Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande *N:o 1.

1

/

N:o 1.

Ank. till Eiksd. Kansli den 10 Febr 1876, kl. 3 e. in.

Sammansatta Banko- och Lag Utskottets Betänkande, i fråga om
Norges anslutning till den mellan Sverige och Danmark
ingångna myn t konvention.

Under förmälan att Norska Storthinget genom beslut flen 8 Mars 1875,
med bifall till Kong!. Maj:ts derom framstälda nådiga proposition, medgifvit,
att Kongl. Maj:t från den 1 Januari innevarande år eller någon senare tidpunkt
för Norges del biträdde, den under den 27 Maj 1873 mellan Sverige och Danmark
afslutade myntkonvention med nödiga förändringar i tidsbestämmelserna
för öfvergången, samt att för sådant ändamål en tilläggskouventiou till berörda
my ^konvention blifvit den IG Oktober 1875 i vederbörlig ordning ingången och
alslutad under förbehåll att Svenska Riksdagen innan den 1 nästinstundande
April bilolle den framställning, som Kongl. Maj:t kom me att härom till Riksdagen
afgifva, har Kongl. Maj:t, uti nådig proposition (No 2) till Riksdagen,
föreslagit, dels att Riksdagen måtte till berörda, i den Kongl. propositionen intagna
tilläggskouventiou lemna sitt samtycke, dels ock att i sådant fall ej mindre
$ 17 i lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873 måtte erhålla eu af sagda
förhållande påkallad, likaledes i den uådiga propositionen angifven förändrad
lydelse, än äfven till § 4 i lagen om öfvergången till det nya myntsystemet den
30 Maj 1873 fogas ett andra moment af innehåll, som i den Kongl. propositionen
omförmäles.

Bih. till Eiksd. Prof. 1876 6 Sami. 2 Afd. 1 Raft.

2

Sammansatta Banko- och Lag-Ut skottets Betänkande N:o 1.

Donna af Riksdagens båda Kammare till Banko-Utskottet hänvisade nådiga
proposition har, med stöd af § 47 i Riksdagsordningen, blifvit behandlad
af deputerade från nämnda Utskott och Lag-Utskottet; och får det sålunda
Sammansatta Utskottet utlåtande i ärendet härmed till Riksdagen afgifva; och
då det hinder, som genom Norska Storthingets vägran att bifalla den mellan
Sverige, Norge och Danmark, under förbehåll af vederbörande representationers
samtycke, den 18 December 1872 afslutade och af 1873 års Riksdag för dess del
biträdda myntkonvention uppstod för antagande af ett gemensamt guldmyntsystem
de tre länderna emellan, numera blifvit genom Norska Storthingets härofvan
omförmälda den 8 Mars 1875 Kong]. Maj:t lemnade medgifvande att för
Norges del biträda den mellan Sverige och Danmark den 27 Maj 1873 afslutade
myntkonvention undanröjdt, samt Kongl. Maj:t, med utöfvande af sin genom
tilläggsartikeln till sistnämnda my. tkonvention förbehållna rätt att äfven
för Norges del biträda nämnda konvention med de förändringar i tidsbestämmelserna
för öfvergången, hvarom de fördragslutande makterna kunde träffa öfverenskommelse,
nu hos Riksdagen gjort framställning om utsträckning till

Norge af myntkouventionen mellan Sverige och Danmark den 27 Maj 1873, får

Utskottet, som icke har något att erinra mot de i tilläggskonventionen upptagna
tids- och öfriga bestämmelser likasom icke heller mot den ändring i §

17 af myntlagen den 30 Maj 1873 och det tillägg till § 4 af lagen om öfver gången

till det nya myntsystemet utaf samma dag, som af Kongl. Maj:t ifrågasatts,
hemställa:

l:o.

att Riksdagen måtte lemna sitt samtycke till tilläggskonventionen,
hvilken eger följande lydelse:

“Sedan Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge, efter af Norska
Storthinget dertill gifvet samtycke, förklarat sig vilja utöfva sin genom Tilläggsartikeln
till Myntkonventionen emellan Sverige och Danmark den 27 Maj 1873
förbehållna rätt att äfven för Norges del biträda nämnda konvention med de
förändringar i tidsbestämmelserna för öfvergången, hvarom de höga fördragslutande
makterna kunde träffa öfverenskommelse, hafva Hans Maj:t Konungen
af Sverige och Norge och Hans Maj:t Konungen af Danmark beslutat träda i
underhandling om afslutande af en Tilläggskonvention till Myntkonventionen af
den 27 Maj 1873 och för sådant ändamål till sine fullmäktige utnämnt:

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge sin Statsminister för utrikes
ärendena Herr Oscar Magnus Björnstjerna, Riddare och Kommendör af
Kongl. Maj:ts Orden, Storkors af Kong]. Norska S:t Olafs Orden, Storkors af

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1,

3

Kongl. Danska Dannebrogs-Orden in. in. in. in., samt Hans Maj:t Konungen
af Danmark sin Envoyé Extra ordinaire och Ministre plenipotentiaire hos Hans
Maj:t Konungen af Sverige och Norge Herr Frans Ernst Kille, Kammarherre,
Kommendör af Kongl. Danska Dannebrogs-Orden, Kommendör med Stora Korset
af Kongl. Svenska Nordstjerne-Orden, Storkors af Kongl. Norska S:t Olafs
Orden m. m. m. m.,

hvilke, efter att hafva utvexlat sina i god och behörig form funna fullmakter,
hafva öfverenskommit om följande artiklar:

Art, I.

Bestämmelserna i Myntkonventionen af den 27 Maj 1873 skola från och
med den 1 April år 1876 utsträckas till Norge, så att de ömsesidiga rättigheter
eller förpligtelse!-, som genom samma konvention tillkomma eller åligga Sverige
och Danmark, från sistnämnda tidpunkt äfven skola tillkomma eller åligga
Norge.

Derifrån må endast följande undantag ega rum:

1. Den genom konventionen fastställda räkne-enheten skall i Norge införas
senast den 1 Januari 1877.

2 Från och med den dag ratifikationerna till denna Tilläggskonvention
blifvit utvexlade, må icke utmyntning ega rum i Norge af sådane hittills der
preglade mynt, som ej finnas uppräknade och beskrifua i Konventionen den
27 Maj 1873.

3. De hittills i Norge använda silfver- och kopparmynt, som ej finnas i
samma konvention uppräknade och beskinna, skola hafva upphört att vara lagligt
betalningsmedel derstädes, tre- och tolf-skillingar före utgången af år 1883
och öfrige mynt före utgången af år 1880.

Art. II.

Denna Tilläggskonvention skall ratificeras och ratifikationerna utvexlas
i Stockholm så snart ske kan.

Till bekräftelse häraf hafva undertecknade underskrift, och med sina
insegel försett denna Tilläggskonvention, utfärdad i tvänne lika lydande exemplar;
som skedde i Stockholm den 16 Oktober 1875.

O. M. Björnstjerna.

Fr. Bille.“

4 Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.

2:o.

att. Riksdagen måtte för sin del antaga det af Kong). Maj:t
framlagda förslag till ändring af § 17 i lagen om rikets
mynt den 30 Maj 1873, så lydande:

“Hvad här ofvan i §§ 12, 13, 14, 15 och 16 är stadgadt om rikets mynt,
dess giltighet som betalningsmedel, dess invexling och utgifvande af statens
kassor skall, på sätt mellan Sverige, Norge och Danmark afslutade konventioner
förmå, äfven gälla om de i öfverensstämmelse med samma konventioner
för Norge och Danmark preglade mynt af guld, silfver eller brons;*1 och

3:o.

att i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning uti lagen om
öfvergången till det nya myntsystemet den 30 Maj 1873
måtte till nuvarande 4 § fogas ett andra moment af denna
lydelse:

“Från och med den 1 April 1876 äro de enligt nämnda konvention och
tilläggskonventionen af den 16 Oktober 1875 utgifva norska mynt, lika med de
svenska mynten, lagligt betalningsmedel i Sverige.4*

Stockholm den 10 Februari 1876.

Å Utskottets vägnar:

J. J Ekman.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1876.