4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Då slutligen måste antagas, att af de i fråga varande äldre mynten en
rätt stor mängd i betalning mottagas i alla öfriga kronans kassör, hvilka äro
skyldig!, att dem mottaga intill belopp af eu krona, och då det för myntens
snabba indragning måste vara af största vigt, att de sålunda i offentliga kassör
inkomna icke åter i rörelsen utlemnas, får Riksdagen härmed i underdånighet
hos Eders Kong!. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kong!. Magt i nåder påbjuda,
afl tjensteman vid kronouppbörden, vid tull-, post-, telegraf-, jernvägseller
andra kronans kassör, då de i betalning mottaga kopparmynt, preglade
efter myntordning äldre än 1855 års myntordning, ej få dessa mynt åter i
rörelsen utsläppa, utan skola dem till landtränteri eller till Riksbankens hufvudkontor
för invexling mot gångbart mynt insända.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den It Maj 1875.

m

l:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1875.
— — — — Andra Kammaren — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om befrielse för vissa kyrkor i
Lunds stift att aflemna spannmål eller s. k. gratialtionde
till Landskrona stads kyrka.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 14 och
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6).

S. A. K.

Hos Riksdagen har förslag framställs derom, att Riksdagen måtte i
underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj;t täcktes befria Vestra Karaby,

Riksdagens .underd. Skrifvelse, N:o 41.

5

Norrhviddinge, Olja, Åsmundtorps och Störa Harrie kyrkor inom Lunds stift
från att hädanefter aflemna spån mål eller så kallad gratial tionde till Landskrona
kyrka.

Vid den handläggning detta förslag hos Riksdagen undergått- har åt
tillgängliga handlingar inhemtats, att, i anledning af Landskrona städs år 1660
gjorda ansökning att till sin kyrkas uppehållande åtnjuta den spanmålstionde,
som förut tillkommit Helsingörs hospital, Kong!. Maj:t förordna!, att af donna
hospitalsafgift skulle till Landskrona städs kyrkas "reparation och förbättring
årligen utgå 20 tunnor spannmål af den nä stbelägna’ kyrkotionde!!; hvarefter
generalguvernören i Skålig, som hirs tändigats att derom draga försorg och
ansett donna spanmål bäst kunna erläggas af Rönnebergs härad, befäl! att
densamma skulle derifrån utgöras; att donna afgift städse varit fördelad emellan
nämnda härads kyrkor, fastän fullständig kunskap om det sätt, hvarpå
fördelningen skott, i följd af bristfälliga räkenskaper icke lärer kunna erhållas;
samt att Landshöfdinge-embetet i Malmöhus län, i samråd med (konsistorium
ecelesiasticum i Lund, den 24 November 1716 föreskrifvit, att enär
Q vistoft a, Glumslöf och Vadensjö kyrkor, hvilka då jemte Olja och Asmundtorps
kyrkor berörde afgift erlade, voro ”i serdeles fattigt tillstånd och
stodo i ansenlig och högnödig reparation” samt redan en så lång tid betalt sin
del af ifrågavarande afgift, skulle desamma tills vidare derifrån befrias och
andra kring staden belägna kyrkor i stället samma afgift åläggas; i enlighet
hvarmed fastställs, att de förstnämnda tre kyrkornas andelar skulle öfvertaga^
af Vestra Kamby, Norrhviddinge och störa Ilande kyrkor, men Olja och Asmundtorps
fortfarande betala sina andelar, dervid det äfven förblifvit intill
närvarande tid.

Då åtminstone 1746 års förutnämnda beslut lärer få anses hafva tillkommit
genom godtycke, och då det numera torde vara förhållandet, att Landskrona
städs kyrka är i lika god, om ej bättre, ekonomisk ställning än ifrågavarande
landskyrkor, har Riksdagen äfven från donna synpunkt ansett det
kunna med skäl ifrågasättas, huruvida icke sagda landskyrkor må höra befrias
från all afgift till Landskrona städs kyrka; men då i denna fråga, som berör
förhållanden ett par århundraden tillbaka, Riksdagen ej varit i tillfälle att
inhemta fullständig kännedom, och det möjligen kunde vara händelsen, att
ofta nämnda landsförsamlingar, när de ålades afgift till Helsingörs hospital,
eller när de sedermera förpligtades betala till Landskrona kyrka, i ersättning
härför befriades från något annat besvär eller i vederlag erhöllo någon förmån,
får Riksdagen, med anledning af förberörda förslag, i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kong!. Maja låta undersöka och pröfva, om det med rättvisa
och billighet kan vara öfverens täln mande, att Vestra lvaraby, Norrhviddinge,
Olja, Asmundtorps och Störa Harrie kyrkor inom Lunds stift fortfarande

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

skola betala gratialtionde till Landskrona stads kyrka eller om de derifrån
kunna befrias.

Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 12 Maj 1875.

V

42,

Uppläst och godkänd af Riksdagens Första Kammare den 13 Maj 1875.
-— — — — — Andra Kammare — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om ändring i gällande
bestämmelser om dikning.

(Lag-Utskottets Utlåtande K:o 7 och Memorial N:o 18.)

S. A. K.

Uti underdånig skrifvelse den 14 Mars 1863 hafva Rikets Ständer
anhållit, det täcktes Eders Kong!. Näjd låta, rörande såväl afledande som tillledande
af vatten, utarbeta förslag till ny lag, hvaruti bolde bestämmas jordoch
strandegares rättigheter och skyldigheter i förhållande både till hvarandra
och till innehafvare af vattenverk eller annan egendom, hvars rätt af en eller
annan anledning kunde vara deraf beroende.

Då emellertid nu gällande stadgande!! om dikning, i anseende till den
utveckling, jordbruksnäringen numera erhållit, icke kunna anses tillfredsställande,
samt frågan om införande af eu förbättrad lagstiftning i detta hänseende
synes vara af den vigt, att den icke bör uppehållas i afbidan derpå, att lag -