Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7.
i
:V:o 7.
Ant. till Riksd., Kansli den 27 April 187(5, kl. a e. in.
Betänkande, i fråga om vissa förändringar i gällande författningar
om beskattningen af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Efter det redan vid 1867 och 1868 årens riksmöten fråga förevarit
om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket, blef vid 1869 års
riksdag beslut, fattadt derom, att nämnda tillverkning skulle åläggas särskdd
beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt råsocker;
men att undantag från denna bestämmelse medgåfves sålunda,
att tillverkningen finge skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873;
att från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen
endast ålades en skatt motsvarande en femtedel;
från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 två femtedelar;
från och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre femtedelar
samt
från och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra
femtedelar; J
allt af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker
åt mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska
standard.
Riksdagens beslut i omförmälda hänseenden blef, genom Kongl.
kungörelsen den 15 Oktober 1869 angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen
inom riket, till allmän efterrättelse kungjordt.
. Vid 1873 års riksmöte aflät Kongl. Maj:t till Riksdagen nådig proposition
med förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket i öfverensstämmelse med ofvanberörda kungörelse
af den 15 Oktober 1869; och sedan Riksdagen i omförmälda författnings
Bih.
till Riksd. Prot. ISIG. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft.
2
B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
förslag vidtagit vissa förändringar, blef nådig förordning i ämnet utfärdad
den 30 Maj 1873.
Uti § 1 af denna förordning stadgades att, i öfverensstämmelse med
Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869, tillverkningsafgiften skulle
från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 utgöra en femtedel
af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18
af den i verldshandel!! antagna holländska standard.
Och — jemte det i 13 § öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen
uppdrogs åt chefen för den för kontroll å tillverkningsafgifter
inrättade särskilda byrå — föreskrefs i 14 §, att närmaste kontrollen
vid hvarje fabrik för tillverkning af hvitbetssocker skulle, under inseende
af eu utaf Kongl. Maj:t tillförordnad öfverkontrollör, utöfvas af
särskilda, vid fabriken anstälda edsvurna uppsyningsman, hvilka af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande utsåges.
Uti en vid innevarande riksmöte inom Andra Kammaren aigifven
motion (N:o 73), som blifvit till Utskottet hänvisad, har Herr Jonas
Andersson förmält hurusom, i följd af beskattningen å hvitbetssockertillverkningen
i vårt land, »fabriksanläggningar nödsakats att, nära nog i
första början af deras tillkomst, nedlägga sin verksamhet, hvarigenom
oberäkneliga förluster tillskyndats bolagens delegare, deribland många
förlorat flera års, genom arbetsamhet och omtanka, vunna besparingar».
»Blott tvenne fabriker af detta slag återstode nu i landet, hvilka med
all sannolikhet äfven måste nedlägga sin rörelse och öfverlemna åt utländingarne
att i allo förse landet med den nödvändiga artikeln socker,
om ej en förändring uti beskattning eller sockerprisen skulle uppkomma».
Motionären, hvilken förklarar sig anse som en pligt att söka medverka
dertill, att sockertillverkningen inom landet kunde vinna framgång,
förmenar att ett försök dertill skulle vara, »att tillsvidare bibehålla
beskattningen å hvitbetssockertillverkningen vid det belopp, hvartill den
för åren 1873—1876 blifvit bestämd, då möjligen en eller annan fabrik
skulle åter komma till stånd, samt att Riksdagen först efter en noggrann
undersökning, om och i hvad man denna industri i framtiden
kunde bära eu högre afgift till staten, fattade sitt beslut».
I sammanhang härmed och enär, enligt motionärens åsigt, »den nu
gällande kontrollen vore, med afseende på statens inkomst, alltför dyrbar
och till en del kunde anses obehöflig, då hvitbetssockertillverkningen
nu blott af bolag utöfvades, och dessa bolags böcker måste lemna tillräcklig
upplysning'' rörande nettovigten af de dervid använda hvitbetor»,
håller motionären före, att, genom aflemnande af föreskrifna utdrag af
böckerna, beskattningen kunde enklare bestämmas. Något underslef
3
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
dervid ansåge motionären så mycket mindre kunna ifrågakomma, som
det ansvar lagen för dylik förseelse bestämmer, »torde deremot lemna
eu tillräcklig säkerhet»; hvarförutom — på sätt motionären vidare anför
— eu af staten utsedd revisor kunde, om så funnes behöfiigt, deltaga
uti revisionen af bolagets räkenskaper.
Motionären slutar sin framställning med att föreslå den förändring
uti Riksdagens beslut angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen,
att denna beskattning jemväl från och med den 1 Juli 1876
och tills vidare skall motsvara en femtedel af den årligen gällande tullsatsen
å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln
gällande holländska standard; och att kontrollen vid för hvitbetssockertillverkning
anlagda fabriker, hvilka innehafvas af bolag, försedda
med af Kongl. Maj:t faststälda bolagsordningar, skall i det af motionären
antydda syfte ordnas.
Vidkommande nu till en början den första delen af motionärens
förslag, eller att tillsvidare bibehålla tillverkningsafgiften vid dess nuvarande
förhållande till tullsatsen å utländskt råsocker af ofvan omförmälda
slag, anser sig Utskottet böra, i afseende å hvad motionären till
stöd härför andragit, anmärka följande.
Då vid 1869 års riksmöte beslut fattades om beskattning af hvitbetssockertillverkningen,
afsågs dermed — på sätt vid ett föregående
tillfälle af Utskottet erinrats — oj endast att skydda statsverket mot
förlust i följd af den minskning i sockerinförsel, som eu sockertillverkning
inom landet skulle medföra, utan äfven att tillförsäkra hvitbetssockerindustrien
trygghet mot ovissa och våldsamma beskattningsåtgärder;
och man sökte härvid fästa tillbörligt afseende å nämnda industris skatteförmåga
genom föreskriften om beskattningens successiva påläggande.
Att de förhoppningar, som möjligen eu och annan gjort sig om utvecklingen
af ifrågavarande industri, ej blifvit fullt förverkligade, är
visserligen eu sanning, men att, på sätt motionären förmenar, det varit
beskattningen som — oaktadt dess hittillsvarande ringa belopp — förorsakat
nedläggandet af åtskilliga hvitbetssockerfabriker, vågar Utskottet
betvifla. «
Motionärens jemväl uttryckta åsigt, att de hvitbetssockerfabriker,
som ännu återstode här i landet, »med all sannolikhet äfven måste nedlägga
sin rörelse», om ej eu förändring uti beskattning eller sockerprisen
■ skulle uppkomma, synes ej heller vinna bekräftelse, då, efter
hvad kändt är, den i Landskrona anlagda fabrik, som mot slutet af för
-
4
BeciUnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
lidet år nedbrann, kommer att åter uppbyggas. Och från delegarne i
nämnda fabrik bär icke, Utskottet veterligen, försports någon önskan
att för möjliggörande af fabrikationens återupptagande någon ändring i
Riksdagens år 1869 fattade beslut angående ifrågavarande beskattning
skulle vidtagas.
Att, såsom motionären vidare förmenar, eu eller annan fabrik möjligen
skulle åter komma till stånd, i händelse tillverkningsafgiftens nuvarande
belopp tills vidare förblefve oförändradt, kan Utskottet ej annat
än betvifla. Tvärtom skulle, enligt Utskottets öfvertygelse, det ofördelaktigt
inverka på ifrågavarande industri, om det redan antagna beskattningssystemet
utan fullgiltiga anledningar ändrades och lagstiftaren
derigenom visade sig vacklande emellan olika grundsatser.
Utskottet kan fördenskull ej tillstyrka någon ändring i Riksdagens
uti ifrågavarande hänseende förut fattade beslut.
Hvad härnäst angår den af motionären för vissa fall föreslagna förändring
i nuvarande kontrollen, så måste det visserligen erkännas, att
denna kontroll, i förhållande till statens inkomst af ifrågavarande beskattning,
medför betydlig kostnad. Emellertid blir ju, om och i den
mån, i öfverensstämmelse med beslutet vid 1869 års- riksmöte, skatten
höjes, kontrollen naturligtvis relativt billigare.
Att, såsom motionären ifrågasatt, i de af honom uppgifna fall ersätta
nuvarande kontroll med en indirekt genom utdrag af fabriksböcker
och genom revisorer, synes Utskottet ej välbetänkt. Utskottet tillåter
sig att härvid erinra om huruledes vid 1873 års riksmöte jemte ofvanberörda
Kongl. proposition till behandling förekom en motion, deri,
bland annat, jemväl yrkades, att någon annan kontroll vid hvitbetssockertillverkningen
ej borde ega rum, än genom särskilda fabriksböcker,
förda på lagbestämdt sätt och tillgängliga vid anfordran. Dåvarande
Bevillnings-Utskott ansåg sådan kontroll ej medföra erforderlig säkerhet
för statens rätt till utbekommande af den stadgade skatten; och det i
i nämnda hänseende väckta förslaget lyckades ej heller tillvinna sig
Riksdagens bifall.
Förutom berörda af Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksmöte
åberopade omständighet, torde emot Herr Jonas Anderssons förevarande
förslag kunna med fog anmärkas det olämpliga uti att för olika fall
stadga olika föreskrifter i afseende å kontrollen öfver ifrågavarande
beskattning.
Bevulnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 5
I å grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet:
l:ö.
°) <dt Herr Jonas Anderssons förslag derom, att
beskattningen af hvitbetssockertillverkningen jemväl
från och med den 1 Juli innevarande år och tills vidare
skall bibehållas vid dess nuvarande förhållande
till tull satsen å utländskt råsocker af ofvan angifna slag,
icke måtte vinna Riksdagens bifall; samt
b) att hvad samma motionär föreslagit om förändring,
i vissa fall, af nuvarande kontroll öfver hvitbetssockertillverkningen,
icke heller måtte bifallas.
Enligt hvad redan är anfördt, innehåller -Kongl. kungörelsen den
15 Oktober 1869, i öfverensstämmelse med Riksdagens samma år fattade
beslut, bland annat, att skatten å hvitbetssockertillverkningen skall från
och med den 1 Juli innevarande år till den 1 Juli 1879 motsvara två
femtedelar af tullsatsen å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18
af den i verldshandel gällande holländska standard.
Häraf föranledes en ändring uti slutet af § 1 i Kongl. förordningen
den 30 Maj 1873 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Nämnda § lyder i sin helhet sålunda:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1
nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda
hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva leinnat; och
skall, i öfverensstämmelse med vår nådiga kungörelse den 15 Oktober
1869, denna afgift till den 1 Juli 1876 utgöra eu femtedel af gällande
tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln
antagna Holländska standard.»
Under förutsättning att Riksdagen godkänner hvad Utskottet uti
lista punkten mom. a af detta betänkande föreslagit, får Utskottet hemställa,
2:o.
att ifrågavarande lista § måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från
och med den 1 nästkommande Juli inom riket sker,
erlägges tillverkningsafgift i förhållande till det utbyte
i råsocker, som de för tillverkningen använda
6
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas
hafva lemnat; och skall, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869,
denna afgift till den 1 Juli 1879 utgöra två femtedelar
af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare
färg än N:o 18 af den i verldshandel!! antagna holländska
standard.»
I sammanhang härmed tillåter sig Utskottet erinra om en mindre
redaktionsförändring, som, i händelse ny förordning utfärdas, torde böra
vidtagas uti 5 § 1 mom. af ofvanberörda Kongl. förordningen den 30
Maj 1873.
Början af detta mom. har följande lydelse:
»Minst eu månad, .innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker
»första gången efter den 1 Juli innevarande ar sättes i verksamhet, skall
»fabrikanten till vår befallningshafvande i det län, der fabriken är be»lägen,
inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna uppgifter bestraffande
:
Härefter angifves uti mom. i hvilka hänseenden uppgifter skola
meddelas.
Om nu ny förordning kommer att utfärdas, böra, såsom lätteligen
inses, ofvan kursiverade orden »efter den 1 Juli innevarande år» ur
ifrågavarande mom. utgå.
1 följd häraf hemställer Utskottet, under nyss anförda förutsättning,
3:o.
att början af mom. 1 uti berörda 5:te § må, med
uteslutande af orden »efter den 1 Juli innevarande år»,
erhålla följande lydelse:
»Minst en månad, innan fabrik för tillverkning af
»hvitbetssocker första gången sättes i verksamhet, skall
»fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det
»län, der fabriken är belägen, inlemna skriftlig anmälan,
»innehållande noggranna uppgifter beträffande:
Stockholm den 27 April 1876.
På Utskottets vägnar:
A. H. FOCK.