare må å ordinarie
stat anvisas sammanlagd t 33,650 kronor.
I händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, kommer Skogsstyrelsens
ordinarie anslag, nu utgörande 852,412 kronor 97 öre, att ökas
med 33,650 kronor, men åter minskas med dels 1,000 kronor af den förutvarande
Generaldirektörslönen och dels 175,000 kronor af det bland*i fråga
varande anslag ingående reservationsanslaget, samt kommer således att uppgå
till 710,062 kronor 97 öre.
Byggnader och reparationer.
7:o. Uti underdånigt memorial den 16 November 1875 hade, på
sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:r 6 b sid. 53 och 54) är meddeladt,
Ofverintendentsembetet anfört att, sedan de båda förut skilda anslagen för
underhåll och reparationer af publika byggnader, det ena afseende sådana i
hufvudstaden och det andra byggnader i landsorten, blifvit genom 1872 års
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
29
Riksdags bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning förenade till
ett anslag, hade Embetet, med anlitande af då befintlig behållning å landsortsanslaget,
uppgående till 58,547 kronor 20 öre kunnat låta verkställa åtskilliga
mer betydande förändrings- och tillbyggnadsarbeten vid kronans egendomar
i Stockholm, hvartill medel annars saknats.
Då det emellertid varit nödigt att under åren 1873 och 1874 verkställa
omfattande reparationsarbeten jemväl vid kronans hus i landsorten,
der arbeten för iordning sställande af länsresidensen i Kalmar, Iiernösand
och Luleå egt rum för en kostnad af tillsammans 29,906 kronor, kunde
något öfverskott å landsortsmedlen numera så mycket mindre vara för byggnaderna
i hufvudstaden att påräkna, som, i stället för behållningar, värdet
af påsynade, men i brist af medel ej verkstälda, arbeten i orterna, utgörande
år 1872 571 kronor, sedermera stigit, synnerligast i följd af ökade pris å
materialier och arbetslöner, år 1873 till 8,000 kronor, år 1874 till 21,722
kronor 85 öre och år 1875 till 10,716 kronor. De arbeten åter vid kronans
hus i Stockholm, hvilkas utförande till följd af bristande tillgångar ej kunnat
ega rum, hade samtidigt uppgått till följande belopp, nemligen
år 1872
„ 1873
* 1874
„ 1875
kronor 15,612: 85
„ 14,835: —
„ 45,213: 50
„ 34,551: —
Med anledning häraf hade Öfverintendentsembetet i underdånighet
hemstält om tillökning i förevarande anslag med 34,580 kronor efter följande
grunder:
a) för Nationalmuseibyggnaden, tillökning i redan anvisade underhållsmedel,
2,600 kronor, med............................................................... kronor 2,400: —
hvilka båda belopp tillsammans motsvarade % procent
af byggnadens till 2,000,000 kronor beräknade värde;
b) för öfriga hus i hufvudstaden, hvilka, enligt en memorialet
bilagd förteckning, tillkommit efter bestämmandet
af underhållsmedlen för kronans byggnader i
Stockholm, % procent af de tillkomna byggnadernas
värde....................................................................................... » 8,000:
c) samt slutligen, på grund af stegrade pris å byggnadsmaterialier
och arbetsbiträden, 20 procent af det nuvarande
statsanslagets till byggnader och reparationer
belopp, 120,900 kronor ...................................................... » 24,180: —
tillsammans kronor 34,580: —
30
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Enär af den i ärendet förebragta utredning framginge, att i fråga
varande anslag i den del, som afsåge byggnader i Stockholm under tiden
efter år 1844, då detsamma utgjorde 48,000 riksdaler, blifvit förhöjdt med
allenast det jemförelsevis obetydliga beloppet af 2,600 riksdaler, ehuru under
samma tid prisen å så väl dagsverken som byggnadsmaterialier kunde antagas
° hafva nära nog fördubblats, hvaraf, på sätt Öfverintendentsembetet
framhållit, följden blifvit, att en stor mängd reparationer å statens byggnader
i Stockholm mast af brist pa medel åsidosättas, hade det synts vara
uppenbart, att en förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer måste
ega rum, så vida berörda byggnader ej skulle småningom af vanvård förfalla;
och har Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit, att Riksdagen måtte
bevilja en förhöjning af 34,580 kronor.
Då behofvet af den sålunda äskade anslagsförhöjningen synts Utskottet
vara genom hvad sålunda blifvit anfördt till fullo ådagalagdt, tillstyrker
Utskottet,
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bevilja
en förhöjning af 34,580 kronor i reservationsanslaget
till byggnader och reparationer, hvarigenom berörda anslag
således skulle komma att utföras med 155,480 kronor,
att på enahanda sätt, som förut blifvit bestämdt, af Kongl.
Maj:t disponeras.
8:o. I afseende å öfriga under Sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag, hvilka här ofvan ej finnas omförmälda, har Kongl. Maj:t ej
föreslagit annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser
matte höjas med det belopp, som erfordrades för vinnande af jemn
slutsumma a hufvudtitelns ordinarie anslag; och hemställer Utskottet,
att samtliga i fråga varande anslag må bestämmas till
enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna,
dock med förbehåll om den ändring i aflöningsanslaget
till Mynt- och Kontrollverken, som kan blifva
en följd af pröfningen utaf Kongl. Maj:ts den 31 nästlidne
Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition,
angående ny lönestat för nämnda verk, samt med iakttagande
af den jemkning i anslaget till “skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.“, som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma blifver erforderlig.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.
31
Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln äro
följande framställningar gjorda:
Departementets expedition.
9:o. För fortfarande tillämpning af den nya aflöningsstaten för A«g-«nsIa9f°r
Finansdepartementets expedition har Kongl. Maj:t för 1877 äskat ena- ditionen.
handa anslag, som blifvit af Riksdagen för år 1876 beviljadt, eller
9,700 kronor; hemställande Utskottet,
att det äskade anslagsbeloppet, 9,700 kronor, må
för år 1877 på extra stat anvisas.
Kammarkollegium.
10:o. Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 18) är modde- jåas''tärf^lia^
ladt, hurusom Kongl. Maj:t under den 12 November 1875 beslutit, att Kammarkoinådig
proposition skulle till Riksdagen aflåtas derom, att de hospitalen
tillhöriga fastigheter, frälseräntor och andra afgälder af fast egendom
äfvensom öfriga tillgångar af hvad beskaffenhet de vara måtte,
skulle till statsverket indragas; hvarvid Kong]. Maj:t tillika förklarat
att, derest berörda nådiga framställning af Riksdagen bifölles, vården
af hospitalens fasta egendomar skulle uppdragas åt Kammarkollegium.
Uå dessa egendomar uppginge till ett antal af 431, med en afkastning,
som af Serafimer-ordensgillet beräknats till 121,641 kronor 97
öre, hade så väl de för utredning af förevarande fråga tillsatte komiterade
som ock Kammarkollegium i sitt jemte Statskontoret öfver
komiterades förslag afgifna utlåtande ansett kollegii personal otillräcklig
att jemte förutvarande bestyr äfven ombesörja förvaltningen af berörda
fastigheter och förty hemstält, att ett belopp, motsvarande aflöningen
för en kammarförvandt, måtte för ersättande af det ökade
arbetet inom kollegium ställas till dess disposition.
Enär frågan om den framtida förvaltningen af statens egendomar
för närvarande vore beroende på utredning samt det sålunda
kunde anses ovisst, huruvida berörda förvaltning fortfarande komme
att åt Kammarkollegium uppdragas, hade den tillökning i kollegii arbetskrafter,
som otvifvelaktigt blefve erforderlig, derest kollegium
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Ang. dyrtidstillägg
för Kärnmark
(illegitim.
skulle öfvertaga förvaltningen af ofvanberörda egendomar, synts icke
böra på ordinarie stat uppföras.
Mot det belopp, som blifvit föreslaget såsom ersättning för kollegii
genom berörda förvaltning ökade arbete hade emellertid någon
anmärkning synts ej skäligen kunna göras; och har Kongl. Maj:t
alltså, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
proposition angående hospitalsväsendets förändrade organisation,
äskat att å extra stat för år 1877 måtte för tillfällig förstärkning i
Kammarkollegii arbetskrafter uppföras ett belopp af 3,000 kronor;
hemställande Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, må, under
den gjorda förutsättningen, vinna Riksdagens
bifall.
ll:o. Vid senaste riksdag beviljades för Kammarkollegii embets-
och tjenstemän dyrtidstillägg för innevarande år till sammanlagdt
belopp af 19,440 kronor, hvari icke var inberäknadt dylikt tillägg åt
kollegii president. Då i fråga om beloppet af det dyrtidstillägg, som
för år 1877 borde för i fråga varande embetsverk uppföras, förekomme,
att i det förslag till lönereglering för rikets Idofrätter, som
komme att för Riksdagen framläggas, lönerna för Hofrätternas presidenter
blifvit föreslagna till 10,000 kronor, samt enahanda belopp
syntes böra, äfven under afvaktan å en lönereglering, tillkomma bebemälde
presidenters vederlikar i andra med Hofrätterna likstälda
embetsverk, har Kongl. Maj:t begärt att, jemte det vid senaste riksdag
för Kammarkollegium beviljade dyrtidstillägg, ett dylikt tillägg af
1,000 kronor måtte beviljas för kollegii president, och att således å extra
stat för år 1877 måtte såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän
uti i fråga varande kollegium uppföras ett belopp af 20,440 kronor.
Utskottet, som i öfrigt icke haft något att mot förevarande framställning
erinra, har emellertid af skäl, som, i fråga om äskadt dyrtidstillägg
åt chefen vid Styrelsen för statens jernvägstrafik, finnas
anförda uti Utskottets rörande regleringen af utgifterna under Riksstatens
sjette hufvudtitel afgifna utlåtande, icke kunnat biträda Kongl.
Maj:ts förslag om beviljande af dylikt tillägg åt Kammarkollegii president;
hemställande alltså Utskottet,
a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,
i hvad densamma afser beviljande af dyrtidstillägg
åt presidenten i Kammarkollegium, icke må
vinna Riksdagens bifall; och
b) att såsom dyrtidstillägg åt Kammarkollegii embets-
och tjenstemän för år 1877 må för samma år
Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 21.
33
på extra stat anvisas enahanda belopp, 19,440 kronor,
som blifvit till nämnda ändamål för innevarande
år beviljadt.
12:o. För år 1877 har Kong]. Maj:t i enlighet med Kammar- Anjg“^^för
kollegii hemställan af Riksdagen begärt till granskning af nya jorde- arbetet
böcker ett extra anslag af 12,600 kronor, bvilket utgör enahanda belopp,
som det af 1875 års Riksdag dertill beviljade med afdrag af
1,000 kronor expensmedel, som icke ansetts under år 1877 erforderliga.
Beträffande jordeboksarbetets nuvarande ståndpunkt har från
vederbörande erhållits det meddelande, att jordeböckerna för Kronobergs,
Blekinge, Gotlands och Stockholms län under åren 1872—1874
blifvit faststälda; att under innevarande år jordeböckerna för Kristianstads
och Skaraborgs län komrne att fastställas; och att, efter det jemväl
under innevarande år antagligen granskningen af samtliga de på grund
af Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871 upprättade förteckningar
öfver de till statsverket indragna rånte- och kronotiondeanslag hunnit
afslutas och de under granskningen uppkomna anmärkningar blifvit
af Kollegium pröfvade, ett år torde blifva tillräcklig tid för granskning
och omskrifning af hvarje jordebok.
Uppå Kongl. Mapts derom gjorda framställning biföllo Rikets
Ständer vid 1856 — 1858 års riksdag inrättandet af ett särskildt jordebokskontor
för granskning ej mindre af de nya jordeböckerna, än af
förvandlingsuträkningar för räntors omsättning och förenkling, m. m.,
b vilka borde till grund för jordeböckerna först upprättas, samt anvisade
härtill ett extra anslag af 100,000 riksdaler, att efter behof utgå
under åren 1858, 1859 och 1860. För jordeboksarbetets fortgång anvisades
derefter 24,700 riksdaler för hvart och ettafåren 1861— 1870.
Med 1870 års utgång indrogs jordebokskontoret, och arbetet med
granskningen af de nya jordeböckerna sattes i närmare förbindelse
med Kammarkollegium och dess provinskontor, samt fördelades
på fyra afdelningar, hvardera med en föreståndare och biträden; hvarjemte
anslaget nedsattes till 15,000 riksdaler, hvilket belopp äfven för
åren 1872 och 1873 beviljades, men för år 1874 minskades till 10,500
kronor, enär jordeboksarbetet då afsågs att endast fortgå å tre afdelningar.
h ör beredande af 20 procent dyrtidstillägg till tjenstemännen,
ökades anslaget åter för 1875 och 1876 till 13,600 kronor.
Efter? det redan 1867 års Riksdag uti underdånig skrifvelse den
8 Maj samma år framhållit vigten deraf, att jordeboksarbetet blefve
inom den möjligen kortaste tid afslutadt, anhöll Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 22 Maj 1873, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida
icke åtgärder kunde vidtagas, hvarigenom jordeboksarbetet med
Bih. till llihsä. Frot. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 11 lläft. 5
34
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
tillfyllestgörande noggrannhet skyndsammare bedrefves, så att dess
afslutande inom en icke allt för aflägsen framtid kunde vara att emotse;
och uti det Kongl. Majits nådiga proposition til: 1874 års riksdag
angående statsverkets tillstånd och behof bifogade statsrådsprotokoll
öfver finansärenden meddelades redogörelse för de åtgärder, som med
anledning af sistberörda underdåniga skrifvelse blifvit vidtagna för
arbetets skyndsammare bedrifvande.
Af hvad ofvan blifvit anfördt vill det emellertid synas, som
skulle äfven med den nu antagna planen för jordeboksarbetena dessa
komma att ännu många år fortgå, innan alla jordeböckerna hinna
blifva faststälda. Då det likväl bör kunna skäligen förväntas, att
vederbörande låta sig angeläget vara att såi mycket som möjligt påskynda
arbetena, samt det nu äskade anslagsbeloppet utgör hvad Kammarkollegium
ansett sig kunna under nästa år för ändamålet använda,
tillstyrker Utskottet,
att till granskning af nya jordeböcker må för år
1877 anvisas ett extra anslag af 12,600 kronor.
Statskontoret.
13:o.
Statskontoret
Vid
Kongl.
Majrt har för genomförandet af ny organisation af
Ang. genom- Statskontor et på extra stat för år i 877 äskat 21,600 kronor.
{IgTJslnlJof Vid afgifvandet af särskildt utlåtande i anledning af Kongl. Majrts
Statskontoret, den 24 nästlidna Januari till Riksdagen aflåtna nådiga proposition
angående ny lönestat för Statskontoret kommer Utskottet att jemväl
yttra sig öfver ofvanberörda nådiga framställning; hvilket Utskottet
här skolat
Ang. betäckande
af Statskontorets
förskott.
anmäla.
14:o. Vidare har Kongl. Majrt, enär Statskontoret vid sin afgifna
berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning fogat en förteckning
å icke godtgjorda förskott till belopp af 30,868 kronor 91
öre, hvilka borde i vanlig ordning till godtgörande hos Riksdagen
anmälas, äskat, att nämnda belopp måtte, i likhet med hvad vid senaste
riksmöte egde rum, såsom extra anslag under Siatskontoret
för år 1877 uppföras; och, då Utskottet icke funnit något att vid de
i fråga varande anvisningarne erinra, får Uiskottet, som öfver de särskilda
utgiftsposterna låtit upprätta härhos bilagdt sammandrag (Bil.
litt D), tillstyrka,
att till betäckande af i fråga varande af Stats -
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.
35
kontoret utbetalda förskott må för år 1877 på extra
stat anvisas 30,868 kronor 91 öre.
Kammarrätten.
15:o. Åt personalen vid Kammarrätten beviljades af senaste
riksdag dyrtidstillägg till belopp af 22,320 kronor, deri ej ingick något
sådant tillägg åt i fråga varande embetsverks president. I likhet med
hvad för Kammarkollegium egt rum, har Kongl. Maj:t nu begärt,
att, utom det af Riksdagen för år 1876 beviljade dyrtidstillägg åt
Kammarrätten, sådant tillägg till belopp af 1,000 kronor måtte beviljas
jemväl för embetsverkets president, och att således såsom dyrtidstillägg
åt embets- och tjenstemän inom Kammarrätten måtte å
extra stat för år 1877 uppföras ett belopp af 23,320 kronor.
Utskottet har emellertid, på grund af hvad här ofvan under
punkten 11 blifvit i fråga om enahanda löneförbättring åt Kammarkollegii
president anfördt, icke kunnat biträda Kongl. Maj:ts nådiga
förslag om anvisande af dyrtidstillägg åt presidenten i Kammarrätten;
hemställande alltså Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,
i hvad densamma afser beviljande af dyrtidstillägg
åt presidenten i Kammarrätten, icke må
vinna Riksdagens bifall; och
b) att såsom dyrtidstillägg åt Kammarrättens
embets- och tjens emän för år 1877 må för samma
år på exira stat anvisas enahanda belopp, 22,320
kronor, som blifvit till nämnda ändamål för innevarande
år beviljadt.
Öfverintendents-embetet.
16:o. Såsom dyrtidstillägg till embets- och tjenstemännen vid
öfverintendents-embetet för år 1877 har Kongl. Maj:t äskat 4,100
kronor att å extra stat för samma år uppföras.
Beloppet af det åt i fråga varande embetsverk af senaste Riksdag
för år 1876 beviljade dyrtidstillägg uppgår till 3,980 kronor. I
afseende å denna summa är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid.
Ang. dyrtids■
tillägg för
Kammarrätten.
Ang. dyrtidstillägg
för
Öfverintendents-embetet.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 21.
Ang. löne- och
dyrtidstillägg
åt skogsstyrelsen.
21 och 22) anmärkt, att det i densamma ingående dyrtidstillägget
till Ofverintendenfs-embetets sekreterare blifvit beräknadt allenast å
det belopp, 2,400 kronor, hvartill lönen för nämnda befattning tillförene
varit bestämd. Vid riksdagen 1865—1866 höjdes emellertid lönen
till 3,000 kronor; men då sekreteraren i Öfverintendents-embetet F.
A. Ekmarck år 1869 af Kongl. Maj:t förordnades att, med bibehållande
af berörda sekreterarebefattning, tillika vara kanslist i Finansdepartementets
expedition, gjordes dervid det vilkor, att han skulle
afstå? från lönetillökningen. Så länge Ekmarck förenade dessa båda
tjenster och sekreterarelönen således utgick med blott 2,400 kronor,
hade dyrtidstillägget jemväl rätteligen beräknats allenast å sistnämnda
belopp. Men, sedan Ekmarck den 29 Oktober 1875 erhållit afsked
från kanslistbefattningen samt till följd deraf tillträdt sekreterarelönen,
sådan den blifvit af nyssnämnda Riksdag bestämd, hade äfven dyrtidstillägget
synts böra derå beräknas och följaktligen höjas med 120
kronor.
Då Utskottet, af hvad sålunda blifvit anfördt-, funnit den nu
föreslagna förhöjningen i det af senaste Riksdag såsom dyrtidstillägg
för Öfverintendents-embetet anvisade belopp af omständigheterna betingad
samt vid framställningen i öfrigt ej haft något att anmärka,
hemställer Utskottet,
att såsom dyrtidstillägg åt Öfverintendents-embetets
embets- och tjenstemän må för år 1877 anvisas
ett extra anslag af 4,100 kronor.
Skogsväsendet.
17:o. Såsom dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsen har Kongl. Maj:t
för år 1877 på extra stat äskat enahanda belopp, 2,380 kronor, som
blifvit för innevarande år för samma ändamål beviljadt.
Uti denna summa ingår icke något dylikt tillägg åt Styrelsens
chef. Af skäl, som finnas anförda under punkten 6 här ofvan, har
Utskottet emellertid ansett billigheten kräfva, att någon tillfällig löneförbättring
bereddes bemälde cbef och i sådant hänseende förestält
sig att, i stället för de af Kongl. Maj:t föreslagna tjenstgöringspenningarne
till belopp af 2,000 kronor, ett tillfälligt lönetillägg af 1,000
kronor borde för år 1877 denne embetsman beviljas; och Utskottet
som vid Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag om dyrtidstillägg för
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21. 37
Skogsstyrelsens personal i öfrig! ej haft något att erinra, tår, alltså
nu hemställa,
att såsom lönetillägg åt Skogsstyrelsens chef samt
dyrtid stillägg åt dess ö frige embets- och tjensteman
må för år 1877 på extra stat anvisas 3,380 kronor
till den å bilagde tabell (Bil. Litt. A) angifna fördelning.
18:o. Vid sistlidne riksdag uppfördes anslaget till Skogsinstitutet Angående antill
ett förhöjdt belopp af 20,400 kronor, och har Kong!. Maj:t nu hos
Riksdagen äskat att ifrågavarande anslag måtte för år 1877 uppföras
till enahanda belopp och fördelning, som vid berörda riksdag faststäldes.
Utskottet, som ej härvid funnit något att erinra, hemställer,
att Riksdagen må till Skogsinstitutet på extra stat
för är 1877 anvisa enahanda belopp, som för innevarande
år blifvit beviljadt, eller 20,400 kronor.
19:o. Vid båda de senaste riksdagarne har för anställande af Angående «»-högst sex skogsingemörer till enskilde skogsegares tjenst anvisats ett
förslagsanslag af 15,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit,
att enahanda belopp måtte jemväl för år 1877 till berörda ändamål
anvisas.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b, sid. 49) är redogörelse
lemnad för de åtgärder, som i och för användningen af ifrågavarande
anslag hittills blifvit vidtagna; och får, med hänvisande dertill, Utskottet
tillstyrka,
att för anställande af högst sex skogsingeniörer
må på extra stat för år 1877 anvisas ett förslagsanslag
af 15,000 kronor.
20:o. Till enskilda skogsskolor har Kongl. Maj:t äskat på extra Angående anstat
för år 1877 ett anslag af 11,400 kronor. T/ttmde*”}
Vid de båda senaste riksdagarne har för inrättande af tvä nya skogsskolor.
skogsskolor i län, der sådan skola ej funnes, anvisats 7,600 kronor,
hvilket belopp skulle enligt Kongl. Maj:ts disposition utgå med 3,800
kronor fö:- hvarje skola, under vilkor att hvad derutöfver erfordrades
för en sådan skolas inrättande skulle af ett eller flera landsting bekostas.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b, sid. 47 och 4<H) är redogörelse
lemnad för de åtgärder, som i och för användningen af berörda
anslag hittills blifvit vidtagna, af hvilken redogörelse inhemtas, att en
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
skogsskola vore afsedd att upprättas inom Jönköpings och en inom
Vermlands län. Enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare är meddeladt
hade Skogsstyrelsen, i sitt afgifna underdåniga memorial om
staterna för skogsväsendet, i fråga om de enskilda skogsskolorna erinrat,
hurusom redan år 1856 en dylik skola blifvit inrättad vid Skogshåll
i Södermanlands län, hvilken dels medelst anslag af länets hushållningssällskap,
dels med ett till en början från skogsplanteringskassan
utgående, efterhand till 2,500 kronor förhöj dt och nu å reservationsanslaget
för skogsväsendet anvisadt bidrag allt sedan nyssnämnda
år fortgått fullt jemförlig med statens skogsskolor. Detta bidrag
hade senast blifvit den 20 Januari 1871 beviljadt för en tid af
fem år, hvilka tilländavinge den 1 November 1876; och hade hushållningssällskapet
i underdånig skrifvelse den 12 November 1875, under
förmälan att det icke allenast vore för hushållningssällskapet omöjligt
att med de penningemedel, hvilka stode sällskapet till buds, ensamt
vidkännas alla de med skolans bibehållande förenade utgifter, utan att
fast hellre väsentliga svårigheter uppstode för sällskapet att fortfarande
kunna med enahanda ärsanslag som för närvarande bidraga till skolans
uppehållande, anhållit, att, då undervisningen om skogens vård
och skötsel vore lika mycket en statens som provinsens angelägenhet,
och skogvaktareskolan vid Skogshåll säkerligen visat sig vara af icke
mindre gagn än öfriga af staten understödda skogsskolor, ett årligt
anslag af 3,800 kronor, motsvarande hvad som numera vore i statsunderstöd
anvisadt åt hvarje annan skogsskola i riket, måtte i nåder
beviljas för skogvaktareskolan vid Skogshåll, att utgå under fem år,
räknade från och med den 1 November 1876, med förbindelse för
hushållningssällskapet att ansvara för de kostnadsbelopp, som utöfver
statsanslaget erfordrades för skolans behöriga verksamhet under nämnda
tid, hvilken framställning blifvit af Skogsstyrelsen understödd. Då
Skogshålls skogsskola vore af samma art som de skolor, för hvilkas
inrättande Rikdagen beviljat medel; då skolans långvariga verksamhet
städse varit synnerligen väl vitsordad; då behofvet af understöd fölen
skogsskola inom Södermanlands län ej kunde antagas vara mindre
än för en skola inom Vermlands eller Jönköpings ilän, och då det
skulle leda till ordning och reda, att samtliga” bidragen till enskilda
skogsskolor sammanfördes till ett anslag, hade Kongl. Maj:t ansett ett
belopp af 3,800 kronor böra jemväl för Skogshålls skogsskola äskas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit
det nu begärda förhöjda anslaget till underhåll af enskilda skogsskolor
böra af Riksdagen beviljas; och får Utskottet alltså hemställa,
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.
39
att till underhåll af tre enskilda skogsskolor må
för år 1877 anvisas ett extra anslag af 11,400 kronor,
att under hittills stadgade vilkor utgå.
2 lo. Vid senaste riksdag anvisades för undersökningar af val- Angående «»-tendrag inom Norrbottens län till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876 vattendrag i
ett extra anslag af 6,000 kronor. Då emellertid, på sätt statsråds- Norrbottens.
protokollet (Bil. N:o 6 b sid. 50) gifver vid handen, af detta anslag -
omkring 1,000 kronor komma att under innevarande år åtgå för den,
enligt Kongl. Maj:ts bemyndigande, af Skogsstyrelsen förordnade besigtning
rörande beskaffenheten af de elfrensningar och strömbyggnader,
som af enskildt bolag biifvit verkstälda i Lule eif med några
af dess genom kronomärke!- flytande bivatten, hvarigenom tillgången
för bestridande af kostnaderna vid här ifrågavarande undersökningar
minskades, vore på grund häraf och enär, oafsedt förberörda, ej beräknade,
men nödvändiga utgift, de för år 1876 anvisade medlen jemväl
i öfrigt antagligen blefve otillräckliga, af behofvet påkalladt att
nu ifrågavarande anslag för nästkommande år höjdes till 7,000 kronor;
och har Kongl. Maj:t förty föreslagit Riksdagen att till undersökningar
af vattendragen i Norrbotten å extra stat för år 1877 anvisa ett anslag
till Kongl. Maj:ts disposition af 7,000 kronor.
Utskottet, som härvid ej funnit något att erinra, får med hänvisande
till den ytterligare utredning i ämnet, som finnes i statsrådsprotokollet
meddelad, tillstyrka,
att för undersökningar af vattendrag i Norrbotten
må till Kongl. Maj:ts disposition för år 1877 anvisas
ett extra anslag af 7,000 kronor.
Ombyggnad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Malmöhus län
einbetslokaler.
22:o. Till ombyggande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Angående omMalmöhus
läns nnhcidokaler har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 140,000 b?99nad «/
kronor, att å extra stat uppföras och utgå med 80,000 kronor under ‘Malmö.
år 1877 och 60,000 kronor under år 1878.
Af den utredning, som i fråga om förevarande anslagsbehof'' biifvit
uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b sid. 57— 62) meddelad, har inhemtats,
att vid den årsbesigtning som af en magistratsperson med biträde
af vederbörande stadsarkitekt och andra sakkunnige män under
40
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 21.
år 1874 hållits å ifrågavarande embetslokaler, hade besigtningsmännen
anmärkt, att samtliga embetsrummen och arkivlokalerna, hvilka vore
högst olämpligt inrättade och förlagda, befunnes i så ruskigt, fuktigt
och förfallande skick, att desamma icke förtjenade att påkostas de
högst betydliga summor, som för deras ordentliga iståndsättande skulle
erfordras, enär hvarken nödigt utrymme eller för embetspersonalen
sunda och ljusa arbetslokaler derigenom kunde vinnas. Besigtningsmännen
ansåge sig derföre icke böra tillstyrka någon som helst vidare
reparation å nämnda lägenheter, utan förordade dessas skyndsamma
förflyttande till annat för det folkrika länet och den i stark utveckling
stadda gränsstaden mera passande residenshus.
Under åberopande af besigtningsmännens berörda yttrande har
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånigt memorial den 30 November
1874 föreslagit åtgärder för de påpekade olägenheternas afhjelpande,
hvarvid Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört hurusom
enhvar, som tagit ifrågavarande embetslokaler i betraktande, måste
instämma uti omförmälda angående deras beskaffenhet afgifna omdöme.
Under det att Malmöhus län vore det folkrikaste af alla rikets län
samt i ekonomisk utveckling och affärsliflighet icke stode efter något
af de öfriga länen, vore näppeligen någonstädes länsstyrelsens lokaler
så inskränkta och i alla utseenden otillfredsställande som
just i Malmö. Genom utrymmets otillräcklighet försvårades äfven
sjelfva arbetet; och arkiven, af dyrbar och rikhaltig beskaffenhet,
kunde icke sa, som sig borde, vårdas, utom det att de för eldfara
funnes mer än nödigt blottstälda. Vid sådant förhållande kunde det,
på sätt äfven besigtningsmännen anmärkt, icke vara skäl att nedlägga
stora kostnader på eljest högst nödiga reparationer och förbättringar
derå, utan syntes den enda rätta och för framtiden äfven billigaste utvägen
vara, att med allra första nybyggnad af lokalerna företoges.
Kong]. Maj:ts Befallningshafvande hade vidare anfört, att för
att åt embetslokalerna med arkiv bereda erforderligt utrymme, blefve
nödigt att dertill använda område, som nu begagnades för boställslägenheterna,
och dessa, hvilka icke tålde någon minskning, måste
följaktligen få sin ersättning på annat håll. För de sålunda erforderliga
nybyggnads- och förändringsarbetena hade Kongl. Maj ts Befallningshafvande
låtit uppgöra förs lagsritningar hvarjemte kostnadsförslag
upprättats, hvilket, jemväl omfattande vid syn å boställslägenheterna
nödiga funna förbättringar å sådana lägenheter, hvilka ej skulle i
öfrigt undergå förändring, slutade å 127,429 kronor 76 öre, hvartill
borde för hyrande af embetslokaler under ombyggnadstiden, antagen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
41
till två år, samt flyttningskostnader läggas ett belopp af omkring 10,000
kronor.
Uti ett öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ifrågavarande
framställning afgifvet underdånigt utlåtande hade Öfverintendentsembetet
äfven för sin del vitsordat hvad af vederbörande myndigheter
i orten blifvit beträffande det nu ifrågavarande länsresidensets embetslokaler
upplyst och erinradt. Vid granskning hos Öfverintendents-embetet
af omförmälda ritnings- och kostnadsförslag hade anledning till anmärkning
ej förekommit. Öfverintendents-embetet hade likväl hemstält, att,
i sammanhang med de sålunda föreslagna arbetena, hvilka afsåge uppförande
af ett nytt embetshus vid Adelgatan samt förändring eller reparation
af residensets flyglar mellan detta hus och det vid stadens
stora torg belägna landshöfdmgebostället, fasaden å detta senare måtte
gifvas en den sistnämnda platsen samt den restaurerade residensbyggnaden
motsvarande prägel. Och ansåge för den skull Öfverintendentsembetet,
att anslagssumman borde ökas med 2,500 kronor, hvadan
den skulle i sin helhet uppgå till 140,000 kronor.
Jemte det att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framstält ifrågavarande
förslag till ombyggnad af en del af det nuvarande landshöfdingeresidentshuset
i Malmö, hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillika framkastat ett alternativt förslag om byggande af ett helt och
hållet nytt residenshus samt äfven öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag
öfver en dylik byggnad. (Se statsråds-protokollet Bil. N:o 6 b,
sid. 59 och följande.)
Af hvad besigtningsmännen vid omförmälda årsbesigtning, Kong].
Maj:ts Befallningshafvande och öfverintendents-embetet sammanstämmande
anfört hade det synts vara uppenbarligen ådagalagdt, att någon åtgärd
måste vidtagas för att bereda bättre embetslokaler åt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län.
I fråga om hvilketdera utaf de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
framlagda förslag vore att föredraga, så visade erfarenheten
visserligen ofta, att det i längden vore billigare att bygga ett helt
och hållet nytt (hus, än att ombygga och reparera ett gammalt och
förfallet; men då Öfverintendents-embetet såsom landets förnämsta officiela
auktoritet i byggnadsfrågor ansett det icke vara omöjligt, att
ännu under en längre tid begagna det nuvarande landshöfdingeresidenset,
sedan detsamma blifvit på föreslaget sätt förändradt, samt skilnaden
i kostnaderna för de båda föreslagna byggnadsföretagen uppginge
till en jemförelsevis så betydlig summa som 78,500 kronor,
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Angående anslag
för kolonien
S:t Barthélemy.
hade förslaget om det nuvarande residensets ombyggnad synts böra
vinna bifall.
Af hvad sålunda förekommit har Utskottet funnit det vara till
fullo utredt, att behofvet oundgängligen krafvel- det antingen de för
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län anvisade embetslokalerna
ombyggas eller ock nya sådana anskaffas; och då, enligt
hvad vederbörande upplyst, det nuvarande länsresidenset, efter att
hafva undergått den ifrågasatta ombyggnaden och reparationen, antagligen
torde kunna under en ganska lång tidrymd motsvara sitt
ändamål samt kostnaden för dylik ombyggnad blifver ej obetydligt
lägre än för uppförandet af ett helt och hållet nytt landshöfdingeresidens,
har Utskottet funnit sig böra instämma i Kongl. Maj:ts i ämnet
nu afgifna nådiga förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för ombyggnad af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes i Malmöhus län embetslokaler
i Malmö jemte dermed samband egande byggnadsoch
reparationsarbeten å den öfriga delen af landshöfdingeresidenshuset
i nämnda stad, äfvensom för
betäckande af öfriga dermed eljest förenade kostnader,
bevilja ett belopp af 140,000 kronor samt
deraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisa
80,000 kronor.
Kolonien S:t Barthélemy.
23:o. Kongl. Maj:t har af Riksdagen äskat, att det förslagsanslag
å 25,000 kronor, som för innevarande år blifvit å extra stat uppfördt
såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader,
måtte äfven för år 1877 på enahanda sätt anvisas, men, för vinnande
af jemn slutsumma å de extra anslagen, utföras med 25,191
kronor 9 öre.
Då emellertid det synts Utskottet mindre lämpligt att nu bestämma
det ifrågavarande förslagsanslaget till så ojemn summa, som den af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
43
Kongl. Maj:t nu föreslagna, helst på förhand ej lärer kunna med full
visshet beräknas, huru stort belopp för slutsummans jemnande erfordras,
föranlåtes Utskottet hemställa,
att till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien
S:t Barthélemy må för år 1877 på extra stat
anvisas ett förslagsanslag af enahanda belopp, 25,000
kronor, som för innevarande år blifvit beviljadt; dock
att anslaget framdeles torde få jemkas i den mån
sådant för vinnande af jemn slutsumma å de extra
anslagen kan finnas beliöfligt.
Stockholm den 28 Februari 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CAEL EKMAN.
Reservationer:
vid 11:te punkten mom. a. (ang. dyrtidstillägg för presidenten i
Kammar-kollegium) af Herr -J. fl. Rosensvärd.
vid lo punkten mom. a. (ang. dyrtidstillägg för presidenten i Kammarrätten
af Herr J. 11. Rosensvärd.
vid 17 punkten (ang. lönetillägg åt chefen för Skogsstyrelsen m.
m.) af Herrar C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, F. Hederstjerna, L. Nordenfelt,
Friherre C. Skogman, Grefve L. af Ugglas, Grefve A. Mörner,
C. Fetre, R. Montgomery Gederhielm, J. 11. Rosensvärd, Grefve Gr. Sparre
och J. IVidén, hvilka ansågo lönetillägget åt Skogstyrelsens chef böra
bestämmas till 2,000 kronor och således det i denna punkt tillstyrkta
anslagsbelopp höjas till 4,380 kronor.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Litt. A.
Förteckning öfver de af Stats-Utskettet föreslagna dyrtidstillägg under
Sjunde Hufvudtiteln för år 1877=
Nuvarande |
Dyrtids- |
||||||
aflöning. |
tillägg. |
||||||
Kammarkollegium: |
|||||||
1 |
Kammarråd ................................................ |
5,000 |
— |
1,000 |
— |
6,000 |
— |
2 |
dito ................................................ |
10,000 |
— |
2,000 |
— |
12,000 |
— |
1 |
dito ................................................ |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 10,800 |
— |
2 |
dito ............................................... |
9,000 |
— |
1,800 |
— |
— |
|
1 |
Sekreterare................................................. |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 |
Notarie......................................................... |
2,800 |
— |
560 |
— |
3,360 |
— |
2 |
dito ......................................................... |
5,600 |
— |
1,120 |
— |
6,720 |
— |
1 |
dito ......................................................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 |
dito ........................................................ |
2,500 |
— |
500 |
3,000 |
— |
|
1 |
Aktuarie ocli Registrator ........................... |
2,500 1,200 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 |
Kanslist ...................................................... |
— |
240 |
— |
1,440 |
— |
|
1 |
dito ..................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
3 |
dito ...................................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 |
Advokatfiskal ............................................. |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 |
Kanslist å Advokatliskalskontoret............... |
2,000 |
400 |
— |
2,400 |
||
1 |
dito dito ............... |
1,000 |
200 |
— |
1,200 |
||
1 |
Kamererare ............................................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
3 |
dito ................................................ |
10,500 |
— |
2,100 |
— |
12,600 |
— |
| 1 |
Kammarförvandt.......................................... |
2,800 |
— |
560 |
— |
3,360 |
— |
1 |
dito .......................................... |
2,800 |
— |
560 |
— |
3,360 |
— |
1 |
dito .......................................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 |
dito ......................................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 |
Kammarskrifvare ...................................... |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
4 |
dito ....................................... |
6,400 |
— |
1,280 |
7,680 |
— |
|
1 |
dito ..................................... |
1,000 |
— |
200 |
1,200 |
— |
|
4 |
dito ....................................... |
4,000 |
— |
800 |
4,800 |
— |
|
Summa |
... — |
— |
19,440 |
— |
— |
— |
|
Kammarrätten: |
|||||||
1 |
Kammarrättsråd .......................................... |
5,000 |
— |
1,000 |
— |
6,000 |
— |
2 |
dito ........................................ |
10,000 |
— |
2,000 |
— |
12,000 |
|
Transport |
------ — |
3,000 |
—--- |
— |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
45
Nuvarande |
Dyrtids- |
|||||
aflöning. |
tillägg. |
|||||
Transport |
_ |
3,000 |
_ |
— |
— |
|
1 Kammarrättsråd .......................................... |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
2 dito .......................................... |
9,000 |
— |
1,800 |
— |
10,800 |
— |
1 Sekreterare................................................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 Notarie......................................................... |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
2 dito ......................................................... |
4,400 |
— |
880 |
— |
5,280 |
— |
1 Aktuarie och Registrator ........................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 Kanslist å Aktuarie- och Registratorskon- |
||||||
toret ......................................................... |
1,300 |
— |
260 |
— |
1,560 |
— |
1 Kanslist ..................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
2 dito ...................................................... |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
1 Advokatfiskal ............................................. |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 Kanslist å Advokatfiskalskontoret ............ |
1,500 |
— |
300 |
— |
i,80l) |
— |
1 Revisionskommissarie ................................. |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
2 dito ................................. |
7,000 |
— |
1,400 |
— |
8,400 |
— |
1 Revisor........................................................ |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
6 dito ......................................................... |
15,000 |
— |
3,000 |
— |
18,000 |
— |
1 dito ......................................................... |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
li dito ........................................................ |
12,000 |
— |
2,400 |
— |
14,400 |
— |
1 Kammarskrifvare ....................................... |
1,600 |
— |
320 |
— |
1,920 |
— |
6 dito ....................................... |
9,600 |
— |
1,920 |
— |
11,520 |
— |
1 dito ..................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
-• |
7 dito .................................... |
7,000 |
— |
1,400 |
— |
8,400 |
— |
Summa |
— |
— |
22,320 |
— |
1 |
|
Öfverintendentsembetet: |
||||||
1 Ofvcrintendent............................................. |
5,500 |
500 |
— |
6,000 |
— |
|
] intendent...................................................... |
3,000 |
600 |
— |
3,600 |
— |
|
1 Arkitekt ...................................................... |
2,000 |
400 |
— |
2,400 |
— |
|
2 dito ...................................................... |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
1 Konduktör................................................... |
1,000 |
— |
200 |
-— |
1,200 |
— |
3 dito .................................................. |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 Sekreterare................................................... |
3,000 |
_ |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 Kamererare och Kassör.............................. |
1,000 |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
1 Kanslist och Kammarskrifvare .................. |
1,000 |
| — |
200 |
— |
1,200 |
— |
Summa |
—— |
— |
4,100 |
— |
— |
— |
Skogsstyrelsen: |
||||||
Chefen (lönetillägg) ....................................... |
6,000 |
— |
1,000 |
— |
7,000 |
— |
1 Sekreterare.................................................. |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
P Kamererare ................................................ |
3,500 |
•— |
700 |
4,200 |
||
1 Aktuarie och Registrator ........................... |
2,200 |
1 ~ |
440 |
_ |
2,640 |
|
1 Revisor......................................................... |
2,200 |
440 |
_ |
2,640 |
||
Summa |
I-- |
|- |
| 3,380 |
1-- |
— |
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Litt. B.
Uppgift å förskott, som blifvit till ersättande af Riksdagen anmälda.
l:o. Boställs- och hyresersättningar till landsstatstjenstemän för till |
Kronor. 12,186 |
öre. 50 |
2:o. Besekostnadsersättning och traktamenten m. m. till nämnderna |
3,102 |
31 |
3:o. Kostnader för häftning af Kammarrådet F. A. Anderssons be-tänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt |
1,057 |
24 |
4:o. Kostnader för komitén för reglering af de förvaltande em-betsverkens och myndigheternas löneförhållanden, enligt Kongl. |
8,537 |
|
5:o. Kostnader för komitén för afgifvande af utlåtande rörande |
5,985 |
86 |
Summa |
30,868 |
9l! |
Litt. C
48
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 21.
Riksstatens
1876 års Riksstat anslår:
Förslå |
gsanslag |
• |
|||||||||
lndelt tionde |
Oindelt |
>panmål. |
Summa. |
||||||||
Penningar. |
lndelt ranta |
och ersätt-ning för |
Matt. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Kronor. |
O. |
Kronor. |
O. |
17,000 39,500 118,000 |
— |
— |
__ |
— — |
— |
— |
17,000 39,500 118,000 |
— |
|||
92,600 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
- - |
— |
— |
92,600 |
||
164,000 117,500 |
— |
164,000 117,500 |
— |
||||||||
31,000 |
— |
— |
'' |
31,000 |
|||||||
5,400 |
5,400 |
||||||||||
127,925 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
--- |
— |
— — |
— |
127,925 |
— |
25,500 |
— |
— |
— |
25,500 |
— |
||||||
| 738,425|— |
— |
— |
—-- |
_ |
- - |
— |
738,425 — |
Finans -
Departementschefen ........
Departementets expedition ....
Kamin arkollegimn.........
Statskontoret:
I fråga om detta anslag konnner
Utskottet afgifvas, och upptages
belopp.............
Stämpelpappersomkostnader, FörKostnader
för kortstämpling och
Förslagsanslag.........
Mynt- och kontrollverken:
Nuvarande anslag.......
Af går: Reservationsanslaget
underhåll..........
och kommer Utskottet frami
fråga om anslaget i öfrigt,
tages till oförändradt belopp af
Omkostnader för kontrollverket,
Kammarrätten...........
Öfverintendentsembetet......
Stats-Utskottets iftlåtande N:o 21.
49
Sjunde Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riksstat: |
||||||||||||
F |
örslags |
anslag: |
||||||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt |
panmål. |
Summa. |
||||||||
Penningar, i |
och ersätt-ning lör |
och ersätt-ning för |
Mått. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
||||||||
Kronor. |
ö. | |
Kronor. |
Ö. |
Kronor, j |
ö. |
Kub.-fot.. |
k. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
departementet. |
17,000 |
17,000 |
||||||||||
39,500 |
— |
— |
— |
— . |
— |
..... — |
— |
— — |
— |
39,500 |
— |
|
118,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— |
— |
— — |
— |
118,000 |
||
yttrande att framdeles af Stats-detsamma emellertid till oförändradt |
92,600 |
92,600 |
||||||||||
slagsanslag.............. allmänna bevillningens uttaxering, |
164,000 117,500 |
164,000 117,500 |
||||||||||
............... 31,000: — |
||||||||||||
till myntverkets drift och |
||||||||||||
deles att afgifva utlåtande |
■ 19,000 5,400 |
19,000 |
||||||||||
Förslagsanslag............ |
— |
— — |
-— |
— |
— |
— |
— — |
— |
5,400 |
— |
||
127,925 |
__ |
127,925 |
||||||||||
25,500 |
1 |
25,500 |
||||||||||
Transport |
j — |
— — |
i- |
1--- |
1-- |
1- |
1 _ |
726,425 |
Bil. till liilcsd, Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 7
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
t
1876 års Riksstat anslår:
Penningar. |
Förslagsanslag: |
1 T , i, .. , Indelt tionde lndeit ranta , .... , ..,x . oen ersatt- och ersättning . . j ° ning tor tor indragna • A ° .. , ° indragna lan or. tiondeanslag. I |
Oindelt spanmål. |
Matt |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Kronor. ö. |
Kronor. ö. j Kronor, ö. 1 Kub.-liot. k. ■ Kronor. ö. |
73 8,425
3,850,000
Summa.
Kronor. ö, i
738,425
3,850,000—j
1.330.000
2.509.000
1,330,000 -I
2,509,000—-i
Postverket, förslagsvis beräknadt
Nuvarande anslag.......
Tillkommer förhöjning ....
Telegrafverket, Ueservationsanslag
Tullverket, Förslagsanslag att af
Nuvarande anslag.......
Tillkommer: Till aflönande af
trollörer m. m........
1,040,000
851,512
97
pt |10,318,937
971
900
900j
1,040,000—} Ersättning till städerna för mistad
852,412;97 Skogsväsendet (deraf 275,000 kroskogarnes
förvaltning och bemänhet):
|
Penningar:
Nuvarande anslag.......
Af går:
Nedsättning af det för ofvannämnda
ändamål nu
anvisade reservationsanslag
å 450.000 kr. med
175,000: —
Personel löneförhöjning
åt
förre Generaldirektören
*
E. A. Ros . 1,000: —
Tillkommer:
Anslag till extra kanslibiträden
inom Skogsstyrelsen
.............
Dito åt två nya skogsinspek
törer
............
Dito åt fyra nya jägmästare
Dito åt elfva nya kronojägare
-
— ■10,319,837197!
Transport
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21
51
Förslag till blifvande Riksstat:
Förslagsan slag:
Penningar.
Kronor.
726.4251.
Transport
att af postmedlen direkte utgå:
....... 3,850,000: —
.......450,000: —
att af telegrafmedlen direkte utgå
tullmedlen direkte utgå:
............ 2,509,000: —
skeppsmätningskon
.
.......... 27,000: —
tolag, Förslagsanslag........[ 1,040,000
nor, reservationsanslag till kronofrämjande
af skogsväsendet i all
-
851,512: 97.
4.300.000 —
1.330.000
2,536,000
176,000; — 675,512: 97.
3,200:
8,950: —
7,800: —
6,700: —
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersättning
för |
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
26,650:— 675,512:97.
9,932,425
Kronor. . ö. Kronor.
Värde för |
||
Matt. |
slagsvis ä |
,2 ore |
kubikfoten. |
||
Kub.-fot. f k. |
Kronor. |
ö. |
s |
_ __ |
— |
I
Summa.
Kronor. ö.
726,425
4.300.00
1.330.00
2.536.000
1.040.000
| 9,932,425|
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
1875 års Riksstat anslår:
Penningar. |
I Indelt ränta |
ö r s 1 a g s indelt tionde |
anslag: Oimlelt |
spån mål. |
r- 2 öre n. |
Summa. |
|||||
Matt. |
Värde fö |
||||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
10,318,937 |
97 |
900 |
— |
— — |
— |
— |
10,319,837 |
97 |
|||
12,000 |
12,000 |
||||||||||
18,000 |
— |
18,000 |
— |
||||||||
120,900 |
..... |
- — |
— |
— — |
— |
—- — |
— |
120,900 |
— |
||
21,705 |
58 |
21,324 |
52 |
754 |
95 |
509 |
6 |
1,070 |
16 |
44,855 |
21 |
3,000 |
— |
---- |
— |
— |
--- |
— |
- - |
— |
3,000 |
— |
|
15,000 |
— |
- ----- |
— |
--- |
.... |
- |
— |
------ |
— |
15,000 |
— |
19,500 |
— |
- - |
— |
- |
— |
- - |
— |
- |
— |
19,500 |
|
400,000 |
— |
- - |
— |
— |
- - |
— |
- - |
— |
400,000 |
— |
|
10,000 |
— |
— — |
10,000 |
— |
|||||||
25,000 |
_ |
.... _ |
_ |
_ _ |
_ |
___ |
_ |
____ ___ |
__ |
25,000 |
_ |
6,000 |
— |
--- |
— |
— - |
— |
- --- |
— |
6,000 |
— |
||
250,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
- - |
— |
--- — |
— |
250,000 |
|
18,606 |
82 |
— |
- - |
— |
--- |
— |
- - |
— |
18,606 |
82 |
|
35,000 |
_ _ |
35,000 |
|||||||||
60,000 |
— |
_ _ |
— |
- — |
— |
— |
— — |
— |
60,0001— |
||
11,333,650 87 |
22,224 |
52 |
754,95: 509 |
! 6 |
1,070 16jll,357,700 |
__ |
0 Transport
Alderstillägg åt dertill berättigade
jägmästare. . .
Indelt ränta ocli ersättning för
i 1875 års Riksstat......
Till belöningar för rofdjurs döLyshållning
m. fl. utgifter för
Förslagsanslag..........
Byggnader oeli reparationer, Re
Nu
varande anslag.......
Tillkommer förböjning ....
Städers friheter, Förslagsanslag .
Transportkostnader för StatsverObservations-
och uppbördsprocenMantalsskrifningspro
vision, FörKontroll
å tillverkningsafgifter,
Arfvoden åt allmänna ombud vid
Förslagsanslag, högst......
Restitutioner, Förslagsanslag . . .
Rese- och traktamentspenningar,
Postafgifter för tjenstebref och dySkrifmaterialier
och expenser, ved
Nuvarande anslag.......
Tillkommer för jemnande af
Extra utgifter, Reservationsanslag ~
Kongl. Teatern...........
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21
Förslag till blifvande Riksstat:
26,650: — 675,512: 97.
'' .....33,650: — 709,162:97.1
indragna räntor, såsom
■ ■ • ........... 900: —
elände, Förslagsanslag.........
kronans publika hus i Stockholm,
......................j
servationsanslag:
Kronor.
9,932,425
120,900:
34,580:
kets bergseffekter, Förslagsanslag. .
ter m. m., Förslagsanslag......
slagsanslag...............
Förslagsanslag.............
enskilda banker och kreditanstalter,
Förslagsanslag.............
lika försändelser, Förslagsanslag. . .
m. m., .Förslagsanslag:
■.............. 18,606: 82.
,4 Hufvudtitelns summa. . 970: —
709,162
12,000
18,000
155,480
21,705
3.000
15.000
19,500
400.000
10.000
25,000
6.000
250.000
19,576
35.000
60.000
97
58
82!
1 . |
För slagsan sia |
g-'' |
! Summa. |
||||||
j In del t. ranta |
1 Indelt tionde |
Oindelt. |
spanmål. |
||||||
1 Mått. |
"Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Jironor. |
„ |
Kronor. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö |
— — |
— — |
— |
9,932,425 |
— |
|||||
900 |
_ |
_ _ |
_ |
_ |
710,062 |
9 |
|||
— |
— |
— — |
— |
12,000 |
|||||
- - |
— |
— — |
— |
~ — |
— |
— — |
— |
18,000 |
— |
- --- |
-_ |
___ |
_ |
155,480 |
|||||
21,324 |
52 |
754 |
95 |
509 |
6 |
1,070 |
16 |
44,855 |
|
... |
— |
- - |
— |
- - |
— |
— — |
— |
3,000 |
|
. |
— |
--- |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
||
— |
— |
— -- |
— |
- --- |
— |
— _ |
— |
19,500 |
— |
- - |
— |
- - |
400,000 |
— |
|||||
— |
— |
— — |
— |
- - |
— |
- - |
_ |
10,000 |
|
— |
--- |
— |
— - |
— |
— — |
— |
25,000 |
— |
|
— |
- --- |
— |
- - |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
|
— |
250,000 |
||||||||
— |
— |
— __ |
— |
--- |
_ |
____ |
19,576 |
82 |
|
— |
- - |
— - |
— |
—- — |
--j |
35,000 |
|||
i |
— - |
— |
- - |
— |
— — |
-—i |
60,000 |
— |
|
22,224 |
52 |
754 |
95 |
03 i o i lo I |
6 |
1,070 16j 11,715,9001— |
Bih. till Biksd. Prat. 1876. 4 Sami 1 Afä. 11 Höft.
8
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
Litt. 1).
Extra statsanslag under Riksstatens Sjunde Hufvud titel.
Finans-departementet.
Dyrtidstiilägg för:
Kammarkollegium ......................................................
Kammarrätten ............................................................
Öfverintendentsembetet .............................................
Skogsstyrelsen ...........................................................
Departementets expedition:
För tillämpning af expeditionens nya afloningsstat
19.440
22,320
4,100
3,380
Kammarkollegium:
För tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter _ 3,000:
gl
,, granskning af nya jordeböcker .
12,600:
Statskontoret:
För betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskott ...........
Skogsväsendet:
Till skogsinstitutet...............................••••;.........•............ ??’nnn
„ anställande af skogsingeniörer, Förslagsanslag ...... ^UOO
„ skogsskolor ..........................................................
,, undersökningar af vattendrag i Norrbotten ............ 1 -n 1,1
Byggnader:
Till ombyggande af Kongl. Maj-.ts Befallningshafvandes i Malmöhus
län embetslokaler ..................................................................
Kolonien S:t Barthelemy:
Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t Barthelemy
Förslagsanslag ...........................................................
Kronor. jc |
1 re. |
49,240! |
! -| |
9,700 |
-- |
15,600 |
| |
30,868 |
91 ■ |
53,800 |
| |
: 80,000 |
—j |
1 ; 25,000 — |
Summa ! 264,208| 91
STOCKHOLM, ISAAC MXRCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1876.