Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.
1
N:o 0.
Ant, till Riksd. Kansli den 27 April 1876, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels äterremiss af åtskilliga punkter, dels
Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Utskottets
Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften.
Enligt till Utskottet ankomna protokollsutdrag, hafva åtskilliga punkter i
Utskottets Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften blifvit utaf endera
eller begge af Riksdagens Kamrar till Utskottet återförvisade; och hafva Kamrarne
jemväl i afseende å vissa delar af samma betänkande fattat skiljaktiga definitiva
beslut. Utskottet får i följd häraf nu afgifva förnyadt utlåtande i ämnet.
§ 2.
Uti lista punkten af nämnda betänkande hade Utskottet hemstält, att åt §
2 i stämpelpappersförordningen, hvilken § afhandlar de olika slagen af stämpelpapper,
måtte i vissa hänseenden gifvas den förändrade lydelse, samma betänkande
bifogadt förslag till författning innehölle.
Denna punkt har blifvit af Riksdagens båda Kamrar till Utskottet återförvisad;
men som af de förändringar, Utskottet funnit sig föranlåtet att i afseende å
de i berörda betänkande innehållna förslag numera vidtaga, någon rubbning uti
hvad Utskottet uti ifrågavarande hänseende redan föreslagit, icke föranledes, hemställer
Utskottet,
Do.
att Riksdagen måtte bifalla hvad Utskottet i lista punkten
af Betänkandet Nio B föreslagit.
Bill. till Riksd. Prol. 1876. 5 Sami. 1 Afl. 6 Häft.
1
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
§§ 3, 4 och 8.
TIti 2:clra punkten mom. a hade Utskottet hemstält, att de stadgatiden uti
d och 4 i nu gällande stämpelpappersförordning, genom hvilka stämpelpappersafgiiten
för fullmakter, konstitutorial och förordnanden i allmänhet bestämmes,
måtte erhålla följande förändrade lydelse, nemligen:
Stadgandet i § 3:
“Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden, hvarigenom embeteu, tjenstår
eller beställningar med verklig lön vid civila, militära, ecklesiastika eller andra
stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses med stämpel af 6 kronor samt dessutom
till belopp, motsvarande 1 procent å hela lönen, när den utnämnde första
gången tillträder befattning med lön, men, vid befordringar till högre lön, blott å
skilnaden mellan den lön, efter hvilken den utnämnde senast erlagt stämpel afgift,
och den lön, som erhålles. Likaledes skall stämpelafgift, motsvarande 1 procent u
lön eskdnaden, erläggas, dä embete- eller tjenstebefattning s innehafvare uppflyttas från
lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning af lön genom ålder stillägg eller
till följd af vidtagen löneregler ingu;
samt stadgandet i § 4:
“Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden, antagningsbevis och protokollsutdrag,
hvarigenom embeteu, tjenster eller beställningar med verklig lön tillsättas
af chefer eller embetsverk, af hvad namn de vara må, som dertill äro af Kongl.
Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna öfver Riksbanken och Riksgäldskontor!
med deras afdelningar, städernas magistrater och de flere, hvilka ega att till offentliga
sysslor utnämna, skola förses med stämpel till belopp af 1 procent, beräknad
å hela lönen, då den utnämnde första gången tillträder befattning med lön, men
vid befordringar till högre lön blott å skilnaden emellan den lön, efter hvilken den
utnämnde senast erlagt stämpelafgift, och den lön, som erhålles; likaledes skall stämpelafgift,
motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas, då embets- eller tjenstebefattning
s innehafvare uppflyttas från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning
af lön genom ålder stillägg eller till följd af vidtagen lönereglering11.
Hvad Utskottet sålunda hemstält, har blifvit af Andra Kammaren godkändt,
hvaremot Första Kammaren, med afslag å den i hvartdera af ifrågavarande två
stadgande!! förekommande mening, som börjas med orden: “Likaledes skall stämpelafgift''1,
och slutas med orden: “till följd af vidtagen lönereglering1'', bifallit
samma stadganden i öfrigt, endast med den förändring, att det i dem båda intagna
ordet senast utbyttes emot ordet förut.
I mom. b af 2:dra punkten föreslog Utskottet, att det i § 3 intagna stadgande
angående stämpelpappersafgiften för fullmakter, konstitutorial, öppna bref,
protokollsutdrag in. in., hvarigenom embeteu, tjenster eller befattningar vid de
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6. 3
Kong]. Hofven bortgifvas, jemväl måtte i enlighet med författning storslaget förändras
— d. v. s. genom att på sitt ställe inskjuta orden: “eller vid löneförhöjning1''.
Detta förslag har af Första Kammaren afslagits, men af Andra Kammaren
blifvit bifallet.
Uti mom. c af 2:dra, punkten liemstälde Utskottet, att de förändringar, föifattningsförslaget
under § 4 för resolution eller fullmakt på tjenstebyte ellei transport
innehölle, äfven måtte af Riksdagen godkännas; och skulle vid sådant förhållande
4:de paragrafens stadgande i sistberörda hänseende komma att lyda
sålunda:
“Resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller transport förses med stämpel
till 1 procent af det belopp, hvarmed den lön, som erhålles, öfverstiger de»,
hvarefter stämpelafgift senast blifvit erlagd“.
Utskottets hemställan under omförmälda mom. c är af Andra Kammaren
godkänd. Första Kammaren har äfven bifallit densamma; dock med utbyte, uti
stadgandet, af ordet senast emot ordet förut.
Till följd af hvad Utskottet vid §§ 3 och 4 föreslagit derom, att embetseller
tjenstebefattnings innehafvare jemväl vid uppflyttning från lägre till högre
lönegrad äfvensom vid förhöjning al lön genom ålderstillägg eller i följd af lönereglering
skulle erlägga stämpelafgift för den vunna lönetillökningen, ansåg Utskottet
en bestämmelse om tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande
böra uti mom. 11 af § 8 i stämpelpappersförordningen intagas, och hemstälde derföre
uti 44:de punkten om förändrad lydelse åt sistberörda lagrum.
Denna hemställan har af Andra Kammaren bilallits, men af första Kammaren
blifvit afslagen.
Vidkommande nu först Utskottets förslag dels under 2:dra punkten mom. b
dels ock under mom. a af samma punkt, så vidt sistnämnda mom. afser stämpelafgifts
erläggande vid uppflyttning från lägre till högre lönegrad samt vid förhöjning
af lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen lönereglering; äfvensom Utskottets
af nyssnämnda förslag beroende hemställan i 44:de punkten; så kunna Kamrarnes
i dessa hänseenden fattade stridiga beslut icke sammanjemkas; hvadan, då dessa
med hvarandra sammanhängande frågor äro af beskaffenhet att böra genom gemensant
omröstning afgöras, Utskottet framdeles kommer att föreslå voteringsproposition
för deras afgörande; hvilket Utskottet nu allenast
2:o
skolat för Riksdagen anmäla.
Beträffande åter Utskottets i öfrigt under 2:dra punkten mom. a innefattade
förslag, samt hvad Utskottet under mom. c af samma punkt föreslagit, hafva Kärn
-
4 Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.
raine endast i så måtto fattat skiljaktiga beslut, att Första Kammaren ansett att uti
de i nämnda förslag afsedda stadgande! ordet senast borde utbytas mot ordet förut;
och då detta utbyte synes innebära en förbättring i den af Utskottet föreslagna redaktionen
af berörda stadgande!], hemställer Utskottet,
3:o
att Andra Kammaren måtte biträda Första Kammarens i omförmälda
hänseende fattade beslut.
§ 5.
Uti 5:te punkten hemstälde Utskottet, att den fördelning af embetsverk och
myndigheter, som bifogadt förslag till § 5 i stämpelpappersförordningen upptoge.
måtte af Riksdagen godkännas.
Denna punkt har af båda Kamrarne blifvit till Utskottet återförvisad.
Emot Utskottets förslag uti nu ifrågavarande hänseende har anmärkts först
och främst, att, då Utskottet i allmänhet sammanslagit de för vissa af underdomstol
eller underdomare å landet utfärdade expeditioner för närvarande enligt dubbla grunder
utgående stämpeiafgifter, Utskottet icke bort bibehålla landtdomstolarne i samma
afdelning som öfriga underdomstolar in. fl. andra embetsverk och myndigheter, enär
detta hade till följd, att åtskilliga expeditioner från t. ex. stadsdomstolarne och Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande komme att få vidkännas betydligt drygare stämpeiafgifter,
än nu vore fallet, utan att likväl tillgodonjuta någon minskning i den för närvarande
utgående lösen.
\ idare har blifvit anmärkt, att Utskottet ej bort i fråga om stämpelbeläggning
göra brottmålen likstälda med tvistemål, hvilket, i afseende å nu förevarande
del af stämpelpappersförordningen, haft till följd att Justitiekansler- och Justitieomhudsinans-expeditionerna
samt Riksrätten blifvit upptagna bland de i § 5 uppräknade
embetsverk och myndigheter samt att äfven krigsöfverdomstolar blifvit i samma
§ omnämnda.
Hurudant än i afseende å stämpelpappersafgiften förhållandet kunde blifva
med brottmål i allmänhet, har man dock ansett att i hvarje fall de från Justitiekansler-
och Justitieombudsmans-expeditionerna utgående eller dit inkommande
handlingar borde fortfarande som hittills få tillgodonjuta stämpelfrihet.
I anledning af den här ofvan fört om förmälda anmärkning har Utskottet uti
sitt i förevarande hänseende förut framstälda förslag vidtagit den förändring, att underdomstolarne
å landet blifvit från de i lista afdelningen i § 5 upptagna embetsverk
afskira och i en särskild afdelning upptagna. 1 följd häraf hafva afdelningarne
i nämnda paragraf blifvit till antalet fem.
Bevillnings-Utskotteis Utlåtande N:o 6. 5
Då inom Riksdagens båda Kammar den åsigt synes hafva gjort sig gällande,
att stämpelfrihet borde fortfarande få åtnjutas för alla skrifter och handlingar, som
till Justitiekansler^- och Justitieombudsmans-expeditionerna ingifvas eller oek derifrån
utgå i ärenden, som tillhöra berörda embetens åtgärder, har Utskottet funnit
sig föranlåtet att ej vidare upptaga dessa myndigheter bland de i 5 § af stämpelpappersförordningen
uppräknade embetsverk.
Vidkommande brottmål i allmänhet, har Utskottet väl i anledning af inom
Andra Kammaren framstäld anmärkning funnit sig böra ■— på sätt längre fram skall
vidare omförmälas — bibehålla stämpelfrihet för inkommande handlingar; men deremot
ansett sig böra vidhålla sitt förut afgifna förslag i så måtto, att utgående handlingar
i brottmål må varda i afseende å stämpelbeläggning behandlade lika som enahanda
expeditioner i tvistemål.
Åberopande livad Utskottet förut i detta ämne anfört, tillåter sig Utskottet
att nu göra följande erinringar.
För närvarande äro i allmänhet brottmålen i fråga om expeditionslösen likstälda
med tvistemål; och för bevis och åtskilliga andra handlingar, som i brottmål af domare
eller underdomstol å landet mot lösen utfärdas, åtujutes ej frihet från den i 5 § 2
mom. af stämpelpappersförordningen omförmälda särskilda stämpel, som motsvarar indragen
anpart af expeditionslösen. Kongl. Maj:ts utslag — för hvilka någon expeditionslösen
ej ifrågakommer — varda ock, hvad angår de för enskild part utskrifna exemplar,
uti brottmål belagda med den i tvistemål utgående stämpel, derest ej på grund af
7 § 1 mom. i stämpelpappersförordningen befrielse åtnjutes.
Om nu brottmålen ej varda, i afseende å utgående expeditioners stämpelbeläggning,
med tvistemål likstälda, måste följden blifva att antingen — i händelse
fullständig stämpelfrihet för brottmål införes — statsverket kommer att gå miste
om ej mindre det ganska betydliga belopp, som vid landtdomstolarne den enligt
förberörda 5 § 2 mom. jemväl för brottmålsexpeditioner utgående särskilda stämpelafgift
inbringar, än äfven all afgift dels för Kongl. Maj:ts utslag i brottmål, dels ock
lör brottmålsexpeditioner från Hofrätt, der ju i följd af den vidtagna löneregleringen
lösen i allmänhet skulle ersättas af stämpelpapper; eller och kunde man ej, medelst
borttagande af nuvarande 2 mom. i § 5, åstadkomma den så högeligen önskvärda
förenklingen i karteringen af de från underdomstolarne å landet utgående expeditioner,
och finge man dessutom äfven för rikets Hofrätter införa i stämpelpappersförordningen
stadganden angående särskild stämpel, motsvarande indragen lösen; från
hvilken stämpel brottmålsexpeditioner i allmänhet ej skulle åtnjuta frihet. Men sådana
anordningar skulle än vidare inveckla föreskrifterna och försvåra författningens
rigtiga tillämpning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet.
6
Bevillning.*;- Utskottets Utlåtande N:o 6.
4:o
att den fördelning af embetsverk och myndigheter, som bifogade
förslag till § 5 i stämpelpappersförordningen upptager, må
af Riksdagen godkännas.
Vid 8:te'' punkten, som jemväl blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad,
har i afseende å den af Utskottet föreslagna stämpelafgiften för domar, utslag
och resolutioner, som utgifvas från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk
och myndigheter, blifvit anmärkt, dels att afgiften för sådana utgående handlingar
från de till nuvarande lista och 2:dra afdelningarne hörande embetsverk och
myndigheter blifvit alltför mycket förhöjd, hvilken förhöjning särskild! komme att
tungt drabba skuldfordringsmålen hos Kongl. Majits Befallningshafvande, dels att den
förhöjda stämpelafgiften för handlingar af omförmälda slag, som från Hofrätt utgå,
endast borde ifrågakomma vid slutliga utslag och icke vid preliminära beslut och
utslag, som under rättegången meddelas, dels att, på det bland här omnämnda resolutioner
ej måtte varda inbegripna “tergalresolutionerK, som endast kunna af embetsverk
och myndigheter, upptagna under nuvarande lista afdelning i § 5, meddelas
och hvilka ansetts ej böra med högre stämpel förses än utgående handlingar i allmänhet,
efter ordet “resolutioner1* borde tilläggas orden “med rubrik11; dels ock att,
på sätt om stämpel å protokoll uti förslaget funnes upptaget, jemväl i detta moment
på sitt ställe borde inskjutas orden “som part eller sökande är pligtig att lösa11.
Utskottet, som för undanrödjande af all tvetydighet och för att bringa förevarande
stadgande i närmare öfverensstämmelse med gällande expeditionstaxa, ansett
sig böra efter orden “domar, utslag och resolutioner11 foga orden “med rubrik11, bär
vidare, med anledning af de framstälda anmärkningarne emot de uti ifrågavarande
hänseende af Utskottet föreslagna förhöjda stämpelafgifter, i vissa fall vidtagit eu
nedsättning, der en sådan, enligt de emot Utskottets förra förslag framstälda anmärkningar,
allmänneligen ansetts af billighet påkallad. Utskottet anser således, att
stämpelafgiften för domar, utslag och resolutioner med rubrik, utgifna från de under
lista afdelningen af nu bifogade författningsförslag upptagna embetsverk och myndigheter,
bör bestämmas till 50 öre för hvarje ark samt för sådana handlingar från de
under Bidje afdelningen uppräknade myndigheter till 1 krona för hvarje ark. Då
enligt Kongl. förordningen den 30 November 1855 angående expeditionslösen domar,
utslag och resolutioner med rubrik icke få vid underdomstolar utgifvas, erfordras i
afseende å den af Utskottet för underdomstolar å landet föreslagna afdelning icke
någon bestämmelse för berörda handlingar.
Vidkommande åter att endast slutliga utslag och resolutioner i Hofrätt skulle
förses med den förhöjda stämpelafgiften, vill Utskottet anmärka, att i sådana
Bevillnings-Utsltottets Utlutande N:o C,. 7
preliminära rättegångsfrågor, der klagan öfver Hofrätts beslut och utslag får särskilt
hos Kongl. Maj:t fullföljas, Kongl. Maj:ts utslag allt hitintills belagts med
samma stämpel som utslag, hvarigenom rättegångar blifvit slutligen afgjorda, hvadan
enligt Utskottets mening något skäl icke förefinnes, hvarför af Hofrätt meddelade
utslag i sådana frågor skulle lägre karteras än andra derifrån gifna utslag.
Hvad vidare angår sådana af Hofrätt under rättegången gifna utslag, hvaröfver
klagan icke får utan i sammanhang med hufvudsaken till Kongl. Maj:t full
följas, så lära väl uti Göta Hofrätt, på sätt i fråga om andra utslag är fallet,
de så kallade inneliggande exemplaren af ifrågavarande utslag af Hofrättens ledamöter
underskrifvas; men blifva dessa utslag sedermera genom protokollsutdrag
till vederbörande parter expedierade. Då det är dessa utgående protokoll, som
skola med stämpel förses, och då Utskottet föreslagit viss lägre stämpel för protokoll,
ehvad det innefattar beslut eller icke''1, anser Utskottet att någon tvekan
icke kan uppstå derom, att eu expedition af ifrågavarande art bör med den för
protokoll stadgade stämpel beläggas. För (ifrigt håller Utskottet före, att den
form, någon af Hofrätterna för affattande af sina beslut i ifrågavarande hänseende
må hafva valt, hellre bör, der så behöfves, förändras och lämpas efter hvad med
stämpelpappersförfattningens stadganden afses, än dessa stadganden affattas efter
vexlande former för expeditionssättet.
Då, på sätt ofvan är anfördt, Utskottet funnit sig böra vid orden “domar,
utslag och resolutioner» foga orden “med rubrik», komma alltså och med den
uppställning i öfrigt Utskottet gifvit ifrågavarande paragraf “tergalresolutioner"
att förses med den stämpel, som för utgående handlingar i allmänhet är stadgad,
hvilket ock, med afseende derå att dessa senare beslut mindre ofta förekomma,
torde ur statsinkomstens synpunkt icke vara af någon afsevärd betydelse.
I afsigt att åstadkomma likformighet med hvad angående kartering af protokoll
är föreslaget, håller Utskottet före, att jemväl vid bestämmelsen om domar,
utslag och resolutioner borde tilläggas orden “som part eller sökande är pligtig
att lösa“, viljande Utskottet härvid erinra, att någon förändring derigenom icke
skei i afseende å ifrågavarande handlingar, då de från Hofrätt utgifvas, enär enligt
gällande föreskrifter enskild svarandepart är pligtig att lösa ett exemplar af
Hofrätts dom och utslag.
I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet,
5:o
att stämpelafgiften för domar, utslag och resolutioner med rubrik,
hviska part eller sökande är pligtig att lösa, och som utgifvas
från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk
och myndigheter, måtte bestämmas till följande belopp:
8
Bevillning^- U(skottets Utlåtande N:o 6.
l:sta Afd. |
2:dra Afd. |
3:dje Afd. |
4:de Afd. |
5:te Afd. |
|||||
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
Kr. öre. |
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
|
för första ar-ket ..... för hvart och |
— |
so |
— |
1 i — 1 |
9 |
— |
15 |
i |
|
ett af de öf-riga arken |
_ |
50 |
_ |
1 11 - |
2 |
— |
2 |
Uti 7:de punkten af Betänkandet N:o 3 hade Utskottet hemstält, att Riksdagen,
med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom. och med förklarande att särskild
tilläggsstämpel för kallelse, protokoll och kommunikationsresolution eller remiss
samt stämning vid Hofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t i nådig proposition
N:o 12 föreslagit, icke måtte ega rum, samt icke heller lagfartsbevis, såsom Herr
F. Holmqvist i eu af honom afgifven motion tillstyrkt, beläggas med särskild
tilläggsstämpel, måtte besluta, att för vissa i punkten uppräknade handlingar
stämpelpappersafgift skulle utgå till visst uppgifvet belopp.
De anmärkningar, som vid denna punkt— hvilken af båda Kamrarne blifvit
återremitterad — framstälts, voro bland andra följande: dels att enligt Utskottets
förslag svarandepart vid underrätterna, i motsats till hvad hitintills varit förhållandet,
skulle få af honom begärd expedition belagd med lägre stämpelafgift än
kärandens, hvarigenom besvär och misstag vid utskrifvandet skulle lätteligen
kunna uppstå; dels att lagfartsbevis å sådana fång som köp, byte, gåfva och
testamentariskt förordnande om fast egendom borde beläggas med den stämpel,
som utöfver hittills utgående 60 öre för hvarje 100 kr. af värdet blifvit af Utskottet
föreslagen att läggas å sjelfva fångeshandlingen; dels ock att tydlig föreskrift
saknades, huru gravationsbevis, utgifna från Hofrätt eller stadsdomstol, skulle
stämpelbeläggas.
Hvad den förstnämnda af dessa anmärkningar angår, har det ingalunda
undgått Utskottets uppmärksamhet att äfven enligt dess nu framlagda förslag eu kärande
eller sökande vid underrätt ålandet skulle få erläggaen stämpelafgift af 1 kr. för
hvarje ark af sin expedition, under det svaranden eller förklaranden endast komme att
erlägga 50 öre, eller den för utgående handlingar i allmänhet föreslagna stämpel; men
det besvär, som häraf uppstår, att nemligen vid protokollens utskrifvande begagna
tvenne olika slag af skrifkartor synes Utskottet vara af ringa vigt i jemförelse med
de betydliga olägenheter i afseende å nuvarande expeditionssätt vid landtdomstolarne,
som genom Utskottets förslag skulle blifva afhjelpta. Då dessutom förändringen
i nu ifrågavarande hänseende icke berör den expeditionshafvanden tillkommande
expeditionslösen och derjemte synes hvila på en vigtig rättsgrundsats,
att
Bevillnings-TJtskottets Utlåtande N:o 6.
9
att nemligen den, som påkallar en domstolsförhandling, får erlägga en större afgift
än den, som endast kallas inför rätta för att afgifva svaromål, saknar Utskottet
anledning att i berörda hänseende vidtaga någon ändring i sitt förslag.
Då Utskottet, på sätt vid 10:de punkten i detta betänkande närmare kommer
att utvecklas, ansett sig icke vidare böra ifrågasätta att högre stämpelafgift
än nu bestämda 60 öre för hvarje fulla 100 kr. af värdet må vid sökande aflagfart
å köp, byte, gåfva och testamentarisk! förordnande om fastighet utgöras,
och vid sådant förhållande det icke heller torde böra ifrågakomma att med
någon del af den förra fastebrefsstämpeln belasta lagfartsbevisen, anser Utskottet
fortfarande, att dessa bevis icke böra med någon särskild tilläggsstämpel förses.
Beträffande vidare de från Hofrätt utgifna gravationsbevis, så har Utskottet,
vid det förhållande att Kong!. Maj:t uti sin nådiga proposition om lönereglering
för rikets Hofrätter föreslagit att lösen för dessa bevis fortfarande skulle i Hofrätt
till oförminskadt belopp utgå, saknat all anledning att för dessa bevis föreslå
högre stämpel än hvad i afseende å bevis i allmänhet samt andra från Hofrätt
utgående ej specificerade handlingar är föreslaget. Att ett likartadt förhållande
eger rum i afseende å från stadsdomstol utgifvet gravationsbevis torde ej behöfva
särskildt påpekas.
Härförutan har blifvit anmärkt, att vissa förmyndareärenden i Hofrätt, såsom
beslut i anledning af begäran att försälja omyndigs jord, öfverflyttande af
förmynderskap m. m., icke borde draga den högre stämpel som för utslag och
resolutioner i allmänhet blifvit föreslagen. Men då det står Hofrätterna öppet att,
genom att expediera sina beslut uti ifrågavarande ärenden i form af protokollsutdrag,
endast låta dem drabbas af den lägre stämpel som för protokoll är föreslagen,
samt då dessa ärenden icke synas Utskottet vara af den beskaffenhet,
att något särskildt undantag för dem bör stadgas, har Utskottet ansett den gjorda
anmärkningen icke förtjena vidare afseende.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
6:o
att Riksdagen, med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom.
och med förklarande att särskild tilläggsstämpel för kallelse,
protokoll och kommunikationsresolution eller remiss samt
stämning vid Hofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, icke
må ega rum, samt att icke heller lagfartsbevis, såsom Herr
Holmqvist i sin motion tillstyrkt, må beläggas med särskild
tilläggsstämpel, måtte besluta, att för följande handlingar stämpelpappersafgift
skall utgå till nedannämnda belopp, nemligen :
Bih. till Riksd. Prof. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 6 Raft.
2
10
Bevillnings-UtsTcottets Utlåtande N:o 6.
l:sta |
Aid. |
2:dra Afd. |
3:dje |
Afd. |
4:de Afd. |
5:te Afd. | |
||||
Handlingar, sou utgifvas: a) Protokoll, |
Kr. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre.| |
ark..... b) Stämnin-gar, konsti-tutorial och |
50 |
1 |
i |
3 |
_ |
3 |
1 |
|||
hvarje ark . c) Gravations-bevis, som d) Annat be-vis, äfven-som alla an-dra utgåen-de handlin-gar samt af-skrifter, för |
50 |
50 |
i |
2 |
2 |
i |
||||
hvarje ark . |
— |
50 |
— |
50 |
— |
50 |
i |
— |
1 |
— |
Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6. 11
lista |
Afd. |
2:dra Afd. |
3:dje Afd. |
4:de Afd. |
5:te Afd. |
|||||
Handlingar, e) Ansöknin-gar, be-svärs- och |
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
hvarje ark . |
— |
— |
— |
— |
— |
50 |
— |
50 |
— |
50 |
Uti 10:de punkten af betänkandet hade Utskottet föreslagit, att, derest
hvad Utskottet under 5, 6, 7, 8 och 9 punkterna föreslagit blefve af Riksdagen
godkändt, § 5 i författningen måtte erhålla den förändrade lydelse i sin helhet,
som bifogadt förslag innehölle.
Denna punkt har af båda Kamrarne blifvit till Utskottet återremitterad.
Som Riksdagen bifallit att Lejde- och Pardonsbref må utur författningen
utgå, får Utskottet nu, under förutsättning att hvad Utskottet här ofvan i 4:de,
5;te och 6:te punkterna hemstält vinner Riksdagens bifall, föreslå,
7:o.
att § 5 i stämpelpappersförordningen måtte blifva så lydande,
som detta utlåtande bifogade författningsförslag utvisar.
§ 6.
I anledning af Kongl. Maj:ts ofvan berörda nådiga proposition N:o 12 hade
Utskottet uti 12:te punkten i afseende å de i § 6 af stämpelpappersförordningen in
-
12
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
tagna stadganden angående bouppteckningar hemstält, att en vidtagen redaktionsförändring,
hvarigenom uti lista mom. af berörda stadganden orden “Hof-Rätt eller"
blifvit på sitt ställe inskjutna, måtte af Riksdagen godkännas.
Denna hemställan har blifvit af Första Kammaren bifallen; hvaremot Andra
Kammaren till Utskottet återförvisat ifrågavarande punkt.
Af den uti Andra Kammaren förda diskussion i ämnet framgår, att man
ingalunda velat motsätta sig det af Utskottet i berörda punkt föreslagna tillägg;
men att man önskat att i sammanhang dermed få vidtagna några andra ändringar;
och att det varit af sådan anledning som punkten blifvit återförvisad.
Enligt nuvarande stadganden skola bouppteckningar — till hvilken domstol
de än ingifvas — förses med stämpel till en fjerdedels procent af behållningen i
boet; dock att befrielse från denna stämpel eger rum, der behållningen ej uppgår
till 1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt. Härförutan skall bouppteckning,
som till underdomstol å landet ingifves, då behållningen uppgår till
eller öfverstiger 1,000 kr., förses med särskild tilläggsstämpel, hvilken beräknas
efter vissa öre för hvarje fulla 100 Jer. af behållningen. Genom den af Utskottet
föreslagna redaktionsförändring skulle stadgandet om berörda tilläggsstämpel äfven
komma att gälla i afseende å bouppteckningar, som till Hofrätt ingifvas.
Nu har man inom Andra Kammaren uttalat den önskan, att vid bestämmande
af storleken utaf den stämpelafgift, som för bouppteckningar i allmänhet utgår, och
utaf den i vissa fall utgående tilläggsafgiften enahanda beräkningssätt måtte användas
och att derföre måtte stadgas, att den första afgiften likasom den senare skall
utgå med visst belopp för hvarje fulla 100 kronor af behållningen. Derigenom
skulle vederbörande undgå det dubbla besväret att först beräkna en fjerdedels procent
af, t. ex., 3,999 kr. och sedan vissa öre för hvarje 100 kr. af beloppet. Skilnaden
i statens inkomst blefve icke synnerligen stor, men en lättnad bereddes dem,
som skola stämpelbelägga dessa handlingar.
Vidare har man önskat ett tillägg uti sista mom. af förevarande stadganden.
Detta mom. lyder nu sålunda:
“Har afliden person på flera orter cfterlemnat egendom, hvaröfver särskilda
bouppteckningar blifvit upprättade, må hvar och en af dem, utan att vara med
stämpel försedd, ingifvas till den Rätt, der egendomen är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den Rätt, inom hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet
varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade behållningen, enligt samtliga
bouppteckningarna, skall tagas till grund för beräkningen af stämpelbeloppet; dock
att härvid iakttages, att den här ofvan för bouppteckning, som till underdomstol å
landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel utan afräkning skall särskilt åläggas
hvarje i detta hänseende stämpelpligtig bouppteckning efter dess behållning".
Då nu enligt Utskottets förslag de bouppteckningar, som till Hofrätt ingifvas,
jemväl skulle komma att förses med tilläggsstämpel, har man inom Andra Kam
-
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6. 13
maren ansett, att hvad i sista mom. af förevarande stadganden bestämmes rörande
tilläggsstämpel å vissa bouppteckningar, som vid Häradsrätt företes, äfven borde
föreskrifvas för bouppteckningar af enahanda beskaffenhet, som till Hofrätt ingifvas.
Enär den förändring man i först berörda hänseende önskat — eller att den
stämpelafgift, hvarmed bouppteckningar i allmänhet skola förses, måtte sättas till
25 öre för hvarje fulla 100 kr. (i stället för en fjerdedels procent) af behållningen
i boet — otvifvelaktigt innebär en förenkling och icke synes i någon afsevärd mån
minska statens inkomster, har Utskottet ej tvekat att föreslå Riksdagen vidtagande
af nämnda förändring; och emedan, för den händelse — såsom man synes hafva
antagit — fall skulle förekomma då från adeliga eller dermed likstälda sterbhus
särskilda bouppteckningar ingifvas till olika Hofrätter, den i slutet af förevarande
stadgande^ sista mom. förekommande bestämmelse rörande tilläggsstämpeln å vissa
bouppteckningar, som till underdomstol å landet ingifvas, torde följdrigtigt böra utäträckas
till bouppteckningar af enahanda beskaffenhet, som till Hofrätt ingifvas,
har Utskottet jemväl velat framställa förslag att ett tillägg i sådant hänseende
måtte införas.
Utskottet hemställer alltså,
8:o.
att den i § 6 af stämpelpappersförordningen förekommande rubriken
bouppteckningar måtte erhålla den förändrade lydelse,
som bilagda författningsförslag utvisar.
Uti I9:de punkten hemstälde Utskottet, att geometriska kartor, som utgifvas
från General-landtmäterikontoret samt af landtmätare i landsorterna, måtte beläggas
med stämpel till belopp af 50 öre.
Denna punkt har af Andra Kammaren till Utskottet återförvisats.
Första Kammaren åter har bifallit punkten; och föranlåtes vid sådant förhållande
Utskottet, som funnit de i Andra Kammaren framstälda anmärkningar icke
höra''föranleda till frångående af hvad Utskottet i förevarande hänseende redan föreslagit,
att allenast hemställa
9:o.
att jemväl Andra Kammaren behagade fatta beslut rörande
nämnda fråga.
I afseende å den i § 6 förekommande rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden hade Utskottet i 21:sta punkten af Betänkandet
14
Bevillning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.
N:o 3 föreslagit, förutom några mindre redaktionsförändringar, dels en förhöjning åt
den för dylika handlingar i allmänhet utgående stämpelafgift, dels ock särskild tilläggsstämpel
för berörda handlingar, då de anginge fast egendom å landet eller i
stad, som lyder under landsrätt.
Nämnda 21:sta punkt har blifvit af båda Kamrarne återförvisad till Utskottet;
och har under den diskussion, som föregick återremissen, i båda Kamrarne betonats
drygheten af de afgifter, hvarmed lagfart af köp, byte, gåfva och testamentariskt
förordnande om fastighet skulle enligt Utskottets förslag blifva förknippad, samt
det betungande deri att ifrågavarande afgifter — om än förhöjningen endast afsåge
att bereda ersättning för den förut utgående fastebrefsstämpeln — numera kom me
på eu gång vid sökande af lagfart att till fulla beloppet erläggas och icke såsom
hitintills en del af algifterna vid berörda tillfälle samt återstoden vid fastans erhållande
eller i allmänhet ett år efter lagfartsansökningen. I sammanhang härmed har
ifrågasatts, huruvida icke en nedsättning uti ifrågavarande af Utskottet föreslagna
stämpelafgifter borde vidtagas.
Genom sitt förra förslag afsåg Utskottet, såsom redan är antydt, att för den
minskning i inkomster, som skulle uppstå derigenom att fastebref icke vidare ifrågakomme,
bereda statsverket ersättning utan att likväl lagfartskostnaden för ifrågavarande
fång blefve i någon mån dyrare än hvad intill innevarande år varit förhållandet.
Och då något förslag till nedsättning i ifrågavarande afgifter icke förelåg,
ansåg sig Utskottet sakna fog att af eget initiativ föreslå eu nedsättning i berörda
hänseende, helst det gälde summor af icke ringa beloyip.
Med anledning af de emot Utskottets förslag framstälda anmärkningar har
emellertid Utskottet tagit frågan under ytterligare skärskådande och dervid trott
sig böra frångå sitt förra förslag om beredande af ersättning för stämpelafgiften å
fastebref. Köpe- bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden skulle
således såsom hittills vid lagfart endast beläggas med stämpel af 60 öre för hvarje
fulla 100 kr. af värdet. Hvad statskassan härigenom går miste om, torde väl ock
till största delen blifva ersatt genom de förhöjningar i stämpelafgifterna i allmänhet,
Utskottet med föranledande af Kongl. Maj:ts nådiga proposition föreslagit.
Det har härvid icke undgått Utskottets uppmärksamhet, att vid det slut,
dertill Utskottet i förevarande ämne nu kommit, lagfartskostnaden vid landtdomstol
blifver billigare än vid stadsdomstol, der den tillförene utgående lösen för fastebref, utgörande
högst 20 kr., blifvit genom Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1875 bestämd
att fortfarande utgå å lagfartsbevis, som meddelas på grund af ifrågavarande fång.
Men då en likartad bestämmelse i afseende å stämpelafgiften vid landtdomstolarna
för ifrågavarande slags handlingar tyngst skulle komma att drabba de mindre fastigheterna,
hvilkas värde ej öfverstege 10,000 kr., synes Utskottet berörda oegentlighet
icke vara af den vigt, att deraf bör föranledas någon förändring i det slut, dertill
Utskottet kommit.
B tvinning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.
15
I följd af Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart ä fång till
fast egendom åro likväl några mindre red aktionsfö rändringar uti ifrågavarande rubrik
fortfarande af nöden.
Utskottet hemställer, i öfverensstämmelse med det nu anförda,
10:o.
att de uti ifrågavarande rubriks första och tredje moment
vidtagna mindre redaktionsförändringar, sådana de i detta utlåtande
bifogade författningsförslag finnas intagna, må af Riksdagen
godkännas.
I 29:de punkten föreslog Utskottet, att stämpelafgiften för vågattester till
låns erhållande måtte af Riksdagen bestämmas till 50 öre.
Andra Kammaren har, efter det derstädes uttalats den åsigt att stämpelafgiften
för ifrågavarande handlingar borde än ytterligare förhöjas, till Utskottet återförvisat
berörda punkt.
Som emellertid punkten blifvit af Första Kammaren godkänd, får Utskottet
hemställa
ll.o.
att Andra Kammaren måtte fatta beslut i frågan.
Sedan Utskottet, till följd af den för köpebref föreslagna förändrade stämpelbeläggning,
uti 30:de punkten af meranämnda betänkande föreslagit en mindre
redaktionsförändring uti rubriken öfverlåtelse- och transportbref å kronorusthåll
m. m., så har Första Kammaren återremitterat ifrågavarande punkt, men Andra
Kammaren antagit densamma.
Efter det Utskottet likväl, på sätt här ofvan blifvit anfördt, ansett sig böra
frånträda sitt förslag om förändring i stämpelbeläggning af köpebref och med antagande
af denna mening det i § 6 af stämpelpappersförordningen förekommande
stadgande om köpebref fortfarande skulle komma att i berörda hänseende blifva
oförändradt, varder någon förändring uti nu ifrågavarande rubrik icke vidare af
nöden; och hemställer fördenskull Utskottet
12:o
att Riksdagen måtte, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt derom fattade beslut, bibehålla rubriken öfverlåtelse
-
16
Bevittnings-Utskottcts Utlåtande N:o 6.
och t rån spor (bref å kronorusthåll m. in. vid den uti nu gällande
stämpelpappersförordning upptagna lydelse.
Den 31:sta punkten, afseende öfverskriften till § 6 jemte några andi’a redaktionsförändringar,
har ock af Första Kammaren blifvittill Utskottet återremitterad.
Andra Kammaren har bifallit densamma i de delar, der Kammaren fattat definitiva
beslut.
Till följd af det slut, dertill Utskottet numera kommit i afseende å stämpelbeläggning
af köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden
om fastighet, då lagfart på grund deraf vid domstolarne sökes, erfordras endast
en mindre redaktionsförändring uti ifrågavarande 6:te paragrafs öfverskrift; hvarjemte
i paragrafen för öfrigt några smärre dylika förändringar fortfarande äro af
nöden; och hemställer alltså Utskottet,
13:o
att öfverskriften till § 6 och de i densamma i öfrigt vidtagna
redaktionsförändringar, allt i öfverensstämmelse med bifogade
författningsförslag, måtte vinna Riksdagens bifall.
§ 7.
Uti 32:dra punkten mom. a hemstälde Utskottet, att vissa i § 7 af stämpelpappersförordningen
upptagna rubriker, de der alla afsåge att från stämpelafgift
fritaga sådana handlingar i brottmål, hvilka, enligt eljest stadgade grunder, borde
stämpelbeläggas, måtte ur paragrafen uteslutas.
Detta moment hafva båda Kamrarne till Utskottet återförvisat.
Enligt hvad redan i det föregående af detta betänkande blifvit anfördt, har
Utskottet i anledning af framstäf anmärkning funnit sig böra i så måtto frånträda
sitt förra förslag i afseende å stämpel i brottmål, att alla inkommande handlingar
i sådana mål från stämpel befrias. I följd häraf torde i afseende å de rubriker
i § 7, som-iendast röra dylika inkommande handlingar, ej vidare ifrågakomma några
andra ändringar, än att, till undvikande af tvetydighet, i rubriken klagomål öfver
tillfogadt våld o. s. v. ordet klagomål utbytes mot klagoskrifter samt i rubriken
“besvärs skrifter och handlingar i brottmål och fiskaliska aktioner" framför ordet
handlingar inskjutas orden “andra inkommande“.
Att, såsom en talare inom Andra Kammaren yrkat, för utgående expeditioner
i fiskaliska aktioner medgifva stämpelfrihet i de fall, der enligt Utskottets förslag
sådan frihet ej skulle ega rum för brottmål i allmänhet, dertill förefinnes enligt
Utskottets åsigt ej giltig anledning.
I enlighet
Btvillnings-Utskottets Utlåtande N:o (i.
17
1 enlighet med hvad Utskottet dels här dels ock ofvan under 4:de punkten
i afseende å brottmål anfört, hemställer Utskottet,
t 14:o
att vid rubriken aktioner, fiskaliska, måtte fogas det tilllägg,
bilagda författningsförslag utvisar;
att rubrikerna bevis af domare och embetsman i brottmål,
samt ransakningar måtte ur paragrafen uteslutas; samt
att i rubrikerna besvär sskrifter och handlingar i brottmål
och fiskaliska aktioner, brottmål, ransakningar, ansökningar,
förklaringar och besvärshandlingar deri, samt klagomål öfver
tillfogadt våld och oförrätt af embets- eller tjensteman, måtte
vidtagas de förändringar, bifogade författningsförslag innehåller,
äfvensom åt rubriken ansökningar gifvas den uppställning,
nämnda förslag utvisar.
Uti mom. b af 32:dra punkten föreslog Utskottet, att till undvikande af all
tvetydighet i fråga derom, att såväl häktad person för talans utförande och fullföljande
i mål angående det brott, hvarför han i fängelse sitter, som ock kronoåklagare
i alla af dem å tjenstens vägnar utförda åtal böra vara från stämpelafgift
fria, bestämda föreskrifter härom måtte i § 7 af stämpelpappersförordningen
intagas, på sätt bilagdt förslag innehölle.
Detta moment har af Första Kammaren återförvisats, men af Andra Kammaren
bifallits, och får, vid det förhållande att Utskottet funnit sig, i fråga om
stämpelpligtighet för utgående brottmålsexpeditioner i allmänhet, böra vidhålla
sitt förut afgifna förslag, Utskottet nu hemställa,
15:o
att Första Kammaren behagade i förevarande fråga fatta beslut.
Uti 34:de punkten hemstälde Utskottet om förändrad lydelse af den uti
§ 7 förekommande rubriken bevis.
Begge Kamrarne hafva till Utskottet återförvisat denna punkt, hufvudsakligen
för att af Utskottet tagas under förnyad pröfning i sammanhang med andra,
brottmål angående, punkter.
Åberopande hvad Utskottet förut i detta utlåtande anfört i afseende å utgående
expeditioner i brottmål, hemställer Utskottet,
Bill. till Biksd. Prot. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft.
3
18
B evittn in g s-Utsko Itc ts Utlåtande N:o 6.
16:o
att Riksdagen måtte i nu förevarande fråga gilla Utskottets
förut afgifna förslag..,
Uti 35:te punkten af merberörda betänkande både Utskottet föreslagit förändrad
lydelse för den uti § 7 förekommande rubriken bouppteckningar.
Denna punkt har blifvit af Andra Kammaren återförvisad, men som Första
Kammaren densamma godkänt, föranlåtes Utskottet hemställa,
17:o
det Andra Kammaren i frågan måtte fatta beslut.
1 öfverensstämmelse med den förändring, Utskottet i merberörda betänkande
föreslagit derom, att handlingar i brottmål borde med stämpelpapper förses, hemstälde
Utskottet i 37:de punkten, att de under motsatt förhållande i § 7 upptagna
stadganden angående stämpelfrihet för skrifter och handlingar, som till Justitiekanslersembetet
och Justitie-ombudsmannen ingifvas eller derifrån utgå, måtte ur
nämnda paragraf uteslutas.
Denna punkt hafva båda Kamrarne till Utskottet återförvisat.
Sedan, enligt hvad redan äi anfördt, Utskottet funnit sig böra frånträda
sin förut uttalade åsigt i fråga om stämpel å de handlingar, som till nämnda myndigheter
ingifvas eller derifrån utfärdas, lärer Utskottets hemställan uti ifrågavarande
37:de punkt
18:o
få förfalla.
Bland de uti 7 § 1 mom. i allmänhet från stämpel befriade expeditioner
upptagas jemväl förmyndareförordnanden. De äro dock, derest de af underdomstol
å landet mot lösen utfärdas, ej fria från den i 5 § 2 mom. omförmälda särskilda
stämpel.
Vid behandlingen, inom Andra Kammaren, af Utskottets Betänkande N:o 3
har blifvit anmärkt, att, då Utskottet föreslagit borttagande af § 5 mom. 2 och
dermed sammanhängande 7 § 3 mom. i stämpelpappersförordningen, deraf, i afseende
å afgifterna för förmyndareförordnanden, föranleddes en rubbning i nuvarande
likställighet mellan stad och land.
Utskottet medgifver att så blifver fallet, men anser detta ej vara af den
vigt, att deraf den eftersträfvade förenklingen af nuvarande föreskrifter bör rubbas.
19
Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.
Deremot har Utskottet, på det förmyndareförordnanden, utfärdade af Hofrätt,
ej må — vid det förhållande, att i Hofrätt lösen i allmänhet kommer att
försvinna — undgå all afgift, ansett sig böra föreslå, att den i 7 § 1 mom. afsedda
stämpelfrihet endast komme att gälla förmyndareförordnanden, som af underdomstol
utfärdas. Härigenom föranledes emellertid ingen förhöjning i de för förmyndareförordnanden,
utfärdade af Hofrätt, för närvarande utgående afgifter.
Utskottet hemställer alltså,
19:o
att åt den i § 7 mom. 1 förekommande rubriken förmyndareförordnanden
må gifvas den lydelse, hilagda författningsförslag
utvisar.
Uti 41:sta punkten, som jemväl blifvit af båda Kamrarne återförvisad, hade
Utskottet föreslagit, att 3:dje mom. af § 7, hvilket endast afsåge stadgandena i §
5 mom. 2, måtte utur stämpelpappersförfattningen utgå.
Då Utskottet, enligt hvad redan är anfördt, funnit sig böra vidhålla sitt
förslag om borttagande af mom. 2 af § 5, får Utskottet hemställa,
20:o
att hvad Utskottet i 41:sta punkten af sitt betänkande N:o 3
föreslagit, måtte vinna Riksdagens bifall.
Uti 42:dra punkten af nyssnämnda betänkande hade Utskottet hemstält,
att några smärre redaktionsförändringar ej mindre uti 1 och 2 momentens öfverskrifter
än äfven uti 7 § i öfrigt, på sätt samma betänkande åtföljande författningsförslag
utvisade, måtte af Riksdagen godkännas.
Denna punkt har af Första Kammaren blifvit till Utskottet återförvisad;
Andra Kammaren åter har förklarat sig bifalla samma punkt, så vidt den öfverensstämde
med af Kammaren fattade definitiva beslut.
Utskottet, som jemväl uti ifrågavarande hänseenden tagit sina förut afgifna
förslag under förnyad pröfning, hemställer,
21:o
att de smärre redaktionsförändringar, Utskottet funnit sig böra
vidtaga dels i afseende å öfverskrifterna till 1 och 2 momenten
af § 7, dels ock i öfrigt uti samma paragraf, måtte, sådana
de i. nu hilagda författningsförslag finnas intagna, af
Riksdagen godkännas.
20
B tvinning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.
§ 16.
Uti 48:de punkten af betänkandet N:o 3 hade Utskottet föreslagit, att 5:te
momentet af 16 §, måtte erhålla följande förändrade lydelse: “Den, som utställer,
öfverlåter eller ock till godkännande eller inkassering företer vexel, hvilken icke
blifvit med stämpel behörigen försedd, böte 25 kronor."
Denna punkt har blifvit af Andra Kammaren återförvisad, men som Första
Kammaren densamma godkänt, föranlåtes Utskottet hemställa,
22:o
det Andra Kammaren behagade i frågan fatta beslut.
I 49:de punkten hade Utskottet — under förutsättning att Riksdagen bifölle
de förslag till förändrade bestämmelser Utskottet afgifvit derom, att stämpeln för
fastebref skulle tilläggas den stämpel, hvarmed köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden om fast egendom vid lagfart för närvarande beläggas
— föreslagit, att Riksdagen tillika måtte besluta, att de nya bestämmelser i omförmälda
hänseende, som af Riksdagen blefve antagna, skulle redan innevarande
år, så fort ske kunde, vinna tillämpning, och för sådant ändamål i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna samma bestämmelser
och derom utfärda särskild kungörelse, att genast lända till efterrättelse.
Denna punkt hafva båda Kamrarne till Utskottet återremitterat, och då
Utskottet numera frånträdt sitt förslag om förändrade bestämmelser för ofvan berörda
handlingars kartering, kan någon underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i
omförmälda syfte icke vidare ifrågakomma, hvadan
23:o
Utskottets förra hemställan derom torde få förfalla.
Stockholm den 26 April 1876.
På Utskottets vägnar:
A, H. Fock.
B tvinning s- Utskottets Utlåtande N:o 6.
21
Reservation:
vid 10:de punkten:
af Herrar Bennich, Hammar, Croneborg, Ramberg och Ljung qvist:
“Den af Riksdagens begge Kamrar beslutade återremiss af frågan om stämpelafgiften
för köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden må
väl hafva bort föranleda Utskottet att föreslå någon nedsättning i de afgiftsbelopp,
som Utskottet i 21:sta punkten af Betänkandet N:o 3 tillstyrkt Riksdagen
att i ersättning för de å fastebrefven förut stadgade afgifter besluta; men ingalunda
lärer återremissen kunna så förstås, som hade Kamrarne dermed afsett
underkännande af all tilläggsafgift, för betäckande af den betydliga förlust, statsverket
i annat fall komme att tillskyndas genom iastebrefvens afskaffande och
den mot lösen af desamma svarande ersättning af statsmedel, som vid häradshöfdingarnes
lönereglering blifvit dem tillerkänd och fortfarande utgår. Om en
sådan mening varit rådande hade Utskottets förra förslag visserligen blifvit, icke
återremitteradt, utan afslaget.
Den nu af Utskottet sjelft såsom följd af dess sednare förslag framhållna
“oegentlighet — hvarföre icke orättvisa! — att lagfartskostnaderna vid landtdomstol
blefve icke obetydligt billigare än vid stadsdomstol torde väl knappast
kunna finna sin ursäkt i det för stad och land aldeles lika förhållandet, att det
är de mindre fastigheterna, hvilka tyngst drabbas af den ifrågavarande afgiften.
Om också, såsom Utskottet förestält sig, den nu tillstyrkta eftergiften i
större eller mindre mån kan blifva ersatt genom den i Utskottets förnyade förslag
betydligt reducerade förhöjningen af åtskilliga andra stämpelafgifter, uppkommer
dock derigenom en annan oegentlighet, som väl förtjenat att beaktas,
den nemligen att andra få betala den skattelindring, som vid lagfart å landtfastigbeter
nu skulle medgifvas — en omflyttning af skattebördor, som, åtminstone
i förevarande fall, icke torde vara påkallad af någon allmängiltig rättsgrund.
För att icke dessa “oegentligheter" må göra sig gällande och icke heller
det beslut upprifvas, som 1874 års Riksdag fattade om beredande af ersättning
genom motsvarande stämpelafgifter för den fasta aflöning, emot hvilken sportlerna
vid landtdomstolarne utbyttes, torde Riksdagen besluta:
att, med bifall i öfrigt till de af Utskottet nu föreslagna
stadganden i § 6 angående kartering af köpe-, bytes- och
gåfvobref samt testamentariska förordnanden om fast egen
-
22
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
dom, vid slutet af första stycket härom (--— “men i så
dant
fall efter sistberörda värde") måtte tilläggas följande i
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3 föreslagna bestämmelse:
“kärförutan
skall å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden om fast egendom å landet eller i
stad, som lyder under landsrätt, då dessa handlingar för lagfart
ingifvas, stämpeln ökas med 20 öre för hvarje fulla 100
kronor af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera
för hvarje fulla 100 kronor med 10 öre“; samt
att, i sammanhang härmed, dels öfverskriften till § 6, dels
fjerde momentet af rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden, dels ock stadgandet under rubriken
“ öfverlåtelse- och transportbref å kronorusthåll11 isamma
paragraf måtte erhålla den lydelse, som i nyssnämnda Betänkande
N:o 3 finnes föreslagen."
Bevil Irring s-Utskoltds Utlåtande N:o 6.
23
Förslag
till författning angående stämpelpappersafgiften, i vissa delar.
(Nuvarande lydelse.)
§ 5.
Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner
och andra dylika handlingar,
som utfärdas af domstolar,
embetsverk och myndigheter, dels
till handlingar, som dit inlemnas
eller derstädes företes, så ock om
särskild stämpel å vissa handlingar
och bevis, som af domare eller underdomstol
å landet utfärdas.
Domstolar, embetsverk och myndigheter
indelas i afsende på den stämpel,
som till omförmälda handlingar erfordras,
uti följande tre afdelningar.
Första Afdelningen.
Öfverståthållare-embetet, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och till landtstaten
hörande tjensteman; öfverintendentsembetet;
general-laudtmäterikontoret; styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader;
styrelserna för statens jernvägar;
(Föreslagen lydelse.)
§ 5.
Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner
och andra dylika handlingar,
som utfärdas af domstolar,
embetsverk och myndigheter, dels
ock till handlingar, som dit inlemnas
eller derstädes företes.
Domstolar, embetsverk och myndigheter
indelas i afseende på den stämpel,
som till omförmälda handlingar erfordras,
uti följande fem afdelningar.
Första Afdelningen.
Öfverståthållare-embetet; Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och till landtstaten
hörande tjensteman; öfverintendentsembetet;
general-landtmäterikontoret; styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader;
styrelserna för statens jernvägar;
24
Bevillning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.
chefsembetena samt civile tjensteman
vid arméen och flottan; chefsembetet vid
krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten
och fakulteter vid universiteten;
teknologiska institutet; tulldistriktchefsembeten;
samtliga underdomstolar; bergmästare
; magistrater och andra styrelser
samt öfriga verk och myndigheter i städer
och köpingar; sjömanshus.
Andra Afdelningen.
Hof- och öfverrätter; rikets kollegier;
sundhetskollegium; akademikanslersembeten;
serafimerordensgillet; direktionen
öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen
; telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;
fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen,
samt andra af Kong!. Maj:t
tillsatta styrelser, komitéer och myndigheter,
hvilka icke finnas i denna eller
öfriga afdelningar särskildt upptagna.
Tredje Afdelningen.
Statsdepartements-, justitierevisionssamt
hof-expeditionerna.
chefsembetena samt civile tjensteman
vid arméen och flottan; chefsembetet vid
krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten
och fakulteter vid universiteten;
teknologiska institutet; tulldistriktchefsembeten;
samtliga underdomstolar, hvilka
icke finnas under Andra Afdelningen upptagna;
bergmästare; magistrater och andra
styrelser samt öfriga verk och myndigheter
i städer och köpingar; sjömanshus.
Andra Afdelningen.
Underdomstolar å landet.
Tredje Afdelningen.
Rikets kollegier; sundhetskollegium;
akademikanslersembeten; serafimerordensgillet;
direktionen öfver serafimerlasarettet;
generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen;
generaltullstyrelsen; fångvårdsstyrelsen
; skogsstyrelsen; krigs öfver domstolar;
samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta
styrelser, komitéer och myndigheter,
hvilka icke finnas i denna eller öfriga
afdelningar särskildt upptagna.
Fjerde Afdelningen.
Rikets hofrätter.
Bevillnings-Utskottels Utlåtande N:o 6.
2!»
Femte Af delningen.
Statsdepartements-, justitiere visions
samt liof-expeditionerna, äfvensom riks
rätten.
Bih. till Riksd. Prof.. 1876. 5 Sami. 1 Afä. 6 Häft.
4
26
Bevilbiings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
(Nuvarande lydelse.)
Mom. 1. Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,
skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit
inlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:
lista |
af- |
2:dra |
af- |
3:dje af- |
||
delningen. |
delningen. |
delningen. |
||||
Kr. |
öre. |
Kr. |
öre. |
Er. |
öre. |
|
Handlingar, som utgifvas: Kong!. Maj:ts domar, utslag och resolutioner i |
13 |
|||||
för hvart och ett af de öfriga arken. . . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
Lejde- och pardons-bref.......... |
— |
— |
— |
— |
6 |
— |
Stämningar, konstitutorial!- och förordnanden, för |
_ |
25 |
— |
50 |
2 |
— |
Domar, utslag och resolutioner, för hvarje ark . . |
— |
25 |
— |
50 |
— |
— |
Alla andra utgående handlingar äfvensom afskrif-ter, för hvarje ark........... |
— |
25 |
— |
50 |
— |
50 |
Handlingar, som inlemnas: Underdåniga deduktioner och kontradeduktioner, |
_ |
_ |
— |
— |
5 |
— |
med tillökning af två kronor för hvarje ark Ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, som |
25 |
25 |
||||
Deremot äro bilagor från stämpelafgift .... |
fria |
fria |
fria |
|||
Likaså äro alla andra handlingar, som inlemnas |
fr |
a |
Bevillnings-Utsicottets Utlåtande N:o 6.
27
(Föreslagen lydelse.)
Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda, skola,
då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit inlemnas, vara försedda
med stämpel till följande belopp:
-% |
^ lista |
af- |
2:dra |
af- |
3:die |
af- |
4-.de |
af- |
5:te af- |
|
delningen. |
delningen. |
delningen. |
delningen. |
delningen. |
||||||
Handlingar, som utgifvas: |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Er. |
öre. |
Stämningar, konstitutorialer och för-ordnanden beläggas med stämpel |
50 |
50 |
1 |
2 |
2 |
|||||
Protokoll, som part eller sökande är |
50 |
1 |
1 |
3 |
3 |
|||||
Domar, utslag och resolutioner med för första arket....... |
50 |
1 |
9 |
15 |
||||||
för hvart och ett af de öfriga arken |
— |
50 |
— |
— |
1 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
Gravationsbevis, som af domare på Annat bevis, äfvensom alla andra ut-gående handlingar, samt afskrif-ter, för hvarje ark...... |
50 |
50 |
50 |
1 |
1 |
|||||
Handlingar, som inlemnas: Underdåniga deduktioner och kontra-deduktioner......... |
5 |
|||||||||
med tillökning af två kronor för hvarje Ansökningar, besvärs- och förklarings-skrifter, som inlemnas till de under |
50 |
50 |
50 |
|||||||
Deremot äro bilagor från stämpelafgift |
fria |
fria |
fria |
fria |
fria |
|||||
Likaså äro alla andra handlingar, som |
fn |
a |
fr |
a |
28
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
Mom. 2. Utöfver hvad här ofvan är
stadgadt rörande stämpel å handlingar,
som utgifvas, skola nedannämnda bevis
och handlingar, då de af domare eller
underdomstol å landet mot lösen utfärdas,
förses med särskild stämpel, beräknad
sålunda:
Afskrift^’: Kr. öre
för första arket.......— 50.
för hvart och ett af de öfriga
arken.........— 25.
Bevis:
om meddelande af första uppbud 2: 50.
alla andra slag, ehvad de teck -
nas å företedd handling eller särskilt
utfärdas, förses med särskild
stämpel till samma belopp,
som den för beviset utgående lösen;
dock äro vederhäftighetsbevis,
äfvensom bevis om inlemnande
och inregistrerande af bouppteckning
från denna särskilda
stämpel fria.
Instrument, för hvarje ark . . . — 25.
Kallelse å kronans ombudsman
eller å borgenärer i konkursmål
..........— 25.
Protokoll, äfvensom utdrag
deraf och af dombok i mål af
hvad beskaffenhet som helst:
för första arket......1: —
„ andra arket.......— 50.
„ hvart och ett af de öfriga arken — 25.
Stämning, offentlig.....— 75.
Tergalresolution eller definitivt
beslut, tecknadt å ingifven handling
-
Utgår.
1: —
B evillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
29
§ 6.
Om stämpel till åtskilliga skrifter och
handlingar, sonv dermed skola förses,
utan annan förändring af beloppet,
hvarhelst de företes eller
utgifvas, än den, som i afseende å
bouppteckningar och fastebref här
nedan omförmäles.
Följande handlingar förses med stämpel
till nedanstående belopp:
Kr. öre.
§ 6.
Om stämpel till åtskilliga skrifter och
handlingar, som dermed skola förses,
utan annan förändring af beloppet,
hvarhelst de företes eller
utgifvas, än den, som i afseende
å bouppteckningar här nedan oinförmäles.
Följande handlingar förses med stämpel
till nedanstående belopp:
Kr. öre.
Bouppteckningar förses med
stämpel till en fjerdedels procent
af behållningen i boet; dock må
befrielse från stämpel ega rum,
der behållningen ej uppgår till
1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande
makes giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre,
beräknas till hälften af behållningen;
härförutan skall bouppteckning,
som till underdomstol
å landet ingifves, då behållningen
uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, förses med särskild
tilläggsstämpel, beräknad efter 20
öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen
till och med 15,000 kronor,
hvarefter tillägges för hvarje
fulla 100 kronor af behållningen till
och med 30,000 kronor 10 öre och
från 30,000 kronor och allt vidare
5 öre; dock så, att denna tilläggsstämpel
ej i något fall för en bouppteckning
får öfverstiga 150 kronor.
Ingår bland qvarlåtenskapen
äfven fast egendom, må denna,
Bouppteckningar förses med
stämpel till belopp af 25 öre
för hvarje fulla 100 kronor af behållningen
i boet; dock må befrielse
från stämpel ega rum, der
behållningen ej uppgår till 1,000
kronor, äfvensom för efterlefvande
makes giftorätt, hvilken, ehvad
den utgör mer eller mindre, beräknas
till hälften af behållningen;
härförutan skall bouppteckning,
som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves, då
behållningen uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, förses med
särskild tilläggsstämpel,beräknad
efter 20 öre för hvarje fulla 100
kronor af behållningen till och med
15,000 kronor, hvarefter tillägges
för hvarje falla 100 kronor af behållningen
till och med 30,000 kronor
10 öre och från 30,000 kronor
och allt vidare 5 öre; dock så, att
denna tilläggsstämpel ej i något
fäll för en bouppteckning får
öfverstiga 150 kronor.
30
Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.
Kr. öre.
i afseende å bouppteckningens
förseende med stämpelpapper,
icke beräknas lägre än till det
å egendomen vid dödsfallet gällande
taxeringsvärde.
Bouppteckningar förses med
stämpel enligt den författning,
som gäller, då de till domstol
ingifvas.
Har afliden person på flera
orter efterlemnat egendom, hvaröfver
särskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, må hvar och
en af dem, utan att vara med
stämpel försedd, ingifvas till den
rätt, der egendomen är belägen,
men skola sedermera samtliga
inlemnas till den rätt, inom hvars
domvärjo den aflidne vid dödsfallet
varit mantalsskrifven, hvarvid
sammanräknade behållningen,
enligt samtliga bouppteckningarne,
skall tagas till grund för beräkningen
af stämpelbeloppet; dock
att härvid iakttages, att den här
ofvan för bouppteckning, som
till underdomstol å landet ingifves,
föreskrifna tilläggsstämpel
utan afräkning skall särskildt
åläggas hvarje i detta hänseende
stämpelpligtig bouppteckning efter
dess behållning.
Kr. öre.
Ingår bland qvarlåtenskapen
äfven fast egendom, må
denna, i afseende å bouppteckningens
förseende med stämpelpapper,
icke beräknas lägre än
till det å egendomen vid dödsfallet
gällande taxeringsvärde.
Bouppteckningar förses med
stämpel enligt den författning,
som gäller, då de till domstol
ingifvas.
Har afliden person på flera
orter efterlemnat egendom, hvaröfver
särskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, må hvar och
en af dem, utan att vara med
stämpel försedd, ingifvas till den
rätt, der egendomen är belägen,
men skola sedermera samtliga
inlemnas till den rätt, inom hvars
domvärjo den aflidne vid dödsfallet
varit mantalsskrifven, hvarvid
sammanräknade behållningen,
enligt samtliga bouppteckningarne,
skall tagas till grund för
beräkningen af stämpelbeloppet;
dock att härvid iakttages, att
den här ofvan för bouppteckning,
som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves,
föreskrifna tilläggsstämpel utan
afräkning skall särskildt åläggas
hvarje i detta hänseende stämpelpligtig
bouppteckning efter
dess behållning.
Fribref för fartyg och båtar — 40. Fribref för fartyg och båtar
derom utgifna förbindelser .... — 20. samt derom utgifna förbindelser — 50.
Bevillnings Utskottets Utlåtande N:o 6.
31
Kr. öre.
Kartor, geometriska, som utgifvas
från generallandtmäterikontoret
samt af landtmätare i
landsorterna:
för hvarje helt hemman.....— 20.
derunder till och med trefjerdedels
hemman .
derunder ....
Köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
om fast egendom å landet
och i städerna, bruk och manufakturverk,
smiden och smidesrättigheter,
frälseräntor, fabriker eller
andra inrättningar med hvad
mera som under eganderätt föryttras
och vid domstolarne
uppbjudes, beläggas med stämpel
till belopp af 60 öre för hvarje
fulla 100 kronor af värdet, beräknadt,
för bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden,
efter nästföregående årets taxeringsvärde
samt, för köpebref, efter
den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt denna
icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant fall
efter sistberörda värde.
Varder köpe-, bytes- eller
gåfvobref eller testamentariskt
förordnande, förr än uppbud
skett, å annan man transporteradt
eller öfveriåtet, belägges
handlingen ånyo med stämpel
efter nyssberörda grund för hvarje
transport eller öfverlåtelse,
Kr. öro.
Kartor, geometriska, som utgifvas
från generallandtmäterikontoret
samt af landtmätare i
landsorterna............ — 50.
Köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
om fast egendom å landet
och i städerna, bruk och manufakturverk,
smiden och smidesrättigheter,
frälseräntor, fabriker
eller andra inrättningar med
hvad mera, som under eganderätt
föryttras och vid domstolarne
lagfares, beläggas med
stämpel till belopp af 60 öre
för hvarje fulla 100 kronor af värdet,
beräknadt, för bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden,
efter nästföregående
årets taxeringsvärde samt, för
köpebref, efter den i penningar
bestämda köpeskillingen, så framt
denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant
fall efter sistberörda värde.
Varder köpe-, bytes- eller
gåfvobref eller testamentariskt
förordnande, förr än lagfart beviljats,
å annan man transporteradt
eller Öfveriåtet, belägges
handlingen ånyo med stämpel
efter nyssberörda grund för hvarje
transport eller öfverlåtelse, såvida
— 15.
— 10.
32
Bevillning,?- Utskottets Utlåtande N:o 6.
Kr. öre.
såvida icke densamma egen rum
inom den för lagfart föreskrifna
tid, räknad ifrån första köpet,
samt öfverlåtelsehandlingen för
uppbuds erhållande inom samma
tid bos domstolen företes, i
hvilket fall förnyad beläggning ej
ifrågakommer.
Kr. öre.
icke densamma eger rum inom
den för lagfart föreskrifna tid,räknad
från första fånget, samt öfverlåtelsebandlingen
för lagfarts
erhållande inom samma tid hos
domstolen företes, i hvilket fall
förnyad beläggning ej ifrågakommer.
Notariatsbref eller bevis och protester,
som notarii publici utgifva
:
till svenska undersåtar, hvarje
ark..........— 25.
till utländingar, dito . . . — 50.
Pass, rese-, till inrikes orter
eller Norge:
då passet gäller för två eller
flera personer......— 40.
då passet afser blott en person — 15.
Pass, rese-, till utrikes ort:
då passet gäller för två eller
flera personer......1: 50.
då passet afser blott en person 1: —
dock äro från stämpelafgift fritagne
de, som resa i kronans
ärende, samt de, hvilka för
fattigdom undfå pass gratis.
Notariatsbref eller bevis och protester,
som notarii publici utgifva,
hvarje ark.....— 50.
Pass, rese-, till inrikes orter eller
Norge, ehvad passet afser en eller
flera personer.......— 50.
Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad
passet gäller för en eller flera
personer........1; 50.
dock äro från stämpelafgift fritagne
de, som resa i kronans
ärende, samt de, hvilka för
fattigdom undfå pass gratis.
Privilegier; se tillståndsbevis och patenter. Privilegier; se patenter.
Sjöassuransbref, utgifna afinhem- Sjöassuransbref; se Försåkrings
ska
försäkringsinrättningar: bref.
till och med 200 kronor . . — 10.
för hvarje 100 kronor derutöfver — 5.
Öfverlåtelse- och transportbref
å kronorusthåll förses med
stämpel enligt samma grund
som andra köpebref; menför
Öfverlåtelse- och transportbref å
kronorusthåll förses med stämpel
enligt samma grund, som
andra köpebref; men för öfver
-
Bevillnings-UtsTcottets Utlåtande N:o 6.
33
Er. c
öfverlåtelse- eller transportbref
å kronohemman med hälften
mindre än vanliga köpebref
och för skattlagda nybyggen
med fjerdedelen.
§ V.
Om undantag från de uti §§ 3, 4,
och (» intagna stadganden.
Ilo. Från stämpel enligt §§ 3 och 4, §
5 mom. l:o och § 6 befrias:
Aktioner, fiskaliska;
— — rörande akademier, — —---
Ansökningar — — — — —---
— — med klagan öfver tillfogadt våld
eller oförrätt af kronobetjente eller
andra embetsmän, när saken innefattar
ett verkligt brottmål;
— — i brottmål och fiskaliska aktioner
samt i alla sådana ekonomi-, politi-
och militär-ärenden, hvilka antingen
kunna röra någon hel menighet
eller hafva afseende på allmänna
och kommunala onera, såsom
publika byggnader, fråga om
krono- och kyrko-tionde samt presträttigheter,
vägars och broars underhållande,
lmekte-, rustnings- och
roteringsskyldigheters utgörande, krono-,
fång- och gästgifveri-skjuts
med mera dylikt, jemte de utlåtanden,
bevis och expeditioner, som
domare och embetsmän i dessa ärenden
meddela;
Bih. till Bilcsd. Prot. 1876. 5 Sa»
re. Er. öre.
låtelse- eller transportbref å
kronohemman med hälften mindre
än vanliga köpebref och
för skattlagda nybyggen med
fjerdedelen.
§ 7.
5 Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5
och 6 intagna stadganden.
l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och
6 befrias:
Aktioner, fiskaliska, ansökningar, förklaringar
och besvärshandling ar deri;
— — rörande akademier, — — — —
Ansökningar — — — — — — —
— ■— med klagan öfver tillfogadt våld
eller oförrätt af kronobetjente eller
andra embetsmän, när saken innefattar
ett verkligt brottmål;
— — i brottmål och fiskaliska aktioner;
— — i alla sådana ekonomi-, politioch
militärärenden, hvilka antingen
kunna röra någon hel menighet eller
hafva afseende på allmänna och kommunala
onera, såsom publika byggnader,
fråga om krono- och kyrkotionde
samt presträttigheter, vägars
och broars underhållande, lmekte-,
rustnings- och roteringsskyldigheters
utgörande, krono-, fång- och gästgifveri-skjuts
med mera dylikt, jemte
de utlåtanden, bevis och expeditioner,
som domare och embetsmän
i dessa ärenden meddela;
:. 1 Afd. 6 Plätt.
5
34
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
Besvärskrifter; — — — — — — — Besvärsskrifter;
— — och handlingar i brottmål och
fiskaliska aktioner;
Bevis af domare och embetsman i brottmål
samt ekonomi-, politi- och
militär-ärenden;
— — och andra inkommande handlingar
i brottmål och fiskaliska aktioner;
Bevis af domare och embetsman i ekonomi-,
politi- och militärärenden;
samt bevis tecknadt å företedd handling
om lagfart, om fastställelse, förnyelse,
dödande, relatering eller postposition
af inteckning, om testamentsbevakning,
om ingifvande af äktenskapsförord, morgongåfvobref
och köp eafhandling om
lösören eller om fastställelse af egoskifte
och egoutbyte, äfvensom att rågångsförråttning
vunnit laga kraft;
Brottmål, ransakningar, ansökningar, för- Brottmål, ansökningar, förklaringar och
klaringar och besvärshandlingar deri; besvärshandlingar deri;
Förklaringar till Kongl. Maj:t — — Förklaringar till Kongl. Maj:t--
— — —- som angå kronans räntor eller — — — som angå kronans räntor eller
härröra från — ---—---- härröra från — -- —----—
— — — ---brottmål m. m. ---— — brottmål m. m.
Förmyndareförordnanden; Förmyndareförordnanden, som från un
derdomstolar
utfärdas;
Justitiekanslersembetet; och
Justitieombudsmannen; alla skrifter och
handlingar, som antingen dit ingifvas
eller ock derifrån utgå i ärenden,
som tillhöra dessa embetens
åtgärder;
Justitiekanslersembetet; och
Justitieombudsmannen; alla skrifter och
handlingar, som antingen dit ingifvas
eller ock derifrån utgå i ärenden, som
tillhöra dessa embetens åtgärder;
Klagomål öfver tillfogadt våld och oför- Klagoskrifter öfver tillfogadt våld och
rätt af embets- eller tjensteman; oförrätt af embets- eller tjensteman;
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6-
35
Prestval, fullmakter och voteringssedlar Prestval, fullmakter och voteringssedl ar
dervid; men i mål angående öfverklagade
olagligheter vid prestval, då
desamma icke innefatta någon förbrytelse,
utan mera för civila än
kriminela äro att anse, fordras stämpel,
såsom vid andra rättegångar
stadgadt är;
dervid;
%
• Qvittenser; Qvittenser;
Ransakning^’; utgår.
Redogörelse för disponerade medel; Redogörelse för disponerade medel;
Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-,
då de ej å särskildt blad
skrifvas; se äfven giftermålsresolutioner;
Revisionssaker,
handlingar deri, som för
parts räkning från hofrätt till Kongl.
Maj:t insändas;
Resolutioner, kommuni kations- och inhibitions-;
Revisionssaker,
handlingar deri, somför
parts räkning från hofrätt till Kongl.
Maj:t insändas; dock icke hofråttens
protokoll i saken;
Testamentariska förordnanden, såvida de Testamentariska förordnanden, såvida de
ej angå fast egendom och för upp- ej angå fast egendom och för lag
buds
vinnande företes; farts vinnande företes;
Val, fullmakter och voteringssedlar dertill,
men i mål angående öfverklagade
olagligheter dervid; se prestval;
2:o. Från den enligt §§ 3 och 4, § 5
mom. l:o och § 6 stadgade stämpel
åro jemväl fria såväl inkommande handlingar
som utgående expeditioner i nedannämnda
mål och ärenden, dock
med undantag af Kongl. Maj:ts deruti
meddelade resolutioner, utslag och
domar, hvilka skola beläggas med den
i § 5 mom. l:o stadgade stämpel för
Val, fullmakter och voteringssedlar dertill; -
2:o. Från den enligt §§ 3, 4, 5 och 6
stadgade stämpel åro jemväl fria såväl
inkommande handlingar som utgående
expeditioner i nedannåmnda mål och
ärenden, dock med undantag af Kongl.
Maj:ts deruti meddelade resolutioner,
utslag och domar, hvilka skola beläggas
med den i § 5 stadgade stämpel för
hvarje expedition, som icke enligt mom.
36
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.
hvarje expedition, som icke enligt mom. l:o i denna paragraf jemväl år från
Iso i denna paragraf jemväl är från sådan stämpel fri:
sådan stämpel fri:
Bevillningsmål; Bevillningsmål;
Brottmål; utgår.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1876.