Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

1

IV:o 3.

Ant. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1876, kl. 5 e. m.

Konstitutions-Ltskottets Memorial, angående fullbordad granskning
af de i Stats-Rådet förda protokoll.

Till Konstitutipns-Utskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord
framställning, blifvit öfverlemnade nedan omförmälda, i Statsrådet förda
protokoll, nemligen öfver:

Justitie-departernents- och justitie-ärenden från och med den 16 Januari
1875 till och med den 14 Januari 1876;

Utrikes-departements-ärenden från och med den 12 Februari 1875
till och med den 10 Januari 1876;

Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 15 Januari
1875 till och med den 14 Januari 1876, äfvensom protokollet för den
28 Januari 1876;

Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875
till och med den 14 Januari 1876;

Civil-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875 till
och med den 14 Januari 1876;

Finans-departement s-ärenden från och med den 15 Januari 1875 till
och med den 14 Januari 1876; samt

Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1875
till och med den 14 Januari 1876.

Bih. till Riksd. Prof. 1816. 3 Sami. 2 Raft.

o

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse
med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och nu mera fullbordad,
har Utskottet hvarken funnit skäl att mot någon Statsrådets ledamot
tillämpa 106 § Regeringsformen, eller ansett anledning förekomma att
framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 § i samma
grundlag;

hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 22 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herr von Geijer: »Genom de förlidet år antagna nya aflönmgs stater

för armén har befälets aflöning blifvit delad i »lön och dagaflöning
(tienstgöringspenningar)», hvarjemte officer, som skall a egna
hästar vara beriden, fått sig beviljade för hvarje häst ett särskilt lönetillägg
af 400 kronor om året och fourrageersättnmg 1 krona om dagen.
Uti det af chefen för Landtförsvarsdepartementet afgifna underdamga
memorial den 9 Januari sistlidet år, som finnes Kongl. Maj:ts nadiga
proposition samma år, angående statsverkets tillstånd och behof, bifoga t,
yttrar departementschefen, i fråga om dagaflöningen, att »det ligger i
naturen af sådan aflöning, att den icke skäligen bör utgå utan under
tjenstgöring», samt, för hvad angår lönetillägget och fourrageersättnmeen
att dessa emolumenter äro beräknade för det antal tjenstehastar,
som officeren, enligt lönestaten, »skall vara skyldig i fredstid halla.»
Vid detta förhållande och då, på sätt inhemtas af Riksdagens underdamga
skrifvelse den 3 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under fjerde
hufvudtiteln, Riksdagen funnit »fördelningen af aflöningsförmånerna i lön

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

3

och dagaflöning (tjenstgöringspenningar) samt i vissa fall lönetillägg och
fourrageersättning ändamålsenlig», synes det mig klart att Riksdagen,
med fästadt afseende å departementschefens förutnämnda yttrande, har
godkänt de af Kongl. Maj:t föreslagna nya lönestaterna, under förutsättning
att dagaflöning (tjenstgöringspenningar) icke Unge uppbäras utan
under tjenstgöring, äfvensom att officer, för hvilkens befattning tjenstehästar
funnos i lönestaten upptagna, vore skyldig hålla sådana hästar
till föreskrifvet antal, med rättighet för honom att derför tillgodonjuta
lönetillägg och fourrageersättning.

Efter helt andra grunder hafva emellertid vilkoren för uppbärande
af dagaflöning (tjenstgöringspenningar) samt lönetillägg och fourrageersättning
blifvit bestämda genom det, på chefens för Landtförsvarsdepartementet
framstälda förslag, utfärdade nådiga brefvet af den 26
sistlidne November, hvaraf utdrag här meddelas.

»OSCAR, etc. Wår ynnest etc. Jemte det Wi under denna dag
faststält nya lönestater för Generalitetet, Generalstaben, indelta och
värfvade armén samt beväringstrupperna, hafve Wi pröfvat skäligt rörande
vilkoren för åtnjutande af de i berörda stater upptagna aflöningsförmåner
meddela följande bestämmelser:

2. Dagaflöning och tjenstgöringspenningar är löntagare, med de
undantag, hvarom här nedan stadgas, och efter här meddelade närmare
föreskrifter, berättigad att utfå endast under verklig tjenstgöring, hvarmed
förstås, utom ordinarie tjenstgöring vid vederbörande regemente
eller corps, äfven hvarje på kommendering eller förordnande grundadt
särskildt uppdrag i landtförsvarets ärenden.

3. Den vid Generalitetet, Generalstaben och värfvade armén, med
undantag af Wermlands Fältjägare-corps, utgående dagaflöning, hvilken
förloras under semester, bibehålies

a) vid annan af sjukdom ej beroende tjenstledighet under en tid af
sammanlagdt sex veckor hvarje kalenderår; hvaremot den, som utöfver
sagda tid njuter ledighet — hvari dock den kortare ledighet, Generalbefälhafvare
och Regementschef enligt gällande föreskrifter ega att sjelfve
sig taga, eller kortare tillfällig permission af högst 8 dagar, icke inräknas
— skall, för den Överskjutande tiden, afstå den befattningen
medföljande aflöning;

b) vid sjukdom under en tid af två månader; kommande, om sjukdomen
utöfver denna tid fortfar, att bero på särskildt bestämmande,
hvilket, efter ansökning, för officer och dess vederlike meddelas af Oss

4

Konstitution*-Utskottets Memorial N:o 2.

men för underofficerare med vederlikar af vederbörande chef, om, vid
tillvaro af bevekande omständigheter, dagaflöningen må ytterligare behållas
eller densamma helt eller delvis skall afstås;

c) vid anställning såsom elev vid någon af de för officerares utbildning
inrättade skolor.

4. Den för indelta armén, Werinlands Fältjägare-corps och beväringstrupperna
under vapenöfningarna bestämda dagaflöning tillkommer
en hvar för hela den tid, han verkligen tjenstgör vid regementes eller
corps’ vanliga vapenöfningar, och utgår för hvarje dag under marche- och
vapenöfningstiden, men ej för de dagar, då vederbörande å vanliga
ställen samlas före den första och åtskiljas efter den sista marche- eller
mötesdagen.

5. För åtnjutande af de för indelta armén, Wermlands Fäljägarecorps
och beväringstrupperna bestämda tjenstgöringspenningar, skola,
utom det här ofvan i § 2 gifna allmänna stadgande, lända till efterrättelse
följande särskilda bestämmelser:

a) Regements- och Corps-chefer samt beväringstruppernes Bataljonschefer
— hvilkas tjenstgöringspenningar äro beräknade för oafbruten
tjenst under hela året — förlora, om de begagna sig af semester, den
del af tjenstgöringspenningarne, som belöper sig på semestertiden, hvaremot
afdrag ej eger rum för den kortare ledighet, sådan chef enligt
gällande tjenstgöringsreglemente eger att sjelf sig taga, eller för honom
beviljad kortare permission. I likhet med hvad ofvan finnes för värfvade
armébefälet stadgadt, eger han likaledes utan afdrag åtnjuta beviljad
tjenstledighet af tillsammans högst sex veckor under ett kalenderår,
hvaremot han, om tjenstledigheten öfverskrider denna tid, skall för den
Överskjutande tiden afstå tjenstgöringspenningarne;

b) En hvar annan löntagare, som under ett kalenderår minst ett
qvartal utom tiden för de vanliga vapenöfningarna, varit inom regementet
eller corpsen tjenstgörande eller ock anstäld såsom elev vid
någon af de för officerares utbildning inrättade skolor, har derigenom
gjort sig berättigad att uppbära de för hans befattning i stat för samma
år beräknade tjenstgöringspenningar;

c) För de i mom. a) af denna paragraf nämnda löntagare gäller,
med afseende å tjenstgöringspenningarnes afstående under sjukdom, hvad
ofvan i 3 § mom. b) blifvit om dagaflöningens afstående i dylikt fall
stadgadt. Om annan löntagare blifver genom sjukdom hindrad från utförande
af den af honom enligt denna paragrafs mom. b) för tjenstgöringspenningars
uppbärande åliggande tjenstgöring, skall det bero på
särskilt bestämmande, hvilket, uppå ansökning, för officer och dess

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

5

vederlike, meddelas af Oss, men för underofficerare och vederlikar af
vederbörande chef, om — vid tillvaro af bevekande omständigheter —
tjenstgöringspenningarne för året må behållas eller desamma helt eller
delvis skola afstås.

12. Den för underhållet af tjenstehästar i stat uppförda och till en
krona om dagen för hvarje häst beräknade fourrageersättning utgår
endast för verkligen befintliga, i behöriga rullor antecknade hästar,
dock med rättighet för vederbörande att, utan afkortning å fourrageersättningen,
njuta till godo tre månaders vakanstid för anskaffning af
häst, så väl första gången som sedermera, när uppsättning af häst erfordras,
men med skyldighet att äfven under vakanstiden vara beriden
enligt föreskrift, när helst sådant för tjenstgöringen påkallas; kommande
för den skull, i händelse mer än tre månaders anstånd med anskaffning
af häst skulle någon gång, med vederbörande chefs gillande, befinnas
nödigt, fourrageersättningen att för den sålunda Överskjutande vakanstiden
innehållas.

13. Det för tjenstehästar beräknade lönetillägg utgår jemväl blott
för verkligen befintliga hästar, dock må, om vederhörande chef medgifvit
mer än tre månaders anstånd med anskaffning af häst, innehållning
af lönetillägget vidtaga först när hästvakansen under ett helt
år fortfarit.

Hvilket Wi Eder till kännedom och vederbörandes förständigande
härigenom i nåder meddele. Stockholms Slott den 26 November 1875.

OSCAR.

0. Weidenhiehn.»

Det framgår af dessa stadganden, dels att i regeln dagaflöning
(tjenstgöringspenningar) bibehålies vid tjenstledighet och sjukdom under
viss bestämd tid, dels äfven att emolumenterna för hästunderhållet,
icke allenast det derför beräknade särskilda årliga lönetillägget, 400
kronor, utan jemväl fourrageersättningen, 1 krona om dagen, kan, under
hästvakans längre eller kortare tid, komma att utgå. Och har Kongl.
Maj:t, likaledes på chefens för Landtförsvarsdepartementet hemställan,
vidare, genom nådigt bref den 28 nästlidne Januari, i anseende till högt

6

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 2.

stegrade hästpris, medgifvit, »att de arméns officerare, hvilka skola
vara å egna tjenstehästar beridne, må, utan mistning af fourrageersättning
och det för tjenstehäst beräknade lönetillägget, åtnjuta anstånd till
innevarande års utgång med uppsättningen af tjenstehästar eller fyllande
af uppkommen hästvakans.»

Genom de citerade bestämmelserna i Kongl. brefven den 26 November
sistlidet år och den 28 Januari detta år, har, så vidt jag kunnat
finna, arméns befäl kommit i åtnjutande af icke obetydligt större förmåner
än som med den, enligt min tanke, i allmänhet med frikostig hand
verkstälda löneregleringen varit afsedda. Och anser jag, att de utaf
chefen för Landtförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet, i ofvan
åberopade fall, afgifna hemställanden och förslag, i sjelfva verket stå i
strid med de grunder, hvaruppå Riksdagens under sistlidet år fattade
beslut i ämnet sig stödja; i följd hvaraf Konstitutions-Utskottet, efter
min uppfattning, icke bort underlåta att sagda förhållanden, jemlikt
§ 107 Regeringsformen, för Riksdagen anmäla.»

af Herr Ola Andersson, med hvilken Herr Per Nilsson instämt:
»Med Utskottets pluralitet har jag ej funnit någon regeringshandling
vara af den anmärkningsvärda och på samma gång betydelsefulla beskaffenhet,
att den bort särskildt för sig för Riksdagen anmälas, men deremot
har jag trott Utskottet böra uttala ett omdöme om flera regeringsärenden
tillsammans, om hvilkas beskaffenhet jag ansett Riksdagen böra
genom Konstitutions-Utskottet få kännedom.

Då emellertid rättigheten för Utskottet att, med anledning af flera
likartade frågors behandling, uttala ett sammanfattadt omdöme blifvit
inom Utskottet bestridd, har jag ansett mig böra uttala min emot denna
uppfattning stridande mening.

Egentliga afsigten med de grundlagsföreskrifter, hvilka handla om
Konstitutions-Utskottets protokollsgranskning, lär väl vara att stadga
Utskottets rätt och pligt att äska de i Statsrådet förda protokoll, att
granska dem och att hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill
denna granskning funnits föranleda. Att anse dem vara fullständiga
reglementariska föreskrifter leder lätteligen till ett förvridande af hela
saken.

Rättigheten för Utskottet att uttala ett på granskningen grundadt
omdöme, det må nu vara om ett regeringsärencle särskildt, i hvilket
ligger någon vigtigare grundsats, eller om flera tillsammans, hvilka
kunna sägas gå i samma rigtning, men få sin större betydelse endast

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

7

derigenom att de äro flera, anser jag vara i och med granskningspåbudet
gifven, samt att de grundlagsföreskrifter, livilka kunna anses härom
handla, hvarken genom sitt tal eller sin tystnad åsyfta att härutinnan
göra inskränkning.

Denna Konstitutions-Utskottets rätt och pligt, sålunda fattad samt
på ett rätt och värdigt sätt tillämpad, är för vigtig att genom en obehörig
tolkning förlora i det värde den eger och bör ega.

Den grupp af ärenden, hvilkas behandling jag ansett böra föranleda
uttalande af ett omdöme från Konstitutions-Utskottet, på sätt jag förut
antydt, utgöras af en del från embets- och tjenstemän gjorda framställningar
om arfvoden och hvarjehanda fördelar utöfver de löneförmåner,
som kunna sägas vara af Riksdagen pröfvade och bestämda, hvilka
framställningar synts mig hafva blifvit mera än behöfligt varit tillmötesgångna.
»

Herr Norén har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i slutliga
handläggningen inom Utskottet af de i Herr von Geijers reservation
omförmälda ärenden.