Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
1
N:o 31.
Kongl. May.ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående
indragning af Commerce-Collegium och inrättande, i
dess ställe, af ett nytt embetsverk, benämndt Kongl.
Styrelsen för handeln och näringar ne; Gifven Stockholms
Slott den 2 Mars 1875.
Undei åberopande, af livad bilagda Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden
för donna dag innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
att Commerce-Collegium må vid slutet af innevarande år indragas;
att föi. öfvertagande af de Commerce-Collegium för närvarande
åliggande göromål, med undantag af dem, Indika, enligt redan verkstad
och än vidare skeende utredning, kunna öfverflyttas å andra
redan befintliga embetsmyndigheter, må inrättas ett nytt embetsverk,
benämndt Kongl. Styrelsen för handeln och näringarne och bestående
tillsvidare af eu Generaldirektör och Chef med allena beslutanderätt
samt tre föredragande och rådgifvande ledamöter, kallade byråchefer
och berättigade att emot Chefens beslut sig reservera och, då fråga
är om afgifvande af underdåniga utlåtanden eller förslag till Kongl.
Maj:t, låta desamma af sina reservationer åtföljas;
att den nya Styrelsen, biträdd tillsvidare af tre byråsekreterare,
en arkivarie och registrator, två statistiska aktuarier samt nödigt antal
extra ordinarie tjensteman och skrifbiträden äfvensom en juridisk
ombudsman och en teknisk rådgifvare, må vid ingången af nästkommande
år 1876 tråda i verksamhet;
att den å fide hufvudtiteln förekommande anslagstiteln: »Commerce-Collegium»,
under hvilken för närvarande äro uppförda, och till
en summa sammanräknade, dels anslaget till sjelfva Commerce-Collegium
och dels anslaget till bergsstaten, må i nästkommande års riksstat
fördelas i tvänne titlar, nemligen ''»Styrelsen för handeln och näBih.
till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Raft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
vingarns» och »Bergsstaten» samt under den hirra uppföras 49,000
Kronor och under den senare 29,500 Kronor;
att Riksdagen må för upprätthållande af nämnda Styrelse enligt
specialstat, som Kongl. Maj:t eger tillsvidare för hvarje år fastställa,
till Kongl. Maj:ts disposition anvisa, utöfver nyssomförmälda 49,000
Kronor, ytterligare på extra stat 16,000 Kronor, deri inbegripna det
belopp af 10,040 Kronor, som Kongl. Näjd. uti nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof äskat för att komma i tillfälle
tilldela (lommerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel
aliönade embcts- och tjensteman tillfällig löneförbättring för år 1876
och hvithet belopp i händelse af Commerce-Collegii indragning, icke
kommer att för först, afsedda ändamålet erfordras; samt
att de med statsmedel aflönade ledamöter, embets- och tjensteman
i Commerce-!kollegium, Indika hafva ovilkorlig^ fullmagter a sina
befattningar och icke komma att i den nya Styrelsen anställas, ma
berättigas att från allmänna indragningsstaten uppbära de löner, som
för befattningarne äro i faststäld Innestå! upptagna dock med vilkor,
att, i händelse de efter förflyttning till indragningsstaten varda befordrade
till andra tjenstår med löner på rikets stat, de skola vara
pligtige att i allo frånträda lönerna på indragningsstaten, derest dessa
understiga eller äro lika med de nya lönerna, samt att å de Kura
vidkännas motsvarande afdrag, i den mån de öfverstiga berörda nya
löner;
Och vill, under förutsättning af bifall till donna nådiga. proposition,
Kongl. Näjd, som anser den nya Styrelsen böra sättas i vexelverkan
med näringarnes i Åkare, framdeles efter det Styrelsen blifvit
i ämnet hord, bestämma den ordning, hvari ombud för näringar no
och yrkesbildningen skola tråda i förbindelse med Styrelsen och deltaga
i dess embetsverksamhet.
De ärendet rörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas;
Och Kong]. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
O S C A R
Axel Bergström.
Kong!. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 31.
N:o 31.
Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Mars 1875.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Äkerhiebn och
Friherre von Utter.
Departementschefen Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:
a) Riksdagens skrifvelse den 23 April 1874, innefattande underdånig
anhållan, det Kongl. Maja: täcktes taga under nådigt öfvervägande, antingen
huruvida hela den lånerörelse, som med Manufakturdiskontverkets tillgångar
för närvarande bedrefves, måtte, i den mån dess utestående fordringar inflöte,
helt och hållet upphöra samt bestyret med Diskontverkets utredning så fort
ske kunde från Commerce-Collegium'' öfverflyttas till Riksbanken eller annat
Bih. till Riksd Prof. 187f). 1 Samt,, 1 Äril. 14 Hå/t. 1
2 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
förvaltande verk, som hade att fondens fordringar uppbära och, der så erfordrades,
genom lagliga åtgärder indrifva, eller ock om och i hvad mån förändring
i nu gällande föreskrifter i fråga om de förlagslån, som af Manufakturdiskontens
medel utginge, borde ega ruin samt huruvida förvaltningen af dessa
medel måtte, vare sig genom öfverflyttning till annat allmänt embetsverk eller
annorledes, kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt än hittills; öfver
hvilken framställning Commerce-Collegium afgifvit infordrad! underdånigt ut
b)
Riksdagens i underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 gjorda anhållan,
att Kong!. Maj:t täcktes taga frågan om Commerce-Oollegii indragning eller
förändrade organisation under förnyad ompröfning och till 1875 års Riksdag
framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde;
c) Betänkande och förslag, som de af Kong!. Magt under den 5 Juni
1874 i nåder förordnade komiterade för utredning af den väckta frågan om
Commerce-Oollegii indragning eller förändrade organisation den 13 sistlidne
Januari i ämnet afgifvit; äfvensom de infordrade underdåniga utlåtanden, hvarmed
Statskontoret den 1, Commerce-Collegium den 11 och. Landtbruks-Akademi
ens Furvaltningskomitc den 13 i donna månad till Kong!. Maj:t inkommit.
Beträffande först den väckta frågan om upphörande af hela den lånerörelse,
som med Manufakturdiskontverkets tillgångar bedrifves, erinrade Departementschefen,
att Commerce-Collegium i underdånig skrifvelse den 7 Oktober
1873 hos Kong). Maj:t hemställt, att den under Collegii förvaltning ställda
Manufakturdiskont-inrättningens verksamhet, så vidt densamma hade till ändamål
att i enlighet med det för denna inrättning under den 8 Februari 1844
utfärdade nådiga Reglemente genom lån i vanlig diskontväg understödja inhemska
fabriks- och manufakturinrättningar, mätte inom viss tid upphöra; att
Riksdagens år 1873 församlade Revisorer, uti afgifven berättelse rörande den
af dem för år 1872 förrättade granskning af de under Collegii förvaltning
ställda fonder och medel, föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kong!. Maj.t i
underdånighet anhålla, det Manufakturdiskontens lånerörelse måtte helt och.
hållet upphöra, i den män de utestående lånen hunne indrifvas; att, efter det
Kong!. Maj it befallt Commerce-Collegium, ■— som, på sätt nyssberördt är, föreslagit
upphörande af Manufakturdiskontens verksamhet, så vidt densamma afsåge
att genom lån i vanlig diskontväg understödja inhemska fabriks- och
manufakturinrättningar, — att i anledning af Riksdagens Revisorers uti förenämnda
berättelse gjorda framställning i ämnet afgifva underdånigt utlåtande,
huruvida Manufakturdiskontinrättningens verksamhet kunde jemväl i Girigt upphöra.
Commerce-Collegium i underdånigt utlåtande den 24 Oktober 1874 anfört,
att de medel, som kunnat användas för att med lån understödja anlag
-
Körtel. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31. 3
gande och drifvande af större inrättningar i fabriksväg af antingen ny eller
väsendtligen förbättrad beskaffenhet, vanligen vida understigit beloppet af de
begärda understöden i donna riktning, hvaraf framginge, att understöden vore
behöfliga; att ett sådant lånebehof icke kunde i allo eller på ett för ändamålet
verksamt sätt tillfredsställas af den mängd enskilda låneinrättningar, som under
de senare åren uppstått, och således endast i mindre man eller på mera tryckande
vilkor kunde tillgodogöra sig bankväsendets utveckling; att, ehuru den
svenska industrien under senare tiden gjort betydande framsteg i olika riktningar
och derigenom i flera näringsgrenar kunde bestå i täflan med utlandets
konst- och slöjdskicklighet, en och annan industrigren ännu icke vore här i
landet representerad eller ock långt ifrån ernått den utveckling, som möjliggjorde
konkurrens med hvad den utländska produktionen i sådant afseende
hade att erbjuda; samt att kollegium på dessa skål ansåge sig icke kunna
understödja Bevisorernes framställning, så vidt densamma icke öfverensstämde
med det förslag i ämnet, kollegium då redan underställt Kong!. Maj:ts nådiga
pröfning; att Kong!. Näjd, genom nådigt bref den 7 November 1873, förordnat,
dels att lån af den beskaffenhet, som omförmäles i §§ 1 och 2 af det för
Manufakturdiskontinrättningen den 8 Februari 1844 utfärdade reglemente, från
och med 1874 års början icke vidare Ange utgifvas, i följd hvaraf tillämpning
i donna del af reglemente med hvad derom i öfrig! vore stadgadt icke heller
måtte efter nämnda tid ega rum, dels ock att de medel, som för gäldande af
diskontlån inbetal tes, skulle i framstå rummet användas till infriande af Manufaktur
cliskontens kreditivskuld till Riksbanken och de derutöfver för diskontens
fordringar inflytande medel användas till förökande af den under CommerceCollegium
ställda förlagslånefonden; a IL efter det Commerce-Collegium öfver
Riksdagens ofvanomförmälda framställning den 23 April 1874 afgifvit underdånigt
yttrande och deri åberopat hvad kollegium i underdåniga utlåtandet den
24 Oktober 1873 anfört, Ivongl. Maj:t den 4 December 1874 delvis pröfvat
Riksdagens berörda framställning samt dervid, med afseende å hvad kommerceCollegium
anfört, funnit skäl för det dåvarande icke förekomma att förordna
om upphörande af Manufakturdiskontens förlagslånerörelse och om verkets deraf
följande indragning; likasom Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att särskilda
föreskrifter rörande grunderna för tilldelande af förlagslån icke funnes meddelade,
ansett den väckta frågan om ändring i sådana föreskrifter höra förfalla;
hvaremot Kongl. Maj:t förklarat sig vilja taga Riksdagens framställning i öfrig!,
eller så vidt den åsyftade en enklare och billigare förvaltning af Manufakturdiskontfondens
medel, i öfvervägande i sammanhang med väckta frågan om
kommerce-kollegii indragning eller förändrade organisation, sedan den för
beredning af nämnda fråga under den 5 Juni 1874 nedsätta komité med
underdånigt utlåtande och förslag inkommit.
4
Kongl. Maja» Nåd. Proposition N;o 31.
Vidare redogjorde Departementschefen för innehållet af förutnämnda
komiterades underdåniga betänkande och förslag äfvensom de deröfver af
vederbörande Collegier och embetsmyndigheter afgifna underdåniga utlåtanden;
och uppläste Departementschefen derefter ett skriftligt anförande, så tydande:
»Åt de mål och ärenden, Indika (dommerce-Oollegium enligt den för detsamma
den 23 April 1831 utfärdade Nådiga Instruktion borde handlägga,
hafva, på sätt också Komiterade i sitt underdåniga betänkande ådagalagt,
ganska många alldeles upphört att vidare förekomma, hvadan också Collegii
befattning dermed de facto upphört. De flesta eller åtminstone flora af de
åligganden, Indika tillhörde Bergs-( ''o!legitim enligt den för detta (kollegium
den 28 December 1832 utfärdade Nådiga Instruktion, hade ock, såsom icke
vidare förekommande, upphört att utgöra föremål för (lollegii handläggning,
redan innan Bergs-Ofverstyrelsen vid början af år 1858, med Bergs-I -ollegii
indragning, öfVerflyttades å Oommerce-Collegium.
Donna förminskning i göromål har väsendtligen vunnits genom den förenkling
i vår näringslagstiftning, som varit en följd utaf erkännandet och tillämpningen
af näringsfrihetens störa grundsats samt deraf betingadt lossande åt de
sekelgamla band och inskräkningar, som hämmade näringslifvets naturliga och
smida utveckling. En återblick på de förändringar till det bättre, som inom
den svenska förvaltningen åstadkommits efter år 1823, vid hvilken tid reformarbetet
i sådan syftning rätteligen kan anses hafva med allvar börjat, torde
ådagalägga, att de ernådda förbättringarne hufvudsakligen varit en frukt, mera
af särskilda till förenkling ledande reformer i lagstiftning och beskattningsväsende,
än af egentliga så kallade organisationsreformer, ehuru äfven sådane
medverkat till det lyckliga resultatet. Hvad erfarenheten sålunda gifver vid
hunden torde innefatta en anvisning att äfven framdeles genom successivt
reformerande af förvaltningsrättens konstitutiva bestämmelser söka förenkla sjelfva
förvaltningen och minska antalet af de för densammas handhafvande nödiga
embets- och tjensteman. Ett sådant reformarbete utesluter dock icke, utan
tvärtom påkallar sträfvandet att förenkla de förmer, under Indika de förvaltande
myndigheterna utöfva sin verksamhet, eller, med andra ord, att åstadkomma
organisationsreformer. Hvad genom lagstiftningens fortskridande sä i ena som
andra hänseendet under tiden emellan år 1823 och år 1858 åstadkommits till
förminskande af embets- och tjenstemännens antal är ingalunda obetydligt. En
utredning derom förekommer i det underdåniga betänkande angående förändrad
organisation af Rikets styrelse- och förvaltningsverk, hvithet den 26 Maj 1859
afgafs af dertill i Nåder för ordnade Komiterade. I detta betänkande uppgå!
ves, att antalet åt embeten och tjänster vid Stats-Departementens kanslier
och de centrala förvaltningsverken året 1823 uppgick till 762, hvaremot det
är 1858 utgjorde endast 499; att, om från sist berörda summa affäknades de
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:u 31.
5
nya embetsverk, (hufvudsakligen Styre]sen öfver fängelser och arbetsiwaaumgar
och Telegrafverkets Styrelse) Indika efter år 1823 tillkommit, ofvanberörda embete
och tjenstemanna-antal visade sig hafva nedgått från 762 till 446, så
att under loppet af 36 år, indragning egt ruin af 316 tjänster, utgörande
mera än 40 procent; att siffran 499 icke kunde anses förete någon för Sverige
ofördelaktig proportion vid jemförelse med förhållandet i konungariket Norge,
för hvars enkla statsförvaltningsmaskineri år 1858 funnos vid RegeringsDepartementen
eller den centrala administrationen anställde embets- och tjensteman
till ett sammanräknad! antal af 300 eller något mera än 60 procent i
förhållande till det antal (499), hvartill embete!! och tjänster vid Stats-Departementens
kanslier och de centrala embetsverk eu i det tre gånger folio åkare
Sverige samtidigt vippgalge; samt att antalet af de i ordinarie befattningar bär
tjenstgörande individer icke vippgalge till nyssnämnda siffertal, enär åtskillige
af dem, synnerligast inom subalterngraderna, dä, såsom tillförene, samtidigt
innehade mera än en tjenst.
En granskning af det föredragna betänkandet och förslaget i fråga om
Commerce-Collegii indragning eller förändrade organisation visar, att Komiterade
icke föreslagit ändringar af de konstitutiva bestämmelserna i de lagar och författningar,
Indika föranleda göromål att af Commerce-Collegium handläggas, utan
inskränkt sig till förslag om förändrad ordning för behandlingen af samma
göromål. Ett sådant tillvägagående får anses hafva varit sä väl i och för
sig sjelf välbetänkt, enär ingående i granskning af hithörande lagstiftnings
materiella innehåll och deraf härflytande förslag om ändringar af detta skulle
till eu obestämd framtid uppskjutit åtgörande! af eu fråga, hvars lösning redan
vid innevarande riksmöte ! »blidt af Riksdagen i underdånighet påkallad och
af flora skål synes högligen önskvärd, som ock betingadt både af hvad Riksdagen
i underdåniga skrifvelse!! den 17 Maj 1874 uti hit hänförliga delar
yttrat och af det åt Komiterade utaf Eders Kongl. Maja glida Nådiga uppdrag.
Jag tillåter mig erinra derom, att Riksdagen uti ifrågavarande afseende
yttrat sig sålunda:
»Att inrättandet af ett nytt Departement för allmänna arbeten och kommunikationer
skulle väsendtligen underlätta öfverflyttandet till regeringsmakten
af Commerce-Collegii nuvarande förvaltangsbestyr, torde icke kunna förnekas.
Riksdagen har ej heller förbisett nödvändigheten deraf, att sådana mått och
steg vidtagas, hvarigenom Regeringen vinner någon lättnad från det detaljarbete,
hvarmed den under nuvarande förhållande!! betungas, men lösningen
af frågan om en lämplig och tidsenlig behandling af de till Commerce-Collegium
hörande ärenden torde dock icke uteslutande vara beroende på en utvidgning
af Stats-Departementen. Olämpligheten deraf, att dessa ärenden handläggas af
ett embetsverk med kollegial styrelseform har länge varit insedd, och nu mera
fi
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
torde meningarne icke vara delade derom, att bergsrörelsen, handeln och industrien
hafva behof af mera praktiska målsmän än dem, som uppfostras för
handläggning af ärenden efter kollegiala förmer, samt att bland alla de centrala
förvaltningsverken Commerce-Colleginm företrädesvis bör omorganiseras, så att
de till samma Collegium hörande göromål må kunna på ett mera enkelt och
lämpligt sätt skötas.»
I den sålunda af Riksdagen antydda syftning hafva Komiterade hufvudsakligen
föreslagit,
att Commerce-Collegium måtte indragas;
att vissa (kollegium för närvarande tillkommande förvaltningsbestyr måtte
öfverflyttas till andra embetsverk och myndigheter;
att för öfvertagande af alla öfrig» Commerce-Collegium nu åliggande göromål
måtte inrättas ett nytt embetsverk under namn af »Kongl. Styrelsen för
handeln och näringarnet>; samt
att den nya Styrelsen måtte på det af Komiterade antydda eller annat
lämpligt sätt varda satt i vexelverkan med näringarnas kikare,
Då äfven i den händelse, att den af Komiterade föreslagna nya Styrelse
icke komme till stånd, det skulle kunna ifrågasättas såsom lämpligt, att
Commerce-Collegium befriades från de göromål, Indika, enligt Komiterades förslag,
icke skulle lika med Collegii öfrig» åligganden öfvertagas af den nya
Styrelsen, utan i stället öfverflyttas ä andra embetsverk och myndigheter, torde
det tillåtas mig att först omförmäla berörda göromål och hvad dermed egen
sammanhang.
Komiterade hafva i berörda afseende (sidorna 48 och 49 af det tryckt»
betänkandet) föreslagit, dels att förvaltningen af manufaktur-förlapslånefonden
och de af spelkortsstämplingen föranledda, Commerce-Collegium åliggande, bestyr
öfverflyttas ä Statskontoret, dels ock att ärenden rörande fiskerinäringen varda
hänskjutne till Landtbmks-Akademiens Förvaltningskomite.
Enligt hvad Komiterade förmäla, skulle, sedan den torna Manufakturdiskontinrättningens
diskontlånerörelse enligt Nådiga Brefvet den 7 November
1873 upphört, ingå andra af donna fondförvaltning härflytande göromål återstå,
än att, efter anvisningar af Eders Kong!. Magt, verkställa utbetalningar från
fonden, att emottaga rånte- och kapital-liqvid för förlagslån, som från fonden
beviljats eller framdeles komme att beviljas och att fora räkenskaper, som visa
fondens ställning. Dylika bestyr med andra likartade fonder t. ex. handelsoch
sjöfartsfonden både under senare tiden förlagts till Statskontoret, hvarför
Komiterade ansåge konseqvensen fordra, att jemväl förvaltningen åt förlagslånefonden
flyttades dit. En sådan anordning bolde dessutom af sparsamhetsskäl
förordas, ty derigenom kunde Commerce-Collegii Manufaktur-diskontkontor,
uti hvilket 4 tjensteman och 2 vaktbetjente vore anställde, indragas, utan att
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.
7
åtminstone någon nämnvärd ny kostnad för fondens förvaltning i Statskontoret
borde uppkomma, eftersom besväret med bokföringen af förlagslånen, hvilkas
antal för närvarande uppginge till omkring 40, Lomme att fördelas mellan
flere redan befintliga, med likartade göromål förut sysselsatte tjensteman.
Genom Nådiga Kungörelse]! den f> December 1873, angående bevillningsafgift
för spelkort samt om kortstämplings verkställande, stadgas, bland annat,
att »kort af svensk tillverkning skola stämplas af den utaf Oommerce-Collegium
förordnade stämplingsförrättaren i den stad, der korten blifvit tillverkade; att
Oommerce-Collegium åligger att låta förfärdiga samt vederbörande stämplingsiorrättare
tillhandahålla de för nyssberörda ändamål erforderliga stampar; att
uti de från stämplingsförrättarne för hvarje ar till Oommerce-Collegium ingående
berättelse!'' antalet af de på hvarje ort under samma år stämplade kortlekar
skall noggrant uppgifvas; och att bemälda Collegium bör, så snart dessa
berättelser inkommit, till Statskontoret aflemna specifik uppgift på antalet af de
inom riket stämplade kort».
Enär donna stämpling nu mera ej erfordrades för annat ändamål än utöfvande!
af kontroll ä den för begagnandet af spelkort fastställda skatt och
sådan kontroll närmast folie inom Statskontorets verksamhetsområde, har det
synts Komiterade som om de i Nådiga Kungörelsen om kortstämplingens verkställande
åt Oommerce-Collegium uppdragna göromål äfven borde till Statskontoret
öfverflyttas.
Uti det under da niga utlåtande, Statskontoret till följd af erhållen Nådig
remiss afgifvit öfver Komiterades berörda förslag, har Statskontoret anfört, att
Statskontoret icke hade något att erinra emot den föreslagna öfverflyttningen
af ofvan omförmälda göromål samt att, om än de på senare tider af Statskontoret
öfvertagna fondförvaltnings- in. ti. bestyr strängt loge de tjensteman!!
tid i anspråk, som dermed närmast både befattning, Statskontoret dock ansåge
de ytterligare göromål för dem, hvarom nu vore fråga, icke vara af den omfattning,
att någon tillökning i nuvarande personal deraf påkallades.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då, hvad särskild! angår
Komiterades förslag i fråga om Manufaktur-förlagslånefonden, genom bifall till
samma förslag kan åstadkommas den af Riksdagen genom underdåniga skrifvelse]]
den 23 April 1874 åsyftade enklare och billigare förvaltning af nämnda
lånefond, anser jag lämplig!, att nådiga förfogande]-] framdeles vidtagas, hvarigenom
förvaltningen af ifrågavarande lånefond och de Oommerce-Collegium för
närvarande åliggande, af spelkortsstämplingen härflytande, bestyr vid ingången
af nästkommande år öfverflyttas å Statskontoret.
Hvad angår fiskeriärenden, har, på sätt Komiterade ock förmält, den i
ämnet gällande lagstiftning tillkommit under medverkan af Oommerce-Collegium.
Sedan nemligen detta (tillegnan på Nådig befallning afgifvit förslag till för
-
8 Kong!, Majrts Nåd. Proposition N:o 31.
nyad stadga rörande fiskerierna i riket, öfver hvilket förslag Vetenskaps-Akademi
eu i underdånighet sig yttrat, samt jemväl Rikets Ständer, vitsordande
angelägenheten af eu ny fiskeristadgas utfärdande, med särskilda underdånigt
framställningar i afseende pa detta ärende inkommit, utfärdades under den 29
'' Juni 1852 ännu gällande Nådiga Fiskeristadga.
Sä val stadgandet i 2 af nådigt Instruktionen för Commerce-Collegium,
att till detsammas handläggning skulle höra fiskerierna, hvarunder inbegrepes:
frågor om anstalter till fiskeri ernas befrämjande egentligen i Nordsjön och
Östersjön, sä vidt de kunde afse en särskild näringsgren; kontrollör vid försäljningen
af fiskvaror; frågor om salterier, trankokerier o. s. v., som ock omförm
älda omständighet, att till följd af nyssäberopade stadgande CommerceCollegium
medverkat vid åstadkommande af den i ämnet gällande lagstiftning,
hafva grundlagt den befattning, (kollegium egt taga med fiskeriärenden. Emellertid,
sedan Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den il November
1863, för utförande af åtskilliga af Kong!. Maj:t lämplige ansedda anordningar
till fiskerinäringens understöd beviljat nödiga medel, har Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité den 12 Februari
1864 förordna!, att, med undantag af det egentliga hafsfiske! vid vestra kusten,
vården och tillsynen öfver fiske! i rikets sötvatten och vid Sveriges Östersjökuster
borde uppdragas åt eu Intendent samt eu Förste och en Andre Assistent,
de der skulle af Förvaltningskomitén på förordnande antagas, och emellan
hvilka förekommande göromål skulle enligt de af Förvaltningskomitén föreslagna
bestämmelser fördelas; samt att Förvaltningskomitén egde att för dessa
tjensteman, i öfverensstämmelse med samma bestämmelser, utfärda instruktioner
med rättighet för Förvaltningskomitén att, derest erfarenheten komme att påkalla
några smärre förändringar uti eller tillägg till de i afseende på bemälde
tjenstemäns verksamhet och åligganden föreslagna bestämmelser, meddela de
ytterligare föreskrifter, som kunde finnas erforderliga för ett fullständigare
ernående af de med de tillämnade åtgärderna utsudda syftemål.
Till följd af stadgandena i nyssäberopade nådiga Bref har CommerceCollegii
befattning med fiskeriärenden blifvit inskränkt till handläggning af
sådana ärenden, som röra det egentliga hafsfiske! vid vestra kusten. På sätt
framgår af den utaf komitcrado lemnade redogörelse för de af CommerceCollegium
under hvarje af siren 1864—1873 handlagda mål, hafva fiskeriärenden
af sistomförmälda beskaffenhet icke i vidsträcktare män utgjort föremål
för Collega behandling, än att de tvännc särskilda redovisningar, som vederbörande
årligen afgifva för de af allmänna medel anvisade bidrag till aflöning
af uppsyningsman öfver fiske! dels i Göteborgs och Bohus och dels i Hallands
län, hittills insändts till Commerce-Collegium, som med eget utlåtande öfverlemnar
dem till Eders Kongl. Maja. Derjemte har Coilegium under ar 1872
Kongl. Maj:ts ''Nåd. Proposition N:o 31.
9
äfgifvit infordra dt underdånigt utlåtande i anledning af Eders Kong!. Maj:ts
Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län framställning om förordnande
dels att så kallade grund- eller sölvadar icke i allmänhet finge efter viss tid
inom länet begagnas, dels ock att hvad Fiskeristadgan den 29 Juni 1852 i
allmänhet stadgade beträffande not eller vad icke skulle ega tillämpning i afseende
å sill- och skarpsillfisket inom länet; uppå hvilken framställning Kongl.
Maj:t resolverade genom nådigt Bref den 19 Juli 1872.
(Ifver komiterades förslag att de få fiskeriärenden, Indika (unna ecce-(kollegium
ännu hade att handlägga, måtte hänskjutas till Land tbruks-Akademiens
Förvaltningskomité, har bemälda Förvaltningskomité äfgifvit infordrad t underdånigt
utlåtande. Deri ''erinran Förvaltningskomitén, hurusom, till följd af nådig
remiss å ett af Fiskeri-intend enten framstäldt förslag till Instruktion för Statens
fiskeritjenstemän, Förvaltningskomitén redan förut äfgifvit underdånigt utlåtande
och i detsamma med hänsyn dertill, att handläggningen af talrika rent administrativa
ärenden beträffande fiskerinäringen nu mera till största delen upptog
Fisken-intendentens tid, uttalat den åsigt, att bemälde Intendent uti sin
tjenstgöring lämpligast bonde direkt underordnas Chefen för Eders Kongl.
Maj:ts Civildepartement. Förvaltningskomitén, som fortfarande vore af samma
åsigt, hölle således före, att, i händelse ett sådant underordnande skulle ega
rum, ifrågavarande fiskeriärenden bonde komma att från Commerce-Collegium i
första hand öfverflyttas till Fiskeri-!ntendentens handläggning. Derest emellertid
den ifrågasätta förändringen uti Fiskeri-intendentens ställning, som Förvaltningskomitén
uti sitt först afgifna åberopade utlåtande tillstyrkt såsom önskvärd,
icke skulle komma till stånd, funne Förvaltningskomitén, som förmodade
att vid frågor om förändringar i Fiskeristadgan in. in. Vetenskaps-Akademien
fortfarande kommer att höras, intet hinder i (ifrigt mota för öfverflyttning på
Förvaltningskomitén af de fiskerinäringen rörande ärenden, som för närvarande
af Commerce-Collegium handläggas, helst en sådan öfverflyttning icke föranleder
behof af någon förstärkning uti Förvaltningskomiténs personal, ej heller något
särskild! anslag.
På sätt jag ofvan nämnt, äro vården om och tillsynen öfver hafsfiske! vid
vestra kusten undantaga från Fiskeri- intendentens befogenhet. Uppsigten öfver
ifrågavarande fiske i Göteborgs och Bohus samt Hallands län utöfvas af en
särskild! för ändamålet antagen tillsyningsman, hvars aflöning bekostas dels af
vederbörande Hushållningssällskap och dels med anvisade statsbidrag. Donna
tjensteman tillhandagå!- Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med erforderliga
upplysningar vid handläggningen af ifrågavarande fiskeriärenden och emottager
af dem nödiga förhållningsordres. Han lefver midt ibland den fiskesidkande
befolkningen och förtrogen, som han är, med donna befolknings vanor
och tänkesätt, både kan lian utöfva och har utöfva! ett fördelaktigt inflytande
Bill. till Riksd. Prof. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 14 Häft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
till förbättrande af de brukliga sätten för fiskets bedrifvande. Omförmälda
anordning i fråga om vesterhafsfisket har befunnits särdeles lämplig och torde
derför, åtminstone tills vidare, höra blifva beståndande. Om det skulle anses
vara af någon synnerlig vigt, att den befattning, som Commerce-Collegium, i
egenskap af mellaninstans, hittills halt med emottagande från Eders Kong].
Majrts Befallningshafvande och öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:t af ofvanomförmälda
redovisningar för anvisade statsbidrag, komme att upphöra, lära
dessa redovisningar kunna utan olägenhet från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
insändas direkte till Civildepartementet, äfven om den ifrågasätta
åtgärden att ställa Fiskeri-intendenten och öfrige fiskeritjenstemän omedelbart
under nämnda departement och såmedelst tillvägabringa eu art byrå för fiskenärenden,
icke skulle komma till stånd. Behofvet att öfver förekommande framställningar
om ändringar i gällande lagstadganden rörande vesterhafsfisket infordra
Commerce-Collegii underdåniga utlåtande lärer icke heller finnas onosligt,
enär dylika utlåtanden af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande och
Vetenskaps-Akademi<m torde kunna gorå tillfyllest. På detta sätt kunde Commerce-Collegii
befattning med ifrågavarande fiskenärenden upphöra, utan att
dessa behöfde, på sätt komiterade föreslagit, hänskjutas till Landtbrnks-Akademiens
Förvaltningskomité. De af Komiterade till stöd för detta förslag anförda
skål äro, att, sedan fiskeritjenstemännen, antagligen derför, att fiske, oftast på
grund af strandegande-rätt, idkas såsom en binäring till jordbruk, ställts under
inseende af Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité, de flesta ärenden rörande
fisk eri ernå numera tillhörde nämnda Förvaltningskomité och derunder
tydande fiskeritjenstemän; samt att, då det icke kunde vara lämpligt, att förvaltningsbestyr
för en och samma näring vore delade mellan olika myndigheter,
det syntes vara önskvärd!, att de fil fiskeriärenden, som Commerce-Collegium
för närvarande hade att handlägga, öfverlemnades till Förvaltningskomitén.
Dessa skål synas mig dock ej vara afgörande, om än med fog kan påstås, att
sötvattensfisket idkas såsom en binäring till jordbruket; och om än detsamma
i viss mån kan sägas om östersjöfisket, är dock förhållandet ett helt annat
med hafsfiske! vid vestra kusten. Detta fiske utöfvas till större delen i öppna
kåfve! utom Sveriges vattenområde och kan icke betraktas såsom binäring till
jordbruket, utan såsom ett fritt och sjelfständigt yrke, sysselsättande eu stor
mängd personer, Indika uteslutande deri söka och finna sitr, lifsuppehälle.
Snarare kan detta yrke uppfattas såsom en binäring till den utrikes sjöfarten,
hvilken detsamma till följd af sin natur närmar sig och med hvilken det har
många beröringspunkter. Så t. ex. är större delen af de Bohuslänska fiskarefartygens
besättningar nu mera inskrifven i sjömanshusen; och från dessa härdade
besättningar lära befälhafvare å kopverdifartygen erhålla sitt bästa folk.
Under sådana förhållanden torde sötvattens- och östersjöfisket samt hafsfiske!
it
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 31.
vid vestra kusten icke böra anses såsom en och samma näring. För ådagaläggande
af hafsfiskets inom Göteborgs och Bolins län ekonomiska betydelse
torde jag få åberopa och uppläsa en mig från Landshöfdingen i nämnda län
Grefve A. Ehrensvärd tillhandakommen statistisk redogörelse eller tablå, så
tydande:
Bohus läns hafsfiske 1864 och 1873.
Storfisket:
Bankfartyg, mindre.............................. st.
» större................................. »
Besättningar ............................. män
Försäljningsvärde, erhållet i första
hand................................................ Exil''
Vinterfisket: dito dito ............ «
Makrillfisket:
Besättningar....................................... män j
Garnbåtar................................................st.
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Sillfisket:
Fångst............................................. Tunnor
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Hummerfisket:
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Ostronfisket: D:o d:o ...... »
Hela försäljningsvärdet i första hand »
1864. |
1873. |
|
62 63 1,205 365,295 39,975 |
39 70 1,127 653,445 116,869 |
De större fartygen |
1,271 |
||
67,770 |
338 239,202 |
För 1864 saknas upp-gift å garnbåtar och |
7,374 |
23,890* |
|
37,760 |
190,280 |
|
58,206 |
114,800 |
|
11,880 |
10,460 |
|
582,886 |
1,324,876 |
Af ofvanupptagna 109 st. bankfartyg voro 1874 försäkrade i Göteborgs
och Bohus läns fiskareförening 57 st. med redskap för R:dr 262,021,96.
I samma förening voro 1874 försäkrade af ofvan upptagna 338 garnbåtar
99 st. med redskap för R:dr 110,592,50.
Beräknas värdet af hela bankflottan och garnbåtarne efter de i föreningen
antagna, mycket låga, värdena, erhålles
för bankflottan med redskap ett värde af......... R:dr 500,960: —
och för garnbåtarne med redskap d:o »......... » 374,546: —
* Sillens ringa värde i Bohus län emot det, hon har i Östersjön, synes deraf, att under det
23,890 T:r här uppskattas till endast 190,280 B:dr. så »representerade», enligt Widegren, »fångsten
vid Gottland 30,700 T.r Sill och Strömming samt 3,195 T:r Torsk ett kapitalvärde af R:dr 545,020»
— Se Widegren i Fiedlers tidskrift, V 1, pag. 112.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Äfven i Hallands län är hafsfiske! af stor betydenhet samt skänker bergning
åt en stor mängd dermed sysselsatta personer.
På grund af hvad sålunda anförd! blifvit, anser jag mig icke kunna
understödja Komiterades ofvanomförmälda förslag, att de fiskeriärenden, Indika
Commerce-Collegium för närvarande har att handlägga, måtte varda hänskjuta
till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité.
Med undantag af nu omförmälda tre slag af ärenden skulle, enligt Komiterades
åsigt, alla ofri ga (!onnneree-f kollegium för närvarande åliggande göromål
öfvertagas af den nya Styrelsen för handeln och näringarne.
Det torde dock kunna med skål ifrågasättas, om icke än flera till Oommerce-Collegii
handläggning för närvarande hänvisade ärenden herde, äfven om
den föreslagna nya Styrelsen komme till stånd, ändock öfverlemnas till behandling
af andra myndigheter. I främsta rummet bland sådana ärenden komma,
enligt min åsigt, frågor om de på allmän bekostnad i riket inrättade navigationsskolor
eller, allmännare uttryckt, sådana frågor om bildnings- och undervisningsanstalter
för sjöfartsnäringen, som det enligt nådiga Stadgan den 16
Maj 1840, angående fördelning af ärendena emellan Statsdepartementen, hittills
tillhört och ännu tillhör Civildepartementet att handlägga, men Indika ärenden,
jemlik! Eders Kong!. Maj:ts den 13 November 1874 fattade beslut, skola från
och med år 1876"och framgent tillhöra Sjöförsvarsdepartementets handläggning;
dock att frågor om meddelande vid vissa navigationsskolor i riket af undervisning
för bildande af lokomotivförare höra i samråd med Chefen för Civildepartementet
beredas. Vid den underdåniga föredragning, som efter föregående
beredning gemensamt med då varande Chefen för Sjöförsvarsdepartementet åt
mig gjordes och föranledde Eders Kong!. Maj ds nyssomförmälda beslut, yttrade
jag följande:
»Om Eders Kongl. Maj:t gillar min åsigt, hvilken delas af Chefen för
Sjöförsvars Departementet, samt således finner skäligt förordna, att ärenden
rörande bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola öfverflyttas
till Sjoförevars-Departementet, torde med skål kunna ifrågasättas, huruvida
icke vid samma tidpunkt, då sådan öfverflyttning egen ruin, CommerceCollegii
befattning med ifrågavarande ärenden bör upphöra och öfvertagas af
annan myndighet. Pröfningen af donna fråga torde emellertid vara beroende
af särskild utredning, som jag nu icke är i tillfälle att framlägga, och hvilken
dessutom lämpligen lärer höra åstadkommas af det Departement, till hvilket
nämnda ärenden skulle öfverflyttas, desto hellre som Chefen för SjöförsvarsDepartementet
ifrågasatt, att vissa af dessa ärenden, såsom exempelvis utfärdande
af förordnande för underlärare, herde omedelbart afgöras af Chefen för
sistnämnda Departement.»
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
f sammanhang med fattandet af ofvan åberopade beslut om öfverflyttning
af ifrågavarande ärenden från Civil- till Sjoförevars-Departementet förklarade
ock Eders Kongl. Maj:t sig vilja framdeles, uppå föredragning af Sj oföre varsDepartementet,
taga i öfvervägande, om och på hvad sätt Commerce-Collega
befattning med nämnda ärenden må kunna upphöra och af annan myndighet
öfvertagas; likasom Eders Kongl. Näjd sedermera, till följd af oftaberörda beslut,
uti Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit
Riksdagen att från sjette Hufvudtiteln afföra ett till Tf),800 Kronor förhöj
dt anslag för att under anslagstiteln: mnäervisningsansttiUer för sjöfart»
uppföras å femte Hufvudtiteln.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då nuvarande Chefen för
Sjöförsvars-Departementet vid samråd med mig förklarat sig uti nu omförmälda
afseende dela sin företrädares uttalade åsigt, vågar jag antaga, att, äfven om
den af Komiterade föreslagna nya Styrelse, hvilken naturligtvis, i likhet med
hvad för närvarande i fråga om Commerce-Collegium tiger ram, skulle sortera
under Civil-Departementet, kommer till stånd, samma Styrelse dock icke torde
komma att öfvertaga handläggningen af ärenden rörande navigationsskolorna och
deras inspekterande. Under tioårs-perioden 1864—1873 har antalet af nämnda
ärenden årligen i medeltal uppgått till 74.
Ett annat slag af mål, nemligen de, som röra sjömanshusen, torde härefter
hora komma under öfvervägande. Så vidt angår dessa mål, har förevarande
ärende blifvit af mig beredt gemensamt med Chefen för SjöförsvarsDepartementet.
Enligt Nådiga Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena
emellan Stats-Departementen, är den vallmänna tillsynen öfver Rikets sjömanshus»
uppdragen åt Sjöförsvars-Departementet, hvilken bestämmelse icke
någonsin blifvit uttryckligen upphäfd eller ändrad. Emellertid hafva äfven
efter nämnda tid frågor rörande sjömanshusen fortfarande ansetts höra upptagas
af Commerce-Collegium och enligt Kongl. Maj ds den 4 Mars 1870 utfärdade
Nådiga Reglemente för sjömanshusen i riket, äro dessa, af Indika skall
iinnas ett i hvarje stapelstad, uttryckligen ställda under inseende af CommerceCollegium.
Donna allmänna föreskrift betingar de i reglementet förekommande
särskilda bestämmelser om Commerce-Collegii åligganden i afseende på sjömanshusen.
Dessa åligganden äro:
1) att, efter det val af ledamöter i Sjömanshus-direktion och af direktöresuppleanter
i stadgad ordning egt rum och anmälan om valens utgång hos
Commerce-Collegium gjorts, utan lösen utfärda förordnanden för de välde
(§ 2).
2) att från Sjömanshus-direktion — hvilken har att tillse det inskrifningsregister,
upprätta^ i enlighet med faststäldt formulär Eif. B, ordentligen föres
14
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.
öfver de handelsfartyg af sex nylästers drägtighet och derutöfver, för hvilka
stapelstaden eller ort inom dess tullkammaredistrikt skall såsom hemort anses
— för hvarje år, före den 1 Mars på följande året, emottaga två i öfverensstämmelse
med särskilda med Lit. 1) utmärkta formulär uppgjorda redogörelser,
nemligen dels specifik förteckning å fartyg, tillhörande sjömanshuset, och dels
rakning öfver de till sjömanshusets område hörande fartyg (§ 6 inom. a).
3) att årligen före >n 1 Mars från Sjömanshus-direktion emottaga en i
enlighet med faststäldt formulär Lit. F inrättad uppgift ä antalet af de fartygsbefålhafvare
af olika klasser samt de maskinister, ridare och öfrige sjöman,
hvilka, vid sjömanshuset inskrifne, under nästföregående år till utrikes eller
inrikes sjöfart å svenska fartyg användts eller vant å utländska fartyg förhyrde,
eller till följd af inträffade omständigheter icke kunnat gorå sjötjenst
och åtnjutit understöd äfvensom å antalet af dom, som under loppet af samma
år på grund af dödsfall eller rymning eller annan orsak blifvit från sjömanshusets
register afförde (§ 6 mom. d).
4) att uppå framställning af Sjömanshus-direktion föranstalta om godtgörelse
för de med direktionens brefvexling förknippade utgifter, så vidt de
icke kunna utan svårighet af sjömanshusets inkomster bestridas (§ 10 inom. 2).
5) att emottaga och enligt stadgad grund mellan sjömanshusen fördela
de medel, som för dessa insamlas vid årliga kollektör uti rikets alla ''kyrkor
(§ 37).
6) att likaledes emottaga och emellan sjömanshusen fördela de vites- och
bötesmedel, hvilka sjömanshusen tilldömas (§§ 35 och 55).
7) att pröfva och afgöra alla ärenden, som angå sjömanshusens förvaltning
och icke äro af egenskap att tillhöra domstols handläggning, samt att,
der malen äro sådane att de enligt gällande lag eller författning höra af domstol
handläggas, öfverlemna handlingarne till Commeree-Collegii Advokatfiskal,
hvilken har att antingen sjelf eller genom annan allmän åklagare emot vederbörande
fora talan (§ 47);
Varande särskild! stadgadt i § i5 mom. 2 att, om de i stapelstad och
inom dess tullkammaredistrikt boende, å utsatt tid inför Magistraten sammankommande,
skeppsredare och fartygsbefälhafvara, hvilka angående befogenheten
af förekommande anmärkningar vid granskning af sjömanshus’ räkenskaper och
förvaltning ega besluta, dervid gilla af revisorerna framstäf anmärkning, samt
den eller de, som frågan angår, icke godvilligt fullgöra den ersättningsskyldighet
eller vidtaga den åtgärd, hvilken med anmärkningen afses, det åligger Magistraten
att inom två månader efter sammanträdets slut anmäla ärendet hos CommereeCollegium
samt dervid insända revisionsberättelsen och Sjömanshus-direktionens
förklaring jemte det vid sammanträdet (orda protokoll; samt att den, som vid
skeppsredarnes och fartygsbefälhafvarnes beslut eller vid anmärkningsfrågas
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
formel la behandling har något att anmärka, eger inom samma tid hos bemäld»
Collegium utföra sin talan; och i § 46'', att, om någon utom i de fall, § 45
omförmäler, vill anföra besvär öfver Sjömanshus-direktionens beslut i förvaltningsärenden,
sådant göres hos Commerce-Collegium inom den uti Kongl. Förordningen
den 14 December 1866 stadgade tid.
Derjemte har Kongl. Maj:t genom Nådigt bref den 4 Mars 1870, till
befrämjande af ofvan åberopade Reglementes skyndsamma och likformiga
tillämpning, anbefallt Commerce-Collegium icke allenast att låta trycka och före
den 1 Januari 1871 äfvensom framgent tillhandahålla samtlige sjömanshusen,
omkostnadsfritt för dessa, erforderligt antal blanketter till sådane förteckningar
samt mönstrings- och sjöfartsböcker, hvartill formulär finnas under Dit. A, B,
E och G fogade vid reglementet, utan ock att om donna anordning med de
närmare bestämningar i ämnet, som kunde finnas erforderlige, underrätta vederbörande
Sjömanshus-direktioner; äfvensom Kongl. Näjd, genom Nådigt bref
den 11 November 1870, med bifall till hvad af Commerce-Collegium blifvit
föreslaget, funnit godt i Nåder medgifva, att de blanketter till sjöfartsböcker
(reglementets formulär Dit. G), Indika, jemlik! föreskriften i nyss åberopade Nådiga
bref den 4 Mars 1870, herde sjömanshusen kostnadsfritt tillhandahållas,
Unge, innan de till sjömanshusen öfverhunnades, genom Gommerce-Gollegii försorg
på allmän bekostnad lämpligen inbindas.
För utöfvande af den allmänna tillsyn öfver sjömanshusen, hvilken, på
sätt ofvan förmälts, genom Nådiga Stadgan den 16 Maj 1840 uppdragits
Sjöförsvars-Departementet, är endast sörjdt genom föreskriften i § 6 inom. a
af ofvan åberopade reglemente, att Sjömanshus-direktionen har att dels tillse,
det inskrifningsregister, upprättad! i enlighet med faststäldt formulär Dit. A,
ordentligen föres öfver dem, Indika, efter anmälan på sjömanshuset, ingå i
handelsflottan såsom sjöfolk af olika klasser, deribland jemväl maskinister och
eldare på ångfartyg inbegripne, eller ock i sådan egenskap öfverflyttas från
annat sjömanshus, dels ock för hvarje år, inom den 1 Mars påföljande året,
till Förvaltningen af Sjöärendena insända summarisk uppgift å omför in älda
sjöfolk enligt faststäldt formulär Dit. C.
Den sålunda beredda utväg för Flottans Styrelse att öfva tillsyn å sjömanshusen
och dervid inskrifna personal torde redan under nu gällande lagstiftning
angående allmänna beväringen finnas mindre fullständig och ej fullt
svarande mot ändamålet.
Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 November 1860, angående
allmänna beväringen, stadgas i § 1 såsom allmän grundsats, att hvarje svensk
man skall vara skyldig att deltaga i allmänna beväringen från och med året
näst efter det, då lian fyllt tjugu år, till och med det år, då lian uppnår 25
års ålder, men i § 2, såsom undantag från nämnda grundsats, att allt det till
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen eller i Magistraternas
rullor inskrift et, så ock sjökaptener och styrmän, Indika aflagt de för befälhafvare
eller styrman å svenskt handelsfartyg i författningarne föreskrifna
kunskapsprof, äfvensom maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilde personer
eller bolag, skola, emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller
tjenstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta
de i §§ 25 och 34 bestämda förmåner, vara pligtige att under lerig tjenstgöra
å flottan från och med året näst (Åter fyllda tjugu år till och med det år, då
35 års ålder uppnås; dock att den skall derifrån vara fri, som före inträdet
i sjömansyrket fullgjort sin beväringspligt.
Det år 1873 å rikets sjömanshus inskrifna sjöfolk i åldern mellan 20
och 35 år utgjorde ett antal af 11,252 man. Det förefaller mig gifvet, att
vid utbrott af ett krig den tillgång på dugligt sjöfolk, som sålunda i enlighet
med gällande lagstiftning erbjuder sig, skall för örlogsflotta^ bemanning komma
att tagas i anspråk framför så väl den s. k. sjöbeväringen eller det beväringsmanskap,
som för flottans behof uttages från de i § 23 af nyss åberopade
Nådiga Kungörelse bestämda områden, som och de båtsmän, Indika icke erhållit
tillräcklig öfning. Men för sådant ändamål erfordras öfver det ifrågavarande
sjöfolket en bättre kontroll, än den som vinnes genom ofvan omförmälda till
Förvaltningen af Sjöärendena ingående summariska uppgifter. För att med den
skyndsamhet och ordning, hvaraf, derest flottan skulle sättas på krigsfot, göres
behof, kunna inkalla och fördela, ifrågavarande sjöfolk fordras ock, att man
känner å hvilka fartyg folket är inmönstradt, och å Indika farvatten dessa fartyg
idka fart. För erhållande af sådan kännedom skulle man under nuvarande
förhållanden nödgas att i de flesta fall vånda sig till sjömanshusen, och likformighet
i de derifrån meddelade uppgifter framstår såsom mycket önskvärd.
Med afseende å dessa förhållanden, Indika icke tarfva vidare utveckling af mig,
anser jag det vara af synnerlig vigt, att emellan Flottans Styrelse och sjömanshusen
åstadkommes ett närmare samband, än det som för närvarande
finnes.
Om Flottans Styrelse redan under nu gällande lagstiftning har behof af
en närmare förbindelse med sjömanshusen, torde detta behof låta i ännu större
mån känna sig, derest, med försvarets grundande på utsträckt allmän värnepligt,
den hufvudsakliga källan för erhållande af bemanning åt flottan blefve
just den tillgång på sjöfolk, sjömanshusens rullor utvisa. Äfven för den händelse,
att man skulle vilja åstadkomma eu val behöflig krigsreserv af befäl,
underbefäl och manskap för flottan, oberoende af försvarsväsendets ordnande i
öfrigt, hänvisas man oaflåtligen till sjömanshusens rullor.
Men jemväl i ett annat hänseende synes ett nära samband mellan flottans
Styrelse och sjömanshusen vara af vigt. I händelse af krig kommer nemligen
Kongi. Majtis Nåd. Proposition N:o 31.
17
flottan att tå behof af ett icke obetydligt antal fartyg att bestrida transporttjenst
och gagnas såsom sjukfartyg. Så vida allt sådant skall vara redo, när
kriget utbryter, måste Flottans Styrelse känna, Indika fartyg i erforderliga afseenden
kunna vara att tillgå samt huru dessa fartyg lämpa sig för de olika
ändamålen. Upplysning derom skulle kunna vinnas genom sådana uppgifter
och räkningar, Indika för närvarande, enligt reglementet för Sjömanshusen, insändas
till Commerce-Collegium.
Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att, så vida man vill åstadkomma
en verklig kontroll öfver den del af Sveriges sjöfartsidkande befolkning,
som enligt gällande lag är skyldig att vid krigstillfällen tjenstgöra å
flottan, dels ock vinna kännedom om de fartyg, Indika vid sådana tillfällen
kunna behöfva tagas i anspråk för flottans tjenst, både ensidigt och nödigt är,
att sjömanshusen sättas i ett mera omedelbart och underordnad! förhållande till
Flottans Styrelse, än för närvarande egen rum.
Då nu Commerce-Collegium, som enligt reglementet för Sjömanshusen har
sig inseendet öfver dem anförtrodd, föreslagits att indragas, torde det derför
höra tagas i öfvervägande, huruvida icke de åligganden uti ifrågavarande afseende,
som för närvarande tillhöra Collegium och för Indika jag här ofvan
redogjort, lämpligen kunde och borde öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena.
Enligt den af Komiterade lemnade redogörelse för Commerce-Collegii
arbeten har antalet af handlagda mål angående Sjömanshusen utgjort 19 år
1864, 16 år 1865, 8 år 1866, 9 år 1867, 11 år 1868, 6 år 1869, 19 år
1870, 41 år 1871, 6 år 1872 och 43 år 1873 eller i medeltal ungefärligen
18 om året. Så väl beskaffenheten af ofvanuppgifna, Commerce-Collegium för
närvarande tillhörande, göromål angående Sjömanshusen, som ock det ringa
antalet af dessa göromål torde kunna medgifva, att handläggningen af samma
göromål öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena, utan att detta embetsverk!;
ordinarie personal derför behöfde förstärkas. En sådan anordning skulle ock
minska Sjömanshusdirektionernas bestyr, i ty att derigenom den summariska uppgift,
hvilken det nu åligger dem enligt § 6 inom. a) i reglementet för Sjömanshusen
att till Förvaltningen af Sjöärendena ingifva, blefve öfverflödig, enär med
någon liten ändring i formuläret Eif. F för den uppgift, som jemlik! § 6 inom.
d) nu insändes till Commerce-Collegium, Förvaltningen i berörda uppgift hade
nog för sitt behof. I den mån de uppgifter, hvilka Sjömanshusdirektionerna
för närvarande insända till Commerce-Collegium, äro behöfliga för upprättande
af statistiska redogörelser för handeln och sjöfarten, kunde, derest en öfverflyttning
af ifrågavarande åligganden till Förvaltningen af Sjöärendena komme att
ske, Förvaltningen tillhandahålla vederbörande embetsverk berörda uppgifter.
Åliggandet att anskaffa och tillhandahålla Sjömanshusen eller i de städer, der
sådana icke finnas, vederbörande Magistrater blanketter till de i nådiga För
m.
till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Käft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ordningen den 4 Juni 1868, angående ordningen för sjöfolks på- och afmönstring
in. in., föreskrifna sjömansrullor, skulle möjligen ock kunna från Coniin
erce-Collegium öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena.
Uti § 28 af Kongl. Maj:ts den 29 Januari 1864 uppå Finansdepartementets
föredragning utfärdade nådiga Kungörelse, angående inrättandet af en
pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk å svenska, till utrikes
fart använda, segel- eller ångfartyg, äfvensom för maskinister och eldare på sistnämnda
slags fartyg, är stadgadt, att öfver de af inrättningens direktion vidtagna
beslut, som angå rättigheten till och vilkoren för pensions åtnjutande,
må den missnöjde hos Commerce-Collegium anföra besvär, hvilka skola dit ingiftas
inom sextio dagar efter erhållen del af beslutet. Så länge nämnda embetsverk
egen bestånd och under collegiala förmer handlägger och pröfvar förekommande
mål, torde någon ändring af nyssåberopade stadgande icke lämpligen
höra ifrågakomma, helst antalet af ifrågavarande, af Commerce-Collegium handlagda,
besvärsmål icke utgjort flera än 7 under år 1869, 2 under år 1870, 4
under år 1871, 3 under år 1872 och 3 under år 1873. Skulle deremot
Commerce-Collegium komma att indragas och ersättas af den föreslagna nya
Styrelsen för handeln och näringarne, lärer fullföljden af om förmälda besvärsmål
lämpligen kunna ske omedelbart hos Finansdepartementet, hvarest för närvarande
klagan öfver Commerce-Collegii beslut i dessa mål anhängiggöres.
Efter att hafva sålunda uttalat mina åsigter i fråga om de mål och ärenden,
hvilka lämpligen kunna och höra från Commerce-Collegium öfverflyttas till
andra embetsverk och myndigheter, anhåller jag i underdånighet att få öfvergå
till sjelfva hufvudfrågan, huruvida Commerce-Collegium bör bibehållas i sin
nuvarande form eller erhålla en förändrad organisation eller och alldeles indragas
samt huruvida, i händelse indragning af Collegium anses höra ske, sådan
anordning kan och bör tillvägabringas antingen genom fördelning af de Collegium
för närvarande åliggande göromål emellan andra redan befintliga embetsverk,
Statsdepartement^!! derunder jemväl inbegripne, eller genom inrättande
af ett eller flera nya embetsverk eller byråer i Collega! ställe.
Frågan huruvida ett embetsverk, hvars uteslutande uppgift är att handhafva
förvaltningsbestyr och åstadkomma utredning i sådana administrativa
ärenden, hvari»åtgörande! tillkommer regeringsmakten, bör utöfva sin verksamhet
under kollegial eller monokratisk form, är icke ny i vårt land. Meningarne
derom hafva vexla! både hos regeringen och nationalrepresentationen,
hvarom den af Komiterade i det underdåniga betänkandet gjorda historiska
framställning lemnar upplysning. Emellertid synes efter det nya representationsskickets
införande Riksdagen hafva konseqvent vidhållit åsigten om den
monokratiska förvaltningsformens företräde framför den kollegiala, åtminstone
hvad angår de ärenden, som för närvarande handläggas af Commerce-Collegium.
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Uti ofvanomförmälda, af 1874 års Riksdag i detta afseende uttalade, omdöme
hafva Komiteradc på anförda skäl (sidorna 53—55) väsendtligen instämt och
föreslagit att det kollegiala arbetssättet borde öfvergifvas.
Commerce-Collegium har, uti sitt afgifna underdåniga betänkande, väl uttalat
en på mångårig erfarenhet stödd öfvertygelse, att just vid afgifvande! af
underdåniga utlåtanden i den mängd olikartade ärenden, som för sådant ändamål
hänskjutits till kollegium, samrådandet samt känslan af gemensam ansvarighet
och gemensam förbindelse att efter yttersta förmåga bidraga till hvarje
ärendes fullständiga utredande och derpå grunda förslag till ledning för den
högsta myndighetens åtgörande, otvifvelaktigt gifvit ett bättre och tillförlitligare
arbetsresultat, än genom sådana ärendens behandlande under annan form skulle
kunnat ernås; hvithet och bekräftades deraf, att, enligt hvad kollegium under
en ganska lång tidrymd haft tillfredsställelsen erfara, Collegii förslag, dess tilleller
afstyrkande^ i de flesta fall lyckats vinna Regeringsmaktens godkännande;
men Collegium har derjemte dels förklarat sig icke vilja bestrida, att
flertalet af de mångartade ärenden, hvilka det tillhör (kollegium att handlägga,
icke erfordrar kollegial behandling, hvadan också dessa ärenden i sjelfva verket,
åtminstone under de senare årtionden, icke blifvit handlagda med någon
sådan omständlighet, att de kunna i egentlig mening sägas hafva i nämnvärd
mån inkräktat på embetsverkets tid för handläggningen af de mera omfattande
frågorna; dels ock, ehuru det läge i sakens natur, att dessa frågor, uti Indika
vanligen underordnade myndigheter måste höras och upplysningar från olika
håll infordras jemte det ofta för ämnets utredande erfordrades arkivforskning
och särskilda studier, kräfde eu rymligare tid, och ehuru det torde få anses
gifvet, att sådana frågors utredande måste, utan afseende å den administrativa
form, hvarunder de behandlades, vara förenad! med tidsutdrägt, likväl å andra
sidan funnit det icke kunna förnekas, att det kollegiala arbetssättet betingade
ett större rådrum vid ärendets slutliga behandling.
På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag mig höra biträda Komiterades
åsigt, att det kollegiala arbetssättet bör öfvergifvas samt förty Commerce-Collegium
i sin nuvarande form icke bibehållas.
Då emellertid Collegii samtligen ledamöter innehafva ovdkorliga fullmakter
å sina innehafvande embeten såsom Commerceråd med rättighet att deltaga i
förekommande måls och ärendens pröfning och afgörande, torde det få anses
icke vara rättsligen möjligt att, med bibehållande af nu varande ledamöter,
gifva Collegium eu förändrad organisation i sådan syftning, att embetsverkets
chef erhölle allena beslutande rätt och ledamöterna förvandlades till rådgifvande
departemental-föredragandc eller byråchefer med endast reservationsrätt.
Af uppgillra förhållande blir, såsom ock Komiterade anmärkt, en naturlig
följd, att Commerce-Collegium måste indragas; en åtgärd, hvilken jag alltså till
-
20
Kong!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.
styrker. I ordningen härefter följer att undersöka de förutsättningar och vilkor,
hvarunder en sådan indragning må kunna ega rum. Härvid äro, såsom jag
redan förut antyda tvänne alternativ möjlige, nemligen det -ena att de Collegium
för närvarande åliggande göromål fördelas emellan andra redan befintliga
embetsverk, Statsdepartementen derunder inbegripna, och det andra, att för
öfvertagande af nämnda göromål ett eller flera nya embetsverk eller byråer
inrättas.
Af hvad jag förut yttrat i fråga om Indika mål och ärenden, för närvarande
anvisade till handläggning af Commerce-Collegium, skulle kunna till
andra embetsverk öfverflyttas framgår, att, enligt min åsigt, endast en mycket
obetydlig del deraf lämpligen kan till nuvarande Statsdepartements behandling
öfverlemnas; åberopande jag i öfrig! den utredning uti ifrågavarande afseende,
som den 4 Januari 1868 till Statsrådsprotokollet i Civilärenden afgafs af en
min företrädare i embete!. Äfven IComiterade hafva på anförda skäl, Indika
under närvarande förhållanden torde få anses giltiga, afstyrka en sådan åtgärd.
De ärenden, Indika enligt mitt nyssåberopade yttrande synas kunna öfverflyttas
till andra embetsverk än Statsdepartementen, utgöra ock ett så litet antal af
samtliga de mål, Indika för närvarande handläggas af Commerce-Collegium, att
mängden af hvad som, efter afdrag af förstnämnda ärenden, återstår att uträtta,
måste utesluta all tanke på möjligheten att undgå inrättande af ett eller flera
nya embetsverk eller byråer.
Således återstår icke annat, än att välja mellan det ena eller andra af
sist uppställda tvänne alternativ. Vid detta val måste jag för min del på de
af Komiterade anförda skål gifva obetingadt företräde åt det senare alternativet
och således föreslå att de ärenden, som nu tillhöra Commerce-Collegii handläggning,
med de få undantag, hvilka jag förut antyd! såsom lämpliga och
möjliga, bibehållas samlade i ett enda embetsverk, som bör inrättas i Collegii
ställe och lämpligen kan benämnas Styrelsen för handeln och näringarne.
Innan jag öfvergår till frågan om denna Styrelses organisation och Innestå!,
torde det i nåder tillåtas mig att, utöfver hvad Komiterade (sidan 53)
yttra! till stöd för åsigten, att konsulatsärenden höra efter den nya Styrelsens
inrättande, förläggas, icke till Utrikesdepartementet, utan till Styrelsen, vidare
anföra, att, då konsuls väsendets uppgift oemotsägligen är att bland annat tillgodose
och bevaka svenska handelns och sjöfartens intressen ä utländska orter,
detsamma lämpligen kan och bör fortfarande, såsom hittills, underordnas den
myndighet i hemlandet, hvilken har att i allmänhet vårda sig om handeln och
sjöfarten. Deraf lärer följa, att den nya Styrelsen, om den kommer till stånd,
äfven bör hufvudsakligen öfvertaga den befattning, Commerce-Collegium hittills
käft och ännu har med konsulsärenden, äfven om någon del af dessa anses
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 31. 21
höra framdeles öfverflyttas till den i Utrikesdepartementet befintliga handelsoch
konsulatafdelning.
Hvad särskild! beträffar styrelsen och ledningen af de tekniska undervisningsanstalterna
i orterna, hafva Iiomiterade tänkt sig, att nämnda befattning,
vid Commerce-!lollegii indragning, skulle öfvergå å den nya styrelsen för handeln
och näringarne. Då ett särskild! betänkande och förslag angående den
lägre tekniska undervisningen i riket blitv it den 21 November 1874 af dertill
i Nåder utsedde Komiterade afgifvet, synes det mig vara i sin ordning
att i korthet redogöra för sistbemälde Komiterades äsigter i fråga om styrelsen
och inspektionen af sagda undervisningsanstalter. Sedan Komiterade (sid. 131
och 132 af det tryckta betänkandet) sökt ådagalägga behofvet, att staten, jemte
det han gifver ett materiel! stöd icke allenast åt de tekniska elementarskolorna
och andra dermed jemförliga undervisningsanstalter, utan älven tekniska söndags-
och aftonskolor, som kunna komma att inrättas, tillika förbehåller sig
öfverstyrelse!! och inspektionen öfver dessa läroanstalter, enär man endast derigenom
kan förvissa sig, att de uppoffringar, det allmänna gör för arbetarnes
tekniska utbildning, till fullo åstadkomma den åsyftade verkan, yttra sig Komiterade
(sidorna 144—146) uti ifrågavarande afseende på följande sätt:
»Enligt hvad Komiten i det föregående antydt, är det nödvändigt, så framt
de kostnader, staten nedlägger på befrämjandet af den tekniska afton- och
söndagsundervisningen, skola medföra dermed afsedt gagn, att staten äfven förbehåller
sig öfverstyrelse!! och inspektionen af de läroanstalter, som han understödjer.
Dessutom måste en sådan anstalt närmast stå under en lokal styrelse.
Det synes Komiten lämpligast, att vederbörande kommunalmyndighet, vare
sig landsting, stadsfullmägtige eller allmän rådstuga allt efter de bidrag, som
lemnas till skolan, erhåller rättighet att tillsätta eu särskild skolstyrelse af 3
till 5 medlemmar, samt att åt Konungens Befallningshafvande i länet uppdrages
att utse donna styrelses ordförande. Likväl torde i de städer, der tekniska
elementarskolor finnas, afton- och söndagsskolorna böra stå under tillsyn af
dessa skolors styrelse, emedan båda anstalterna i allmänhet inrymmas i gemensamma
lokaler och för (ifrigt i liera hänseenden samverka. Lokalstyrelsen bör
ega att utöfva den närmare tillsynen öfver och bära ansvaret för skolans verksamhet,
tillsätta föreståndare-, lärare- och andra befattningar, upprätta förslag
till inkomst- och utgiftsstat samt till undervisningsplan, Indika dock höra vara
underkastade öfverstyrelsens godkännande, samt årligen till denna insända berättelse
om skolans verksamhet.
Den ifrågasätta öfverstyrelse!! åter torde höra utöfva öfverinseende! o h
den högre ledningen så vill öfver de tekniska afton- och söndagsskolorna,
som ock, enligt hvad Komiten förut anfört, öfver de tekniska elementarskolorna
i riket.
22
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.
Man kan tänka sig en sådan öfverstyrelse, förd antingen af en byrå under
något af Regerings-Departementen eller af en afdelning utaf CommerceCollegium
eller ock af en fristående, om ock i samband med detta kollegium
ståld styrelse. Enligt Komitens uppfattning är en fristående styrelse att föredraga,
emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordras en samverkan af flera
ganska olikartade specialinsigter, Indika svårligen kunna förenas hos en myndighet
med hufvudsakligen administrativt uppdrag. Öfverstyrelsen kunde då
lämpligen utgöras af en ordförande och tre ledamöter, af Indika en vore kassaförvaltare,
en representerade den tekniskt vetenskapliga och en den artistiska
undervisningen. Henne herde tillkomma: att granska och fastställa planerna
för undervisningen, äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med råd
bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att bestämma
den andel af statsanslag»''!, som må tilläggas de särskilda skolorna, att befrämja
utbildningen af dugliga lärare, att anskaffa passande undervisningsmateriel och
lämpliga läroböcker, att antingen genom sina medlemmar eller genom andra
sakkunniga personer, när sådant erfordras, inspektera de under hennes uppsigt
ställda skolor, att för hvarje läsår till Kongl. Maj:t afgifva underdånig
berättelse om så val de tekniska elementarskolornas som de tekniska aftonoch
söndagsskolornas verksamhet under det förflutna året, och slutligen att
hos Kong]. Maj:t framställa de förslag i afseende å den lägre tekniska undervisningen,
hvartill förhållandena kunna föranleda.»
Den beredning, som grundlagsenlig! bör föregå underdånig föredragning
af nu åberopade betänkande, har ännu icke hunnit åstadkommas. Hvad sistbemälde
Komiterade i fråga om styrelsen och inspektionen af de lägre tekniska
undervisningsanstalterna föreslagit innefattar emellertid efter mitt förmenande
intet, som bör utgöra hinder för att tillsvidare öfverlemna omförmälda åligganden
åt den nya styrelsen för handeln och näringarne. Det alternativ, som de
för utredande af frågan om lämpligaste sättet att ordna den lägre tekniska
undervisningen i riket utsedde Komiterade förorda!, torde ock vid närmare
granskning befinnas icke från förslaget att hos den nya styrelsen för handeln
och näringarne bibehålla ledningen och inspektionen af ifrågavarande undervisningsanstalter
vara sä väsendtligen skiljaktig!, som vid första påseende! lärer
förefalla. Nämnda styrelse skall ju, enligt betänkandet af den 13 sistlidne
Januari, sättas i förbindelse med en korporation, bestående af 14 insigtsfull»
ombud för näringarne och yrkesbildningen, af Indika tvänne bonde utses bland
lärarne vid teknologiska institutet. Om, såsom mig synes önskvärd!, den
åsyftade förbindelsen mellan det nya embetsverk»;! och korporationen göres sä
nära och så stark som möjligt, ända derhän, att korporationen kommer att
bilda en verklig integrerande del af embetsverket och icke blott ett löst bihang
till detsamma, lärer öfverstyrelsen och ledningen af de lägre tekniska
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
undervisningsanstalterna kunna lika väl tillgodoses på det i betänkandet den
13 sistlidne Januari föreslagna sätt, som genom inrättande af en särskild, i
samband med styrelsen för handeln och näringarne stäld, öfverstyrelse. Den
senare anordningen skulle säkerligen falla sig dyrare än den, som förordas i
nyssberörda betänkande; och de rent administrativa bestyr och expeditionsgöromål,
som alltid måste blifva en följd af ifrågavarande öfverstyrelse- och
inspektionsåligganden, uträttas bättre och snabbare af rent administrativa embetsman,
än sakkunnige yrkesmän. Den byråchef i den nya styrelsen för
handeln och näringarne, som kommer att föredraga frågor och ärenden angående
de lägre tekniska undervisningsanstalterna, får säkerligen, enär arbetssättet
i styrelsen icke blir kollegialt, tillfälle att genom inspektionsresor i
orterna taga kännedom om det skick, hvari ifrågavarande undervisningsanstalter
befinna sig. Dessa inspektionsresor synas böra period iskt förnyas och kanske
helst företagas hvarje år, om de skola gorå åsyftadt gagn. I händelse af förfall
för Byråchefen kan annan lämplig person inom eller utom styrelsen i
nåder förordnas att verkställa inspektionen. Eu sådan har redan förut eu
gång egt rum. Jemlik! Nådigt bref till Commerce-Collegium den 2 Maj 1872
liar nemligen, uppå min föredragning, Kongl. Maj:t — enär, för erhållande af
en fullständig öfversigt af den tekniska elementarundervisningens tillstånd och
behof, det vore åt vigt, att någon sakkunnig person tid efter annan besökte
de tekniska elementarläroverken och de dermed förenade söndags- och aftonskolorna,
under det de voro i verksamhet, samt genom åhörande af undervisningen
och samtal med vederbörande direktionsledamöter, föreståndare och
lärare förskaffade sig den närmare kännedom om hithörande förhållanden, som
endast genom en dylik inspektion stode att vinna, — i nåder uppdragit åt
Expeditionssekreteraren m. in. Friherre A. H. E. Fock att ej mindre under
nämnda månad inspektera de tekniska elementarskolorna och dermed förenade
söndags- och aftonskolor i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås äfvensom
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, än äfven, efter slutad inspektion,
deröfver till Commerce-Collegium afgifva berättelse, hvilken Collegium
hade att, jemte eget utlåtande, der berättelsen sådant påkallade, till Kongl.
Maj:t insända. Inspektionen försiggick i föreskrift''eu ordning och den deröfver
afgifna berättelse har vant öfverlemnad till Komiterade för utredning af frågan
om lämpligaste sättet att ordna den lägre tekniska undervisningen i riket.
Beträffande nu organisationen af och arbetssättet inom den nya styrelsen
hafva, på sätt jag redan vid den muntliga redogörelsen omnämnt, Komiterade
ansett, att nämnda styrelse herde bestå af an Generaldirektör med ensam beslutanderätt
och nödigt antal byråchefer, emellan hvilka senare ärendena skulle
för beredning och föredragning delas; att dessa byråchefer icke behöfde öfvervara
hvarandras föredragning, sä vida icke den föredragna frågan rörde sjelfva
24
Kongl. Maja» Nåd. Proposition N:o 31.
emlietsverket eller tjenstemännen inom detsamma, i hvilket fall samtlige byråcheferne
borde vara tillstädes, eller- ock Generaldirektören med anledning af
något ärendes beskaffenhet eljest vill inhemta icke allenast den föredragandes
utan äfven annan eller andra byråchefers mening; att föredraganden först
bonde yttra sin mening och framställa skälen derför; att annan byråchef, som
öfvervarit föredragningen, derefter borde gifva sin mening tillkänna; att om
Generaldirektören '' fattade ett mot byråchefs mening stridande beslut, denne
senare måtte vara obetaget att, med åberopande af hvad lian förut anfört,
sig till protokollet reservera; afl byråchef, som underläte att sig sålunda
reservera, borde jemte Generaldirektören vara ansvarig för beslutet; att från
regeln om Generaldirektörens rätt att ensam besluta undantag dock måste
göras för ärenden, i Indika styrelsen, enligt gällande författningar, skulle
komma att besluta gemensamt med kollegialt embetsverk, såsom exempelvis
med Kammar-Collegium om tiondeafgift eller afrad af nya verk in. in.; att
byråchefernes antal skulle kunna inskränkas till tre, emellan Indika ärendena
borde till handläggning fördelas; att fördelningen af göromålen, i afseende hvarå
Komiterade framställt förslag (sidan 57 i betänkandet), dock icke borde i blifvande
instruktion definitivt bestämmas, utan Generaldirektören erhålla nådigt
bemyndigande att, efter sig företeende omständigheter, ändra fördelningen eller,
der föreskrift saknades, bestämma hvilken af byråcheferna skulle verkställa
beredningen och föredragningen; att en hvar af de föredragande ledamöterne
eller byråcheferne hörde erhålla en byråsekreterare till sitt biträde så väl för
ärendenas beredning, som för uppsättande af expeditioner, förande af protokoll,
ombesörjande af expeditionernas kollationering och afsändande in. in.; att för
bestridande af registrators- och arlcivanébefattningen bonde finnas eu särskild
tjensteman, hvilken tillika kunde fora fribrefsliggare, fribrefsdiarium och patentdiarium;
att eu särskild advokatfiskal med fast anställning vore obehöflig, men
att deremot styrelsen borde mot arfvode antaga ett juridiskt biträde; att för
förande af räkenskaper och utarbetande af de statistiska redogörelserne ett mot
Commerce-Collegii nuvarande Kammar-kontor svarande kontor äfven i den nya
styrelsen blefve behöflig!.; att personalen i detta kontor bonde bestå af en
kamrerare och två kontrollörer; att styrelsen bonde ega att disponera ett anslag
till arfvode!! åt extraordinarie tjensteman och skri/biträden, afsedde att
tillfälligt biträda jemväl å Kammar-kontoret: samt att ett tekniskt biträde jemväl
blefve behöflig! för den nya styrelsen.
Vidare hafva Komiterade efter antydan, att Oommerce-Collegium intoge
eu alltför afskild ställning i förhållande till näringarnes läkare, och med framhållande
af vigten deraf, att den myndighet, som skulle hafva till uppgift att
tillgodose näringarnes intresse, sattes i vexelverkan med utöfvarne af dessa
näringar, yttra! sig sålunda:
Kong1. Maj:1s Nåd. Proposition N:o 3 /. ?.b
»För att bereda sådan vexelverkan borde vid sidan af den i CommerceCollegii
ställe föreslagna Styrelsen ställas en korporation, bestående af insigtsfull»
och erfarna ombud för näringarne och yrkesbildningen. Af dessa ombud,
h vilkas antal lämpligen kunde bestämmas till 14, hafva Komiterade ansett, att
2 borde utses af Styrelsen för Teknologiska institutet bland institutets lärare
och 2 af Bruks-Societeten bland likare af bergshandteringen samt öfrig» tio
väljas af Stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg jemte rikets tre städer af
första klassen, nemligen Malmö, Norrköping och Gefle på det sätt, att hvarje
stads fullmägtige bland industriidkare i riket utsåge ett ombud för handels- och
sjöfartsnäringarne och ett ombud för fabriks- och handtverksnäringame. Ombuden
borde eu gång om året kallas till allmänt sammanträde i Stockholm för
att, under ordförandeskap af Styrelsens chef, dels, till ledning för Styrelsens
förslag, afgifva utlåtanden rörande ansökningar om reseunderstöd och förlagslån,
dels yttra sig i andra, näringarne i allmänhet rörande frågor, öfver Indika
Eders Kongl. Maj:t eller Styrelsen kunde vilja höra ombuden, dels ock rådpläga
om förslag, som af ombud kunna väckas om åtgärder till näringarnes befrämjande.
Om flertalet af ombud, med anledning af sådant förslag, förenade sig
om underdånig framställning i ämnet, borde Styrelsen hafva till åliggande att
framställningen, jemte eget underdånigt utlåtande, till Eders Kongl. Maj:t insända;
och, när Styrelsen mellan de årliga ombudssammanträdena för någon
vigtigare frågas utredning komme i behof af speciel sakkunskap, borde Styrelsen
hafva rättighet inkalla ett eller flera ombud att öfvervara ärendets föredragning
och deltaga i rådplägningen. Ombud, som sålunda öfvervarit föredragningen,
skulle hafva rättighet och skyldighet att, der det af Generaldirektören fattade
beslut afveke från den af ombudet uttalade mening, låta densamma i Styrelsens
protokoll anteckna. Den tid, under hvilken ombud skulle fungera, kunde bestämmas
till tre år, dock att ombud, som afgått, kunde återväljas. Rese- och
traktameutsersattning till ombuden borde gäldas af handels- och sjöfarts- samt
manufaktur förlagslåmefonderna.
Genom en sådan anordning som den, för hvilken Komiterade nu i korthet
angifvit grunderna, skulle Styrelsen erhålla tillfälle till rådplägning med näringsidkarne;
och för dessa sistnämnda åter bereddes utväg att få uttala sina åsigter
i frågor, som berörde näringarnes intressen.»
Oommerce-Oollegium har i sitt underdåniga utlåtande, med stöd af de förhållanden,
för hvilkas bedömande den af Komiterade lcmnade utredning angående
arten och omfattningen af Collega verksamhet erbjöde ett liufvudsakligt
material, ansett sig ega anledning till tvekan, huruvida de Collegium åliggande
göromål, som skulle af den ifrågaställda nya Styrelsen öfvertagas, må kunna
med den embets- och fjenstemannapersonal, som Komiterade för bemäld» Styrelse
föreslagit, på ett ändamålsenligt sätt handhafvas; helst inom vissa områden
Bih. till Bihsd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 4
26
Rond. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ej blott eu tillökning i ärendenas antal och i måttet åt det arbete, som donna
tillväxt i och för sig kräfde, vore att förvänta, utan äfven sjelfva beskaffenhet™
af åtskilliga bland dessa ärenden komme att, med näringslifvets alltjemt
fortgående utveckling, ställa ökade fordringar på omsigt och erfarenhet för
ärendenas behöriga handläggning. Detta förhållande ansåge (kollegium särskild!
gälla de tre slag af ärenden, som, på grund af stadgandet i nådiga brefvet
den 2 November 1866, för närvarande tillhörde den af Komiterade så kallade
fjerde roteln och Indika, enligt Komitcrades förslag, skulle i den nya Styrelsen
af den derstädes anställde tredje byråchefen omhänderhafvas, nemligen ärenden
beträffande bergshandtering, patent och tekniska undervisningsanstalter. Collegiuin
ansåge derföre, på andragna skäl, en sådan anordning lämplig, att den
ledamot i den nya Styrelsen, som erhölle till uppgift att derinom vara närmaste
målsman för eu näring af den betydelse för landet, som bergshandteringen,
finge åt donna uppgift odeladt egna sin tid och verksamhet.
, I afseende å Iiomiterades antagande, att till den tjensteman, som komme
att i den nya Styrelsen uppehålla registrator- och arkivariebefattningen, jemväl
skulle kunna öfverlemnas de göromål, som nu tillkomme en af kanslisterna
i Commerce-Collegium med förandet af s. k. fribrefsliggare samt fribrefs- och
patentdiarier, har Commerce-Oollegimn anmärkt, att en sådan tjensteman svårligen
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra alla dessa mycket olikartade
åligganden, såsom att mottaga och diarieföra inkommande handlingar
samt tillhandagå ej mindre Styrelsens ledamöter med handlingars uppsökande
i arkiven och uttagande derifrån, utan ock den mängd af personer, som, efter
hvad erfarenheten hittills gifvit vid handen, dels begärde upplysningar, som
vore att hemta sä vill i de allmänna diarierna, som i omförmälda särskilda
(baner och liggare, dels och önskade taga kännedom af och afskrifva eller gorå
utdrag ur inkomna patentbeskrifningar, och andra handlingar äfvensom kopiera
de patentbeskrifningarne åtföljande ritningar. Då det tillika torde vara obestridligt,
att göromål af donna art förutsatte hos tjenstens innehafvare en särskild
vana och öfning för dessas ordentliga handhafvande och han måste tänkas
kunna blifva af sjukdom eller annat laga förfall hindrad från befattningens
utöfvande eller och tidtals böra förunnas ledighet derifrån, syntes Collegium
modigt, att ett tillräckligt anslag anvisades för att användas till arfvode åt en
e. o. tjensteman, som kunde mera uteslutande biträda den ifrågavarande registratorn
och, då omständigheterna sådant påkallade, öfvertaga hans tjänsteåligganden.
Redan uti det underdåniga utlåtande, Commerce-Collegium den 21 November
1873 på nådig befallning afgaf angående en nådig ansedd förbättring af
de Collegii embets- och tjensteman tillkommande löner äfvensom i fråga om
en förändrad anordning al arbetet hos embetsverket, uttalade Collegium den
Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
27
mening, att Collega bestyr med afgifvandet af statistiska redogörelser rörande
förhållandet med landets in- och utrikes handel och sjöfart samt vissa andra
näringar utgjorde ett arbete, som kunde anses icke egentligen ingå i den
Collegium såsom administrativ myndighet tillhörande verksamhet; likasom Collegium
anförde, att, så vida de alltjemt stegrade fordringarne på fullständighet
i hvarje gren af statistiken skulle, hvad ofvannämnda statistiska redogörelser anginge,
kunna tillfredsställas och dessa redogörelser, så vidt omständigheterna i öfrig!
medgåfve, bringas till sådan ståndpunkt, att de måtte motsvara hvad i enahanda
ämnen meddelades uti andra länder, det vore behöflig!, att Collegium i detta
arbete biträddes af ett tillräckligt antal skickliga personer, hvilka deråt kunde
utan hinder af tjenstgöring i annat embetsverk egna sin tid; i betraktande
hvaraf Collegium, hvad anginge den i Oollegii Kammarkontor anställda personal,
bestående af en tjensteman i tredje graden eller Kamreraren, en tjensteman
i andra graden eller Kammarförvandten och två tjensteman i första graden
eller de båda Kamm ar skri fvarne, funne oundgängligen nödigt, att, jemte det
behörig tillökning i lönerna åt Kamrerare och Kammarförvandten bereddes,
aflöning till ytterligare två tjensteman i andra graden blefve anvisad, i hvithet
fall och derest ett lämplig! belopp ställdes till Collega disposition för att användas
till uppmuntran och belöning åt e. o. tjensteman uti kontoret, de tvänne
Kammarskrifvaretjensterna skulle kunna indragas.
Commerce-Oollegium har nu uti sitt den 11 i donna månad afgifna underdåniga
utlåtande ansett hvad af Collegium, på sätt ofvan förmälts, tillförene
blifvit anmärkt och föreslaget, äfven vara tillämpligt på den ifrågasätta nya
Styrelsen, som, enligt Komiterades förslag, skulle utarbeta de statistiska redogörelser,
Indika af Collegium afgifvas, och för detta ändamål biträdas af ett
kontor med i öfrig! samma åligganden, Indika tillhöra Collega Kammarkontor;
anförande Cominerce-Collegium vidare, att, då i betraktande toges, att antalet
ledamöter i det nya embetsverket skulle inskränkas till tre, det torde ligga i
sakens natur, att desse, hvilkas tid i så vidsträckt mån måste tagas i anspråk
för de embetsverket tillhörande hufvudsakliga, rent administrativa, göromål, icke
kunde åt de, vid sidan af dessa göromål, underordnade och till sin art från
de förra så skiljaktiga bestyren egna det odelade arbete, som erfordrades för
att åt omförmälda berättelser gifva all önskvärd fulländning; att, beträffande
anordningen uti främmande länder af statistiska redogörelser, det visade sig,
att arbete! med de särskilda grenarne af statistiken vore uppdraget antingen
åt ett enda för sådan! ändamål bildad! central! embetsverk eller och utfördes
af särskilda vid vederbörande Regeringsministerier inrättande byråer, som uteslutande
vore dermed sysselsatte; att, derest likväl bestyret med att afgifva
omförmälda, Commerce-Oollegium nu åliggande, statistiska redogörelser skulle
tillhöra den nya Styrelsen, antalet al de ordinarie tjensteman, af hvilka Sty
-
Kont/l. tf''tjäll Nåd. Proposition N:o 31.
relsen, enligt Komiterades förslag, skulle i och för detta arbete i förening med
annat biträdas eller 1 Kamrerare och 2 Kontrollörer jemte tillfälliga biträden,
syntes vara otillräckligt, helst bemäld» kontorspersonal borde icke allenast fora
alla Collegii Kammarkontor nu åliggande räkenskaper och verkställa granskning
af vissa från underordnade myndigheter och tjensteman inkommande redovisningsräkningar,
utan och, lika med detta senare kontor, sammandraga och
ordna de till grund för sagda statistiska redogörelser liggande primäruppgifter;
att kollegium derföre ansåge erforderligt, att å den nya Styrelsens kontor anställdes,
utom de af Komiterade föreslagna tre tjensteman, nemligen eu i tredje
graden eller Kamreraren, och två i andra graden eller de båda Kontrollörerne,
ytterligare eu tjensteman i andra graden; samt att. kollegium för denna åsigt
hem tade ökadt stöd i det af eu Komitéledamot afgifna, vid Komiterades betänkande
fogade, särskilda yttrande, hvaruti, i fråga om öfverflyttande på Statistiska
Centralbyrån af de kollegium nu tillhörande statistiska arbeten, såsom vilkor
för en sådan förändring framhölles, bland annat, att för detta ändamål ä
samma byrå bonde anställas två .tjensteman med enahanda lön åt hvardera,
som den, hvilken Statistiska Centralbyråns Sekreterare nu åtnjöte, jemte det
att medel anvisades att ersätta de arbetsbiträden, som erfarenheten kunde
komma att visa behöflig»; hvilken anordning således i förutsatta fall funnits
påkallad, oansedt bemälde tvenne tjensteman skulle få uteslutande egna sig åt
det ifrågavarande statistiska arbetet och icke, såsom förhållandet bleke i afseende
å tjenstemännen å den nya Styrelsens Kammarkontor, derest detta arbete
dit förlädes, vara nödsakade att dessutom besörja en mängd räkenskapsgöromål.
Beträffande slutligen det af Komiterade föreslagna sätt att åvägabringa
vexelverkan emellan det nya embetsverket samt ombud för näringarne och
yrkesbildningen bär Commerce-Collegium anfört, att kollegium, utan att i
ringaste män vilja förneka nyttan af en närmare samverkan mellan näringarnes
utgivare och den myndighet, som skall tillgodose deras intressen, dock icke
kunde undertrycka sin öfvertygelse, att det åsyftade ändamålet blott ofullständigt
skulle vinnas genom den föreslagna anordningen; att då förslag om åtgärder
till näringarnes befrämjande jemväl under nuvarande förhållanden kunde
väckas, vare sig hos Eders Kongl. Maj:t eller hos kollegium, af den eller dem.
som funne sådant behöflig!, och vid dylikt förslag kunde fogas fullständig
redogörelse för den öfverläggning, hvilken i ämnet kunde hafva egt rum hos
Fabriks- och Handtverksförening, Handelsförening eller annan förening af
industriidkare, hvilkas intressen af förslaget berördes, torde några årliga, på
statens bekostnad Skeende sammanträden af yrkesidkares ombud för väckande
af dessa förslag icke, så vidt erfarenheten hittills gifvit vid handen, vara af
något oundgängligt behof påkallade; att de visserligen kunde lemna tillfälle till
åtskilligt gagnande meningsutbyte, men att å andra sidan läte tänka sig, att
Körtel. Ma jas Nåd. Proposition N;o 31.
29
de i åtskilliga fall, utan att leda till något egentligt resultat, skulle komma
att allt för mycket upptaga styrelsens tid och sålunda fördröja handläggandet
af vigtigare göromål; att hufvudsakliga nyttan af de årliga ombudssammanträdena
alltså torde blifva, att ombuden då kunde med sin erfarenhet och sakkännedom
tillhandagå styrelsen i behandlingen af frågor, som vore af egenskap, att
för deras afgörande erfordrades antingen kunskap om näringarnas för handen
varande tillstånd och hänsyn till deras omedelbara intressen eller ock särskilda
irisigter i någon viss yrkesgren; att en sådan mångsidigare pröfning
naturligen vore åt, mycken vigt, hvadan syftningen åt Komiterades förslag i
denna del syntes vara val grundad; att, enär emellertid frågor af nämnda beskaffenhet,
hvilka hittills ofta hos (kollegium förekommit, framgent hos den nya
Styrelsen icke torde blifva sällsynta och vanligen vore af den natur, att med
deras afgörande svårligen någon längre tid kunde anstå, det torde vara gifvet,
att årssammanträden af ombuden för näringarne och yrkesbildniugen icke blefve
för ändamålet tillräckligen att Komiterade, inseende detta, äfven föreslagit, att
styrelsen skulle ega att vid förefallande behof emellan de årliga sammanträdena
inkalla ett eller flera ombud till rådplägning; att omständigheterna dock i de
flesta sådana fall torde gorå det nödigt att med kallelsen vånda sig till ombud,
som vore boende i hufvudstaden; hvarföre dessa, om än icke utsedde på grund
af de i landsorten varande valkorporationers förtroende, torde i verkligheten
komma att för det ifrågavarande ändamålet ensamt anlitas; alt, då dessutom
finge antagas, att de i landsorten bosätta ombud icke kunde tillförbindas afträda
oftare, än Komiterade föreslagit, eller när som helst här i hufvudstaden
sammanträda, häraf syntes följa, att någon form borde utfinnas för att i ärenden
af nu antydda beskaffenhet, Indika kunde utom de föreslagna årliga sammanträdena
förekomma och icke medgåfve något uppskof, inhemta ombudens
mening; samt att Kollegium i detta afseende föreställde sig, att dessa ombud
lämpligen kunde sjelfva få utse deputerade, Indika, bosatte i Stockholm, egde
att å deras vägnar, när helst sådant påfordrades, med upplysningar och råd
biträda Styrelsen.
Hvad angår Commerce-Collegii uttalade tvekan, huruvida de Kollegium
åliggande göromål, som skalle af den nya Styrelsen öfvertagas, må kunna med
den embets- och tjenstemannapersonal, som Komiterade föreslagit, på ett ändamålsenligt
sätt handhafvas; så kan jag icke dela denna tvekan. I)å arbetssättet
inom Styrelsen icke skall blifva kollegialt, erfordras icke förande af protokoll
vid andra tillfällen, än då Khefens beslut afviker från den af föredragande
byråchefen yttrade mening. I (ifrigt kunna nödiga anteckningar om tiderna
för ärendens afgörande och expedition verkställas antingen i befintliga rotlar,
derest sådana anses erforderliga, och derefter i diarium öfver inkommande
mål eller ock omedelbarligen i detta senare med hänvisning i hvardera fallet
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
till registratur och utslagshål. Den väsendtliga förenkling af protokollsföring
och expeditionssätt, hvilken utgör förutsättningen för den minskning i antalet
tjensteman, som Komitcrade ansett sig kunna föreslå, är både ensidig och
möjlig. Genom en sådan förenkling få byråsekreterarne tillfälle att verksamt
biträda vederbörande byråchefer vid målens beredande till föredragning. Härvid
bör ock komma i betraktande den omständighet, att, på sätt jag här ofvan
sökt ådagalägga, den nya Styrelsen icke bebo tv er öfvertaga alla de göromål,
hvilka enligt Komiterades förslag skulle dit förläggas. Vid sådant förhållande
och på de ytterligare skäl, hvilka jag torde få här nedan andraga, håller jagtill
och med före, att af de tre tjensteman, Indika enligt Komiterades förslag
skulle anställas å Styrelsens statistiska och kammarkontor, en icke är ovilkorligen
nödvändig. Visserligen torde det, först efter det Styrelsen någon tid
varit i verksamhet och nödig erfarenhet om dess förmåga att medhinna förekommande
göromål vunnits, kunna med säkerhet afgöras, huruvida ett större
eller mindre antal embets- och tjensteman, än det Komitcrade föreslagit, är för
ärendenas behöriga handhafvande nödigt; men just derföre och då således en
definitiv organisation af Styrelsen nu icke lärer höra ifrågakomma, synas mig
talande skäl förefinnas att sätta embets- och tjenstemännens antal så lågt som
möjligt. I öfrigt torde anledningar icke saknas att betrakta Styrelsen såsom
en öfvergångsinstitution, hvarigenom möjliggöras och underlättas de ytterligare
förenklingar och reformer inom ifrågavarande förvaltningsområde, Indika tillvaron
af ett fast organiseradt Collegium och dettas kompetens att behandla
dithörande frågor, icke skulle med lika lätthet medgifvit.
Beträffande ärendenas fördelning emellan de tre föreslagna byråerne inom
Styrelsen, hafva skiljaktiga åsigter inom Komiterade gjort sig gällande. Komiténs
ordförande och fyra af dess ledamöter hafva förenat sig om det förslag i
berörda afseende, hvithet återfinnes ä sidan 57 af det tryckta betänkandet.
Den femte ledamoten i komité!! har uti en vid betänkandet fogad reservation
(Bil. Bit. B sidorna 88—90) framställt ett särskild! förslag, i väsendtlig mån
afvikande från det af Komikus flertal afgifna. Äfven Commerce-Collegium har,
på sätt ofvan förmälts, gjort åtskilliga erinringar och anmärkningar vid det förslag,
Komiténs flertal afgifvit. Ehuru jag för min del är mest benägen att omfatta
detta senare, torde jag likväl nu icke behöfva eller höra vidare uppehålla
mig vid detta ämne. Eders Kong!. Maj:t lärer nemligen icke vilja rörande
göromålens fördelning emellan Styrelsens särskilda byråer meddela detaljerade
bestämmelser annorledes än i den nådiga Instruktion, hvilken kan komma att
för Styrelsen utfärdas. Äfven i donna torde, på sätt Komiterade ansett, fördelningen
icke hora definitivt och ovilkorligen bestämmas, utan Styrelsens Chef
erhålla nådigt bemyndigande att efter sig företeende omständigheter ändra för
-
Kong1, Majils Nåd. Proposition No 31.
31
delningen eller, der föreskrift saknas, bestämma hvilken af byråcheferne skall
verkställa beredning och föredragning.
Vidkommande derefter den af Commerce-!kollegium ifrågasätta lämpligheten
deraf, att utarbetandet af statistiska årsredogörelser för in- och utrikes handeln
och sjöfarten, bergshandtering^! samt fabrikerna och manufakturerna, hvilket
åliggande hittills varit åt Oommerce-Collegium uppdraget, skulle, enligt Komiterades
förslag, jemväl komma att öfvertagas af den nya Styrelsen; så, enär
berörda statistiska arbetens skiljande från Styrelser! skulle, på sätt utförligt
visats uti det af eu komitéledamot särskild! afgifna, af Komiterade åberopade
och vid betänkandet fogade yttrande (Bil. Bit. A sidorna 71—87), innebära
eu väsendtlig rubbning i den för officiella statistikens bearbetning fastställda
plan samt medföra ej mindre svårigheter i afseende å införskaffandet af nödiga
primäruppgifter och dessas kontrollerande, än äfven ett försenadt offentliggörande
af de näringsstatistiska arbetena, torde hvad Oommerce-Collegium uti
förevarande afseende anfört desto mindre kunna föranleda till underkännande
af Komiterades ofvanberörda förslag, som näringsstatistikens bearbetande inom
Styrelsen måste bereda donna den säkraste och bästa utväg att gorå sig fullt
förtrogen med näringslifvets utveckling, sådan donna afspegla sig i en fortsatt
följd af statistiska data.
Lika med Commerce-! kollegium anser jag deremot högligen önskvärd!, att
de tjensteman inom Styrelsen, Indika skulle komma att under Generaldirektören
och vederbörande byråchefer bearbeta den officiella näringsstatistiken, iinge åt
dessa arbeten egna sin, så vidt möjligt är, odelade tid. För vinnande af detta
ändamål mä det tillåtas mig att förorda eu från Komiterades förslag något afvikande
anordning i afseende ä räkenskapsföringen inom Styrelsen. Berörda
förslag (se sidan 60 i betänkande!) går derpå ut, att, enär jemväl i det nya
embetsverk!)! räkenskap måste föras öfver utbetalningar för sjömäns hemförskaffande
in. in. och öfver expens-, kollekt- och botes-, manufaktur-, Eskilstuna
fristads-, tull- och beslags- jemte armbössemedel, samt anteckningar måste göras
om arfsmedel efter utrikes aflidna svenska undersåtar och om sjömansinvisningar,
dessa bestyr, hvilka nu tillkomma Commerce-!Jollegii Kammarkontor, borde
jemte arbetet med de statistiska redogörelserna öfvertagas af det likartade
kontor i Styrelsen, som äfven framgent blefve behöflig!. Frågan galler således,
att befria sistberörda kontors personal från afl räkenskapsföring och medelförvaltning,
på det samma personal må ostörd af dylika bestyr kunna uteslutande
egna sig åt de statistiska arbetena, dervid biträdd af extraordinarie tjensteman
eller af personer, hvilka kunna åtaga sig att ä kontoret uträtta förefallande
tim- eller annat betingsarbete.
Om, såsom jag, enligt hvad ofvan förmälts, anser lämplig!, den OommerceCollegium
för närvarande tillkommande befattning att hafva inseende öfver Sjö
-
I
32
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
mansimson, icke kommer att öfvergå å den nya Styrelsen utan på Förvaltningen
af Sjöärendena, får Styrelsen ingå bestyr med emottagande och fördelning
emellan Sjömanshusen af de för dessas rakning ingående kollekt- samt vitesoch
bötesmedel. Förvaltningen af manufaktur-, tull- och konfiskations- samt
Eskilstuna fri sta ds medel jemte anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,
för hvilka samtliga medel redovisning af Commeree-Collegium i
en räkenskap afgifves, synes mig kunna öfvertagas af Statskontoret, som på
grund af nådiga anvisningar å berörda medel skulle ega att omedelbart till
vederbörande emot qvitto utbetala anvisade belopp. Detsamma torde och gälla
om det på grund af 1873 års Riksdags beslut anvisade anslag 6,000 Kronor
till reseunderstöd åt lämpliga personer, som önska att i främmande länder förvärfva
sig ökad insigt och skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer. Då
Komiterade icke föreslagit sådan öfverflyttning till Statskontoret af ifrågavarande
medelförvaltning, som jag nu ifrågasatt, har Statskontoret saknat anledning att
i det infordrade underdåniga utlåtandet yttra sig i berörda afseende; men jag
tviflar icke, att bemälda embetsverk, efter förnyad nådig remiss, skall finna
det af mig framställda förslag verkställbar!. Vid det förhållande, att registratorerne
i Statsdepartementen förvalta hvar i det departement, der han är anställd,
de för departementet afsedda expensmedel, kan jag för min del icke
finna hinder derför, att registrator!! i den nya Styrelsen bokför och förvaltar
Styrelsens expensmedel och anslag till extra ordinarie tjensteman och skrifbiträden
in. m. Likaledes torde han kunna öfvertaga ej mindre förvaltningen
af de s. k. armbössemedlen (se sidan 43 af betänkandet) äfvensom de till godtgörande
af svenska konsulers utgifter för svenskt sjöfolks hemförskaffande och
understöd åt nödställde svenske undersåtar anslagna medel än äfven bestyret
med de så kallade sjömansinvisningarne. Men då genom dessa anordningar,
hvilka skulle befria tjenstemännen i Styrelsens statistiska kontor från ail medelförvaltning
och räkenskapsföring, registratorns tid blefve ganska mycket upptagen,
och lian derjemte enligt Komiterades förslag, hvithet jag biträder, skulle
ansvara för förande af förutom förmälda tre vigt i ga dunder och liggare, nemligen
patent- och fribrefsdiarierne samt fribrefsliggaren, kan jag icke annat än lika
med Commeree-Collegium förorda, att någon af Styrelsens extra ordinarie tjensteman
i egenskap af amanuens anställes å registratorskontoret för att mot nöjaktigt
arfvode biträda registrator!! vid skötandet af förekommande göromål.
I händelse den nya Styrelsen kommer till stånd, torde det af Komiterade
föreslagna arbetssätt med de modifikationer deri, jag förordat, kunna i nåder
föreskrifvas till efterföljd intill dess, uppå förslag af Styrelsen, nådig Instruktion
för densamma hinner utfärdas.
Beträffande härefter aflöningsstat för Styrelsen, så slutar den af Ko mi terade
föreslagna stat (sidan 63 af betänkandet) å en summa af 67,900 Kronor.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition ''''N:o 31.
33
Denna summa understiger med 21,330 Kronor det sammanräknade belopp
89,230 Kronor, hvartill för innevarande år kostnaderna för Commerce-Collegium,
inberäknade de för samma år beviljade dyrtidstillägg, skulle uppgå, i
händelse presidentsbeställningen i kollegium vore tillsatt och den för samma
beställning anvisade lön 9,000 Kronor utginge. Berörde kostnader bestridas
dels med statsmedel, dels med handels- och sjöfartsfond»;^ samt manufakturförlagslånefondens
tillgångar och dels med manufakturmedlen. Den genom Commerce-Collegii
indragning och inrättande, i dess ställe, af den nya Styrelsen
vanna besparing skulle således komma att uppgå till 21,330 Kronor, om nemligen
härvid icke tagas i beräkning de öfvergående utgifter, hvilka genom uppförande
å indragningsstat af de embets- och tjensteman i Commerce-Collegium,
hvilka dertill äro berättigade, skulle till en början drabba det allmänna. På
sätt Komiterade antagit, måste nemligen de embets- och tjensteman anses berättigade
att uppföras å indragningsstat, hvilka på grund af fullmakter tillträdt
sina befattningar i Collegium före den 5 Juli 1867, då (kollegium, med anledning
af Riksdagens derom framställda begäran, genom nådigt bref anbefalldes
att, intill dess annorlunda i nåder beslötes, endast på förordnande och tillsvidare
tillsätta de tjenstår och befattningar i Collegium, som under liden kunde
varda lediga. Ett sådant förhållande egen rum med de af Komiterade å 63:e
sidan af betänkandet uppräknade embets- och tjensteman. De bland dessa,
hvilka icke varda anställda i den nya Styrelsen, skulle uppföras, i den mån
deras löner af statsmedel utgå, å allmänna indragningsstaten, och i den mån
samma löner bekostas af handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden
å nämnda fonders stat. Löner och arfvode!! af sistnämnda slag utgöra
ett sammanräknad! belopp af 21,200 Kronor.
Härefter torde det tillåtas mig att yttra min åsigt om den aflöningsstat,
som bör för den nya styrelsen fastställas.
Lika med Komiterade anser jag, att åt Generaldirektören och chefen bör
anvisas ett aflöningsbelopp åt 10,000 Kronor om året. lian kommer under
den första tiden af sin embetsutöfning att blifva träget sysselsatt icke allenast
med de vanliga löpande göromålen, hvilka äro af mycket olikartad beskaffenhet,
utan äfven med utarbetande af förslag till instruktion för styrelsen och till
andra bestämmelser, hvilka afse organisationen.
Beträffande deremot lönerna för byråcheferna anser jag, i olikhet med
Komiterade, beloppet af sådan lön icke böra tillsvidare sättas högre än den, som
anvisats byråchef i Stats-Departement, eller 5,500 Kronor; dock att, om någon
åt Commerce-Collegii nu varande ledamöter varder anstalt! såsom byråchef i
den nya styrelsen, aflöningsbeloppet för sådan byråchef icke må understiga
de löneförmåner, han såsom Commerceråd under innevarande år, med inbegrepp
af dyrtidstillägget, åtnjuter eller högst 6,000 Kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 14 Haft.
5
34
Kong}. Naj:t,s Nåd. Proposition N:o 51.
De tre byråsekreterarne och registrator^ synas mig böra, såsom sine vederlikar
i Stats-Departementen, undfå hvardera en lön af 4,200 Kronor.
f^Ett lika lönebelopp torde böra tillerkännas en hvar af de tvenne utaf mig
föreslagne tjensteman i styrelsens statistiska kontor. Desse kunde benämnas
Aktuarie!’.
Lika med Komiterade anser jag det icke vara behöflig! att i den nya
styrelsen anställa advokatfiskal, utan endast att anvisa erforderligt arfvode åt
ett juridiskt biträde. Komiterade hafva föreslagit detta belopp till 2,000
Kronor; men, med afseende derå, att antalet af de åtal, Indika CommerceCollegii
advokatfiskal vackt, utgjort allenast 9 år 1864, 9 år 1865, 15 år
1866, 19 år 1867, 18 år 1868, 18 år 1869, 17 år 1870, 19 år 1871 och
8 år 1872 eller i medeltal ungefärligen 15; att, enligt hvad antagas får, dessa
åtal öfverlemnats till utförande af vederbörande allmänna åklagare i orterna
och således egentligen icke kraft annan åtgärd från advokatfiskal^^ sida, än
aktionsordres och öfver vakande af målens behandling och fullföljd; att de
många åtal, uppgående till 177, Indika under år 1873 blifvit af advokatfiskalen
väckta, föranledts deraf, att sistnämnda år kommit till CommerceCollegii
kännedom ett stort antal fall af försummelse att ställa sig till efterrättelse
vissa nya föreskrifter i sjömanshusreglementet den 4 Mars 1870;
samt slutligen att den nya styrelsen icke skulle hafva inseende öfver sjömanshusen
och således icke vidare komma att beifra öfverträdelse!’ af det för desamma
gällande reglemente, håller jag före, att arfvode! åt styrelsens juridiska
biträde icke behöfver bestämmas högre, än det Komiterade för styrelsens tekniska
biträde föreslagit eller 1,000 Kronor.
Anslaget till extraordinarie tjensteman, skrifbiträden, expenser m. m., af
Komiterade föreslaget till 8,000 Kronor, torde deremot, med afseende å registrator^
behof af ständigt biträde utaf eu amanuens, böra förhöjas till 9,400
Kronor.
Den aflöningsstat för styrelse!!, hvilken jag ansett mig böra föreslå, skulle
således få följande utseende:
Lön till en Generaldirektör och chef.......................................
Löner till tre byråchefer, ä 5,500 Kronor åt hvarje, tillsammans
..............................................................................
Löner till tre byråsekreterare, ä 4,200 Kronor åt hvarje,
tillsammans ........................................................................
Lön till eu arkivarie och registrator.......................................
Löner till två statistiska aktuarie!-, ä 4,200 Kronor åt
hvarje, tillsammans...........................................................
Kronor 10,000: —
» 16,500: —
» 12,600: —
» 4,200: —
» 8,400: —
Transport Kronor 51,700: -—
Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 31.
35
Transport
Arfvode till ett juridiskt biträde.............................................
Dito » » tekniskt » .............................................
Anslag till extraordinarie tjensteman, skrifbiträden in. in.
Lön till en vaktmästare ............................................................
Löner till två vaktmästare, ä 600 Kronor åt hvarje, tillsammans
..............................................................................
Kronor 51,700: —
» 1,000: —
» 1,000: —
» 9,400: —
» 700: —
» 1,200: —
Summa Kronor 65,000: —
hvilken aflöningsstat torde vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande.
Anslagen till Commerce-Collegium och bergsstaten i orterna äro sedan
gammalt i Riksstaten sammanförda till eu gemensam summa. Uti den af Riksdagen
för innevarande år utfärdade riksstat är under anslagstiteln: »Commerce
Gollegium» nämnda summa utfärd till 78,500 Kronor, hvaraf på sjelfva (kollegium
belöpa 49,000 Kronor och på bergsstaten 29,500 Kronor. Omförmälda
49,000 Kronor kunde, i händelse af Gommerce-Collegii indragning, påräknas
för bestridande af en del utaf de för upprätthållande af den nya styrelsen
nödiga kostnader. Derutöfver erfordras ytterligare 16,000 Kronor. För betäckande
till större delen af sistnämnda belopp skulle kunna afses de af Eders
Kongl. Maj:t uti Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof
redan hos Riksdagen på extra stat för år 1876 äskade dyrtidstillägg åt
Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel aflönade em bets- och
tjensteman eller 10,040 Kronor. Återstoden 5,960 Kronor kunde hos Riksdagen
äskas till anvisande på extra stat för 1876. I sammanhang dermed
lärer det finnas nödigt föreslå Riksdagen att fördela nu varande anslagstiteln
»Commerce-Collegium» i tvänne titlar, nemligen »Styrelsen för handeln och näringarne''o
och »Bergsstaten» samt uppföra under den förra 49,000 Kronor och
under den senare 29,500 Kronor.
Slutligen återstår att yttra min mening om det af Komiterade framställda
förslag, att den nya Styrelsen måtte på det af Komiterade antydda eller annat
lämpligt sätt bringas till vexelverkan med näringarnes läkare. Detta förslag
har framställts med afseende å den anmärkning, som enligt Komiterades åsigt
kan göras mot Commerce-Collegii nu varande organisation, nemligen att Collegium
har en alltför afskild ställning i förhållande till idkande af de näringar,
för hvilkas bästa det har att verka. I detta afseende yttra Komiterade följande:
»Ej sällan handläggas i Gollegium frågor, hvilkas råtta bedömande kräfver
praktisk erfarenhet uti industriel verksamhet. Det kan nemligen blifva fråga
om lagstiftning, hvaraf flera eller färre industrigrenars hela val eller ve kan
bero, t. ex. om, för utestängande från riket af smittosamma sjukdomar, förbud
skall utfärdas mot import af sådana råvaror, som inom landet fabriksmessigt
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
förädlas eller om vissa, för industrien hinderliga, vilkor skola bestämmas för
sådan import. I dylika fall är det icke på något sätt sörj dt för, att (kollegium
kan erhålla råd och upplysningar af erfarne fackmän, utan är (kollegium hänvisadt
till utvägen att genom någon af dess ledamöter gorå förfrågningar hos
den ene eller andre affärsmannen eller industriidkare^ och värdet af upplysningar,
som sålunda vinnas, kan vara tvifvelaktigt. Att här linnés eu brist att
afhjelpa torde vara uppenbart.»
För Commerce-Collegii underdåniga yttrande, särskilt med afseende å
Komiterades ifrågavarande förslag, har jag här ofvan redogjort. Visserligen
finnas redan i vårt land åtskilliga på gällande lagstiftning grundade associationer
och nämnder, Indika, bestående till större eller mindre del af yrkesidkare,
kunna anses lämpliga att i händelse af behof afgifva yttrande till ledning vid
Statsmyndigheternas behandling af lagstiftnings- eller andra frågor, som röra
handeln, sjöfarten, bergshandtering^ och andra näringar. En sådan association
är, i afseende å jernhandteringen och hvad dermed eger sammanhang, BruksSocieteten
och dess Fullmäktige i Jernkontor et. Vidare finnas i vissa städer
Handels- och Sjöfartsnämnder. Kongl. Maj:ts nådiga Mäklareordning den 25
Oktober 1872 innehåller nemligen, att i likhet med hvad för Stockholm genom
nådiga Instruktionen för nämnda städs Handels- och Sjöfartsnämnd den 24
September 1867 är vordet stadgadt, skola jemväl uti öfriga städer, hvarest
vederbörligen förordnade mäklare finnas, Stadsfullmäktige tillsätta en särskild
nämnd, kallad Handels- och Sjöfartsnämnd. Likaledes är genom Kongl. Maj:ts
nådiga Skeppsklarerareordning den 8 Maj 1874 stadgadt, att, om i stad, hvarest
vederbörligen förord nåd Skeppsklarerare finnes, Handels- och Sjöfartsnämnd icke
på grund af åberopade stadgande i mäklareordningen är tillsatt, det åligger
Stadsfullmäktige eller, i saknad af sådane, allmän rådstuga, att utse en dylik
nämnd. läkare af fabrikör, manufakturer och handtverkerier med flera förädlingsnäringar
hafva deremot icke någon genom lagstiftningen påkallad sammanhållning
af den beskaffenhet, som i fråga om idkande af jordbruket och dit
hänförliga näringar åstadkommits genom inrättande i rikets samtliga län af
landthushållningssällskapen, hvilka hafva en medelpunkt i Landtbruks-Akademien
och dess Förvaltningskomité. Det torde också förtjena att tagas i öfvervägande,
huruvida icke för lagstiftningen lämpligen kunde ställas den uppgiften, att äfven
till förmån för de industriella yrkena och deras läkare i rikets samtliga län
skapa dylika associationer af mera officiel karakter än de på flera orter redan
bestående slöjdföreningarna. Men äfven om sådana associationer skulle komma
till stånd vore enligt min tanke den af Komiterade antydda brist icke afhjelpt.
Frågan gäller nemligen att tillvägabringa en organisk och ständig förbindelse
mellan det embetsverk, som skall tillgodose näringarnas intressen och näringarnas
läkare. Så val Komiterade som Commerce-Collegium hafva föreslagit
37
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.
åtskilliga åtgärder, livilka skulle leda till uppnående af nämnda ändamål. För
närvarande och innan sig visat, huruvida den nya Styrelsen kommer till stånd,
torde det vara för tidigt att ingå i närmare pröfning af lämpligheten af den
ena eller andra åtgärden. 1 ärendets nu varande skick synes mig endast
kunna ifrågakomma att erkänna riktigheten af Komiterades tanke och behofvet
att, i den mån sådant låter sig gorå, förverkliga densamma. Åsigten har redan
förut sökt i vårt land gorå sig gällande, På sätt Komiterade förmält föreslog
den af Kongl. Maj:t den 2 Februari 1819 tillsätta Komité, att Statssekreterare
för handeln och finanserna, till vinnande af de underrättelser och upplysningar,
livilka han funne nödiga för beredande af de förslag och vidtagande af de åtgärder,
hvilka till handelns och slöjdernas lifvande kunde bidraga, skulle ega
utse en konselj af erfarne handlande och slöjdidkare samt andra kunniga män,
dock med skyldighet att underställa valet af ledamöterna Konungens pröfning.
Lika med Komiterade tror jag detta förslag, hvilken, då det framställdes, icke
vann någon anklang och ej heller sedermera förr än nu åter upptagits, i sig
innebära en tanke, som torde kunna utvecklas till en för landets näringar gagnelig
institution, .lag tror detta så mycket hellre, som vunnen erfarenhet i ett
främmande land gifven stöd åt Komiterades och min åsigt. [ Wurtemberg
finnes nemligen en statsinstitution, kallad Centralstelle tur Gevverbe lind Handel,
hvars uppgifter nära sammanfalla med dem, som enligt Komiterades förslag
skulle blifva den nya Styrelsens, och hvilken institution är sammansatt af både
administrativa embetsmål! och näringsidkare, såsom bisittare.
Enligt de för bemälda Statsmyndighet den 26 September 1856 förnyade
organiska bestämmelser skall den bestå af en Föreståndare eller President med
den befogenhet och de skyldigheter, som tillkomma en Collegial-Direktör, administrativa
embetsmål! och yrkesidkande bisittare. Derjemte finnas anställda en
eller flera tekniska lärare. Embetsmännen och lärare utnämnas af Konungen.
Bisittare, hvilka icke undfå arfvode för sin befattning, väljas på fyra år af
handelskamrarne i landet och valet bekräftas af inrikesministeriet. Deras antal
utgör minst 12, och är i hvarje fall dubbelt så stort, som antalet embetsman,
med frånräknande af de tekniska lärare. De af handelskamrarne välde bisittare
kunna erhålla eu förstärkning derigenom att embetsverket sjelf! tillkallar
flere bisittare, motsvarande fjerdedelen af det i lag fastställda antalet. Vid val
äro handelskamrarne icke inskränkta till sina egna ledamöter icke heller till
personer, som bo inom deras områden. Man har sörjt derför att handlande,
fabrikanter och smärre yrkesidkare, så vidt möjligt är, vid inväljandet blifva
lika representerade. Göromålen handläggas dels på byråer, dels af förvaltningsutskottet
och dels af embetsverket eller Gollegium i dess helhet. Förvaltningsutskottet
består af presidenten, embetsmännen och lärare samt för hvarje
särskild! fall tillkallade bisittare. Till Collegii behandling höra ärenden af
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
större vigt o:h isynnerhet sådana, som afse afgörande af principiella frågor
eller förfoganden, h vilka angå hela landet eller åtminstone en större krets af
intressen. Förvaltningsutskottet afgör mindre vigtiga ärenden, Indika dock erfordra
en kollegial rådplägning. År 1868 bestod omförmälda embetsverk af
presidenten, fem embetsman, en professor och 15 bisittare.
Det är bekant, att den industriella verksamheten i Wurtemberg natt en
hög grad af utveckling. Personer, Indika å ort och ställe tagit kännedom om
hithörande förhållanden i detta land, tillskrifva dess industriella blomstring de
anstalter, staten vidtagit till näringarnes främjande och utveckling, deribland
företrädesvis inrättningen af ofvanbeskrifna embetsverk, hvaraf de yrkesidkande
bisittare utgöra en vigtig och integrerande del. Verkningarne af institutionens
sammansättning både af embetsman och yrkesidkare skildras såsom särdeles
fördelaktiga. De verkliga eller skenbara motsatser, hvilka ofta ega rum mellan
de så kallade praktiska och byråkratiska åsigterna, sägas just till följd af
nämnda sammansättning icke uppträda så skarpt mot hvarandra, som förhållandet
skulle blifva, om dessa åsigter ensidigt frambures af hvardera sidans anhängare.
Erfarenheten säges vidare hafva gifvit vid handen, att vid de omedelbara
förhandlingarne mellan embetsmål! och yrkesidkare små differenser
lättare utjemna^ samt ett snabbare och bättre resultat vinnes, än om två
skilj da korporationer endast genom skriftvexling kom me i beröring med hvarandra.
Vid behandlingen af särskilda frågor bevakas det allmänna statsintresset
af embetsmännen och det särskilda intresset af de sakkunnige bisittare.
Med afseende å andragna förhållanden torde Eders Kongl. Näjd principielt
godkänna Komiterades ifrågavarande förslag, såsom utgånget från en riktig
tanke och antagligen ledande till eu sund utveckling af näringslifvet i vårt land.
Lika med Kona terade anser jag den rese- och traktamentsersättning, som kan
komma att för näringarnes ombud bestämmas, böra gäldas af handels- och
sjöfarts- samt manufaktur-förlagslånefonderna.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes medelst Nådig Proposition föreslå Riksdagen,
att Commerce-Collegium må vid slutet af innevarande år indragas;
att för öfvertagande af de Commerce-Collegium för närvarande åliggande
göromål, med undantag af dem, Indika, enligt redan verkstad och än vidare
skeende utredning, kunna öfverflyttas å andra redan befintliga embetsmyndigheter,
må inrättas ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen för handeln
och näringarne och bestående tillsvidare af eu Generaldirektör och Chef
med allena beslutanderätt samt tre föredragande och rådgifvande ledamöter,
kallade byråchefer, och berättigade att emot Chefens beslut sig reservera och,
då fråga är om afgifvande af underdåniga utlåtanden eller förslag till Kongl.
Maj:t, låta desamma af sina reservationer åtföljas;
39
Kong).. Majds Nåd. Proposition N:o 31.
att den nya Styrelsen, biträdd tillsvidare af tre byråsekreterare, en arkivarie
och registrator, två statistiska aktuaricr samt nödigt antal extraordinarie
tjensteman och skrifbiträden, äfvensom en juridisk ombudsman och en teknisk
rådgifvare, må vid ingången af nästkommande år 1876 tråda i verksamhet;
att den å sjette Hufvudtiteln förekommande anslagstiteln: »CommerceGollegium»,
under hvilken för närvarande äro uppförda och till en summa
sammanräknade dels anslaget till sjelfva Commerce-Collegium och dels anslaget
till bergsstaten, må i nästkommande års riksstat fördelas i bänne titlar nemligen:
-»Styrelsen för handeln och näringarm» och »Bergsstaten» samt under
den förra uppföras 49,000 Kronor och under den senare 29,500 Kronor;
att Riksdagen må för upprätthållande af nämnda Styrelse enligt specialstat,
som Kongl. Näjd egen tills vidare för hvarje år fastställa, till Kongl.
Maj ds disposition anvisa, utöfver nyss omförmälda 49,000 Kronor, ytterligare
på extra stat 16,000 Kronor, deri inbegripna det belopp af 10,040 Kronor,
som Kongl. Näjd uti Nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof äskat för att komma i tillfälle tilldela Commerce-Collegii ledamöter och
dess med statsmedel afton ad e embets- och tjensteman tillfällig löneförbättring
för år 1876, och hvithet belopp i händelse af Commerce-Collegii indragning
icke kommer att för först afsedda ändamålet erfordras; samt
att de med statsmedel aflönade ledamöter, embets- och tjensteman i Commerce-Collegium,
hvilka hafva ovilkorliga fullmagter å sina befattningar och
icke komma att i den nya styrelsen anställas, må berättigas att från allmänna
indragningsstaten uppbära de löner, som för befattningarne äro i faststäld
Innestå! upptagna; dock med vilkor, att, i händelse de efter förflyttning till
indragningsstaten varda befordrade till andra tjenstår med löner på rikets stat,
de skola vara pligtige att i allo frånträda lönerna på indragningsstaten, derest
dessa understiga eller äro lika med de nya lönerna, samt att å de förra vidkännas
motsvarande afdrag i den mån de öfverstiga berörda nya löner.
Vidare tillstyrker jag, att, under förutsättning af bifall till sådan Nådig
Proposition, Eders Kongl. Näjd, som torde anse den nya Styrelsen böra sättas
i vexelverkan med näringarnes kikare, täcktes förklara sig vilja framdeles efter
det styrelsen blifvit i ämnet hord, bestämma den ordning, hvari ombud för
näringarne och yrkesbildningen skola tråda i förbindelse med styrelsen och
deltaga i dess embetsverksamhet.
Stockholm i Februari månad 1875.
Axel Bergström.
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
I hvad föredragande Departementschefen sålunda tillstyrkt instämde Statsråden
Friherre von Otter, Friherre Åkerhielm, Loven, Weidenhielm, Friherre
Alströmer, Wennerberg och Berg.
Hans Exc. Herr Justitie-Statsministern yttrade: »På grund af hvad Chefen
för Civildepartementet anfört om obehöfligheten och i följd deraf olämpligheten
af nuvarande kollegiala handläggning af de till Commerce-Collegium hörande
ärenden, som efter Föredragandens förslag skulle till den nya Styrelsen för
handeln och näringarne öfverlemnas, tillstyrker äfven jag i underdånighet en
omorganisation af bemälde Collegium, biträdande dervid Föredragandens underdåniga
hemställan. Enär emellertid enligt denna hemställan formen och verkningskretsen
för det förvaltningsorgan, som i stället för Commerce-Collegium
erfordras, icke skulle för närvarande bestämmas annorledes än provisoriskt eller
tills vidare samt efter min förmening hvarje omorganisation inom statsförvaltningen
måste misslyckas, om den icke sker med iakttagande af maximen, att
Regeringen ej bör belastas med bestyr, från hvilka hon utan åsidosättande af
statens ändamål kan fritagas, anser jag mig höra i underdånighet anmäla att
mitt omförmälda tillstyrkande af hvad Föredraganden hemstält är beroende af
förutsättningen att vid den definitiva organisationen af det föreslagna nya styrelseverket
nyssnämnda, vid flere tillfällen under senare år tillämpade stats
maxim kommer att vidhållas.»
Häruti instämde Hans Exc. Herr Statsministern för utrikes ärendena.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad föredragande
Departementschefen tillstyrkt och hemställt och befallde,
att nådig proposition i ämnet, så tydande, som bilagan till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
In fideni
Paul Strandberg.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1875.