Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
1
KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
1 & iksdagen
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms Slott den 15 Januari 1875.
Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t, härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster.
För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:
Ordinarie inkomster:
Ränta .............................................................................................. Kronor 4,501,500: —
Tionde............................................................................................. » 1,618,300: —
Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.
Transport Kronor 6,119,800
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
Arrendemedel: Penningar................................. 106,800: -—
Spanmål 164,000 kub.f. ä
2: lo............................................. 344,400: —
Bergverkstionde ...........................................................................
Mantalspenningar ........................................................................
Bötesmedel ....................................................................................
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål 140,175 kubikfot
a 2: 10.......................................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................
Vakansafgifter af nyroterad jord..........................................
Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland..
Vakansafgifter af bergslag.....................................................
Trosspassevolansafgift ..............................................................
Båtsmansvakansafgift..................................................................
Kontrollstämpelmedel...............................................................
Fyr- och båkmedel.....................................................................
Telegrafmedel..............................................................................
J ernvägstrafikmedel....................................................................
Skogsmedel....................................................................................
Extra uppbörd.............................................................................
Säger 25,135,000.
Kronor 6,119,800: —
» 451,200: —
» 55,000: —
» 575,000: —
» 180,000: —
)> 294,367: so.
» 7,500: —
» 98,000: —
» 20,000: —
» 18,000: —
» 26,500: -
>> 60,000: —
» 15,000: -
» 800,000: -
» 1,180,000: —
» 14,000,000: —
» 1,000,000: —
>) 234,632: so.
Bevillning ar:
Tullmedel......................................................................
Postmedel.......................................................................
Stämpelpappersmedel...................................................
Bränvin stillverkningsafgift.......................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift.............................
Allmän bevillning för 1875.....................................
Säger 39,640,000.
» 19,500,000: —
» 3,400,000: -
» 1,880,000: —
» 12,000,000: -
» 60,000: —
» 2,800,000: —
Summa 64,775,000: —
Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden
för den 9 innevarande månad innehåller närmare upplysning,
föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:
l:o. Då enligt landsböckerna för år 1873 räntan uppgått till 4,491,002
Riksdaler, men detta belopp bör dels ökas med 15,000 Rdr eller hälften af
det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å räntan
kan antagas motsvara enligt en af 1871 års Riksdag verkställd beräkning,
dels ock minskas med 711 Rdr 61 öre, utgörande sammanlagda be
-
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1 om Statsverket 1875.
] oppet utaf räntor af åtskilliga landtstatsboställen, hvilka blifvit till statsverket
indragna och för dess räkning utarrenderade, och i arrendeafgiften
för hvilka räntan numera ingår; anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt
tal beräknas till 4,505,300 Kronor.
2:o. Då enligt 1873 års landsböcker inkomsttiteln tiotiden uppgått till
sammanlagdt 1,625,921 Riksdaler, torde samma inkomsttitel böra beräknas
i rundt tal till 1,625,900 Kronor;
3:o. Då arrendemedlen böra å ena sidan ökas med 15,589 Kronor 33
öre, utgörande dels den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade
utarrendering från midfastan 1874 uppkommit, dels ock arrendena
för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade, indragna
boställen, men å andra sidan minskas med dels den nedsättning i spanmålsarrenden
2,482 kubikfot 4 kannor, som uppkommit derigenom, att vid
hemmans och lägenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit
endast i penningar bestämd, dels ock det belopp 2,016 Kronor 25 öre, som
tillförene och intill 1873 års utgång af Sala bergslag erlagts såsom årligt
arrende för vissa till bergslaget upplåtna räntor; anser Kongl. Maj:t arrendemedlen
böra beräknas i rundt tal sålunda:
'' Penningar........................................................................................ Kronor 123,800: —
Spanmål 161,000 kub.fot å 2: 10............................................ » 338,100: —
Summa Kronor 461,900: —
4:o. Då den väsentligaste delen af bergverkstionden utgöres af koppar,
och tillverkningen deraf under flere af de senare åren visat sig vara i nedgående,
samt inkomsten af berörda skattetitel under år 1873 utgjorde
47,556 Riksdaler, finner Kongl. Maj:t nämnda skattetitel ej böra beräknas
till högre belopp än 47,500 Kronor.
5:o. Då mantalspenningar na under åren 1871—1873 varit i stigande
samt i medeltal uppgått till 579,551 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t denna
inkomsttitel böra beräknas till 580,000 Kronor.
6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1871—1873 uppgått i medeltal till
220,280 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t likväl, med afseende å denna inkomsttitels
föränderliga natur, densamma ej böra upptagas högre än till 200,000
Kronor.
7:o. Då kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål bör minskas med
516 kubikfot 6 kannor, utgörande den hästvakansafgift, hvilken förut utgjorts
af en rusthållare i Jönköpings län och tio rusthållare i Skaraborgs
län, hvilka vägrat att förnya sina vakanskontrakter, anser Kongl. Maj:t
nämnde inkomsttitel böra beräknas till allenast 139,658 kubikfot 4 kannor
spanmål eller i penningar efter 2 Kronor 10 öre kubikfoten 293,282 Kronor
64 öre.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
8:o. Då telegraf medlen kunna anses stiga med 5 procent årligen och
desamma under år 1874 uppgått till i rundt tal 1,210,000 Riksdaler, torde
de böra upptagas till 1,330,000 Kronor.
9:o. Då, i fråga om jernvägstrafikmedlen, trafiken mellan hufvudstaden
och landskapen deromkring, å ena, och landet söder om Nässjö, å andra
sidan, hvilken trafik hittills egt rum på en jernvägslinie, numera efter östra
stambanans öppnande kommer att delas på två linjer samt lokaltrafiken ä
dessa linier ännu pa någon tid ej torde kunna ersätta den minskning, som
sålunda på hvardera linien måste uppkomma, och härtill kommer att anledning
ej saknas för antagandet att den inkomst af ungefär 108,000 Riksdaler
för öppen banmil, som under år 1874 influtit, skall, till följd af en
lugnare utveckling af det industriela lifvet, under nästföljande år komma
att bibehållax sig vid nära nog samma belopp, anser Kongl. Maj:t nämnda
medel böra efter 135,9 banmil och 108,000 Kronor för milen beräknas till
14,600,000 Kronor.
10:o. Då de belopp, hvilka under år 1876 skola till Statsverket ingå
såsom afbetalningar å vattenaftappningslån, med 6,000 Kronor understiga
hvad i sådant afseende skall inflyta under är 1875, torde i följd häraf och
till vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie inkomsterna inkomsttiteln
extra uppbörd böra beräknas till 228,117 Kronor 36 öre.
ll:o. Enär tullmedlen utgjort i runda tal
år 1870.....................Riksdaler 15,805,000,
» 1871.................... » 19,119,000,
» 1872................... ,, 19,305,000,
*> 1873................... » 23,935,000,
» 1874..................... » 29,439,000,
och således i medeltal för berörda fem år 21,520,000 Riksdaler, anser Kongl.
Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra eg a rum, hvilken
beräkning dock, med afseende derå, att den höga tullinkomsten under år
1874 ,haft sin grund i tillfälliga förhållanden, ej torde böra sättas högre än
20,000,000 Kronor.
12m. Då, med fästadt afseende ä den ärliga tillökning i postmedlen,
som hittills egt rum, desamma för år 1876 kunna uppskattas till 3,850,000
Kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta lopp beräknas.
13:o. Då bränvinstilleerhiingsafgiften under de tre senare åren varit i
stigande, anser Kongl. Maj:t densamma böra beräknas till 13,000,000 Kronor.
Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering
uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1876
beräknade inkomster erhålla följande utseende:
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om |
Statsverket 1875. 5 |
Ordinarie inkomster |
|
Ränta ............................................................................... |
4,505,300: - |
Tionde............................................................................ |
1,625,900: |
Arrendemedel............................................................... |
461,900: |
Bergverkst ionde.......................................................... |
47,500: — |
Mantalspenningar...................................................... |
580,000: — |
Bötesmedel................................................................ |
200,000: — |
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål...... |
2 9 3,2 8 2 : 64. |
Tillfälliga rotevakansafgifter.................................... |
7,500: - |
Vakansafgifter af nyroterad jord ........................ |
98,000: — |
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i |
• |
Halland.................................................................. |
20,000: — |
Vakansafgifter af bergslag...................................... |
18,000: - |
Trosspassevolansafgift................................................ |
26,500: — |
Båtsmansvakansafgift ........................................... |
60,000: — |
Kontrollstämpelmedel.............................................. |
15,000: — |
Fyr- och båk-medel.................................................. |
800,000: — |
Telegrafmedel............................................................. |
1,330,000: — |
Jernvägstrafikmedel................................................... |
14,600,000: — |
Skogsmedel................................................................... |
1,000,000: - |
Extra uppbörd ........................................................... |
228,117:36. 25,917.000: |
Bevillningar:
Tullmedel....................................................................... 20,000,000: —
Postmedel ..................................................................... 3,850,000: —
Stämpelpappersmedel ............................................. 1,880,000: —
Bränvinstillverkningsafgift....................................... 13,000,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................... 60,000: — 38,790,000:_
Hvartill kommer Allmän bevillning för år 1876 ........................ 2,800,000: —
Summa Kronor 67,507,000: —
Och då riksstaten för innevarande år upptager
i Ordinarie Inkomster ............................. Kronor 25,135,000: —
och i Bevillningar....................................... » 39,640,000: —
eller tillsammans 64,775,000: —
så utvisa altså de nu för 1876 beräknade summorna en
tillökning af................................................................................................ 2,732,000: —
deraf 782,000 Kronor belöpa på de ordinarie inkomsteima och 1,950,000
Kronor på bevillningarna.
6
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Då Kongl. Maj:t nu öfvergär till en framställning af de Utgifter, som
under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, vill Kongl. Maj:t till en
början meddela att, då de jemlikt Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871
af länsstyrelserna afgifna förteckningar öfver ränte- och tiondeanslag, som
på grund af Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 blifvit till statsverket
indragna, ännu icke i kammarkollegium undergått fullständig granskning,
så att det blifvit möjligt med noggrannhet bestämma å ena sidan beloppet
af ännu qvarstående indelningar, och ,å andra sidan beloppet af de indelningar,
som blifvit indragna och böra vederbörande indelningshafvare ersättas.
så kan ett särskiljande mellan dessa båda delar af de förra indelta
anslagen, hvartill för öfrigt, enligt hvad bilagda protokoll öfver Finansärenden
den 9 innevarande Januari närmare utvisar, äfven andra förberedande åtgärder
erfordras, ännu icke för nu ifrågavarande statsregleringsperiod lämpligen
ega rum; Och som vid sådant förhållande icke heller det af Riksdagen uti
underdånig skrifvelse den 15 Maj nästlidna år i sammanhang med framställning
om uteslutande ur riksstaten af den oindelta spanmålskolumnen gjorda
förslag att de oindelta spanmålsanslag, som icke kunde mot bestämda penningeanslag
utbytas, skulle sammanföras med nyssnämnde ersättningar för
indragna indelningar, lärer för närvarande böra till någon åtgärd föranleda,
så torde såväl de indelta ränte- och tiondeanslagen jemte anslagen till ersättande
af indragna dylika anslag, som ock de oindelta spanmålsanslagen,
de sistnämnda dock med undantag af dem, som varit, anvisade såsom brödspanmål
åt manskapet vid värfvade arméen äfvensom till Militieboställskassan,
Vadstena Krigsmanshuskassan och Invalidhusfonden, rörande hvilka
särskilda förslag komma att under Fjerde och Nionde Hufvudtitlarne framställas,
fortfarande tillsvidare böra få bibehålla samma form och egenskap,
som de i riksstaten för 1875 hafva.
Första Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Kongl. Hof- och Slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager
för Kongl. Hofstaten.................................................................... Kronor 1,142,900.
» Kongl. Slottsstaten .............................................................. » 123,100.
tillsammans Kronor 1,266,000.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
7
Andra Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Justitiedepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för detta departement:
Penningar ....................................... Kronor 3,340,168: 46.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag
............................................................................. » 231: 54.
Summa Kronor 3,340,400: —
I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver
Justitiedepartementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å
regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar, nemligen beträffande
l:o.
Svea Hofrätt underlydande Justitiestat:
att för genomförande af förändrad reglering af Öster-Dalarnes domsaga
anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500 Kronor.
2:o. Anslaget till fångars värd och underhäll:
att, hvad angår den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag och
omfattar aflöningarne till fångvårdsstyrelsen och visse vid fångvårdsinrättningarne
anstälde tjensteman och betjente, Riksdagen måtte för tillämpning
af den utaf Kongl. Maj:t godkända aflöningsstaten för bemälde tjensteman
och betjente, under enahanda vilkor och förbehåll som för tillämpning af
innevarande års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande
år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget med 10,900
Kronor; samt
att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som i innevarande
års stat är upptaget till 1,400,000 Kronor, höjes till 1,500,000 Kronor.
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar utgöra
således.......................................................................................... Kronor 115,400: —
Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma.
.............................................................................. Kronor 3,340,400: —
kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings
period
att utgöra...................................................................... Kronor 3,455,800: —
hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och
ersättning för indragna räntor, utgöra 1,717,280 Kronor 75 öre.
8
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Vidare äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1876 måtte
under denna hufvudtitel beviljas:
a) För fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för
Justitiestatsexpeditionen ................................................... Kronor 6,800: —
till dyrtidstillägg för
Justitiekanslersexpeditionen.............................................. » 2,500: —
Justitierevisionsexpeditionen............................................ » 22,420. —
Svea Hofrätt............................................................ » 60,500: —
Göta Hofrätt ........................................................................ » 30,600: —
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ........................... » 14,180: —
Krigshofrätten....................................................................... » 2,209: so.
Fångvårdsstyrelsen............................................................... » 8,460: —
b) För Nya Lagberedningen ................................................... » 40,000: —
c) För fortsättningen af fängelsebyggnaden
å Långholmen .................................... 175,000: —
» fullbordan af fängelsebyggnaden i
Malmö ................................................... 110,000: — » 285,000: —
d) För fortsättningen af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 50,000: —
e) För anordnandet vid vissa länsfängelser af bostäder
åt der anstälde vaktmästare in. m...................... » 20,400: —
Hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen, med
antagande såväl af Sundsvalls stads anbud af tomtplats
inom staden för en fängelsebyggnad, som ock af andra utaf
staden utfästa, i bilagda Statsrådsprotokoll öfver Justitiedepartementsärenden
omförmälda vilkor, måtte till uppförande
å nämnde tomtplats af ett nytt kronoliäkte,
afsedt jemväl till stadshäkte, med 53 celler och derjemte
nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m. bevilja 174,000
Kronor samt deraf till en början för 1876 anvisa ett
belopp af..................................................................................... » 40,000: —
Summa extra anslag Kronor 553,069: so.
Tredje Hufyudtiteln.
De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade sum
O
Q
mor utgöra:
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
I. För diplomatiska utgifter.
Departementschefen, Statsministern för utrikes ärendena Kronor 24,000: —
Departementets expedition..................................................... » 2.8,565: —
Ministerstaten................................................................................ » 340,200: —
Militär-attachéer ...................................................................... » 7,000: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... » 43,600: —
Summa Kronor 443,365: —
II. För Konsulsstaten.
Departementets expedition........................................................ Kronor 7,000: —
Konsuiernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... » 144,000: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... »_9^000: —
Summa Kronor 160,000: —
samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska
kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma
är uppförd med 609,365 Kronor.
På grund af hvad uti statsrådsprotokollen för den 18 December 1874
samt den 8 Januari 1875 blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslå:
att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas, att, emot nu gällande
redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod
utgå, nemligen:
I. Diplomatiska utgifter.
Statsministern för utrikes ärendena .................... |
.................. Kronor 24,000: — |
Departementets expedition .................................... |
................. » 28,565: — |
Ministerstaten .............................................................. |
.................. » 340,900: — |
Militär-attachéer ...................................................... |
.................. >» 8,400: — |
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... |
................. » 41,500: — |
■ |
Summa Kronor 443,365: — |
II. Konsulsstaten.
Departementets expedition ................................................... Kronor 7,000: —
Konsuiernes aflöning, exspektanslöner och pensioner . » 143,500: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... » 9,500: —
Summa Kronor 160,000: —
samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska
kyiLan i London Kronor 6,000.
Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. 1:a Afd.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver i följd häraf
609,365 Kronor, eller samma belopp, som finnes uppfördt i nu gällande
riksstat.
Fjerde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnes enligt nu gällande riksstat till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar.............................................................................. Kronor 9,049,584: 76.
indelt ränta och ersättning för indelta räntor ............ » 2,096,996: ll.
indelt tionde och ersättning för indelta tiondeanslag » 264,507: 39.
oindelt spanmål, 142,529 kubikfot 4 kannor å 2 Kronor
10 öre kubikfoten..................................................... » 299,311: n.
Tillsammans Kronor 11,710,400: —
I afseende dels å föreslagen lönereglering för artnéen, dels ock å 4:de
hufvudtitelns anslag i öfrigt, till årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda
utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad
förda protokoll öfver landtförsvarsärenden, och med hänvisning till detsamma
till Riksdagen afgifva följande förslag.
Hvad först beträffar löneregleringen och dermed förbundna frågor,
föreslår Kongl. Maj:t:
att den lönereglering för generalitetet, generalstaben, indelta och värfvade
arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framstäld i de memorialet
angående löneregleringen bifogade förslagsstater, gillas och antages,
samt att dervid måtte få stadgas,
att arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu
stadgade ackordsräntor;
att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fall till officerare
af indelta arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;
att medlemmarne af generalitetet må för sina tjensteresor till möten
och mönstringar åtnjuta reseersättning — men ej traktamente -— till det
belopp, gällande resereglemente föreskrifver;
att passevolansen mellan kronan och kompani- och sqvadronscheferna
vid värfvade arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska
förvaltningen vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans
räkning af en under arméförvaltningens öfverinsende ställd förvaltningsdirektion
efter föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelas;
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
att Vermlands Fältjägareregemente skall förbytas till en corps på 500
man och, med bibehållande af befälspersonalen i öfrigt oförändrad, regementschefs-
och l:ste majors-befattningarne indragas och i stället derför
uppföras aflöning till en corpschef;
att vid Svea Lifgarde och Andra Lifgardet skall, utöfver nuvarande
officerspersonal, anställas ännu en 2:dre kapten vid hvartdera;
att officersantalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två
2:dre kaptener, samt vid Lifgardet till häst och Husarregementet Konung
Carl XV med en 2:dre ryttmästare vid hvartdera;
att vid gardesregementena till fot underbefälet å hvarje kompani skall
ökas med två distinktionskorporaler och två korporaler, med de aflöningsförmåner,
som äro dylikt underbefäl tillerkända;
att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och
nuvarande aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af
dem bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda
annorlunda ordnad;
att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal förslagsstaterna
upptaga, samt att nuvarande sqvadronshästläkare må komma i
åtnjutande af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång
med sådana ersättas;
att vid fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare med tjenstgöringsskyldighet
vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperna;
samt att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre artilleriregementena
anställas;
att regements-intendents-befattningar skola vid de regementen och corpser,
för hvilka sådana blifvit i förslagsstaterna uppförde, i mån af behof
inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes
afgång;
att vid Vermlands Fältjägareregemente auditören skall vara skyldigförrätta
regementsskrifvaregöromålen utan särskild ersättning;
att regementsskrifvaretjensterna indragas efter 1876 års ingång, der
sådant pröfvas kunna ske;
att regementsskrifvare, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade arméen
bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att åtnjuta
dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af
dessa förmåner under de fem åren 1871— 75, dels ock, såsom ersättning för
mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med
uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen
för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort;
att mönsterskrifvaretjensterna indragas, så snart sådant utan hinder af
.erhållna fullmakter kan ske:
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
att löntagare vid värfvade arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmagt,
skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida
han sjelf ej önskar att på ny stat öfvergå;
att vid indelta arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen,
hvilka å sina befattningar innehafva fullmagt af äldre datum än den 8 April
1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att, med bibehållande af
boställen, der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning,
motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875
uppgått;
att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning
vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen
tilläfventyrs utgående ackordsränta;
att de af underbefälet vid indelta arméen, som innehafva bostadsboställe,
må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnda efter den 8 April 1862, ega
att, der så önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med
skyldighet att mottaga lösen för fardagsår samt under tiden intill 1880 års
slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner, beräknade på sätt för löntagare,
utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget;
samt att den löntagare vid krigsmagten till lands, hvilken å ny lönestat
ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjenstgöringsskyldighet
och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret
kan göra erforderliga.
Dessutom föreslår Kongl. Maj:t:
att för löneregleringens genomförande vid generalitetet, generalstaben,
värfwide arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras
de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;
att, mot det att indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, med
undantag af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas
till statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med
förslagsstaterna, varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att då
ett sådant öfverlemnande af sistnämnde armés nuvarande lönetillgångar icke
kan ega rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härå å extra stat
uppföres ett förslagsanslag af 700,000 Kronor för löneregleringens tillämpning
under år 1876 samt att arméförvaltningen skall ega att af statskontoret
under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta arméen utbekomma
nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa
hunnit inflyta;
att de af arméens boställen, som innan de indelta lönetillgångarna öfverlemnats
till statsverket blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner
utarrenderas på tjugo år; med iakttagande dervid att de vid boställena
befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerna inlösta
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1815.
och öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k.
öfverloppshus, derför jemlikt synerätts beslut afträdaren eger tillgodonjuta
ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;
att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med 1876 öfvertagas
af statsverket;
att för dessa förbindelsers fullgörande ställes till Kongl. Maj:ts disposition
under år 1876 .......................................................................... 185,000 Kronor.
Vidkommande derefter regleringen af de särskilda ordinarie anslagen
förekommer följande:
L andtför svar sdep arte mentet.
Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens
organisation skall under år 1876 tillkomma en major och 1 kapten,
och är i öfverensstämmelse härmed uppgjordt det förslag till stat. för generalstaben,
hvilket finnes löneregleringsmemorialet bilagdt under Kitt. A.
Detta förslag angifver en slutsumma af Kronor 236,560: —
och om derifrån dragés nuvarande anslag » 159,970: —
äskas således en förhöjning af .......................................................
Generalitetsstaten. Enligt löneregleringsmemorialet, Kitt.
B., utgör detta anslags slutsumma............... Kronor 125,015: ——
som, med afdrag af nuvarande anslags
belopp
........................................................... 76,750: —
angifver en förhöjning af.....................................................................
som af Riksdagen nu äskas.
Artilleristaben. Kongl. Maj:t föreslår att å artilleristabens
stat uppföras arfvoden åt ytterligare en stabsofficer, åt konstruktionsoffficer
och biträden å konstruktionskontoret, samt att
arfvodena förhöjas så att artilleristabens anslag härigenom
höjes till.......................................................... Kronor 12,200: —
från.................................................................. » 6,400: —
hvilket utgör en tillökning af..............................................................
Allmänna Garnisonssjukhuset. Till förbättring i aflöningen
åt tjensteman och betjening vid detta sjukhus, på sätt statsrådsprotokollet
af den 9 dennes närmare utvisar, föreslår Kongl.
Maj:t en tillökning i anslaget af .........................................................
hvadan, om detta belopp................ Kronor 8,836: 25.
tillägges nuvarande anslag ............................ » 62,650: —
anslaget komme att utgöra.................. Kronor 71,4 8 6 : 25.
Transport 139,491: 25.
76,590: -
48,265:
5,800: -
8,836: 25,
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 139,491:
Pensioner och Stipendier åt Fältläkarecorpsen. För detta
ändamål föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att näst efter anslaget
till ”Resestipendier för Militärläkare” uppföra å denna
hufvudtitel ett nytt anslag, stort ..................................................... 19,800: —
Indelta arméen.
Militiehoställskassan. Kongl. Maj:t, som föreslår, att den å
detta reservationsanslag nu uppförda oindelta spanmål, 10,849
kub.fot 8 kannor, i värde beräknade till...... Kronor 22,784: 58
från anslaget utgår, och i dess ställe uppföres
kontant ersättning med ..................... » 24,892: 86,
äsk^r således i anslaget en förhöjning af.....................................
hvarigenom anslaget, nu utgörande ............... Kronor 24,841: 72,
med detta tillägg...........................................:____”____2,108: as
kommer att sluta med ................................. Kronor 26,950: —
Indelta arméens och Vermlands Fältjägareregementes vapenöfning
ar. Kongl. Maj:t föreslår, på sätt statsrådsprotokollet af
den 9 dennes närmare utvisar, en förhöjning i detta anslag af
dels i allmänhet............................................. Kronor 420,000: -
dels för underofficerares portion |
under |
|
vapenöfningarne .......................... |
............ )) |
55,000: - |
Summa förhöjning |
||
hvilket belopp................................... |
.......... Kronor |
475,000: — |
tillagdt nuvarande anslaget ........... |
........... )) |
1,270,000: — |
koinme att höja detsamma till ..... |
........... Kronor |
1,745,000: — |
2,108: 28,
475,000: -
Yärfvade arméen.
Kongl. Maj:t föreslår, att den å värfvade garnisonstruppernas
och Gotlands nationalbevärings stater uppförda oindelta spanmål,
utgörande för
Lifgardet till häst kub.f. 5,985,0 med förslagsvärde kr. 12,5 6 8 : 50.
Husarreg:tet konung
Carl XV... .. » 10,577,'' » » ■ 22,213: 17.
Svea Lifgarde ..... » 10,672,o » » » 22,411:62.
Andra Lifgardet. . » 10,672,2 » » » 22,411:62.
Artilleri-regem:na » 51,867,3
» 108,921:33.
Transport 89,774,4.
188,5 2 6 : 24. 6 3 6,3 9 9 : 53-
15
Kongl. Majtis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 89,774,4. 188,526: 24. 636,399: 53.
Fortifikationen ......kub.f. 6,220,1 med förslagsvärde kr. 13,062: 21.
Gotlands Nat.-bev. » 655,0 » » » 1,375: »o.
tillhopa kub.f. 96,649,5 med förslagsvärde kr. 202,963:95,
jemte det å riksstaten bland ”diverse anslag” uppförda
anslaget till ”spanmålsupphandlings- och
bageri-kostnader” .......................................................... » 37,500: —
tillsammans kr. 240,463:95
från riksstaten afföres och i stället derför å förslagsanslaget
till ”Mathållning för manskapet vid
garnisonsregementena” uppföres såväl ett mot
ofvannämnda spanmålsqvantitet efter 1872 års
medeluppbördspris, 2 kronor 40 öre kub.foten,
svarande belopp..............................................................kr. 231,958: so,
som ock spanmålsupphandlings-anslagets summa » 37,500: —
eller kr. 269,458: so,
jemnade till 270,000 kronor, samt att derefter må från mathållningsanslaget
bestridas alla de utgifter, som för nu uppräknade
truppers förseende med bröd äro mellan förenämnda olika tillgångar
fördelade.
Med hänvisning till bilagda memorial angående löneregleringen
för arméen föreslår Kongl. Maj:t, att följande värfvade
arméens anslag må erhålla förhöjning:
Lifgardet till häst med .................................... Kronor 61,470: 95.
Husarregementet Konung Carl XV............... » 85,469: 00.
Svea Lifgarde ..................................................... » 65,5 6 3 : 69.
Andra Lifgardet................................................ » 65,5 6 3 : 69.
Vermlands Fältjägareregemente .................. » 46,084: —
Svea, Göta och Vendes Artillerireg:ten . » 343,362: 90.
Fortifikationen.................................................... » 55,928: 73,
ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till sappör -
bataljonens stab och 2:dra sappörkompaniets befäl, medikaments-
och kommunionpenningar, 276 kronor, för samma kompani
och 3,000 kronors förhöjning i anslaget till fortifikationens
praktiska öfningar.
Transport 636,399: 53.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
Vid bifall härtill komme anslaget till
Lifgardet till häst,
att till följd af löneregleringen ökas med... Kronor 61,470: 95,
men derifrån afdragas värdet af oindelta
spanmålen.......................................................... »__12,568: so,
så att verkliga förhöjningen blifver ............ Kronor 48,902: 45,
hvilken tillagd nuvarande anslaget............ »__95,0 1 2 : 55,
gifver ny slutsumma.......................................... Kronor 143,915: —
Husarregementet Konung Carl XV erhåller till följd af löneregleringen
ett tillskott af................................ Kronor 85,469: 06,
hvarifrån afgår brödspanmålens värde........ » 22,213: 17.
så att verkliga tillökningen blifver
som med nuvarande anslag...............
lemnar ny slutsumma ........................
Kronor 63,2 5 5 : 89,
»123,603: ic,
Kronor 186,8 5 9 : 05.
Svea Lifgarde ökas till följd af löneregleringen
med................................................... Kronor 65,563: 69,
som med afdrag af brödspanmålens värde » 22,411: 6?,
utvisar förhöjningen ....................................... Kronor 43,152: 07
i nuvarande anslag........................................ » 121,9 05 : 08,
hvarefter nya slutsumman blifver.................. Kronor 165,057: 15.
Andra Lifgardet. Från lönereglerings
tillökningen.
......................................................... Kronor
afdrages värdet af brödspanmålen ........... »
hvarefter anslagsförhöjningen ....................... Kronor
som tillägges nuvarande anslaget.................. »
65,563: 69
22,411: 6?,
43,152: 07,
121,320: 08,
gifver nya slutsumman .................................... Kronor 164,472: 15.
Vermlands Fältjägareregemente. Kongl. Maj:t föreslår, att
såväl det nuvarande anslaget ........................ Kronor 69,490: 50,
som den för löneregleringen ifrågasatta tilltillökningen
........................................................ ” 46,084: —
tillsammans Kronor 115,574: 50
måtte för år 1875 beviljas och under namn af Vermlands
Fältjägarekorps å riksstaten uppföras,
6 3 6,3 9 9 : 53.
48,902: 45.
63,2 5 5 : 89.
43,152: 07.
43,152: 07.
46,084: —
Transport 880,946: oi.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
17
Transport 880,946: oi.
Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen. Kong]. Maj:t
föreslår, att detta anslag förhöjes
för löneregleringen med................................... Kronor 343,362: 90.
» reservartilleriet » .................................... » 5,212: 50.
Kronor 348,575: 40,
hvarur, med afdrag af brödspanmålsvärdet » 108,921:33,
uppkommer tillökningssumrnan ..................... Kronor 239,654: 07. 239,654: or.
Lägges denna summa till nuvarande anslaget » 854,894: 5?,
erhålles nya slutsumman .............................. Kronor 1,094,548: 59.
Marinregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,
200,000 Kronor, med oförändrad storlek och natur jemväl för år
1876 ställes till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, i den mån
det genom regementets indragning redan är eller blifver disponibelt,
till erforderligt belopp användas för upprätthållande
af garnison i Carlskrona.
Fortifikationen. För tillökning af fortifikationstrupperna
med ett 2:dra sappörkompani och sappörbataljonens stab vill
Kongl. Maj:t, som föreslår, att alla de för ifrågavarande nya
fortifikationstrupper afsedda anslag må under uppsättningstiden,
i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortad!
utgå att användas till uppsättningskostnadernas bestridande,
äska af Riksdagen att å fortifikationens stat uppföres
aflöning till
1 Major,
1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,
1 Bataljonsadjutant,
1 Kompanichef, Kapten af lasta klassen,
1 Löjtnant af lasta klassen,
1 d:o af 2:dra d:o,
1 Underlöjtnant,
1 Fanjunkare,
1 Sergeant af l:sta klassen,
2 d:o af 2:dra d:o , jemte medikamentspen
ningar
för 120 man å 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor,
och kominunionpenningar för samma antal å 5 öre, 6 Kronor,
tillsammans 276 Kronor, samt en förhöjning af 3,000 Kronor
i reservationsanslaget till fortifikationens praktiska öfningar.
Transport 1,120,600: os.
3
Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 1,120,600: 8.
Till följd häraf och af löneregleringen erfordras i detta
anslag en förhöjning af................................... Kronor 55,928: 73,
hvarifrån dock afgår värdet af brödspan
målen.
....................................................................... » 13,062: 21,
så att verkliga förhöjningen blifver............ » 42,866: 52, 42,866: 52.
som, tillagda slutsumman i nu gällande
riksstat................................................................... » 212,718: 48,
gifva ny slutsumma ........................................ Kronor 255,585: —
Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till
samma manskaps rekrytering. Med anledning af förslaget om
2:a sappörkompaniets uppsättning erfordras en tillökning i
detta anslag af..................................................... Kronor 10,314: —
samt till följd af förslaget om ökning i
korporalernas antal vid fotgardesregementena
ett tillskott, som för slutsummans
jemnande upptages till...................................... » ____1,686: —
tillhopa Kronor 12,000:— 12,000: —
hvaraf, med tillägg af nuvarande anslagsbeloppet
.................................................................. »_ 608,000:
uppkommer ny slutsumma............................ Kronor 620,000: —
hvilken Kongl. Maj:t föreslår måtte nästkommande
år fördelas i 2 anslag:
l:o värfvade garnisonstruppernas rekrytering,
reservationsanslag................. » 70,000: —
2:o värfvade garnisonstruppernas aflöning,
förslagsanslag högst..................... .» 550,000: —
tillsammans Kronor 620,000: —
och föreslår Kongl. Maj:t vidare angående anslagets användning
under innevarande år, att de för rekryteringen beräknade
medel måtte få till sin helhet såsom reservationsanslag utgå,
samt att de å det återstående anslaget under året uppkommande
besparingar måtte få i mån af behof användas till fyllande
af de vid de trupper, för hvilka anslaget är afsedt, före
den 1 Januari innevarande år uppkomna vakanser.
Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning. Af
den anledning bilagda statsrådsprotokoll af den 9 dennes an-__
Transport 1,175,466: 60.
19
Kongl, Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 1,175,4 6 6 : 60.
gifver, äskar Kongl. Maj:t en förhöjning i detta anslag
af............................................................................... Kronor 121:— 121: —
hvarefter anslaget, nu utgående med............ » 90,242: 75,
kommer att utgöra................................................ Kronor 90,363: 75,
och föreslår Kongl. Maj:t tillika, att anslagets benämning hädanefter
kommer att blifva ”Remontering och skoning m. m.
för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas
hästar”.
Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis.
Kongl. Maj:t föreslår, att anslagets namn förbytes till
Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas
exercis”.
Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt
värfvade kavalleriets hästar. Kongl. Maj:t föreslår denna benämning
förändrad till ”Fouragering af artilleriets, värfvade
kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar”.
Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena. Till
följd af förslaget om brödspanmålens afförande från värfvade
garnisonstruppernas anslag samt indragning af anslaget till
spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, föreslår Kongl.
Maj:t i detta anslag en förhöjning af...... Kronor 270,000: —
samt för 2:a sappörkompaniets uppsättning
likaledes förhöjning.............................. » 16,920: —
tillsammans Kronor 286,920: —
eller i rundt tal............................................... » 287,000:— 287,000: —
Lägges dertill nuvarande anslaget............... » 800,000: —
blifver nya slutsumman................................. Kronor 1,087,000: —
Beväringen.
Lifbeväring sregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta an -
slag, som nu utgör..-.............................................. Kronor 15,911: so,
minskas med........................................................... » 4,480: —
hvarigenom det kommer att nedgå till........ Kronor 11,431: so.
Transport 1,462,587: 60.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
Gotlands nationalbeväring. För löneregleringen äskar Kongl.
Maj:t i detta anslag en förhöjning af........ Kronor 56,301: so,
När derifrån afdrages värdet af brödspan
målen.
....................................................................... »___ 1,375: so.
kommer tillökningen att utgöra.................... Kronor 54,926:
och, om dertill lägges anslagets nu i riks
staten
upptagna belopp ................................ .» 144,240: 30,
uppkommer den nya slutsumman............... Kronor 199,166 : 30.
Hallands beväring. Med anledning af löneregleringen föreslår
Kongl. Maj:t, att detta anslagförhöjes med Kronor 5,160: —
som, jemte nuvarande anslaget .........................»_ _ 7,500: —
gifver ny slutsumma............................................Kronor 12,660: —
Vesternorrlands beväring. För löneregleringen äskas al
Kongl. Maj:t en förhöjning i anslaget af..... Kronor 11,220: —
och blifver vid bifall härtill det nuvarande
anslaget .................................................................. ”____6,295: —
ökadt till ................................................................ Kronor 17,515: —
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet. Kongl. Maj:t äskar
följande förhöjningar i detta anslag
för ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade
arméen................................................................ Kronor 49,080:
till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet
för slitning af egna s. k.
småpersedlar.................................................. » 19,050:-—•
för underhållet af klädesbyxor och kalsonger
åt beväringsmanskapet..................... » 16,000: —
för 2:a sappörkompaniet........................... » 10,467: —
för ökande af anslaget till nybyggnader
och underhåll af fästningarne och
landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus
och byggnader............................................... »__25,000: —
tillhopa Kronor 119,597: —
Transport
1,462,587: en.
54,926: —
5,160: —
11,220: —
1,533,893: co.
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om. Statsverket 1875.
Transport 1,533,893: so.
Häremot bör afgå:
Indelta underbefälets beklädnads
hjelp
.............................................. Kronor 13,267: so,
D:o för underbefälet vid Werm
lands
fältjägare .......................... » 720: —
sammanlagdt Kronor 13,987: so. 13,987: so,
hvarför anslagsförhöjningen, soin nu af Kongl.
Maj:t äskas, blifver.......................................... Kronor 105,609: so, 105,609: so,
som, tillagda nuvarande slutsumma......... » 1,523,255: 57,
uppbringar anslaget till ............... Kronor 1,628,865: 07.
Diverse anslag.
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader. Såsom följd
af hvad rörande brödspanmålens afförande ur riksstaten blifvit
föreslaget, bör detta anslag, 37,500 Kronor, ur riksstaten utgå,
hvilket nu af Kongl. Maj:t föreslås.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
kansliexpedition. Kongl. Maj:t föreslår att detta anslag,
nu utgående med.......................................... Kronor 2,735: 25,
till jemnande af hufvudtitelns slutsumma
ökasmed.................................................................. » 76 : 90 , 76: oo.
hvarefter detsamma kommer att utgöra......... Kronor 2,812: lo.
Disciplinkompaniet. För beredande af aflöning och underhåll
åt kompaniets befäl, underbefäl och manskap, på sätt
statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare upplyser, äskar
Kong]. Maj:t en förhöjning i detta anslag af.................. Kronor 20,000: —
och föreslår, att detsammas belopp, efter förhöjningen 56,000
Kronor,
fördelas sålunda:
bestämdt anslag............... Kronor 10,938: —
förslagsanslag .................. » 45,062: —
Summa Kronor 56,000: —
Summan af föreslagna anslagstillökningen utgör således Kronor i,659,580: —
Transport 1,659,580: -—-
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 1,659,580: —
Om härifrån afdrages:
såväl nedsättningen i anslaget till Lifbeväringsrege
mentet.
...................................................................... Kronor 4,480: —
som ock hela anslaget till spanmålsupphand
lings-
och bagerikostnader ................................ » 37,500: — 41,980: —
kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå till Kronor 1,617,600: —
och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande
slutsumma ................................................................................... » 11,710,400:-
höjes denna derigenom till.....................................................Kronorl3,328,000: —
Beträffande härefter de Landsförsvarsdepartementets behof, för hvilka
tillfälliga eller extra anslag erfordras, (inner Kongl. Maj:t, på grund af hvad
enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9
dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten
att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen
i nåder äska för år 1876 följande anslag:
1. Till departementets kansliexpedition..................... Kronor
2. Till arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............... »
3. Till indelta arméen:
för fardagsårens inlösen, förslagsanslag.............................. »
» genomförande af löneregleringen under år 1876,
6,900: —
21,240: —
1,700,000: —
förslagsanslag ...................................................................
4. Artilleribehof:
Fältartillerimateriel........................................... Kronor
Fästnings- och positionskanoner .................. »
Infanterigevär ..................................................... »
Kavallerisablar.................................................... »
5. Fortifikationsbehof:
Caidsborgs fästning:
af 1871 års anslag återstående Kronor 125,000: —
nytt anslag 412,500 Kronor,
hvaraf för år 1876 .................. » 200,000: —
Stockholms skärgård.......................................... Kronor
Befästningarne omkring Carlskrona ............ »
700,000:
230.000
125.000
484.000
23,000
862,000:
325.000
28,000
560.000
913,000:
Transport 4,203,140: —
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
; 6. Mendenturbekof: Transport 4,203,140:
Till inlösen af persedlar vid passevolansens upphörande förslagsanslag
.......................................................... Kronor 355,000
Beväringsmanskapets beklädnad..................... » 189 000
Hästar åt Vendes artilleriregemente........... » 45,000
7. Generalstabens topografiska af delnings arbeten... Kronor
8. Officerares anställning i utländsk krigstjenst...... »
9. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
................................................................ a
10. Byggnadsbehof:
Svea artilleriregementes kasernbyggnad...... Kronor 290,000:_
Inventarier till densamma................................ » 157''oOO- -_
Byggnader åt Svea Lifgarde, 134,000 Kronor,
hvaraf för år 1876.................................... » 74,000:_
589,000
75,000
9,000;
100,000:
11. För arméens ackordsamortering ..
521.000
185.000
Summa extra anslag Kronor 5,682,140
Hufvudsummorna af de till 4:de hufvudtiteln eller landtförsvaret hörande
anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utföra
ordinarie
anslag- .......................................................................... 13,328,000: -
extra anslag..
5,682,140
Summa Kronor 19,010,140
Femte Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat anvisadt:
i penningar.
i indelt ränta och ersättning för indragna räntor
Kronor 4,377,586: o?,
■-_______» _ 81,513: 98,
tillsammans Kronor 4,459,100: —
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag
af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad öfver siöförsvarsärenden
förda protokoll, föreslå, beträffande:
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Kansliexpeditionen,
1. att för tillämpning under 1876 af enahanda aflöningsstater, som för
innevarande år äro för expeditionen fastställda, må pa extra stat beviljas
ett belopp af 2,200 Kronor, deraf dock 1,600 Kronor komma att utgå endast
i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom expeditionen
förefinnes;
För vältning en af Sjöärendena,
* 2. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt Förvaltningens af sjöärendena
civile embets- och tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060
Kronor;
Aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer,
hvilken anslagstitel torde i riksstaten uppföras under förändrad benämning.
”Aflöningsstaterna vid flottans stationer ;
3. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt officerarne vid Kongl. flottan må,
likaledes å extra stat för samma år, uppföras 32,040 Kronor;
4. att såsom dyrtidstillägg åt kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat
må för 1876 anvisas på extra stat ett belopp af 13,920 Kronor;
5. att dels i stället för de nu å staten för flottans läkarekår uppförda
särskilda belopp, till extra läkare 5,000 Kronor och till 10 stipendiater
3,500 Kronor, sammanlagdt 8,500 Kronor, må å samma stat uppföras ett
till 11,500 Kronor förhöjdt belopp till ”extra läkare och stipendiater” och
följaktligen anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationei höjas från
1,155,454 Kronor till 1,158,454 Kronor eller med ....... Kronor 3,000:
dels såsom dyrtidstillägg pa extra stat för 18 <"6 må i likhet
med innevarande år anvisas åt regementsläkaren och två
bataljonsläkare vid flottans station i Carlskrona tillsammans
460 Kronor;
6. att för flottans kleresistat likaledes må såsom dyrtidstillägg
år 1876 på extra, stat uppföras 1,440 Kronor;
7. att för lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan jemväl
må anvisas dyrtidstillägg för 1876 af sammanlagdt 1,060
Kronor;
8. att Riksdagen medgifver, att det under aflöningsstaterna
vid flottans stationer uppförda anslag, 39,807 Kronor för tillämpning
af normalstaterna för officerare och underofficerare
vid Kongl. flottan, må användas jemväl till genomförande i
öfriga delar af den, i sammanhang med fastställande af berörde
stater, beslutade organisationen och utgå i den mån
Transport
3,000: -
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
25
Transport
förut för detta ändamål anvisade medel icke derför lemna
tillgång;
Flottans nybyggnad och underhåll,
9. att det för detta ändamål i rikstaten uppförda anslå»
må från dess nu varande belopp 958,044 Kronor 82 öre, förhöjas
till 1,180,000 Kronor eller med................................ Kronor
Beklädnad åt kanonier er, matroser och skeppsgossar,
10. att, med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden
för beklädnadens anskaffning och underhåll, äfvensom
för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser
och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock öka antalet
skeppsgossar, Riksdagen ville medgifva, att ifrågavarande
anslag, som lärer böra i riksstaten under förändrad benämning
af. Beklädnad åt matroser och skeppsgossar” uppföras, för
höjes
med sammanlagdt............................................................ Kronor
eller från 55,164 Kronor 60 öre till 89,000 Kronor.
Sjö vapnets öfning ar.
11. Då erforderlig förhöjning i detta anslag beräknats
till 182,677 Kronor 10 öre, men det synes följdrigtigt och
ledande till reda, att den från detsamma hittills utgående kostnaden
för naturaportion till underbefäl och manskap under
exercis och sjöexpeditioner, antagen till 162,527 Kronor 10
öre, påföres förslagsanslaget till naturaunderhållet; så vill
Kongl. Maj:t, under förutsättning att ifrågavarande portionskostnad
kommer att af sistnämnda anslag bestridas, föreslå
Riksdagen, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda
belopp, 419,850 Kronor, ma förhöjas med............ Kronor
och alltså anslaget till sjövapnets öfningar, som torde böra
uppföras under förändrad benämning af ”Flottans öfnin»ar”
nu utgående med sammanlagdt 629,850 Kronor, uppföras med
650,000 Kronor; äfvensom i sammanhang härmed, vidkommande
Gemenskapens
vid sjöförsvaret natur aunderhäll,
12. , att detta förslagsanslag må, under förändrad benäm
ning
af ”Naturaunderhåll” från sitt nuvarande belopp 273,472
Kronor 90 öre ökas till 436,000 Kronor, eller med...... Kronor
Transport
3,000: —
221,955: 18.
33,8 35 : 40,
20,150: —
162,527: io.
441,467: os.
4
Bih. till Riksd. Prat. 1875. l-.a Sami. l-.a Afd.
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 441,467: 68.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande:
Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,
13. att reservationsanslaget till lifräddningsanstalterna å
rikets kuster må upphöra att såsom särskildt anslag upptagas
samt anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande
personal, från hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga
medel fortfarande komma att utgå, uppföras under
förändrad benämning af ”Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna”
till belopp af 800,460 Kronor; hvarvid
Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på inkomst-titeln ”Fyroch
båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för de
med sistnämnde anslag afsedda ändamål;
Undervisningsanstalter för sjöfart,
14. att å femte hufvudtiteln på ordinarie stat under sär
skilda
anslagstiteln ”Undervisningsanstalter för sjöfart”, hvilken
lämpligen torde i riksstaten upptagas näst efter det under
rubrik ”För handeln” förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen,
uppföres............................................................ Kronor 75,800:
samt att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören
öfver rikets navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning
för tiden från och med 1876 må utgå från
femte hufvudtitelns förrlagsanslag till rese- och traktamentspenningar.
15. I afseende å alla de anslag, som uti riksstaten för
innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och
icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t
ej att föreslå annan ändring än att, för jemnande af Hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för departementets kansli- och kommandoexpeditioner
liöjes med...............................................................Kronor_82: 32.
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie
stat utgöra.......................................... Kronor 517,300:
Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för
femte hufvudtiteln.................................................................... Kronor 4,459,100:
så erhålles det belopp........................................................... Kronor 4,976,400:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 27
hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1876
uppgå.
Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit
här ofvan framställda och hvilka anslag uppgå till...... Kronor 56,180: —
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:
16. att enär Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier
icke ingått på de vilkor för lösen af kronans rätt
till begagnande af dockorna å Beckholmen, sistlidne Riksdag
fastställt såsom förbehåll för utgående af det anslag å 350,000
Kronor, som vid samma Riksdag beviljats och hvaraf 115,000
Kronor anvisats för 1875 till påbörjande af dockarbetet, —
Riksdagen dels ville medgifva att sistberörde belopp, som i frågans
så beskaffade skick icke disponerats, måtte, utan dervid
fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock till dockanläggningens
vidare utförande bevilja hela det derför ytterligare
erforderliga belopp 385,000 Kronor samt deraf anvisa att för
1876 utgå.................................................................................... Kronor 150,000: —
viljande Kongl. Maj:t, derest anbud å inlösen af kronans rätt
till begagnande af Beckholmsdockorna erhålles till det belopp
Riksdagen redan förutsatt eller framdeles på Nådig framställning
kan finna skäligt godkänna, med antagande af anbudet,
låta löseskillingen riksgäldskontoret tillhandahållas;
samt att Riksdagen måtte i öfrigt
17. till uppförande å Skeppsholmen af ny byggnad för
sjökrigsskolan bevilja 177,550 Kronor samt af detta belopp
anvisa att under 1876 utgå ................................................... Kronor 30,000: —
18. till nytt exercishus vid Carlskrona station...... » 50,000: —
19. till fortsatt anskaffning af artillerimateriel...... » 1,000,000: —
20. till anskaffning af kulsprutor anvisa af redan beviljadt
anslag återstående beloppet .................................................. Kronor 100,000: —
21. äfvensom bevilja till minmateriel och försök med
minor................................................................................................ Kronor 450,000: —
22. samt till byggande af krigsfartyg........................ » 2,000,000: —
Summa särskilda eller extra anslag Kronor 3,836,180: —
28
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Sjette Hufyiidtitelii,
innefattande anslagen till Civildepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
Penningar................................................................................................... 11,384,211: 38.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ....................... 175,2 9 3 : 23.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.......... 12,40 7 : 64.
Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis a 2
Kronor 10 öre kubikfoten..............................................................19,5 8 7 : 75.
Summa Kronor 11,591,500: —
Härtill skall af anledning, närlagda den 9 innevarande
månad öfver Civildepartementsärenden förda protokoll omförmäler,
läggas...........................................................^..........................6,000: —
Summa enligt Statskontorets s. k. hufvudliggare......... Kronor 11,597,500: —
Enligt berörda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:
1: o Departementets Expedition
Extra anslag. Ordinarie anslag..
att för fortsatt tillämpning af den vid sistlidna
riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets
expedition utöfver det för
närvarande på ordinarie stat för expeditionen
uppförda anslag 46,200 Kronor på extra för år
1876 anvisa................•.....................................................
2:o Commerce-Collegium,
dels att på det Kongl. Maj:t må komma i
tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter
och dess af statsmedel aflönade embets- och
tjensteman tillfällig löneförbättning under år
1876 till samma belopp, som Riksdagen för innevarande
år beviljat, på extra stat anvisa.........
dels ock att på extra stat för år 1876 anvisa
såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,
som sakna boställen och tre tjensteman
vid Sala silfververk ett sammanräknadt
belopp af.........................................................................
20,800: —
10,040: —
2,420: —
Transport 33,260:
29
Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
3:o Statistiska Tabellkoiv,missionen,
dels att för tillfällig förbättring under år
1876 af Chefens för statistiska centralbyrån
och öfrige tre dervid anställde embetsmäns löner,
hvarje med 20 procent, anvisa på extra stat
dels ock att för utarbetande och utgifvande
af statistiska redogörelser öfver kommunernes
finanser och fattigvård till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1876 på extra stat anvisa ett förslagsanslag
af................................................................
Extra anslag. Ordinarie anslag.
33,260: —
2,800: —
10,000: —
4:o Landtmäteristaten,
dels att såsom tillfällig löneförbättring åt
Chefen och Generaldirektören för landtmäteriet
med 1,000 Kronor samt åt sekreteraren, öfveringeniören,
fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer
och två amanuenser vid Landtmäteristyrelsen
med 20 procent äfvensom till förhöjning med
50 procent af anslagen för skrifvarebiträden och
gratifikationer på extra stat för år 1876 anvisa
tillsammans ................................................................. 6,200:
dels ock att såsom tillfällig löneförbättring
åt hvarje af de 24 förste landtmätarne i länen
med 20 procent på extra stat för år 1876 anvisa
tillsammans ............................................................ 8,640:
5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,
dels i afseende å aflöningsvilkoren för den
vid kartverket anstälda personal medgifva:
att årliga arfvodet för extra biträden må
utgå med 1,200 Kronor;
att anställning såsom ordinarie kartograf
såväl vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk
som vid allmänna ekonomiska kartverket
skall medföra rättighet till åtnjutande af årligt
arfvode till belopp af 1,500 Kronor, hvilket arfvode
må efter kartografs väl vitsordade tjenst
Transport
60,900: —
30
Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag.
Transport 60,900: —
göring under en tid af fem år, räknad från och
med året näst efter det, då han blifvit antagen
eller framdeles antages, ökas med 500 Kronor
och således årligen utgå med 2,000 Kronor,
samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring
höjas till 2,500 Kronor; äfvensom att kartograf
vid allmänna ekonomiska kartverket, hvilken
uppnått 2,500 Kronors aflöning, må efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring komma i
åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 3,000
Kronor;
att såväl ordinarie som extra kartograf må
åtnjuta årlig resekostnadsersättning med 300
Kronor och under tiden för arbetet pa fältet
uppbära dagaflöning till belopp af 3 Kronor;
att för den kartograf vid allmänna ekonomiska
kartverket, som förordnas att biträda vid
kartarbetenas öfvervakande och kontrollerande,
arfvodet, inberäknad den honom såsom kartograf
tillkommande aflöning, bestämmes till 3,000
Kronor och att detta arfvode må efter innehafvarens
af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring
under fem år, räknade från och med
året näst efter det, hvarunder han befattningen
tillträdt, höjas till 3,500 Kronor; samt
att nämnde kontrollerande kartograf må
uppbära årlig resekostnadsersättning till belopp
af 500 Kronor och dagaflöning under tiden för
arbetet på fältet till belopp af 4 Kronor;
dels tillåta, att nuvarande kartografer må i
fråga om rättighet att uppflyttas i högre arfvodesklass
tillgodoräkna sig, de, som före sin
anställning vid kartverket varit landtmätare
eller landtmäteri-auskultanter, alla de år, under
hvilka de tjenstgjort vid kartverket såsom extra
ordinarie eller ordinarie kartografer, och de,
som ej varit landtmätare, alla sina tj en ste år____
Transport 60,900: —
Ordinarie anslag.
31
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag.
Transport 60,900: —
utom de tre första; dock med förklarande, att
Kommissionslandtmätarne, kartograferne J. P.
Ljungström och G. A. J. Seth må, oansedt de
först under år 1872 vunnit anställning vid kartverket,
redan vid 1876 års ingång uppflyttas i
andra aflöningsklassen med arfvode till belopp
af 2,000 Kronor;
dels ock, för fortsättande under år 1876 af
de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län och de ekonomiska stomkartearbetena
i öfriga delar af riket samt tillämpning
derunder af de föreslagna bestämmelserna rörande
aflöning, bevilja, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska
kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 Kronor,
på extra stat, för kartarbetena inom Norrbottens
län 30,000 Kronor och för kartarbetena
i öfriga delar af riket 40,000 Kronor eller tillsammans
......................................................................... 70,000: —
6:o Öfverståthållareembetet,
dels att, på det Öfverståthållarens af statsmedel
utgående aflöning må kunna från och
med år 1876 ökas med 1,000 Kronor, höja ordinarie
anslaget till Öfverståthållareembetet
från 82,122 Kronor till 83,122 Kronor eller med
dels ock att, på det Kongl. Maj:t må komma
i tillfälle för år 1876 bevilja tillfällig löneförbättring
åt Konungens fogat till belopp af 500
Kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren
och kamreraren, aktuarien, hvarje af de två
notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens
kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom
höja anslaget för aflönande af vaktoch
exsecutionsbetjeningen likaledes med 20
procent, på extra stat för år 1876 anvisa........... 5,250: —
Transport 136,150: —
Ordinarie anslag.
1,000: —
1,000: —
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
7:o Landsstaterna i länen,
dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna
lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade
landssekreterarne, på extra stat för år
1876 till Kongl. Maj:t disposition anvisa ett belopp
af..............................................................................
dels att för tillfällig löneförbättring åt de
svagast aflönade landskamrerarne till Kongl.
Maj:ts disposition på extra stat för år 1876 bevilja
ett belopp af.........................................................
dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna
lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade
landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1876 anvisa ett extra anslag af
dels att, för höjande af aflöningen för länsnotarier,
landskanslister, länsbokhållare, landskontorister
och länsmän, till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1876 på extra stat anvisa ett
belopp af.........................................................................
dels att, för höjande af den 319 länsmän
tillkommande hyresersättning med 50 Kronor för
hvarje, för år 1876 anvisa ett extra anslag af
dels att såsom tillfällig löneförhöjning för
117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde
bevilja ett extra anslag för år 1876 af...............
dels att för beredande af tillfällig löneförhöjning
under år 1876 åt 117 häradsskrifvare
anvisa för samma år ett extra anslag af...........
dels att för beredande af tillgång till den
ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer
åtskilliga landsstatstjenstemän för boställen,
hvilkas indragning i nåder beslutits, höja det
kontanta anslaget med det sammanräknade belopp,
hvartill berörda ersättning uppgår, eller
med 5,538 Kronor;
dels minska indelta räntorna med det sammanlagda
belopp, hvartill de berörda boställen
Transport
Extra anslag. Ordinarie anslag-.
136,150:— 1,000: —
8,000:
8,000: —
9,600: —
150,000: —
15,950: —
53,149: 40.
34,289: to.
415,138: 80.
1,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
33
Extra anslag.
Transport 415,138: so.
åsätta räntor varit i stat beräknade eller 711
Kronor 61 öre;
dels ock å anslaget till landsstaterna i länen
uppföra två belopp, tillsammans 110 Kronor,
hvilka innefatta årlig ersättning till innehafvarne
af två landsstatsboställen för afsaknaden
af derifrån expropierad mark, och förty vidare
höja den del af nämnda anslag, som i penningar
beräknas, med 110 Kronor;
kommande, i händelse af bifall till denna
framställning, ordinarie anslaget i penningar till
landsstaterna i länen, hvilket för innevarande
år 1875 utgör 1,108,752 Kronor 15 öre, att för
ar 1876 förhöjas till 1,114,400 Kronor 15 öre
eller med tillsammans .............................................
hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning
för indragna räntor» 151,152 Kronor 17 öre
minskas med 711 Kronor 61 öre och således
nedgår till 150,440 Kronor 56 öre.
8:o Statens jernväg strå fik,
dels att för år 1876 bevilja Generaldirektören
och chefen vid statens jernvägstrafik tillfällig
löneförbättring att af trafikmedlen utgå
med 1,000 Kronor;
dels att för 1876 höja det till utgående
från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget
till statens jernvägstrafik från det för innevarande
år af Riksdagen uppförda belopp af
8,400,000 Kronor till 10,716,000 Kronor eller
med.............................................................
dels ock att, för tillökande af statsbanornas
rullande materiel jemte tillhörande reservförråd,
på extra stat för år 1876 anvisa.......................... 6,000,000: —
med rättighet för Kongl. Maj:t att redan under
innevarande år för ändamålet ställa till styrelsens
för statens jernvägstrafik förfogande fyra
millioner Kronor.
Transport 6,415,138: so.
Bill. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. t:a Afd.
Ordinarie anslag.
1,000: —
5,648: —
2,316,000:
2,322,648: —
5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,415,138:80. 2,322,648: —
9:o Skiften och Af vittring ar,
att icke allenast för år 1876 medgifva dels
att årsarfvodet åt styresmannen för afvittringsverket
i Norrbottens län må förhöjas med 180
Kronor;
dels ock att hvad Riksdagen under förevarande
anslagstitel såsom tillfälligt dyrtidstilllägg
för år 1875 beviljat äfven må utgå under
år 1876;
utan ock, enär det belopp, som, i händelse
af bifall till nyssnämnda framställning, erfordras
ej mindre till betäckande af uppkommande
brist å tillgängliga medel för storskiftes- och
afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875, än
äfven för samma arbetens fortsättande år 1876,
utgör tillsammans 254,204 Kronor 63 öre, för
år 1876 utöfver ordinarie anslaget, 63,000 Kronor,
för sagda ändamål på extra stat anvisa i
jemnt tal........................................................................... 191,200:
10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar
att dels föranställande af kringresande undervisare
uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning
samt andra till förädling af jordbrukets alster
syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande
förutsätta insigter i den kemiska teknologien,
på ordinarie stat bevilja erforderligt aflöningsanslag
till belopp af 2,000 Kronor samt medgifva,
att aflöningen må, efter innehafvarens af
denna beställning väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från och med
året näst efter det, då han blifvit antagen eller
framdeles antages, ökas med 500 Kronor och
således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare
efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000
Kronor och slutligen efter ytterligare fem års
enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;___
Transport 6,606,338: 80. 2,322,648: —
35
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag.
Transport 6,606,338: 80.
dels likaledes på ordinarie stat anvisa ett
belopp af 300 Kronor, att årligen till bemälde
undervisare utgå såsom bidrag till bekostande
af de kemiska och fysikaliska undersökningar,
som i och för hans tjenstebefattning blifva er- •
forderliga;
dels och medgifva, att resekostnads- och
traktamentsersättning under resor må i enlighet
med samma grunder, som äro eller varda stadgade
för statens landtbruksingeniörer, utgå till
ifrågavarande undervisare från det under sjette
hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till »reseoch
traktamentspenningar»;
kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie
anslaget »till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar» att höjas
från 44,450 Kronor till 46,750 Kronor eller med.........................
att följande vid föregående Riksdagar beviljade
extra anslag måtte jemväl för är 1876
anvisas, nämligen
a) till prisbelöningar vid allmänna landt
bruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner samt
ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.
....................................................................... 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter
inom landet, der det kan finnas tjenligast dem
anställa och der hushållningssällskapen vilja
förena sig om sammanskott af medel till dessa
utställningar................................................................... 5,000: —
c) till svenska trädgårdsföreningen emot
enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar
varit bestämda, nemligen att föreningen, så vidt
ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och
plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser,
som derom göra framställning, och jemte behörig
redovisning för det erhållna statsbidraget
Transport 6,617,338: 80.
Ordinarie anslag.
2,322,648: —
2,300: —
2,324,948: —
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,617,338: so. 2,324,948: —
till landtbruksakademien afgifver berättelse om
antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen
njutit undervisning äfvensom rörande
verkställda utdelningen af frukträd samt om
öfriga föremål för föreningens verksamhet........ 4,500 —
cl) till understöd åt personer af mankönet
som genomgå fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård ................................ 2,000 —
samt att:
dels medgifva, att aflöningen för Chefen vid
geologiska undersökningen må bestämmas till
7,000 kronor; att aflöningen för biträdande
tjensteman vid undersökningen må bestämmas
att utgöra ett belopp från och med 1,000 kronor
till och med 2,400 kronor;
att aflöningen för tjensteman vid undersökningen
bestämmes till 2,500 kronor och att denna
aflöning må efter innehafvares af sådan beställning
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af
fem år, räknade från och med året näst efter
det, då han antages, ökas med 500 kronor och
således årligen utgå med 3,000 kronor, vidare
efter fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500
kronor, ytterligare efter fem års sådan tjenstgöring
höjas till 4,000 kronor och slutligen efter
fem års enahanda tjenstgöring ökas med 500
kronor samt således från och med tjugondeförsta
tjensteåret utgå med 4,500 kronor årligen;
att vid tillämpningen af de sålunda föreslagna
aflöningsgrunderna nya tredje aflöningsgraden
med aflöning till belopp af 3,500 kronor
må från och med år 1876 anses motsvara nuvarande
aflöningsklassen med 2,500 kronors aflöning
och således geolog, som nu innehar sistnämnda
aflöning, anses berättigad att vid samma
tid, som han enligt nu gällande bestämmelser
skulle uppnått 3,000 kronors aflöning, upp
Transport
6,623,838: so. 2,324,948: —
37
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,623,838: so. 2,234,948: —
nyttas i fjerde afiömngsgraden med aflöning till
belopp al 4,000 kronor; äfvensom att biträdande
geolog, som mera än fem år tjenstgjort
vid undersökningen, må, derest han före 1876
års ingång förordnas att vara tjensteman vid
undersökningen, vid nämnde tidpunkt tillträda
aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000
kronor; och
att den vid nämnde undersökning anställde
vaktmästarens aflöning bestämmes till 750 kronor;
dels ock för fortsättande under år 1876 af
de geologiska undersökningarne, och på det nu
föreslagna aflöningsgrunder derunder må kunna
tillämpas, bevilja ett extra anslag för samma
år till belopp af.................................."....................... 70,300: —
ll:o Hästafvelns förbättrande:
att dels medgifva, att af de medel, hvilka
å anslaget till prisbelöningar för hästar under
sistlidet år blifvit reserverade, ett belopp af
15,000 kronor må användas såsom bidrag till
bekostande al åtskillige förestående byggnadsarbeten
vid Flyinge stuteri och hingstdepot;
dels ock, till förbättrande af betjeningens vid alla
tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid
Flyinge af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,
för år 1876 på extra stat bevilja........ 5,937: —
12:o Undervisningsanstalter för bergsbruk
och slöjder.
a) att dels på det nuvarande adjunkturen i
matematik och mekanik vid teknologiska institutet
må kunna förändras till profession i ren
matematik anvisa det för en professorslön å
4,500 kronor utöfver adjunktslönen, 2,500 kronor,
erforderliga belopp'' samt förty höja Institutets
ordinarie anslag med 2,000 kronor;
dels ock bevilja de vid institutet anställda
Transport 6,700,075: so. 2,324,948: —
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,700,075: so. 2,234,948: —
tjensteman, lärare och betjente tillfällig löneförbättring
under år 1876 med 20 procent å utgående
aflöningar och för sådant ändamål på
extra stat anvisa 12,100 kronor;
b) att, beträffande Chalmersska Slöjdskolan,
bevilja tillfällig löneförbättring för år 1876 uti
aflöningarne för föreståndarebefattningen, samtlige
lärarne, bibliothekarien och verkmästaren
med 20 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren
med 50 kronor samt för sådant ändamål
på extra stat anvisa 4,760 kronor;
c) att dels, för tekniska elementarskolans
i Norrköping behof, utöfver ordinarie anslaget
12,000 kronor, anvisa på extra stat ytterligare
4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt
Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock för år 1876 bevilja tillfällig förhöjning
af föreståndare- och lärare-aflöningarne
med 20 procent och af vaktmästarens aflöning
med 180 kronor samt för sådant ändamål på
extra stat anvisa erforderlige 2,810 kronor;
d) att för beviljande af tillfällig förhöjning
under år 1876 af vaktmästarens vid tekniska
elementarskolan i Malmö aflöning med 180 kronor
och af öfrige vid skolan utgående aflöningar
med 20 procent anvisa på extra stat 2,100
kronor;
e) att dels för tekniska elementarskolans
i Örebro behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget
12,000 kronor, ytterligare på extra stat
4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt
Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock bevilja tillfällig förhöjning under
år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar
med 20 procent samt förty anvisa på extra stat
dertill erfoderliga 2,575 kronor;
f) att dels för tekniska elementarskolans i________________________
Transport 6,700,075:80. 2,324,948: —
39
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,700,075:80. 2,324,948: —
Borås behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget
12,000 kronor, ytterligare på extra stat 4,500
kronor att utgå under år 1876 och enligt Kongl.
Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock bevilja tillfällig förhöjning under
år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar
med 20 procent samt förty på extra stat anvisa
dertill erforderliga 2,840 kronor;
g) att dels, i likhet med hvad sistlidet är
egde rum, såsom bidrag till upprätthållande af
väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget,
anvisa ett extra anslag till belopp af
3,800 kronor;
dels ock, såsom bidrag till uppförande af
nybyggnad bär väfskolan i Borås, bevilja ett
extra anslag utan återbetalningsskyldighet till
belopp af 14,000 kronor, att under de vilkor,
Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för
berörda ändamål ställas till Direktionens för tekniska
elementarskolan i Borås förfogande;
h) att för tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna bevilja tillfällig förhöjning
under år 1876 af aflöningen till vaktmästaren
med 50 procent och af öfriga aflöningar vid
denna skola med 20 procent samt förty på extra
stat anvisa dertill erfoderliga 911 kronor;
i) att dels för slöjdskolan i Stockholm anvisa,
utöfver det på ordinarie stat definitivt
uppförda beloppet 15,000 kronor, ytterligare
59,600 kronor, så att det uti innevarande års
riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna
belopp höjes med 800 kronor;
dels ock för beviljande af tillfällig förhöjning
med 20 procent under år 1876 af aflöningarna
för föreståndaren, bibliothekarien och
Transport 6,700,075: 80. 2,324,948:
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag.
Transport 6,700,075: so.
materialförvaltaren, matrikelföraren, sekreteraren,
maskininisten, två portvakter ock den, som vårdar
och sköter värmeledningen med ventilationsapparaten,
samt af samtlige för den egentliga undervisningen
afsedde aflöningar utom den för läraren
i figurmodellering, anvisa på extra stat
9,730 kronor;
k) att, i likhet med hvad åren 1873 och
1874 egt rum, under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill hörande skolor
för bergsarbetare komma att jemväl under år
1876 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång
och utsträckning som hittills, hvarom
Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma
år anvisa ett belopp af 14,000 kronor, att till
brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas;
kommande,
i händelse af bifall till dessa
framställningar dels ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för bergsbruk och slöjder, som,
inberäknadt det för slöjdskolan i Stockholm
provisoriskt uppförda belopp, för innevarande
år uppgår till 243,400 kronor, att höjas till
246,200 kronor eller med...................................................................
dels att för åtskilliga behof på extra stat anvisas
att utgå under år 1876 tillsammans........ 45,300: —
dels ock att för löneförbättringar beviljas likaledes
för år 1876 tillsammans................................. 37,826: —
13:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna
att till befrämjande af husslöjder för år
1876 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver
det för samma ändamål på ordinarie stat
anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag
å samma belopp eller.................................................. .10,000: —
Transport 6,793,201: so.
Ordinarie anslag.
2,324,948: —
2,800: —
2,327,748: —
41
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
Transport 6,793,201:80. 2,327,748: —
14:o Undervisningsanstalter för handel och
sjöfart och
1 -ko Befrämjande i allmänhet af handel
och sjöfart,
dels att höja materiel-anslaget för navigationsskolan
i Stockholm från och med år 1876
till 1,500 kronor och således för ändamålet bevilja
ett ytterligare belopp af 300 kronor; samt
att för beredande af aflöning under år 1876
och följande år åt en andre underlärare vid
navigationsskolan i Malmö bevilja ett årligt
anslag till belopp, motsvarande det för redan
varande underläraren vid denna skola bestämda
arfvode eller 1,500 kronor; kommande i händelse
af bifall härtill anslaget till ”''undervisningsanstalter
för handel och sjöfart", hvilket för
innevarande år utgör 73,000 kronor, att förhöjas
vill 74,800 kronor eller med.......................................................... 1,800:_
dels att nedsätta anslaget till ”befrämjande
i allmänhet af'' handel och sjöfart” från 22,500
kronor till 21,500 kronor eller med 1,000 kronor
dels oek att, sedan anslaget 73,000 kronor
till undervisningsanstalter för handel och sjöfart,
blifvit ej mindre med dessa 1,000 kronor
än äfven med förut omförmälde 1,800 kronor
förhöjdt till 75,800 kronor från sjette hufvudtiteln
afföra sistberörda anslag för att under
titel ”undervisningsanstalter för sjöfart” uppföras
å femte hufvudtiteln;
16:o Fiskerinäringens understöd,
att från 500 kronor till 1,000 kronor höja
det för bekostande af förste fiskeriassistentens
resor afsedda belopp samt förty medgifva att
nuvarande anslaget till fiskerinäringens understöd,
18,100 kronor, ökas till 18,600 kronor eller
med........................................................................................................... 500: —
Transport 6,793,201: 8u. 2,330,048: —
6
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami., 1 Afd.
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
Extra anslag-. Ordinarie anslag.
Transport 6,793,201: so. 2,330,048: —
Beträffande alla de ordinarie anslag, som
uti riksstaten för innevarande år finnas under
sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan
blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke
anledning föreslå annan förändring, än att för
jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget
till ”Skrifmaterialier och expenser, ved
m. m.” höjes från 67,247 kronor 34 öre till
67,310 kronor 95 öre eller med...............................................................63:61.
6,793,201: so.
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt
på ordinarie stat, utgöra...........................................................
Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma
enligt statskontorets s. k. hufvud
liggare
.........................................................................................................
men från den genom berörda sammanläggning
erhållna summa .....................................................................................
afdragas
dels här ofvan föreslagna nedsättning
i anslaget till landsstaterna i länen 711: fil
dels ock det belopp, hvartill ofvanberörda
anslag under titel ”undervisningsanstalter
för sjöfart” skulle uppgå............ 75,800: —
2,330,111: 61.
2,330,111:61.
11,597,500: —
13,927,611:61.
76,511: öl.
Så erhålles det belopp............................................................... 13,851,100: ——
hvartill sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle
för år 1876 uppgå.
Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade 6,793,201: so.
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:
17:o Aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg-och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden m. m., att anvisa på extra
stat för år 1876 dels till aflöning åt styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden, enahanda
belopp, 33,400 Kronor, jemte förhöjning, 6,510 Kronor,
som af sistlidet års Riksdag beviljats, ellertillsammans 39,910: —
dels till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten .................................................................... 35,000:—
Transport 74,910:— 6,793,201:80.
43
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 74,910: —
dels ock till stipendier åt medlemmar af vägoch
vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål
att studera andra länders allmänna arbeten 2,000: —
18:o Statens jernvägsbyggnader,
att på extra stat för år 1876 anvisa:
dels för fortsättande och fullbordande af arbetena å
Sköfde—Carlsborgsbanan .................................................................
dels ock för fortsättande af arbetena å beslutade jern
vägen
från Storvik till riksgränsen.........................................
äfvensom att medgifva att, i enlighet med hvad hittills
i allmänhet blifvit i afseende å statens jernvägsbyggnader
iakttaget, det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget
till Sköfde—Carlsborgs-banans fullbordande, må för
annan stambana användas;
19:o Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande
i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader,
dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag för år
1876 anvisa:
till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyr
kobyar
i Vesterbottens län.............................................................
till anläggning af väg från Skröfvens by i Gellivare socken
till gränsen mot Öfver-Kalix socken i Norrbottens län...
under vilkor att en fjerdedel deraf eller 2,000 Kronor förblifver
i statskontoret innestående, tilldess hela väganläggningen
blifvit fullbordad och kunnat af styrelsen "för allmänna
väg- och vattenbyggnader efter afsyning godkännas;
till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala
socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af
Norrbottens län .....................................................
till väganläggning emellan Norsjö och Mala kyrkobyar i
Vesterbottens län ..................................................................................
med vilkor att ett belopp af 3,000 Kronor skall förblifva
i statskontoret innestående, att lyftas först sedan bemälda
styrelse förklarat väganläggningen på grund af verkställd
afsyning vara enligt fastställd plan fullbordad;
till väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkobyar
i Vesterbottens län .....................................................................
6,793,201: so.
76,910: —
1,500,000: —
4,500,000: —
12,000: —
8,000: —
15,000: -----10,000: —
5,000: —
Transport 12,920,111: 80.
44
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport
under vilkor att 2,000 Kronor deraf ej få lyftas, förr än styrelsen
på grund af behörig afsyning förklarat arbetet vara
jemlikt plan fulländadt;
till anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Iiornavans
vestra strand till riksgränsen i rigtning mot Salten
fjord samt uppförande af fjellstuga och stall vid Sädva, Arrajokk
och Mirkinis................................................................................
till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads
hamn till Kattegat .............................................................................
dels att för anbringande af en bro öfver Atra-ån vid
Vessige inom Hallands län och anläggning af nödiga anfartsvägar
till samma bro, i öfverensstämmelse med derför af
Majoren m. m. A. Remmer senast upprättad plan, bevilja ett
mot hälften af den beräknade kostnaden svarande anslags
belopp
af ................................................................................................
att utgå under år 1870;
dels att till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg,
i enlighet med ett af bemälde Major Remmer uppgjordt
förslag, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 150,000 Kronor att utgå med en femtedel årligen under
fem år, samt derå afräkningsvis för år 1876 å extra stat anvisa
...............................................................................................................
12,920,111: so.
10,950: —
25,000: —
25,000:
30,000: —
dels att såsom bidrag till upprensning af Olands-åns
nedre lopp från Valde qvarn till Kalsige fjärden af Östersjön
anvisa, till utgående under år 1876, ett försträckningsbelopp af 99,000:
att på sätt i afseende å det vid 1863 års riksdag beviljade
lån för upprensning af åns öfre del blifvit bestämdt och under
de vilkor i öfrigt, Riksdagen kan föreskrifva, återbetalas
medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af det
år, inom hvilket lånemedlen utbekommits, af sex procent årligen
utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet
ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och
återstoden utgör afbetalning å densamma;
dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
följande belopp, nemligen:
l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder ............................ 30,000: —
Transport 13,140,061: so.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45
Transport 13,140,061: so.
2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ... 200,000: —
3:o till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
som företrädesvis afse att minska frostländigheten ... 80,000:—■
4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af od
lingsföretag
.......................................''......................................... 100,000: -
dels ock att, beträffande såväl vilkoren för erhållande och
åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen
å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de nu
härom gällande föreskrifter ma bibehållas
Summa extra anslag Kronor 13,520,061: so.
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Finansdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
Penningar ............................................................................ Kronor 10,473,950:37.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,224: 5?.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 95.
Oindelt spanmål 509,c kubikfot å 2 Kronor 10 öre « 1,070: 16.
Tillsammans Kronor 10,498,000: —
Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden
för den 11 och den 18 December 1874 och den 9 innevarande månad
föreslår Kongl. Maj:t härmed:
l:o.
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket,
som finneå bilagdt nämnda protokoll för den 9 Januari, må bestämma
det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen
direkte utgå till postverket, till samma belopp 3,850,000 Kronor, hvartill
postmedlen blifvit här ofvan beräknade;
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
2:o.
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket,
som tinnes bilagdt finansprotokollet för den 9 Januari, må bestämma
det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegraimedlen direkte
utgå till telegrafverket till det belopp, hvartill nämnda medel här ofvan
beräknats eller 1,330,000 Kronor, äfvensom förklara, att de öfverskott, som
å samma medel möjligen kunna uppstå, må i likhet med hvad hittills egt
rum, få af Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof användas;
varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna,
som sedan senaste Riksdag af Kongl. Maj:t vidtagits, i bifogade protokoll
öfver finansärenden för den 9 Januari närmare omförmälda;
3:o.
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för tullverket,
som finnes ofvanberörda protokoll bilagdt, må bestämma anslaget för
nämnda verk till 2,498,000 Kronor att, i likhet med hvad hittills egt rum,
såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;
4:o.
att, med bibehållande jemväl för år 1876 af det vid senaste Riksdag
för år 1875 beviljade reservationsanslag af 450,000 Kronor, anslaget i öfrigt
till skogsväsendet inä höjas med 10,700 Kronor, utgörande löner åt en jägmästare
och tre kronojägare samt alderstillägg åt de jägmästare, som under
ar 1876 inträda i rätt till sådan förmån;
5:o.
att Riksdagen må bevilja ett förslagsanslag af högst 10,000 Kronor till
arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.
Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma
med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så
visar sig att nämnda summa.............................................. Kronor 10,498,000: —
komme att ökas dels genom förhöjning i de nuvarande anslagen
till
postverket med ............................... Kronor 450,000:
» telegrafverket » » 150,000: —
» tullverket » » 228,000: — _______
Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —
47
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —
till skogsväsendet med ................................. » 10,700:
dels ock genom det nya anslaget till
arfvoden åt allmänna ombud vid de enskilda
bankerna och kreditanstalterna med » 10,000: —
Tillsammans Kronor 848,700: —
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva........................ 11,346 700:___
deraf förslagsanslagen utgöra 8,726,875 Kronor.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1876 måtte
under denna hufvudtitel beviljas:
hör tillämpning af den nya aflöningsstaten i finansdepartementets
expedition ............................... Kronor
Till dyrtidstillägg för kammarkollegium .............................. »
För granskning af nya jordeböcker i samma kollegium »
Till provisorisk förstärkning af statskontorets personal »
Till dyrtidstillägg för statskontoret ..................................... »
mynt- och kontrollverken............... »
kammarrätten....................................... »
öfverintendentsembetet................... »
generaltullstyrelsen ..........................
” ” » skogsstyrelsen ................................... »
Till skogsinstitutet ........................................................... „
i ill anställandet af skogsingeniörer, förslagsanslag............ »
Till inrättandet af två nya skogsskolor................................ »
Till undersökningar af vattendrag i Norrbotten ..............
1 ill inköp af en tomt invid Göta Hofrätts arkivbyggning
i Jönköping ................................................................. ° „
Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien
S:t Barthelemy, förslagsanslag ........................................... »
Summa extra anslag för år 1876 Kronor
9,700
20,440
13,600
7,400
17,300
3,320
23,320
3,980
13,180
3,380
20,400
15,000
7,600
6,000
10,000:
25,000:
199,620:
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7 om Statsverket 1875.
Åttonde Hufyudtiteln,
innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:
Penningar....................................................................................... Kronor
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ »
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
Oindelt spanmål, 4,838 kubikfot 3 kannor, efter värde
af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande »_
5,462,925: 87.
258,701: 58.
1,091,112: 12.
10,160:
43.
Tillhopa Kronor 6,822,900: —
1 öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver eeklesiastik-ärenden
föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till
l:o. Kleresistaten.
att till prostetunna åt kontraktsprosten i Oppunda Vestra kontrakt för
— - - /i i• • 85.
Östra Vingåkers församling anvisas ................................... Kronor
att prostetunna åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt för
Hjo församling anslås med........................................................;...........
att såsom prostetunna för Södra Finnskoga församling beviljas
åt kontraktsprosten i Elfdals kontrakt....................................
att det anslag af kronotiondespanmål, 214 kubikfot 2 kannor,
hälften råg och hälften korn, motsvarande ett förslagsvärde
af 449 kronor 82 öre, som utgått såsom lönebidrag till
kyrkoherden i Styrsö pastorat, ur riksstaten uteslutcs.
15: 81.
14: 86.
2:o. Universiteten.
att till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Up
sala
universitet penningelöner anslås...............................................
att för inrättande af en profession i teologi vid universitetet
i Upsala beviljas anslag till en professorslön......................•
att för inrättande af en adjunktur i experimentel patologi
och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala anslås en
adjunktslön..........................................................................;................. r
att lön till en adjunkt i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik vid samma universitet beviljas med.............................
Transport
7,304 : 60.
4,500: —
2,500: —
2,500: —
16,848: 12.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ako 1 om Statsverket 1875.
Transport
att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet
i Upsala anvisas lön till en professor med..................
att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet
i Lund anslås en professorslön......................................
att till åtskilliga materiela behof anvisas:
åt universitetet i Upsala förhöjning i anslaget till institutionen
för allmän och åkerbrukskemi .............................................
samt åt universitetet i Lund:
förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen 400: —
8 “ " » kemiska » 500: —
8 " » » patologiskt anatomiska» 600: —
” )} » » zoologiska » 200:_
?>:o. Karolinska medico-Ururgiska institutet.
att arfvode till en amanuens vid institutets anstalt för
normal anatomi beviljas med
att för institutets fysiologiska anstalt beviljas
anslag till aflöning åt en amanuens................................. 400:
’ 11 » » vaktmästare .......................... 500: —
11 » anstaltens underhåll och drift .................... 1,500:_
4:o. Elementarläroverken.
att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder anslås.............. 40,000: —
att anslaget till arfvoden åt extralärarehöjesmed 30,000: —
samt anslaget till vikarier och oförutsedda behof
med........................................
att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier vid de
högre elementarläroverken ökas med
att för utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn,
Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga
anslås 5,600 Kronor till hvardera eller tillhopa
..................................................
att till resestipendier åt lärare i lefvande språk
vid elementarläroverken beviljas .................................. 6 000:
15,000:
4,000:
16,800:
Transport
49
16,848: 12.
4,500: —
4,500: —
550: —
1,700: —
1,000: —
2,400: —
111,800: —
143,298: 12.
7
Bih. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
5:o. Pedagogierna.
att åt kollegan vid Nora stadspedagogi anvisas ersättning
för ett från stadskassan hittills utgående, numera indraget bidrag
till hans aflöning med ...........................................................
143,298: 12-
39: —
6:o. Folkundervisningen.
att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad
enligt gällande grunder anslås ....................--•••• 2,000: -
att för arfvoden åt extra lärare samt åtskilliga
materiela behof anslaget till seminarierna ökas med 20,000. _ 22,000:
att anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna
ökas med .................................................................................... 5’000: ~
7:o. Sundhetskollegium med medicinalstaten.
att lön till en rättskemist å Sundhetskollegii stat uppföres
med..................................................;......;..........................................
att såsom arfvode för undervisning i tandläkarekonsten anvisas
..............................................................................................
att till löneförhöjning åt vaktmästaren vid farmaceutiska
institutet anslås .........................................•_.....•;...............—......., "
börande, i följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende a regieringen
af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel här
ofvan föreslagit, det för närvarande under åttonde hufvudtitelns
anslag för Sundhetskollegium med medicinalstaten uppförda
belopp 9,650 Kronor för pensionärer och stipendiater i fältläkarekorpsen
från sistberörda hufvudtitels anslag afföras.
4,500: —
1,500: —
150: —
8:o. Veterinärundervisningen.
att för veterinärundervisningens ordnande, enligt hvad i
statsrådsprotokollet förmäles, beräknas ett belopp af..............
37,800: —
9:o. Vetenskapsakademien.
t
att för bekostande af planscher till akademiens skrifter beviljas
ett årligt reservationsanslag af ............................................
Transport
6,000: —
220,287:12.
51
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 220,287: 12.
10:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.
att. följande å akademiens ordinarie stat uppförda anslag
måtte höjas, nemligen anslaget till samlingarna och deras
ökande med ................................................................... 1.000: —
samt anslaget till biblioteket med ............................. 750:— 1,750: —
ll:o. Musikaliska akademien.
att till reseunderstöd åt lofvande tonkonstnärer samt till
honorarier åt inhemske tonsättare för arbeten af högre konstvärde
ställes till Kongl. Maj:ts disposition ett årligt reserva
-
tionsanslag af .......................................................................................... 6,000: —
12:o. Naturhistoriska riksmuseum.
att musei expensmedels-anslag höjes med .............................. 2,720: —
Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag
tillhopa......................................................................................................... 230,757: 12.
dragas de två anslag, som, på sätt förut är nämndt, böra från
denna hufvudtitel afföras, eller...............*........................................... 10,0 9 9 : 82.
och till återstoden............................................................... Kronor 220,657: 30
läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag......................................... 6,822,900: —
hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrigt böra bibehållas
utan vidare förändring än att, för jemnande af
slutsumman, anslaget för skrifmaterialier, expenser,
ved m. in. ökas med ................................... 42 : 70. 6,8 2 2,9 42 : 70.
komme denna hufvudt.itels anslag för ständiga behof att utgöra
.............................................................................................. Kronor 7,043,600: —
För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde
hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda
prototokoll öfver ecklesiastik-ärenden omförmälas, af Riksdagen äska
följande anslag att utgå:
52
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
a) under år 1876:
l:o till departementets expedition ...................................................
hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg
under åren 1875 och 1876 åt två öfvertalige tjensteman
inom expeditionen erforderliga belopp, 720 Kronor, må,
derest tillgång till lönetilläggets bestridande ej förefinnes
å det på expeditionens stat till Departeinents-chefens
förfogande ställda anslag, få utgå af allmänna besparingarna
å åttonde hufvudtiteln.
2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets
byråer för undervisningsärenden..............................................
3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman enligt de i
stadsrådsprotokollet omförmälda närmare bestämmelser...
4:o till kapellbyggnad i Pajala församling samt inköp af boställe
åt kapellpredikanten..........................................................
5:o till beredande af religionsvård åt arbetare, som utom sin
hemort sysselsättas vid arbetsföretag inom riket af större
omfattning .........................................................................................
6:o till beredande af religionsvård, på sätt i statsrådsprotokollet
bestämmes, åt svenska sjömän i utländska hamnar
samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän.........
7:o till reparation af bibliotheksbygenaden vid Lunds universitet
8:o till inköp af materiel för Karolinska medico-kirurgiska institutets
fysiologiska anstalt........................................................
9:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare.........
10:o till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom under
de vilkor för understödets åtnjutande, som vid beviljande
af anslag under innevarande år för samma ändamål blif
vit
bestämda.................................. .................................................
ll:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium
i Carlstad...........................................................................................
12:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium
i Göteborg.........................................................................................
13:o till understöd åt sådana församligar, som ej förmå till
erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
...............................................................................................
14:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens
behof .................................................................................................
Transport
11,500: —
6,000: —
174,507: —
20,000: —
10,000: —
8,000: —
5,000: —
1,500: —
15,000: —
30,000:
51,700: —
77,200: —
20,000: —
1,500: —
431,907: —
53
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
15:o till understöd åt folkhögskolor, under de i statsrådsprotokollet
angifna vilkor, förslagsanslag....................................
16:o till uppförande, enligt hvad i statsrådsprotokollet förmäles,
af nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm
498,324 Kronor, hvaraf beräknas att utgå under år 1876
17:o till bidrag vid ordnandet af vetenskaps-akademiens astronomiska
observatorium..............................................................
18:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af statens under Vitterhets-, Historie -och Antiqvitetsakademiens inseende ställda samlingar
samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga
förevisning.......................................................... 4,000: —
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. in.................................... 5,000:_
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens
historiska museum och öfver svenska sigill från
medeltiden.................................................................. 2,000:_
19:o till höjande af det musikaliska akademien beviljade hy
resanslag
..........................................................
20:o till betäckande af en brist i naturhistoriska riksmuseets
expensmedelsanslag ............................................................
21:o till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska riksmuseets
räkning..........................................................
22:o till hospitalsbyggnader..............................................................
med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad
som vid 1876 års slut kan finnas å anslaget besparadt,.
23:o till allmänna hospitalsfondens förstärkande
24:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för
sinnesslöa barn ................................................................
25:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa
barns vård inrättad dylik anstalt ..............................
26:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade
sjukhem för spetälska .......................................................
27:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska
undersökningarna på Björkön under åren 1876,
1877 och 1878 15,000 Kronor, hvaraf skulle anvisas att
utgå under år 1876 ......................................................................
Transport
431,907: —
13,000: —
200,000: —
33,000:
11,000: —
675: —
3,400: -
3,416: —
700,000: —
200,000: —
5,000: —
5,000: —
7,500: —
5,000: —
1,618,898: —
54
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport
28:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar ........
29:o till inlösen af 300 exemplar al svenska fornskrifts-säll
sällskapets
handlingar...............................................................
30:o till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar»,
31 :o till e. o. professorn C. G. Malmström för fortsättande af
ett historiskt arbete....................................................-..................
32:o till förvarande och vårdande af den utaf filosofie doktorn
A. Hazelius bildade Skandinavisk etnografiska samlingen
tillhopa Kronor
1,618,898: —
600: —
1,050: —
1,500: —
2,500: —
7,500: —
1,632,048: —
b) under är 1875:
l:o till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Lpsala
universitet penningelöner...................................................................... 7,304: oo.
2:o till uppförande af läroverkshus i Christianstad
återstoden af de vid Riksdagen 1865—1866 beviljade
belopp eller såsom anslag ............................. 10,000:
och såsom lån på de i stadsrådsprotokollet om
förmälda
vilkor........................................................... 10,000: 20,000:
3:o till reseanslag åt filosofie doktorn A. Hazelius..................... 2,000: ■
tillhopa Kronor 29,304: oo.
Nionde liufvudtiteln,
innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Pensionsstaten:
Penningar................................................................(.................................... 541,298: in
Oindelt spanmål 50,028 kubikfot 5 kannor å 2: io ....................... 105,059: &>.
Tillsammans Kronor 646,357: 99.
1 afseende härå föreslår Kongl. Maj:t dels i öfverensstämmelse med beslut,
som innefattas i bilagda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden:
att det å nionde liufvudtiteln med 37,500 Kronor hittills uppförda anslag
till Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkor och barn må från och med år 1876 höjas med 12,500
Kronor till 50,000 Kronor; samt
att den i anslagen till Vadstena Krigsmanshuskassa och till Invalidhus
fonden ingående oindelta spanmål, i riksstaten beräknad för den föiia till
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5o
51,897 Kronor 93 öre och för den senare till 53,161 Kronor 92 öre, må
utbytas mot fasta penningeanslag af 57,641 Kronor 02 öre till Vadstena
krigsmanshuskassa och 57,110 Kronor 84 öre till Invalidhusfonden;
dels ock i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda protokoll
öfver Ecklesiastik-ärenden för den 9 innevarande månad:
att Riksdagen — med godkännande deraf, att hvarje folkskoledistrikt
skall vara förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skolläraretjenst
ingå i folkskollärarnes pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,'' som
läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning berättigad
att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till pensionsinrättningen höjas
till fem procent af hvarje lön, efter hvilken distriktet eger del "i samma
inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskollärares pensionering
med 125,000 Kronor; och att för inrättande af en pensionsanstalt för
folkskollärares enkor och barn i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
statsråds-protokollet åberopade grunder, det å pensionsstaten nu uppförda
bidrag till folkskollärarnes enke- och pupillkassa, 2,000 Kronor, måtte höjas
med 65,000 Kronor, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande
års slut befintliga besparing, 18,000 Kronor, måtte för pensioneringens
bestridande användas.
Beträffande dernäst
Allmänna Indragning sstaten,
hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:
Penningar ........................................................................................ 890,880: —
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ 1,539: tu.
Indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag 217: 90.
Oindelt spanmål 66 kubikfot 7 kannor å 2: io ................. 140: 07.
vill Kongl. Maj:t föreslå:
enligt bilagda protokoll öfver Justitieärenden:
att den förre vaktknekten vid länsfängelset i Vexiö Sven Gustaf Petterson
vid 1869 års riksdag beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 200 R:dr må varda höjd till 400 Kronor;
att häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga Nils Lilienberg
må såsom godtgörelse för den genom regleringen af häradshöfdingarnes
löneförmåner för honom uppkommande minskning i inkomster tillerkännas
för sin återstående tjenstetid ett personligt ärligt anslag från all
-
56
KongJ. Majtis Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.
männa indragningsstaten till belopp af 1,500 Kronor att utgå från början
af innevarande år 1875;
att fångvårdens å ordinarie stat uppförda erabets- och tjensteman samt
betjente må förklaras berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten
enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i allmänhet
gällande grunder; samt
att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Venersborg Anders Olsson Brinck
må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller
afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda fängelse, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid åt
300 Kronor;
enligt bilagda protokoll öfver Landtför svar särenden:
att kaptenen vid Göta Artilleriregemente August Lars Kinnander må
från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt
afsked ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid
af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,400 Kronor,
motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat, dock med
vilkor att Kinnander ur tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension
från arméens pensionskassa;
att andre löjtnanten vid Lifregementets Husarkorps Axel August Richard
Tham må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller
afsked från krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension af 500 Kronor, hvilket af honom sjelf begärda belopp motsvarar
ungefär hälften af hans normallön vid korpsen, dock med vilkor att
han från tjensten afgår, innan han blir till pension från arméens pensions
kassa berättigad;
att Styckjunkaren vid Göta Artilleriregemente Anders Thedor Lundström
må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller
afsked ur krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten för sin återstående
lifstid uppbära én årlig pension af 800 Kronor, motsvarande hans nu innehafda
lön enligt regementets stat, dock med vilkor att han från tjensten
afgår, innan han blir till pension ur arméens pensionskassa berättigad; samt
att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärns män må
för år 1876 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp som för
år 1875 beviljats eller 20,000 kronor
enligt bilagda protokoll öfver Civil-ärenden:
att Länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs Län Carl Ulrik
Eklundh måtte efter det afsked från länsmanstjensten honom beviljats öfverflyttas
å allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återståede
lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom
57
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
meddelas, åtnjuta ärlig pension af 700 kronor motsvarande hans nu innehafvande
länsmanslön; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om
pensioner för landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny
reglering, derest en sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;
enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:
att Notarien i Kammarkollegium Johan Peter Nicolaus Prahm må från
och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från berörda notarietjenst
varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående
lifstid åtnjuta årlig pension af 2,500 kronor, motsvarande lägre notarielön
; samt
enligt bilagda protokoll öfver Ecklesiastikärenden:
att framlidne Riksarkivarien Johan Jakob Nordströms enka Anna Christina
Nordström, född Synnerberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid
af en årlig pension å 2,000 kronor;
att det anslag, e. o. Professoren Abraham Cronholm uppbär å allmänna
indragningsstaten, må från och med innevarande år höjas med 400 kronor
och således utgå med 2,400 kronor årligen;
att för Rektorn vid Katarina femklassiga elementarläroverk Johan Olof
Leffler må beviljas pension å indragningsstaten till belopp af 3,200 kronor
att från och med månaden näst efter den, då afsked från rektorstjensten
honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå;
att Lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Carl Georg
Starbäck må från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas,
å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid åtnjuta årlig
pension till belopp af 3,000 kronor;
att Kollegan vid elementarläroverket i Örnsköldsvik Henrik August
Berlin må från och med månaden näst efter den, då afsked kan varda honom
beviljadt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension till belopp af 2,250 kronor;
att Föreståndaren vid Allmänna Institutet för döfstumma och blinda
Ossian Edmund Borg må beviljas pension å allmänna indragningsstaten att
från och med månaden näst efter den, då han från sin befattning vid Institutet
erhåller afsked, under hans återstående lifstid utgå med 3,500 kronor
årligen; samt
att för Docenten Axel Gabriel Theorell uppföres å allmänna indrag-*
ningsstaten ett årligt arfvode af 2,500 kronor att från och med år 1876 af
Theorell uppbäras intill dess han kan komma att befordras till lön å ordinarie
stat af motsvarande eller högre belopp.
Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. i Sami. 1 Afd.
8
58
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1872—1874 utgjort i medeltal
2 Riksdaler 41 öre kubikfoten, motsvarande 15 Riksdaler 16 öre tunnan, eller
4 R:dr 66 öre utöfver det värde 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen
vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,
hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl.,
som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla
löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen
efter nämnda prisskilnad 4 R:dr 66 öre bestämmas till utgående från allmänna
indragningstaten.
Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 265 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande
utgift i jemnadt tal en summa af 1,200 kronor.
Då pensioneringen af de å fångvårdens ordinarie stat uppförda embetsoch
tjensteman samt betjente icke för närvarande synes påkalla någon förhöjning
af /éYVcn/s-anslaget till allmänna indragningsstaten samt de ytterligare
anvisningar å samma anslag, hvilka nu blifvit äskade, kunna antagas
blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares
afgång, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af det för
allmänna indragningsstaten nu uppförda anslag icke vara erforderlig vidare,
än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma af hufvudtitlarnes ordinarie
anslag, ökas med 7 Kronor 99 öre.
Och som de å nionde hufvudtiteln anvisade pensionsanslagen
nu utgöra ....................................................................... 646,357: (J9,
men genom tillökande af anslagen
till pensionsstaten för militäre embets- och
tjenstemäns samt underofficerares enkor och
barn med.................... 12,500: —
till Vadstena krigsmanshuskassa
med ........................................................ 5,7 4 3 : 09,
till Invalidhusfonden med............... 3,9 48 : 92,
till folkskollärares pensionering
med ........................................................... 125,000: —
och till folkskollärares enke- och
pupillkassa med ................................... 65,000: —
eller tillhopa med...................................... 212,192: oi,
komme att utgöra.................................................................. 858,550: —
Transport 858,550: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.
59
Transport 858,550: —
samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag, ökadt
med ofvanberörda 7 Kronor 99 öre, utgör.................................. 892,785:_
så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under
Nionde hufvudtiteln blifva ..................................... Kronor 1,751,335: —
. 1 frå.öa nu om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl.
Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver
landt- och öfver sjö-försvars ärenden:
dels att det årliga bidrag från statsverket som erfordras för upprätthållandet
af arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1876
utgå till samma belopp, som för innevarande år är anvisadt, eller 85,500:_
mot skyldighet för pensionskassan att till riksgäldskontoret afstå
det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda
vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget
qvartalsvis utbetalas med förbindelse för pensionskassans direktion
att, _ så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmägtige
i riksgäldskontoret behörigen ådagalägga om hela anslaget
eller huru stor del deraf behöft för ändamålet användas
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;
__ dels. att det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9 Februari 1858
och den 6 November 1860, må på grund af direktionens beräkning
för år 1876 bestämmas till .......................................... Kronor 305 000:_
att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens
pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning, och utbetalas sålunda, att
hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1
Oktober med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande
af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa
föregående årets utgift; och
dels att i likhet med föregående år nedannämnda kreditiv
måtte anvisas, nemligen
för att fortfarande ej mindre sätta amiralitets-krigsmans
Transport
390,500: —■
60
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport
kassan i tillfälle att till de flottans embets- och tjensteman
samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt
de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra
tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande
..............................................................................................................
samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering..............................-............
med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å dessa
kreditiv under loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda
behof blir erforderligt ___
390,500: —
73,000: -40,000: —
Summa extra anslag för år 1876 Kronor 503,500: —
hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att till betäckande af den brist, som under
år 1874 uppstått å förenämnda anslag till upprätthållande af arméens pensionskassas
egen pensionering och till fortfarande tillämpning af nu gällande
pensionsstater för arméens befäl och tjensteman, nemligen 17,587
Kronor 32 öre å det förra och 2,465 Kronor 13 öre å det senare, måtte
till utgående under år 1875 anvisas ett belopp af 20,052 Kronor 45 öre.
/
61
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.
Kongl. Maj:ts förslag i afseende ej mindre å statsverkets utgifter för
år 1876 än äfven å de belopp, som äskats till utgående under år 1875, å
ena sidan, och den förut i denna nådiga proposition upptagna beräkning af
statsverkets inkomster, å andra sidan, föranleda följande uppställning af
Statsverkets inkomster och utgifter:
A) Riksstaten för år 1876.
Inkomster.
Ordinarie inkomster ........................ 25,917,000:
Bevillningar:
Tullmedel ...... 20,000,000: —
Postmedel............... 3,850,000: —
Stämpelpappersmedel 1,880,000: —
Bränvinstillverknings
afgift.
......f. ........ 13,000,000: —
Hvitbetssockertillverk
ningsafgift.
........ 60,000: — 38,790,000: —
=: 64,707,000: -
Brist,
att fyllas genom
Allmän bevillning........ 2,800,000: —
Bidrag från riksgäldskon
toret
..................... 12,017,919: 60. 14,817,919: 60.
Summa 79,554,919: 60.
Utgifter.
Ordinarie:
l:a |
hufvudtiteln |
..... 1,266 000: — |
2:a |
d:o |
...... 3,455.800: — |
3:e |
d:o |
...... 609,365: — |
4:e |
d:o |
. ... 13,328.000: — |
5:e |
d:o |
...... 4,976,400: — |
6:e |
d:0 |
..... 13,851,100: — |
7:e |
d:o |
...... 11,346,700: — |
8:e |
d:o |
...... 7,043,600: — |
9:e |
d:o |
...... 1,751,335:- 57.628.300: |
Extra |
ordinarie: |
|
2:a |
hufvudtiteln .. |
....... 553,069: so. |
4:e |
d:o |
....... 5,682,140: — |
5:e |
d:o |
....... 3,836,180: — |
6:e |
d:o |
...... 1,520,061: 80. |
7:e |
d:o |
....... 199,620: - |
8:e |
d:o |
....... 1,632,048:- |
9:e |
d:o |
....... 503,500: — |
Anslag |
till statens |
jern- |
™gar..................... 8,000,000: - 21.926.619: 6 o
Summa 79,554,919: 6 o.
B) Tillägg till riksstaten för år 1875.
Bidrag från riksgäldskontoret utöfver hvad i 1875 åra Extra ordinarie utgifter:
riksstat finnes anvisadt................. 4,104,897: 08. å 8:e hufvudtiteln ....... 29,304: 60.
å 9:e d:0 ....... 20,052:45.
Anslag till jernvägsmateriel 4,000,000: —
Statskontorets förskotter ..: 55,540:03. 4104 897:08
Summa 4,104,897: 08.
Summa 4,104,897: 08
62
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.
Genom en sammanställning af dels den af fullmägtige i riksgäldskontoret
afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter
från den 10 December 1874 till 1876 års slut, hvarom i ofvanberörda
protokoll öfver finansärenden för den 9 innevarande Januari förmäles,
dels ock ofvanstående uppställning af statsverkets inkomster och utgifter
uppkommer följande beräkning af
Riksgäldskontorets inkomster och utgifter:
År 1875.
Behållning den 31 December 1874 enligt fullmägtiges
beräkning............................................
Inkomster.
Enligt fullmägtiges beräkning .......... 14,823,068: 0*.
Härtill kommer öfverskott & statsververkets
inkomster, som vid tiden för
afgifvandet af fullmägtiges beräkning
icke blifvit från statskontoret levererade,
nemligen:
för år 1873 utgörande omkring
........................ 1,800,000,
samt för år 1874 beräknade
i jemna tusental:
å jernvägstrafik
medlen
...... 90,000,
» skogsmedlen. 474,000,
» tullmedlen... 12,936,000,
» bränvinstillverkningsaf
giften.
........ 1,840,000,
tillsammans 15,340,000,
efter afdrag af
hvad redan levererats,
då fullmäktiges
beräkning
upprättades 6,500,000, 8,810,000, 10,640,000: —
Utgifter.
358,533:7 9. Enligt fullmägtiges beräkning
17,794,628: oe,
hvartill
kommer
kostnader
vid II. M.''
Konung
Carl XV:s
begrafning
förslagsvis 50,000: — 17,844,628: oe
Bidrag till statsverket såväl
för bestridande af de
såsom tillägg till 1875 års
riksstat äskade nya anslag
som ock till betäckande af
statskontorets förskotter .. 4,104,897: os.
Behållning till år 1876 ... 3,872,076:67.
25,463,068: 02.
Summa 25,821,601:81.
Summa 25,821,601: 81.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
År 1876.
63
Behållning från år 1875..
3,872,076: 67.
Utgifter.
Enligt fullmägt.iges beräkning ....
Upplåning.
Inkomster.
1.158,320:
Enligt fullmägtiges beräkning ......... 12,063,211:8 7.
Bidrag till bestridande af statsverkets ut -
gifter för år 1876 .....
12,047,919:6 0.
4,122,865: 30.
Behållning
För de vid 1874 års riksdag beslutade
jernvägsbyggnader...... 8,203,600: —
För det vid 1871 års riksdag
anvisade låneunderstöd
till enskilda jernvägsanläggningar
för år
1876 ....................... 2,000,000:-
Till betalning af den vid
1876 års slut förfallna
andelen af 1869 års
statslån .................. 1,000,000: —
För nu äskade anslag till
jernvägsbyggnader och
rörlig materiel......... 12,000,000: — 23 203 600-_
Summa 28,233,996: 67.
Summa 28,233,996:6 7.
Den behållning, 4,122,865 Kronor 20 öre, som sålunda är att beräkna
hos riksgäldskontoret vid 1876 års slut, kan ytterligare ökas med en viss
andel af bankovinsten för år 1874. Och då denna vinst lärer kunna i sin
helhet anslås till 2,400,000 Kronor, samt, vid det förhållande att riksbankens
reservfond uppnått den derför bestämda summan af 5,000,000
Kronor, högre andel af bankovinsten än en fjerdedel ej torde böra för
bankens egna ändamål reserveras, föreslår fördenskull Kongl. Maj:t, att
1,800,000 Kronor af bankovinsten för år 1874 må till riksgäldskontoret aflemnas.
64
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.
Om detta nådiga förslag af Riksdagen bifalles, skalle således ett Sam»
mandrag af statsregleringen i sin helhet få följande utseende:
Tillgångar. Utgifter.
a) Statsverkets:
Ordinarie inkomster
för år 1876 .............. 25,917,000: -
Bevillningar för samma
år......... 38,790,000: -
hvartill
härlägges
Allmänna
berillningen 2,800,000: — 41,590,000: — 67,507,000: —
b) Biksgäldskontorets:
Behållning vid 1875 års
början ....................... 358,533: 7 9.
Inkomster under år 1875 25,463,068: 09.
» »> 1876 1.158 320: —
Andel af bankovinsten ... 1,800,000:— 28,779,921:81-
Upplåning.................................. 23,203,600:
Summa 119,490,521:81.
a) Statsverkets:
Tillägg till riksstaten
för år 1875............. 4,104,897: 08.
Utgifter för år 1876:
Ordinarie 57,638,300: -Extra Or
dinarie
21,916,619: oo. 79,554,919: 60. 83,659,816: 68.
b) Biksgäldskontorets:
Utgifter för år 1875 ... 17,844,628:06.
» » 1876 .... 12,063,211:87. 29,907,839:93.
Behållning ................................... 5,922,865: 20.
Summa 119,490.521: 81.
Utom det att för riksbanken blifvit af bankovinsten reserveradt ett
belopp, beräknadt till ungefärligen 600,000 Kronor, uppkommer alltså en
behållning, uppgående till ofvanstående summa 5,922,865 Kronor 20 öre, i
afseende å användandet hvaraf Kongl. Maj:t förbehåller sig att framdeles
afgifva nådigt förslag.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
e
G. S. Akerbtelm.
Stockholm 1876. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
1
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet
å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Ilerr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre Akerhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
En af förre Vaktknekten vid länsfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson
i underdånighet gjord ansökning att, sedan Kongl. Maj: t till 1869 års lagtima
Riksdag atiåtit nådig proposition om årlig pension för sökanden af 400
R:dr, men Riksdagen beviljat endast halfva beloppet, eller 200 R:dr, hvilken
pension Pettersson från och med Februari månad 1870 uppburit, Kongl.
Maj:t måtte, enär sökanden sedermera blifvit alldeles blind och derigenom
oförmögen att med arbete bidraga till sin och sin hustrus försörjning, i nåder
bereda honom förhöjning i den beviljade pensionen till det af Kongl.
Maj:t föreslagna belopp, eller 400 R:dr; och har, uti häröfver afgifvet underdånigt
utlåtande, Fångvårdsstyrelsen, jemte det Styrelsen redogjort för hvad
uti frågan om den Pettersson beviljade pension förekommit, deraf inhemta®,
bland annat, att Pettersson, som är född den 80 Juli 1818, från den 13
Bih. till Riksd. Prof, 1875. 1 Sand. 1 Afd, 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1875,
Oktober 1851 varit anställd såsom vaktknekt vid ofvannämnde länsfängelse
samt ordentligt och väl fullgjort de till befattningen hörande åligganden, äfvensom
att Pettersson i årlig lön åtnjutit 400 R:dr jemte beklädnadsbidrag
48 R:dr, för egen del underdånigst hemställt, huruvida, med afseende derå
att, enligt vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg, Pettersson befinner
sig i torftiga omständigheter och numera är behäftad med fullständig blindhet,
samt att prisen å alla lifvets förnödenheter under senare åren högst
betydligt stegrats, Kongl. Maj:t skulle finna skäligt hos Riksdagen göra nådig
framställning om någon förhöjning i det af Riksdagen förut beviljade
pensionsbelopp.
På grund af de utaf Fångvårdsstyrelsen åberopade förhållanden samt
enär Riksdagen åren 1872 och 1873 i särskilda fall anvisat pensioner till
belopp af 400 R:dr åt vaktbetjente, som i sådan egenskap vid fängelserna
tjenstgjort ungefärligen lika länge som Pettersson, hemställde Hans Excellens
Herr Justitie-statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst
sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig proposition derom, att den Pettersson
beviljade pension må varda förhöjd till ett belopp af fyrahundra
Kronor årligen.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet
öfverlemnas, på det att berörde framställning må
vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
Tit. Wilh, Mahn.
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1875.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departcments-ärenden,
hållet inför Hans Majd Konungen i Statsrådet
å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
o
Friherre Akerhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
En af Häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga m. m.
Nils Lilionberg den 13 nästlidne Juni ingifven underdånig ansökning, deruti
sökanden anfört, att han medelst nådig fullmakt den 23 Januari 1846 blifvit
utnämnd till häradshöfding i Torna, Bara och Harjagers häraders domsaga,
med rättighet »att åtnjuta den lön och de öfriga förmåner samma tjenst
enligt stat och författningar nu tillkomma, intilldess, i anledning af väckt
fråga om förändrad lönereglering för domare och ny fördelning af domsagorne,
löneförmånerna framdeles blifva annorlunda bestämda, då de komma
att i enlighet dermed utgå»; att, efter det Kongl. Maj:t den 25 November
1851 beslutat reglering af domsagorne i Malmöhus län, sökanden i följd
deraf fått afträda Harjagers härad, men tillförsäkrats bostället Råby och
hel häradshöfdingelön; samt att, enär således efter sökandens utnämning lönereglering
för häradshöfdingarne i länet blifvit beslutad och gått i verkställighet,
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.
sökanden, som tolkat fullmaktens ordalag så, att han icke skulle vara skyldig
att underkasta sig mer än en lönereglering, förty ansett sig förvissad
att under sin tjenstetid få tillgodonjuta de löneinkomster, som genom sistberörda
nådiga beslut blifvit bestämda; men att genom den af Riksdagen
beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner sökandens inkomster
komme att betydligt minskas, livilket skulle åstadkomma en vid sökandens
framskridna ålder desto kännbarare rubbning i hans ekonomiska omständigheter,
som sökanden vore gift och hade liera oförsörjda barn; anhållande
sökanden på sådan grund att, om Riksdagens beslut i löneregleringsfrågan
vunne nådig sanktion, honom måtte för hans återstående lifstid beredas ersättning
för den derigenom uppkommande minskning i sökandens löneinkomster,
till upplysning hvarom sökanden, som sedan 1871 års början haft
för ålderdom tjenstledighet, företett af vikarierne utfärdade intyg, utvisande
att sökanden under tjenstledigheten åtnjutit icke allenast arrendet af bostället
Råby, som med vederbörligt tillstånd blifvit på tjugu år utarrenderadt,
utan ock af sportelinkomsterna dels 2,500 R:dr årligen, dels ock hälften af
hvad såsom sportler influtit utöfver 7,500 R:dr, hvilken andel utgjort för
hvartdera af åren 1871 och 1872 250 R:dr och för 187d ett belopp af 943 R:dr
62 öre, eller i medeltal för hvarje år 481 R:dr 21 öre, så att, om sökandens
årliga inkomster af sport-lerna antoges till 2,900 R:dr i medeltal och arrendet
för bostället efter medelpris till 0,100 R:dr, sökandens löneförmåner för
hvarje af de sednare åren utgjort omkring 6,000 R:dr, i stället för det belopp
af 4,500 R:dr, hvartill de efter den senaste regleringens tillämpning
komme att nedsättas.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade, att enligt de beräkningar,
som legat till grund för den senaste regleringen af häradshöfdingarnes
löneförmåner, skulle Statsverket genom densamma komma att, såvidt
den sökanden nådigst anförtrodda domsaga angår, göra en årlig vinst
af 3,866 E:dr, dervid dock det hittills med domsagan förenade bostället upptagits
till 3,248 R:dr; och som under den tid, sökanden beklädt sitt innehafvande
häradshöfdingeembete, reglering i afseende å dermed åtföljande
löneförmåner redan i följd af Kongl. Maj:ts beslut den 25 November 1851
egt rum, samt lydelsen af det i sökandens fullmakt intagna vilkor innefattat
någon anledning för honom att antaga, det han icke skulle vara skyldig att
underkasta sig ytterligare lönereglering, syntes billigt att sökanden, som numera
vid den framskridna åldern af sjuttiofem år är urståndsatt att sjelf
förvalta domareembetet och således enligt senaste allmänna lönereglering får
af domsagans årsinkomster från början af nästa år behålla allenast 4,500
Kronor, varder för sin tjenstetid tillagd ersättning för skilnaden emellan
detta belopp och de sökanden under sednare åren tillfallna löneinkomster,
hvilka enligt sökandens med företedda intyg styrkta uppgifter uppgått i
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5
medeltal till omkring 6,000 Kronor. I betraktande häraf hemställde Hans
Excellens i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition derom, att, med afseende på det anmärkta
särskilda förhållandet, Häradshöfdingen Nils Lilienberg må såsom godtgörelse
för den genom löneregleringen för honom uppkommande minskning i
inkomster tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag
från allmänna indragningsstaten till belopp af ett tusen femhundra Kronor,
att utgå från början af nästkommande år 1875.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt behagade, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
skolande utdrag af detta protokoll till Finans-departementet
öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid
förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
Th. Willi. Mahn.
6
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1875.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-årcnden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet
å Stockholms Slott den 11 December 1874,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leij onhufvup,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmbr,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Åkerhielm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet
till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar om förändrad reglering
af Öster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor samt af de dertill hörande
tingslag; och redogjorde Hans Excellens för innehållet af de till ärendet hörande
handlingarne, af hvilka inhemtas hufvudsakligen:
Efter förre ordinarie domarens i Wester-Dalarnes domsaga år 1861
ti made frånfälle anhöllo åtskilliga församlingar i domsagan hos Kongl. Maj:t,
att domsagan måtte varda fördelad i två sådana, den ena bestående af Wester-Dals
fögderi eller Malungs, Lima och Äppelbo tingslag samt Ms, Järna
och Flöda tingslag och den andra af Wester-Bergslags fögderi eller Söderbärkes,
Norrbärkes och Grangärdes tingslag; hvarjemte samtidigt dermed
Lima och Transtrands församlingar, som utgöra ett tingslag med Malungs
och Äppelbo socknar, inkommo med underdånig framställning derom att
skilda från sistnämnda socknar få bilda eget tingslag med tingsstad vid Lima
JM. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 7
kyrka. Vid underdånig'' föredragning- den 28 Januari 1862 af detta ärende fann
dock Kongl. Maj:t betänkligt, att under dåvarande förhållanden medgifva
delning- af Wester-Dalarnes domsaga, på sätt den blifvit begärd, och ansåg
ej eller lämpligt att, så länge domsagan bibehölles vid dess dåvarande område,
Lima och Transtrands församlingar blefve från Malungs tingslag skilda, i
följd hvaraf Kongl. Maj:t icke lemnade bifall till de derutinnan gjorda framställningar;
men emedan åtskilliga olägenheter ej mindre för de rättssökande
än för domaren obestridligen föranleddes af domsagans omfång samt kändt
vore, att förhållandet vore enahanda inom Öster-Dala mes ännu folkrikare
domsaga och det syntes antagligt, att af dessa två till hvarandra gränsande
domsagor borde kunna bilda åtminstone tre för domarens aflöning tillräckligt
stora jurisdiktioner, anbefalldes Svea Hofrätt, att, då domareembetet i
Öster-Dalarnes domsaga blefve till återbesättande ledigt och innan åtgärd
lör ledighetens kungörande vidtoges, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag
till en efter dåvarande förhållanden lämpad reglering af dessa två domsagor,
samt att i sammanhang dermed tillika meddela yttrande, huruvida den af
Lima och Transtrands socknemän gjorda underdåniga anhållan, om densamma
då af dem vidhölles, kunde anses skäligen böra bifallas.
I början af år 1873 blef domareembetet i Öster-Dalarnes domsaga ledigt;
och inkom derefter till Kongl. Maj:t ansökning af Mora församling, att följande
fyra till nyssnämnde domsaga hörande tingslag, nemligen Mora, Sofia
Magdalena och Wenjans, Orsa, Elfdals samt Särne och Idre, måtte få afskiljas
till särskild domsaga; varande till stöd för denna ansökning, i anledning
hvaraf Iiofrätten undfick föreskrift att i sammanhang med fullgörande
af den Hofrätten, på sätt ofvan förmäles, meddelade befallning afgifva underdånigt
utlåtande, hufvudsakligen anfördt: att Öster-Dalarnes domsaga, som
omfattade Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier samt Gagnefs socken af Säters
läns fögderi, hade en befolkning af omkring 60,000 personer och ett Ytinnehåll
af 134
att en domhafvande, om ock utrustad med den största arbetsförmåga, icke
kunde allena förvalta sitt maktpåliggande embete, utan vore nödsakad att
allt emellanåt påkalla biträde af extra domare, för hvilka i de flesta fall
befolkningens lynne, talesätt och cfriga egendomliga förhållanden vore alldeles
främmande, hvaraf rättsskipningen lede mycket men; samt att, derest
ofvannämnde fyra tingslag, hviika utgöra Ofvan-Siljans fögderi och med
22,692 innevånare omfatta öfver 100 qvadratmil, finge bilda särskild domsaga,
möjlighet förefunnes att framdeles genom tingslagens förenande till två
sådana bereda de rättssökande den stora och önskvärda fördelen af flera
tingssammanträden årligen.
I anledning af den sålunda väckta frågan om förändrad reglering af
förenämnde två domsagor hafva af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Köp
-
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
parbergs län två olika förslag blifvit uppgjorda, deraf det ena i den riktning,
som i Kongl. Maj:ts ofvananmärkta beslut antydes eller att af nuvarande
domsagorna skulle bildas tre nya, livilka komme att bestå, en af
Söderbärkes, Norrbärkes, Grangärdes samt Nås, .Tärna och Flöda tingslaginom
Wester-Dalarnes domsaga, en af Malungs, Tama och Äppelbo tingslaginom
samma domsaga äfvensom Sårna och .idre, Elfdals, Orsa samt Mora,
Soda Magdalena och Wenjans tingslag inom Oster-Dalarnes domsaga och en
af återstående tingslagen inom denna domsaga eller Leksands, Äls och Bjursås,
Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag. Enligt andra förslaget skulle
hvardera domsagan delas i två på det sätt, att de båda fögderierna i WesterDalarnes
domsaga komme att hvart för sig utgöra en domsaga, samt att af
Oster-Dalarnes domsaga Ofvan-Siljans fögderi, som består af Sårna och Idre,
Elfdals, Orsa samt Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tingslag, blefve afskildt
till en domsaga och Nedan-Siljans fögderi, innefattande Leksands, Als
och Bj ursås samt Rättviks och Ore tingslag, komme att i förening med Gagnefs
inom Säters läns fögderi belägna tingslag bilda en domsaga.
Öfver dessa förslag hafva kommunerna blifvit hörda, hvarvid menigheterna
inom Ofvan-Siljans fögderi enhälligt uttryckt den önskan, att de måtte
lå bilda särskild domsaga, afskild från öfriga delen af Oster-Dalarnes domsaga,
men utan förening med Malungs tingslag. Kommunerna i NedanSiljans
fögderi hafva i frågan om nyssnämnde domsagas fördelning i tvänne
instämt; med kommunerna i Ofvan-Siljans fögderi, under hemställan likväl
derjemte: af Bjursås socken, att varda särskildt afsöndrad och förlagd till
Kopparbergs tingslag i Falu domsaga; af Rättviks socken, att Ore kommun
måtte med Orsa socken i Ofvan-Siljans fögderi förenas till ett tingslag, tillhörande
Ofvan-Siljans domsaga; samt af Ore socken, att fortfarande såsom hitintills
få med Rättviks kommun utgöra ett tingslag. Gagnets kommun har
deremot uttalat sig till förmån för en reglering i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts Befäl 1 ningshafvandes förstanmärkta förslag. 1 Wester-Dals fögderi
bar, jemte det Lima och Transtrands kommuner förklarat sig vidhålla
sin önskan att få bilda ett särskildt, från Malugns tingslag afskildt domsområde,
blifvit af de flesta socknar förordadt, att fögderiet måtte få utgöra
en domsaga, hvarifrån dock Säfsnäs socken tillkännagifvit den skiljaktiga
åsigt, att Nås tingslag borde i judicielt afseende förblifva förenadt med
Wester-Berglags fögderi, samt .Terna socken yttrat, att, om Wester-Dals fögderi
ansågs för litet för att utgöra en särskild jurisdiktion, Grandgärdes tingslagborde
dermed förenas. Af kommunerna inom Wester-Bergslags fögderi hafva
Grangärde och Ludvika ansett fögderiet böra för sig utgöra en domsaga,
hvaremot Malingsbo önskat, att Nås tingslag måtte läggas till sistnämnde
domsaga samt Norrbärke åter, att nuvarande Wester-Dalarnes domsaga blefve
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 9
oförändrad; och har slutligen Söderbärkes kommun förklarat sig åtnöjas med
hvad vederbörande funne i saken lämpligast.
Domhafvanderne i orten, hvilkas yttranden i frågan blifvit likasom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes samt Hofrättens nedanomförmälda utlåtanden
afgifna innan beslutet om reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner
fattats, hafva väl på den grund att de då med domsagorna förenade inkomster,
efter afdrag för förvaltningskostnaderna, icke skulle vara tillräckliga
för aflönande af flere domare än de nuvarande afstyrkt de ifrågastälda förändringarne
af domsagornas områden, men tillika yttrat, att domsagornas
vidsträckthet och folkmängd syntes påkalla desammas delning, hvilken helst
borde ske i enlighet med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes senare förslag;
samt att en sådan reglering ostridigt skulle medföra stora fördelar, såsom,
bland annat, att de rättsökande i allmänhet finge kortare väg till domaren,
hvilken derjemte i en mindre domsaga dels icke så ofta behöfde för embetsresor
aflägsna sig från hemmet och derföre vore lättare att träffa, dels ock
mera sällan nödgades anlita biträden för förrättande af ting och andra maktpåliggande
embetsgöromål, hvilket skulle lända lagskipningen till fördel; att
förhör och urtima ting i konkurser, egodelningsrättssammanträden^ och andra
extra förrättningar, h vilka för närvarande i anseende till de långa resor,
domhafvanderne derför måste göra, ofta vore förenade med dryga kostnader,
skulle för de rättssökande blifva billigare; samt att da de tre tingslagen^ i
Wester-Bergslags fögderi utan olägenhet kunde sammanslås till ett, innevånarne
såväl i nämnde fögderi som ock i öfriga delen af nuvarande A\esteiDalarnes
domsaga skulle komma i åtnjutande af den snabbare rättsskipning,
Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 afser att bereda.
Kongl. Majtts Befallningshafvande har för egen del anfört: att, hvad
anginoe Lima och Transtrands socknemäns yrkande att af dessa kommuner
måtte° få bildas ett särskildt från Malungs och Äppelbo socknar afskildt
tingslag med tingsställe vid Lima kyrka, kunde väl det vidsträckta området
af förutnämnde kommuner och det deraf, förnämligast för den vid gränserna
mot Wermland och -Norge tillväxande befolkningen, härflytande betydliga
afståndet från tingsstället vid Öfver-Malungs kyrka, äfvensom kommunernas
folkmängd af omkring 4,000 menniskor innefattat skälig anledning för berörde
framställning, men som, derest någon delning af domsagan icke komme
att ega rum, tillökningen af ännu ett tingslag måste högst betyd ligt försvåra
domare-embetets utöfning i denna vidsträckta domsaga, medelst resor
till och från samt förrättandet af åtminstone två lagtima ting om aret, utom
förekommande extra förrättningar, samt, för den händelse åter att AYesterDals
fögderi komme att utgöra en domsaga, Lima och Transtrands kommuners
utbrytande till särskildt tingslag skulle förhindra en sådan anordning
llih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami 1 Afd. 2
l.i > Bil. N:o 1 till Kongl. Maj;k Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.
ai tingssammanträdena, som, i ändamål att åvägabringa en snabbare
rättsskipning, enligt Kong]. Förordningen den 17 Maj 1872 skall i domsagor
med blott två tingslag införas, fann Kong! Maj:ts Befallningshafvande
ifrågavarande framställning icke böra vinna bifall; att, i öfverensstämmelse
med hvad de flesta kommunerna yttrat, Kongl. Majrts
Befallningshafvande ansåg för lagskipningens behöriga handhafvande och
utöfvande inom orten vara af behof påkalladt och ändamålsenligast icke
allenast att från nuvarande < Ister-Dalarnes domsaga afsöndrades OfvanSiljans
fögderis tingslag till en särskild domsaga, utan förening med Malungs
tingslag i Wester-Dals fögderi, utan ock att särskilda domsagor
bildades af \\ ester-Dals och \\ ester-Bergslags fögderier, helst kommunerna
inom hvartdera fögderiet borde kunna utan synnerlig svårighet
bibehållas eller förenas till högst två tingslag; samt att med afseende
å hvad sålunda blifvit föreslaget Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faun
afseende icke kunna fästas å de derifrån afvikande särskilda framställningarne
af Bjursås, Rättviks, Säfsnäs, ,Järna, Malingsbo och Norrbärkes
socknemän.
Då det fortfarande behofvet af en förändrad reglering utaf nuvarande
områdena för \V ester- och (hster-Dalarnes domsagor vitsordats
såväl al de i ämnet hörda församlingarne med få undantag, som ock af
Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och domhafvanderne, samt anledningvore
att antaga " 1 ° 1 ’ '' ” '' "
böra sättas i
Kongl. Maj:t och
tande Hofrätten ansett sig,
tillgångar ännu ej lörefunnos, böra föreslå, huru delningen skulle ske;
och har Hofrätten i detta afseende anfört följande: Genom en delnino- i enliohet
med Kongl. Majt:s Befallningshafvandes ofvan först omförmälda förslagskulle
väl å ena sidan för statsverket vinnas den fördel att, enär endast
en ny domare behof de tillsättas, kostnaderna för delningens åvägabringande
i detta fall blefve mindre, men då å andra sidan förekom mc, att
den domsaga, som blefve sammansatt af särskilda delar af de nuvarande,
skulle erhålla en areal, öfverstigande den Öster-Dalarne för närvarande
intager, och således åtminstone i afseende å förstnämnde domsaga qvarstå
de olägenheter man genom regleringen velat undanrödja, ansåg Hof
lätten
nu omförmälda delningsförslag icke lämpligen kunna antagas.__
Hvad det andra förslaget anginge, så blefve väl äfven med den deri
lhagasatta delning omradena för de båda nordliga domsagorna vidsträcktare
än med afseende å innevånarnes beqvämlighet skulle varit
ön sk ligt; men oafsedt att i trakter med icke tätare befolkning än de nu
ifrågavarande eu sådan olägenhet svårligen torde kunna helt och hållet
att, om den ifrågasatta delningen eljest skulle anses
tillgångar till domarenas aflöning skulle af
verket, nödiga
Ri ksdagen
afgifvet underdånigt utlåoberoende
af den omständighet att sådana
beredas, har
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 11
undvikas, syntes emellertid icke någon af domsagorna blifva större än
att befolkningens billiga anspråk på rättsskipningen kunde uppfyllas.
Med den sammansättning domsagorna efter sistberörda förslag komme
att erhålla, skulle ock, enligt hvad Kong]. Majas Befallningshafvande
an ty dt, i de domsagor, deri flera än två af nuvarande tingslagen skulle
ingå, dessa utan svårighet kunna sammanslås till åtminstone nämnda
antal, hvarigenom innevånarne kunde beredas den fördel af tätare återkommande
ting, som i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 åsyftas.
Folkmängden i de nya domsagorna skulle enligt mantalslängderna för
år 1873 komma att utgöra i den folkrikaste eller den, som bildades af
Nedan-Siljans fögderi med Gagnefs tingslag, 38,819 och i de öfriga dels
23,033, dels 23,158 och dels 24,411. Vid jemförelse häraf äfvensom af
det antal mål och ärenden, som enligt tillgängliga uppgifter under senare
åren handlagts i de tingslag, hvaraf hvarje domsaga komme att
bestå, med hvad i nämnde hänseende förekomme inom andra domsagor,
torde det, hvad domarena beträffade, kunna antagas, att göromålen för
en hvar af dem blefve temligen afpassade efter de anspråk, som från
det allmännas sida borde ställas på deras verksamhet. På grund af
det nu anförda finge Hofrätten, under förutsättning att behofvet motsvarande
inkomster bereddes de särskilda domarena, föreslå en sådan
reglering af Oster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor, att hvartdera
fögderiet i den sednare domsagan komme att utgöra en domsaga, OfvanSiljans
fögderi en och N edan-Sil jans fögderi mecl tillägg af Gagnefs tingslag
en domsaga.
Hvad slutligen anginge Lima och Transtrands församlingars anhållan
att få bilda ett eget tingslag; så enär genom beviljande af denna
anhållan den domsaga, hvari nämnde församlingar komme att ingå och
som innefattar två hvart för sig särdeles vidsträckta tingslag, blefve beröfvad
den otvan antydda förmånen af oftare återkommande ting samt
för afhjelpande af den olägenhet, som föranledt ifrågavarande framställning,
eller det långa afståndet till tingsstället, möjligen torde erbjuda
sig en annan utväg i förflyttningen af tingsstaden, som nu läge temligen
långt söderut i tingslaget, till någon närmare midten belägen ort, af- -styrkte Hofrätten bifall till församlingarnes omförmälda begäran.
som
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:
''De af såväl befolkningen i Öster- och Wester-Dalarnes domsagor
af vederbörande myndigheter åberopade förhållandena synas mig
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187,5.
sätta ändamålsenligheten af en delning af nämnda domsagor utom tvifvel;
och då något antagligt förslag att af dessa domsagor bilda tre icke
kunnat framställas, torde endast det af myndigheterna äfvensom af de
flesta menigheterna förordade förslaget att af hvardera domsagan bilda
två förtjena att nu komma under öfvervägande. I följd af den under
innevarande år skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner
skulle emellertid eu delning af Wester-Dalarnes domsaga under
nuvarande innehafvares tjenstetid sannolikt ådraga statsverket en utgift,
för hvilken icke vunnes motsvarande fördel; och jag tillstyrker derföre
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som på de af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och Hofrätten anförda skäl torde finna Lima
och Transtrands socknemäns under behandlingen af detta ärende gjorda
framställning att få bilda eget tingslag icke böra bifallas, täcktes förklara
annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af WesterDalarnes
domsaga icke böra för närvarande vidtagas, än att Hofrätten
anbefalles, att då domare-embetet i nämnde domsaga varder ledigt och
innan beslut om ledighetens kungörande fattas, till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med förnyad underdånig anmälan i förevarande ämne.
Hinder af ofvanuämnde beskaffenhet möta deremot ej för genomförande
af den nödiga .regleringen af Öster-Dalar nes domsaga, i hvilken
häradshöfdingebeställningen för närvarande icke är tillsatt, t sammanhang
med frågan om denna reglering hafva visserligen Rättviks och
Bjursås socknemän gjort framställningar om vissa förändringar i nuvarande
tingslao-sindel ningen; men då tillförlitlig'' utredning om behofvet och
lämpligheten af dessa, utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande edstyrkta
förändringar icke är åstadkommen, torde samma framställningar
böra nu lemnas utan afseende. Under förutsättning således, att rubbning
i områdena för de tingslag, som höra till Öster-Dalarnes domsaga,
icke sker, samt derjemte att domsagan skall delas på det sätt Hofrätten
föreslagit, borde, efter de vid regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner
följda grunder och med fästad t afseende ä de af t. f. domhafvanden
lemuade uppgifter rörande hittills infiutne sportler och omkostnaderna
för domsagans förvaltning, löneinkomsterna bestämmas så
o
o;
lunda, nemligen:
för häradsliöfdingen i den domsaga, som skulle bildas af tingslagen
i Nedan-Siljans fögderi jemte Gagnefs tingslag:
lön ......................... 4,500: _
tjenstgöringspenningar.............. 1,800: —
Transport 0,300:
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13
Transport 6,300:
hvartill kommer:
förvaltningskostnadsbidrag, till belopp motsvarande
sldlnaden emellan beräknade förvaltningskostnader
..................o,200:
och de till betäckande af samma
kostnader afsedda sportelinkomsterna,
b vilka .antagits uppgå till omkring . . . 2,800: — 400: — 6,700: -
4,500:
1,600:
för liäradshöfdingen i den domsaga, som lcomme att
bestå af de fyra tingslagen i Ofvan-Siljans fögderi:
lön.......................
tjenstgöringspenningar............
förvaltningskostnadsbidrag eller skiluaden emellan
beräknade förvaltningsomkostnader 2,500: —
ocdi sportelinkomsterna, uppskattade
till omkring................. 1,900: — 600: — 6,700:
Summa Kronor 13,400:
8,900:
Den för häradshöfdingen i Öster-Dalarnes domsaga bestämda
aflöning från statsverket utgör lön 4,500 Kronor, tjenstgöringspenningar
3,400 Kronor och förvaltningkostnadsbidrag
1,000 Kronor eller
tillhopa..............................
Domsagans delning skulle således för statsverket medföra
en ökad utgift af....................... 4,500:
eller beloppet af en häradshöfdingelön.
I underdånighet tillåter jag mig att på grund af det ofvan anförda
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslå. Riksdagen att i stället
för de åt domhafvanden i Öster-Dalarnes domsaga från statsverket nu
anvisade aflöningsanslag af tillsammans 8,900 Kronor, a ordinarie stat
bevilja:
för häradshöfdingen i Nedan-Siljans domsaga, bestående af Leksands,
Åls och Biursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag:
lön................................ 4,500:
tjenstgöringspenningar ...........-......... 1,800:
förvaltningskostnadsbidrag........... • • ■ ■ • • • 400: —
Säger Kronor 6,700: —-
14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för häradshöfdingen i 0form-Siljans domsaga, omfattande Mora, Sofia
Magdalena och Wenjans, örsa, Elfdals samt Särna och Ldre tingslag:
lön . . ,............................... 4,500: —
tjenstgöringspenningar...................... 1,600: —
förval tningskostnadsbidrag.................... 600: —
Säger Kronor 6,700
Till hvad Hans Excellens Herr .Justi ti c-statsministern
sålunda hemställt och föreslagit, och deruti Statsrådets
öfrige ledamöter instämde, fann Hans Maj:t Konungen
godt i nåder lemna bifall samt förordna att protokollet
i detta ärende skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga
propositionen till 1875 års Riksdag angående statsverkets
tillstånd och behof.
Ex protocollo
Th. Wilh. Mahn.
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 15
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen -uti Statsrådet
å Stockholms Slott den 18 December 1874,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre LeijonhufVud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
'' o
Friherre Äkerhxelm.
16:o.
Af Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmäldes vidare
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne September
angående rätt för fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och tjenstemän
samt betjente att vid afskedstagande erhålla pension å allmänna
indragningsstaten; varande af Styrelsen i skrifvelsen anförd t, att i sammanhang
med fråga om uppförande å ordinarie stat af aflöniugen till en
del embets- och tjenstemän samt betjente vid fångvården hade Styrelsen
i underdånig skrifvelse den 15 April 1862 hemställt, att såväl de uti
förslaget till fångvårdens aflöniugsstat med löner uppförde embets- och
tjenstemän samt betjente, som ock vissa befattningshafvande af den öf
-
16
Bil
N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
viga personalen, hvars aflöning skulle utgå af fångvårdens förslagsanslag,
matte varda berättigade till erhållande af pension å all manna indragningsstaten,
Styrelsens personal och kamererarne vid fångvardsinrattniugarne
enligt samma grunder, som de för civile tjensteman i allmänhet
bestämda, samt öfrige tjensteman och betjente vid fyllda sextio lefnadsår
1 Öfverensstämmelse härmed aflat ock Kongl. Maj:t nådig proposition till
Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer; men med afseende dera
att, uppå Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers underdåniga_ anhållan
att, till
författningar förekommande
;iö tilta j.uvv —--------- — . . — , ,
vinnande af enhet och öfverensstämmelse uti de i spridda
stadgande»,
som
lågo till grund för pen -
sions erhållande, en revision af nämnda författningar måtte företagas,
Kongl Makt för detta ärende nedsatt en komité, hvars arbeten sa långt
fortskridit '' att, enligt hvad Rikets Ständer antogo, proposition i ämnet
med säkerhet vore att förvänta till nästföljande Riksdag, ansago Rikets
Ständer förevarande fråga böra uppskjutas, för att behandlas i sammanhang
med den allmänna reglering af pensionsväsendet, som förutsattes
komma att ega rum. Till följd häraf och clå emellertid någon a man
pensionsreglering sedermera icke varit föremål för Kongl. Mayts och Representationens
pröfning, hade tvekan uppstått huruvida fångvårdens pa ordinarie
stat uppförda embets- och tjenstemän samt betjente voro. lika med
andra civila tjenstemän berättigade till pension å allmänna indi agmngsstaten.
För Styrelsen villo det synas att, enligt de rörande pensionsratt
g i fn a föreskrifter, ifrågavarande embets- och tjenstemän samt betjente
egde en dylik rätt; och i öfverensstämmelse härmed hade ock Styrelsen
uti underdånig skrifvelse den 27 December 1870 hemställt, att direktören vic
länsfängelset i Falun Carl Östberg, hvilken uppnått en ålder af 65 ar,
varit 45 år i statens tjenst och vore till lielsan försvagad, måtte af Kong],
Maj:t förklaras berättigad att vid afskedstagandet uppföras å allmänna
indragningsstaten till uppbärande af den för tjensteu å riksstat upptagna
ordinarie lön. Statskontoret, hvars utlåtande öfver denna hemställan^
infordrades, yttrade i anledning deraf, att det väl syntes som, i ^öfverensstämmelse
med de för embets- och tjenstemäns pensionering flan a
manna indragningsstaten stadgade allmänna grunder, Ostbeig vok ie
rättigad
stat er
att
lalla
ö
lika
med
pension, men
andra civila
att, med
embets- och tjenstemän å nämnda
afseende å det svar Rikets aren
1862—1863 församlade Ständer, på sätt ofvan förmäles, lemnat å Kongl.
Maj:ts framställning om pensiousrätt för fångvårdens embets- och tjenstemän
samt betjente, och då frågan om pensionsväsendets ordnande sedermera
icke varit föremål för statsmakternas pröfning, samt Kong .
Maj:t i sin proposition till 1862 —1863 årens Riksdag funnit nödigt att
ni väl i afseende å de fångvården tillhörande embets- och tjensteman,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17
hvilkas aflöning vid samma riksdag å ordinarie stat uppfördes, underställa
Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt, Statskontoret
ansåge sig förhindradt tillstyrka, att den för Östberg sökta pensionsförmån
af Kongl. Maj:t omedelbart bifölles, utan hemstälde, att
Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om pensions
beviljande åt Ostberg. Dylik proposition aflat Kongl. Maj:t ock till 1872
års Riksdag.
Om, såsom Statskontorets nämnde yttrande föranledde, de vid fångvården
å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman skulle varit
berättigade till pension från allmänna indragningsstaten enligt de för
dylik pensionering i allmänhet gällande grunder, derest icke Kongl.
Maj:ts framställning till 1862 och 1863 årens Riksdag i ämnet egt rum,
finge Styrelsen fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att nyssberörde
framställning, som hufvudsakligen afsåg att bereda en del fångvårdens
tjensteman en fördelaktigare och mera utsträckt pensionsrätt, än som
med de allmänt gällande grunderna i detta hänseende öfverensstämde,
icke borde anses hafva förringat eller helt och hållet upphäft den rätt
till dylik pensionsförmån, hvaraf tjenstemännen eljest varit i besittning.
Styrelsen, som ansåge sig för närvarande icke böra ånyo upptaga
frågan om den mera utsträckta pensionsrätt för fångvårdens tjensteman,
hvarom Styrelsens ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 15 April
1862 handlade, finge emellertid, till undanrödjande af den obestämdhet,
hvari frågan om rätt för fångvårdens å ordinarie aflöningsstat uppförde
embets- och tjenstemän till åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten
enligt de i detta hänseende gällande allmänna grunder sig
befunne, underdånigst hemställa, att, derest Kongl. Maj:t icke skulle
finna bemälde embets- och tjenstemän, i likhet med rikets civile embets-
och tjenstemän i allmänhet, berättigade till dylik pensionsförmån,
Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag derom aflåta
proposition.
Uti häröfver den 2 i nästlidne Oktober afgifvet underdånigt utlåtande
bar Statskontoret andragit, att i öfverensstämmelse med de åsigter,
som legat till grund för Statskontorets underdåniga yttrande af den
12 Januari 1871, angående pensionsrätt för Direktören Ostberg, syntes
det visserligen Statskontoret, som skulle fångvårdens å ordinarie stat
uppförda embets- och. tjenstemän samt betjente vara berättigade att å
allmänna indragningsstaten erhålla pension i enlighet med de allmänna
grunder, som för civile tjenstemäns rätt till dylik förmån blifvit i författningar
ne stadgade; men då frågan om pensionsrätt för fångvårdens
embets- och tjenstemän samt betjente, såsom ofvan förmäles, redan
gjorts till föremål för Rikets Ständers pröfning, jemväl i den del derBih.
till Biksd. Prut. isyr,. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 18/5.
med endast afsågs sådan rätt enligt allmänna grunder åt Fångvårdsstyrelsens
personal m. il., Ii vilkas aflöning å ordinarie stat uppförts, fann, med
afseende å det svar Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 28
November 1863 meddelat å Kongl. Maj:ts framställning i ämnet och
jemväl med hänsyn dertill, att frågan om bemälde Östbergs pensionsrätt
blifVit till Riksdagens pröfning hänskjuten, oaktadt han uppfyllt alla de
vilkor, hvilka för pensions erhållande från allmänna indragningsstaten
blifvit i författningarne föreskrifna, Statskontoret sig böra i det skick,
liv ari förevarande fråga sig befunne, underdånigst hemställa, att Kongl.
Maj:t täcktes ånyo göra frågan till föremål för Riksdagens pröfning, medelst
aflåtande af nådig proposition derom, att fångvårdens å ordinarie
stat uppförda embets- och tjensteman samt betjente måtte förklaras berättigade
till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt
de för undfående af sådan pension i författningarne stadgade allmänna
grunder.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:
“Frågan om rättighet för fångvårdens tjenstemän att komma i åtnjutande
af sådan pensionsförmån, som ofvan omförmäles, var redan vid
1840—1841 årens riksdag föremål för Rikets Ständers pröfning. Kongl.
Maj:t äskade nemligen då i nådig proposition, att de vid korrektionsinrättningarne
i riket anstälde, med bestämda arvoden försedde tjenstemän
måtte förklaras berättigade att, under lika vilkor som statens öfrigc
embets- och tjenstemän, åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten;
och anförde Rikets Ständer till svar härå i underdånig skrifvelse den
29 Mars 1841, att Rikets Ständer insågo billigheten af att de vid fångvården
anstälde tjenstemän ocli betjente, hvilkas befattningar i följd af
sin natur voro både besvärliga och ansvarsfulla, icke genom den omständighet,
att fångväsendet då ännu ej hunnit så ordnas, att de kunnat
tillsättas med löner på stat, skulle utestängas från delaktighet uti
en alla andra civile tjenstemän och betjente förbehållen rättighet att,
då ålder och bräcklighet gjorde dem oförmögne att längre sköta sina tjänster,
kunna undfå afsked med bibehållande af sina löneförmåner såsom
pension; i följd hvaraf Rikets Ständer funnit sig böra så till vida bifalla
den Kongl. propositionen att vissa vid fångvården anstälde och uti
1840 års stater för fem korrektion sinrättningar upptagne tjenstemän och
vaktbetjente tillerkändes rättighet att, sedan de minst 10 år tjenstgjort
vid sådan inrättning och i öfrigt under samma vilkor, som för civile
embets- och tjenstemän redan voro stadgade, uppföras till pensioner å
allmänna indragningsstaten, beräknade i allmänhet efter de arvodesbelopp,
som uti nämnda stater funnos bestämda.
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 19
Billigheten af att tjenstepersonalen vid fångvården blifver i förevarande
afseende lika berättigad med statens öfrige civile embets- och
tjensteman ar således af nationalrepresentationen erkänd. Väl har den
allmänna regleringen af pensions väsendet, i sammanhang hvarmed enligt
Rikets åren 1862—1863 församlade Ständers uttalade åsigt i ämnet den
nu föreliggande frågan borde behandlas, ännu ej egt rum och torde ej
eller i den närmaste framtiden komma att genomföras; men denna omständighet
synes mig desto mindre böra föranleda ytterligare uppskof med
afgörande af nämnde, under mer än ett tiotal af år oafgjorda fråga, som
det icke kunde vara med statens intresse förenligt, att en talrik, i mödosamma
och ansvarsfulla befattningar använd tjenstemannacorps hålles i
ovisshet rörande det för dess medlemmars framtid vigtiga spörsmålet,
huruvida de, när ålderdom göra dem oförmögne till vidare tjenstgöring,
kunna med säkerhet påräkna att för deras återstående lifstid af staten
erhålla en mot deras löneförmåner svarande pension. På grund häraf,
och med stöd i öfrigt af hvad Fångvårdsstyrelsen och Statskontoret, såsom
ofvan förmäles, anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Ma:jt täcktes i nådiga propositionen till instundande Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof föreslå, att fångvårdens å ordinarie
stat uppförda embets- och tjensternän samt betjente må förklaras
berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt
de i sådant hänseende för civile tjensternän i allmänhet gällande
grunder”.
Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj;t Konungen
lemna bifall; och skidle detta beslut genom
utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet,
för att vid regleringen af utgifterna
under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iaktta
-
gas.
Ex protocollo
Th. Wtlh. Malm.
20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-är enden
hållet inför Hans Ma.j:t Konungen uti Statsrådet
å Stockholms Slott den 30 December 1873.
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
F riherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
, '' o
Friherre Akerhielm,
Friherre von Otter.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Fångvårdsstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 15 innevarande December, hvarmedelst
till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län till Styrelsen insänd underdånig ansökning
af Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Wenersborg Anders Olsson Brink
att honom måtte vid afskedstagande beredas någon pension; utvisande
vid ansökningen fogade betyg, att sökanden är född 1800, sedan den
17 April 1848 varit i fångvårdens tjenst och derunder med nit och
pålitlighet fullgjort sina åligganden, samt att i anseende till sökandens höga
ålder hans krafter för tjenstens förrättande numera äro förminskade;
och har på grund häraf Styrelsen, med tillkännagifvande att sökanden
dock under Juli månad innevarande år låtit en mindre förseelse komma
sig till last, samt att han vid ofvannämnde fängelse åtnjuter i lön,
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21
med två ålderstillägg, 600 R:dr och beklädnadsbidrag 50 R:dr äfvensom
särskild gratifikation, underdånigst hemstält, huruvida icke Kongl.
Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag föreslå Anders Olsson Brink till erhållande
å allmänna indragningsstateu af pension till belopp af 300
R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge
afsked.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemstälde i underdånighet,
att, med afseende å hvad sålunda förekommit, nådig proposition
måtte till instundande Riksdag aflåtas derom, att Änders Olsson
Brink må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då
han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset
i Wenersborg, å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension
för sin återstående lifstid af trehundra Kronor.
Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas
Finans-departementet, för att vid regleringen
af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iakttagas.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
32 Bil. N:o 1 titt Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. ■N:o 1, om Statsverket 1S75.
Utdraj af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet infor Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet
ä Stockholms Slott den .9 Januari 1875,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr J ustitie-statsministern Carleson,
Ilans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Wejdenhielm,
Boven,
Friherre Akehhielm,
Friherre von Otter.
Efter erhållen tillåtelse att nu anmäla hvad vid aflåtande af nådig
proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd
och behof borde i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens
Andra HufvudtiteJ iakttagas, anförde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern:
“Enär
löneregleringskomiténs af mig den 18 sistlidne December i
underdånighet anmälda förslag angående regleringen af Hofrätternas
löneförhållanden afser, bland annat, hvarjehanda ändringar i Hofrätternas
arbetsordningar och måste undergå den i 10 § Regeringsformen föreskrifna
beredning, innan det må hos Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet
föredragas, lärer svårligen detta förslag kunna komma under nådig
pröfning så tidigt, att Eders Kongl. Maj:ts beslut i ämnet hinner nästa
Riksdag delgifvas. Vid sådant förhållande anser jag, att andra förän
-
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1875. 2o
dringar uti de å Andra Hufvudtiteln nu uppförda belopp, deruti ingår
ett för innevarande år beviljadt anslag af 5.000 Kronor till arvoden åt
Krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter, icke böra ifrågasättas,
än de som i vissa fall innefattas i följande framställningar, nemligen
angående
l:o) Svea Hofrätt iiuderh (laude Jnstitiestat
1 följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 11 sistlidne December
beslutade framställning till Riksdagen angående reglering af Öster-Dalarnes
domsaga bör anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500
Kronor.
2:o) Anslaget till fångars vård och underhåll.
I afseende å den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag
och omfattar aflöningarne till Fångvårdsstyrelsen och vissa vid fångvårdsinrättningarne
anstälde tjensteman och betjente, har Fångvårdsstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne September, som torde tillåtas
mig att nu föredraga, hemstält, att föreslagna aflöningsstater måtte Riksdagen
till godkännande föreläggas och definitivt fastställas.44
Efter att hafva redogjort för innehållet af nämnde skrifvelse, yttrade
Hans Excellens vidare:
■‘Då Eders Kongl. Maj:t redan pröfvat hinder för slutligt fastställande
af Fångvårdsstyrelsens aflöningsstat förefinnas samt af senaste Riksdag
åberopade anledning att vägra definitivt fastställa aflöningarne för
omförmälde, vid fångvårdsinrättningarne anstälde tjenstemän och betjente
fortfarande är för handen, torde Fångvårdsstyrelsens nyssberörde hemställan
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Beträffande aflöningsstaten för förenämnde tjenstemän och betjente
vid fångvårdsinrättningarne föreslår Styrelsen, att det enligt 1875 års
stat vederbörande tjenstemän tillkommande ålderstillägg, som för innevarande
år är upptaget till 13,100 Kronor, men för 1870 beräknats till
14,700 Kronor, matte för nästkommande år anvisas med sistnämnde
summa; och under åberopande af att det under byggnad varande strafffängelset
å Nya Varf vet vid Göteborg blefve innevarande år fullbordad t
och komme att träda i den med detsamma afsedda verksamhet såsom
förbättringsfängelse för unga förbrytare, samt att den för derstädes anstälde
tjenstemän af förslagsanslaget för fångvården utgående aflöning
för närvarande utgjorde:
24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för 1 direktör........................Kronor 2,500
300
1,200
V
11
11
11
11
11
V
450
1,500
1,500
skrifvarearvode...................
1 kamererare .....................
skrifvarearvode.................. .
1 pastor .......................
1 bevakningsbefälhafvare ..............
hvarjemte direktören och bevakningsbefälhafvaren åtnjöto, den förre 4
och den sednare 2 procent af fängelsets behållna arbetsinkomst och samtliga
tjenstemännen boställsrum samt ljus ''och ved, har Styrelsen tillstyrkt,
att, med tillämpning af de grunder, som blifvit följda vid upprättandet
af den för 1875 godkända aflöningsstaten för tjenstemännen vid öfrige
fångvårdsanstalter, samt med indragning af arbetsprovisionen och anslag till
tjensteljus, måtte i ordinarie aflöningsstaten för 1876 uppföras:
för 1 direktör, lön..............Kronor 3,000: —
skrifvarearvode
., 1 kamererare, lön........
skrifvarearvode
„ 1 predikant, arvode ......
„ 1 bevakningsbefälhafvare . . .
500
a
v
v
?)
1.500
300
3,500:
1,800
2,000
2,000
tillsammans Kronor 9,300
samt direktören, kamereraren och bevakningsbefälhafvaren förklaras berättigade
att komma i åtn jutande af ålderstil lägg, den förstnämnde med
500 Kronor efter fem och lika belopp efter tio års tjenstgöring, äfvensom
de två sistnämnde med 300 Kronor efter fem och ytterligare 200
Kronor efter tio års tjenstgöring, allt under enahanda vilkor och bestämmelser,
som för tillämpning af innevarande års stat vore för öfrige
vid fångvårdsanstalterna anstälde tjensteman föreskrifna.
Hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda föreslagit anser jag mig böra
i underdånighet förorda och hemställer i sammanhang dermed, att vid
affattandet af ifrågavarande aflöningsstat må iakttagas, dels att enär för
direktören och bevakningsbefälhafvaren vid straff-fängelset i Warberg
blifvit i gällande stat införd den undantagsbestämmelse, att så länge
bemälde tjensteman åtnjöto provision af arbetsinkomsten skulle af de
för dem uppförda löner, 3,000 Kronor för direktören och 2,000 Kronor
för bevakningsbefälhafvaren, utgå endast 2,000 Kronor till den förre och
1,500 Kronor till den senare, men Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne
Oktober förordnat, att, med indragning af arbetsprovisionen, de i staten
upptagna lönebeloppen finge under innevarande år till nämnde
tjensteman utgå, så bör i följd häraf omförmälde undantagsbestäm
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1875. 25
melse ur staten uteslutas; dels ock att, då vid pröfning den 18 sistlidne
December af Fångvårdsstyrelsens underdåniga förslag till de stater,
hvilka afse. utgifterna från fångvårdens förslagsanslag, Eders Kongl.
Maj:t bifallit Styrelsens framställning, att benämningen af »straff- och
arbetsfängelse» för gemensamlietsfängelserna å Långholmen och i Malmö
{inge utbytas mot »straff-fängelse», skulle den senare benämningen i
ordinarie staten jemväl begagnas.
I enlighet härmed får jag framställa följande förslag till
Aflöningsstat för tjensteman och betjente vid
fångvårdsanstalterna.
Straff-fängelset å Långholmen.
1 Direktör och kommendant . . . .
Uppbär derjemte arvode såsom direktör
vid Stockholms stads
kronohäkte å Långholmen.
Nuvarande direktören majoren m.
m. F. M. Berencreutz åtnjuter
personel! arvode af 1,000 kronor,
som utgår af arbetsinkom
-
Löi
Älderstillägg. |
|||
Arvode. |
Skrifvare- |
bd Ms |
S et- |
arvode. |
(l |
||
O» |
O |
||
p. |
po M |
3,500 ■
1
sten vid fängelset.
1.500
Kamererare
Uppbär derjemte arvode såsom redogörare
vid kronohäktet å Lång- j
holmen.
1 Pastor................|--
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid kronohäktet å I
Långholmen.
1 Bevakningsbefälhafvare....... 2,000
Nuvarande bevakningsbefälhafvaren i
C. A. Hörnsteinåtnjuterpersonelt j
arvode af 500 kronor, som utgår j
af arbetsinkomsten vid fängelset, j
Transport 7.000 —
Bill. till Iiiksd. Brot. 1875. 1 Samt. 1 Afd.
1,000
500
450 —
1.000
950 ■
500
300
300
500 —
200 -
200
4
26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport
Straff-fängelset i Malmö.
1 Direktör...............
1 Kamererare..............
Så länge afskrifningsprocent å
proviantuppbörden icke, såsom
vid andra straff-fängelser, tillgodokommer
kamereraren, åtnjuter
lian arvode af 750 kronor,
som utgår af förslagsanslaget
för'' fångvården.
1 Fastor.................
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid länsfängelset i
Malmö.
1 Bevaknings befälhafvare.......
Straff- och Arbetsfängelset å
Norrmalm.
! 1 Direktör...............
Uppbär derjemte arvode såsom direktör
vid Stockholms Stads
kronohäkte å Norrmalm.
Uppbär derjemte arvode såsom
redogörare vid kronohäktet å
Norrmalm.............
1 Predikant ..............
Uppbär derjemte arvode såsom
predikant vid kronohäktet å
. Norrmalm och länsfängelset i
Stockholms län.
1 Bevakningsbefälhafvare......
Uppbär derjemte arvode såsom bevakningsbefälhafvare
vid kronohäktet
å Norrmalm.
Transport
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
Ålders CD O* gio ’’ |
tillägg. K f s; |
|||||
7,000 |
— |
1,600 |
— |
950 |
- |
— |
— |
||
2,500 |
500 |
500 |
500 |
||||||
1,500 |
150 |
200 |
200 |
||||||
— |
— |
1,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
200 |
— |
|
8,000 |
- |
— |
— |
-100 |
- |
duo |
— |
300 |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
-100 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1,200 |
1 |
— |
1 |
200 |
-- |
100 |
19,700,1— 4,000j—| 2,600—|
Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverleet 1875. 27
Älderstillägg. |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
K e-e CD u« SO» |
te 2 o Sfi» |
||||||
Transport |
19,700 |
4,600 |
— |
2,600 |
_ |
— |
_ |
_ |
__ |
|
Straff-fängelset i Norrköping. |
||||||||||
1 Direktör............... |
3,000 |
300 300 |
400 300 |
300 200 |
||||||
1 Kamererare............. |
1,500 |
|||||||||
I Predikant.............. |
1,400 |
|||||||||
Uppbär derjemte arvode såsom 1 Bevakningsbefälhafvare....... |
1,400 |
- |
200 |
100 |
||||||
1 Straff fängelset i Göteborg. |
||||||||||
1 ()irektör............... |
1,500 |
_ |
__ |
— |
__ |
_ |
_ |
_ |
||
Arvode såsom redogörare och för |
500 |
|||||||||
500 |
||||||||||
Straff-fängelset i Karlskrona. |
||||||||||
1 ] )irektör............... 1 Kamererare.............. |
3,000 1,500 |
- |
— |
500 300 |
— |
500 300 |
— |
500 200 |
— |
|
1,200 |
||||||||||
Uppbär derjemte arvode såsom 1 Bevakningsbefälhafvare...... |
2,000 |
__ |
300 |
200 |
||||||
Straff-fängelset i Landskrona. |
||||||||||
1 Direktör ............... |
3,000 |
_ |
____ |
500 |
500 |
_ |
500 |
_ |
||
1 Kamererare.............. |
_ |
300 |
300 |
_ |
200 |
|||||
Så länge afskrifningsprocent å ! 1 Predikant.............. |
2,000 |
1,500 |
__ |
300 |
200 |
|||||
Transport |
40,100 |
— 9,7 001 — |
4,800 |
— |
1 1 |
—--1- |
28 Bil N:o 1 till Koiujl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1875.
.Ålderstillägg. |
||||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvarc- arvode. |
2 |
g <x> o |
||||||
Transport S tratt-fängelset i Warbcrg. 1 Direktör och kommendant . . . . |
40,100 3,000 1,500 |
9,700 |
1,800 300 300 |
500 300 |
— |
500 200 |
||||
1 Predikant........... |
1,100 |
|||||||||
Uppbär derjemte arvode såsom 1 Bevakningsbefälhafvare....... |
2,000 |
300 |
200 |
|||||||
Straff-fängelset ä Nya Varfvet. 1 Direktör.......... |
3,000 1,500 |
500 300 |
500 300 |
500 |
||||||
1 Kamererare ...... |
||||||||||
1 Predikant ....... |
2,000 |
200 |
||||||||
1 Bevakningsbefälhafvare ...... |
2,000 |
300 |
— |
200 |
“ |
|||||
Kronoarbetskarl sstationen å 1 Direktör, föreståndare....... |
2,000 1,200 |
1,500 300 1,200 500 1,000 |
||||||||
1 Kamererare........... |
||||||||||
1 Predikant .............. |
||||||||||
1 Bevakningsbefälhafvare...... |
1,500 1,500 |
|||||||||
Kronoarbetskarlsstationen å 1 Bevakningsbefälhafvare, förestån-dare .............. |
||||||||||
Kronoarbetskompaniet å 1 Kompanichef.............. I Subalternofficer........... |
2,000 1,200 1,200 1,000 |
|||||||||
1 dito |
||||||||||
1 dito ........... |
1 |
|||||||||
Transport |
59,300;— |
23,000 |
— |
6,200 |
“I |
___ • |
_| 1 |
[ ~ ! |
1 |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29
Transport!
Stockholms studs kronohiikte it
Långholuicu.
Direktören vid straff-fängelset. . . .
Kamereraren vid dito ....
Predikanten vid dito ......
1 Bevakningsbefälhafvare......
Stockholms stads kronohäkte å
Norrmalm.
Direktören vid straff- och arbetsfän
gelset.
................
Kamereraren vid dito.........
Predikanten vid dito.........
Bevakningsbefälhafvaren vid dito . . j
Lön.
Arvode.
jSkrifvarei
arvode.
Ålderstillägg.
59,300
1,500
13,000
300
150
1,000
300
6,200
200
100
300
100
300
300
Länsfängelset i Carlskrona.
1 Direktör..............• |
Predikanten vid straff-fängelset i
Carlskrona..............
1,500
800
300
200
100
Kronohäktet i Carlshamn.
1 Bevakningsbefälhafvare.....
1 Predikant ............
1,300
Länsfängelset i Caimar.
1 Direktör............
1 Predikant............
200
100
Kronohäktet i YVestervik.
1 Direktör
1 Predikant
Transport j 66,700 —| 29,050|—[ 7,000 —j —|—
1,300
600
200
200
100
30
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Ålderstillägg.
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- |
'' 1 |
K Ht» |
||||||
arvode. |
i * |
|||||||||
O |
||||||||||
g:o |
8* |
|||||||||
Transport |
66,700 |
29,050 |
7,000 |
— |
— |
— |
||||
Länsfangelset i Christianstad. |
||||||||||
11 Direktör............... |
1,500 |
_ |
300 |
300 |
— |
200 |
— |
100 |
||
11 Predikant.............. |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Kronohäktet i Engelholin. |
||||||||||
1 Predikant .............. |
400 |
|||||||||
Länsfangelset i Weuersborg. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
300 |
— |
200 |
_ |
100 |
|
1 Predikant............... |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
|||
Länsfangelset i Oeflc. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,500 |
300 |
300 |
200 |
100 |
— |
||||
1 Predikant............... |
1,000 |
— |
— |
I_ |
— |
— |
— |
|||
Kronohäktet i Hudiksvall. |
s |
|||||||||
1 Direktör............... |
1,300 |
__ |
300 |
200 |
__ |
200 |
_ |
100 |
— |
|
t Predikant.............. |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Länsfangelset i Wisby. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
1,300 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1 Predikant............... |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
||||
Länsfangelset i Göteborg. |
||||||||||
1 Direktör............... |
2,000 |
_ |
— |
750 |
_ |
200 |
_ |
100 |
— |
|
1 Predikant............... |
---- |
—_ |
1,000 |
___ |
___ |
— |
_ |
— |
||
1 Bevakningsbefålhafvare. . . |
8O0 |
200 |
100 |
|||||||
Kronohäktet i Uddevalla. |
||||||||||
] Direktör............... |
1,300 |
_ |
300 |
__ |
_ |
200 |
100 |
__ |
||
1 Predikant............... |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Länsfangelset i Halmstad. |
||||||||||
1 Direktör..............: |
1 300 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1 Predikant............... |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
||||
Transport |
79,200 |
—! |
37,950|—1 |
8,850|---i |
—| |
—j— |
Bil. N:o 1 till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 31
i |
Ålderstillägg. |
|||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skrifvare- arvode. |
Efter 5 år. |
0 ct> i-i O po |
||||||
Transport |
79,200 |
— |
37,950 |
— |
8.850 |
— |
— |
— |
— |
— |
Kronohäktet i Warberg. |
||||||||||
, 1 Bevakningsbefälhafvare....... |
1,000 |
____ |
300 |
— |
— |
— |
200 |
— |
100 |
— |
Predikanten vid straff-fängelset i |
— |
— |
||||||||
Warberg............... |
____ |
600 |
___ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Kronohäktet i Kong,sbacka. |
||||||||||
1,000 |
200 |
100 |
||||||||
1 Predikant............... |
_ |
. 400 |
___ |
__ |
_ |
|||||
Länsfängelset i Östersund. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,300 |
__ |
300 |
— |
200 |
_ |
200 |
_ |
100 |
— |
600 |
__ |
_ |
_ |
|||||||
Länsfängelset i Jönköping. |
||||||||||
1 Direktör .............. |
1,500 |
__ |
300 |
_ |
300 |
200 |
_ |
100 |
||
1 Predikant.............. |
_ |
1,000 |
_ |
__ |
_ |
|||||
Länsfängelset i Falun. |
||||||||||
1 Direktör.............. |
1,500 |
_ |
300 |
— |
200 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
1 Predikant.............. |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Länsfängelset i Wexiö. |
||||||||||
1 1 )irektör............... |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
300 |
200 |
_ |
100 |
||
1 Predikant............... |
___ |
_ |
1,000 |
_ |
_ |
|||||
Länsfängelset i Malmö. |
||||||||||
1 Direktör............... |
1,800 |
300 |
_ |
600 |
200 |
_ |
100 |
_ |
||
Predikanten vid straff-fängelset i |
||||||||||
Malmö............... |
___ |
1,000 |
_ |
_ |
_ |
|||||
Länsfängelset i Luleå. |
||||||||||
1 1 b rektor............... |
1,300 |
300 |
_ |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant............... |
600 |
_ |
||||||||
Transport |
90,100 |
_ |
46.250 |
—| 10,450|— |
— |
1 i |
32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Ålders |
tillägg. |
|||||||||
Lön. |
Arvode. |
Skri fvarc-arvode. |
Efter 5 år. |
Efter L0 år. |
||||||
Transport Kronohäktet i Haparanda. 1 Direktör............... 1 Predikant............... |
90,100 1,300 |
— |
46,250 300 (»00 |
— |
10,450 |
— |
200 |
— |
100 |
|
Länsfängelset i Mariestad. 1 Direktör............... |
1,800 |
300 |
200 |
100 |
||||||
1,000 300 800 300 |
i |
|||||||||
Länsfängelset i Stockholm. 1 Direktör............... |
1,500 |
300 |
200 |
100 |
||||||
Predikanten vid straff- och arbets-fängelset ä Norrmalm ....... |
||||||||||
Kronohäktet i Norrtelje. 1 Bevakningsbefälhafvare....... |
1,000 |
200 |
. 100 |
|||||||
1 Predikant............... |
_ |
400 |
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
___1 |
||
Länsfängelset i Nyköping. 1 Direktör................ |
1,300 |
200 |
100 |
|||||||
1 Predikant............... |
600 |
_ |
____ |
_ |
_ |
|||||
Kronohäktet i Eskilstuna. |
1,000 |
300 600 |
200 |
100 |
||||||
1 Predikant.............. |
||||||||||
Länsfängelset i Upsala. 1 Direktör.............. 1 Predikant.............. |
1,500 |
— |
300 1,000 |
— |
200 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
Länsfängelset i Carlstad. 1 1 lirektör.............. |
1,500 |
300 |
200 |
200 |
100 |
|||||
1 Predikant............... |
1,000 |
|||||||||
Transport |
101,000 |
- |
54,050 |
11,450 |
— |
— |
— |
- |
— |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-M Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport
Länsfängelset i Umeå.
1 Direktör...............
1 Predikant...............
Länsfängelset i Hernösand.
1 Direktör.............
1 Predikant..............
Länsfängelset i Westerns.
! 1 Direktör.............
1 Predikant.............
Länsfängelset i Örebro.
1 Direktör............
1 Predikant............
Länsfängelset i Linköping.
1 Direktör .............
1 Predikant............
Kronohäktet i Norrköping.
1 Direktör...............
Predikanten vid straff-fängelset i
Norrköping.............
Lön.
101,000!
1,300
1.300
1,500
1,500
1,800
1.300
j Ålderstillägg.
Arvode :Skrifvare-, g
I arvode.
54,050
300
600
300
11,450
300
200
800 —; —
300
1,000
300
1,000
200 ■
300
300]— 300
l.Ooo;-
300 —
--!—i 600.
300
200
200
200
200
200 —
100
100
100
100
100
100
Summa ; 109,700;—| 60,850; - ] 12,850—] —j.
183,400: —
Om till denna summa af................183 400: _
lägges det beräknade beloppet af ålderstillägget för 1876 eller 14,VoO: _
blir slutsumman uti ifrågavarande aflöningsstat för 1876 Tl98,100f___
Härtill kommer det ordinarie anslaget för Fångvårdsstyrelsen,
hvilket, enär någon ändring deruti nu icke
Bill. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
5
34 Bil. No 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.
Transport 198,100: —
torde ifrågasättas, upptages till samma belopp som i gällande
stat eller...........................51,070: —
i följd hvaraf det bestämda anslagd till fångars vård och
underhåll i 1876 års riksstat skulle blifva......... 249,170: —
Vid jemförelse med beloppet af detta anslag i Rikstaten
för detta år......................... 238,270: —
visar sig en förhöjnin g för 1876 af............. 10,900: —
Vid tillämpningen af innevarande års aflöningsstat äro fastade
följande vilkor och föreskrifter, nemligen:
att den vissa löntagare förut tillkommande rättighet att åtnjuta
provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus skall upphöra;
att en fjerdedel af innehafvande lön, ålderstillägg och arvode
jemte hela skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, utgöra tjenstgöringspenningar,
som under tjenstledighet icke må tillgodokomma
löntagaren;
att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj en sten skett,
med iakttagande att för tjensteman, som blifvit transporterad, denna beräkning
skall omfatta tjänstgöringen i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter;
att
predikant vid straff- och arbetsanstalt, som jemväl utöfvar
presterlig tjenstgöring vid läns- eller kronohäkte, ej må dermed förena
annan syssla; hvaremot vid sådan straff- och arbetsanstalt, der dylik
anordning ej kan ega rum, på särskild pröfning bör ankomma, om
innehafvaren af fångpredikantssysslan äfven får bestrida annan presterlig
tjenstgöring af mindre omfattning; samt
att i följd häraf och då nuvarande innehafvaren af förenade predikantsbeställningen
vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, kronohäktet
derstädes och Stockholms länsfängelse tillika innehar annan ordinarie
befattning, de för nämnde beställning i staten uppförda förhöjda
löneförmånerna icke må af honom tillträdas, så länge han bekläder
annan tjenst;
och synes mig någon ändring härutinnan icke vara behöflig.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ofvan intagna aflöningsstats
tillämpning under enahanda vilkor och förbehåll, som för tillämpning af
detta års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande
år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget för fångars vård
och underhåll med 10,900 Kronor.
Bil. No 1 till Kongl. Majds Nod. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 35
Förslagsanslaget för fångar.-'' vård och underhåll är i innevarande års
likasom i 1874 års stat upptaget till 1,400,000 Kronor; men då Eders
Kongl. Maj:t funnit nödigt att för sistförflutna år medgifva en utanordning
derutöfver till belopp af 125,000 R:dr och de af Eders Kongl.
Maj:t pröfvade utgifterna å berörde förslagsanslag för år 1875 beräknats
till 1,607,000 Kronor, torde förslagsanslagets belopp för 1876
böra höjas till 1,500,000 Kronor.
Beträffande sådana till föremål under Andra Hufvudtiteln hänförliga
behof, som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder
jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:
a) I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts uppå Finansdepartementets
föredragning den 18 nästlidne December fattade beslut torde
Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska att för nedannämnde ändamål
å extra stat föi nästkommande år anvisas enahanda belopp som i sådant
hänseende äro för innevarande år beviljade, nemligen:
för tillämpning af ny aflöningsstat för Justitiestat.s-ex-peditioncn 6,800
Kronor, samt
för beredande af dyrtidstillägg för embets- och tjensteman i
Justitiekanslers-expeditionen..............Kronor 2,500
Justitierevisions-expeditionen
Svea Hofrätt..............
Göta Hofrätt . ............ •
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Krigshofrätten
Fångvårdsstyrelsen. Vid beviljande af dyrtidstillägg
för innevarande år åt detta embetsverks tjenstepersonal
har Riksdagen uteslutit generaldirektören
i Styrelsen. Enär emellertid sådan löneförbättring
blifvit tillerkänd chefer för andra embetsverk,
hvilkas ordinarie aflöning motsvarar eller
öfverstiger bemälde generaldirektörs, anser jag
billigheten fordra att han äfven kommer i åtnjutande
af enahanda förmån, till det belopp, som
blifvit af Riksdagen i likartade fall bestämdt eller
1,000 Kronor, samt hemställer derföre om aflåtande
af nådig framställning till Riksdagen att anslaget
)>
»
22,420
30,500
30,600
14,180
2,209
80.
Transport Kronor 102,409: 80.
36 Bil
N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.
Transport Kronor 102,409: 80.
,.,t, åt Fångvårdsstyrelsens embetsoeli
tjensteman, hvilket för närvarande är bestämdt
x-*n r? A f* i \ t. r -i n..
till dvrtidstillägg
7,460
till
höj dt till.
Och skulle
Kronor, varder för nästkommande
ar
8,460:
tidstillägg
embetsverl
således sammanräknade beloppet afdyrat
de till Justitiedepartementet hörande
för nyssnämnde år blifva .......Kronor T 10,869: 80.
b) för den lagkomité, hvilken med benämning af Nya Lagberedningen"
blifvit den 4 sistlidne December förordnad, torde''på 1876 års
stat böra uppföras enahanda anslag som på innevarande års stat är
till eu lagkomité anvisad! eller 40.000 Kronor.
c) ^ senaste Riksdagar hafva anvisats medel för påbörjandet af
atrajf-Jtingebsebyggnader a'' Långholmen och i Malmö. Enligt faststälda
^yggnadsplaner erfordras under år 1876 till fortsättningen af fängelsebyggnaden
ä Långholmen 175,000 Kronor och till fullbordan af fängelsebyggnaden
i Malmö 110,000 Kronor, hvilka belopp följaktligen
måste äskas och å 1876 års extra stat böra upptagas.
d) Till fullbordan af det kronohäkte i Ystad, för hvars påbörjande
senaste Riksdag anvisade 50,000 Kronor å innevarande års stat, har
il1 ai återstoden af den beräknade byggnadskostnaden blifvit af
fångvårdsstyrelsen begärd med 80,000 Kronor; men då enligt den af
Eders. Kongl. Maj:t faststälda byggnadsplan endast 50,000 Kronor
antagits böra för sistnämnda år anvisas, och något giltigt skäl att häraf
-
ifrån afvika icke förekommit, hemställer jag att föir fortsättningen
denna byggnad ma äskas för år 1876 enahanda belopp, som för innevarande
år blifvit beviljad! eller 50,000 Kronor.
ej 1! ti
Eångvårdsstyre Isen,
underdånig
_ skrifvelse den 29 November 1873 anförde
bland annat, hurusom vid uppförande af de nya
länscellfängelserna sådana bostadslägenheter för
uuDiauBmgeimeuir ior bevakningspersonalen
anordnade, att någon af denna personal lämpligen kunde
icke blifvit
deruti med familj inhysas. Då emellertid vaktmästarebefaltningarne
vid dessa fängelser voro af den beskaffenhet, att deras innehafvare i
allmänhet icke borde från fängelset sig aflägsna, hade Styrelsen ansett
det vara af vigt att söka åt vaktmästare vid ifrågavarande fängelser
bereda^ bostadslägenheter af förenämnde beskaffenhet, i hvilket afseende
Styrelsen tid efter annan i de ärliga underdåniga förslagen till
byggnads- och underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna, i mån
som det till vård och underhåll af dessa fängelser anvisade reservatJQäWWjtdug
dertill lemna! tillgång, låtit upptaga kostnaden till inred
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37
ning i de vid fängelserna befintliga uthus af boningsrum med kök åt
vaktmästarne; och hade på sådant sätt dylika lokaler blifvit anordnade
vid fängelserna i Calmar, Carlskrona, Ghristianstad, Wenersborg, Wisby,
Göteborg, Stockholm, Mariestad och Carlstad. Vid uppgörande af
underdåniga förslag till underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna
under sistförflutna år, hade dock visat sig att, oaktadt nämnde
reservationsanslag från och med samma år utginge med ett från 13,500
Riksdaler till 20,000 Riksdaler förhöjdt belopp, detsamma likväl icke
lemnade tillgång till bestridande af kostnaden för beredande af dylika
lokaler vid något fängelse, hvilket förhållande jemväl för framtiden
torde kunna motses, enär, i mån som fängelsebyggnaderna blefve äldre,
större underhållskostnader erfordrades. — På grund häraf och då sedan
längre tid tillbaka frågor hos Styrelsen blifvit väckta om beredande
af bostads]okaler åt, vaktmästarne vid länsfängelserna i Örebro, Malmö,
Westerås, Linköping och Gefle, hemställde Styrelsen underdånigst, om
icke Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra nådig framställning
att vissa fängelsebyggnadsbidrag samt besparingar å extra
statsanslag till fängelsebyggnader till sammanräknadt belopp af .12,167
Riksdaler 76 öre finge för ifrågavarande ändamål disponeras; hvarjemte
Styrelsen underdånigst föreslog, att i enlighet med ritningar
och kostnadsförslag, som blifvit i Styrelsens byggnadskontor uppgjorda,
af berörde medel måtte få användas vid fängelset:
1,500
2,000
2,000
i |
W esterås |
d:o |
d:o |
eko |
i |
Linköping |
d:o |
d:o |
d:o |
i |
Gefle |
d:o |
d:o |
d:o |
samt i Malmö, hvarest tvätthuset icke lämpade sig för
dylik inredning, till uppförande på fängelsegården af
en mindre byggnad, innehållande två rum och kök
för vaktmästaren samt ett rum för vaktkonstaplarne
1,000:
tillsammans R:dr 10,500: —
äfvensom Styrelsen anhöll att framdeles få afgifva underdånig framställning
om användande i enahanda afseende af återstående 1,667
Riksdaler 76 öre.
I sammanhang med Styrelsens ofvanberörda underdåniga skrifvelse
föredrogs inför Eders Kongl. Maj:t Riksdagens i underdånig
skrifvelse den 11 sistlidne Maj gjorda begäran, att förenämnda besparingar
å extra statsanslag till fängelsebyggnader måtte till Statskontoret
aflemnas, för att Riksgäldskontoret tillgodokomma; och behagade
Eders Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse den 29 i samma månad anbe
-
38 Bil. N:o 1 till Kungl. Maj-.ts Nåd. Ihop. N:o 1. om Statsverket 1875.
falla Fångvårdsstyrelsen att till Statskontoret inbetala hela den å ofvanomförmälda
anslag och byggnadsbidrag befintliga behållning, men
tillika förklara, det Styrelsen egde att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med förnyad underdånig framställning angående beredande af erforderliga
bostäder åt vaktmästarne vid vissa länsfängelser.
Med anledning häraf har Styrelsen uti underdånig skrifvelse
den 10 sistlidne November ånyo anmält detta ärende samt dervid
hemställt, om icke Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig proposition
föreslå nästa Riksdag att för ifrågavarande ändamål anvisa följande
kostnadsbelopp, nemligen:
till inredning af två rum och kök i tvätthuset
Örebro
i Gefle
i Westerås
i Linköping af
inredas ett re
-
vid länsfängelset i
Kronor 1,000: —
till d:o d:o d:o
till d:o d:o d:o
för tillbyggnad vid länsfängelset
tvätthuset, uti hvilket jemväl skulle
servhäkte med vaktrum..................
samt för uppförande af en ny byggnad jemte uthus
vid länsfängelset i Malmö, hvarigenom skulle beredas
bostad åt vaktmästaren och tre gifta vaktkonstaplar
2,500
1,700
5,200:
10,000:
Summa Kronor 20,400:
Med öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag till ifrågavarande
byggnads- och inredningsarbeten, har Styrelsen såsom anledning
dertill, att dess förut afgifna underdåniga förslag i detta ämne
upptagit ett belopp af endast 10,500 Kronor eller 9,900 Kronor mindre
än det nu framställda, anfört:
att, enligt hvad Styrelsens byggnadsintendent upplyst, stegrade
arbetslöner och varupriser påkallade en förhöjning i de förut beräknade
kostnaderna för byggnadsarbetet i Gefle med 500 Kronor och i
Westerås med 200 Kronor;
att östra stamjernbanans öppnande för trafik föranledde sådan
förändring i fångtransporterna, att vid länsfängelset i Linköping erfordrades
ett reservhäkte, hvilket jemte ett vaktrum lämpligen kunde
erhållas uti den lokal i tvätthuset, som förut varit afsedd till vaktmästarebostad,
hvaremot sådan bostad skulle beredas derigenom att
nämnde hus tillbyggdes; och att denna förändrade anordning medförde
en tillökning af 3,200 Kronor i den förut till 2,000 Kronor beräknade
kostnaden; samt
att då enligt förra förslaget vid länsfängelset i Malmö skulle,
emot eu kostnad af 4,000 Kronor, å fängelsegården uppföras en mindre
Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 39
byggnad, innehållande två ruin och kök för vaktmästaren samt ett
rum för vaktkonstaplarne, men det vore af synnerlig vigt, att några
af de vid detta fängelse anstälda konstaplar, h. vilka med inskränkta
lönetillgångar för närvarande måste emot dryg betalning förhyra bostadslägenheter
för sig och sina familjer pa långt afstånd från fängelset,
1,1 ef vo med bostäder vid detsamma försedda,. hade, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande v
i länet förordat, förslaget blifvit sålunda ändradt, att utoro^ fängelsegården
skulle uppföras en byggnad af erforderlig storlek för beredande
af bostäder åt vaktmästaren och tre gitta vaktkonstaplar äfvensom föi
inredande af tvätt- och bagarstuga, genom hvilken förändring den
beräknade kostnaden komme att höjas med G,000 Kronor.
Slutligen har Styrelsen, med afseende å angelägenheten deråt
att ifrågavarande bostäder åt bevakningspersonalen blefve, så fort ske
kunde, till begagnande upplatna, hemställt, att de anslag, som i sådant
hänseende kunde varda beviljade, matte anvisas att utgå under innevarande
år.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har Ofvenntendentsembetet
förklarat sig icke hafva funnit något att erinra vid de af Fångvårdsstyrelsen
insända förslagen.
Med afseende å hvad i berörde hänseende blifvit anfördt och
upplyst anser jag mig böra i hufvudsaken understödja Fångvårdsstyrelsens
förslag; och då, äfven om de erforderlig^ medlen blifva anvisade
att utgå, icke såsom Styrelsen hemställt under innevarande år,
utan först det nästkommande, det ändock genom lämpliga anordningar
bör låta sig göra att inom en jemförelsevis kort tid fä byggnadsarbetet
afslutadt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
för ifrågavarande ändamål al Riksdagen äska beviljande på extra stat
för år 1876 af ett anslag till belopp af 20,400 Kronor.
f) Landsköfdingeembetet i Wester-Norrlands län har i underdånig
skrifvelse den 30 September 1873 gjort framställning om uppförande
af ett nytt kronohäkte i Sundsvall.
Redan i underdånigt memorial den 16 Juni 1865 väckte Fångvårdsstyrelsen
fråga derom och anförde i sådant hänseende, att. inom
fängelserna i de norra orterna hade brist på utrymme ofta visat sig och
föranledt försändningar af straffångar till cellfängelser i andra orter,
och bland städerna i de norra länen vore det företrädesvis Sundsvall,
hvarest ett nytt kronocellfängelse vore af behofvet påkalladt. Dels
hade efter den på senare åren yppade tillväxt i antalet af sådana
straffångar, som borde i cellfängelse undergå sitt straff, länsfängelset
i Hernösand visat sig vara för länets behof otillräckligt, och dels före
-
40 Bil N:o 1 Ull Kong/. Maj.ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
komme i afseende på Sundsvall särskild! att, enligt hvad Eders Kongl
Mapts Befallningshafvande tillkännagifvit, brott och förseelser derstädes
oe l i trakten deromkring mera än i andra orter inom länet föröfvades.
oundsvatl hane ock tomt funnits ett såsom kronohäkte begagnadt
gemensamhetsfäiigelse, men detta lör ransakningsfångar olämpliga och
lor längeisestrafls undergående oanvändbara häkte hade år 1863 blifvit
/indraget.
Emellertid framstäldes sedermera förslag jemväl om uppförande
ai ett nytt kronohäkte i staden Hudiksvall. T enlighet med KonM
Maj:ts proposition beviljade Rikets åren 1865-1866 församlade Stähider
erforderligt anslag för sådant häkte i någondera af förenämnde
stader; och efter det Kongl. Maj:t anbefallt Fångvårdsstyrelsen att
afgifva éornyadt yttrande och utredning i fråga om valet af Hudiksvall
eller l un dsvall såsom plats för ny cellfängelsebyggnad, tillstyrkte
btyre sen, i underdånigt memorial den 11 Maj 1866, på anförda grunder
fängelsets _ uppförande i Hudiksvall, dit det ock blef förlagdt.
I ofvananmärkta underdåniga skrifvelse yttrar Landshöfdingeembetet,
att behofvet af ett cellfängelse i Sundsvall årligen blifvit allt
mera oafvisligt. Utom det att länsfängelset i Hernösand visat sig
vara för ändamålet alldeles otillräckligt, hvadan ook fångar till större
® er nuuc re årligen måst flyttas till andra fängelser, tillväxte
ransporten af fångar från Sundsvall i en högst oroväckande grad.
Sålunda hade under loppet afår 1872 från nämnde stad till länsfängelset
afsandts 196 personer för undergående af fängelse vid vatten och bröd
(i de flesta fall ålagdt såsom förvandlingsstraff för böter för fylleri)
och antalet af dylika fångar uppgick under de nio första månaderna
m mn18?0 tJ "01: NaFou förändring till ett bättre i detta sorgliga
or lallande vore beklagligen icke att förvänta, utan kunde man tvärt
om förutse att i samma mån som rörelsen och folkmängden i och omrmg
oundsvall med derinvid belägna många och betydliga sågverk
a vaxte, antalet förbrytelser såväl af ofvan antydda art, som af gröfre
beskaffenhet komme att ökas. ''
Vid sadant förhållande och då de ständiga fångtransporterna från
oundsvall voro, oberaknadt andra olägenheter, förenade med högst be/f
g''a «mk(jstnader för Kronan, hemställde Landshöfdingeembetet, att
cl,s ^ong . Maj.t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition
oni beviljande af erforderliga medel för uppförande af ett kronohäkte
i Oundsvall innehållande minst 34 celler jemte ekonomibyggnad • och
ofverlemnade Landshöfdingeembetet tillika utdrag af det hos stadsfullmäktige
i Sundsvall den 25 Augusti 1873 hållna protokoll, enligt
hvdket stadsfullmäktige beslutat, dels att upplåta tjenlig tomt för häk
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 41
tet, med vilkor att utrymme deri bereddes för stadens ransakning^-,
polis- och bysättningsfångar, dels ock att å stadens vägnar åtaga sig
att efter räkning betala stadsfångarnes underhåll enligt för Kronans
fångar faststäldt pris och dessutom för fångvården i öfrigt årligen erlägga
300 Riksdaler.
Sedan medelst nådig remiss Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande
i ärendet blifvit infordradt samt Styrelsen i anledning häraf
anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstalta att erforderlig
tomt till häktet blefve utsedd samt af sakkunnig person till grunden
undersökt och ä karta affattad, hafva, enligt till Styrelsen insända
och med underdånig skrifvelse den 1 nästlidne December öfverlemnade
handlingar, stadsfullmäktige den 4 November 1873 fattat beslut att
till byggnadsplats för häktet skulle af kronolotterna nedom Fabrikören
N. G. Linderbergs gjuteri emellan jernvägsspåret och byggnadstomterna
på väderqvarnsbacken kostnadsfritt upplåtas så stor rymd, som
Fångvårdsstyrelsen ansåge för ändamålet erforderlig; och har den sålunda
upplåtna platsen, hvilken är belägen i stadens vestra del, qvarteret
Mästaren, och blifvit af Ingeniören P. G. Sundius, enligt honom
meddeladt uppdrag, undersökt, uppmätt och å karta lagd, dervid befunnits
hafva ett högt och sundt läge samt utgöra inom byggnadslinierna
i areal 49,600 qvadratfot; i anseende hvartill Sundius tillstyrkt
häktets uppförande å denna plats.
För egen del har Fångvårdsstyrelsen vitsordat, att ifrågavarande
fängelse vore af synnerligt behof påkalladt samt, med förmälan att
Styrelsen ansett detsamma icke fullt motsvara det dermed åsyftade
ändamålet med mindre det komme att innehålla flere celler än Landshöfdingeembetet
föreslagit, öfverlemnat i Styrelsens byggnadskontor
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilket fängelsebyggnaden
med 53 celler, ekonomi-, bonings- och ransakningsrum samt
uthus, stängselmur m. m. beräknats medföra en kostnad af 174,000
Kronor; och har Styrelsen'' i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes bifalla att, i öfverensstämmelse med samma ritningar och
förslag, emot livilka Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfriga
vederbörande icke skulle haft något att erinra, ett nytt kronohäkte
i Sundsvall finge uppföras, samt hos Riksdagen göra nådig framställning
om anvisande af dertill erforderliga medel, nemligen under
första byggnadsåret till grundläggning och upphandling af materialier
40,000 Kronor, under andra året till hufvudbyggnadens uppförande och
takbeläggning 80,000 Kronor samt under tredje året till byggnadens inredning
och fullbordande samt till uthus och stängsel m. m. 54,000
Kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
6
42 Bil. N:o 1 till Kongl. Mapts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.
Uti afgifvet underdånigt yttrande har Ofverintendentsembetet förklarat
sig vid granskning af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag
ej hafva funnit skål till anmärkning.
Med afseende å hvad Landshöfdingeembetet samt Eångvårdsstyrelsen
i omförmälda måtto anfört, finner jag mig böra förorda Styrelsens
förevarande förslag, och tillstyrker således Eders Kongl. Maj:t,
att af Riksdagen begära att den, med antagande såväl af Sundsvalls
stads anbud af tomtplats för ifrågavarande fängelse som ock af öfriga
utaf staden, såsom ofvan förmäles, utfästa vilkor, måtte till uppförande
å nämnde tomtplats af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte,
med 53 celler, jemte nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m.
bevilja 174,000 Kronor samt deraf till en början för 187(5 anvisa ett
belopp af 40,000 Kronor.»
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern
sålunda hemstält och föreslagit, och deruti StatsRådets
öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag
af detta protokoll till Finans-departementet expedieras,
för behörigt iakttagande vid upprättandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof.
Ex protocollo
Th. WiTh. Malm.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.
Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. I
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet
inför Hans Maja Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-Kåd å Stockholms Slott den 18 December 1874,
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
o
Friherre Akerhielm,
Segelcke,
Holmboe.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde derefter i underdånighet
följande:
»De Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1875 upptager under titeln »Diplomatiska
utgifter» en summa af 628,100 kronor. Någon nedsättning deruti anser jag ej kunna ifrågakomma
under en tid da lefnadskostnaderna är o i de flesta länder mer än någonsin stegrade,
utan far i underdånighet föreslå att anslaget bibehålies till beloppet oförändradt och
med samma fördelning som hittills de båda Rikena emellan.
Vid utgiftsstatens uppgörande har jag sökt, inom nuvarande tillgångar, bereda väl
behöfliga mindre löneförbättringar åt tre af de lägst aflönade legationssekreterarne äfvensom
åt militär-attachéerna vid Beskickningarna i Berlin och Paris.
I »beräkningen öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1876» hafva
följaktligen blifvit uppförda nedanstående löneförhöjningar:
till Legationssekreteraren
» »
» »
» Militärattachén
» »
i Berlin |
från |
5,000 till 6,000 |
kr. med 1,000 |
kronor, |
» Köpenhamn |
» |
4,000 » 5,000 |
» 1,000 |
» |
» Wien |
)) |
5,000 » 6,000 |
» 1,000 |
» |
» Berlin |
» |
5,000 » 6,000 |
» 1,000 |
» |
» Paris |
)) |
5,000 » 6,000 |
» 1,000 |
» |
Summa 5,000 |
kronor, |
1
Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.
2 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875.
Kostnaden härför betäckes genom nedsättning:
å Ministerstatens pensionsstat med ett genom dödsfall ledigblifvet belopp af 2,000 kronor.
å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med..................... 3,000 »
Summa 5,000 kronor.
Ehuru sistnämnda anslag redan i 1875 års budget blifvit förminskadt med 8,400 kr.
och utgifterna å detsamma merändels utgått till högre belopp än det i »beräkningen» upptagna,
motser jag ingen olägenhet af den nu föreslagna ytterligare nedsättningen deruti, under
förutsättning att de besparingar, som redan förefinnas eller å budgeten framdeles uppstå,
få fortfarande såsom hittills användas till bristens fyllande, hvilket är så mycket mer af
behofvet påkalladt, som utgifterna under denna titel äro till beloppen i hög grad vexlande
och ej kunna på förhand beräknas, hufvudsakligen till följd deraf, att »ekiperingspenningar»
och »utomordentliga beskickningar» derunder ingå, hvilka det ena året erfordra ganska
betydliga utgifter, men ett annat år kunna helt och hållet eller till största delen inbesparas.
Ofvanstående äro de enda förändringar som i budgeten för Diplomatiska utgifter
blifvit föreslagna.
För Konsulsstaten har blifvit beräknadt samma kontanta bidrag af statsmedel, som
sedan flera år utgått med 100,000 kronor från Sverige och 120,000 kronor från Norge
eller inalles 280,000 kronor.
Till behofvens fyllande påräknas i 1875 års budget af lästafgifter i Stor-Britannien
och Irland en inkomst af 92,000 kronor. Den öfver all förväntan hastiga tillväxten i de
Förenade Rikenas sjöfart på nyssbemälda land under de sist förflutna åren har medfört en
motsvarande tillökning i inkomsten af lästafgifter derstädes, hvilken ntgjorde
år 1870................................. £ st. 4,161. 17. —
» 1871............................... » 4,485. 5. «.
» 1872................................. » 4,878. is. t>.
» 1873................................. » 5,792. i. i.
För år 1874 lofvar den att uppgå till fullt samma belopp, som år 1873, ehuru summan
ej kan med noggranhet beräknas innan redogörelser inkommit från de talrika vicekonsulaten.
Om än förutsättas måste att lika gynsamma år för sjöfarten ej alltid kunna påräknas,
som de båda sistförflutna, hvilka varit utmärkta genom en särdeles betydlig utförsel af de
Förenade Rikenas förnämsta alster, jemte ovanligt lyckliga handelsförhållanden i öfrigt,
hyser jag likväl ingen betänklighet att beräkna inkomsten af lästafgifterna till i det närmaste
hvad den under år 1873 inbringat, eller till 100,000 kronor, hvilket med 8,000 kronor
öfverstiger det i budgeten för år 1875 upptagna belopp. Den brist som under ett eller
annat mindre gynsamt år deruti uppstår, lärer utan svårighet kunna betäckas af sådana
redan befintliga eller framdeles uppstående besparingar som i detta ändamål torde böra för
Konsulsstatens behof reserveras.
Stegrade lefnadskostnader i de flesta länder hafva gjort de ringa inkomster, som de
Förenade Rikenas konsuler af tjensten i allmänhet kunna påräkna alltmer otillräckliga,
Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 3
hvaraf följden varit, att från många konsulat ansökningar inkommit dels om löneförhöjningar,
dels om bidrag till kontorsomkostnader.
Efter noggrann pröfning hafva några sådana ansökningar blifvit under årets lopp
bifallna, medan andra åter äro oafgjorda under afvaktan på vederbörande myndigheters
utlåtande.
För de utgifter, som af denna anledning kunna finnas nödiga, äfvensom med beräkning af
den ökade kostnad ett länge ifrågasatt aflönadt Generalkonsulats uprättande i Havre
skulle medföra, sedan platsen numera genom förre innehafvarens död blifvit ledig, har i
beräkningen öfver Konsulsstatens utgifter ett belopp af 10,350 kronor blifvit uppfördt
såsom till nya utgifter reserveradt.
De förändringar i öfrigt, som å denna stat blifvit, på grund af redan fattade Nådiga
Beslut, vidtagna och i budgeten för år 1876 uppförda, äro:
Okad utgift:
Förhöjdt anslag till kontorshyra för Generalkonsulatet i Alexandrin............... 1,200 kronor.
Till kontorsbidrag för Konsuln i Neapel............................................................ 2,000 »
Vid Generalkonsulatet i London hafva, med afseende å de betydligt ökade och särdeles
trägna göromålen, personliga löneförbättringar blifvit beviljade:
åt Kanslisten från 4,800 kronor till 6,400 kronor eller med 1,600 kronor samt åt
Kontorsskrifvaren från 2,700 kronor till 3,200 kronor eller med 500 kronor.
Pension till aflidne Vicekonsuln i Newcastle Hambro’s enka har blifvit beviljad
med...................................................................................................... 400 kronor.
Minskad utgift:
Vid inträffad ledighet har på Malta en Konsul utan arvode blifvit tillsatt,
hvarigenom inbesparats ett till samma Konsulat hittills utgående anslag af 8,000 kronor.
Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till de Diplomatiska utgifterna som till
Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande
och under samma vilkor som hittills.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Stats-Ministern, det K.
Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till Utrikesbudget
för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt;
Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda hemställt, behagade Hans
Maj:t Konungen, jemlikt öfriga Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande,
i Nåder lemna bifall.
Ex protocollo
C. Snoilshj.
4 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-Kåd å Stockholms Slott den 8 Januari 1875.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Frih. Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Frih. Akerhielm,
Frih. von Otter,
Segelcke,
Holmboe.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog Kongl. Norska
Regeringens underdåniga betänkande af den 31 nästl. December öfver de i sammansatt
Svenskt och Norskt Statsråd den 18 i samma månad af Herr Stats-Ministern framlagda
förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1876 med dertill hörande beräkningar
och hemställde i underdånighet att, enär Kongl. Norska Regeringen icke vid samma förslag
och beräkningar gjort någon anmärkning, Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition till Sveriges
Riksdag och Norges Storthing äska de summor, som å detta protokoll bilagda förslag till
de Förenade Rikenas Utrikes-budget finnas uppförda, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet
äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor
som hittills.
Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jemlikt
Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att härhos bilagda
förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för år 1876
i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola
för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och
Norska Storthinget aflåtas.
Ex protocollo
C. Snoilsky.
Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875. 5
Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1876.
I. Diplomatiska utgifter:
Sverige. Norge. Tillsammans.
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena .................... 24,000. ■ 24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565. 11,735. 40,300.
3. Ministerstaten ........................................................ 340,900. 152,300. 493,200.
4. Militär-Attachéer ..................................................... 8,400. 3,600. 12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 41,500. 17,100. 58,600.
Summa kronor 443,365. 184,735. 628,ToÖ.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 7,000. 4,450. 11,450.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108.400. 251,900.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 9,500. 7,150. 16,650.
Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.
Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1876.
I. Diplomatiska utgifter:
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ..................................................... 24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition.......................................................... 28,565.
3. Ministerstaten........................................................................................ 340,900.
4. Militär-Attachéer.................................................................................... 8,400.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 41,500.
Summa kronor 443,365.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes-Departementets Expedition......................................................... 7,000.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner................................. 143,500.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 9,500.
Summa kronor 160,000.
6 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.
hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:
Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:
Årliga brandförsäkringsafgifter.............................................................. 1,530.
Öfriga underhållsafgifter i allmänhet...................................................... 2,670. 4,200.
Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä kr. 18 ..................... 1,800.
Summa kronor 6,000.
Norges Dtribes-budget för år 1876.
I. Diplomatiska utgifter:
1. Utrikes-Departementets Expedition............................................................ 11,735.
2. Ministerstaten............................................................................................. 152,300.
3. Militär-Attachéer........................... 3,600.
4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 17,100.
Summa kronor 184,735.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes-Departementets Expedition.................. 4,450.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner ......... 108,400.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 7,150.
Summa kronor 120,000.
Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1876.
Kronor.
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena........................................................... 24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition............................................................... 40,300.
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Athen:
Chargé d’Affaires.......................................................................... 2,000.
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire... 45,000.
Legationssekreterare ...................................................... 6,000. 51,000.
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Ministerresident.............................................................................. 18,000.
Transporteras 71,000. 64,300.
Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 7
Transport |
71,000. |
64,300. |
|
Beskickningen i Konstantinopel: |
|||
Ministerresident............ |
...... 10,000. |
||
Drogman.......................................................... |
4,000. |
14,000. |
|
Beskickningen i Köpenhamn: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ... |
36,000. |
||
Legationssekreterare.............. |
5,000. |
41,000. |
|
Beskickningen i Lissabon: |
|||
Ministerresident..................................... |
4,000. |
||
Beskickningen i London: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire... |
64,000. |
||
Legationssekreterare................................... |
8,000. |
72,000. |
|
Beskickningen i Madrid: |
|||
Ministerresident................................. |
...................... |
18,000. |
|
Beskickningen i Paris: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ... |
64,000. |
||
Legationssekreterare............................. |
8,000. |
72,000. |
|
Beskickningen i S:t Petersburg: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire .. |
60,000. |
||
Legationssekreterare.................................... |
8,000. |
68,000. |
|
Beskickningen i Rom: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ..... |
19,000. |
||
Beskickningen i Washington: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire... |
16,000. |
||
Legationssekreterare......................... |
6,000. |
22,000. |
|
Beskickningen i Wien: |
|||
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire |
36,000. |
||
Legationssekreterare............................... |
6,000. |
42,000. |
|
b. Expektanslöner.......... |
19,200. |
||
c. Pensioner............................................ |
31,000. |
493,200. |
|
4. Militär-Attachéer: |
|||
i Berlin................. |
6,000. |
||
i Paris................................................ |
6,000. |
12,000. |
|
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: |
|||
a. Skrifmaterialier, trycknadskostnader, ved och lyshållning......... |
2,500. |
Transporteras 2,500. 569,500.
8 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 2,500. 569,500.
b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar -
tor, frakt m. in. .................................................................. 1,500.
c. Prenumeration å tidningar och journaler.................................... 1,500.
d. Telegrafporto......................................................................... 7,000.
e. Postporto................................................................................... 6,000.
f. Ekiperingspenningar............................................ 10,000.
g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.
h. Beskickningarnes extra utgifter................................................. 5,000.
i. Rese- och kurirkostnader........................................................... o,000.
/c. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............... 5,000.
l. Hemliga utgifter.......................................................................... 14,000.
m. Diverse utgifter ........................................................................ 600. 58,600.
Summa kronor 628,100.
Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster ock utgifter för år 1876.
Inkomster:
Sveriges kontanta bidrag.................................................
Norges kontanta bidrag ;................................................
Lästafgifter i Storbritannien och Irland, hvilka utgjort:
år 1871 af Svenska fartyg.........
af Norska fartyg ........
år 1872 af Svenska fartyg........
af Norska fartyg .........
år 1873 af Svenska fartyg.........
af Norska fartyg ........
beräknas approximativt:
af Svenska fartyg till.
af Norska fartyg till .
£ 879; 9; 6.
» 3,605; 1(1; 0. 4,485; 5; 6.
£ 1,033: IG; 11.
» 3,845; 1; 3. 4,878; 18; 2.
t 1,315; 13; 11.
^4,476; 10; 2. 5,792; 4; 1.
Summa kronor
Kronor.
160,000.
120,000.
22,000.
78,000.
380,000.
Utgifter:
Kronor.
1. Departementets Expedition:
Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning...................................................... 11,451
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:
a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvare
hjelp
samt personliga ersättningsbelopp: __
Transporteras 11,450.
Bil. N:o 2 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 9
Tranport
Konsuln i Archangel, traktamente................................. '' 8,000.
anslag till kontorshyra m. m. ................................. 2,000. 10,000.
Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente..................... 8,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.
Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente .................. 4,000.
personliga ersättningsbelopp....................................... 8,800. 12,800.
Yice Konsuln i Helsingör, traktamente ...................................... 2,000.
Generalkonsuln i Hamburg, traktamente........................ 8,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.
Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.............................. 4,000.
Konsuln i Lybeck, personligt arfvode............................. 1,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000.
personlig ersättning..................................................... 300. 4,300.
Konsuln i Rostock, personligt anslag............................. 400.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000. 3 400.
Yice Konsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader............ 900.
Generalkonsuln i London, traktamente ........................ 24,000.
anslag till kontorshyra och expenser ........................ 11,100.
Vice Konsuln i London, ................................................ 14,000.
öfriga kontorspersonalen........................................... 16,800. 65,900.
Vice Konsuln i Newcastle, traktamente ........................ 8,000.
anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.................. 4,000. 12,000.
Kontoristen vid Vicekonsulatet i Liverpool, arfvode .................. 4,000.
Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode........................ 4,000.
Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. m.......... 3,000.
Generalkonsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.
Generalkonsuln i Algier, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.
Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m............ 3,000.
Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ........................ 2,000.
Konsuln i Barcelona, traktamente ................................. 6,000.
anslag till kontorshyra m. m. ..................................... 2,000. 8,000.
Generalkonsuln i Lissabon, traktamente........................ 8,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.
Generalkonsuln i Italien, traktamente .......................................... 10,000.
Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra....................................... 2,000.
T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra........................... 2,000.
Generalkonsuln i Athén, traktamente .......................................... 10,000.
Transporteras 197,300.
11,450.
Bill. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.
11,450.
2
10 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport 197,300.
Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas
handhafvande), traktamente.............................. 10,000.
Drogman, traktamente ................................................... 2,000,
Konsulatsekreteraren, traktamente................................ 6,000.
Legationspredikanten, traktamente................................ 2,000.
Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode 400.
Hamnmästaren, aflöning ............................................... 4,600. 25,000.
Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode ..................... 500.
Konsuln i Smyrna, personligt arfvode ......................................... 1,000.
Generalkonsuln i Alexandria, traktamente..................... 12,000.
Anslag till kontorshyra m. m..................................... 5,200. 17,200.
Konsuln i Tunis, traktamente .................;.................................. 6,000.
Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra
utgifter ..................................................................................... 2,000.
Generalkonsuln i Washington, traktamente ................................. 16,000.
Konsuln i New- York, anslag till kontorshyra m. m.................. 6,000.
Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente ............ 10,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 4,000. 14,000.
Konsuln i Baliia, anslag till kontorshyra m. m. ....................... 2,000.
Generalkonsuln i Buenos-Ayres, traktamente ............... 10,000.
anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 12,000.
Generalkonsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra och
expenser ..................................................................... 4,000.
Vicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för
resor inom distriktet)................................................... 12,000. 16,000.
Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och
expenser....................................................................................... 4,000.
Reserverade till motsedda utgifter................................................ 10,350. 329,350.
b. Expektanslöiier ................................................................................. 3,600.
c. Pensioner.......................................................................................... 18,950.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m. 1,500.
l>. Konsulernas embetsutgifter ................................... 6,000.
c. Post- och telegrafporto ................................................... 4,500.
d. Vexelkostnader................................................................................ 250.
e. Extra utgifter ................................................................................. 4,400.
11,450,
351,900.
16,650,
Summa kronor 380,000.
Bil. N:o 2 b till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. II
Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från Minister staten:
Expektanslöner:
Jemlikt Nådigt Beslut
af den
19 Febr. 1864.
1 Dec. 1868.
» >.> ))
15 April 1869.
23 Sept. 1864.
Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton
Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna
Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansbach.................
Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede.................
Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janneiro Hyltén-Cavallius
Kronor.
4,800.
4,800.
4,000.
4,000.
1,600.
Summa kronor 19,200.
Pensioner:
18 |
April |
1848. |
29 |
Sept. |
1870. |
7 |
» |
1858. |
22 |
» |
1855. |
3 |
Febr. |
1852. |
27 |
Okt. |
1857.1 |
4 |
Maj |
1858.) |
23 |
April |
1869. |
3 |
Dec. |
1869. |
4 |
)) |
1838. |
2 |
Juni |
1837. |
30 |
Nov. |
1855. |
22 |
» |
1864. |
17 |
Febr. |
1858. |
2 |
Jan. |
1863. |
» » »
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena II. Ex. Herr Friherre
Ihre..................................................................................
Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .......................................
Förre Envoyén Lövenskiöld............................................................
Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel
Förre Envoyén Friherre d’Ohssons enka......................................
Envoyén Friherre Hochschilds enka...............................................
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Ex. Iierr Frih.
Stjernelds enka..........................................................................
Envoyén Sandströmers enka.......................................................
Förre Envoyén Friherre Taubes enka..........................................
Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka
Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen
Friherre Rudbeck.........................................................................
Förre Kabinetts-Kuriren Ohmans enka..........................................
Kabinetts-Yaktmästaren Englunds enka
Afl. f. Kabinetts-Kuriren Grönlands dotter Erika
Afl. Kabinetts-Kuriren Lilljedahls dotter Klara
6,000.
6,000.
4,000.
3,200.
2,800.
2,800.
2,000.
1,200.
1,000.
600.
600.
225.
100.
75.
75.
Summa kronor 30,675.
12 Bil. AT:o 2 b till Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.
Från Kousulsstaten:
Expektanslöner:
Jemlikt Nådigt Beslut
af den Kronor.
24 Nov. 1854. Förre t. f. Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich..................... 2,000.
23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius ............ 1,600.
Summa kronor 3,600.
Pensioner:
10 Juni 1859. Förre Generalkonsuln i Abo af Forselles ....................................... 4,000.
12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testa...................................... 4,000.
21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ............................................. 3,600.
13 Dec. 1864. Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie ....................... 3,000.
21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfeldt................................. 1,600.
13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripod Hahrs enka................................... 800.
8 Apr. 1854. Konsuln i Arcliangel Bruenechs enka............................................ 400.
29 Maj. 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka....................................... 400.
16 Apr. 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger, Lagerheims dotter Fatima............ 400.
13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro, von Schantz’ enka 300.
Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:
6 Juli 1825. fAnna Carolina................................................................................... 225.
4 Feb. 1832. | Sofia Helena....................................................................................... 225.
Summa kronor 18,950.
Stockholm, 1875. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket J875. 1
Utdrag af Protokollet ''öfver Landtjör svar s-ärenden, hållet
inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1875.
När varan de:
Tians Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Älströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Akerhielm och
Friherre wo?? Offer.
&
Departements-chefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet att,
i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens
fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till Kongl. Maj:t in
komna framställningar:
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 December 1874 angående
förslag till reglering af lönevilkoren för indelta Arméen;
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
1
o
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.
Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 angående
Riksdagens framställning i fråga om upphörande af den under värfvade
garnisonsregementenas anslag i Riksstaten anvisade brödspannmål;
Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1874 i fråga om
den i Riksstaten uppförda oindelta spannmål;
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 23 December 1874 angående
rekryteringskostnaderna vid garnisonsregementena;
Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 November 1874 angående
arfvoden åt 1. d. passevolantörer vid värfvade Arméen;
Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 27 November s. å. angående
dess intendents-departements medelsbehof för år 1876;
Densammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 rörande de
under fjerde hufvudtiteln erforderliga anslag, så vidt de röra Förvaltningens
civila departement;
Armeförvaltningens underdåniga skrifvelse den 31 December 1874 angående
anslagsbehof för uppsättning af Sappörsbataljonens 2:dra kompani;
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 21 Oktober 1874 angående
förslag till reglemente och stater för Disciplin-kompaniet;
Samma embetsverks underdåniga utlåtande den 1 December 1874 öfver
chefens för Svea Artilleri-regemente förslag rörande anskaffning af effekter till
servis m. m. åt regementet;
Samma myndighets underdåniga utlåtande den 24 November 1874 angående
föreslagna nybyggnader vid Svea Lifgardes kasern etablissement;
General-fälttygmiis tårens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement
underdåniga memorial den 11 November 1874 angående departementets
medelsbehof för år 1876;
General-fälttygmästarens och chefens för Artilleriet underdåniga memorial
den 13 i s. m. angående tillökning i anslaget till Artilleri-staben;
t. f. chefens för Arméförvaltningens fortifikations-departement underdåniga
memorial den 12 December 1874 med Befälhafvarens för fortifikationen förslag
rörande behofvet af ordinarie och extra anslag under år 1876;
Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 11 November 1874
om förhöjning i Generalstabens topografiska afdelnings arbetsanslag för år 1876;
Sundhets-kollegiets underdåniga skrifvelse den 27 November 1874 om
förhöjning i anslaget till pensioner och stipendier i Fältläkare-corpsen;
Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 9
December 1874 rörande behofvet under är 1876 af anslag för pensionskassans
egen pensionering och fyllnadspensioner;
3
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Samma Direktions underdåniga skrifvelse af samma dag om förhöjning i
anslaget till fattiga militärenkors och barns pensionerande;
Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 16 December 1874 med
utredning af Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande ställning m. m.;
Direktionens öfver Allmänna Garnisonssjukhuset underdåniga skrifvelse den
11 November 1873 angående löneförbättring åt sjukhusets tjensteman och betjening;
Arméens
hästläkares underdåniga ansökning, inkommen den 25 Maj 1868,
om högre rang för ernående af högre pensionsförmåner;
Liknande underdånig ansökning, ingifven den 29 November 1872;
Generalbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga memorial med
chefens för Hussar-regcmentet Konung Carl XY underdåniga framställning om
förbättrade lönevilkor för regementets hästläkare.
Härefter anförde Departements-chefen:
I öfverensstämmelse med det förslag till arbetsplan för uppgörande af
ny härordning och dermed sammanhängande ärenden, till hvilket Eders Kongl.
Maj:t vid min föredragning deraf den 12 Juni 1873 täcktes lemna nådigt
bifall, hafva dessa arbeten oafbrutet fortgått. Förslaget till den nya härordningen,
granskadt af den komité, som för detta ändamål ai Eders Kongl. Maj:t
under sistlidet år var sammankallad, är nu färdigt att föredragas i sammanhang
med en på grund af detsamma upprättad och likaledes granskad värnepligtslag,
hvarjemte ett förslag till de för den nya härordningen behöfliga
kasernbyggnader äfven hunnit utarbetas så, att ritningar och kostnadsförslag
kunna till Eders Kongl. Maj:ts godkännande framläggas. Beträffande förslag
till öfvergång från vår nuvarande till den föreslagna arméorganisationen, har
jag inom Generalstaben under förliden sommar låtit uppgöra detsamma och
öfverlemnades det enligt förutnämnda arbetsplan sistlidne Oktober månad för
granskning till en af Eders Kongl. Maj:t sammankallad komité, hvilken ännu
är med detta arbete sysselsatt. Under sådana förhållanden och då någon
kostnad för den nya härordningen icke kommer att i nästa års statsreglering
upptagas, har jag ansett mig icke nu böra vidare beröra detta ärende, hvilket
jag med det snaraste torde särskildt inför Eders Kongl. Maj:t få föredraga,
på det att den nya härordningen och värnpligtslagen, om de vinna Eders
Kongl. Majits nådiga godkännande, må redan under Riksdagens början kunna
representationen föreläggas.
Departements-chefen föredrog derefter det underdåniga memorial rörande
lönereglering för Generalitetet, Generalstaben, värfvade och indelta Arméen
samt beväringstrupperua, hvilket finnes detta protokoll bilagdt, samt hemställde
derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,
4
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
att den lönereglering för Generalitet®!. Generalstaben, indelta och värfvade
Arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framställd i de detta mitt underdåniga
memorial bifogade för,slagsstater, gillas och antages; samt att dervid
måtte få stadgas:
att Arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu
stadgade ackordsräntor;
att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fäll till officerare af
indelta Arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;
att medlemmarne af Gencralitetet må för sina tjensteresor till möten och
mönstringar åtnjuta rese-ersättning, men ej traktamente, till det belopp, gällande
resereglemente föreskrifver;
att passevolansen mellan kronan samt kompani- och sqvadrons-cheferne vid
värfvade Arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska förvaltningen
vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans räkning af
en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion efter föreskrifter,
som af Kongl. Maj:t meddelas;
att Wermlands Fältjägare-regemente skall förbytas till en corps på 500
man och, med bibehållande af befälspersonalen i (ifrigt oförändrad, Regementschefs-
och förste Majorsbefattningarne indragas och i stället derför uppföras
aflöning till en Corpschef;
att vid Svea lifgarde och Andra lifgardet skall, utöfver nuvarande officerspersonal,
anställas ännu en andre Kapten vid hvartdera;
att officers-antalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två
andre Kaptener samt vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl
XY med eu andre Ryttmästare vid hvartdera;
att vid gardes-regementena till fot underbefälet i hvarje kompani skall
ökas med två distinktionskorpraler och två korpraler, med de aflöningsförmåner,
som äro dylikt underbefäl tillerkända;
att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och nuvarande
aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af dem
bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda
ordnad;
att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal, förslagsstaterna
upptaga, samt att nuvarande sqvadronsliästläkare må komma i åtnjutande
af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång med
sådana ersättas;
att vid Fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare, med tjenstgöringsskyldighet
vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperne; samt
5
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre Artilleri-regementena
anställas;
att Regements-intendentsbefattningar skola vid de regementen och corpser,
för hvilka sådana bli t vit i förslagsstaterna uppförda, i mån af behof inrättas,
men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes afgång;
att vid Wcrmlands Fältjägare-regemente auditören skall vara skyldig förrätta
regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;
att Regementsskrifvare-tjensterna indragas efter 1876 års ingång, der sådant
pröfvas kunna ske;
att Regementsskrifvarne, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade Arméen
bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta ma ega att åtnjuta
dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa
förmåner under de lem åren 1871—1875, dels ock såsom ersättning för mistad
uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden
upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för do sista
fem årens verkliga uppbörd utgjort;
att mönsterskrifvare-tjensterna indragas, så snart sådant utan hinder åt erhållna
fullmakter kan ske;
att löntagare vid värfvade Arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmakt,
skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida han
ej sjelf önskar att på ny stat öfvergå;
att vid indelta Arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen,
hvilka å sina befattningar innehafva fullmakt af äldre datum än den 8 April
1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att med bibehållande af boställen,
der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning,
motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875 uppgått;
att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning
vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen tilläfventyrs
utgående ackordsränta;
att de af underbefälet vid indelta Arméen, som innehafva bostadsboställe,
må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnde efter den 8 April 1862, ega
att, der sä önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med
skyldighet att mottaga lösen för fardagsår, samt under tiden intill 1880 ars
slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmånel, beräknade på sätt för löntagare,
utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget; samt
att den löntagare vid krigsmakten till lands, hvilken å ny lönestat
ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjänstgöringsskyldighet
och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret kan göra
erforderliga.
6 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Och hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t dessutom ville i nåder
föreslå:
att för löneregleringens genomförande vid Generalitet, Generalstaben,
värfvade Arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras
de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;
att, mot det att indelta Arméens nuvarande aflöningstillgångar, med undantag
af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas
till Statsverket, ordinarie aflöningsanslag i öfverensstämmelse med förslagsstaterna
varda för indelta Arméen ä ordinarie stat uppförda; men att, då ett sådant
öfverlemnande af sistnämnda arméns nuvarande lönetillgångar icke kan ega
ruin förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå, å extra stat uppföres
ett förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under
år 1876; samt att Armé förvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda
år för aflöningens utbetalande till indelta Arméen utbekomma nödiga förskott
emot ersättning af årets indelta lönetillgångar. när dessa hunnit inflyta;
att de af Arméens boställen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfverlemnats
till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner
utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena
befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerne inlösta och
öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus,
hvarför, jemlik! synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättning,
jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;
att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med är 1876 öfvertagas
af Statsverket;
att för dessa förbindel sims fullgörande till Kongl. Maj:ts disposition under
år 1876 ställas 185,000 Kronor.
Derefter anförde Departements-chefen:
Med iakttagande i öfrig! af den ordning, som i gällande riksstat följes,
går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof,
hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom
här nedan göres framställning.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
7
Landtförsvars-departementets Kansli-Expedition.
På grund af Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December, uppå Finansdepartementets
föredragning, fattade beslut, får jag i underdånighet föreslå, att
Eders Kongl. Maj:t, för tillämpning äfven under år 1876 af ny aflöningsstat
för nämnda expedition, måtte af Riksdagen äska 6.900 kronor att under sistnämnda
är såsom extra anslag utgå; och torde vid bifall härtill detta belopp
få bland öfriga extra anslag antecknas.
Generalstaben.
Enligt den af Eders Kongl. Maj:t fastställda plan för Generalstabens fortgående
utveckling, hvilken plan öfverensstämmer med den af 1873 års Riksdag
i allo godkända nådiga proposition om Generalstabens organisation, skall vid
meranämnda stab under år 1876 tillkomma ytterligare 1 Major och 1 Kapten,
men deremot afgå 2 Löjtnanter, af hvilken anledning Generalstabens anslagborde
från 159,970 kronor förhöjas till 162,170 kronor.
1 öfverensstämmelse med hvad sålunda rörande storleken af Generalstabens
personal under år 1876 redan finnes beslutadt, har Generalstabens aflöningsanslag
blifvit beräknadt i mitt denna dag afgifna förslag till lönereglering för
Arméen, och utgör, enligt Bil. Lit. A till nämnda förslag, det behöfliga aflönings
-
anslaget ............................................................................................. kronor 217,560.
Om dertill lägges det nuvarande anslaget till diverse utgifter » 19,000,
utgör det för Generalstaben under år 1876 erforderliga anslag kronor 236,560,
hvilket belopp öfverskjuter nuvarande anslag........................... » 159,970,
med ................... kronor 76,590;
och torde följaktligen en förhöjning i anslaget, med sistnämnda summa böra
af Riksdagen äskas.
Årméförvaltningen,
Med ledning af Eders Kongl. Maj:ts den 18 December sistlidet år
fattade beslut angående dyrtidstiilägg under år 1876. hemställer jag i underdånighet.
att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska såsom dyrtidstiilägg
åt Arméförvaltningens ombets- och tjensteman under sistnämnda år
samma belopp, hvarmed dylikt aflöningstillägg under innevarande år utgår,
21,240 kronor, och torde i sådant fall denna anslagsfordran få vid uppgörande
af förslaget till extra statsregleringen iakttagas.
<s
Bil. N:o o a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Generalitetsstaten.
Enligt Bil. Lit. B. till det af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade förslag
till lönereglering för Arméen skulle det under denna anslagsrubrik erforder
-
liga belopp utgöra........................................................................... kronor 125,015.
Dä nuvarande anslaget uppgår till............................................. » 76,750,
blifver den erforderliga anslagstillökningen............................. kronor 48,265,
med hvilket belopp ordinarie anslaget till Generalitetsstaten torde få förhöjas.
Artilleristaben.
Uti underdånigt memorial af den 13 November 1874 har General-fälttygmästaren
och Chefen för Artilleriet anfört, hurusom de Artilleristaben åliggande
göromål under senaste åren blifvit betydligt ökade, så väl genom Artilleriets
pågående omorganisation, som till följd af en inom Artilleristaben nyligen inrättad
statistisk afdelning samt genom de förökade arbeten, som teknikens ständigt
fortgående utveckling medfört för General-fälttygmästare-expeditionen. De
sex officerare, som nu tillhörde Artilleristaben och af hvilka vanligen 2 voro
tjenstgörande i chefens för Artilleriet expedition, 2 i statistiska afdelningen, 1
i General-fälttygmästare-expeditionen och 1 i konstruktions-kontoret skulle, en
ligt General-fälttygmästarens åsigt, möjligen medhinna de Artilleristaben tillhörande
göromål, derest desse officerare ständigt vore att tillgå för dessa arbeten,
men då den såsom Sekreterare i Artilleristaben tjenstgörande officeren
vanligen under mer än halfva året tjenstgjorde i dylik egenskap hos Artillerikomitén
och då dessutom ofta någon af stabens officerare vore beordrad till
bevistande af de årliga vapenöfningarne vid regementet, till utförande af sär
skilda försök eller till andra uppdrag, så hade behofvet af ökadt biträde i
Artilleristaben och synnerligast i General-fälttygmästare-expeditionen allt mer
och mer gjort sig gällande, hvadan General-fälttygmästaren ansåge af särdeles
vigt, att staten för Artilleristaben ökades med ytterligare ett arfvode åt en
Artilleriofficer.
Beträffande beloppen af de nu å Artilleristabens stat uppförda arfvoden,
har General-fälttygmästaren vidare yttrat:
att, då göromålen för chefen betydligt ökats, dels till följd af den stora
personal Artilleriet erhållit efter senaste omorganisation och dels till följd af
de ökade öfningar och försök af alla slag, som på senare tider tillkommit och
årligen tillkomma, General-fälttygmästaren ansåge det billigt, att chefen för
Artilleristaben, som nu i ärligt arfvode åtnjöto 1,500 kronor, uppfördes till
1,800 kronor, eller till samma belopp som Fälttygmästare!! nu erhåller i arfvode;
att
9
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mai As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.
att, då den ersättning, som Artilleriofficerare erhölle för kommenderingar
och andra uppdrag, hlifvit på senare tider icke obetydligt förhöjd dels genom
ökadt dagtraktamente vid besigtning af kanoner, gevär och krut m. m., dels
ock genom lörhöjdt arfvode åt de i egenskap af lärare och repetitörer vid krigsskolan
och krigshögskolan anställde, så hade under sista tiden svårighet uppstått
att erhålla för Artilleristabs-tjenstgöringen fullt lämplige officerare, enär
desse vid andra, vapnet tillhörande kommenderingar eller i ofvan omförmälda
beställningar erhölle större ekonomiska fördelar än om de vunne anställning i
Artilleristaben, hvars officerare dessutom vore i saknad af semester och större
delen af året voro så upptagne af tjenstgöring i staben, att de svårligen kunde
erhålla någon biförtjenst, för afhjelpande >f hvilka missförhållanden Generalfälttygmästaren,
under förutsättning att arfvodenas antal blefve, på sått han
ofvan ifrågasatt, ökadt, ansåge det både billigt och nödvändigt, att ^Artilleristab
s officer ar nes nuvarande arfvoden, nemligen 1 på 1,000 kronor, 1 på 750 kronor
och 3 på 500 kronor samt för sekreteraren i Artilleristaben 1 å 600 kr. hädanefter
utginge för 2 officerareGned 1,200 kronor åt hvardera, för 2 officerare
och sekreteraren med 1,000 kronor åt hvardera samt för 2 officerare med 750
kronor åt hvardera; samt .
att då vaktmästarne uti Arméförvaltningen och i Fortifikationens chefsexpedition
åtniöte årligen 600 kronor, samt Artilleristabens vaktmästare, hvilken
i tienstgöringsförhållanden kunde anses likstäld med desse, vore af sm tjenst
upptagen största delen af dagen och, genom inrättandet af konstruktionskontoret
och Artilleristabens statistiska afdelning äfvensom genom upplåtande af ett sarskildt
rum för Artillerikomitén, på senare tider fått allt flera rum att stada
och elda, ansåge General-fälttygmästaren billigheten fordra, att arfvodet åt
Artilleristabens vaktmästare, hvilket för närvarande utginge med 4o0 kronor,
ökades till 600 kronor om aret.
I sammanhang härmed har General-fälttygmästaren — under förmälan hurusom
det sedan längre tid tillbaka kända behofvet af en särskild teknisk afde -nino- för Artilleriet väl blifvit i början af år 1868 uppfyldt genom upprättandet
af en dylik afdelning under benämning Konstruktions-kontoret, utan att
dock något särskildt anslag för dess arbeten vant tillgängligt förr an hd ers
Kongl. Makt genom nådigt Bref den 24 Februari 1874 beviljat ett ärligt anslag
af 1 500 kronor till konstruktions-officeren och 800 kronor till gratifikationer
åt öfrige å kontoret tjenstgörande, eller tillhopa 2,800 kronor, att utgå
från besparingarne å anslaget till Svea, Göta och Aendes Artilleri-regementen, —-i underdånighet föreslagit, att, då Konstruktions-kontorets verksamhet vore af
beskaffenhet ° att svårligen kunna upphöra och således af samma permanenta
natur som Artilleristaben, med hvilken den hade mycket sammanhang, samt
Bih. till Riksd. Prat. 1875. I Sand. 1 Ajd.
10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
dertill komme att de besparingar, som möjligen uppstode å anslaget för Artilleri-regementena,
kunde för andra tillfälliga ändamål blifva erforderliga, anslaget
till Konstruktions-kontoret måtte upptagas å ordinarie stat i sammanhang
med Artilleristabens stat och under gemensam rubrik med denna.
I det jag instämmer i hvad General-fälttygmästaren sålunda anfört, får
jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen
att för Artilleristaben och Konstruktions-kontoret bevilja följande arfvoden:
Till 1 Chef............................................................... |
............ arfvode |
1,800 |
kronor |
» 1 Artilleristabs-officer .................................... |
............ )) |
1,200 |
|
*> 1 » ..................................... |
............ )) |
1,200 |
» |
»1 » ..................................... |
.......... » |
1,000 |
|
»1 B ..................................... |
........... )> |
1,000 |
)) |
»1 » .................................... |
............ » |
750 |
» |
B 1 » .................................... |
............ » |
750 |
|
» 1 Sekreterare i Artilleristaben...................... |
............ » |
1,000 |
» |
» 1 Konstruktions-officer.................................... |
............ )) |
1,500 |
)) |
» biträden å Konstruktions-kontoret,................... |
.. gratifikationer |
800 |
)) |
» 1 Vaktmästare ................................................ |
............ arfvode |
600 |
)) |
samt till expensmedel för skrifmaterialier, ljus m. |
m., nu utgående |
600 |
» |
Summa |
12,200 |
kronor, |
|
hvilket skulle komma att utgöra en förhöjning |
i nu beviljadt |
6,400 |
» |
af |
5,800 |
kronor. |
Allmänna Garnisons-sjukhuset,
Uti underdånig skrifvelse af den 11 November 1873 har, såsom jag redan
i mitt underdåniga yttrande till Statsråds-protokollet den 9 Januari 1874 angående
regleringen af Riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1875 anfört, Direktionen
öfver allmänna Garnisons-sjukhuset, hvilken på grund af de under senare
åren betydligt ökade lefnadskostnaderna funnit en förbättring af tjenstemännens
vid allmänna Garnisons-sjukhusets vilkor så mycket mer af behofvet påkallad,
som de till dem utgående löner och arfvoden redan förut, enligt Direktionens
åsigt, vore i allmänhet väl knappa, efter att hafva inhemtat Öfverfältläkarens
yttrande, uppgjort förslag till ny aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset och dervid
i underdånighet föreslagit att innehafvande löner eller arfvoden måtte höjas
för Direktionens civil-ledamot........................... från R:dr 450 till Kr. 600: —
® Sekreteraren och Advokatfiskal............. » 500 » 700: —
» Öfverfältläkaren ............. » 1,800 » 3,000: —
Statsverket 1875. 11
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtle Nåd. Prop. N:o 1, om
för Sjukhusläkarne (2)...........................frän R:dr 1>200 till Kr. 2,000
B65 b
1,095 »
2,200 »
547
1.825
3,000
50
1,000
1,200: —
» Underläkarne (81 ..
b Apothekaren ......................................... »
b Sjukhuskommissarien .............. »
(hvaraf lön 2,200 och tjenstgöringspenningar
800)
» Sjukhusskrifvaren ................................. 5
(hvaraf lön 1,000 och tjenstgöringspenningar ..
200), samt för hetjeningen från 621 öre äl R:dr 62 öre om dagen till 7b ore a 1
krona 75 öre; hvaremot Direktionen ansett, att någon förhöjning ej borde tillfalla
väbeln, jourhafvande underofficeren och den vid sjukhuset anstallda prestman,
som ock att den hos Direktionen anställde vaktmästaren, hvilken aflonades med
150 R:dr årligen, kunde indragas. De ifrågasatta förhöjningarne skulle medföra
en ökad utgift för statsverket af 8,836 kronor 2o öre.
Utom de allmänna skälen för löneförbättring har Direktionen särskild!
framhållit, att det till Öfverfältläkaren nu utgående arfvode, 1,800 kronor, utgått
oförändradt sedan år 1842, och att Öfverfältläkaren vid Cariskrona station
bestodes i lön 3,000 kronor och i arfvode 1,800 kronor, tillhopa 4,800 kr.,
att, då det vore af synnerlig vigt att de två vid garnisons-sjukhuset anställda
sjukhusläkarne ej gjordes alltför mycket beroende af omsorgen att pä
annan väg förskaffa sig inkomster, de till dem utgående arfvoden synts hora
höjas från 1,200 till 2,000 kronor om året; hvaremot och då det tor sjukhuset
beräknade antal underläkare hufvudsakligen måste _ afse att bereda unge
män, som egna sig åt medicinska studier, tillfälle till klinisk undervisning, deras
nuvarande arfvode icke torde böra vidare höjas än från 1 krona till 1 krona
50 öre om dagen; . . •-
att den lön, som nu bestås sjukhusets Kommissarie, 2,^00 kronor, blitvit,
med afseende på omöjligheten för denne tjensteman att med sin tragna och
ansvarsfulla uppbördsmannabefattning förena annan tjenst, föreslagen till d,UU
kronor, att utgå med 2,200 kronor som lön och 800 kronor som tjenstgörmgs
pennmgar
ukhusskrifvaren, hvilken utan särskild ersättning hittills ansvarat för
redovisningen och vården af persedlarne vid Garnisonens kolera-sjukhus, derföre
bli IVit föreslagen att erhålla, utom sin nuvarande lön, 1,000 kronor, 200 kronor i
tjenstgöringspenningar; hvilket sistnämnda belopp ej fullt motsvarade hva
hans företrädare uppburit för nämnda persedelvård; dock med skyldighet för
sjukhusskrifvaren att utan särskild ersättning hafva om hander berörda vard
och redovisning: .. , , , . . ,
och hade Direktionen, med stöd af Ofverfältläkarens yttrade åsigt, men
med någon nedsättning i de af honom föreslagna belopp, upptagit aflomngs
förbättringen
för sjukhusets betjening.
12
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj vis Nåd. Prop. N:o 1, om j Statsverket 1875.
Då en allmän lönereglering för Årniéen nu blifvit i underdånighet föreslagen,
liar jag ej ansett mig höra. i afvaktan på genomförandet af en omorganisation
af landtförsvaret, längre uppskjuta att föreslå en fast förbättring
i aflöningsvilkoren för allmänna garnisons-sjukhusets personal, inom hvilken betjeningsstaten
äfven synes mig utan gensägelse i högt behof af ökade löneförmåner.
I)å jag funnit de af sjukhusets Direktion föreslagna aflöningsbelopp böra
godkännas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af
Riksdagen äska till beredande af aflöning åt allmänna garnisons-sjukhusets personal,
enligt den här under Lit. B( i. bilagda tabell, en förhöjning i .sjukhusets
anslag af 8,836 kronor 25 öre.
Pensioner och Stipendier i Fäitläkare-Corpsen.
I underdånig skrifvelse af den 27 sist]idne November har Sundhetskollegiet
anfört, hurusom, i öfverensstämmelse med de Nådiga föreskrifterna i
Kongl. Brefven den 27 Mars 1811, den 12 Eebruari 1812. den 13 Maj
1825 och den 15 Maj 1846, ändamålet med Fältläkare-corpsens pensioner
och stipendier vore att genom lemnadt understöd åt’ läkare och
medicine studerande bereda staten biträden uti extra läkarebefattningar, ej
mindre för Arméen och Flottan, än för den civila sjukvården. De för sådant
ändamål vid Fältläkare-corpsen för Arméens räkning disponibla medel utgjordes
nu af:
8 |
pensioner |
k |
400 kronor ....... |
....... kronor |
3,200: — |
9 |
dito |
k |
300 » |
....... » |
2,700: — |
15 |
stipendier |
k |
150 » |
....... » |
2,250: — |
15 |
dito |
k |
100 » |
....... » |
1,500: — |
Tillsammans kronor 9,650: —
Så länge, vid billigare lefuadskostnadeiv dessa belopp kund»; i väsentligare
mån, än numera vore förhållande!'', bidraga till betäckande af utgifterna under
en långvarig studiekurs, hade dessa pensions- och stipendiirum varit ganska eftersökta,
men under senare, år hade allt större svårigheter uppstått att med dertill
genom sina studier lämpliga personer besätta ledigblifna platser i Fältläkare-corpsen.
hvartill anledningen, enligt Kollegiets mening, vore att söka
deri, att läkare, hvilka afiagt medicine licenciat-cxamen, likasom medicine kandidater,
sou: afslutat den praktiska tjänstgöringen, vore i tillfälle att såsom
vikarier för ordinarie läkare i kommunernas och enskildas tjenst erhålla aflöning
till långt högre belopp, än hvad Fältläkare-corpsens medlemmar kunde
påräkna. Den naturliga och för hvarje är allt mer påfallande följden häraf
Bil. Ko 3 a. till Kong}. May.U Nåd. Prop. Ko /, om Statsverket 1875. 13
hade blifvit den, att flera ram i Fältläkare-corpsen stode obesatta af brist på
sökande samt att — då, såsom för det närvarande vore förhållandet, omkring
halfva antalet utgjordes af medicine studerande eller s. k. medico filosofie
kandidater — för mera maktpåliggande befattningar, på eget ansvar och utan
någon förmans omedelbara inseende, så val i den militära som civila sjukvården
Sundhets-kollegiet ej egde att förfoga öfver ett tillräckligt antal kompetenteoch
lämplige personer. För att afhjelpa denna brist i den allmänna sjukvården
ansåge Kollegiet, som under Fälfläkare-corpsens nuvarande aflöningsförhållanden
funne sig urståndsatt att, såsom sig borde, fullgöra de generalordres
samt de .reqvisitioner på läkare från Kong]. Majits Befallningshafvande,
hvilka årligen till stort antal inginge, ingen annan utväg kunna leda till ändamålet,
än att en förhöjning af pensioner och stipendier till belopp, som åtminstone
någorlunda motsvarade de inkomster, Indika af läkare eller medicine studerande
kunde påräknas i annan tjenst än statens. På grund häraf hemställde
Sundhets-kollegiet und erdånigst:
att Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen behagade föreslå,
att Arméens Fältläkare-eorps pensioner och stipendier, med bibehållande af
deras nuvarande antal, måtte förhöjas till följande belopp:
8 pensioner ä 600 kronor ............... kronor 4,800:
9 dito ä 500 » » 4,500: — 9,300: —
15 stipendier ä 400 » » 6,000: —-
15 dito ä 300 » » 4,500: — 10,500: ______
Tillsammans kronor 19,800: —
De af Sundhets-kollegiet anförda skäl till förhöjning i Fältläkare-corpsen
nu utgående pensioner och stipendier synas mig så behjertansvärda, att jag i
underdånighet tillstyrker bifall till hvad Kollegiet i detta hänseende föreslagit.
Som emellertid de nu till Arméens Fältläkare-eorps utgående pensioner och
stipendier finnas uppförda å åttonde hufvudtiteln under anslaget till »SundhetsKollegium
med medieinalstaten». men dä ifrågavarande understöd, om än, såsom
Kollegiet anmärkt, i någon mån till gagn äfven för den civila sjukvården, dock
hufvudsakligen lära afse att bereda tillgång på extra militärläkare, synas de
mig rätteligen böra ä fjerde hufvudtiteln upptagas, liksom liknande understöd
för Flottans räkning äro uppförda å femte hufvudtiteln. Jag får derföre, efter
samråd med Chefen för Ecklesiastik-departementet, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:! täcktes föreslå Riksdagen, att 19,800 kronor årligen
må, på sätt Sundhets-kollegiet föreslagit, få användas till pensioner och stipendier
i Arméens Fältläkare-eorps, samt att sagda belopp må såsom nytt
anslag uppföras ä Riksstaten under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till
14 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
»Resestipendium för Militärläkare»; hvarefter det å åttonde hufvudtiteln upptagna
anslag till »Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten» torde höra minskas med
9,650 kronor.
Indelta Arméen.
Miiitfeboställskassan (samt Wadstena Krigsmanshus kassa och Invalidhusfonden).
Hvad anginge den af Riksdagen väckta fråga, huruvida de uti Riksstatskolumnen
för oindelt spannmål uppförda anslag, som icke utgöras af de värfvare
garnisonstruppernas hrödspannmål, till större eller mindre del kunde
mot bestämda pcnningeanslag utbytas, så har Statskontoret i sitt underdåniga
utlåtande deri 10 December 1874 ansett sådant nu endast kunna ifrågakomma
med de spanmålsanslag, som tillhöra Militieboställskassan, Wadstena Krigsmanshuskassa
och Invalidhusfonden. Dessa anslag, utgörande för Militieboställskassan
10,849 kubikfot 8 kannor med ett förslagsvärde, ä 2 kronor 10 öre
för kubikfoten, af 22,784 kronor 58 öre, för Wadstena Krigsmanshuskassa
24,713 kubikfot 3 kannor med förslagsvärde af 51,897 kronor 93 öre samt
för Invalidhusfonden 25,315 kubikfot 2 kannor med förslagsvis beräknadt
värde af 53,161 kronor 92 öre, vore, på grund af Rikets Ständers vid 1850
—1851 års riksdag i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga proposition
i ämnet fattade beslut angående särskilda, till åtskilliga förvaltande verk anvisade
inkomsters utbytande emot statsanslag, å riksstaten sedermera uppförda
såsom ersättning för de till fonderna förut ingående hemmansräntor, kronotionde
och arrenden. Anslagens belopp i spannmål hade bestämts sålunda, att, sedan
penningvärdet af den del af fondernas hemmansräntor, hvilken berodde på,
markegång, blifvit efter 20-årigt medelmarkegångspris för orten uträknad! det
sä. uppkomna värdet förvandlats, jemväl efter medelmarkegångspris för samma
tid, till en motsvarande qvantitet spannmål af de sädesslag, hvarmed kronotionden
i orten utgjordes, hvarefter den på detta sätt af hemmansräntor uppkomna
spannmålen sammanlades med hvad fonderna i kronotionde- eller arrendespannmål
egde uppbära och summan deraf uti riksstaten uppfördes såsom oindelt
spannmål, att årligen godtgöras fonderna efter enahanda beräkning, som
ligger till grund för liqviderandet af Kronans behållna tiondespannmål. Vid
ifrågavarande anslag vore för (ifrigt det vilkor fästadt, att, om anslagen utan
Kongl. Maj:ts samtycke af Representationen förändrades, det då skulle ankomma
på Kongl. Maj:t att förordna, det fondernas före den vid 1850—1851 års
riksdag beslutade förändring egande inkomster skulle enligt dittills gällande
stadganden uppbäras.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 15
De belopp, hvarmed omförmälda fonder under åren 1868—1872, enligt
ofvan anförda grunder, blifvit godtgjorda för de dem tillkommande anslag af
oindelt spannmål, hafva, enligt Statskontorets uppgift, utgjort:
År 1868 ..........
» 1869 ..........
» 1870 ..........
i» 1871 ..........
» 1872 ..........
eller i medeltal
Militieboställs
fonden.
23.956: 78.
25.248: 60.
25,544: 65.
25,066: 60.
24.584: 06.
24.880: 14.
Wadstena Krigsmanshusfonden.
55,406: 54.
58,432: 16,
58,654: 08.
58,084: 10.
57,018: 39.
57,519: 05.
Invalidhua
fonden.
55,092: 64.
57.956: 35.
57,978: 93.
57,661: 35.
56,755: 21.
57,088: 89.
Under samma tid hafva fondernas behållningar årligen stigit med ej obotydliga
belopp, så att för alla fem åren tillväxten utgjort:
För Militieboställsfonden........................................................................ 58,019: 06,
» Wadstena Krigsmanshusfonden.................................................... 366,962: 67,
» Invalidhusfonden.............................................................................. 24.8,853: 83.
Någon på fondernas ställning i nämnbar grad inverkande förändring vore,
enligt Statskontorets åsigt, således icke att befara, om deras nu i spannmål beräknade
anslag utbyttes emot bestämda penningeanslag till belopp, ungefär
motsvarande hvad som efter medeltalsberäkning för spannmålen under otvannämnda
fem år kommit fonderna till godo.
På grund af hvad sålunda blifvit af Statskontoret upplyst och då rubriken
oindelt spannmål synes böra, så fort ske kan, ur riksstaten utgå, får jag,
lika med Statskontoret, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställningom
de ifrågavarande tre spannmålsanslagens utbytande emot bestämda penningeanslag,
hvilka för slutsummornas jemnande torde upptagas till följande
belopp:
För Militieboställskassan af.................. kronor 24,892: 86,
» Wadstena Krigsmanshuskassa .......................................... » 57,641: 02,
» Invalidhusfonden.................................................................. » 57,110: 84,
hvarigenom dessa fonders anslag, med inberäkning af de nu för dem uppförda
penningeanslag, skulle komma att utgöra:
Militieboställskassan.................................................................. kronor 26,950: —
Wadstena Krigsmanshuskassa ............................................... » 250,700: —*
Invalidhusfonden......................................................................... » 60,350: —
och torde, vid nådigt bifall härtill, utbytet, hvad de båda senare anslagen be
träffar,
få iakttagas vid förslaget till reglering af nionde hufvudtiteln, bland hvars
ordinarie anslag de äro uppförda.
16
Bil. N:o 3 a. till Kongl,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1875.
indelta Arméens och Wermiands Fältjägare-regementes vapenöfningar*.
Uti sitt ofvan angifna underdåniga memorial af den 27 sistlidne November
liar Arméförvaltniusjens Inteudents-departement anfört, hurusom detta ans ag;
väl under senast förflutna tio är blifvit ökadt frän 825,000 kronor till 1 270,000
kronor eller med 445,000 kronor, hvaraf år 1867 med nära 41,000 kronor för
underbefälsskolor och skarpskytteöfningar samt 4,500.kronor for tillämpning åt
värfvade Arméens portionsstat under vissa kommenderingar, år 1 b by mec omkring
40,000 kronor för underbefälsskolor, år 1871 med omkring 75,JOO kronor
för utsträckning af kavalleriets vapenöfningar m. m., år 1872 med 000,000
kronor för årliga fältti en störningar med trupper af olika vapen, för liifanteriunderbefälsskolans
förlängning och för kavalleriets förberedande under e ä sskolor,
samt är 1874 med 70.000 kronor för soldatportionens tillökning med
vissa proviantartiklar, hvarjemte till anslaget öfverflyttats från Wermiands Fältjägare-regementes
stat, för detta regementes årliga vapenöfningai, ett i t en
ofvan uppgå fna tillökningssumman inberäknadt belopp af nära 13,600 kronor.
Alla dessa medel hade således emellertid icke blifvit till någon, del bevija e
för att bringa statsanslaget i öfverensstämmelse med de under senare aren
småningom stegrade prisen ä sådana lilsförnödenheter, som tillhöia indelta
Arméens mötesbehof. Då nu enahanda höga prisförhallanden, som under senare
tider varit gällande, ännu egcle rum, utan att någon förändring deri syntes
kunna påräknas såsom snart förestående, men häraf vallades anslagets otil -räcklighet för vapenöfningarnes allmänna utsträckning till deras fidla omfång
enligt plan, hvilket dock utgjorde ett vilkor för indelta Arméens tjenstbarhet,
samt härtill komme, att de under anslaget beräknade medel för gemensamma
årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen icke på långt när motsvarade
kostnaden för sådana öfningar af den omfattning och beskaffenhet i öfrigt,
som numera ansåges nödig, hvadan dylika öfningar under de åtta åren dan
1867 års början till 1874 års slut icke kunnat hållas mer än tre särskilda
gånger, så hade intendents-departenientet funnit sig nu böra underställa frågan
om anslagets otillräcklighet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, och i sådant
hänseende öfverlemna jemförelseberäkning emellan anslagets nuvarande tillgångar
och dess utgifter för ett år, med upplysning att den uppgöda kostnadssumman
för Arméens vanliga möfen, deruti inbegripna äfven kompaniskjutöfningar
vid infanteriet, 1,200,000 kronor, vore grundad på nyligen skedda
auktionsupphandlingar för innevarande års mötesbehof, dock under antagande
af vapenöfningarnes utsträckning till hela deras åsyftade längd, samt att för
underbefälsskolor och Generalstabens fältöfningar kostnadsberäkningen skett i
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 17
närmaste öfverensstämmelse med utgifterna för dessa ändamål under senaste
åren, äfvensom att kostnaden för gemensamma fälttjenstöfningar uppskattats till
lika belopp, som utgifvits för dylika vapenöfningar inom Småland och Westergötland
sistlidet år.
Under förutsättning, att alla dessa beräknade slag af utgifter skulle, efter
antagna grunder, årligen ifrågakomma, uppstode en brist i statsanslaget af
420,000 kronor; och erfordrades följaktligen en förhöjning i anslaget af nämnda
belopp.
Då det för utbildning af Arméens så väl befäl som manskap och dess
derpå beroende fältduglighet synes mig af yttersta vigt, att icke blott vapenöfningarne
i allmänhet bibehållas vid den utsträckning, de under senare åren
uppnått, utan ock gemensamma fälttjenstöfningar årligen hållas, anser jag mig
böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för sådant ändamål i det nu utgående anslaget till indelta Arméens
och Wennlands Fältjägare-regementes vapenöfningar bevilja en förhöjning af
420,000 kronor.
Enligt en af Arméförvaltningen å intendents-departementet lemnad uppgift,
kommer den för underofficerare af indelta Arméen och Wermlands Fältjägareregemente
föreslagna aflöningsförmån af portion in natura under vapenöfningarne
att, efter approximativ uträkning, medföra en kostnad af 55,000 kronor årligen, med
hvilket belopp detta anslag således bör i anledning af löneregleringen ökas.
Om dessa tillökningar af i allmänhet........ kronor 420,000: —
för underofficerares portion under vapenöfningarne''.
............................................. » 55,000: — 475 000- _
tilläggas nuvarande anslaget............................................................... 1,270,000: —
blifver anslagets nya slutsumma kronor 1,745,000: —
Värfvade Arméen.
Brödspannmåien.
Vid underdånig föredragning genom Chefen för Finans-departementet den
29 Maj sistlidet år af Riksdagens skrifvelse den 15 i samma månad angående
afförande från Riksstaten af den derå uppförda oindelta spannmål, behagade
Eders Kongl. Maj:t i nåder besluta, att samma skrifvelse, i hvad den
rörde den till manskapet vid värfvade Arméen utgående brödspannmåls afförande
från vederbörande regementens anslag samt de för manskapets förseende med
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sarnl. 1 Afd. 3
18 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1, om Statsverket 1875.
bröd nödiga utgifters anvisande till utgående från förslagsanslaget till mathållning
för manskapet vid garnisonsregementena, skulle öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet,
för att på dess föredragning varda Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning och afgörande underställd.
Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne November har Arméförvaltningen,
hvars utlåtande blifvit i ärendet infordradt, hufvudsakligen yttrat, att
Förvaltningen, för sin del, väl ansäge, att de under värfvade garnisonstruppernas
anslag i Riksstaten nu uppförda qvantiteter oindelt spannmål tillkommit,
icke blott för att tjena till beräkningsgrund vid bestämmandet af en del utaf
anslagens pennirigebelopp, utan jemväl för att — emedan det just varit och är
fråga om ett verkligt behof af spannmål in natura, hvilken, så vidt den icke
kunnat tillhandahållas från Kronans rånte- eller tiondespannmålsförråd, bort
genom upphandling anskaffas — utgöra, i mån af spannmålsprisernas förändringar,
en regulator under anslagen och härigenom ständigt befrämja önskvärd trygghet
i afseende å deras tillräcklighet för behofvet. I annat fall, eller om endast
bestämda penningeanslag vore för brödspannmålen anvisade, skulle nemligen
otvifvelaktigt, under ogynnsamma prisförhållanden, vederbörande förvaltningsmyndighet
kunna urståndsättas att sitt åliggande i fråga om truppernas
förseende med bröd till alla delar behörigen fullgöra.
Ifrågavarande brödspannmål, som numera anskaffades endast genom upphandling,
tillgodo fördes väl icke Arméförvaltningen, vid dess årliga liqvid med
Statskontoret, efter spannmålens verkliga upphandlingspris. utan efter ett hos
Statskontoret, jemlikt Kongl. Brefvet den 4 April 1873, uträlcnadt s. k. »uppbördsmedelpris»,
hvaremot förekommande värdeskilnad mellan det förra, vanligen
högre, och det senare lägre, priset, godtgjordcs från särskilda statsanslaget
å fjerde hufvudtiteln för »spannmålsupphandlings- och bagerikostnader»,
hvilket anslag jemväl, såsom dess benämning äfven angåfve, bestrede de för
spannmåls magasinering och förvandling till mjöl ifrågakommande olika utgifter.
Ehuru således det förhållande, att brödspannmålen funnes uppförd under
värfvade garnisonstruppernas anslag i Riksstaten. icke kunde, från Arméförvaltningens
synpunkt, betraktas såsom medförande någon olägenhet, men väl
motsatsen, ansåge Förvaltningen dock något egentligt hinder icke förekomma
mot den af Riksdagen ifrågaställda förändring i berörda hänseende, under
vilkor nemligen, för vinnande af nödig säkerhet angående medelsbehofvet, att
statsanslaget till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» framgent
bibehölles vid dess nuvarande egenskap af förslagsanslag och följaktligen
att, om denna anslagets natur förr eller senare skulle förändras, en erforderlig
qvantitet brödspannmål blefve under anslaget i Riksstaten uppförd, med rätt
för Arméförvaltningen att utfå värdet deraf efter spannmålens verkliga, hos
Arméförvaltningen uträknade upphaiidlingsmedelpris för hvarje år.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19
I (Ifrigt ansåge Arméförvaltningen, att, om den ifrågasatta åtgärden komme
att bringas till verkställighet, äfven anslaget till »spanninålsupphandlings- och
* bagerikostnader» borde upphöra samt, såsom följd af den ena och andra förändringen,
mathållningsanslaget borde ökas åtminstone med
dels ett belopp, motsvarande värdet af den i Riksstaten under värfvade garnisonstruppernas
anslag uppförda brödspannmål, efter det af Statskontoret senast
fastställda »uppbördsmedelpris», hvilket värdebelopp, när 1875 års Riksstat
och 1872 års uppbördsmedelpris läggas till grund, utgör för 96,649,5 kubikfot
spannmål, ä 2 Kronor 40 öre ............................................ Kronor 231,958: 80,
dels ock ett med statsanslaget till »spannmålsupphandlings-
och bagerikostnader» lika belopp utgörande, enligt
1875 års Riksstat ......................................................... » 37.500,
eller tillsammans med Kronor 269,458: 80.
Enär en sådan öfverflyttning af anslag, som den af Riksdagen ifrågasatta,
verkligen bidrager till förenkling i Riksstatens uppställning liksom äfven i viss
mån i Arméförvaltningens räkenskaper, samt trygghet, att tillräckliga medel för
truppens förseende med bröd blifva tillgängliga, torde förcflnuas i mathållning
s a n s 1 a g e t s natur af förslagsanslag, får jag, som i öfrigt gillar den af Arméförvaltningen
angående öfverflyttningen af anslagen gjorda beräkning, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att från värfvade garnisonstruppernas särskilda anslag må tå atföras den å
desamma nu upptagna oindelta spanmål, 96,649,5 kubikfot, hvaremot förslagsanslaget
till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» ökas med
dels det belopp, som enligt förenämnda beräkning motsvarar den oindelta
spannmål hvarom nu är fråga, dels 37,500 Kronor, utgörande anslaget till
»spanninålsupphandlings- och bagerikostnader», hvarefter från mathållningsanslaget.
torde få bestridas alla de utgifter för värfvade garnisonstruppernas förseende
med bröd, som nu äro mellan förenämnda olika tillgångar fördelade.
Löneregleringen för värfvade Arméen.
I öfverensstämmelse med mitt underdåniga memorial angående löneregleringen
för Arméen, får jag i underdånighet föreslå att af Riksdagen måtte i
nåder äskas förhöjning i följande anslag:
för Lifgardet till häst med .......................................... Kronor 61,470: 95
» Hussar-regementet Konung Carl XV med............ » 85.469: 06
» Svea Lifgarde med................................................... » 65,563: 69
» Andra Lifgardet med ............................................. » 65,563: 69
» Wermlands Fältjägare-regemente med.................. » 46,084: —
20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1875.
för Svea, Göta och Wencles Artilleri-regementen med Kronor 343,362: 90
» Fortifikationen med ................................................ » 55,928: 73,
ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till Sappörbataljonens stab:
och andra Sappörkompaniets befäl, medikaments- och kommunionpcnningar, 276
Kronor, för samma kompani och 3,000 Kronors förhöjning i det under
Fortifikationens anslag inbegripna reservationsanslaget till detta vapens praktiska
öfningar; om livilket allt jag straxt nedan under »Fortifikationen» skall
göra underdånig framställning.
Wermlands Fältjägare-regemente.
Enär det under denna rubrik uppförda anslag är beviljadt endast för
innevarande år, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma
...................................................................................... Kronor 69,490: 50
jemte deri till följd af löneregleringen behöflig förhöjning »'' 46.084: —-
måtte få med ..................................................... tillsammans Kronor 115,574: 50
utgå för år 1876 under titel: Wermlands Fälfjägare-corps.
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.
Enligt den för Reserv-artilleriets utveckling fastställda plan erfordras för
år 1876 en sjettedel af anslaget, 31,275 Kronor, hvilken Eders Kongl. Maj:t
torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa med 5,212 Kronor 50 öre.
Marin-regementet.
Äfven under är 1876 blifver detta anslag erforderligt för upprätthållande
af garnison i Carlskrona, hvarföre jag i underdånighet föreslår, att detsamma
måtte af Riksdagen äskas att under sagda år såsom »förslagsanslag högst» utgå
och för underhåll af garnison i Carlskrona användas, i den mån det genom
Marin-regementets indragning redan är eller blifver disponibelt.
Fortifikationen.
1 sammanhang med gifna nådiga föreskrifter angående uppsättningen
af Sappörbataljonens första kompani, har Eders Kongl. Maj:t den 16 Juli 1873
täckts anbefalla Befälhafvaren för Fortifikationen att, med stöd af den erfarenhet,
som vid anvärfningen af samma kompani vunnes, till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med underdånig framställning om uppsättning af nämnda Bataljons
andra kompani, när sådant kunde finnas lämpligt.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21
Uti underdånigt memorial af den 17 November sistlidet år har sagde
Befälhafvare, ehuru anvärfningen af första kompaniet, i anledning åt dermed
förenade stora svårigheter, ännu icke så långt fortskridit, att man med säkerhet
kunde beräkna, huruvida detsamma kunde under loppet af år 1875 blifva
fullständigt uppsatt, dock i betraktande af de förbättrade vilkor, som med
detta år blifvit den värfvade soldaten beredda, ansett sig böra underdånigst
hemställa, att anslag blefve beredt för påbörjande af andra kompaniets uppsättning
under år 1876.
Härvid anmärker nämnde Befälhafvare att, ehuru, enligt den hittills följda
organisationsplanen, under första året skulle tillsättas endast 1 kapten af första
klassen, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare samt 1 sergeant af andra klassen, det
dock vore önskligt, att jemväl den för komplettering af kompaniets befäl erforderliga
aflöning blefve redan första året anvisad, då derigenom vunnes en
väl behöflig tillökning i de för uppsättningen disponibla tillgångar, under antagande
nemligen, att, på sätt i afseende å första kompaniet egt rum, det anslag,
som för ifrågavarande ./kompani kunde varda anvisadt, blefve, sedan deraf
bestridts aflöningen till clet öfver- och underbefäl, som komme att tillsättas,
stäldt till Befälhafvarens för Fortifikationen behof för att till uppsättningen
användas.
Enligkvorganisationsplanen skulle .visserligen, efter hvad ofta nämnde
Befälhafvare vidare yttrar, Bataljonens stab tillkomma först sedan en del af
tredje kompaniet blifvit uppsatt, men då Sappörtruppen redan under nästa
sommar torde komma att till Carlsborg förflyttas samt vid andra kompaniets
uppsättning det syntes blifva omöjligt för äldste kompanichefen att. jemte eget
kompani, bestrida ej mindre högsta ledningen och ansvaret för båda konrpa''niernas
disciplin, öfningar och materiel, än äfven den vidlyftigare expedition
och redovisning, som af detacheringen blefve enfnödvändig följd, hemställde
Befälhafvaren att erforderliga medel för aflöning åt 1 major såsom bataljonschef,
1 löjtnant af andra klassen såsom adjutant och 1 sergeant af första klassen
såsom Bataljonsadjutant jemväl måtte varda anvisade.
Likaledes erfordrades, enligt Befälhafvarens mening, i följd af fortifikations
trupp>ernes tillökning i antal och desammas fördelning på två stationer,
en förhöjning i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar,.di vilket nu vore å
gällande stat uppfördt med 10.000 Kronor. Bedan vid 1871 års riksdag
hade Kongl. Maj:t äskat, att detta anslag måtte, på grund af Sappörbataljonens
tillkomst, förhöjas med 3,000 B:dr, men som Riksdagen inhemtat, att Sappörbataljonen
ej komme att under år 1872 uppsättas, ansåg Riksdagen sig dä icke
böra härtill lemna bifall. På grund af nu förändrade förhållanden ville dock
Befälhafvaren hemställa att denna förhöjning nu måtte äskas.
22 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Uppå nådig befallning liar Arméförvaltningen inkommit med utredning
om de anslag, som för ifrågavarande uppsättning af Fortifikationstrupper vore
erforderliga, och får jag, som instämmer i de af Befälhafvaren för Fortifikationen
framlagda åsigter angående sä val tidpunkten för andra Sappörkompaniets
uppsättning, som behof af anslag både till fullständigt kompanibefäl och
stab för Sappörbataljonen samt till förhöjning i anslaget till Fortifikationens
praktiska öfningar, i underdånighet hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att anvisa nödiga medel,
dels å Fortifikationens stat till aflöning åt
1 major,
1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,
1 Bataljonsadjutant,
1 Kompanichef, Kapten af lista klassen,
1 Löjtnant af lista klassen,
1 clio af 2:dra klassen,
1 Underlöjtnant,
1 Fanjunkare,
1 Sergeant af lista klassen,
2 d:o af 2:dra klassen,
jemte medikamentspenningar för 120 man
ä 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor, och kommunionpenningar för samma
antal å 5 öre, ti Kronor, tillsammans 276 Kronor samt en förhöjning af
3,000 Kronor i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar;
dels å anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och
till samma manskaps rekrytering en förhöjning af 10,314 Kronor;
dels å anslaget till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena
likaledes förhöjning 16,920 Kronor; samt
dels slutligen å anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» 10,467
Kronor;
hvilka alla anslag torde få under uppsättningstiden, i den mån de ej äro
för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortadt utgå att användas till uppsättningskostnadernas
bestridande, i likhet med hvad vid dylika tillfällen varit
vanligt.
Aflöning åt manskapet vid Garnisons-regementena och till samma
manskaps rekrytering.
Med anledning af 2:dra Sappörkompaniets uppsättning bör, enligt en af
Arméförvaltningen uppgjord beräkning, å detta anslag uppföras medel för:
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875 23
Aflöning åt:
120 man i 2 månader å 5 kronor i månaden............... 1,200: —
60 » 10 dito ä dito dito ............... 3,000: —
60 » 10 dito ii 2 kronor i dito .............. 1,200: —
Arfvoden :
2 Förste korpraler å 180 kronor................................ 360: —-
4 Korpraler å 120 dito 480: —
6 vice Korpraler ä 60 dito ................................. 360: —
2 Hornblåsare å 36 dito 72: —
18 Handtverkssoldater ä 36 dito ................................. 648: —
Aflöningstillägg:
Ålderstillägg......................................................................... 965: —
Examenstillägg.................................................................... .. 483: —
Kommenderingstillägg..............................................................................
Rekryteringskostnader:
Arfvode till värfvare med flera kostnader...................... 492: —
Städja ................................................................................... 724: —
*
5,400: —
1,920: —
1,448: —
330: —
1,216:
Tillsammans kronor 10,314: —
1 enlighet med hvad i fråga om löneregleringen blifvit föreslaget angående
korpralernas tillökning vid fotgardes-regementena erfordrades en förhöjning
i detta anslag, men då besparingar på anslaget genom tillfälliga vakanser
möjligen torde ännu tills vidare lemna tillgång till den ökade aflöningens bestridande,
anser jag mig nu endast böra föreslå, att för jemnande af anslagets
slutsumma å detsamma till detta ändamål uppföras 1,686 kronor.
Om dessa båda belopp.................................................................. 10,314 kronor
och.................................................................................................. 1,686 »
tillsammans 12,000 kronor,
tilläggas nuvarande anslaget ......................................................... 608,000 kronor,
blifver den nya slutsumman........................................................... 620.000 kronor.
Då Eders Kongl. Maj:t af sist församlade Riksdag äskade detta anslags
uppförande såsom reservationsanslag, blef denna framställning rörande anslagets
natur ej af Riksdagen bifallen, utan anslaget i stället beviljadt såsom »förslagsanslag
högst». Då emellertid den under anslaget inbegripna rekryteringskostnaden,
såsom beroende på ett frivilligt aftal, ej "kan på förhand bestämmas och
måste rätta sig efter rekryternas olika anspråk, samt dessutom antalet af
årligen yppade vakanser vexla, sä måste värfningsmedlen, utgående med ett
visst årligt belopp för hvarje man, — såsom till sin storlek bestämda efter en
24 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
sannolikhetsberäkning af legans medeltal och afgången af manskap, samt under
förutsättning att större afgång under ett år och deraf förorsakade större värfningskostnad
skall utjemnas genom vakansernas mindre talrikhet ett annat, —
för att blifva tillräckliga för ändamålet, böra få såsom reservationsanslag utgå.
Enligt en af Arméförvaltningen lemnad uppgift utgör den för värfningen
afsedda del af detta anslag...................................................... kronor 68,378: 47.
och om dertill lägges årliga kostnaden för andra Sappör
kompaniets
rekrytering.......................................................... »_1,216: —
utgöra........................................................................................... kronor 69,594: 47
de för rekryterings ändamål under anslaget inbegripna medel. Af hvad jag
nu anfört angående naturen af rekryteringsanslag finner jag mig föranlåten i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
ej mindre att anslaget till aflöning åt garnisonsregementena och till samma
manskaps rekrytering måtte för nästkommande år fördelas i två anslag, ett för
värfvade garnisonstruppernas rekrytering att utgå såsom reservationsanslag till
jemnadt belopp................................................................................. 70.000 kronor,
och ett till manskapets vid samma trupper aflöning.................. 550,000 »
hvilka anslag med sitt sammanlagda belopp............................... 620,000 kronor
motsvara det nu uppförda anslaget med deri föreslagen förhöjning;
än äfven att de för rekryteringen under innevarande år beräknade medel,
68,378 kronor 47 öre, må i sin helhet såsom reservationsanslag utgå.
Uti underdånig skrifvelse af den 4 sistlidne December hade Arméförvaltningen,
med öfverlemnande af underdånigt förslag till stat för nu ifrågavarande
anslags användning, yttrat, att, enär de i staten under olika rubriker
eller titlar uppförda belopp, blifvit beräknade under förutsättning af nummerstyrkans
fulltalighet vid den tidpunkt, då den nya staten skulle börja att
tillämpas, men otvifvelaktigt vore, att, vid berörda tidpunkt, den 1 innevarande
Januari, manskapsnummer till ej obetydligt antal skulle vid de, flesta garnisonsregementen
finnas vakanta, hvaraf åter måste följa, att, derest de under rubrik
»rekryteringskostnader» upptagna anslagsbelopp finge tagas i anspråk för fyllande
af berörda vakanser, samma anslagsbelopp skulle blifva för dermed afsedda
ändamål i hög grad otillräckliga, Förvaltningen ansåge, att de under
nämnda rubrik upptagna medel icke finge användas för ersättande af större
antal vakanser, än som efter 1875 års ingång uppstode. — Deremot och alldenstund,
just till följd af det vid garnisonsregementena för närvarande befintliga
betydliga antal vakanser, som sannolikt icke kunde till den 1 Januari
1875 med manskap fyllas, besparing torde under nämnda och möjligen ett
eller annat kommande år uppstå å de under rubrikerna »aflöning» och tilläfventyrs
också »arfvoden» och »aflöningstillägg» uppförda anslagsbelopp, funne sig
För -
Bil. Nio 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 25
Förvaltningen böra i underdånighet föreslå, att sådan besparing måtte, i mån
af behof, få tagas i anspråk för fyllande af det antal manskapsvakanser, som
vid 1875 års början förefunnes.
Enär, såsom Arméförvaltningen anmärkt, de beviljade rekryteringsmedlen
endast afse att vidmakthålla nummerstyrkan, sedan den blifvit bragt till fulltalighet,
och någon lämpligare utväg att fylla det af Arméförvaltningen nu anmälda
behof, än den af Förvaltningen föreslagna, synes mig icke gifvas,
får jag, sedan Riksdagen gifvit detta anslag naturen af »förslagsanslag högst»,
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska.
att de å merberörda anslag, med undantag af rekryteringsmedlen, under
innevarande år uppkommande besparingar måtte fä, i mån af behof, användas
till fyllande af de vid de trupper, för hvilket anslaget är afsedt, före den 1
Januari innevarande år uppkomna vakanser.
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.
Sedan Arméförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat förslag till ny stat för de kostnader, som
från detta anslag bestridas, enligt hvilken förslagsstat sammanlagda kostnaden,
90,363 kronor 75 öre, skulle komma att med 121 kronor öfverstiga anslagets vid
senaste riksdag bestämda summa, 90,242 kronor 75 öre, derigenom att — då
de af Riksdagen med anledning af artilleriets nyligen förändrade organisation
beviljade förhöjningar i detta anslag varit grundade på beräkning af, bland
annat, 1 krona 50 öre såsom medikamentspenningar för hvarje till ny uppsättning
afsedd häst vid samtliga Artilleri-regementena, eller samma belopp
som äfven förut vid Svea Artilleri-regemente beräknats, under det att vid de
båda andra regementena medikamentspenningarne tillförene utgjort allenast 1
R:dr för hvarje häst — en olikhet uppstått mellan medikamentspenningarnes
belopp för en del af hästarne vid Göta och Wendes regementen: så har
Arméförvaltningen till undanrödjande häraf och då berörda utgift icke skäligen
kunde anses vara. mindre vid sistnämnda två regementen än vid Svea Artilleriregemente,
nu i underdånighet hemställt, att det härför nödiga fyllnadsbeloppet,
121 kronor, måtte varda af Riksdagen äskadt.
Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att
höja detta anslag........................................................................ kronor 90,242: 75.
med............................................................................................... » 121: —
till.................................................................................................. kronor 90,363: 75,
hvarjemte anslagets benämning, enär det numera innefattar medel äfven för
remontering m. m. vid Fortifikationstrupperne, torde böra förändras till »Remontering
och skoning m. m. för värfvade Kavalleriets, Artilleriets och Fortifikationstruppernes
hästar».
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 A/d.
4
/
26 Bil. N:o 3 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1375.
Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis.
Då detta anslag numera innefattar medel äfven för fåltsignal-kompaniets
behof, torde dess benämning böra förbytas till: »lega för hästar till Artilleriets
och Fortifikations-truppernes exercis».
Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade
Kavalleriets hästar.
Detta anslag torde af liknande anledning böra benämnas: »Fourragering
af Artilleriets, värfvade Kavalleriets och Fortifikationstruppernes hästar».
Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.
I öfverensstämmelse med hvad blifvit angående brödspannmålens afförande
från de värfvade garnisons-truppernes anslag föreslaget, hemställer jag i underdånighet,
att en förhöjning af 270,000 kronor måtte för detta anslag äskas.
Förslaget om uppsättning af 2:dra sappörkompaniet medför, enligt Arméförvaltningens
uppgift, behofvet af en förhöjning i detta anslag med följande
belopp:
Kokinrättningskostnader...................................... kronor 600: —
Portionskostnad jemte bröd för 5 underofficerare (hvaraf
1 tillhörande Bataljonens stab) ä 60 öre per man om
dagen, i rundt tal............................. kronor 1,100: —
Portionskostnad utom bröd för 120
man, ä 48 öre per man om dagen,
i rundt tal.......................................... » 12,270: — }) 13.370: —
Värdet af 1,226.88 kubikfot spannmål ä 2: 40, i rundt tal »_2,9 nO: —
tillsammans kronor 16,920: —
Om härtill lägges förutnämnda förhöjning................... » 270,000: -
blifver......................................................................................... kronor 286,920: —
eller i rundt tal 287,000 kronor, hela det belopp, som af Riksdagen torde äskas
såsom förhöjning i nuvarande anslaget, 800,000 kronor, som derigenom komme
att uppgå till 1,087.000 kronor.
Beväringen.
Lifbevärings-regementet.
Under den 11 December 1874 har Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat,
att vid hvarje af fotgardesregementena, skall tillsättas en tredje Major, med
Bil. N:o a. till Kongl. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1875. 27
den aflöning, Kongl. Brefvet den 18 Mars 1862 angifver, och att för åvägabringande
af tillgång till denna aflöning skulle hållas vakant tills vidare en
andre kaptensbeställning vid hvartdera regementet, och från Lifbeväringsregementets
besparingar utgå 4,480 kronor.
Lifbeväringsregenientets nuvarande anslag.............................. kronor 15,911: 50,
torde således fa minskas med detta belopp.......................... » 4,480: —
och derefter utgöra..................................................................... kronor 11,431: 50,
hvaremot, vid bifall till löneregleringsförslaget, en öfverflyttning af motsvarande
belopp med 2,240 kronor till hvartdera fotgardes-regementets stat, icke är af
behofvet påkallad.
Gotlands Nationalbeväring.
För löneregleringen erfordras i detta anslag en förhöjning af kronor 56,301: 50,
hvarifrån brödspannmålen bör afgå med............................... » 1,375: 50,
hvarefter återstoden................................................................ kronor 54,926: —
blifver den verkliga förhöjning i anslaget, hvilken torde
af Eders Kongl. Maj:t äskas.
Med denna förhöjning.................................................... » 54,926: —
tillagd nu utgående anslag.............. » 144,240: 30
kommc Nationalbeväringens anslag att utgöra..................... kronor 199,166: 30.
Hallands Beväring.
Med anledning af löneregleringen torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta
anslag..................................................................................... kronor 7,500: —
föreslå en förhöjning af........................................................... » 5,160: —
då anslagets nya slutsumma kommer att blifva.................. kronor 12,660: —
Wester-Norrlands Beväring.
Det tillägg i anslag, som för löneregleringens genomförande vid WesterNorrlands
Beväringsbataljon är af nöden, belöper sig till 11,220 kronor. Det
för bataljonen i Biksstaten uppförda anslag utgör endast en fyllnad till de
inkomster, bataljonen från indelta Arméens lönetillgångar åtnjuter. Då emellertid
dessa tillgångar, enligt löneregleringsförslaget, icke äro afsedda att under
år 1876 öfverlemnas till Statsverket, och de följaktligen under sagda år kunna,
såsom förut, komma bataljonen till godo, har jag ännu ej beräknat någon
28 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:u 1,
om
Statsverket 1875.
ersättning för desamma, utan ansett mig nu endast böra föreslå, att det i Riks -
staten för bataljonen uppförda anslag................................... kronor . 6,295: —
höjes med tillökningsbeloppet................................................... » 11,220: —
hvarigenom detta anslag kommer att uppgå till................. kronor 17,515: —
och torde Eders Kongl. Maj:t vilja härom till Riksdagen göra nådig framställning.
SVlaterielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens departement.
Fotgarclenas och Hussar-regementet Konung Carl XV:s beklädnad. Uti sin
underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne November har Arméförvaltningen,
angående Intendents-departcmentets medclsbehof för år 1876, bland annat,
äfvenledes anfört,
hurusom Eders Kongl. Maj:t jemte stadgande af åtskilliga bestämmelser
angående värfvade garnisonstruppernes aflöning och städja från och med år 1875
genom nådigt bref af den 12 sistlidne Juni förordnät, i fråga om permitteringen
vid dessa trupper mellan exercistiderna, bland annat, att vid hvartdera lifgardesregementet
till fot, der hitintills permitteringen bort utsträckas till 376
man af 776, eller nära hälften af soldatstyrkan, de permitterades antal icke
finge öfverstiga, med inberäkning af tillfälliga vakanser, en fjerdedel af hela
nummerstyrkan, och att vid Iiussar-regementet Konung Carl XY en sådan förändring
i afseende å nuvarande permitteringsförhållanden skulle ske, att årligen
emellan den 1 November och 30 derpå följande April det tjenstgörande
manskapet ökades med 16 man på hvarje sqvadron, eller 96 man på hela
regementet. — Genom den sålunda anbefallda tillökningen i nämnda regementens
tjenstgörande styrka komme emellertid äfven munderingsslitningen derstädes
att i motsvarande mån tilltaga, och detta för fotgardena redan under år
1875, samt äfven under samma tid för Hussar-regementet Konung Carl XV,
så vida ej Eders Kongl. Maj:t funne för godt bifalla Chefsembetets vid sistnämnda
regemente underdåniga framställning om uppskof med den sålunda anbefallda
tillökningen i tjenstgörande manskapsstyrkan; men då skälen för sådant
uppskof sannolikt vore under 1876 bortfallna, komme i hvarje fall den
förökade munderingsslitningen att dä inträda äfven vid detta regemente.
Under sådant förhållande hade Arméförvaltningen, som dessutom till följd
af stegrade priser motsåge ett snart behof af en allmän förhöjning i detta anslag,
efter hittills följda grunder beräknat ökningen i munderingsslitningskostnad,
och utgjorde densamma för hvartdera fotgardes-regementet 21,846 kronor,
Bil. N:o o a. till Koutjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29
tillsammans ................................................................................... kr. 43,692: —
och lör Hussar-regementet Konung Carl XV.............................. » 5,386: 56
med hvilket belopp, kr. 49,078: 56,
Förvaltningen anhöll att anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet måtte
förhöjas.
Då tillökningen af den tjenstgörande manskapsstyrkan är ett af de medel,
hvarigenom rekryteringen ansetts skola underlättas, och derföre utgjort en af de
grunder, hvarpå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till sistlidne Riksdag
angående medel till rekryteringens upprätthållande hvilat, och ändring deri, enligt
hvad Eders Kongl. Maj:t redan under den 12 sistlidne Juni förklarat, följaktligen
icke kan utöfver det medgifvande, som i sådant hänseende lemnats åt
Hussar-regementet Konung Carl XV, och som ej lärer komma att på förhållandena
under år 1876 inverka, ifrågasättas, lärer det finnas nödigt att, på
sätt Arméförvaltningen hemställt, medel beredas till betäckande af den ökade
munderingsslitningsersättningen, och får jag derföre i underdånighet föreslå att,
Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska en förhöjning i nuvarande anslag
med kronor 49,078: 56.
I sammanhang härmed och då detta behof redan under år 187:.) Idel ve
känbart, har Arméförvaltningen hemställt, att till dess fyllande nödiga extra
anslagsmedel matte redan för innevarande år beredas; men då, efter det Eders
Kongl. Maj:t den 11 Dee, 1874 lemna! bifall till Chets-embetets vid Hussarregementet
Konung Carl XI" förenämnda ansökning om uppskof tills vidare med
det permuterade manskapets inkallande, och vid detta regemente munderingsslitningskostnaden
under innevarande år derföre föga eller alls icke koinme att
ökas. samt. hvad fotgardena vidkommer, den ökade kostnaden i berörda hänseende
lärer bero på utfallet al'' sträfvandena att under innevarande år fylla
nummervakanserna och derför icke kan nu med säkerhet beräknas, anser jag
någon framställning till Riksdagen i detta hänseende ännu icke böra ega rum.
Beoärmgens beklädnad. Såsom slitningsersättning för begagnande under
vapenöfningarne af egna skjortor, strumpor och skor utgår nu, efter hvad Arméförvaltningen
vidare omförmäla’, dels till allmänna beväringsmanskapet, på grund
af äldre föreskrifter, 1 krona 50 öre pr man för den tid, som hvarje af de
årliga mötena omfattar, dels äfven för Gotlands nationalbeväring, jemlik! Kongl.
brefvet den 30 Mars 1858, 12.5 öre pr man för hvarje exercisdag, af hvilka
ersättningar Arméförvaltningen anordnar de förra, som ej äro inräknade, under
beväringsbeklädnads-direktionernas tillgångar, för det första mötet från här ifrågavarande
statsanslag och för det andra mötet från det med anledning af beväring:
>ns förlängda öfningstid beviljade extra anslaget till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad; samt ersättningen till Gotlands nationalbeväring
jemväl från nyssnämnda ordinarie statsanslag. — Denna slitningsersättning, som
.)<* Bil. N:o 3 a. till Koiit/l. Maj:ts Nåd Pro/i. N:o 1. mn 3tatuvei’kel 1313.
numera, då exereisdagarne vid hvartdera mötet uppginge till 15, utgjorde för
allmänna beväringsmanskapet endast 10 öre pr man om dagen, vore. enligt
Arméförvaltningens åsigt, otillräcklig vid jemförelse med persedelslitningens verkliga
värde efter vanliga priser, hvarför äfven under senare tider hos beväringsmanskapet
visat sig obenägenhet att under mötena slita egna persedlar. Då.
om ej en förhöjning i ersättningen konune att ega rum, kronan äfventyrade
att, både med egen förlust och men för manskapets tjenstbarhet, nödgas allmänt
förse detta manskap med åtminstone skopersedlar, Indika endast med svårighet
kunde al kronan tillhandahållas och i förråd behörigen värdas, helst
antalet deraf måste bestämmas så stort, att hvarje karl kunde tilldelas honom
någorlunda passande persedlar, hemställde Arméförvaltningen att ifrågavarande
ersättning måtte la förhöjas till lfj öre om dagen. Som emellertid en tillökning
för indelta regementenas beväringsmanskap i slitningsersättningens nuvarande
belopp kunde, lika litet som detta belopp sjelft, bestridas från Beklädnadsdirektionernas
tillgångar, sä länge, såsom nu är fallet, fondernas ränteafkastningar
måste påräknas som fyllnaclsbidrag till de från Arméförvaltningen
utgående, i sig sjelfva otillräckliga, årsanslagen för underhållet af beväringsmanskapets
större munderingspersedlar, i synnerhet sedan fonderna måst till ett
för beväringsmanskapet gemensamt behof," enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,
afstå icke mindre än en half million kronor, hemställde Arméförvaltningen
underdänigst att, för beredande åt sii'' val allmänna beväringsmanskapet
som Gotlands nationalbeväring af en till 16 öre pr man för hvarje exeroisdag
förhöjd slitningsersättning för begagnande af egna skjortor, strumpor och skodon.
Eders Kongl. Maj:t täcktes hos .Riksdagen äska nödiga medel för tillökning
i här ifrågavarande statsanslag, nemligen
för allmänna beväringsmanskapets första klass, utgörande i jemt tal omkring
20)000 man. un^er 15 dagar, å 6 öre pr man oni dagen, utöfver hvad nu
.................................................................................... kronor 18,000: —
och för Gotlands nationalbeväring, under tillsammans omkring
30,000 exercisdagar årligen, 3,5 öre utöfver hvad
redan är anvisadt.............................................................. » 1,050: _
Summa kronor 19,050: —
Åt beväringsmanskapets andra årsklass kunde deremot, eldigt hvad Arméförvaltningen
gifver tillkänna, samma förhöjning tills vidare bestridas från det
utnliga extra anslaget for beväringsmanskapets beklädnad och utredning, hvariore
någon anslagstiliökning, nar sistnämnda anslag utgår, ej vore för detta
ändamål nu erforderligt.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:tx Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
31
Sedan, enligt derom gifven nådig föreskrift, klädesbyxor och kalsonger
för allmänna beväringsmanskapet blifvit anskaffade för särskild! anvisade medel
och samma persedlar derefter i Arméens och regementenas förråd intagna, har
Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 12 Maj 1871 funnit godt medgifva
dessa persedlars begagnande af beväringsmanskapet, när väderleksförhållandena
kunde sådant påkalla, och är, i följd häraf samt då numera behofvet af dylika
persedlar anses allmänt vara för handen åtminstone under första beväringsmötet,
bruket af sådana nu redan sedan fyra år tillbaka antaget. — Enär
likväl ingenstädes funnes anvisade medel till berörda persedlars ständiga underhåll
och ersättning mot nya i mån af förslitning, har Arméförvaltningen, i
samma underdåniga skrifvelse af den 27 November sistlidet år, nu föreslagit,
att anslag för sådant ändamål måtte åvägabringas.
För att i möjligaste mån nedbringa det behöfliga anslagets belopp, har
Arméförvaltningen beräknat slitningstiden till 12 år, med årligt bruk af 14
dagar, hvarigenom, såsom ock till följd af en allmän förlängning i slitningstiden
för beväringsmanskapets under Beklädnadsdirektionens vård stående persedlar,
hvilken förlängning Arméförvaltningen ämnar föreslå, Förvaltningen ansett förhöjningen
i nu utgående anslag kunna inskränkas till ungefär 80 öre för hvarje
man under första beväringsmötet, k vilket för 20,000 man utgör 16,000 kronor,
hvilket Arméförvaltningen derföre i underdånighet hemställer måtte af Riksdagen
äskas.
Då de af Arméförvaltningen anförda skäl till förhöjning i de under »Försvarsverket
till lands i allmänhet» upptagna beväringsbeklädnadsmedel synas
fullt giltiga, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget
till försvarsmedel till lands i allmänhet erhåller förökning till ökad slitnings
ersättning åt allmänna beväringsmanskapet och Gotlands nationalbeväring
för slitning af egna skjortor, strumpor och skodon under första bevärings
-
mötet med................................................................................... kronor 19,050: —
samt för klädesbyxors och kalsongers slitning under samma
möte med....................................................................................... » 16,000: —
Beträffande kostnaden för klädesbyxors nyttjande, när sådant erfordras,
af andra klassens beväringsmanskap, kunna, enligt hvad Arméförvaltningen ''upplyser,
nödiga medel tills vidare påräknas från extra statsanslaget för underhåll
af beväringsmanskapets beklädnad, så framt detta anslag får utgå med oförminskadt
belopp.
Äfven rörande dessa sist omhandlade båda anslagsförhöjningar har Arméförvaltningen
hemställt, att desamma''måtte få under innevarande år utgå: men
32 Bil. N:o 3 a. till Kong/.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
åå medel härtill torde lämna för ett enda är annorledes beredas, anser jag mig
ej höra föreslå Eders Kong]. Maj:t att för detta behof ilska tillägg i Rik sstaten
för år 1875.
Underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar vid
andra Sappörleompaniet. För detta ändamål erfordras i anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet, efter Arméförvaltningens beräkning, en förhöjning
af 10.467 kronor, Indika Eders Kong!. Maj:t torde vilja af Riksdagen äska.
Arméens beklädnad. Sedan beklädnadspenningar för underbefälet m. il.
blifvit å löneregleringens förslagsstater upptagna, torde Eders Kong], Maj:t,
under förutsättning af löneregler ings förslagets antagande, vilja af Riksdagen
äska att från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet afföres derå
nu upptagna
dels till beklädnadshjelp åt indelta Arméens underbefäl... kronor 13,267: :>0
dels dylikt åt underbefälet vid Wermlands Fältjägare
regemente.
.............................................................................. » 720: —
tillsammans kronor 13,987: 50
Fästningarne och Landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader.
Uti underdånigt memorial af den 8 December 1874 har befälhafvaren
för Fortifikationen anfört, hurusom det sedan år 1867 med 100,000 kr. utgående
statsanslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne och landtförsvaret
i allmänhet tillhörande hus och byggnader numera, till följd af så väl den
under senare åren inträffade stegring i prisen å materialier och dagsverken,
som det alltjemt växande antalet af kronan tillhöriga hus och byggnader, hvilka
fordrade årligt underhåll, blifvit för det afsedda ändamålet alldeles otillräckligt,
så att en del erforderliga reparationsarbeten under de senare åren icke
kunnat, af brist på medel, utföras. Hvad anginge de för år 1875 erforderliga
kostnader, vore dessa väl icke vid den tid, det underdåniga memorialet
afgafs, med visshet kända, emedan reparationsförslagen för kasernerne i Stockholm
först innevarande år komme att upprättas, dock ansåge sig befälhafvaren,
med ledning af de från öfriga garnisonsorter då redan ingifna förslagen,
kunna antaga att, äfven om kostnaden afdroges för sådana arbeten, som varit
upptagna i förut afgifna förslag men i brist af medel måst uteslutas, utgifterna
för 1875 ändock skulle komma att öfverstiga tillgångarna för året med 22,000
ä 25,000 kronor. Då härtill komme att något belopp utöfver hvad sålunda
erfordrades för de årliga utgifternas bestridande måste kunna af anslaget af
sättas
-
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 33
sättas till bekostande af åtskilliga, understundom förekommande större underhållsarbeten,
hvartill medel eljest icke skulle kunna anskaffas, men det belopp,
som af då befintliga besparingar komme att återstå, sedan oafslutade liqvider
för anbefallda arbeten blifvit fullgjorda, i och för sig blefve alldeles otillräckligt
för berörda ändamål, ansåge befälhafvaren en förhöjning uti ifrågavarande
anslag af minst 25,000 kronor vara af yttersta behof påkallad samt
hemställde af sådan anledning i underdånighet att, ehuru en så ringa förhöjning
enligt hans åsigt säkerligen inom kort skulle framkalla behofvet af ytterligare
anslags fordran, helst under den närmast följande tiden tillkomme åtskilliga
byggnader, hvilka jemväl för framtiden tarfvade underhåll, Eders Kongl.
Maj:t likväl för närvarande endast ville föreslå Riksdagen, att anslaget till nybyggnad
och underhåll af fästningarna och landtförsvaret i allmänhet tillhörande
hus och byggnader måtte från år 1876 höjas från 100,000 till 125,000
kronor.
Hvad befälhafvaren för Fortifikationen sålunda hemställt, torde af Eders
Kongl. Maj:t i nåder bifallas.
Om från de nu föreslagna förhöjningarne i förevarande anslagför
ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade
Arméen............................................................... kr. 49,080: —
till slitningsersättning åt beväringsmanskapet för
små-persedlarne ................................................ » 19,050: •—
till underhåll åt samma manskaps klädesbyxor
och kalsonger.................................................... » 16,000: —
samt för andra Sappörkompaniet..................... » 10,467: —
till nybyggnader och underhåll af fästnin
garne
m. m....................................................... » 25,000: —
119,597: —
dragés nyssnämnda nedsättningsbelopp.......................................... 13,987: 50
återstår verkliga förhöjningen................................................... kr. 105,609: 50
'' som, jemte nuvarande anslaget................................................ » 1,523,255: 57
utvisar den föreslagna slutsumman................................... kronor 1,628,865: 07.
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
34 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Diverse anslag.
Spannmålsupphandlings- och bagerikostnader.
Under förutsättning af bifall till hvad angående brödspannmålens afförande
från truppcrnes aflöningsstater blifvit föreslaget, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta nu ifrågavarande
anslag, 37,500 kronor, från riksstaten utgå.
Kansli-expeditionens expensanslag.
Till jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde Eders Kongl, Maj:t i detta
förslagsanslag äska en förhöjning af 7 6 kronor 90 öre.
Disciplin-kompaniet.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 17 Maj 187 2 i nåder beslutit, att
Disciplin-kompaniet skulle efter dess förläggning till Carlsborgs fästning upphöra
att utgöra en afdelning af Kronoarbets-eorpsen och all befattning med detsamma
öfverflyttas från Fångvården till Krigsadministrationen, har Riksdagen
från och med år 1874 å fjerde hufvudtiteln för ifrågavarande kompani uppfört
ett förslagsanslag af 36,000 kronor.
Sedan derefter, i enlighet med nådig föreskrift af nyssnämnda dag till Befälhafvaren
för Fortifikationen att inkomma med underdånigt förslag till de
stadganden och föreskrifter, rörande kompaniet, som kunde finnas nödiga, bemälde
Befälhafvare den 1 Februari 1873 afgifvit så väl underdånigt förslag till reglemente
för kompaniet, som ock förslag till utspisnings- och beklädnadsstater för
detsamma, har Arméförvaltningen, enligt nådig remiss, den 9 December sistlidet
år öfver dessa förslag afgifvit underdånigt utlåtande samt uppgjort dels förslag
till aflönings- och underhållsstat för kompaniet, dels ock särskilda förslag till utspisningsstater
för torr- och kokföda samt beklädnadsstat.
Utbedjande mig att framdeles, efter nödiga ytterligare utlåtandens inhemtande,
få underställa det, underdåniga reglementsförslaget Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning, torde jag nu få föredraga blott de delar af detta ärende,
hvilka kunna hafva inflytande på regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875. 35
Vid öfverlemnande af här hilagda underdåniga förslag till stat för Disciplinkompaniet
(Lit. F.) har Arméförvaltningen i sammanhang dermed, rörande de
uti samma statsförslag omförmälda behof och öfriga på Armeförvaltningens åtgärd
beroende angelägenheter, yttrat sig först
a) om aflöningen.
Under antagande att de vid Disciplin-kompaniet anställde officerare och
underofficerare, med undantag af Fanjunkaren, skulle på något regementes stat
uppbära lön, hade Befälhafvaren för Fortifikationen ansett att, förutom inqvartering
och servis enligt gällande författningar, följande arfvodesbelopp borde dem
tilldelas, nemligen:
Kompani-chefen .................................................................... kronor 2,000:
1,200
1,000
1,100
»
600: —
en och subaltern
-
l:ste Löjtnanten.....................................................................
hvar af de 2:ne öfrige subalternofficerarne......................
Fanjunkaren ............................................................... ...........
(hvilket sistnämnda belopp dock skulle nedsättas till 900
kronor, derest Fanjunkaren innehade lön på stat vid något
regemente), samt
hvarje af de öfrige 5 underofficerarne ..............................
Härförutom skulle, liksom hittills, Kompani-chefen erhålla
officerarne gemensamt en uppassare, med aflöning å kompaniets stat.
Arméförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå någon ändring uti förenämnda,
af Befälhafvaren för Fortifikationen upptagna arfvodesbelopp, har dock,
med hänsyn dertill, att, sedan det underdåniga reglementsförslaget uppgjordes,
värfvade arméens underofficerare genom den dem tillerkända manskapsportionen
erhållit väsentligen förbättrade vilkor, samt i betraktande jemväl af det förhållande
att vid kompaniet anställde underofficerares tjenstgöring, jemförd med
de förres, är både mera ansträngande och trägen, på samma gång som fullgörandet
af deras åligganden kräfver synnerligen duglige och med sin tjenst förtrogne
personer, ansett sig böra underdånigst hemställa, att kompaniets underofficerare
måtte, med tillämpning af bestämmelserna uti nådiga brefven den 30 Maj 1873
och den 6 Mars 1874, i nåder tillerkännas en naturaportion med bröd, eller värdet
deraf i kontant per dag, efter värfvade arméens portionsstat. Erforderliga medel
härtill hafva blifvit beräknade i det af Förvaltningen afgifna förslag till stat för
kompaniet.
Angående de föreslagna aflöningsförmånerna har Arméförvaltningen vidare
hufvudsakligen anfört,
att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Augusti 1844,
angående underdånigt förslag till stat samt aflöning och underhåll för två kompanier
af Kronoarbets-corpsens fästningsklass, som skulle förläggas ä Waxholm
36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
och Rindö, eldnings- och ljsningsämncn efter vanlig beräkningsgrund ansetts böra
tilläggas befälet och underbefälet, att, tillika med eldnings- och lysningsämnena
till tjensterum och mansKapslokaler, bekostas af allmänna anslaget till ved och
ljus för fästnings- och garnisonsorterna, hvarom ett stadgande blifvit uti förslagsstaten
intaget;
att, då på samma sätt, som jemlikt nådiga brefven den 15 Maj 1843 och
16 December 1856 hittills egt rum, kompaniets ankommande och afgående befäl
och underbefäl torde böra erhålla resekostnadsersättning enligt gällande författningai,
i staten blifvit föreslaget, att ersättningen så väl för dessa tjensteresor
som för sadana, hvilka för särskilda ändamål kunde af Chefen för Ifortifikationen
anbefallas, skall utgå från fjerde hufvudtitelus anslag till dylika utgifter;
att någon ersättning för befälets resor till och från mötena vid deras respektive
regementen deremot synts, liksom hittills, icke böra ifrågakomma;
att, som löner för garnisonsläkare och prest numera blifvit anslagna och å
kommendantsstaten för Carl sborgs fästning uppförda, några särskilda arfvoden för
bestridandet af läkare- och själavården vid kompaniet icke blifvit å staten beräknade.
Deremot hade det belopp af 500 kronor, hvilket såsom bidrag till nuvarande
fästningsauditörens arfvode, enligt nådiga brefvet den 14 Mars 1873,
skulle, intill dess ny stat blifvit för Disciplin-kompaniet uppgjord, af fångvårdsmedlen
utgå, uti det nu uppgjorda förslaget till stat för nämnda kompani upptagits,
dock blefve detta arfvode obehöfligt, sa. snart lön till en fästningsauditör
kunde varda beviljad;
att såsom arfvode åt Redogöraren, hvars befattning förut bestridits af Kompani-chefen
mot särskild godtgörelse, men hvilket förhållande, sedan kompaniet
kommit under Armeförvaltningen, ansetts böra upphöra, hade samma belopp, som
uti nu gällande interimsstat vore anvisadt, eller 600 kronor, upptagits;
att arfvodet till Yäbeln och aflöningen till Korpralerne voro upptagna till
enahanda belopp, som förut för samma ändamål utgått, samt aflöningen till de 6
vice Korporalerne, hvilka enligt det underdåniga reglcmentsförslaget skulle tillkomma,
med hälften mot Korpralernes, eller lika med den afiöningstillökning,
som, enligt Fångvårdsstyrelsens stat, af frivillige Korpraler uppburits;
att, då vid behandlingen af sjelfva reglcmentsförslaget Armeförvaltningen i
underdånighet tillstyrkt, att aflöning till det manskap, som för kompaniets egen
räkning användes, skulle till beloppet bestämmas af Chefen för Fortifikationen,
hade, i öfverensstämmelse härmed och utan angifvande af dagaflöningen, ett förslagsvis
beräknadt belopp af 300 kronor uti staten upptagits till dylika flitpenningar
åt kasernvaktarne och de 2 uppassarne, hvilka skulle tilldelas Kompanichefen
och subalternofficerarne; hvaremot aflöning till kompanihandtverlcare,
kockai, sjukvaktare in. 11. skulle, liksom hittills, utgå af det särskilda anslag, för
hvars ändamål manskapet användes.
Bil. N:o 3 a. till Kongl''. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37
b. BeMådnaden.
I fråga om truppens beklädnad hade Befälhafvaren för Fortifikationen väl
ansett nödvändigheten fordra, att densamma, till utseendet, icke närmade sig den,
som begagnas af arbets- eller fästningsfångar m. fl. undet fångvården ställde personer,
emedan derigenom dels disciplin-soldaterne sjelfve skulle känna sig vanhedrade
och deras moralitet nedsättas, dels ock, till men för deras framtid, de i
allmänhetens begrepp skulle förblandas med f. d. kronoarbetskorpsens manskap
eller med berörda fångpersonal; men äfven på samma gång att truppen, såsom
utgörande en ständig arbetskommendering, borde erhålla en lämplig arbetsbeklädnad,
passande för olika årstider, på det att manskapet, till både kronans och dess egen
fördel, så litet som möjligt måtte af ogynnsamma väderleks-förhållanden hindras från
arbete utom hus. I enlighet härmed hade Befälhafvaren för Fortifikationen underställt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett förslag till kompaniets beklädnad, nemligen
dels till uniform eller lifmundering, afsedd att användas på helgdagar, vid
parad m. m. och dels en särskild arbetsbeklädnad, att vid öfriga tillfällen begagnas.
Arméförvaltningen, som instämt i de sålunda rörande truppens beklädnad
uttalade åsigter, har äfven biträdt det underdåniga förslaget, så vidt det har afseende
på lifmunderingen.
Beträffande åter arbetsbeklädnaden, hvilken, enligt förslaget, skulle bestå,
^utom annat, af en kavaj, en väst och ett par byxor, allt af mörkgrått kläde, ett
förkläde af buldan, en linnerock och ett par linnebyxor, ansåge Förvaltningen,
på grund af manskapets nyttjande i allmänhet till sådana arbeten, hvarigenom
beklädnaden är utsatt för hård slitning, att, både till kostnadsbesparing för Kronan
samt gagn och belåtenhet för manskapet, dessa persedlar borde utbytas mot
följande, hvilka genom befunnen större hållbarhet och synnerlig lämplighet i öfrigt
såsom arbetsplagg öfverträffa de förra, nemligen en kavaj, en väst och ett par
byxor af mörkgrått s. k. moleskinn, ett förkläde af skinn, cn blus af lärft och
ett par byxor af buldan, hvartill borde läggas ett par skor af läder med träbottnar
för att under vissa arbeten, i stället för de andra skopersedlarne, begagnas
;
Och hade, med sådan afvikelse från det omförmälta förslaget, Arméförvaltningen
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat underdånigt förslag
till Beklädnadsstat för disciplinkompaniet; varande kostnaden för dess tillämpning
beräknad att utgöra årligen omkring 10,115 kronor, hvilket belopp äfven
blifvit i kompaniets nya utgiftsstat förslagsvis upptaget.
38 Bil. N;o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop N:o 1. om Statsverket 1875.
c. Proviantering.
Vidkommande detta ämne hade Befälhafvaren för Fortifikationen anfört att,
ehuru den hittills gällande portionsstaten varit vida lägre än och olika med den,
som för värfvadc soldaten är fastställd, någon, eljest önskvärd, större tillökning
i den förra staten icke kunnat ifrågasättas, enär dels hädanefter den låga matportionen
komme att innebära nästan det enda afskräckande för värfvade soldaten
att utsätta sig för en flyttning till disciplinkompaniet, dels ock han, genom ringheten
af matportionen, nödgades söka medelst arbetsförtjenst förbättra sin föda,
hvilket åter väsendtligen skulle bidraga till hans arbetsamhet och ordentlighet;
Och hade på, denna grund upprättade två särskilda förslag till utspisningsstater
för truppen, den ena å kokföda, olika för vinter och sommar, don andra a tonföda,
blifvit jemte förslag till spisordning för å sjukhuset intaget manskap öfverlemnade
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Med anmälan att, när en jemförelse företoges mellan nyssnämnda föislag
till kokfödeportionsstat och den för värfvade garnisons-soldaten gällande enahanda
stat, dagportionens värde å Carlsborg kunde beräknas enligt den förra staten
till 30,82 öre för sommaren och till 32,55 öre för vintern, men enligt den
senare staten till 44,78 öre för hela året, understödde Armeförvaltningen äfven
för sin del Befälhafvarens för Fortifikationen framställning i afseende å grunden
för portionsstaternas bestämmande, dervid Förvaltningen tydligen förutsatte Edcis
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad i reglementsförslaget stadgades angående manskapets
rätt att få använda en del af arbetsförtjensten till matportionens nödvän-x
diga förbättring. Likväl ansåge Förvaltningen, i betraktande af manskapets tidigt
började och länge fortsatta dagsarbeten, som till stor del verkställdes utom hus
äfven under vintertiden, att den föreslagna kok- och torrfödepoitionen boide till
likhet med soldatportionen inom hela arméen och, på sätt af chefen för disciplinkompaniet
jemväl blifvit begärdt, ökas hvardera med en kopp kokadt kaffe, hvaitill
åtginge två ort rostade kaffebönor och tre ort socker, i värde utgörande endast
omkring 3,68 öre portionen.
Under iakttagande häraf hade Arméförvaltningen låtit upprätta tvenne förnyade
förslag till kok-och torrfödeportions-stater för disciplinkompaniet, hvilka Förvaltningen
sålunda till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse i underdånighet öfverlcmnade;
men anhöllc deremot Arméförvaltningen, hvad anginge det ofvan berörda
förslaget till spisordning för å sjukhuset intaget manskap, att Förvaltningen
måtte erhålla nådigt bemyndingande att härom i vederbörlig ordning sjelf besluta.
Kostnaden för tillämpning af de nu föreslagna portionsstaterna vore beräknad
att utgöra omkring 27,575 kronor årligen, hvilket belopp i sådant afseende
förslagsvis blifvit uppfördt i kompaniets utgiftsstat.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 39
d. Öfriga behof.
För nödiga inventarier och serviskostnader hade vidare i denna stat
förslagsvis upptagits 1,500 kronor årligen, hvilken summa, med beräkning för
en styrka af 150 man, utgjorde 10 kronor per man. Ehuru sistnämnda belopp
med icke mindre än 7 kronor 50 öre per man understege hvad för samma ändamål
numera utginge till härstädes i garnison förlagda Lifgardes-regementen
och Svea Artilleri-regemente, ansåge Arméförvaltningen likväl, att detsamma skulle
blifva tillräckligt, med hänsyn till de olika förhållandena vid kompaniet och möjligheten
att till åtskilliga underhållsarbeten använda kompaniets eget folk.
I och för manskapets undervisning, nemligen till läroböcker, arfvode åt
de af manskapet, hvillca tjenstgöra som monitorer uti skolan, m. m., har Förvaltningen
uti nu uppgjorda förslagsstat upptagit erforderliga medel.
Öfriga uti hittills gällande stater upptagna poster hafva ock till största delen,
såsom otillräckliga, måst uti den nu underdånigst ingifna förslagsstaten för kompaniet
förhöjas.
Totalkostnaden för kompaniet skulle sålunda komma att uppgå till 56,000
kronor, hvilket belopp med 20,000 kronor öfverstege det i Riksstatens fjerde
Hufvudtitel för kompaniet uppförda förslagsanslag, 36,000 kronor.
Jemte underdånig hemställan att anslaget till kompaniet sålunda måtte förhöjas
till ett emot behofvet svarande belopp, har Förvaltningen särskildt fästat Eders
Kongl. Maj:ts Kådiga uppmärksamhet å nödvändigheten deraf, att detsamma fortfarande
måtte få utgå såsom förslagsanslag, på den grund att kompaniets styrka
och följaktligen äfven kostnaderna kunna vara mycket vexlande. Sålunda utgör
kompaniets styrka för närvarande icke mindre än omkring 170 man, då deremot
densamma vid 1872 års mönstring endast utgjorde 134 och vid sistlidet års
mönstring 160 man. Den i förslagsstaten upptagna underhållskostnaden, som
beräknats efter 150 man, eller ungefärligen medelstyrkan under sista åren, skulle
sålunda, derest kompaniets styrka fortfarande bibehölle nuvarande höga numerär,
eller måhända ökades, antagligen komma att öfverstiga den nu beräknade.
Då Disciplinkompaniets befäl och underbefäl synes mig för sin ansträngande
tjenstgöring väl förtjenta att komma i åtnjutande af någon aflöningsförbättring
och jag anser hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende föreslagit lämpligt, helst
arfvodena för befälet stå i nära öfverensstämmelse med hvad Riksdagen åt befälet
vid Kronoarbetskompaniet å Waxholm beviljat, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t, som torde framdeles vilja fatta beslut om fastställelse i detalj
af de ingifna förslagsstaterna för Kronoarbets-corpsens beklädnad och utspisning,
måtte, med godkännande för öfrigt af de utaf Arméförvaltningen nu gjorda hem
-
40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
ställningar och kostnadsberäkningar, äska af Riksdagen, för beredande af aflöningsförmåner
och underhåll åt Disciplin-kompaniets befäl, underbefäl och manskap i
öfverensstämmelse med hvad bilagd a förslag till stat i sådant hänseende innehåller,
en förhöjning i anslaget till Disciplin-kompaniet af........................ 20,000 kronor,
hvarigenom detta anslag, nu utgående med .................................... 36,000 »
skulle tiH ...................................................................."...................... 56,000 kronor
förhöjas;
och hemställer jag dessutom underdånigt, att, enär, i likhet med hvad vid det
under andra hufvudtitoln uppförda anslag till fångars vård och underhåll oger rum,
den del af nu ifrågavarande anslag, som utgör den egentliga aflöningen, synes
mig böra såsom bestämdt anslag utgå, under det att den återstående delen, på
sätt Arméförvaltningen anmärkt, bör qvarstå såsom förslagsanslag, Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anslaget sålunda fördelas:
bestämdt anslag ......................... kronor 10,938: —
förslagsanslag ............................................................ » 45,062: —
tillsammans kronor 56,000: —.
Efter att sålunda hafva i underdånighet afgifvit förslag rörande de förändringar
i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu
förestående statsreglering vidtagas, torde jag få göra framställning rörande de
extra ordinarie anslag, som synas mig under år 187 6 för Dandtförsvaret erforderliga.
På grund af hvad förut i mitt underdåniga memorial angående löneregleringen
och vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde
Eders Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1876
bevilja:
ät Departementets Kansli-expedition, för tillämpning af ny lönestat k:r 6,900: _
åt Arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............................................ » 21,240:
åt Indelta Arméen, för genomförande af löneregleringen under
år 187 6, förslagsanslag ........................................................... B 700,000:__
för Arméens ackordsamortering ................................ » 185,000-
Vidare förekomma följande frågor:
Inlösen af indelta Arméens fardagsår.
Rör detta ändamål blef af sist församlade Riksdag beviljadt ett extra förslagsanslag,
stort 2,000,000 kronor, hvaraf för år 1875 anvisades 300,000 kro
-
nor.
41
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
nor. Jag far nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af
instundande Riksdag äska anvisande under år 187 6 af återstoden, 1,700,000 kronor,
att såsom extra förslagsanslag: utgå.
'' O O O
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
Med afseende härpå torde det tillåtas mig att i minnet återkalla, hurusom
1871 års Riksdag för detta ändamål beviljade 1,102,743 R:dr, hvaraf för
år 1872 anvisades 180,000 R:dr och sedermera för år 1873 185,000 R:dr,
tillsammans 365,000 R:dr. I sitt underdåniga memorial den 14 November
1872 hemställde Generalfälttygmästaren, att, enär artilleriets organisation vore
afsedd att år 187 7 vara fullbordad, det återstående anslaget, 7 37,743 R:dr
måtte fördelas på hvardera af de 4 åren 1874—77 med omkring 185,000 R:dr
om året. Med gillande häraf blef ock sistnämnda summa af 1873 års Riks
dag
äskad och af denna till utgående under år 1874 anvisad. Då emellertid
den inträdda stegringen i materialpris och arbetslöner gjorde en större summa
under år 187 5 nödig, om eljest tillverkningen af fältartillerimateriel skulle fortgå
enligt den i förenämda memorial angifna och af så väl Eders Kongl. Maj:t som
Riksdagen gillade plan, ansåg sig dåvarande t. f. Generalfälttygmästaren i sitt
underdåniga memorial den 21) November 1873 böra föreslå en tillökning af omkring
25 procent i det anslag för nu ifrågavarande ändamål, som borde äskas
för år 187 5. På grund häraf fann Eders Kongl. Maj:t skäligt att al 1874 års
Riksdag begära för år 1875 till fältartillerimateriel 230,000 kronor, hvilken anslagsfordran
blef af Riksdagen bifallen.
I sitt memorial den 11 November sistlidet år har nu Generalfälttygmästaren,
då de anledningar, som föranledde den högre anslagsfordran sistlidet år,
ännu fortfara, i underdånighet hemställt, att samma belopp, 230,000 kronor,
måtte äfven af näst sammanträdande Riksdag för det ändamål, som nu är i
fråga, äskas.
Såsom jag redan vid afgifvande af underdånigt förslag till reglering af
Riksstatens fjerde hufvudtitel vid 1874 års riksdag anmärkt, lärer val den under
de senare, för landets ekonomiska ställning lyckliga åren naturligt uppkomna
förhöjning i arbetslöner och materialpris medföra den verkan, att det år 1871
till fältartillerimateriel beviljade anslag icke kommer att för dermed afsedt ändamål
blifva fullt tillräckligt. Som emellertid den verkliga bristen, såsom beroende
på ekonomiska konjunkturer, icke ännu kan med någon säkerhet beräknas, torde
framställning om densammas fyllande icke nu böra till Riksdagen aflåtas, så mycket
mindre som det år 1871 beviljade anslaget ännu lemnar tillgång till anvi
Bih.
till Riksd. Prat. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o
o
a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1875.
sande under år 1876 af den summa, Generalfälttygmästaren föreslagit. Under
sådant förhållande och på det att tillverkningen må efter antagen plan fortgå,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska att utgå under år 187 6 till fältar till erimateriel .................. 230,000 kronor.
Fästnings- och positionskanoner.
För fyllande af detta behof har sistlidne Riksdag, att utgå innevarande år,
dels anvisat återstoden af det år 1871 för sådant ändamål beviljade anslag med
51,000 kronor, dels beviljat nytt anslag å 124,000 kronor, af hvilka sammanlagda
belopp 50,000 kronor voro afsedda för befästningarne vid Fredriksborgssun.
de
styckning af de färdiga verken å Carlsborgs fästning, hvilken bestyckning beräknats
komma att kosta omkring 37 5,000 kronor.
Enligt hvad Generalfälttygmästaren nu upplyser, lära de för bestyckningen
vid Fredriksborgssundet beviljade medel blifva för ändamålet tillräckliga. Till
fortsatt anskaffning af refflade kanoner med lavetter och projektiler för de färdiga
verken å Carlsborg anser han deremot 125,000 kronor blifva under år
187 6 erforderliga.
Instämmande häri, får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att af
Riksdagen för Carlsborgs ofvannämnda bestyckning äska att utgå under år 187 6
till fästnings- och positionskanoner................................................... 125,000 kronor.
Infanterigevär.
För anskaffning häraf beviljades af 1871 års Riksdag 4,500,000 R:dr,
hvaraf för åren 1871—74 anvisades tillsammans 3,416,000 R:dr och för år
1875 600,000 kronor. Vid 1873 års slut uppgick tillgången af infanterigevär,
enligt hvad Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga memorial af den 11 sistlidne
November upplyser, till omkring 164,000 stycken. Under år 1874 hafva
intill den 1 November vid båda faktorierna tillverkats sammanlagdt 28,200
sådana; hvarjemte å reparationsverkstäderna 2,100 äldre gevär undergått förändring.
Till årets utgång ansågs det, att ytterligare omkring 4,300 dels nya,
dels förändrade gevär kunde göras färdiga, hvarförutom åtskilliga dylika komma
att vara under arbete. Vid denna tidpunkt borde alltså behållningen af gevär
hafva utgjort omkring 198,600 stycken; men då jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga
beslut 1,072 stycken blifvit Under året afyttrade till sjöförsvaret, de frivilliga
skarpskytteföreningarne med flera, så kunde behållningen ej beräknas uppgå till
mer än 197,500. I det antal gevär, som i underdåniga memorialet den 29
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 43
December 1870 af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet ansetts be=
höfligt, eller 246,000 stycken, skulle således fattas ytterligare omkring 48,500.
Huruvida detta antal kan tillverkas för det vid innevarande års början af
1871 års extra anslag återstående belopp, 1,084,000 kronor, hvaraf för innevarande
år anvisats 600,000, anser Generalfälttygmästaren väl ej kunna med
tillförlitlighet uppgifvas; men då med innevarande års ingång tillverkningen vid
Husqvarna vapenfabrik, der priset är betydligt högre än vid Carl Gustafs Stads
faktori, kommer att inskränkas till det antal 2,000 stycken, som blifvit förstnämnda
fabrik den 26 Oktober 1756 tillförsäkradt, och då af förutnämnda 48,500
gevär en del redan sistlidet år varit under arbete, så anser Generalfälttygmästaren
det möjligen kunna antagas, att den bestämda qvantiteten gevär komme att
vid 1876 års slut finnas färdiga.
Då emellertid numera både inom Preussiska, Franska och Ryska Arméerna
blifvit antagna gevär af en konstruktion medförande åtskilliga fördelar i skottvidd
och träffsäkerhet, samt äfven inom vårt land uppfunnits och förevisats en
gevärsmodell, som synes erbjuda värderika förenklingar och förbättringar, så anser
jag att, om nu pågående skjutförsök och den pröfning, som vidare under sommarens
lopp kommer att med dessa gevär af ny konstruktion verkställas, skulle
föranleda Eders Kongl. Maj:t att fastställa en annan modell för infanterigeväret
än den nuvarande, den ifrågavarande anslagssumman må, utan afseende på om
det år 1871 bestämda antalet gevär kan uppnås, för gevärstillverkning användas.
Med denna modifikation hemställer jag, i likhet med Generalfälttygmästaren,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa till utgående under
år 187 6 återstoden af det år 1871 beviljade extra anslag till infanterigevär,
484,000 kronor.
Kavallerisablar.
Generalfälttygmästaren har i sitt underdåniga memorial af den 11 November
sistlidet år slutligen anfört, hurusom, sedan Kongl. Maj:t under den 23 December
1867 i nåder fastställt modell å kavallerisabel, ingen tillverkning af dylika
vapen för kronans räkning egt rum. Det vore emellertid att emotse, att de sablar jemte
baljor af 1854 års modell, hvilka varit utlemnade för begagnande af Lifgardet
till häst allt sedan år 1861, och hvilka underhållas genom passevolans med sqvadrons-cheferne
vid regementet intill den 1 Juni 187 6, vid det förhållande att
sablarne enligt passevolanskontraktet från och med den 1 Juni 187 3 skolat
underhållas endast uti till fredstjenstgöring brukbart skick, skola vid passevolansens
upphörande befinnas förslitna och regementet följaktligen under år 187 6
blifva i behof af nya sablar med baljor. Enahanda ansåges förhållandet komma
44 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875
att blifva med Jemtlands Hästjägare-corps, hvilken för närvarande vore beväpnad
med sablar af 1825 års modell, hvilka vid corpsen varit i bruk sedan år 1860.
För den händelse, att Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt föreskrifva, att
sablar af . 1867 års modell skola till förberörda regemente och corps utlemnas
är 187 6, blifver det således nödigt att dylika vapen i tillräckligt antal, jemte
erforderlig reserv, funnes tillgängliga; och beräknade Generalfälttygmästaren tillverkningskostnaden
för sabel med balja till 28 kronor.
På de af Generalfälttygmästaren anförda skäl får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillverkning af
1.000 stycken hav aller isablar och baljor af 1867 års modell bevilja för år 1876
23.000 kronor.
De extra anslag till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anvisande af
redan beviljade jag således i underdånighet föreslagit, utgöra följaktligen:
Till anskaffning af fältartillerimateriel .......................................... 230,000 kronor.
» Fästnings- och positionskanoner ............................................. 125,000 »
» Infanterigevär ........................................................................ 484,000 »
» Kavallerisablar.......................................................................... 23,000 »
Summa 862,000 kronor.
Fortifikations-behof.
I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsbyggnadsarbetenas bedrifvande
under år 187 6 har Befälhafvaren för Fortifikationen i memorial af
den 1 December sistlidne år i underdånighet anfört följande.
Carlsborgs fästningsbyggnad.
Utaf det vid 1871 års riksdag till fullbordande af hufvudvallen åt landsidan
samt till förrådsbyggnader m m. beviljade anslag af 1,520,000 R:dr
återstå för 1876 års behof endast 125,000 kronor, hvaraf till hufvudvallen
50,000 och till förrådsbyggnader 7 5,000 kronor.
Till följd af ej mindre de sedan år 1869, då kostnadsförslagen till hufvudvallen
uppgjordes, alltjemt stegrade arbets- och materialprisen, af hvilka en stor
del stigit till dubbla beloppet och några till och med derutöfver, än ock den år
1872 skedda förflyttningen från Carlsborg af kronoarbets-corpsen, hvars låga dagsverkspris
väsentligen inverkat på 1869 års beräkningar, blifver dock, på sätt uti
ett den 1 December 1873 afgifvet underdånigt memorial med dervid fogade
kostnadsberäkning och jemförelsetablå öfver prisförhållandena närmare blifvit ut
-
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45
redt, ifrågavarande anslag, oaktadt all omsorg blifvit använd för att genom billiga
konstruktioner så mycket som möjligt nedbringa kostnaden, icke tillräckligt
för ofvanberörda arbetens afstötande, hvarjemte den beslutade jernvägens dragande
genom fästningsverken förorsakar någon tillökning i den uti 1869 års plan beräknade
kostnad.
Hvad åter beträffar förrådsbyggnaderna, så bar dels deraf, att desamma varit
afsedda att uppföras med privata arbetare, hvarigenom skilnaden i verkliga arbetskostnaden
mot den ursprungligt beräknade icke blifvit så stor, som vid hufvudvallen,
till hvars byggande kronoarbets-corpsens manskap skolat begagnas, dels
ock till följd så väl af den större frihet i val af konstruktionssätt, som husbyggnader
mera än egentliga fästningsbyggnader medgifva, som af möjligheten att i
någon mån rätta storleken af desamma efter tillgängliga medel, bristen i den
del äf 1871 års anslag, som för dessa byggnader varit afsedd, icke blifvit så
betydlig, som den, hvilken uppstått uti det för hufvudvallen beräknade belopp
af samma anslag.
Men utom de af ofvan berörda förhållanden orsakade brister i 1871 års
anslagssumma har ock ytterligare en annan, ehuru blott skenbar, brist uppkommit
derigenom, att, hufvudsakligen på grund af den större utsträckning, arbetena
genom de under senare åren ökade anslagen erhållit, en betydlig materiel måst
uppköpas samt åtskilliga provisionela anläggningar utföras, på det att arbetena
måtte kunna på ändamålsenligaste sätt bedrifvas. Till betäckande af kostnaderna
för berörda materiel och anläggningar erfordras ett emot deras värde vid tidpunkten
för afslutandet af ifrågavarande hufvudvall och förrådsbyggnader svarande
anslagsbelopp, hvilket, då samma materiel och anläggningar äfven blifva
behöfliga för de arbeten, som sedermera komma att utföras, egentligen blifver
ett förskott å kostnadssumman för sistberörda arbeten.
Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial af den 1 December 1873
har Befälhafvaren för Fortifikationen anfört, bland annat, att, då de medel, som
för fyllandet af nyssnämnda brister erfordrades, först under år 1876 behöfde
utgå, framställningen till Riksdagen om desammas beviljande syntes kunna ännu
ett år uppskjutas, för att han måtte blifva i tillfälle inkomma med de förändrade
beräkningar, som af omständigheterna möjligen kunde föranledas. Som emellertid
någon anledning till förändring uti de redan inlemnade beräkningarne sedermera
icke inträffat, hemställer han nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
måtte till nästkommande Riksdag göra nådig framställning om beviljande af de
uti hans oftanämnda memorial af den 1 December 1873 uppgifna anslag, nemligen
på grund af inträffade prisstegringar och ökade arbetskostnader
för hufvudvallen .............................................. kronor 263,000: —
» förrådsbyggnaderna...................................... » 40,000: — gQg qqq.
Transport 303,000: —
46 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 303,000: —
för ökad kostnad å hufvudvallen till följd af jernvägens dragande
derigenom............................................................................................. 19,500: —
såsom ersättning för den del af kostnaden för anskaffad materiel
ucli utförda provisionela anläggningar, hvilken bör drabba framdeles
blifvande arbeten ..................................................................... 90,000: —
eller tillsammans kronor 412,500: •—-Hvarjemte han underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att till fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästning för år 1876 anvisa
ej mindre förutnämnda af 1871 års anslag återstående 125,000 kronor, än
ock af senast omförmälda anslagssumma 200,000 kronor, således tillsammans för
år 1876 ............................................................................................ 325,000 kronor.
Slutligen anser sig Befälhafvaren för Fortifikationen böra underdånigst anmäla,
att en plan till fortsatta fästningsarbeten å Carlsborg är under utarbetning
för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, men att densamma, i
brist af tillräckliga arbetskrafter inom Fortifikationen, icke kan afslutas innan
Riksdagen sammanträder. Vid denna plan skola iakttagas de förenklingar, som,
utan åsidosättande af nödig säkerhet och försvarsförmåga hos fästningen, äro
möjliga.
Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.
Uppå derom af Eders Kongl. Maj:t gjord nådig framställning har Riksdagen,
jemlikt dess underdåniga skrifvelse den 15 Maj 1874 angående regleringen
af riksstatens fjerde hufvudtitel, medgifvit, att de å redan beviljade extra anslagtill
bepansringarne vid Oxdjupet möjligen uppkommande besparingar finge användas
till fyllande af bristen i anslaget till skansens anläggning. Beloppet af
denna behållning kan väl af Befälhafvaren för Fortifikationen ännu icke med
noggrannhet angifvas, såsom beroende af kostnaden för de tågmattor, hvilka till
servisens skyddande måste uppsättas bakom pansarväggen och hvilkas närmare
beskaffenhet först måste utrönas genom undersökningar, som, efter det en kanon
blifvit uppsatt, för närvarande försiggå; men med antagande af en, efter uppgjord
förslagsritning till dylika mattor, approximativt beräknad kostnad af 2,200
kronor för hvarje kasematt, skulle enligt bifogadt kostnadsförslag utöfver berörda
besparing för sjelfva skansens fullbordande ytterligare erfordras 1,700 kronor;
hvarjemte till den uti Befälhafvarens underdåniga memorial den 6 December
187 3 omförmälda strandskoningen med angöringsbryggor enligt ofvan åberopade
kostnadsförslag erfordras 26,300 kronor, så att hela återstående behofvet af anslag
för ifrågavarande skansanläggning blifver 28,000 kronor.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1875. 47
Berörda strandskoning, som icke uti förut uppgjorda kostnadsförslaget upptagits,
har sedermera befunnits nödvändig för att förebygga strandens utskärning
vid hög sjö,, hvarigenom hinder för kommunikationen omkring det nedre verket
kunde uppstå, och är dessutom för platsens försättande uti ett ordnadt skick i
hög grad önskvärd.
Såsom redan i Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga memorial af
den (i December 1873 blifvit antydt, bör med öppnandet af segelrännan uti
Oxdjupet anstå, intill dess skansen derstädes blifvit bestyckad, eller antagligen
till år 1876; och innan Kodjupssunden derefter stängas, synes Befälhafvaren någon
tid böra förflyta, på det att Lotsverket och de öfriga myndigheter, som
hafva med sjötrafiken att skaffa, må komma i tillfälle att vidtaga de åtgärder,
som för trafikens ledande in uti den nya farleden blifva erforderliga, hvadan
någon försänkning af sistnämnda sund icke torde kunna ifrågakomma före år
1877. Då tillika för öppnandet af farleden genom Oxdjupet medel finnas af
hittills beviljade anslag reserverade, hvilka ock lemna tillgång till påbörjande af
Kodjupets stängande, derest sådant, mot förmodan, redan år 187 6 skulle befinnas
möjligt, anser samme Befälhafvare något anslag till fortsättande af försänkningsarbetena
i Stockholms skärgård icke vid näst instundande riksdag behöfva äskas.
Genom de år 1870 af kreditivmedel bekostade permanenta batterierna till
försänkningarnes försvar, hvilka batterier icke ingingo i 1867 års försvarsplan,
har emellertid en opåräknad förstärkning långs hela försvarslinien vunnits, så att,
derest dessa batterier derjemte erhölle en af kraftiga pjeser bestående bestyckning,
Befälhafvaren anser den af 1867 års Komité uppgjorda plan för försänkningsarbetena
icke, åtminstone under närvarande förhållanden, behöfva till sin
vidd utföras, utan kunna betydligt förenklas, hvarom han är betänkt att, så fort
ske kan, hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning. Genom ofvan
antydda förenkling skulle behofvet af ytterligare anslag till ifrågavarande försänknings-
och upprensningsarbeten kunna nedbringas till omkring 60,000 kronor.
Som e gar ne till fiskvattnen i de sund, hvarest försänkningarne redan blifvit
utförda, mot Kronan anhängiggjort talan om ersättning för dem derigenom tillskyndade
förluster, kommer dock, derest sådan ersättning varder dem i laga ordning
tillerkänd, denna omständighet att för Kronan medföra särskilda utgifter,
som likväl för närvarande icke kunna beräknas.
På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Befälhafvaren för Fortifikationen
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, till fullbordande af arbetena
lor skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet, måtte af näst sammanträdande Riksdag
äska ett belopp af 28,000 kronor att under år 187 6 utgå.
48 Bil. N:o 3 a. till Kovgl. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Befästningsarbetena uti Carlskrona skärgård.
Till dessa arbeten hafva hittills anvisats 2,400,000 af de vid 1871 års
riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, hvaraf följaktligen återstår ett belopp af
1,350,000 Kronor.
A Kungsholms fästning, hvars ombyggnad år 1873 påbörjades, halva arbetena
sedan dess med kraft bedrifvits, och det kan, enligt Befälhafvarens för
Fortifikationen mening, antagas, att till 1870 års utgång samtliga vallgångar
med undantag af liniens N:o IY, äfvensom pansarbatteriet skola till sina hufvudsakliga
delar vara fullbordade, för hvilket ändamål samme Befälhafvare anser
ett anslag böra år 1876 utgå till ett belopp af 250,000 Kronor förutom
medel till bepansringar, som äfvenledes kunna under nämnda år uppsättas. Samtidigt
med denna bepansring böra jemväl de två jernsköldar, som enligt 1871
års plan erfordras för verket å Hästholmen, beställas och uppsättas, emedan omkostnaderna
för desamma i annat fall skulle icke obetydligt ökas. Till följd af
de under senare åren så ansenligt stegrade jernprisen, måste naturligtvis i det
för dessa bepansringar uti 1871 års kostnadsförslag beräknade belopp, 352,000
R:dr, en betydlig brist komma att uppstå; och ehuru Befälhafvaren för Fortifikationen
anser sig hafva grundad anledning antaga det, under förutsättning att
snar beställning göres, firman John Brown & C:i, som på ett i allo utmärkt
sätt fullgjort leveransen och uppsättningen af bepansringarne till skansanläggningen
vid Oxdjupet, är villig lemna arbetet för något billigare pris än det, som
för den sist levererade bepansringen till skansen vid Oxdjupet betingats, uppskattar
dock Befälhafvaren den sannolika bristen till högst 110,000 Kronor.
Af de för år 1875 beviljade medlen kunna, enligt samme Befälhafvares
mening, utan olägenhet för befästningsarbetena, till bepansringarne afses ett belopp
af 150,000 Kronor, hvadan sålunda för år 187 6 skulle för samma ändamål
erfordras 312,000 Kronor.
I afseende å kostnaderna för försänkningen uti stora inloppet har Befälhafvaren
för Fortifikationen uti underdånigt memorial den 18 sistlidnc September
afgifvit en fullständig redogörelse. Denna försänkning blifver under loppet af
nästinstundande sommar afslutad i enlighet med bestämmelsen i Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga bref den 25 nästlidna September.
Af försänkningarna i smådjupen afslutades, med undantag af en del mindre
kompletteringar, alla hittills kontraherade redan år 1874, och till betäckande af
kostnaden för de återstående försänkningarne i de s. k. Skällösunden lemnar
nästkommande års anslag tillgång, så att några medel till försänkningar icke vidare
erfordras.
Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1„ om Statsverket 1875. 49
På grund af det nu anförda hemställer Befälhafvarcn för Fortifikationen
underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästkommande Riksdag att
till befästningsarbetena i Karlskrona skärgård'' anvisa ett sammanlagdt belopp
af ................................................................................................. 560,000 Kronor,
da, i händelse af bifall härtill, skulle af ifrågavarande anslag återstå en summa
af 7 90,000 Kronor.
På grund af hvad Befälhafvarcn för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen
äska,
att till Karlsborgs fästningsbygnad beviljas utöfver återstoden af 1871 års
anslag, 125,000 Kronor, nytt anslag af 412,500 Kronor, samt till utgående under
år 1876 anvisas dels nyssnämnda......... 125,000 Kronor,
dels af nya anslaget ....................................... 200,000 »
tillsammans.............................. 325,000 Kronor;
att för befästningarne i Stockholms skärgård beviljas...... 28,000 »
samt att för befästningarne omkring Karlskrona anvisas... 560,000 »
Summa 913,000 Kronor.
PassevoSansens aflösning.
Om hvad jag angående upphörande af passevolansen mellan Kronan och
Kompani- och Scjyadronschefer vid värfvade Arméen i sammanhang med löneregleringen
i underdånighet föreslagit, vinner bifall, erfordras ett extra anslag
till ersättning åt nuvarande passevolantörer för dem tillhöriga men nödvändiga
persedlar äfvensom för det bättre än kontraktscnliga skick, hvari de reglementerade
persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, och har Armé förvaltningen
å Intendents-departementet i meranämnda underdåniga skrifvelse af
den 27 sistlidne November, på grund af uppgifter från vederbörande Regementen,
förslagsvis beräknat detta medelsbehof sålunda:
vid Svea Lifgarde..................................................................... Kronor 81,000: —
» Andra Lifgardet........................... » 79 500-
» Eif gardet till häst........................................................ » gg 200- —
» Hussarrcgementet Konung Carl XV ................................ j> 86,165: 00.
» Fortifikationstrupperne ...................................................... » pg 000- ___
» Fyrverkarekorpsen............................................................... » 1,500-
tillsammans Kronor 3 5 4,3 6 5 : 60,
eller i jemnadt tal 355,000 Kronor, hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t således
torde vilja af Riksdagen i Nåder ilska att för ifrågavarande ändamål utgå under
år 1876 såsom extra förslagsanslag.
Bih. till Eiksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
7
50 Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Beklädnadsbehof.
Enligt hvad Arméförvaltningen å Intendénts-departementet i samma underdåniga
skrifvelse anmält, kommer det extra anslag, som under loppet af flera år
varit till beväringsmanskapets beklädnad anvisadt, att fortfarande blifva för detta
ändamål behöflig! Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t ville af Riksdagen äska dess utgående under år 18 76 med oförändradt
belopp............................................................................................... Kronor 189,000.
Inköp af hästar för Wendes ÅrtiSleri-regemente.
I samma underdåniga skrifvelse har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet
slutligen anmält, att, sedan Chefsembetet vid Wendes Artilleriregemente
hos Departementet tillkännagifvit, hurusom genom utbruten rots och annan smittosam
sjukdom bland regementets hästar under sistlidet och nästföregående år ett
antal af 30 hästar dödt eller måst aflifvas, samt så väl detta förhållande, som det,
att anledningen härtill icke kunnat läggas någon till last, blifvit genom krigsrättshandlingar
behörigen styrkt, Departementet, uppå derom gjord framställning,
funnit nödigt att, för upprätthållande af Regementets tjenstbarhet, fnuDförhandenvarande
tillgångar förskjuta erforderliga medel till uppköp af ett motsvarande
antal remonter; och då det för romonteringen vid Regementet bestämda ordinarie
anslag, såsom utgörande endast 45 Kronor för hvarje häst samt grundad! på beräkning
af en inköpskostnad af allenast 450 Kronor och 10 år såsom medeltiden
för hästens användbarhet vid regementet, icke kunde, i synnerhet under nuvarande
hästpris, bidraga till ersättning af här ifrågavarande utomordentliga remonteringskostnad,
yom enligt Chefscmbetcts rapport redan uppgått till 26,500
Kronor, hemställde Arméförvaltningen, i det den gjorde anmälan härom, äfvensom
att till Förvaltningen inkommit tillkännagifvande från Chefsembetet, att ytterligare
20 hästar af förberörda orsak gått förlorade, det till godtgörande af ofvan
angifna belopp samt till fyllande af vakanserna efter sistnämnda hästar måtte af
Riksdagen äskas ett extra anslag" af 45,000 Kronor, att redan under innevarande
år utgå.
Då, såsom Arméförvaltningen anmärkt, det ordinarie remonteringsanslaget är
alldeles otillräckligt att ersätta en sådan afgång af hästar, som den vid Wendes
Artilleriregemente nu inträffade, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder äska af Riksdagen beviljande för ifrågavarande ändamål af
ett extra anslag, stort .................................................................. 45,000 Kronor;
hvilket anslag, enär nödiga medel till ännu erforderliga hästars inköp torde
kunna af Arméförvaltningen “ från under händer hafvande medel förskjutas, torde
böra få utgå under år 187 6.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 51
Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten.
Uti underdånigt memorial af den 11 sistlidne November har Chefen för
Generalstaben gifvit till känna, att Chefen för ofvannämnda afdelning af Generalstaben
hos honom gjort framställning om nödvändigheten, att det nuvarande anslaget
för ifrågavarande arbeten, 60,000 kronor, komme att höjas, om eljest landet
i sin helhet skulle inom en ej alltför aflägsen tid blifva kartlagdt, hvarvid afdelnings-chefen
hufvudsakligen anfört,
att detta anslag aldrig stått i något rätt förhållande till de stora vidder,
hvilka skola topografiskt kartläggas, då dermed endast kan åstadkommas uppmätning
af och utgifning af kartor öfver 32—36 qvadratmil;
att någon egentlig topografisk kartläggning ännu icke kunnat komma i fråga
inom Gotlands, Wermlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Yester-Norrlands, Jemtlands
och Vesterbottens län, med ett sammanlagdt ytinnehåll af omkring 1,775
qvadratmil, under det att de topografiska arbetena ännu ej vore afslutade inom
Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs, Örebro, mindre delar af Kalmar, Jönköpings
och Elfsborgs län, hvarförutom Norrbottens län, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse af den 21 Maj 1874, komme att i sammanhang med det inom
detta län pågående ekonomiska kartearbetet topografiskt kartläggas; samt
att, om äfven omkostnaderna för,, de topografiska arbetena inom de nordligare
länen ej kunde beräknas efter dessa kostnader inom den öfriga delen af
landet, alldenstund uppmätnings- och utgifningsskalorna troligen ej komme att
blifva desamma, ofvan gjorda framställning af de topografiska arbeten, som vänta
på utförande, likväl tydligt nog visade, att det nuvarande årsanslaget vore alldeles för
ringa för att dessa arbeten skulle kunna inom en rimligt aflägsen tid afslutas.
Med vitsordande af den af chefen'' för Generalstabens Topografiska afdelning
sålunda uttryckta åsigt, anför nu chefen för Generalstaben vidare, hurusom deraf
tydligen framginge att, om det nuvarande arbetsanslaget komme att förblifva
oförändradt, mansåldrar skulle förgå, innan landet i sin helhet blefve kartlagdt.
Detta kunde icke vara fördelaktigt hvarken i militäriskt hänseende eller med
afseende å de borgerliga yrkena, för hvilka Generalstabens kartverk egde stor
betydelse, hvarom ock det ständigt stigande intresse, med hvilket det omfattades
och som funne sitt uttryck i det år från år vexande antal af försålda kartblad,
uppgående under år 1873 till omkring 3,000, bure vittne. För nödvändigheten
af anslagets ökande talade ock den betydliga prisstegring, som öfverallt gjort sig
gällande och som icke kunnat undgå att utöfva inflytande äfven på kostnaden
för kartverkets utgifvande.
52 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1815.
För bedömande åter af beloppet af den nödiga förhöjningen i anslaget måste
man, enligt chefens för Generalstaben mening, först gifva akt deruppå, att denna
förhöjning icke genast kunde till önskvärdt belopp tagas i anspråk. Förutom den
för kartverksarbetena särskildt utbildade personal, som lemnas af Generalstaben och
som icke utan men för nämnda stabs utbildning; i andra riktningar kunde ökas,
användas nemligen vid dessa arbeten dels officerare af Arméen, beordrade till
tjenstgöring vid Generalstabens topografiska afdelning, dels äfven civila personer
såsom extra biträden. Alla dessa måste emellertid, innan de kunna användas
vid så grannlaga arbeten, som den topografiska afdelningens, vid densamma utbildas,
för att erhålla nödig arbetsskicklighet, då sådan icke annorstädes står att vinna.
Förhöjningen i arbetsanslaget borde derföre beräknas efter den tillgång på arbetskrafter,
som för kartarbetena vore att påräkna, och sålunda småningom, allt efter
som den utbildade personalen tillvuxe, höjas till ett belopp, som kunde bereda
utsigt, att det topografiska kartverket inom en ej alltför aflägsen framtid komme
att omfatta Rikets samtliga landskap. Under sådana förhållanden ansåg sig chefen
för Generalstaben icke böra nu i underdånighet föreslå större förhöjning i meranämnda
anslag än 15,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle ernå samma storlek,
75,000 kronor, som det under åren 1867 och 1868 innehaft.
Med gillande af hvad chefen för Generalstaben sålunda anfört, får jag i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för
Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten under år 187 6 ett extra anslag
af 7 5,000 kronor.
Officerares anställning i utländsk krigstjenst.
Enär det vore af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom främmande länders
arméer fortfarande bereddes svenska officerare, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
sist församlade Riksdag, att ett anslag till samma belopp, som under flera
föregående år varit för ifrågavarande ändamål beviljadt, eller 9,000 kronor, måtte
få äfven under år 187 5 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas
till understöd åt officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, som kunna
vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till
Sverige stående makt och med rättighet, såsom förut, för Eders Kongl. Maj:t
att få under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma
att besparas.
Riksdagen, som visserligen fann det vara af vigt, att Eders Kongl. Maj:t
bereddes tillfälle att, på sätt med detta anslag vore afsedt, understödja yngre
militärer, som vore benägne att under anställning i utländsk tjenst söka förkofra
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 53
sig i sitt yrke, ansåg det dock tillika fördelaktigt, om medlen kunde med mera
frihet disponeras, så att de finge användas äfven för att vid tillfällen, då något
lärorikt i afseende på militära förhållanden kunde vara att inhemta, utsända militärer
med större erfarenhet och hvilka i följd af det högre befäl, de beklädde,
lättare kunde inom vår Armé bringa i tillämpning sådana i utlandet antagna
förbättringar, som funnes för våra förhållanden passande; — dock blef anslaget, utan
förändring i de förra vilkoren för dess användande, beviljadt.
De båda sätt att använda nu ifrågavarande anslag: — det, som enligt gällande
bestämmelser cgcr rum, och det, hvarå Riksdagen velat fästa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet — synas mig till sitt syfte temligen vidt skilda. Under
det den af Riksdagen påpekade användning afser att skaffa krigsstyrelsen och
den högre militära ledningen tillfälle att göra sig till godo den i andra länder
samlade erfarenhet med afseende å så väl krigsadministrationen som den strategiska
och taktiska ledningen af krigsoperationer, så har det hittills begagnade
användningssättet hufvudsakligen haft till ändamål att bidraga till Armé-befälets
militära uppfostran och således hos massan af Arméens officerscorps väcka och
underhålla den krigiska anda och den håg för verklig fälttjenstgöring, som under
en lång fred, i ett land med temligen små militära förhållanden, eljest lätt går
förlorad. Båda dessa syftemål hafva, synes det mig, lika kraf på behjertande;
och att det förstnämnda, oaktadt särskildt anslag för detsammas ernående ej stått
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, dock likväl icke blifvit af Eders Kongl.
Maj:t förbisedt, derom vittnar tillfyllest den omständighet, att Eders Kongl. Maj:t,
så väl förut som under senare åren på min underdåniga framställning, behagat
till bevistande af de i främmande länder anställda större fälttjenstöfningar utkommendera
högre officerare af Arméens särskilda vapen, för hvilka kommenderingar
kostnaderna blifvit bestridda af andra, till Eders Kongl. Maj:ts disposition
stående, tillgångar. Då det icke heller framdeles lärer komma att fattas
Eders Kongl. Maj:t medel att på liknande sätt användas, och då nu ifrågavarande
anslag, som, användt på sätt hittills egt rum, i allmänhet medgifver endast
3 yngre officerare att samtidigt tjenstgöra vid utländsk armé, torde vara för den
hittills brukliga användningen i sin helhet erforderligt, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett
extra anslag om 9,000 kronor måtte få äfven under år 1876 utgå och enligt
Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af Arméens
särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos
någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet,
såsom hittills, för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år disponera hvad
af anslaget kan inom året komma att besparas.
54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.
Under en följd år har till skarpskytteväsendets befrämjande varit uppfördt
å fjerde hufvudtitelns stat ett extra anslag af 100,000 kronor. Under sistlidet,
som under föregående år, har detta anslag blifvit användt till understöd åt de
frivilliga skarpskytteföreningarne samt till uppförande af skjutbanor för Arméens
och skarpskytteföreningarnes gemensamma behof; liksom äfven anslag till anställande
af skjuttäflingar samt till anordnande här i hufvudstaden af en skyttefest
från anslaget utgått.
Spridandet af öfning i skjutvapens bruk och skjutskicklighetens utveckling
inom landet måste otvifvelaktigt betraktas såsom ett statsändamål, och en bland
befolkningen utbredd förtrogen kännedom om skjutvapnens behandling och nyttjande
bildar ett naturligt och oeftergifligt underlag för hvarje organisation af ett landtförsvar.
Då de uppmuntringar till skjutskicklighets förvärfvande, hvilka ligga i
de af staten till frivilliga skarpskytteföreningar utdelade understöd och täflingspris,
tvifvelsutan måste anses bidraga att väcka sträfvandet efter sådan skicklighets
ernående, och då det för allmänna skjutöfningar inom hvarje del af landet
erforderliga antal skjutbanor ännu icke på långt när blifvit uppnådt, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven
för år 187 6 bevilja till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
det nu för liknande ändamål utgående extra anslag af 100,000 kronor.
Svea Artilleri-regementes Kasern-etablissement.
Till detta byggnadsföretag, hvars utförande enligt fastställd plan fortskridit,
beviljade sist församlade Riksdag, då återstående kostnaden, enligt förslagen, 640,000
kronor samt anvisade för innevarande år 350,000 kronor.
Jag hemställer nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att för år 187 6 anvisa hvad å detta extra anslag
ännu återstår .................................................................................. 290,000 kronor.
inv ntarier för Svea Artilleri-regementes Kasern-etab issement.
Sedan en vid Svea Artilleri-regemente nedsatt komité af officerare, med biträde
af tillkallade industriidkare och handtverkare, uppgjort förslag öfver kostnaden
för anskaffning af den servis och attiralj, som, utöfver redan tillgänglig
B //. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 55
sådan, ansetts erforderlig för regementets nya etablissement, har chefen för nämnda
regemente uti ett af General-fälttygmästaren och chefen för Artilleriet med förord
öfverlemnadt memorial, jemte anmälan att den till samma etablissement hörande
vestra kasernbyggnaden, hvilken numera befunnes under tak, redan hösten år 187 5
måste tagas i anspråk för regementets inqvartering samt att etablissementet i
sin helhet borde blifva färdigt till inflyttning hösten år 187 6, till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat berörda kostnadsförslag, slutande å en summa
af 152,568 kronor 7 öre, samt dervid i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande
af de för ändamålet erforderliga medel.
Enligt de af komiterade uppgjorda specifika förslag är kostnaden fördelad
under följande titlar:
Kansli-, Ordres- och Krigsrätts-rum samt arrester m. m............... 6,418: -—
Lärosalarna ............................................................................................ 1,458: -—
Musiksalen ...... 463: —
Kasernlägenheterna............................................................................... 89,520: 12.
Sjukafdelningen ................................................................................. 4,923: 44.
Matinrättningen .......... 7,936: 99.
Marketenterierna ......................................... 1,782: 36.
Gymnastiken ...................................................................................... 5,105: 74.
Stall och ridhus ....... 6,934: 72.
Tvätt- och badhus-byggnaden ............................................................ 3,355: 20.
Hofbeslags-smedjan................................................................................. 1,324:
Fältförrådslokalerna .................................................... 8,712: —
Innanfönster, latriner m. m. ............................................................. 14,634: 50.
Summa Kronor 152,568: 07.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen förklarat
anledning till någon hufvudsaklig erinran icke hafva förekommit emot de sålunda
upprättade kostnadsförslagen och å Regementschefens å dem grundade framställning,
för så vidt pröfning af desamma nu kunnat ega rum; mexmenär, på sätt
rrpplystes af det specifika förslag, hvilket omfattade behofvet af inventarier m. m.
för »kasernlägenheterna», komiterade från beräknade kostnaden afdragikett belopp
af 4,000 kronor, motsvarande värdet af en del för det nya etablisementet användbar
kasernservis, som uppgifvits tillhöra cheferne för regementets i Stockholm
förlagda batterier och antagits vid förslagets utförande vara af Kronan inlöst, har
Arméförvaltningen i underdånighet hemställt, att, då medel till kasernservis äfven
af nyssberörda slag, huru den än anskaffas, blifva behöfliga, hela den beräknade
utgiften för »kasernlägenheternas» förseende med inventarier måtte upptagas oafkortad
till 93,520 kronor 12 öre samt anslagsbehofvet i sin helhet alltså bestämmas
till 156,568 kronor 7 öre.
56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875■
Då Svea Artilleriregementes nya etablissement torde blifva fullbordadt till
hösten år 1876 och dessutom redan till nästkommande höst så färdigt, att inqvartering
för en del af regementets styrka då kan derstädes ifrågakomma, samt
det är af vigt att bristen på servis icke onödigtvis fördröjer den tidpunkt, inom
hvilken regementet kan blifva, vare sig i sin helhet eller till någon del, i det
nya etablissementet inqvarteradt, helst, enligt hvad Regements-chefen upplyst,
två af de utaf regementet för närvarande begagnade lägenheter ännu endast en
kort tid få af regementet disponeras, får jag, som anser det för ändamålet erforderliga
anslag böra bestämmas i enlighet med den af Arméförvaltningen yttrade
mening, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande
af servis och attiralj till Svea Artilleri-regementes nya etablissement af
Riksdagen äska ett extra anslag af 157,000 kronor.
Byggnader åt Svea Lifgarde,
Redan den 12 November 1873 inkom Sekund-chefen för Svea Lifgarde
med underdånig skrifvelse, hvari han fäste uppmärksamheten på obeqvämligheten
och olämpligheten af nuvarande anordningar för manskapets vid regementet
utspisning. Regementet vore det enda af de i hufvudstaden garnisonerade, som
ännu vore i saknad af en särskild matsal, hvaraf behofvet dock gjorde sig gällande
så väl ur sundhetens intresse som det militär-ekonomiska. För närvarande intoge
manskapet sina måltider, hvart kompani för sig, i de trånga sofrummen, dit maten
uppbures i såar och tråg. Att en sådan anordning icke allenast försvårade tillsynen
öfver snygghet och ordning vid måltiderna utan äfven vållade soldaten
otrefnad i hans hem och framkallade obenägenhet att der uppehålla sig vore obestridligt,
då han i dessa sofrum, hvarest luftvexling alltid vore svår att åstadkomma,
besvärades så väl af matlukt som rengöring af matkärl m. m.; och bidroge
följaktligen denna brist å tjenlig spislokal i sin mån till svårigheten att vid regementet
anvärfva och bibehålla ordentligt folk.
Det nuvarande arrest- och vakthuset gåfve, enligt Sekund-chefens mening,
äfven anledning till allvarliga anmärkningar. Denna byggnad vore för närvarande
i clet mest bristfälliga skick och kostade årligen stora summor för reparationer och
underhåll. Härtill komme, att den för sitt ändamål såsom arrestlokal och regementshäktc
voro helt och hållet oduglig. Regementets krigsrätt hade gång på
gång till Sekund-ehefsembctet anmält, hurusom, enligt hvad vid ransakningar
blifvit upplyst, ej allenast yttermurarne i detta häkte vore af den dåliga beskaffenhet,
att häktade personer utan synnerlig svårighet boredt sig tillfälle att rymma,
utan ock de inre skilje-väggarne mellan cellerna vore så tunna och klena, att
fångarne genom dem både kunnat obehindradt samtala och äfven genom stenars
uttagande beredt sig förbindelse sins emellan. Hvad de mörka arretsrummen
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 57
beträffade, voro de af så osund beskaffenhet, att, på grund af Regementsläkarens
intyg, föreskriften i 2 Kap. 6 § af strafflagen för Krigsmakten om fängelsestraffs
förvandling till mörk arrest ej kunnat derstädes tillämpas, utan hade de dömde
måst för fängelsestraffets undergående till allmänt häkte afsändas. — Ett af Regementsläkaren
utfärdadt intyg, som af Sekund-chefen blifvit bifogadt, innehölle,
att ifrågavarande arrestbyggnad — genom sin belägenhet invid och öfver en afloppstrumma,
hvarifrån en mängd stinkande fuktighet genom golfven och ventilerna
inträngde i de små lokaler, hvari byggnaden vore sönderdelad, äfvensom derigenom
att ytterväggarne voro så tunna, att det vore omöjligt inom densamma
bibehålla en för helsan passande medeltemperatur, i det om sommaren hettan
blefve olidlig och under vintren kölden, särdeles om nätterna, ganska svår, — kunde
anses i högsta grad otjenlig som förvaringslokal för arrestanter till och med i
helt kort tid; och då dertill komme, att inredningen af de särskilda lokalerna
vore sådan, att afdunstningen från nattstolarne skedde inåt desamma, hvarigenom
en så qväfvande och för helsan menlig atmosfer uppkomme, synnerligast i de
mörka cellerna, der fönster icke kunde öppnas, att straffet genom att utstås i
desssa rum skulle mångdubblas, hade han ansett sig icke kunna eller böra tillstyrka,
att de till mörk arrest dömde finge undergå straffet i dessa lokaler, fullt
förvissad derom, att deras helsa derigenom skulle i mer eller mindre män lida.
Då således en nybyggnad för ifrågavarande lägenheters inrymmande syntes
Secund-chefen oundviklig och då dessutom jemväl regementets skolsal vore alldeles
otillräcklig för de många olika skolor, som nu vid regementet funnes, nemligen
skola för Gardesförsamlingens barn, underbefälsskola, timmermansskola samt
regementsskola för rekryter och manskap, hvadan följaktligen ytterligare en skolsal
vore af högsta behof påkallad, hvilken äfven kunde begagnas såsom ett slags
läsrum för manskapet, der tidningar, tidskrifter och böcker voro för detsamma
att tillgå, så hade Sekund-chefen ansett ändamålsenligast och med minsta kostnad
förenadt, om för uppfyllandet af alla dessa behof på en gång en för dem gemensam
byggnad uppfördes; och hade derför låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag
härtill slutande det senare med en summa af 165,000 kronor; och
föreslog i underdånighet, att en sådan byggnad måtte få uppföras och förläggas
å ett af Lifgardet till häst då disponeradt område, hvilket område jemte annan
mark han i särskildt memorial föreslagit måtte få till Svea Lifgarde för kaserngårdens
utvidgande öfverlemnas.
Sedan Arméförvaltningen, hvars utlåtande öfver förutnämnda förslag blifvit
infordradt, med vitsordande af den ifrågasatta byggnadens behöflighet, dock vid
förslaget anmärkt, att det syntes olämpligt att i en enda byggnad förena till så
skilda ändamål afsedda lägenheter, hvaremot det vore ändamålsenligast, om ej
alltför betydligt ökad kostnad derigenom uppstode, att i en byggnad förena mat
Bih.
till Biksd. Prot. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 8
58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
inrättningen och skolsalen, samt till en annan förlägga vakt- och arrestlokalerna,
då derigenom alla dessa lokalers ändamålsenliga anordning underlättades och mera
frihet lemnades i valet af byggnadsläge; samt sedan Eder Kongl. Maj:t afslagit
hvad Sekundchefen för Svea Lifgarde hemställt angående upplåtelse åt regementet,
af jordrymd, tillhörande Lifgardets till häst kasernområde, behagade Eders
Kongl. Maj:t under den 17 sistlidne April i Nåder anbefalla förbemälde Sekundchef
att, så fort ske kunde och i god tid före näst instundande riksdag, inkomma
med nya alternativa ritningar och kostnadsförslag så väl för ifrågasatta lokalers
inrymmande i en och samma byggnad å plats inom regementets nuvarande
kasernområde, som ock för deras fördelande, på sätt Arméförvaltningen föreslagit,
i två särskilda byggnader.
Till åtlydnad häraf inkom Sekund-chefen den 30 Juli sistlidet år med de
äskade förslagen och ritningarne, hvarvid Sekund-chefen dock fäste uppmärksamheten
derå, att inom kaserngårdens område lämplig plats ej funnes för en byggnad,
som skulle inrymma på en gång vaktrum och öfriga ifrågasatta lokaler,
Vakten kunde nemligen ej förläggas allt för långt från någon af hufvud ingångarna
till kasernen, och i dessas närhet kunde eu så stor byggnad som den
ifrågavarande ej uppföras, utan att allt för mycket inkräkta på den redan nu
ringa del af kaserngården, som kunde till uppställnings- och exercisplats användas.
Och hade Sekund-chefen af dessa skäl föreslagit vaktens förläggande i en annan
byggning, jemväl vid första alternativet, som afsåge uppförande af endast
en ny byggnad. I denna, för hvilken plats blifvit utsedd på södra sluttningen af
den å östra delen af kaserngården belägna backen, skulle, enligt nämnda alternativ,
inrymmas mat- och läs-salar, kök, arrestlokaler samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen
vid matinrättningen och kokerskan. Vaktrum och förvaringsarrester
skulle deremot inredas i den del af den s. k. officersflygeln, som nu
begagnas till marketenteri, hvilket åter komme att förflyttas till det nuvarande
köket med derintill gränsande lokaler.
Enligt andra alternativet skulle å nyss omförmälda plats uppföras en byggnad,
inrymmande mat- och lässalar, kök samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen
och kokerskan, hvarjemte i kaserngårdens sydvestra hörn skulle uppföras en
serskild arrest- och vaktbyggnad. Detta förslag fordrade väl icke ovilkorligen
marketenteriets flyttning, men då dess nuvarande lokal vore i hög grad olämplig,
ansåge Selcund-chefcn detsamma i allt fall böra flyttas till den i sådant afseende
väl passande kökslokalen, hvilken i öfrigt svårligen kunde för annat ändamål
användas; och skulle denna förflyttning dessutom bereda tillfälle att i de af nuvarande
marketenteriet upptagna lokaler inreda bostäder för underofficerare vid
regementet, hvilka för närvarande nödgades bo utom kasernen.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om ‘Statsverket 1875. 59
Kostnaderna hade beräknats på följande sätt:
Enligt första alternativet:
för |
uppförande af byggning för matinrättningen m. |
m. ...... |
kronor |
125,000: — |
» |
inredning af vaktrum i nuvarande marketenteriet ......... |
» |
8,000: — |
|
» |
flyttning af marketenteriet till nuvarande köket |
)) |
12,000: — |
|
Summa |
kronor |
145,000: — |
||
Enligt andra alternativet: |
||||
för |
uppförande af byggnad för matinrättningen....... |
kronor |
105,000: — |
|
» |
arrest- och vaktbyggnaden, approximativt ........... |
» |
40,000: — |
|
» |
flyttningen af marketenteriet ................................ |
» |
12,000: — |
|
Summa |
kronor |
157,000: — |
Uti häröfver den 24 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande har
Arméförvaltningen, som i ämnet hört Chefsembetet vid Fortifikationen, — med
öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag, uppgjorda genom bemälda Chefsembetes
försorg, och med vitsordande af behöfligheten för regementet af den
föreslagna nybyggnaden, hvarvid, hvad särskildt beträffade den gamla vakt- och
arrestbyggnaden, genom bifogadt besigtningsinstrument styrkts, att densamma befunnes
i så bristfälligt skick, att den icke vidare kunde iståndsättas, — hufvudsakligen
anfört: att, om den i Sekund-chefens andra alternativ upptagna kostnad
för marketenteriets flyttning, hvilken icke egde oskiljaktigt sammanhang med
sjelfva byggnadsfrågan, blefve frånräknad den enligt detta alternativ uppkommande
slutsumma, skulle, jemlikt de af Sekund-chefen uppgjorda beräkningar, totalkostnaden
för anskaffande af de ifrågavarande lokalerna blifva densamma enligt båda
alternativen; att kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden skulle, enligt Chefeinbetets
vid Fortifikationen förslag, komma att med 2,300 kronor öfverstiga
den af Sekund-chefen approximativt uppgifna; att deremot å matinrättningsbyggnaden,
enligt . andra alternativet, sådan inskränkning, genom borttagande af en
trappa från källarvåningen och byggnadens förkortning, kunde göras, att totalkostnaden
för samma förslags tillämpning ändock blefve mindre än för den i
första alternativet föreslagna byggnadens uppförande; samt att, då det vore i alla
afseenden förmånligare att förlägga arrestlokalerna i en särskild byggnad och denna
fördel mer än väl uppvägde den af Sekund-chefen åberopade omständigheten, att
uppförandet af allenast en byggnad i mindre grad inkräktade på kaserngårdens
utrymme, funne Arméförvaltningen, i likhet med Chefs-embetet vid Fortifikationen,
obetingadt företräde böra lemnas åt förslaget om två särskilda byggnaders uppförande,
hvilket alternativ tillika egde fördelen att lemna den nuvarande kökslokalen
disponibel för andra ändamål.
Den af Sekund-chefen föreslagna åtgärden att till sistnämnda lokal förflytta
marketenteriet syntes Arméförvaltningen hvarken vara så af behofvet påkallad
60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
eller i öfrigt utgöra en fråga af sådan natur, att särskildt statsanslag dertill
borde beredas; ocb derest den af Sekund-chefen uppgifna flyttningskostnaden icke
genom förändrade anordningar kunde i betydligare mån nedsättas, ansåge Arméförvaltningen
äfven det antal underofficerslokaler, som genom nuvarande marketenteriets
flyttning skulle erhållas, kunna på ändamålenligare ocb billigare sätt anordnas,
i händelse sådana lokaler framdeles skulle blifva af nöden.
Förutom nyssberörda förkortning af matinrättningsbyggnaden hade Chefsembetet
vid Fortifikationen ansett åtskilliga förändrade anordningar i afseende
å husets bredd, inre kommunikationer, fönster m. m. böra iakttagas, allt enligt
bifogade ritningar; och skulle byggnadens utförande i öfverensstämmelse med berörda
ändringsförslag medföra en kostnad af 91,700 kronor, hvadan alltså, då
kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden komme att, enligt livad ofvan omförmälts,
uppgå till 42,300 kronor, sammanlagda kostnaden för båda byggnaderna
blefve 134,000 kronor, eller 11,000 kronor mindre, än de af Sekund-chefen
ingifna beräkningar upptoge.
På grund af hvad sålunda anförts har Arméförvaltningen i underdånighet
hemställt: att till uppförande af en vakt- och arrestbyggnad samt en matinrättningsbyggnad
för Svea Lifgardes behof ett anslag af 134,000 kronor måtte af
Riksdagen äskas; att, derest dylikt anslag blefve af Riksdagen beviljadt, Eders
Kongl. Maj:t täcktes bemyndiga Arméförvaltningen att vid arbetets utförande
vidtaga de förändringar i afseende å ritningar och kostnadsförslag, som, utan
totalkostnadens öfverskridande, möjligen kunde befinnas erforderliga eller ändamålsenliga;
samt att Sekund-chefens förslag om flyttning af regementets marketenteri
icke måtte till nådig åtgärd föranleda.
De sålunda ifrågasatta nybyggnaderna vid Svea Lifgardes kasern-etablissement
synas mig i hög grad behöfliga, hvarför jag i, underdånighet hemställer, att
Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Arméförvaltningen i ärendet yttrat och
föreslagit, villo af Riksdagen äska, till uppförande, enligt Förvaltningens förslag,
af byggnader för matinrättningen vid Svea Lifgarde samt vakt- och arrestrum,
ett extra anslag af 134,000 kronor, hvaraf dock torde för år 1876 behöfva anvisas
endast 74,000 kronor.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 61
Pensionering af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares
med vederlikars enkor och barn.
Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidne December liar Direktionen
öfver Arméens Pensionskassa, som besörjer förvaltningen af det till pensionerande
af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares med vederlikars
i fattigdom efterlemnade enkor och barn å riksstatens nionde hufvudtitel
uppförda anslag, anfört, hurusom Direktionen, i betraktande deraf att
lefnadskostnaderna så betydligt stegrats, sedan berörda anslag år 1841 bestämdes
till sitt nuvarande belopp af 37,500 Kronor, funne sig manad att hos
Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om anslagets förhöjande i
och för beredande af någon tillökning uti de, åtminstone i vissa klasser af
pensionsstaterna, redan förut lågt bestämda och numera till den tarfligaste
bergning alltför ringa bidragande pensionsbeloppen, samt dervid jemväl i afseende
å anslagets fördelande uti pensionsstater och dessas indelning i klasser
med vissa bestämda rum, föreslå de förändringar, hvilka Direktionen ansåge
af behofvet påkallade.
Anslaget vore, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Keglemente af den 21
September 1833 och nådiga Brefvet den 23 Februari 1842, fördeladt i två
pensionsstater, innefattande följande antal klasser med deri tillsvidare bestämda
rum och pensionsbelopp, nemligen:
Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars
enkor och barn.
l:sta kl. med |
21 |
pensionsrum ä 375 Kr. medtagande Kr. |
875: — |
||
2:dra d:o » |
101 |
d:o |
k 225 Kr. » |
)) |
2,400: — |
3:dje d:o » |
10 |
d:o |
ä 150 Kr. » |
)) |
1,500: — |
4:de d:o » |
121 |
d:o |
ä 112 Kr. 50 öre » |
)) |
1,387: 50 |
Transport 6,162: 50
62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
5:te |
d:o |
» 46§ |
d:o |
ä 75 Kr. |
Transport |
6,162 3,500 |
50 |
6:te |
d:o |
» 302 |
d:o |
ä 54 Kr. |
» » |
16,308 |
— |
7-de |
d:o |
» 24J |
d:o |
ä 36 Kr. |
» » |
876 |
—■ |
4081 |
rum, som |
fordra |
Kr. öfverskott » |
26,846 3 |
50. 50. 26,850: |
samt Pensionsstaten för Under officerares med vederlikars enkor
och kärn.
l:sta kl. med 251 pensionsrum ä 30 Kr., medtagande Kr. 7,530: —
2:dra d:o » 130 d:o ä 24 Kr., d:o » 3,120: —
381 rum, som fordra Kronor 10,650: —
Summa Kronor 37,500: —
Hvad först vidkomme pensionsbeloppen, syntes det Direktionen, som om
de för Underofficers- och Subalternofficers-graderna med vederlikar samt de
närmaste graderna deröfver bestämda pensionsbeloppen, vid betraktande deraf
att anslaget vore afsedt till understöd endast vid ytterst behöfvande omständigheter,
icke stode i jemförligt förhållande med de högsta klassernas samt vore
alltför obetydliga för att nu mera kunna bereda någon nämnvärd lindring i
den tarfligaste bergnings mest inskränkta fordringar, såsom exempel hvarpå
anfördes, att för ett oförsörjdt barn pensionsbeloppet utgjorde i 6:te klassen
å pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars enkor
och barn, till hvilken klass hörde enkor och barn efter Ryttmästare och Kaptener,
Löjtnanter och Underlöjtnanter m. fl., 18 Kronor, i l:sta klassen å Pensionsstaten
för Underofficerares med vederlikars enkor och barn 10 Kronor
samt i 2:dra klassen å samma pensionsstat 8 Kronor. På grund häraf hade
Direktionen vid uppgörandet af det förslag till förhöjd pensionering, som Direktionen
nu ämnade framlägga, med bibehållande i de tre första klasserna af
nuvarande pensionsbelopp, underdånigst föreslagit en i Direktionens tanke af
behofvet på det högsta påkallad tillökning i de följande mera vanlottade klasserna,
hvarvid afseende fästats å erhållande af jemna belopp vid pensionernas
ofta förekommande fördelning uti tredjedelar; och hade Direktionen, efter verkställd
uträkning, funnit, att för tilldelande af sålunda förhöjda pensioner till
samtliga nu befintliga pensionärer en tillökning i anslaget af 12,500 Kronor
skulle vara tillräcklig, hvarigenom årliga anslagssumman komme att utgöra
50,000 Kronor.
Beträffande derefter anslagets fördelning i två pensionsstater och bestämmandet
af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass, så hade derigenom föranledts
en invecklad räkenskap och för hvarje år särdeles mödosam och svår
-
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 83
fattlig pensionsreglering, enär, till följd deraf att å den ena pensionsstaten
under en längre följd af år varit flera pensionssökande, än hvartill anslaget
för samma stat lemnat tillgång, men å den andra staten deremot, med undantag
af en klass i densamma, ett motsatt förhållande egt rum, det blifvit af
nöden att använda de å den ena pensionsstaten sålunda uppkomna besparingar
först till gratifikationer och, vid befunnen olämplighet af dessa, sedermera till
extra pensioner vid sidan af den utöfver sin tillgång anlitade andra pensionsstaten:
hvarförutom bestämmandet af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass
syntes Direktionen temligen olämpligt, enär erfarenheten visat att af de å
officerspensionsstaten befintliga sju klasserna endast i den sjette klassen samtliga
pensionsrummen varit icke allenast upptagna utan jemväl helt och hållet
otillräckliga för mottagande af alla pensionsberättigade, under det i de öfriga
klasserna å samma stat de lediga rummens antal ständigt ökats, så att det
vore att emotse, att uti en icke särdeles aflägsen framtid inom ett par af
dessa klasser någon pensionär icke komme att finnas. Endast genom denna
fortgående afgång i de högsta klasserna och derigenom uppkommande besparingar
hade det varit möjligt att bereda gratifikationer eller s. k. extra pensioner
åt sökande inom de klasser, der pensionsrummen, oaktadt tid efter annan
gjord tillökning af desamma, alltid befunnits otillräckliga, Yid sådant
förhållande och da besparingarna alltid lemnat tillgång till gratifikationer eller
extra pensioner åt de sökande, som icke erhållit rum å pensionsstaterna, ansåge
Direktionen det så väl för räkenskapen som för pensionsregleringarne
enklare och lämpligare, om anslaget omfattade blott en pensionsstat utan begränsning
af pensionsrummens antal i densammas olika klasser; och skulle,
mot förmodan och oaktadt de genom fortfarande afgång i de högsta klasserna
uppkommande besparingar, framdeles för något år, i följd af ett större antal
pensionssökande, brist i tillgångarna uppstå för tilldelande af pensioner åt
samtliga pensionssökande, ansåge Direktionen denna svårighet enklast lösas på
det sätt, att af de befintliga besparingarna tilldelades pensioner åt dem bland
de sökande, utan afseende å pensionsklass, som på grund af ingifna handlingar
funnes vara mest i behof af understöd, och de öfriga ställdes på expektans till
följande år.
Med tillämpning af det här ofvan anförda har Direktionen framlagt ett
förslag, grundadt på ett årligt anslag af 50,000 Kronor, till en för militäre
embets- och tjenstemäns samt underofficerares och vederlikars enkor och barn
gemensam pensionsstat, fördelad i nio klasser, af hvilka de 7 första motsvara
nuvarande officers pensionsstats 7 klasser samt den 8:de och 9:de underofficersstatens
lista och andra klass, utan bestämdt antal pensionsrum, men med
följande för hvarje klass bestämda pensionsbelopp, nemligen:
64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
föreslaget nuvarande
belopp belopp
lista klassen med |
en pensionssumma |
af Kronor 375 |
— 375 |
— |
||
2:dra |
d:o |
d:o |
)) |
225 |
— 225 |
— |
3:dje |
d:o |
d:o |
» |
150 |
— 150 |
— |
4:de |
d:o |
d:o |
)) |
120 |
— 112 |
50. |
5:te |
d:o |
d:o |
)) |
90 |
— 75 |
— |
6:te |
d:o |
d:o |
)) |
75 |
— 54 |
— |
7:de |
d:o |
d:o |
)) |
60 |
36 |
— |
8:de |
d:o |
d:o |
)) |
45 |
— 30 |
— |
9:de |
d:o |
d:o |
)) |
36 |
— 24 |
—• |
Då jag i allo instämmer uti hvad Direktionen yttrat så väl i afseende på
nödvändigheten att höja pensionsbeloppen i de lägre klasserna, som äfven hvad
beträffar sjelfva fördelningen af anslaget och de båda staternas sammanslående
till en, får jag, i enlighet med Direktionens tillika framställda anhållan, i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att
det å nionde hufvudtiteln med 37,500 Kronor uppförda anslag till allmänna
militärenkepensionsstaterna måtte från och med år 1876 höjas med
12,500 Kronor till 50,000 Kronor; och anhåller jag underdånigt att, vid
nådigt bifall härtill, framdeles och sedan sig visat, huruvida Riksdagen beviljar
den ifrågaställda anslagsförhöjningen, få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning förslag ej mindre till ny pensionsstat än till de förändringar eller
förtydliganden af reglementet den 21 September 1833 och Nådiga Brefvet
den 23 Februari 1842, som kunna finnas af förhållandena påkallade.
Om detta mitt underdåniga förslag i nåder bifalles, torde underrättelse
härom få Finans-departementet meddelas till efterrättelse vid uppgörande af
förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.
EU. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 65
Arméens pensionering''.
Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidna December har Direktionen
öfver Arméens Pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden
med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans
egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.
Hvad först, beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade
anslag, hvilket, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande
förhöjda vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster
ingående, men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, för år 1873 utgått
med 70,000 K:dr, . så hade å detta anslag uppstått en brist af 17,587 R:dr
32 öre, hvilken brist uppkommit derigenom att, sedan Riksdagen nedsatt
ifrågavarande anslag för åren 1872 och 1873 till 70,000 R:dr från 85,500
R.di, hvaimed detsamma ditintills utgått, hade, till följd af dåvarande penningeförhållanden,
^Direktionen varit nödsakad att vid samma tid för största delen
af kassans i fastighet intecknade lånekapital nedsätta räntan från 6 till 5 procent,
hvarigenom ränteinkomsten från och med år 1873 minskats-med omkring
20,000 R:dr.
Då emellertid af sådan anledning Riksdagen redan höjt detta anslag till
föna beloppet 85,500 R:clr så väl för nästlidna som för innevarande år, ansåge
Direktionen enahanda belopp antagligen blifva jemväl för år 1876 tillräckligt.
Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, hvilket
lör år 1873 utgått med 260,000 R:dr, så hade, enligt afslutad hufvudbok för
åiet, en brist uppstått af 2,465 R:dr 13 ore, hvarjemte utgifterna under år
1874, enligt hvad nu vore kändt, komme att med omkring 5,000 R:dr öfverstiga
det för nämnda år anvisade anslag, 275,000 R:dr; men, oaktadt de sålunda
under senare åren uppkomna brister, skulle likväl, enligt Direktionens
åsigt, om, med iakttagande af den vid föregående riksdagar följda beräkning
af 15,000 R:dr tillökning, anslaget för år 1876 höjdes till 305,000 Kronor,
detsamma komma att motsvara det då blifvande behofvet, enär sannolikt vore,
Bill. till Rikscl. Pvot. 1815. 1 Sami. 1 Af cl. 9
66 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
att afgången bland de Pensionskassans pensionärer, livilka tillika vore i åtnjutande
af pension från fyllnadspensionsanslaget, komme att med hvarje
år ökas.
På grund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget
för upprätthållande af Arméens Pensionskassas. egen pensionering matte
för år 1876 bestämmas till lika belopp med det för år 1875, anvisade eller
85,500 Kronor samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1876 höjas till
305,000 Kronor, äfvensom att de för år 1873 å båda anslagen uppkomna
brister måtte varda ersatta.
I anledning af hvad Direktionen öfver Arméens Pensionskassa sålunda
anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i
nåder föreslå Riksdagen:
att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för
upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag
mätte för år 1876 fä utgå med samma belopp som år 1875, eller 85,500
Kronor, mot skyldighet för Pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det
för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket
indragna rusthållsafgifterna och under enahanda lilkoi i öfiigt, som hittills
egt rum, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans
Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru
stor del deraf behöft för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade
beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;
att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för ^fortfarande
7tilläiöpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och
den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda
beräkning, bestämmas för år 1876 till 305,000 Kronor, att användas till betäckande"
af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år
kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas
sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften .den
1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första
halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
att, till betäckande af den å hvartdera af förenämnda anslag för år 1873
uppkomna brist, nemligen 17,587 Kronor 32 öre a det förra och 2,46o Kronor
13 öre å det senare, måtte under innevarande år anvisas tillsammans 20,052
Kronor 45 öre; samt
att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda belopp måtte, i
likhet med hvad vid de senare riksdagarne iakttagits, få under Riksstatens
nionde hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet
meddelas.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 67
Understöd åt f. d. Landtvärnsman.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i ämnet har sist
församlade Riksdag, i likhet med hvad flera föregående riksdagar egt rum, till understöd
åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde
landtvärnsman för år 187 5 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor med vilkor,
såsom redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden icke finge
öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den utdelning af understödsmedel,
som år 1874 egde rum, har det varit möjligt att låta hvarje understödstagare
komma i åtnjutande af det belopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta.
Det är derföre att antaga, att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande,
icke kan komma att under år 1876 tagas i anspråk. Då emellertid någon tillförlitlig
beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ännu icke blifvit vunnen,
kan jag icke nu föreslå någon förändring i anslagets belopp under år 1876.
Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande ändamål och med vilkor att understödsbeloppen
icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person, anvisa under år 1876 ett
extra anslag af................................................................................... Kronor 20,000;
lärande detta anslag få vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas.
Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan
täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla
hvad nu i afseende å ej mindre löneregleringen för Arméen
än äfven regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya
så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit
af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle
angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdrag
af protokollet Finans-departementet meddelas, för- att läggas
till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om
Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra
landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende
hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
M. ■/. Banddin.
Sil. N:o o a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Underdånigt Memorial.
Genom sist församlade Riksdags bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t äskat
för aflösning af indelta Armébefälets rätt till fardagsår, liar frågan om en
lönereglering för Arméen bringats ett stort steg närmare en tillfredsställande
lösning.
Då jag nn går att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslag
till en dylik lönereglering, har jag, i öfverensstämmelse med hvad jag i mitt
underdåniga anförande den 9 Januari 1874 angående regleringen af fjerde
hufvudtiteln för ar 1875 yttrat beträffande det indelta löningssättets olägenheter
och deraf uppstående hinder för en jemnare lönefördelning inom indelta
Arméen, under förutsättning att indelta Armébefälets alla lönetillgångar
varda till Statsverket öfverlemnade och denna armées embets- och tjenstemän
försedda med kontant aflöning, — uppgjort det förslag till ny lönereglering
för Armébefälet i sin helhet, hvilket jag nu inför Eders Kongl. Maj:t underdånigt
framlägger.
Vid utarbetande af detta förslag har det varit mitt syfte, så väl att lönerna
inom samma tjenstegrader skulle vid hela Arméen blifva lika stora och aflöningsbeloppen
på ett billigare sätt, än nu är förhållandet, motsvara tidens kraf och
fordringarne på de särskilde tjänstemännens kunskaper och arbete, som ock att
den nya löneregleringen, fastän dess tillämplighet på vår nuvarande arméorganisation
måst i första rummet tagas i ögnasigte, i möjligaste mån blefve
öfverensstämmande med hvad det förslag till ny härordning, hvilket jag har
för afsigt i underdånighet framlägga, kommer att rörande Armébefälets aflöning
innehålla, och dymedelst underlätta öfvergången till ny arméorgamsation.
Med anledning häraf har jag delat aflöningen i fasta löner och dagaflöning.
Lönebeloppen äro, med iakttagande af den ledande grundsats, som nyss
angifvits, pa sätt bifogade förslag till aflöningsstater närmare utvisa, upptagna
lika för hvarje grad inom Arméen, med undantag endast för ett par ringare
befattningar, der hänsyn tagits till nu bestående olikheter inom indelta och
värfvade trupperna. Jag anser mig vid dessa förslag behöfva särskildt framhålla
endast några omständigheter. Först torde jag” böra fästa uppmärksamheten
dervid, att den nuvarande skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. \
Inledning,
Löne
beloppen.
it Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.
ocli tredje majorerne liar blifvit i förslagsstaterna borttagen. Då så väl fordringarne
på militära kunskaper ocli skicklighet äro desamma vid fråga om besättandet
af tredje och andra majorsbefattning, som ock tjenstgöringen för båda
har lika utsträckning samt är af samma beskaffenhet och vigt, och då en förenkling
inom majorsgraden är på samma gång lämplig för nuvarande organisation
och öfverensstämmande med den nya härordning, som jag kommer att i
underdånighet framlägga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, har jag ansett mig
böra föreslå, att skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre och tredje majorsbeställningarne
må bortfalla. Likaledes har jag ansett furirerne böra till andra
sergeanter förbytas, med undantag endast för Gotlands Nationalbeväring, der
underbefälet intager en egendomlig ställning.
De vid indelta infanteriet åt underbefälet anslagna rotelöner komma att
af detsamma vid löneregleringens genomförande af trädas; hvaremot underbefälet
vid indelta kavalleriet synts mig böra få behålla de detsamma anslagna nummerlöner,
såsom ersättning för hästens vård under vapenöfningar och kommendcringar.
Då det för underbefälet, mera än för befälet, torde vara af vigt att oftare
utfå de detsamma tillkommande löneförmåner, har jag ansett dess löner böra i
form af månadslön utgå, under det att befälet, liksom i allmänhet statens öfrige
med kontant lön försedde tjensteman, undfå sin lön qvartalsvis. För vissa
klasser af underbefälet vid specialvapnen har ett lönetillägg blifvit föreslaget,
utgörande vid värfvade kavalleriet 3 kronor, vid artilleriet och fortifikationstrupperne
1 krona i månaden, hvilket sistnämnda tillägg äfven blifvit vid fotgardena
beräknadt. För indelta kavalleriet, der underbefälet bibehåller nummerlönen,
är intet dylikt tillägg föreslaget.
Den nyare taktikens utbredda stridsordning, en följd af eldvapnens fullkomnande,
har medfört behofvet af ett underbefäl, mera utbildadt än tillförene,
om det eljest skall kunna i den spridda ordningen leda mindre afdelningar
på ett sätt, som upphäfver denna formerings upplösande inverkan. Soldaten,
som förr, genom nit och bemödande under de vanliga mötestiderna, kunde
förvärfva de egenskaper, hvilka då voro tillräckliga för kompetens till korpralsbefordran,
måste deremot nu för att vinna denna kompetens använda långt
mera tid och arbete, hvarjemte sa väl korpraler som vice korpraler, hvilka förr,
till följd af deras befattningar, sällan togos i anspråk utöfver vapenöfningstiden,
numera i anseende till det betydligt stegrade antalet af extra kommenderingar
äro underkastade en jemförelsevis mycket trägnare tjenstgöring. Ett sådant
förhållande ådagalägger nogsamt billigheten af att vid indelta arméen öka
korpralernes löner och medgifva särskild aflöning åt vice korpralerne, men det
är icke blott billighetsskäl, som tala för vidtagandet af denna åtgärd, den
framtvingas af nödvändigheten, om man inom manskapet fortfarande skall kunna
III
Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1875.
erhålla villige och lämplige aspiranter till dessa oeftergifligen behöfliga underbefälsplatser.
Svårigheten att kunna hålla detta underbefäl fulltaligt är redan
i ett betänkligt tilltagande och jag har derföre icke tvekat att uppföra korpraler
och vice korpraler vid indelta arméen till en månatlig aflöning af 10
kronor för de förre och 5 kronor för de senare. — Hvad värfvade garnisonstruppernas
korpralklass vidkommer, har jag ansett någon rubbning icke nu
böra ega rum i hvad rörande dess aflöning blifvit med Riksdagens bifall stadgadt
genom nådiga brefvet den 12 Juni 1874.
Beträffande åter (lagaflöningen lärer denna vid indelta arméen icke lämp- Dagaf_
ligen böra åtnjutas under längre tid, än vapenöfningarne fortgå, eller 2 må- Aningen,
nader, alldenstund tjensten på roten icke utgör ett dagligt arbete; hvaremot
jag, såsom ersättning för tjensten på roten, i förhållande till dess utsträckning
och vigt, åt indelta Arméens befäl föreslagit lämpliga tjenstgöringspenningar.
För Wermlands Fältjägare-regementes befäl, hvilkets åligganden synts mig
närmast jemförliga med indelta Arméens, har samma beräkningsgrund blifvit följd.
Åt värfvade Arméens befäl i öfrig! har deremot dagaflöning blifvit för hela
året beräknad. Det ligger emellertid i naturen af dagaflöning, att den icke skäligen
bör utgå utan under tjenstgöring. Under den semester, som en stor del
af värfvade Arméens befäl åtnjuter, synes sålunda dagaflöningen icke böra komma
detsamma till godo. Då emellertid, i fall der annan person beordras att den
lediges tjenst förrätta, den förre synes böra erhålla den förhöjda dagaflöning,
som tilläfventyrs tillkommer den befattning, hvars upprätthållande blifvit honom
ålagdt, och då framför allt det torde kunna sättas i fråga, huruvida, vid förbättrade
aflöningsvilkor för värfvade Arméens befäl, den nu beviljade långa
semesterledigheten bör i hela sin utsträckning bibehållas, har någon tillförlitlig
beräkningsgrund för den genom semestringen af arméens befäl uppstående besparing
i dagaflöning icke kunnat vinnas. Da denna besparing i hvarje fall
ej synes mig kunna blifva alltför betydlig, har den icke vid uppgörande af
bilagda förslag till aflöningsstater blifvit iakttagen.
Åt den del af Armébefälet, som skall å egna hästar vara beriden, har Hästblifvit
beräknadt lönetillägg för hvarje häst med 400 Kronor om året samt tiUäsgoch
fourrage-ersättning uppförd med 1 Krona om dagen för hvar häst. Ehuru jag ^rättning,
visserligen för min del anser det ensidigt, om det beridna Armébefälet kunde
af Kronan undfå hästrationer in natura, för verkligen befintliga tjenstehästar,
har jag dock, dä en sådan anordning vid närvarande arméorganisation endast
på få ställen vore möjlig att åstadkomma, ansett rättast att för alla föreslå en
lika fourrageersättning. Beräkningen är verkställd efter förutsättning, att officerare
under fredstid skola vara skyldige att hälla nedanstående antal tjenstehästar,
nemligen:
IV
Bekladnadsersättii
ing.
Portion in
natura.
Inqvartering
samt
rese- och
traktamentsersättning.
Passevo
lansens
upp
hörande.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1873.
Officerare, tillhörande generalitetet. samt öfverstar, öfvcrstelöjtnanter och
majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;
Öfverstar af generalstaben, artilleriet och fotfolket samt öfverstelöjtnanter
och majorer af generalstaben och artilleriet, äfvensom ryttmästare och kaptener
samt subalternofficcrare vid generalstaben och rytteriet, och de hos fördelningsgeneralerne
anställde adjutanter, hvardera 2 hästar;
Öfverstar af fortifikationen samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket
och fortifikationen äfvensom, regementsqvartermäsfare och adjutanter vid
fotfolket, hvardera 1 häst.
Beldäclmdsersättning, eller hjelp till beklädnadens anskaffning, är en aflöningsförmän,
som redan nu af underbefälet vid Arméen åtnjutes, och har jag
trott densamma böra bibehållas, hvarvid dock en väl behöflig förhöjning blifvit
för indelta Arméens och Wermlands Fältjägares underbefäl föreslagen.
Fordon in natura eller ersättning derför åtnjutes redan nu under vissa vilkor
af värfvade garnisonstruppernas underbefäl. Jag har ansett, att denna förmån
borde under vapenöfningarne komma samma personal äfven vid indelta Arméen
och Wermlands Fältjägare-regemente till godo.
Någon ändring i gällande stadganden rörande inqvartering vid värfvade
Arméen har icke af mig åsyftats; och då de enligt gällande författningar utgående
rese- och traktam-entser sättningar äro att anse, de förra såsom godtgörelse
för direkta utgifter i tjensten, de senare deremot såsom ersättning för
den med en tillfällig förflyttning från tjenstgörings- och boningsorten och
vistelse på främmande ort oundvikligt förenade kostnad, synes mig ej någon
hufvudsaklig ändring i dessa stadganden nu böra vidtagas. Men som Generalitetots
medlemmar äro för sina inspektioner synnerligen betungade med tjensteresor,
får jag i underdånighet föreslå, att nämnde embetsman måtte tillerkännas
för sina tjensteresor till möten och mönstringar reseersättning enligt gällande
resereglemente; hvaremot, om en lönt1 förbättring, sådan jag nu i underdånighet
föreslår, kommer dem till del, någon traktamentsersättning icke torde
böra för dem vid meranämnda resor sättas i fråga.
Det underdåniga förslag till lönereglering, hvilket af mig nu framställes,
är uppgjordt under förutsättning af passevolcinsens upphörande vid de värfvade
trupper, der denna institution ännu delvis qvarstår. Passevolanssystemets så
väl ekonomiska som, framför allt, militära olägenheter äro så allmänt kända,
att ett förslag till dess upphörande icke lärer behöfva inför Eders Kongl. Maj:t
utförligt motiveras. Den har derföre ock under senare åren blifvit i sin helhet
afskaffa cl vid Wermlands Fältjägare-regemente, Artilleri-regementena och
Artilleri-stamtruppen på Gotland, samt, hvad rekryteringspassevolansen angår,
äfven vid den övriga värfvade Arméen. I det jag i underdånighet hemställer,
att passevolansen måtte äfven till de delar, hvari den ännu är vid åtskilliga
V
Bil. N:o ii a. till Kort yl. MajUs Bad. Prop, B:o i, om Statsverket 1875.
värfvade trupper bibehållen, lä afskaffa*, utbeder jag mig att vid förslag till
reglering af extra anslagen få göra framställning rörande de anslagsbehof, som
genom passevohnsens upphörande med 1876 års ingång komma att uppstå.
Vid.artilleriet oeh fortifikationen utgå mi. såsom känclt. åtskilliga å dessa
vapens aflöningsstater uppförda arfvoden för särskildt arbete i vapnets tjenst;
ett förhållande, som måste fortgå, om ej, till drygare kostnad för Statsverket
och till men äfven i militäriskt hänseende, särskilda tjänster med sjelfständig
aflöning blifva a stat, för sådant arbetes utförande, upptagna. Då jag derföre
icke ansett mig böra föreslå någon allmän ändring i de uti ifrågavarande hänseende
nu bestående förhållanden, liar jag, då ej heller en förhöjning i dessa
arfvodeu, vid afiöningens förbättrande i öfrigt, ännu synes vara af behofvet
påkallad, uppfört desamma ä förslagen till aflöningsstater med deras förra belopp
under titel »arfvoden, som förut». Att deremot de nu för tjenstgöring
vid trupperna inom nyssnämnda vapen utgående särskilda arfvoden, hvilka 1
sjelfva verket endast åro en löneförbättring, icke böra vid den allmänna löneregleringen
bibehållas, synes mig uppenbart. I öfverensstämmelse med denna
åsigt hafva arfvodena åt äldre kaptener vid artilleriet för förlorad kompanireveny
samt de åt fortifikationens officerare och underbefäl för tjenstgöring
vid vapnets trupper hittills utgående arfvoden blifvit uteslutna. Deremot har
det, vid genomförandet af grundsatsen om lika lön inom samma grad, varit
nödigt att åt Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-chefer vid värfvade Arméen
föreslå arfvoden, då eljest ingen skilnad i aflöning skulle uppstå mellan de förste
Kaptener, som bekläda nyssnämnda vigtiga befattningar, och öfriga Kaptener
af första klassen. Då det likaledes synts mig nödvändigt att bereda officerarne
vid fortifikationen, i anseende till de fordringar, som pa dom måste ställas,
och deras jemförelsevis trägna tjenstgöring, någon förmån framför Arméens
öfriga befäl, hafva liknande arfvoden föreslagits åt Öfverstelöjtnanter, Majorer
och förste Kaptener vid sagda vapen, dock att dessa arfvoden icke må åtnjutas,
när de såsom fortifikationsbefälhafvare innehafva arfvode från fästningsbyggnadsmedel.
Då jag icke ansett någon förändring i det sätt, hvarpå musiken underhålles,
böra under nu bestående härordning ifrågakomma, hvarföre ock de till sådant
ändamål vid indelta Arméen anvisade nummer blifvit för sitt ändamål bibehållna,
har jag, inseende svårigheten att, utan i sammanhang med en fullständig omorganisation,
bringa likhet i detta afseende mellan de särskilda regementena och
corpserna, trött, att man, då Kavalleriet genom de föreslagna nya lönerna torde
erhållit tillräcklig ersättning för mistad lönevinst från löningsfonderna, för nära
varande endast borde å indelta infanteriets förslagsstater, till ersättning för förlorade
inkomster från löningsfonderna samt till en under nuvarande prisförhållanden
Arfvoden.
Musik en.
VI
Bil. N:o 3 a. till Konyl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.
nödvändig förbättring i musikanslagen, uppföra till musikens underhåll för hvarje
regemente 2 000 kronor och för hvarje corps eller bataljon 1.000 kronor.
Bevaring^- Vid en allmän lönereglering för krigsmaktens till land befäl och under
tvuppeme.
pepQ måste naturligen äfven Beviv-inf/sb-upperne komma i åtanke. Vid den
fullständiga olikhet i tjenstgöringsskyldighet, som förefinnes mellan detta befäl
och Arméens, hafva emellertid de aflöningsvilkor, som kunnat detta senare bestås,
icke varit för det förra lämpliga. Med blicken fästad på det mål. att
öfvergången till eu ny härordning lättas, har jag. med hänsyn derjemte till
den ifrågavarande personalens tjenstgöringsåligganden, ansett densamma närmast
jemförlig med landtvärnsbefäl och rättat förslaget till aflöningen i det
närmaste efter hvad jag i detta hänseende kommer att vid framläggande af
förslaget till ny härordning rörande landtvärnsbefälet i underdånighet hemställa.
Då några andre löjtnanter icke finnas vid Hallands infanteribataljon eller Gotlands
nationalbeväring, har jag ansett en tredelning af löjtnantsgraden vid
Vester-Norrlands beväringsbataljon icke heller af belial vet påkallad, så mycket
mer som den ringa skiluaden mellan underlöjtnants- och löjtnantslönerna icke
synts mig medgifva införandet af en mellanliggande lön. Andre löjtnanterne
hafva derföre blifvit uppförde som löjtnanter. Vid samma bataljon har jag
vidare, på det att de redan förut nog knappt aflönade andre sergeanterne eller
furirerne icke måtte vid förändringen bekomma mindre aflöning, än hvad de
med dyrtidstillägg nu åtnjuta, föreslagit äflöningens höjande genom ett lönetillägg
till samma belopp, hvarmed den innevarande år utgår. Tjenstgöringspenningar
har jag ansett böra tillkomma endast bataljonscheferne och den vid
Vester-Norrlands beväringsbataljon anställde regementsqvartermästare, hvaremot
dagaflöning, utöfver hvad detta befäl under vapenöfningar redan bestås, ej
kunnat å förslagsstaterna uppföras. Hvad Gotlands nationalbeväring särskildt
beträffar, så äro förhållandena derstädes vidt skilda icke blott från Arméens
utan ock från det öfriga beväringsbefälets. En väsentligare förändring i desamma
torde böra ske endast i sammanhang med en omorganisation af Gotlands
försvar i sin helhet. Att emellertid, under afvaktan på en sådan förändring,
äfven det Gotländska beväringsbefälet har billiga anspråk att komma
i åtnjutande af någon förbättring i sina klena aflöningsvilkor, synes mig obestridligt.
Med användning i de delar, hvari det synts mig lämpligt, af de för
aflöning af beväringstruppernas befäl i öfrigt nu föreslagna grunder, men med
bibehållande af nu utgående arfvoden för tjenstgöring vid Artillerieorpsen m. m.
samt med uppförande af Nationalbeväringens civilstat med flera för densamma
egendomliga tjänsters innehafvare till aflöning, motsvarande i det närmaste nuvarande
aflöningsförmåner under år 1875, har jag uppgjort den förslagsstat för
Gotlands nationalbeväring, som jag nu underställer Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Bil N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. vn
pröfning.^ Vid densamma vill jag ytterligare endast framhålla, att jag trott
militäi befälhafvarens häst- och fourageersättning böra höjas till hvad nu föreslagna
lönestater i detta hänseende allmänt upptaga.
Ln lönereglering af den omfattning, som den nu föreslagna, och särskilclt.
de mdelta lönetillgångarnes öfverlemnande till Statsverket, måste dels
naturligen medföra hehol af någon ändring i nuvarande tjenstebefattningar inom
Al möen, dels ock erbjuda ett osökt tillfälle att föreslå de förändringar i
Aimunis tjenstepersonal. Indika, under det de stå i full öfverensstämmelse med
det förslag till ny härordning, som jag ämnar i underdånighet framlägga, äro
af den art, att deras vidtagande synes icke böra uppskjutas, intill dess en ny
armé-organisation tradt i kraft. Det torde dock finnas rigtigt, att jag inskränker
de organisationsförändringar, som jag nu går att föreslå, till hvad i detta afseende
synes mig oundgängligen nödigt, på samma'' gång de endast lättare beröra
bestående förhållanden.
‘^e^au Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat, att vid
VV ermlands Fältjägare-regemente skulle tills vidare hållas vakanta så många
nummer, att styrkan nedginge till OÖO man, har chefsbefattningen vid samma
legemente icke varit tillsatt, utan har Öfverstehijtnanten och förste Majoren
vant beordrad att med regementschefs makt och myndighet föra befälet öfver
regementet. Då fråga om regementets indragning beror på en ny annéorgamsation,
skulle någon förändring i det angifna förhållandet ej skäligen kunnat
ifrågasättas, om ej lönereglei ingsförslaget meflankommit. Då emellertid nu å ena
sidan Fältjägare, sä länge nuvarande arméorganisation eger bestånd äro behof!1
ge såsom stam för beväringen, och följaktligen, då indragning icke nu kan
ifrågakomma, en löneförbättring måste medgifvas detsammas befäl, liksom Armébefalet
i öfrig! men jag å andra sidan anser mig. under nuvarande omständigheter,
icke kunna ifrågasätta uppförande af aflöning, enligt de nya grundmåla
för både regementschef och två majorer, får jag i underdånighet hemställa,
att Wermlands Faltjagare-regemente må förbytas till Corps på 500 man, och
att, med bibehållande af befälspersonalen i öfrig! tills vidare oförändrad, regementschefs-
och förste majorsbefattningarne må indragas och i stället uppföras
aflöning till en corpschef; och är, i öfverensstämmelse med detta förslå»- den
bifogade förslagsstaten för regementet uppgjord. — Oaktadt regementets*’antal
varit nedbringadt till 500 man, har Riksdagen dock. uppå Eders Kongl. Maj-ts
nådiga framställning, medgifvit, att hela anslaget till aflöning åt regementets
manskap finge till oförändradt belopp utgå, på det att derigenom måtte, efter
passevolansens afskaffande, beredas tillgång till arfvoden åt kompanicheferne.
Da desse chefer nu blifvit föreslagne till samma aflöning, som af indelta arméens
Organisa''
tions
förän
dringar.
vin Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
kompanichefer åtnjutos, liar val nämnda skål för detta aflöningsanslags bila -hållande till oförändradt belopp bortfallit; men då tvifvelsutan äfven vid detta
regemente det värfvade manskapet tarfvar någon förbättring i sina, i förhållande
till arbetsprisen väl, klena aflöningsvilkor, liar jag trott mig å förslagsstaterna
l)(,ra bibehålla så väl detta som de öfriga för manskapet utgående anslagen
oförminskade och sammanförda utan specifikation, på det att, vid bifall dertill,
medel må stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition för förbättrande, i någon man.
af manskapets aflöning, städja m. m.
Vid 1860—61 års riksdag biföllo Rikets Ständer på det sätt Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om tillökning af fotgardesregementenas befäl med 1 tredje
major och 4 andre kaptener vid hvartdera, att Kongl. Maj:t skulle (''ga att, i
den mån a Lifbcväringsrcgementets stat genom afgång nppstodc besparingar,
tillsätta förbemälda befålsplatser. På denna grund har sedan dess kunnat vid
hvarje af ifrågavarande regementen tillsättas 1 tredje major och 3 andre kaptener,
hvaremot de anvisade tillgangarne ännu icke Klimat ruin för den fjerde
kaptensbefattningens inrättande. Yid den nu föreslagna allmänna löneregleringen
har dock aflöning synts mig böra beräknas äfven för denna, af Kongl.
Maj:t med Riksdagen såsom behöflig ansedda befälsplats, och hafva derför 4
andre kaptener bliIVit ä så väl Svea som Andra 1 ilgardets föreslagna aflöningsstater
uppförda. Yid bifall härtill kommer Lifregementets återstående anslag
att, i män af befälets bortgång, återfalla till Statsverket.
De vid regementen och corpser befintliga tredje majors, andre kaptens och
andre löjtnantsbeställningar äro, såsom kändt, egentligen inrättade för att bereda
tillgång till befäl för beväringen vid vapenöfning och mobilisering. Detta
oaktadt finnas regementen och corps, hvarest, ehuru beväring är desamma anslagen,
andre kaptens- eller motsvarande beställningar saknas. Sådant är förhållandet
med Lifgardet till häst, Ilussar-regementet konung Carl XV, Lifregementets Grena
dicr-corps och Wermlands Fältjägare-regemente. Yid detta sistnämnda är,
efter stammens förminskning under det kaptensantalet förblifvit oförändradt,
någon ändring i det nuvarande förhållandet icke påkalladt; lika litet som, i
afvaktan på omorganisationen, någon reduktion åt öfvertaligt befäl kunnat ifrågasättas.
Deremot liar jag ansett, att vid hvarje af nyssnämnda rytteriregementen
borde tillsättas en andre ryttmästare och vid den angifna corpsen 2 andre kaptener,
för Indika ock aflöning blifvit i de underdåniga förslagsstaterna beräknad.
Då enligt exercisreglementets föreskrift vid ett kompani, formeradt till
manöver, erfordras såsom befäl, förutom kompani- och plutonchefer, 6 troppoeh
12’ halftroppchefer och då det för disciplinens upprätthållande vid den
värfvade arméen är af synnerlig vigt att kunna under den dagliga kasern
tjenstgöringen bibehålla samma indelning af kompaniet, som under manöver,
J ö men
IX
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
men vid hvarje af de båda fotgardes-regementenas kompanier för närvarande
förefinnes en brist af två tropp- och två halftroppchefer, hyser jag den åsigt, att
underbefälet vid hvarje kompani af berörda bada regementen bör ökas med
två distinktionskorporaler och två korpraler; och torde, om denna min åsigt af
Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, detta behof få uppmärksammas vid förslag
till reglering af anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering.
Då bataljonspredikantstjensterna, sådana de nu vid åtskilliga värfvade trupper
förefinnas, äro inrättade endast för garnisonernas fredsbehof och följaktligen icke
i egentlig mening tillhöra hären, äro de ej upptagna i det nya härordningsförslaget.
Da dessutom den af dessa funktionärer förrättade tjenst synes mig
kunna erhållas från prestman, hvilka icke äro på regementens och corpsers stater
med ordinarie lön uppförde, anser jag mig böra i underdånighet föreslå, att
bataljonspredikantstjensterna må, i mån af afgång, indragas, och nuvarande aflöningsbelopp
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af deras innehafvare
bestridda tjensfgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda
ordnad.
Bland Arméens i allmänhet klent aflönfe tjenstemän hafva hästläkarne varit
bland de jemförelsevis sämst lottade. Också hafva redan länge underdåniga
framställningar om löneförbättring inlupit sä väl från dem sjelfve som vederbörande
myndigheter. Dä man icke med skäl kan göra anspråk derpå, att
någon person med den omfattande kunskap, som numera fordras hos en skicklig
hästläkare, skall åtnöja sig med den ringa aflöning, som för sqvadronshästläkare
bestås, och en sådan tjensteman icke heller torde vid hvarje sqvadron oundgängligen
erfordras, har jag, som å de underdåniga förslagsstaterna uppfört
regementshästlåkarne till betydligt högre aflöning än den nuvarande, ansett
sqvadronshästläkare-befattningarne böra, i män af nuvarande innehafvares afgång,
utbytas mot sqvadronshofslagare, hvaremot behofvet af större hästläkarekraft vid
kavalleriet borde fyllas genom tillsättande af en bataljonshästläkare för hvarje
bataljon. I stället för det å Fortifikationens stat uppförda arfvode till läkare\
ard för hästarne, har en bataljonshästläkare blifvit uppförd, hvars tjenstgö ringsskyldighet
torde böra omfatta alla i hutvudstaden förlagda, Fortifikationen tillhöriga,
hästar. Likaledes har jag ansett mig böra föreslå anställande af en
bataljonshästläkare vid hvarje af de tre artilleri-regementena.
Efter passevolansens upphörande kommer att vid värfvade Arméen i allmänhet,
liksom redan egt rum vid Artilleri-regementena, behofvet af regementsintendenter
att göra sig kännbart. Begements-intendenten kan äfven öfvertaga
de göromål, som nu åligga regementsskrifvaren, hvadan dylika tjenstemän, efter
regements-intendenters anställande vid värfvade Arméen, blifva öfverfiödiga. —
Bih. till Riksd. Prut. 1875. 1 Sami. 1 A/d.
2
X
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.
Vid Wermlands Fältjägare-regemente är nu ingen regementsskrifvare anställd,
utan åligger det auditörcn att regementsskrifvare-göromålen bestrida mot särskild!
arfvode. Detta regementes egendomliga ställning, såsom eventuelt afse dt att indragas.
har föranled t mig att ej vid detsamma föreslå någon regementsintendent,
utan torde auditörcn, som enligt förslaget skulle komma i åtnjutande af ökade
aflöningsförmåner, böra åläggas att jemväl förrätta regementsskrifvare-göromålen vid
regementet. — Vid indelta arméen hafva regementsskrifvarnes lmfvudsakliga åligganden
utgjorts af uppbörden och förvaltningen af de indelta lönetillgångarne, så
vidt de till löningsfonderna ingått. Vid dessa tillgångars öfverlemnande till Statsverket
komma regementsskrifvarnes göromål att så betydligt förminskas, att sådane
tjenstemäns uppförande & regementenas stater till åtnjutande af liknande
inkomster med deras nuvarande icke af behofvet påkallas. Jag skulle således
visserligen kunnat inskränka mig dertill att föreslå ringare aflöning åt de regementsskrifvarc,
som hädanefter antagas. Dä jag emellertid å de underdåniga
förslagsstaterna uppfört regementsintendenter äfven för indelta Arméen, har detta
skett i betraktande af de militära fördelar, införandet af en ordnad regementsintendentur
kommer att medföra. Regementsintcndenterne komma att med sig
förena äfven de regementskommissarierne nu åliggande göromål, hvarigenom
dessas aflöning blifver till fyllnad i regementsintendenternas aflöning tillgänglig.
Under sadant förhållande har jag ansett mig ej böra föreslå, att för närvarande
pa de indelta regementenas stater uppföras för regementsintcndenterne högre
belopp än 1,800 kronor, da. fyllnaden intill 2,800 kronor samt den ringa dagaflöningen
under mötestiden kunna af de till regementskommissarierne nu
utgående medel bestridas. På grund af hvad jag sålunda i detta ärende anfört,
får jag i underdånighet föreslå,
att regementsintendents-befattningar må vid de regementen och corpser, der
sådana bl il vit a förslagsstaterna uppförda, inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas
förr än vid regementsskrifvarnes afgång;
att vid Wermlands Fältjägare-regemente auditörcn skall vara skyldig förrätta
regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;
att regementssknfvare-tjensterna indragas efter 187G års ingång, der sådant
pröfvas kunna ske;
att qvarstående regementsskrifvare vid värfvade Arméen må bibehålla sin
nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att. med boställenas bibehållande,
åtnjuta dels i ersättning för sina förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet
af dessa förmåner under de fem åren 1871—1875, dels ock, såsom
godtgörelse för förlorad uppbördsprovisioii, från och med det är, då deras befattning
med uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad
provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort. -
XI
Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.
Mönsterskrifvaretjensterna, redan länge afsedda för indragning torde ei
I)e <X]ntV G Ll Jf- tanSr<3, an xsom aktuingcn för förvärfvade rättigheter fordrar
l n Up|jforts Vld varfvade Annéen till bibehållande af sina nuvarande''
Är tiU "" “ ™ ^ deras * nu innÄ
nn Betraffa°de derefter löneregleringens genomförande far ja- först fram
; att varfvade Arméens befäl, unifem J tjensteman
■ila i !(" IOlllS1-fi''Ura.alt,‘T 4 sma l»Wtomgw, hvarföre du ej tunn» mot sin
vilja intvmgas pa ny lömngsstat. Då emellertid de nu föreslina iw
aro i allmänhet bättre än de nu utgående, lära val få finnastom icke önska
in rade pa den nya staten. För dessa måste emellertid förvaras rätten att utfå
små äldre a^ninpförmånerjyhvilka da, under det den nya aflöien be
betalas. * “ att Mn wde^örande regementes aflönmgsanslag ut
Vid
mdelta Arméen är deremot, såsom kändt, indelningshafvare hvilken är
u namnd efter den 8 April 1862, skyldig att underkasta sig ny lönereelerine
De löntagare deremot, livilka erhållit fullmakter före sagde dag! kil ei It
Sm Al ja ai;lgs.as act in&a Pä deu nya löningsstaten. Vid de indelta lönetill
gangarnes öfverlemnande till Statsverket blifver det emellertid omö M a 1 h
jostaasboställe nu han val fortfarande innehafva, men för de ur löninifon
derna nu utgående aflönmgsbeloppen, i Indika ingå en årligen vexlandelöne
\ mst, synes ersättning böra beredas efter medelbeloppet af några föregående
Vh‘";r “boT T" CrS!,tfai"S & Vf«*“ M» t*UnSaV o aVmS:
anslå en — De löntagare, vare sig vid indelta eller yärfvade arméen Indika
alunda begagna sm rätt att qvarstå vid gamla löneförmåner, synas mi dock
q hora komma i åtnjutande af den befrielse från ackordsrätt hvilken ia<r
engie fiam amnar i underdånighet föreslå; hvadan ett belopp ’ motsvarande
denna ranta, bör frän den t,11 de», »(gående lo» eller loneersa i„^
Di MIMi. vid 1833 to lönereglering bibeltdllos för vise» klasser
» ,j"<ldtJ A!m“lls hetal, lag grunden dertill , den fordran, afl detta befäl
V 1 éV W ‘“‘J'' ** regementet» och corpsens eller kompaniets
låkTiu ^‘untoltoranC,''n?nSäSS "fa” ,mSäl''S P* hostadsbostallen med
sabel het uppfyllas. Ltvceklingen af vara landtboförliålhmden och landets tätare
bebyggande har så minskat svårigheten att å landsbygden erhålla b„shd att
E,“m , “bra" Ed VT''* ^
ö ng‘ Lndast med aiseenao på underofficerarne har någon tvekan
Lönereg
leringens
genom
förande.
Ackords
amorte
ringen.
XII Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
i detta hänseende uppstått, enär sä väl i allmänhet de mindre bostadslägenheter,
hvilka lämpa sig för underbefälets vilkor, torde vara svårare att mot
hyra förvärfva, som ock underofficerens ringare tillgångar lägga hinder i vägen
för snart anskaffande af ny bostad, då prisen på sådan, om nianga sökande pa
en gång framträda, torde för tillfället uppjagas. Till undvikande af denna
olägenhet, för underbefälet så mycket kännbarare, som åtminstone en del af
detsamma icke lätteligen kan beviljas temporär frihet att bosätta sig utom kompaniets
stånd, lärer väl ingen annan utväg finnas lämplig, än att lata det nuvarande
underbefälet, som''åtnjuter bostadsboställe, ännu någon tid fortfarande
behålla detsamma, hvarigenom det vinner tid att för sig ombesörja annan bostad.
Jag har tänkt mig, att denna tid lämpligen kunde bestämmas till 5 år,
fardags-åren inberäknade; hvarvid det torde bidraga till enkelhet vid aflöning sberäkningen,
om underbefäl, som bibehåller sitt bostadsboställe, underkastas
förbindelse att mottaga lösen för tillgodohafvande fardags-år. — I detta hänseende
föreslår jag derföre i underdånighet att de af underbefälet vid indelta
Arméen, hvilka innehafva bostadsboställe, må, äfven om de blifvit till tjensten
utnämnde efter den 8 April 18(32, ega att, der så önskas, intill den 14 Mars
1881 bibehålla bostället, dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår;
samt under tiden intill 1880 års slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner,
beräknade på sätt för löntagare, utnämnde iöre den 8 April 18(32, är
föreslaget.
Ehuru, såsom jag förut anmärkt, det varit min sträfvan att så uppgöra
förslaget till lönereglering, att den skulle vara passande äfven vid en ny
härordning, är det dock klart, att ett genomförande af en förändrad arméorganisation
ovilkorligen måste medföra rubbningar i bestående förhållanden,
med afseende ä så väl tjensfgöringsskyldiglieten som i viss man äfven aUöningen. Det
torde således vara af klokhet betmgadt och, vid de i allmänhet förbättrade vilkor,
hvaraf Arméns befäl, om löneregleringen efter detta mitt underdåniga förslag
genomföres, i allmänhet kommer i åtnjutande, icke obilligt att stadga, det den,
som ingår å ny lönestat, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i
tjenstgöringsskyldighet och aflönings förmåner, hvilka en omorganisation åt
landtförsvarot kan göra erforderliga.
Det hufvudsyftet med en lönereglering vid Armeen, att beieda lika af
löning för lika tjenst, kan icke uppnås, om ackordsamorteringen fortfarande
skall åligga Arméens befäl. Tillkommen för att afhjelpa ett förhållande, hvars
skadlighet var lika känbar för Staten som de enskilde, kan den väl sjelf icke
anses annat än som en nödfallsutväg, nödvändiggjord af dåv aiande finansiela
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket^l875. xm
förhållanden. Det torde väl ej heller finnas mer än en mening derom, att
den, då omständigheterna det tillåta, hör afskaffas, — hvilket jag ock har för afsigt
att nu i underdånighet föreslå.
Uti infordradt utlåtande har Direktionen öfver Arméens pensionskassa inkommit
med utredning angående Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande
ställning samt huru förhållandena komma att, efter nu följd plan för amorteringen,
visa sig vid 1876 års ingång, och dervid meddelat,
att amorteringsfondens inkomster från Arméen, utgående med 41 proc. å
fastställda ackordsbeloppen, efter afdrag af förvaltningskostnaden— omkring 3,200
kronor — lemnat tillgång till en annuitet af 185,000 kronor i rundt tal, för
betäckande af så väl skulden som den årliga amorteringen;
att, efter nu gällande plan, amorteringen kommer att inom senare hälften
af år 1883 blifva fullbordad, enligt hvad bilagda uträkning, Lit. 0. o. utvisar;
att amorteringen af de för ackordens inlösande utgifna 4,207,877 kronor
75 öre så fortskridit, att fondens utelöpande fyra-procents obligationer efter
inlösningen den 1 .Juli 1874 för närvarande uppgå till 1,386,150 kronor;
att, sedan de obligationer, hvilka i slutet af sistlidne December uppsades
till inlösen den 1 nästkommande Juli, blifvit med 130,000 kronor infriade,
fondens skuld nedgått till 1,256,150 kronor;
att samtliga derefter utelöpande obligationer innehafvas af Riksbanken,
samt att af fondens inkomster under senare hälften af år 1875 kunna till obligationsinlösen
användas 67,300 kronor, hvarigenom fondens återstående skuld
vid 1876 års ingång kommer att utgöra 1,188,850 kronor.
Då amorteringsfondens fordringsägare således vid 1875 års slut nedgått
till en enda, hvilken under den återstående amorteringstiden näppeligen lärer
afhända sig fondens obligationer, synes mig, om inkomsterna från Arméns befäl
icke längre komme att inflyta, fondens särskilda förvaltning kunna upphöra, och
ränteliqvid med obligationsinlösen af Arméförvaltningen verkställas, om dertill
nödiga medel anvisas.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå, att Arméns befäl
med 1876 års ingång befrias från utgifvande af nu stadgade ackordsräntor;
samt att från samma tidpunkt ackordsamorteringsfondens. förbindelser öfvertagas
af statsverket och att för dessa förbindelsers fullgörande ställas till Kongl.
Maj:ts disposition under år 1876 ett extra anslag af 185,000 kronor.
Totalsumman af kostnaden för indelta Arméens aflöning, på sätt nu föreslås,
utgör enligt det här bifogade sammandrag af förslagsstaterna (Bil. 0.)
Kost naden -
XIV
Bil. A:o 3 a. titl Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1875.
kronor 4,084,/72, hvartill komma å dessa stater ej uppförda medel för underbefälets
. portion under vapenöfningarne, hvarmed anslaget till indelta Arméens
och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfnmgar kommer att höjas, och som
för dessa trupper tillsammans blifvit af Armé-förvaltningen förslagsvis beräknad
till 55,000 kronor.
Efter erhållet uppdrag har Armé-förvaltningrn ifrån vederbörande Chefsembeten
infordrat fullständiga uppgifter och uträkningar öfver det belopp, hvartill,
för år 1873, de hvarje indelt regemente eller corps, enligt stat, aflöningsmdelningsverk
och särskilda bestämmelser, anvisade samtliga aflöningstillgångar
uppgått; och har, efter det uppgifterna inkommit. Förvaltningen, med ledning
af dem och, i hvad angår de. kontanta aflöningsanslagen, sina egna räkenskaper,
upprättat bifogade sammandrag (Lit. C. a) öfver ifrågavarande tillgångar. Enligt
detta skulle tillgångarne för indelta Armébefälets m. fl. aflönande hafva
utgjort under år 1873:
Beräknad afkastning af bostadsboställen...................................... 1,152,171: 57
Inkomster af löningsfondernas utarrenderade boställen............... 778,039: 08
Indelta räntor.............................. 608,520: 53
Kronotionde.......................................................................................... 234,087: 24
Hemkall................................................................................................ l''()04: 32
Ersättning för förlorad boställsjord................................................ 4,557: 58
Afgifter af vakanta rotar.................................................................. 49,118: 91
D:o af rotar, anslagna till aflöning åt underbefäl.................. 148,084: 21
D:o af rotar, anslagna till musikens underhåll..................... 79,847: 45
Kontant anslag till lönefyllnad...................................................... 381,134: 66
D:o särskild! å riksstaten nppfördt till löneförbättringar
vid indelta Arméen, hvaraf utgått.............................. 70,794: 43
Till löntagarnc på gammal, före 1833 gällande stat:
Afkastning af boställen..................................................................... 11,524: 54
Räntor ................................................................................................ 6,717: 87
tillhopa kronor 3,525,662: 39.
Då e emellertid de i denna beräkning öfver tillgångarne upptagna afgifter
af vakanta rusthåll och rotar, dels till musikens underhåll så väl vid kavalleriet
som vid infanteriet med tillhopa..................... 79,847: 45
och dels till aflöning åt underbefäl vid kavalleriet
med................................................................................. 43,740: 85 123,588: 30
Transport 123,588: 30.
Bu. N:r 3 a. till Kon,l Maji, NU. Prof. N:o 1, „ Statooerlet 1815. „
r fsetf * - «***»*>»»och i23''688:3°-
“ ,dlsP?"e''f. -» «# Öl sife» vara i de .Ippejorda
med 1 lil “ad°- Sa"“ de 1 »rtedtatagei, efter
. ................................................................................................... 70,794: 43
fnlthtafv'', taef!;^r,"S?''»ed»1. åtgörande « del af det
inde l» s 1 ° lmdor n,brik »''löneförbättringar vid
indelta
agande icke torde liera utgöra någon särskild anslagstillgång
kommer, nar dessa sålunda angifna summor.,. ° m» „
de till genomförande aflo''„yriönestatenmliligä„gliga indelta ;662: 39
staterna ;i"" ’ ’
, .................................................................................... kronor 4,084,772: —
med.......................... ..—
Löneregleringen för indelta''An^enlyilär''på''grundsatsen
lonm^ssättet föir lvufal of a. n i - va &1 ''musacsen, att det indelta
S-gs^
ISÄÄ mat;;-
^ Tiffr
.re v mbdllbdllie matte, toi ationimrens bestrid,indp oni;<rf
llpisiisaiil
“ aPFM,mi“lrt Äas'' *"**« K>» -kidla egenskapen
rnmmmmm
XVI
Bil N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
slås ocli då, innan dessa förhållanden vunnit stadga, dcd äfven lärer
blifva svårt att i riksstatens inkomstberäkning rätt upptaga de från nu mc e a
lönetillgångar staten tillflytande inkomster, anser jag mig, huru ömkligt det an
vore att genast få för Arméens hela aflöning påräkna bestamda ordinarie anslå*
icke kunnat annat än godkänna Arméförvaltningens i denna fråga uttalade
åsigt. Angående beloppet af det erforderliga förslagsanslaget har jag,
då de indelta inkomsterna, såsom blifvit anmärkt, endast approximativt beräknats
och förhoppning torde förefinnas att, vid fortsatt utarrendering åt boställena’
tillskottet från denna inkomsttitel kan komma att stiga, — ansett det kunna
för år 1876 inskränkas till 700,000 kronor.
Då emellertid den nya aflöningen till indelta Arméens befäl skall m r
år 1876 utgå och, der annat ej föreskrifves, i öfverensstämmelse med hvac
allmänhet för innehafvare af kontant aflöning eger rum, fljartalsvis utbetalas,
men 1876 års indelta lönetillgångar, såsom kändt, först under år 1877 inflyta,
blifver det för Armé för vattningen nödigt att kunna från Statskontor et paiakna
ett förskott å berörda tillgångar. . . A
Med anledning af dessa nu framlagda förhållanden föreslår jag i unc -
dåmghe , ^ ^ att indelta Arméens nuvarande aflöningstill gångar, med undantag
af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk oh erlemnas ^ i
Statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med fors agss a ernå
varda för indelta Arméen å ordinarie stat upp,orda, men att, da ett sådan
öfverlemnande af sistnämnda Armés nuvarande lönetillgångar icke kan öc
rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå a extra stat uppföres ett
förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under ar -b b
samt att Arméförvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda ar tor
aflöningens utbetalande till indelta Arméen, utbekomma nod,ga förskott mot
ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.
För Generalitetet, Generalstaben, varfvade Armeen och bevaiingstruppe
hvilka — med undantag delvis för Wester-Norrlands bevärmgsbataljon, som
erhåller en del af sina aflöningsmedel från indelta Armeens lönetillgångar,
aflönas från serskilda å riksstat^ uppförda bestämda kontanta ordinarie anslag,
har deremot naturligen blifvit i dessa anslag föreslagen nodig föihoj b,
utgörande
för Generalitetet...................................................... Kronoi
Generalstaben.
Lifgardet till häst
Hussarregementet Konung Carl XV.............
Svea Lifgarde............................
48.265
76.590
61,470
85.469
95.
06.
65,563: 69.
Transport Kronor 337,3ö8: 70.
XVII
Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
))
))
»
))
))
))
))
Transport Kronor
Andra Lifgardet............................................... »
Wermlands Fältjägare..................................... „
Artilleriregementena........................................ »
Fortifikationen....................................... $
Gotlands Nationalbeväring............................. „
Hallands Infanteribatalj on...............................
Wester-Norrlands beväringsbataljon............. »
337,358: 70.
65.563: 69.
46,084: —
343,362: 90.
55,928: 73.
56,301: 50.
5,160: -11,220: —
tillsammans Kronor 920,979: 52.
Det torde dock böra anmärkas, att hela detta belopp icke utgör löneförbättring,
då deri mgår ny aflöning åt den ökade personal, som i sammanhang
med löneregleringen föreslås, samt till Sappörbataljonens stab och Andra
Sapporkompamets befäl; liksom äfven för sagda kompani å Fortifikationens stat
uppförda särskilda anslag till belopp af 3,276 kronor äro i förhöjningen för
fortifikationen inbegripna.
Sa snart de indelta lönetillgångarne blifvit till Statsverket öfverlemnade
kommer befattningen med Arméens boställen naturligen att öfvergå från n-ementsmyndiglieterna
och Arméförvaltningen till Länsstyrelserna och Kammarkollegium
. hvarefter på dem torde komma att, i den mån det låter sig göra
illampas de for förvaltningen af Kronans egendomar af liknande art gällande
bestämmelser. Det skulle således möjligen bidraga till snabbare ernående af
öfverensstämmelse i förvaltningen af f. d. militieboställen och Kronans öfriga
utarrenderade egendomar om den utarrendering, som vid befälets nu förestå•
ce frånträdande af bostadsbostallena måste ega rum, kunde åt civilmyndigheterna
uppdragas. Då emellertid de indelta lönetillgångarne ännu någon tid
maste förblifva under Arméens förvaltning, men utarrenderingen af frånträdda
ostadsbostallen icke kan, då deras afkastning är vid aflöningen påräknad,
ppskjutas hemställer jag slutligen, i närmaste öfverensstämmelse med hvad
tomt i sadant hänseende varit föreslaget,
l ? .t q! f rmj‘ens ^ostaHen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfveremnats
till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner
utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga
ofverbyggnader varda af de blifvande arrendatorerne inlösta och öfvertagna
äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverlormshus
för hvilket, jemlikt synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättnin&>
jemväl skall af blifvande arrendator inlösas.
Stockholm den 9 Januari 1875.
Boställenas
utarrendering.
O. Weidenhielm.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. A.
Förslag till Stat för General-Staben 1876.
1 Öfverste, lön.................................................................... 0 QOO: _
dagaflöning.................................................................. 1,825: —
lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _
fourageersättning......................................................... 730: _
1 Öfverstelöjtnant, lön........................................................ 4,000: _
dagaflöning.................................................................. 1,460: —
lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _
fourageersättning......................................................... 730: _
2 Dito dito dito.
1 Major, lön...................................................................... 3,500: —
dagaflöning.................................................................. 1,46.0; —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _
fourageersättning...................................................... 730; _
8 Dito dito
1 Kapten, lön....................................................................... 2,800: —
dagaflöning................................................................ 1,095: —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _
fourageersättning.................................................... 730; _
14 Dito dito 0po
1 Löjtnant, lön............................................................ j 200- _
dagaflöning................................................. 73Q.
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _
fourageersättning................................................ 730- _
9 Dito dito
1 Professor, lön.........................................
1 Krigsarkivarie, lön......................................
1 Amanuens, arfvode.......................................
1 Vaktmästare, » .................................
1 Dito » ................................................
1 Dito b ........................................
Särskilda anslag, som förut..........................
Summa
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bih. till. Rilcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
9,355: ■—
6,990: —
13,980: —
6,490: —
51,920: —
5,425: —
75,950: —
3,460: —
31,140: —
5,000: —
4,000: —
1,800: —
750: —
650: —
650: —
19,000: —
236,560: —
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. B.
Förslag till Stat för Generalitet.
1 Fördelningsgeneral, lön.................................................. 8,000: —
dagaflöning.................................................................. 2,190: —
4 Dito dito dito......
1 Generalstabs-chef, lön..................................................... 8,000: —
dagaflöning.................................................................. 2,190: —
1 Kavalleri-inspektör, dito ....................................................................
1 General-fälttygmästare, dito...............................................................
1 General för Fortifikationen, dito.....................................................
1 Adjutant hos Fördelningsgeneral, arfvode......................................
4 Dito, dito ......................................
1 Fördelnings- eller Fältläkare, dito ......................................
4 Dito, dito ......................................
Lönetillägg för 37 hästar................................................ 14,800:
Fourageersättning för dito............................................... 13,505: —
Summa
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
10,190: —
40,760: —
10,190: —
10,190: —
10,190: —
10,190: —
500: —
2,000: —
500: —
2,000: —
28,305: -125,015: —
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. B C.
Föreslagen aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset.
j 1 Nu gällande |
Föreslagen ny aflöningsstat. |
||||
E:dr. |
öre. | |
Kronor. |
öre. |
||
450 |
— |
1 Civil-Ledamot ................................................................................. |
arfvode |
600 |
— |
500 |
— |
1 Sekreterare och Advokatfiskal........................................................ |
» |
700 |
— |
150 |
1 Vaktmästare (Indrages) ............................................................... |
» |
— |
— |
|
1,800 |
— |
1 Öfverfält-Läkare........................................................................... |
» |
3,000 |
— |
1,200 |
— |
1 Sjukhus-Läkare ........................................................................... |
)) |
2,000 |
— |
1,200 |
— |
1 d:o ...................................................................... |
)) |
2,000 |
— |
365 |
i |
1 Under-Läkare................................................................................. |
» |
547 |
50 |
2,555 |
— |
7 d:o .............................................................................. |
)) |
3,832 |
50 |
1,095 |
— |
1 Apothekare ................................................................................... |
)) |
1,825 |
— |
2,200 |
— |
1 Sjukhus-Kommissarie (lön 2,200, tjenstgöringspenningar 800)..... |
3,000 |
— |
|
1,000 |
— |
1 Sjukhus-Skrifvare (lön 1,000, tjenstgöringspenningar 200)........... |
1,200 |
— |
|
182 |
50 |
1 Väbel, å 50 öre om dagen.......................................................... |
arfvode |
182 |
50 |
136 |
87 |
1 Jourhafvande Under-Officerare, å 371 öre om dagen.................... |
» |
136 |
87 |
300 |
— |
1 Prest........................................................................................... |
» |
300 |
— |
200 |
— |
1 t. f. Revisor, för räkenskapernas granskning................................ |
)) |
200 |
— |
1,095 |
— |
3 Vaktmästare, å 1 R:dr pr dag, som höjes till 1:50.................... |
1,642 |
50 |
|
273 |
75 |
1 Sjukhusdräng, å 75 öre, som höjes till 1:25, då han gör vaktmästaretjenst |
456 |
25 |
|
638 |
75 |
; 2 Sjukförestånderskor, å 871 öre, som höjes till 1: 50.................. |
1,095 |
— |
|
912 |
50 |
4 Sjukvakterskor, å 621 öre, som höjes till 1 R:dr......................... |
1,460 |
— |
|
273 |
75 |
1 Sjuksköterska för Officerare, ä 75 öre, som höjes till 1 R:dr . |
365 |
— |
|
593 |
12.'' |
1 Förestånderska för tvätt och lagning å 1:621, höjes till 1:75 ... |
63£ |
75 |
|
821 |
25 |
3 Tvättpigor å 75 öre, som höjes till 1 R:dr............................... |
1,095 |
||
319 |
371 |
1 Kokerska, å 871 öre, som höjes till 1: 50.................................. |
54r |
50 |
|
456 |
i 25 |
2 Kökspigor å 621 öre, som höjes till 75 öre............................ |
54r |
50 |
|
27? |
! 75 |
1 Baderska, å 75 öre, som höjes till 1: 25.................................... |
45( |
25 |
|
| 18,991 |
87 |
Summa R:dr. Summa |
Kronor |
27,828| 12 |
Bil. 3 a. till Kongl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Sammandrag af Indelta arméens genom 1833 års lönereglering och särskilda
värden, enligt från vederbörande
Inkomst af bostads- boställen. |
Afkastning i |
Indelta räntor. |
Krono- tionde. |
Hemkall. |
Ersättning |
|||||||
Lif-Regementets Dragon-Corps..................... |
36,526 |
93 |
20,167 |
78 |
51,807 |
11 |
— |
— |
— |
— |
— |
“j |
i d:o Husar- d:o ................... |
46,284 |
81 |
—- |
— |
41,678 |
58’ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Smålands Husar-Regemente............ ......... |
33,534 |
51 |
34,305 |
14'' |
40,519 |
38 |
530 |
40 |
— |
— |
130 |
80; |
Skånska Husar- d:o ....................... |
163,149 |
60 |
69,505 |
7 |
7,359 |
72 |
— |
— |
— |
— |
187 |
63; |
Skånska Dragon- d:o ........................ |
145,734 |
90 |
78,659 |
58 |
6,946 |
38 |
52 |
64 |
— |
— |
— |
|
Jemtlands Hästjägare-Corps ...................... |
3,391 |
4 |
1,526 |
39 |
7,950 |
37 |
3,087 |
97 |
— |
— |
— |
|
Summa för Kavalleriet |
428,621 |
79 |
204,163 |
96 |
156,261 |
54 |
3.671 |
01 |
— |
— |
318 |
43 |
Lif-Regementets Grenadier-Corps.................. |
23,391 |
90 |
— |
16,632 |
74 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Första Lif-Grenadier-Regementet................. |
44,622 |
72 |
46,776 |
3 |
16,005 |
94 |
18,211 |
10 |
— |
— |
367 |
94 |
Andra d:o d:o .................. |
67,547 |
— |
36,373 |
81 |
33,654 |
88 |
3,058 |
95 |
— |
335 |
50; |
|
Westgötha Regemente................................ |
53,704 |
46 |
61,146 |
12 |
23,723 |
99 |
2,387 |
44 |
331 |
86 |
||
Smålands Grenadier-Bataljon....................... |
10,581 |
37 |
10,131 |
63 |
14,599 |
57 |
1,872 |
— |
— |
— |
- |
|
] Uplands Regemente............................ |
30,170 |
94 |
25,673 |
57 |
15,082 |
11 |
16,024 |
5 |
312 |
85 |
— |
_; |
Skaraborgs d:o ............................. |
43,612 |
— |
59,058 |
83 |
15,424 |
22 |
16,245 |
69 |
— |
3,203 |
85 |
|
Södermanlands d:o ............................. |
42.150 |
— |
29,169 |
95 |
30,028 |
78 |
3,424 |
68 |
51 |
52 |
—..... |
— |
Kronobergs d:o ............................ |
28,271 |
— |
18,659 |
75 |
21,095 |
55 |
17,068 |
98 |
— |
— |
— |
_ |
Jönköpings d:o ........................... |
33,564 |
87 |
33,120 |
9 |
18,641 |
42 |
17,861 |
28 |
— |
— |
— |
— |
Dal- d:o ............................ |
9,394 |
74 |
8,919 |
67 |
25,000 |
73 |
25.056 |
51 |
— |
— |
— |
— |
Helsinge d:o ............................ |
5,287 |
65 |
2,684 |
27 |
31,088 |
64 |
18,323 |
73 |
699 |
95 |
— |
_ |
Elfsborgs d:o ............................. |
20,800 |
66 |
15,600 |
27 |
16,641 |
19 |
16,666 |
— |
— |
— |
— |
— |
Westgötha-Dahls d:o ........................... |
44,242 |
45 |
40,984 |
18 |
16,697 |
93 |
19,109 |
03 |
— |
_ |
— |
— |
Bohus Läns d:o |
37,153 |
26 |
95,170 |
88 |
6,627 |
72 |
---- |
— |
— |
— |
— |
— |
Westmanlands d:o ............................ |
30,793 |
53 |
8,083 |
44 |
27,492 |
79 |
16,786 |
42 |
— |
— |
— |
|
Norrbottens Fältjägare-Corps....................... |
3,588 |
60 |
1,316 |
50 |
23,060 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Westerbottens d:o ....................... |
1,985 |
— |
970 |
88 |
16.902 |
33 |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
Kalmar Regemente................................. |
31,849 |
54 |
44,315 |
30 |
20,212 |
17 |
17,369 |
39 |
— |
— |
— |
— |
Nerikes d:o ................................. |
34,554 |
41 |
8,225 |
17 |
20,247 |
— |
7,226 |
10 |
— |
— |
— |
— |
Wermlands d:o ................................... |
27,034 |
47 |
10,312 |
31 |
29,922 |
3 |
6,631 |
73 |
— |
— |
— |
— |
Jemtlands Fältjägare-Corps...................... |
7,274 |
30 |
17,182 |
47 |
13.477 |
10 |
7.093 |
15 |
— |
— |
— |
|
Norra Skånska Infanteri-Regementet............. |
42,281 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Södra d:o d:o ............. |
49,693 |
67 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Summa för Infanteriet |
723,549 |
78 |
573,875 |
12 |
452 258 |
99 |
230,416 |
23 |
1,064 |
32 |
4,339 |
15 |
d:o för Kavalleriet |
428,621 |
79 |
204,163 |
96 |
156,261 |
54 |
3,671 |
1 |
~ |
318 |
43 |
|
Totalsummaj 1,152,171 |
57 |
778,039 |
8 |
608.520 |
53 |
234,087 |
24 |
1,064 |
32 |
4,557 |
581 |
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.
Ca.
bestämmelser anvisade aflöningstillgångar, beräknade efter 1873 års uppbördsChefs-Embeten
inkomna uppgifter.
R o t e d u m m e r. |
Kontanta anslag. |
Afkastning af beställningar, |
Summa. |
||||||||||||
Yakanta. |
Till aflöning |
Till musikens j |
Lönefyllnad. |
Löne- förbättrings- medel. |
Af boställe. |
Räntor. |
|||||||||
586 |
331 |
6,229 |
19 |
2,999 |
10 |
1,792 |
l| |
212 |
85 |
1,912 i |
1,087 |
41 |
123,321 |
1 |
|
— |
4,125 |
6,475 |
18,199 |
16 |
502 |
25 |
— |
- |
—1 |
117,265 |
10 |
||||
— |
5,100 |
2,440 |
4,778 |
35 |
— |
— |
1,200 |
197 |
08 |
122,736 26 |
|||||
2,975 |
16,175 |
— |
20,128 |
- | |
- j |
— |
279,480 |
2 |
|||||||
— |
10,800 |
— j |
2,400 |
— |
26,071 |
57 |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
270,665 |
7 |
|
— |
— 1 |
1,311 |
36 |
— |
7,947 |
83 |
1,198 |
89 |
200 |
— |
132 |
29 |
'' 26,746 i |
44 |
|
3,561 |
63 |
43,740 |
85 |
14,314 i |
10 |
78,917 |
82 |
1,913 |
99 |
3.312 |
— |
1,416 |
78 |
940,213 |
90 |
__ |
1,650 |
6,600 |
— |
6,663 |
28 |
2,812 |
85 |
— |
_ : |
_ |
57,750 |
77 |
|||
—! |
2,333 |
56 |
11,434 |
44 |
5,087 |
94 |
— |
— |
— |
—i |
— |
144,839 |
67 |
||
— |
10,500 |
— |
6,000 |
— |
3,287 |
78 |
— |
— |
— |
_! |
— |
— |
160,757 |
92 |
|
— |
—1 |
2,520 |
— |
10,560 |
— |
7,229 |
36 |
— |
— |
800 |
] |
215 |
10 |
162,618 |
33 |
— |
—j |
1,712 |
34 |
2,079 |
45 |
7,992 |
8 |
1,763 |
47 |
— |
— |
— |
- |
50,731 |
91 |
3,997 |
47 |
2,809 |
8 |
— |
5,349 |
46 |
1,111 |
58 |
— |
— |
— |
— |
100,531 |
11 |
|
4,096 |
80 |
— |
— |
_ |
— |
9,680 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
151,321 |
39 |
— |
4,975 |
50 |
3,395 |
— |
3,684 |
9 |
665 |
30 |
\ ,500 |
— |
130 |
80 |
119,175 |
62 |
|
— |
2,382 |
50 |
— |
_ |
14,489 |
83 |
2,861 |
54 |
— |
— |
— |
104,829 |
15 |
||
— |
— |
4,480 |
— |
3,720 |
9,970 |
86 |
595 |
53 |
— |
— |
— |
121,954 |
5 |
||
— |
— |
22,500 |
— |
— |
5,634 |
20 |
4.879 |
27 |
— |
— |
— |
— |
101,385 |
12 |
|
— |
1,995 |
— |
10,990 |
_ |
18,854 |
3 |
8,078 |
94 |
— |
— |
— |
98,002 |
21 |
||
— |
— j |
14,166 |
20 |
— |
— |
16,585 |
— |
3,814 |
33 |
1,936 |
40 |
3,898 |
59 |
110,108 |
64 i |
— |
— |
3,601 |
80 |
— |
— |
4,815 |
49 |
33 |
75 |
— |
— |
— |
— |
129,484 |
63 |
— |
7,704 |
20 |
2,641 |
44 |
2,200 |
— |
— |
— |
1,150 |
14'' |
20 |
31 |
152,667 |
95 |
|
11,467 |
92 |
7,418 |
76 |
— |
— |
9,565 |
2,970 |
8S |
— |
— |
— |
— |
114,578 |
74: |
|
1,940 |
50 |
869 |
— |
— |
— |
9,806 |
94 |
2,937 |
53 |
— |
_i |
— |
— |
43,519 |
23 |
—i |
4,260 |
90 |
— |
— |
15,784 |
79 |
3,485 |
33 |
— |
— |
— |
— |
43,389 |
23 |
|
3,290 |
j--j |
— |
— |
6,947 |
94 |
3,575 |
14 |
27 |
1,000 |
— |
73 |
78 |
128,660 |
26 |
|
— |
— |
7,981 |
88 |
1,165 |
8 |
24,417 |
— |
5,111 |
47 |
— |
— |
— |
— |
108,928 |
19 |
14,938 |
83 |
— |
— |
— |
— |
22,505 |
42 |
— |
— |
1,826 |
— |
962 |
51 |
114,133 |
30 |
— |
— |
— |
— |
— |
13,527 |
67 |
— |
— |
— |
— |
58,554 |
;69 |
|||
— |
1 — j |
— |
— |
i - |
41,042 |
72 |
12,730 |
— |
— |
—i |
— |
96,053 |
88 |
||
5,825 |
7g; |
482 |
64 |
! — |
— |
40,468 |
76 |
15,001 |
67 |
— |
— |
111,472 |
50 |
||
45,557 |
28 |
104,343 |
3i |
65,533 |
35 |
302,216 |
84 |
j 68,880 |
44 8,212 |
I54! |
5,301 |
i C |
2.585,448 |
j49 |
|
3,561 |
63 |
43,740 |
85 |
14.314 |
1C |
78,917 |
82 |
| 1,913 |
99 3,312 |
— |
1,416 |
78 |
; 940,213 |
[90 |
|
i 49,118 |
;9l| |
148,084 |
21 79,847 |
45, 381,134 |
66, 70,794 |
43, 11,524 |
i 54, |
6,717 |
,87, 3,525,662 |
39 |
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Lif -
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dagaflöning |
Lönetillägg |
Fourage- rings- ersättning. |
Beklädnad ersättning |
Summa. |
||||||||
Staben. 1 Öfverste.......................................... |
Ii,000 |
1,500 |
300 |
1,200 |
■ 1,095 |
— |
] 10,095 |
-1 |
||||||
L Öfverste-Löjtnant och förste Major ......... |
4000 |
— |
600 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
7,135 |
— |
|
1 Major................................................. |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
6,535 |
— |
1 Regements-Qvartermästare ....................... |
1,800 |
- |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,910 |
— |
1 Förste Adjutant..................................... |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
800 |
— |
730 |
— |
— |
3,050 |
— |
||
1 Andre dito ..................................... |
900 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
_ |
— |
2,750 |
— |
1 Regements-Stallmästare ........................... |
CTi O O |
— |
200 |
— |
130 |
— |
800 |
— |
730 |
- |
— |
— |
2,450 |
— |
1 Regements-Auditör ................................. |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
|
1 Regements-Pastor................................ |
800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
|
1 Regements-Läkare.................................... |
2.800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
— |
--- |
— |
— |
3,040 |
|||
1 Förste Bataljons-Läkare ........................... |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
|
1 Regements-Intendent ............................ |
1,800 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— - |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1 Mönster-Skrifvare.................................. |
800 |
— |
_____ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
” |
800 |
— |
1 dito ................................... |
000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
|||
1 Regements-Hästläkare.............................. |
1,800 |
— |
_____ |
— |
180 |
— |
— |
___ |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
|
1 Batalj ons-Hästläkare................................ |
900 |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
|
1 Gevärshandtverkare, jemte portion under va-penöfningarne — |
100 |
_ |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
||||
1 dito dito ...... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
|
1 Stabs-Trumpetare, . dito ...... |
360 |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
504 |
||
■1 dito dito ...... |
1,440 |
— |
— |
— |
96 |
— |
— |
— |
— |
480 |
_ |
2,016 |
— |
|
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen |
||||||||||||||
Transport |
32,800 |
1- |
4.000 |
— |
2,508 |
(i,800 |
6,205 |
|_ |
600 |
!_ |
52,913 |
Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaflöning under vapenöfning ar ne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör
2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr.,
Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr.,
Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant
2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeanter af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre,
Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre.
c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartersmästare
2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,
• Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant
2 dito.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875.
C b.
Regementets Dragon-Corps.
Lön. |
Tjenst-görings-penningar. | |
Dagaflöning |
Lönetillägg hästar. |
Fourage- rings- ersättning. |
Beklädnad ersättning |
Summa. |
||||||||
Transport |
32,800 |
— |
4,000 |
2,508 |
6,800 |
1 6,205 |
—; |
600 |
52,913 |
— |
||||
Sqvadronstaten. |
||||||||||||||
1 Ryttmästare af första klassen..................... |
2,800 |
— |
400 |
180 |
800 |
— |
730 |
— |
__ |
4,910 |
— |
|||
4 dito dito .................... |
11,200 |
1,600 |
720 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
— |
19,640 |
— |
|||
1 dito af andra klassen .................. |
1,800 |
— |
200 |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,710 |
— |
|
1 Löjtnant af första klassen........................ |
1,200 |
- |
120 |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,970 |
— |
|
4 dito dito ........................ |
4,800 |
— |
480 i |
— |
480 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
— |
— |
11,880 |
— |
j 1 dito af andra klassen........................ |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,670 |
— |
1 1 dito dito ....................... |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,670 |
— |
|
1 Under-löjtnant ....................................... |
GOO |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,370 |
— |
2,400 720 |
_ |
480 |
_ |
480 |
_ |
3,200 |
_ |
2,920 |
_ |
_ |
9,480 1,230 |
_ |
||
1 Fanjunkare,]emte portion under vapenöfningarne |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
||||
4 dito dito Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
2.880 |
1,200 |
240 |
“ |
• |
- |
600 |
— |
4,920 |
|||||
1 Sergeant af första klassen, jemte portion under |
||||||||||||||
vapenöfningarne ... |
360 |
— |
200 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
704 |
— |
|
14 dito dito dito |
5,040 |
— |
2,800 |
— |
336 |
— |
— |
— |
i-- |
— |
1,680 |
— |
9,856 |
— |
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||
garne...... |
500 |
j — |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
524 |
— |
|
! 4 dito dito ...... |
2,000 |
1 - |
— |
96 |
— |
— |
1 |
| - |
— |
— |
2,096 |
— |
||
j 1 Sqvadrons-Trumpetare, dito ..... |
240 |
! — |
- |
24 |
— |
— |
— |
120 |
~ |
384 |
— |
|||
9 dito dito ..... |
2,160 |
— |
216 |
— |
— |
1,080 |
3,456 |
|||||||
j 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
||||||||||||||
tion under vapenöfningarne . |
120 |
— |
15 |
I _ |
_--- |
| |
135 |
— |
||||||
t 14 dito dito dito |
! 1,680 |
l_ |
210 |
— |
— |
1 — |
1,890 |
|||||||
j 1 vice Korpral dito dito |
60 |
— |
6 |
. - |
— |
— |
66 |
“i |
||||||
j 14 dito dito dito |
i 840 |
[- |
84 |
— |
: ------ |
!— |
— |
!— |
[ 924 |
- |
||||
Summaj 76,000 |
1- |
12,140 |
| 6,363 |
21,200 |
j — |
19,345 |
|- |
4,350 |
!- |
139,398 |
1 |
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter
och Sqvadrons-Trumpetare.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Lif -
Staben. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning. |
Lönetillägg |
Fourage- rings- ersättning. |
Beklädnad ersättning |
Summa. |
|||||||
1 Öfverste .............................................. |
6,000 |
— |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
10,095 |
— |
1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............. |
4,000 |
— |
600 |
— |
240 |
- |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
7,135 |
— |
1 Major................................................... |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
6,535 |
— |
1 Regements-Qvartermästare..................... |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,910 |
— |
1 Förste Adjutant............................. |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,050 |
— |
|
1 Andre d:o .................................. |
900 |
— |
200 |
— |
120 |
_ |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,750 |
— |
1 Regements-Stallmästare........................... |
600 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,450 |
— | |
1 Regements-Auditör.................................. |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
1,420 |
|
1 Regements-Pastor.................................. |
800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
|
1 Regements-Läkare................................. |
2,800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
1 Förste Bataljons-Läkare........................... |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1 Regements-Intendent................................ |
1.800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1 Mönsterskrifvare..................................... |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
- |
1 Regements-Hästläkare............................ |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1 Bataljons-Hästläkare........*....................... |
900 |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen- |
||||||||||||||
öfningarne...... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
1 d:o d:o d:o ...... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
|
1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ...... |
360 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
504 |
— |
|
o "Ö O HÖ O HÖ ''tf |
1,440 |
— |
— |
— |
96 |
— |
— |
— |
— |
— |
480 |
— |
2,016 |
—! |
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen |
||||||||||||||
Transport |
32,200 |
- |
4,000 |
— |
2,508 |
— |
6,800 |
— |
6,250 |
— |
600 |
— |
52,313 |
— i |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen. Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör
2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons"
Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare
af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare
1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och
vice Korpraler 10 öre om dagen.
c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare
2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,
Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant
2 dito.
d) F''ourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Ce.
Regementets Husar-Corps.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Lönetillägg |
Fourage- rings- ersättning. |
Beklädnad ersättning |
Summa. |
||||||||
Transport |
32,200 |
4,000 |
— |
2,508 |
— |
6,800 |
— |
6,250 |
_ |
600 |
— |
52,513 |
_ |
|
Sqvadronsstaten. |
||||||||||||||
1 Hyttmästare af första klassen.................. |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
4,910 |
— |
4 d:o d:o .................... |
11,200 |
— |
1,600 |
— |
720 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
-- |
— |
19,640 |
— |
il d:o af andra klassen.................... |
1,800 |
— |
200 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,710 |
- |
i 1 Löjtnant af första klassen....................... |
1,200 |
— |
120 |
- |
120 |
- |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,970 |
— |
o ''ii O Tr3 |
4,800 |
— |
480 |
— |
480 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
— |
— |
11,880 |
— |
j 1 d:o af andra klassen ........................ |
900 |
- |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,670 |
— |
o o |
900 |
— |
120 |
- |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
—— |
— |
2,670 |
— |
1 Underlöjtnant., k................................ |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,370 |
- |
1 4 d:o ........................................ |
2,400 |
— |
480 |
— |
480 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
— |
— |
9,480 |
— |
^ 1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
1,230 |
— |
■ 4 d:o d:o d:o Anm. Dessutom bibebålles nummerlönen. 1 Sergeant af första klassen, jemte portion under |
2,880 |
1,200 |
240 |
600 |
4,920 |
|||||||||
vapenöfningarne...... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
-- |
— |
120 |
— |
704 |
— |
14 d:o d:o d:o ...... Anm. Dessutom bibebålles nummerlönen. 1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin- |
5,040 |
2,800 |
336 |
- |
1,680 |
9,856 |
||||||||
garne...... |
500 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
524 |
— |
4 d:o d:o d:o ...... |
2,000 |
— |
— |
— |
96 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,096 |
— |
1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o . ... |
240 |
- |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
384 |
— |
|
9 d:o d:o d:0 ...... 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
2,160 |
— |
— |
— |
216 |
— |
— |
— |
1,080 |
— |
3,456 |
— |
||
tion under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
14 d:o d:o d:o |
1,680 |
— |
— |
— |
210 |
— |
---. |
— |
— |
— |
— |
— |
1,890 |
— |
1 vice Korpral, d:o d:o |
60 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
66 |
— |
14 d:o d:o d:o |
840 |
— |
— |
— |
T* CD |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
924 |
— |
Summa |
75,400 |
- |
12,140 |
— |
6,363 |
|- |
21,200 |
1- |
19,345 |
i- |
| 4,350 |
1- |
1138,798 |
— |
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter
och Sqvadrons-Trumpetare.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad,
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
2
Bil. 3 a. till Kong}. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Små -
i |
i |
Tjenst- |
Dag- |
Lönetillägg |
Fourage |
Beklädnad |
||||||||
! Lön. |
görings- |
aflöning |
för tjenste- |
gerings |
eller |
Summa. |
||||||||
Staben. |
penningar. |
i 60 dagar. |
hästar. |
ersättning. |
ersättning |
|||||||||
'' |
||||||||||||||
! 1 Öfverste............................................... |
(i,000 |
— |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
10,095 |
— |
j 1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............. |
4,000 |
— |
600 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
7,135 |
— |
1 Major.................................................. |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
6,535 |
— |
1 Regements-qvartermästare......................... |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,910 |
— |
1 Förste Adjutant................................... |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
O CO |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,050 |
— |
; 1 Andre d:o ...................................... |
900 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,750 |
— |
1 Regements-Stallmästare......................... |
600 |
— |
200 |
- |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,450 |
— |
i 1 Regements-Auditör................................. |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
|
| 1 Regements-Pastor................................... |
800 |
— |
—_ |
— |
180 |
— |
--- |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— j |
| 1 Regements-Läkare................................... |
2,800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
~ |
3,040 |
— j |
1 Förste Bataljons-Läkare.......................... |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— j |
1 Regements-Intendent * ............................. |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
j 1 Mönster-Skrifvare................................... |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— j |
1 Regements-Hästläkare............................ |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
| |
1 B atal j ons-Hästläkare................................ 1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen- |
900 |
120 |
1,020 |
i |
||||||||||
öfningarne...... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
1 d:o d:o d:o ...... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ...... |
360 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
504 |
— |
4 d:o d:o d:o ...... Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen |
1,440 |
— |
— |
— |
96 |
— |
— |
-. |
— |
480 |
— |
2,016 |
— |
|
Transport |
32,200 |
- |
4,000 |
_ |
2,508 |
— |
6,800 |
— |
6,205 |
— |
600 |
— |
52,313 |
—! |
* Regements-Intendenten bestrider de samma befattning tillhörande göromål äfven vid Smålands Grenadier-Bataljon.
Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaflöning under vapenöfningarne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regemente-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr.,
Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., BataljonsHästläkare
2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare
af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-LÖjtnant 2 Kr., Fanjunkare
1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre
och vice Korpraler 10 öre.
c) Lönetillägg åt Öfverste med 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare
2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2
dito, Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant
2 dito.
Bil. 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1875.
Cd.
lands Husar-Regemente.
Beklädnad |
i |
|||||||||||||
Tjenst- |
Dag- |
Lönetillägg |
Fourage |
in natura |
||||||||||
Lön. |
görings- |
aflöning |
för tjenste- |
rings- |
eller |
Summa. |
||||||||
penningar. |
i 60 dagar. |
hästar. |
ersättning. |
ersättning |
||||||||||
i kontant. |
| |
|||||||||||||
Transport |
32,200 |
_ |
4,000 |
_ |
2,508 |
_ |
6,800 |
| |
6,205 |
600 ! |
52,313 |
|||
Sqvadronsstaten. |
||||||||||||||
1 Ryttmästare af första klassen................... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
--1 |
— |
4,910 |
_ |
|
o o |
11,200 |
— |
1,600 |
— |
720 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
— |
19,640 '' |
-'' |
|
1 d:o af andra klassen .................. |
1,800 |
— |
O O CQ |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,710 |
— i |
1 Löjtnant af första klassen........................ |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
_ |
— |
— |
2,970 |
— j |
c ''i: c |
4 800 |
480 |
480 |
3 200 |
2 020 |
11 RftO |
||||||||
900 |
120 |
120 |
800 |
730 |
9 070 |
|||||||||
900 |
120 |
120 |
800 |
700 |
9 070 |
|||||||||
600 |
120 |
120 |
,qoo |
730 |
9 Q70 |
|||||||||
4 d:o ..................................... |
2,400 |
— |
480 |
— |
480 |
_ |
3,200 |
_ |
2,920 |
_ |
_ |
_ |
9,480 |
|
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
_ |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
1,230 |
— |
o rd o ''ii o |
2,880 |
— |
1,200 |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
_ |
600 |
_ |
4,920 |
_ |
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
1 Sergeant af första klassen, jemte portion under |
||||||||||||||
vapenöfningarne...... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
704 |
_ |
14 d:o d:o d:o ...... |
5,040 |
— |
2,800 |
— |
336 |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,680 |
_ |
9,856 |
_ |
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||
garne ..... |
500 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
524 |
— |
4 d:o d:o d:o |
2,000 |
— |
— |
— |
96 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,096 |
— |
l Sqvadrons-Trumpetare, d:o ...... |
240 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
384 |
— |
9 d:o d:o d:o |
2,160 |
— |
-- |
— |
216 |
— |
'' —- |
— |
— |
_ |
1,080 |
— |
3,456 |
— | |
| 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och |
■ |
|||||||||||||
portion under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
_ |
|
I 14 d:o d:o d:o |
1,680 |
— |
— |
— |
210 |
— |
— |
-— |
1,890 |
— |
||||
! 1 vice Korpral, d:o d:o |
60 |
— |
— |
— |
6 |
! — |
— |
j ''__ |
— |
66 |
||||
i 14 d:o d:o d:o |
840 |
— |
— |
— |
84 |
— |
i- |
— |
924 |
I— |
||||
Summa |
75,400 |
— |
12,140 |
_ 1 |
6,363 |
— |
1 21,200 |
I- |
19,345 |
1 | — |
4,350 |
— |
138,798 |
1— |
d) l our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöring spenning ar och beklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser--geanter och Sqvadrons-Trumpetare.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för
Tjenst- |
Dag- |
Lönetillägg |
Fourage |
Beklädnad |
||||||||||
Staben. |
Lön. |
görings- penningar. |
aflöning |
för tjenste-hästar. |
rings- ersättning. |
eller ersättning |
Summa. |
|||||||
1 Öfverste............................................. |
6,000 |
— |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
- |
10,095 |
— |
1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............ |
4,000 |
— |
600 |
— |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
7,135 |
— |
1 Major.................................................. |
3,500 |
— |
500 |
-- |
240 |
— |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
-- |
6,535 |
— |
1 Regements-Qvartermästare....................... |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,910 |
— |
1 Förste Adjutant.............................. |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
800 '' |
— |
730 |
— |
— |
- |
3,050 |
— |
1 Andre d:o ..................................... |
900 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
O - CO |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,750 |
— |
1 Regements-Stallmästare......................... |
600 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
800 |
-- |
730 |
— |
— |
— |
2,450 |
— |
1 Regements-Auditör................................ |
900 |
— |
100 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
1 Regements-Pastor.,................................ |
800 |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
|
1 Regements-Läkare................................. |
2,800 |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
|
1 Förste Bataljons-Läkare........................... |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
X Andre d:o ............................ |
900 |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1 Regements-Intendent.............................. |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
|
1 Mönster-Skrifvare................................... |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
|
1 d:o ................................... |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—- |
— |
600 |
— |
|
1 Regements-Hästläkare ............................. |
1,800 |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
|
1 Bataljons-Hästläkare............................... |
900 |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
|
1 d:o .............................. |
900 |
— |
__ |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
1,020 |
— |
1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen- |
||||||||||||||
öfningarne ..... |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
424 |
— |
|
o rö o rc o ''H |
400 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
424 |
— |
1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ...... |
360 |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
504 |
— |
|
9 d:o d:o d:o ...... |
3,240 |
— |
— |
— |
216 |
— |
— |
— |
— |
1,080 |
— |
4,536 |
— |
|
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
Transport |
36,400 |
4,000 |
— |
2,868 |
— |
6,800 |
— |
6,205 |
1,200 |
— |
57,473 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Daga,flåning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör
2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr.,
Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare
af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen
2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, SqvadronsTrumpetare
40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre om dagen.
c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare
2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,
Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant
2 dito.
Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Ce.
Skånska Husar-Regementet.
1 |
! |
Beklädnad |
| |
|||||||||||
Tjenst |
Dag- |
, Lönetillä |
ycr 30 |
Fourage- |
in natura |
|||||||||
j Lön. |
görings- |
aflöning |
för tjenste- |
rings- |
eller |
Summa. |
||||||||
i penningar. |
i 60 dag |
ar. |
| hästar. |
ersättning. |
ersättning |
|||||||||
i kontant. |
||||||||||||||
Transport |
.''SB,400 |
4,000 |
2,868 |
_ |
6,800 |
_ |
6,205 |
_ |
1,200 |
_ |
57,473 |
_ |
||
Sqvadronsstaten. |
||||||||||||||
1 Ryttmästare af första klassen................... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
4,910 |
— |
|
9 d:o d:o ............... |
25,200 |
_ |
3,600 |
1,620 |
— |
7,200 |
— |
6,570 |
— |
— |
— |
44,190 |
— |
|
| 1 d:o af andra klassen.................... |
1,800 |
- |
200 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,710 |
— |
j 1 d:o d:o .................. |
1,800 |
200 |
— |
180 |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,710 |
— |
||
! 1 Löjtnant af första klassen...................... |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,970 |
— |
1 9 d:o d:o |
10,800 |
— |
1,080 |
— |
1,080 |
— |
7,200 |
— |
6,570 |
— |
— |
— |
26,730 |
— |
900 |
120 |
120 |
800 |
780 |
9.070 |
|||||||||
| 3 d:o d:o ........................ |
2,700 |
— |
360 |
_ |
360 |
— |
2,400 |
— |
2,190 |
_ |
_ |
_ |
8,010 |
_ |
600 |
120 |
120 |
800 |
780 |
9.370 |
|||||||||
5 400 |
1 080 |
1 080 |
7,200 |
6,570 |
91 330 |
|||||||||
j 1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
_ |
150 |
_ |
1,230 |
_ |
||
; 9 d:o d:o d:o |
6,480 |
— |
2,700 |
— |
540 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,350 |
— |
11,070 |
_ |
i Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
; 1 Sergeant af första klassen, jemte portion under |
||||||||||||||
vapenöfningarne...... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
704 |
— |
|
29 d:o d:o d:o ...... |
10,440 |
— |
5,800 |
— |
696 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,480 |
— |
20,416 |
_ |
Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
||||||||||||||
1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||
garne ____ |
500 |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
524 |
— |
|
9 d:o d:o d:o ...... |
4,500 |
— |
— |
— |
216 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,716 |
— |
1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o ...... |
240 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
384 |
— |
19 d:o d:o d:o ... ,. |
4,560 |
— |
— |
— |
456 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,280 |
— |
7,296 |
— |
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och |
||||||||||||||
portion under vapenöfningarne |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
29 d:o d:o d:o |
3,480 |
— |
— |
— |
435 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,915 |
— |
1 vice Korpral, d:o d:o |
60 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
29 d:o d:o d:o |
1,740 |
— |
— |
— |
174 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,914 |
— |
Summa] 122,800 |
— |
20,280 |
— |
10,578 |
— |
35,600 |
— |
32,485 |
— |
8,700 |
— |
230,443 |
— |
d) Fouragering sersättning eu beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser.
geanter och Sqvadrons-Trumpetare.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Galler äfven för Skånska Dragon-Regementet.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Jemt -
Beklädnad |
||||||||||||
Tjenst- |
Dag- |
Lönetillägg |
Fourage |
- |
in natura |
|||||||
Lön. |
görings- |
aflöning |
för tjenste- |
rings- |
eller |
Summa. |
||||||
penningar. |
i 60 dagar. |
hästar. '' |
ersättning. |
ersättning |
||||||||
Staben. |
t |
|||||||||||
1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef . ...... |
5.000 |
1,200 - |
240 — |
1,200 |
— |
1,095 |
— |
— |
— |
8,735 |
— |
|
1 Regements-Qvartermästare........................ |
1,800 |
— |
400 !— |
180 i— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
3,910 |
— |
1 Förste Bataljons-Läkare ..................... |
1,800 |
— |
-------- . |
180 |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
||
1 Regements-Hästläkare............................. |
1,800 |
— |
--L_ |
180 j- |
— |
— |
— |
— |
— |
1,9801 |
— |
|
1 Bataljons-Hästläkare............................. |
900 |
- |
-.....- — |
120 — |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
|
1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen- |
i |
|||||||||||
öfningarne......................................... |
400 |
— |
--— |
24 — |
____ |
— |
— |
— |
_ |
424 |
— |
|
Transport |
11,700 |
_ |
1,600 |
924 |- |
2,000 |
— |
1,825 |
_ |
-— |
18,049 |
- |
Anm. a) -Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) ^ Dag aflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr. om dagen, Regements-Qvarter
mästare
3 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare
40 öre, Ryttmästare 3Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första
klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trum petare 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre.
c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 3 tjenstehästar, Regements-Qvartermästare 2 dito, Ryttmästare af
första klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito och Under-Löjtnant 2 dito.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Fanjunkare, Sergeanter och SqvadronsTrumpetare.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StatsverJcet 1875
Cf.
lands Hästjägare-Corps.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Lönetillägg hästar. |
Fourage-rings- ''f |
Beklädnad ersättning |
Summa. |
||||||||
Transport |
11,700 |
— |
1,600 |
— |
924 |
— |
2,000 |
_ |
1,825 |
— |
— |
— |
18,049 |
_ |
Sqvadronsstaten. |
||||||||||||||
1 Ryttmästare af första klassen................... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
730 |
— |
— |
— |
4,910 |
— |
|
Qj Ö Ö |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
4,910 |
— |
1 Löjtnant d:o ................... |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,970 |
— |
o -ö o rT3 |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,970 |
— |
1. Under-Löjtnant ..................................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
- |
— |
— |
2,370 |
— |
1 d:o ....................................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
2,370 |
-- |
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||
garne...... |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
:- |
— |
150 |
— |
1,230 |
— |
1 d:0 d:0 d:o ...... Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
1,230 |
_ |
|
1 Sergeant af första klassen, jemte portion under |
||||||||||||||
vapenöfningarne...... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
704 |
— |
5 d:o d:o d:o ...... Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen. |
1,800 |
1,000 |
120 |
~ |
““ |
“ |
600 |
“ |
3,520 |
|||||
1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||
garne...... |
500 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
524 |
— |
1 d:0 d:0 d:o ...... |
500 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
524 |
- |
1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o d:o ...... |
240 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
384 |
|
3 d:o d:o d:o ...... 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och |
720 |
— |
— |
72 |
" |
360 |
1,152 |
|||||||
portion under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
|
5 d:o d:o d:o ..... |
600 |
— |
— |
— |
75 |
— |
— |
— |
— |
— |
675 |
— |
||
1 vice Korpral, d:o d:o ...... |
60 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
|
o •a o rÖ o rd o |
300 |
— |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
330 |
— |
Summa |
27,540 |
I— |
4,680 |
— |
2,298 |
— |
6,800 |
— |
6,205 |
— |
1,500 |
— |
49,05:; |
— |
Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Lif -
Staben.
1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef...............
1 Major.................................................
1 Regements-Qvartermästare.......................
1 Förste Regements-Adjutant.......................
1 Regements-Auditör ...............................
1 Regements-Pastor.................................
1 Regements-Läkare .................................
1 Regements-Intendent .............................
1 B atal jons-Adjutant, jemte portion under vapen
öfningarne.....
1 Regements-Väbel dito .....
1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och
portion under vapenöfningarne
1 dito dito dito
1 Regements-Trumslagare, jemte portion under
vapenöfningarne ..
Transport!
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
||||||||
5,000 |
1,200 |
240 |
800 |
730 |
7,970 |
_ |
|||||||||
3,500 |
—• |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
1,800 |
— |
100 |
— |
180 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
—- |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,285 |
— |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
2,800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
|
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
360 |
200 |
_ |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
|
360 |
- |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
200 |
_ |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
200 |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
||
360 |
____ |
_ |
60 |
_ |
— |
— |
— |
— |
150 |
-- |
— |
570 |
— |
||
19,280 |
- |
3,100 |
- |
1,476 |
— |
2,000 |
— |
1,825 |
— |
390 |
- |
400 |
— |
28,471 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaföning under vapenöfningarne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare
3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr.,
Bataljons-Adjutant 40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten
af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr.,
Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral
25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.
c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och
förste Adjutant 1 dito.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och b ehlädnadsersättning av utbetalas manadtligen till Bataljons-Adjutant, Regements-Väbel,
Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Cg.
Regementets Grenadier-Corps.
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
Dagaflöning
i 60
dagar.
Löne
tillägg
för
tjenstehastar.
Fourage rings ersätt ning -
Beklädnad
in natura
eller
ersättning
i kontant.
Arfvode.
Summa.
Transport |
19,280 |
_ |
3,100 |
1,476 |
2,000 |
1,825 |
390 |
400 |
28,471 |
|||||||
Kompanistaten. |
||||||||||||||||
1 Kapten af forsta klassen ........................ |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
3,380 |
|||
3 dito dito ........................ |
8,400 |
— |
1,200 |
— |
540 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
10.140 |
_ |
1 dito af andra klassen ........................ |
1,800 |
— |
200 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,180 |
||
1 dito dito ........................ |
1,800 |
— |
200 |
- |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2,180 |
||
1 Löjtnant af första klassen........................ |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,440 |
||||
3 dito dito ...................... |
3,600 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,320 |
|||
1 dito af andra klassen........................ |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,140 |
_ |
|
3 dito dito ....................... |
2,700 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
3,420 |
_ |
|
1 Under-Löjtnant..................................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
-- |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
840 |
||
3 dito ....................................... |
1,800 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2,520 |
_ |
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
_ |
_ |
1,230 |
_ |
3 dito dito |
2,160 |
— |
900 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
_ |
3,690 |
|||
1 Sergeant af första klassen dito |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
704 |
||||
3 dito dito dito |
1,080 |
— |
600 |
— |
72 |
— |
-— |
— |
— |
— |
360 |
— |
— |
— |
2,112 |
— |
1 dito af andra klassen dito |
240 |
— |
120 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
_ |
504 |
_ |
|
7 dito dito dito |
1,680 |
— |
840 |
— |
168 |
— |
— |
— |
840 |
_ |
— |
_ |
3,528 |
_ |
||
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion |
||||||||||||||||
under vapenöfningarne |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
135 |
|||
23 dito dito dito |
2,760 |
— |
— |
— |
345 |
— |
-- |
— |
— |
-1- |
— |
_ |
_ |
3,105 |
_ |
|
1 vice Korpral dito dito |
60 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
__ |
66 |
||
23 dito dito dito |
1,380 |
— |
— |
— |
138 |
— |
•- |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1,518 |
_ |
Till musikens underhåll................ Kr. 1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1,000 |
_ |
|||
Summa 1,000 |
55,440 |
J |
9,500 |
5,026 |
-1 |
2,000 |
-| |
1,825 |
— |
2,430 |
— | |
400 |
-| 77,623 |- |
Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
3
Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Första
Staben. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
||||||||
1 Öfverste............................................... |
6,000 |
1,500 |
— |
300 |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
— |
— |
9,330 |
— |
||
1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............ |
4,000 |
600 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
5,605 |
— |
||
1 Major................................................... |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
1 d:o ................................................... |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
1 Regements-Qvartermästare......................... |
1,800 |
400 |
— |
180 |
_ |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
||
1 Förste Regements-Adjutant....................... |
1,200 |
200 |
— |
120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,285 |
— |
|
1 Andre d:o ....................... 1 Regements-Auditör................................ |
900 900 |
— |
200 400 |
— |
120 120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
_ |
— |
— |
__ |
1,985 1,420 |
— |
1 Regements-Pastor.................................... |
800 |
180 |
980 |
|||||||||||||
1 Regements-Läkare............................... |
2,800 |
— |
-- |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
1 Förste Bataljons-Läkare........................... |
1,800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1 Andre d:o ........................... 1 Regements-Intendent ............................... |
900 1,800 |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 1,800 |
— |
1 Mönster-Skrifvare................................... |
800 600 |
800 600 |
||||||||||||||
1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen- |
||||||||||||||||
öfningarne...... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
1 d:o d:0 d:0 ...... 1 Regements-Väbel, d:o d:o ..... |
360 360 |
— |
200 200 |
— |
24 24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 120 |
— |
200 200 |
— |
904 904 |
|
1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och |
||||||||||||||||
portion under vapenöfningarne... |
200 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
1 d:0 d:o d:o 1 Regements-Trumslagare, jemte portion under |
200 360 |
24 60 |
150 |
224 570 |
||||||||||||
Transport |
33,140 |
— |
4,900 |
— |
2,460 |
— |
3,200 |
_ |
2,920 |
— |
510 |
600 |
— |
47,730 |
- |
Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.
b) Dagajiöning under vapenöfning ar ne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regementspastor
3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant
40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen
3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant
2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice
Korpral med 10 Öre.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Ch.
Lif-Grenadier-Regementet.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
|||||||||
Transport Kompanistaten. |
33,140 |
4,900 |
— |
2,460 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
510 |
— |
600 |
— |
47,730 |
— |
|
1 Kapten af första klassen ......................... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
_ |
— |
3,380 |
— |
7 d:o d:o .......................... |
19,600 |
— |
2,800 |
— |
1,260 |
— |
—— |
— |
— |
— |
— |
— |
—— |
— |
23,660 |
— |
1 d:o af andra klassen.......................... |
1,800 |
- |
200 |
— |
180 |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
2,180 |
— |
5.400 8.400 |
600 120 840 |
540 120 840 |
6,540 1,440 10,080 |
|||||||||||||
1 Löjtnant af första klassen........................ 7 d:o d:o ........................ |
||||||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||||
1 d:o af andra klassen........................ |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,140 |
— |
7 d:o d:o ........................ |
6,300 |
— |
840 |
— |
840 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,980 |
— |
1 Under-Löjtnant ..................................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
7 d:0 ....................................... |
4,200 |
— |
840 |
— |
840 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,880 |
— |
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,230 |
— |
7 d:o d:o d:o I Sergeant af första klassen, d:o II d:o d:o d.o |
5,040 360 3,960 |
— |
2,100 200 2,200 |
— |
420 24 264 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,050 120 1,320 |
— |
— |
— |
8,610 704 7,744 |
— |
— |
- |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||||
240 3,600 |
120 1,800 |
24 360 |
120 1,800 |
504 7,560 |
||||||||||||
15 d:o d:o d:o |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|||||
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och'' por- |
||||||||||||||||
tion under vapenöfningarne |
120 |
- |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
5,640 60 |
705 6 |
6,345 66 |
||||||||||||||
1 vice Korpral, d:o d:o |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
2,820 |
282 |
3,102 2,000 |
||||||||||||||
Till musikens underhåll ............... Kr. 2,000 |
||||||||||||||||
Summa 2,000 |
106,900 |
— |
18,500- |
9,660 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
5,070 |
— |
600- |
148,850 |
_ |
o) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1,
förste Adjutant 1 och andre Adjutant för 1 tjenstehäst.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och belslädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar,
Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Gäller äfven för Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Dal, Helsinge, Elfsborgs,
Westgöta-Dals, Westmanlands och Kalmar Regementen.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Andra
Staben. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning dagar. |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
|||||||
j |
|||||||||||||||
1 Öfverste............................................... |
6,000 — |
1,500 |
— |
300 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
— |
9,330 |
— |
|
1 Öfverste-Löjtnant och Förste Major .......... |
4,000 — |
600 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,605 |
— |
1 Major................................................. |
3,500 — |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
1 d:o .................................................. |
3,500 — |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
■— |
— |
5,005 |
— |
1 Regements-Qvartermästare....................... |
1,800- |
400 |
— |
180 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
1 Förste Regements-Adjutant . .. ............... |
1,200 — |
200 |
— |
120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,285 |
— |
1 Andre d:o .................... |
900 — |
200 |
— |
120 |
— |
400 |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,985 |
— |
|
1 Regements-Auditör................................. |
900 — |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
800 |
lfto |
^80 |
|||||||||||||
1 Regements-Läkare................................. |
2,80?— |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
1 Förste Bataljons-Läkare........................... |
1,800 — |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
..... |
— |
— |
1,980 |
— |
1 Andre d:o .......................... |
900 — |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1 Regements-Intendent. ............................. |
1,800 — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1 Mönster-Skrifvare................................... |
800- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
— |
— |
800 |
— |
600 — |
600 |
||||||||||||||
1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen- |
|||||||||||||||
öfningarne ... |
360!— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
1 d:o d:o d:o |
360 — |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
1 Regements-Väbel, d:o d:o |
360- |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
|
1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och |
|||||||||||||||
portion under vapenöfningarne... |
200 — |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
|
1 d:o d:o d:o |
200 - |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
1 Regements-Trumslagare, jemte portion under |
|||||||||||||||
vapenöfningarne.................................. |
360|— |
-- |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
570 |
— |
|
Transport |
33,140 - |
4,900 |
— |
2,460 |
_ |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
510 |
— |
600 |
47,730 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagordning under vapenöfning arne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr.,
Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., RegementsPastor
3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant
40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärskandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen
3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant
2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice
Korpral med 10 öre.
Bil. 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. jProp. N:o 1, om Statsverket 1875.
C i.
Lif-Grenadier-Regementet.
Lön. |
Tjenst-görings-p en ni n gar. |
Dag- aflöning i 60 |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
|||||||||||
Kompanistaten |
Transport |
33,140 |
— |
4,900 |
- 2,460 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
510 |
— |
600 |
— |
47,730 |
— |
||
1 |
Kapten af första klassen....... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
_ |
_ |
_ |
3,380 |
_ |
||||||
7 |
o ''Ö o Hd |
19,600 |
— |
2,800 |
— |
1,260 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
23,660 |
— |
|
1 |
d:o af andra klassen....... |
1,800 |
— |
200 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2,180 |
— |
|
3 |
o o -d |
5,400 |
600 |
- |
540 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
6,540 |
_ |
||
1 |
Löjtnant af första klassen..... |
1,200 |
- |
120 |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
_ |
1,440 |
_ |
||
7 |
o »d o Hd |
8,400 |
840 |
— |
840 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
___ |
_ |
10,080 |
_ |
||
i |
d:o af andra klassen...... |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1,140 |
— |
|
3 |
d:o d;o ...... |
2,700 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3,420 |
_ |
|
1 |
Under-Löjtnant................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
840 |
— |
|
7 |
d:o ................... |
4,200 |
— |
840 |
— |
840 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
5,880 |
— |
|
1 |
Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin- |
|||||||||||||||||
gar ne... |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
-—- |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
_ |
1,230 |
— |
||
7 |
o o |
d:o |
5,040 |
— |
2,100 |
— |
420 |
— |
-— |
— |
— |
— |
1,050 |
— |
— |
_ |
8,610 |
— |
1 |
Sergeant af första klassen, |
d:o |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
_ |
704 |
— |
7 |
o o |
d:o |
2,520 |
— |
1,400 |
— |
168 |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
— |
_ |
4,928 |
— |
i |
d:o af andra klassen, |
d:o |
240 |
— |
120 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
_ |
504 |
— |
15 |
d:o d:o |
d:o |
3,600 |
1,800 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
_ |
7,560 |
_ |
|
J |
Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
|||||||||||||||||
tion under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
135 |
_ |
||
47 |
o Hd o Hd |
d:o |
5,640 |
— |
— |
— |
705 |
- |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
_ |
6,345 |
— |
1 |
vice Korpral, d:o |
d:o |
60 |
— |
-- |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
47 |
o Hd o U |
d:o |
2,820 |
— |
— |
— |
282 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,102 |
_ |
|
Till musikens underhåll........... |
.... Ivr. 2,000 |
— |
— |
— |
— |
— - |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2,000 |
— |
|
Summa 2,000 |
101,860 |
- |
17,220 |
_ |
9,084 |
— |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
4,590 |
— |
600 |
— |
141,474 |
— |
c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1,
Förste Adjutant 1 och Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.
d) F our agering sersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Er. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tgenstgövingspenningur och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar,
Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Galler äfven för Westgöta, Bohus läns, Nerikes och Wermlands Regementen.
Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Små -
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Foura- gerings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
|||||||||
Staben. |
||||||||||||||||
1 Ofverste-Löjtnant och Corpschef............... |
5,000 |
— |
1,200 |
— |
240 |
800 |
730 |
— |
— |
— |
7,970 |
— |
||||
1 Major.................................................. |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
365 |
— |
_ |
— |
— |
_ |
5,005 |
— |
|
1 Regements-Qvartermästare ....................... |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
400 |
— |
365 |
— |
_ |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
|
1 Förste Regements-Adjutant........................ |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
_ |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
2,285 |
— |
|
1 Regements-Auditör ................................. |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
||
1 Regements-Pastor................................... |
800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
||
1 Regements-Läkare . .............................. |
2,800 |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
■— |
- |
— |
3,040 |
— |
||
1 Mönsterskrifvare .................................... |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
800 |
— |
|||||
1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen- |
||||||||||||||||
öfningarne...... |
360 |
— |
200 |
24 |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
|||
1 Begements-Yäbel, dito 1 Gevärshandtyerkare, jemte 2 nummerlöner och |
360 |
— |
200 |
24 |
— |
— |
« |
120 |
200 |
— |
904 |
— |
||||
portion under vapenöfningarne |
200 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
|
1 dito dito dito |
200 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
1 Regements-Trumslagare, jemte portion under |
||||||||||||||||
vapenöfningarne...... |
360 |
— |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
570 |
— |
||
Transport |
18,280 |
— |
3,100 |
— |
1,476 |
— |
2,000 |
— |
1,825 |
240 |
— |
550 |
— |
27,471 |
— |
Anm. a) Vapenöfning arne beräknas till 60 dagar.
b) Dag aflöning en under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare
3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr.,
Bataljons-Adjutant 40 öre, Regementsväbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr, Kapten
af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr. Löjtnant af första klassen, 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2
Kr., Underlöjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant ''Ef första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral
25 öre och vice Korpral 10 öre.
c) Lönetillägg å Ofverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och
förste Adjutant 1 dito.
d) F our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar . och b eklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regementsväblar,
Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875,
Cj.
lands Glrenadier-Bataljon.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Foura- gerings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
|||||||||
Transport |
18,280 |
— |
3,100 |
_ |
1,476 |
_ |
2,000 |
_ |
1,825 |
240 |
_ |
550 |
_ |
27,471 |
||
Kompanistaten |
||||||||||||||||
1 Kapten af första klassen.......................... |
2,800 |
400 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,380 |
— |
|
3 dito dito ........................... |
8,400 |
— |
1,200 |
— |
540 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
''- |
— |
10,140 |
— |
1 dito af andra klassen........................... |
1,800 |
— |
200 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
— |
2,180 |
— |
1 dito dito ........................... |
1,800 |
— |
200 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,180 |
— |
1 Löjtnant af första klassen ........................ |
1,200 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,440 |
— |
3 dito dito ....................... |
3,600 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,320 |
— |
|
1 dito af andra klassen ........................ |
1)00 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,140 |
— |
||
3 dito dito ........................ |
2,700 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,420 |
— |
1 Underlöjtnant ....................................... |
600 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
|
3 dito ....................................... |
1,800 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,520 |
— |
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
- |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,230 |
— |
3 dito dito |
2,160 |
— |
000 |
— |
180 |
— |
— |
- |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
3,690 |
— |
1 Sergeant af första klassen dito |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
__ |
120 |
— |
— |
— |
704 |
— |
1 3 dito dito dito |
1,080 |
— |
600 |
— |
72 |
— |
— |
— |
— |
— |
360 |
— |
— |
— |
2,112 |
— |
1 dito af andra klassen dito |
240 |
— |
120 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
504 |
— |
7 dito dito dito |
1,680 |
— |
840 |
— |
168 |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
— |
— |
3,528 |
— |
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion |
||||||||||||||||
under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
|
23 dito dito dito |
2,760 |
— |
345 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,105 |
— |
||
1 vice Korpral dito dito |
60 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
23 dito dito dito |
1,380 |
— |
— |
— |
138 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,518 |
— |
|
Till musikens underhåll ............... Kr. 1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
1,000 |
— |
Summa 1,000 |
54,440 |
9,500 |
— |
5,028 |
- |
2,000 |
— |
1.825 |
- |
2,430 - |
400 |
— |
76,623 |
— |
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Norr -
Staben. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. |
||||||||
1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef.............. |
5,000 |
— |
1,200 |
— |
240 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
-1 |
— |
_ |
7,970 |
— |
1 Major.................................................. |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
1 Regements-Qvartermästare ....................... |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
1 Förste Regements-Adjutant.................... |
1,200 |
— |
200 |
— |
120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
2,285 |
— |
|
1 Regements-Auditör................................. |
900 |
— |
400 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,420 |
— |
50 |
||||||||||||||||
1 Regements-Läkare.................................. |
2,800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3,040 |
— |
||
1 Regements-Intendent............................... |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
|
1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen- |
||||||||||||||||
öfningarne......................................... |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och |
||||||||||||||||
portion under vapenöfningarne... |
200 |
— |
— |
— |
24 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 |
— |
1 d:o d:o d:o |
200 |
— |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
224 |
— |
1 Hornblåsare, jemte portion under vapenöfnin- |
||||||||||||||||
garne............................................... |
360 |
— |
— |
60 |
— |
—— |
— |
— |
— |
150 |
—• |
— |
— |
570 |
— |
|
Transport |
18,170 |
_ |
2,900 |
— |
1,272 — |
2,000 |
1,825 |
270 |
— |
200 |
26,637 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaflöningen under vapenöfningarne utgår till: Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., RegementsQvartermästare
3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Kegements-Läkare 4 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Gevärshandtverkare
40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af
första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen
40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.
c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och
förste Adjutant 1 dito.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare
och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Gäller äfven för Westerbottens Fältjägare-Corps.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
C k.
bottens Fältjägare-Corps.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning dagar. |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad |
Arfvode. |
Summa. |
||||||||||
Kompanistaten |
Transport |
18,170 |
_ |
2,900 |
— |
1,272 |
2,000 |
1,825 |
270 |
— |
200 |
— |
26,637 |
||||
; 1 Kapten af första klassen...... |
2,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,380 |
— |
|
8,400 |
_ |
1,200 |
540 180 |
10,140 2,180 |
|||||||||||||
1 d:o af andra klassen....... |
1,800 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||||
1,800 1,200 |
200 120 |
180 120 |
2,180 1,440 |
||||||||||||||
j 1 Löjtnant af första klassen...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-. |
|||||
3,600 900 |
360 120 |
360 120 |
4,320 1,140 |
||||||||||||||
( 1 d:o af andra klassen...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-. |
|||||
2,700 600 |
360 120 |
360 120 |
3,420 840 |
||||||||||||||
! 1 Under-Löjtnant.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||||
'' 3 d:o |
1,800 |
360 |
360 |
2,520 |
|||||||||||||
; 1 Fanjunkare, jemte portion under yapenöfnin- |
|||||||||||||||||
garne... |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,230 |
— |
|
3 d:o d:o |
d:o |
2,160 |
— |
900 |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
3,690 |
— |
i 1 Sergeant af första klassen, |
d:o |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
-- |
704 |
||
j 3 d:o d:o |
d;o |
1,080 |
— |
600 |
— |
72 |
— |
— |
— |
— |
— |
360 |
— |
— |
— |
2,112 |
— |
1 d:o af andra klassen, |
d:o |
240 |
— |
120 |
— |
24 |
— |
— |
—- |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
504 |
— |
7 d:o d:o |
d:o |
1,680 |
_ |
840 |
— |
168 |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
— |
— |
3,528 |
_ |
i 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
|||||||||||||||||
tion under vapenöfningame... |
120 |
_ |
_ |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
i-j-- |
— |
135 |
— |
||||
j 23 d:o d:o |
d:o |
2,760 |
— |
— |
— |
345 |
—■ |
— |
_ |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
3,105 |
— |
1 1 vice Korpral, d:o |
d:o |
60 |
— |
— |
— |
6 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
|
23 d:o d:o |
d:o |
1,380 |
— |
— |
— |
138 |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
1,518 |
— |
|
Kr. 1 000 |
1,000 |
||||||||||||||||
Summa 1.000 |
54.330 |
— |
9,300 |
— |
4,824 |
— |
2,000 |
1,825 |
2,310 |
— |
200 |
— |
75,789 |
—- |
Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d.
4
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Jemt -
Lön. |
Tjenst- görings- |
Dag- aflöning |
Löne- tillägg för |
Fourage- rings- |
Beklädnad |
Arfvode. |
Summa |
|||||||||
penningar. |
i 60 |
tjenste- |
ersätt- |
ersättning |
||||||||||||
Staben. |
dagar. |
hästar. |
ning |
i kontant. |
||||||||||||
1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef............. |
5,000 |
— |
1,200 |
— |
240 |
— |
800 |
— |
730 |
— |
— |
— |
— |
— |
7,970 |
— |
1 Major................................................. |
3,500 |
— |
500 |
— |
240 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,005 |
— |
j 1 Regements-Qvartermästare........................ |
1,800 |
— |
400 |
— |
180 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,145 |
— |
! 1 Förste Regements-Adjutant...................... 1 Regements-Auditör................................. |
1,200 900 |
— |
200 400 |
— |
120 120 |
— |
400 |
— |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,285 1,420 |
— |
1 i 1 Regements-Pastor................................... |
800 |
— |
— |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
| 1 Regements-Läkare.................................. |
2,800 |
— |
— |
— |
240 |
— |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
} 1 Regements-Intendent............................... | 1 Förste Bataljons-Adjutant, jemte portion under |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
|||||
; vapenöfningarne................................. |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
200 |
— |
904 |
— |
1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och |
||||||||||||||||
portion under vapenöfningarne... 1 1 d:o d:o d:o |
200 200 |
— |
— |
— |
24 24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
224 224 |
— |
|
150 |
||||||||||||||||
) 1 Hornblåsare, jemte portion under vapenöfnin-garne ............................................... |
360 |
60 |
570 |
|||||||||||||
Transport |
18,920 |
- |
2,900 |
— |
1,452 |
— |
2,000 |
— |
1,825- |
270 — |
200 |
— |
27,567 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagajlöningen under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., RegementsQvartermästare
3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., BataljonsAdjutant
40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen
3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant
af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral med 10 öre om dagen.
c) Lönetillägg åt Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och
Förste Adjutant för 1 dito.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadser sättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare
och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Cl.
lands Fältjägare-Corps.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag-aflöning |
Löne- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa, i |
|||||||||||
Kompanistalen |
Transport |
18,920 |
— |
2,900 |
— |
1,452 |
— |
2,000 |
— |
1,825 |
— |
270 |
— |
200 |
— |
27,567 |
— |
|
Kapten af första klassen....... |
2,800 |
400 |
180 |
3,380 |
||||||||||||||
_ |
||||||||||||||||||
d:o d:o ....... d:o af andra klassen....... |
8,400 1,800 |
1,200 200 |
540 180 |
10,140 2,180 |
||||||||||||||
1 |
.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
|||||
1 1 |
d:o d:o ....... Löjtnant af första klassen...... |
1,800 1,200 |
— |
200 120 |
— |
180 120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,180 1,440 |
— |
|
3 |
d:o d:o ...... |
3,600 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,320 |
— |
|
1 |
d:o af andra klassen...... |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,140 |
— |
|
3 |
d:o d:o ...... Under-Löjtnant................... |
2,700 600 |
360 120 |
360 120 |
3,420 840 |
|||||||||||||
i |
................. |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
— |
|||||
3 |
d:o ................... |
1,800 |
— |
360 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
2,520 |
— |
|
1 |
Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin- |
|||||||||||||||||
gar ne... |
720 |
— |
300 |
—• |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,230 |
— |
||
3 |
d:o d:o |
d:o |
2,160 |
— |
900 |
— |
180 |
— |
— |
— |
—- |
— |
450 |
— |
— |
— |
3,690 |
— |
1 |
Sergeant af första klassen, |
d:o |
360 |
- |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
704 |
— |
3 |
d*o d:o |
d:o |
1,080 |
— |
600 |
— |
72 |
— |
— |
— |
— |
— |
360 |
— |
— |
— |
2,112 |
— |
J |
d:o af andra klassen, |
d:o |
240 1,680 |
120 840 |
24 168 |
120 840 |
504 3,528 |
|||||||||||
7 |
||||||||||||||||||
i |
Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
|||||||||||||||||
tion under vapenöfningarne... |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
||
3,720 60 1,860 |
465 0 |
4,185 66 2,046 1,000 |
||||||||||||||||
1 |
vice Korpral, d:o |
d:o |
||||||||||||||||
.31 |
186 |
|||||||||||||||||
.... Kr. 1,000 |
||||||||||||||||||
i |
||||||||||||||||||
Summa 1,000 |
56,520 |
— |
9,300 |
— |
5,1721 |
_ |
2,000 |
— |
1,825 |
2,310 |
200 — |
78,327 |
— j |
Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit.
Förslag till Stat för Norra
Staben.
1 Öfverste...............................................
1 Öfverste-Löjtnant och Förste Major ...........
1 Major..................................................
1 d.o ..................................................
1 Regements-Qvartermästare .......................
1 Förste Regeraents-Adjutant.......................
1 Andre d:o ......................
1 Regements-Auditör.............. ...............
1 Regements-Pastor................................
1 Regements-Läkare...................................
1 Förste Regements-Adjutant.......................
1 Andre d:o .......................
1 Regements-Intendent...............................
j 1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen
öfningarne
...
J 1 d:o d:o d:o
Il Regements-Väbel, d:o d:o
[ 1 Ge värst and tv erkar e, jemte 2 nummerlöner och
portion under vapenöfningarne ..
Il d:o d:o d:o ...I
| 1 Regements-Trumslagare, jemte portion under
vapenöfningarne ................................I
Transport
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Dag- aflöning i 60 dagar. |
Lone- tillägg för tjenste- hästar. |
Fourage- rings- ersätt- ning. |
Beklädnad ersättning |
Arfvode. |
Summa. ; |
|||||
6,000 — |
1,500 |
300 — |
800 |
730 |
9,330 |
|||||||
4,000 — |
600 |
— |
240 — |
400 |
— |
365 |
— |
— ._ |
5,605 |
— |
||
3,500 — |
500 |
— |
2401- |
400 |
— |
365 |
— |
--j— |
—L. |
5,005 |
— 1 |
|
3,500;- |
500 |
— |
240 — |
400 |
— |
365 |
— |
— _ |
-L_ |
5,005 |
—j |
|
l,800j— |
400 |
— |
180- |
400 |
— |
365 |
— |
— — |
-— — |
3,145 |
— |
|
1,200 — |
200 |
— |
120 — |
400 |
— |
365 |
--_ |
—_ |
2,285 |
— |
||
900 |
200 |
120 — |
400 |
— |
365 |
— - — |
—_ |
1,985 |
—| |
|||
900 |
400 |
190* |
i |
1 190 |
||||||||
800 |
— |
180 — |
— |
_ |
— |
j |
980 |
__ |
||||
2,800 |
— |
— |
— |
240 — |
— |
— |
— |
_ |
- _ |
—_ |
3,040 |
— |
1,800 |
— |
•— |
— |
180- |
— |
— |
-- |
----L_ |
—— |
1,980 |
—! |
|
900 |
120 |
10^o |
||||||||||
1,800 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
_... |
—_ |
1,800 |
|||
360 |
— |
200 |
24 — |
-- |
_ |
— |
_ |
120 |— |
200 — |
904 |
-j |
|
360 |
— |
200 |
_ |
24 — |
— |
— |
— |
— |
120 |
200 — |
904 |
— |
360 |
200 |
— |
24;— |
— |
— |
— |
— |
120 — |
200 — |
904 |
— |
|
200 |
— |
— |
— |
24- |
— |
— |
- - |
-i- |
224 |
-1 |
||
200 |
— |
— |
24;- |
— |
— |
-------- — |
---------_ |
224 |
— |
|||
360 |
_ |
___ |
_ |
60 — |
__ |
_ |
150 I- |
_________j_ |
C* O |
-1 |
||
31,740 |
— I |
4,900 |
_ |
2,460 — |
3,200 |
— |
2,920 |
— |
510 ;- |
| 600''— |
46,330 |
— |
Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.
b) Dagaflöniny under vapenöfningarne utgår till: Öfverste med 5 Kr., Öfverste-Löjtnant och Förste Major med i Kr., Major.
4 Kr., Regemements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor
3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant med
40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr.,
Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr.,
Fanjunkare 1 Kr,, Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeapt af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral.
10 öre om dagen.
Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875,.
ra.
kånska Infanteri-Regementet.
Lön.
i Tjenst:
göringspenningar.
Dagaflöning
i 60
dagar.
Löne
tillägg
för
tjenste
hästar.
Beklädnad !
in natura
eller Arfvode. :
ersätt- I ersättning ''
ning. | i kontant. I
i Fourage''
| rings
-
Summa.
Transport |
31,740 |
O O |
- |
3,460, |
3,200 |
2,920 |
— |
510 |
__ |
600 |
— |
46,330 |
— |
|||
Kompanistaten. |
||||||||||||||||
1 Kapten af första klassen......................... |
2,800 |
— |
400; |
— |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,380 |
— |
|
7 d:o d‘o .......................... |
19,600 |
2,800, |
— |
1,260 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
23,660 |
—; |
|
d:o af andra klassen.. ................. |
1,800 |
200 |
180 |
— |
— |
- |
- |
— |
— |
— |
— |
2,180 |
||||
3 d:o d:o .......................... |
5,401 |
— |
600 |
540 |
— |
— |
— |
_ |
—^ |
- |
— |
— |
6,540 |
— |
||
1 Löjtnant af första klassen....................... |
1,200 |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—- |
— |
1,440 |
— |
||
7 d:o d:o ....................... |
8,400 |
840 |
— |
ce o |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,080 |
— |
||
1 d:o af andra klassen....................... |
900 |
— |
120 |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,140 |
— |
|
2 700 |
3fi0 |
360 |
3,420 |
|||||||||||||
600 |
120 |
120 |
840 |
|||||||||||||
4 ?00 |
840 |
840 |
5 880 |
|||||||||||||
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne |
720 |
— |
300 |
— |
60 |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,230 |
— |
|
7 d:0 d:o d:0 |
5,040 |
— |
2,100 |
— |
420 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,050 |
— |
— |
— |
8,610 |
— |
1 Sergeant af första klassen, d:o |
360 |
— |
200 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
704 |
— |
|
7 d:0 d:o d:o |
2,220 |
— |
1,400 |
— |
168 |
— |
__ |
— |
— |
840 |
— |
— |
— |
4,928 |
— |
|
1 d:o af andra klassen, d:o |
240 |
— |
120 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
504 |
—■ |
15 d:o d:o d:o |
3,600 |
— |
1,800 |
— |
360 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
7,560 |
— |
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por- |
||||||||||||||||
tion under vapenöfningarne |
120 |
— |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
—\- |
_ |
— |
— |
— |
135 |
— |
|
o o di o di |
5,640 |
— |
— |
— |
705 |
- |
— |
— |
— |
— |
'' |
— |
— |
— |
6,345 |
— |
1 vice Korpral, d:o d:o |
60 |
■ — |
— |
6 |
_ |
i-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
66 |
— |
|
47 d:o d:o d:o |
2,82C |
— |
— |
282 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
3,102 |
— |
|
Till musikens underhåll................ Kr. 2,00C |
; - |
— |
- — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
||
Summa 2,000 100,160 |
— |
17,220 |
— |
9,084 |
— |
O o CN* |
— |
2,920 |
— |
4,590 |
— |
600 |
— |
140,074 |
— |
c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, åt Öfverste-Löjtnant och Förste Major för 1, åt Major för 1, åt RegementsQvartermästare
för 1, åt Förste Adjutant för 1 och åt Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.
d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.
e) Löner, tjenstgöringsersättningar och belclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblfvr
Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.
f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.
G-äller äfven för Södra|Skånska Infanteri-Regementet.
Lit. C. n.
Sammandrag, utvisande den aflöning, som, enligt upprättade förslagsstater, bör tillkomma hvarje Regemente och Corps af Indelta Arméen.
Staben. |
IC a v |
a 1 1 |
e |
r i e |
t. |
X n f |
a n t e |
r i e |
t. |
Summa summarum. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lif-Rege mentets Dragon- Corps. |
Lif-Rege mentets Husar- Corps. |
Smålands Husar- Regemente. |
Skånska Husar- Regementet. |
Skånska .Dragon- Regementet. |
Jemtlands j |
Summa. |
Lif-Rege |
*- |
Första Lif-Grenadier-Regem entet. |
Andra Lif-Grcnadicr-Regementet. |
Westgöta Regemente. |
Smålands |
Uplands Regemente. |
Skaraborgs Regemente. |
Söder- manlands Regemente. |
Kronobergs Regemente. |
Jönköpings Regemente. |
Dal- Regementet. |
ITelsinge Regemente. |
Elfsborgs Regemente. |
Westgöta-dals Rege-mente. |
Bohusläns Regemente. |
IVest- manlands Regemente. |
Norrbottens Fältjägare- Corps. |
W ester-bottens |
C alm ar |
Nerikes Regemente. |
Wer mlands |
Jemtlands Fältjägare- Corps. |
Norra Skånska Infanteri- Regementet. |
Södra Skånska Infanteri- Regementet. |
Summa. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
i Öfverste........................................................... |
10,095 |
_ |
10,095 |
___ |
10,095 |
_ |
10,095 |
_ |
10,095 |
__ |
___ |
— |
50,475 |
— |
_ |
_ |
9,330 |
____ |
9,330 |
-— |
9,330 |
_ |
— |
9,330 |
9,330 |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
— |
— |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
— |
— |
9,330 |
— |
9,330 |
— |
177,270 |
— |
227,745 |
— |
||||
I Öfverste-Löjtnant och Corpschef ............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,735 |
— |
8,735 |
— |
7,970 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,970 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,970 |
— |
7,970 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,970 |
— |
— |
— |
— |
— |
39,850 |
— |
48,585 |
— |
|
j Öfverste-Löjtnant och förste Major ........................ |
7,135 |
— |
7,135 |
— |
7,135 |
~ |
7,135 |
— |
7,135 |
— |
— |
— |
35,675 |
— |
— |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
— |
— |
5,G()5 |
— |
5,605 |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
— |
— |
5,605 |
— |
5,605 |
— |
106,495 |
— |
142,170 |
— |
|
'' Major.............................................................. |
6,535 |
— |
6,535 |
— |
6,535 |
— |
6,535 |
— |
6,535 |
— |
— |
32,675 |
— |
5,005 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
5,005 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
- |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10.010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
5,005 |
— |
5,005 |
- |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
5,005 |
— |
10,010 |
— |
10,010 |
— |
215,215 |
— |
247,890 |
— |
|
Regementsqvartcrmästare....................................... |
3,910 |
— |
3,910 |
— |
3,910 |
— |
3,910 |
— |
3,910 |
3,910 |
— |
23.460 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
3,145 |
— |
75,480 |
— |
98,940 |
— |
||
! Förste Regements-Adjutant.................................... |
3,050 |
— |
3,050 |
— |
3,050 |
— |
3,050 |
— |
3,050 |
— |
— |
— |
15,250 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
— |
2,285 |
- |
54,840 |
— |
70,090 |
— |
Andre dito .................................... |
2,750 |
— |
2,750 |
— |
2,75o |
_ |
2,750 |
— |
2,750 |
— |
— |
— |
13,750 |
— |
— |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
— |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
— |
— |
1,985 |
— |
1,985 |
— |
37,715 |
— |
51,465 |
— |
Regements-Stallmästare ....................................... |
2,450 |
— |
2,450 |
— |
2,450 |
— |
2,450 |
— |
2,450 |
— |
— |
— |
12,250 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,250 |
— |
Regeinents-Auditör ............................................. |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
— |
— |
7,100 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1.420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1.420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
1,420 |
— |
34,080 |
— |
41,180 |
— |
Regeinents-Pastor................................................ |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
— |
— |
4,900 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
50 |
— |
50 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
980 |
— |
21,660 |
— |
26,560 |
— |
Regements-Läkare............................................... |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,0 40 |
— |
3,040 |
— |
— |
— |
15,200 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
- 3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
~~ |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
3,040 |
— |
72,960 |
— |
88,160 |
— |
Förste Bataljons-Läkare ....................................... |
1,980 |
_ |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
11,880 |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,980 |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
— |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
37,620 |
— |
49,500 |
— |
|
Andre dito ....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
— |
— |
2,040 |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1.020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
— |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
19,380 |
— |
21,420 |
— |
Regements-Intendent ........................................... |
1,800 |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
9,000 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
41,400 |
— |
50,400 |
— |
||
Mönsterskrifvare ................................................ |
1,400 |
— |
800 |
— |
800 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
— |
— |
5,800 |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
800 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
1,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,600 |
— |
30,400 |
~ |
Regements-Hästläkare .......................................... |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
11,880 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11,880 |
-1 |
Batalj ons-Hästläkare............................................ |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
1,020 |
— |
2,040 |
— |
2,040 |
— |
1,020 |
— |
8,160 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,160 |
|
Bataljons-Adjutant ............................................. |
--- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
904 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
904 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
904 |
— |
904 |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
904 |
— |
1,808 |
— |
1,808 |
— |
38,872 |
— |
38,872 |
—| |
||
Regementsväbel.................................................. |
— |
—- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
— |
— |
— |
— |
904 |
— |
904 |
— |
904 |
— |
— |
— |
904 |
— |
904 |
— |
18,984 |
— |
18,984 |
— |
Gevärshandtverkare ............................................. |
848 |
— |
848 |
— |
848 |
— |
848 |
— |
848 |
— |
424 |
— |
4,664 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
448 |
— |
4-18 |
— |
448 |
— |
448 |
- |
10,752 |
— |
15,416 |
— |
Regements-Trumslagare och Hornblåsare.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
- |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
530 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
570 |
— |
13,680 |
— |
13,680 |
— |
Stabs-Trnmpetare................................................ |
2,520 |
— |
2,520 |
— |
2,520 |
— |
5,040 |
— |
5,040 |
— |
— |
— |
17,640 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
~ |
— |
— |
— |
— |
*- |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 _ |
•- |
17,640 |
— |
|
Sqvadrons- och Kompanistaten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
. Ryttmästare och Kapten af första klassen ................ |
24,550 |
— |
24,550 |
— |
24,550 |
— |
49,100 |
— |
49,100 |
— |
9,820 |
— |
181,670 |
— |
13,520 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
13,520 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
13,520 |
— |
13,520 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
13,520 |
— |
27,040 |
— |
27,040 |
— |
581,360 |
— |
763,030 |
— |
dito dito af andra dito ................ |
3,710 |
— |
3,710 |
— |
3,710 |
7,420 |
— |
7,420 |
— |
— |
— |
25,970 |
— |
4,360 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
4,360 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
4,360 |
— |
4,360 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
4,360 |
— |
8,720 |
— |
8,720 |
— |
187,480 |
— |
213,450 |
— |
|
Löjtnant af första klassen.................................... |
14,850 |
- |
14,850 |
— |
14,850 |
29,700 |
— |
29,700 |
— |
5,940 |
— |
109,890 |
— |
5,760 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
5,760 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
5,760 |
— |
5,760 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
11,520 |
— |
5,760 |
— |
11,520 |
11,520 |
— |
247,680 |
— |
357,570 |
— |
||
dito af andra dito .................................... |
5,340 |
5,340 |
— |
5,340 |
— |
10,680 |
— |
10,680 |
— |
— |
— |
37,380 |
— |
4,560 |
— |
9,120 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
9,120 |
— |
4,560 |
— |
9,120 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
— |
9,120 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
— |
4,560 |
4,560 |
— |
! 164.160 |
— |
201,540 |
— |
||
Under-Löjtnant................................................... |
11,850 |
~ |
11,850 |
— |
11,850 |
23,700 |
— |
23,700 |
— |
4,740 |
— |
87,690 |
— |
3,360 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
3,360 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
6,720 |
— |
3,360 |
— |
3,360 |
— |
6,720 |
— |
ti, 720 |
— |
6,720 |
— |
3,360 |
— |
6,720 |
6,720 |
— |
144,480 |
— |
232,170 |
— |
||
Fanjunkare ...................................................... |
6,150 |
6,150 |
— |
6,150 |
12,300 |
— |
12,300 |
— |
2,460 |
— |
45,510 |
— |
4,920 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
4,920 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
4,920 |
— |
4,920 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
4,920 |
— |
9,840 |
— |
9,840 |
— |
211,560 |
— |
257,070 |
—j |
||
Sergeant af första klassen .................................... |
10,560 |
— |
10,560 |
— |
10,560 |
— |
21,120 |
— |
21,120 |
— |
4,224 |
— |
78,144 |
— |
2,816 |
— |
8,448 |
— |
5,632 |
— |
5,632 |
— |
2,816 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
8,448 |
— |
5,632 |
— |
8,448 |
— |
2,816 |
— |
2,816 |
— |
8,448 |
5,632 |
— |
5,632 |
— |
2,816 |
— |
5,632 |
— |
5,632 |
— |
154,880 |
— |
233,024 |
- |
|
dito af andra dito .................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
4,032 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
4,032 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
4,032 |
— |
4,032 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
4,032 |
— |
8,064 |
— |
8,064 |
— |
173,376 |
— |
173,376 |
— |
|
Sqvadrons-Hästläkare .......................................... |
2,620 |
— |
2,620 |
— |
2,620 |
5,240 |
— |
5,240 |
— |
1,048 |
— |
19,388 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19,388 |
||
1 Sqvadrons-Trumpetare.......................................... |
3,840 |
— |
3,840 |
— |
3,840 |
7,680 |
— |
7,680 |
— |
1,536 |
— |
28,416 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
---- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
“- |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28,416 |
— |
|||
1 Korpral............................................................ |
2,025 |
— |
2,025 |
— |
2,025 |
4,050 |
4,050 |
— |
810 |
— |
14,985 |
— |
3,240 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
3,240 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
.">,240 |
— |
3,240 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
— |
4,320 |
— |
6,480 |
— |
6,480 |
140,400 |
— |
155,385 |
— |
|||
1 vice Korpral...................................................... |
990 |
— |
990 |
— |
990 |
- |
1,980 |
— |
1,980 |
— |
396 |
— |
7,326 |
— |
1,584 |
— |
3,168 |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
1,584 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
1,584 |
— |
1,584 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
— |
2,112 |
— |
3,168 |
— |
3,168 |
__ |
68,640 |
75,966 |
— |
||
! Till musikens underhåll ....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
•-- |
— |
1,000 |
— |
2,000 |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
__ |
2,000 |
— |
f ,000 |
— |
1,000 |
— |
2,000 |
2,000 |
— |
2,000 |
1,000 |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
_ |
43,000 |
— |
43,000 |
— |
||||||
Summa |
139,398 |
— |
138,798 |
138,798 |
230,443 |— |
230,443 |
49,023 |
926,903 |
— |
77,623 |
148,850 |
_ |
141,474 |
— |
141,474 |
— |
76,623 |
— |
148,850 |
— |
148,850 |
- |
148,850 |
— |
148,850 |
— |
148,850 |
— |
148,850 |
__ |
148,850 |
— |
148,850 |
— |
148,850 |
— |
141,474 |
— |
148,850 |
— |
75,789 |
— |
75,789 |
- |
148,850 |
—| 141,474 |
— |
141,474 |
78.327 |
- |
140,074 |
— |
140,074 |
|- |
1 3,157,869 |
— |
4,084,772 |
I- |
Bil. 3 a. till Kongl. May.ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. Co.
Plan för amortering af Arméens Ackords-Amorterings-Fond från den
1 Juli 1875 efter en annuitet af 185,000 Kronor.
18j75 |
Arméens Ackords-Amorterings-Fonds skuld., |
1,256,150 50,246 |
||
18J76 |
Annuitetsbelopp ................................... Återstående skuld........................................... |
Summa |
1.306.396 1.121.396 |
— |
44,855 |
— |
|||
18177 |
o Återstående skuld........................................... |
iSlcl |
1,166,251 185,000 981,251 |
— |
39,250 |
— |
|||
18178 |
Återstående skuld........................................... |
S:a |
1,020,501 185,000 835,501 |
— |
33,420 |
— |
|||
18179 |
Återstående skuld............................................ |
S:a |
868.921 683.921 |
—• |
27,356 |
— |
|||
18180 |
o Återstående skuld............................................ |
S:a |
711.277 526.277 |
— |
21,051 |
— |
|||
18j81 |
Återstående skuld......................................... |
S:a |
547.328 362.328 |
— |
14,493 |
i |
|||
S:a |
376,821 185,000 |
I |
||
18182 |
Återstående skuld................. |
191,821 7,672 |
— |
|
S:a |
199,493 185,000 |
. |
||
18183 |
Fondens återstående skuld ........ |
14,493 |
— |
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. D. a. |
||
Förslag till Stat för Lifgardet till |
häst. |
|
Staben. |
||
1 Öfverste och Sekundchef, lön...................................... |
6,000 |
— |
dagafiöning.................................................................. |
1,825 |
— |
lönetillägg för 3 hästar............................................. |
1,200 |
|
fourageersättning......................................................... |
1,095 |
— 10,120: — |
1 Öfverstelöjtnant och Förste Major lön......................... |
4,000 |
— |
dagafiöning................................................................. |
1,460 |
— |
lönetillägg för 3 hästar............................................ |
1,200 |
— |
fourageersättning......................................................... |
1,095 |
7,755: — |
1 Andre Major, lön ......................................................... |
3,500 |
— |
dagafiöning............................................................... |
1,460 |
— |
lönetillägg för 3 hästar............................................ |
1,200 |
— |
fourageers ättn ing......................................................... |
1,095 |
7 255- |
1 Regements-qvartermästare, lön .................................... |
1,800 |
|
dagafiöning.................................................................. |
1,095 |
— |
lönetillägg för 2 hästar............................................. |
800 |
— |
fourageersättning......................................................... |
730 |
4,425: - |
1 Adjutant, lön .................................................................. |
1,200 |
— |
dagafiöning.................................................................. |
730 |
— |
lönetillägg för 2 hästar............................................. |
800 |
— |
fourageersättning......................................................... |
730 |
3,460: — |
1 Regements-stallmästare, lön .......................................... |
1,200 |
— |
dagafiöning.................................................................. |
730 |
— |
lönetillägg för 2 hästar............................................. |
800 |
— |
fourageersättning...................................................... |
730 |
— 3,460: — |
1 Regementspastor, lön ..................................................... |
1,500: - |
|
1 Auditör, lön..................................................................... |
900 |
— |
dagafiöning.................................................................. |
730 |
1 630- - |
1 Regementsläkare, lön...................................................... |
2,800 |
|
dagafiöning................................................................. |
1,460 |
4,260: - |
Transport 43,865:
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, |
om Statsverket |
1875. |
|
Transport |
43,865: - |
||
1 Förste Bataljonsläkare, lön........................................ |
.. 1,800 |
— |
|
dagaflöning............................................................... |
.. 1,095 |
— |
2,895: |
1 Regements-intendent, lön............................................. |
.. 2,800 |
— |
|
dagaflöning................................................................ |
.. 1,095 |
— |
3,895: — |
1 Mönsterskrifvare, lön ................................................. |
450: — |
||
1 dito dito ....................................... |
450: — |
||
1 Regementshästläkare, lön............................................. |
.. 1,800 |
— |
|
dagaflöning............................................................... |
.. 1,095 |
— |
2,895: |
1 Bataljonshästläkare, lön ............................................. |
.. 900 |
— |
|
dagaflöning................................................................ |
730 |
— |
1,630: - |
1 Regementsväbel, månadslön....................................... |
360 |
— |
|
dagaflöning............................................................... |
.. 146 |
— |
|
lönetillägg ............................................................... |
36 |
— |
542: |
beklädnad och portion.
1 Pistolsmed lön................................................................................. 600: —
1 Sadelmakare dito .............................................................................. 700: —
Sqvadronssiaten.
1 Ryttmästare och Sqvadronschef, lön
arfvode ............................................
dagaflöning......................................
lönetillägg för 2 hästar................
fourageersättning.............................
3 Dito dito ......................................
1 Andre Ryttmästare, lön ....................
dagaflöning...................................
lönetillägg för 2 hästar.................
fourageersättning.............................
1 Förste Löjtnant, lön ..........................
dagaflöning.....................................
lönetillägg för 2 hästar.................
fourageersättning.............................
3 Dito dito.......................................
_ 6,025: —
dito...... 18,075: —
1,800: —
1,095: —
800: —
730: — 4,425:
1,200: —
730: —
800: —
73Q: — 3,460:
dito...... 10,380:
Transport 100,287: —
600
1,095
800
730
Bih. till Bilesd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd
JB)l. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.
1 Andre Löjtnant, lön ...............
dagaflöning..............................
lönetillägg för 2 hästar........
fonrageersättning....................
3 Dito dito ..........................
1 Underlöjtnant, lön.....................
dagaflöning...............................
lönetillägg för 2 hästar..........
fourageersättning......................
3 Dito dito ............................
1 Fanjunkare, månadslön............
dagaflöning...............................
beklädnad och portion.
3 Dito dito ............................
1 Sergeant, månadslön ................
dagaflöning...............................
lönetillägg ................................
beklädnad och portion.
15 Dito dito..............................
1 Trumpetare, månadslön..............
dagaflöning;......
o o ................................
lönetillägg ................................
beklädnad och portion.
7 Dito dito..........
1 Hofsla gare, lön...........................
3 Dito dito
Särskilda anslag, som förut............
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt
Transport
900: —
730: —
800: —
730:
dito......
100,287: —
3,160: —
9,480: —
600
730
800
730
dito...... 720: — |
7^580: — |
1,085: — 3,255: — |
|
dito...... 360: — |
|
36: — |
542: — |
dito...... 360: — |
8,130: — |
36: — |
542: — |
dito..... |
3,794: — |
600: — |
|
dito...... |
1,800: — |
800: — |
|
Summa |
143,915: — |
nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
lätt. D. b.
Förslag till Stat för Husar-regementet Konung Carl
Staben.
1 Öfverste och Chef, lön............................................... 6,000: —
dagaflöning................................................................. 1,825: —
lönetillägg för 3 hästar.......................................... 1,200: —-
fourageersättning............... 1,095: —
1 Öfverstelöjtnant, med skyldighet att göra majors
tjenst,
lön..................................... 4,000: —
dagaflöning................................................................... 1,460: —
lönetillägg för 3 hästar............................................. 1,200: —
fourageersättning......................................................... 1,095: —
1 Major, lön........................................................................ 3,500: —
dagaflöning.................................................................. 1,460: —•
lönetillägg för 3 hästar........................................... 1,200: —
fourageersättning..................................................... 1,095: —
1 Regements-qvartermästare, lön................................... 1,800: —
dagaflöning................................................................. 1,095: —
lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —
fourageersättning........................................................ 730: —
1 Förste Adjutant, lön....................................... 1,200: —
dagaflöning.................................................................. 730: —
lönetillägg för 2 hästar .......................................... 800: —
fourageersättning........................................................ 730: —
1 Andre Adjutant, lön................................................... 900: —
dagaflöning..................................... 730: —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —
fourageersättning......................................................... 730: —
1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —
dagaflöning................................................................ 730: --
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —
fourageersättning........................................................ 730: —
Transport
XY.
10,120: —
7,755: —
7,255:
4,425: —
3,460: —
3,160: —
3,460: —
39,635: ~
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. |
N:o 1, om Statsverket 1875. |
|
1 Auditör, lön......................................... |
Transport |
39,635: — |
............. 900: — |
||
dagaflöning..................................................... |
.............. 730: — |
1.630: — |
1 Regementsläkare, lön..................................... |
.............. 2,800: — |
|
dagaflöning.................................................... |
............. 1,460: — |
4,260: — |
1 Förste Bataljonsläkare, lön ............................. |
.............. 1,800: — |
|
dagaflöning.................................................... |
.............. 1,095: — |
2.895: — |
1 Andre Bataljonsläkare, lön ........................ |
.............. 900: — |
|
dagaflöning.................................................... |
.............. 730: — |
1,630: — |
1 Dito dito .................................................. |
............. dito..... |
1,630: — |
1 Regeinents-intendent, lön.............................. |
............. 2,800: — |
|
dagaflöning.................................................... |
.............. 1,095: — |
3,895: — |
1 Regementsliästläkare, lön.............................. |
............. 1.800: — |
|
dagaflöning.................................................... |
.............. 1,095: — |
2,895: — |
1 Bataljonshästläkare, lön.............................. |
.............. 900: — |
|
dagaflöning................................................... |
.............. 730: — |
1,630: — |
1 Regementstrumpetare, månadslön ................ |
.............. 720: — |
|
dagaflöning.................................................. beklädnad och portion. |
.............. 365: — |
1.085: — |
Sqvadronsstaten. |
|||
1 Ryttmästare och Sqvadronschef, lön .......... |
..... 2.800: — |
||
arfvode .................................... |
..... 600: — |
||
dagaflöning ........................................ |
..... 1.095 |
— |
|
lönetillägg för 2 hästar...................... |
.... 800 |
--- |
|
fourageersättning.................................................... |
.... 730 |
— |
6,025: — |
5 Dito dito............................ |
dito...... |
30,125: — |
|
1 Andre Ryttmästare, lön ................ |
..... 1,800 |
— |
|
dagaflöning...................................... |
..... 1,095 |
— |
|
lönetillägg för 2 hästar.................. |
.... 800 |
— |
|
fourageersättning.................................................... |
.... 730 |
— |
4,425: — |
Transport 101,760: —
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875
Transport |
101,760: — |
||
1 Förste Löjtnant, lön .......................... |
...... 1,200: — |
||
dagaflöning......................................... |
...... 730: — |
||
lönetillägg för 2 hästar ................. |
...... 800: — |
||
fourageersättning................................ |
..... 730: — |
3.460: — |
|
5 Dito dito .................................... |
...... dito...... |
17.300: — |
|
1 Andre Löjtnant, lön .......................... |
...... 900: — |
||
dagaflöning......................................... |
...... 730: — |
||
lönetillägg för 2 hästar................... |
...... 800: — |
||
fourageersättning............................... |
..... 730: — |
3,160: — |
|
5 Dito dito ...................................... |
...... dito...... |
15.800: — |
|
1 Underlöjtnant, lön ............................. |
...... 600: — |
||
dagaflöning......................................... |
...... 730: — |
||
lönetillägg för 2 hästar.................... |
...... 800: — |
||
fourageersättning............................... |
...... 730: — |
2,860: — |
|
5 Dito dito ...................................... |
dito...... |
13,300: — |
|
1 Fanjunkare, månadslön....................... |
...... 720: — |
||
dagaflöning.......................................... |
...... 365: — |
1,085: — |
|
beklädnad och portion. |
|||
5 Dito dito ...................................... |
...... dito...... |
5,425: — |
|
1 Sergeant, månadslön ......................... |
...... 360: — |
||
dagaflöning........................................ |
........r......... |
...... 146: — |
|
lönetillägg........................................... |
36: — |
542: — |
|
beklädnad och portion. |
|||
23 Dito dito...............;......................... |
...... dito...... |
12.466: — |
|
1 Sqvadronstrumpetare, månadslön........ |
...... 360: — |
||
dagaflöning......................................... |
...... 146: — |
||
lönetillägg f......................................... |
36: — |
542: — |
|
5 Dito dito........................................ |
....... dito...... |
2,710: — |
|
1 Hofslagare, lön....................................... |
600: — |
||
5 Dito dito ..................................... |
...... dito...... |
3.000: — |
|
Särskilda anslag, som förut..................... |
2,849: 5. |
||
Summa |
186,859: 5. |
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. D. c.
Förslag till Stat för Svea Lifgarde.
Staben.
1 |
Öfverste och Sekundchef, lön........................... |
......... 6,000 |
— |
dagaflöning......................................................... |
........ 1,825 |
— |
|
lönetillägg för 2 hästar.................................. |
....... 800 |
— |
|
fourageersättning................................................. |
........ 730 |
9,355: — |
|
1 |
Öfverstelöjtnant och Förste Major, lön........... |
........ 4,000 |
|
dagaflöning...........................................i.............. |
........ 1,460 |
— |
|
lönetillägg för 1 häst...................................... |
........ 400 |
1-- |
|
fourageersättning............................................... |
........ 365 |
6,225: — |
|
1 |
Andre Major, lön............................................ |
........ 3,500 |
|
dagaflöning......................................................... |
........ 1,460 |
— |
|
lönetillägg för 1 häst....................................... |
........ 400 |
— |
|
fourageersättning................................................ |
........ 365 |
— 5,725- _ |
|
1 |
Tredje Major, dito............................................ |
........... 5,725: — |
|
1 |
Regements-qvartermästare, lön........................... |
........ 1,800 |
— |
dagaflöning......................................................... lönetillägg för 1 häst.................................... |
........ 1,095 ........ 400 |
— |
|
fourageersättning.............................................. |
........ 365 |
3,660: — |
|
1 |
Förste Adjutant, lön........................................... |
........ 1,200 |
|
dagaflöning................................. |
....... 730 |
— |
|
lönetillägg för 1 häst....................................... |
........ 400 |
— |
|
fourageersättning............................. |
........ 365 |
— 2,695: — |
|
1 |
Andre Adjutant, lön.......................................... |
........ 900 |
|
dagaflöning............................. |
........ 730 |
— |
|
lönetillägg för 1 häst....................................... |
........ 400 |
— |
|
fourageersättn ing.................................. |
........ 365 |
— 2.395: — |
|
1 |
Regementspastor lön............................. |
1,500: — |
|
1 |
Bataljonspredikant dito ...................................... |
500: — |
|
1 |
Auditör, lön......................................................... |
........ 900: |
— |
dagaflöning |
........ 730 |
||
I,oo0: — |
Transport 39,410:
B>L N:o 3 a- tM KonOl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
1 Regementsläkare, lön.........................
dagaflöning..................................
1 Förste Bataljonsläkare, lön.................
dagaflöning..................................
1 Andre Bataljonsläkare, lön.................
dagaflöning.................................
1 Regements-intendent, lön....................
dagaflöning.................................
1 Mönsterskrifvare, lön
1 Dito dito .........................
1 Förste Bataljon,s-adjutant, månadslön
dagaflöning.....................................
beklädnad och portion.
1 Andre Bataljons-adjutant, dito
beklädnad och portion.
1 Regeroentsväbel. månadslön ..............
dagaflöning...................................
lönetillägg ..............................
beklädnad och portion,
1 Regementstrumslagare, månadslön......
dagaflöning..............................
lönetillägg
beklädnad och portion.
1 Hautboist, månadslön..........................
dagaflöning ................................
lönetillägg .......................
beklädnad och portion.
7 Dito dito ............................
1 Stockmakare, lön.................
1 Gevärssmed dito ...........
Transport
2,800: —
1,460 |
_ |
1,800 1,095 |
_ |
900 730 |
__ |
2.800 1,095 |
— |
720 365 |
_______ |
360: —
146: —
12: —
360: —
365: —
12: —
360: —
146: —
12: —
dito......
39,410: —
4,260: —
2,895: —
1,630: —
3,895: —
450: —
450: —
1,085: —
1,085: —
518:
737: —
518: —
3,626: —
600: —
600: —
Kompanistaten.
1 Kapten och Kompanichef, lön........................
arfvode.....................................
dagaflöning.....................................
7 Dito dito ...............
2,800: —
600: —
1,095: —
dito......
Transport
4,495: —
31,465: —
97.719: —
Statsverket 1875.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om
1 Andre Kapten, lön.............................................
dagaflöning.........................................................
3 Dito dito........................................................
1 Förste Löjtnant, lön...........................................
dagaflöning.........................................................
7 Dito dito .........................................................
1 Andre Löjtnant, lön.........................................
dagaflöning.........................................................
7 Dito dito........................................................
1 Underlöjtnant, lön.............................................
dagaflöning........................................................
7 Dito dito.......................................................
1. Fanjunkare, månadslön......................................
dagaflöning........................................................
beklädnad och portion.
7 Dito dito.......................................................
1 Sergeant, månadslön .......................................
dagaflöning.......................................................
lönetillägg ........................................................
beklädnad och portion.
7 Dito dito.......................................................
1 Furir, månadslön..............................................
dagaflöning......................................................
lönetillägg .....................................................
beklädnad och portion.
7 Dito dito......................................................
Särskildt anslag, som förut...................................
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande
Transport 97,719: —
1,800: —
1,095: 2,895: —
dito |
8,685: — |
1,200: |
— |
730: |
1,930: — |
dito |
... 13,510: |
900: |
— |
730: |
1,630: |
dito |
.. 11,410: |
600: |
— |
730: |
1,330: — |
dito |
9,310: |
720: |
— |
365: |
1,085: - |
dito...... 7,595: — |
|
360 |
— |
146 |
— |
12 |
518: — |
dito...... 3,626. |
|
240 |
— |
146 |
•— |
12 |
— 398: — |
........... dito...... 2,786: —
.............................. 630: 15.
Summa 165,057: 15.
bestämmelser.
Lit. D d.
Förslag till Stat för Andra Lifgardet.
Personal och aflöning lika med Svea Lifgarde.................................
Särskildf anslag, som förut .................................................................
Summa
164,427: —
45: 15.
164,472: 15.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. D e.
Förslag till Stat för Wermlands Fältjägare-corps*
1 Öfverstelöjtnant och Corps-chef, lön ........................... 5,000: —
tjenstgöringspenningar................................................ 1,200: —
dagaflöning .................... 240: —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —
fourageersättning......................................................... 730: —
1 Major, lön........................................................................ 3,500: —
tjenstgöringspenningar................................................ 500: —
dagaflöning................................................................... 240: —
lönetillägg för 1 häst.......................... 400: —
fourageersättning......................................................... 365: —
1 Regements-qvartermästare, lön....................................... 1,800: —
tjenstgöringspenningar................................................ 400: —
dagaflöning................................................................... 180: —
lönetillägg för 1 häst............................... 400: —
fourageersättning...................... 365: —
1 Förste Adjutant, lön ..................................................... 1,200: —
tjenstgöringspenningar................................................. 200: —
dagaflöning.................................................................. 120: —
lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —
fourageersättning......................................................... 365: —
1 Andre Adjutant, lön...................................................... 900: —
tjenstgöringspenningar................................................ 200: —
dagaflöning.................................................................. 120: —
lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —
fourageersättning.......................................................... 365: —
1 Regementspastor, lön...................................................... 800: —
dagaflöning................................................................... 180: —
1 Auditör, lön..................................................................... 900: —
tjenstgöringspenningar................................................ 400: —
dagaflöning................................................................... 120: —
Transport
7,970: —
5,005: —
3,145: —
2,285: —
1,985: —
980: —
1,420: —
22,790: —
6
Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.
1 Regementsläkare, lön..............................
dagaflöning...........................................
1 Andre Bataljonsläkare, lön....................
dagaflöning...........................................
1 Mönsterskrifvare, lön ............................
1 Batalj ons-adjutant, månadslön................
tjenstgöringspenningar........................
dagaflöning...........................................
beklädnad.............................................
arfvode..................................................
portion under vapenöfningarne.
1 Dito dito
1 Begements-väbel, månadslön..................
tjenstgöringspenningar........................
dagaflöning...........................................
beklädnad.............................................
arfvode.................................................
portion under vapenöfningarne.
1 Regements-trnmslagare, månadslön........
dagaflöning..........................................
beklädnad.............................................
portion under vapenöfningarne.
1 Stockmakare, lön......................................
dagaflöning..........................................
portion under vapenöfningarne.
1 Pistolsmed, lön........................................
dagaflöning...........................................
portion under vapenöfningarne.
1 Kapten och Kompanichef, lön..............
tjenstgöringspenningar........................
dagaflöning..........................................
5 Dito dito
Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport |
22,790: — |
2,800: — |
|
240: — |
3,040: — |
900: — |
|
120: — |
1,020: — |
300: — |
|
360: — |
|
200: — |
|
24: — |
|
120: — |
|
200: — |
904: — |
dito...... |
904: — |
360: — |
|
200: — |
|
24: — |
|
120: — |
|
200: — |
904: — |
360: — |
|
60: — |
|
150: — |
570: — |
200: — |
|
24: — |
224: — |
200: — |
|
24: — |
224: — |
2,800: — |
|
400: — |
|
180: — |
3,380: — |
dito...... |
16,900: — |
Transport 51,160
Bil. N:o 3 a. till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 51,160: —
1 Förste Löjtnant, lön......................................... |
............ 1,200 |
— |
tj enstgöringspenningar................................... |
............ 120 |
— |
dagaflöning...................................................... |
............ 120 |
— 1,440: — |
5 Dito dito |
dito...... 7,200: — |
|
1 Andre Löjtnant, lön........................................ |
............ 900 |
— |
tjenstgöringspenningar................................... |
............ 120 |
— |
dagaflöning..................................................... |
............ 120 |
1.140: — |
5 Dito dito |
dito..... 5,700: — |
|
1 Underlöjtnant, lön.............................................. |
............ 600 |
— |
tjenstgöringspenningar................................... |
............ 120 |
— |
dagaflöning..................................................... |
............ 120 |
840-__ |
5 Dito dito |
dito...... 4,200: — |
|
1 Fanjunkare, månadslön................................... |
............ 720 |
— |
tjenstgöringspenningar.......................:........... |
............ 300 |
— |
dagaflöning...................................................... |
............ 60 |
— |
beklädnad....................................................... |
........... 150 |
1,230: — |
portion under vapenöfningarne. |
||
5 Dito dito |
dito...... 6,150: — |
|
1 Sergeant, månadslön........................................... |
............ 360 |
— |
tjenstgöringspenningar................................... |
............ 200 |
— |
dagaflöning...................................................... |
............ 24 |
—■ |
beklädnad........................................................ |
............ 120 |
704: — |
portion under vapenöfningarne. |
||
5 Dito dito |
dito...... 3,520: — |
|
1 Andre Sergeant, månadslön............................... |
............. 240 |
— |
tjenstgöringspenningar................................... |
............ 120 |
— |
dagaflöning.................................................... |
............ 24 |
— |
beklädnad........................................................ |
.......... 120 |
— F)04- |
portion under vapenöfningarne. |
||
5 Dito dito |
dito...... 2,520: — |
|
1 Korporal, månadslön......................................... |
............. 120 |
|
dagaflöning..................................................... |
............ 15 |
: “ 135: — |
beklädnad och portion under vapenöfningarne.
23 Dito dito dito...... 3,105: —
Transport 89,548: —
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
1 vice Korporal, månadslön..............................................
dagaflöning..................................................................
beklädnad och portion under vapenöfningarne.
23 Dito dito
Spel och jägare, som förut...............................................
Särskilda anslag, som förut...............................................
Transport 89,548: —
60:‘ —
6: ~ 66: —
dito...... 1,518: —
............. 17,280: —
............ 7,162: so.
Summa 115,574: 50.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. Df.
Förslag till Stat för Svea Artilleri-regemente.
1 Öfverste, lön................................................................ 6.000: —
dagaflöning.................................................................. 1,825: —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —
fourageersättning......................................................... 730: —
1 Öfverstelöjtnant, lön ................................................... 4,000: —
dagaflöning.................................................................. 1,460: —
lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —
fourageersättning......................................................... 730: —
1 Dito dito.................................................................. dito......
1 Major, lön...................................................................... 3,500: —
dagaflöning.................................................................. 1,460: —
lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —
fourageersättning......................................................... 730: —
3 Dito dito ............................................................... dito......
1 Äldre kapten, lön......................................................... 2,800: —
dagaflöning................................................................ 1,095: —
12 Dito dito.................................................................. dito......
1 Yngre kapten, lön ...................................................... 1,800: —
dagaflöning.................................................................. 1,09 5: —
15 Dito dito................................................................. dito.....
13 arfvoden till Batteri- eller Kompanichefer....................................
1 Löjtnant, lön.................................................................. 1,200: —
dagaflöning................................................................. 730: —
25 Dito dito................................................................. dito......
1 Underlöjtnant, lön........................................................ 600: —
dagaflöning................................................................. 730: —
18 Dito dito ............................................................... dito......
1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —
dagaflöning.................................................................. 730: —
9,355: —
6,990: —
6,990: —
6,490: —
19,470: —
3,895: —
46,740: —
2,895: —
43,425: —
7,800: —
1,930: —
48,250: —
1,330: —
23,940: —
1,930: —
Transport 231,430: —
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
5
1
: 1
1
1
1
9
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts |
Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket |
1875. |
Transport |
231,430: - |
|
Regementspastor, lön ................. |
1,500: — |
|
Bataljonspredikant, lön .............. |
500: — |
|
Auditör, lön................................ |
................................ 900: — |
|
dagaflöning............................... |
............................. 730: — |
1,630: — |
Regementsliästläkare, lön............ |
............................... 2,800: — |
|
dagaflöning................................. |
.............................. 1,460: — |
4,260: — |
Förste Bataljonsläkare, lön......... |
.............................. 1,800: — |
|
dagaflöning............................... |
.............................. 1,095: .....- |
2 895: -— |
Andre Bataljonsläkare, lön ...... |
................................ 900: — |
|
dagaflöning.................................. |
................................ 730: — |
1,630: — |
Dito dito................................. |
................................ dito...... |
1,630: — |
Regements-intendent, lön............. |
................................ 2,800: — |
|
dagaflöning................................ |
............................... 1.095: — |
3,895: - |
Regementsliästläkare, lön............ |
............................... 1,800: — |
|
dagaflöning............................... |
............................... 1.095: — |
2,895: — |
B atal jonsliästl åkare, lön............... |
............................... 900: — |
|
dagaflöning.................................. |
............................... 730: — |
1,630: - |
Styckjunkare, månadslön............ |
............................... 720: — |
|
dagaflöning.................................. |
................................ 365: — |
1,085: — |
beklädnad och portion. |
||
Dito dito................................. |
.......................... dito...... |
27,125: — |
Sergeant, månadslön .................. |
.............................. 360: — |
|
dagaflöning................................. |
................................ 146: — |
|
lönetillägg .................................. |
.................... 12: — |
518: — |
beklädnad och portion. |
||
dito dito................................. |
............... dito...... |
21,238: — |
Stabstrumpetare, månadslön ...... |
............................ 360: — |
|
dagaflöning................................. |
.......................... 146: — |
|
lönetillägg ................................ |
........... 12: — |
518: — |
beklädnad och portion. |
||
Dito dito................................ |
................. dito...... |
518: — |
Batteritrumpetare, månadslön ... |
............................. 360: — |
|
dagaflöning.............................. |
....... 146: — |
|
lönetillägg ................................. |
12: — |
518- — |
Dito dito ............................. |
............................... dito...... |
4,662: — |
Transport 310,077
Transport 310,077: —
Arfvoden, som förut.................................................................... 2,950: —
Särskilda anslag, som förut.................................................. 2,084: 75.
Tygstaten.
1 Förrådsförvaltare, lön .................................................................... 1,800: —
1 Dito dito ................................................................... 1,800: —
1 Tygskrifvare, lön.............................................................................. 1,000: —
5 Dito dito.............................................................................. 5,000: —
1 Yerkmästare dito.................................................. 3,000: —
1 Besigtningsrustmästare, lön.............................................................. 1,500: —
3 " Dito dito .................................................................. 4,500: —
1 Tygunderofficer, månadslön.......................................... 720: —
dagaflöning................................................................. 365: —
beklädnad och portion.
2 Dito dito.................................................................. dito...... 2.170: —
1 Handtverksmästare, lön.................................................................. 700: —
18 Dito dito.................................................................. 12,600: —
1 Rustkammarsmed dito.................................................................. 600: —
7 Dito dito................................................................. 4,200: —
1 Stockmakare dito................................................................. 600: —
2 Dito dito.................................................................. 1,200: —
1 Tunnbindare dito.................................................................. 200: —
Arf voden, som förut................................................................................. 675: —
Särskilda anslag, som förut................................................................. 2: 35.
Summa 357,744: 10.
Anm, Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
I
Lit. D. g.
Förslag till Stat för Göta Artilleri-regemente.
1 Öfverste, lön........................................................... |
...... 6,000: — |
|
dagaflöning............................................................ |
...... 1,825: — |
|
lönetillägg för 2 hästar...................................... |
...... 800: — |
|
fourageersättning................................................... |
...... 730: — |
9.355: — |
1 Öfverstelöjtnant, lön............................................... |
...... 4,000: — |
|
dagaflöning............................................................ |
..... 1,460: — |
|
lönetillägg för 2 hästar...................................... |
...... 800: — |
|
fourageersättning................................................... |
...... 730: — |
6,990: — |
1 Dito dito |
dito...... |
6,990: — |
1 Major, lön............................................................... |
....... 3,500: — |
|
dagaflöning............................................................ |
...... 1,460: — |
|
lönetillägg för 2 hästar...................................... |
...... 800: — |
|
fourageersättning................................................. |
...... 730: — |
6,490: — |
3 Dito dito |
dito______ |
19,470: — |
1 Äldre Kapten, lön.................................................. |
....... 2,800: — |
|
dagaflöning........................................................... |
...... 1,095: — |
3,895: — |
12 Dito dito |
dito...... |
46,740: — |
1 Yngre Kapten, lön................................................ |
...... 1.800: — |
|
dagaflöning.......................................................... |
...... 1,095: — |
2,895: — |
15 Dito dito |
dito...... |
43,425: — |
13 arfvoden till Batteri- eller Kompanichefer........ |
7,800: — |
|
1 Löjtnant, lön........................................................... |
....... 1,200: — |
|
dagaflöning........................................................... |
...... 730: — |
1,930: — |
25 Dito dito |
dito...... |
48,250: — |
1 Underlöjtnant, lön................................................. |
...... 600: — |
|
dagaflöning.......................................................... |
...... 730: — |
1,330: — |
18 Dito dito |
dito...... |
23,940: — |
1 Kegementsstallmästare, lön................................... |
...... 1,200: — |
|
dagaflöning........................................................... |
...... 730: — |
1,930: — |
Transport 231,430: — |
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
5
1
1
1
i
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.
Regementspastor, lön...................
Bataljonspredikant, lön........................
Auditör, lön..........................................
dagaflöning...........................................
Regementsläkare, lön........................
dagaflöning...........................................
Förste Bataljonsläkare, lön..................
dagaflöning........................................
Andre Bataljonsläkare, lön.................
dagaflöning.........................................
Dito dito
Regements-intendent, lön.......................
dagaflöning...........................................
Regementshästläkare, lön.....................
dagaflöning.........................................
Bataljonshästläkarc, lön.......................
dagaflöning............................................
Styckjunkare, månadslön.....................
dagaflöning..........................................
beklädnad och portion.
Dito dito
Sergeant, månadslön..............................
dagaflöning..........................................
lönetillägg.............................................
beklädnad och portion.
Dito dito
Stabstrumpetare, månadslön................
dagaflöning...........................................
lönetillägg.............................................
beklädnad och portion.
Dito dito
Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport |
231.430: |
1,500: |
|
500: |
|
900: — |
1,630: |
2.800: — |
|
4,260: |
|
1,800: — |
|
2,895; |
|
900: — |
|
1,630: 1,630: |
|
dito...... |
|
2,800: — |
3,895: |
1.800: — |
|
2,895: |
|
900: — 720: |
|
1,630: |
|
365: — |
1,085: |
dito...... |
27,125: |
360: — |
|
12: — |
518: |
dito...... |
21,238: |
360: — |
|
12: — |
518: |
dito...... |
518: |
Transport 304,897: |
Bih. till Riksd. Prof. 1875
1 Sami. 1 Afd.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 304,897: —
1 Batteritrumpetare, månadslön....................................... 360: —
lönetillägg..................................................................... .12: — 5pg:___
beklädnad och portion.
9 Dito dito dito...... 4,662: —
Arfvode)/, som förut.............................................................................. 3,750:
Särskilda anslag, som förut................................................................... 8,227: 75.
Tygstaten.
1 Förrådsförvaltare, lön..................................................................... 1,800:
3 Dito dito...................................................................... 5,400:
1 Tygskrifvare dito...................................................................... 1,000: -
3 Dito dito...................................................................... 3,000: —
1 Besigtnings-rustmästare, lön........................................................... 1,500:
1 Dito dito........................................................... 1,500: —
1 Tygunderofficer, månadslön........................................ 720:
dagaflöning................................................................. 365: — 1,085: —
beklädnad och portion.
1 Dito dito dito...... 1,085: -
1 Handtverksmästare, lön ..................................................................... T''00:
11 Dito dito..................................................................... 7,700: -
1 Kustkammarsmed dito.................................................................... 600: —
7 Dito dito..................................................................... 4,200: —
1 Stockmakare dito................................................................... 600:
3 Dito dito..................................................................... 1,800: —
Arfvode», som förut................................................................................. 420: —
Särskildt anslag, som förut ...................................................... 1: 8U -
Summa 354,446: 55.
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. D. h.
Förslag till Stat för Wendes Artilleri-regemente. |
||
1 Öfverste, lön............................................. |
................... 6,000: — |
|
dagaflöning...................................... |
................... 1,825: — |
|
lönetillägg för 2 hästar......................... |
................... 800: — |
|
fourageersättning..................................... |
................... 730: — |
9,355: — |
1 Öfverstelöjtnant, lön.................................. |
.................... 4,000: — |
|
dagaflöning............................................... |
.................... 1,460: — |
|
lönetillägg för 2 hästar......................... |
................... 800: — |
|
fourageersättning..................................... |
.................... 730: — |
6.990: — |
1 Dito dito |
dito:..... |
6,990; — |
1 Major, lön................................................ |
.................. 3,500: — |
|
dagaflöning.............................................. |
.................... 1,460: — |
|
lönetillägg för 2 hästar......................... |
.................... 800: — |
|
fo ura geers ältning..................................... |
................... 730: — |
6,490: — |
3 Dito dito |
dito...... |
19,470: — |
1 Äldre Kapten, lön................................... |
.................... 2,800: — |
|
dagaflöning.............................................. |
............... 1,095: — |
3.895: — |
10 Dito dito |
dito...... |
38,950: — |
1 Yngre Kapten, lön.................................. |
.................... 1,800: — |
|
dagaflöning............................................. |
................... 1.095: — |
2,895: — |
14 Dito dito |
dito...... |
40,530: — |
10 Arfvoden till Batterichefer...................... |
6,000: — |
|
1 Löjtnant, lön............................................. |
.................... 1.200: — |
|
dagaflöning.............................................. |
.................... 730: — |
1,930: — |
22 Dito dito |
dito..... |
42,460: — |
1 Underlöjtnant, lön.................................... |
.................. 600: — |
|
dagaflöning............................................ |
.................... 730: — |
1,330: — |
15 Dito dito |
dito...... |
19,950: — |
1 Begements-stallmästare, lön..................... |
.................... 1.200: - |
|
dagaflöning.............................................. |
.................... 730: — |
1,930: — |
Transport 209,165: —
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. |
N:o 1, om Statsverket 1875. |
Transport 209,165: |
|
1 Regementspastor, lön....................................... |
................................. 1,500: |
1 Bataljonspredikant, lön................................. |
................................. 500: |
1 Auditör, lön.................................................... |
............. 900: — |
dagaflöning.................................................... |
............. 730: “ 1.680: |
1 Regementsläkare, lön..................................... |
.............. 2,800: — |
dagaflöning.................................................... |
............. L4,i0: — 4.260: |
1 Förste Bataljonsläkare, lön............................ |
............. 1.800: — |
dagaflöning.................................................... |
.........- i’095-'' — 2,895: |
1 Andre Bataljonsläkare, lön.......................... |
............ 900: — |
dagaflöning.................................................. |
............. 730: — T.B30; |
1 Dito dito |
dito...... 1,630: |
1 Regements-intendent, lön............................... |
.............. 2.800: — |
dagaflöning..................................................... |
............. 1’095: ~ 3,895: |
1 Regementsliästläkare, lön.............................. |
.............. 1.800: — |
dagaflöning.................................................... |
............. ^095: “ 2.895: |
1 Bataljonshästläkare, lön................................. |
.............. 900: — |
dagaflöning..................................................... |
.............. 730: — 1.630: |
1 Styckjunkare, månadslön.............................. |
.............. 720: — |
dagaflöning.................................................... |
.............. 365: — 1.085: |
beklädnad ock portion. |
|
2 Dito dito |
dito...... 23.870: |
1 Sergeant, månadslön.................................... |
.............. 360: — |
dagaflöning.................................................... |
............. 146: — |
lönetillägg...................................................... |
.............. 12: “ 518: |
beklädnad och portion. |
|
5 Dito dito |
dito...... 18,130: |
1 Stabstrumpetare, månadslön ......................... |
.............. 360: — |
dagaflöning................................................... |
.............. 146: — |
lönetillägg.............................................. |
|
beklädnad och portion. |
.............. f)lo: |
1 Dito dito |
dito...... 518: |
1 Batteritrumpetare, månadslön ..................... |
.............. 360: — |
dagaflöning.................................................... |
.............. 146: — |
lönetillägg.................................................... |
............... 12: — 518: |
beklädnad och portion. |
|
9 Dito dito |
dito...... 4.662: |
Transport 281,449: |
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 281,449: —
Arfvoden, som förut.............................................................................. 3,100: —
Särskilda anslag, som förut................................................................. 3,042: 85.
Tygstaten.
1 Förrådsförvaltare, |
lön................................ |
1,800: — |
|
1 Dito |
dito................................ |
1,800: — |
|
1 Tygskrifvare, |
dito............................... |
1,000: — |
|
3 Dito |
dito................................ |
3.000: — |
|
1 Besigtnings-rustmästare, lön...................... |
1,500: — |
||
1 Tygunderofficer, månadslön....................... |
................. 720: - |
||
dagaflöning.......... |
................. 365: — |
1,085: — |
|
beklädnad och portion. |
|||
1 Dito dito |
dito...... |
1,085: — |
|
1 Handtverksmästare, lön.............................. |
700: — |
||
10 Dito |
dito............................. |
7,000: — |
|
1 Rustkammarsmed, |
dito............................. |
.................................... t. |
600: — |
4 Dito |
dito............................ |
2,400: — |
|
1 Stockmakare, |
dito............................ |
600: — |
|
1 Dito |
dito............................ |
600: — |
|
Arfvode, som förut... |
285: — |
||
Särskildt anslag, som |
förut ............................ |
...................................... |
1: 35. |
Summa |
311,048: 20. |
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. D i.
Förslag till Stat för Fortifikationen.
1 Öfverste, lön.................................................................. 6,000: —
dagaflöning.................................................................. 1,825: —
lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —
fourageersättning........................................................ 365: —
1 Öfverstelöjtnant, lön....................................................... 4,000: —
dagaflöning.................................................................. 1,460: —
lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —
fourageersättning......................................................... 365: —
1 Major, lön.................................................................... 3,500: —
dagaflöning.................................................................. 1,460: —
lönetillägg för 1 häst................................................. 400: —
fourageersättning......................................................... 365: —
3 Dito dito ............................................................... dito......
1 Kapten, l:a klassen, lön............................................. 2,800: —
dagaflöning.................................................................. 1,095: —
11 Dito dito.................................................................. dito......
Arfvoden åt Öfverstelöjtnanten, Majorer, förste Kaptener samt
Kompanichefer, förslagsvis................................. 15 ä (i00: —
1 Kapten, 2:dra klassen, lön......................................... 1,800: —
dagaflöning................................................................. 1,095: —
4 Dito dito.................................................................. dito......
1 Löjtnant, l:a klassen, lön .......................................... 1,200: —
dagaflöning.................................................................. 730: —
11 Dito dito ............................................................... dito......
1 Löjtnant, 2:a klassen, lön .......................................... 900: —
dagaflöning.................................................................. 730: —
10 Dito dito.................................................................. dito......
Underlöjtnant, lön ......................................................... 600: —
dagaflöning.................................................................. 730: —
9 Dito dito.................................................................. dito
8,590: —
6,225: —
5,725: —
17,175: —
3,895: —
42,845: —
9,000: —
2,895: —
11,580: —
1,930: —
21,230: -
1,630: —
16,300: —
1,330: —
11,970: —
Transport 162,320
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
1 Konduktör (Fanjunkare) månadslön ...............
dagaflöning.........................................................
beklädnad ocli portion.
16 Dito dito........................................................
1 Underkonduktör (Sergeant), månadslön............
dagaflöning..................................................
lönetillägg .........................................................
32 Dito dito .....................................................
1 Sekreterare och Auditör, lön...........................
1 Förste Bataljonsläkare, lön .............................
dagaflöning........................................................
1 Regements-intendent, lön...................................
dagaflöning.........................................................
1 Kassör och Förrådsförvaltare, lön ..................
S Dito dito..................
1 Bataljonshästläkare, lön ...................................
dagaflöning.........................................................
1 Vaktmästare, lön.................................................
Arfvoden, som förut.................................................
Särskilda anslag, som förut.....................................
Rosorvations-anslag till Fortifikationens praktiska
Transport |
162,320: - |
........ 720: — |
|
........ 365: — |
1,085: — |
........ dito...... |
17,360: — |
........ 360: — |
|
........ 146: — |
|
........ 12: |
518: — |
........ dito...... |
16,576: — |
3,000: — |
|
........ 1,800: — |
|
........ 1,095: — |
2,895: — |
........ 2,800: |
|
........ 1,095: — |
3,895: — |
1,500: — |
|
12,000: — |
|
........ 900: — |
|
........ 730: — |
1,630: — |
600- |
|
2,550: — |
|
16,656: - |
|
öfningar ............ |
13,000: — |
Summa |
255,585: — |
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. E a.
Förslag till Stat för Gotlands Nationalbeväring.
Staben.
1 Militärbefälhafvare, lön..................................
fonragemedel och stallhyra.........................
1 Major och Bataljonschef, lön.........................
tjenstgöringspenningar ................................
3 Dito dito....................................................
1 Adjutant hos Militärbefålhafvaren, arfvode
1 Batalj onsshefs-adjutant dito
3 Dito dito
Artilleri-corpsen.
1 Artilleri-befälhafvare, arfvode...........................
1 Kapten, lön ........................................................
arfvode..............................................................
2 Dito dito ...................................................
1 Löjtnant, lön......................................................
arfvode..............................................................
2 Dito dito ...................................................
1 Underlöjtnant, lön ...........................................
arfvode .............................................................
3 Dito dito ................................
1 Styckjunkare, arfvode
1 Dito dito .
1 Sergeant dito .
5 dito dito .
1 Förste Konstapel dito
11 Dito dito...,
1 Andre Konstapel dito...
23 Dito dito...
7,500: — |
9,030: — |
3,000: — |
3,500: — |
dito...... |
10,500: — |
300: |
|
150: - |
|
450: — |
2,000: — |
750 |
— |
400: — |
2,400: |
|
dito...... 900: — |
4,800: |
|
300: — |
1,200: — |
|
dito...... 600: — |
2,400: - |
|
300: - |
900 |
— |
dito..... |
2,700 |
— |
270 |
||
270 |
— |
|
180 |
— |
|
900 |
— |
|
75 |
— |
|
825 |
— |
|
45 |
— |
|
1,035 |
— |
|
Transport |
42,680 |
— |
Bil. N:r 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 42,680: —
1 Trumpetare arfvode...................................................... 50:
3 Dito dito .................................................... 150:
Lega för exercishästar, ....................................................................... 1,500:___
vid Stamtruppen.
1 Kapten, arfvode............... |
400: — |
|
1 Löjtnant dito ................................. |
150: — |
|
1 Underlöjtnant dito .......... |
100: — |
|
1 Styckjunkare, månadslön..... |
.................... 720: — |
|
dagaflöning................. |
.................... 365: — |
1,085: — |
beklädnad och portion. |
||
1 Dito dito.................... |
.................... dito...... |
1.085: — |
1 Sergeant, månadslön ....................... |
.................... 360: — |
|
dagaflöning............ |
.................... 146: — |
|
lönetillägg ........... |
................... 12: — |
518: — |
beklädnad och portion. |
||
Medikamentspenningar................................... |
168: 75. |
|
Kommunionspenningar........... |
4: 5. |
|
Sj uk vårdskostnader......................................... |
150: — |
Informationsverlcet.
1 Informationsofficer, arfvode.........................
1 Informationsunderofficer dito .........................
1 Dito dito ..........................
Skrifmaterialier, ved och ljus dito ..........................
Tygstaten.
1 Tygofficer, lön (fördelad i 2 arfvoden)......
1 Tygförvaltare, lön .......................................
1 Pistolsmed, dito......................................
1 Stockmakare dito..............................
450: —
112: so.
50: —
150: —
700: —
1,200: —
600: —
600: —
Beväringen.
1 Kapten. lön................................................................................. 2,000: —
29 Dito dito................................................................................ 58,000: —
Transport 111,903: 30.
Bilu till Riksd. prat. 1875. 1 Sami 1 Afd.
8.
30
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport
1 Löjtnant, lön
29 Dito dito
1 Underlöjtnant dito
33
1
29
1
59
dito
Dito
Sergeant,
Dito
Furir af l:a klassen
Dito
95
arfvode,
dito .
dito ..
dito ..
1 Furir af 2:a klassen dito ..
dito ..
Dito
1 Korpral af l:a klassen dito
45
Dito
dito
1 Korpral af 2:a klassen dito
91 Dito |
dito . |
1 vice Korpral |
dito . |
191 Dito |
dito . |
1 Musikdirektör |
dito |
1 Fältmusikant |
dito . |
9 Dito |
dito . |
1 Spel |
dito . |
59 Dito |
dito . |
111,903
900
26,100
600
19,800
180
5,220
120
7.080
36
3,420
48
2,160
36
3,276
18
3,438
360
120
1.080
30
1.770
Civil-, Medicinal- och Kleresistaten.
1 Sekreterare och Auditör 1 Fältkamrer och kassör 1 Magasinsförvaltare och Sjukhusinspektor |
lön ............... dito ............... dito ............... dito ............... |
540 ............. 1,200 540 ..... 1,800 ........ 1,500 |
.......... 360 |
||
300 |
||
600 |
||
135 |
||
Summa 199,166: so.
Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N;o 1, om Statsverket 1875.
Litt. Eb.
Förslag till Stat för Hallands Infanteri-bataljon.
1 Major och Bataljons-chef, lön.,
tjenstgöringspenningar..............
1 Kapten och Kompanichef, lön
1 Dito dito
1 Löjtnant dito .
1 Dito dito .
1 Underlöjtnant dito .
1 Dito .........................................
1 Fanjunkare, månadslön...............
1 Dito dito ..............
1 Sergeant, månadslön....................
1 Dito dito .....................
3,000: —
500: — |
3,500 2,000 |
|
— |
||
2,000 900 900 |
||
600 |
— |
|
dito...... |
600 |
-- |
ä 60: — |
120 |
— |
dito...... |
720 |
— |
å 30: — |
360 |
— |
dito...... |
360 |
— |
Summa |
12,660 |
-- |
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Litt. E c.
Förslag till Stat för Wester-Norrlands Bevärings-Bataljon
1 Major och Bataljonschef, lön ...... |
. 3,000: — |
|||
tjenstgöringspenningar.................. |
500: — |
3,500: — |
||
1 Regements-qvartermästare, lön...... |
. 2.000: — |
|||
tjenstgöringspenningar ................ |
400: — |
2,400: — |
||
1 Kapten och Kompanichef, lön........ |
2.000: — |
|||
3 Dito dito........ |
6.000: — |
|||
1 Löjtnant dito........ |
900: — |
|||
7 Dito dito........ |
6.300: — |
|||
1 Underlöjtnant dito......... |
600: — |
|||
3 Dito dito........ |
1.800: — |
|||
1 Fanjunkare, månadslön.................. |
ä 60: |
— |
720: — |
|
3 Dito dito ................... |
dito |
2.160: - |
||
1 Förste Sergeant, månadslön............. |
a 30: |
360: — |
||
3 Dito dito ..................... |
dito. |
1.080: — |
||
1 Andre Sergeant, månadslön........... |
ä 20: |
— 240: — |
||
Lönefyllnad..................................... |
... 60: |
300: — |
||
7 Dito dito .................... |
dito...... |
2.100: — |
||
Arfvoden, som förut................................ |
1,200: — |
|||
Summa |
31,420: — |
Bil. N;e 3 a. till Kongl Maj:ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1875.
Lit. F.
Förslag till Stat för Disciplin-kompaniet.
Aflöning.
1 Kompani-chef, arfvode ................................................... 2,000: —
servismedel ............................................. 30: — 2 030:__
1 Subaltem-offioer, arfvode ................................................ 1,200: —
servismedel.......................................... 24: — 224: _-
1 Dito. arfvode............................................... 1,000: —
servismedel.......................................... 24: — p q24:__
1 Dito, ................................................................................. 1,024: -—
1 Underofficer, som förrättar Fanjunkaretjenst, arfvode 1,100: —
som nedsättes till 900 Kronor, derest lian.uppbär
lön på stat vid något Regemente.
servismedel .................................................................. 12: — 1,112: _-
1 Underofficer, arfvode ...................................................... 600: —
servismedel ................................................ 12: — gp2-__
4 Dito, ......................................................................................... 2,448: —
1 Auditör, arfvode................................................ 500: —
1 Redogörare, dito ......... 600: —-
1 Väbel, dito ............................................................................... 40: —
1 Korpral, ä 3 Kr. i månaden ......................... 36: —
5 Dito, » » ............................................................ 180: —
1 vice Korpral, ä 1,50 » ............................................................ 18: —•
5 Dito, » » ............................................................ 90: —
Till aflöning åt Kasernvakter samt 2 Uppassare, nemligen en åt
Kompani-chefen och en åt samtlige Subaltern-officerare samt
skrifvarebiträde, förslagsvis............................................................ 300: —
Transport 11,238: —
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 11,238:
Underhåll och Beklädnad
för ett antal af 150 Disciplinsoldater.
Till proviant och bröd ät manskapet, förslagsvis......... 27,575: —
Till portion eller portionsersättning, enligt värfvade
arméens stat, åt hvardera af 6 Underofficerare... 1,300: — 2g g 7-
Till beklädnad åt manskapet, förslagsvis............................................. 10,115
Inventarier och Serviskostnader, förslagsvis ....................................... 1,500
Renhållning.
Till anskaffning och underhåll af renhållningsredskap, förslagsvis
..................................................................!;............... 75: —
rl''ill badning och tvättning, förslagsvis .............................. 100: —
Ersättning för besörjandet af manskapets tvätt, förslags
vis.
................................................................................... L00S - 875:
Religionsvård och Undervisning.
Till kommunionpenningar, förslagsvis ................................. 6: —
Till religions- och läroböcker m. fl. utgifter för skolan,
förslagsvis........................................... 75; _
Till arfvoden åt 3 Skolmonitörer ä 1,50 per man i månaden
..................................................... 54: _ 135>
Sjukvårdskostnader, förslagsvis............................................................... 2,000:
Kokinrättningskostnader.
Till ved och kockaflöning...................................................... 550: —
» kokkärl, mat och dryckeskärl....................................... 100: —
Transport 55,388:
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 55,388: —
Diverse anslag.
Bevakningskostnader, bestående af ertappningspenningar och kostnader
för rymmares efterspanande m. in., förslagsvis............... 75: —
lärpenningar samt beklädnad åt nttjente Disciplinsoldater, hvilkas
egna tillgångar icke förslå, förslagsvis ....................................... 150: —
Begrafningskostnader för aflidne Disciplinsoldater, livilka dertill icke
efterlemna egna tillgångar, förslagsvis.......................................... 20: —
Expenser, såsom skrifmaterialier, journaler, kontraböcker, tryckningskostnader,
ett exemplar Post- och Inrikes Tidningar, annonser,
transportkostnader samt till öfriga utgifter, hvilka icke
kunna hänföras till någon af förestående titlar, förslagsvis...... 367: —
Summa Kronor 56,000: —
Befäl och Underbefäl åtnjuta för de dem tillkommande rum, eldnings- och
lysningsämnen enligt vanlig beräkningsgrund; kostnaden härför, liksom för ved
och ljus till tjensteruinmen och manskaps]okalerna, bestrides af allmänna anslaget
till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorterna.
Befäl och Underbefäl åtnjuta resekostnadsersättning från hemorten vid
tjenstgöringens början och till hemorten vid dess slut, äfvensom för sådana
tjensteresor, som af Chefen för Fortifikationen kunna särskildt anbefallas, att
efter gällande författningar utgå från Fjerde ITufvudtitelns anslag till bestridande
af dylika utgifter.
Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1
Ltdracj af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 9 Oktober 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog
i underdånighet:
28.
Chefens tör Göta Artilleri-regemente, af t. f. General-Fälttygmästaren och
Chefen tör Artilleriet tillstyrkta underdåniga memorial den 2 innevarande månad,
deri hemställts, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition
derom, att Styckjunkaren vid regementet Anders Theodor Lundström,
hvilken sedan flera år varit och ännu vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra,’
måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande af sin innehafvande
lön såsom pension; i hvilket afseende Regements-chefen anfört att
Lundström, som kommit i tjenst den 14 Juli 1847, under tjenstetiden ådagalagt
nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel; att Lundström, som
Bill. till RiJcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. ’ j
2
Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
vore gift och hade tre minderåriga barn, saknade alla enskilda medel; samt
att Lundström, som ej blefve till pension berättigad förr än år 1876, af ekonomiska
skäl hindrades att från tjensten afgå; — och funnos vid memorialet
fogade intyg: dels af Regementsläkaren Ad. Drakenberg, att Lundström alltsedan
1870 års början varit och fortfarande vore oförmögen till tjenstgöring
vid regementet med anledning af lamhet i följd af ryggmärgslidande, och att
denna hans sjukdom vore att såsom obotlig betrakta, och dels af Regementspastorn
II. F. A. Lönegren, att Lundström, som vore född 1831, i sitt äktenskap
egde tre barn, hvaraf det äldsta föddes 1864,
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och med anledning af Rikets
Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd
sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning
i Rikets tjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t
täcktes af näst sammanträdande Riksdag äska för Lundström pension å allmänna
indragningsstaten till ett årligt belopp af 800 kronor, motsvarande hans nu
innehafvande lön enligt regementets stat, att af honom åtnjutas under hans
återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller
afsked ur krigstjensten; dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan
han blir till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad; och torde, vid nådigt
bifall till denna hemställan, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet
till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens
nionde hufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet, beträffande de här ofvan under N:ris
5—29 upptagna tjugufem mål, i underdånighet yttrat, hemställt
och föreslagit, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i
nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
M. J. Bandelin.
Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
3
Utdrag af Protokollet Öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför
Hans Magt Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms
Slott den 4 December 1814.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr .Tustitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhieim,
Boven,
Friherre Äkerhielm.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhieim föredrog
i underdånighet:
10.
Chefens för Göta Artilleri-regemente, af General-Fälttygmästaren och Chefen
för Artilleriet förordade underdåniga memorial den 23 sistlidne November,
hvaruti Regements-chefen anhållit, det nådig proposition måtte varda till Riksdagen
aflåten derom, att Kaptenen vid nämnda regemente August Lars Kinnander,
hvilken en längre tid varit och ännu vore af sjukdom hindrad att
tjenstgöra, måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande
af sin innehafvande lön såsom pension; varande såsom skäl härför i under
-
4 Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
dårlighet anfördt: att Kaptenen Kinnander, som länge lidit af sinnesslöhef, i
förening på senare tiden jemväl med fallandesot, för förstnämnda sjukdom
varit intagen och vårdad å Conradsbergs hospital, utan att åsyftad förbättring
inträdt; att denna hans sinnessjukdom vore såsom obotlig att anse; att Kinnander,
som kommit i tjenst såsom Underofficer den 10 Februari 1853 och
den 11 Juli 1854 blifvit utnämnd till Underlöjtnant, under sin tjenstetid ådagalagt
nit och skicklighet i förening med en i alla afseenden hedrande vandel;
samt att Kinnander, som vore gift och hade två minderåriga barn samt ej blefve
till pension berättigad förr än år 1885, af ekonomiska skäl hindrades att från
tjensten afgå; och hade Regementschefen bifogat ej mindre prest- och läkarebetyg
för Kinnander än äfven en förbindelse af denne att söka nådigt afsked
ur krigstj ensten, derest nästkommande Riksdag skulle'' bevilja honom den nu
i fråga ställda pensionen å allmänna inclragningsstaten.
Enär, på sätt af det bifogade läkarebetyget vitsordades, Kaptenen Kinnander
lede af sinnesslöhet och fallandesot, hvilka åkommor ansåges obotliga, hemställde
Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition derom, att Kaptenen Kinnander måtte
från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt afsked
ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af
en årlig pension ii rikets allmänna indragningsstat till belopp af 2,400 kronor,
motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat; dock med vilkor
att Kinnander ur tjensten afginge, innan han blefve berättigad till pension
från Arméens pensionskassa: hemställande Stats-Rådet derjemte, att protokollsutdrag
i ämnet finge meddelas Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande
af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens
nionde hufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet vid de här ofvan under Häris 9—28
upptagna tjugu mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och
yttrat, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder
bifalla och gilla.
Ex protocollo
N. C. Arfvidsson.
Bil. N:o 3 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
5
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 11 December 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufouä,
Wennerherg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Åkerhiélm.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog
i underdånighet:
1.
Andre Löjtnanten vid Lifregementets Husar-corps Carl August Richard
Thams, af vederbörande militär-myndigheter tillstyrkta och af tvänne läkarebetyg
åtföljda underdåniga ansökning, att, då han medelst besök vid åtskilliga
kurorter och senast i år medelst genomgående af Sköfde vattenkur-anstalt och
inandning af förtunnad luft, förgäfves försökt att förbättra sin helsa och om
möjligt åter blifva tjenstbar, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition
om hans uppförande å allmänna indragningsstaten med åtnjutande vid
afskedstagandet af en årlig pension af 500 kronor.
Departements-chefen erinrade, att, med anledning af en år 1873 af Löjtnanten
Tham i enahanda syfte gjord underdånig framställning, Sekund-chefen
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2
6
Bil. N:o 3 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för berörda Husar-corps underdånigst upplyst, det Tham, hvilken saknade enskild
förmögenhet, redan under flera år varit till helsan så försvagad, att han
endast med yttersta ansträngning kunnat till fot förrätta sin tjenst men
alldeles icke förmått rida, och att någon tjensteutöfning af honom sannolikt
icke vidare vore att påräkna; att deremot vederbörande Regementsläkares lör
Tham då utfärdade betyg icke innehållit, att Tham vore fullkomligt obotlig;
samt att, vid underdånig föredragning deraf den 28 November 1873, lfrågakomna
ansökning förklarats för närvarande icke kunna bifallas.
Då genom vid ansökningen nu fogade läkarebetyg blifvit styrkt, att Löjt
nanten Tham lider af kronisk rheumatism och lungemphysem i förening med
organiskt hjertfel, samt att dessa hans åkommor äro obotliga och göra honom
oduglig till vidare krigstjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kong .
Makt, med afseende å vigten derå, att Arméens officers-corps befinner sig i
tjenstbart skick, täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Tham må från och med
månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från krigstjensten, ia
å allmänna indragnings staten uppbära en årlig pension af 500 kronor, hvilket
af honom sjelf begärda belopp motsvarar ungefär hälften af hans normal-lön
vid corpsen, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han bli ver
till pension från Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde, i händelse
af nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokolls-utdrag härom
måtte Finans-departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens
nionde liufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet vid här ofvan N:ris 1—20 upptagna
mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat täcktes Hans
Maj:t Konungen till alla delar bifalla och gilla.
Ex protocollo
Edv. Kolmodin.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1875.
Bilaga N:o 4 till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1
Protokoll Öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Ja.
... nu ar i 1875.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern Garleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
~Wennerberg,
Bergström,
Friherre Älströmer.
Weiclenhiehn,
Boven,
Friherre Äkerhiélm och
Friherre von Otter.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter föredrog frågan om
reglerandet af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1876; dervid Departementschefen,
efter anmälan af Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse
den 11 December sistlidna år, med förslag och uppgifter rörande behofvet
al förökade eller nya anslag för flottan, äfvensom af chefens för Sjökrigsskolan
embetsskrifvelse den 5 sistlidne December, angående uppförande af ny byggnad
för skolan, afgaf följande yttrande:
Kansliexpeditionen.
1. Med åberopande af Eders Kongl. Maj:ts på föredragning af Chefen för
Finansdepartementet den 18 December sistlidna år fattade beslut i fråga om
regleringen af aflöningen för Eders Kongl. Maj:ts kansli samt om dyrtidstillägg
Bill. till Piksd. Prot. 1875. 1 Sam. 1 Afd. 1
2
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för statens embets- och tjensteman i allmänhet, får jag hemställa om nådig
framställning till Riksdagen, att för tillämpning under år 1876 af enahanda
aflöningsstater som för innevarande år äro för expeditionen faststälda och under
Bil. Litt, A. vid detta protokoll finnas uptagna, måtte å extra stat anvisas
ett belopp af 2,200 kronor; deraf dock 1,000 kronor komma att utgå endast
i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom samma expedition
förefinnes.
Förvaltningen af Sjöärendena.
2. Likaledes torde, i öfverensstämmelse med ofvan åberopade beslut, i
hvad det afser dyrtidstillägg, framställning ske till Riksdagen att åt Förvaltningens
af sjöärendena civile embets- och tjensteman må å extra stat för
1876 anvisas ett sammanlagdt belopp af 5,060 kronor, såsom dyrtidstillägg.
hvars fördelning finnes i bifogade tabell Litt. B. närmare angifven.
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.
hvilken titel torde böra förändras till »Aflöningsstaterna vid flottans stationer.»
3. Såsom dyrtidstillägg för officerarne vid flottan beviljades af senaste
Riksdag för innevarande år 35,185 kronor; men då detta belopp anvisades i
enlighet med beräkningar, grundade på de faststälda normalstaterna, och dessa
icke kunnat vinna tillämpning i afseende på några officerare, som ännu åtnjuta
högre löner enligt den äldre för skärgårdsartilleriet gällande staten, i följd
hvaraf nämnde löneinnehafvare erhållit endast ett lägre belopp i dyrtidstillägg,
så komma för ändamålet att åtgå endast 32,040 kronor. Sistnämnda belopp
— derå för öfrigt, i händelse af bifall till min under punkten 8 här nedan
gjorda hemställan, ytterligare besparing skulle uppkomma — torde alltså böra
begäras att såsom anslag å extra stat år 1876 utgå på sätt bifogade tabell
Litt. C. 1 närmare utvisar.
4. Jemväl för kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat erfordras dyrtidstillägg
för nästkommande år, men i anseende till inträffad afgång inom
staten kan det af senaste Riksdag beviljade belopp 14,320 kronor nu nedsättas
till 13,920 kronor, hvilken summa jag alltså hemställer måtte äskas
att såsom extra anslag år 1876 utgå enligt bilagde tabell Litt. 0. 2.
5. I gällande stat för flottans läkarekår äro uppförda dels till extra läkare
ett belopp af 5,000 kronor, af hvilket dock större eller mindre del
kan användas till anställande af stipendiater, dels ock särskildt 3,500 kronor
till stipendier, nemligen 5 å 400 och 5 ä 300 kronor, eller sammanlagdt till
extra läkare och stipendiater 8,500 kronor. Af detta belopp utgå för närvarande
-
3
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
7 stipendier ä 400 kronor .............................................................. kr. 2,800
8 « a 300 » ............................................................... « 2,400
tillsammans för stipendier kr. 5,200: —
I den af Chefen för Landtförsvars-departementet anmälda underdåniga skrifvelsan
från Sundhetskollegium den 27 November sistlidna år har Kollegiet, på
enahanda grunder, som för förhöjningen af pensioner och stipendier i fältläkarekåren
i allmänhet blifvit anförda, jemväl hemstält, hvad angår läkarestipendiaterna
å flottans stat, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att,
med bibehållande af nuvarande antalet af dessa stipendier, de belopp, hvarmed
desamma utginge, måtte sålunda ökas, att
7 stipendier komme att utgå med 600 kr..................................... kr. 4,200: —
8 )> » » » » 500 » ................................... » 4,000: —
tillsammans kr. 8,200: —
i följd hvaraf staten för flottans läkarekär komme att förhöjas med 3,000 kr.
För vinnande af det utaf Sundhetskollegium afsedda ändamålet får jag hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i stället för ofvan
omförmälda två belopp af tillsammans 8,500 kronor, må i staten för flottans
läkarekår uppföras ett till 11,500 kronor förhöjdt belopp till extra läkare och
stipendiater, hvarigenom anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationer komme
att höjas från 1,155,454 till 1,158,454 kronor.
Såsom dyrtidstillägg för läkarekåren torde enahanda belopp, som beviljats
för innevarande år, eller 460 kronor, begäras såsom extra anslag för år 1876,
att fördelas på sätt utvisas af Bil. Litt. D.
6. För kleresistaten vid flottan får jag hemställa att dyrtidstillägg må
begäras med tillsammans 1,440 kronor, att utgå enligt den fördelning Bil.
Litt E. innehåller.
7. Enahanda slags tillägg åt lärare-personalen vid skeppsgosseskolan i
Karlskrona torde jemväl böra äskas med tillsammans 1,060 kronor, att utgå
med 600 kronor till rektorn, med 300 kronor till kollegan och med 160 kronor
till skolläraren.
8. Den af Eders Kongl. Maj:t, efter Riksdagens hörande, genom Nådigt
Bref den 2 September 1873 faststälda förändrade organisation af sjöförsvarets
militärpersonal innefattade, bland annat, kanonierkårens ombildande till matroskompanier.
tillämpning af nya lönestater för officerare och underofficerare vid
Kongl. flottan samt upprättande af en ny reservstat under benämning: »Kongl.
flottans permanenta reservstat,» dit officerare af kaptens och högre grader vid
Kongl. flottan komme att, med bibehållande af innehafvande löneförmåner oafkortade,
öfverfiyttas, då Eders Kongl. Maj:t med afseende å tjenstens fördel,
pröfvade sådan förflyttning böra ega rum.
4
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
I afseende å organisationens genomförande föreskrefs derjemte,
att den derför erforderliga tillökning i anslagen till aflöningsstaterna skulle
utgå af de å vissa äldre stater uppförda medel i den man dessa medel redan
vore eller framdeles genom afgång å samma stater klofve för ändamålet tillgängliga;
att
vid öframgången till normalstaten borde iakttagas, det de i denna stat
upptagna förhöjda löneförmånerna finge tillträdas först i den mån redan befintliga
eller genom afgång och tjensteindragning uppkommande tillgångar sådant
medgåfve; samt
att de sålunda tillgängliga ; medlen skulle användas i följande ordning,
nemligen till:
a) kanonierkårens ombildning;
b) förbättring i underoftieerarnes aflöning;
c) fyllnad i de officerslöner, som komme att ökas;
cl) permanenta reservstatens upprättande.
Yid 1873 års slut hade emellertid de för organisationens genomförande
afsedda medel icke lemnat större tillgångar än att, jemte det kanonierkårens
ombildning kunnat försiggå, endast de båda äldsta lönegraderna inom underofficerskåren
erhållit löner enligt normalstaten. Af sådan anledning och med
afseende å önskvärdheten deraf att samtlige de officerare och underofficerare
vid Kongl. flottan, som uppbure ringare aflöning än normalstaten upptoge, måtte
utan dröjsmål komma i åtnjutande af denna stats högre löneförmåner, hemställde
Eders Kongl. Maj:t till 1874 års Riksdag att, för tillämpningen afnormalstaterne
för officerare och underofficerare v id Kongl. flottan, under aflöningsstaterne
vid Sjöförsvarets stationer måtte uppföras ett anslag af 39,807
kronor att derstädes qvarstå blott så länge och utgå endast i den mån de af
Riksdagen anvisade medel för genomförande af organisationen utaf sjöförsvarets
militärpersonal icke dertill lemnade tillgång.
Denna framställning blef af Riksdagen bifallen och, i följd deraf, ett anslag
å 39,807 kronor å riksstat uppfördt under nämnda aflöningsanslag.
Då nu beräkning af de för normalstaternas tillämpning erforderliga fyllnadsmedel
grundade sig på förhållandet vid 1873 års slut, men sedermera,
under loppet af 1874, afgång inträffade å de äldre stater, från hvilka medel
skulle utgå till organisationens genomförande, uppkom en tillgång utöfver anslaget
å 39,807 kronor, hvilken tillgång, som vid 1875 års början uppgick
till 13,311 kronor 83 öre, lärer, med sträng tillämpning af de vid berörde
anslags utgående fastade vilkor, böra användas till lönefyllnad åt officerare
och underofficerare, innan berörda anslag för detta ändamål anlitas.
Härigenom kommer emellertid upprättandet af den permanenta reservstaten
att fördröjas till en obestämd framtid, hvaremot, derest jemväl ifrågavarande
Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
5
39,807 kronor finge användas för genomförande af organisationen i dess helhet,
flere officerare redan nu kunde å denna reservstat öfverflyttas och derigenom
öppnas en önskvärd utsigt till befordran inom officerskåren.
Sedan organisationsplanen fastställdes, har någon afgång icke skett inom
regementsoffioersgraderna, som följaktligen fortfarande upptaga tre öfvertalige
officerare. I följd af de, i förhållande till regementsofficerarnes löneförmåner,
låga pensionsbelopp, desse kunna erhålla, är antagligen ej heller ansökning om
afsked från någon af dem att snart emotse. Då det alltså för närvarande inom
flottan finnes föga utsigt för befordran till regementsofficer, men det är af
synnerlig vigt för bevarande af officerskårens goda anda och bibehållandet
af tjenstdugligheten inom densamma, att sådan befordran kan ske utan
allt för långt uppskof, och detta ändamål icke synes kunna vinnas på
annat sätt än genom en snar verkställighet af det fattade beslutet om en permanent
reservstats upprättande, finner jag mig böra tillstyrka Eders Kongl.
Maj:t att begära Riksdagens medgifvande, att det under aflöningsstaterna vid
flottans stationer uppförda anslag å 39,807 kronor, för tillämpning af normalstaterna
för officerare och underofficerare vid Kongl. flottan, må användas jemväl
till genomförande i öfriga delar af den i sammanhang med fastställande af
berörde stater beslutade organisation och utgå i den mån förut för detta ändamål
anvisade medel icke derför lemna tillgång.
Flottans nybyggnad och underhåll.
9. De på grund af allmänt kända förhållanden under en följd af år
högt stegrade arbetskostnader och materialpriser hafva, i förening med den
utveckling fartygsmaterielen till beskaffenheten nu mera vunnit, väsendtligt ökat
de utgifter, som äro att hänföra till underhållet. Enligt 1862 års sjöförsvarskomités
beräkningar uppgick den årliga underhållskostnaden för då varande
fartygsmateriel till 163,556 riksdaler 67 öre, om fartygen lågo i hamn, men
till 317.831 riksdaler 66 öre i händelse de skulle rustas för det ändamål,
hvartill de voro tjenliga; hvaremot i 1875 års underhållsstat fartygs och båtars
underhåll upptagits till 511,507 kronor 96 öre.
Ännu högre visar sig stegringen på en annan af de hufvudposter, å hvilka
underhållsanslaget fördelas, nemligen å underhållskostnaden för hus och byggnader
vid stationerna, hvilken af samma komité skattades till 70,500 riksdaler,
men i 1875 års underhållsstat beräknats till 163,151 kronor.
Ehuru sålunda kostnaden för underhållet af flottans fartyg och båtar, om
det af komitén för rustning beräknade beloppet lägges till grund, sedan 1864
stigit med omkring 61 procent samt för hus och byggnader vid stationerna
med omkring 130 procent, har ifrågavarande anslag, som 1864 (inberäknadt
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.
då såsom särskildt anslag upptagne 162,000 riksdaler för flottans nybyggnad)
utgjorde 793,242 riksdaler 70 öre och nu utgår med 958,044 kronor 82 öre,
ökats endast med afseende å vissa särskilda ändamål, såsom af bifogade tabell
Litt F. närmare upplyses; utgörande sammanlagda beloppen af dessa förhöjningar
i allt fall ej mer än omkring 20 procent.
Under sådana förhållanden hafva ej heller underhållskostnaderna, isynnerhet
under de senare åren, kunnat bestridas af derför å ifrågavarande anslag
tillgängliga medel, utan särskilda tillgångar för ändamålet beredts, dels af
extra anslag dels genom anvisningar å influtna medel för försålda obrukbara
effekter och materialier samt å allmänna besparingarne. — Med åberopande
af anslagets otillräcklighet har ock Förvaltningen af Sjöärendena i sin
ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse gjort framställning om förhöjning deri,
och, på grund af uppgifter från stationerna om behofvet af medel för vissa
ändamål utöfver de belopp, som i 1874 års underhållsstat kunnat för dem afses,
beräknat den erforderliga tillökningen till 147,500 kronor. Men äfven
om till detta belopp, såsom rätteligen bör ske, lägges åtminstone en del af
kostnaderna för åtskillige maskiner, för hvilkas anskaffning Förvaltningen tillstyrkt
framställning till Riksdagen om extra anslag å sammanlagdt 47,500 kronor,
så kan dock icke, med erfarenhet om senare årens behof, en dylik förhöjning
anses motsvara de stegrade anspråken på detta anslag.
Den tillförlitligaste ledning för bedömande af det framtida behofvet härutinnan
lemnar utan tvifvel medelbeloppet af de senaste årens verkliga kostnader
för de behof, som bort af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
bestridas, derest detta anslag varit för ändamålet tillräckligt. Dessa kostnader
hafva utgjort
Ar |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag och |
Summa. |
|||
1872.................................... |
783,237 |
32 |
132,787 |
07 |
916,024 |
39 |
1873.................................... |
871,827 |
32 |
371,495 |
92 |
1,243,323 |
24 |
1874.................................... |
933,427 |
32 |
447,075 |
94 |
1,380,503 |
26 |
Summa kostnader för dessa år 3,539,850 j 89
och uppgår sålunda medelkostnaden till ....................................... 1,179,950: 29.
i följd hvaraf och då ordinarie anslaget för 1875 är uppfördt
med................................................................................................... 958,044: 82.
den erforderliga tillökningen skulle blifva .................................... 221,905: 47.
Bil. N:f 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1875. 7
De under »extra anslag och anvisningar» uppförda belopp afse väl utgifter
för en gång till vissa särskilda ändamål såsom till anskaffning af maskiner
och maskininventarier, af madrasser och möbler å fartyg, af pumpmaskin och
ångspruta, samt planering och kajbyggnad vid Stockholms stations verkstäder,
m. 11. dylika ändamål; men då, såsom erfarenheten visat, enahanda behof tid
efter annan återkomma och andra med dem likartade uppstå, bör anslaget
förhöjas äfven med hänseende till dessa utgifter, hvarigenom upprepade framställningar
till Riksdagen om extra anslags beviljande för särskilda till underhållet
hänförliga ändamål skulle kunna undvikas.
I öfverensstämmelse härmed hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t behagade
till Riksdagen göra framställning derom, att i anslaget för flottans nybyggnad
och underhåll måtte beviljas en förhöjning, som, för slutsummans jemnande,
upptages till 221,955 kronor 18 öre, hvarigenom detta anslag skulle
för 1876 kom na att utgå med 1,180,000 kronor.
Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar.
10. Anslaget å denna titel, — som, efter det kanonierkåren blifvit ombildad
till matroskår, lärer böra förändras till »beklädnad åt matroser och
skeppsgossar», — har, enligt hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit anmäldt,
i följd af inträffad stegring i beklädnadens anskaffnings- och underhållskostnad
befunnits otillräckligt, i hvilket afseende Förvaltningen åberopat följande
beräkning:
Beklädnadsbidrag lör 600 matroser och jungman vid båda stationerna ä
96 kronor pr man ........................................................................... kr. 57,600: —
underhåll af sängkläder för dem, omkring.................................... » 1,800: —
200 skeppsgossebeklädnader ä 70 kronor.................................... » 14,000: —
beklädnadens lappning och lagning samt sängkläder för skepps
gossarne.
....................................................................................... » 2,000: —
Summa kronor 75,400: —
Då i riksstaten för år 1875 är för ifrågavararande ändamål
uppfördt allenast ............................................................................. kr. 55,164: 60.
uppstår en brist af kronor.................................................................... 20,235: 40*
hvarför anslaget torde böra med motsvarande belopp förhöjas.
Hvad bidraget till matrosbeklädnaden angår, har detsamma hittills, enligt
1839 års reglemente för förvaltningen af matroskårens kontanta beklädnadsbidrag,
varit afsedt egentligen endast för paradmunderingen och utgår för närvarande,
såsom ofvan är angifvet, med 96 kronor per man; men enligt nådigt
beslut den 29 Maj 1874 blef beklädnaden för matroser och jungman förän
-
8
Bil. N: o 4 till Kong!,. Maj tis Nåd. Frop. N:r 1, om Statsverket 181b.
drad och donna förändring hvilade på den grund, att hvarje karl skulle under
all tjenstgöring kunna vara tillräckligt beklädd med de persedlar, som af Kronan
bekostades. Då den nya beklädnaden emellertid beräknades till 108
kronor, men ifrågavarande anslag icke lemnade tillgång till öfvertagande
af hela denna kostnad, föreskrefs, i sammanhang härmed, att matroser och
jungman skulle tills vidare och in till dess anslaget kunde varda till erforderligt
belopp förhöj dt,5 sjelfve hålla sig viss angifven persedel, som beräknats
till ett pris, motsvarande skilnaden emellan det då utgående beklädnadsbidraget
och den beräknade kostnaden för beklädnadens underhållande
eller 12 kronor. Då sålunda grundsatsen att matroskårens beklädnad bör
af Kronan bekostas blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkänd, lärer Eders
Kongl. Maj:t behaga till Riksdagen göra framställning om sådan förhöjning
uti ifrågavarande anslag, att nu till matroser och jungman utgående beklädnadsbidrag
må kunna förhöjas med 12 kronor pr man eller för 600 man
med 7,200 kronor.
Med afseende å den starka rekrytering från skeppsgossekåren som erfordrades
för att kunna uppehålla matroskompanierna vid bestämd styrka och
häraf uppkommet behof af en väsendtlig tillökning i skeppsgossarnes nu till
200 bestämda antal, infordrades, i embetsskrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena
den 17 sistlidna November från dåvarande Departementschefen, yttrande
angående de förökade kostnader som af skeppsgossenumerärens höjande
till 300 man kunde blifva en följd. Till svar härå har nu Förvaltningen af
Sjöärendena meddelat, att å aflönings- och naturaunderhållsanslagen medel för gage
och portion funnos uppförda för 280 gossar; att någon anslagstillökning för inkasernering
och undervisning liksom ej heller för ökadt befäl syntes kunna ifrågakomma;
men att i beklädnadsanslaget fordrades tillökning med 80 kronor
till anskaffning och underhåll dels af beklädnad dels ock af sängkläder för
hvarje skeppsgosse, hvarmed kåren förökades.
En tillökning i skeppsgossarnes antal är utan tvifvel, på ofvan angifne
grund, af behofvet påkallad, men bör enligt min åsigt för närvarande inskränkas
till 80, hvarigenom hela antalet skulle blifva 280, för hvilka, såsom
jemväl är nämdt, gage- och portions-kostnad redan finnes å särskilda anslaguppförda.
Det belopp, hvarmed, i händelse af bifall härtill, beklädnadsanslaget
skulle förhöjas, uppgår i enlighet med den utaf Förvaltningen af Sjöärendena
gjorda beräkning, till 6,400 kronor.
Min hemställan härutinnan blifver följaktligen att Eders Kongl. Maj:t,
med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden för beklädnadens anskaffning
och underhåll äfvensom för att sättas i tillfälle ej mindre att förhöja
det till matroser och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet
skeppsgossar, villa föreslå Riksdagen att ifrågavarande anslag, som lärer
9
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
böra i riksstaten uppföras under förändrad benämning af »beklädnad åt matroser
och skeppsgossar», måtte förhöjas med ett sammanlagdt belopp af 33,835
kronor 40 öre, hvarigenom anslaget, som för 1875 är uppfördt till 55,164:
60 skulle för 1876 uppgå till 89,000 kronor.
Sjövapnets öfningar.
11. Sedan år 1864, då detta anslag höjdes till det belopp, hvarmed
det nu utgår, hafva, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena på grund af
gjorda beräkningar upplyst, prisen stigit å
stenkol med omkring ........................................................................... 76 procent.
sjöportioner d:o .............................................................................. 26 »
ut- och afrustningskostnaden för fartygen med omkring .................. 96 »
Hvad expeditionskostnaderna beträffar,anför Förvaltningen bland annat, att då
1864 den månatliga kostnaden för expedition med korvetten af Chapman utgjorde
................................................................................................... 8,850: 51.
uppgingo månadskostnaderna för samma fartyg åren
1869 till................................................................................................. 10,224: 09.
1870 » .................................................................................................. 11,580: 76.
1871 » .................................................................................................. 13,847: 27.
1872 » ................................................................................................. 14,566: 87.
och hafva expeditionskostnaderna i allmänhet från 1869 till 1872 förökats
med 42 procent.
En gifven följd af den sålunda inträffade prisstegringen är att flottans
befäl och manskap icke nu mera kunna erhålla den öfning, som vid anslagets
fastställande till dess närvarande belopp för dem afsågs; och torde detta förhållande
innefatta giltigt skäl för framställning till Riksdagen om beviljande af
förhöjning i anslaget, hvilken jag, i enlighet med Förvaltningens hemställan, anser
böra föreslås till 25 procent å nuvarande an slagsbelopp, 629,850 kronor, som
alltså skulle höjas med 157,462 kronor 50 öre.
Förvaltningen har i öfrigt, i enlighet med den af chefen för mindepartementet
vid Stockholms station gjorda och af stationsbefälhafvaren förordade hemställan
föreslagit att hos Riksdagen måtte för fortsatta öfningar eller försök
med minor begäras ett extra anslag å 25,000 kronor. På samma gång jag
finner mig böra tillstyrka nämnde myndigheters framställning i hvad beloppet
angår, anser jag likväl, vid det förhållande, att minöfningarna numera fortgå
med enahanda regelbundenhet som andra flottans öfningar, för ändamålet erforderliga
medel böra uppföras å det allmänna öfningsanslaget, som följaktligen
skulle höjas med jemväl detta belopp, eller med sammanlagdt 182,462 kronor
50 öre.
Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sam. 1 Afd.
2
10
Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Det torde emellertid böra tillses huruvida icke tillgång till den för tjenstduglighetens
upprätthållande nödvändiga tillökning i exercismedlen lämpligen
skulle kunna beredas genom en annan anordning än nu ifrågavarande anslags
höjande med nyssnämnda belopp. För närvarande utgår kostnaden för naturaportion
åt underbefäl och manskap, då. de äro å stationen förlagde, i allmänhet
från förslagsanslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, men
under exercis och sjöexpeditioner från anslaget till sjövapnets öfningar. Det
synes mig dock följdriktigt och ledande till reda om allt naturaunderhåll och
följaktligen äfven natura portion under exercis och sjöexpeditioner bestrides af
det särskildt för detta ändamål uppförda anslag; en åsigt, som jemväl uttalats
och står i sammanhang med kostnadernas fördelande i det förslag, som af särskilde
komiterade blifvit uppgjordt till sjöförsvarets ordnande på grunderna af
allmän värnepligt.
Enligt inhemtade upplysningar hafva kostnaderna för det naturaunderhåll,
som utgått af öfningsanslaget under 1874, då sjöexpeditionerna måst högst betydligt
inskränkas, utgjort endast omkring 115,000 kronor, men under de föregående
åren betydligt öfverstigit detta belopp och torde i allmänhet icke
böra beräknas lägre än 160,000 ä 170,000 kronor. Om derför från ofvannämnda
förhöjning i tillgångarne för sjövapnets öfningar, 182,462: 50, som för
slutsummornas jemnande här uppföres med 182,677 kronor 10 öre, kostnaden
för naturaportion till underbefäl och manskap under exercis och sjöexpeditioner,
antagen till 162,527 kronor 10 öre, frånräknas, skulle förhöjningen i anslaget
till sjövapnets öfningar blifva 20,150 kronor; och får jag, i öfverensstämmelse
härmed tillstyrka att, under förutsättning att kostnaden för den till underbefäl
och manskap under exercis och sjöexpeditioner utgående naturaportion kommer
att bestridas af förslagsanslaget till gemenskapens naturaunderhåll, till Riksdagen
hemställes, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda belopp,
479,850 kronor, måtte förhöjas med 20,150 kronor och alltså anslaget tillsjövapnets
öfningar, som torde upptagas under förändrad benämning »flottans öfningar»,
nu utgående med sammanlagdt 629,850 kronor, uppföras med 650,000
kronor.
Gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderliåll.
12. Med åberopande af hvad jag i fråga om anslaget för sjövapnets öfningar
anfört i afseende å öfverflyttning till nu ifrågavarande anslagstitel af
portionskostnaden under exercis och sjöexpeditioner med flottans bemanning, får
jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att detta förslagsanslag, hvars titel, enär så väl uuderofficerare som gemenskap
vid flottan från anslaget åtnjuta underhåll, torde böra förändras till »Natura
-
11
Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
underhåll», må förhöjas med 162,527 kronor 10 öre, hvarigenom dess nuvarande
belopp, 273,472: 90, skulle ökas till 436,000 kronor.
Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.
13. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» beräknats till 800,000 kronor
torde det till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal uppförda
penningeanslag upptagas till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med
inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor.
Af ifrågavarande anslag utgår för närvarande ett särskildt reservationsanslag
till lifräddningsanstalterna vid rikets kuster å 10,000 kronor. Såväl i
följd af ökade underhållskostnader för byggnader och materiel samt stegrade
ersättningsanspråk för transport vid räddnings- och öfningsföretag, som ock i
anseende till kostnaderne för upprättandet af en behöflig ansedd räddningsstation
vid Grönskären å Bohuslänska kusten, har emellertid nyssnämnda anslagsbelopp
för 1875 visat sig otillräckligt, och har, till betäckande af den brist
som kommer att för samma år uppstå och hvilken beräknats till 2,000 kronor,
anvisning skett å lots- och fyrmedlen.
Då det icke kan med någon visshet bedömas i hvad mån enahanda orsaker
komma att för framtiden inverka på behofvet af medel för lifräddningsanstalternas
vidmakthållande i det skick, hvarpå handelssjöfarten har skäliga
anspråk, och följaktligen utgifterna för dessa anstalter, med de vexlande behof
de äro underkastade, icke torde böra på förhand till visst begränsadt belopp
bestämmas, synes mig, med afseende härå och då lifräddningsväsendet underhåll
es af enahanda medel som öfriga under Lotsstyrelsen lydande, till handelssjöfartens
bästa upprättade anstalter, icke lämpligt att ensamt för det förra bibehålla
ett särskildt anslag; och föreslår jag derför att Eders Kong!. Maj:t måtte
till Riksdagen hemställa, att anslaget till lifräddningsanstalterna ä rikets kuster
må upphöra att såsom särskildt reservationsanslag upptagas, samt reservationsanslaget
till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, från
hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga medel fortfarande skulle komma
att utgå, uppföras under förändrad benämning af »Lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna» till belopp af 800,460 kronor; hvarvid tillika torde
böra förutsättas, att de på inkomsttiteln »fyr och båkmedel» uppkommande öfverskott
få användas för de med sistnämnde anslag afsedda ändamål.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
14. Under åberopande af hvad Eders Kongl. Maj:t vid reglering af utgifterna
under sjette hufvud titeln, uppå den af Chefen för Civildepartementet
12 jBil. N-.o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
efter gemensam beredning med mig gjorda föredragning, beslutit i fråga om
anslagen till undervisningsanstalter för sjöfart, hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å femte hufvudtiteln på
ordinarie stat under särskilda anslagstiteln: undervisningsanstalter för sjöfart,
hvilken lämpligen torde i Riksstaten upptagas näst etter det under rubrik
»För handeln» förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen, uppföra
75,800 Kronor; samt
att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören öfver rikets
navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning, för tiden från
och med 1876 må utgå från femte hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar.
15. I afseende å de i riksstaten för innevarande år under femte hufvudtiteln
uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit härofvan föreslagen,
finner jag ej skäl till annat tillstyrkande än att, för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. vid
departementets expeditioner förhöjas från 2,204 Kronor 70 öre till 2,237
Kronor 2 öre, eller med 32 Kronor 32 öre.
I händelse af bifall till de af mig härofvan gjorda framställningar skulle
förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................................... 517,300: —
Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för
femte hufvudtiteln ............................................................................ 4,459,100: —
så erhålles det belopp............................................................... 4,976,400. —
hvartill femte hufvudtiteln skulle under 1876 uppgå.
Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit
härofvan framstälda och hvilka anslag uppgå till 56,180 Kronor, får jag, i
afseende å i öfrigt erforderliga extra anslag'' göra följande framställningar:
16. Dockanläggning å galérvarfvet. Med anledning af behofvet utaf en
docka vid Stockholms station, behagade Eders Kongl. Maj:t, efter det Stockholms
grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudit 75,000 kronor för befrielse
från Kronans rätt till begagnande af dockorna å Beckholmen, föreslå
sistlidne års Riksdag att, för anläggning af en reparationsdocka å galérvarfvet
vid stationen, för hvilken kostnaderna beräknats till 500,000 kronor, bevilja
ett extra anslag af 425,000 kronor samt deraf anvisa 115,000 för 1875.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13
I anledning häraf förklarade Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse angående
regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel den 15 Maj
1874, att, med hänseende till hvad i fråga om flottans behof af den föreslagna
reparationsdockan förekommit, Riksdagen ansåge erforderliga medel "böra för
ändamålet anvisas; men att då den af Stockholms grosshandelssocietet erbjudna
lösesumma icke syntes motsvara de rättigheter Kronan i afseende å Beckholmen
egde. Riksdagen, under vilkor att såsom lösen för Kronans rätt till begagnande
af nämnde dockor erlades en summa af 150,000 kronor, beviljat det till en
reparationsdocka vid galérvarfvet i Stockholm i öfrigt erforderliga belopp
350.000 kronor och anvisat deraf såsom extra anslag för 1875 ett belopp af
115,00© kronor.
Öfver det vilkor Riksdagen sålunda bestämt för anslagets utgående blefvo
ledamöterna i Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier hörde samt
förklarade genom societetens deputerade sig väl vara villige att, i hvad på
societeten ankomme, bidraga till lösningen af frågan om anläggning af en docka
vid stationen, men icke kunna utan allt för stor uppoffring erlägga den äskade
lösesumman på annat sätt än genom årliga afbetalningar. Deputerade framstälde
derföre det förslag, att under en tid af tjugufem år, räknade från den
dag tillkännagifvande sker att dockan å galérvarfvet vore till begagnande färdig,
årligen till Kronan skulle erläggas sex tusen kronor, med erbjudande derjemte
att under den tid betalning af lösningssumman sålunda verkstäldes, Kronan
skulle cga att under sammanlagdt två månader om året mot utgörande af
dockningskostnad och half dockafgift, begagna två af dockorna å Beckholmen
vid tillfällen, då Kronans (''gen docka icke vore tillräcklig eller användbar.
Vid öfverlemnande af deputerades berörda förklaring yttrade Förvaltningen
af Sjö-ärendena, på sätt vid underdånig föredragning af ärendet den 6
November 1874 af Departementschefen anmältes, att då det syntes i intet
fall kunna ifrågasättas att den af Riksdagen bestämda aflösningssumma
150.000 kronor skulle erläggas förr än Kronans rätt att begagna dockorna
å Beckholmen upphört, hvilket icke kunde ske innan Kronans docka å galérvarfvet
blefve till begagnande färdig, frågan alltså måste inskränka sig dertill,
huruvida nämnde summa skulle erläggas på en gång eller i flera betalningsterminer,
vid hvilket förhållande och enär det vore en väsendtlig fördel för
Kronan att, mot utgifvande af endast half dockafgift, förutom dockningskostnaderna,
få, under en tid af tjugufem år, sammanlagdt två månader om året,
begagna dockorna vid Beckholmen, Förvaltningen af Sjö-ärendena för sin del
tillstyrkte antagandet af de föreslagna vilkoren för lösningssummans utbetalande,
helst, i annat fall, fördelen att verkställa den nya dockbyggnaden i sammanhang
med nu pågående arbeten å galérvarfvet skulle gå förlorad. Förvaltningen
anmälte i öfrigt i en sedermera ingifven skrift att den ansåge hinder ej
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
mota, att utaf tillgängliga medel förskjuta det belopp, som för dockbyggnadens
fullbordande erfordrades utöfver de af Riksdagen beviljade 350,000
kronor.
Vid underhandlingar med societeten, efter det dess ofvannämnde skrifvelse
afgifvits, lärer den, enligt hvad för mig blifvit uppgifvet, väl synts icke alldeles
obenägen att i någon mån ytterligare utsträcka Kronans rätt till begagnande
under amorteringstiden af dockorna å Beckholmen, men ej velat medgifva någon
förändring i tiden för betalningens erläggande.
Enär emellertid Riksdagen vid anslagets beviljande fästat det uttryckliga
vilkor, att, såsom lösen för Kronans rätt till begagnande af skeppsdockorna å
Beckholmen, erlades en summa af 150,000 kronor, hvilket belopp blifvit såsom
bidrag till kostnaden för den nya dockbyggnaden å galérvarfvet beräknadt,
men den af grosshandelssoeieteten erbjudna löseskilling, ehuru till siffran motsvarande
det af Riksdagen sålunda bestämda belopp måste, i anseende till den
betingade långa afbetalningstidcn, i närvarande stund till ett vida lägre värde
uppskattas,
samt härtill komme att, då löseskillingen endast småningom under en längre
följd af år skulle inbetalas, dockbyggnadsarbetet således icke nu skulle
kunna utföras, med mindre antingen anslaget dertill af Riksdagen förhöjdes,
eller ock derför anlitades särskilta för andra ändamål anvisade medel, hvilka
först framdeles, i den mån afbetalningar å löseskillingen skedde, skulle blifva
återguldne och således icke under amorteringstiden för de med dem afsedda
ändamål disponibla,
så fann Eders Kongl. Maj.-t, jemlikt nådiga beslutet den 6 November sistlidet
år, i sakens så beskaffade skick och innan Riksdagen blifvit satt i tillfälle
att i ämnet sig yttra, ej skäl att antaga det af grosshandelssoeieteten
gjorda anbud, hvarigenom Riksdagens ofvannämnda vilkor ej kunde anses fullständigt
uppfyldt.
Förvaltningen af Sjö-ärendena har nu, med åberopande af sitt förut i
ärendet afgifna yttrande tillstyrkt framställning till Riksdagen om antagande
af grosshandelssocietetens anbud, äfvensom om anvisande för 1876 af 150,000
kronor för ifrågavarande dockanläggning å galérvarfvet.
Ehuru Riksdagen, på sätt ofvan förmäles, vid bestämmande af det för
ifrågavarande nya dockanläggning beviljade anslag, utgått från den förutsättning
att den lösen, 75,000 kronor Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier
utfåst för afstående af den rätt Kronan nu eger till begagnande af skeppsdockorna
vid Beckholmen skulle kunna förhöjas till 150,000 kronor, hvilka
kunde till arbetets utförande användas, anser jag det likväl icke kunna antagas
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 15
att Riksdagen dermed velat göra frågan om uppförande af den nya dockan,
hvars behöflighet för flottan Riksdagen förklarat sig inse, beroende deraf om
nämnde societet kunde vara villig att den sålunda förutsatta högre löseskillingen
erlägga. Huruvida societeten, i händelse vidare underhandlingar inledas,
må finnas benägen att i ett eller annat afseende ytterligare förhöja det förnyade
anbud i berörda hänseende, som nu blifvit gjordt, men, såsom icke fullt
motsvarande omförmälda af Riksdagen förutsatta lösen, Eders Kongl. Maj:t
funnit icke böra godkännas, är jag nu ej i tillfälle att bedöma och vågar således
ej heller tillstyrka att detsamma till oförändradt antagande af Riksdagen
förordas. Då det emellertid synes mig vara för flottan af högsta vigt, att den
beslutade nya dockanläggningens påbörjande ej längre uppskjutes, men ett sådant
uppskof ej kan undvikas med mindre frågan om denna anläggning ej
vidare sammanbindes med den om försäljning af Kronans rätt till dockorna å
Beckholmen, är jag förvissad att Riksdagen, vid sålunda upplysta förhållanden,
icke skall tveka att, oberoende af det skick, hvari denna senare fråga för närvarande
befinner sig, bevilja hela det för dockanläggningen å Skeppsholmen
erforderliga belopp, helst i allt fall, om antagligt anbud å inlösen af Kronans
rätt till Beckholmsdockorna framdeles erhållcs, Eders Kongl. Maj:t ej lärer vilja
frångå sitt erbjudande att låta löseskillingen derför, i afräkning å kostnaden för
den nya dockan, komma Riksgäldskontoret tillgodo.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att dels det till påbörjande
af dockanläggningen å Skeppsholmen för innevarande år anvisade, men i
frågans hittillsvarande skick, icke disponerade belopp af 115,000 kronor, må,
utan dervid nu fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock att till dockanläggningens
vidare utförande måtte beviljas hela det derför ytterligare erforderliga
belopp, 385,000 kronor, och deraf anvisas 150,000 kronor att utgå
för 1876; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed nådigst förklara
att, derest anbud å inlösen af Kronans rätt till begagnande af Beckholmsdockorna
erhållcs till det belopp Riksdagen redan, såsom ofvan förmäles, förutsatt
eller framdeles, uppå nådig framställning, kan finna skäligt godkänna,
Eders Kongl. Maj:t vill, med antagande af anbudet, låta löseskillingen Riksgäldskontoret
tillhandahållas.
17. Ny byggnad för Sjökrigsskolan. Då Sjökrigsskolan år 1867 inrättades,
antogs att flottans behof af officerare skulle fullt tillgodoses, om endast
2 eller 3 ka detter årligen från skolan utexaminerades, i följd hvaraf antalet
kadetter och elever bestämdes till 40. För detta antal, fördeladt i två afdelningar,
hvaraf den lägre med fyra, den öfre med två klasser, har någorlunda
tillräckligt utrymme kunnat beredas i det hus här i hufvudstaden, som måst
16
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för skolan hyras af enskild person; men då denna lokal, redan genom sitt
läge vid Rörstrandsgatan mindre tillfredsställande, blifvit, ännu olämpligare i
samma mån antalet lärjungar i följd af numera inträdda förhållanden måste
ökas, har det ansetts angeläget att söka för sjökrigsskolan bereda en, med hänsyn
så väl till läge och utrymme som anordning i {ifrigt, mera ändamålsenlig
plats än den nuvarande. I sådant afseende hafva genom byggmästaren vid
flottans härvarande station i samråd med chefen för skolan undersökningar
blifvit verkstälda samt ritning och kostnadsförslag upprättade för uppförande af
en ny byggnad för skolan å Skeppsholmen, som utan tvifvel erbjuder den
lämpligaste plats för en undervisningsanstalt sådan som den ifrågavarande.
Yid öfverlemnande, med skrifvelse den 5 December sistlidne år, af berörde
ritning och kostnadsförslag har skolans chef, i afseende å behofvet af
större utrymme anfört, att enär, enligt nu gällande stadgar af den 27 Mars
1872, ej mindre de ynglingar, som egna sig åt flottan, än äfven sådane, som
önska inträde i landkrigsskolan eller i handelsflottan, få genomgå sjökrigsskolans
alla klasser, hade antalet elever blifvit förhöjdt; och då, i följd af de
under senare tider vidtagna förändringar i afseende å flottans officerskår, en
större afgång inom densamma vore att emotse, måste jemväl antalet kadetter
ökas. Det vore antagligt, att minst åtta kadetter för hvarje år borde från
skolan utgå till officerskårens komplettering, på grund hvaraf icke färre
än 16 kadetter årligen borde åtnjuta undervisning i skolans öfre afdelning;
och då, hvad eleverna anginge, af erfarenheten vore ådagalagdt, att icke
alla de, som intagas i skolans första klass, kunde påräknas komma att
vid läroverket qvarstanna, till dess de uppnå femte klassen och blifva kadetter,
borde åtminstone tolf nya elever årligen i skolan intagas, samt
följaktligen hela antalet kadetter och elever ökas, så att de tillsammans utgjorde
minst 60. Redan under sistlidet år hade inträde måst medgifvas så
många elever, att lärjungeantalet nu uppgår till 48, hvilket antal under innevarande
år sannolikt komme att ytterligare ökas. — Då det antal lärjungar,
som vid sjökrigsskolan samtidigt komme att njuta undervisning sålunda bör antagas
till omkring 60, har förslaget till den ifrågasatta nya byggnaden måst
afse inrymmandet af detta antal, och är berörda förslag i öfrigt uppgjordt med
hänsyn till de särskilda klassernas behof af utrymme, så att skolsalarne lemna
en rymd af 710 kubikfot åt hvarje lärjunge. Den beräknade kostnaden för
byggnadens uppförande är antagen till 177,550 kronor.
Yid det förhållande att det uppenbarligen är af stor vigt för sjökrigsskolan
att erhålla en större och lämpligare lokal än den, hvari skolan för närvarande
är inrymd, och en byggnad, uppförd enligt den ingifna ritningen,
skulle motsvara behofvet, får jag, utan afseende å den omständighet, att, enligt
hvad upplyst blifvit, skolan, jemlikt upprättadt kontrakt, eger disponera sin nu
17
Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
varande lokal intill den 1 Oktober 1879, tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t
behagade till Riksdagen göra framställning om beviljande af ett extra anslag
å 177,550 kronor till uppförande å Skeppsholmen af en byggnad för sjökrigsskolan,
samt att för påbörjande af byggnadsarbetet under år 1876, af berörda
belopp måtte anvisas att under samma år utgå 30,000 kronor.
18. JExei cishus i Carlskrona. Sedan vid verkställd besigtning å flottans
exercishus i Carlskrona, hvilket uppfördes år 1844, befunnits, bland annat, att
väggarne, som i nedre våningen bestå af korsvirke med murverk och brädfodring
samt i den öfre af timmer, genom de starka skakningar, huset vid
exercis med kanoner varit underkastadt och i följd af byggnadens i allmänhet
särdeles svaga konstruktion, blifvit så bugtiga att lutningen på sina ställen uppginge
ända till 7 decimaltum pa den höjd af 10^ fot öfre våningen egde,
hvadan ej heller huset ansågs böra repareras — så behagade Eders Kongl. Maj:t,’
efter anmälan härom, i enlighet med gjord underdånig tillstyrkan, hos sistlidne
ars Riksdag begära ett extra anslag af 50,000 kronor till nytt exercishus vid
stationen. Riksdagen, som ansåg att exercishuset, om än ej fullt lämpligt, dock
ännu någon tid kunde nöjaktigt fylla behofvet, fann, på grund häraf, sig icke
böra bevilja det begärda anslaget.
Det har länge varit ett öfverklagadt förhållande att icke flottans trupper,
innan de sändas ombord å fartyg för att der erhålla sin yrkesdaning hafva
genomgått en så beskaffad rekrytbildning, att de äro emottaglige för den kostsammare
utbildning, som endast tjensten till sjös kan bibringa. De komitéer,
som haft i uppdrag att yttra sig i frågan om våra sjötruppers yrkesbildning,
hafva såsom en obestridlig grundsats uttalat, att utan förut genomgången exercisskola
i land en stor del af den så mångfaldiga gånger dyrbarare utbildningen ombord
måste anses bortkastad. I öfverensstämmelse dermed har äfven Eders Kongl.
Maj:t under sistlidne år för öfningen och undervisningen af flottans trupper
fastställt reglementen, enligt hvilka en förberedande kurs af omkring 6 månader
vid skolan i land erfordras innan sjökommendering förekommer. För ett
nöjaktigt anordnande af en sådan kurs vid Carlskrona station är ett annat
exercishus derstädes än det nuvarande oundgängligt 5 och jag anser mig derför,
under åberopande i öfrigt af Chefens för Sjöförsvars-departementet yttrande till
stöd för den Nådiga propositionen till sistlidne års Riksdag, böra tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att redan till innevarande års Riksdag förnya framställningen om
anvisande af 50,000 kronor för uppförande af nytt exercishus i Carlskrona.
19. Åd tiller materiel. Med tillkännagifvande att under innev. år blifvit beställda
stycken 9,24 tums, 10 stycken 8,os tums, 15 stycken 5,63 tums och 20 styc
Bih.
till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Åfd.
3
18 Bil. N:o 4 till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
ken 4.1 tums refflade kanoner samt 800 stycken projektiler till 9,24 tums kanonerna,
600 stycken dito till 8,08 tums dito, 600 stycken dito till 5,63 tums dito
ocli 1,000 stycken dito till 4,1 tums dito — liar Förvaltningen af Sjöärendena,
under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts till 1874 års Riksdag afgifne förslag
i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för flottans behof, hemställt,
att, för att kunna fortsätta sådan anskaffning med all den kraft inhemska verkstädernas
produktionsförmåga medgåfve, Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen
gorå framställning om anvisande för 1876 af extra anslag till belopp af
1,000,000 till fortsatt anskaffning af artilleri-materiel; till hvilken hemställan
jag för min del tillstyrker bifall.
20. Kulsprutor. Sedan 1874 års Riksdag, på Eders Kongl. Majits
framställning, till anskaffning af kulsprutor beviljat 200,000 kronor, samt af
detta belopp anvisat hälften eller 100,000 kronor att utgå under 1875,
så får jag — med anmälan att, enligt vid Förvaltningen af Sjöärendena upplyst,
32 kulsprutor blifvit för flottans räkning beställda hos konstruktörerna af
den antagna modellen — hemställa att framställning matte till instundande
Riksdag ske om anvisande af återstående beloppet af det beviljade anslaget, 100,000
kronor, att under 1876 utgå.
21. Min materiel och försök med minor. De större sprängningsförsök
mot dubbelbotten å ett pansarskepp, livilka vid föredragning af regleringen
utaf denna hufvudtitel till 1874 års Riksdag af då varande Departementschefen
omnämndes såsom förestående, hafva under sistförflutna höst tagit sin början i Garlskrona
på Sveriges, Norges och Danmarks gemensamma bekostnad under ledning
af en kommission, bestående af en delegerad från hvartdera riket. Hufvudändamålet
med dessa försök har varit att utröna lagarne för kruts och dynamits
verkan under vattnet för att på grund deraf kunna bestämma dels de afstånd,
på h vil ka minor med olika laddningar utöfva afsedd verkan på ett bepansradf
fartygs undervattenskropp, dels hur långt från hvarandra undervattensminor
böra nedläggas för att icke den ena vid explosion skall krossa eller tända den
andra. Dessutom ingick i programmet, hvars fullständiga utförande först under
innevarande år kan ega rum, åtskilliga försök med olika antändningssätt samt
jemförelse!'' emellan de verkningar, som vanligt krut, bomullskrut och dynamit
utöfva.
Den Svensk-Norsk-Danska kommission, som uppgjorde den ursprungliga
planen för ifrågavarande sprängningsförsök kunde endast ungefärligen beräkna
kostnaden för behöfliga reparationer efter de särskilda sprängningarna å det
fartyg, som för dessa blifvit apteradt. Kostnaderne för försöken hafva nu mera
visat sig komma att öfverstiga det för desamma beräknade belopp, och har
kommissionen, med stöd af vunnen erfarenhet, inkommit med nytt kostnadsförslag,
utvisande att, förutom de tillgångar, som af förut anvisade medel återstå, för
Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19
försökens afslntande erfordras 60,000 kronor. Då det nu är af synnerlig vigt
för minväsendets utveckling att det uppgjorda programmet, så vidt möjligt är,
i dess helhet utföres, torde "beloppet af Sveriges andel i kostnaden för de återstående
minförsöken, 20,000 kronor, böra inberäknas i det till minmateriel och
minförsök erforderliga anslag.
Sedan, hvad nu det fasta minförsvaret angår, anslag blifvit vid föregående
Riksdagar beviljade för anskaffning af minmateriel dels till minlinierna vid
Waxholm och i Södertelgeleden, dels ock till försvaret af Stockholms skärgård
utanför Waxholm, så torde medel nu böra afses för minförsvar af inloppen
till Oarlskrona. I sådant afseende har den år 1872 uppgjorda planen för
dessa inlopps förseende med minlinier under sistlidne års sommar undergått
granskning, dervid visserligen åtskilliga mindre förändringar i anordningarne
ansetts ändamålsenliga, men hvilka likväl icke verka förhöjning i kostnaden
enligt 1872 års förslag, som utvisar en slutsumma af 335,000 kronor.
Nämda belopp, ökadt med 5,000 kronor till inredning af förråds- och förvaringsrum
för minmaterielen vid Karlskrona varf, anser jag alltså böra vara att
tillgå för anskaffning af materiel m. m. för det fasta minförsvaret.
Vidkommande åter det rörliga minförsvaret, torde jag böra upplysa, att
den på Eders Kongl. Maj:ts befallning i England bestälda minbåt, som skulle
varit levererad redan sistlidne höst, nu är färdig, men ej kan förr än fram
emot sommaren hit öfverföras. Denna båt, som kostar 1,800 pund st., är 58 fot
lång och 4 fot djupgående samt beräknas göra 14,8 knops fart. Om den, såsom
anledning är att hoppas, visar sig motsvara anspråken på dylika mindre
minbåtar, anser jag att ett större antal af samma cert bör anskaffas från inhemska
verkstäder, i hvilket fall anskaffningspriset antagligen blir icke obetydligt
lägre än för denna första båt. Då emellertid kostnaden för dessa anskaffningar
torde böra utgå af samma anslag som för annan fartygsmateriel,
lära medel särskildt för detta ändamål icke böra begäras.
Bland de förslag till sjelfgående under vattenstorpedo, som tid efter annan
blifvit Sjöförsvars-departementet meddelade, har i synnerhet den af Whitehead
konstruerade ådragit sig stor uppmärksamhet i alla länder, och England, Frankrike,
Österrike, Tyskland och Italien hafva redan för betydliga summor inköpt
den för andra hemlighållna uppfinningen. Whitehead har nu erbjudit sig att
när som helst på sin bekostnad i Fiume verkställa försök med sin torpedo inför
en svensk kommission, eller ock att utföra försöken i Sverige, i hvilket fall vi
dock skulle bestrida alla omkostnaderna, såsom fartygs aptering, maskiners anskaffning,
ersättning åt uppfinnaren för tidsförlust m. m., med förbindelse i
öfrigt att, för den händelse kommissionen förklarade torpedon besitta de egenskaper
Whitehead uppgifvit, af honom beställa 50 torpedos till ett pris af
400 pund st. stycket. Så snart denna beställning blifvit fullgjord, skulle här
-
20
Bil. N:o 4 till Eongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
stäcles få för statens räkning tillverkas ifrågavarande slag af torpedos, till hvilket
Whiteliead skulle lemna fullständiga ritningar.
Då jag sätter utom tvifvel att vi, i händelse af krig, komma att uti aktiva
minor finna ett särdeles kraftigt försvarsmedel, samt det är att antaga, att
Whiteheads torpedo är vorden omsorgsfullt pröfvad innan den blifvit inköpt
af ofvannämnde stater, så vore ensidigt att medel anvisades för anställande af
erforderliga försök med densamma samt för den anskaffning, som deraf kan
för år 1876 blifva en följd; och torde det belopp, som under nämnde år erfordras
kunna, under antagande att kostnaden kommer att fördelas emellan de
länder, för hvilkas räkning ofvan nämnda gemensamma sprängningsförsök egt
rum, upptagas till 90,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag tillstyrka nådig framställning
till Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för år 1876 af
450,000 kronor till minmateriel och försök med minor.
22. Partygsmateriel. Ur de strider om vårt sjöförsvars ändamål och organisation,
som, framkallade af den stora revolutionen sjökrigsväsendet i allmänhet
undergått under de sista tjugu åren, kämpats så väl inom som utom
fackmännens krets, har allt mer den åsigten klarnat till mogen öfvertygelse,
att de fordringar. Sverige bör ega rätt att sätta på sitt sjöförsvar äro:
l:o att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar;
2:o att försvåra, om icke förhindra, landsättandet af öfverväldigande fiendtliga
härmassor å våra kuster, hvarhelst en sådan landsättning försökes, samt
3:o att, om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans
kommunikationer med eget land samt genom operationer å våra insjöar och
andra inlandsfarvatten understödja egen och motverka en fiendtlig härs framträngande.
Kan Sverige förskaffa sig och underhålla ett sjöförsvar, som kan uppfylla
dessa fordringar, hvilka naturligen hafva afseende å försvaret mot rikare och
mäktigare länder än vårt, sä är landet dermed äfven i stånd att, så vidt på
dess sjöförsvar beror, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare
makter.
Större fordringar kunna vi, med våra nu varande tillgångar, icke ställa på
vårt sjöförsvar, men vi böra ej heller sätta anspråken lägre, utan att afsäga
oss de stora fördelar för försvaret naturen beredt vårt land då den omgjorda!
det med ett bredt vatten.
Om vi sålunda hafva det mål till hvilket vi böra sträfva klart framför
oss, återstår likväl att finna de bästa .medlen för dess vinnande. Det möter
härvid väl svårighet i anseende till de nya uppfinningar, som oupphörligt göras
inom sjökrigsmaterielens område, att uppgifva en för en längre framtid gällande
typ för densamma; på sin höjd skulle man i sådant hänseende kunna angifva
21
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
vissa för denna materiel utmärkande gemensamma egenskaper. Jemförelsevis
lättare är deremot att, med aktgifvande på uppfmningarnes ståndpunkt å en
viss gifven tid, bestämma i hvilken riktning anskaffning af krigsfartyg då bör gå.
Då jag nu går att inför Eders Kongl. Maj:t föreslå framställning till Kiksdagen
om beviljande af extra anslag för år 1876 till anskaffning af fartygsmateriel,
torde det åligga mig, att, jemte uttalande af den allmänna riktning,
i hvilken anskaffningen bör gå, för Eders Kongl. Maj:t redogöra för de fartygstyper,
som böra tagas till modell för att på den, efter min öfvertygelse,
riktigaste vägen erhålla den materiel, som jag anser erforderlig, på det sjöförsvaret
må kunna inom en icke alldeles för aflägsen framtid vara i tillfälle
att nöjaktigt uppfylla sin bestämmelse.
Såsom en föregående anmärkning torde härvid likväl böra anföras, att i
samma mån som man vill hos ett och samma fartyg förena flera af ofvan antydda
utmärkande egenskaperna, hvilka äro: artilleristyrka, passiv motståndsförmåga,
duglighet såsom ram, duglighet för minstrid, fart- och sjöduglighet,
så stiger kostnaden för detsamma i högst betydlig grad i jemförelse med kostnaden
för flere fartyg egande kollektift samma förstörelsekraft, men hos hvilka
egenskaperne äro så fördelade, att hvardera erhåller en mera bestämd typ.
Sålunda kan man t. ex. bygga ett fartyg såsom monitoren Loke med artilleristyrka
och passiv motståndsförmåga såsom utmärkande egenskaper, för måttliga
medel, men vill man dertill hafva egenskapen fart, måste kostnadssumman ökas
med omkring 150 proc. till följd af de ökade dimensioner, som större maskinkraft
och ökade kolförråd betinga. Å andra sidan kan man billigt nog erhålla
ett fartyg med artilleristyrka och fart, men vill man på samma gång
hafva passiv motståndsförmåga, stiger åter kostnaden till höga siffror, ty utom
kostnaden för sjelfva pansaret, måste dettas tyngd helt naturligt medföra ökade
kostnader för allting annat i följd af de ökade dimensioner, detsamma betingar.
Med vårt lands jemförelsevis begränsade tillgångar böra vi således, med
uppgifvande af tanken på skapandet af en materiel, der hvarje fartyg har i
fullständig mån alla de omnämnda egenskaperna, söka sammanpara några få
af dessa hos hvarje särskildt fartyg, efter noga afvägda behof, allt efter de
speciella ändamål som afses. Den materiel, som erfordras för att utestänga
fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar, — den fasta minmaterielen med
dertill hörande batterier icke inberäknad, — bör enligt dessa grunder företrädesvis
vara utmärkt genom dels artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, dels
duglighet för rörlig ''minstrid. De öfriga sjökrigsmateriel utmärkande egenskaperna
måste här åsidosättas. Anfallet företages sannolikt med fullkraftiga, artilleri-starka,
väl bepansrade fartyg, med afsigt att tvinga sig igenom de minerade
och befästade linierna, till hvilkas försvar en rörlig materiel af flytande,
väl skyddadt artilleri samt minbåtar och lättare kanonbåtar är hvad som er
-
22 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.
fordras. Yårt hufvudsyfte är här att hindra fiendtliga fartyg hryta sig igenom.
Att förstöra dessa är af mindre vigt, så länge de icke lyckats i sitt
försök. För detta försvar ega vi i närvarande stund i det närmaste komplett
minmateriel för positionerna i Stockholms skärgård, 4 monitorer och 10 pansarbåtar
med inalles 18 pansarbrytande kanoner, och 10 kanonbåtar med lättare
artilleri för minliniernas bevakande samt utposttjenst. Hvad jag för denna del
af försvaret anser böra under år 1876 ifrågakomma, förutom redan omförmälda
minmateriel för inloppen till Carlskrona, är dels anskaffning af ett antal minbåtar
efter den äfvenledes redan omtalade engelska modellen, derest den efter
verkställda prof befinnes lämplig, dels förstärkning af de äldre monitorerna,
dels ock aptering för tyngre artilleri af de rodd-kanonbåtar, som dertill finnas
tj enliga.
Yänder man sig härefter till det andra hufviidändamålet för vårt sjöförsvar,
eller att hindra landstigning med öfverväldigande härmassor å vår kust,
så bör först anmärkas, att ''det är icke längre fråga om att hindra en öfverlägsen
YrdMotta att tränga fram — en sådan skulle vi i bästa fall kunna
tillfoga någon skada, men icke något nederlag —; det är här fråga om den
transport&otta, som af pansarflottan konvoyeras och bevakas; det gäller att genom
denna senare bana sig väg in uti den förra, der vi icke finna annat motstånd
än geväret och lättare artilleri, ty de fiendtliga pansarfartygen skulle,
derest de följde oss dit, anställa mera förödelse ibland egen transportmateriel,
än ibland våra fartyg.
Frågan är nn: hvilka utmärkande egenskaper bör den materiel ega som
vid ett sådant tillfälle skall bereda oss väg igenom pansarflottan? Svaret torde
blifva passiva motståndet och farten, hvilka, med duglighet för ränning ger åt
det fartyg, som har dessa egenskaper naturen af en projektil, den ännu icke;
någon skeppssida har bygts att trotsa, och, följande i dess spår, minan och
farten samt artilleristyrkan och farten i sådan förening att de kunna icke blott
utföra sin vigtiga roll inne bland transportfartygen, utan äfven utgöra en kraftig
hjelp vid genombrytningen. I samma stund, som denna lyckats, har sjöförsvaret
äfven här uppfyllt sitt ändamål, ty genom den förstörelse som dervid sker
bland transportflottan måste landstigningsförsöket anses hafva väsendtligen förfelats
och derigenom arméens uppgift mot de fiendtliga trupper, som tilläfventyrs
kommit i land, underlättats. Men för detta ändamål ega vi i närvarande
stund intet. Den första början härtill är de båda kanonbåtar, af hvilka den
ena bygges i Carlskrona och den andra i Göteborg, ämnade att föra en 9.24
tums och en 4.1 tums kanon hvardera och att göra 11 ä 12 knops fart. Huruvida
dessa böra utgöra modell för anskaffande af flera, torde böra bero på de
försök, som jag hoppas instundande sommar kunna företagas. Utfalla dessa
försök icke i allo tillfredsställande eller befinnas båtarne underlägsna de kanon
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 23
båtar, som efter lika modell i tre storlekar byggas i England och visat sig
vara både ekonomiskt fördelaktiga och för sin storlek kraftiga fartyg ehuru
icke fullt så snabbgående, torde ett närmande böra ske till dessa senare.
Såsom modell för ett ramfartyg anser jag bland hittills byggda den engelska
Hotspur vara den som lämpar sig bäst för våra förhållanden. Detta
fartygs längd är 235 fot med största bredd af 50 fot, har en fart af 11 ä 12
knop, samt förer 1 st. 600-pundig och 2 mindre kanoner, med sidopansar
af ll tum och bröstvärnspansar af 8 tum samt kostar omkring 2,900,000 kronor,
hvilken summa dock torde kunna reduceras något, — såvida man icke
suklle eftersträfva antingen ännu större fart eller ock tjockare pansar, — alldenstund,
ett dylikt fartyg, bygdt för våra ändamål, kan förses med mindre
djupt pansar och göras lägre på vattnet. Detta fartyg är, i likhet med våra
monitorer, utan tackling. Med anskaffande af ett första sådant fartyg anser
jag icke böra uppskjutas.
Modell för sjögående minfartyg, hvilka, förutom sitt egentliga ändamål,
böra afses till den vigtiga rekognoseringstjensten, är hos oss ännu icke känd,
men då byggnad af ett sådant pågår såväl i England som i Tyskland, afsedt
för användande af sjelfgående torpedos, torde man kunna snart emotse att
äfven för anskaffande af detta slag af sjökrigsredskap för vårt rörliga kustförsvar,
erhålla erforderlig ledning.
Hvad materiel för vårt sjöförsvars tredje hufvudändamål beträffar, så ligger
det i sakens natur att, då denna materiels åligganden inträda först med ett misslyckadt
försök att hindra landstigning, materielen för det rörliga försvaret då
är frigjord för att jemte öfningsfartygen användas till oroandet af fiendens
transporter, och torde vid sådant förhållande en del af materielen för positionsförsvaret
i förening med förhyrda privata ångfartyg kunna användas å inlandsfarvattnena
till understöd för hären.
Sådana äro de allmänna dragen, efter hvilka jag anser den sjökrigsmateriel
bör konstrueras, som Flottan för uppfyllandet af sin vigtiga bestämmelse måste
erhålla; sådana äro de speciella typer efter hvilka jag anser anskaffningen
under år 1876 böra ske.
Beloppet af det extra anslag till anskaffning af fartygsmateriel, jag vid
sådant förhållande finner för nämnda år erforderligt, skulle uppgå till 2,000,000
kronor, om hvilkas beviljande jag alltså hemställer att nådig framställning måtte
ske till instundande Riksdag.
Beträffande pensioneringen af tjenstemän samt betjente äfvensom af gemenskapen
vid flottan torde Eders Kongl. Maj:t behaga göra framställning till
Riksdagen om anvisande af nedannäranda-''kreditiv nemligen:
24
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle
att till de flottans embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast
utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande
kronor....................................................................................................... 73,000: —
samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap
förunnade, förbättrade pensionering kronor.......................................... 40,000: —
med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under
loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter behagade Kongl.
Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen
af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel och i öfrigt för
sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt;
och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda
beslutat Finans-Departementet meddelas för att läggas till grund
vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den komme att afse nämnda hufvudtitel
och sjöförsvaret.
In fidem Protocolli:
L. Tli. Neijber.
Litt. A.
Stat för Sj»försvarsdepartementets Kansli-expedition.
1 Expeditionschef............................................................................................ 7,000: —
1 Kanslisekreterare ........................................................................ 4,200: —
Arvode till densamme för handläggande af en del sådana
göromål, som i andra Statsdepartements expeditioner
tillhöra byråchef............................................................ 1,000: — g 200- _
1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen
................................................................................................ 4,200: —
1 Vaktmästare ................................................................................................ 750: —
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 2,500: —
Summa Kronor 19,650: —•
Öfvergångsstat.
1 Expeditionschef.......................................................................................... 7,000: —•
1 Expeditionssekreterare................................................................................ 4,500: —
1 Protokollssekreterare................................................................................... 3,500: —
1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen
............................................................................................... 4,200: •—
1 Vaktmästare ............................................................................................... 750: —
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 1,300: —
Summa Kronor 21,250: —
Litt. B,
Dyrtidstillägg ldr Förvaltningen af sjöärendena
Nuvarande |
||||||
aflöning utom dyrtidstillägg. |
Dyrtidstillägg. |
Summa. |
||||
1 Amirälitets-kammarråd .............................. 1 Sekreterare, som jemväl bestrider Advokat- |
4,500 |
— |
900 |
5,400 |
||
fiskalsgöromålen...................................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 Registrator................................................... |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
1 Kanslist ................................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 Kamererare ................................................ |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
1 Kammarförvandt........................................ |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
1 Bokhållare .............................................. |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
1 Kammarskrifvare....................................... 1 Kassör, utom arvode 500 Kronor å Lots- |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
verkets stat ............................................. |
3,000 |
— |
000 |
— |
3,600 |
— |
1 Notarie...................................................... |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
Summa |
— |
— |
5,060 |
— |
— |
— |
Litt. C I
Dyrttdstillägg för Officerare vid Flottan.
> |
Lön. |
Dyrtids tillägg. |
Summa |
|||||
1 |
Flaggman ....................... |
.................. Kr. |
G, 750 |
_ |
65( > |
_ |
7,400 |
. |
l |
D:o ...................... |
.................. )) |
6,750 |
— |
650 |
— |
7,400 |
— |
1 |
Kommendör..................... |
................ )) |
5,55() |
— |
530 |
— |
6,080 |
— |
5 |
D:o ................... |
................. )) |
27,750 |
■- |
2,650 |
— |
30,400 |
— |
1 |
Kommendörkapten af l:a |
klassen..... » |
4,550 |
— |
50 |
— |
4,600 |
— |
2 |
D:o |
...... )) |
9,100 |
— |
100 |
— |
9,200 |
— |
1 |
D:o |
...... )) |
4,400 |
— |
200 |
— |
4,600 |
— |
3 |
D:o |
..... » |
13,200 |
— |
600 |
— |
13,800 |
— |
1 |
Kommendörkapten ........ |
.................. )) |
4,200 |
— |
400 |
— |
4,600 |
— |
12 |
D:o ......... |
................. )) |
50,400 |
— |
4,800 |
— |
55,200 |
— |
1 |
D:o ......... |
.................. )) |
3,400 |
— |
1,200 |
— |
4,600 |
— |
1 |
D:o ......... |
.................. » |
"3,400 |
— |
1,200 |
— |
4,600 |
— 1 |
1 |
1 ):< > ......... |
................. )) |
3,250 |
— |
1,350 |
— |
4,600 |
— |
1 |
Kapten .......................... |
............... )) |
2,800 |
— |
265 |
— |
3,065 |
— |
24 |
I):o .......................... |
.................. )) |
67,200 |
— |
6,360 |
— |
73,560 |
— |
1 |
D:o .......................... |
.................. » |
2,725 |
— |
— |
— |
2,725 |
— |
3 |
D:o .......................... |
................. '') |
8,175 |
— |
— |
— |
8,175 |
— |
1 |
I):o ..... ................... |
.................. » |
2,400 |
— |
230 |
— |
2,630 |
— |
13 |
D:o .......................... |
.................. )) |
31,200 |
— |
2,990 |
— |
34,190 |
— |
1 |
Löjtnant........................... |
................. )) |
1,350 |
— |
130 |
— |
1,480 |
— |
42 |
I):<> .......................... |
................ )) |
56,700 |
— |
5,460 |
— |
62,160 |
— |
1 |
Underlöjtnant................. |
.................. )) |
950 |
— |
100 |
— |
1,050 |
|
12 |
I):« ................. |
................. )) |
11,400 |
— |
1,200 |
— |
12,600 |
— |
1 |
D:o ................ |
.................. )) |
750 |
— |
25 |
— |
775 |
— |
4 |
I):o ............... |
................. » |
3,000 |
— |
100 |
— |
3,100 |
— |
1 |
D:o ................. |
.................. )) |
675 |
— |
100 |
— |
775 |
— |
7 |
I):o ................ |
.................. n |
4,725 |
— |
700 |
— |
5,425 |
— |
Snmma Kronor |
336,750 |
— |
32,040 |
— |
368,790 |
Anm. Häruti inbegripes dyrtidstillägg till 3:ne öfver stat vid K, Flottan qvarstående
kommendörkaptener.
Antal.
Litt. C 2.
Dyrtidstillä
gg för Officerare vid Flottans nya Re ervstat.
i
17
i
14
Kaptenlöjtnant ............................... Kr. D:o » D:o » D:o » |
Lön. |
Dyrtids- tillägg. |
Summa. |
|||
2,200 37,400 2,000 28,000 |
— |
440 7,480 400 5,600 |
— |
2,640 44,880 2,400 33,600 |
— |
|
Summa Kronor |
69,600 |
— |
13,920 |
— |
83,520 |
— |
«
>C iO
Litt. D.
Flottans Läkarekår.
Nuvarande |
Dyrtids |
Summa. |
||||
vode. |
tillägg. |
|||||
Karlskrona station. |
||||||
1 Öfverfältläkare........................................... |
4,800 |
4,800 |
||||
1 Regementsläkare (med bostad) ................. |
2,500 |
— |
260 |
— |
2,760 |
— |
1 Förste Bataljonsläkare ( d:o ) .................. |
1,700 |
— |
100 |
— |
1,800 |
— |
1 Wto .......................................................... |
1,700 |
— |
100 |
— |
1,800 |
— |
För extra läkare, arvode i mån af behof...... |
5,000 |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
hvaraf dock större eller mindre del kan, |
||||||
i enlighet med hvad derom särskildt må |
||||||
af stipendiater. |
||||||
Stockholms station. |
||||||
1 Regementsläkare......................................... |
3,200 |
— |
— |
— |
3,200 |
— |
1 Förste Bataljonsläkare (med bostad) ......... |
1,500 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
1 dito ....................................................... |
1,500 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
För båda stationerna. |
||||||
5 st. stipendiater å 400 kronor) 5 » dito å 300 d:o / |
3,500 |
— |
— |
— |
3,500 |
— |
S:gr |
25,400 |
— |
460 |
25,860 |
||
Tillkommer: för extra läkare och stipendiater |
■-- |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
Summa |
28,860 |
— |
Litt E.
Dyrtidstillägg för Kleresistateii vid Flottan.
p |
Löner och ar-voden enligt |
Dyrtids |
Summa. |
||||
p |
1864 års stat. |
tillägg. |
|||||
Karlskrona station. |
|||||||
1 |
Amiralitetspastor...................................... |
1,500 |
300 |
1,800 |
|||
1 |
Kompastor................................................ |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 |
Bataljonspredikant ................................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
1 |
Kantor och Klockare .............................. |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
1 |
Kyrkovaktare ....................................... |
100 |
— |
20 |
— |
120 |
— |
— |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
|
Stockholms station. |
|||||||
1 |
Regementspastor....................................... |
1,200 |
— |
240 |
— |
1,440 |
— |
1 |
Bataljonspredikant................................... |
900 |
— |
180 |
— |
1,080 |
— |
1 |
D:o tillförordnad............... |
900 |
— |
180 |
_ |
1,080 |
— |
1 |
Klockare................................................ |
200 |
— |
40 |
•— |
240 |
— |
= |
3,200 |
— |
640 |
— |
3,840 |
— |
|
Summa Kronor |
7,200 |
— |
1,440 |
— |
8,640 |
— |
Litt. F
Tabell,
utvisande
förhöj» i ngen i ordinarie anslaget till Flottans nybyggnad ocli underhåll
åren 1864—1875.
För åren 1864—1871 (för underhållet).....................................................
samt dessutom 19,177,2 Infot spanmål å 2 Kr........... 38,354: 40.
ocli för nybyggnad....................................................... 102,000: —
eller tillsammans för hvarje år........................... Kr. 793,242: 70.
Vid 1871 års riksdag, då anslagen till flottans nybyggnad och
underhåll sammanslogos, uppfördes ytterligare:
för nybyggnad.................................................... Kr. 162,000: —
hvarförutom kontant vederlag för spanmål, hvilken
från riksstaten uteslutes.......................... » 30,754: 02.
Kr. 192,754: 02.
efter afdrag af för Marin-Eeg:t till 4:de hufvudtiteln
öfverflyttade............................................ » 2,415: —
För år 1872 ........................................................................................
Vid 1872 års riksdag uppfördes ytterligare:
för underhåll af maskiner och pannor samt till pansarplåtar m. m.
För år 1873 ...........................................................................................
Vid 1873 års riksdag uppfördes ytterligare:
till löneförhöjning åt ordinarie handtverkare vid
_ stationerna........................................................... Kr. 43,600: —
till aflöning åt extra arbetare................................. » 18,000: —
För år 1874 ............................................................................................
Vid 1874 års riksdag uppfördes ytterligare:
till förbättrad aflöning åt ord.maskinister............ Kr. 17,200: —
från aflöningsstaterna vid stationerna öfverförde
arvoden för tjenstgöring å varfven..................... » 7,417: 50.
För år 1875 .......................................................
Ordinarie anslag. |
|
592,888 |
30 |
190,339 |
02 |
783.227 |
32 |
88,600 |
_ |
871,827 |
32 |
61,600 |
|
933,427 |
32 |
24,617 |
50 |
958,044 |
82 |
i
Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1
Utdrag af Protokollet, öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
13 November 1874.
N ärvara nde:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern förr utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerlerg,
Bergström,
Friherre Älströmer,
Weidenhielm,
Boven och
o
friherre Akerhielm.
16.
Efter fö regående beredning gemensamt med Chefen för SjöförsvarsDepartementet
anförde föredragande Departements-Chefen Statsrådet Bergström
:
Enligt nådiga Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af
ärendena emellan Statsdepartementen, tillhör det Civil-Departementet att handBih.
till JRiksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d. i
i Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
lägga frågor angående bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen.
Då emellertid, enligt samma nådiga stadga, undervisningsanstalter
för flottans befäl och manskap lyda under Sjöförsvars-Departementet,
samt till följd af sakens natur berörda två slag af undervisningsanstalter
måste förete flera likheter, synes mig lämpligt, att de på allmän bekostnad
i riket inrättade navigationsskolor, likasom andra anstalter för bildning af
sjömän, jemväl förläggas under Sjöförsvars-Departementet. Dock torde beredning
af frågor angående meddelande vid vissa navigationsskolor i riket
af undervisning för bildande af lokomotivförare böra ske i samråd med
Chefen för (''ivil-Departementet.
Om Eders Kongl. Maj:t gillar denna min åsigt, hvilken delas af
Chefen för Sjöförsvars-Departementet, samt således finner skäligt förordna,
att ärenden rörande bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen
skola öfverflyttas till Sjöförsvars-Departementet, torde med skäl
kunna ifrågasättas, huruvida icke vid samma tidpunkt, då sådan öfverflyttning
eger rum, Commerce-Collegii befattning med ifrågavarande ärenden
bör upphöra och öfvertagas af annan myndighet. Pröfningen af denna
fråga torde emellertid vara beroende af särskild utredning, som jag nu icke
är i tillfälle att framlägga och hvilken dessutom lämpligen lärer böra åstadkommas
af det Departement, till hvilket nämnda ärenden skulle öfverflyttas,
desto hellre som Chefen för Sjöförsvars-Departementet ifrågasatt,
att vissa af dessa ärenden, såsom exempelvis utfärdande af förordnande för
underlärare, borde omedelbart afgöras af Chefen för sistnämnda Departement.
Enär anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart för
innevarande och nästkommande är är uppfördt under Sjette Hufvudtiteln
och, så länge detta förhållande fortfar, Civil-Departementet torde fortfarande
böra bibehålla handläggningen af oftanämnda ärenden, anser jag
den af mig föreslagna öfverflyttningen böra ega rum först vid utgången af
år 1875; och lärer Riksdagen icke underlåta att, uppå derom af Eders
Kongl. Maj:t gjord framställning, vid upprättande af Riksstaten för år 1876
från Sjette Hufvudtiteln afföra samt å Femte Hufvudtiteln uppföra det för
nämnda undervisningsanstalter erforderliga anslag.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels, med
ändring af nådiga Stadgan den 16 Maj 1840 angående fördelning af ärendena
emellan Stats-Departementen, i nåder förordna, att alla frågor angående
bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola från
och med år 1876 och framgent tillhöra Sjöförsvars-Departementets handläggning,
dock att frågor om meddelande vid vissa Navigationsskolor i riket
af undervisning för bildande af lokomotivförare böra i samråd med Chefen
för Civil-Departementet beredas; dels ock förklara sig vilja framdeles, uppå
Bil. N:o 5 a till Kortgl Maj-ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 3
föredragning af Sjöförsvars-Departementet, taga i öfvervägande, om och på
hvad sätt Commerce-Collegii befattning med sådana ärenden må kunna
upphöra och af annan myndighet öfvertagas.
I händelse denna hemställan bifalles torde utdrag af protokollet i
detta ärende få såsom bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.
Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder bifalla denna
af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan samt
befallde att Nådig Kungörelse i ämnet, så lydande som bilagan
E. till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning utfärdas.
Ex protocollo
Axel Begär dt.
4 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
13 November 1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherr e Leijonhufv 11 d,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Ahtrömer,
Weidenhielm,
Loven och
Friherre Aicerhielm.
i
38.
Vidare föredrog Departements-Chefen Statsrådet Bergström:
a. Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 8 Maj 1872, angående
reglering af utgifterna under Riksstatens Åttonde Ilufvudtitel, gjorda anhållan,
att Kongl. Maj:t täcktes tillse, om, i hvad mån och under hvilka vilkor
en ombildning och förening af Teknologiska Institutet, Krigshögskolan, Skogsinstitutet,
Farmaceutiska Institutet och undervisningen för landtmätare till
en teknisk högskola må vara gagnelig och af beliofvet påkallad;
b. Det underdåniga betänkande och förslag, som af Kongl. Maj:t
den 7 Juni 1872 utsedde komiterade uti omförmälda af Riksdagen väckta
o
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majiis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5
fråga den 4 November 1873 afgifvit; äfvensom deröfver infordrade och
inkomna underdåniga utlåtanden af Styrelsen för Teknologiska Institutet,
Sundhets-Collegium, Styrelsen för Farmaceutiska Institutet, Direktionen för
Apotekare-societeten, Landtmäteri-Styrelsen, Skogs-Styrelsen, Skogs-Institutets
lärare-collegium, Akademien för de fria konsterna samt Bruks-societeten.
Efter att hafva redogjort för innehållet af komiterades förslag och
deröfver afgifna utlåtanden yttrade föredragande Departements-Chefen:
“Hvad först angår förslaget om Krigshögskolans sammanförande med
Teknologiska Institutet, synes mig, på de af komiterade anförda grunder,
(sid. 57 och 58 i tryckta betänkandet) en fullständig sammanslutning af
nämnda båda läroverk vara outförbar. Med mera skal torde det kunna
ifrågasättas, huruvida icke, om än en fullständig sammanslagning af ifrågavarande
läroverk icke kan ega rum, man likväl borde till Teknologiska Institutet
förlägga den förberedande vetenskapliga undervisningen i matematik,
fysik, mekanik och kemi, som vid Krigshögskolan för närvarande meddelas,
och sålunda delvis åstadkomma eu förening, under det Krigshögskolan
i något inskränktare omfattning fortfore att verka såsom en ren tilläiupningsskola.
Efter skärskådande af denna fråga hafva komiterade (se sid.
58—60 i det tryckta betänkandet) kommit till den åsigt, att anordningvid
Teknologiska Institutet af gemensam undervisning i nyssnämnda läroämnen
för Institutets och Krigshögskolans elever skulle vara förenad med
olägenheter, sannolikt öfvervägande fördelarna. Denna komiterades åsigt
delas af mig; och jag tillstyrker derföre i underdånighet, att frågan om
förening af Krigshögskolan med Teknologiska Institutet måtte få förfalla.
Beträffande derefter Farmaceutiska Institutet, hafva komiterade, på
grund af hvad å sidorna 56 och 57 i tryckta betänkandet anförts, i grundsats
förordat nämnda Instituts förening med det Teknologiska; men såsom
vilkor derför uppställt fordran, att den af Farmaceutiska Institutet för närvarande
disponerade byggnad fortfarande upplätes för den farmaceutiska
undervisningens behof, och i öfrigt tillstyrkt, att afgångsexamen från högre
elementarläroverk på reala linien måtte bestämmas såsom vilkor för den
farmaceutiska undervisningens begagnande, att denna föreskrift måtte tilllämpas
så snart fem år förflutit, sedan kungörelse derom utfärdats, samt
att först efter nämnda tids förlopp Farmaceutiska Institutets förening med
den tekniska högskolan måtte gå i verkställighet.
Med afseende å hvad Sundhets-Collegium, sidorna 35—43, och Apotekare-societetens
Direktion, sidorna 51—58 af de tryckta utlåtandena, anfört,
torde det få anses i hög grad tvifvelaktigt, huruvida Apotekare-societeten,
hvilken dels med penningebidrag från apotekarne i riket och dels
med ett af staten lemnadt räntebärande amorteringslån åstadkommit och eger
f! Bil. No 5 h. till Kongl. Maj:tz Nåd. Prop. No /, om Statsverket 187ö.
den byggnad, som för närvarande är åt Farmaceutiska Institutet till begagnande
mot hyresavgift upplåten, skulle finnas villig att, i händelse af nämnda
Instituts sammanslagning med det Teknologiska, fortfarande för den farmaceutiska
undervisningens behof tillhandahålla nämnda byggnad; och ännu
mera tvifvelaktigt, huruvida societeten skulle kunna dertill, emot sitt bestridande,
rättsligen förpligtas. Vidare lära, på sätt Sundhets-Collegium sökt visa,
Komiterade få anses hafva för lågt beräknat det antal år, efter hvilkas förlopp
Farmaceutiska Institutets förening med det Teknologiska kunde ega rum.
Gällande apotekarereglemente af den 11 Augusti 1819 bestämmer nämligen
för lärlingar i farmaci en lärotid af minst tre och högst sex år och bjuder
derjemte, att lärling, som i farmacie studiosi examen"blifvit godkänd,''skall
ännu ett år konditionera emot arfvode hos samma husbonde, hvaremot,
om han ej godkännes, lärotiden efter omständigheterna förlänges. Till följd
dcial och da, på sätt Komiterauc i ötvercnsståmmclse med billighetens fordungai
antagit, de farmacielärliugar, hvilka under sednare åren blifvit an—
tagne a apotek, böra komma i åtnjutande af den farmaceutiska undervisningen
på samma vilkor, som vid deras antagande till lärlingar voro gällande,
samt de ynglingar, som under innevarande år antagits till lärlingar skola,
äfven om de sodan efter fem år inträda vid Farmaceutiska Institutet, behöfva
ytterligare två år för att genomgå detsamma, måste den ifrågasatta föreningen
af läroverken, anses icke kunna försiggå förr än om sju år. EmelIc
i tid finnas inånga farmacie studerande, som till följd af medellöshet icke
kunna bereda, sig tillfälle att redan efter fem år, räknade från deras antagande
till lärlingar, söka inträde vid Farmaceutiska Institutet: hvadan, om
dessa icke skola uteslutas från den förmån, deras lyckligare lottade kamrater
få åtnjuta, tidsperioden för föreningen, enligt Sundhets-( ollegii åsigt, bör beräknas
ända till tio år.
Slutligen hafva Sundshets-Collegium och Apotekare-societetens Direktion
framställt allvarliga invändningar mot nödvändigheten deraf, att, pa sätt
Komiterade föreslagit, i den närmaste framtiden fordra afgångsexamen från
högre elementarläroverk på reala union, såsom, vilkor för antagande till iärmacieclcv;
hvarjemte Collegium och Societeten antydd, att berörda, fordran
i.ett hänseende vore för ringa, enär farmaceuten ovilkorligen behöfde insigter
i latin, för att kunna med säkerhet tyda icke allenast sitt eget, utan
äfven andra länders på nämnda språk affättade fannakopéer.
Pa grund af hvad Sundhets-( kollegium och Direktionen för Apotekaresocieteten
sålunda . och i öfrigt andragit, hemställer jag. att låders Kong!.
Maj:t icke måtte bifalla hvad Komiterade i fråga om ‘Farmaceutiska Institutets
förening med det Teknologiska tillstyrkt och föreslagit, utan förklara
frågan derom hafva för närvarande förfallit.
Bil. A:o 5 b. till Kon yl. Majt:s Nåd. Proy. N:o 1, om Statsverket 187 ö. 7
Vidkommande dernäst frågan om den högre skogsundervisningens
förläggande till teknologiska Institutet; sa har, på sätt
berörda fråga tillförene vant föremål för Kong!. Mapts profning. 1869 års
Riksdag anhöll nämligen, att Kongl. Maj: t måtte efter vederhörandes hörande
taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen
kunde förläggas till Teknologiska Institutet, eller till ettdera af landtbruksinstituten
vid Ultima eller Alnarp, eller ock till begge dessa undervisningsanstalter.
Sedan Skogsstyrelsen och Styrelsen för Teknologiska Institutet
afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, förklarade Kongl. Maj:t den
7 Januari 1870 sig icke finna skäl att bifalla ifrågasatta förflyttning af
skogsundervisningen.
Komiterade hafva nu (sidorna 50—55 af tryckta betänkandet) till
granskning och vederläggning upptagit de skäl, som i nyssomförmälda ärende
af Skogsstyrelsen och Styrelsen för Teknologiska Institutet anfördes emot
skogsundervisningens förläggande till Teknologiska Institutet samt på ytterligare
tillagda skal föreslagit, att den högre skogsundervisningen måtte till
nämnda Institut förflyttas.
Med afseende så väl å hvad Komiterade andragit dels i allmänhet
(sidorna 41—49 af tryckta betänkandet) till stöd för åsigten, att concentrering
vid ett läroverk af undervisningen i de särskilda tekniska läroämnena
har ett afgjordt företräde framför undervisningens fördelning å flera särskilda
special-skolor, dels ock särskildt till stöd för nu ifrågavarande förslag om
den högre skogsundervisningens förläggande till Teknologiska Institutet, som
ock å det i min tanke mindre tillfredsställande skick, hvari Skogsinstitutet
för närvarande sig befinner, i ty att båda årskursernas elever måste i hvarje
ämne undervisas samtidigt, kan jag för min del desto mindre undgå att
biträda Komiterades omförmälda förslag, som hvad Skogsstyrelsen och Skogsinstitutets
lärare-collegium deremot andragit, om än innehållande åtskilligt
beaktansvärdt, likväl icke, enligt mitt förmenande, gör tillfyllest för att afböja
tillämpningen i det förevarande fallet af en riktig grundsats.
Särskild uppmärksamhet förtjenar härvid en åsigt, som af Teknologiska
Institutets föreståndare framställts uti en af honom afgifven, vid Institutets
Styrelses underdåniga utlåtande fogad särskild reservation, den nämligen,
att vid Institutet kunde framdeles upprättas en fackskola för landtbruk.
Bemälde föreståndare har nämligen förklarat sig icke kunna under nuvarande
förhållanden tillstyrka, att undervisningen för skogsmän och landtmätare
iörlägges till Teknologiska Institutet, men ansett en sådan åtgärd icke
vara olämplig, i fall vid Teknologiska Institutet jemväl inrättades en fackskola
för landtbruk. Under samtal med framstående målsmän för landtbruksuäringen
har jag till deras bedömande och granskning hänskjutit frågan om
8 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1S75.
möjligheten och lämpligheten att vid Teknologiska Institutet inrätta undervisning
jemväl i det vetenskapliga landtbruket och funnit dem gynsamt stämda
för en sådan anordning. Ehuru nu berörda fråga icke erhållit den officiella
och fullständiga utredning, att den ens i någon mån kan i sammanhang med
förevarande ärende göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
synes mig likväl hvad i samma fråga förekommit vara af beskaffenhet
att jemväl tala för den högre skogundervisningens förläggande till Teknologiska
Institutet, enär denna åtgärd snart nog kunde följas af inrättande vid
samma Institut af en fackskola för landtbruk. Derigenom skulle antagligen
möjliggöras indragning af landtbruksinstitutet vid Ultuna och denna värderika
kungsgård kunna utarrenderas för statsverkets räkning.
Om Eders Kongl. Maj:t gillar Komiterades af mig biträdda åsigt om
lämpligheten att till Teknologiska Institutet förlägga den högre skogsundervisningen,
torde icke heller förefinnas anledningar till tvekan att, på sätt Komiterade
(sidorna 49—50 af tryckta betänkandet) och Landtmäteristyrelsen
(sidorna 59—G1 af de tryckta utlåtandena) föreslagit, till Teknologiska Institutet
förflytta undervisningen för blifvande landtmätare.
Utan föranledande af Riksdagens skrifvelse hafva Ivomiterade till
behandling upptagit frågan om inrättande vid Teknologiska Institutet af eu
särskild fackskola för praktisk arkitektur. Med erinran, att den undervisning
i hithörande läroämnen, som meddelas vid Akademien för de fria konsterna,
förnämligast afser den konstnärligt arkitektoniska riktningen, hålla
Ivomiterade före, att det tekniska af byggnadsyrket dervid icke kan vara
annat än i mindre mån tillgodosedt och att denna högst vigtiga gren af den
tekniska undervisningen icke bör saknas vid vårt lands högsta tekniska läroverk,
hvadan Ivomiterade i underdånighet föreslagit, att den vid Teknologiska
Institutet nu meddelade undervisning i byggnadskonst må utvidgas sålunda
att en särskild fackskola för praktisk arkitektur bildas vid den tekniska
högskolan. Den närmare utvecklingen af grunderna och skälen för
detta förslag återfinnes å sidorna 60—65 af det tryckta betänkandet; och
Akademien för de fria konsterna, hvars underdåniga yttrande återfinnes å
sidorna 73—77 af de tryckta utlåtandena, har, så vidt jag kunnat finna,
om icke understödt, så åtminstone ej motsatt sig Komiterades ifrågavarande
förslag. Eör min del inskränker jag mig, för undgående af vidlyftighet, till
att åberopa hvad Komiterade till stöd derför anfört, samt förordar Eders
Kongl. Maj:ts bifall till detsamma.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af Komiterades af mig biträdda förslag,
att Teknologiska Institutet med dess nuvarande fyra fackskolor, Skogsinsti
tutet
-
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 9
tutet och undervisningen för blifvande landtmätare förenas till en teknisk
högskola och att vid denna jemväl inrättas en särskild fackskola för praktisk
arkitektur, täcktes anbefalla mig att, med ledning af Komiterades underdåniga
betänkande och deröfver af vederbörande afgifna underdåniga utlåtanden,
utarbeta och, i sammanhang med frågan om reglering af utgifterna
under Riksstatens 6:te Hufvudtitel, Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
underställa den framställning till näst sammanträdande Riksdag, som för
organiserande af en teknisk högskola i den af mig förordade omfattning
kan finnas erforderlig.”
Hvad föredragande Departements-Chefen hemställt i fråga om Krigshögskolan
och Farmaceutiska Institutet biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter.
Beträffande den högre skogsundervisningens förläggande till Teknologiska
Institutet yttrade deremot Statsrådet Friherre Akerhielm följande:
I fråga om lämpligheten af den högre skogsundervisningens förläggande
till den tekniska högskola, hvartill det Teknologiska Institutet borde
utvecklas, hyser jag en från föredragande Departements-Chefens yttra demening
i väsendtlig mon skiljaktig åsigt.
Till en början förefaller det mig egendomligt att förlägga undervisningen
i forstmannens praktiska yrke till en hufvudsakligen för helt andra
verksamhetsgrenar afsedd högskola i rikets hufvudstad. Jag tror vidare, att
det jemförelsevis ytterst obetydliga, till den högre skogsundervisningen nu
utgående anslag icke skulle i någon så afsevärd mån bidraga till budgeten
för den tillämnade högskolan, att ensamt af detta skäl tanken på en
lämplig särskild skogsundervisningsanstalt bör uppgifvas. Tvärtom synes
mig den alltmera vaknande hågen för vården om såväl allmänna som enskilda
skogar, likasom ock skogens under de sednare åren betydligt ökade
och visserligen ännu stigande värde, samt den omständighet, att staten har
en ej obetydlig inkomst af sina skogar och ändtligen att Riksdagen anslagit
ytterligare medel till inköp af skogsegendom, mana att, nu mera än
tillförene, sörja för att en god undervisning bereder tillgång på duglige
fackmän, som kunna taga vård om en i det allmänna välståndet så ingripande
factor som skogarne.
Vid sådant förhållande och. om än jag erkänner att de anmärkningar,
som framställas mot det nuvarande skogsinstitutet icke äro utan grund,
skulle jag dock ytterst ogerna och endast i nödfall foga mig vid att denna
anstalt uppginge i den tekniska högskolan. Jag håller nemligen före, att
den lägervall, hvari skogsundervisningen vid Skogsinstitutet i viss mån må
Bih. till liiksd. Brok 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil. A:o 5 b. till Kong/,. Maj:ts N(id. Vrop. N:o 1, om Statsverket 187ö.
hafva, råkat, bör tillskrifvas just det förhållande, att densamma ej omhuldats.
Med de ringa anslag, som stått till buds, har sannerligen ej någon
bättre undervisning kunnat åvägabringas, och de ringa löner, 900 R:dr årligen,
som väntade utgående elever vid de sällsynta vakanser, som uppstode,
kunde ej i våra tider af höga löner för praktiska värf mana många
eller framstående ynglingar att söka sig in på den föga lockande banan.
Genom sednaste Riksdags frikostigare anslag och det intresse, som börjat
vakna för skogsväsendet i allmänhet, blir forstmannens vrke åter mera tilldragande
samt utsigterna såväl till bergning som till befordran i statens tjenst
ljusare, och hvad som nu för den högre undervisningen, sedan för den lägre
redan blifvit äfven af sednaste Riksdag ytterligare sörjdt, synes mig böra
göras, är Skogsinstitutets upphjelpande till det skick, en sådan anstalt bör
ega, men icke dess försvinnande i en teknisk högskola så mycket mera, som
denna komme att stå och borde stå under ( ivil -Departementet, då deremot
Skogsstyrelsen, Skogsstaten, och den lägre skogsundervisningen vill fortfarande
borde tillhöra Finans-Departementet. Jag kan ej4 undertrycka den
åsigt, att äfven den högre skogsundervisningen har fördel att, med allt hvad
till skogsväsendet i öfrigt hörer, ega samma ansvarige målsman inför Konung
och Riksdag. En jemförelse af den kostnad, som, enligt komiterades
förslag vederbörligen granskadt, å ena sidan skulle tillskyndas Statsverket
genom undervisningens förläggande till högskolan och den kostnad, som å
andra sidan torde vara behöflig för bibehållandet af ett särskildt Skogsinstitut,
skall visa, att skillnaden i statsutgift, om än i sednare fallet något
större, dock blir så ytterst ringa, att, derest jag i öfrigt lyckats och lyckas
framhålla olägenheterna af den förra och fördelarne af den sednare åtgärden,
denna skillnad (af några hundratal kronor årligen) ej torde böra
tagas med i räkningen vid frågans afgörande.
Den summa af 13,000 R:dr, hvartill, enligt Skogsinstitutets lärarecollegii
utlåtande, tekniska läroverkskomitén i sitt betänkande upptagit kostnaderna
för den högre skogsunder visningens förläggande till en teknisk högskola,
utgöres af följande belopp:
Aflöning åt en professor i skogsvetenskap (sid. 133) .... 4,500.
Dito åt en lektor i dito (sid. 134) .... 2,000.
Dito åt en dito i botanik och zoologi (sid. 134) .... 1,500.
Dito åt en extra lärare i jagtkunskap (sid. 134) .... 600.
Undervisningen i författningskunskap och nationalekonomi,
upptagen till en kostnad af 2,000 R:dr (sid. 134), skulle visserligen,
hvad det sednare ämnet beträffar, vara gemensam för landtmäteri-
och skogselever, men deremot i författningskunskap med
Transport
8,600.
Bil. jS'':o 5 b. till Kongl. Maj:ts IS åd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 11
Transport 8,600.
delas skogseleverna särskildt under 1.1 timme i veckan (sid.
88 och 103), hvarför den andel af kostnaden, som kan
anses motsvara nämnda lektionstimmar, upptagits till . . . 400.
Skogselevernas praktiska öfningar.......... 3,000.
Dito stipendier............... 1,000. 13,000.
Till detta belopp, 13,000 R:dr, torde dock rätteligen äfven
vissa andelar af åtskilliga i betänkandet uppförda anslagsposter
böra läggas, nämligen:
dels den del af det till 6,000 R:dr (sid. 138)
upptagna assistentanslaget, som enligt lärarecollegiet belöpersig
å de af komitén (sid. 115) omför malde assistenterna
vid skogselevernas praktiska öfningar............
dels aflöningen åt en planteringsvaktare (sid. 137),
för hvilken lärarecollegiet visserligen upptagit till 650 R:dr
förhöjd lön, men komitén deremot bibehållit nuvarande lönen,
hvilken alltså hitföres med...............
dels skogsfackets andel af det till 10,000 R:dr (sid.
136) upptagna anslag till inköp af böcker, instrumenter
och samlingar, hvilken andel af lärarecollegiet beräknats till 600. 1,700.
hvarjemte af de till 3,600 och 8,500 (sid. 135 och 137)
eller tillhopa 12,100 R:dr föreslagna beloppen till förvaltningskostnader
och utgifter för bränsle, belysning m. in., såsom skogsfackets
andel åtminstone torde kunna beräknas en, af lärarekollegiet
dock ej upptagen, post å.................• • • •
Enligt komitébetänkandets aflöningsposter och efter låg beräkning
af skogsfackets andelar i de gemensamma anslagen, upp
-
600.
500.
500.
kommer alltså en summa af..................R:dr 15,200.
Härvid ärj dock att erinra att, på sätt lärarecollegiet angifver,
bland omkostnaderna för skogsundervisningen vid högskolan
ej upptagits:
arrende för experimentalfält, hvilket för närvarande uppgår
till 900 R:dr, men, vare sig en del af Skogsinstitutets område för
sådant ändamål skall bibehållas eller annan mark anskaffas (sid.
53), dock icke kan beräknas till mindre än......... 600.
omkostnaderna för skötsel och underhåll af experimentalfältet,
minst......................... 600.
Transport 1,200. 15,200.
12 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. 2\:o I, om Statsverket 1875.
Transport 1,200.
samt uppförande ai bostad åt planteringsvaktaren å berörda
fält, hvilken omkostnad ej heller, om Skogsinstitutets
område bibehålies, kan undvikas, tv läroverksbyeenaden, der
planteringsvaktaren nu har sin bostad, skulle enligt komitérades
förslag till andra ändamål disponeras. Kostnaden för
uppförande af byggnad har af lärarecollegiet beräknats till
6,000 R:dr, hvarför årlig ränta derå ä 5 procent upptagits
bland omkostnaderna för skogsundervisningen till....... 300.
Slutligen och då lararecollegiet med skäl anmärkt, att
den till 1,500 R:dr upptagna lönen åt lektorn i botanik och
zoologi, för att läggas till grund vid den förhöjning, som vid
allmän lönereglering för tjensteman kan förväntas, fordrar ett
lärer äfven detta böra inräknas med . . .
Den kostnad, Statsverket får vidkännas för
ningens förläggande till och upprätthållande vid den nya högsko
-
15,200.
tuiägg,
..... 500.
skogsundervis o -
2,000.
R:dr 17,200.
nya
lan, skulle således rätteligen uppgå till minst.......
Emedlertid bör ännu uppmärksammas att komitén upptagit lönerna
med beräkning af förväntad allmän lönereglering (sid. 132), hvilken, efter
20 procents förhöjning, skulle påfordra ett tillskott af ytterligare omkring
2,000 R:dr, så att den kostnaden verkligen uttryckande siffra synes mig komma
att uppgå till 19,200 R:dr.
A andra sidan åter och för att på ett tillfredsställande sätt på en
gång ordna undervisningen vid Skogsinstitutet skulle, enligt mitt förmenande,
följande stat kunna beräknas:
en Direktör, som undervisar antingen i skogsskötsel eller skogsitrdeining
och derjemte i skogsteknologi samt, såsom inledning till
skapsgrenar, i det hufvudsakliga af skogsstatistiken jemte öfversigt
skogsvetenskapliga litteraturen, lön, förutom boställs våning och ved.
en lektor, som undervisar antingen i skogsindelning eller
skogsskötsel och derjemte i skogsmatematik, nivellering och kartrit
-
b
dessa
kun -
af den
4,000.
ning, lön
3,000.
en lektor, som undervisar i geologi, botanik och zoologi samt
jagt och skjutkonst, lön...................... 2,000.
anslag till extra lärare i författningskunskap, tjenstehandlingars
uppsättande, bokhålleri, nationalekonomi, kemi och fysik . . . 1,500.
anslag till praktiska öfningar.................. 3,000.
Dito till expenser och underhall, bibliotek m. in. utöfver de
Transport 13,500.
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o om Statsverket 1815. 13
Transport 13,500.
af planteringar, skogsarbeten, frö-försäljning, höslåtter och mera dylikt
inflytande extra inkomster, som härtill torde få användas...... 2,500.
anslag till arrendeafgifter för experimentalfält........ 900.
dito till stipendier........................ 1,000.
lön åt en planteringsvaktare och en vaktmästare förutom
bostad och ved............................. 500.
18,400.
För att göra jemförelsen möjlig och rigtig äro nu anförda lönebelopp,
likasom de af komiterades uppställning uttagna, beräknade under förutsättning
att vid en allmän lönereglering för embets- och tjensteman samt betjente
äfven Skogsinstitutets personal skulle erhålla en löneförhöjning, hvilken
efter tjugo procent komrne att uppgå till omkring 2000 kronor.
Kostnaderna för ett sjelfständigt Institut uppgå alltså till 20,400 kronor,
eller tolfhundra kronor mera än hvad som enligt förut anförda beräkning
rätteligen får sägas drabba skogsundervisningen, om densamma förlägges
till den ifrågasatta tekniska högskolan.
Beträffande nu olägenheterna af den högre skogsundervisningens förläggande.
till ett i Polyteknisk! Institut i en stor och folkrik stad, ber jag
att få erinra, att skogsafdelningen lätt och snart, ja kanske allt för lätt och
alltför snart, finge karakteren af att vara ett bihang blott till det stora bi -ro verket! och komrne att för andra vigtigare grenars intressen först få vika
och derefter alldeles förtryckas. Sådant synes främst att befara i anseende
till det jemförelsevis ringa antal elever, som vid det Polytekniska Institutet
särskild t egnade sig åt skogsyrket, hvaraf åter sannolika följden blefve
den, att de gemensamme lärarne, nästan med råtta riktade utvecklingen och
tillämpningen af sina läroämnen företrädesvis åt det eller de yrken, som
omfattades af de fleste lärjungarne, samt att vid tillsättande af lärareplatserna,
likaledes af goda skäl, företräde lemnades de lärare, hvilkas håg och
krafter motsvarade fordringarna på de fleste lärjungarnes undervisning.
En ytterligare anledning att med oro motse åtminstone den praktiska
skogsundervisningens öde vid sagda Polytekniska Institut ligger deri,
att de med andre elever gemensamma theoretiska lektionstimmarna ytterligt
försvåra, att ej säga omöjliggöra begagnandet af de tillfällen, som borde
erbjuda sig till praktiska öfningar, i det skogsläraren å sin sida är af lektioner,
hvaruti andra elever skola deltaga, hindrad att såsom nu är fallet,
för en eller några dagar i sender, under läseterminen åtfölja skogseleverna
å skogsodlings- eller andra skogsarbeten inom närbelägna allmänna skogar,
ikasom skogseleverne å sin sida äro upptagna af andra lektioner, under
11 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875.
hvilka de, endast med äfventyr att förlora sammanhanget af ämnet, kunna
från vara.
Främmande länders exempel och inom dem vunnen erfarenhet synas
mig ej heller tala för upphörandet af ett särskildt högre skogsundervisningsverk.
Att några få i jemförelse med vårt land små stater, såsom Baden,
Braunshweig och Schweitz infört skogsundervisningen vid sina Polytekniska
Institut kan och bör ej vara något skäl för ett slikt förfarande, dels emedan
dessa länders söner hafva ett lätt tillträde till tyska och franska speciella
skogsundervisningsverk, af hvilka de ock både flitigt och obehindradt
begagnat sig, dels emedan emot de små staternas förfärande talar föredömet
af de större: Preussen, Bayern, Sachsen, Frankrike och Österrike, inom
hvilka man till och med under de sednare åren åter skiljt skogsundervisningen
från andra läroverk, der den varit med sådana förenad.
Ehuru nu således skogsundervisningen vid högskolan möjligen skulle
blifva några hundra kronor billigare, än vid ett fristående Skogsinstitut, torde
det dock med skäl kunna ifrågasättas, huruvida en sådan obetydlig utgiftsskillnad
bör få inverka på beslutet om skogsundervisningens ordnande.
Den bästa och ensamt fullt rätta platsen för ett skogsläroverk, vare
sig högre eller lägre, är visserligen otvifvelaktigt på eller i närheten af en
under läroverkets förvaltning ställd kronoskog, som kan framvisa resultat af
en under längre tid ordnad skogsskötsel, men som blott en sådan skog i
allmänhet ej innefattar tillräckligt olikartade förhållanden, så är det äfven
af vigt att läroverket ligger invid eller i närheten af lätt kommunikationsled,
på det eleverna genom, under lärarens ledning, företagna excursioner
till andra skogar må vinna kännedom om de skiljaktiga förfaringssätten vid
skogshushållningen derstädes.
Hittills hafva dock kostnaderna utgjort hinder för ett sådant ordnande
af skogsundervisningen. Samtlige lärarne måste nämligen hafva för
sin utkomst tillräckliga löner, enär de ej kunna påräkna något bidrag genom
annan tjenstgöring, likasom äfven för lärjungarnes bostad och uppehälle anordningar
måste träffas; men, derest någon passande och lämpligt belägen
byggnad kunde få för sådant ändamål disponeras, skulle utgifterna likväl ej
blifva sä betydliga, att de skäligen borde afskräcka från ett fullt ändamålsenligt
ordnande af ifrågavarande vigtiga undervisningsgren, helst om med
lektionerna i biämnena stäldes så, att lärarne i dessa ämnen endast vissa
månader af året behöfde vistas vid läroverket och hade den öfriga tiden
till sin egen disposition. En för lärjungarne afsevärd fördel skulle, vid ett
dylikt ordnande af skogsläroverket, äfven ligga deruti, att genom de ökade
tillfällena till praktisk öfning, den nu föreskrifna föregående praktiska kursen
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875. 15
hos skogstjensteman kunde bortfalla och lärotiden dymedelst inskränkas till
två år.
Någon bestämd utredning af huru en fristående högre skogsunder
.
. . ° . O o O
visning inom riket lämpligast bör ordnas lärer Eders Kongl. Maj:t likvisst
ej vid detta tillfälle af mig fordra. Frågan derom torde lämpligast böra,
sedan Skogsstyrelsen blifvit satt i tillfälle att deröfver yttra sig, af Eders Kong].
Maj:t tagas i nådig pröfning vid föredragning af Statsverkspropositionen,
derest Eders Kongl Maj:t nu täcktes gilla min underdåniga mening, att
Skogsinstitutet ej bör uppgå i den föreslagna tekniska högskolan i Stockholm.
Uti detta från Departements-Chefens hemställan afvikande yttrande
instämde Statsrådets öfrige ledamöter.
Vidare och hvad angick upprättande afen särskild fackskola för praktisk
arkitektur vid den föreslagna tekniska högskolan utlät sig Statsrådet
Wennerberg:
Då de bildande konsterna stå till hvarandra i ett sådant förhållande,
att en god principiel undervisning i och ett grundligt elementarstudium af
endera af dem fordra ej blott en ursprunglig sammanhållning, utan ock en
fortsatt vexelverkan dem emellan vid hvarje läroanstalt, som hafva en högre
konstnärlig utbildning till mål, och då för den skull de fria konsternas Akademi,
om hon skall vara sin kallelse trogen att främst, om icke uteslutande,
afse den rent konstnärliga bildningen, icke kan från sig afskilja undervisningen
i arkitektur, och en helt och hållet enstaka stående flickskola för
arkitekter vid ett tekniskt Institut endast ytterst ofullständigt skulle kunna
främja eller måhända till och med motverka byggnadskonstens höjande i
ästetiskt afseende;
Och då, enligt mitt förmenande, det för det allmänna vore af största
vinst om, utan sammanblandning af ingeniörens och arkitektens yrken, den
vetenskapliga underbyggnad, hvarå tiden allt mer ställer anspråk och hvilken
äfven för sistnämnde yrkesmän är i hög grad önskvärd, kunde af dem,
som dertill hafva lust och förmåga förvärfvas, vid en teknisk högskola, ställd
i samverkan med artitekturskolan vid de fria konsternas akademi;
Så anser jag det ifrågasatta förslaget att utvidga den vid Teknologiska
Institutet nu meddelade undervisning i byggnadskonst till en särskild fackskola
för arkitekter, i hvilken en ”strängt vetenskapligt-teknisk och tillika
konstnärlig undervisning” skulle meddelas, just med afseende på denna senare
hennes uppgift olämpligt så väl i allmänhet som ock särskildt med af
-
16 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.
seende på den anordning Kornitén synes hafva tänkt sig för denna uppgifts
fullgörande, hvadan jag i underdånighet af styr k er Eders Kongl. Maj:ts bifall
till detta förslag.
Detta yttrande biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter med undantag
af Departements-Chefen.
Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och
bifalla hvad sålunda dels Statsrådet enhälligt i fråga om
Krigshögskolan och Karmaceutiska Institutet, dels ock Statsrådets
flertal, beträffande Skogsinstitutet och den ifrågasatta
fackskolan för praktisk arkitektur tillstyrkt.
Härefter yttrade föredragande Departements-Chefen.
“Då Eders Kongl. Maj:t icke godkänt Komiterades af mig understödda
förslag om Skogsinstitutets sammanslagning med det Teknologiska,
samt jag endast under förutsättning af sådant godkännande, jemväl förordat
Eders Kongl. Maj:ts bifall till Komiterades i sammanhang med berörda förslag
gjorda hemställan, att äfven undervisningen för blifvande landtmätare
måtte varda förflyttad till Teknologiska Institutet, anhåller jag nu i undredånighet,
att få uttala min åsigt i den till följd af Eders Kongl. Maj:ts
beslut uppkomna särskilda frågan, huruvida sistberörda undervisning enstaka
och utan sammanhang med den högre skogsundervisningen bör förläggas til!
Teknologiska Institutet. Med afseende å dels det högst ringa antal elever,
som årligen deltaga i den för närvarande för blifvande landtmätare anordnade
undervisning, dels de icke betydliga kostnader, hvarmed samma undervisning
för närvarande bestrides, dels ock den omständighet, att under förhanden
varande förhållande undervisningen för blifvande landtmätare icke
kan organiskt införlifvas med den öfriga undervisningen vid Teknologiska
Institutet, hvadan ett försök i sådan syftning icke skulle medföra åsyftadt
gagn, utan snarare olägenheter och antagligen större kostnader, än för närvarande
med ifrågavarande undervisning i befintligt skick äro förenade, håller
jag före, att undervisningen för blifvande landtmätare icke lämpligen kan
och bör utan sammanhang med den högre skogsundervisningen förläggas till
Teknologiska Institutet, samt hemställer förty, att Eders Kongl. Maj:t måtte
förklara frågan derom böra för närvarande förfalla.
Derest denna min hemställan af Eders Kongl. Maj:t bifalles, har i allo
förslaget om teknologiska institutets utvidgande och ombildning till en allmän,
hela den tekniska undervisningen omfattande, högskola förfallit. Återstår
dock
Bil N:o 5 b. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17
dock att tillse, huruvida icke Teknologiska Institutet, äfven om dess uppgift
icke utvidgas, dock krafvel- tillökning af lärarekrafter och till följd deraf äfven
af anslag för att kunna fullständigt till fromma för den tekniska yrkesbildningen
lösa sin uppgift.
I nämnda afseende förekommer, att, sedan 1869 års riksdag, med
anledning deraf, att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst meddelades
vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för sådan undervisning vid
högre artilleriläroverket å Marieberg, samt denna undervisning till följd deraf
från och med år 1870 vid sistnämnda läroverk upphört och Teknologiska Institutet
blifvit landets högsta läroanstalt för Civilingeniörer, Styrelsen för Teknologiska
Institutet uti underdånig skrifvelse den 3 December 1869 fästat
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och
vattenbyggnadskonst, som dittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde
anses motsvara nutidens fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift att
för det allmännas tjenst bilda dylika ingeniörer; att den treåriga lärokurs,
som vid Institutet för närvarande meddelas, måste antagas vara alldeles ofullständig
i jemförelse med lärokurserna vid de förnämsta utländska tekniska
läroverk, på sätt ådagalagts genom de upplysningar rörande dessa, som
Institutets föreståndare leinnat uti en till Institutets lärarecollegii protokoll
i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad promemoria; att vigten
af ifrågavarande undervisnings ändamålsenliga ordnande allra minst
borde underskattas i Sverige, hvarest så stora jernvägsbyggnader för närvarande
vore under arbete och så många väl behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet
ännu återstode att utföra; att lärokursen för Civilinmniörer
derföre borde från och med höstterminen 1871 utsträckas från tre
till fyra år; att sålunda föreslagna utvidgning af nämnda lärokurs erfordrade
följande tillökning i Teknologiska Institutets årsanslag, nämligen
tillökning i aflöningen åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst Rdr 2,250.
d:o åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst „ 550.
aflöning till en ny lärare i topografi och geodesi . . ...... „ 750.
d:o till en assistent i väg- och vattenbyggnadskonst..... „ 500.
Summa Rdr 4,050;
samt att, i fåll berörda anslagstillökning beviljades, ett af Institutets lärarecollegium
väckt förslag att, äfven, hvad anginge undervisningen för mekaniske
Ingeniörer till fyra ar, utsträcka samma undervisning för de elever
hvilka sjelfva ansåge sig behöfva en fullständigare undervisning, kunde, på
sätt Styrelsen äfven ansåge önskvärdt, utföras utan särskildt anslag. På
grund deraf och enär jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
uti underdånig skrifvelse den 3 December 1869 ansett nödvändigt att
Bih. till lliksd. Prot. 1815. 1 Sami. 1 Åfd. & 3
18 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.tfs Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.
utsträcka kursen för Civilingeniörers undervisning samt dåvarande DepartementsChefen
uti sitt underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet den 7 Januari
1870, angående regleringen af utgifterna under riksstatens G:te liufvudtitel,
förklarat sig anse utsträckningen af omföraiäkla lärokurs från tre till
fyra år vara af behofvet påkallad, föreslog Ivongl. Maj:t 1(870 års riksdag
att bevilja den för genomförande af förslaget om lärokursens utvidgning er*-forderliga anslagstillökning 4050 Rdr samt deraf för ar 1871 anvisa behöfligt
belopp. Donna Kongl. Maj:ts framställning blef emellertid, enligt hvad
Riksdagens underdåniga skrifvelse den 9 Maj 1870 utvisar, icke af Riksdagen
i vidsträcktare mån bifallen, än att Riksdagen, utan att ingå i något
bedömande, huruvida lärokursen för Civilmgeniörer borde utsträckas irån
tre till fyra år, dels till löneförbättring för läraren vid Institutet uti väg- och
vattenbyggnadskonst och dels för undervisning uti topografi och geodesi beviljade
ett öka dt anslag af 2,500 Rdr, att å ordinarie stat uppföras under
lika vilkor, som Institutets öfriga årsanslag; och har til! följd af Riksdagens
vägrade fulla bifall till Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda framställning utsträckning
af lärokurserna för blifvande Civilingeniörer och Mekaniska Ingeniörer
icke kunnat vid Institutet ega rum. Emellertid hafva nu Komiterade
i fråga om organisationen af den föreslagna tekniska högskolans särskilda
fackskolor och studiekursernas längd uttalat den åsigt, att undervisningen
i fackskolan''för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi borde
så ordnas, att en utslutning af studierna för vissa elever kunde ega rum
efter tre år, men tillfälle beredas de elever, som sådant önskade, att under
ytterligare ett år fortsätta sina studier och dervid sysselsätta sig med konstruktion
af maskiner, uppgörande af planer för fabriksanläggning in. m.
samt dessutom med teoretiska studier i de ämnen, hvill.a iör deras framtida
verksamhet vore af framstående vigt; att, hvad anginge de elever, som
egnade sig åt väg- och vattenbyggnadsfacket, dessa otvifvelaktigt tarfvade en
fyraårig kurs för inhemtande af en fullständig ingeniörsbildning, om än i
vissa fäll en treårig kurs kunde vara tillräcklig; samt att det för Bergsskolans
elever vore, på sätt jemväl nämnda skolas föreståndare förklarat, högst
behöfligt, att kursen blefve fyraårig, enär i denna fackskola borde bibringas
en grundlig såväl matematisk-mekanisk som kemisk bildning och till följd
deraf undervisningen svårligen kunde väl ordnas med mindre den fördelades
på fyra år. Denna åsigt har Styrelsen för teknologiska Institutet i sitt
underdåniga utlåtande (sid. 1—11 af de tryckta utlåtandena) hufvudsakligen
gillat.
Enligt mig af Teknologiska Institutets föreståndare meddelade uppgifter
utgjorde antalet af dem, som sökt blifva såsom ordinarie elever i Institutet
intagne, vid början af 1870 års hösttermin 36, vid samma tid 1871
Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Våd. Trop. No 1. om Statsverket 1875. 19
44, vid 1872 ars hösttermin 67, vid 1873 års 112 och vid innevarande års
hösttermin 151, hvaraf 94 vunno inträde och förökade ordinarie elevernas
antal till 180; hvarjemte antalet extra elever den 3 i denna månad utgjorde
74.
Såväl det af komiterade och Teknologiska Institutets styrelse vidsordade
behofvet att från tre till fyra år utsträcka lärokurserna i fackskolorna
för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi och för bergsvetenskap,
som ock den ständigt fortgående tillökningen af elevernas antal
måste uppenbarligen påkalla förstärkning af Institutets lärarekrafter och tillökning
i dess årsanslag. Förslag i sådan syftning har visserligen af komiterade
afgifvits: dock endast under förutsättning af bifall till komiterades
förslag om bildande af en teknisk högskola, omfattande undervisning jemväl
i skogsvetenskap, landtmäteri och praktisk arkitektur. En utan sådan förutsättning
verkställd fristående utredning af Institutets behof uti nyssnämnda
afseenden synes mig derföre behöflig; och får jag alltså i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af Komiterades förslag, att
eleverna i fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi
och för bergsvetenskap borde beredas tillfälle att genomgå en fyraårig
lärokurs vid Teknologiska Institutet, täcktes anbefalla Styrelsen för Institutet
att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande
och förslag i fråga om den förstärkning af lärarekrafter och den förhöjning
i Institutets årsanslag, som utsträckningen af omförmälda lärokurser från
tre till fyra år och den fortgående tillökningen af elevernas antal må anses
påkalla.
Uti detta tillstyrkande af föredragande DepartementsChefen instämde
Statsrådets öfrigc ledamöter
Och behagade II. M. Konungen dertill lemna nådigt
bifall.
Ex protocollo
Axel Hegardt.
20 Bih N:o 5 c. till Kongl. Maj-.ts JSåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Utdrag af Protokollet öfver Givil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 4
December 1814.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Boven ocho
Friherre Åker Mehn.
Departements-Chefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet
en af Länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs län Carl Ulrik Eklundh
gjord, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län med memorial
af den 28 sistlidne Oktober öfverlemnad underdånig ansökning om
rättighet för sökanden att vid afskedstagande varda Överflyttad på Allmänna
Indragningsstaten med bibehållande af full lön.
Till stöd för denna ansökning hade sökanden företett en till riktigheten
styrkt tjensteföVeckning jemte prest- och läkarebetyg, af hvilka handlingar
inhemtades, att sökanden, hvilken vore född den 24 Juni 1812, inträdt
i Statens tjenst den 31 Juli 1832, efter tre års tjenstgöring såsom biträde
å häradsskrifvarekontor, första gången den 17 Juli 1835 erhållit förordnande
att bestrida landsstatstjenst samt den 13 Maj 1844 konstituerats
Hl. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1815. 21
till sin innehafvande Länsmans-befattning; att sökanden sedan April månad
1870 flera gånger lidit af slaganfall och till följd deraf vore för sin återstående
lifstid alldeles oförmögen att sjelf förrätta sin tjenst, och att han
dessutom befunne sig i behöfvande ekonomiska omständigheter.
Med afseende härå hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som vitsordat,
att sökanden under sin tjenstetid städse fullgjort sina åligganden till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes fullkomliga belåtenhet, hemställt, det
Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition till näst sammanträdande Riksdag
föreslå, att sökanden, ehuru han ej uppnått den för pensions erhållande i
allmänhet föreskrifna ålder, måtte, efter erhållet afsked, a Allmänna Indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension
till det belopp, som för Länsman vore eller kunde blifva bestämdt.
Till följd af nådig remiss hade Statskontoret under den 16 nästlidne
November inkommit med underdånigt utlåtande, deruti Statskontoret, med
erinran att sökanden, ehuru han ej vore fullt 62.t år gammal, redan i Statens
tjenst tillbragt den tid af vid pass 40 år, som genom Kongl. Brefvet
den 12 November 1823 föreskrifvits för pensionsrätt å Allmänna Indragningsstaten,
förordat bifall till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hemställan.
På grund af hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte Statsrådet, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Länsmannen Eklundh finge,
efter det afsked från länsmanstjensten honom beviljats, öfverflyttas till Allmänna
Indragningsstaten för att derifrån under sin återstående lifstid, från
och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelades,
åtnjuta årlig pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu
innehafvande länsmanslöu; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om
pensioner åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde blifva föremål för
ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.
Hvad Statsrådet sålunda hemställt behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag
af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget till
reglering af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1874.
Ex protocollo
./. Meijer.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75. 1
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den
9 Januari 1875.
N ä r v a. rande:
Hans Excellens, Ilerr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
\Verm erberg,
Bergström,
Eriherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre Åker Mehn och
Friherre von O It er.
Departements-Ghefen Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet
af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel för år 1876
samt yttrade dervid först rörande beräkning af Hufvudtitelns ordinarie anslag
för år 1875 följande:
“l ti den åt 1874 års riksdag för år 1875 uppgjorda riksstat äro
ordinarie anslagen under Sjette Hufvudtiteln beräknade, sålunda:
Bih. till Riksd. Prot. 1875■ 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:& ?, om Statsverket 1875.
penningar ...........................
inclelt ränta och ersättning för indragna räntor.......
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag. . .
oindelt spanmål, 9,327 kubikfot 5 kannor å 2 Kronor 10
11,384,211: 38.
175,293: 23.
12,407: G4.
öre kubikfoten
19,587: 75.
Tillsammans Kronor 11,591,500: 00.
Enligt den i Statskontoret befintliga s. k. hufvudliggare. måste deremot
summan af penningeanslagen beräknas till 11,390,211 Kronor 38 öre
och summan af samtlige anslagen till 11,597,500 Kronor eller 6,000 Kronor
högre än riksstaten utvisar.
Rörande anledningen till omförmälda skiljaktighet mellan liggaren
och den af Riksdagen uppgjorda riksstat torde det tillåtas mig att i underdånighet
erinra om följande förhållanden. Uti underdånig skrifvelse den
17 Maj 1874 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette
Hufvudtitel 5:te punkten anförde Riksdagen, att ett vid 1871 års riksmöte
väckt förslag angående förändradt ordnande af (''ommerce-Collegii göromål
lemnades af Riksdagen utan afseende, enär en af Riksdagen den 8 Maj
1867 aflåten underdånig skrifvelse gåfve anledning antaga, att nådig framställning
rörande Commerce-Collegii indragning vore att inom kort förvänta;
att, då emellertid Departements-Chefens anförande till Statsråds-protokollet
den 9 Januari 1874 gifvit stöd åt ett motsatt antagande, frågan om nämnda
embetsverks indragning eller förändrade organisation synts böra göras till
föremål för förnyad pröfning för att snarligen kunna befordras till en lycklig
lösning: att emellertid, för att underlätta denna lösning, det lediga presidentsembetet
borde hållas obesatt samt embeten och tjenster inom Collegium
fortfarande såsom dittills endast på förordnande och tillsvidare tillsättas:
att jemte ett arfvode af 1,500 Riksdaler af Manufaktur-diskontfonden vore
för en president å Commerce-Collegii stat uppfördt ett belopp af 7,500
R:dr: att, enligt hvad Riksdagen inhemtat, den af Collegii ledamöter, som
under en förutgående tid, då presidentsembetet varit ledigt, uppehållit de
med nämnda embete förenade göromål, derför uppburit en särskild ersättning
af 1,500 R:dr; att skilnaden mellan detta belopp och den anvisade
presidentslönen derföre ansetts under tiden, intill dess frågan om verkets indragning
eller förändrade organisation blifvit afgjord, kunna Statsverket besparas:
samt att Riksdagen alltså i underdånighet anhölle, att Kongl. Magt
.täcktes taga frågan om Commerce-Collegii indragning eller förändrade organisation
under förnyad ompröfning och till 1875 års Riksdag framlägga de
förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde: i sammanhang hvarmed
Riksdagen tillkännagaf sig hafva boslutit, att, intill dess denna orga
-
Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 3
nisationsfråga kunde varda slutligen afgjord, det för ifrågavarande embetsverk
anvisade aflöningsanslag skulle minskas med 6,000 Kronor.
Vid underdånig föredragning den 29 Maj 1874 af Riksdagens omförmälda
skrifvelse yttrade jag följande:
“Vidkommande Riksdagens uti 5:te punkten gjorda underdåniga anhållan,
att Kongl. Maj:t täcktes taga frågan om Commerce-! ollegii indragning
eller förändrade organisation under förnyad ompröfning och till nästa
Riksdag framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara Sig
vilja, sedan detta ärende hunnit behörigen beredas, låta detsamma Sig ånyo
föredragas. “
“Beträffande derefter Riksdagens i sammanhang med nyssnämnda
anhållan anmälda beslut att, intilldess den väckta organisationsfrågan kunde
varda slutligen afgjord, det för (lommerce-Collegiuirt anvisade aflöningsanslag
skulle minskas med 6,000 Kronor, sä, emedan ifrågavarande embetsverk,
jcmlikt den för detsamma af Kongl. Maj:t den 23 April 1831 i nåder
utfärdade instruktion, skall bestå af icke allenast fyra Commerce-Råd, utan
ock en President, samt de för upprätthållande af en sådan organisation nödiga
atlöningsbclopp blifvit af Konungen och representationen gemensamt
bestämda jemte det representationen medgitvit, att de erforderliga
medlen, såsom för framtiden fastställda, a ordinarie stat uppfördes, i
öfverensstämmelse hvarmed ock å rikets nu gällande stat, i hvad den afser
Commerce-Collegium, finnes såsom lön för Presidenten i samma kollegium
uppfördt ett belopp af 7,500 Riksdaler jemte arfvode af 1,500 Riksdaler
från Manufaktur ''Diskontfonden; men Riksdagens ifrågavarande beslut, enligt
hvad de derför anförda skäl och grunder otvetydigt utmärka, åsyftar
åvägabringande af en sådan till rubbning af Collegii nuvarande inrättning
ledande anordning, som Riksdagen önskar, eller att, för underlättande af
lösningen utaf frågan om ( ollegii indragning eller förändrade organisation,
det för närvarande lediga Presidents-Embctet i kollegium emellertid hålles
obesatt och dymedelst för Statsverket besparas 6,000 Kronor, motsvarande
skilnaden mellan den anvisade Presidentslönen 7,500 Riksdaler och det belopp
1,500 Riksdaler, hvilket under en föregående tid, då Presidents-Embetet
äfven varit ledigt, tilldelats en af ( ollegii ledamöter såsom särskild
ersättning för det lian under sistberörda ledighet uppehållit de med Presidents-Embetet
förenade göromål; ty och som i frågor om förändring af
författningar, som röra rikets allmänna hushållning, och om grunderna för
allmänna inrättningar af alla slag, Riksdagen, jemlikt § 89 i Regeringsformen,
icke eger magt att besluta annat eller mera ån föreställningar och
4 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1875.
önskningar att hos Konungen anmälas och hvarå Konungen, sedan StatsRådet
deröfver blifvit hördt, eger att göra det afseende, han för riket nyttigt
finner, samt desto vissare är, att Commerce-Collegium, likasom hvarje
annat inrättadt och å rikets ordinarie stat uppfördt embetsverk, måste till
de i åberopade grundlagsrum omförmälda allmänna inrättningar hänföras,
som det af Rikets Ständer vid 1809 års Riksdag tillsatta Konstitutionsutskott,
hvilket utarbetat förslag till de nya grundlagarna för rikets styrelse,
uti ett den 6 Oktober 1809 afgifvet memorial, med yttrande öfver
inkomna anmärkningar vid den projekterade Riksdagsordningen samt med
förslag till ändringar och tillägg i densamma, meddelat den authentiska förklaring
i afseende å vederbörande Utskotts behandling af uppkommande
frågor om indragning af mindre nödvändiga tjenster, att “publika tjenster
kunna lämpligen inbegripas under hufvudtiteln af allmänna inrättningar“,
alltså måste Riksdagen anses hafva i förevarande fall genom indragning till
större delen af ett aflöningsbelopp, afsedt för ett i Commerce-Collegii organisation
ingående embete, öfverskridit sin i åberopade grundlagsrum utstakade
rätt.11
På dessa af mig sålunda anförda skäl, uti hvilka Stats-Rådets öfrige
då varande ledamöter instämde, tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t icke måtte bifalla Riksdagens omförmälda beslut, utan
anbefalla Statskontoret att, i enlighet med den för år 1874 gällande riksstat,
sådan den finnes införd uti den hos Statskontoret befintliga så kallade
hufvudliggare, i nämnda liggare bland utgiftsanslagen å Riksstatens Sjette
Hufvudtitel under anslagstiteln “Commerce-Collegium“ fortfarande upptaga
presidentslönen till oförminskadt belopp 7,500 Kronor; hvarjemte, vid
det förhållande, att Riksdagen uti den af honom för år 1875 upprättade
riksstat utfört Statsverkets inkomster med en summa, som enligt beräkning
icke lemnade full tillgång till betäckande af ifrågavarande belopp, StatsRådet
hemställde, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara Sig vilja vid uppkommande
behof af medlens användande för afsedda ändamålet förordna om
anvisande å statsmedel af det belopp, som till fyllande af presidentslönen
enligt embetsverkets aflöningsstat erfordrades.
Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt;
hvarefter Eders Kongl. Maj:ts beslut genom nådigt Bref i ämnet
meddelats Statskontoret till kännedom och underdånig efterrättelse.
Beträffande frågan om Commerce-Collegii indragning eller förändrade
organisation torde det tillåtas mig att under anslagstiteln “Commerce-Collegium“
få redogöra för den ståndpunkt, hvarpå samma fråga sig befinner.“
hil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 5
Hvad derefter angick anslagstiteln
i:o. Departementets Expedition
yttrade Departcments-Chefen:
”Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel på det
sått bifallit Eders Ivongl. Maj:ts Nådiga framställning i fråga om beviljande
af erforderliga medel för genomförande af ny organisation och lönereglering
för Departementets Expedition, att Riksdagen dels för tillämpning under
innevarande år af den vid berörda skrifvelse fogade, med Litt. A betecknade
aflöningsstat böjt anslaget till Expeditionen till 67,000 Kronor eller
med 20,800 Kronor, hvilket belopp å extra stat uppförts, dels ock medgifvit,
att de löner å Expeditionens stat, som för år 1874 kunde finnas vakanta,
finge af Eders Kongl. Maj:t för den nya organisationens påbörjande
disponeras; har, i enlighet med Eders Kongl. Majits den 12 Juni 1874 meddelade
Nådiga beslut, den nya organisationen blifvit tillämpad redan från
och med den 1 påföljande Juli, hvarvid för tiden intill sistlidet års slut
två Expeditions-sekreterare och två Protokolls-sekreterare bestridt byråchefsbefattningarna,
de två förstnämnda utan erhållande af ökad aflöning och
de tva sistnämnde emot åtnjutande af fyllnadsarfvode, så att deras aflöning
motsvarat Expeditions-sekretcrarelön, samt de tjenstgörande Kansli-sekreterarne
åtnjutit, sina ordinarie löner inberäknade, högst Protokolls-sekreterareaflöning.
Denna anordning har i väsendtlig mån bidragit att möjliggöra uträttandet
af göromålen, hvilka under sistlidet år ytterligare ökats derigenom,
att inkommande målens antal, som år 1873 stigit till 1927, under år 1874
uppgått ända till 2,009.
Enligt den under sistlidet år vunna erfarenhet synes det uti förutnämnda
aflöningsstat uppförda anslag å 10,000 Kronor för amanuenser,
skrifbiträden och extra vaktbetjcnte vara, med afseende å den högst betydliga
stegringen i renskrifningskostnader, väl knappt tilltaget. Jag anser mig
likväl icke böra redan nu ifrågasätta förhöjning i detta anslag; och får jag
således under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts uppå Finans-Departementets
föredragning den 18 sistlidne December fattade beslut, i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt
tillämpning af den vid sistlidna riksmöte bestämda aflöningsstat för Civil
-
6 Bi!. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1875.
Departementets Expedition utöfver det för närvarande på ordinarie stat för
Expeditionen uppförda anslag 46,200 Kronor på extra stat för år 1876 anvisa
20,800 Kronor.”
Rörande anslagstiteln
2:o. Commerce-Collegium
yttrade Departements-Chefen:
A. i fråga om sjelf va Collegium:
”På sätt jag förut omforma It, anliöll Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1874, angående reglering af utgifterna under Riksstatens
Sjette Hufvudtitel, att Eders Kongl. Maj: t täcktes taga frågan om CommerceCollegii
indragning eller förändrade organisation under förnyad ompröfning
och till 1875 års Riksdag framställa de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna
kunde föranleda. Vid förnyad underdånig föredragning af detta ärende
den 5 sistlidne Juni fann Eders Kongl. Maj;t godt i nåder uppdraga åt
en särskild tillförordnad Komité att rörande denna fråga, efter pröfning al
alla på densammas lösning inverkande omständigheter, afgifva underdånigt
utlåtande och förslag samt utsåg till ordförande i denna Komité f. d. Statsrådet
P. von Ehrenheim och till ledamöter General-Tulldirektören N. A. G.
Bennicli, Generaldirektören i Styrelsen för Statens jern vägstrafik C. O. Troilius,
Revisions-Sekreteraren A. Östergren, Svenske och Norske Generalkonsuln
i Stor-Britanien och Irland T. Willerding och Chefen för Statistiska
Centralbyrån, Medicinalrådet J. Th. Berg; i sammanhang hvarmed Eders
Kongl. Maj:t förklarade, bland annat, att det skulle åligga äldste ledamoten
inom Collegium att meddela Komitén erforderliga upplysningar beträffande
Collegii-göromål m. m. samt att en hvar af Komiténs'' ledamöter skulle,
så länge Komiténs uppdrag varade, ega rättighet att, då han åstundade,
infinna sig hos (''ollegium och dess sessioner öfvervara.
Enligt hvad Komiténs Ordförande för mig tillkännagifvit, kommer Komiténs
betänkande och förslag att inom de närmaste dagarne härefter till
Eders Kongl. Maj:t ingifvas; anhållande jag, att sedan detsamma inkommit
och behörig beredning föregått, få underställa ärendet Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning.
Emellertid är jag för närvarande förhindrad att rörande väckta frågan
om Collegii indragning eller förändrade organisation framställa något
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 7
föi slag och maste derföre inskränka mig till att, under åberopande af Eders
Kongl. Maj:ts uppå Finans-Departementets föredragning den 18 sistlidne
December fattade beslut, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, för att komma
i tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel
aflönade ernbets- och tjensteman tillfällig löneförbättring under år 1876 till
samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, täcktes af Riksdagen
äska anvisande på extra stat af 10,040 Kronor.”
B. i fråga om Bergsstater :
_ Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874,
med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i propositionen om Statsverkets tillstånd
och behof föreslagit, beslutit, att för tiden från och med innevarande
ai sju giufveingeniörer, af hvilka en komrne att förestå Bergsöfverstyrelsens
grufvekontor, skulle anställas med de åligganden, Eders Kongl. Maj: t i särskild
för dem utfärdad instruktion komme att bestämma och med aflöning
till belopp af 1,500 Kronor för hvarje jemte enahanda rättighet till skjutsoch
traktamentsgodtgörelse, som jemlikt Kongl. Brefvet den 14 Oktober 1853
vore Bergmästare tillerkänd; samt att med afseende å berörda anordning
då varande antalet af bergmästaretjensterna borde förminskas till 6 och öfriga
tre befattningar indragas, nemligen de två, hvilka redan voro lediga,
vid ingången af. innevarande år och den tredje så snart ske kunde efter
inträffande ytterligare ledighet; så och efter det en tredje bergmästarebefattning
genom inneliafvarens tirnade död blifvit ledig, har Eders Kongl.
Maj:t, efter Commerce-Collegii börande, genom nådig skrifvelse den 13 sistlidne
November, hvilken finnes i Svensk Författnings-Samling intagen, förordnat bland
annat, att vid 1874 års slut ej mindre de tre lediga bergmästaretjensterna
skulle indragas, än äfven meddelade förordnanden för extra grufveingeniörer
upphöra; att från och med innevarande år bergsstaten skulle, jemte bergslagsstyrelsen
i Sala, bestå af 6 bergmästare och 7 grufveingeniörer samt att
riket komme att indelas i sex bergmästaredistrikt, nemligen första eller norra
distriktet, andra eller Gefle-Dala distrikt, tredje eller östra distriktet, fjerde
eller mellersta distriktet, femte eller vestra distriktet samt sjette eller södra
distriktet.
denna reglering beslöts, var gamla sjette bergmästaredistriktet,
hviiket tillsammans med ganrla femte skall bilda nya fjerde eller mellersta
(isti lktet, försedt med ordinarie bergmästare. Ehuru denne sedermera sökt
och den 11 sistlidne December erhållit nådigt afsked, erfordras likväl för
upprätthållande af bergmästaretjensten i gamla sjette distriktet fortfarande
en bergmästarelön enär, jemlikt ofvanåberopade nådiga skrifvelse den 13
8 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875-
sistlidne November, sammanslagning af gamla sjette och gamla femte distrikten
icke skall ega rum förr, än jemväl nu varande bergmästaren i sistnämnda
distrikt från tjensten afgått. Den minskning af ordinarie anslaget
till bergsstaten, som sedan den beslutade nja indelningen af riket i sex
bergmästaredistrikt fullständigt gått i verkställighet, kan företagas och som
motsvarar skilnaden emellan sammanräknade gamla aflöningsbeloppen för 9
bergmästare och G extra grufveingeniörer 27,000 Kronor och summan af
G bergmästarelöner och sju nya grufveingeniörslöner 24,900 Kronor eller
2,100 Kronor, torde derföre icke böra för närvarande ifrågasättas.
Efter att hafva sålunda redogjort för de med bergsstaten vidtagna
förändringar, torde jag få öfvergå till frågan om tillfällig löneförbättring eller
dyrtidstillägg under år 1876 åt bergsstatens tjenstemän. I öfverensstämmelse
med hvad, som af Eders Kongl. Maj:t föreslogs och af Riksdagen beviljades
för innevarande år, torde sådant tillägg för 1876 icke böra ifrågakomma
för andra bergmästare, än de fyra, hvilka icke äro med boställen
försedde, nemligen bergmästarne i nya norra, Gefle—Dala, östra och södra
distrikten; hvaremot samtlige tjenstemännen vid Sala silfververk nemligen
Bergshauptmannen, Grufve-ingeniören och Bergsvärdien, hvilka för innevarande
år fått sig beviljadt dyrtidstillägg, synas mig böra deraf jemväl för
1876 komma i åtnjutande. De af Riksdagen för år 1875 beviljade belopp
utgjorde för hvarje af de förra bergmästarne 480 Kronor, för Bergshauptmannen
200 Kronor och för hvarje af Grufveingeniören och Bergsvärdien
150 Kronor eller tillsammans 2,420 Kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker jag i underdånighet
nådig framställning till Riksdagen, att den ville på extra stat för
1876 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna
boställen, och tre tjenstemän vid Sala silfververk ett sammanräknadt belopp
af 2,420 Kronor.
Hvad angick anslagstiteln
3:o. Statistiska Talbcllkoimiiissioiieii
anförde Departements-Chefen följande:
“Chefen för Statistiska Central-byrån samt Sekreteraren och de båda
aktuarierna vid nämnda byrå fingo af 1874 års Riksdag icke allenast för
1875 utan äfven för då löpande året 1874 sig tilldelad tillfällig löneförbättring
:
Bil. N:o 5 d. till Konjl. Maj:ts Nåd. Trop. N o 1, om Statsverket 1875. 9
bättring; Chefen med 1,000, Sekreteraren med 800 och hvarje af aktuarierne
med 500 eller tillsammans 2,800 Kronor.
Under åberopande af Eders Kongl. Makts på Finansdepartementets
föredragning den 18 sistlidne December fattade beslut får jag i underdånighet
föreslå Eders Kongl. Maj:t, att hos Riksdagen för tillfällig förbättring
under år 1876 af Chefens för Statistiska Centralbyrån och öfrige tre
dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20 procent, äska anvisande
på extra stat af 2,800 Kronor.
Uti den till 1874 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof äskade Eders Kongl. Maj:t anvisande på ordinarie
stat af ett förslagsanslag, stort 10,000 Kronor, på det Eders Kongl.
Maj:t måtte komma i tillfälle att låta Statistiska Centralbyrån utarbeta och
utgifva årliga statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård.
Uti underdåniga skrifvelsen den 17 Maj 1874 svarade Riksdagen,
att han vid hvad i statsrådsprotokollet för den 9 förutgående Januari blifvit
anfördt rörande dels sättet för utarbetande och utgifvande af ifrågavarande
redogörelser, dels ock de utaf Chefen för Statistiska Centralbyrån
approximativt beräknade omkostnaderna dervid, icke haft något att erinra;
men att, då emellertid någon tids erfarenhet torde vara nödvändig för bedömande
af såväl de lämpligaste anordningarna för arbetets verkställande,
som kostnaderna för framtiden, Riksdagen ansett det af Eders Kongl. Maj:t
äskade anslaget icke för det då närvarande böra uppföras på ordinarie stat,
utan för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas
finanser och fattigvård till Eders Kongl. Majrts disposition för år
1875 på extra stat anvisat ett förslagsanslag af 10,000 Kronor.
Då den af Riksdagen önsldig ansedda erfarenhet ännu icke kunnat
vinnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå
Riksdagen att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser (ifver
kommunernas finanser och fattigvård till Eders Kongl. Maj:ts disposition
för år 1876 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000 Kronor.
Hvad angick anslagstiteln
4:o. Landtmäteristaten
anmälte Departements-Chefen, hurusom Chefen och Generaldi rektören för
Landtmäteri et, uti en den 2 sistlidne December till Civildepartementet ingifven
skrift, med erinran om hvad 1874 års Riksdag beviljat för tillfällig
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 5 d. till Kont/l. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
förbättring under innevarande år af de vid Landtmäteristyrelsen anställda
nio embets- och tjenstemäns och de 24 första Landtmätarnes i lanen löner
samt f(>r förhöjning af styrelsens anslag för skrifvarebiträden och gratifikationer
vidare andragit, att hvarken de under senare åren högst betydligt
steo-rade prisen på hushyror, födoämnen, bränsle samt handtverks- och dags
verksarbeten nedgått, ej‘heller de hittills dryga kommunalskatterna och tjenstehjonslönerna
minskats; att tvärtom åtminstone liushyrorna alltjemt okades;
att anledning icke förefunnes till förhoppning, att dessa för alla med
endast penningelöner försedda tjenstemän högst menliga förhallanden skulle
under de närmast kommande åren förbättras; samt att, enligt Generaldirektörens
mening, de giltigaste skäl förefunnes att äfven för ar 18 76 af luks
daoen söka utverka tillfälliga löneförbättringar åt de nio tjenstemännen vid
General-Landtmäterikontoret och de 24 förste Landtmätarne i länen äfvensom
förhöjning i anslagen till skrifbiträde och gratifikationer åt e. o. tjensteman
och betjente vid kontoret, allt till minst samma belopp, som for ar
1875 beviljats, utom hvad anginge de vid kontoret anställda tvenne ama
nuenser, livilkas små löner, uppgående för hvardera till 1,200 kronor, Generaldirektören
ansa ge böra förbättras med 66| procent, enär ingen i liut
vudstaden boende tjensteman kunde, under nu varande pnsf orka Hane en,
hafva anständig bergning utan en årsinkomst af minst 2,000 ivionoi.
Härefter yttrade Departements-Chefen:
“Ehuru jag finner hvad Generaldirektören för Landtmäteri et yttrat
i fråoa om de tvenne amanuensernas knappa lönevilkoi i hög g1 behjei
tansvärdt, anser jag mig likväl icke kunna tillstyrka förnyande vid instundande
riksmöte af framställningen till 1874 års riksdag om tillfällig löneförbättring
åt ifrågavarande tjenstemän med 800 Kronor till hvardera Deremot
håller jag före, att hvad Riksdagen under förevarande anslagstitel beviljat
för 1875 jemväl bör äskas för 1876; äfvensom derutöfver 1,000 kronor
för tillfällig löneförbättring åt Generaldirektören.
På grund af hvad jag nu i
underdånighet yttrat henistållcs att Itdei s
Kongl. Magt täcktes hos Riksdagen på extra stat för år 1876 äska
dds, såsom tillfällig löneförbättring åt Chefen och Generaldirektören
för Landtmäteriet med 1,000 kronor, samt åt Sekreteraren, Ofvermgemoren,
Fiskalen, Aktuarie», tre Ingeniörer och två Amanuenser vid Landtmäteri-Styrelsen
med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent
af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer tillsammans (.,200 Ki-onor.
dels och såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste
Landtmätarne i länen med 20 procent tillsammans 8,640 Ivionoi.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Ptop. N.o 1, om Statsverket 1875. 11
Beträffande anslagstiteln
5:o. Rikets ekonomiska kartverk
yttrade Departements-Clrefen:
“Genom nådigt Bref den 1 November 1872, angående de ekonomiska
kartverkens ställande under styrelse och ledning al dåvarande Chefen
för Topografiska Corpsen, blef det kartverkets öfverstyrelse ålagdt att efter
någon tids förlopp, på grund af derunder vunnen erfarenhet, inkomma med
underdånig framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter i afseende
ä kartverkets fortsättande, som kunde af omständigheterna påkallas;
och den 31 Oktober 1873 anbefalldes bemälda Chef att, inom viss tid år
1874, afgifva underdånigt förslag, huru den vid det allmänna ekonomiska
kartverket tjenstgörande personalens lönevilkor borde för närmaste framtid
ordnas. Sedan General-Stabens Topografiska afdelning enligt föreskriften i
§ 6 inom. 2 af nådiga Cirkuläret den 5 December 1873 öfvertagit den
befattning med ifrågavarande kartverk, som ålegat forna Topografiska Corpsen,
har Chefen för denna afdelning den 2 September och den 8 (Iktober
1874 i förberörde hänseenden afgifvit särskilda underdåniga memorial, hvilka
jag nu får inför Eders Kongl. Maj:t föredraga; men innan jag redogör för
dessas innehåll anhåller jag att få erinra, att Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt
Bref till bemälde Afdelnings-chef den 21 Maj 1874 rörande bearbetandet
af det ekonomiskt-geograliska kartverket i Norrbottens län beslutit,
att Pajala socken skulle i fråga om kartläggning och kartutgifning hänföras
till lappmarkerna; att höjdbildningar skulle upptagas jemväl på de ekonomiska
kartorna öfver lappmarkens skogsland och Pajala socken i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad dittills egt rum vid kartläggning af tjellbygden;
att Afdelningschefen finge i vederbörlig ordning utse en officer af
Generalstaben till förman för Norrbottens läns ekonomiska kartverk; att
denne förman egde åtnjuta dagailöning och reseersättning enligt gällande
resereglemente med tillämpning af föreskrifterna i nådiga Kungörelsen den
12 April 1872 angående de grunder, hvarefter resekostnads- och traktamentsersättning
för arméen tillhörande personer skall vid vissa kommenderingar
utgå; att den generalstabsofficer, som enligt gällande föreskrifter i
ämnet hade befattning med ekonomiska kartverken, derefter icke skulle
hafva annan befattning med Norrbottens läns ekonomiska kartverk än den
af redogörare för arbetsanslaget och öfriga kartverkets tillhörigheter: att
kartorna öfver lappmarkerna och Pajala socken skulle utgifvas tingslagsvis i
12 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
skalan 1 : 200,000 och att å dessa kartor, graverade på sten, borde medelst
de hjelpmedel, litografien numera erbjöde, på samma gång upptagas såväl
de vanliga ekonomiska töremålen som ock höjdbildning och skog, allt på
sätt skalan tilläte; samt slutligen att ekonomiska kartor öfver kustsocknarna,
utom Pajala socken, skulle allt framgent, på sätt dittills skett, utgifvas i
skalan 1 : 100,000 och att sedermera, med begagnande af dervid använda
s. k. svarttrycksstenar och med tillhjelp af litografiskt tryck, topografiska
kartor öfver kustlandet, innehållande hvad man vanligen å sådana kartor
återfunne, äfven skulle tingslagsvis utgifvas med uteslutande af de rent ekonomiska
föremålen.
Härefter har Eders Kongl. Maj:t fastställt Inkomst- och Utgiftsstater
för år 1875 dels den 18 sistlidne September för
Norrbottens läns ekonomiska kartverk,
upptagande såsom tillgångar det på extra stat till nyssnämnda kartverk
för år 1875 uppförda anslag
Kronor 25,000
300
jemte beräknad behållning för försäljning af kartor ... “
Kronor 25,300: —
samt följande utgiftsposter:
till den General-Stabs-Officer, hvilken skall tjenstgöra såsom förman vid kartverket,
dagaflöning och rese-ersättning, förslagsvis Kronor 2,400: —
“ den General-Stabs-Officer, som redogör för kartver
-
kets medel |
m. in. arfvode . . . |
ii |
O O Q ooo |
33 |
|
“ Kartografen |
E. O. Nordlinder |
d:o..... |
ii |
1,600 |
— |
“ Dito |
O. E. Dahl |
d:o..... |
it |
1,600 |
— |
“ Dito |
E. R. Waldenström |
d:o..... |
ii |
1,500 |
— |
“ Dito |
G. W. Bucht |
d:o..... |
ii |
1,400 |
— |
“ Dito |
B. Lindegren |
d:o..... |
ii |
1,400 |
— |
dagaOöning å 3 kronor under fältmätningstid till
fyra af ofvannämnde kartografer, förslagsvis ....
resekostnadsersättningar till fyra kartografer, ä 300
kr. till hvarje, tillsammans..............
handräckningsomkostnader, förslagsvis........
extra biträden, arfvoden och handräokningskostnader,
förslagsvis.......................
graverings-, trycknings- och färgläggningskostnader,
förslagsvis
2,200:
1,200:
5,000:
4,000:
1,200:
Transport Kronor 23,833: 33.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13
Transport Kronor 23,833: 33.
till hyra för arbetslokalen.............. “ 500: —
“ inköp och reparation af instrument, förslagsvis ... “ 600: —
“ diverse utgifter, förslagsvis.............. “ 366: 67.
Summa Kronor 25,300: —
dels under den 23 nästlidne Oktober för
det allmänna ekonomiska kartverket.
Upptagande såsom tillgångar:
motsedd behållning för år 1874 .............Kronor 300: —
anslag på ordinarie stat.................. “ 6,000: —
Dito på extra stat.................... “ 37,600: —
Tolf besparade Andre Landtmätarelöner......... “ 10,800: —
fordringar hos enskilda personer för kopior af kartor. . “ 2,100: —
dito för försålda kartor, förslagsvis......... “ 600: —
Summa Kronor 57,400: —
samt följande utgiftsposter:
till den officer af General-Staben, hvilken skall föredraga kartverket tillhörande
ärenden m. m. arfvode............... 666: 67.
“ Kartografen C. E. Dahlman såsom biträde vid kartverkets
öfvervakandc och kontroll, arfvode.............. 1,800: —
“ Kartografen C. E. Dahlman, katografarfvode........ 1,200: —
“ dito G. A. Askenbeck d:o 2,000: —
“ dito D. A. Fernblad d:o 1,800: —
dito O. F. Felandd:o ........ 1,800: —
“ dito J. Arnell d:o 1,800: —
“ dito S. Leczinsky d:o 1,600: —
“ dito N. A. Ahlberg d:o 1,600: —
“ dito O. E. Dahlgren d:o 1,600: —
“ dito .1. A. Andersson ko 1,600: —
“ dito S. M. Widenfelt d:o 1,400: —
“ dito L. A. Kjebon d:o 1,400: —
“ dito W. G. Collijn d:o ........ 1,400: —
“ dito J. P. Ljungström d:o 1,400: —
“ dito G. A. 3. Setli d:o 1,400: —
“ ofvanuppräknade 14 Kartografer ett dyrtidstillägg för år 1875
af 400 Kronor åt hvarje, tillsammans............ 5,600: —
“ åtta qvinliga ritbiträden, arfvode............... 6,200: —
Transport 36,266; 67.
14 Bil N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Transport 36,266: 67.
till en vaktmästare, arfvode.................... 700:
till dagaflöning under fältmätningstid:
till ofvanbemälda General-Stabs-Officer, förslagsvis . . . 200.
samt till 14 Kartografer a 3 Kronor om dagen..... 6,300. g^OQ: _
till resekostnadsersättningar:
till bemälde General-Stabs-Officer, förslagsvis...... 300.
“ omförmälda biträde................... 400.
samt till 13 Kartografer, ä 300 kronor hvardera, tillsammans
........................ 3,900.
till hyra för arbetslokalen.....................
“ arbetslokalens städning, ved, olja och ljus, förslagsvis ....
“ rit- och skrifmaterialcr.....................
“ inköp och underhåll af instrument och effekter, förslagsvis .
“ dagsverkskostnader.......................
*• diverse utgifter.........................
En under är 1875 uppkommande besparing, motsvarande
lönen vid senast ledigblifna andre Landtmätare tjenst......
reserveras för att, om och i den mån befintliga tillgångar medgifva
antagande af ytterligare en Kartograf användas till dennes
aflöning. f ___________
Summa Kronor 57,400: —
Beträffande nu de grunder, efter hvilka för framtiden de vid ifrågavarande
kartverk anställde
ofvanbemälde Afdelnings-Chef afgifvit särskilda, i viss man olika förslag för
det allmänna ekonomiska kartverket och för det, som bearbetar Norrbottens
län.
1 fråga om det förstnämnda, eller det som afser mellersta och södra
dr home af Riket, har Afdelnings-Chefen, utgående från den allmänna grundsats,
att löneinkomster i allmänhet borde, så vidt möjligt vore, råtta sig
icke blott efter de kompetens-fordringar, som ställdes på den till utförande
af viss tjenst antagna personal och efter den lefnadsålder, vid hvilken anställning
i tjenst vanligen kunde ske, utan äfven något efter de lefnadsvanor
och den bildningsgrad, de anställde personerna vanligen egde, — i
underdånighet anfört: att de arbeten, hvilka skulle utföras af Kartograferne
vid det ekonomiska kartverket, vore dels uppmätning af förut omåtta egoområden,
dels fullständigande af redan uppmätta egokartor samt arealberäkning
af olika slag af mark å de öfver större områden till ett helt hopsatta
stamkartorna, och dels slutligen arealuppgifternas ordnande i härads
-
4,600: —
2,250: —
650: —
500: —
1,200: —
3,000: —
833: 33.
900: —
15
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875
beskrifningarna; och att för kartverket måste vara särdeles fördelaktigt att
till utförande af dessa arbeten antoges personer, hvilka förut inlärt de arbeten,
som vid kartverket skulle verkställas, så att endast undantagsvis anställdes
sådana personer, hvilka vid kartverket skulle inlära alla sina tjensteåligganden.
Till extra biträden vid det ekonomiska kartverket borde derför företrädesvis
antagas unga landtmätare eller också landtmäteri-auskultanter, hvilka
sednare såsom sådana tjenstgjort minst 2 år; och borde dessa extra biträden
tjenstgöra på försök vid kartverket ett eller två år, hvarefter de, hvilka
ansåges lämpliga för de vid kartverket förekommande arbeten, antoges till
Kartografer. Anställning såsom Kartograf skulle då i allmänhet kunna ske
vid en ålder af omkring 30 år.
Vidkommande derefter de arfvodesbelopp och öfriga löneförmåner,
hvilka borde tillkomma Kartograferne, så vore härvid att särskildt taga i
betraktande, hurusom de hitintills bestämda årsarfvodena från 1,000 till
2,000 Kronor redan under flera år varit alldeles otillräckliga för att under
de på sednare tider rådande höga pris å alla lefnadsförnödenheter kunna,
äfven under de tarfligaste lefnadsförhållanden, underhålla först ett vanligt
ungkarlslif och sedan vid mera framskriden ålder en, kanske någon gång
talrik familj. Många af de nuvarande Kartograferne hade således alltför
länge lefvat och arbetat under det förlamande trycket af ekonomiska bekymmer.
Dessutom borde icke förbises, att samtliga vid det allmänna ekonomiska
kartverket anställda Kartograferne måste bo och under minst sju
månader om året vistas i hufvudstaden, äfvensom att, då Kartograferne af
ålder eller sjukdom hindrades att utföra sina arbeten och således antagligen
måste taga afsked, de ej hade någon rätt till pension. Med afseende härå
och enär löneinkomsterna borde ställas så, att ordentlige, duglige och till
kartarbetets utförande kunnige män kunde finnas hågade att vid
kartverket söka anställning och der qvarstanna, ansåge Afdelnings-( hefen
sig böra föreslå:
att årsarfvodet för de extra biträdena måtte bestämmas till 1,200
Kronor; samt
att anställning såsom ordinarie Kartograf skulle berättiga till årligt
arfvode af 1,500 Kronor, som efter fem års tjenstgöring höjdes till 2,000
Kronor och efter vidare fortsatt, väl vitsordad tjenstgöring för hvarje femte
år ytterligare höjdes med 500 Kronor, till dess högsta arfvodet, 3,000
Kronor, erhållits ;
hvarförutom framdeles, såsom hitintills, hvarje Kartograf äfvensom
de vid kartverket tjenstgörande extra biträdena borde under tiden för arbete
/
16 Bil. N:o 5 d. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
på fältet uppbära eu dagaflöning af •"> Kronor äfvensom en årlig resekostnadsersättning
af 300 Kronor.
Med erinran att den vid kartarbetenas öfvervakande och kontroll biträdande
Kartograf, enligt nådiga Brefvet den 26 Oktober 1866, tillerkänts
ett särskild t arfvode af 1,800 Kronor, reseersättning af 400 Kronor och
dagaflöning under tiden för arbete på fältet af 3 Kronor, har Af delningsChefen
vidare vttrat, att, enär i den mån Andre Landtmätarelöner tillfälle
kartverket, arbetspersonalen komme att ökas och arbetena att utvidgas, den
General-Stabs-Officer, hvilken vore anställd såsom öfver,styrelsens biträde,
allt framgent vore i behof af den hjelp vid fullgörandet af sina åligganden,
som hittills lemnats honom af bemälda biträdande kontrollant, samt att det
således vore behöfligt att äfven framdeles ett arfvode funnes att tilldela den
Kartograf, till hvilken ett dylikt uppdrag lemnades. Men på det att till
denna befattning alltid måtte kunna användas den Kartograf, hvilken dertill
vore lämpligast, ansåge Afdelning,s-Chefen tjenligast, att det för berörda
förtroendeuppdrag afsedda arfvodet icke, såsom nu vore förhållandet, bestämdes
till en viss summa, 1,800 Kronor, utan att detta arfvodes storlek
blefve beroende på beloppet af det Kartograf-arfvode, som den till biträde
afsedde Kartografen innehade, — detta under förutsättning att, i olikhet
med hvad hittills kunnat ske, den Kartograf, hvilken vore eller blefve utsedd
till biträde vid skötandet af kartverket, i likhet med hvad för de
öfrige Kartograferne bestämdes, skulle i sin ordning såsom Kartograf uppflyttas
i högre arfvodesgrader. Enär denne tjenstemans åligganden voro
ganska trägna och fordrade särdeles stor uppmärksamhet vid alla de detaljarbeten,
hvarå kartarbetet hufvudsakligen berodde, borde hans löneförmåner
bestämmas något högre än de öfrige Kartografernes. Det årliga tilläggsarfvodet
för honom borde derföre vara så stort, att han, inberäknadt sitt
Kartografarfvode, komme att i aflöning uppbära 3,000 Kronor och, efter
fem års oafbruten tjenst såsom biträdande kontrollant, 3,500 Kronor årligen,
hvarjemte årliga reseersättningen för honom borde utgå med 500
Kronor och hans dagaflöning under tiden för arbete på fältet med 4
Kronor.
Hvad åter angår Norrbottens läns ekonomiska kartverk har Afdelnings-Chefen
anfört, att arbetspersonalen vid detta ofta måste anskaffas på
helt annat sätt, än som kunde ske vid det allmänna ekonomiska kartverket,
enär i denna nordliga del af landet tillgången på personer, lämpliga för
kartverkets arbeten, vore långt mera begränsad än inom landets sydliga
delar; att såsom Kartografer väl borde företrädesvis användas unga landtmätare
eller landtmäteri-auskultanter, men att då sådana icke funnes att
tillgå,
\
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17
tillgå, måste anställas dugliga unga män, hvilka först såsom elever finge vid
kartverket inlära och sedan såsom extra biträden ytterligare inöfvas uti de
vid kartverket förekommande arbeten, innan anställning skedde såsom Kartograf;
att således dessa Kartografer i allmänhet icke vore i afseende å kompetensvilkor,
den lefnadsålder, vid hvilken anställning i tjenst vanligen kunde
ske, samt lefnadsvanor eller bildningsgrad fullt jemförliga med öfrige Kartografer;
men att, på det vid kartverket måtte kunna bibehållas den personal,
som nu der vore anställd, och på det allt framgent, i och för kartverkets
granlaga arbeten, skulle kunna anskaffas ordentliga, pålitliga och
dugliga personer, behöflig! vore att arfvodesheloppen finge, efter vissa bestämda
föreskrifter, höjas utöfver det nu bestämda högsta arfvodesbeloppet,
1,000 Kronor; samt att, enär lefnadskostnaderna i Luleå i allmänhet kunde
anses något mindre än i Stockholm, högsta arfvodet för nu ifrågavarande
Kartografer borde kunna sättas lägre än högsta arfvodet för Kartograferne
vid det allmänna ekonomiska kartverket.
Med afseende härå har Afdelnings-Chefen angående framtida löneförmånerna
för den vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk anställda personal
i underdånighet föreslagit:
O O
att årsarfvodet för de extra biträdena måtte bestämmas till 1,200
Kronor; samt
att vid anställning såsom ordinarie Kartografer skulle erhållas årligt
arfvode till belopp af 1,500 Kronor, hvilket arfvode efter fem års tjenstgöring
höjdes till 2,000 Kronor och efter vidare fortsatt väl vitsordad tjenstgöring
under fem år ytterligare höjdes till 2,500 Kronor;
hvarförutom framdeles, såsom hitintills, hvarje Kartograf äfvensom de
vid kartverket tjenstgörande, å staten upptagne extra biträdena borde under
tiden för arbete på fältet uppbära en dagaflöning af 3 Kronor och en årlig
resekostnadsersättning af 300 Kronor.
Under förutsättning af nådigt bifall till hvad Afdelnings-Chefen sålunda
beträffande de båda kartverken föreslagit har hemälde Chef i underdånighet
hemställt att, till förenkling och reda vid uppgörandet af förslag
till de arliga staterna, Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att uppflyttning
till högre arfvodesgrad skulle inträda först vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder de för sådan uppflyttning erforderliga vilkor blifvit
fullgjorda.
1 sammanhang med förberörda förslag rörande Kartografernes lönevilkor
har Afdelnings-Chefen anhållit om föreskrifter, huru förfäras skulle,
når en Kartograf till följd af sjukdom vore förhindrad att för en längre tid
sin tjenst förrätta; och har Afdelnings-Chefen hemställt, om det ej skulle
Bih. till Rilcsd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.
vara skäl bestämma, att Kartograf, som på grund af styrkt sjukdomsförfall
vore tjenstledig, finge åtnjuta sitt fulla arfvode för de första två månaderna
och för den derefter följande tiden tre fjerdedeler af samma belopp; dock
att, i händelse sjukdomsfbrfallet fortfe re under längre tid än ett år, det
komme att bero på nådig pröfning för hvarje särskildt fall, om och i hvad
man arfvode för den följande tiden finge åtnjutas.
Vidkommande slutligen de bestämmelser, efter hvilka de vid kartverken
nu tjenstgörande Kartograferne borde inträda i de föreslagna nya
löneförhållandena, och det anslagsbelopp, som behöfdes, på det att de nya
lönestaterna måtte kunna tillämpas från och med den 1 Januari 1876, har
Afdelnings-Chefen, hvad först angår
o 7 o
det allmänna ekonomiska kartverket
i underdånighet anfört, att de vid detta nu anställda kartografer bestode
dels af personer, hvilka vore Kommissionslandtmätare, vice Ivommisionslandtmätare
eller Landtmäteri-auskultanter, och dels af personer, hvilka vid
kartverket antagits utan att hafva aflagt annat prof å före inträdet vid kartverket
förvärfvad skicklighet uti der förekommande arbeten, än det att hafva
några år varit biträde åt landtmätare och hvilka fått vid kartverket inlära
de arbeten, som af dem skolat utföras. Då nästan alla dessa personer,
vare sig såsom extra kartografer eller kartografer, längre eller kortare tid
tjenat med särdeles små och i de flesta fall otillräckliga löneinkomster, borde,
när de nu inflyttades under nya, förbättrade löneförhållanden, dem tillgodoräknas
af deras tjenstetid vid kartverket så många tjensteår som rätteligen
kunde tillåtas; i hvilket afseende Afdelnings-Chefen föreslagit, att alla
kartografer, hvilka vore minst Landtmäteri-auskultanter, måtte få såsom tjensteår,
vid uppflyttning till en viss arfvodesgrad, beräkna såväl sina extra kartografår,
som ock sina verkliga kartografår; samt att för dem, som ej varit
Landtmätare, måtte vid den blifvande arfvodesbestämningen frånräknas de
första tre tjensteåren, såsom vid behöfliga läroår. Enligt det af AfdelningsChefen
framställda förslag skulle visserligen Kartograferne Tellanders och
Arnells arfvoden för år 1876 komma att med 200 Kronor, samt Kartograferne
Ljungströms och Seths arfvoden för åren 1876 och 1877 att med 300
Kronor understiga sammanräknade beloppet af de för en hvar af dem uti
innevarande års stat uppförda arfvode och dyrtidstillägg; men denna olägenhet
vore af ringa betydenhet i jemförelse med fördelen af att framgent få
tjena under bättre löneförhållanden.
Om således de af Afdelnings-Chefen föreslagna beräkningsgrunder gillades
skulle samtlige kartograferne vid det allmänna ekonomiska kartverket
O o
Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875. 19
från och med den 1 Januari 1876 uppflyttas till de arfvodesklasser, hvarom
här nedan förmäles; hörande dervid anmärkas, att i det för 1875 uppgifna
arfvodesbeloppet det för samma år beviljade dyrtidstillägg af 400 Kronor
åt hvarje kartograf icke är inberäknadt.
Tjenstoår den 1 Januari 1876. |
Arfvode 1875, |
Arfvode 1876. |
Förhöjning. |
|
Dahlman..... |
12 |
tillägget. 1,200 |
2,500 |
1,300 |
Askenbeck . . . . |
15 |
2,000 |
3,000 |
1,000 |
Fernblad..... |
10 |
1,800 |
2,500 |
700 |
Telander..... |
9 |
1,800 |
2,000 |
200 |
Arnell...... |
9 |
1,800 |
2,000 |
200 |
Ijeczinsky . . . . |
8 |
1,600 |
2,000 |
400 |
Ahlberg . . . . . |
11 |
1,600 |
2,5''00 |
900 |
Dahlgren .... |
8 |
1,600 |
2,000 |
400 |
Anderson . . . . |
7 |
1,600 |
2,000 |
400 |
Widenfelt . . . . |
9 |
1,400 |
2,000 |
600 |
Kjebon ..... |
7 |
1,400 |
2,000 |
600 |
Collijn...... |
8 |
1,400 |
2,000 |
600 |
Ljungström . . . |
O O |
1,400 |
1,500 |
100 |
Seth...... . |
3 |
1,400 |
1,500 |
100 |
Summa |
arfvode sförhöj ning |
för är 1876 |
. . 7,500 |
Denna beräkning utvisade väl att fflj/tWes-beloppen för år 1876
kulle komma att öfverstiga de uti den för år 1875 fastställda staten upptagna
med 7,500 Kronor; men om Eders Kongl. Maj!t gillade AfdelningsChefens
hemställan rörande sättet att aflöna den kortograf, hvilken komme att
biträda kartverkets öfverstyrelse vid öfvervakande och kontrollerande af kartarbetet,
skulle det för denna befattning hittills bestämda arfvodct af 1,800 Kronor
för år 1876 ersättas med ett extra arfvode af endast 1,000 Kronor, enär
Kartografen Dahlman, hvilken Afdelnings-( ho fen önskade bibehålla vid den
befattning, han innehade, från och med den 1 Januari 1876 skulle erhålla
ett kartografarfvode af 2,500 Kronor och således uppbära ett extra arfvode
såsom biträdande kontrollant af endast 1,000 Kronor; hvadan arfvodes förhöjningen
för år 1876 i sin helhet blefve endast 6,700 Kronor.
Till bestridande af denna utgift funnes icke några tillgängliga medel.
Väl kunde möjligen under år 1875 en eller flere andre Landtmätarelöner
tillfalla det ekonomiska kartverket, men den härigenom uppkommande förökning
af arbetsanslaget borde uteslutande användas till ökande af arbetspersonalen
och derigenom till arbetets småningom skeende utvidgning, på
20 Bil. 2V;o 5 d. till Kongl. Maj:ts l åd. Prop. JS:o 1, om Statsverket 1875.
det att det ekonomiska kartverket måtte kunna allt framgent i rätt tid förse
General-Stabens topografiska afdelning med de för dess arbeten behöfliga
stomkartor. För genomförande af den arfvodesreglering, som AfdelningsChefen
föreslagit, vore således nödvändigt att det för ifrågavarande kartverk
beviljade extra anslag, hvilket oberäknadt det för dyxti ds tillägg afsedda belopp
5,600 Kronor, utgjorde 32,000 Kronor, för år 1876 förhöjdes till 38,700
Kronor.
Med tillkännagifvande att vid
Norrbottens läns ekonomiska kartverk
den nuvarande kartografkorpsen bestode utaf personer, af hvilka en vore
Landtmäteri-auskultant, tre längre eller kortare tid varit biträde åt landtmätare
samt en vid kartverket inlärt förekommande arbeten, har Afdelningschefen
under åberopande af samma skäl som beträffande kartograferne vid
allmänna stomkartevcrket blifvit anförda, föreslagit att för dem af kartograferne
vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk hvilka ej varit landtmätare, måtte
vid den blifvande arfvodes-bestämningen frånräknas de första tre tjensteåren
såsom väl behöfliga läroår. För den kartograf, som vore Landtmäteri-auskultant,
skulle Afdelnings-Cheten deremot hafva föreslagit, att han i afseende å
uppflyttning till viss arfvodesklass finge beräkna såväl sina extra kartografår,
som ock sina verkliga kortografår; men enär, för den person, här vore
i fråga, Kartografen Waldenström, det förhållande cgde rum, att han till
följd af sina tjenseåligganden såsom Länsbokhållare endast kunde egna en
del af dagen åt det särdeles maktpåliggande och utmärkta arbete, han vid
kartverket utförde, nemligen ordnandet och upprättandet af häradsbeskrifningarne,
. funne Afdelnings-Chefen sig böra för honom tills vidare endast
föreslå bibehållandet af det arfvode å 1,500 Kronor, som han under 1875
komme att uppbära.
I händelse af bifall härtill skulle nedannämde kartografer från och med
den 1 Januari 1876 uppflyttas till följande arfvodesklasser:
Tjensteår den 1 Januari 1876. |
Arfvode 1875. |
Arfvode 1876 |
Förhöjning. |
|
Nordlinder . . . . |
3 |
1,600 |
2,500 |
1)00 |
Dahl....... |
8 |
1,600 |
2,000 |
400 |
Bucht...... |
3 läroår |
1,400 |
1,500 |
100 |
Lindegren . . . . |
3 dito |
1,400 |
1,500 |
100 |
Summa |
arfvodesförhöjuing |
för år 1876 . |
. 1,500 Kr |
I il. 18 :o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. 21
Icke heller till bestridande af denna utgift funnes vid kartverket för
CD
år 1876 några tillgängliga medel, såvida icke sjelfva kartarbetet för året
skulle inskränkas. Endast genom att förhöja det extra anslaget med 1,500
Kronor vore det således möjligt att genomföra den föreslagna arfvodes-regleringen.
Dessutom vore en ytterligare förhöjning af arbetsanslaget för år 1876
erforderlig. De till bearbetandet af Norrbottens läns ekonomiska kartverk
anslagna medel hade nemligen aldrig stått i något rätt förhållande till det
stora arbete, som en gång af berörda kartverk skulle utföras. Ännu återstode
att kartlägga omkring 270 qvadratmil af Luleå och Torneå lappmarker,
men att beräkna hvad detta arbete numera kunde komma att kosta
vore svårt, om ej alldeles omöjligt, då mätningarne uteslutande rörde sig
inom trakter, hvarest endast undantagsvis några förut upprättade egokartor
funnes att för arbetet tillgå. Hela denna stora landvidd måste således så
godt som alldeles nymätas, och detta under klimatiska förhållanden, hvilka
måste hafva ett stort inflytande på arbetets fortgång och mången gång korsade
alla på förkand gjorda beräkningar, detta alltmer ju nordligare trakter
kartarbetet omfattade.
Ehuru Afdelnings-chefen således ej vågade angifva någon viss tid,
när detta arbete med visst årligt anslag skulle kunna vara fullbordadt, ansåge
han sig likväl böra anmäla det stora behofvet deraf, att arbetsanslaget
för detta i många hänseenden så högligen intresssanta kartverk blefve för
år 1876 ytterligare något förhöjdt; och då detta anslags storlek icke kunde
bestämmas endast med hänsyn till det arbete, som skulle utföras, utan äfven
måste rättas efter tillgången på duglig arbetspersonal inom denna nordliga
del af landet, hemställde Afdelnings-Chefen, att arbetsanslaget för Norrbottens
läns ekonomiska kartverk måtte höjas för år 1876 med 3,500 Kronor,
på det att en lämplig och nu möjlig utvidgning af kartarbetet måtte
kunna ske.
Det till Norrbottens läns ekonomiska kartverk på extra stat för år
1875 uppförda anslag af 25,000 Kronor skulle således för år 1876 förhöjas
till 30,000 Kronor, på det att såväl Kartografernes lönevilkor matte kunna
ordnas från och med den 1 Januari 1*76 som ock sjelfva kartarbetet något
utvidgas.
I anledning af Afdelnings-Chefens nu af mig anmälda förslag till aflöningsgrunder
vid ekonomiska kartverket hafva Kartograferne Ljungström
och Seth uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t stälcla ansökningar anhållit
att, om än icke landtmätare hädanefter finge anses berättigade att vid inträde
i ekonomiska kartverket i afseende å arfvodesgrad tillgodoräkna sig
sina tjensteår inom landtmäteristaten, Eders Kongl. Maj:t likväl måtte i nå
-
22 Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
der tillåta, att sökandena, af hvilka Ljungström blifvit vice Kommissionslandtmätarc
den 22 Maj 1855 och Kommissionslandtmätare den 15 Maj 1864
samt Seth vice Kommissionslandtmätare den 3 April 1854 och Kommissionslandtmätarc
den 16 Januari 1863, finge på det sätt tillgodoräkna sig
sin föregående tjenstgöring vid landtmäteristaten, att vid bestämmande af
den arfvodesklass, hvari de vid 1876 års början skulle inträda, Ljungström
tillerkändes åtta tjenstår vid ekonomiska kartverket, af hvilka fem år skulle
beräknas för hans tjenstgöring vid landtmäteristaten, samt Seth ansåges berättigad
att för de nio år, han före inträdet vid kartverket varit Kommissionslandtmätare,
beräkna 5 års tjenstgöring såsom ordinarie Kartograf. Till
stöd för dessa ansökningar hafva sökandena, med erinran att de, såsom förut
blifvit omförmäldt, skulle genom tillämpning af de utaf Afdelnings-Chefen
föreslagna aflöningsgrunder komma att under hvarje af åren 1876 och 1877 i
aflöning uppbära 300 Kronor mindre än de under innevarande år åtnjöte,
anfört, att denna minskning i inkomster skulle för dem, af hvilka Ljungström
hade hustru och sju barn och Seth fem barn att försörja, blifva särdeles
tryckande, helst ingen utsigt förefunnes till minskning i de nuvarande
högt uppdrifna lefnadskostnaderna; och hafva sökandena till bevis om
sin verksamhet i det allmännas tjenst företett:
Ljungström dels intyg af vederbörande I .andshöfdinge-embete och
domare derom att han under sin tjenstetid såsom Kommissionslandtmätare
ådagalagt nit och skicklighet samt gjort sig känd för redbarhet och ordentlighet,
dels särskilda af Generallöjtnanten m. m. Herr Friherre Fab. Wrede,
Professorerne E. Edlund, D. G. Lindhagen, G. R. Dahlander och O. Torell
samt Majoren (''. E. Elfving utfärdade intyg, hvari desse personer på särdeles
fördelaktigt sätt yttrat sig rörande åtskilliga af Ljungström uppfunna
för landtmäteri- och andra ingeniörs-arbeten afsedda instrument, dels utdrag
af Landtmäteri-Styrelsens Protokoll den 3 Juni 1872, enligt hvilket bemälda
Styrelse, efter att hafva fått emottaga åtskilliga af Ljungströms instrument
och beskrifningar, betygat honom sin erkänsla och aktning för hans i
flera år fortsatta och slutligen med stor framgång krönta bemödanden att
söka förbättra de flesta af de instrument, som landtmätare behöfde för att
noggrant och snart å karta liigga och uträkna alla slags egofigurer af större
och mindre ytinnehåll, dels ock utdrag af bref från Civil-Ingeniören, f. d.
Kaptenen m. m. John Eriksson, deri denne yttrar “att Ljungströms instrument
bevittna en högst ovanlig uppfinningsförmåga och stort mekaniskt snille11,
samt beklagar “att Ljungström icke arbetat på ett tacksammare fält11; och
Seth, utom fördelaktiga vitsord af vederbörande Landshöfdinge-embete
och domare rörande hans tjenstgöring som Kommissionslandtmätare, ett
den 28 sistlidne Oktober af Landtmäteri-Styrelsen utfärdadt intyg, att Seth,
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Magis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 23
intill dess han den 8 April 1872 anställdes vid ekonomiska kartverket, städse
med utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne fullgjort sina tjensteåligganden
samt .särskild! ådagalagt synnerlig förmåga i kartritning äfvensom alltid
iakttagit ett hedrande uppförande.
Uti ett öfver berörda ansökningar den 5 sistlidne November afgifvet
underdånigt utlåtande har bemälde Afdelnings-Chef, bland annat, fästat uppmärksamhet
derå att, om ansökningarne bifölles, Ljungström och Seth skulle,
ehuru de först under år 1872 blifvit vid karteverket anställde, redan den 1
Januari 1878 blifva berättigade att uppflyttas i tredje arfvodesklassen med
2,500 Kronor årlig aflöning, hvaremot en annan kartograf, som med särdeles
utmärkelse tjenat vid kartvrket sedan den 16 April 1868, först den 1
Januari 1879 kunde blifva uppflyttad i samma arfvodesklass; och har med
afseende härå Afdelnings-( ''hefen ansett sig icke kunna förorda bifall till ofta
nämnda ansökningar.
o
Hvad Afdelnings-Chefen yttrat och hemställt i fråga om bestämmelser
rörande aflöningsvilkoren för den vid ekonomiska kartverken anställda
personal synes mig förtjent af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall; och torde
alltså förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse härmed böra underställas
Riksdagens pröfning. Att de af Afdelnings-Chefen ifrågasatta aflöningsförmåncr
ingalunda kunna anses för höga, synes bäst deraf att, i enlighet med
de nya aflöningsgrunderna, Ivartografernc Telander, Arnell, Ljungström och
Seth skulle, såsom förut blifvit anmärkt, komma att till en början uppbära
ringare aflöning, än den de för innevarande år, dyrtidstillägget inberäknadt,
åtnjuta. Sådant torde emellertid icke vara med billighet öfverensstämmande.
Hvad angår Telander och Arnell lärer likväl icke erfordras att för dem
ifrågasätta något undantag från de föreslagna aflöningsgrunderna, enär de
enligt desamma skulle kunna redan med 1877 års ingång uppflyttas i tredje
arfvodesklassen med 2500 Kronors årligt arfvode och Eders Kong], Maj:t är
i tillfälle att vid pröfning af förslag till utgifts-och aflöningsstat för år 1876,
om sa finnes lämpligt, af tillgängliga besparingar anvisa de för dem erforderliga
fyllnadsarfvoden. Beträffande deremot Ljungström och Seth, så,
ehuru jag ingalunda skulle vilja i allmänhet förorda, att landtmätare, som
vunne inträde vid ekonomiska kartverket, finge med hänsyn till uppflyttning
i högre arfvodesklasser anses berättigad tillgodoberäkna sig sina tjensteår
vid landtmä teristaten, och ej heller vill ifrågasätta bifall i allo till Ljung
-
24 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
ströms och Seths förutnämnda ansökningar, anser jag mig likväl, med afseende
ej mindre derå att Ljungström och Seth, då de sökte inträde vid
kartverket, icke saknade anledning antaga, att deras tjenstgöring såsom
landtmätare "‘skulle kunna dem tillgodoräknas, än äfven å deras synnerligen
väl vitsordade verksamhet i det allmännas tjenst, höra tillstyrka sådant undantag
från de ifrågasatta aflöningsgrunderna, att Ljungström och Seth må,
oaktadt de först under år 1872 vunnit anställning vid kartverket, redan vid
1876 års ingång uppflyttas i andra arfvodcsklassen med årligt arfvode af
2000 Kronor. Om ett sådant undantag medgåfves, skulle det enligt Afdelnings-(
''defens beräkning för ekonomiska s tomkar tar betena i rikets mellersta
och södra delar under år 1876 erforderliga extra anslag 38,700 Kronor
behöfva höjas med 1000 Kronor; och då Afdelnings-Chefen dessutom icke
tagit i beräkning hvad som erfordras för höjande af kontrollerande kartografens
reseersättning från 400 till f>00 Kronor och af hans dagaflöning under
tiden för arbetet å fältet med 1 Krona för hvarje dag, synes det för be -rörda stomkartarbeten erforderliga extra anslag icke böra sättas lägre än
40,000 Kronor. Emot den af Afdelnings-Chefen gjorda beräkning öfver
det för Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk under år 1876
erforderliga anslag har jag ingen anmärkning att framställa. Hvad slutligen
angår frågan om och i hvad mån kartograf, som på grund af styrkt sjukdom
åtnjuter tjenstledighet, må vara berättigad att till större eller mindre
del uppbära honom tillkommande arfvode, torde med nådigt beslut härom
böra anstå, intilldess nya aflöningsgrunder för kartverken kunna, efter Riksdagens
hörande, varda fastställda.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen att
dels i afseende å aflöningsvilkoren för den vid rikets ekonomiska
kartverk anställda personal medgifva
att årliga arfvodet för extra biträden må utgå med 1,200 Kronor;
att anställning såsom ordinarie Kartograf såväl vid Norrbottens läns
ekonomiska kartverk som vid Allmänna ekonomiska kartverket skall medföra
rättighet till åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 1,500 Kronor,
hvilket arfvode må efter Kartografs väl vitsordade tjenstgöring under en
tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen
eller! framdeleslfantages, ökas med 500 Kronor och således årligen
utgå med 2,000 Kronor, samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas
till 2,500 Kronor; äfvensom att Kartograf vid allmänna ekonomiska kartverket,
hvilken uppnått 2,500 Kronors aflöning, må efter ytterligare fem
års enahanda tjenstgöring komma i åtnjutande af årligt arfvode till belopp
af 3,000 Kronor;
att
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 25
att såväl ordinarie som extra Kartograf må åtnjuta årlig resekostnadsersättning
med 300 Kronor och under tiden för arbetet på fältet uppbära
dagaflöning till belopp af 3 Kronor;
att för den Kartograf vid allmänna ekonomiska karteverket, som
förordnas att biträda vid kartearbetenas öfvervakande och kontrollerande,
arfvodet, inberäknad den honom såsom Kartograf tillkommande aflöning,
bestämmes till 3,000 Kronor och att detta arfvode må efter innehafvarens
af sådan befattning vid vitsordade tjenstgöring under fem är, räknade från
och med året näst efter det, hvarunder han befattningen tillträ dt, höjas till
3,500 Kronor; samt
att nämnda kontrollerande Kartograf må uppbära årlig resekostnadsersättning
till belopp af 500 Kronor och dagaflöning under tiden för arbetet
på fältet till belopp af 4 Kronor;
dels tillåta, att nuvarande Kartografer må i fråga om rättighet att
uppflyttas i högre arfvodesklass tillgodoberäkna sig, de, som före sin anställning
vid karteverket varit landtmätare eller landtmäteri-auskultanter,
alla de år, under hvilka de tjenstgjort vid karteverket såsom extra ordinarie
eller ordinarie Kartografer, och de, som ej varit landtmätare, alla sina
tjensteår utom de tre första; dock med förklarande, att Kommissions-landtmätarne,
Kartograferne J. P. Ljungström och G. A. J. Seth må, oansedt
de först under år 1872 vunnit anställning vid karteverket, redan vid 1870
års ingång uppflyttas i andra aflöningsklassen med arfvode till belopp af
2,000 Kronor;
dels och för fortsättande under år 1876 af de ekonomiskt-geografiska
kartearbetena i Norrbottens län och de ekonomiska stamkartearbetena i
öfriga delar af riket samt tillämpning derunder af de föreslagna bestämmelserna
rörande aflöning bevilja, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande
för Rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag 0,000
Kronor, på extra stat, för kartarbetena inom Norrbottens län 30,000 Kronor
och för kartearbetena i öfriga delar af riket 40,000 Kronor eller tillsammans
70,000 Kronor.
Beträffande anslagstiteln
6: o. Ö fverst åt h å 11 are-E ni betel
yttrade Departements-Chefen:
“Enligt Nådiga Brefven den 2 Maj 1802 och den 13 November
1863 utgör Öfverståthållarens årliga kontanta aflöning 18,000 Kronor, hvaraf
Bih. till Fu!;sd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o t, om Statsverket 1875.
utgå från Statsverket 9,000 Kronor och från Stockholms stad ett lika belopp,
eller 9,000 Kronor, med dels 7,000 Kronor såsom taffelpenningar och
dels 2,000 Kronor anslag till ved. Dessutom har Ofverståthållaren sig till
boställe anvisadt det Stockholms stad tillhöriga huset med adressnummern 4
vid Slottsbacken. Uti det förslag, som den 13 November 1873, på gifven
anledning, af Öfverståthållare-Embetet afgafs angående erforderliga löneförbättringar
för de hos Embetet anställde, med statsmedel aflönade embetsoch
tjensteman, förekom icke någon begäran om löneförhöjning för Ofverståthållaren,
emedan dåvarande Ofverståthållaren för egen del icke önskade
någon sådan; men, sedan Ofver-Ståthållaren, Herr Friherre Bildt blifvit utsedd
att förvalta annat embete, gjordes af honom, som icke längre ansåg
sig af grannlagenhetsskäl derifrån förhindrad, uti underdånig skrifvelse den
26 Februari 1874 framställning om behofvet af löneförbättring jemväl för
Ofver-Ståthållaren. Härvid anfördes, att under den tid af nära tolf år, Friherre
Bildt innehaft embetet, den på förutnämnda sätt bestämda lönen
hvarje år fordrat högst betydliga tillskott af egna medel för att kunna
betacka de erforderliga utgifterna, ehuru de många, utgifter åsyftande anspråk,
som ställdes pa innehafvaren af detta embete, icke i allo kunnat tillfredsställas.
Då dertill komme, att de egentliga lefnadskostnaderna undertiden
betydligt stigit, hade Herr Friherren ansett för en pligt att anmäla
otillräckligheten af de nuvarande löneinkomsterne, och hemställde att Eders
Kong]. Maj:t måtte göra nådig framställning till vederbörande stats- och
kommunalrepresentationer om en förhöjning i dessa löneinkomster af 2,000
Kronor, sålunda att ena hälften deraf, eller 1,000 Kronor, utginge af Statsverket,
hvilket derigenom skulle komma att tillskjuta den del af aflöningen,
som Kongl. Makt redan år 1862 ansett lämplig eller 10,000 Kronor, och
den andra hälften under rubriken taffelpenningar af Stockholms stads kassa;
förklarande tillika Herr Friherren, att, oaktadt med en sådan löneförhöjning,
som den föreslagna, en efterträdare i embetet torde få vidkännas betydliga
tillskott af egna medel för att kunna bestrida årsutgifterna, Herr Friherren
likväl ansett sig icke böra utsträcka sin hemställan om löneförbättringen
utöfver hvad som syntes böra utgöra minsta beloppet deraf.
Stockholms Stadsfullmägtige, hvilkas underdåniga yttrande i ämnet
blifvit infordradt, hafva, förklarat, att de funnit den i fråga satta tillökningen
i de från stadskassan utgående taffelpenningarna vara af omständigheterna
påkallad, men att, då den benämning, hvarunder detta stadens bidrag
till Öfver-Ståthållaren hittills utgått, syntes mindre egentlig, Fullmägtige
ansett denna benämning böra utbytas mot en mera lämplig; hvadan
Fullmägtige beslutit, att de å stadens stat uppförda taffelpenningar till OfverStåthållaren
finge höjas med 1,000 Kronor eller till 8,000 Kronor, att, un
-
der
Bil. N:o 5 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsvericet 1875. 27
titel “till extra utgifter**, utgå under förutsättning, att Öfver-Ståthålla -
rens af statsmedel utgående aflöning ökas med ett lika stort belopp.
Af'' livad sålunda förekommit och anfördt blitvit finner jag behofvet
af den ifrågasatta förhöjningen uti Öfver-Ståthållarens af statsmedel utgående
aflöning vara till fullo ådagalagdt. Ofver-Ståthållaren synes mig dessutom
icke vara i den mån jemförlig med öfrige statens tjenare, att en af omständigheterna
nödvändiggjord reglering af hans löneförmåner bör uppskjutas
i afvaktan å antagandet af vissa grunder för aflöning åt statens tjenare i
allmänhet.
I fråga om aflöningsvilkoren för öfrige å Ofverståthållare-Embetets
stat upptagne embets- och tjensteman äfvensom vakt- och exsekutionsbetjeningen
anser jag mig endast böra åberopa mitt anförande till Statsrådsprotokollet
den !) Januari 1874, hvilket finnes bilagdt Eders Kongl. Maj.ts
Nådiga Proposition till samma års riksdag om statsverket; äfvensom Eders
Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December på föredragning af b inans-Departementet
fattade beslut.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå
Riksdagen
dels att, pa det Öfver-Ståthållarens af'' statsmedel utgående aflöning
må. kunna från och med år 1876 ökas med 1,000 Kronor, höja ordinarie
anslaget till Öfverståthållare-Embetet från 82,12*2 Kronor till 8.1,122 Kronor
eller med 1,000 Kronor;
dels oek att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år
1876 bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens Fogat till belopp af 500
Kronor, samt åt Under-Ståthållaren, Sekreteraren och Kamreraren, Aktuarien,
hvarje af de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist
med 20 procent af hvardera» lön äfvensom höja anslaget för aflönande af
vakt- och exsekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat
för år 1876 anvisa 5,250 Kronor.“
Hvad angick
7:o. Landsstaterna i länen
yttrade Departements-Cliefen följande:
“Eders Kongl. Maj:ts den 23 Januari 1874 till Riksdagen »flatna
Nådiga Proposition angående förbättring af Landsstatstjenstemånnens lönevilkor
åtföljdes af Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet samma
28 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.
dag inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet. Der återfinnes eu redogörelse
för det skick, hvari frågan om slutlig tjenste- och lönereglering för Landsstaten
nämnda dag sig befann. Under åberopande af denna redogörelse får
jag i underdånighet erinra, hurusom de för utredning af berörda fråga och
s. _ anhållande ämnen särskildt förordnade Ivomiterade, uti en
den 12 sistlidne November ingifven skrift, med anmälan, att deras göromål
dåmera så långt framskridit, att det slutliga redaktionsarbetet kunde företagas,
i underdånighet hemställt, att enär, enligt Komiterades åsigt, nämnda
arbete skulle kunna väsendtligen påskyndas, derest Ivomiterade dervid och
för ordnandet af de tabellariska uppgifterna hade att anlita biträde af en
dertill lämplig och skicklig Sekreterare, samt en protokollsförande vid Komiterades
sednare sammanträden i allt fall torde blifva af behofvet påkallad,
en Sekreterare måtte få hos Ivomiterade anställas; och har Eders Kongl.
Maj:t den 13 sistlidne November till denna hemställan lcinnat Nådigt
bifall. 65
Jag tilltror mig icke att uppgifva någon bestämd dag, då Komiterades
betänkande och förslag, hvilket jemväl kommer att åsyfta förenkling
och tidigare utslutning, än hittills, af länsräkenskaperna och de räkenskaper,
som med dem ega sammanhang, kunna blifva färdige att till Eders Kongl.
Maj:t ingitvas; men det synes mig redan nu kunna med visshet antagas, att
Komiterades betänkande och förslag icke hinner tryckas samt Länsstyrelsenias
och vederbörande Kollegiers underdåniga utlåtanden deröfver afgifvas
så tidigt, att frågan om definitiv tjenste- och lönereglering för Landsstaten
kan af Eders Kongl. Maj:t vid instundande riksmöte framställas till Riksdagens
pröfning.
Vid sådant förhållande lärer Eders Kongl. Maj:t finna nödigt att
jemväl för år 1876, såsom skedde för innevarande år, hos Riksdagen äska
medel för provisorisk förbättring af Landsstatstjcnstemännens lönevilkor.
Hvad först angår Lmuhsehreterme har jag att i underdånighet anmäla,
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län inkommit
med en underdånig framställning, så lydande:
M skrifvelse af den 13 November 1873 hade Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande gjort underdånig framställning om förhöjning af
Landssekreterarens i Blekinge aflöning, hvilken framställning likvist till följd
af det förhållande att medelbeloppet af de inkomster, hvilka tjenstens dåvarande
innehafvare dels uppburit under de sistförfiutna 7 åren dels antogs
komma att uppbära under de följande 3 åren, ansågs komma att öfverstiga
6,000 Kronor, hvilken löneinkomst Eders Maj:t fann böra Landssekreterare
i allmänhet tillförsäkras, icke vann nådigt bifall.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop, N:o 1 om Statsverket, 1875 29
Da emellertid ett förändradt förhållande numera inträdt i det, efter
förre innehafvarcns frånfälle, nuvarande Landssekreteraren C. Christopherson
blifvit till tjenstens bestridande den 14 Augusti detta år förordnad, får
jag, under åberopande af de i ofvannämnde skrifvelse anförda allmänna skäl,
i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t ville, med tillämpning af de grunder,
som äro anförde uti Eders Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen
af den 23 sistlidne Januari, från och med början af år 1875 bereda
Landssekreteraren i Blekinge en behållen årlig inkomst af tjensten
uppgående till 6000 kronor.
Såsom ledning för beräknandet af den härtill behöfliga löneförhöjning,
får jag dels hänvisa till min ofvanberörde underdåniga skrifvelse, hvaruti
Landssekreterarens behållna inkomst för år 1873 är beräknad till 2,929
Rdr 98 öre, dels härjemte bifoga intyg, utvisande att denna inkomst för innevarande
är skulle, beräknad efter det förhållande som egt rum under de
6 månader, hvilka förflutit närmast efter förre innehafvarcns af tjensten
frånfälle, och sedan från denna på stat anslagne lönen 1,000 Rdr afdragits
de utgifter af 234 Riksdaler till Pensionskassan, hvilka måste af Landssekreteraren
erläggas, uppgå till 3,439 Riksdaler, hvarifrån dock torde komina
att afgå nå gon del för sådan expeditionslösen, som till följd af fattigdom
icke kan hos veuerböraude uttagas. Carlskrona å Lands-Kansliet den 13
November 1874.“
Varande vid denna framställning fogadt ett intyg, sa lydande:
"Att, enligt å härvarande Landskansli förda noggranna! anteckningar, den
Landssekreteraren i länet tillkommande inkomst af expeditionslösen och
auktionsprovisioner under halfåret 1 April — 1 Oktober innevarande år,
under hvilken tid dessa inkomster åtnjutits af Herr t. f. Landssekreteraren
C. Christopherson, utgjort, under April månad 294 Rdr 95 öre, under Maj
månad 259 Rdr 30 öre, under Juni månad 314 Rdr 45 öre, under Juli
månad 430 Rdr 85 öre, under Augusti månad 321 Rdr och under September
månad 260 Rdr 80 öre eller sammanräknadt 1,881 Rdr .''55 öre, samt
att Herr Landssekreteraren Christopherson under samma tid mast i och för
i .audssekreteraretjenstens uppehållande dels såsom aflöningar till å Landskansliet
anställda personer och dels såsom ersättning för renskrifning utbetala, under
April månad 99 Rdr 79 öre, under Maj månad 9/ Rdr 43 öre, under Juni
månad 97 Rdr 94 öre, under Juli månad 107 Rdr 61 öre, under Augusti
månad 73 Rdr 11 öre och under September månad 68 Rdr 68 öre eller
sammanräknadt 544 Rdr 51 öre, uti hvilket utgiftsbelopp dock af tillfällig
30 Bil. N:o 5 cl. till Komjl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
anledning icke ingått något bidrag till aflönande af Länsnotarie, det varder
härmed pa begäran intygadt. ( arlskrona den 11 November 1874.
G. Peterson '' O. W. Abrahamsson
Landskontorist Kanslivsktmästare och redogörare för
Landssekreterarens expeditionslösen."
Statskontoret, hvars underdåniga yttrande blifvit infordradt, har den
8 sistlidne December afgifvit sådant och deri yttrat, bland annat, följande:
“Uti dess år 1873 afgifna underdåniga memorial rörande förevarande
ämne beräknade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande 1 .andssekreterarens
löneinkomst för samma år till brutto............ 5,394: 93.
eller efter afdrag af
lönebidrag till Länsnotarien . . .
d:o till Landskanslisten . .
aflöning till en extra landskanslist
renskrifningskostnad....... .
skrifmaterialier m. m. .......
1,000: —
300:
500:
430: 19.
174
76.
Netto R:dr
2,404: 95.
2^989:"" 98.
Härvid bör likväl tagas i beräkning, dels att Länsnotarien och Landskanslisten
för år 1875 undfå af statsmedel löneförhöjning till ej ringa belopp,
så att Landssekreterarens bidrag till den förres aflöning torde kunna
betydligt nedsättas och till den sednares helt och hållet upphöra, dels ock
att skrifmaterialier numera af statsverket bekostas, och med iakttagande
deraf torde medeltalet för åren 1873 och 1874 icke kunna beräknas lägre
än till 3,800 R:dr.
På grund af hvad sålunda förekommit får Statskontoret, som anser
sig icke kunna tillstyrka nådig åtgärd för beredande af den för år 1875
begärda löneförhöjningen, underdånigst hemställa, att, så framt Eders Kongl.
Maj:t till näst sammanträdande Riksdag gör nådig framställning om löneförbättring
för år 1876 åt Landssekreterare efter enahanda grunder, som
de, på hvilka Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i detta ämne till innevarande
års Riksdag hvilade, Eders Kongl. Maj:t då jemväl täcktes för
Landssekreteraren i Blekinge län äska för samma år 1876 löneförbättring
till belopp af 2,200 Kronor; lärande, för den händelse Eders Kongl. Maj:t —
med hänseende dertill, att sistnämnda Riksdag till löneförbättring åt Landssekreterare
beviljade endast två tredjedelar af hvad Eders Kongl. Maj:t för
ändamålet äskat — skulle i nåder finna skäligt att nu i någon mån förändra
beräkningsgrunden, jemväl löneförbättringen för Landssekreteraren i
Blekinge län böra derefter jemkas."
Lika med Statskontoret anser jag icke någon löneförbättring åt Landssekreteraren
i Blekinge län böra begäras för år 1875. Med afseende a
den form, hvari 1874 års Riksdag beviljade tillfällig löneförbättring för inne
-
Bd. N:o 5 d. till Kowjl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o /, om Slatarerlid 7675. 31
varande år åt länsnotarie]'', länsbokhållare, landskanslister, landskontorister
och^ länsman. . i det Riksdagen för sådant ändamål ställde till Eders Kono-].
iMaj.ts disposition ett visst belopp, finner jag icke lämpligt föreslå Eders
Kongl. Maj:t att, på sätt skedde vid 1874 åns ''riksmöte, af Riksdagen äska
tillfällig löneförbättring. med bestämda belopp för de Landssekreterare, hvilka
åro af sådan, förbättring i behof, utan hemställer, att Eders Kongl. Maj:t
måtte hos Riksdagen begära, att ett visst anslag ställes till Eders Kong].
Maj:ts disposition för år 187(5 att användas till förbättring af de svagast
aflönade Landssekreterarnes vilkor, ''bill grund för den blifvande fördelniugen
af ett sådant anslag kunde läggas de af mig den 23 Januari 1874 till
statsrådsprotokollet uttalade och af Eders Kong]. Maj:t gillade åsigter. Hvad
angar anslagets belopp, torde detsamma, med afseende derå, att Landssekreterarne
i Westmanlands och Blekinge län blifvit till sine innehafvande befattningar
utnämnde, den förre den 16 Januari 1874 och den senare den
14 påföljande Augusti samt således icke någonsin varit i åtnjutande af höga
sportelinkomster, böra bestämmas till 8,000 Kronor eller hvad Eders Kongl.
Maj:t af 1874 ars Riksdag äskade för förbättring af sex uppgifna ! andssekreterares
löneförmå ner.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, på det Eders
Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade
Landssekreterarne, på extra stat för 1876 till Eders Kongl. Maj:ts disposition
anvisa ett belopp af 8,000 Kronor.
Beträffande derefter LamUkamrerarne, torde det tillåtas mig erinra,
hurusom, sedan Eders Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda nådiga Proposition
den 2,5 Januari 1874 redan blifvit till Riksdagen afbiten, Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län den 27 påföljande Februari öfverlemnat
och till afseende förordat en framställning af Landskamreraren i
samma län, att, enär hans behållna löneinkomster under år 1873 icke uppgått
till högre belopp än 5,000 Kronor 86 öre, nådig Proposition till 1874
iirs Riksdag jemväl måtte aflåtas om löneförbättring åt bemälde tjensteman
för åren 1874 och 1875 på samma skäl och efter samma beräkningar, som
lagts till grund för nådiga Propositionen om löneförbättring för Landskamleiame
i Kalmar, Westmanlands med flera län. Vid underdånig föredragning
af denna framställning den 1 Maj 1874 fann Eders Kongl. "Makt densamma
då icke till någon åtgärd föranleda.
Under den 11 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Örebro län inkommit med en underdånig skrifvelse, innefattande
anhållan, att, enär Landskamrerarens i länet behållna årsinkomster
under perioden 1868—1872 i medeltal utgjort icke 6,000 Kronor, utan
32 Bil. N:u 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1., om Statsverket 187T>.
endast 5,270 Kronor, Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda nämnde embetsman
löneförbättring från och med 1875 med 487 Kronor, motsvarande ungefär
| af 730 Kronor eller det belopp, hvarmed medeltalet af de behållna
årsinkomsterna understigit ti,000 Kronor. o
Berörda tvenne framställningar torde skäligen böra föranleda till natron
förhöjning af det belopp, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att af
Riksdagen äska för förbättrande under år 1876 af de svagast aflönade Landskamrerarnes
lönevilkor. 1874 års Riksdag beviljade i sådant afseende 7,200
Kronor; och detta belopp synes mig lämpligen kunna föreslås att för ar
1876 höjas till 8,000 Kronor. ... „
Jag tillstyrker alltså nådig framställning till Riksdagen, att den ma
för tillfällig löneförbättring åt de svagast aflönade Landskamrerarne till
Eders Kongl. Maj:ts disposition på extra stat för år 1876 bevilja ett be
-
Riksdag sa -
lopp af 8,000 Kronor.
Vidkommande TMndträntmlistarne, så emedan 1874 ais
som tillfällig löneförbättring åt 15 Landträntmästare för år 1875 beviljade
!),000 Kronor eller i medeltal 600 Kronor för hvarje: samt Landtråntmästaren
i Hallands län blifvit, på sätt i afseende å Landskamrcraren i samma
län här ofvan sagts, den 27 Februari 1874 af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet anmäld att jemväl undfå löneförbättring, enär hans
behållna löneinkomster under år 1873 icke utgjort mera än 3,480 Kronor
70 öre; hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att, på det Eders Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de
svagast aflönade landträntmästare, till Eders Kongl. Maj:ts disposition för
år 1876 anvisa ett extra anslag af 9,600 Kronor.
Vidare tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ma
föreslå Riksdagen, att, för döljande af aflöningen för Länsnotarie)-, Landskan
slister, Länsbokhållare. Landskontoristev och Länsmän, till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för år 1876 på extra stat anvisa ett belopp"af 150,000
Kronor.
Då 1874 års Riksdag förklarat, att det belopp 150 Kronor, hvarmed
länsman, som saknar boställe, undfår hyresersättning, vore för ändamålet
otillräckligt och att den förhöjning i hyresersättningen, som af förhållandena
påkallades, skäligen kunde bestämmas till 50 Kronor för hvarje; hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen, för höjande af den 319
länsmän tillkommande hyresersättning med 50 Kronor för hvarje, åska anvisande
för år 1876 af ett extra anslag af 15,950 Kronor.
Med erinran, att de kontanta lönerna jemte forsellönsersättmngar för
117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde i Stockholms län för lnneva
rande
-
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. 33
rand6 år uppgå till ett sammanräknadt belopp af 264,701 Kronor och att
1 <s''i 4 ais Riksdag för ar 18/ o anvisat såsom tillfällig löneförhöjning för
ifrågavarande tjensteman ett extra anslag af 52,940 Kronor 20 öre, motsvarande
20 procent af förstberörda belopp, hemställer jag, att jemväl för ar 1876
måtte hos Riksdagen äskas för samma ändamål ett mot 20 procent af de
kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar svarande belopp. För år 1876
uppgå berörda löner och ersättningar till 265,747 Kronor till följd deraf,
att under loppet af sistlidet ar dels kronofogde-bostället f mantal N:o 3 och
4 llellaryd i Bräkne och Listers härads fögderi i Blekinge län, dels kronofogdebostället
1 mantal N:o 1 YVagge i Vcstersysslets fögderi af Wermlands
liin blifvit indragne och sammanräknade beloppet af nämnda boställens ränta
och afkastning godtgjordt med 1,046 Kronor. Tjugo procent af 265,747
Kronor utgöra 53,149 Kronor 40 ("»re.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, att såsom
tillfällig löneföirhöjning för 11/ Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde
måtte hos Riksdagen äskas ett extra anslag för år 1876 af 53,149 Kronor
40 öre.
Beträffande slutligen Uäradsshifrarae, 117 till antalet; så utgöra de
kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar åt dem under år 1875 171,296
Kronor. Detta belopp kommer att under är 1876 höjas med 151 Kronor
till 171,447 Kronor till följd deraf, att häradsskrifvarebostäliet i Lidköpings
fögderi -f mantal Torpa Måns Jönsgården N:o 4 och J. mantal Torpa Anders
Snickaregården N:o 4 blifvit sistlidet år till Statsverket indraget samt dess
ränta och afkastning godtgjorde med 151 Kronor i penningar. Tjugo procent
af .171,447 Kronor utgöra 34,289 Kronor 40 öre.
dag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t ville
föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförhöjning under är 1876
åt 117 Häradsskrifvare anvisa för samma år ett extra anslag af 34,289 Kronor
40 öre.
Enligt hvad af Statskontorets under sistlidnc December månad afgifna
underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och behof äfvensom deri
åberopade förteckning inliemtas, hafva, jemlik! Eders Kong!. Maj:ts tid efter
annan fattade nådiga beslut, nedannämnda landsstat,sbo,ställen blifvit, mot
årlig ersättning åt vederbörande tjensteman, till Statsverket indragne, nemligen:
inom Upsala län:
det Länsmannen i fem socknar al Trögds härad pa lön anslagna bostället
f mantal Hummelsta M:o 3 mot ersättning af 469 Kronor; länsmanslyih,
till Piksd. Prot. 1875 1 Sami. 1 Åfd. 5
34 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
bostället i Bälinge härad f mantal Sundsbro N:o 8 mot ersättning af 349
Kronor; och länsmansbostället i Hagunda härad 1 mantal Balingstaby N:o
5 mot ersättning af 551 Kronor;
inom Kalmar län:
det Länsmannen i Madesjö m. fl. socknar af Södra Möre härad på
lön anslagna boställe A mantal Knalltorp N:o 1 mot ersättning af 396 Kronor;
inom Blekinge län:
Kronofogdebostället i Bräkne och Listers härads fögderi f mantal
Heilaryd N:o 3 och 4 mot ersättning af 670 Kronor;
inom Hallands län:
Häradsskrifvarebostället i Halmstads fögderi f mantal Dala N:o l
mot ersättning af 750 Kronor; och
Länsmansbostället i Höks härad A mantal Uddared N:o 1 mot ersättning
af 275 Kronor;
inom Örebro län:
Häradsskrifvarebostället i < tster-Nerikes fögderi A mantal Vinala N:o
4 mot ersättning af 656 Kronor; och
Häradsskrifvarebostället i Nora fögderi mantal Stora Fingerboda
N:o 1 mot ersättning af 446 Kronor; samt
inom Wermlands län:
Kronofogdebostället i Westersysslets fögderi 1 mantal Wagge N:o 1
mot ersättning af 976 Kronor.
Omförmälda ersättningsbelopp, beräknade enligt stadgade grunder och
tillsammans utgörande 5,538 Kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret upplyst,
ännu icke blifvit å penningeanslaget till landsstaterna i länen uppförda,
likasom det sammanlagda belopp 711 Kronor 61 öre, hvartill de indelta,
tillsammans med boställena indragna räntorna för samma boställen varit i
stat upptagna, ej heller blifvit afräknadt från de indelta räntorna under samma
anslag.
bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Våd. Prop. N:o b om Statsverket 1875. 35
Sedan i vederbörlig ordning blifvit bestämdt, att för mark, som exproprierats
dels från länsmansbostället N:o 4 Södra Wallösa i Malmöhus
län till Sjörups församlings kyrkobyggnad och begrafningsplats och dels från
kronofogde bostället Eke i Stockholms län för en j ernvägsanläggning, skulle,
förutom innehafvaren af sistnämnda boställe tillerkänd godtgörelse för tillfälligt
intrång, utgå tvenne ersättningsbelopp, det ena å 1,000 Kronor och
det andra å 863 Kronor 53 öre, har Eders Kongl. Maj:t uti nådiga bref
af den 20 Mars och den 24 April 1874, jemte förordnande om beloppens
öfverlemnande till Riksgäldskontoret, anbefallt Statskontoret att af besparingarne
å Sjette Hufvudtiteln årligen betala till det förra boställets innehafvare
60 Kronor och till det senares innehafvare 50 Kronor, intill dess de
årliga ersättningsbeloppen kunde varda å ordinarie stat under Sjette Hufvudtiteln
uppförda.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att
dels för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade
grunder tillkommer åtskillige landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas
indragning i nåder beslutits, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade
belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller 5,538 Kronor;
dels minska indelta räntorna med det sammanlagda belopp, hvartill
de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 711 Kronor
61 öre;
dels ock å anslaget till landsstaterna i länen uppföra två belopp, tillsammans
110 Kronor, hvilka innefatta årlig ersättning till innehafvarne af
två landsstatsboställen för afsaknaden af derifrån exproprierad mark, och
förty vidare höja den del af nämda anslag, som i penningar beräknas, med
110 Kronor;
kommande, i händelse af bifall till denna min framställning, ordinarie
anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år
1875 utgör 1,108,752 Kronor 15 öre, att för år 1876 med tillsammans
5,648 Kronor förhöjas till 1,114,400 Kronor 15 öre; hvaremot värdet af
”indelt ränta och ersättning för indragna räntor” 151,152 Kronor 17 öre
minskas med 711 Kronor 61 öre och således nedgår till 150,440 Kronor
56 öre.
36 Bih N:o 5 d. till Kongl. Majds 5 åd. Prop. lY:o 1, om Statsverket 1875.
Angående
8:o. Sta tens Jern vägstrafik
yttrade Departeinents-Chefen:
”Styrelsen för Statens Jernvägstrafik liar den 1 sistlidne December
afgifvit förslag till specifik kostnadsstat för innevarande år och deri beräknat
omkostnaderna lör denna trafik till följande belopp, nemligen:
för Byråafdelningen till ....... Kronor 202,000.
Banafdelningen till....... ,, 2,715,000.
„ Maskinafclelningeu till ...... .. 3,670,000.
» Trafikafdelningen till........ 2,300,000. S,SS 7,000.
Nya byggnader och anläggningar till .. 1,528,700.
Nya inventarier till.......... 200,000.
Summa ■ Kronor t (),01 f>,7()(
Då detta förslag den 1 i nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t
anmäldes, yttrade jag i underdånighet:
”Emot Trafikstyrelsens förslag till specifik kostnadsstat för är 1875
har. jag, hvad angår beräkningen af kostnaderna dels för drift och underhåll
och dels för anskaffande af nya inventarier, intet att anmärka, utan tillstyrker
i underdånighet gillande af förslaget i nämnde delar.”
Beträffande deremot kostnaderna för nya byggnader och anläggningar,
hvilka kostnader blifvit i det specifika förslaget beräknade till 1,528,700
Kronor, sa finnes nämnda belopp i högst betydlig mån öfverskrida det belopp
af 623,000 Kronor, hvartill ifrågavarande kostnader blifvit beräknade
sa väl af 1 rafikstyrelsen uti dess underdåniga memorial den 6 December
IN,.k som ock af Riksdagen uti dess underdåniga skrifvelse den 17 Maj
1874 angående regleringen af utgifterna under '' Rik sstatens Sjette Ilufvudtitel.
Med anledning deraf har jag vid sammanträde med Trafikstyrelsen
sökt utredning, om och i hvad mån nedsättning af förstnämda
belopp, 1,528,/00 Kronor, kunde åvägabringas. På grund af hvad vid
detta sammanträde förekommit, anser jag ifrågavarande kostnadssumma
kunna minskas pa sätt och med belopp, hvarför jag anhåller att nu få i
detalj redogöra,”
1 il. X:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Stats erket 1875. 37
Sedan jag derefter redogjort för de belopp, livilka, tillsammans utgörande
391,000 Kronor, af mig ansågos böra utgå från kostnads,staten, yttrade
jag vidare:
”Efter afdrag af nämnda summa återstå ändock 1,137,700 Kronor,
eller 514,700 Kronor utöfver hvad i den approximativa beräkningen upptagits.
I ill förklaring af detta förhållande torde få anföras, att 120,000
Kronor utgöra så kallade fyllnadsanslag, afsedda att betacka den genom
stegrade arbets- och material-pris uppkomna tillökning i kostnaderna för utförande
af åtskilliga förut beslutade och påbörjade stationsutvidgningar; att
''let i approximativa kostnadsberäkningen för terrasseringsarbeten och spårutläggningar
vid Flens, Lunds, (liristinehamns och Kils stationer upptagna
sammanräknade belopp icke befunnits tillräckligt, utan måst i den
specifika kostnadsstaten höjas med 15,000 Kronor; att en redan i 1874
ars specifika kostnadsstat upptagen vagnverkstad vid Liljeholmen, hvilken
ursprungligen varit afsedd att uppföras vester om jernvägen, funnits till
stor fördel för blifvande arbete böra förläggas öster om jernvägen eller
på samma sida, hvarå lokomotiv-verkstaden är belägen, och att denna
lämpliga förändring af byggnadsplanen betingar en förhöjning med 25,000
Kronor i anläggningskostnaden: att, i stället för den i approximativa kostnadsstaten
till 10,000 Kronor beräknade mötesplatsen emellan Wartofta
och Sandhem, en annan mötesplats emellan Falköping och Sörby till förstärkande
af linieu Falköping-Göteborgs trafikförmåga befunnits nödig och
derför i den specifika kostnadsstaten föreslagits att anläggas för 15,000 Kronor,
likasom eu förut icke föreslagen mötesplats emellan Moholm och Wäring
påkallas af förändrad farplan och derföre i specifika kostnadsstaten beräknats
att kosta 10,000 Kronor; att Trafikstyrelsen, som på hösten 1873
uppgjorde den approximativa kostnadsberäkningen, icke då hade anledning
antaga, att Ostra Stambanan skulle redan innevarande år blifva i sin helhet
öppnad för allmän trafik, och derför icke heller kunde i samma beräkning
upptaga åtskilliga arbeten och kostnader, som af nämnde tilldragelse betin-as:
att till sådana arbeten och kostnader måste hänföras: utvidgning af
lokomotivstall och sparsystem samt flyttning af godsmagasin och lastkaj vid
Nässjö station för en sammanräknad kostnad af 39,000 Kronor; utläggning
af ett föreningsspar och tillbyggnad af lokomotivstab et vid Mjölby station,
beräknade att kosta 12,500 Kronor; uppförande vid Linköpings station, som
blifvit mötesplats för snälltag, af en fristående vattenkran med rörledning,
hvartill beräknats åtgå 10,000 Kronor, och anbringande af en tredje telegraftråd
utmed delar af östra stambanan för en kostnad af 17,000 Kronor;
samt att efter uppgörandet af den approximativa kostnadsstaten uppstått behof
att anskaffa åtta vagnvägar för en sammanräknad kostnad af 32,000 Kronor.”
38 Bil. No 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.
“Omförmälde omständigheter hafva föranleclt, att beräkningarna i den
approximativa kostnadsstaten blifvit i den specifika öfverskridna med tillsammans
285,500 Kronor. Jemväl den återstående skilnaden emellan de
båda kostnadsstaterna, uppgående till 229,20; i Kronor, skulle kunna nöjaktigt
förklaras; men det anförda torde göra tillfyllest för att ådagalägga,
huru svält eller rent af omöjligt det är att med så rörliga och vexlande
i öi häl landen, som råda inom trafikförvaltningen, två år på förhand uppgöra
beräkningar å erforderliga och nödiga utgifter och kostnader, hvilka icke ens
i den specifika kostnadsstaten kunna nöjaktigt till siffran beräknas.“
1 å grund af hvad sålunda blifvit anfördt behagade Eders Kongl.
Maj:t med gillande i (ifrigt af Trafikstyrelsens förslag förklara, att ofvanomformalda^
belopp ä 391,000 Kronor skulle ur den specifika kostnadsstaten
föi år 1875 uteslutas, och i denna stat omkostnaderna för nya byggnader
och anläggningar upptagas till 1,137,700 Kronor, hvarigenom slutsumman
minskades från 10,615,700 Kronor till 10,224,700 Kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 15 nästlidne December har Trafikstyrelsen
afgifvit utredning öfver de inkomster, som under år 1876 kunna
vara att förvänta från trafiken a Statens stambanor samt öfver de under
samma år sannolikt förestående utgifterna för trafikens drift, banors, byggnadeis
och matericls underhåll samt för de nya byggnader, anläggningar
och inventarier, som blifva en följd af trafikens tillvext.
Styrelsen yttrar deri till en början följande:
“Fullbordandet af Östra stambanan har verkat till en väsendtlig förändring
af trafikförhållandena å Statens jernvägar, icke allenast genom sammanknytningen
af tvänne förut skilda jernvägssystem i de östra delarna af
landet, utan äfven derigenom att rörelsen å stambanorna i viss mån förflyttas
från en äldre linie till den nya.“
“Bägge dessa omständigheter hafva kraft anordnandet af flera nya
bantåg, men i synnerhet har, till följd af ofvan berörda sammanknytning af
stambanor, en mer än vanlig utvidgning af tåganordningarna måst försiggå,
i främsta rummet genom inrättandet af tvänne snälltåg i hvardera riktningen,
såväl utefter hela den nya stambanan som å en äldre linie, samt genom
tillägg af ytterligare ett snälltåg i hvardera riktningen å linierna
Örebro—-Falköping samt Jönköping—Nässjö, å hvilka linier redan förut fyra
dylika tåg framgingo. Enär vid tiden för Östra stambanans fullbordan, till
Bd. N:o 5 d. till Kongl. Majfr.s Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 187n
39
töljd af dels stigande anspråk på en snabbare postbefordring, dels eu myrket
stegrad godsrörelse, tågens antal och styrka redan voro''högt uppdrifva,
sa betingar den tidtabell, som då uppgjordes, viil pass 9,000,000 vagnmil
om aret, extra tåg inräknade. Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t har sio bekant,
tillgodoser denna tidtabell likväl ej till fullo fordringarna å postförande
tåg, och det blir nödigt att. sedan den rörliga matericlen hunnit ytterligare
förstärkas och den blidare årstiden inträdt, anordna än flera bantåg; och
Styrelsen har såväl på grund häraf, som under förutsättning att rörelsen i
öfngt. kan komma att. fordra ett vidsträcktare anlitande af matericlen, än
hvad af nyss nämda tidtabell framgår, ansett sig böra i kostnadsberäkningarna
för 1875 antaga en gräns af 10,000,000 vagnmil, intill hvilken rörel -sen möjligen kan gå, hvilket är dubbelt så mycket som under 1872.
Med den nuvarande tåganordningen och än mera genom den härnäst
följande samt med anlitande af de större krafter, en väsentligen stärkt materiel
förlänar, bör statens jern vägstrafik visserligen kunna anses uppfylla sin
bestämmelse så till vida, att trafikanters anspråk, så vidt sådant är möjligt,
tillfredsställas. Men det vore för mycket begärdt, att ett vederlag af ökad
tiafik genast och till fullo skulle motväga de ökade kostnader, en dylik utveckling
af transportförmågan nödvändigt måste medföra. Idet har visat sig,
att persontrafiken å snälltåg ännu icke på långt när växt i det förhållande!
som motsvarar de ökade befordringstillfällena, och det kan icke vara något
tvifvel derom . att, så framt man betraktar uteslutande den ekonomiska *sidan,
Statens jernvägstrank hade haft mera i behåll på ett mindre antal
snälltåg an på det större, som till befordrande af en snabbare postutvexling
måste inrättas; och, med afseende ä samfärdseln mellan nu senast genom
jernväg sammanbundna landsdelar, kommer säkerligen en längre tid att
åtgå, innan trafiken antager den täthet eller omfattar det utbyte af varor,
som på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt fyller bantågen. Vidare må framhållas,
att efter Ostra stambanans fullbordan, hvarigenom vägen mellan hufvuclstaden
och landskapen deromkring å ena sidan samt landet söder om
Nässjö å den andra förkortas med 10 mil, samfärdseln mellan dessa områden
kommer att gifva till resultat ett i förhållande till den kortare våglängden
mycket minskadt antal sa val personmil som centnermil, och att
behållningen på i fråga varande trafik sänkes i förhållande härtill. Det är
icke antagligt, att denna minskning af behållningen skall förr än efter flera
upphöra. Men tågantalet å den vestra eller äldre linien, öfver hvilken
berörda samfärdsel förut skett, kan dock ej minskas; tågen bli der till och
mod flera än förut, men kortare och mindre väl fyllda, d. v. s. mindre
vinstgifvande. “
“Under det att, på sätt nu är sagdt, omständigheterna föranleda en
40 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
med fästadt afseende å ekonomisk vinst alltför utvecklad tåganordning, arbetar
Statens järnvägstrafik fortfarande under trycket af höga pris på arbete
och materialier. Det må visserligen medgifvas, att en återgång härutinnan
är möjlig, men så mycket åtminstone kan med säkerhet förutsägas, att berörda
pris icke komma att nedgå till hvad de voro innan senare tiders
stegrade anspråk på stambanornas transportförmåga gjorde sig gällande, och
att, om verkligen ett ansenligare prisfall skulle inträffa, sådant sker af just
sådana orsaker, som vålla minskning i rörelsen och deraf följande minskning
i inkomster. “
“Förhållandet mellan inkomster och utgifter under 1876 måste följaktligen
komma att visa ett mindre pvnsamt resultat än under åren närmast
före 1873, d. v. s. innan prisstegringen ännu nått den höjd som under
sist nämda och derpå följande år, och innan tågordningen svälde ut till
de större proportionerna. “
Härefter anför Styrelsen:
“Beträffande nu sjelfva frågan om de inkomster, som under för handen
varande förhållanden kunna påräknas under 1876, kan Styrelsen icke
lemna ur sigte de ganska märkbara tecknen till en lugnare utveckling, än
under nyss förflutna tidskiften, af det industriela lifvet, samt icke heller förbise
den varning mot för höga beräkningar, hvilken ligger i det innevarande
årets knappast medelmåttiga skörd. Styrelsen tror derföre, att stegringen
af trafikinkomsterna redan natt en viss höjdpunkt, utöfver hvilken
densamma ej kommer att vidare höja sig utan i bredd med goda skördar
samt gynnande konjunkturer inom handel och industri, och äfven i dessa
fall med .....n jemförelsevis ringa styrka, på grund hvaraf Styrelsen anser, att
den medelinkomst för banmil, som under 1874 torde uppnås, eller 108,000
Kronor, endast obetydligt bör ökas vid eu beräkning sådan som den i fråga
varande; och Styrelsen har sålunda för nu trafikerade 135 mil antagit en
bruttoinkomst under 1876 af 14,6''00,000 Kronor.“
För utgifterna är af Styrelsen redogjordt i följande två öf
Bil. N.o 5 d. till Konijl. Maj:ts Nåd. Prop. N o 1, om Statsverket 1875. 41
Approximativt förslag till ArlVodesstat vid Statens Jern
vägstrafik
för år 1870.
A |
r f v o d e n. |
|||
A) Byråafdelningeii. |
Antal. |
|||
Fasta. |
Föränderliga. |
Summa. |
||
a) vid Styrelsen. |
||||
General-Direktör |
1 |
9,000 |
||
Byrå-Chef |
1 |
6,000 |
||
Inspektör |
1 |
6,000 |
||
Sekreterare |
1 |
4.000 |
||
Registrator och Aktuarie |
1 |
3,500 |
||
Notarier .. |
2 |
5,000 |
||
Kamrerare |
1 |
4,000 |
||
Revisor ... |
1 |
3,000 |
||
Hufvudkassör |
1 |
3,000 |
||
Uppbördskassör |
1 |
3,000 |
||
Föreståndare för Statistiska kontoret.......... |
1 |
4,000 |
— |
50.500 |
Kammarförvandt |
1 |
------- |
2,400 |
|
Milkontrollör....... |
1 |
— |
4,200 |
|
Bokhållare.......... |
2 |
— |
5,100 |
|
Kammarskrifvare . |
2 |
— |
3,300 |
|
Kontorsskrifvare |
10 |
. ----- |
30,600 |
|
Vaktmästare . |
4 |
---- |
3.180 |
48,780 |
Förtjenst- och ålderstillägg |
— |
9,000 |
— |
9,000 |
Summa vid Styrelsen |
38 |
59,500 |
48,780 |
108,280 |
b) vid Distrikten. |
||||
Byrå-assistenter |
4 |
____ |
10,500 |
|
Kassörer |
2 |
______ |
4,800 |
|
Vaktmästare |
4 |
| ------- |
3,540 |
|
Summa vid Distrikten |
10 |
— |
18,840 |
18,840 |
Summa för Byråafdelningen |
48 |
59,500 |
1 67,620 |
127.120 |
Bill. till liiksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
6
42 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj As Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.
Arfvode n. |
||||
B) Banafdelningen. |
Antal. |
.. |
||
a) vid Styrelsen. |
Fasta. |
Föränderliga. |
Summa. |
|
Öfverdirektör............................................... |
i |
6,000 |
— |
6,000 |
Öfvevdirektörsassistent ................................. |
i |
— |
3,900 |
....... |
Telegrafdirektör .................................. |
i |
— |
3,900 |
|
Kontorsvakt ........................................... |
i |
900 |
8,700 |
|
Förtjenst- och ålderstillägg......................... |
1,000 |
300 |
1,300 |
|
Summa vid Styrelsen |
4 |
7,000 |
9,000 |
16,000 |
b) vid Distrikten. |
||||
Bandirektörer .................................... |
4 |
— |
16,800 |
|
Baningeniörer ........................................... |
16 |
48,300 |
||
Bokhållare ................................ |
1 |
— |
1,800 |
|
Banbetjening ................................ |
1,100 |
530,640 |
||
Förtjenst- och ålderstillägg........................... |
— |
— |
600 |
|
Summa vid Distrikten |
1,121 |
— |
598,140 |
598,140 |
Summa för Banafdelningen |
1,125 |
7,000 |
607,140 |
614,140 |
C) Maskinafdelningen. |
||||
a) vid Styrelsen. |
||||
Öfverdirektör .......................................... |
1 |
6,000 |
6,000 |
|
Öfverdirektörsassistent ................................. |
1 |
- - |
3,900 |
— |
Ritare . ......................................................... |
1 |
— |
2,400 |
6,300 |
Förtjenst- och ålderstillägg........................... |
500 |
— |
500 |
|
Summa vid Styrelsen |
3 |
6,500 |
6,300 |
12,800 |
b) vid Distrikten. |
||||
Maskindirektörer och Ingeniörer..................... |
6 |
— |
23,400 |
|
Verkmästare . . .............................. |
S |
22,500 |
||
Verkstadskamrerare .......................... |
4 |
— |
12,900 |
|
Förrådsförvaltare........................................... |
4 |
— |
12,300 |
|
Ritare, Bokhållare och skrifvare................( |
O Q |
55 920 |
||
Förråds- och kontorsbetjening ...................| |
||||
Lokomotiv- och vagnbetjening .................... |
483 |
— |
440,460 |
|
Förtjenst- och ålderstillägg .......................... |
— |
1,200 |
||
Summa vid Distrikten |
544 | |
568,680 |
568,680 |
|
Summa för Maskinafdelningen |
547 |
6,500 |
574,980 |
581,480 |
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 43
A |
r f v o d e n. |
|||
D) Trafikafdelningen. |
Antal. |
|||
a) rid Styrelsen. |
Fast». |
Föränderliga. |
Summa. |
|
Öfverdirektör . ................ |
i |
6,000 |
||
Ö i Ver ko ti t ro 1 lö r........................................ |
i |
4,000 |
10,000 |
|
Öfverdirektörsassistent .......................... |
i |
---- |
3,900 |
|
Kontrollörer och biljettförvaltare.................. |
5 |
— |
14,700 |
|
Kontorsskrifvare ....................................... |
27 |
— |
41,760 |
60,360 |
Förtjenst- och ålderstillägg...................... |
1,500 |
—....... |
1,500 |
|
Samma vid Styrelsen |
35 |
11,500 |
60,360 |
71,860 |
b) vid Distrikten |
||||
Trafikdirektörer och Assistenter.................... |
11 |
— - |
40,800 |
|
Stationsföreståndare ....................................... |
141 |
225,120 |
||
Stationskassörer, bokhållare och skrifvare...... |
230 |
— |
253,680 |
|
Telegrafinspektörer och tolegrafister .......... |
122 |
-- |
129,622 |
|
Stationsbetjening............................................. |
899 |
523,675 |
||
Tågbetjening ........................................ |
219 |
- - |
202,517 |
|
Förtjenst- och ålderstillägg........................... |
- — |
1,800 |
||
Summa vid Distrikten |
1,622 |
— |
1,377,214 |
1,377,214 |
Summa för Trafikafdelningen |
1.657 |
11,500 |
1,437,574 |
1,449,074 |
41 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik
under år 1S7(>.
A.) Drift och underhåll. |
Kronor. |
||
I. Byråafdelningen. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt |
|||
betjente, enligt särskildt förslag till avfvodes- |
|||
stat...................... |
127,120 |
||
Betings- och timarbeteu vid Statistiska och Mil- |
• |
||
kontoren . |
24,000 |
||
Attöningar till extra tjensteman och betjente samt |
|||
tillfälliga biträden |
11,000 |
||
M issräkuingspenni ugar |
7,000 |
||
Inqvarteringsersättningar......... |
2,600 |
171,720 |
|
Reseersättningar och traktamenten |
3,000 |
||
Anslag till utländska resor.... |
5,000 |
| |
|
Expeditionskostnader........ |
5,500 |
i |
|
Trycknings- d:o ..... |
7,000 |
||
Hyra för tjenstelokaler samt deras eldning, belys- |
|||
ning och städning ................ |
4,200 |
||
Biblioteket,. |
1,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning... |
700 |
||
Sjukvård ocli begrafningshjelp |
300 |
||
Pensioner till under byggnadstiden skadade perso- |
|||
ner, samt till enkor och barn etter till följd af |
|||
skada aflidua......... |
8,000 |
||
Rättegångskostnader, iuberäknadt arfvoden till juri- |
|||
diska biträden vid distrikten |
3,000 |
||
Diverse utgifter |
80 |
38,280 |
|
Summa för Byråafdelningen |
---. |
— |
210,000 |
11. Banafdelningen. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt |
|||
betjening enligt särskilda arfvodesstaten |
614,140 | |
||
Transport |
614,140 |
— |
210,000 |
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 2, om Statsverket 1875. 45
Krono r. |
|||
Transport |
614,140 |
— |
210,000 |
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi- |
|||
träden . .......................... |
98,800 |
||
Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen- |
|||
heter ........................................................... |
15,998 |
||
Beklädnad............................................................... |
85,800 |
||
Bränsle till boställslägenheter.............................. |
40,000 |
854,738 |
|
Expeditionskostnader.................................................. |
6,000 |
||
Trycknings- d:o ............................................... |
3,700 |
||
Tjenstelokaler .................................................... |
2,000 |
||
Underhåll af banvallen . ..................... |
12,000 |
||
» » broar och kulvertar ................. |
21,000 |
||
» » afloppstrummor............................. |
2,800 |
||
» » vägar, vägöfvergångar m. m. ........... |
24,000 |
||
» » öfverbyggnader ................................. |
82,000 |
||
» » » utbyte af sliprar..,. |
435,000 |
||
» » » » » räler |
740,000 |
||
» * » spårvéxlar.. |
59,000 |
||
» » » bal lastning ,. , |
16,000 |
||
» » » stängsel................... |
125,000 |
||
» » stationer: husbyggnader .................. |
115,000 |
||
» » » bangårdsmaskinerier............ |
27,000 |
||
» » » planteringar och stationsplan |
|||
m. m. ........................... |
68,000 |
||
» » vaktstugor och kurar ........... |
65,000 |
||
» » telegrafledningar ................................. |
7,500 |
||
» » signaleringsinrättningar ............... |
6,500 |
||
Materialförbrukning för signalering |
14,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning |
9,200 |
||
Expropriation sräntor och kontributiouer . . |
3,700 |
||
Snöskottning ... . |
25,000 |
||
Reseersättningar och traktamenten |
11,500 |
||
Sjukvård och begrafningshjelp |
14,000 |
||
Diverse utgifter .......... |
2,862 |
1,898,262 |
|
Summa för Banafdelningen |
| --- |
— |
2,753,000 |
Transport |
— |
— |
i 2,963,000 |
46 Bil. N:o 5 d. till Kontjl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75.
------ ■ ........... 1 |
Krono r. |
||
Transport |
— |
— |
2,963,000 |
III. Maskinafdelningen. |
|||
Gemensamma omkostnader. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjenstomän samt |
|||
betjening enligt särskilda arfvodesstaten ............ |
141,020 |
||
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi- |
|||
träden ........................................ |
14,000 |
||
Inqvartering ............................................-........ |
21,621 |
||
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafuings- |
|||
hjelp samt diverse utgifter.................................... |
34,628 |
211,269 |
|
Lokomotiv!,) enst. |
|||
Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, eldare, put- |
|||
sare, pumpare och kolvakter, enligt arfvodes- |
|||
staten ................................................. |
374,760 |
||
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....... |
205,420 |
||
Inqvartering........................................................... |
73,148 |
1 |
|
Kol- och oljepremier samt milpenningar................ |
175,500 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning..................... |
12,750 |
||
Förbrukning af stenkol ......................................... |
1,450,000 |
||
» » olja och talg.................................... |
60,700 |
||
» » diverse materialier........................... |
85,950 |
||
Eldning, belysning och materialförbrukuing för vat- |
|||
tenstationer och lokomotivstall.............................. |
80,000 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp........................ |
23,380 |
||
Beklädnad för lokomotivpersonalen ......................... |
10,000 |
2,551,608 |
|
Vagntjenst. |
|||
Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, putsare |
|||
och vagnsmörj are enligt arfvodesstaten .............. |
65,700 |
||
| Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....... |
42,300 |
||
Inqvartering .................................. |
12,957 |
||
Beklädnad och premier samt milpenningar till vagn- |
|||
smörjare ......................... |
32,771 |
||
Transport |
153,728 |
2,762,877 |
| 2,963,000 |
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1875. 47
Kronor. |
|||
Transport |
153,728 |
2,762,877 |
2,963,000 |
Materialförbrukning för vagnars smörjning och ren- |
|||
hållning |
20,550 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning ........ |
47,000 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ............. |
13,175 |
234,453 |
|
Transportmedlens underhåll. |
|||
Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader......... |
18,500 |
||
» » verkstädernas ångmaskiner .................. |
45,500 |
||
Belysning, eldning och renhållning m. in............... |
19,550 |
||
Transporter, lastningar och lossningar ..................... |
8,100 |
||
Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrif- |
|||
ning af förlust å försålda materialier.................. |
27,900 |
||
Resor, sjukvård och begrafningshjelp........................ |
4,620 |
||
Underhåll af lokomotiv och tendrar ........................ |
350,000 |
||
» » person-, post-, fång- och packvagnar |
87,000 |
||
» » godsvagnar .................................... |
177,500 |
||
» » vagnaxlar och hjul............................ |
90,000 |
828,670 |
|
Summa för Maskinafdelningen |
— |
— |
3,826,000 |
IV. Trafikafdelningen. |
|||
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt |
|||
betjening enligt arfvodesstaten.............................. |
1,449,074 |
||
Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, anmärk- |
|||
ningsprocent ..................................................... |
209,300 |
||
Inqvartering ....................................... |
192,624 |
||
Beklädnad................................................................. |
104,357 |
||
Bränsle till boställslägenheter.................................. |
37,500 |
||
Milpenningar till tågbetjeniugen ....................... |
87,000 |
2,029,855 |
|
Kontorskostnader |
81,200 |
||
Signalering och belysning inom stationerna........ |
60,000 |
||
Eldning inom stationerna ................ |
84,000 |
||
Signalering, belysning och uppvärmning å ban- |
|||
tågen.................................................................. |
36,000 |
||
Transport |
211,200 |
2,029,855 |
| 6,789,000 |
48 Bil. N:o 5 d. till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1-, om Statsverket 1875.
K r o n o r. |
|||
Transport Diverse materialförbrukning för trafiken och tele- gra feringen.......................................................... Inventariers underhåll och förbrukning..................... Renhållning vid stationerna................................... Reseersättningar och traktamenten ........................... Sjukvård och begrafningshjelp....................... Ersättning för bortkommet och skadadt gods ......... Diverse utgifter . ........................ |
211200 40,800 49,300 19,900 27,600 14,500 6,800 545 |
2,029,855 370,145 |
6,789,000 |
Summa för Trafikafdelningen |
— |
- _ |
2,400,000 |
Summa utgifter för drift och underhåll |
— - |
— — |
9,189,000 |
Bil. -A;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 49
~ ~ -------------— ----------- |
— |
-----1...... i‘t |
O O |
||
B.) Nya byggnader och anläggningar. |
||
Sala. Enär tillfälle måste beredas resande å Norra stamba-nan att å denna station intaga vissa måltider, erfordras |
20,000 |
|
14 äsby. Tillbyggnad å stationshuset för inrymmande af |
4,000 |
|
Mölnbo. Då trafiken å denna från början endast provisoriskt omläggning af den till stationen ledande svår-trafkabla vägen, samt terrassering för och utläggning af ett tredje spår, |
35,000 |
|
Norrköping. I 1874 års omkostnadsstat är ett belopp af 19,000 |
25,000 |
|
Norsholm. Enär vid denna, invid Göta kanal belägna, station |
25,000 |
|
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sarnl. 1 Åfd. |
Transport |
109,000 |
7 |
50 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
K r o n o r. |
||
Transport |
109,000 |
|
Linköping. Tillbyggnad af dervarande lokomotiv stall för |
||
inrymmande af ytterligare 2 lokomotiv beräknas kosta |
14,000 |
|
Örebro. I följd af den ökade rörelsen är utrymmet i expedi- |
||
tionslokalerna otillräckligt, hvarföre erfordras |
||
tillbyggnad af stationshuset .............................. |
10,000 |
|
Laxå. Uppförandet af en restanrationsbyggnad, enär mat- |
||
salen i stationshuset erfordras för utvidgning af I och |
20,000 |
|
Herr ljunga. Under förutsättning att öfverenskommelse kan |
||
träffas med Borås-Herrljunga jernvägsbolag om det |
25,000 |
|
Falköping. För uppförande af ett nytt lokomotivstall till in- |
||
rymmande af 6 lokomotiv samt kör nedläggning af |
||
erfordras ....................................................................... |
60,000 |
|
Då stadsfullmäktige i Falköping förnyat sin redan |
||
stad anvisas ett anslag af............................................. |
20,000 |
80,000 |
Säfsjö. Till ändring af sparsystemet, utläggning uf nya |
||
spår samt flyttning af godsmagasinet erfordras........ |
20,000 |
|
Lund. För fortsättning uf de utvidgning sarbeten, som i |
||
1875 års omkostuadsstat åro upptagna, erfordras........ |
27,000 |
|
Transport |
27,000 |
278,000 |
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 51
Kronor. |
||
Transport |
27,000 |
278,000 |
För uppförande af ett lokomotiv stall beräknas kost-naden till......................................................... |
10,000 |
|
Avläggning af en vägandergång vid Klosterkyr-kan, under förutsättning af bidrag från den för sam-ma anläggning intresserade ort samt från Lund-Trelle-borgs jernväg, högst .................................................. |
32,000 |
69,000 |
Malmö. Tillbyggnad af det nya lokomotivstallet till in-rvmmando af ytterligare 6 lokomotiv . |
60,000 |
|
För tillbyggnad af reparationsverkstäderna, hvari |
12,000 |
72,000 |
Carlstad. Uppförandet af en fristående vattengran samt |
1 13,000 |
|
För anläggning af en mötesplats emellan de 1,8 mil från |
1 15,000 |
|
Till uppförande af 52 banmästarebostäder erfordras ...... |
210,000 |
|
Till diverse oförutsedda nya byggnader och anläggningar |
300,000 |
|
Skillnaden i pris mellan svenska stålräler och engelska |
320,000 |
|
Summa för nya byggnader och anläggningar |
1,277,000 |
|
För inköp af verkstadsmaskiner, ångpumpar, snöplogar, pressen-ningar, en milräkningsmaskin samt diverse inventarier |
250.000 |
|
Sammandrag. Utgifter för drift och underhåll .......................................... |
9.189,000 |
i 1 |
» » nya byggnader och anläggningar ...................... |
1,277,000 |
|
* » nya inventarier................................................. |
250,000 |
|
Summa Summarum |
10,716,000 |
52 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
I afseende å det af Styrelsen sålunda afgifna förslag till beräkning
af utgifterna för Statens jernvägstrafik under år 1876 har Styrelsen yttrat
sig på följande sätt:
Beträffande derefter driftkostnaden, har Styrelsen, på grund af det
som ofvan sagts rörande anspråken på stambanornas transportförmåga, fullgiltiga
skäl till det antagande, att nu trafikerade stambanors verksamhet
under 1876 skall representeras af mer än 10,000,000 vagnmil, och att följaktligen,
under förutsättning att priset för vagnmil skulle" kunna upptagas så
lågt, som medeltalel för åren 1873 och 1872, eller till 96 öre, driftkostnaden
under 1876 kommer att uppgå till vid pass 9,600,000 Kronor."
"Den i detalj uträknade driftkostnaden slutar på en summa af 9,189,000
Kronor. Vanskligheten af en dylik uträkning torde lätt inses. Men vid en
jemförelse med ofvan angifna resultat, hvartill man kommit på en annan,
måhända mera praktisk väg, torde emellertid kunna slutas dertill, att den i
detalj beräknade kostnaden åtminstone icke är för hög.”
För ytterligare jemtörelses skull må här anföras, att vagnmiltalet för
1872 utgjorde omkring hälften af det för 1876 förutsatta, eller i rundt tal
räknadt 5,000,000, betingande en kostnad af omkring 4,600,000 Kronor,
b vilket senare belopp äfvenledes utgör omkring hälften af den i deltalj uträknade
driftkostnaden för 1876. Tages nu hänsyn dels till skillnaden i pris
då och nu på stenkol, råler, sliprar och andra materialier, dels dertill att
största delen af de under 1872 förbrukade stenkol och de under samma år
nedlagda räler och sliprar voro inköpta under det föregående året, då prisen
voro än billigare, torde ett ytterligare stöd vinnas för den meningen, att
nu föreliggande kostnadsförslag snarare är för lågt än för högt beräknadt,
och att detsamma ovilkorligen förutsätter ett fallande i prisen för arbete och
materialier.”
Rörande förslagets detaljer får styrelsen anföra följande:
"Utgiftssumman för byråafdelning en är 8,000 Kronor högre, än den i
1875 . års förslag till stat upptagna. Förnämsta anledningen härtill är att
söka i kostnaderna för milkontoret. Styrelsen har förutsatt möjligheten af
uppflyttningar i högre arfvodesklasser för de flesta af kontorsskrifvarne samt
beräknat ett större belopp för betings- och timarbeten, med anledning af
överenskommelser med 3 enskilda jernvägar att för deras räkning utföra
dels kontrollen (ifver materielens användande, dels nödiga uträkningar af
premier m. m.”
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 53
”Skillnaderna emellan de öfriga af delningarna* slutsummor, sådana
dessa finnas upptagna i det specifika kostnadsförslaget för 1875 och i det
nu föreliggande, äro icke betydliga, och ännu obetydligare äro naturligtvis
skillnaderna emellan de särskilda detaljsummorna. Samtliga dessa skilnader
kunna med få ord motiveras: nödvändigheten af uppflyttningar i högre arfvodesklasser
för en del af tjenstepersonalen samt den i någon mån ökade
trafik, som under året påräknas. Styrelsen har i det föregående sökt att
genom jemförande beräkningar, i stort taget, visa hållbarheten af nu föreliggande
förslag, men måste, på grund af flera års erfarenhet, för sin del erkänna.
att de omkring 2 år på förhand uträknade detaljsummorna sällan
motsvara de verkliga behofven, sådana dessa förete sig, ehuru slutsummorna
temligen noga angifva de framtida utgiftsbeloppen; och Styrelsen tvekar ej
att uttala den mening, att i fråga om de så kallade approximativa förslagen
öfver driftkostnaden, d. v. s. de som uppgöras 2 år före det som beräkningen
gäller, man kommer till ett lika sannt, om icke sannare, resultat,
ifall man lägger till grund det trafikarbete, som förestår, och med stöd af
den erfarenhet om priset på dylikt arbete, hvilken hemtas ur de statistiska
redogörelserna, helt enkelt väljer ett lämpligt medelpris, hvarmed det ur
tidtabeller och nyss nämnda redogörelser framgående antalet vagnmil kan
multipliceras.”
”Beträffande nya byggnader och anläggningar har Styrelsen för vissa
bland dem redan i förslaget för 1875 upptagit motiven, och har Styrelsen
i det nu föreliggande förslaget sökt att genom rubrikerna angifva skälen för
såväl de ånyo upptagna, som för dem, hvilka icke förut omnämnts. Bland
dessa förekomma utgifter för den länge bebådade och redan i förslagen för
1875 upptagna utvidgningen af den så kallade norra bangården i Stockholm.
! underdånigt memorial af den 6 December 1873 har Styrelsen andragit,
att dessa arbetens'' utförande till en del vore beroende af en uppgörelse
med Stockholms stad, och Styrelsen har i enlighet härmed under den 25
Februari innevarande år förelagt denna myndighet ett preliminärt förslag,
enligt hvilket åtskilliga jordutbyten emellan staden och Statens jernvägstrafik
skulle försiggå, och i sammanhang dermed den vägbro på Statens jernvägstrafiks
bekostnad uppföras, som i det underdåniga memorialet finnes
omnämnd. Härpå har Styselsen ännu icke erhållit officielt svar och är således,
tyvärr, icke i tillfälle att framlägga något motiveradt förslag angående
dessa brådskande och vigtiga arbeten, men Styrelsen hoppas att inom kort
få genom särskildt memorial fullgöra detta åliggande.”
”Då lokalerna i det Borås-Herrljunga jernvägsbolag tillhöriga stationshuset
vid Herrljunga numera äro för rörelsen å platsen alldeles otillräckliga
och dessutom mindre lämpligt anordnade, tarfvas med afseende härå både
54 Bil. B:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Bad. Prof. B:o 1, om Statsverket 1875.
tillbyggnad och grundlig förändring. Kostnaden för dessa arbeten är beräknad
till ett belopp af 25,000 Kronor.”
"Då donna station, förutom sin egenskap af förmedlingsstation vid
samfärdseln å de begge jernvägarne, särskildt för Statens jernvägstrafik har
en större betydelse än förr, föreslår Styrelsen, att hela nyssnämnda kostnad
bestrides med trafikmedel, emot det att det enskilda bolaget öfverlåter stationshuset
med full eganderätt till Statens jernvägstrafik.”
”Af stor vigt såväl för befälets utöfvande i allmänhet, som för ett
skyndsamt meddelande af order till bevakningspcrsonalen att vid hastigt påkommande
behof af tillsyn eller underhållsarbete m. m. infinna sig å banan,
är, att banmästarne bo invid stationerna, hvarföre Styrelsen inqvarterat desse
betjente i stationernas omedelbara närhet, antingen i jernvägen tillhöriga
byggnader eller ock i särskildt förhyrda lägenheter. I senare fallet får dock
Statens jernvägstrafik vidkännas allt för stora olägenheter så väl till följd af
de betydligt stegrade hyrorna, som derföre att lämpligt belägna bostäder ej
stå att erhålla, och Styrelsen föreslår på grund häraf, att för de banmästare,
52 till antalet, som ej kunna inrymmas i jernvägen tillhöriga byggnader,
måtte få uppföras stugor, innehållande 2 rum och kök, med nödiga uthus.
Kostnaden härför är upptagen till 210,000 Kronor, inräknadt lösen för nödiga
tomtplatser, der sådana icke redan finnas inom stationernas områden.”
”1 föregående approximativa omkoätnadsstater har Styrelsen upptagit
endast ett mindre belopp för diverse nya byggnader och anläggningar, hvilka
icke på förhand kunna bestämmas, men deremot i föreliggande förslag det
betydliga beloppet af 300,000 Kronor för samma ändamål. Detta liar skett
af det skäl, att erfarenheten år efter år visat, huruledes vid uppgörandet af
den specifika kostnadsstaten så många oförutsedda behof af nybyggnader
måst tillgodoses, att beloppet i den approximativa staten för dylika arbeten
varit alldeles otillräckligt och måst mångdubbelt öfverskridas.”
”Då erfarenheten numera afgjordt uttalat sig till fördel för användandet
^f räler af stål i stället för af jern, oaktadt det högre priset å de förra, hafva un -der sednare åren största delen af de räler, som blifvit nedlagda i stället för
de äldre af engelskt jern, varit af svenskt stål tillverkade, och Styrelsen har
sålunda i sina förslag till driftkostnad upptagit prisen för rälsutbytena i förhållande
till nämnda högre kostnad. Men i betraktande deraf, att samtliga
stambanedelar efter hand komma att förses med nya räler, och under antagande
att dessa blifva tillverkade inom Sverige af svenskt stål, hvarigenom
nu trafikerade bandelars kapitalvärde småningom höjes med ett belopp,
motsvarande skillnaden i pris emellan svenska stålräler och engelska jernräler,
eller för nu trafikerade stambanor slutligen ett sammanräknadt belopp
af omkring 5,000,000 Kronor, så har Styrelsen ansett nödvändigt, att denna
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 55
stora skillnad upptages på nybyggnadskontot, helst det förvärfvade nya kapitalvärdet
är af sådan art, att detsamma för framtiden minskar underhållskostnaden
och sålunda jemnare fördelar denna under alla åren. 1 öfverensstämmelse
härmed har Styrelsen bland nya byggnader och anläggningar
för 1876 upptagit ett belopp, motsvarande ofvan berörda skillnad, sådan denna
på grund af erforderligt rälsutbyte under sistnämnda år måste förutsättas. “
“För verkstadsmaskiner, ångpumpar, snöplogar, pressenningar, en milräkningsmaskin
samt diverse andra inventarier har Styrelsen upptagit ett
belopp af 250,000 Kronor.”
Enligt antagna grunder bör General-Direktören och Chefen vid statens
jern vägstrafik för år 1876 åtnjuta dyrtidstillägg till belopp af 1,000
Kronor, hvilket likväl icke torde föranleda höjning i den af Styrelsen förslagsvis
beräknade slutsumma.
Då jag mot de af Styrelsen beräknade anslagsbelopp i öfrigt icke
finner något att erinra, tillstyrker jag, under åberopande af de utaf Styrelsen
anförda skäl, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
att för 1876 dels bevilja General-Direktören och Chefen vid statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring, att af trafikmedlen utgå, med 1,000 Kronor,
dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget
till Statens jernvägstrafik från det för innevarande år af Riksdagen
uppförda belopp af 8,400,000 Kronor till 10,716,000 Kronor eller med
2,316,000 Kronor.
Uti en den 23 sistlidne December inkommen underdånig skrifvelse
har Styrelsen för Statens jernvägstrafik redogjort för behofvet att än ytterligare
föröka stambanornas rullande materiel och hemställt om nådig framställning
till Riksdagen, att den måtte anvisa erforderliga medel för anskaffande
af 30 lokomotiv, 60 person-, post- och fångvagnar, 1,200 godsvagnar
samt axlar, hjul och maskindelar för reservförrådet. Styrelsens omförmälda
skrifvelse är så lydande:
“Uti underdånigt memorial af den 18 December 1872 har Styrelsen
för Statens jernvägstrafik vidlyftigt redogjort för det behof att öka transportmedlen
på Statens jernvägar, som af banornas emotsedda snara utsträckning
och trafikens hastiga tillvext betingades under åren 1874 och 1875,
56 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875.
samt visat, att för transportmedlens uppbringande inom sistnämnda års slut
till minst 1J lokomotiv, 3J personvagnar och 32 godsvagnar för hvarje för
trafik öppnad banmil skulle erfordras ett särskildt anslag af 4 millioner
Kronor utöfver återstoden, 1,300,000 Kronor, af det i kostnadsförslagen för
ännu ofullbordade delar af Ostra stambanan och den Norra intill Storvik
upptagna belopp. “
“Detta anslag af 4 millioner Kronor beviljades äfven genom bifall
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af 1873 och 1874 årens Riksdagar
på det sätt, att 2,400,000 Kronor anvisades för år 1874 och 1,600,000
Kronor för år 1875; hvarjemte för sistnämnda år på särskild framställning
ytterligare anslogos 1,400,000 Kronor, emedan det först begärda beloppet
befanns otillräckligt.
Styrelsen har sålunda under år 1874 haft att för sagda ändamål
disponera af Ostra stambanans byggnadsfond......... 600,000
och särskildt anslag....................... 2,400,000
Summa Kronor 3,000,000
samt för år 1875 af Norra stambanans anslag........ 700,000
och särskilda anslag....................... 3,000,000
Summa Kronor 3,700,000
eller tillsammans för båda åren 6,700,000 Kronor.“
“Vid slutet af 1873 och början af 1874, då underhandlingarna pågingo
rörande beställningar af transportmateriel för 1874 och 1875, intogo
de utländska fabrikanterna en mycket afvaktande hållning och hoppades
ännu, att de höga prisen å deras varor skulle fortfara. Det lyckades dock
att vid den tiden träffa överenskommelser om leverans till skäliga pris af
den mängd materiel, som kunde anses utgöra hvad trafiken under 1874
oundgängligen kräfde, utgörande på samma gång hela den leverans, som väl
kända fabriker då ville åtaga sig; och Styrelsen ansåg sig ej böra öka beställningarna
utöfver nu angifna matt förr än sådant var oundgängligen nödigt,
utan hellre afvakta ett med all sannolikhet väntadt prisfall. Beträffande
fördelningen af den summa, som borde utgå under åren 1874 och
1875, ansåg sig Styrelsen sålunda icke böra upptaga högre belopp för det
förra året än det, som motsvarade ofvan angifna mängd af materiel, eller
2,400,000 Kronor. Redan i Maj förändrades emellertid förhållandena, och
Styrelsen begagnade genast tillfället att inleda nya underhandlingar samt
lyckades att, med hänsyn till såväl pris som leveranstider, skaffa sig anbud
från kända fabrikanter, hvarigenom det blef möjligt att på fördelaktiga vilkor
samt före årets utgång erhålla en nära lika stor mängd materiel som nyss
förut
57
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.
förut vai1 kontrahera,!.!. Då dertill kom, att stegringen af trafik på dä trafikerade
banor ensamt för sig häntydde på en tillökning af materiel, lika
omfattande som den, hvilken på grund åt Östra stambanans förestående
fullbordan borde anskaffas, begärde och erhöll Styrelsen rättighet att redan
i slutet af innevarande år få lyfta en del, 2,500,000 Kronor, af det för 1875
beräknade anslaget; och har Styrelsen således under innevarande år disponerat
inalles 5,500,000 Kronor, och återstå för nästa år 1,200,000 Kronor,
deraf 700,000 Kronor af byggnadsauslaget till Norra stambanan.“
“Med de sålunda till Styrelsens disposition ställda medel hafva blifvit
dels redan anskaffade, dels beställda för att inom detta års slut och vid
nästa års början levereras:
54 lokomotiv till värde i rundt tal af............
72 personvagnar........................
14 post- och fångvagnar...................
1,156 godsvagnar.........................
Tillsammans Kronor
2,680,000: —
631,270: —
98,400: —
3,290,330: —
6,700,000:—“
“Sedan ofvanstående antal lokomotiv och vagnar blifvit levererade,
kommer Statens jernvägstrafiks transportmedel att utgöras af inalles
188 lokomotiv;
471 person-, post- och fångvagnar samt
4,519 vagnar för res- och fraktgods,
, eller för hvarje af nu för trafik öppnade 135,9 mil:
1,38 lokomotiv;
3,45 person-, post- och fångvagnar, samt
33,25 vagnar för res- och fraktgods,
livilket nära öfverensstämmer med den beräkning, som lades till grund
för de vid 1873 och 1874 årens Riksdagar begärda särskilda anslag till
rörlig materiel. “
“Emellertid har, såsom Styrelsen förut haft tillfälle i underdånighet
anmäla, både person- och godsrörelsen under det nu snart förflutna året
tillvext vida öfver förut gjorda beräkningar, och de genom Östra stambanans
fullbordan framkallade förändringarnc i bantågens anordning åstadkommit
ett ännu mera ökadt behof af såväl lokomotiv som vagnar, hvartill
kommer det inflytande, som ganska många till stambanorna sig anslutande
enskilda jernvägars tidigare öppnande för trafik, än som varit påräknadt,
måste utöfva i samma rigtning.“
“Väl har Statens jern vägstrafik kunnat under året i det närmaste fullgöra
fordrade transporter, men ingalunda i den ordning och med den skyndsamhet,
som tillfredsstält vederbörande trafikanters anspråk, hvarför ock
Bih. till Miksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d. 8
58 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Mnjds Nåd. Prop. N:o ], om Statsverket 1875■
klagomål öfver bristande transportmedel ofta, och stundom cj utan befogenhet,
hos Styrelsen blifvit anförda, och detta oaktadt intet bemödande å jernvägsförvaltningens
sida blifvit sparadt för att tillmötesgå alla billiga önskningar.
Statens jernvägars lokomotiv hafva också i medeltal tillryggalagt en
ej obetydligt större våglängd på ett år, än man af de statistiska redogörelserna
för såväl inhemska som utländska jernvugar finner vara vanligt; såsom
exempel hvarpå Styrelsen får anföra, att hvarje lokomotiv på de preussiska
jernvägarne endast tillryggalagt 1,865 svenska mil år 1871, och 1,942 mil
år 1872, då hvarje svenska statsbanans lokomotiv framgått respektive 2,697
och 2,827 samt år 1873 icke mindre än 3,092 mil, hvilket förhållande äfven
synes komma att gälla för innevarande år. Enligt gällande vinter
t
» O “ o
tidtabell tillryggaläggas på stambanorna mer än 1,500 tågmil, och under
nästkommande sommar erfordras troligen mer än 1,600 tågmil om dagen,
hvadan det blir nödvändigt att så öka materielens styrka, att densamma
med säkerhet förmår åvägabringa åtminstone 600,000 tågmil under årets
lopp, hvilket skulle motsvara mera än 3,000 mil för hvarje af de 188 lokomotiv,
som med hitintills beviljade anslag skulle kunna åstadkommas. Dertill
kommer, att våglängden under loppet af år 1875 sannolikt ökas med
ytterligare 5,g mil från Krylbo till Storvik, som äfvenledes måste taga en
ökad dragkraft i anspråk.“
“Styrelsen anser derföre nödvändigt att ytterligare anskaffa minst 30
lokomotiv, så att hela antalet må uppbringas till 218 maskiner, motsvarande
något mera än 11 lokomotiv per mil öppen bana; en proportion, som visserligen
är den minsta möjliga för att tillfredsställa den nuvarande trafikens
fordringar. “
“Genom den tillökning i post- och personförande bantåg, som efter
Ostra stambanans fullbordan blifvit nödvändig, har behofvet af flere personoch
postvagnar äfvenledes proportionsvis ökats och fordrar så mycket snarare
att tillfredsställas, som det eljest icke är möjligt att åt underhållet al
denna del af materielen egna den tid och omsorg, som säkerheten och de
resandes beqvämlighet erfordra, hvarföre Styrelsen anser nödvändigt att ytterligare
anskaffa 60 person- och postvagnar, så att hela förrådet deraf,
fångvagnar inbegripna, uppbringas till ett antal af 531 vagnar, motsvarande
i det närmaste 3,g vagnar per mil öppen bana, ett antal som visserligen
icke är för stort i förhållande till persontrafikens tillvext. Antalet resande
ökades nemligen från 1872 till 1873 med 30 procent och synes från 1873
till 1874 hafva stigit med mer än 25 procent."
“Hvad godsvagnar beträffar, så har Styrelsen trott sig böra i underdånighet
för islå, att antalet deraf må uppbringas till 40 för hvarje mil
öppen bana, och således att, utöfver de 4,519 vagnar som, när alla på
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 59
grund af hitintills beviljade anslag bestälda vagnar blifvit levererade, äro
disponibla, ytterligare 1,200 dylika vagnar måtte få anskaffas.11
“Anskaffningskostnaden för den nya rörliga materiel, som sålunda anses
behöflig för Statens jern vägstrafik, beräknas till följande belopp:
.SO lokomotiv å 50,000 Kronor............... 1,500,000: —
60 person-, post- och fångvagnar ä i medeltal 8,3331 Kr. 500,000: —
1,200 godsvagnar.................å 3,000 ,, 3,600,000: —
samt till reservförrådet af axlar, hjul och maskindelar .... 400,000: —•
Summa Kronor 6,000,000:—“
“Med afseende å tiderna, då den underdånigst äskade summan borde
efterhand hållas tillgänglig för Statens jernvägstrafik, får Styrelsen anföra,
att det minsta belopp, som under 1875 kan i fråga komma till lyftning, beräknas
till något mer än 3 millioner, men att Styrelsen, dels för att möta
oförutsedda omständigheter, dels för att kunna begagna sig af gynsamrna
konjunkturer för beställningars kontraherande, anser nödigt att för 1875 begära
ett belopp af 4 millioner; att återstående 2 millioner borde hållas
Statens jernvägstrafik tillhanda i början af 1876, samt att Styrelsen, som
icke anser sig kunna 2 år på förhand säkert uppskatta hela behofvet för
sist nämnda år, underdånigst anhåller, att vid slutet af 1875 få inkomma
med närmare utredning rörande det behof, som då kan förutses såsom oundgängligt
för 1876.“ \
“Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt, får Styrelsen
alltså underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig Proposition till instundande
Riksdag föreslå beviljandet af ett särskild! anslag af sex millioner
o .i o
Kronor att till anskaffande af rörlig materiel för Statens jern vägstrafiks räkning
utgå med fyra millioner under år 1875 och med återstoden eller två
millioner under år 1876.“
Om än det utgör en glädjande företeelse, att trafiken fortfarande är
stadd i så stark till vext, att den, för att kunna vederbörligen tillgodoses och
bedrifvas, alltjemt krafvel- tillökning af den rullande materielen, och om än
kostnaderna för åstadkommande af sådan tillökning rätteligen äro att anse
såsom kapitalutlägg, hvilka förhöja penningvärdet af Statens stambanor, måste
likväl dessa ständigt återkommande utgifter för anskaffande af ny materiel
göra det i hög grad önskligt, att den behållna inkomsten af trafiken kunde
ökas i den mån, att något bidrag deraf vore att förvänta äfven för dylika
nyanskaffningar. En sådan inkomstfor ökning skulle otvifvelaktigt kunna
åstadkommas genom höjning af trafiktaxan. Styrelsen för Statens jern vägs
-
60 Bil. No 5 d. till Kong!. Maj:ls Nåd, Prop. No /, om Statsverket 1S75.
trafik liar ock uti ofvanomfttrmälda underdåniga skrifvelse af den 15 sistlidne
December till behandling upptagit frågan, huruvida det kunde finnas
lämpligt att förhöja fraktsatserne. Styrelsen yttrar sig derom på följande sätt:
“Om förhållandena icke medgifva en minskning af tågens antal, och
driftkostnaden till följd häraf icke kan nedsättas, sa finnes deremot ett
ganska säkert medel att öka inkomsterna, nemligen genom höjning af trafiktaxan.
Naturligtvis måste det fallande penningevärdet slutligen framtvinga
en sådan åtgärd. Frågan härom gäller endast en lämplig tidpunkt.
Sanningen af den ofta framhållna regeln: “ju lägre taxa, desto mera trafik»,
har äfven sin gräns, och den höjning af priset å 3:dje klass personbiljetter,
hvilken år 1871 bestämdes, har visat de gynsainmaste resultat, Då Statens
järnvägstrafik under eu fortgående allmän prisstegring, som fördyrar
driftkostnaden, icke höjer sin frakttaxa, så är detta detsamma som att en
allmän sänkning af denna taxa försiggår. Det kan således med skäl sättas
i fråga, huruvida ej tiden nu är inne att börja en taxehöjning."
“Med afseende härå får Styrelsen emellertid uttala den mening att,
sa länge stambanor tillgodokommit endast enstaka landsdelar och det ännu
var ovisst, huruvida stambanesystemet skulle fullföljas och någorlunda jemnt
fördelas öfver hela riket, den direkta vinsten af redan öppnade banor, representerad
af insättningarne i Statskontoret, borde sättas i främsta rummet
och den indirekta, d. v. s. billiga frakter, i andra, och detta, emedan det
förra slaget gynnade samtlige skattdragande, men det sednare nästan uteslutande
det mindre tal, som bodde i banornas närhet, men att, sedan det
numera kan anses afgjordt, att stambanenätet skall utsträckas öfver den
förnämsta delen af Norrland och måhända än vidare i norr, den indirekta
vinsten af stambanorna varder så pass jemnt fördelad bland rikets samtlige
innebyggare, att åtminstone ingen orättvisa sker, ifall med bibehållande af
nu gällande fraktsatser sist nämnda vinst skulle tillgodoses framför den direkta,
och vidare att den indirekta vinsten ännu ej så inkräktat på den
direkta, att ej denna sednare fortfarande, och som sig’bör, kan tjena såsom
mätare af stambanetöretagets värde i finaneielt hänseende, samt slutligen att
vid nu angifna förhållanden det torde låta sig göra att utan förlust för Staten
och utan annan olägenhet so tiden an och till lägligare tillfälle uppskjuta
taxehöjningen. “
Da till följd af Riksdagens framställning priset å biljett till tredje
klassens vagnar redan en gång blifvit förhöj dt, lärer val ytterligare höjning
deraf icke böra ega rum. Möjligtvis synes sådant kunna ifrågasättas hvad
angår biljetterna till 2:<lra och lasta klassens vagnar, enär Staten fått vidkännas
icke obetydliga kostnader för anstalter att uppvärma dessa vagnar
Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj-.ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsvericct 1875. 61
under vintern, och de nyare vagname af dessa klasser under nattåg erbjuda
större beqvämligheter, än de äldre vagnarna. Deremot förefaller det mig
alldeles afgjordt att, om förhöjning i trafiktaxan pröfvas lämplig, sådan för
-
höjning måste drabba godstrafiken. |
Den våglängd, got |
Lset framgått, eller |
|
antalet centnermil, uppgick |
|||
år 1872. |
år 1873. |
||
för ilgodset till............. |
1,860,392: 0. |
2,248,401: 7. |
|
„ fraktgodset ............. |
211.453,837: 7. |
264,524,750: 7. |
|
„ jernvägsbygguadsmaterialierna . . . |
2,661,554: 2. |
6,683,207: 5. |
|
„ telegraf- d:o . . . |
297,565: 3. |
336,753: 1. |
|
krigsmatericlen........... |
447.51 <: t. |
648,072: 1, |
|
Summa för gods, hvarför frakt betalts |
216,720,866: 9. |
274,441,185: 1. |
|
Inkomsten för godsbefordringen |
uppgick |
||
år 1872. |
år |
1873. |
|
per centner ilgods....... |
......2: 29. |
2 |
23. |
., fraktgods..... |
......0: 26. |
0 |
25. |
jernvägsbyggnadsmaterialier . . |
......0: 08. |
0 |
11. |
telegraf- „ . . |
......0: 20. |
0 |
17. |
krigsmateriel.......... |
......0: 35. |
0 |
38. |
per centner-mil ilgods .... |
......9: 9. |
10 |
2. |
„ „ „ fraktgods . . . |
......2: 3. |
2 |
O O. |
,, „ „ jernvägsbyggnadsmaterialier 0: 7. |
0 |
8. |
|
„ „ „ telegraf- |
d:o 1: 4. |
1 |
5. |
„ ,, „ krigsmateriel . |
......2: 4. |
2 |
2. |
En förhöjning i fraktsatserna för ilgods samt jernvägsbyggnads-, telegraf-
och krigsmateriel synes mig icke kunna ifrågasattas dels derföre, att
denna förhöjning icke skulle i financielt hänseende vara af särdeles stor betydelse,
dels ock derföre, att genom underlättad forsling af nämnda fraktföremål
särdeles vigtiga ändamål befrämjas. Enahanda förhållande eger,
enligt min åsigt, rum hvad angår forsling af kreatur. Deremot skulle en
förhöjning med t. ex. öre i fraktsatserna för det allmänna fraktgodset betinga
en förökad årlig inkomst af 1,322,623 Kronor 75 öre. Då inkomsten
per centnermil fraktgods, såsom nyss är nämndt, utgör 2: 3 öre, skulle
en förhöjning med ifrågasatt belopp motsvara i medeltal omkring 21 procent.
Nyligen hafva, om jag ej missminner mig, frakttaxorna i Tyskland
blifvit höjde med 20 procent.
Hvad jag nu yttrat får icke anses såsom en bestämdt uttalad åsigt,
att trafiktaxan bör höjas. En dylik åtgärd är nemligen af en i många förhållanden
så djupt ingripande beskaffenhet, att den icke, utan att föregås af
62 Bil. N:o 5 d. till Kongl,. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
den mest omfattande, på statistiska data och faeta grundade, utredning och
den allvarligaste pröfning, bör vidtagas. Men förhållandena synas mig nu
meia hafva gestaltat sig så, att Styrelsen för Statens jernvägstrafik bör erhålla
nådig befallning, att företaga den utredning och undersökning, som
kan erfordras för en sådan pröfning.
Med hemställan alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Stylelsen
för Statens jernvägstrafik att, så fort ske kan, inkomma med underdånigt
utlåtande, innefattande utredning, om, i livilka delar och till hvad
belopp förhöjning i nu gällande trafiktaxa kan och bör ega rum, tillstyrker
jag jemväl, att Eders Kongl. Maj:t villo af Riksdagen ilska anvisande på
extra stat för år 1870 af Sex millioner Kronor för tillökande af stambanornas
rullande materiel jemte tillhörande reservförråd; med rättighet för
Eders Kongl. Maj:t att redan under innevarande är för ändamålet ställa
till Styrelsens för Statens jernvägstrafik förfogande byra millioner Kronor.
Under förevarande anslagstitel återstår ännu att behandla den af
sistlidue Riksdag väckta frågan om åstadkommande af ytterligare kontroll
öfver Statens jernvägstrafik. Riksdagen yttrade nemligen uti sin underdåniga
skrifvelse den 17 Maj IN 74 följande:
“Ren ansenliga tillvcxtcn i trafikkostnader har ledt uppmärksamheten
pa den kontroll, som i afseende å handhafva ndet af nämnda trafik utöfvas
af Kammarrätten och Riksdagens revisorer. Kammarrättens åtgörande
inskränker sig hufvudsakligen till en siffergranskning, och den för
Statsrevisorerne knappt afmatta tiden torde icke medgifva dem att dervid
specielt åt denna gren af förvaltningen egna sådan uppmärksamhet, som
skulle erfordras för att intränga uti och bilda sig ett riktigt omdöme om
förvaltningen af en nu
industriell rörelse.
ler, än de administrativa embetsverk en. De
för alla bestämda instruktioner, under det att den förra, för att kunna mot
svara berättigade anspråk, ständigt måste aktgifva på industriens utveckling
samt de manga lokala och vexlande förhållanden, som kunna inverka
på resultatet af hennes verksamhet. Ur ekonomisk synpunkt torde det
derföre vara af största vigt att tillse, det förvaltningen af en industriel anläggning
för Statens räkning icke stelnar i former, utan håller jemna steg
anläggningar
“P kp*ViC*'' 1 1IV Lig l
mera så vidt omfattande och alltmera tillvexande
Denna förvaltning fordrar dessutom helt andra kontrol
senare
arbeta efter eu gång
o o
med enskilda
af samma slag så väl inom som utom landet.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1H75.
63
htt sätt att åstadkomma en önskvärd kontroll öfver Statens jern vältra lik
vore visserligen att, på sätt i andra länder lärer vara brukligt, åt en ständig
kommission al magra utom Statens jernvägstrafik stående sakkunnioe
personer meddela uppdrag att uteslutande följa och redogöra för jernvägstratikens
handhafvande samt angående densamma till Eders Kongl. Makt
afgifva de förslag, som kunde vara af omständigheterna påkallade." Ehuru
någon sådan utredning härutinnan icke förelegat, som kunnat föranleda ett
bestämdt uttalande i ämnet, har Riksdagen dock icke velat lemna nämnda
förhållanden ovidrörda, dä behofvet af en starkare kontroll i förevarande
afseende måste ökas i samma mån Statens jernbanenät utvidoas och trafiken
derå tillväxer.11 s
anledning af hvad Riksdagen sålunda yttrat
Ivongi. Maj:t genom nådigt bref den 2!) Maj 1874 anbefalla Styrelsen för
Statens jernvägstrafik att afgifva underdånigt yttrande och förslag.''
Under den 21 sistlidne December har bemälda Styrelse inkommit
med underdånigt utlåtande och deri yttrat följande:
•ii!''01 be1^nin-en ''Unna fråga torde det vara skäl att kasta en
blick tillbaka på utvecklingen af Statens jernvägstrafiks förvaltning.“
“Då stambanor först öppnades för allmän trafik, handhades denna af
en trafikdirektör för hvarje af de särskilda, då ganska korta, stambanedelarna.
Denna trafikdirektör stod i vissa afseenden under befäl af Öfvermgeniören
för de stambanearbeten, hvarur den färdiga delen utgått, men
konti ollon (ifver hans egentliga verksamhet eller det uppdrag, som innefattas
i Riksdagens här ofvan återgifna ordalag, var anförtrodt åt Chefen
för Statens jernvägsbyggnader.“
“Efter hand växte de färdiga delarna och rörelsen derå. Det blef
nödvändigt att ställa dessa delar, eller “distrikt», under ett sjelfständigt befäl
och .it detta befäl tilldela särskilda fackbiträden. Sålunda uppkom intendentskap^,
och till intendentens biträden sattes en trafikdirektör, en
maskiningeniör samt baningeniörer till det antal banlängden kräfde. Men
kontrollen (ifver jernvägstrafikens handhafvande samt uppdraget att följa
detta och redogöra derför samt att angående detsamma till Eders Kong].
Maj:t afgifva nödiga förslag voro fortfarande i Chefens för Statens jernvägsbyggnader
händer.» J
“Vid denna ( hefs afgång öfverflyttades den myndighet, honom varit
anförtrodd med afseende å de färdiga banorna, på en Styrelse för Statens
" istrafik.»
Under de första åren af denna Styrelses verksamhet handhades jernvägstrafiken
af samma distriktbefäl, som förut, och till ledamöter i Styrel
-
jernväg
64 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. P-rop. N:o 7, om Statsverket 1875.
sen voro, jemte en byråchef, Intendenterna förordnade, hvilka senare dock
till följd af sina embeten endast sällan kunde personligen deltaga i Styrelsens
arbeten. Det insågs derföre snart, att Styrelsen, för att kunna följa
den allt mer utvecklade jernvägstrafikens handhafvande och afgifva nödiga
förslag, måste arbeta på afdelningar och hafva fackmän såsom ledamöter,
hvarföre redan tre år efter Styrelsens inrättande en särskild ledamot för
trafikafdelningen och en tid derefter en särskild ledamot för lian- och maskinafdelningarna
förordnades. Den form Styrelsen sålunda erhöll lades sedermera
till grund för den instruktion, Eders Kongl. Maj:t den 17:de September
1869 för Styrelsen utfärdade."
“1 denna instruktion stadgades,''att kontrollen öfver jernvägstrafikens
handhafvande, eller såsom orden lyda i den nådiga instruktionens S 28:
“den ständiga tillsynen öfver linieförvaltningen“, hvilket torde fa anses betyda
detsamma, skall utföras “af Styrelsen med den personal, som Kong!.
Maj:t, efter förslag af Styrelsen, för hvarje år uti stat bestämmer».“
“Genom de nådiga bref, hvarigenom specifika kostnadsstater blifvit
fastställda, har för hvarje år hittills varit bestämdt, att kontrollen eller den
ständiga tillsynen (ifver lini oför valt ni ngen skall utöfvas af Ofverdirektörerna,
hvar för sin afdelning, med biträde af nödig inspektionspersonal. Till förmån
för denna kontroll är för öfrigt en Inspektör af hders Kongl. Maj:t
förordnad. “
“För något mer än ett år sedan förordnade Eders Kongl. Maj:t en
särskild Öfverdirektör för maskinafdelningen. Härigenom stärktes ytterligare
den personal, som har kontrollen öfver linieförvaltningen sig anförtrodd.»
“Att Styrelsens åligganden med hänsyn till förslag och redogörelser
omfatta allt hvad til! Statens jernvägstrafik hörer, torde icke me 1 någon vidare
utförlighet behöfva framhållas.»
“Såsom Eders Kongl. Maj:t nådigst täcktes finna af nu framlagda
historik, hafva de funktioner Riksdagen i fråga sätter såsom lämpliga att anförtros
åt en “ständig kommission af några utom Statens jernvägstrafik stående
sakkunniga personer» hittills utöfvats först af Chefen för Statens jeruvägsbyggnader,
sedermera af Styrelsen för Statens jernvägstrafik, biträdd,
hvad kontrollen angår, af nödig inspektionspersonal. Sjolfva saken har .således
alltid funnits, och Riksdagens fråga är således egentligen den, åt hvilka
personer denna sak bör anförtros.»
“Det förefaller Styrelsen, som läge det en motsägelse deruti, att personer,
som borde uteslutande följa jernvägstrafikens handhafvande och detta
så nära, att de med hänsyn härtill skulle afgifva förslag och redogörelser,
med andra ord utöfva en positiv verksamhet till jernvägstrafikens tjenst,
ändock
65
Bil. N:o 5 cl till Konyl. Majrts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
ändock skulle stå ■utom denna trafik. Men Styrelsen tror sig emellertid
hafva en liktig uppfattning af Riksdagens skrifvelse, då hon tolkar dennas
mening så, att den ständiga kommissionen skulle intaga en fristående ställning
gent emot Styrelsen för Statens jernvägstrafik, men för öfrigt stå i den
nära beröring med personer och förhållanden vid denna trafik att hon med
samma sakkännedom, som bör stå Styrelsen till buds, kunde utföra det
angifna uppdraget.
Da nu Riksdagen icke förutsätter någon ändring af Styrelsens instruktion,
synes meningen för öfrigt vara, att Styrelsen fortfarande skulle
utöfva samma funktioner som hittills, således äfven de slag, hvilka tillika
borde åt den ständiga kommissionen anförtros. Konseqvensen häraf synes
da, nödvändigt blifva den, att tvänne myndigheter, parallelt med hvarandia,
skulle “uteslutande följa och redogöra för jernvägstrafikens handhafvande
samt angående densamma till Eders Kong].'' Maj:t afgifva de förslag,
som kunde vara af omständigheterna påkallade14.
Med en dylik organisation kan utan tvifvel befaras, att den af myndigheterna,
som icke hade med det praktiska utförandet af jernvägstrafiken
att skaffa, men uteslutande skulle egna sig åt en granskande och teoretisk
verksamhet, frestades att, mer ån som vederborde, upptaga tiden med författandet
af förslag och memorialer i många riktningar. Öfver från denna
myndighet utgångna framställningar skulle den andra myndigheten, enligt
hvad Styrelsen vågar antaga, yttra sig. I gynsannnaste händelse instämde
d( n senai e i den förras mening, och Eders Kongl. Maj:t kunde då i de
Hosta fall företaga ärendet till nådig pröfning med trygghet derför, att framställningen
vore väl grundad. Vore meningarna delade, men frågan icke
teknisk, torde dock de å bägge sidor åvägabragta utredningarna varda till
fyllest för den nådiga pröfningen, men vore frågan deremot "af rent teknisk
natur och meningarna mycket stridiga, blefve det för Eders Kongl. Maj:t i
många fall svårt, om icke omöjligt, att ur meningsutbytet draga några slutsatsei,
och Eders Kongl. Maj:t skulle ofta nog nödgas till en tredje myndighet
hänskjuta fragan. Med all vördnad för den högre kunskap, som kan
utgå ur ett grundligt meningsutbyte mellan två eller flera sakkunniga myndigheter,
fruktår Styrelsen dock, att mycken tid, som kunde nyttigare varda
använd, skulle förnötas med onödigt skrifvande, och att de grundliga utredningarna
toge lejonparten af den uppmärksamhet, som borde riktas på
det yttersta målet — jernvägstrafikens handhafvande.
M det nu sagda torde för öfrigt framgå, att en mängd ärenden,
som eljest skolat och kunnat af ett förvaltande verk afgöras, genom den i
fråga satta organisationen i stället komme att dragas under Eders Kongl.
lille till Biksd. Frot. 1875. 1 Sand. 1 Afä. 9
66
Bil. N:o 5 d. till Kanyl- Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1-, om Statsverket 187 (>.
Maj:ts pröfning. Styrelsen föreställer sig att förhållandet snarare borde
vara omvändt. „ , ... ... , , . .
Af de bä°''gc myndigheternas hår ofvan papekade likställighet i
afseenden skulle följa att ansvaret delades dem emellan på de områden,
der likställigheten egde rum. En dylik tudelning af ansvar torde icke hora
eftersträfvas. . , .. . . . .
Riksdagen har i motiven till sm framställning bland annat fastat
uppmärksamhet på faran för “förvaltningen af en industriel anläggning för
Statens räkning» att stelna i former. Styrelsen anser att donna tara icke
under nuvarande förhållanden bör vara för handen med afseende a förvaltningen
af stambanetrafiken och att, derest anledning till klagan öfver stelnade
former härutinnan kan anses befogad, sådant onekligen år personernas
fel, icke institutionens, ty denna senare medgifver ännu en ganska stor och
_ Styrelsen vågar såga.’det — välgörande frihet i formclt hänseende. Det
är sålunda med förvåning Styrelsen finner det ofvan antydda motivet framhållet
då fråga är att parallelt med Styrelsen inrätta en ständig kommission,
''hvilken till följd af sitt uppdrag städse skulle påminna styrelsen om
nödvändigheten att framför allt hålla sig vid den grina formen. Deremot
torde den antydda faran icke utan skäl kunna anses hotande just * från den
ständiga kommissionens sida, enär denna institution med sm liuivudsak igen
granskande och teoretiserande sysselsättning snart skulle antaga den afmatta
hållning, det ansvarsfulla granskarekallet påtryckte henne.
Ingenting torde för en praktisk förvaltnings lifaktighet vara farligare
än för trånga gränser i formelt hänseende. Hur konstmässigt och omsorgsfullt
man än uppreser den institutionela byggnaden, det kommer dock först
och sist an på hvilka de äro, som inom densamma hafva sin verksamhet.
Äfven i sträfvandet att förskansa sig mot öfverträdelser af lagarna för god
hushållning kan man lätt gå för långt, och öfverskrides gränsen kommer
man in på en väg, der det praktiska sinnet förlamas och allt maste vika
för siffrorna. , ,, . . , .
I Riksdagens skrifvelse användes ordet “kontroll» i detta ords mest
vidsträckta mening, och i förhållande till en sådan mening liar Styrelsen
nu yttrat sig. Ingressen till nämnda skrifvelse torde dock tillåta ylen för
modan, att anledningen till Riksdagens framställning egentligen vant fragan
om hushållningen vid Statens jern vägstrafik och huruledes en kontroll deröfver
skulle åstadkommas. 1 sådant fall får ordet “kontroll» fattas i en
inskränktare bemärkelse, och frågan ställer sig då pa annat satt. Um styrelsen,
såsom af det ofvan sagda framgår, måste afstyrka bildandet åt en
institution af det slag, som i den föreliggande skrifvelsen antydes, sa ar det icke
derföre, att Styrelsen anser en närmare och tidigare granskning af hushåll
Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 67
ningen med trafikmedel, än under nuvarande former, oberättigad, utan delföre
att den i fråga satta institutionen skulle på ett betänkligt sätt störa
det praktiska utförandet af jernvägstrafiken. Det är tvifvelsutan en betydande
skilnad emellan en myndighet, som blott och bart granskar huru anslagna
medel användas, och en myndighet som,, försedd med dylik glansk -ningsrätt, tillika kan genom positiva främst;!Ilningar ständigt ingripa i den
förvaltning, som är föremål för granskningen, och detta icke allenast med
afseende ä hushållningen utan äfven med hänsyn till tjensteutöfningen i
öfrigt. _ .
Uppställes frågan i ofvan antydda inskränktare omfattning,, d. v. s.
såsom en fråga, huruledes granskningen af utgifterna vid Statens jern vågstrafik
skall kunna ske med större sakkännedom och tidigare,, än undei nuvarande
former för samma granskning, så ligger det natuiligtvis i Styielsens
eget intresse att göra allt hvad på henne ankommer föi att bidraga
till lösningen.
Denna lösning är emellertid ej sa lätt funnen, att Styl elsen nu tilltror
sig att framlägga ett fullständigt förslag. Icke heller torde, frågan hora
afgöras utan hänsyn till förhållandena vid de bägge institutioner, hvilka
jemte Styrelsen hittills haft berörda granskningsskyldighet sig ålagd, nemligen
Kammar-Rätten och Riksdagens revisorer, nelst fi ägans lösning sannolikt
kunde vinna ganska betydligt genom ett något förändradt satt för
det granskningsarbete, hvilket på skilda håll utföres genom Styrelsen och
Kammar-Rätten, hvarom Styrelsen får andraga följande.
Statens jernvägstrafiks bokslut upprättas för hvarje manad och är
färdigt tvä månader näst efter den, hvilken bokslutet omfattar. Intill denna
tid är äfven den revision af bokslutets bilagor, som sker genom Styl elsen,
fulländad, och det förefinnes således intet hinder från Styrelsens sida derför
att Kammar-Rättens granskning af dessa bilagor sker efter hand, månad
för månad; åtminstone äro icke hindren större än att desamma utan
svårighet af Styrelsen undanröjas. Kan nu Kammar-Rätten månad för
månad verkställa granskningar a sin sida, sa följer deraf att KammarRätten
bör hafva afslutat granskningen af berörda bilagor för hvarje ar,
åtminstone icke senare än i April manad, det derpå följande åiet, då Statens
jernvägstrafiks hufvudbok till granskning företes. De specifika ledorörelserna
för materialförrådet upprättas icke oftare ån hvar tredje månad,
men kunna äfvenledes efterhand öfverlemnas till Kammar-Rätten, hvilken,
enligt hvad Styrelsen håller för sannolikt, borde medhinna granskningen af
årets 3 första qvartalsredogörelser intill Maj månads utgång det följande
året, de förrådsredogörelsen för sista qvartalet, äfvensom den för hela året
gällande inventarieredogörelsen till bemälde Rätt ingifvas. Troligtvis möter
68 Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1875.
intet hinder för Kammar-Rätten att afslnta granskningen af såväl hufvudboken
som de tvänne sist omförmälda handlingarna intill den 15 Augusti,
då Riksdagens revisorer sammanträda och följaktligen kunde, derest nu antydda
ordning följes, såväl Kammar-Rättens som Riksdagens revisorers granskning
af räkenskaper och förvaltningen i öfrigt vara afslutad ''jemt ett år tidigare
än under nuvarande förhållanden, hvilket torde få anses vara en
högst betydlig vinst.
Denna nya ordning är dock beroende på förändrade arbetssätt eller
instruktioner för bemälda myndigheter, och Styrelsen hemställer derföre underdånigst,
huruvida ej ett Styrelsens förslag till reform eller utveckling af
i fråga varande granskning borde föregås af en utredning rörande möjligheten
för Kammarrätten och Riksdagens revisorer att i enlighet med en dylik
ordning förrätta den granskning, som på dessa myndigheter ankommer.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Styrelsen underdånigst
afstyrka inrättandet af en ständig kommission af det slag, som i Riksdagens
skrifvelse antydes, men föreslå att en utredning måtte ske, huruvida
ej, till vinnande af en bättre ordnad och tidigare skeende granskning af
# O o o
räkenskaper och förvaltning vid Statens jern vägstrafik, Kammarrättens och
Riksdagens revisorers åtgöranden vid denna granskning kunde ordnas så,
att granskningen vore fullbordad ett år tidigare än under nu varande förhållanden
kan ske.“
Med afseende å hvad Styrelsen för Statens jern vägstrafik sålunda
anfört finner jag mig i ärendets nu varande skick icke kunna tillstyrka annat
eller mera, än att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Kammarrätten
att öfver Styrelsens förslag om ändring i sättet och tiden för granskning af
Styrelsens räkenskaper afgifva underdånigt utlåtande.
Hvad angår
9;o. Skiften ocli afvittringar
anförde Departements-Chefen:
“I afseende å denna anslagstitel får jag till en början i minnet
återkalla att, sedan 1874 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, för år 1875
l:o beviljat en förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län
Bil. h:o 5 d. till Kong}. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lS7ä.
69
anställde 18 Storskiftes-landtmätare med 400 Kronor til! hvarje samt i
Styi esmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 Kronor;
-:0 medgifvit, att de belopp, hvarmed Afvittrings-landtmätarnes i
W ester bottens och Norrbottens län inkomster af tjensten kunde komma att
understiga Storskiftes-landtmätarnes aflöningsförmåner, eller 2,500 Kronor i
forsta och 3,000 Kronor i andra lönegraden, finge Afvittrings-landtmätarne
godtgöras och af anslagen till Storskiftes- och Afvittringsverken utgå;
3:0 föredragandena_ af afvittringsärenden i Westerbottens och
Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400
Kronor i det åt hvardera nu anslagna belopp 1,200 Kronor; samt *
4;o beviljat en tillfällig tillökning i Styresmannens för Afvittringsv
erke t i Westerbottens län årsarfvode med ett belopp af 200 Kronor;
så har Eders Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 29 Maj 1874, med
anledning af Riksdagens här ofvan i 2:a punkten omförmälda medgifvande
forordnat, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens och
Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den Afvittrings-landtmätare, hvilkens
arfvode efter taxa icke under år 1875 uppginge till honom på grund
af oerörde medgifvande tillkommande högsta belopp, må anses hafva under
aret åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen kunnat af honom
fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra underdånig framställning
om anvisande af det för gäldande af medgifna arfvodestillökningen
erforderliga belopp. ö
Härefter har Eders Kongl. Maj:t, under den 11 sistlidne December,
uppå Landtmäteri-Styreis ens underdåniga förslag, fastställt stat för Storskiftes-
och Afyittrings-verken under år 1875, upptagande samtliga utgifterna
till 241,068 Kronor. Häraf belöpa sig
a) Pa Kopparbergs län:
Arfvode åt Styresmannen...... |
2,500: — |
|
förhöjning deruti enligt nådiga |
400: — |
2,900: — |
Arfvode åt fyra Landtmätare i för- |
||
sta lönegraden ä 1,500 Kronor |
6,000: — |
|
förhöjning deruti, enligt ofvan |
1,600: — |
7,600: — |
Transport |
10,500: — |
70 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.
Arfvode åt fjorton Landtmätare i
andra lönegraden, a 2,000 Kronor
till hvarje..........
förhöjning deruti, enligt ofvan
åberopade nådiga Bref ä 400
Kronor till hvarje........
Transport
28,000:
5,600: —
Resepenningar åt Styresmannen.........
D:o åt 18 Storskiftes-landtmätare ä
200 Kronor åt hvarje ....
Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst
400 Kronor årligen för hvarje landtmätare,
förslagsvis..................
till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis
10,500: —
33,600: —
600: —
3,600: —■
7,200: —
150: —
55,650:
b) På Westerbottens län:
1,200: —
400: —
3,500:
200:
Arfvode åt föredraganden samt för
skrifbiträde............
förhöjning deruti, enligt nådiga
Brefvet den 29 Maj 1874 . . .
Arfvode åt Styresmannen......
förhöjning deruti, enligt nyss
åberopade nådiga Bref..... .....
Till betalning af arfvoden, jemlikt dels §§^ 1 till
och med 8 samt 12 i nådigt! taxan pa arfvode
åt Afvittrings-landtmätare af den 30
Alaj 1873, och dels, för upprättande af linienät,
enligt nådigt Bref den 1 Alaj 1874, förslagsvis
....................
Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade
taxa åt elfva landtmätare i andra
lönegraden, ä 500 Kronor till hvarje . . . .
Till godtgörande, enligt nådiga Brefvet den 29
Maj 1874 åt vissa landtmätare, hvilkas inkomster
af tjensten understiga 2,500 Kronor
i första och 3,000 Kronor i andra lönegraden,
förslagsvis............• • • •
1,600:
3,700:
49,300:
5,500:
500:
Transport 60,600: —
55,650
Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1 om Statsverket, 1875 71
Transport 60,600: — 55,650: —
Till arlvoden åt vikarier för sjuka Afvittrings
landtmätare,
förslagsvis............ 2,500: —
Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor . . 600: —
D:o åt Aderton landtmätare för tjensteresor,
å 250 Kronor till hvarje . 4,500: —
D:o åt Aderton landtmätare för husrum
under sommarmånaderna, ä 50
Kronor åt hvarje......... 900: —
Godtgörelse till gode män och ersättning för
handtlangning, förslagsvis........... 37,200: —
Till inköp af papper, inbindning af handlingar
och tryckning af blanketter, förslagsvis . . . 500: —
Till ersättningar åt allmänna ombud, förslagsvis 500: —
Till ersättning åt vaktbetieningen vid Länsstyrelsen
för afträdd bostadslägenhet och ved,
som disponeras af Afvittrings-Styresmannen . 140: —
Jemlikt nådigt Bref den 24 April 1874, angående
medgifvet tillstånd att till arbetsrum
för de Afvittrings-landtmätare, som hafva sin
bostad i Umeå, derstädes förhyra lämplig
lägenhet m. m., till dels hyra för nämnda
lägenhet under ett års tid, räknadt från den
1 Oktober 1874 ......... 400: —
dels 12 famnar björkved ä 10,50
Kronor för hvarje och 36 Kronor
för denna veds uppkörning och
upphuggning, allt till mera
nämnda lägenhets uppvärmning. 162: —
dels för lägenhetens upplysning . . 75. — 637: —
dels lägenhetens möblering............ 450: —
Till hyra af den ofta nämnda lägenheten från
den 1 Oktober 1875 till samma års slut äfvensom
till lägenhetens uppvärmning och
upplysning under berörde tid, förslagsvis . . 191: — 108,718: —
c) På Norrbottens Jäv:
Arfvode åt Föredraganden samt för
skrifbiträde........... 1,200: —
Transport 1,200: —
164,368: —
72 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1875.
Transport 1,200: —
förhöjning deruti, enligt nådiga
Brefvet den 29 Maj 1874 . . . 400: — 1,000: —
Arfvode åt Styresmannen............. 1,700: —
Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till och
med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode
åt Afvittrings-landtmätare af den .‘i0 Maj
1873, förslagsvis............... 45,000: —
Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade
taxa åt Nio Afvittrings-landtmätare i
andra lönegraden, å 500 Kronor till hvarje. 4,500: —
Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor, enligt
gällande nådiga Landtmäteri-taxa, förslagsvis
...... 1,500: —
Ersättning åt Femton landtmätare för tjensteresor,
å 250 Kronor till hvarje....... 3,750: —
Ersättning åt Femton landtmätare för husrum
under sommarmånaderna, å 50 Kronor till
hvarje.................. 750: —
Godtgörelse till gode män och ersättning för
handtlangning, förslagsvis........... 17,000: —
Till inköp af papper 300 Kronor och arfvoden
åt tolkar vid sammanträden 500 Kronor, allt
förslagsvis................... 800: —
Till inbindning af handlingar och tryckning af
blanketter m. m., förslagsvis......... 100: —
Summa Kronor
164,368: —
76,700: —
241,068: —
Vid afgifvandet af förberörda förslag till utgiftsstat har Landtmäteri -Styrelsen, bland annat, anfört, att till betäckande af nyss nämnda utgiftsbelopp
funnes det å Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda ordinarie anslag
.............................Kronor 63,000: —
och ett extra anslag å.................. „ 170,600: —
Summa Kronor 233,600: —
samt att då denna summa understege ofvan omförmälda utgiftsbelopp
med..........................Kronor 7,468: —
och dertill komrae dels att, enligt nådigt Bref den 28 sistlidne
Transport 7,468: —
Bil. N:o 5 il. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875. 73
Transport 7,468: —
Augusti, angående förhöjning af 1874 års anslag till Af
vittrings-arbetena
i Westerbottens län, redan visat sig, att
för gäldande under året af godtgörelse till gode män och
af ersättning för handtlangning derstädes, skulle fordras
omkring 10,000 Kronor mer än i utgiftsstaten för år 1874 *
till nämnda utgiftsposter beräknats, dels att, enligt en i
Statskontorets Fond- och Revisions-kontor uppgjord kalkyl,
uti tillgängliga medel för bestridande af 1874 års kostnader
för Storskiftes- och Afvittringsverken uppstode en brist
af...........................Kronor 4,9.38: 63.
Landtmäteri-Styrelsen antoge att för bestridande af nyssberörda
kostnader under år 1875 fordrades, utöfver ofvannämnda
23.3,600 Kronor, minst................Kronor 12,406: 63.
Hvad angår det belopp allmänna medel, som kunde erfordras till
Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1876 har Landtmäteri-Styrelsen,
med ledning af mera nämnda förslag till utgiftsstat för år 1875 och med
den omsorg, som varit möjlig, innan ytterligare erfarenhet vunnits om verkan
af de till förhöjda kostnader för Kronan ledande föreskrifter, hvilka
finnas meddelade i såväl Afvittrings-stadgan som Afvittrings-taxan af den
30 Maj 1873, förslagsvis beräknat att för år 1876 erfordrades till:
Storskiftesverket i Kopparbergs län lika mycket
som år 1875, eller..........Kronor 55,650: —
och derutöfver till en landtmätare, hvilken
sannolikt komme att uppflyttas i den andra
lönegraden................... 500:— 56 l*in-_
Afvittringsverket i Westerbottens län lika mycket som år
1875, med undantag endast af kostnaden för en lägenhets
möblering, utgörande 45.; Kronor eller . . . 108,268: _
och derutöfver till en landtmätare, hvilken
sannolikt komme att från 1876 års början
tilldelas arfvodesförhöjning enligt § 10 i nådiga
Afvittrings-taxan............... 5qq. _
Afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som år 1875
eller...................
Summa Kronor
Bill. till Rilcsd. Prot. 1875 1 Sand. 1 Åfd.
108,768: —
76,70li: —
241,618: —
10
74 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
Till betackande af nyss nämnda utgiftsbelopp för år 1876. .
funnes endast ett å Riksstatens Sjette Idufvudtitel uppfördt
ordinarie anslag “till Skiften och Afvittringar“ å . . . • .
och således skulle ett fyllnadsanslag erfordras a . . ......
hvilket alltså vore den summa, som torde böra, utöfver omförmälda
ordinarie anslag, af 1875 års Riksdag askas till
Storskiftes- och Äfvittrings-arbetenas fortsättande under år
1876, så vida icke, derest medel för det närvarande saknades
till betäckande af ofvan anmärkta brist för år 1875 a
Eders Kongl Maj:t skulle i nåder finna för godt att af 1875
års Riksdag äska äfven detta belopp, i hvilket fall skulle
i och för Storskiftes- och Afvittringsverken begäras i extra
anslag tillsammans.................Kronor
241,618: —
63,000: —
178,618: —
12,406: 63.
191,024: 63.
Derjemte har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs
län uti underdånigt memorial den 5 sistlidne November anmält en af Styresmannen
för Storskiftes- och Afvittrings-vcrken i Dalarne gjord ansökning
att, enär de förhållanden, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts förenämnda
nådiga Proposition till 1874 års Riksdag, om förhöjning i årsarfvodena åt
Styresmannen och Storskiftes-landtmätarae, oförändrade qvarstode och visserligen
icke under närmaste framtiden torde komma att undergå några förändringar,
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte ingå med underdånig
framställning angående aflåtande af nådig Proposition till näst sammanträdande
Riksdag om enahanda arfvodesförhöjning för år 1876, som blifvit
Styresmannen och Afvittrings-landtmätarne för år 1875 tillerkänd; och har
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dervid vitsordat beliofvet af fortsatt
beviljande af ifrågavarande arfvodestillägg.
Slutligen har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län i underdånighet öfverlemnat en af Styresmannen för Aivittringsveiket i
länet, Förste Landtmätaren derstädes J. E. Nyström till Eders Kongl. Maj.t
ställd underdånig ansökning, att hans årsartvode såsom Afvittrings-Styresman,
nu utgörande 1,700 Kronor, måtte höjas till 2,340 Kronor, så att han, mberäknadt
Förste Landtmätare-lönen, 1,800 Kronor, och derå beviljadt 20
procent dyrtidstillägg, 360 Kronor, matte kunna erhålla en åilig inkomst
af 4,500 Kronor. Såsom skäl härför har Nyström hufvudsakligen anfört:
att Afvittrings-landtmätarne fatt sina inkomster höjda med omkring
20 procent; .
att stegrade pris på hyror och lefnadsförnödenheter, samt den omständigheten,
att Afvittrings-Styresmannen, men ej landtmätaren, nödgades
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:is Våd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 75
bo i residensstaden, påkallade en skälig arfvodesförhöjning äfven för Styresmannen
;
att ensamt för Afvittrings-Styresmanna-befattningen i Westerbotten,
ehuru omfattande tredjedelen mindre område och ej i sammanhang med
afvittringen pågående vidlyftiga laga skiften såsom i Norrbotten, utginge
3,500 Kronor förutom beviljadt dyrtidstillägg;
att Afvittrings-Styresmanna-befattningen i Norrbotten vore förenad
med omkring 300 mils mödosamma resor årligen, för hvilka dock resekostnad
enligt Landtmäteri-taxan utginge, samt i öfrigt med en mängd vidlyftiga
göromål ;
att i följd deraf och då under senaste 5 åren i medeltal inkommit
317 bref och remisser, skrifvarehjelp ofta måst anlitas; samt
att innehafvaren af förenade Förste Landtmätare- och AfvittringsStyresmanna
befattningarna i Norrbotten ej torde böra vara mindre aflönad
än t. ex. Skogs-Inspektören, Rektorn vid högre elementar-läroverket och
Landskamreraren i länet, hvilka lära erhålla omkring 4,500 Kronor i årlig
bestämd inkomst.
Öfver sistberörda framställning har Landtmäteri-Styrelsen i sammanhang
med förslaget till stat för Storskiftes- och Afvittringsverken afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande och dervid yttrat, bland annat, att då
Nyström i slutet af år 1873 begärde, att hans arfvode såsom AfvittringsStyresman
måtte höjas från 1,700 Kronor till 2,500 Kronor och Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet då tillstyrkte eu förhöjning i
samma arfvode med 500 Kronor, uti hvilket tillstyrkande LandtmäteriStyrelsen
instämde, men Eders Kongl Maj:t lenmat förenämnda begäran
och tillstyrkande utan något afseende, Landtmäteri-Styrelsen icke vågade i
sitt förslag till utgiftsstat för Afvittrings-Styresmannen i Norrbottens län
uppföra högre arfvode, än honom för det närvarande bestås.
Beträffande frågan om förhöjning af Styresmannens för Afvittringsverket
i Norrbottens län, Nyströms årsarfvode anhåller jag att få erinra,
hurusom Eders Kongl. Maj:t, i anledning af enahanda hemställan i slutet
af år 1873, vid behandling af frågan om reglering af utgifterna under Riksstatens
Sjette Hufvudtitel för år 1875, förklarat, att, enär, under förutsättning
det Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts framställning om tillfällig
förbättring af Förste Landtmätarnes aflöningsförinåner under år 1875,
76 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
ifrågavarande tjenstemans inkomster såsom Förste Landtmätare skulle komma
att uppgå till .......................Kronor 2,340: —
och hans årsarfvode i egenskap af Afvittrings-Styresman utgjorde
.............................. 1,700: —
hvadan hans sammanlagda årsinkomst af båda tjensterna skulle
blifva.............................. 4,040: —-
samt härtill komme resepenningar enligt Landtmäteri-taxan, Eders Kongl.
Maj:t icke funne skäl att häruti föreslå något tillägg.
Då emellertid 1874 års Riksdag åt Förste Landtmätarnc anslog såsom
tillfälligt dyrtidstillägg i stället för begärda 540 Kronor endast 360
Kronor och den för Nyström antagna årsinkomst således blifvit minskad
med 180 Kronor, anser jag honom ega billiga anspråk att erhålla tillökning
i sitt årsarfvode såsom Afvittrings-Styresman med nyssnämnda belopp eller
180 Kronor.
Af sådan anledning och på grund af hvad Nyström nu anfört till
stöd för sin anhållan, samt då prisen å alla lefnadsförnödenheter antagligen
icke komma att år 1876 understiga dem för år 1875, finner jag mig böra
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1876
medgifva
dels att årsarfvodet åt Styresmannen för Afvittringsverket i Norrbottens
län må förhöjas med 180 Kronor;
dels ock att hvad Riksdagen under förevarande anslagstitel såsom
tillfälligt dyrtidstillägg för år 1875 beviljat äfven må utgå under år 1876.
Enär det belopp, som i händelse af bifall till nyssnämnda framställning,
erfordras ej mindre till betäckande af uppkommande brist å tillgängliga
medel för Storskiftes- och Afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875,
än äfven för samma arbetens fortsättande år 1876, utgör tillsammans
254,204 Kronor 63 öre; får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongk
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att för år 1876 utöfver ordinarie anslaget,
63,000 Kronor, för sagde ändamål på extra stat anvisa i jemnt tal 191,200
Kronor. “
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1875. 77
Hvad angick anslagstiteln
i():o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna näringar -
anförde Departements-Chefen:
Genom nådigt Bref den 31 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,
med anledning af gjord framställning i ämnet, funnit godt bemyndiga Landtbruks-Akademiens
Förvaltnings-komité att med Assistenten vid Akademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt, Oscar Nyländer, träffa aftal derom, att han
skulle under år 1874 ej mindre tillhandagå enskilde personer, som sådant
påkallade, med undervisning, råd och upplysningar rörande utöfningen af
sprit-, öl , jäst- och ättiketillverkning samt andra dylika till förädling af
jordbrukets alster syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsatte
insigter i den kemiska teknologien, än äfven, derest Styrelserna för landtbruks-instituten
vid Alnarp och Ultima funne lämpligt bereda institutets
elever tillfälle att i nämnda ämnen emottaga undervisning, sådan meddela
ä tider, hvarom med Styrelserna kunde öfverenskommas, allt emot åtnjutande
af ett för helt år till 2,000 Kronor bestämdt arfvode samt ersättning
och traktamente under rese- och förrättningsdagar i likhet med hvad som
vore stadgadt i fråga om de uti »Statens tjenst anställde landtbruksinge ,iiörer;
och anbefalldes Förvaltningskomitén att före utgången af November månad
1874 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med redogörelse för den nytta,
som Nyländers anställande såsom resande undervisare i landtbrukets tekniska
binäringar kunde hafva medfört; hvarjemte å tillgängliga besparingar
anvisades medel till gäldande af Nyländer tillkommande arfvode samt reseoch
traktamentsersättning.
Till åtlydnad af förutnämnda nådiga befallning har LandtbruksAkademien
uti underdånigt memorial den 16 sistlidne November anmält,
att Nyländer under året varit till ganska många ställen reqvirerad samt på
ett fullt tillfredsställande sätt med undervisning, råd och upplysningar tillhandagått
dem, som hans biträde påkallat. I sammanhang härmed och
enär för fortgången och utvecklingen af landtbrukets förutnämnda binäringar
vore oundgängligen behöfligt, att biträde framgent måtte kunna erhållas
från en uti ifrågakomna hänseendet theoretiskt och praktiskt bildad person,
har Landtbruks-Akademien i underdånighet hemställt dels att Nylan
-
78 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1875.
der måtte få jemväl för innevarande år anställas såsom resande undervisare
i landtbrukets oinförmälda tekniska binäringar på samma vilkor, som
under år 1874, samt erforderliga medel härtill anvisas, dels ock att Eders
Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande af erforderligt
anslag, så att en resande undervisare i oftanämnda tekniska binäringar
måtte kunna jemväl för tiden från och med år 1876 anställas emot
åtnjutande åt enahanda aflöningsförmåner, som enligt nådigt Bref den 29
Maj 1874 vore landtbruks-ingeniörerne och öfrige i Statens tjenst anställde
kringresande undervisare tillförsäkrade, jemte rese- och traktamentsersättning
i likhet med hvad som vore stadgadt för desse tjensteman. Då dessutom
nu ifrågavarande undervisare vore i behof af laboratorium för att kunna å
detsamma verkställa åtskilliga kemiska och fysikaliska undersökningar, hemställde
Landtbruks-Akademien jemväl, att hos Riksdagen måtte äskas anvisande
åt 300 Kronor årligen att till nämnde undervisare utgå såsom bidrag
till bekostande af sådana kemiska och fysikaliska undersökningar, som
i och för hans tjenstebefattning vore erforderliga.
Vid underdånig föredragning den 27 sistlidne November blef framställningen
i hvad den ansåge Nyländers anställande under innevarande år
bifallen med förklarande, att framställningen om anvisande af medel att för
tiden efter innevarande år för ifrågavarande ändamål användas skulle tagas
i öfvervägande i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna under
Riksstatens Sjette Hufvudtitel.
Hvad Landtbruks-Akademien anfört synes mig innefatta tillräckliga
skäl för bifall till sistnämnda framställning. Jag anser således, lika med
Landtbruks-Akademien, nu ifrågavarande resande undervisare böra i afseende
å såväl aflöning som resekostnads- och traktaments-ersättning under
resor blifva likställd med Statens Landtbruksingeniörer. Enligt nådigt Bref
den 8 December 1865 utgår till de sistnämnde resekostnads- och traktaments-ersättning
efter sjunde klassen af nådiga resereglemente! den 10 November
samma ar; och är för gäldande af denna ersättning å ordinarie
stat under anslagstiteln “Landtbruksingeniörer och dess biträden11 uppfördt
ett belopp af 1,000 Kronor för hvarje landtbruksingeniör. Ersättning af
ifra gavarande slag synes mig emellertid lämpligast höra utgå från det under
Sjette Hufvudtiteln uppförda förslags-anslag till “rese- och traktamentspenningar“.
Hvad särskild! angår rese- och traktamentsersättningen till nu
ifrågavarande resande undervisare, anser jag det så mycket mera olämpligt
att en gång för alla derför anvisa visst årligt belopp, som rese- och traktamentsersättningen
för honom, hvilken är afsedd att meddela undervisning
inom hela riket, torde komma att under olika år uppgå till betydligt skiljaktiga
belopp.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 79
På grund af hvad sålunda förekommit och nu anfördt blifvit, tillstyrker
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Makt måtte i nåder föreslå
Riksdagen att
dels, för anställande af en kringresande undervisare uti sprit-, öl-,
jäst- och ättiketillverkning samt andra till förädling af jordbrukets alster
syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsätta msigter i den kemiska
teknologien, på ordinarie stat bevilja erforderligt aflöningsanslag till
belopp af 2,000 Kronor samt medgifva, att aflöningen må, efter innehafvarens
af denna beställning vid vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,
räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles
antages, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500
Kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring böjas till 2,000 Kronor och
slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring böjas till 3,500
Kronor.
dels, likaledes på ordinarie stat, anvisa ett belopp af 300 Kronor, att
årligen till bemälde undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de
kemiska och fysikaliska undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning
blifva erforderliga;
dels och medgifva, att resekostnads- och traktaments-ersättning under
resor må i enlighet med samma grunder, som äro eller varda stadgade
för Statens Landtbruksingeniörer, utgå till ifrågavarande undervisare
från det under Sjette Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar.
Kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget “till befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmmmanäringar“ att böjas från
44,450 Kronor till 46,750 Kronor eller med 2,300 Kronor.
Vidare får jag under denna anslagstitel anmäla, hurusom Landtbruks-Akademien
uti underdånigt memorial likaledes af den 16 sistlidne
November anhållit, att följande fyra särskilda, för befrämjande af jordbrukets,
boskapsskötselns och mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens utveckling
behöfliga extra anslag måtte hos Riksdagen äskas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.
............................. 6,000: —
eller enahanda belopp, som under flera föregående år varit
för berörda ändamål anvisadt;
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan
Transport 6,000: —
80 Bil. N:o 5 d. till Kongl. M.ajds Md. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.
Transport
finnas tjenligast dem anställa och der llushållnings-Sållskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar
................................
eller samma belopp, som vid sistlidne Riksdag för nämnda ändamål
beviljades;
<•) till Svenska Trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor,
som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att
Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom
göra framställning, och, jemte behörig redovisning för det erhållna
statsbidraget, till I .andtbruks-Akademien afgifver berättelse
om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen
njutit undervisning äfvensom rörande verkställda utdelningen af
fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet. .
d) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård ■ ■
Summa Kronor
6,000: —
5,000: —
4,500: —
2,000: —
17,500: —
Beträffande sistnämde anslag får jag i underdånighet erinra, att enahanda
belopp för sagda ändamål beviljades vid 1867 års riksdag och sedermera
utgick för hvarje af åren 1868 till och med 1871; men att, sedan till
1871 års riksdag gjorts nådig framställning om anvisande af nämnda belopp
att för samma ändamål utgå under år 1872, Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 10 Maj 1871 angående regleringen af utgifterna under Riksstateus
Sjette Hufvudtitel anmält, att Riksdagen, vid det förhållande, att å
1860 års anslag funnes behållning och att 1870 års anslag då ännu icke
blifvit lyftadt, funnit anvisande af medel till ifrågavarande ändamål då icke
vara af behof påkalladt. Nu har emellertid Landtbruks-Akademien anmält,
att de å anslaget under föregående år gjorda besparingar vore så medtagna,
att Akademien under 1874 icke varit i tillfälle att lemna understöd för undervisning
af flera än tre boskapsskötareelever. Till följd häraf och då det
år för år blifvit svårare att erhålla dugliga och pålitliga tjenare för skötseln
af ladugårdarne, hvilka med den fortgående utvecklingen af jordbruket
blifvit af allt större betydenhet för landthushållningen, hade Akademien ansett
sig böra, för afhjelpande af ett af jordbrukets för närvarande mest känbara
behof, i underdånighet göra framställning om beviljande af ifrågavarande
anslag. De elever, som förut danats till boskapsskötare, hade varit
lifligt efterfrågade samt visat sig duglige i sina tjenster. Akademiens Förvaltnings
-
Bil. N.u 5 d. till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. Nu 1, om Statsverket 1875. 81
valtnings-komité vore dessutom nu i tillfälle att bereda anställning för lärlingar
i boskapsskötseln vid egendomar, der tillfredsställande undervisning
blefve dem meddelad, så att af det ifrågasatta anslaget borde kunna motses
goda frukter.
Vid ofvan upptagna förhållande och då Landtbruks-Akademien ansett
ofvanberörda anslagsbelopp vara behöfliga och desamma antagligen komma
att främja jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens samt
trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte under förevarande anslagstitel
på extra stat för år 1876 anvisas.
Slutligen bör under denna anslagstitel behandlas frågan om anskaffande
af de för de geologiska wndersökntngarne erforderliga medel.
_ Enligt nådiga bref den 27 April 1858, den 11 November 1870, den
5 Juni 1874 och den 23 påföljande Oktober jemte åtskilliga tid efter annan
meddelade bestämmelser består personalen vid Sveriges geologiska undersökning
af en chef och elfva tjensteman; hvartill kommer en vaktmästare.
Af tjenstenännen är en kemist och mineralog. De öfrige äro antingen biträdande
geologer eller geologer. Bland deni är en utsedd att vara Chefens
biträde vid arbetenas öfvervakande samt tre förordnade att bestrida, en aktuarie-,
en amanuens- och en paleontologs-befattningen.
bör denna personal äro aflöningarna, oberäknade de innevarande år
utgående dyrtidstillägg, fastställde till följande belopp, nemligen för
Chefen
5,500 Kronor.
Tjenstemännen, med bemyndigande för Chefen att, efter bepröfvande,
höja aflöningen i de lägre lönegraderna:
första året....................... 600 Kronor.
andra „ 800
.......................1,000
.......................1,200
.......................1,500
och följande till och med tionde året . 2,000
t. o. in. femtonde ............2,500
sextonde året och följande..............3,000
samt för Vaktmästaren............... 600
hvarjemte Chefen och tjenstemännen under sommararbetena åtnjuta rc
Bill. till Rikt>d. Prut. 1875. 1 Sami. 1 Ajd. H
tredje
fjerde
femte
sjette
elfte
ese -
82 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majtts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75
och traktamcnts-ei,sättning i enlighet med gällande stat. Dessutom åtnjuta
de tjensteman, som äro anställde såsom (hotens biträde och såsom Amanuens
vid undersökningen, särskilda tilläggsan veden, för närvarande bestämda
till 500 Kronor för dem hvardera.
I sammanhang härmed torde böra erinras, att Kongl. Maj:t enligt
förutnämnda nådiga bref den 11 November 18/0 bifallit dåvarande tillf inordnade
Chefens framställning derom, att vid geologiska undersökningen anställd
biträdande geolog, som uppfyllt stadgade vilkor för uppflyttning i högre
lönegrad med 2,500 Kronors årlig aflöning, skulle erhålla Chefens för Civil—
Departementet förordnande såsom geolog vid undersökningen och att fråga
om sålunda förordnad geologs entledigande likaledes skulle på Departementschefens
beslut ankomma, äfvensom att jemväl för (»frige tjenstemän finge i
enahanda ordning af ( hefen för Givil-Departementet utfärdas förordnande
på anställning vid verket.
Sedan jag sålunda i största korthet redogjort för geologiska undersökningens
nuvarande organisation, anhåller jag få i minnet återkalla, att
undersökningens Chef redan uti underdånigt memorial den 28 November
1873, hvilket blifvit af mig i underdånighet åberopadt i mitt anförande till
Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1874 i fråga om reglerandet ar utgifterna
under Riksstadens Sjette Ilufvudtitel för år 1875, anfört flora särskilda orsaker,
hvilka gjorde en förbättring af den vid undersökningen anställda personals
aflöningsvilkor erforderlig. Hänvisande till detta protokoll, får jag nu
endast upprepa, att bemälde chef, som ansåg det vara med klokhet oen rättvisa
förenligt, att grundsatsen om lönens stigande med tjenstetiden bibehöllcs,
likväl funnit det vara mindre lämpligt, att sa många lönegrader, som de
nu bestämde, qvarstode. helst erfarenheten gifvit vid handen, att aflöning i
de lägsta lönegraderna ej vidare kunde någon tilldelas, utan aflöningen i allmänhet
för den yngste biträdande geologen utgjort från 1,00 till 1,50
Kronor och sedermera efter tjenstetiden, i enlighet med de fastställda grunderna,
stegrats. Det maximum af löneinkomst, hvartill en af undersökningens
tjensteman borde hinna, kunde, i betraktande af de cjvalifikationer, som
hos honom måste lordras, och af den omständigheten, att någon annan befordran
endast undantagsvis af honom vunnes, ej såttas lägre än 4,500 Kronor.
Hvad åter minimum beträffade, ansåge ( hefen den honom medgifna rått,
att jemka aflöningen i de lägre lönegraderna, vara ändamålsenlig, hvadan
honom borde såsom förut medgifvas att, för dels förvärfvande åt, dels bibehållande
vid undersökningen af lämpliga yngre krafter, tillerkänna dem
arfvode till belopp, som finge vexla emellan 1,00 1 Kronor, under hvilken
ersättning ingen lämplig person kunde erhållas , och 2,000 Kronor.
Vid ingången af sjette tjensteåret borde en aflöning af 3,000 Kronor kunna
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 83
medgifvas och sedermera en tillökning hvart femte år af 500 Kronor, intill
dess efter tjugo tjensteår den högsta aflöningen, 4,500 Kronor, ernåddes.
Hvad derefter anginge bestämmandet af det arfvode som borde Chefen
tilldelas, förekommer härvid den omständighet, att arfvodet redan år
1858 blifvit bestämdt till belopp af 6,000 Kronor, men från och med år
1872 minskat till 5,500 Kronor. Under närvarande förhållanden kunde en
tillökning med 25 procent i den redan år 1858 för Chefen afsedda aflöning
icke finnas obillig.
Vidare hade Chefen föreslagit, att, enär undersökningens Vaktmästare
åtnjöte endast 600 Kronors aflöning jemte bostad, en förhöjning med 150
Kronor måtte honom medgifvas.
I anledning häraf yttrade jag, att det syntes mig vara till fullo ådagalagdt,
att de i enlighet med Riksdagens medgifvande af Kongl. Maj:t
meddelade bestämmelser rörande aflöning för den vid geologiska undersökningen
anställda personal numera icke kunde anses fullt ändamålsenliga, och
att, såvida geologiska undersökningen skulle kunna motsvara de anspråk,
som på henne ställdes, aflöningsvilkoren måste förbättras. Då emellertid
den vunna erfarenheten och utredningen rörande detta ämne icke vore så
fullständig, att jag ansåg mig kunna i afseende å de bestämmelser härom,
som borde framgent lända till efterrättelse, då framlägga förslag för att i
händelse det vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande, underställas Riksdagens
pröfning, inskränkte jag mig till att för åren 1874 och 1875 föreslå
tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj;t då antagna allmänna grunder för
tillfällig löneförbättring; dock att enär Vaktmästarens lön redan funnes bestämd
till belopp af 600 Kronor och aflöningen för en äldre Vaktmästare
vid statens verk i hufvudstaden dåmera utginge till belopp af 750 Kronor,
lönetillökningen för vaktmästaren borde bestämmas till 150 Kronor.
I enlighet med hvad sålunda af mig blifvit i underdånighet hemstäldt,
afläts nådig framställning till Riksdagen, som uti underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1874 tillkännagaf, att med afslag å den af Eders Kongl.
Maja begärda löneförbättring för år 1874 åt personalen vid Sveriges geologiska
undersökning, Riksdagen för fortsättande under år 1875 af nämnda
undersökning, beviljat ett extra anslag af 69,100 Kronor, deraf 5,970 Kronor
vore afsedde till dyrtidstillägg i enlighet med de af Riksdagen antagna
allmänna grund'' r för beviljande af dylikt tillägg.
Med hänsyn till sålunda gällande föreskrifter har Eders Kongl. Maj:t
den 13 sistlidne November, efter förslag af Chefen för Sveriges geologiska
undersökning, fastställt följande aflönings- och utgiftsstat för undersökningen
under år 1875:
84 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.
Aflöning ar:
Chefen för Sveriges Geologiska under- Lön. Dyrtidstiiiägg.
sökning................. 5,500: — 1,000: —
1 Geolog................. 2,500: — 500: —
3 Geologer, af hvilka en tillika är Aktuarie,
ä 2,500 Kronor....... 7,500: — 1,500: —
1 Geolog, hvilken enligt nådiga Brefvet
den 1 April 1874 åtnjuter tjenstledighet
till den 1 Maj 1875 med
skyldighet att under tiden afstå från
honom tillkommande arfvode, uppbär
af årsarfvodet, 2,500 Kronor, för
8 månader........ |
. . 1,666: 67. |
333: 33. |
|
1 biträdande Geolog..... |
. . 2,000: — |
400: — |
|
1 d:o d:o ..... |
. . 1,500: — |
300: — |
|
2 d:o d:o ä 1,500 |
Kronor |
. . 3,000: — |
6U0: — |
1 d:o d:o för närvarande |
va- |
||
kant (högst)....... |
. . 1,500: — |
300: — |
|
Kemisten........... |
. . 1,500: — |
300: — |
|
Vaktmästaren......... |
. . 600: — |
150: — |
|
5,383: 33. |
|||
Särskildt arfvode till Chefens |
biträde |
enligt nådiga |
Brefvet den |
5 Juni 1874
Särskildt arfvode till Amanuensen, enligt sistnämnda Nådiga Bref
Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt Nådiga Brefvet den 11
November 1870, förslagsvis..................
Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt Nådiga
Brefvet den 16 April 1870 förslagsvis.........
Arfvoden utöfver rese- och traktaments-ersättning till de mera
öfvade af extra geologerna, jemlikt Nådiga Brefvet den 12
Maj 1871.............................
Utgifter för arbetena på fältet:
Rese- och traktaments-ersättning:
till Chefen efter 5:te klassen i gällande resereglemente, till
Chefens biträde efter Ode klassen, till 3 geologer, 1 biträ
-
Summa.
6,500: —
3,000: —
9,000: —
2,000: —
2,400: —
1,800: —
3,600: —
1,800: —
1,800: —
750: —
500: —
500: —
1,500: —
1,200: —
2,500: —
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 85
Transport
dande geolog och aktuarien efter 7:e klassen, till 4 biträdande
geologer och kemisten samt 10 extra geologer efter
8:de klassen, förslagsvis....................
Inköp och reparationer af undcrsökningsverktyg, instrument, rerekognosceringskartor
m. in., förslagsvis. . ..........
Byrå-Afdelningen:
Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel, öfriga
förbrukningsartiklar m. m., förslagsvis..........
Laboratorium:
Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning
m. m., förslagsvis................
Museum:
Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar
m. m., förslagsvis........................
Biblioteket:
Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte med utlandet
in. in., förslagsvis....................
Kart- och boktrycket:
Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar samt monografier
m. m., förslagsvis...........''.........
Värmeledningen, ved och vatten:
Omkostnader, förslagsvis.................
Diverse utgifter::
Lokalens rengöring m. in., förslagsvis.....
Oförutsedda utgifter, förslagsvis........
38,850: —
18,300: —
500: —
1,000: —
800: —
1,700: —
1,000: —
11,000: —
1,200: —
700: —
1,250: —
Summa Kronor 76,300: —
86 Bil. N;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
I sammanhang härmed förordnade Eders Kongl. Maja. att enär utaf
det för fortsättande under år 1875 af de geologiska undersökningarne anvisade
extra anslag, 69,100 Kronor, ett belopp af 5,970 Kronor vore afsedt
uteslutande till dyrtidstillägg, samt de i staten upptagna dyrtidstillägg sammanräknade
utgjorde endast 5,383 Kronor 33 öre, öfverskottet af det för
berörda ändamål afsedda belopp, eller 586 Kronor 67 öre äfvensom den
del af de i staten uppförda dyrtidstillägg, som af en eller annan anledning
kunde komma att besparas, icke finge under år 1875 användas för andra
undersökningens behof.
För bestridande af ofvanberörda, för de geologiska undersökningarne
under år 1875 erforderliga utgifter äro att tillgå
l:o) nyssnämnda, af Riksdagen anvisade extra-ordinarie anslag 69,100
Kronor;
2: o) inflytande medel för försålda kartor m. m., uppgående enligt
gjord beräkning till 2,000 Kronor:
3:o) af Jernkontoret anvisadt anslag till geognostiska undersökningar i
bergslagen 3,000 Kronor; samt
4:o) behållning från 1874, beräknad att uppgå till 2,900 Kronor,
eller tillsammans 77,000 Kronor.
Emellertid har Chefen för Sveriges geologiska undersökning, till åtlydnad
af erhållen nådig befallning, uti memorial den 14 Oktober 1874
afgifvit förslag till de förändrade bestämmelser rörande aflöning för den vid
nämnda undersökning anställda personal, hvilka borde tillämpas efter år
1875.
Då detta förslag uti vissa delar afveke från ofvan omförmälda af
Chefen den 28 November 1873 afgifna förslag, har Chefen ansett sig böra
anföra skälen derför äfvensom utöfver hvad som vid afgifvande af sistberörda
förslag anfördes, lemna nya bidrag till ifrågavarande lönereglerings
närmare belysande.
Orsaken till den skedda afvikelsen vore i första rummet den bekymmersamma
erfarenhet, Chefen under förflutna året ytterligare gjort, att
de nuvarande lönevilkoren dels ej förmådde qvarhålla de äldre tjenstemännen
vid undersökningen och dels förorsakade de största svårigheter vid
återbesättande af ledigvordna platser. Upplysningsvis kunde härom nämnas,
att af undersökningens nu tjenstgörande, i dess helhet till tolf tjensteman
bestämda personal, endast fyra hade öfver fem år varit fastade vid
densamma. Utaf tjugotvå sedan år 1858 anställda personer hade endasten —
Chefen, Professoren Erdman — i tjensten aflidit, men deremot elfva af olika
anledningar lemnat undersökningen, hvarförutom två för närvarande åtnjöte
årslång tjenstledighet. Af de fyra, hvilka sedan slutet af år 1870 tagit
l>il. i\:u 5 d. till Korujl. Maj:ts Nåd. Ptop. N.o 1. om Statsverket 1875 87
afsked, vore en numera föreståndare för en kemisk fabrik i Nor<>e mot
följande förmåner, nemligen 3,200 Kronor fast lön, hvilken efter ett år höjdes
med 400 Kronor och efter ytterligare ett år med 800 Kronor vidare
2 procent (garanterade till minst 800 Kronor) af fabrikens nettoinkomst
samt dessutom fri bostad och vedbrand. En annan hade upprättat en kennsk-teknisk
byrå och två vore anställde i bergslagen. Om dessa tre sistnämndes
inkomster eller lönevilkor saknade Chefen tillförlitlig kännedom,
men hade grundad anledning antaga, att de i allmänhet betydligt örverstege
den aflöning, de egt uppbära, om de qvarstannät vid geologiska undersökningen.
ö
dcL iiudci dam0a memorial af den 28 November 1873 anfördes,
^ att undersökningens Nivellör och Aktuarie efter årslång tjenstledighet
ofvertagit befattning såsom föreståndare för generalstabens litografiska
anstalt, för att derjemte idka enskild affärsverksamhet af liknande art, hvilket
företag för honom medfört så stora ekonomiska fördelar, att lian inkommit
med ansökan om entledigande från sina befattningar vid undersökningen.
o
Vidare hade under år 1874 en af geologerna, hvars aflöning vid
undersökningen vippgalge till 2,500 Kronor, fatt sig ett års tjenstledighet
beviljad och mottagit enskild anställning som grufveingeniör med årlig lön
af 6,000 Kronor, fri bostad och vedbrand samt fria resor; och fö<ra sannolikhet
förefunnes således, att han åter skulle inträda vid undersökningen.
Ej mindre betecknade vore de svårigheter, som mött att under år
1874 . besätta två lediga platser vid undersökningen. Förgäfves hade Chefen
härför sökt vinna någon af landets yngre naturforskare, livilka på grund
af aflagda examina, utgifna arbeten, vetenskapliga resor och praktisk-geologiska
forskningar ansåges i törsta rummet lämpliga att deltaga i. arbetena
vid geologiska undersökningen. Fyra utaf de sex personer, alla filosofie
doktorer, ät hvilka dessa platser blifvit erbjudna, vore eller hade varit docenter
i geologi vid landets universitet, en vore docent i zoologi och ordinarie
adjunkt vid en högre lärdomsskola samt en auskultant i Kongl.
Commeree-Collegium. Flere af dem hade förut sökt fäst anställning vid
undersökningen och redan såsom extra geologer mer eller mindre deltagit i
densamma. . Fem hade genast gifvit ett bestämdt afslag och den sjette, som
först, antagit tillbudet, hade sedermera undanbedt sig i fråga varande befattning.
Det vore emellertid tydligt, att, om desse personer varit hänvisade
endast till den inkomst, de från statsmedel kunnat till följd af sin
oi van angifha ställning åtnjuta, anställning vid geologiska undersökningen
skulle för dem medfört ekonomisk vinst. Men förhållandet vore det, att af
de tillfrågade den sistnämnda vore den ende, som möjligen ej skulle gjort
88 Bil. N:u 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
en uppoffring genom att ingå vid undersökningen. De öfrige innehade
nemligen enskilda uppdrag och åtnjöte derigenom, en 4,000 Kronor i fast
lön, 10 Kronor för hvarje förrättningsdag, fri bostad jemte flera andra förmåner;
en 4,000 Kronor i fast lön, reseersättning och tillåtelse att emottaga
enskilda uppdrag, för hvilka ersättning beräknades efter 15 Kronor
om dagen utom fria resor och fritt vivre; en o,000 Kronor i last lön och
fritt vivre; en, hvilken hade blott 7 månaders årlig tjenstgöringsskyldighet,
2,500 Kronor och fri bostad samt tillfälle till icke obetydlig extra inkomst
af geologiska undersökningar under sommaren. Under sådana förhållanden
kunde man ej undra på, att anbudet om inträde vid undersökningen blifvit
afslaget.
Hvad, som härvid torde böra särskildt beaktas, vore den omständighet,
att geologiska undersökningen icke, i likhet med många andra statsinstitutioner,
kunde erbjuda sina tjenstemän förmånerna af fullmakt och
pensionsrätt, hvilka förmåner eljest gjorde statstjensten i viss mån lockande
framför den enskildes. Tillsatte på förordnande, stode undersökningens
tjenstemän i alldeles samma ställning som tjenare hos enskilde personer eller
bolag, och aflöningens storlek i förhållande till arbetet blefve således det
enda bestämmande i valet mellan tillbuden befattning vid undersökningen
eller hos de enskilde.
Då nu de vilkor, som af den enskilda industrien erbjödes åt personer,
så qvalificerade, att de egnade sig till användning vid geologiska undersökningen,
vida öfverstege hvad dem kunde af undersökningen nu beviljas,
så funnes, enligt Chefens förmenande, endast en utväg att förebygga,
det de intressen, som den geologiska undersökningen skulle tillgodose, genom
denna ogynnsamma konkurrens allt för mycket äfventyrades, nemligen
en tillfredsställande reglering af den dervid anställda personalens lönevilkor.
Chefen hade derföre, i öfverensstämmelse härmed, ansett sig böra framlägga
följande förslag, nemligen att undersökningens tjenstemän, utom Chefen,
skulle i aflöning tillgodonjuta:
första till och med femte året 1,500—2,500 Kronor.
sjette „ „ tionde ,. 3,000
elfte „ „ femtonde „ 4,000
sextonde ,, „ tjugonde „ 4,500
tjugondeförsta året och följande 5,000
Hvad anginge den föreslagna förhö jningen i aflöni ngen under de fem
första åren, nödvändiggjordes densamma af svårigheten att rekrytera undersökningens
personal. Sedan det, såsom ofvan blifvit visadt, under år 1874
befunnits omöjligt att på hittills gällande lönevilkor återbesätta de lediga
platserna
Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverkrt 1875. 89
platserna med mera erfarnc, för närvarande ej redan i Statens tjenst anställde
geologer, hade ( heten vändt sig tdl tvä yngre naturforskare, om
Irvi 1 kas duglighet Chefen egde tillförlitlig kännedom och hade också grundad
f(»ihoppning att kunna tor undersökningen vinna desse, hvilka sedan
längie tid tillbaka under sonimarmanaderna deltagit i undersökningens arbeten,
dock endast under förutsättning, att de finge börja med en "årlig aflöning
af 1,800 Kronor eller samma aflöning, som. enligt hvad Chefen hade
sig bekant, en enskild arbetsgivare under törsta året betalte en person,
som för honom utförde kemiska analyser. ( heten saknade derföre grundad
anledning att antaga, det hädanefter någon fullt skicklig person toae anställning
vid undersökningen mot mindre aflöning än denna eller i bästa
tall 1,500 Kronor; och da redan i 1858 ars lönestat medgifvits successiv
förhöjning under de första fem åren från 600 till 1,500 Kronor eller med
900 Kronor, hade Chefen trott sig hafva fullgiltiga skäl att föreslå, det
tjenstemännen finge under sagde tid uppbära en från 1,500 Kronor (eller
högre belopp, som Chefen i hvarje fäll, fortfarande som hittills, tillätes bestämma),
småningom till 2,500 Kronor stigande aflöning.
Den olägenhet, som uppstått deraf, att undersökningens tjensteman
sällan qvarstannat vid densamma — en olägenhet så mycket mer känbar,
som denna institution i allmänhet ej kunde anses hafva fullt gagn af sina
medarbetare förr, än de ä 4 år deltagit i dess arbeten, — hoppades
Chefen kunna förekommas, om den för tiden från och med sjette till och
med tionde tjensteåret föreslagna lönegraden af 3,000 Kronor för tiden från
och med elfte till och med femtonde tjensteåret höjdes till 4,000 Kronor, i
stället för 3,500 Kronor, såsom i ofvan omförmälda memorial den 28 November
1873 blifvit hemstäldt. Genom utsigten att sålunda på en gång
och vid den tid, då frestelsen att öfvergifva undersökningen torde vara
starkast, erhålla en betydligare förbättring i aflöningsförmåner, torde det
önskvärda mål vinnas, att tjenstemännen i allmänhet oftare och längre än
hittills < p a i stannade vid undersökningen. Ku följd af denna förhöjning med
1,000 Kronor, i stället för förut föreslagna 500 Kronor, vore, att fjerde och
femte lönegraderna höjdes till 4,500 Kronor och 5,000 Kronor.
Att fem lönegrader upptoges, torde finnas med rättvisa och billighet
förenligt, då man besinnade, att den högsta här i fråga satta aflöning, hvilken
först efter tjugo års tjenstgöring erliölles, knappast kunde anses högre
än den, åtskilliga af förut nämnde, i enskildes tjenst anställde, yngre geologer
för närvarande åtnjöte.
Hvad beträffade aflöningen för undersökningens ( hef, ansa ge Chefen
sig höra förnya sin förlidet år gjorda hemställan, att den måtte för framstå.
till Bilcsd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 12
90 Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
tiden bestämmas till 7,500 Kronor, desto hellre som denne embetsman
sannolikt oftast hade med betydlig uppoffring af tid och penningar egnat
sig åt naturvetenskapliga forskningar och resor, innan han erhöllc en sådan
anställning, som den här i fråga varande. Detta hade åtminstone varit förhållandet
med de Chefer, ät hvilka undersökningens ledning sedan dess
tillkomst nästan uteslutande varit anförtrodd. För (ifrigt utgjorde 6,000
Kronor, som år 1858 bestämdes, på den tiden uppenbarligen en högre lön
än 7,500 Kronor numera, under det att i ''hetens göromål till följd af undersökningens
alltjemt vidgade verksamhet icke kunde anses hafva biff vit
minskade, oaktadt hans biträde och aktuarien öfvertagit en del åt de göromål
och den expedition, han förut ensam be,stridt.
Den tillfälliga löneförbättring af 150 Kronor, som för år 1875 tilldelats
undersökningens vaktmästare, borde äfven framgent honom förunnas.
Med särskild underdånig skrifvelse af den 31 sistlidne Oktober har
slutligen bemälde Chef öfverlemnat förslagsberukniag öfver de för geologiska
undersökningen under år 1876 erforderliga medel, hvarvid han tillika redogjort
för undersökningens nuvarande ståndpunkt; varande i berörda skrifvelse,
hvilken åtföljts af öfversigtskarta, aniördt hufvudsakligen:
att undersökningarne i skalan 1 : 50,000 under år 1874 fortgått i
Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Christianstads län, inom hvilka
15,g qv.-mil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna skala
dels kartlagda och dels endast undersökta delar af landet nu utgjorde omkring
375 qv.-mil;
att undersökningarne i skalan 1:100,000 under samma år omfattat
det topografiska kartbladet Wexiös område, upptagande en areal af 21,a qv.-mil, sa att numera omkring 68 qv.-mil vore undersökta i denna skala:
att med det från Jerakontoret utgående anslag, 3,000 Kronor, för
geologiska undersökningar i bergslagen, sådana undersökningar under sagda
år blifvit bekostade inom Nora och Hjulsjö, Lindes och Ramsbergs samt
Nya Kopparbergs bergslag;
att geologiska öfversigtsrcsor under nämnda år företagits inom Södermanland,
Nerike, Wermland, Östergötland, Westergötland, Dalsland, Småland
och Skåne äfvensom inom Dalarne i Siljanstrakten en specialundersökning
blifvit utförd;
att från geologiska undersökningen jemväl under samma år utgifvits
4 kartor i skalan 1 : 50,000 med åtföljande beskrifningar samt två afhandlingar
rörande yngre aflagringar i värt land; hvarjemte under gravyr vore
ytterligare 4 kartblad i samma skala, ämnade till utgifning under år 1875
samt två blad i skalan 1 : 100,000, hvilkas utgifning ansåges redan innan
1874 års slut kunna motses;
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875. 91
att af de vid geologiska byrån anställda geologer en åtnjöte ett års
tjenstledighet från den 1 Maj 1874 mot afstående af hela sin'' lön; hvarjemte
under sagde år en af undersökningens äldste geologer, Törnebohm,
samt Aktuarien och Nivellören Börtzell, på egen begäran, erhållit afsked;
samt
att de tillgångar, som uppstått genom nämnde tjenstemäns afskedstagande
och tjenstledighet hade blifvit använda att öka antalet af extra
geologer, livilka, likasom under föregående år, varit anställde under längre
eller kortare tid af sommaren.
Uti niininda Förslagsberåkning öfver de för Sveriges Geologiska, undersökning
under år 1876 erforderliga medel hafva, under förutsättning af
bifall till hvad uti ofvan omförmälda memorial den 14 sistlidne Oktober
föreslagits i fråga om förändrade bestämmelser rörande aflöningen för undersökningens
personal, utgifterna beräknats till 75,000 Kronor, hvaraf
för aflöningar............................ 42,350: —
55
55
55
55
55
55
55
arfvoden samt godtgörelse åt tillfälliga
under vintern.............
arbeten å fältet ..............
byrå-afdelningen. .............
laboratorium................
museum..................
bibliotheket. . :............. .
kart- och boktrycket...........
värmeledning, ved och vatten......
diverse utgifter . .............
biträden för arbete
........... 2,150: —
...... 17,800: —
........... 600: —
........... 700: —
........... 800: —
........... 800: —
........... 8,000: —
• .......... 1,200: —
•.......... 600: —
Summa Kronor 75,000: —
hnär likväl inflytande medel genom försäljning af kartor m. m.
sannolikt under år 1876 uppginge till omkring 2,000 Kronor, har Chefen
ansett ett anslag till belopp af 73,000 Kronor tillräckligt för bestridande
af utgifterna under samma år samt anhållit, att sistnämnde belopp måtte
för ändamålet hos Riksdagen äskas.
Såsom förut är nämndt, ansåg jag redan sistlidet är behofvet af förbättring
i aflöningsvilkoren för den vid geologiska undersökningen anställda
personal vara till fullo ådagalagdt. Hvad Chefen uti förutnämnda memorial
92 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Säd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
den 14 sistlidne Oktober anfört, innefattar emellertid ytterligare kraftiga
skal till stöd för denna åsigt, hvars vigtighet dessutom blifvit genom Eders
Kongl. Maj:ts förutomförmälda framställning till 1874 års Riksdag och
Riksdagens i anledning deraf fattade beslut erkänd. Sedan derjemte vid
sistlidna riksdag fattats beslut angående definitiv löneförbättring för åtskillig©
statens tjenare, erbjuda sig numera i afseende å bestämmandet af aflöningsvilkoren
för nu ifrågavarande personal liera tillfällen till jemförelse:
och då denna personal är i helt annan ställning än de em bets- och tjensteman,
för hvilka jag i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den l<s sistlidne
December på föredragning af Chefen för Finans-Departementet fattade beslut
funnit mig böra äfven för år 1876 förorda endast tillfällig löneförbättring,
anser jag mig nu kunna och böra framlägga förslag till lönereglering
för geologiska undersökningen för att, i händelse detsamma vinner
Eders Kongl. Maj:ts godkännande, underställas Riksdagens pröfning.
Innan jag redogör för detta förslag, anhåller jag likväl få underställa
Eders Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida icke förutnämnda genom nådiga
Rrefvct den 11 November 18,0 meddelade föreskrift, att undersökningens
tjensteman må vid uppflyttning i högre lönegrad anmälas till erhållande af
Chefens för ( ivil-Departementct förordnande på anställning vid verket, bör
i viss män ändras. Det synes mig nämligen oegentligt och olämpligt, att
tjensteman icke skall erhålla nämnda förordnande och dermed förenade mera
fasta anställning förr, än han under en tid af omkring tio år tjenstgjort
som biträdande tjensteman, oaktadt han derunder varit i åtnjutande af fast
aflöning och rättighet till tjeusteårsbcräkning; och då numera ingen vinner
anställning som biträdande tjensteman, utan att hafva hunnit till en viss
mognad i vetenskaplig bildning, vanligen ådagalagd genom bergsexamen
eller vunnen filosofisk grad och derefter fortsatta studier till det omfång,
som kan anses erforderligt för erhållande af venia docendi vid universitet,
anser jag hinder icke möta, att biträdande tjensteman vid geologiska undersökningen
må anmälas till erhållande af ifrågavarande förordnande, så snart
han efter någon tids tjenstgöring vid undersökningen kan anses hafva vunnit
erforderlig vana och praktisk erfarenhet för bestridande af de vid undersökningen
förefallande göromål. Det ligger i sakens natur, att någon
närmare bestämmelse angående denna tjenstgöringstid icke lämpligen kan
eller bör meddelas. Utom det att vederbörande tjensteman.? anlag och
begåfning kunna vara väsentligen olika, torde kunna inträffa å ena sidan,
att anställning som biträdande tjensteman vinnes omedelbart eller kort efter
afslutadc studier, och å- andra sidan, att sådan anställning vinnes först efter
det den anställde under längre tid såsom extra geolog deltagit i undersökningens
arbeten eller genom annan liknande verksamhet förvärfvat erfaren
-
Bil. N:o o d. till Kongl. Maj-te Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 93
het och skicklighet. Dessutom skulle ju i hvarje fall förordnandets meddelande
vara beroende al Chefens för Civil-Departementet pröfning.
1 enlighet med nu af mig uttalade åsigter, Indika delas af undersökningens
Chef, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
matte, med ändring af nådiga Brefvet den 11 November 1870, stadga, att
biträdande tjensteman vid Sveriges geologiska undersökning må, sedan han
vunnit nödig erfarenhet och skicklighet uti de vid undersökningen förefallande
göromål, uppå förslag af undersökningens Chef erhålla Chefens för
1 ivil-Departeinentet förordnande att tillsvidare vara tjensteman vid undersökningen,
äfvensom att bemälde Departements. Chef egen uppå derom af
tjensteman gjord ansökning eller, derest tjensteman brister i fullgörande af
sina åligganden, pa framställning af undersökningens Chef honom från sin
befattning entlediga.
Under förutsättning af bifall till denna framställning böra, vid behandling
åt lönereglcringsfrågan, bestämmas aflöningsvilkoren särskildt för
biträdande tjensteman och särskildt för tjensteman, som i föreslagen ordning
erhållit dietens lör Civil-Departementet förordnande.
Hvad dervid först angår tjänstemännens aflöningsvilkor, delar jag
dietens åsigt, att grundsatsen om atlöningens stigande med tjenst.tiden bör
bibehållas, och att fem aflöningsgrader böra bestämmas, hvarjemte jag anser
det belopp, hvarmed hvarje högre lönegrad skall öfverskjuta den närmast
lägre, böra, i likhet med hvad för andra statens tjenare tinnes stadgadt,
utan undantag bestämmas till 500 Kronor. Det återstår således endast
att föreslå beloppet af första gradens aflöningen. Då hos tjenstemännen
vid geologiska undersökningen måste, såvida undersökningen skall kunna
motsvara de anspråk, som på henne ställas, fordras en vetenskaplig ståndpunkt
fullt jemförlig med den, som lektorerne vid rikets elementarläroverk
i allmänhet innehafva; då anställning såsom tjensteman vid geologiska undersökningen
icke i allmänhet torde vinnas tidigare än befordran till lektor;
och då tjenstgöringen vid geologiska undersökningen måste anses både
trägnare och mera helsoförsförande än lektorernas, finner jag mig, med afseende
jemväl å hvad Chefen anfört, böra föreslå, att första gradens aflöning
bestämmes till 2,500 Kronor, så att tjenstemännens vid geologiska undersökningen
aflöningsvilkor blifva lika med lektorernas vid rikets elementarläroverk,
sådana de blifvit bestämda enligt nådiga Cirkulären den 20
Mars 1858, den 11 December 186.3 och den 29 Maj 1874.
1 flaga om aflöningen för biträdande tjensteman anser jag den nu
gällande grundsatsen, att Chefen må vid sådan tjensteman anställande ega
inom vissa gränser bestämma atlöningens belopp, böra fortfarande bibehållas.
Om således mitt förslag rörande aflöningen för tjenstemännen vinner
94 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1875.
bifall, synes mig, med hänsyn till hvad Chefen anfört och föreslagit, böra i
afseende å aflöningsvilkoren för de biträdande tjenstemännen stadgas, att
arfvodet för dem må, enligt bestämmande i hvarje särskildt fall, utgöra ett
belopp från och med 1,001! Kronor till och med 2,400 Kronor.
Beträffande derefter aflöningen för Chefen, har redan uti förutnämnda
underdåniga memorial den 28 November 1873 blifvit erinradt, att denna
aflöning är 1858 bestämdes till 6,000 Kronor, med livilket belopp samma
aflöning derefter utgått till och med år 1869. Då vid nuvarande Chefens
antagande aflöningen nedsattes till 5,500 Kronor, skedde sådant af den anledning,
att, sedan? såsom Chefen anmärkt, hans biträde och Aktuarieu öfveftagit
en del af de göromål och den expedition, som Chefen förut ensam
bestridt, dennes göromål ansågcs hafva blifvit minskade. Arbetena vid
geologiska undersökningen är o dock numera af den art och af det omfång,
att Chefens göromål, enligt hvad jemväl i Chefens förutnämnda memorial
den 14 Oktober 1874 blifvit vitsordadt, icke vidare kunna anses minskade.
Vid sådant förhållande synes mig med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att Chefens aflöning bestämmes till det redan år 1858 fastställda
belopp, 6,000 Kronor, ökadt med beloppet af det för innevarande år beviljade
dyrtidstillägg, 1,000 Kronor, eller tillsammans 7,000 Kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar hvad som för innevarande år i aflöning tillgodokominer
Chefen i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, med
hvilken Chefen för geologiska undersökningen torde vara i afseende å embetsställning
närmast jemförlig.
Då Chefen icke ifrågasatt ändring uti de af Eders Kongl. Maj:t enligt
nådiga Brefvet den 5 Juni 1874 meddelade bestämmelser rörande särskilda
arfvoden åt Chefens biträde och åt Amanuensen, torde förslag derom
icke heller böra nu af mig väckas.
o
Chefens framställning, att aflöningen till Vaktmästareu må få framgent
utgå med 750 Kronor eller samma belopp, som är beviljadt för innevarande
år, synes mig böra bifallas.
Vid afgifvande af ofvanberörda förslag till lönereglering för tjenstemännen
vid geologiska undersökningen har jag hufvudsakligen tagit hänsyn
dertill, att aflöningen borde stå i rimligt förhållande till arbetet och lefnadskostnaderna
samt att nämnde tjensteman måtte komma i åtnjutande af
samma löneförmåner, som de statens tjenare, med hvilka de kunna anses
närmast jemförlige. Jag har deremot icke ansett mig böra i lika hög grad,
som Chefen, fästa afseende vid den täflan, som geologiska undersökningen i
följd af landets nuvarande starka utveckling i industrielt hänseende har att
uthärda med enskilde arbetsgivare, enär jag anser icke oantagligt, att de
förhållanden, som framkallat denna täflan, kunna efter någon tids förlopp
Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875. 95
blih-ca förändrade. Hvad Chefen i berörda hänseende anfört är emellertid
särdeles behjertansvärdt och torde icke kunna vid de föreslagna afiöningserundernas
tillämpning å den nuvarande personalen lenmas utan all uppmärksamhet.
Da härtill kommer, att de nuvarande tienstemännen vid geologiska
undersökningen under ‘lera föregående år varit underkastade den
menliga inflytelsen al mindre tillfredsställande aflöningsvilkor, anser jag mig
böra i fråga om de föreslagna aflöningsgrundernas tillämpning ä deii nuvarande
personalen föreslå, deh att nya tredje aflöningsgraden med aflöning
till belopp af 3,500 Kronor må från och med 1876 anses motsvara nuvarande
aflöningsklassen med 2,500 Kronors aflöning och att således geolog,
som nu innehar sistnämnda aflöning, må anses berättigad att vid samma
tid, som han enligt nu gällande bestämmelser skulle uppnått 3,000 Kronors
aflöning, uppflyttas i fjerde aflöningsgraden med aflöning till belopp af 4,000
Kronor, dels ork att biträdande geolog, som mera än fem år tjänstgjort vid
undersökningen, ma, derest han före 1876 års ingång erhåller Chefens för
Civil-Departementet förordnande att vara tjensteman vid undersökningen, vid
nämnda tidpunkt tillträda aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000
Kronor.
1 händelse de af mig nu gjorda framställningar bifallas, skulle, under
förutsättning att ingå förändringar inom personalen inträffa, följande aflöningar
komma att under år 1876 utgå, nemligen:
ö Ö
till Chefen............................. 7000: —
„ Geologerne Hummel, Erdman och Gumeelius, indika inträdt i
tjenst vid undersökningen, de två förstnämnde år 1861 och
Gumeelius år 1863 samt från och med år 1871 åtnjutit 2,500
Kronors aflöning, 4,000 Kronor hvardera........... 12,000: _
,. Geologen Stolpe, hvilken inträdt i tjenst vid undersökningen
ar 1862 och från och med år 1872 åtnjutit 2,500 Kronors
aflöning..................'' . . , ........ 3,500: —
.. Geologen Karlsson, hvilken inträdt i tjenst år 1858 och från
och med år 1872 åtnjutit 2,500 Kronors aflöning...... 3,500: _
Biträdande geologen Linnarsson, (hvilken inträdt i tjenst år
1869) under förutsättning, att han före 1876 års ingång
erhåller Chefens för Civil-Departementet förordnande att vara
tjensteman vid undersökningen................ 3 000: _
.. Kemisten och Mineralogen Santesson, (hvilken inträdde i tjenst
ar 1872), under förutsättning att lian före 1876 års ingång
erhåller enahanda förordnande................. 2,500- _
Transport 31,500: .—
96 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.
Transport 31,500
till en biträdande tjensteman.................... 2.000:
till en biträdande tjensteman................... 1,800:
till en biträdande tjensteman . . . ,................ 1,800:
till en biträdande tjensteman, högst................. 1,800
till Vaktmästaren......................... ■ • 750:
Summa Kronor 39,650: —
Detta belopp understiger med 2,700 Kronor den al chefen för aflöningar
beräknade summa 42,350 Kronor. Hvad angår öfrige under år 1876
förekommande utgifter finner jag ej skäl till anmärkning mot de af Chefen
derom gjorda beräkningar.
Öm således från den af Chefen beräknade slutsumma . 73,000: —
afdrages förutnämnda belopp . ... ............... 2,700: —
Skulle återstoden Kronor 70,300: —
utgöra det belopp, som för ar 1876 erfordras till fortsättande af den geologiska
undersökningen.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att
dels medgifva, att aflöningen för Chefen vid geologiska undersökningen
må bestämmas till 7,000 Kronor:
att aflöningen för biträdande tjensteman vid undersökningen ma bestämmas
att utgöra ett belopp från och med 1,000 Kronor till och med
2,400 Kronor;
att aflöningen för tjensteman vid undersökningen bestämmes till 2,500
Kronor och att denna aflöning må efter innehafvares af sådan beställning
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem ar, räknade från och med
året näst efter det, då han antages, ökas med 500 Kronor och således årligen
utgå med 3,000 Kronor, vidare efter fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 3,500 Kronor, ytterligare efter fem års sådan tjenstgöring höjas
till 4,000 Kronor och slutligen efter fem års enahanda tjenstgöring ökas med
500 Kronor samt således från och med tjugondeförsta tjensteåret utgå med
4,500 Kronor årligen;
att vid tillämpningen af de sålunda föreslagna aflöningsgruudcrna nya
tredje aflöningsgraden med aflöning till belopp af 3.500 Kronor må från
och med 1876 anses motsvara nuvarande aflöningsklassen med 2,500 Kronors
aflöning och således geolog, som nu innehar sistnämnda ’ aflöning, anses berättigad
att vid samma tid, som han enligt nu gällande bestämmelser skulle
uppnått 3,000 Kronors aflöning, uppflyttas i fjerde aflöningsgraden med aflöning
-
97
Bil N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
ning till belopp af 4,000 Kronor; äfvensom att biträdande geolog, som mera
än fem år tjenstgjorfc vid undersökningen, må, derest lian före 1876 års ingång
förordnas att vara tjensteman vid undersökningen, vid nämnda
tidpunkt tillträda aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000 Kronor;
samt
att den vid nämnda undersökning anstå Ide vaktmästarens aflöning
bestämmes tili 750 Kronor;
dels ock, för fortsättande under år 1876 af de geologiska undersökningarna
och på det nu föreslagna aflöningsgrunder derunder må kunna tilllämpas,
bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 70,300 Kronor.
1 fråga om anslaget till
n :o. Hästafvelns förbättrande
anförde Departements-Chefen:
“Uti underdånigt memorial den 20 sistlidne November har StuteriOfverstyrelsen,
icke allenast förmält, hurusom vid Stuteri-kommissionens
sammanträde år 1873 en dess ledamot, med begagnande af den Kommissionens
ledamöter genom nådiga brefvet den ! November 1872 tillagda
befogenhet att sjelfständigt väcka förslag, framställt behofvet att vid Flyinge
Stuteri dels uppföra ett nytt och ändamålsenligt stostall, dels upphjelpa och
till s. k. boxstall inreda det gamla bristfälliga med N:o 3 utmärkta stallet,
dels i sammanhang med anordnandet af den påbjudna kusk- och stallskolan
och utvidgandet af landtbeskällaredepoten uppföra ett bostadshus för den
med eu kusk, fyra stalldrängar och stallelever förökade betjeningen, dels
företaga nödig inredning af sadel- och selkammare i de redan befintliga
husen och dels anlägga en större ändamålsenlig kör- och rastbana: samt
Kommissionen, — med insigt af nödvändigheten att snarligen vidtaga en tidsenlig
förändring och utvidgning af stallbyggnaderna vid ifrågavarande Stuteri,
hvilka åtgärder voro desto mera af behofvet påkallade, som berörda
byggnader till följd af sitt nuvarande sammanträngda läge ingåfvo farhåga
att vid en uppkommande eldsvåda helt och hållet gå förlorade utan möjlighet
af räddning — beslutit, att, enär nödiga medel till bekostande af de
erforderliga byggnadsarbetena icke kunde af Stuteri-öfverstyrelsen till fullo
anskaffas, frågan borde hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas;
Bih. till Riksd. Prvt. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 13
98 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
utan äfven i ämnet sjelf framställt förslag och dervid yttrat sig på sätt,
som följer:
“Med anledning deraf får Stuteri-Öfverstyrelsen i underdånighet
anföra:
att stallbyggnaderna vid Flyinge, till största delen uppförda på 1820-talet, icke äro försedda med fönster, utan endast med mindre gluggar i de
tjocka gråstcnsmurarne, hvarigenom tillrii eldig dager och luftvexling, som
för hästens välbefinnande äro af sä stor vigt, icke kunna beredas, och att
knappast någon mindre landtbrukare nu för tiden torde åtnöja sig med så
mörka och trånga stallar som de förenänmda:
att utrymme för boxar åt de ädlare hingstarne, i hvilka dessa kunna
fritt röra sig, alldeles saknas och att märr-boxar måst i den mörka fölhuslängan
provisionelt afplankas;
att, till beredande i någon man af större utrymme, två mindre korsvirkshus
f r längre tid tillbaka blefvo uppförda a stallgården, men då denna
endast eger två trånga utkörsportar och samtliga stalldörrarne, undantagandes
en enda, leda till stallgården, som är kringbygd pa alla sidor utom på
en, hvilken vetter åt en närliggande dam, har nuvarande Styrelse låtit anbringa
dubbla portöppningar å stallgaflarne, för att vid en uppkommande
eldsvåda hästarne skulle kunna derigenom utföras.
Då likväl det är att befara att, under den förvirring som vid eu
eldsvåda måste uppstå, hästarne icke nog hastigt kunna utföras genom de
utåt ledande portarne, blifver det nödvändigt att ofvannåmnda tvånne korsvirkshus,
hvilka icke äro af något synnerligt värde och dessutom tillstänga
den redan förut trånga stallgården, så fort som möjligt nedtagas, men innan
detta sker, måste dock en ny stallbyggnad, innehållande kättar för det
föreskrifna antalet och 20 fölston, uppföras å en från de öfriga stallen afskild
plats.
Af de nybyggnader, som Stuteri-kommissionen ansett vara mest nödvändiga
vid Flyinge stuteri, har under år 1874 uppförts en bostadsbyggning
för den, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, tillökade betjeningspersonalen,
enär utrymme för densamma icke kunde på annat sått
beredas; och har kostnaden för denna byggnad, innehållande tillika en lägenhet
för främmande stallelever, uppgått till 11,500 Kronor.
Emellertid qvarstår behofvet af nedanuppräknade nybyggnads- och
reparationsarbeten vid stuteriet, å hvilka ritningar och kostnadsförslag blifvit
uppgjorda samt af Öfver-Intendents-Embetet utan anmärkning granskade,
nemligen:
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 99
En baknings- och tvättstuga af tegel på gråstensfot, beräknad att
kosta.................................. 2,018: 20.
En stallbyggnad af tegel, inredd med 20 fölsto-katiar. . 21,285: 76.
Reparation af hingststallet................. 2,235: —
Reparation af stallen N:ris 3 och 4 jemte inredning med
boxar och upptagning af fönster................. 3,525: 76.
Reparation af fölhuslängan................. 4,317: 26.
Summa Kronor 33,381: 98.
Till bestridande af dessa kostnader har Stuteri-Öfver-Styrelsen utaf
1874 års ordinarie statsanslag reserverat ett belopp af 6,000 Kronor, och
om, såsom Styrelsen hoppas, för hvartdera af åren 1875 och 1876, under
hvilken tid byggnadsarbetena äro beräknade att fullbordas, en lika summa
kan af statsanslaget inbesparas, uppkommer således en tillgång af 18,000
Kronor, hvarföre, om jemväl antages, att vid blifvande entreprenadauktion
å arbetenas utförande den i förslagen upptagna kostnad något kommer att
minskas, ett tillskott af endast 15,000 Kronor blifver behöfligt för uppförande
vid Flyinge af nödiga byggnader samt de gamlas försättande i tidsenligt
skick; och då till fullbordandet af nya stallar vid Strömsholms stuteri
genom Kongl. brefven den 31 Maj och 6 December 1867 beviljats
extra anslag af tillhopa 27,000 R:dr, men till äter uppförande vid Ottenby
stuteri af stall, sädeslada, spanmålsmagasin och ladugårds- m. fl. byggnader,
hvilka vid branden derstädes år 1870 blefvo förstörda, något anslag icke
begärts, ehuru kostnaden för uppförande af dessa byggnader jemte en byggnad
för stallbetjeningen och en ny smedja uppgått till 86,300 R:dr, hvilken
summa med nära 26,000 R:dr öfverstiger den af vederbörande brandförsäkringsverk
utgifna ersättning för de förstörda byggnaderna, hyser Styrelsen
den förhoppning, att till byggnadshjelp vid Flyinge kunna påräkna
ett extra anslag för en gång af 15,000 Kronor, så mycket mer som denna
summa endast utgör en del af hvad som måste påkostas byggnaderna vid
Flyinge, samt värdet af denna Statens egendom genom ifrågavarande byggnadsarbeten
korame att icke obetydligt ökas.
Under förutsättning att Styrelsens nu gjorda framställning af Eders
Kongl. Maj:t i nåder gillas, får Styrelsen underdånigst anmäla:
dels att af det till hästars prisbelönande och deraf härflytande kostnader
anvisade reservationsanslag, 35,000 Kronor, för innevarande år uppstått
en behållning af 16,193 Kronor, som till kommande år reserverats,
samt att, då någon del af denna behållning sannolikt icke behöfver användas
till prisbelöningar år 1875, reservationerna å förenamnda anslag under
de närmaste åren komma att ytterligare ("»kas, intilldess allmänheten, genom
JOO Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.
den uppmuntran som prisbelöningarna skänka, blifver mera förtrogen med
ett ratiouelt hästuppfödningssätt och lär sig inse, huru nödvändigt det är
att till afvelns främjande endast begagna fullgoda beskällare och föl-ston;
dels ock att af de Flyinge stuteri tillhörige hingstar 1,614 enskilda
personer tillhöriga ston innevarande år blifvit betäckta, af hvilket antal 513
ston betäckts ensamt vid stuteriet, och att antalet betäckningar ytterligare
skulle ökats, om vid stuteriet funnits utrymme för de ston, som ditförts, men
af livilka under nuvarande förhållanden flera måst återvända med oförrättadt
ärende för att icke vidare återkomma.
Och då beredandet af erforderligt utrymme vid stuteriet så väl för
Statens egna hästar som för de enskilda personer tillhöriga ston, livilka ditföras
till betäckning, måste inverka på prisbelöningssystemets framgång, anser
Styrelsen det vara med Statens fördel förenligt om 15,000 Kronor af
de å prisbelöningsanslaget för år 1874 reserverade medel finge användas
till fullbordande af stallbyggnaderna vid Flyinge stuteri, hvarigenom något
extra anslag för sagda ändamål icke komme att erfordras.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt anhåller Styrelsen i
underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdandc
Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att till uppförande vid Flyinge
stuteri af ett sto-stall och en baknings- och tvättstuga för tjenstepersonalen
samt till öfriga stuteriet tillhöriga stallbyggnaders försättande i lämpligt och
tidsenligt skick ett belopp af 15,000 Kronor måtte anvisas att utgå, antingen
såsom extra anslag eller ock af besparingarne å 1874 års anslag till
prisbelönande af hästar. “
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 Maj 1874,
med fastställande af ny ordinarie aflöningsstat för de hos Stuteri-! Ifverstyrclsen
och vid stuterierna i orterna anställda embets- och tjensteman, meddelat
Stuteri-Ofverstyrclsen, att Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj: t
äskat, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor
och uppsättande vid Flyinge stuteri af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,
ii. extra stat för år 1875 beviljat 5,937 Kronor: har Eders Kongl.
Maj:t, uppå Stuteri-!Ifverfetyrelsens underdåniga framställning, under den
16 nästlidne Oktober förordnat, att betjeningen vid Strömsholm skall utgöras
af endast en hofsmed, 1 kusk, 30 stalldrängar, 1 nattvakt och 2 skogvaktare,
af livilka båda sistnämnda den ene dock icke finge antagas förr
än vid nuvarande skogsförvaltarens afgång, samt att öfriga i nu gällande
aflöningsstat uppförda tjenstebefattningar, hörande till den lägre betjeningen
vid Strömsholm, skola indragas i den mån innehafvarne afgå.
Genom en sådan indragning, när den en gång hinner i sin helhet
O o7 . o O
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 101
genomföras, kommer väl nu varande aflöniugs-stat för Strömsholms hingstdepot
att minskas med 3,850 Kronor årligen; men då de med indragningen
åsyftade besparingarne först i en framtid blifva tillgängliga; och de
behållningar, som å ordinarie statsanslaget till hästafvelns förbättrande möjligen
kunna uppstå, erfordras till bekostande af ofvanomförmälda vid Flyinge
stuteri oundvikliga byggnads- och reparationsarbeten; så erfordras jemväl
för år 1876 enahanda extra anslag af 5,937 Kronor, som Riksdagen
beviljade för år 1875 till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuteterierna
lönevilkor och uppsättande af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar
vid Flyingc stuteri och hingsdepot, Stuteri-!Ifverstyrelsen har
också, i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne November, gjort framställning
om behofvet att för berörda ändamål af Riksdagen jemväl för år 1876
äska ett extra anslag af 5,937 Kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva, att af de medel, hvilka å anslaget till prisbelöningar
för hästar under sistlidet år blifvit reserverade, ett belopp af 15,000 Kronor
må användas såsom bidrag till bekostande af åtskillige förestående
byggnadsarbeten vid bly inge stuteri och hingstdepot;
dels och, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna
lönevilkor och aflönande vid Flyingc af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,
för är 1876 på extra stat bevilja 5,937 Kronor.
Dq »artemcnts-Chcfeu anförde vidare:
"1 fråga om anslagstitcln
12:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk oeli slöjder
får jag till en början för undvikande af vidlyftighet åberopa allt hvad jag
beträffande denna anslagstitcl upplyst och anfört till Statsrads-protokollet
den 9 Januari 1874, hvilket såsom bilaga åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till
1874 års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof aflåtna nådiga
Proposition.
Hvad derefter särskildt angår
A. Teknolog is ha institutet,
tillåter jag mig i minnet återkalla, att, sedan infordrade utlåtanden öfver
302 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1875.
komiterades betänkande rörande frågan om Teknologiska Institutets och åtskilliga
andra läroanstalters ombildning till en teknisk högskola inkommit,
Eders Kongl. Magt den 13 sistlidne November till pröfning förehaft denna
fråga; att i följd af Eders Kongl. Maj:ts då fattade beslut förslaget om Teknologiska
Institutets utvidgande och ombildning till en allmän, hela den
tekniska undervisningen omfattande, högskola i allo förfallit; samt att i sammanhang
härmed Eders Kongl. Magt, med gillande af komiterades förslag, att
elcverne i fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi
och för bergsvetenskap borde beredas tillfälle att genomgå en fyraårig
lärokurs vid Teknologiska Institutet, behagat anbefalla Styrelsen för
Institutet att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande
och förslag i fråga om den förstärkning af lä rarekrafter och den förhöjning
i Institutets årsanslag, som utsträckningen af omförmälda lärokurser från
tre till fyra är och den fortgående tillökningen af elevernas antal kunde
anses påkalla; hemställande jag, att protokollet i detta ärende mätte få såsom
bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till nu instundande
Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof.
Redan den 24 sistlidne November, innan ännu nådigt bref rörande
förutnämnda, Styrelsen för Teknologiska Institutet meddelade befallning
hunnit expedieras, inkom bemälda Styrelse med underdånigt memorial,
deruti Styrelsen, — med erinran, att Styrelsen uti det af henne den 14
Februari 1874 afgifna utlåtande öfver komiterades förstberörda betänkande
o
och förslag, framställt sina åsigter rörande behofvet af undervisningens utvidgning
vid Teknologiska Institutet samt uppgifvit, hvilka lärarekrafter för
sådant ändamål vore erforderliga, — i underdånighet anfört, att bland de
förändringar med hänsyn till lärarepersonalen, som både komiterade och
Styrelsen tillstyrkt, upprättandet af en profession i ren matematik, i stället
för den nuvarande adjuukturen i matematik och mekanik, vore en åtgärd,
som genom undervisningens småningom skedda utsträckning och i synnerhet
genom den hastiga tillökningen af elevernas antal blifvit mer och mer
behöflig och hvilken åtgärd Styrelsen ansåge icke böra längre uppskjutas,
äfven om icke något annat läroverk kom me att med Institutet förenas eller
lärotiden derstädes, enligt komiterades af Styrelsen understödda förslag,
komme att förlängas. Styrelsen har förklarat sig, rörande den matematiska
undervisningen vid ett högre tekniskt läroverk, förnämligast endast behöfva
hänvisa till hvad ofvannämnde komiterade i sitt underdåniga utlåtande samt
Styrelsens ledamot, professoren i matematik och theoretisk mekanik vid
Institutet, Hj. Holmgren uti ett till Styrelsen i ämnet afgifvet och af Styrelsen
i underdånighet insändt yttrande anfört. Komiterade hade nemligen yttrat följande:
“Hvad först angar den matematiska undervisningen, hvilken är af
Bil. N:o 5 d till Kongl. $Jajits Vad. Trop. N:o J, om Statsverket 1875. 103
framstående vigt vid ett läroverk, afsedt bland annat för maskin- och eivilingeniörers
bildning, finnes för dess bestridande vid Teknologiska Institutet
endast en adjunkt, biträdd af en assistent. Professoren, hvilken har
till läroämnen både matematik och theoretisk mekanik, är fullt sysselsatt
med undervisningen i detta sistnämnda ämne, hvilket ock otvifvelaktigt är
af så stor betydelse och omfattning, att det väl krafvel’ sin man. Det synes
redan nu både obilligt och för läroverkets verksamhet skadligt att lägöa
den tunga och ansvarsfulla bördan af hela den rent matematiska undervisningen
på en svagt aflönad lärare i lägre grad. Ännu starkare skulle olägenheterna
häraf framträda, sedan undervisningen blifvit ytterligare utvidgad.
Komitén har derföre trott sig höra föreslå, att den Vid Teknologiska
Institutet nu befintliga adjunkturen i ren matematik måtte förändras till
profession.“ Professorn Holmgren tillägger, bland annat, att för ett högre
tekniskt läroverk i våra dagar den hufvudsakliga uppgiften vore att meddela
en grundlig och omfattande insigt i naturvetenskaperna och deras tilllämpning
inom teknikens områden, hvilken insigt fordrade, åtminstone af
det störa flertalet lärjungar, i forsta rummet en grundlig matematisk och
theoretiskt-mekanisk bildning och att på dessa förstudiers beskaffenhet berodde
numera i väsentlig man för maskin-, civil- och bergsingenjören samt
arkitekten grundligheten af hans fackstudier, emedan ingen facklärare förmådde
gifva hållning och prägel åt dessa studier, om de matematiska förkunskaperna
vore bristfälliga eller underhaltiga. Det vore detta genomgripande
inflytande på de flesta öfriga läroämnen, som åt matematiken i högre
grad än åt dem gåfve karakteren af ett hufvudänme, och denna omständighet
ensam vore tillräcklig för att alltid åt en hufvud lärare anförtro ett
sådant ämne, helst man icke kunde förvänta af eu svagt aflönad lärare i
lägre tjenstegrad, att han skulle uteslutande egna sig åt denna tjenstgöring
och åt sådana studier, som dess ändamålsenliga skötande fordrade, da lian
vore nödsakad att för sitt uppehälle skaffa sig andra inkomster och detta,
till ytterligare skada, genom öfveransträngdt arbete. Då dertill komme att,
hvad af sakkunnige män bekräftats, undervisningen i matematik vid Teknologiska
Institutet ännu vore alltför knapphändig och alltså mera till än
förut borde för framtiden anslås åt detta ämne, kunde icke antagas att till
denna magtpåliggande undervisning skulle kunna för en ringa adjunktslön
erhållas en duglig lärare, af hvilken fordrades kunskap i matematik, jemngoda
med universitetslärarens och, om möjligt, jemväl göda theoretiska kunskaper
åtminstone i mekanik och maskinlära: fästande professorn i öfrigt
uppmärksamheten derpå, att icke något utländskt högre tekniskt läroverk
funnes, som ej hade minst eu professor uteslutande för ren matematik,
xörutom andra ordinarie och extra lärare i ämnet.
104 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1875.
Styrelsen liar vidare för egen del anfört, att, enär undervisningen
vid Teknologiska Institutet bestode dels i föredrag och dels ’i repetitioner
med eleverna, samt lärarnc vore skyldiga att gifva eleverna betyg öfver deras
kunskaper, deraf följde, att arbetet med undervisning och examinering
blefve större i den mån elevantalet ökades. Huru betydlig denna tillökning
för den ifrågavarande adjunkten blifvit, insåges lätt, om i betraktande
toges att antalet ordinarie elever, som han samtidigt undervisat under de
första fem åren efter adjunkturens inrättande, eller 1858—-1802, i medeltal
varit :>2, men vid förlidne hösttermins början uppgick till 84: hvarförutan
icke borde förbises, att på denne adjunkt och professorn i matematik och
theoretisk mekanik tyngsta bördan af inträdesexamina till Institutet hvilade.
På grund häraf, och då Styrelsen ansåge det kunna befaras, att, med afseende
på adjunktens ringa aflöning, som nödsakade honom att på annat
håll skaffa sig inkomstgifvande sysselsättning, undervisningen vid Institutet
skulle komma att allvarsamt lida, derest icke anmärkta missförhållandet
med aflöningen blefve snart afhjelpt, samt då undervisningen i theoretisk
mekanik numera ''uppehölles af professorn i matematik och theoretisk mekanik
ensam, har Styrelsen i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.
Maj:t mätte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om nuvarande Adjunkturens
i matematik och mekanik vid Institutet förändring till en profession
för ren matematik, utan att denna förändring gjordes beroende af frågan
om läroverkets utvidgning, samt att aflöningen vid den nya professionen
måtte bestämmas till samma belopp, som flertalet af Intstitutets förutvarande
professorer åtnjöte, eller 4,500 Kronor, med det dvrtjdstillägg, som
kunde blifva dem beviljadt.
Hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt innefattar för mig fullgiltiga
skal att understödja Styrelsens ifrågavarande framställning. Genom bifall
till denna framställning skulle den i Statsrads-protokollet den 9 Januari
1874 omförmälda och uti bilagan ‘B till Riksdagens underdåniga skrifvelse
den 17 påföljande Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjette Ilufvudtitel intagna aflöningsstat för Teknologiska Institutet, hvilken
stat slutar på en summa af 58,500 Kronor, i så måtto förändras, att i stal -let för en Adjunktslön å 2,500 Kronor skulle uppföras en Professorska å
4,500 Kronor, hvadan aflöningsstatens slutsumma således skulle ukas med
2000 Kronor och uppgå till 60,500 Kronor.
Enligt de af Eders Kongl. Maj:t pa. föredragning af linans-Departementet
den 18 sistlidne December antagna allmänna grunder för tillfällig
löneförbättring skulle i sådant afseende för Teknologiska Institutet erfordras
20 procent å sistnämnda belopp eller 12,100 Kronor.
På grund
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 105
Pa grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
dels att pa det nuvarande adjunkturen i matematik och mekanik må
kunna förändras till profession i ren matematik anvisa det för en professorska!
ä 4,500 Kronor utöfver adjunktslönen, 2,500 Kronor, erforderliga
belopp samt förty höja Institutets ordinarie anslag med 2,000 Kronor;
dels ock att bevilja de vid Institutet anställde tjensteman, lärare och
betjente tillfällig löneförbättring under år 1876 med 20 procent å utgående
aflöningav och för sådant ändamål på extra stat anvisa 12,100 Kronor.
Vidkommande derefter samtlige (»frige undervisningsanstalter, som i
Riksstaten finnas uppförda under nu förevarande anslagstitel, anhåller jag få
erinra, att sedan oftanämnde komiterade, till följd af det dem den 28 December
1872 lemnade uti protokollet den 9 Januari 1874 omförmälda uppdrag,
den 12 sistlidne December inkommit med underdånigt betänkande och
förslag rörande anordnandet af den lägre tekniska undervisningen inom riket,
utom hvad angår den vid slöjdskolan i Stockholm meddelade; så har
Eders Kongl. Maj:t den 18 i sistnämde månad, jemte förordnande att betänkandet
och förslaget, som till trycket befordrats, skulle till Riksdagen utdelas,
i nåder anbefallt Commerce-Collegium att efter vederbörandes hörande,
inom den 1 instundande Juni öfver berörda betänkande och förslag afgifva
underdånigt utlåtande. Då detta utlåtande hittills icke kunnat inkomma,
är således ännu oafgjordt, om och i hvad man genomgripande förändringar
kunna komma att i afseende å organisationen af nu ifrågavarande
undervisningsanstalter vidtagas. Jag hyser derföre den åsigt, att de anslag,
som nu kunna ifrågakomma att beviljas utöfver redan på ordinarie stat uppförda
belopp, fortfarande böra anvisas endast på extra stat. Likaledes anser
jag en definitiv lönereglering för dessa undervisningsanstalter icke heller
böra nu ifrågasättas, utan tillstyrker, att i afseende å löneförbättring för de
vid desamma anställda tjensteman, lärare oeh betjente måtte tillämpas de af
Eders Kongl. Maj:t antagna allmänna grunder; dock att i fråga om en eller
annan aflöning på grund af särskilda, uti oftaberörda protokoll den 9 Januari
1874 anförda omständigheter undantag härifrån böra ega rum.
Med hänvisande således till de uti nämnda protokoll omförmälda och
uti bilagan B till Riksdagens förutnämda skrifvelse intagna aflöningsstater
B i-h. till Biksd. Prot. 1875. 1 Somt. 1 Afd. 14
106 Bil. N:o 5 d. till Kom/l. Muj:ts Bäd. trop. N:o 1■ om Statsverket lb75.
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t måtte i nåder föreslå
Riksdagen, beträffande:
B. Chalmersska Slöjdskolan,
att bevilja tillfällig löneförbättring för år 1876 uti aflöningarne för föreståndarebefattningen,
samtlige lärarne, bibliothekarien och verkmästaren med
20 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren med 50 Kronor samt för sådant
ändamål på extra stat anvisa 4,760 Kronor;
(Tekniska elementarskolan t Norrköping,
dels att för denna skolas behof, utöfver ordinarie anslaget 12,000 Kronor,
anvisa på extra stat ytterligare 4,500 Kronor att utgå under år 1876 och
enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock att för år 1876 bevilja tillfällig förhöjning af föreståndareoeh
lärare aflöningarne med 20 procent och af vaktmästarens aflöning med
180 Kronor samt för sådant ändamål på extra stat anvisa erforderlige 2,810
Kronor.
D. Tekniska elementarskolan i Malmö,
att för beviljande af tillfällig förhöjning under år 1876 af vaktmästarens
aflöning med 180 Kronor och af ofri ge vid skolan utgående aflöningar med
20 procent anvisa på extra stat 2,100 Kronor: samt
E. Tekniska Elementarskolan i Örebro,
dels att för denna skolas behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget
12,000 Kronor, ytterligare på extra stat 4,500 Kronor att utgå under åi
1876 och enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;
dels ock att bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid
skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty anvisa pa extra stat
dertill erforderliga 2,575 Kronor.
1 fråga om
F. Tekniska elementarskolan i Borås
tillåter jag mig erinra att, sedan sistlidet ars Riksdag, i anledning af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, för denna skola, utöfver or
-
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Moj:fs Nåd Trop, N:o 1 om Statsverket. 1875. 107
dinarie statsanslaget 12,000 Kronor, på extra stat för innevarande år beviljat
ytterligare 4,500 Kronor, och för tillfällig förhöjning samma år af
de vid skolan utgående aflöningar anvisat ett belopp af 2,840 Kronor, så
har Eders Kongl. Maj:t den 28 Augusti 1874 ej mindre fastställt förnyad
stat för skolan, upptagande följande aflöningsbelopp:
till Föreståndaren
„ 1 lärare . . .
„ 1 d:o . . .
„ 1 d:o . . .
„ 1 eko . . .
„ 1 d:o . . .
„ 1 d:o . , .
„ J d:o . . .
„ 1 d:o . . .
„ 1 d:o . . .
„ 1 d:o . . .
1 d;o .............
„ handtverksbiträden........
„ Bibliothekarien..........
„ Kassaförvaltaren..........
„ Protokollsföraren hos Direktionen
., Vaktmästaren...........
......... 1,500: —
......... 2,400: —
......... 1,800: —
......... 1,500: —
......... 1,500: —
......... 1,200: —
......... 600: —
......... 600: —
......... 450: —
400: —
......... 400: —
. . . ''...... 300: —
......... 200: —
......... 600: —
......... 150: —
......... 150: —
......... 150: —
1.. • ■ • ■ ■ • 4QQ: —
Summa Kronor 14,200: —
än äfven inedgifvit, att dessa aflöningsbelopp finge under innevarande år
förhöjas med 20 procent eller tillsammans 2,840 Kronor, motsvarande det
af Riksdagen för löneförbättring beviljade anslag.
Eders Kongl. Maj: t torde nu finna skäligt föreslå Riksdagen
dels att för tekniska elementarskolans i Borås behof anvisa, utöfver
ordinarie anslaget 12,000 Kronor, ytterligare på extra stat 4,500 Kronor
att utgå under år 1876 och enligt Eders Kongl. Majts bestämmelse användas;
dels
ock att bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid
skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty på extra stat anvisa
dertill erforderliga 2,840 Kronor.
108 Bil. N:o 5 d. till Kotujl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Rörande
G. Väfskolan i Borås
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad sistlidet
år egde rum, hos Riksdagen äska ett extra anslag till belopp af 3,800
Kronor såsom bidrag till upprätthållande af denna skola, med vilkor att
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutcs ett belopp
motsvarande minst hälften af statsanslaget.
För nu ifrågavarande undervisningsanstalt har dessutom ett särskildt
tillfälligt anslag blifvit ifrågasatt.
Direktionen för tekniska elementarskolan i Borås, under hvars inseseende
väfskolan är ställd, har nemligen genom sin Ordförande, Öfversten
m. m. P. Mehn, uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af Commerce-Collegium
insänd skrift, i underdånighet anfört, hufvudsakligen, att väfskolan
allt sedan dess inrättande varit inrymd uti en i stadens fattighus förhyrd,
synnerligen olämplig våning, hvilken emellertid endast för den närmaste
tiden stode till buds, emedan staden sjelf behöfde använda densamma; att,
enär någon lämplig lokal för skolan icke funnes att hyra, det vore ett oafvisligt
behof, derest väfskolans verksamhet icke skulle upphöra, att för skolan
anskaffa en egen lokal; att Direktionen, som inom närmaste kommuner
sökt medel till skolbyggnad, genom sä väl Borås stads som två Hushållningssällskaps
anslag lyckats åstadkomma en byggnadsfond af 14,000 Kronor,
hvarjemte Borås stad förbundit sig att lemna fri byggnadsplan; att berörda
summa under alla förhållanden vore otillräcklig, och att dessutom
skolans utvidgning vore till följd deraf att ett betydligt antal sökande aumälte
sig till så väl ordinarie som extra platser, i hög grad af behofvet påkallad.
Direktionen har på grund häraf anhållit, det Eders Kongl. Maja
täcktes föreslå Riksdagen att, såsom byggnadshjelp anvisa en summa, lika
med den samlade byggnadsfonden eller 14,000 Kronor, hvarigenom Direktionen
skulle sättas i tillfälle att åstadkomma en väfskolebyggnad, nog stor
att kunna inrymma tjugo ordinarie och tio extra elever.
På föranledande af (kollegium äro aflemnade planritning till den
ifrågasatta byggnaden samt kostnadsförslag, slutande på ett belopp af 28,000
Kronor, hvarjemte Direktionen upplyst, bland annat, att nuvarande antalet
elever vid väfskolan utgjorde 16, deraf 12 stipendiater från Elfsborgs län
och 4, som åtnjöte stipendier af Göteborgs och Bohus läns Hushållningssällskap;
att till dessa platser vid skolan alltid funnes flere sökande från
Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, än som kunde antagas, och att
Bil. S:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Säd. Prop. So 1. om Statsverket 1875. 109
äfven från andra delar af riket samt jemväl från Norge och Danmark inkommit
ansökningar om inträde vid väfskolan för ordinarie elever, hvartill
komme att inom Borås stad önskan blifvit framställd, att åtminstone sex
platser för extra elever, tillhörande familjer inom staden kunde vid skolan
upplåtas såsom ersättning för de från staden utgående bidragen till skolbyggnaden.
Häraf kunde antagas, att ett antal af 4 nya ordinarie platser
samt tio frielevplatser skulle fyllas, sa snart sådana vid skolan upplätes,
hvarigenom skolan erhölle 30 elever, det högsta antal, som med nuvarande
årsanslag kunde emottagas. Vid uppförandet af byggnaden borde likväl något
afseende fästas å möjligheten af skolans ytterligare utvidgning i framtiden;
och hade i enlighet härmed planen uppgjorts till byggnaden, hvilken
komme att innehålla en källarvåning för upplag af kol, ved och virke, tvä.
våningar och tre vindsrum, med beräkning att, i händelse af framtida utvidgning
källarvåningen skulle kunna inredas till lokaler för vissa grenar af
undervisningen, dä i stället till förvaring af ved och kol m. m. ett uthus
kunde för obetydlig kostnad uppföras. I fråga om underhållet af byggnaden
har blifvit uppgifvet, att tillräckliga medel dertill funnes i räntor af s. k.
Sommeliiska donationsfonden, hvilka medel Direktionen vore oförhindrad att
delvis använda för detta ändamål.
Vid öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af handlingarne
i denna fråga, har Commerce-! bllegium i underdånighet anfört,
att hvad Skoldirektionen uppgifvit rörande svårigheterna att kunna för skolans
räkning få förhyra lämplig lägenhet syntes kollegium ådagalägga ett
tvingande behof att åt skolan anskaffa egen lokal, derest skolans verksamhet,
hvilken tvifvelsutan särskildt för orten vore af väsendtligt gagn, skulle
kunna fortfara, vid hvilket förhållande kollegium ansåge sig böra förorda,
att åtgärd vidtoges för att bereda ett anslag af 14,000 Kronor, att, såsom
bidrag för uppförandet i Borås af en för Väfskolan ändamålsenlig byggnad,
utgå till Direktionen för tekniska elementarskolan derstädes, emot den redovisningsskyldighet,
Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderlig, och med
åliggande för Direktionen att tillse, det byggnaden blefve, under ledning af
sakkunnig person, i fullt nöjaktigt skick uppförd och inredd, hvilket borde
efter arbetets fullbordande utrönas genom behörig afsyning, samt motvilkor
ej mindre att byggnaden allt framgent komme att för ifrågavarande skola,
eller, om densamma skulle upphöra, för annan teknisk undervisningsanstalt
användas, än ock att byggnaden, utan särskild kostnad för statsverket, vederbörligen
underhölles.
I åka med (''ommerce-t bllegium anser äfven jag, med afseende å
hvad i ärendet blifvit upplyst, det vara af oundgängligt behof påkalladt, att
den ifrågavarande undervisningsanstalten varder försedd med egen ända
-
110 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.
målsenlig lokal, så vida dess verksamhet skall kunna fortgå, och jag tillstyrker
derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att, såsom bidrag till uppförande af nybyggnad för Väfskolan i
Borås, bevilja ett extra anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af
14,000 Kronor, att under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma, för berörda ändamål ställas till Direktionens för tekniska elementarskolan
i Borås förfogande.
Vidare hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, beträffande
11. Tekniska Söndags- och Aftonskolan i Eskilstuna,
måtte föreslå Riksdagen att bevilja tillfällig förhöjning under ar 1876 af
aflöningen till vaktmästaren med 50 procent och af öfriga aflöningar vid
denna skola med 20 procent samt förty på extra stat anvisa dertill eitoiliga
911 Kronor.
Bil. N:o ö d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187». 111
Hvad derefter angår
I. Slöjdskolan i Stockholm.
bör i minnet återkallas, att, sedan sistlidet års Riksdag ej mindre, med
bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet, utöfver det på ordinarie
stat för denna undervisningsanstalt definitivt uppförda belopp
15,000 Kronor, anvisat ytterligare 58,800 Kronor, än äfven såsom tillfällig
löneförbättring åt uppgifna vid slöjdskolan anställda personer beviljat
sammanräknade 9,550 Kronor, så har Eders Kongl. Maj:t den 29
Maj 1874 fastställt stat för skolan, att gälla under innevarande är. med
förklarande dels att de besparingar, som kunde uppkomma å någon eller
några af de i staten upptagna specialsummor, finge af Skolstyrelsen till andra
utgifter användas med den inskränkning likväl, att möjligen uppkommande
besparing å anslagsposten för aflönande af en öfverlärare i figurmodellering
skulle såsom behållning afsättas. samt att hvarken till aflöning finge användas
hvad i staten vore för andra behof afsedt, ej heller till fyllande
af dessa senare behof öfverföras medel, som vore till aflöning anslagna,
dels ock att Styrelsen egde, derest inkomsterna af lärjungarnas afgifter
öfvers tege det belopp, hvartill de blifvit beräknade, tiller andra tillfälliga
mindre inkomster komme att tillflyta skolan, använda de sålunda vurma
öfverskotten till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande.
Härefter har Styrelsen med skrifvelse den 30 Oktober 1874 till
Commerce-Collegium aflemnat förslag till stat för skolan under år 1876.
Deri beräknar Styrelsen inkomsterna på följande sätt:
Behållning att användas för behofven år 1876 ........................ 872: 30.
Ordinarie statsanslag........................................................................... 15,000: .
Lärjungarnes skolafgiftcr ................................................................ 5,800: .
Hyresmedel och räntor .................................................................... 1,600:__.
Ersättning från Geologiska byrån och Landtbruks-Akademien
för uppvärmning och vattenförbrukning ......................... 1,252: 70.
Summa Kronor 24,525: —.
I ti berörda skrifvelse har Styrelsen vidare hufvudsakligen anfört,
att Styrelsen, med kännedom om, att undervisning i matematik särskildt
söktes i Slöjdskolan af lärjungar, som önskade att derifrån vinna inträde
vid feknologiska institutet och andra statens läroverk, redan vid afgifvandet
den 28 September 1869 af förslag till undervisningsplan för
skolan ifrågasatt, att undervisning derstädes i matematik måtte få utsträckas
»till andra delar af ämnet eller uti de i programmet upptagna
delar deraf till större omfattning, såvida sådant utan rubbning af under
-
Statsverket 187 S).
112
Bil, Sko f> cl. till Konfjl Maj:ts Ncid, Prop. N:o l, om
visningen i öfrig! läte sig göra», men att denna framställning icke vunnit
nådigt afseende; att antalet lärjungar, som för den lefnadsbana, de vält,
behöfde större insigter i de matematiska ämnena, vant i ständigt.tilltagande
och att sedan år 1859 omkring 70 af Teknologiska institutets
elever under närmaste tiden före inträdet derstädes begagnat underi isnino-cn
i Slöjdskolan; att ingen läroanstalt funnes, der erforderlig undervisning
för vinnande af inträde vid Teknologiska institutet och fria
Konsternas Akademi meddelades åt sådana lärjungar, hvilkas dag vore
upptagen af yrkesarbete, så att de endast kunde egna aftontimmarne al
förkofringen i sina studier; att antalet af do vid den matematiska under
visniimen i Slöjdskolan samtidigt närvarande lärjungar stundom uppgmge,
af manliga till omkring 190 och af qvinliga till omkring 170; att för
undervisningen toges i anspråk, utom öfverläraren, för de förre tva underlärare
och nio biträdande lärare och för de senare en underlärare och
elfva biträdande lärare; att såväl underlärarnes som biträdande lararnes
aflöning vore så lag, att man svårligen kunde besätta dessa platser med
fullgoda lärareförmågor; att under sådana förhållanden för öfverlärare i
vore omöjligt bestrida undervisningen af dem, som önskade genomgå en
utförligare matematisk kurs; samt att pa grund häraf Styrelsen, med
åberopande derjemte af ett vidfogadt yttrande utaf lärarne i ämnet, anhölle
att Styrelsen måtte fä, utan hinder af den i nader faststallda un
dervisningsplanen. med 1876 års ingång anställa ytterligare en öfverlärare
i matematik, för bestridande af undervisningen af de mera försigkomna
lärjungarna i skolan med läroprogram någorlunda lämpadt etter
fordringarne för inträde vid Teknologiska institutet samt med undervisningstid
af 28 timmar i veckan och aflöning af 2,200 Kronor
Enär
- utgifterna för aflönande af biträdande lärare, hvartill uti innevarande
årsb stat vore uppfördt ett anslag af 5,300 Kronor, under ar
1873 uppsatt till 8,023 Kronor 70 öre, och beräknades för ar 18t4
komma att stiga till 9,290 Kronor så att icke allenast anslaget för undervisningens
förstärkande i ordinarie ämnen, utan äfven andra tillgång
liera medel måst för nämnda utgifters bestridande anlitas; men deremot
sistnämnda anslag för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen
icke för detta ändamål åtgått, hemställde Styrelsen, att anslaget till bi
trädande lärare måtte höjas till 8,000 Kronor eller med 2,700 Kronor
samt anshmet till undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen, hvilket
i gällande “stat vore upptaget till 2,300 Kronor, nedsättas till 500 Kronor
eller med 1,800 Kronor. o , . .
Anslaget för uppvärmning, hvilket för aren 1812 och 1. lo utgjo
4,000 Kronor, vore för innevarande år höjdt till 4,400 Kronor; men,
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 113
enär utgifterna under denna titel vid förslagets afgifvande redan uppgått
till 4,901. Kronor 36 öre och sannolikt komme att vid 1874 års utgånostiga
till omkring 5,000 Kronor, samt enligt verkställda noggranna beräkningar
samma utgifter under år 1876 komme att uppgå till minst
5,000 Kronor, ansåge Styrelsen berörda anslag böra höjas till sistnämnda
belopp eller med 600 Kronor.
För diverse utgifter funnes uti gällande stat upptagne 4,485 Kronor.
Utgifterna under denna titel hade emellertid år 1873 uppgått till 4,640
Kronor 84 öre och vore på grund af den under sistlidet år vunna erfarenhet
samt med särskildt afseende å den ytterligare stegringen i dagsverkskostnader
för år 1876 beräknade till 5.226 Kronor. Under åberopande
af en vid skrifvelse]) fogad specifik redogörelse för de förväntade
kostnaderna under denna utgiftstitel finge Styrelsen således hemställa, att
anslaget till diverse utgifter blefve förhöjdt till 5,200 Kronor eller med
715 Kronor.
Deremot tilltrodde sig Styrelsen kunna nedsätta anslaget till lyshållning
från 7,250 Kronor till 7.000 Kronor eller med 250 Kronor.
De af Styrelsen sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningar uppginge
sammanräknade
till ........................................................... 6,215: —,
men om härifrån afräknades summan af de belopp, hvarmed
nedsättning föreslagits............................................................... 2,050: —
blefve återstoden 4,165 Kr.,
det belopp, hvartill anslagstillökningen uppginge.
Lades härtill summan af innevarande års utgiftsstat,dyrtids
tillägget
ej inberäluiadt, eller ................................................ 82,160: —,
men från summan ............................................................................. 86,325: —
afräknades inkomsternas belopp ...................................................... 24,525: —,
så återstode 61,800 Kr.,
till hvilket belopp det för år 1876 utöfver ordinarie anslaget erforderliga
belopp uppginge.
Slutligen har Styrelsen hemställt, att dyrtidstillägg måtte uppföras
för samtlige såväl lärare- som tjenstemanna- och betjentsbefattningar.
Vid öfverlemnande af Styrelsens berörda förslag har CommerceCollegium
anfört, att, enär Styrelsens förslag om anställande af ytterligare
en öfverlärare i matematik omedelbarligen berörde frågan om skolans
uppgift och ställning till öfriga af staten bekostade undervisningsanstalter
äfvensom skolans deraf beroende organisation, och denna fråga för närvarande
utgjorde föremål för särskild utredning, samt vid sådant förhåljBih.
till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 15
i 14 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
lande icke syntes vara lämpligt att nu vidtaga någon åtgärd i den riktning,
Styrelsen åsyftat, helst enligt hvad af den angående skolans verksamhet
senast afgifna redogörelse inhemtades, fördelningen af lärjungarne
uti ifrågavarande kunskapsgrenar ställde sig sålunda, att ett jemförelsevis
föga betydligt antal begagnat undervisning i de delar af ämnet, hvilka
egentligen skulle utgöra föremålet för nu ifrågaställda lärares verksamhet,
och icke vore ådagalagdt, att undervisningen inom det omfång, undervisningsplanen
utstakade, icke kunde tillsvidare med redan tillgänglig
lärarekraft nöjaktigt bestridas, Collegium ansåge skäl icke vara för handen
att förorda beviljande af det ifrågavarande aflöningsanslagct.
Vid de af Styrelsen i öfrigt föreslagna förändringar uti gällande
utgiftsstat kunde enligt Collegii åsigt få bero, likasom Collegium lemnade
inkomsternas upptagande till det belopp, hvartill Styrelsen dem beräknat,
utan anmärkning.
Om således från det af Styrelsen beräknade anslagsbelopp...... 61,800: —
afräknades föreslagna aflöningen för en öfverlärare i matematik 2,200: —,
skulle enligt Collegii förslag det för år 1876 erforderliga
statsbidrag uppgå till ............................................................. 59,600: —.
Detta Collegii förslag anser jag mig böra biträda.
Nu gällande aflöningsstat upptager löner och arfvoden
till sammanräknadt belopp af ......................................................... 54,725: —
dyrtidstilläggen deri icke inberäknade.
Om härtill lägges ifrågasatta förhöjningen i anslaget för biträdande
lärare .......................................................................... 2,700: —,
men från summa" ............................................................................. 57,425: —
afräknas ifrågasatta minskningen i anslaget till undervisningens
förstärkande i ordinarie ämnen.................................... 1,800: —,
så blifver återstoden 55,625 Kr.
det belopp, hvartill aflöningar skulle under år 1876 komma att uppgå.
Under åberopande af hvad jag anfört till ofta åberopade protokoll
den 9 Januari 1874 anser jag fortfarande att tillfällig förhöjning i aflöningarne
för läraren i figurmodellering, ordningsmän, kassaförvaltaren,
predikanten och vaktmästarne icke bör ifrågakomma.
Afräknas dessa aflöningar tillsammans ....................................... 6,975: —,
så återstå Kronor 48,650: —.
Tjugo procent af detta belopp utgör 9,730 Kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte beträffande Slöjdskolan i Stockholm
i nåder föreslå Riksdagen
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 115
dels att för skolan anvisa, utöfver det på ordinarie stat definitivt
uppförda beloppet 15,000 Kronor, ytterligare 59,600 Kronor, så att det
uti innevarande års riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna belopp
höjes med 800 Kronor, dels ock att för beviljande af tillfällig förhöjning
med 20 procent under år 1876 af aflöningarna för föreståndaren, bibliotekarien
och materialförvaltaren, matrikelföraren, sekreteraren, maskinisten,
två portvakter och den som vårdar och skötar värmeledningen med ventilationsapparaten,
samt af samtliga för den egentliga undervisningen afsedda
afiöningar, utom den för läraren i figurmodellering, anvisa på
extra stat 9,730 Kronor.
Slutligen tillstyrker jag beträffande
K. Lägre Bergsskolorna 1. Filipstad och Falun med dertill hårande afdehtingsskulor
för arbetsförmän inom bergshanclteringen.
att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad åren 1873 och 1874
egde rum, täcktes föreslå Riksdagen, att under vilkor att bergsskolorna
i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma
att jemväl under år 1876 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång
och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja genom
inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma
ar anvisa ett belopp af 14,000 Kronor att till Bruks-Societetens Fullmäktige
i Jern-Kontoret utbetalas.
I händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar skulle
dels ordinarie anslaget till -»undervisningsanstalter för bergsbruk och
slöjden, som, inberäknadt det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt
uppförda belopp, för innevarande år uppgår till 243,400 Kronor, höjas
till 246,200 Kronor eller med 2,800 Kronor.
dels för åtskilliga behof på extra stat anvisas att utgå under år
1876 tillsammans 45,300 Kronor,
dels ock för löneförbättringar beviljas likaledes för år 1876 tillsammans
37,826 Kronor.
116 Bil. N:o 5 d. till Kong). Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1875.
Beträffande anslagstiteln
!3:o). Befrämjande i allmlinliet af slöjderna
anförde Departements-Chefen:
»Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1872 tillkännagaf Riksdagen,
att Riksdagen funnit önskligt, det åtgärder vidtoges för att, i enlighet
med tidens framsteg och anspråk, höja den på liera orter inom landet
sedan gammalt bestående husslöjden, för hvilket ändamål först och
främst vore behöfligt att bereda tillgång på tidsenliga modeller och en
sakkunnig ledning vid valet af sådana, som, på samma gång de lättast
lämpade '' sig för den arbetandes särskilda färdighet, snarast kunde bidraga
till afsättning; att, enär anordnandet af en dylik handledning genom
statens mellankomst otvifvelaktigt skulle verka uppmuntrande för
enskildes bemödanden i samma riktning, Riksdagen ansett sig böra bifalla
väckt förslag om kringresande undervisares anställande; samt att
Riksdagen, då de härför erforderliga medel syntes icke böra uteslutande
bekostas af staten, utan bidrag från vederbörande Landsting, Hushållnings-Sällskap,
kommuner eller enskilde äfven borde kunna påräknas,
funnit ifrågasatta anslaget till en början kunna inskränkas till något
mindre belopp och således höjt anslaget a Riksstatens sjette hufvudtitel
till befrämjande i allmänhet af slöjderna med 2,500 kronor att för ofvanberörda
ändamål användas enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kongl. Maj:t kunde finna böra fastställas. Vid 1873 års Riksdag blek
enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år, berörda anslag ytterligare
höj dt med 7,500 kronor, hvilket belopp borde, i likhet med de
vid 1872 års riksmöte anvisade 2,500 kronor, användas till befordrande
af husslöjder. Det för nämnda ändamål särskildt afsedda, på ordinarie
stat anvisade belopp utgör således numera 10,000 kronor.
Emellertid fann Eders Kongl. Maj:t den 6 December 1872 godt
förordna, att Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen
skulle undfå kännedom om Riksdagens uti förstberörda skrifvelse den
11 Maj 1872 anmälda beslut samt förständigas att, efter Hushållningssällskapens
hörande, inkomma ej mindre med upplysning rörande husslöjdens
närvarande ståndpunkt inom hvarje län och de åtgärder till
densammas befordran, som redan blifvit vidtagna äfvensom dertill använda
medel, än ock med förslag till dessa åtgärders ytterligare utveckling,
i händelse understöd af allmänna medel dertill erhölles, jemte uppgift
å de för sådant ändamål erforderliga kostnader, hvarvid Eders Kongl.
Bil. N:o 5 d. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 117
Maj:t förklarade sig vilja, sedan omförraälda upplysningar, förslag och
uppgifter undergått behörig granskning, i nåder besluta i fråga om fördelningen
af de utaf Riksdagen anvisade medel.
Sedan de sålunda infordrade utlåtandena från Eders Kongl. Maj:ts
samtlige Befallningshafvande till Civil-Departementet inkommit, blefvo
desamma jemte vederbörande Hushållningssällskaps deri åberopade yttranden
till trycket befordrade i en upplaga af 2,000 exemplar samt under
sistlidna riksmöte till Riksdagens ledamöter utdelade.
Hänvisande till den sålunda åstadkomna tryckta redogörelsen rörande
husslöjdens närvarande ståndpunkt inom riket och de till densammas
befordran vidtagna och föreslagna åtgärder, tillåter jag mig nu
endast erinra, att nämnda utlåtanden och yttranden väl icke alla innehöllo
sådana uppgifter, att deraf kunde med bestämdhet slutas, huru
stort statsbidrag inom hvarje län ansåges för ifrågavarande ändamål erforderligt,
men att, ehuru ett hushållningssällskap ansett sig icke böra
göra anspråk på statsbidrag, samt Hushållningssällskapen och Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i flera län inskränkt sig till begäran, att länet
måtte blifva delaktigt i de till fördelning afsedda medel, de från öfrige
län för husslöjdens befordran ifrågasatta årliga bidrag likväl kunde beräknas
tillsammans uppgå till omkring 35,000 Kronor.
Vid underdånig föredragning den 29 Maj 1874 fann Eders Kongl.
Maj:t skäligt, bland annat, att, med godkännande af åtgärden att till
trycket befordra nämnda utlåtanden och af den redan skedda utdelningen
af desamma, anvisa medel för tryckningskostnadens bestridande samt
tillåta, att återstående exemplar finge efter Departements-Chefens bepröfvande
utdelas till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité, Slöjdföreningen,
Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i länen, Hushållnings-Sällskapen,
Landtbruksinstituten och de lägre landtbruksskolorna
samt de öfriga embetsverk, undervisningsanstalter och enskilde personer,
som ansåges derå böra ega tillgång. Hvad derefter angick frågan om
vidtagande af åtgärder för vidare befordran af husslöjder, fann Eders
Kongl. M aj:t, med afseende å hvad uti Riksdagens förrberörda skrifvelse
den 11 Maj 1872 anförts och uti de flesta af de i ärendet afgifna utlåtanden
blifvit hemstäldt, godt att af det anslag å 10,000 Kronor, som
för år 1874 och kommande år till ifrågavarande ändamål anvisats, i nåder
ställa till Landtbruks-Akademiens förfogande ett årligt belopp af
2,000 Kronor att användas till arfvode åt lämplig person, som ville genom
kontrakt förbinda sig att, uppå reqvisition af vederbörande Hushållningssällskap
eller kommuner, meddela undervisning rörande husslöjd
emot rättighet för sådan undervisare att, uppå derom af Förvalt
-
118 Bil. N:o 5 d. till Korgl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1875.
ningskomitén hos Styrelsen för statens jern vägstrafik gjord framställning,
erhålla fribiljett i andra klassens vagn för erforderliga resor å statens
jern vägar samt att i öfrigt till lika belopp, som andre af Förval tningskomitén
antagne resande undervisare, åtnjuta rese- och traktamentsersättning,
hvilken borde af vederbörande Landsting, Hushållningssällskap
eller kommun gäldas. I öfrigt och då Eders Kong!. Maj:t ansåg ingå
andra åtgärder från statens sida, åtminstone för det dåvarande, kunna
eller böra ifrågakomma, än att i mån af tillgång och behof medel anvisades
för understödjande af de bemödanden, som inom de särskilda
länen gjordes för anordnande af undervisning i slöjd antingen genom
resande undervisare eller vid särskilda för ändamålet inrättade skolor
eller ock vid folkskolorna, äfvensom för anskaffande af tidsenliga modeller,
men emellertid de medel, hvilka till sådant ändamål kunde för
år 1874 vara tillgängliga, vore alltför otillräckliga att med fördel kunna
utdelas mellan samtliga rikets län, och dessutom alla länen, förmedelst
anställandet, genom ofvannämnda komités försorg, afresande undervisare,
vore i tillfälle att tillgodogöra sig förmånen af sådant biträde, fann Eders
Kongl. Maj:t de då tillgängliga medel böra fördelas endast mellan de län,
hvilka företrädesvis syntes sakna andra utvägar att anskaffa det för ändamålet
erforderliga belopp; och då i afseende härå förekomme, att sammanräknade
beloppen af Landstings och Hushållningssällskaps andelar af
bränvinsförsäljningsafgift ernå inom hvarje af Upsala, Södermanlands,
Östergötlands, Calmar, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Wermlands, Westmanlands, Gefleborgs och Westernorrlands län
öfverstege, men inom Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands,
Christianstads, Hallands, Elfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens län icke obetydligt understege 20,000
Kronor, ansåg Eders Kongl. Maj:t lämpligt, att endast sistnämnda tolf
län komrne i åtnjutande af särskild t understöd för ifrågavarande lindamål.
På grund häraf och af i öfrigt förekomna skäl beviljade Eders
Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål åt hvarje af Hushållningssällskapen
inom Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Christianstads,
Hallands, Örebro, Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens
län 1,000 Kronor samt Elfsborgs läns södra och samma läns
norra Hushållningssällskap hvardera 500 Kronor, tillsammans 12,000
Kronor, att utgå med 8,000 Kronor från de af anslaget till befrämjande
i allmänhet af slöjderna särskildt för husslöjden anvisade 10,000 Kronor
och med 4,000 Kronor från den del af samma anslag, som vore ställd
under Commerce-Collegii förvaltning till manufakturernas befrämjande.
Slutligen fann Eders Kongl. Maj:t godt genom sine Befallningshafvande
BIL N:o 5 d. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1875. 119
förständiga samtlige Hushållningssällskapen att före utgången af sistlidne
Oktober månad till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité inkomma
med berättelse angående de under år 1874 inom hvarje Sällskaps område
vidtagna åtgärder för befordrande af husslöjder samt dervid ej mindre
uppgifva, om. och till hvad belopp, Hushållningssällskap eller vederbörande
Landsting ville utfästa sig att för innevarande år och ett eller
flere derpå följande år utgifva bidrag för ifrågavarande ändamål, än äfven
göra den framställning om erhållande af understöd af statsmedel,
hvartill omständigheterna kunde föranleda; hvarjemte Förvaltningskomiten
anbefalldes att med dessa berättelser och framställningar jemte eget
underdånigt utlåtande före November månads utgång till Eders Koim]
Maj:t inkomma. ^ ° ''
I anledning häraf hafva samtlige Hushållningssällskapen i riket, med
undantag af. det uti Skaraborgs län, till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité
inkommit med berättelser och framställningar, hvilka Förvaltnmgskomitén
med underdånigt utlåtande af den 17 sistlidne November
öfverlemnat; och hemställer jag i underdånighet, att dessa berättelser måtte
fa till trycket befordras i en upplaga af 1,800 exemplar; att Eders Kongl.
Maj.t.måtte förordna, det l,o00 exemplar skola öfverlemnas till Fullmäktige
i Riksgaldskonioret för att bland Riksdagens ledamöter utdelas;
samt . att återstående 300 exemplar, för hvilka kostnaden torde få gäldas
af Civil-Departementets expensmedel, skola efter Departements-Chefens
b e p r ö f v a n d e utdelas.
Af de tjugofem Hushållnings-Sällskap, hvilka sålunda afgifvit infordrade
berättelser och . framställningar, hafva fem icke för innevarande år
gjort anspråk på statsbidrag för ifrågavarande ändamål. Sex hafva anhållit
att undfå sa stort bidrag, som med hänsyn till de inom Sällskapens
verksamhetsområden vidtagna åtgärder och derför gjorda uppoffrino-ar,
skäligen kunde dem beviljas. Ofrige hafva anhållit om statsbidrag “till
belopp, sammanräknade uppgående till 24,500 Kronor.
. I sammanhang härmed anhåller jag fä anmäla, att Styrelsen för den
i Stockholm under benämning “Handarbetets vänner“ bildade förening
uti. mgifven underdånig ansökning anhållit, bland annat, att af de för husslöjdens
befiämjande anslagna medel måtte beviljas föreningen ett understöd
till belopp af 2,000 Kronor att användas “till att återupptaga och''för
nutida ändamål utveckla svensk qvinnoslöjd i svenska mönster med, savidt
möjligt, svenskt arbetsmaterial, samt till beredande af undervisning i
och afsättning för dylika alster.“
, beloppen af nu ifrågasätta bidrag uppgå således sammanräknade till
2b,500 Kronor.
120 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majtfs Nåd. prop. N:o 1, om Statsverket, 1675.
Det torde tillåtas mig att framdeles underställa Eders Kongl. Maj:ts
nå di oa pröfning förslag till fördelning af de medel, som för innevarande
ar kunna blifva tillgängliga för husslöjdens befrämjande. För närvarande
anhåller jag endast få erinra, att af det för ändamålet beviljade anslag
å 10 000 Kronor återstå, efter afdrag för aflöningen åt den af Landtbruks-Akademiens
Förvaltnings-Komité antagne kringresande undervisare
endast 8,000 Kronor årligen, och att således, om ån från de till manufakturernas
befrämjande anslagna medel kunde utan olägenhet för ifrågavarande
ändamål utanordnas lika stort belopp, som sistlidet år, —
hvilket jag nu icke kan med bestå rundhet uppgifva —, de tillgängliga medlen
likväl ingalunda uppgå ens till hälften af de ifrågasätta bidragens sammanräknade
belopp. . ...
Framställningarna om dessa bidrag synas nng emellertid vara val torrt
enta af uppmärksamhet. in...
Uti förut omförmälda utlåtanden och berättelser har ganska allmänt
uttalats den åsigt, att kringresande undervisare vore erforderlige för spridande
af slöjdskicklighet bland den äldre befolkningen, men att husslöjdens
och hemflitens ständiga utveckling och förkofran icke kunde betryggas,
såvida icke det uppväxande slägtet bibragtes undervisning särkildt med
afseende å vinnande af slöjdskicklighet vare sig uti särskilda för sadant
ändamål inrättade slöjdskolor eller uti folkskolorna. I enlighet med de
sålunda uttalade åsigter hafva ock inom flera län blifvit inrattade slöjdskolor
och vidtagits anordningar för meddelande i folkskolorna af undervisning
i slöjd. Ett nödvändigt vilkor för att kunna fortgå på den sålunda
beträdda vägen är emellertid anskaffandet af de erforderliga lärarekrafterna.
Äfven i detta hänseende hafva berömvärda sträfvanden förekommit.
Exempelvis kan nämnas, att Stockholms läns Hushållnings-Sällskaps CentralKomité
för hemslöjdens befrämjande, inseende “vigten för lånet att ega
en mönsterskola för bildande af undervisare vid länets slöjdskolor, erhållande
af modeller m. m,“ hos Direktionen för prins Carls uppfostringsanstalt
på Galon gjort framställning, att mot visst årligt bidrag undervisningen
derstädes mätte ordnas så, att nämnda syfte dymedelst kunde befrämjas.
Enligt hvad Hushållnings-Sällskapet i Södermanlands lan meddelat,
hafva från den vid Claestorp i Östra Wingåkers socken inrattade
Slöjdskola flere elever utgått, hvilka sedan användts såsom undervisare a
andra orter. För att bibringa folkskolelärare inom Elfsborgs län erforderlig
insigt i linear- och frihandsteckning äro, enligt hvad Elfsborgs lans
Slöjdförening tillkännagifvit, årligen i städerna Venersborg och Borås samt
för Dalsland å Beckefors bruk anordnade ritkurser, der undervisning med
delas af en särskildt antagen lärare, som derjemte har
sig anförtrodd led
3
I
Bil. No 5 d. till Kongl. Majits Nåd. prop. No 1, om Statsverket 1875. 121
ningen af slöjdundervisningen i länet. Vidare har samma slöjdförening meddelat,
att med föranledande af enskild persons frikostighet och tillmötesgående
beslut fattats om inrättande af ett seminarium för slöjdskolelärare
vid en å egendomen Nääs i Skallsjö socken redan anordnad slöjdskola.
Det ligger i sakens natur, att, om dessa och dylika anordningar skola
vidmakthållas och vidare utvecklas, icke obetydliga kostnader komma att
deraf föranledas. Slöjdföreningen i Elfsborgs län ensam anmäler, att för
de inom detta län vidtagna anordningar, hvartill medel erhållits af Landstinget,
länets båda Hushållnings-Sällskap och genom enskildes frivilliga
bidrag, erfordras ett belopp af minst 20,000 Kronor årligen, hvilket behof
enligt slöjdföreningens förslag skulle fyllas sålunda, att Landstinget ansloge
6,000 Kronor, hvarje af länets båda Hushållnings-Sällskap 2,000 Kronor
och staten 10,000 Kronor årligen.
Genom hvad jag sålunda i korthet anfört torde vara ådagalagdt, att det
för befordrande af husslöjder anvisade anslag å 10,000 Kronor är i allo
otillräckligt och bör åtminstone fördubblas, såvida från statens sida skall
kunna lemnas ett i någon mån verksamt understöd åt Hushållnings-Sällskapens,
slöjdföreningarnes och enskildes inom de särskilda orterna sträfvanden
i berörda hänseende.
Innan mera stadgad erfarenhet vunnits rörande lämpligaste sättet för
dessa sträfvandens understödjande och det för ändamålet erforderliga belopp,
anser jag mig emellertid icke böra ifrågasätta höjning af oftanämnda
ordinarie anslag. Jag inskränker mig således nu till den hemställan, att
Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att till befrämjande
af husslöjder för 1876 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver
det för samma ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 Kronor,
ett extra anslag å samma belopp eller 10,000 Kronor."
"Enär Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 4 Mars 1874 bifallit
Eders Kongl. Maj:ts den 23 förutgående Januari till Riksdagen gjorda
framställning i fråga om Sveriges deltagande uti 1876 års internationela
konst- och industriutställning i Philadelphia, borde under förevarande anslagstitel
jemväl behandlas frågan om anvisande af de, utöfver redan beviljade
50,000 Kronor, för berörda deltagande erforderliga medel. Då emellertid
icke varit möjligt att hittills anskaffa alla de för beräkning af erforderliga
kostnader nödiga upplysningar och uppgifter, är jag nu icke i tillfälle
Bih. till Bilis d. Prat. 1815. 1 Sami._ 1 Afd. 11!
122 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
härom framlägga förslag, utan hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja framdeles i detta ämne till Riksdagen
aflåta nådig framställning.
Hvad angick anslagstitlarne:
14:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart och
15:o. Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart
anförde Departementschefen, efter gemensam beredning med Chefen för
Sjöförsvarsdepartementet, följande:
‘•I skrifvelse den 20 sistlidne Oktober anmälde Commerce-Collegium
i underdånighet hurusom föreståndaren för navigationsskolan i Stockholm uti
en af skolans Direktion till Collegium insänd och förordad skrift anfört, att
det för berörda skola anvisade årliga anslag af 1,200 Rdr till instrumenters,
kartors, böckers och möblers underhåll och förökande, äfvensom till reperationer,
ved, ljus, städning m. m. nu vore, till följd af stegrade pris å så
väl materiel som arbetskrafter, för ändamålet otillräckligt, så att för år
1873 uppstått en brist af 83 Rdr 59 öre och för år 1874 bristen komme
att blifva betydligt större, hufvudsakligen med anledning deraf, att en för
längre tid sedan bestäld fartygsmodell blifvit af sistnämnde års anslag betald:
på grund hvaraf skolföreståndaren föreslagit, att nämnde anslag måtte
från och med år 1875 förhöjas med 300 Rdr. Med anledning häraf och
enär vid ofvanberörda förhållanden den ifrågaställda anslagsförhöjningen syntes
vara af behofvet påkallad, hemställde Commerce-Collegium i underdånighet
det Eders Kongl. Maj:t täcktes dels hos nästsammanträdande Riksdag äska,
att, till förhöjande af ifrågavarande skolas allmänna materielanslag, ett belopp
af 300 Rdr årligen måtte på ordinarie stat beviljas, dels ock för år
1875 af tillgängliga medel anvisa en lika summa för berörda ändamål.
Vid föredragningen häraf den 30 sistlidne October behagade Eders Kongl.
Maj:t medgifva att ett belopp af 300 Kronor finge utanordnas från besparingarne
å Sjette Hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne
samt för år 1875 ställas till Direktionens för Stockholms Navigationsskola
förfogande, att, jemte ordinarie anslaget 1,200 Rdr, användas
till underhåll och förökande af instrument, kartor, böcker och möbler, äfvensom
till reparationer, ved, ljus, städning m. m., — med Nådigt förklarande
tillika, att Eders Kongl. Maj:t ville taga Collegii framställning
i öfrigt uti Nådigt öfvervägande i sammanhang med frågan om reglering
af utgifterna under Sjette Hufvudtiteln för ar 1876; och far jag, med hänsigt
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 123
till ofvan anförda förhållanden, nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t måtte hos Riksdagen äska att materielanslaget för Navigationsskolan
i Stockholm varder från och med år 1876 på ordinarie stat förökadt till
1,500 Kronor, och således för ändamålet beviljas ett ytterligare belopp af
300 Kronor.
I sammanhang med afgifna berättelsen angående undervisningen uti
Navigationsskolorna i riket under läseåret 1873—1874, anmälde CommerceCollegium
åtskilliga, af vederbörande framställda förslag, åsyftande dels
ändringar i gällande reglementariska bestämmelser, dels åtgärder för navigationsskoleundervisningens
befrämjande, och bland dessa senare en af ordinarie
Läraren vid Navigationsskolan i Malmö gjord, af samma skolas Direktion
understödd hemställan, att, enär antalet elever i nautiska afdelningen
vid sagde skola, hvilket de fem åren 1865—1869 i medeltal årligen utgjort
34, uppgått 1870 till 32, år 1871 till 39, år 1872 till 51, år 1873 till
61 och år 1874 till 68, eller i medeltal årligen till 50, och fullgod undervisning
icke kunde åt ett så stort antal elever meddelas endast af de vid
skolan nu anställde två lärare, medel måtte anvisas åt ytterligare en underlärare.
T. f. Navigationsskole-Inspektören hade, uti afgifvet yttrande, i detta
ämne anfört, att i fråga om antalet inskrifna elever under de tio åren
1862—1871, Malmö Navigationsskola komme näst efter Stockholms, enär
detta antal under sagde tidrymd utgjort i Stockholms Navigationsskola
490 och i Malmö 390; att under de senare åren elevantalet i Malmö skola
visserligen icke heller varit fullt så stort som i Navigationsskolan i Stockholm,
men tillräckligt stort för att göra behofvet af större lärarekrafter
kännbart, och att inspektören derföre ansåge sig böra tillstyrka att en tredje
lärare blefve vid Malmö skola anställd.
För egen del yttrade Commerce-Collegium, att i betraktande af det
stora antal elever, som i berörda skolas afdelning för den nautiska undervisningen
skola handledas, och då ordinarie läraren, jemte fullgörande af
sina åligganden i detta hänseende, tillika hade att i särskild afdelning vid
skolan bestrida undervisning i ångmaskinlära till bildande af ej blott maskinister
och befälhafvare ä ångfartyg, utan ock lokomotivförare, Colicgium
äfven ansåge det för undervisningens ändamålsenliga skötande vara nödigt,
att ökadt lärarebiträde vid skolan blefve beredt; hvadan Collegium
hemställde, dels att nådigt förslag måtte aflåtas till Riksdagen, att,
till aflöning åt ytterligare en underlärare vid Malmö Navigationsskola, från
124 Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.
och med år 1876 anvisades ett belopp af 1,500 Kronor, motsvarande det
från och med år 1875 till underlärare i andra än Stockholms och Göteborgs
Navigationsskolor bestämda lägsta arfvode, hvilket efter innehafvarens
af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år borde
höjas med 250 Kronor, samt efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
med 250 Kronor, dels ock att Eders Kongl. Maj:t, på det att ifrågavarande
ökade lärarebiträde i Malmö Navigationsskola skulle redan från
och med år 1875 kunna påräknas, måtte i sådant afseende för samma år
af disponibla medel anvisa ett belopp af 1,500 Kronor.
Med afseende å det af vederbörande sålunda vitsordade behofvet af
ytterligare en underlärares anställande vid ifrågavarande skola, och på det
att detta behof redan med nu innevarande år skulle kunna tillgodoses,
behagade Eders Kong!. Maj:t den 28 Augusti 1874 till aflöning åt en dylik
lärare för år 1875 anvisa 1,500 Kronor från besparingarne å Sjette Hufvudtiteins
anslag till jordbruket, handeln och näringarne, samt tillika förklara
det Eders Kongl. Maj:t ville beträffande frågan om anvisande af sådant
anslag för år 1876 och följande år, framdeles meddela Nådigt beslut.
Jemte underdånig erinran härom och på grund af hvad i frågan förekommit,
hemställer jag nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, för
beredande af aflöning under år 1876 och följande ar åt en andre underlärare
vid Navigationsskolan i Malmö, bevilja ett årligt anslag till belopp,
motsvarande det för redan varande underläraren vid denna skola bestämda
arfvode, eller 1,500 Kronor.
I händelse ifrågavarande tvänne framställningar af Eders Kongl. Maj:t
bifallas och Riksdagen på ordinarie stat beviljar för ändamålet erforderliga
medel, kommer anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart,
hvilket för innevarande år utgör 73,000 Kronor att förhöjas till 74,800
Kronor eller med 1,800 Kronor.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne November med ändring
af Nådiga stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena
mellan statsdepartementen, i Nåder förordnat, att alla frågor angående
bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola från och med
år 1876 tillhöra Sjöförsvarsdepartementets handläggning, dock att frågor om
meddelande vid vissa navigationsskolor i riket af undervisning för bildande
af lokomotivförare böra i samråd med chefen för Civildepartementet beredas;
lärer fråga uppstå om öfverflyttande från 6:te till 5:te hufvudtiteln af de
å den förra uppförda ordinarie anslag, som afse upprätthållande af undervisningsanstalter
för sjöfart.
Af det för närvarande å 6:te hufvudtiteln uppförda anslag 73,000
Kronor till undervisningsanstalter för handel och sjöfart är icke någon del
disponerad till undervisningsanstalter för handelsnäringen, utan hela anslaget
Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 125
användes för upprätthållande af navigationsskolorna. Under anslagstiteln:
undervisningsanstalter för sjöfart borde således å 5:te hufvudtiteln uppföras
icke allenast omförmälda 73,000 Kronor, utan ock, derest föreslagen
tillökning deraf med 1,800 Kronor beviljas, sistnämnda belopp eller tillsammans
74,800 Kronor. Men å det till )>befrämjande i allmänhet af
handel och sjöfart ■ under 6:te hufvudtiteln uppförda anslag 22,500 Kronor
är jemväl anvisadt ett belopp af 1,000 Kronor för ändamål, som sammanfaller
med navigationsskolornas. Sedan nemligen fråga blifvit väckt om
behofvet att vidtaga åtgärder ej mindre till förekommande af de afvikelser
från vissa stadganden i nådiga reglementet för de allmänna navigationsskolorna,
som förmenades ega rum vid åtskilliga af dessa läroanstalter, än
äfven till beredande af öfverensstämmelse i undervisningen vid ifrågavarande
skolor, förordnade Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 8 Januari 1858,
bland annat, att en särskild Inspektör öfver de på allmän bekostnad här
i riket inrättade navigationsskolor skulle tills vidare anställas för att ej
mindre öfvervaka undervisningens behöriga meddelande vid dessa skolor,
än ock derstädes förrätta sjökaptens- och styrmansexamina, med rättighet
för honom att på de ställen, der han icke kunde sjelf verkställa examina,
meddela dem, hvilka enligt ofvannämnda nådiga reglemente kommenderades
såsom examinatorer, de föreskrifter i afseende å dessa examensförrättningar,
som han ansåge nödiga för att tillvägabringa enhet i undervisningen
och examina, samt att arfvodet för ifrågavarande navigationsskole-inspektör
skulle tillsvidare utgå med 750 Riksdaler Riksmynt för år rälmadt, med
rättighet dessutom för honom att för de examensförrättningar, hvilka af
honom verkställdes vid navigationsskolor utom den ort, hvarest han i följd
af annan innehafvande tjenst vore stationerad eller eljest boende, äfvensom
för de resor, hvilka han efter vederbörandes förordnande eller med vederbörandes
tillstånd företoge i ändamål att öfvervaka undervisningens behöriga
gång vid ifrågavarande läroverk, åtnjuta dagtraktamente och resekostnadsersättning
efter den grad eller tjenst, han innehade, eller i saknad
deraf efter sjette klassen i gällande resereglemente. Sedermera har Kongl.
Maj:t, genom nådigt bref den 17 April 1868, förklarat, att Inspektören
öfver rikets navigationsskolor, med iakttagande af de skyldigheter, hvilka
för honom funnes i gällaude reglemente för de på allmän bekostnad inrättade
navigationsskolor i nåder bestämda, dädanefter skulle tillsvidare åtnjuta
ett årligt arfvode af Ett Tusen Riksdaler samt resekostnadsersättning
och dagtraktamete efter femte klassen i då gällande resereglemente.
Sjette hufvudtitelns anslag 22,500 Kronor till befrämjande i allmänhet
af handel och sjöfart torde således böra minskas med det derå åt
Inspektören öfver rikets navigationsskolor anvisade årsarfvode 1,000 Kronor,
126 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
och detta senare belopp sammanläggas med ofvanomförmälda 74,800 Kronor
till en summa af 75,800 Kr. att under anslagstiteJn: »under visning sanstalt er
för sjöfart» uppföras å 5:te hufvudtiteln, från hvars förslagsanslag till reseoch
traktamentspenningar den bemälde Inspektör tillkommande resekostnadsersättning
jemte dagtraktamente för tiden från och med år 1876
lärer böra utgå.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels nedsätta anslaget till befrämjande i allmänhet af handel och
sjöfart från 22,500 Kronor till 21,500 Kronor eller med 1,000 Kronor,
dels ock, sedan anslaget 73,000 Kronor till undervisningsanstalter för
handel och sjöfart blifvit ej mindre med dessa 1,000 Kronor än äfven med
förut omförmälda 1,800 Kronor förhöjdt till 75,800 Kronor, från Sjette
hufvudtiteln afföra sistberörda anslag för att under anslagstiteln: undervisningsanstalter
för sjöfart uppföras å femte hufvudtiteln.»
Beträffande anslaget till
16:o). Fiskerinäringens understöd
förmälte Departements-Chefen, hurusom
dels Fiskeri-Intendenten uti en till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité
ingifven skrift anfört, att vid 1862—1863 årens riksdag, då
anslag först äskades till aflöning m. m. åt de i statens tjenst anställde
fiskeritjenstemän, blifvit föreslaget, att till rese- och traktamentsersättning
åt förste Fiskeri-Assistenten måtte å ordinarie stat uppföras 500
Rdr, hvilket belopp också af Rikets dåvarande ständer anvisades och
sedan dess för omförmälda ändamål utgått; att anledningen dertill, att
så litet belopp som 500 Kronor äskades och anvisades, torde hafva varit
den, att Förvaltningskomitén år 1862, då man icke kunde noggrant
beräkna mängden'' af de arbeten, Fiskeritjenstemännen skulle få att utföra,
antog förste Assistentens tid skola blifva så upptagen af deri då
inrättade normalfiskodlingsanstaltens skötsel och vård, att denne tjensteman
ej skulle kunna medhinna vidsträcktare tjensteresor än dem, för
h vilka kostnaden kunde bestridas med ett anslag af 500 Kronor; att
erfarenheten emellertid numera visat, dels att förste Assistenten för
normalanstaltens vård icke behöfde vara vid densamma närvarande längre
tid än från den 1 Oktober till den 1 Juni, dels ock att fiskeritjenstemännen
svårligen kunna medhinna alla de omfattande reseförrättningar,
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 127
hvarom de anmodas eller hvilka det enligt institutioner och från myndigheter
ingående reqvisitioner åligger dem att verkställa, så vida förste
Assistenten endast skall göra de få och korta resor, för hvilka kostnaden
kan bestridas med ett anslag af endast 500 Kronor; samt att med anledning
deraf och då det icke torde vara lämpligt, att en tjensteman
nödgades att under en del af året i viss mån vara overksam i brist af
nödiga medel till bestridande af kostnaderna för behöfliga tjensteresor,
Fiskeri-Intendenten ansåge det åt förste Fiskeri-Assistenten anvisade reseersättningsanslag
från och med nästa statsregleringsperiod böra höjas med
500 Kronor, så att detsamma komme att för framtiden utgå med 1,000
Kronor årligen;
dels och Landtbruksakademiens förvaltningskomité, i memorial den
13 sistlidne November, med godkännande af de utaf Fiskeri-Intendenten
andragna skäl och i betraktande deraf, att resekostnader i allmänhet och
i de norra länen i synnerhet, hvarest förste Fiskeri-Assistenten hade sin
tjenstgöring, under senaste åren stigit, flerestädes till mera än dubbla
beloppet mot hvad de voro år 1862, då nu varande anslaget för ifrågavarande
tjenstemans resor bestämdes, i underdånighet hemställt, att Kongl.
Maj:t måtte till snart sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition,
att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte med 500 Kronor förhöjas,
så att det årliga reseersättningsbeloppet till förste Fiskeri-Assistenten
komme att från och med nästa statsregleringsperiod utgå med 1,000
Kronor.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit tillstyrkte Departements-Chefen
i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att från 500 till 1,000 Kronor höja det för bekostande af förste FiskeriAssistentens
resor afsedda belopp samt förty medgifva, att nu varande
anslaget till fiskerinäringens understöd 18,100 Kronor ökades till 18,600
Kronor eller med 500 Kronor.
Härefter anförde Departeinents-Chefen, att, beträffande alla de ordinarie
anslag, som uti Riksstaten för innevarande år funnes under Sjette
Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit. särskildt nämnda, anledning
saknades att föreslå annan förändring, än att för jemnande af
Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till »skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.r> höjdes från 67,247 Kronor 34 öre till 67,310 Kronor
95 öre, eller med 63 Kronor 61 öre, så att, om hvad Departementschefen
hemställt blefve godkändt, hufvudtitelns slutsumma skulle komma
att uppgå till 13,851,100 Kronor.
128 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Vidare yttrade Departemens-Chefen:
»I fråga om anslag
17:). till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- ocli VattenByggnader
samt dess tj en stel» iträden, m. m.
har bemälde Styrelse uti underdånig skrifvelse den 19 nästlidne December
hemställt, dels att Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1876 hos Riksdagen äska
beviljande, till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden, af enahanda
belopp, 39,910 Kronor, som af Riksdagen blifvit för innevarande år till
samma ändamål anvisadt, att fördelas på sätt Eders Kongl. Maj:t den
29 Maj 1874, med gillande af hvad Riksdagen i ämnet beslutit, nådigst
bestämt skola ega rum för år 1875;
dels att, då öfvervakandet från statens sida af de många enskilda
jernvägsanläggningar, till hvilka tillstånd under de senare åren af Eders
Kongl. Maj:t meddelats, föranledde ökade kostnader, Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att för år 1876 höja anslaget till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten från nuvarande belopp af 30,000
Kronor till 35,000 Kronor;
dels ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära anvisande
för år 1876 af enahanda anslag, 2,000 Kronor, som för innevarande
år beviljats till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
i ändamål att under utrikes resor inhemta kännedom om
andra länders allmänna arbeten samt derom till Styrelsen afgifva berättelse.
Med anledning häraf och under vitsordande af behofvet af den utaf
Styrelsen föreslagna förhöjning i anslaget till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte hos Riksdagen äska anvisande på extra stat för år 1876
dels, till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt hennes tjenstebiträden, af enahanda belopp, 33,400 Kronor
jemte förhöjning, 6,510 Kronor, som af sistlidet års Riksdag beviljats,
eller tillsammans .................................................■■■ Kronor 39,910;
dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
af ........................................................ ..................... n 35,000;
dels, till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten, af..................... ” 2,000;
eller tillsammans Kronor 76,910.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 129
I fråga om
18:o. Statens jernvägslbyggnader
yttrade Departements-Chefen:
»Den plan för fullföljande af Statens jern vägsbyggnader under tiden
till och med 1880, hvilken af Eders Kongl. Maj:t vid 1874 års Riksmöte
framlades, blef af Riksdagen gillad. Enligt denna plan skulle under år
1876 banan Sköfde—Carlsborg byggas färdig med användande af ett
ungefärligt kostnadsbelopp af 1,500,000 Kronor, samt å den vid 1873
års Riksdag beslutade jernväg sanläggningen från Storvik till Riksgränsen
mot Norge användas 4,500,000 Kronor eller tillsammans sex millioner
Kronor.
I enlighet med hvad sålunda beslutits hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1876
anvisa
dels för fortsättande och fullbordande af arbetena å Sköfde—Carlsborgs-banan
1,500,000 Kronor,
dels ock för fortsättande af arbetena å den beslutade jernvägen från
Storvik till Riksgränsen 4,500,000 Kronor,
äfvensom att medgifva, att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet
blifvit i afseende å Statens jernvägsbyggnader iakttaget, det öfverskott,
som möjligen kan uppkomma å anslaget till Sköfde—Carlsborgs-banans
fullbordande, må för annan stambana användas,
I sammanhang härmed anhåller jag i underdånighet att få redogöra
för de genom nådiga Brefvet den 27 Juni 1873 anbefallda undersökningar
för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre den del
af den beslutade bredspåriga jernbanan, som skulle afse att förbinda Hybo
i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på linien
mellan Sundsvall och Riksgränsen, än ock den den del af tvärbanan, som,
utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde
fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller
indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom eller, nu
mera närmare bestämdt, till Nässkott.
På sätt mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 9
Januari 1874 angående reglering af utgifterna under Riksstatens sjette
hufvudtitel utvisar, blefvo berörda undersökningar under 1873 års sommar
påbörjade, men hunno icke afslutas. De hafva under 1874 oafbrutet
fortgått, dock med någon modifikation af den ursprungligen uppgjorda
Bill. till Riksd. Prut. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
17
ISO Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
planen för desamma. Anledningar till dessa modifikationer hafva varit
dels att, sedan den af Gefleborgs läns landsting utsedda jernvägskomité
låtit för insamlade medel och bidrag från landstinget verkställa undersökning
och upprätta karta och kostnadsförslag för en östligare rigtning
af jernvägen genom Helsingland från Hybo, hvilken jernvägsrigtning,
kallad linien B, sträcker sig genom Ljusdals, Delsbo, Bjuråkers och Bergsjö
socknar förbi Elfsund i sistnämnda socken till sjön Malungen dersammastädes
vid gränsen mot Medelpad och varit ämnad att vidare
uppdragas genom Medelpad till någon punkt på tvärbanan vester om
Wattjom, bemälda komité, med frånträdande af anspråket att linien
B borde från Elfsund fortlöpa till sjön Malungen, anhållit, att från Elfsund
eller annan der nedanom belägen punkt på linien B måtte undersökas''
en vestligare sträckning genom Hassela socken till Johannisfors’
jernbruk vid gränsen mot Medelpad och vidare genom nämnda landskap
till någon punkt å tvärbanan vid vestliga ändan af Stödesjön; dds ock att
Wester-Norrlands läns Landsting ej mindre förordat sådan rigtning för
den uppåtgående delen af ifrågavarande jernväg, att den koinme att
sträcka sig från Hybo åt sjön Dellen och vidare, förbi Stödesjön, den
från Norge kommande tvärbanan till mötes, samt derifrån genaste vägen
till Hellgumssjöns södra ända och vidare till Sollefteå vid Angermanelfven,
än ock anhållit att, i händelse nyssberörda sträckning komme till stånd,
frågan om undersökningen af linien B, så vidt den läge inom WesterNorrlands
län, finge förfalla.
Enligt hvad Chefen för Statens jernvägsbyggnader uti en till mig
aflena nåd promemoria upplyst, har, till följd al nyssberörda tvänne framställningar,
omfattningen af ifrågavarande jernvägsundersökningar, åtminstone
tillsvidare, blifvit så betydligt inskränkt, att alla de erforderliga
fältarbetena kunnat under sistlidet år medhinnas. Arbetena med upprättande
af planer, profiler och kostnadsberäkningar fortgå oafbrutet och
antagas kunna medhinnas till slutet af innevarande månad, hvarefter
Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader kommer i tillfälle att på grund
af nämnda arbeten afgifva sitt underdåniga utlåtande öfver de resultat,
undersökningarne gifvit vid handen. I sammanhang härmed torde det
nådigst tillåtas mig att ej mindre meddela en tabellarisk öfversigt öfver
de särskilda jernvägslinier, Indika under loppet af åren 1873 och 1874
blifvit undersökta, tillsammans hållande i längd 50 mil 6,900 fot, äfvensom
öfver de skeden, hvari arbetena med uppgörande af planer, profiler
och kostnadsberäkningar för dessa linier den 8 sistlidne December sig
befunno, än äfven anmäla, att bemälda Styrelse vidtagit åtgärder för utgifvande
af en karta, hvarå de särskilda linierne skola utmärkas och som
Ril N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 131
kommer att i betydlig mån underlätta uppfattningen af de särskilda alternativa
sträckningarne. Omförmälda tabellariska öfversigt är så lydande
:
Tabell,
utvisande läge och längd af de under åren 1873 och 1874 undersökta linierna för
Norra Stambanans fortsättning.
Liniornas läge och utsträckning. |
Längd. |
Uplysningar, rörande arbetets fortgång. |
|
Mil. |
Fot. |
||
Linien Yälje—Ramsjö - Hedsjö—Råsjö— Of- |
|||
vansjö—Ange.......... |
6 |
13,100 |
Renritad och kostnadsförslag |
» Torpshammar—Nordanede — Sörbringe |
uppgjordt. |
||
—Ljunga— Mjölsjö— Hallesjö—Hårig- |
|||
sjön (— Håsjö).......... |
7 |
2,800 |
Renritad och kostnadsförslag |
» Hångsjön—Ede— Ofsjö—Höglunda— |
uppgjordt. |
||
Stugun—Dusnäsviken........ |
4 |
32,400 |
Ritad (utan textning) och kub.- |
» Dusnäsviken—Fjäl — Lith — Nässkott |
massorna räknade. |
||
(söder om Indalselfven)..... |
5 |
6,700 |
Ritad (utom textning) och kub.- |
» Dusnäsviken—Lillsjöhögen—Brynje— |
massorna räknade. |
||
Odensala—Östersund........ |
3 |
35,500 |
Ritad (utom textning) och kub.- |
» Lith — Åskott —Kjänåsen—Lugn vik— |
massorna räknade. |
||
Östersund (bibana)......... |
1 |
20,800 |
Ritad (utom textning) och kub.- |
» Gällösund — Håfdsjö—Ulfsjönäs Galt- |
massorna räknade. |
||
sjö—Hångsjön (— Håsjö)...... |
6 |
1,800 |
Ritad (utom textning) och kub.- |
» Hångsjön—Walla (= Håsjö kyrka) — |
massorna räknade. |
||
Raguudanäs—Vesterede—Äsen—Fors |
|||
kyrka— Fångsjön — Karlsmyran — Le- |
|||
dingesjön—Helgumsjön—F orsse bruk_ |
|||
Långsele—Nässe — Hjelta—Gran våg— |
|||
Sollefteå—Djupön (— Sollefteå hamn) |
7 |
20,300 |
Ritad (utom textning) och kub.- |
» Edeforssen (Hybo)—Hybo—Långbo— |
massorna räknade. |
||
Edänge—Friggesund—-Åfholrn—Ström- |
|||
backa—Norrgimma-—Elfsund-—Ede— |
|||
Hassela kyrka—Bäckaräng—Mörtsjö— |
|||
Johaunisforss—Gransjö—Vigge—Gräl- |
|||
te såg—Gösunda—Torpshammar . . |
13 |
17,500 |
Kubikmassorna räknade. |
Summa längd |
56 |
6,900 |
132 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
Slutligen yttrade Departements-Chefen:
»Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har under den
19 December nästlidet år i vanlig ordning afgifvit generalförslag öfver
de bidrag, som ansetts erforderliga för
l9:o. Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande
i allmänhet kontrolleras af bemäld» Styrelse.
Härvid förekomma främst följande arbeten, för hvilka Riksdagen
redan beviljat statsbidrag, deraf dock endast vissa belopp hittills blifvit
till utgående anvisade, nemligen:
a) Väg anläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, till utförande hvaraf Riksdagen år 1870 beviljat ett understöd
af 106,700 Rdr, derutaf till lyftning under åren 1871—1875
anvisats sammanlagdt 85,000 Kronor. — Styrelsen har nu anmält, att vid
besigtning under år 1874 å detta arbete färre anledningar till anmärkning
förekommit, än under år 1873; och jag hemställer alltså, lika med
Styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i ytterligare
afräkning å berörda understöd, anvisa för år 1816 ett belopp af
12,000 Kronor;
b) anläggning af väg frän Skrof vem by i Gellivara socken till gränsen
mot (Jfver-Kalix socken i Norrbottens län. Enligt hvad oftaåberopade
Statsrådsprotokoll den 9 Januari 1874 och Riksdagens skrifvelse den 23
påföljande April N:o 27 gifva vid handen är för denna väganläggning
beviljadt Statsbidrag till belopp af 28,670 Rdr, hvaraf till utgående
under åren 1873—1875 anvisats tillsammans 20,670 Kronor. Jag får
nu, lika med Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att för år 1876 anvisa hvad af berörda statsbidrag återstår eller 8,000
Kronor, under vilkor att 1 deraf, eller 2.000 Kronor, förblifver i Statskontoret
innestående tilldess hela väganläggningen blifvit fullbordad och
kunnat af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader efter afsyning
godkännas;
c) anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pagala socken och
Wittangi\ kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län. Härtill har
sistlidet års Riksdag beviljat ett statsanslag af 49,440 Kronor, derutaf
till utgående under innevarande år anvisats 18,440 Kronor. I öfverensstämmelse
med hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
nu föreslagit, hemställer jag i underdånighet, att Nådig framställning till
Riksdagen aflåtes, att för fortsättning af berörda vaganläggningsarbete
Bil. N:o 5 cl. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 133
måtte för år 1876, i ytterligare afräkning å det beviljade statsanslaget,
anvisas 15.000 Kronor;
d) väg anläggning emellan N or sjö och Mala kyrkohyar i Westerbottens
län, till hvilket företags utförande Riksdagen år 1872 beviljat ett anslag
af 50.000 Rdr, deraf till utgående under åren 1873—1875 anvisats
tillhopa 40.000 Kronor, och hemställer jag. då, enligt hvad Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader anmält, skäl till anmärkning mot
vidtagna åtgärder för anläggningens fullföljd icke förekommit, att till utgående
under år 1876 må af Riksdagen äskas: återstoden afstatshidraget,
10,000 Kronor, med vilkor dervid, att ett belopp af 3,000 Kronor skall
förblifva i Statskontoret innestående, att lyftas först sedan Styrelsen förklarat
väganläggningen på grund af verkstäld afsyning vara enligt faststäld
plan fullbordad;
e) väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkohyar i Westerbottens
län, för h vilket arbete 1872 års Riksdag beviljat ett statsbidrag af
40,600 Rdr, hvaraf ett sammanlagdt belopp af 35,600 Kronor af Riksdagen
anvisats att utgå under åren 1873—1875. På sätt Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader nu föreslagit, anser jag mig böra
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att till
utgående under år 1876 anvisas återstoden af dét beviljade bidraget,
hvilken återstod utgör 5,000 Kronor, under vilkor att 2,000 Kronor
deraf ej få lyftas, förr än Styrelsen på grund af behörig afsyning förklarat
arbetet vara jemlikt plan fulländadt;
f) anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Hornavans vestra
strand till Riksgränsen i rigtning mot Saltenfjord samt uppförande eif fjellstuga
och stall vid Sädva, Arrajokk och Mirkinis. Till detta företags
verkställande blefvo af Riksdagen år 1873 beviljade 34,650 Rdr, hvaraf
anvisats till utgående dels under år 1874 det belopp af 9,500 Rdr,
som beräknats åtgå för vägens iordningställande från Jäckvik till Arrajokk
och upförande af fjellstugan vid Sädva, dels under år 1875 för fulländande
af fjellstuga vid Arrajokk och väg derifrån till Mirkinis 7,050
Kronor samt för påbörjande af fjellstuga vid Mirkinis och af vägen derifrån
till Norska gränsen 7,150 Kronor eller tillsammans 14,200 Kronor. Uti
skrifvelse d. 19 sistl. Okt. har Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i
Norrbottens län, som har sig i Nåder uppdraget att ombesörja, det de
för dessa anläggningar nödiga arbeten varda enligt faststäld plan utförda,
meddelat redogörelse för arbetenas fortgång och anhållit att, på det desamma
måtte kunna afslutas under år 1876, Eders Kongl.Majst täcktes
äska anvisande för sistnämnda år af återstående 10,950 Kronor utaf
statsbidraget; och jag hemställer vid sådant förhållande i underdånighet,
134 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.
att Nådig framställning må af Eders Kongl. Maj:t göras till Riksdagen
derom, att för år 1876 anvisas till utgående nyssomförmälda återstod af
statsbidraget, eller 10.950 Kronor;
g) åstacikommavde af ny farled från Uddevalla stads hamn till
Kattegat, hvartill Riksdagen år 1873 beviljat ett anslag, motsvarande
hälften af den beräknade kostnaden, eller 123,793 Riksdaler 50 öre. Af
detta anslag hafva anvisats att utgå 25,000 Riksdaler under år 1874 och
50,000 Rdr under år 1875; men då, enligt hvad Styrelsen för Allm.
Väg- och Vattenbyggnader tillkännagifvit, stadsfullmäktige i Uddevalla
icke uplyst, huruvida och i hvad män företaget kommer at.t år 1875 fortskynda»,
anser jag mig, lika med bemälda Styrelse, sakna skäl i underdånighet
föreslå, att Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen gör Nådig framställning
om anvisande till lyftning under år 1876 af större belopp utaf
statsbidraget än 25,000 Kronor.
Vidare anhåller jag i underdånighet att få fästa Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet på följande hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underd.
framställningar om statsbidrag för arbeten af större omfattning.
h) Redan den 29 December 1862 ålade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Hallands län o samtlige brobyggnadsskyldige egare och
innehafvare af hemman inom Arstads och Faurås härad icke allenast att,
i den af Chefen för Södra Väg- och Vattenbyggnadsdisfriktet, Majoren
m. m. A. Remmer föreslagna linie och i öfverensstämmelse med den af
honom uppgjorda plan, uppföra en jern bro öfver ''Ätra-ån vid Wessige
på landfästen och pelare af sten, utan ock att anlägga för ändamålet nödiga
anfartsvägar, äfvensom att för framtiden underhålla bron och vägarne.
Klagan fördes häröfver hos Kammar-Collegium, som genom utslag
den 18 Februari 1864 fastställde berörda beslut i så måtto, att nämnda
härads brobyggnadsskyldige invånare förklarades böra, på sätt Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreskrifvit, uppföra omförmälda bro och
anlägga för ändamålet erforderliga anfartsvägar samt deltaga i framtida
underhållet af bron och vägarne, så vida statsbidrag, motsvarande hälften
af den utaf Majoren Remmer till 65.000 Rdr beräknade kostnadssumman,
kunde varda för arbetets utförande dem beviljadt. 1 anledning af
häröfver anförda besvär fann Kongl. Maj:t under den 10 November 1865
skäligt att i Kammar-Collegii utslag göra den ändring, att, derest inom
ett år efter det Kongl. Maj:ts Nådiga beslut blifvit genom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes försorg offentligen kungjordt de brobyggnadsskyldige
i Arstads och Faurås härad för gemensam räkning till allmänt begagnande
tillöst sig en under skriftvexlingen hos Kammar-Collegium häradsboerna
till inlösen erbjuden, vid Räfvigefors uppförd, bro med till
-
Bd. N:o t) d. till Kong!. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 135
stötande väganläggningar och till allmänt underhåll öfvertagit så väl väganie
som bron, samt dessutom sådan åtgärd vidtagits, att färjeinrättmngen
vid Wessige, på sätt Häradsrätten tillstyrkt, kunde efter rörelsens
behof från begge sidor af ån oafbrutet begagnas, all skyldighet till brobyggnad
vid Wessige komme att förfalla; men att, derest vederbörande
försummade att inom den föreskrifna tiden fullgöra hvad sålunda stadgadt
blifvit, Kammar-Collegii utslag borde tjena till efterrättelse; och har
detta Nadiga beslut blifvit i förenämnda bägge härads kyrkor den 10
Juni 1866 kungjordt.
Då emellertid häradsboerna underlåtit att inom föreskrifven tid inlösa
bron vid Räfvigefors och vidtaga erforderliga åtgärder för färjeinrättnmgens
vid Wessige ordnande, samt en af dem gjord underdånig ansökning
om rätt till expropriation afjord lör uppförande af byggnader
for nyssberorda färjeinrättning samt om förlängd tid för fullo-örandet af
de dem, för vinnande af befrielse från byggandet af bron vid WessWe
enligt ofvanberörda nådiga beslut den 10 November 1865 åliggande skvldigheter
blifvit under den 31 Juli 1867 af Kongl. Maj:t afslagen. läto
häradsboerna, livilka således borde gå i författning om byggande af bro
vid Wessige i öfverensstämmelse med Kammar-Collegii omförmälda utslag,
genom Majoren Remmer uppgöra nytt betänkande med dertill hörande,
å en summa af 50,000 Kronor slutande, kostnadsförslag för sagde
brobyggnad; och hafva sedermera Kyrkoherden C. E. Hagstedt, Löjtnanten
R. Kollberg, .Hernmansegaren J. A. Johansson och Qvarnegaren N.
Larsson, hvilka vid kommunalstämmor med Wessige och Alfshöws församlingar
blifvit utsedda till kommiterade för ifrågavarande brobyggnad
uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af Eders Kongl. Mai:ts Befallningshafvande
i länet insänd och af sistnämnda betänkande jemte kostnadsförslag
med tillhörande karta och ritningar åtföljd, skrift i und.
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte bereda de brobyggnadsskyldme
till merberörda brobyggnads utförande ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 25,000 Kronor, motsvarande hälften af den utaf Majoren
Remmer för ifrågavarande arbete senast beräknade kostnad.
.. ^,ör e»en /Iar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
vitsoraat, att den ifrågasatta bro- och väganläggningen, hvilken skulle
sammanknyta landsvägen emellan Sjönevads och Ljungby gästo-ifvaregardar,
redan för den nuvarande samfärdseln mellan invänarne på bäo-ae
silor om Atra-ån vore af synnerlig vigt, helst den nu befintlig kommunikationen
öfver ån medelst färja ofta under läng tid af året stängdes
af isgång, men att samma anläggning borde blifva af ännu större
betydelse för rörelsen i orten sedan Halmstad—Jönköpings jernväg blif
-
13C Bil. N-.o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
vit fullbordad; på grund hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillstyrkt bifall till ansökningen.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnaden, i ämnet hörd
har uti afgifvet yttrande, den 24 December 1873 anmärkt i afseende å
den insända planen att, ehuru jernreglarne å bron skulle erhålla ett läge
af till och med H fot öfver högsta vattenståndet, samtliga träbalkarna
för körbanan eller" de så kallade brovasarne likväl komine att ligga en
fot djupare än dessa reglar, hvaraf åter blefve en följd, att skilnaden
mellan det högsta vattenståndet i ån och träbalkarnas underkanter i
verkligheten blefve blott en half fot, samt att brons framtida bestånd
äfventyrades derigenom, att vid högt vattenstånd sa väl framflytande isstycken
som flottningsvirke kunde, äfven om bevakning af bron icke försummades,
stöta emot bron och förorsaka skador derå af mer eller mindre
betydenhet; med stöd hvaraf Styrelsen ansage försigtigheten bjuda,
att bron äfvensom vägarne närmast densamma a bada stränderna höjdes
med en half fot i förhållande till den å ritningen utmärkta högsta vattenytan.
Efter det bemälda Styrelse genom nådig remiss fatt sig anbefaldt
att, med anledning af den utaf Styrelsen emot den tekniska beskaffenheten
af den föreslagna brobyggnaden framställda anmärkning, infordra
Majoren Remmers yttrande samt, efter granskning derå!, till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med nytt underdånigt utlåtande, har Styrelsen under den
8 Januari 1874 sig i ämnet yttrat och dervid, med öfverlemnande af ej
mindre en af Majoren Remmer upprättad profilritning, hvaruti iakttagits
de förändringar i lutningsförhållandena å anfartsvägarne till bron, som
påkallats af Styrelsens ofvanberörda anmärkning, än äfven ett af honom
med fästa dt afseende å sagda förändringar upprättad t summariskt kostnadsförslag,
meddelat, att" Majoren Remmer, i anledning af Styrelsens
derom framställda förfrågan, förklarat, att den föreslagna åtgärden att
höja brons öfverbyggnad kunde antagas blifva fullt tillräcklig för att
förekomma skador vid inträffande högt vattenstånd, samt att en dy lik
höjning af brobyggnaden vore verkställbar, utan att kostnaden för arbetets
utförande i nämnvärd mån behöfde ökas; hemställande Styrelsen,åt t
Eders Kongl. Maj:t måtte aflåta nådig proposition till Riksdagen om anvisande
af ett statsbidrag å 25,000 Kronor till omförmälda brobyggnad.
Slutligen hafva ofvanbemälde sökande uti en den 14 September
nästlidet år ingifven skrift förnyat sin tillförene gjorda anhållan om
statsbidrag till merberörda brobyggnad.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för anbringande
Bd. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1875. 137
af en bro öfver Ätra-ån vid Wessige inom Hallands län och anläggning
af nödiga anfartsvägar till samma bro, i öfverensstämmelse med derför
af Majoren A. Remmer senast upprättade plan, bevilja ett mot hälften
af den beräknade kostnaden svarande anslagsbelopp af 25,(300 Kronor
att utgå under år 187(1. ^ ’ ’
_i) Uti en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län insänd skrift hafva Stadsfullmäktige i Trelleborg i und. anhållit att
Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af hamnbyggnaden derstädes
bereda staden dels ett anslag utan aterbetalningsskyldighet af 200,000
Rdr, ^ deis ock ett lan till samma belopp att innehafvas under de första
åtta åren räntefritt och derefter mot fyra procent ränta samt att
under de pa berörda atta år följande 40 åren amorteras, med förbindelse
för staden att, i den mån hamnens inkomster icke skulle blifva
tillräckliga för lånets ordentliga inbetalning, uttaxera hvad som till bristens
fyllande erfordrades likasom andra kommunalutskylder; anförande
härvid Stadsfullmäktige bland annat: att hamnbyggnaden, som år 1862
påbörjats af ett enskildt bolag, år 1868, efter det bolaget derå nedlagt
180,000 Rdr, öfvertagits af staden, som ytterligare å densamma användt
betydliga kostnader, så att anläggningen med tillhörande ångmudderverk
och annat tillbehör hittills medtagit en kostnad af 349,206 Rdr; att
rörelsen i staden och i hamnen, der nu 12 å 13 fots djupgående fartyg
kunde inlöpa, under tiden betydligt vuxit, likasom stadens och hamnens
inkomster, af hvilka de förra, som år 1868 utgjort 17,463 Rdr 64
öre, år 1873 uppgått till 24,455 Rdr 50 öre, och hamnens inkomster
hvilka år 1862 bestigit sig till 731 Rdr 21 öre, år 1873 ökats ända
till 18,819 Rdr 8 öre, samt stadens tolagsersättning från 949 Ro-r 36
öre, som ^den år 1867 utgjorde, stigit år 1873 till 2,025 Riksdaler 32
öre; att ar 1873 värdet a den fasta egendom i staden, för hvilken bevillning
erlagts, utgjort 1,019,360 Rdr och sammanräknade beloppet
af beskattningsbar inkomst 270,296 Rdr; att, medan hamnen vid 1873
års utgång häftade i en skuld af 169,000 Rdr, staden, oaktadt densamma
under de sednare åren utgifvit omkring 70,000 Rdr för uppförande
af Rådhus, Elementarläroverkshus och Folkskolebyggnad, m. m.
samt omläggning af torg och gator utom andra förbättringar, likväl icke
åsamkat sig större skuld än 6,500 Rdr, oberäknadt det belopp af
100,000 Rdr, för hvilket staden tecknat aktier i jernvägen Lund —
Trelleborg, att emellertid, ju mera det redan utförda hamnbyggnads—
arbetet bidragit och jernvägen, sedan den fulländats, väntades bidraga
till stadens ytterligare förkofran och framåtskridande, det måste vara af
Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.
18
138 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
ökad vigt, att hamnanläggningen blefve fortsatt och fullbordad; men att
staden icke mäktade åstadkomma den betydliga utgiften af 424,OÖu Rdr,
hvartill kostnaden härför skulle uppgå enligt ett af Distrikts-Chefen, Majoren
m. in. A. Remmer uppgjordt, ansökningen bilagdt och af ritningar
åtföljd t förslag, hvilket afsåge dels uppförandet under första arbetsåret
af en balverkskaj med släpställe, dels ock fördjupningar att under
loppet af 5 är verkställas till 16 fot i inseglingsrännan i yttre hamnbassinen
öster om lastbryggan och längs östra kajen, samt till 12 fot
vester om lastbryggan och utmed vestra kajen; samt att vid sadant förhållande,
och då Trelleborg, ensam bland de skånska städerna, icke tillförene
sökt eller erhållit något understöd af allmänna medel till ändamål
af nu ifrågavarande art, stadsfullmäktige vägat pa sätt som skett anhålla
om Eders Kongl. Maj:ts medverkan till vinnande af det behöfliga understödet
för hamnbyggnadens fullbordande;
och har ej mindre stadens Magistrat med sitt förord beledsagat stadsfullmäktiges
förevarande und. ansökning, än äfven Eders Kongl. Majrts
Befallningshafvande yttrat att, utan synnerligt verksamt biträde från det
allmännas sida, Trelleborgs samhälle säkerligen icke mäktade utföra ett
så kostsamt arbete som det föreslagna, samt att, da samhället under den
korta tid, det åtnjutit stadsprivilegier, på ett berörnvärdt sätt utmärkt
sig för ett sträfsamt fram åtgående och, oaktadt sin ringa folkmängd, icke
ryggat tillbaka för de betydliga uppoffringar, som för dess uppkomst varit
af behofvet påkallade, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkte
beviljande för ändamålet af både anslag och lan till det belopp
Eders Kongl. Maj:t kunde finna det för samhället vigtiga företaget förtjena.
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, i ämnet hörd,
har dervid hufvudsakligen anfört: att mot planen och kostnadsberäkningarne
ej annat vore att anmärka, än dels att anläggningen torde kunna,
åtminstone för det närvarande, anses öfverflödigt stort tilltagen i förhållande
till stadens och dess rörelses omfång; dels att beräkningarne, hvilka
rättats efter då gällande mycket höga pris ä arbete och materialier, icke
torde påkalla såsom tillägg för inträffande prisstegringar och oförutsedda
händelser det i kostnadsförslaget derför utförda belopp af 38,603 Rdr;
att arbetena kunde, utan särdeles tillökning i kostnaderna, fördelas till
utförande på längre tid än den föreslagna, derest tillgångarne icke skulle
medgifva deras verkställande så skyndsamt som förslaget afsåge; att det
begärda understödet till företaget skäligen kunde, vid jemförelse med de
bidrag af allmänna medel, som till likartade anläggningar förut beviljats,
Bil. N;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 189
betraktas såsom dubbelt högre än hvad staden bort ifrågasätta; samt att
Styrelsen ansåge, det högst 100,000 Kronor såsom anslag och 100,000
Kronor såsom lån borde, derest Eders Kongl. Maj:t skulle pröfva skäligt
göra nådig framställning i ärendet till Riksdagen, äskas att till fullbordandet
af ifrågavarande hamnbyggnad utgå under de vilkor Riksdagen
kunde finna lämpliga.
I betraktande af hvad sålunda förekommit, och då det utan tvifvel
är af vigt, äfven ur det allmännas synpunkt, att hamnanläggningen vid
Trelleborg, på hvilken redan betydliga kostnader nedlagts, varder fullbordad,
helst hamnen, den enda af någon betydenhet på kuststräckan
mellan Ystad och Malmö, sällan lärer tillfrysa och sålunda kan under
hvarje årstid anlöpas, anser jag mig ega allt skäl i und. tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att om bidrags anvisande af allmänna medel för detta ändamål
göra nådig framställning hos Riksdagen. Vid det förhållande att
Riksdagen under sednare tider synes hafva frångått, — hvad tillförene
ingalunda var ovanligt, — att till företag af nu ifrågavarande beskaffenhet
medgifva understöd i form af försträckning, har det emellertid
förekommit mig mindre lämpligt att till arbetet äska bidrag både såsom
anslag och försträckning. En väsendtlig jemkning i det begärda understödets
belopp har ock, på grund af Styrelsens för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader erinringar, synts mig nödig, och jag tillstyrker alltså,
att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till fullbordande
af hamnanläggningen vid Trelleborg i enlighet med ett af Chefen i södra
Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet Majoren m. m. Å. Remmer uppgjordt
förslag bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 150,000 Kronor,
att utgå med eu femtedel årligen under 5 år, samt derå afräkningsvis
för år 1876 å extra stat anvisa 30,000 Kronor.
k) Till uprensning af Olands å och dess sidogrenar, hvarigenom
9,042 tunnland öfversvämmad eller af syra besvärad mark skulle till gagn
för egarne af sammanräknade 250 hela hemman inom fem socknar af
Upsala och fem socknar af Stockholms län kunna för en kostnad af
245.885 Rdr, hvaraf 30,000 Rdr erfordrades till inlösen af vattenverk, befrias
från vatten, funno, i anledning af derom gjord Nådig framställning,
Rikets Ständer vid 1863 års Riksdag godt att, — med afseende å den i
förhållande till kostnaden betydliga jordförbättring, som genom företagets
utförande skulle uppstå, och å svårigheten för det stora antalet mindre
hemmansegare, på hvilkas gemensamma bekostnad detsamma skulle bringas
till verkställighet, att utan Statens biträde kunna anskaffa de dertill erforderliga
medel — bevilja ett låneunderstöd af 137,500 Rdr, motsvarande
i rundt tal hela kostnaden för inlösen af vattenverk och hälften af öfriga
140 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
kostnader, »att efter 5 års förlopp från sintet af det år, inom hvilket lånemedlen
först utbekommits, återbetalas på sätt och under de vilkor i öfrigt,
som i afseende på andra för vattenaftappningsarbeten vid samma Riksdaganvisade
lånemedel stadgades »
Sedan detta arbete, som omfattade den öfre delen af Olands å eller
sträckan från sjön Ginningen till Välde qvarn, blifvit under 1864 års höst
påbörjadt, visade sig snart, att den nedre delen af ån från Valde qvarn
till Östersjön skulle utan uppresning blifva otillräcklig att afföra det genom
den öfre delens upprensning ökade vattentilloppet, och således den intill
åns nedra lopp gränsande mark komma att genom fullbordande af ett
företag, hvartill statsbidrag lemnats, lida ökadt men af vattenöfversvämning.
Jordegarne kring nedre delen af ån beslöto derföre att låta genom kaptenen
vid Väg- och Vatten-Byggnads-Corpsen A. M. Lindgren verkställa
en kontrollerande undersökning af den utaf Löjtnanten C. Rudbeck år 1853
uppgjorda plan för Olandsåns sänkning emellan Valde qvarn och Kalrigafjärden
af Östersjön. Denna kontrollgranskning utfördes af kaptenen Lindgren
år 1867, hvarefter interessenterne i företaget vid hållet sammanträde
antogo den af honom för rensningsarbetet uppgjorda med B betecknade plan,
enligt hvilken för en kostnad 153,655 Rdr, deri inberäknad lösen för en
qvarn med 20,000 Rdr, skulle, jemlikt beräkning af förste landtmätaren P.
Sundeqvist, från vatten befrias och till stor del göras odlingsbara 3,5531
tunnland nu vattendränkt eller af vatten besvärad mark inom Börstils, Vahlö,
ILökhufvuds och Skepthammars socknar af Stockholms län; och anhöllo
interessenterne hos Kongl. Maj:t, att till 1868 års Riksdag måtte aflåtas
nådig proposition om beviljande af ett låneunderstöd till två tredjedelar
af den beräknade kostnaden att utgå under samma vilkor, som för lånet
till den öfre delens af Olandsån uprensning blifvit vid 1863 års riksdag
bestämda.
Då emellertid någon framställning till Riksdagen icke i anledning af
denna ansökning egde rum, har, å interessenternas vägnar, den för ändamålet
utsedda arbetsdirektion nu i en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Stockholms län insänd och förordad samt af ritningar
och kostnadsförslag åtföljd skrift gjort förnyad und. framställning i ämnet,
dervid anförande: att kaptenen Lindgren under år 1872 på begäran granskat
de af honom år 1867 gjorda kostnadsberäkningar för arbetets utförande
till utredande, i hvad mån stegrade arbetspris komme att å nämnda
beräkningar inverka; att härvid utrönts, att arbetets utförande i enlighet
med den af interessenterna fortfarande vidhållna planen B skulle af nämnda
orsak kräfva en tillökning i kostnad till belopp af 26,185 Riksdaler och
Bil. A:o 5 d. till Kong!, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875, 141
således upgå till sammanräknade 179,840 Rdr; att den mark, som af sänkningen
af Olandsåns nedra lopp skulle draga nytta och derföre, enligt
öfverenskommelse emellan interessenterna, borde i kostnaderne deltaga
biifvit af vice kommissionslandtmäfaren F. R, Belfrage uppmätt och kartlagd;
att större delen af denna till 26,443,71 qvadratref uppgående jordareal
vore af mindre god beskaffenhet, så att den vid gradering och'' förvandling
till jord af första grad upskattats allenast till 8,191,12 qvadratref
hvadan afdikningskostnaden skulle uppgå för 1 qvadratref första gradens
joid till nära 21 Kronor 95 öre eller för 1 tunnland sådan jord till 123
Kionor 95 öre; samt att, då större delen af samma mark tillhörde smärre
hemmansdelar och årensningen sålunda svårligen kunde komma till stånd
utan låneunderstöd på billiga vilkor af statsmedel, Direktionen i und. an10''He
att> jcmte fastställande af den utaf interessenterne antagna plan för
arbetets utförande, Eders Kong!. Maj:t måtte till näst sammanträdande
Riksdag aflata Radig proposition om anvisande för ändamålet af ett låneunderstöd
utaf allmänna medel till enahanda belopp i förhållande till kostnadssumman
och på liknande vilkor i afseende å ränta och amortering,
som de af Rikets Ständer år 1863 för uprensning af Olandsåns öfra del
beviljade, eller hälften af den beräknade kostnaden för arbetet, utgörande
^f2 '' Kronor, med tillägg af hela kostnaden för inlösen af en qvarn,
20,000 Kronor, eller tillsammans 99,920 Kronor.
^ Styrelsen för Allm. Väg- och Vattenbyggnader, i ämnet hörd, har, enär
ifrågavarande, företag, som i alla afseenden vore fullständigt utredt, syntes
särdeles förtjent af uppmärksamhet, och enär de i Styrelsens arkiv sedan
flera år tillbaka hvilande kartor och handlingar bestyrkte sökandenas upgift,
att största delen af den vattensjuka mark, om hvilken här vore fråga, tillhörde
egare af smärre hemmansdelar, hemstält, att ett till 99,000 Kronor
jemnadt lånebidrag måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskas för
aftappmngens verkställande.
I betraktande åt hvad sålunda anfördt och vitsordadt biifvit, samt då
bidrag till utförande af nu ifrågavarande rensningsarbete synes mig kunna
så mycket heldre begäras, som de olägenheter af vattenöfversvämning,
livilka jordegarne kring Olandsåns nedre del altjemt varit underkastade,
! luke langa grad ökats genom den med statsbidrag verkstälda uprensningen
i ans öfre del och deraf vållade hastigare aflopp af vattnet derifrån, anser
jag mig ega^ allt skäl i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t
tacktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till upprensning af Olandsåns
nedre lopp från Valde qvarn till Kalrigafjärden af Östersjön anvisa, till utgående
under år 1876, ett försträckningsbelopp af Nittionio Tusen Kronor
142 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.
att, på sätt i afseende å det vid 1863 års Riksdag beviljade lån för upr
ens ning af åns öfre del blifvit bestämdt och under de vilkor i öfiigt, Riksdagen
kan föreskrifva, återbetalas medelst erläggande, efter fem års förlopp
från slutet af det år, inom hvilket lånemedlen utbekoinmits, af sex procent
årligen utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet ränta efter
fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden utgör afbetalning
å densamma.
o _ __________
Hvad angår de för vissa bestämda ändamål afsedda fondei, h vilka
under en längre följd af år varit af Riksdagen stalda till Eders Kongl. Majits
disposition, har Styrelsen slutligen hemställt, att Eders Kongl. Majit täcktes
hos Riksdagen begära, dels att anslaget för understödjande af mindre hamnocb
brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, hvilket anslag
sistlidet ar af särskild anledging höjdes från 20,000 Rdr^ till 40,000
Kronor, måtte 1876 få utgå med 30,000 Kronor; dels att, då i Styrelsens
arkiv funnes förvarade färdiga planer för vägarbeten inom Rikets flesta län,
till hvilkas utförande bidrag af allmänna medel i lind. sökts, ett belopp al
200,000 Kronor äfven för år 1876 måtte anvisas till bidrag för anläggning
af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre
göda vägar; dels ock att, som af de många planer för utdikningar, särdeles
inom de norra länen, hvilka vore hvilande i Styrelsens arkiv, de flesta,
ehuru uprättade för endast (i till 8 år tillbaka, numera måste, åtminstone
hvad kostnadsberäkningarne beträffade, omarbetas, endast de belopp, som
för är 1875 bestämts, ej mindre till understödjande, medelst anslag, af
myrutdikningar för frostländighetens minskande, eller 80,000 Kronor, än
ock till lån för utdikningar till främjande af odlingsföretag, eller 100,000
Kronor, måtte för är 1876 anvisas.
Med stöd häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att lör år 1876 följande belopp vaida
stälda till Eders Kongl. Majits förfogande, nemligen:
l:o. f r understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt uprensning
af åar och farleder, 30,000 Kronor;
2:o. till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
af backiga eller eljest mindre goda vägar, 200,000 Kronor;
3:o. till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten, 80,000 Kronor; samt
4:o. till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, 100,000 Kronor.
Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 143
Slutligen tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att bibehålla för 1876 nu gällande bestämmelser angående
vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten,
äfvensom beträffande kontrollen å arbetenas utförande enligt faststälda
planer.
Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder gilla och bifalla hvad föredragande
Departements-Chefen sålunda yttrat och hemstält och deri Statsrådets
öfrige ledamöter instämde, samt befalla, att utdrag af detta protokoll
skulle till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid upsättandet
af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående Statsverkets
tillstånd och behof.
In fidem
A. L. van der Hagen.
Stockholm, tryckt hos K. L Beckman, 1875.
Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1875.
\
Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 11 December 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Oaeleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna samt
Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmee,
Weidenhielm,
Lovén och
Friherre Akerhielm.
Sedan protokollet öfver Finansärenden för den 4 innevarande månad
blifvit till justering uppläst, föredrog Departementschefen, Statsrådet Friherre
Akerhielm i underdånighet följande mål, nemligen:
2:o.
En af Göta Hofrätt i underdånighet gjord framställning om inlösen
löi kronans räkning af en del utaf den till Hofrättens embetshus angränsande
tomt; —- i hvilket mål förekommit hufvudsakligen följande:
•Sedan Göta Hofrätt hos Kongl. Maj:t särskilda gånger under förra årlmndiadet
hemställt, att den närmast Hofrättens byggnader åt vester belägna
tomt N:o 46 i Jönköpings städs Torgqvarter måtte, till undanrödjande af fara
2 Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:u 1 om Statsverket 1875.
för vådeld i Hofrättens residenshus, få inlösas, men Kongl. Maj:t förklarat,
att några medel till inlösande af tomten och de derpå befintliga byggnader
ej funnes att tillgå, hade Kongl. Maj:t slutligen, medelst nådigt bief den 2
April 1760, gillat och stadfästat en af Hofrätten med då varande egaren
till tomten träffad öfverenskommelse, enligt hvilken han och de, som efter
honom kunde blifva egare af nämnda tomt, väl komme att bibehållas vid
oganderätten dertill, men alla trähus och åbyggnader, som då funnes der
uppsatta, skulle borttagas och i stället den “öfriga" delen af tomten, som
var närmast hofrättshuset, instängas med en tjock stenmur med tegeltak,
hvarunder “små bodar med stenmur" finge inrättas, samt häruti för everldliga
tider ingen ändring till “eldstäders och våningsrums inrättande skulle
tillåtas utan° allenast på nedersta delen af tomten en tillämnad fabriksbyggnad
ej närmare än på 80 alnars afstånd från hofrättshuset fa uppföras,
hvaremot tomtens egare, jemte det han finge behålla materialierne till träbyggnaderne,
som komme att nedrifvas, skulle undfå 600 daler siltvermynt;
och hade Kongl. Maj:t den 15 Oktober 1760 förständiga! statskontoret att
anordna nämnda penningebelopp till tomtens egare.
Emellertid hade numera till Hofrättens kunskap kommit, att nuvarande
egaren till ifrågavarande tomt, hvars öfre eller norra del, så långt man mindes
tillbaka, icke varit bebyggd och på hvars nedra eller södra del ej funnits
boningshus utan endast magasiner och uthus, ämnade i öfverensstämmelse
med en under Februari månad 1874 till byggnadskomitén i Jönköping mlemnad
ritning under samma års sommar på nedra delen af tomten endast
fyratiosex fot från Hofrättens nya arkivbyggnad uppföra ett större, två vånino*ar
högt boningshus af trä; och hade Hofrätten, i anledning häiaf samt
enär fara för vådeld å arkivbyggnaden och de deri förvarade vigtiga handlingar
synts kunna uppkomma genom det sålunda tillämnade byggnadsföicta°-et,
anmodat sin advokatfiskal dels att lata besigtiga, uppmäta och uppföra
planritning öfver förutnämnda tomt, dels att af tomtens egaie inhemta
yttrande, om och emot hvilken ersättning han skulle vilja antingen afstå den
del af tomten, som sträckte sig från torget ned till kanalen med ungefär
lika bredd, som den nu obebyggda delen deraf, eller ock förbinda sig att
derpå icke uppföra hus af trä eller lika eldfarlig beskaffenhet, dels ock att
efter denna och den vidare utredning, hvartill anledning kunde förekomma,
till Hofrätten afgifva utlåtande.
Till fullgörande af detta uppdrag hade advokatfiska len till llotratten
ingifvit, jemte "eget utlåtande, en af förste landtmätaren August Engström
upprättad karta öfver tomten N:o 46 i Torgqvarteret och det till Hofrätten
hörande egoområde, jemte magistratens i Jönköping protokoll vid besigtning
och värdering af tomten, äfvensom en den 19 Mars 1874 daterad skrift åt
o
Bil. K-o G a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket 1875.
tomtens egare handelsbolaget Almén & Busck och ett utlåtande af öfverbefälhafvaren
för Jönköpings stads brandcorps.
De sålunda till Hofrätten ingifna handlingarne utvisade bland annat:
a) magistratens protokoll: att det boningshus af trä, som Almén och
Busck ämnade uppföra på södra delen af tomten N:o 46, skulle blifva 40 fot
högt, 40 fot bredt och 120 fot långt samt beläget endast 46 fot från vestra
gafveln af Hofrättens arkivbyggnad och vid pass 160 fot från Hofrättens
residenshus; och att magistraten dels värderat hela tomten till 12,000 Riksdaler
och den 345 fot långa och 28 fot breda del deraf, som låg öster om
en på kartan uppdragen röd linea, till 8,000 Riksdaler, i hvilka värderingssummor
kostnaden för bortförande af stängsel och nu befintliga byggnader
jemväl vore inbegripen, dels ock ansett uppförandet af ifrågavarande boningshus
medföra eldfara för arkivbyggnaden och deri förvarade vigtiga handlingar
under ogynnsamma förhållanden;
b) skriften från Almén & Busck: att bemälda bolag fordrade för hela
tomten 14,000 Riksdaler och för sistnämnde del deraf 10,000 Riksdaler,
kostnaden för stängsels och byggnaders bortförande inberäknad; att bolaget,
som förmenade, att det servitut, hvilket skulle, enligt ofvan omförmälda Kongl.
bref den 2 April 1760, vara fästadt vid norra delen af tomten, ej gerna
kunde ega gällande kraft, icke vore sinnadt att försälja södra delen af tomten
utan i sammanhang med den norra, och, då stenhus vore dyrare än
trähus men icke lemnade högre afkastning, ej heller ville afstå från sin rätt
att efter godtfinnande och stadens byggnadsordning bebygga tomten; att bolaget
vidare icke frånträdde eganderätten till någon del af tomten, så vida
dervid icke stadgades följande vilkor, nemligen att dels förutnämnda servitut
skulle upphäfvas för återstående delen; dels den vestra sidan af den del af
tomten, som kunde komma att lösas, skulle utläggas till allmän gata eller
ock utfartsväg öfver tomten Almén & Busck tillförsäkras; dels ock den försålda
tomten för all framtid icke skulle få bebyggas; samt att bolaget icke
vidhölle sitt erbjudande i afseende å tomtens afträdande längre än till slutet
af Maj månad 1874; och
c) utlåtandet från öfverbefälhafvaren för stadens brandcorps: att, derest
boningshus af trä med ofvan omförmälda dimensioner uppfördes på den afladda
platsen och af eld antändes, komme enligt bemälde öfverbefälhafvares
åsigt Hofrättens arkivbyggnad, i anseende till det ringa afståndet och den
deraf uppkommande ofantliga hettan, att blifva högst allvarsamt hotad, om
vinden vore vestlig, nordvestlig eller sydvestlig.
Efter mottagandet af dessa handlingar hade Hofrätten, i underdånig
skrifvelse den 16 April 1874, med öfverlemnande af nu omförmälda samt
öfriga denna fråga rörande och i Hofrätten tillgängliga handlingar, samt
efter redogörande för hvad, på sätt ofvan förmäldt blifvit, i ärendet före
-
4 Bil. N:o (i a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:u 1 om Statsverket 187 ö.
kommit, tillika anfört, att uppbyggande af ett större boningshus af trä på
endast 46 fots afstånd från Hofrättens arkivbyggnad uppenbarligen skulle
medföra icke ringa fara för vådeld å denna byggnad och sålunda kunna
orsaka förstöring af eller oersättlig skada på de deri förvarade vigtiga och
värdefulla handlingar; att denna fara kunde afvärjas med en jemförelsevis
så obetydlig kostnad, som den nu ifrågasatta lösningssunnnan för hela eller
en del af tomten N:o 46 i Torgqvarteret; och att enligt Hofrättens åsigt det
vore tillräckligt och lämpligt, att endast den reguliera och jemnbreda del af
samma tomt, som vore belägen öster om den på förste landtmätaren Engströms
karta uppdragna röda linea, blefve öppen och obebyggd; och hade
Hofrätten fördenskull i den underdåniga skrifvelsen hemställt, det Kongl. Maj:t
täcktes ej mindre i nåder besluta, att sist omförmälda tomtdel om 345 fots
längd och 28 fots bredd skulle till Kongl. Maj:t och kronan inlösas, än
äfven meddela de för sådant ändamål nödiga föreskrifter.
Sedan berörda underdåniga skrifvelse med dertill hörande handlingar
blifvit till öfverintendentsembetet remitterad, hade bemälda embete med underdånigt
utlåtande i ämnet af den 24 April 1874 till Kongl. Maj:t inkommit;
och då vederbörande myndigheter i orten vitsordat, att uppförandet af en
större träbyggnad å ifrågavarande tomtplats i närheten åt Göta Hofrätts
arkivhus skulle medföra eldfara för detta hus; då det servitut rörande bebyggandet
af tomten, som uppgifvits vara fästadt vid denna, syntes, enligt
handlingarne i målet, angå norra men ej den arkivhuset angränsande södra
delen af tomten; samt då tomtegarne förklarat sig ej vilja afträda denna
södra del utan i sammanhang med den norra, så hade öfverintendentsembetet
tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes med bifall till hvad Hofrätten hemställt
och under uppgifna vilkor i nåder förordna om inköp för kronans räkning
af den dertill föreslagna tomtdelen till åsatt pris af 10,000 Kdr, och hade
öfverintendentsembetet jemväl i underdånighet hemställt, att, enär statsanslaget
till byggnader och reparationer vore strängt anlitadt för nödvändiga arbeten
vid kronans egendomar, särskilda medel till bekostande af förevarande inköp
måtte varda i nåder anvisade, samt tillika ansett sig ej böra lemna oanmärkt,
hurusom 3,674 Riksdaler 23 öre af det vid 1865—66 arens Riksdag till
ifrågavarande arkivhus anvisade extra statsanslag blifvit besparade samt i
följd deraf efter byggnadens fullbordande till statsverket återburna.
Slutligen och sedan vid föredragning af detta ärende den 8 Maj 1874
Kongl. Maj:t, med afseende på den långt framskridna tiden för den då församlade
Riksdagens sammanvaro, ansett frågan icke böra underställas samma
Riksdags pröfning, men derjemte förklarat, det Hofrätten egde att närmare
tiden för nästa Riksdags sammanträde, i händelse tillfälle till inköp för kronans
räkning kunde till dess hållas öppet, inkomma med den förnyade underdåniga
framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunde anses förän
-
Bil. N:o 6 a) till Kongl. Ma):ls Nåd. Frop. A :o 1 om Statsverket 1875. 5
leda, hade, i anledning häraf, liofrätten, i underdånig skrifvelse den IG
sistlidne November, dels öfverlemnat en skrift, hvaruti Almén & Busck, med
åberopande af sitt till Hofrättens advokatfiskal afgifna yttrande, förklarat,
att bolaget under de i samma yttrande uppgifna vilkor intill den 1 Juni
1875 vidhölle sitt erbjudande att till kronan afstå antingen hela tomten eller
den del deraf, som låg öster om den på förste landtmätaren Engströms
karta uppdragna röda linea; dels ock vid sådant förhållande och med
förmälan, att liofrätten fortfarande ansåge uppbyggande af ett större boningshus
af trä så nära Hofrättens arkivbyggnad, som nu vore i fråga, medföra
stor fara för vådeld å denna byggnad och deraf beroende förstöring af de
deri förvarade, särdeles vigtiga och värdefulla handlingar, samt, under åberopande
af Hofrättens förra underdåniga skrifvelse af den 1 6 sistlidne April
och dervid fogade handlingar, förnyat den af liofrätten i samma skrifvelse
gjorda underdåniga hemställan.
Med afseende å hvad öfverintendentsembetet anfört,
tillstyrkte Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes i den nådiga
propositionen till nästa Riksdag angående statsverkets
tillstånd och behof föreslå, att ifrågavarande tomtdel
om 345 fots längd och 28 fots bredd måtte, på sätt
Göta Hofrätt hemställt, emot åsatt pris af 10,000 kronor
och under iakttagande af de föreskrifter, som Kongl.
Maj:t kunde finna godt meddela, få för kronans räkning
inlösas, samt att fördenskull Riksdagen ville för berörda
ändamål å riksstatens sjunde hufvudtitel anvisa ett extra
anslag af 10,000 kronor.
Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder gilla och bifalla
hvad Statsrådet i förestående — — mål underdånigst
yttrat och hemställt.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
Bil. N:o f> b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. No 1 om Statsverket 187b. 1
Utdrag af protokollet öfver Finan särenden, hållet inför
Horn May.t Konum/en i Statsrådet a Stockholms
Slott dm 18 December 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!i Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
samt Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Wetde.n hjelm,
Boven och
Friherre Åkerhielm.
7:o.
Föredragande Departementschefen Friherre Åkerhielm anförde
slutligen i underdånighet:
'' Den 19 December 1873 behagade Eders Kongl. Maj:t på hemställan
af dåvarande Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
fatta beslut om aflåtande af nådig framställning till Riksdagen i fråga
oj mindre om beviljande af dyrtidstillägg till de å rikets stat uppförda
löner och arfvoden, än äfven angående omorganiserande af och
lönereglering för Eders Ivongl. Maj:ts kansli, med undantag af det
efter andra bestämmelser organiserade kabinettet för utrikes bref
vexlingen.
.
De medel, som för berörda ändamål af Riksdagen beviljades,
blefvo uppförda å extra stat för år 1875; och då tiden för upprättandet.
af nådig proposition angående rikets stat för 1876 nu tillstunda!1,
torde mitt åliggande vara att bringa nämnda frågor anyo under Eders
Kongl. Majfl.s nådiga pröfning.
2 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1875.
Då, enligt hvad ordföranden i den genom nådigt beslut den 12
sistlidne Juni tillsatta komité för reglering af embetsmännens löner
hos mig nu anmält, något vidare förslag än det angående regleringal''
lönerna för rikets hofrätter, hvilket Hans Excellens Herr Justitiestatsministern
förut denna dag i underdånighet anmält, icke lärer vara
att från komitén förvänta hvarken å sådan tid eller af det innehåll,
att med stöd deraf någon nådig proposition lärer kunna till nu snart
sammanträdande Riksdag al låtas;
då vidare i allt hufyudsakligt de skäl, hvilka bestämde Eders
Kongl. Maj:t att på Statsrådets tillstyrkan till sist hållna Riksdag aflåta
nådigt förslag om dyrtidstillägg för rikets embete- och tjensteman,
lära böra erkännas oförändrade qvarstå; och
då slutligen lyckan för ett land att eg a en redbar, ansedd och
sjelfständig embeternannakorps synes mig väl vara värd att taga vara
på och ej böra för vinnande af någon jemförelsevis obetydlig besparing
ställas i fara,
tvekar jag ej att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t,
att äfven för år 187(1 dyrtidstillägg må af Riksdagen äskas;
men vid det förhållande, att Riksdagen så nyligen som vid senaste
riksmöte antagit vissa, från de af Eders Kongl. Maj:t då föreslagna,
afvikande grunder för dyrtidstilläggs utgående, hemställer jag,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder bifalla, att äfven för 1876 vid
reglerandet af de särskilda hufvudtitlarne den af Riksdagen för 1875
års dyrtidstillägg följda grund måtte med de jemkningar i någon särskild
detalj, hvartill någon af Departementscheferna tilläfventyrs torde
finna anledning vara för handen, få i hufvudsak tillämpas.
Beträffande derefter Eders Kongl. Maj:ts kansli, så har sist hållna
Riksdag förklarat, att, ehuru det då framlagda nådiga förslag till förändrad
organisation af statsdepartementenas kansliexpeditioner ginge
i en rigtning, som otvifvelaktigt vore den rätta, hade Riksdagen likväl
ansett sig icke böra då ingå i definitiv pröfning af de för den nya
organisationen uppgj ord a aflöningsstater.
Då, enligt Riksdagens åsigt, vid nästa riksmöte till behandling
förekomme frågan om reglering af de centrala embete verkens samt
öfrige civile embete- och tjenstemäns aflöningsförhållanden, vore det
icke lämpligt att undantagsvis för några särskilda embetsverk definitivt
fastställa aflöningsbeloppen. Derigenom skulle lätteligen kunna uppstå
svårigheter vid den allmänna regleringen, i händelse den mera omfattande
utredning, som då torde föreligga, skulle gifva anledning till
afvikelse från de grunder, efter hvilka aflöningsbeloppen vid de nu
ifrågaställda regleringarne blefve beräknade.
3
Bil N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1875.
\ id det förhållande. att, på sätt jag redan i underdånighet omformalt,
någon framställning om reglering i allmänhet af löneförhållandena
inom de civila embetsverken ej är inom den närmaste tiden
att förvänta från löneregleringskomitén och samma omständigheter
hvilka vid sista Riksdagen föranledde dertill, att det ökade anslaget
åt kansliexpeditionerna uppfördes å extra stat, således fortfarande äro
lör handen, hemställer jag i underdånighet, att något förslag till förändring
häruti ej må af Eders Kongl. Maj:t för nästkommande Riksdag''
framläggas.
, Pvacl föredragande Departementschefen sålunda hemställt, deri
Statsrådets. öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll tillställas öfriga
depaitementen lör att tjena till ledning så väl vid uppgörandet af
aflöningsstaterna för vederbörande kansliexpeditioner som ock vid beräknandet
af de summor, hvilka såsom dyrtidstillägg för de till hvarje
departement hörande embets- och tjenstemän, der ej särskilda förhållanden
till afvikelse föranledde, borde i den nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof upptagas.
Ex protocollo
Axel Ädelcjren.
JUL JSt:o 6 c) till llongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1875. 1
Protokoll, öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari
1875.
N ä r v a rande:
i lans Excellens Herr Justitiestatsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Akerhielm,
Friherre von Otter.
Föredragande Departementschefen, Friherre Åkerhielm anförde:
Härmed anhåller jag i underdånighet att få underställa Eders Kongl.
Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande Riksdag,
hvilka tillhöra Finansdepartementets föredragning. I sådant afseende får jag
anmäla, att enligt den berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,
som statskontoret flen 11 December 1874 afgifvit och hvilken, i hvad densamma
rörer anslag under andra, fjerde, sjette och åttonde hufvudtitlarna,
särskildt delgifvits vederbörande departementschefer, statsverkets inkomster
för år 1876 och intill dess ny statsreglering komme att vidtaga blifvit,
med bibehållande åt det vid de sju senaste Riksdagarna bestämda förslagspris
a kronans spanmål 2 kronor 10 öre för kubikfoten, af statskontoret beräknade
till följande belopp, nemligen:
1
2
Bil. N:o H c) till Kongl. Majds Nåd. Frup. N:o 1 om Statsverket 1875.
Ordinarie inkomster.
Ränta..............................
Tionde ..............................
Arrendemedel:
Penningar..........................
Spanmål 161,000 kubikfot å 2 kr. 10 öre.......
Bergverkstionde........................
Mantalspenningar........................
Bötesmedel...........................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 140,17 o kub.-
fot a 2 kr. 10 öre....................
Tillfälliga rotevakansafgifter..............* .
Yakansafgifter af ny roterad jord...............
Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland . . .
Yakansafgifter af bergslag...................
Trosspassevolansafgift .....................
! Båtsmansvakansafgift......................
Kontrollstämpelmedel......................
{ Fyr- och båkmedel ......................
| Telegrafmedel.........................
| Jernvägstrafikmedel.......................
j Skogsmedel...........................
Extra uppbörd.........................
Säger 25,788,000: —
Bevillningar.
Tullmedel............................
Postmedel............................
Stämpelpappersmedel......................
Bränvinstillverkningsafgift...................
Hvitbetssockertillverkningsafgift................
Allmän bevillning.......................
Säger 37,21)0,000: — _
S u m m a
Kronor. i öre.
4,505,300!—
1,625,900:—j
! i
123,800—j
338,100 —
47,500j —
580,000| —
200,000 —
294,367 50
7,500 —
1)8,000 —
20,000 —
18,000 —
26,500 —
60,000 —
15,000 —
800,000 —
1,200,000 —
14,600,000 —
1,000,000 —
228,032150
19,500,000 -
3.850.000 —
1.880.000 —
12,000,000 —
60,0001 —
63,078,000
7>V. N:o 6 c) till Kongl. Maj:h Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 3
Enligt hvad som ådagalägges af en vid den underdåniga berättelsen
fogad tabell, hvilken jag anhåller måtte få biläggas detta protokoll (Bil.
A), hafva till grund för statskontorets beräkning i allmänhet blifvit
lagda medeltalen af de tre senäste årens inkomstbelopp. För att få
detta belopp för år 1870 utrönt har särskild utredning i berörda hänseende
måst verkställas, emedan rikshufvudboken för nämnda år ännu
icke blifvit afslutad. Ehuru vid denna utredning inkomsterna för år 187)!
icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan beloppen, enligt den blifvande
rikshufvudboken, måhända komme att i någon mån afvika från de
nu uppgifna, har statskontoret dock ansett några så väsentliga skiljaktigheter
icke komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas, bort inverka
på förevarande inkomstberäkning. Vid uppgörandet af denna beräkning
har, enligt hvad statskontoret för öfrigt anmält, afseende jemväl blifvit
fästadt dels derpå, om anledning förefunnits att inkomsterna varit i jemnt
stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande
särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret afgifvit följande redogörelse:
Ränta;)/. Enligt landsböckerna
hållna andelen af denna inkomst. . .
samt den indelta anparten deraf . . .
för år 187 o utgjorde den kronan be
.
..........Rdr 3,156,131: -
........... „ 1,334,871: -
eller tillhopa Rdr 4,491,002: —
Förstnämnda andel borde dock ökas med hälften af det belopp, som
de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kunde antagas
motsvara, eller med en af 1871 års Riksdag beräknad summa af 15,000 Rdr.
\ id nyssnämnda Riksdag hade nemligen medgifvits, att skyldigheten inom
sådan bergslagsort att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och hyttegälsjern,
der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode, finge
för framtiden upphöra, emot det, bland annat, att hvarje hemman och lägenhet
i dylik bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra berörda ort åtnjöte
någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter
härutinnan, som med författningarne öfverensstämde; men, ehuru de
nya rättsförhållanden, som af omförmälda af Eders Kongl. Maj:t gillade förändring
kunde varda en följd, borde från och med år 1872 inträda, hade likväl,
enligt hvad statskontoret inhemta!, de för bestämmande af den tillökade
räntans belopp erforderliga åtgärder icke hunnit fulländas, hvadan afgifterna
ännu icke börjat utgå
Deremot borde den indelta anparten af räntan minskas med 711 Rdr
6 l öre, utgörande sammanlagda beloppet utaf räntor af åtskilliga landsstatsboställen,
hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade.
Efter utarrendering inginge nemligen räntan uti arrendealgiften
och komme följaktligen icke att ; räkenskaperna särskild! upptagas.
4 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Slutligen borde från den indelta till den kronan behallna räntan omföras
förslagsvärdet, 20,087 Rdr 31 öre, af de räntor, som förut, jemlik!
kontrakt den 20 September 174-3, varit åt Sala bergslag på arrende upplåtna,
men, jemlik! Kongl. bx''etvet den 28 Mars 18 <8, komme att från och
med innevarande år till statsverket inga.
Med iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp borde således
enligt statskontorets åsigt räntan på följande sätt beräknas, nemligen.
kronan behållen..................Kronor 3,191,200:
indelt......................• • o___________1,314,100.
tillsammans Kronor 4,505,300: —
Tionden. För år 1873 utgjorde enligt landsböckerna den kronan behållna
andelen af denna inkomsttitel 1,806,951 Rdr och den indelta delen
deraf 258,970 Rdr. Tionden ansågs derför kunna i jemna belopp upptagas
sålunda:
kronan behållen..... |
1,366,900: - |
|
259,000: - |
||
tillsammans Kronor |
1,625,900: - |
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Denna inkomst
borde ökas med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters
förnyade utarrendering från midfastan 1874 uppkommit, samt med arrendena
för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade, indragna
boställen, eller tillsammans med 15,589 kronor 33 öre, men deremot
minskas dels med den nedsättning i spanmålsarrenden 2,482 kub.-fot 4 kannor,
som uppkommit derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering
arrendealgiften blifvit endast i penningar bestämd, dels ock med
det belopp, 2,016 kronor 25 öre, som tillförene och intill 1873 års utgång af
Sala bergslag erlagts såsom ärligt arrende för vissa, pa sått nyss är nämndt.
åt bergslaget upplåtna räntor. Om derför till 1873 års arrendemedelsuppbörd,
utgörande
11 penningar. kub.-fot spanmål.
110,260: 16. 163,636: 05.
lades berörda förhöjning.......... 15,589: 33^ — •— —
l"25,849:49. 163,636: 05.
men derifrån afdroges den uppkomna
minskningen af............... 2,016: 25. 2,482: 04.
så skulle arrendemedlen utgöra....... 123,833: 24. 161,134: 01.
och kunde således, för erhållande af jemnare
tal, beräknas sålunda:
penningar...........Kronor 123,800:
spanmål 161,000 kub.-fot å
2 kr. 10 öre kub.-fot . . „ 338,100: —
tillsammans Kronor 461,900: —
.1
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Bergverkstionden hade blifvit å 1875 års riksstat upptagen till 55,000
kronor. Då emellertid den väsentligaste delen af bergverkstionden utgjordes
af koppar, och tillverkningen deraf under flera af de senare åren visat
sig vara i nedgående, ansåg statskontoret, att denna inkomst, som för år 1873
uppgått till 47,556 kronor, icke borde räknas högre än till 47,500 kronor.
Mantalspenningarne, hvilka vid senaste Riksdag beräknats till 575,000
kronor, hade för de tre åren 1871 — 1873 varit i stigande samt i medeltal
uppgått till 579,551 kronor och kunde derföre enligt statskontorets förmenande
i nära öfverensstämmelse med berörda medeltal upptagas till 580,000 kronor.
Bötesmedlen hade beräknats vid sistlidne Riksdag till 180,000 kronor.
De hade under åren 1871—1873 visserligen uppgått i medeltal till 220,280
kronor men borde i anseende till inkomsttitelns föränderlighet dock icke upptagas
högre än till 200,000 kronor.
Kmtrollståmpelmedlen hade väl under åren 1871—1878 varit i stigande,
men med hänsyn till dessa inkomsters tillfälliga beskaffenhet hade
statskontoret ansett sig icke böra föreslå, att de skulle upptagas till högre
belopp än det, hvartill de vid förra riksdagen beräknats, eller till 15,000 kronor.
Fyr- och båkmedcl. Denna inkomst hade beräknats vid senaste Riksdag
till 800,000 kronor och hade uppgått för åren 1871— 1878 i medeltal
till 881,650 kronor. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistlidne
Juni låtit utfärda nådig kungörelse angående förändrade föreskrifter i afseende
å utgörandet af fyr- och båkafgiften samt uppbörden deraf, samt delvore
svårt att redan nu beräkna resultatet af de sålunda meddelade nya
bestämmelserna, h vilka skulle tillämpas från den 1 April 1875, hade statskontoret
föreställt sig denna inkomst lämpligen kunna fortfarande upptagas
till oförändradt belopp, eller 800,000 kronor.
Telegrafmedel. Denna inkomst, som vid senaste Riksdag beräknats
till 1,180,000 kronor, borde för år 1874, enligt meddelande från telegrafstyrelsen,
kunna approximativt beräknas till 1,210,842 kronor. Med anledning
häraf hade statskontoret upptagit telegrafmedlen för år 1876 till ungefär
samma belopp, eller 1,200,000 kronor.
Jernvägsirafihnedlen hade beräknats vid senaste Riksdag till 14,000,000
kronor. Enligt uppgift från styrelsen för statens jernvägstrafik kunde emellertid
inkomsterna per öppen bamnil beräknas under år 1874 uppgå till 108,000
kronor. .För de i 85,9 mil, som nu vore för trafik öppnade, skulle årsinkomsten
6 Bil. N:o 6 c) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
således utgöra 14,(577,200 kronor. I enlighet med denna beräkning syntes
jernvägstrafikmedlen för år 1876 kunna upptagas till 14,600,000 kronor.
SkogsmecUen hade under år 1873 uppgått till 1,331,257 kronor, men
borde såsom mycket beroende af konjunkturförhållandena icke upptagas högre,
än vid senaste Riksdag beräknats, eller till 1,000,000 kronor.
Extra uppbörd. Denna inkomsttitel ansågs vid förra Riksdagen böra
på följande sätt beräknas:
i dåvarande riksstat upptagna belopp..........Kronor 62,832: 50.
skatterätts- och observationsmedel.............. 8,000: —
inbetalning å vattenaftappningslån............ 162,000: —
d:o å lånet till landshöfdingeaccordernas amortering
......................... ,7 1,350: —
tillsammans Kronor 234,182: 50,
hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma utförts
med 234,632 kronor 50 öre. Under åren 1871—1873 hade såsom extra
uppbörd i medeltal visserligen influtit 122,860 kronor, men i anseende till förevarande
inkomsts föränderlighet och beroende af tillfälliga omständigheter
borde någon förhöjning uti ofvanupptagna belopp ej ega rum. Med iakttagande
häraf och då under år 1876 borde å vattenaftappningslånen inbetalas
156,000 kronor, ansåg statskontoret, att under den förutsättning, det hittills
brukliga bokföring af berörda lån icke kora me att undergå en sådan förändring.
som vid senaste Riksdag bl ef åt Eders Kongl. Maj:t föreslagen
men ej vann Riksdagens bifall, inkomsttiteln extra uppbörd kunde på följande
sätt beräknas:
i 1874 års riksstat upptagna belopp..........Kronor. 62,832: 50.
skatterätts- och observationsmedel ........... ,. 8,000: —
inbetalning å vattenaftappningslån............, 156,000: —
från landshöfdingelöneregieringsfonden.........., 1,350: —
Summa Kronor 228,182: 50.
h vilket belopp för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma utfördes
med 228,032 kronor 50 öre.
Tullmedlen, som vid senaste riksdag beräknats till 19,500,000 kronor och
år 1873 utgjort 23,941,193 kronor hade redan för de tio första månaderna af
år 1874 uppgått till 25,340,674 kronor 94 öre. Under antagande att berörda
inkomst under den återstående delen af året komme att utgöra lika stort
belopp, som för November och December månader år 1873, eller 3,654,541
kronor 26 öre, skulle tulluppbörden för år 1874 uppgå till nära 29 milloner
kronor. Som emellertid de orsaker, livilka föranledt denna stegring, icke kunde
antagas vara af stadigvarande natur, borde enligt statskontorets åsigt ifra
-
Bil, No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Vrop. No 1 om Statsverket 1875. 7
gavarande inkomst icke beräknas högre än vid förra riksdagen eller till
19,500,000 kronor.
Postmedlen kunde, enligt en från generalpoststyrelsen meddelad uppgift,
för år 1876 beräknas till 3,850,000 kronor.
Stämpelpappersmedlen, som för år 1875 beräknats till 1,880,000 kronor,
borde fortfarande till samma belopp upptagas, intilldess någon erfarenhet
vunnits, i hvad mån de vid senaste Riksdag beslutade ändringar i hittills
gällande förordning angående stämpelpappersafg-iften inverkade på beloppet
af ifrågavarande inkomsttitel.
Bränvinstillverhiingsafgiften för tiden från den 1 Januari till den 1
December 1874 hade, enligt en från kontrollbyrån meddelad uppgift, uppgått
till 11,270,680 kronor och, då från den 1 December 1873 till samma års
slut i dylik afgift influtit 2,110,263 kronor 76 öre, syntes det kunna antagas,
att ifrågavarande inkomst för år 1874 komme att öfverstiga 13,300,000 kronor.
Detta oaktadt ansåg statskontoret den af tillfälliga omständigheter beroende
bränvinstillverkningsafgiften icke böra för år 1876 upptagas till högre belopp
än vid senaste Riksdag beräknades, eller till 12,000,000 kronor.
Hvitbetssoclcertillverlcningsafgiften. Enligt uppgift från kontrollbyrån
hade i dylik afgift influtit från den I Jannuari 1874 till November månads
utgång 47,553 kronor 50 öre samt under December månad 1873 16,059
kronor 50 öre. Denna inkomsttitel borde derföre enligt statskontorets åsigt
fortfarande liksom hittills kunna upptagas till 60,000 kronor.
Vid den af statskontoret sålunda gjorda beräkning får jag framställa
följ ande anmärkningar:
Beträffande Räntan samt Kavalleri regementenas hästva/cansspanmal
tillåter jag mig erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t under den 30 Maj 1873 befallt
vederbörande befallningshafvande att genom allmän kungörelse förelägga
viss tid, inom hvilken det skulle åligga de rusthållare vid de afsuttna rusthållsregementena,
som icke ville med erläggandet af då utgående hästvakan,safgift
fortfara utöfver 1873 års litgång och intill dess annorlunda kunde
varda i nåder förordnadt, att sådant inför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
förklara. Sedan vederbörande befallningshafvande efter fullgörande af denna
nådiga befallning inkommit med underdånig anmälan i ämnet, har Eders Kong].
8 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj .is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.
Maj:t vidare under den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874 funnit
godt i nåder förordna: att, med undantag för ett rusthåll inom Jönköpings
och tio rusthåll inom Skaraborgs län, de angående hästvakansafgift med rusthållare
vid de afsuttna rusthållsregementena afslutade kontrakt skulle fortfarande,
intill dess annorlunda kunde varda i nåder förordnadt, förblifva
gällande, samt att hvad anginge ofvan omförmälda elfva rusthåll, hvilkas
innehafvare förklarat sig icke vilja fortfara med erläggande af hästvakansafgiften,
kammarkollegium skulle gå i författning om dessa rusthålls rotering
jemte indragning af dem anslagna rustnings- och augments-räntor.
Enligt mig i kammarkollegium meddelad upplysning har sedermera
kollegium i skrifvelse den 5 Maj 1874 anmodat Eders Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande att vidtaga behöriga åtgärder för ifrågavarande
rusthållshemmans rotering samt tillse att rustningsräntorna blefve till kronan
indragna och att ersättning icke vidare utbetalades för de i följd af Kongl.
förordningen den 23 Juli 1869 redan indragna, rusthållen tillförene anslagna
augmentsräntorna. Några roteringsförslag hafva dock ännu icke till kollegium
inkommit och någon rotering för rusthållen således ännu mindre kunnat
blifva i vederbörlig ordning fastställd.
Hvad nu beträffar den ofvan omförmälda indragningen af rustningsräntorna,
så inverkar densamma ej på beräkningen af räntan i sin helhet,
enär genom densamma väl den indelta räntan minskas med ett belopp af
1,356 kronor 38 öre, men den kronan behållna räntan ökas med samma
belopp. Deremot kommer inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmål
att minskas med de belopp, som från ifrågavarande elfva rusthåll
utgått eller, efter 7 tunnor för rusthållet i Jönköpings län och 74 tun
nor
för hvartdera af de tio rusthållen i Skaraborgs län, med tillhopa 82
tunnor eller 516 kubikfot 6 kannor. Förevarande inkomsttitel lärer således
nu böra beräknas till 139,658 kubikfot 4 kannor eller i penningar efter 2
kronor 10 öre kubikfoten till 293,282 kronor 64 öre; kommande dock
den i inkomsttiteln härigenom skedda nedsättning af 1,084 kronor 86 öre
att uppvägas af en antagligen deremot svarande förhöjning i inkomsttiteln
vakansafgifter för nyroterad jord.
Fyr- ock bäkmedlen, hvilka vid senaste Riksdag beräknades till 800,000
kronor, hafva väl under åren 1871—73 i medeltal inbringat 881,650 Riksdaler
om året och under år 1874 uppgått till icke mindre än 963,265 Rdr
44 öre. Men som, på sätt statskontoret anmärkt, förändrade bestämmelser
för denna afgift blifvit genom nådig kungörelse den 5 Juni 1874 fastställda
i ändamål att bringa stadgandena om uppbörden af samma medel till öfverensstämmelse
med Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg
den 15 Maj 1874, och dessa nya bestämmelser, hvilka träda i gällande
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 9
kraft först den 1 instundande April, antagligen komma att i inkomstens
belopp till en början medföra någon minskning, hvilken dock innan kort torde
blifva ersatt genom den förökade trafik, som de i samma bestämmelser innehållna
lättnader för sjöfarten förväntas skola framkalla, anser jag mig
under sådana förhållanden icke för närvarande kunna tillstyrka någon förhöjning
i den beräkning af förevarande inkomst, som vid senaste Riksdag
antogs.
Telegraf medlen hafva af telegrafstyrelsen för år 187 G beräknats i
rundt tal till 1,330,000 kronor. Denna beräkning har grundats derpå, att
inkomsten för år 1874 kunde anses hafva utgjort 1,210,000 kronor och att en
årlig tillökning med minst fem procent borde under vanliga förhållanden
kunna motses. Till följd häraf och då redan portoinkomsten för år 1874
med minst 30,000 kronor öfverstiger hvad efter enahanda beräkningsgrund i
sådant afseende upptagits för 1875, anser jag af denna ytterligare anledning
telegrafmedlen för år 1876 kunna med trygghet upptagas till det af telegrafstyrelsen
föreslagna belopp 1,330,000 kronor.
I fråga om Jernvcigstrajihnedlen har blifvit af styrelsen för statens
jernvägstrafik i dess den 1 5 sistlidne December afgifna underdåniga memorial
angående de inkomster, som under år 1876 kunde vara att förvänta från
trafiken å rikets stambanor in. m., anfördt, bland annat, att efter Östra stambanans
fullbordan, hvarigenom vägen mellan hufvudstaden och landskapen
deromkring å ena sidan samt landet söder om Nässjö å den andra förkortats
med 10 mil, samfärdseln mellan dessa områden komme att gifva
till resultat ett i förhållande till den kortare våglängden mycket minskadt
antal saväl personmil som centnermil, och att behållningen på ifrågavarande
trafik komme att sänkas i förhållande härtill. Det vore icke antagligt, att
denna minskning af behållningen skulle förr än efter flera år upphöra. Men
tagantalet a den vestra eller äldre limen, öfver hvilken berörda samfärdsel
förut skett, kunde dock ej minskas; tågen blefve der till och med flera än
förut, men kortare och mindre väl fyllda, d. v. s. mindre vinstgifvande.
I öfrigt ansåg styrelsen sig icke kunna lemna ur sigte de ganska
märkbara tecknen till en lugnare utveckling, än under nyss förflutna tidskiften,
af det industriela lifvet samt icke heller förbise den varning mot
för höga beräkningar, hvilken läge i 1874 års knappast medelmåttiga skörd.
Styrelsen trodde derföre, att stegringen af trafikinkomsterna redan nätt en
viss höjdpunkt, utöfver hvilken densamma ej komme att vidare höja sig utan
i bredd med goda skördar samt gynnande konjunkturer inom handel och
industri, och äfven i dessa fall med en jemförelsevis ringa styrka, på grund
10 Bil. N:o C> c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
hvaraf styrelsen ansåge, att den medelinkomst för banmil, som under 1874
torde uppnås, eller 108,000 kronor, endast obetydligt borde ökas vid en
beräkning sådan som den ifrågavarande, och styrelsen hade sålunda för nu
trafikerade 135 mil antagit en bruttoinkomst under 1876 af 14,600,000 kronor.
Med afseende å hvad trafikstyrelsen sålunda anfört och då den trafikerade
våglängden å stambanorna i sjelfva verket utgör i det närmaste
136 mil, hemställer jag lika med styrelsen, att jernvägstrafikmedlen för
1876 upptagas till 14,600,000 kronor.
Enligt uppgifter, som från de särskilda länsstyrelserna kommit skogsstyrelsen
tillhanda, skulle de under år 1874 till statsverket influtna skoqsmedlen
utgjort:
i Norrbottens |
län . . . |
532,360: |
20. |
,, Yesterbottens |
d:o . . . |
220,950: |
— |
,, Vesternorrlands |
d:o . . . |
108,587: |
69. |
,, Jemtlands |
d:o . . . |
33,312: |
44. |
„ Gefleborgs |
d:o . . . |
53,176: |
60. |
,, Kopparbergs |
d:o . |
32,110: |
— |
„ Örebro |
d:o . . . |
6,600: |
45. |
„ IJpsala |
d:o . . . |
25,530: |
16. |
„ Södermanlands |
d:o . . . |
6,609: |
19. |
,, Östergötlands |
d:o . . . |
17,027: |
76. |
„ Skaraborgs |
d:o . . . |
63,735: |
67. |
„ Elfsborgs |
d:o . . . |
21,928: |
99. |
„ Kalmar |
d:o . . . |
18,789: |
19. |
,, Jönköpings |
d:o . . . |
15,150: |
86. |
„ Kristianstads |
d:o . . . |
15,001: |
42. |
„ öfriga län tillsammans . |
3,582: |
15. |
Summa Rdr 1,174,452: 77.
Då de siffror, som dessa uppgifter utvisa, endast obetydligt öfverstiga
det belopp, som i enahanda afseende vid slutet af år 1873 uppgafs såsom
influtna skogsmedel för samma år, samt någon sådan stegring i denna inkomst
således ej är förhanden, som kunde påkalla densammas upptagande
till högre belopp än förut, och härtill kommer, att under år 1875 ogynnsammare
konjunkturer för trävarurörelsen inträd t, anser jag skogsmedlen för år
1876 böra upptagas till enahanda belopp som för å:1 1875 eller 1,000,000
kronor.
15.805.000.
19.119.000.
19.305.000.
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 11
I fråga om inkomsttiteln extra uppbörd har jag, då det ej torde vara
skäl att nu förnya det förslag angående uteslutande ur riksstaten af kapitalafbetalningarne
å vattenaftappningslånen, som vid senaste Riksdag af Eders
Kongl. Maj:t afgafs, men ej vann Riksdagens bifall, ingen annan hemställan
att göra, än att beloppet af inkomsttiteln, för vinnande af jemn slutsiffra å
samtliga de ordinarie inkomsterna, beräknas till 228,1 17 kronor 86 öre.
Enär tullmedlen utgjort i runda tal
år 1870 ........
„ 1871 ........
„ 1872 . .......
„ 1873 .......... 23,935,000.
,,1874 .......... 29,439,000.
och således i medeltal för berörda fem år 21,520,000 R:dr, föreslår jag i underdånighet,
att en förhöjning i beräkningen af denna inkomsttitel må ega rum,
hvilken förhöjning dock med afseende derå, att den höga tullinkomsten under
år 1874 haft sin grund i tillfälliga förhållanden, ej torde böra sättas
högre än 20,000,000 kronor.
I afseende å beräkningen af postmedlen har generalpoststyrelsen i sitt
den 10 December 1874 afgifna förslag till scater för postverket anfört, att
då hittills under de senare åren regelbundet en tillökning i uppbörd egt
rum, funnes icke någon anledning betvifla, att, med de betydliga utvidgningar
i postinrättningens verksamhet, som nyligen åstadkommits, en ytterligare
ansenlig tillväxt i inkomst äfven under loppet af år 1876 skulle göra
sig gällande.
Om från postverkets inkomster dragas dels de anslag, som under vissa
förutgångna år af andra statsmedel till postkassan utgått, dels ock de tillfälliga
intägterna af försålda ångfartyg och fastigheter samt i räntemedel
m. m., hade postverkets inkomster
år 1855 öfverstigit intägten nästföregående år med omkring
,, 1860 ,, ,, ,, ,, ,, ,,
1865
1870
1871
1872
1873
1
6
1
5
4
12
14
procent.
För åstadkommande af ytterligare jemförelse hade generalpoststyrelsen
låtit upprätta ett sammandrag öfver postverkets inkomster under senast förflutna
tvänne halfår eller för tiden från och med den 1 Juli 1873 till och
med den 30 Juni 1874.
Sammanställdes inkomsterna under denna period, uppgående till omkring
3,394,000 kronor, med intägterna, 2,443,000 kronor, under der år, 1871,
12 Bil. N:o 6 <) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
mellan hvilket och början af nämnde period, den 1 Juli 1873, afståndet
vore lika stort som mellan den 30 nästlidne Juni — slutet af omförmälde
tidrymd — och det år, 1876, för hvilket förslag till postverkets inkomst-och
utgiftsstater nu skulle i underdånighet afgifvas, — så visade sig, att tillökningen
i inkomst uppgått till nära 39 procent.
Anmärkas borde emellertid, att sedan 1871 års utgång postkassan
kommit i åtnjutande af inkomst för befordran af så väl tidningar och tidskrifter
som af bref i tjensteärenden, för hvilka sistnämnda försändelser derförut
i de flesta fall icke någon postafgift utgjorts.
Af dessa afgifter hade tidningsportot tillgodokommit postkassan från
och med den 1 Januari 1873 samt sålunda under hela den tidrymd den 1
Juli 1873—30 Juni 1874, hvarom nu vore fråga, men deremot fribrefsportot
endast från och med 1874 års ingång.
Under de begge halfåren hade tidningsportot uppgått till
omkring............................kronor
Afgifterna för de förutvarande fribrefvens postbefordran
hade vid förändringens genomförande beräknats komma att för
år uppgå till 250,000 kronor. Och den erfarenhet, som hittills
vunnits, gåfve icke anledning antaga, att utgifterna å hithörande
förslagsanslag skulle komma att i någon nämnvärd mon öfverstiga
berörda anslag.
Postverkets inkomst af fribrefsportot under halfåret 1 Januari—30
Juni 1874 syntes sålunda skäligen kunna, till åstadkommande
af jemn slutsumma, beräknas till...........
Och skulle sålunda summan af de inkomster, som genom de förändrade
vilkoren för tidningars och tidskrifters samt tjenstebrefs
postbefordran, efter utgången af år 1871, beredts postkassan,
kunna för tidrymden 1 Juli 1873—30 Juni 1874 antagas hafva
uppgått till omkring.........................
Om då summan af postverkets inkomster under omförmälda
tidrymd............................kronor 3,394,000
minskades med förenämnda..................... 294,000
eller till................................ 3,100,000,
så visade sig, vid en jemförelse med inkomsterna år 1871 ... 2,443,000,
att under den tid af 2|- år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872 och
den 3)0 Juni 1874, postverkets uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats
med i det närmaste 27 procent.
Yid uppgörandet af en sannolikhetsberäkning öfver tillväxten i postverkets
inkomster under loppet af de 2$ år, som komme att förflyta från
och med den 1 Juli 1874 till och med den 31 December 1876, syntes
159,500.
134,500.
294,000.
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 13
således också, icke böra, möta någon tvekan att anslå tillökningen i inkomst
till hälften af förenämnde procenttal, eller till 13| proc., i enlighet med
hvilken beräkning postverkets årliga intägter vid 1876 års utgång skulle
belöpa sig till 3,852,190 kronor eller i rundt tal 3,850,000 kronor.
Mot denna beräkning har jag ej funnit skäl till någon anmärkning och
hemställer derföre i underdånighet, att postmedlen måtte för år 1 876 upptagas
till samma belopp, som generalpoststyrelsen föreslagit, eller 3,850,000 kronor.
Bränvinstillverkningsafgiften uppgick
under år 1872 till............................ 12,958,426 R:dr
» 1873 ............................ 14,069,596 „
och, enligt mig från kontrollbyrån meddelad uppgift, under år 1874 till
ungefär 13,840,000 R:dr. Denna inkomsttitel synes alltså vara i stigande,
och, då densamma under de tre nämnda åren i medeltal årligen utgjort
13,622,674 R:dr, men för år 1875 beräknats till allenast 12,000,000 kronor,
böra utöfver sistnämnda belopp förhöjas. Men då denna förhöjning ej synes
mig lämpligen böra sättas högre än 1,000,000 kronor, föreslår jag, att bränvinstillverkningsafgiften
för år 1876 må beräknas till 13,000,000 kronor.
Jemlikt Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869 kommer Hvitbetssockertillyerlning
saf giften att den 1 Juli 1876 höjas till dubbelt mot hvad
den varit förut. Då emellertid af de fem fabriker för hvitbetssocker, som
funnits inom riket, två redan blifvit nedlagda samt det torde vara lindrigast
sagdt tvifvelaktigt, huruvida den ökade beskattningen på berörda industri,
hvilken ledan nu ej synes ga framåt, skall medföra någon högre statsinkomst,
^ anser jag inga skäl vara för handen att tillstyrka, det nämnde afgift
må för år 1876 upptagas till högre belopp än det, hvartill den beräknats
för 1875, eller 60,000 kronor.
Slutligen torde ° också såsom inkomst för stasverket böra beräknas Allnidn,
bevillning för år 1876, hvilken jag fördenskull och med fästadt afseende
d statsveikets behof i underdånighet föreslår att upptagas i inkomstberäkningen
till samma belopp som för år 1875 eller 2,800,000 kronor.
Med iakttagande af de sålunda af mig i underdånighet föreslagna ändringar
i statskontorets beräkning, hvilken åter i öfriga delar torde ° böra i
nåder godkännas, skulle en tablå öfver statsverkets inkomster för år 1876
komma att hafva följande utseende:
Ordinarie inkomster.
.......Kronor 4,505,300: —
....... „ 1,625,900: -
Transport Kronor 6,131,200; —
Ränta
Tionde
14 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Transport |
Kronor |
6,131,200 |
-— |
Arrendemedel............... |
11 |
461,900 |
— |
Bergverkstionde.............. |
V |
47,500 |
— |
Mantalspenningar ............ |
V |
580,000 |
— |
Bötesmedel.................. |
11 |
200,000 |
— |
Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål................. |
11 |
293,282 |
64 |
Tillfälliga rotevakansafgifter..... |
11 |
7,500 |
—- |
Yakansafgifter af nyroterad jord. . |
11 |
98,000 |
— |
Rotevakansafgifter af utsockne frälse-hemman i Halland ........., |
11 |
20,000 |
_ |
Yakansafgifter af bergslag...... |
v |
18,000 |
|
Trosspassevolansafgift ......... |
11 |
26,500 |
— |
Båtsmansvakans-afgift......... |
11 |
60,000 |
— |
Kontrollstämpelmedel.......... |
ii |
15,000 |
— |
Fyr- och båkmedel .......... Telegrafmedel............... |
v |
800,000 |
— |
v |
1,330,000 |
— |
|
Jernvägstrafikmedel.......... |
n |
14,600,000 |
— |
Skogsmedel................ |
1,000,000 |
— |
|
Extra uppbörd.............. |
ii |
228,117 |
36 |
25,917,000:
Bevillningar.
Tullmedel.................Kronor 20,000,000
Postmedel................. „
Stämpelpappersmedel.......... „
Bränvinstillverkningsafgift...... ,,
Hvitbetssockertillverknings-afgift . . ,,
Allmän bevillning för år 1876 .. . „
3.850.000
1.880.000
13,000,000
60,000
2,800,000
41,590,000 —
Summa Kronor 67,507,000:
Och då riksstaten för innevarande år upptager
i Ordinarie Inkomster.........Kronor 25,135,000: —
och i Bevillningar ........... 39,640,000: ■—
eller tillsammans Kronor 64,775,000: —
så utvisa alltså de nu för år 1876 beräknade summorna
en tillökning af.................. „ 2,732,000: —
deraf 782 000 kronor belöpa på de ordinarie inkomsterna och 1,950,000
kronor på be vi Ilningar ne.
Bd. N:o 6 c) t,dl, Korn)/, May.U Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 15
_I)e af föredragande Departementschefen sålunda beträffande
beräkningen af statsverkets inkomster och dermed sammanhängande
ämnen gjorda underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan
Statsrådets öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Makt Konumren
i nåder gilla och bifalla.
Departementschefen erinrade härefter, hurusom Riksdagen uii underdånig
skrifvelse den 15 Maj nästlidna år anfört, bland annat, att, då de i
riksstaten upptagna qvantiteter oindelt spanmäl endast tjenade såsom beräkningsgrund,
hvarefter penningebeloppen af de till särskilda ändamål anvisade.
anslag borde uträknas, men särskild t angifvande i riksstaten af grunden
för utgifternas beräknande syntes lika litet vara erforderligt för de utgiftei,
hvartill anvisning meddelades under rubriken oindelt spanmål, som
för dem, hvilka hittills varit såsom indelta anslag uppförda, Riksdagen ansåge
det skola leda till större enkelhet och reda, om kolumnen för oindelt
spanmål kunde från riksstaten uteslutas; hvadan och då Riksdagen föreställde
sig, att den till manskapet vid värfvade arméen utgående brödspanmål,
hvilken nu funnes uppförd å vederbörande regementens anslag, skulle
kunna derifrån afföras samt utgifterna för manskapets förseende med bröd
likasom för provianteringen i öfrigt lämpligen anvisas till utgående från förslagsanslaget
till “mathållning för manskapet vid garnisonsregementena “
och att de öfriga oindelta spanmålsanslagen lämpligen torde, der de ej kunde
utan förnärmande af enskild rätt mot bestämdt penningeanslag utbytas, böra
sammanföras med de ersättningar, som utginge till indelningshafvare för dem
genom Kong], förordningen den 23 Juli 1869 frångångna indelningar, Riksdagen
anhallit, att, enär den tid snart torde vara inne, då ersättninsanslagen
för indragen ränta och bonde kunde till beloppen bestämmas, Kong], Mai:t
täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen för oindelt spanmål
kunde ur riksstaten uteslutas.
Vid underdånig anmälan af denna skrifvelse den 29 Maj nästlidna år
behagade Kongl. Maj:t, med förklarande att deruti gjorda framställning rörande
den till manskapet. vid värfvade arméen utgående brödspanmål skulle öfverlemnas
till Landtförsvarsdepartementet för att på dess föredragning blifva
föremal för nådig pröfning, tillika anbefalla statskontoret att öfver hvad
Riksdagen i skri Helsen för öfrigt föreslagit afgifva underdånigt utlåtande.
lil! följd häraf liacle statskontoret uti ett den 28 nästiidne December
till finansdepartementet inkommet utlåtande jemte afgifvande af särskildt
förslag angående de oindelta spanmålsanslag, som utginge till Militieboställskassan,
Vadstena kngsmanshuskassan och Invalidhusfonden, hvilka enligt
af statskontoret meddelad upplysning vore de enda, som utan medgifvande
1(5 Bil. Nio 6 c) till Kong/,. Maj:F Nåd. Frop. N:o 1 om statsverket-187Ö,
af dem, hvilka egde att anslagen uppbära, kunde, derest Kong!. Maj:t dertill
funne skäl, utbytas mot bestämda penningeanslag, tillika beträffande de
öfriga ifrågavarande anslagen andragit, bland annat, att statskontoret vore
lika med Riksdagen af den mening, att dessa anslag i allmänhet borde sammanföras
med de ersättningar, som utginge till indelningshafvare för dem
genom Kongl. förordningen den ''23 Juli 1869 frångångna indelningar, men
att, då de förteckningar, som öfver indragna rånte- och tiondeanslag, jemlikt
Kongl. kungörelsen den 5 Oktober 1871 från länsstyrelserna i riket inkommit,
ännu icke i kammarkollegium undergått fullständig granskning, så
att beloppet af den vederbörande indelningshafvare tillkommande ersättning
för närvarande kunde bestämmas, och till följd deraf ej heller med visshet
kunde uppgifvas, huru mycket af den förr i räkenskaperna under indelningstitel
affärda räntan och tionden blifvit till statsverket indraget och hvad
belopp de ännu qvarstående indelningarne utgjorde, statskontoret ansåge det
föreslagna sammanförandet af de oindelta spanmålsanslagen med ersättningsanslagen
för indragna indelningar icke böra nu verkställas utan uppskjutas,
intill dess fullständiga, efter ett af statskontoret utfärdadt formulär upprättade
uppgifter, deri de åt kammarkollegium vid de förut afgifna förteekningarnes
granskning föreskrifna rättelser iakttagits, från samtliga länsstyrelser inkommit
och sammandrag deraf hos statskontoret skett; att statskontoret redan
gått i författning om sådana på den i kammarkollegium föregångna granskningen
grundade uppgifters insamlande och att, då det inom kammarkollegium
nu pågående arbetet med de i följd af Kongl. kungörelsen den f>
Oktober 187 1 inkomna förteekningarnes granskning under förra hälften af innevarande
år torde hinna till fullo afslutas, de af statskontoret infordrade
efter förändradt formulär affattade uppgifterna antagligen vore att införvänta
så tidigt, att sammandrag deraf kunde före innevarande års slut upprättas.
Då af hvad statskontoret sålunda anfört framginge, att ett särskiljande
emellan å ena sidan de delar af de indelta rånte- och tionde-anslagen, hvilka
ännu qvarstodo såsom sådana, och å andra sidan de delar af samma anslag,
hvilka blifvit till statsverket indragna och borde med kontanta anslag ersättas,
ännu icke lämpligen kunde ega rum och vid sådant förhållande icke
heller Riksdagens ofvanberörda framställning om de oindelta spanmålsanslagens
sammanförande med nyssnämnda ersättningsanslag syntes för närvarande
höra till någon åtgärd föranleda, så och under antagande att det vore med
Kongl. Maj:ts nådiga vilja öfverensstämmande, det statskontorets omförmälda
förslag rörande de oindelta spanmålsanslagen till Militieboställskassan, Vadstena
Krigsmanshuskassan och Invalidhusfonden blefve lika med Riksdagens
förslag angående brödspanmålen till manskapet vid den värfvade arméen i underdånighet
anmäldt genom Landtförsvarsdepartementet, hvilket för sådant ändamål
erhållit del af handlingarne, hemställde föredragande Departements
-
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 17
chefen, att så väl öfriga oindelta spanmålsanslag som de indelta rånte- och
tiondeanslagen jemte ersättningarne för indragna dylika anslag måtte i nåder
föreslås att fortfarande tills vidare bibehålla samma form och egenskap som
de i nu gällande riksstat hade; äfvensom att statskontoret måtte anbefallas
att i sammanhang med framdeles afgifvande förslag till upptagande i riksstaten
af ersättningarne för de indragna indelta rånte- och tiondeanslagen,
jemväl i afseende på de oindelta spanmålsanslagens uteslutande från rikssiaten
framlägga detaljeradt förslag.
Denna hemställan, som biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.
Föredragande Departementschefen anförde vidare:
Då beträffande regleringen af
Första Hufvudtiteln
nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år 187G
föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande
uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana
eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för Första
Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna hufvudtitel
anvisadt, eller 1,266,000 kronor.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda i underdånighet
föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla.
Vid beräkning härefter af utgifterna å riksstatens
Sjunde Hufvudtitel,
innefattande anslagen till Finansdepartementet, anförde föredragande Departementschefen: -
18 Bilt N:o C> c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Beträffande
l:o) Finansdepartementets Expedition
anhåller jag nu endast att i underdånighet få åberopa Eders Kongl. Maj:ts
den 19 December 1874 i fråga om kanslidepartemehtenas expeditioner fattade
beslut; och hemställer således, att för tillämpningen af den nya aflöningsstaten
för expeditionen måtte för år 1876 äskas enahanda anslag å extra
stat, som blifvit åt Riksdagen för år 1875 beviljadt, eller 9,700 kronor.
Den redogörelse, som
2:o) Kammarkollegium
den 19 December 1873 afgifvit i fråga om fortgången af jordeboksarbetet
under samma år, har blifvit i sammanhang med föredragningen af den nådiga
propositionen till 1874 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och
behof den 9 Januari 1874 af dåvarande Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäld. Under
åberopande af samma redogörelse har kollegium i underdånig skrifvelse den
18 sistlidne December ytterligare i fråga om berörda arbete under år 1874
anfört, att de deri omförmälda förteckningar öfver de till statsverket indragna
rånte- och kronotionde-anslag i Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs
och Bohus samt Gefleborgs län blifvit granskade, samt att under året blifvit
af kollegium pröfvade de anmärkningar, som vid förteckningarna öfver dylika
anslag uti fjorton län förekommit med undantag af sådana, som kollegium
funnit fordra närmare undersökning. Utom dessa sistnämnda återstode
ännu för kollegium att afgöra de vid förteckningarne för Skaraborgs, Gefleborgs,
Malmöhus, Yestmanlands och Stora Kopparbergs län gjorda anmärkningar,
h vilka antingen vore med vederbörade kommunicerade eller, efter
det infordrade förklaringar inkommit, remitterade till kollegii provinskontor
för påminnelsers afgifvande. Den nya jordeboken för Stockholms län hade
numera blifvit af kollegium fastställd.
Kammarkollegium har vidare anfört, att uppehållandet af de ordinarie
tjenstebefattningarna i kollegiet redan nu voro förenad! med stora svårigheter
och komme att blifva ännu svårare, om såsom föreståndare för jordeboksafdelningar
skulle användas flere af kollegii tjenstemän än nu vore fallet.
Vid sådant förhållande och då, enligt den erfarenhet kollegium vunnit, det
ej heller vore lätt att utom verket finna personer, lämpliga till dessa senare
befattningar, vore det ej att antaga, att jordeboksafdelningarnas nuvarande
Bil. N:o 6 o) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 19
antal snart skulle kunna ökas; och har kollegium derföre i underdånighet
hemställt att till jordeboksarbetets fortsättande under år 187G måtte af Riksdagen
äskas enahanda anslag, som för år 1875 blifvit beviljadt.
Jemte det att jag i underdånighet erinrar, hurusom senaste Riksdag
å extra stat för år 1875 uppfört dels såsom dyrtidstillägg för embets- och
tjenstemännen vid kammarkollegium 20,440 kronor dels ock till granskning
af nya jordeböcker 13,600 kronor, får jag, under åberopande ej mindre af
hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om dyrtidstillägg redan den 18 sistlidne
December i nåder beslutat, än äfven af kammarkollegii nyssberörda redogörelse
för fortgången af jordeboksarbetet och för behofvet af fortfarande
anslag till detsamma, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
måtte af Riksdagen äska enahanda anslag att uppföras å extra stat för år
1876 eller dels till dyrtidstillägg för embets- och tjenstemännen i kammarkollegium
20,440 kronor, dels ock till granskning af nya jordeböcker 13,600
kronor.
3:o) Statskontoret.
Med fästadt afseende å de ökade göromål, som tillkomme statskontoret,
sedan dit blifvit öfverflyttade åtskilliga bestyr, hvilka förut tillhört riksgäldskontoret
eller arméförvaltningen, har senaste Riksdag å extra stat för åren
1874 och 1875 uppfört till provisoriskt förstärkande af statskontorets personal
ett anslag af 7,400 kronor, motsvarande arfvoden åt en kamrerare,
en bokhållare och en advokatfiskal. Och har Riksdagen derjemte såsom
tillfällig löneförhöjning åt kontorets embets- och tjenstemän för år 1875
anvisat ett extra anslag af 17,300 kronor.
Ehuru de göromål, som skola bestridas af ofvanomförmälde provisoriskt
tillsatte tjenstemän, måste anses såsom permanenta samt deras tjenster
fördenskull rätteligen borde uppföras å ordinarie stat, torde likväl i
afbidan på fortgången af de arbeten, som blifvit anförtrodde åt den af
Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 i nåder tillsatta löneregleringskomité,
för närvarande någon förändring i aflöningsförhållandena för samma tjenstemän
ej böra ifrågasättas. På grund vidare af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
beslut den 18 sistlidne December lärer dyrtidstillägg åt statskontorets embetsoch
tjenstemän böra äskas jemväl för år 1876. Jag får alltså i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra
stat för år 1876 bevilja till dyrtidstillägg åt statskontorets embets- och
tjenstemän 17,300 kronor och till provisoriskt förstärkande af statskontorets
personal 7,400 kronor.
•20 Bil. N:o (i c) till Kongl: Maj:ts Nåd. Prop. N:o T om Statsverket 1875.
4:o) Mynt- och kontrollverken, 5to) Kammarrätten och 6:ö) Öfverintendeuts embetet -
i *Ot!
hafva af senaste Riksdag fått dyrtidstillägg för år 1875 anvisade åt sina
embets- och tjensteman. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 18
sistlidne December får jag i underdånighet hemställa, att samma dyrtidstillägg
måtte äskas jemväl för år 1876 att uppföras å extra stat och utgå
med enahanda belopp som de redan beviljade eller till embets- och tjensteraännen
vid mynt- och kontrollverken 3,320 kronor, vid kammarrätten
23,320 kronor och vid öfverintendentsembetet 3,980 kronor.
7:o) Postverket.
Efter att hafva föredragit generalpoststyrelsens underdåniga memorial
den 10 December 1874 med förslag till stater för postverket för år 1876,
hvilket finnes detta protokoll under Litt. B. bilagdt, yttrade departementschefen:
“De
förhållanden, under hvilka postverket för närvarande arbetar, äro
så egendomliga, att de ej låta jemföra sig med dem, som äro gällande för
något annat af rikets verk. Postanstalternas antal, hvilket inom två år
ökats med ungefär 240 procent, liksom antalet till generalpoststyrelsen inkomna
mål, hvilka på två år fördubblats, torde utgöra säkra mätare på
den väldiga utveckling, hvari postväsendet är stadt. Att vid sådant förhållande
ökade arbetskrafter och ökade medelsanslag skola erfordras, är helt
naturligt. Jag har också vid granskningen af det förslag till stater för
postverket, som jag nu i underdånighet föredragit, ej funnit något att erinra.
Under en öfvergångsperiod, sådan som den nuvarande, böra den med förhållandena
ensam fullt förtrogna styrelsens beräkningar hafva vitsord, likasom
ock ansvaret för dessa då hvilar å dem, som med oaflåtlig uppmärksamhet
följt utvecklingens alla skeden och således bäst böra kunna bedöma
verkets ställning och kraf. På grund häraf och jemte det, hvad särskildt
angår frågan om dyrtidstillägg, jag, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut den 18 December, i underdånighet föreslår att för 1876 måtte
äskas sådant tillägg att utgå efter samma grunder, som blifvit för år 1875
af Riksdagen i afseende å postverket stadgade, hemställer jag alltså i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i afseende å postverkets stater
lör 1876, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen begärt, föreslå riksdagen:
att med iakttagande i afiöningsstaten af de förändringar, dels att postexpeditionerna
upptagas endast till antal men ej till namn och dels att de
BiU N:o 6 c) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 21
till tjenstgöringgpenningar och resekostnad sersättning för de tre postinspektörerne
nu uppförda anslag af 1,000 kronor åt hvardera bestämmas att utgå
endast såsom tjenstgöringspenningar, .ifrågavarande stats anslag för öfrigt
måtte förhöjas
dels med följande nya löner:
till en revisor................ kronor 2,400: —
»> två kammarskrifvare å 1,(100 kronor ......3,200: —
» en d:o å 1,200 » ...... 1,200: -
» en kontorsskrifvare ................1 600: —
» två aktuarier å 2,400 .............. 4,800:__
» två kontrollörer å 3,000 ..........• . . 6,000: —
» två » å 2,400 ............. 4,800: —
» fyra kontorsskrifvare å 1,600 6,400: —
» fyra » å 1,200 .......... 4,800: —
» sex resepostexpeditörer å 800 .......... 4,800: —
» tre vaktmästare å 700
13,200:
26,800: —
2,100: —
dels med den stegrade aflöning, som påkallas deraf att
postexpeditionen i Nässjö förvandlas till postkontor.......
800: —
dels med dyrtidstillägg efter tjugo procent å ofvanberörda
till tjenstemän vid generalpoststyrelsen afsedda löne
-
belopp 13,200...................... 2,640: —
efter 10 procent å lönebeloppet 26,800 ....... 2,680: —
efter 10 procent å lönebeloppet 800 ......... 80: —
efter 10 procent a de nya löner, som vid 1874 års
Riksdag beviljades åt 16 postexpeditörer, 4 kontrollörer,
14 kontorsskrifvare och 30 resepostexpeditörer
...................... 7,760: — ig
dels ock med följande tillägg i nedanstående anslag,
nemligen
till poststationsföreståndare..................... 95,000:
» extra biträden ......................... 70,000:
» ålderstillägg........................... 10,000:
eller sammanlagdt med 231,060
att deremot — vid det förhållande, att det af senaste Riksdag beviljade
dyrtidstillägg för år 1875 blifvit i sin helhet af Riksdagen lagdt å
aflöningsstaten, under det att 1,800 kronor deraf rätteligen bort uppföras å
öfvergångsstaten, hvilken nemligen omfattar de löner, till hvars tillfälliga
22 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:u 1 om Statsverket 1875.
böjande berörda andel af dyrtidstilläggssumman beviljats, — aflöningsstatqn
för år 1876 måtte minskas med ett motsvarande belopp, som i stället bör å
öfvergångsstaten uppföras, hvadan således aflöningsstatens slutsumma, hvilken
för år 1875 utgör 1,849,950 kronor, för år 1876 komme att blilva 1,579,210
kronor;
att öfvergämjsstaten måtte af nyss omförmälda orsak ökas med 1,800
kronor, men deremot på grund af den under år 1874 timade förändring i
den å densamma uppförda personal minskas med 1,100 kronor och således
i sin helhet ökas från 18,000 kronor till 18,700 kronor;
att indragning sstaten måtte minskas med det åt numera aflidne kontorsskrifvaren
K. Hagberg uppförda belopp 495 kronor, men ökas med 500
kronor å anslaget till aflöning åt postiljoner, som ej vidare äro tjenstbara,
men ännu ej blifvit berättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning,
hvadan staten i sin helhet således komme att ökas med 5 kronor eller
från 12,270 kronor till 12,275 kronor;
att pensionsstaten måtte minskas med följande till numera afgångna
pensionärer uppförda belopp, nemligen
till brefbäraren Wallin . ........... kronor
båtsmannen Söderman.....
kontorsskrifvaren Nordenstrahl
enkan Storck..........
enkan Sundboms barn.....
850 |
— |
200 |
— |
1,800 |
— |
75 |
— |
20 |
— |
75 |
— |
2,520: —
men deremot ökas
dels med de belopp, som sedan senaste statsreglering
blifvit genom redan meddelade nådiga beslut tillagda följande
i postverket anställde personer, som erhållit afsked, nemligen
postinspektoren friherre Bennet....... kronor 1,900: —
postexpeditören Adlerstam............... 1,500: —
, » Kellmodin............... 1,500: —
postmästaren Giertz.................. 1,400: —
postmästaren Nauckhoff................ 1,800: —
» Lilliestierna............... 1,400: —
dels ock med pension åt kontorsskrifvaren Per Erland
Andersson....................... 1,000: —
hvadan således pensionsstatens nuvarande summa 44,715
ökas med 7,980 kronor till 52,695 kronor;
att omkostnad sstaten måtte ökas med nedanstående belopp å följande
titlar, nemligen:
10,500: —
kronor skulle
Bil N:o 6 c) till Kongl. Mqjtts Nåd. Vrop. W:o 1 ok Statsverket 1876. 2R
uppbörds- och frimärkesprovisioner .... kronor 22-,000: —
förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter
samt utgifter för posthusens underhåll . . 15,000: —
expensutgifter..................... 65,000: —
rese och traktamentsersättning
åt resepostexpeditörer............. . . 30,000: —
» posiiljoner ........... ... . . 50,000: —
postbetjentes beklädnad och beväring........ 13,000: —
poståkdons anskaffande och underhåll ....... 5,000: —
postbefordran å jernväg............... 45,000: —
» å landsväg och inom postanstalternas
områden............... 50,000:
v sjöledes mellan Gotland och fasta
landet............10,000: —
» » mellan öfriga inrikes orter 5,000: —
>'' >< " Sverige och England 6,000: —
tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort 5,000: —
diverse utgifter....................12,00q: — 003 00(). _
men deremot minskas dels med........... 40,000: —
å anslaget till utrikes brefvexlingen, dels ock med
det belopp, som af sista Riksdagen blifvit särskildt
tillagdt denna stat eller . . . .''........... 49,000: - 89 000- —
hvadan således hela tillökningen å omkostnadsstaten blefve 244,000 kronor
eller från 1,852,000 kronor till 2,096,000 kronor; och kommer i följd häraf
samt derest anslaget till oförutsedda utgifter, på sätt generalpoststyrelsen
föreslagit, minskas med 30,000 kronor eller från 100,000 kronor till 70,000
kronor samt anslaget till afkortning ar och restitutioner för vinnande af
jemn slutsumma minskas med 1,945 kronor eller från 23,065 kronor till
21,120 kronor, slutsumman af samtliga postverkets stater för 1876 att uppgå
till 3,850,000 kronor eller 450,000 kronor utöfver slutsumman för år 1875.
Hemställande jag således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att det å hufvud titeln uppförda anslag, förslagsvis beräknad t att
af postmedlen direkte utgå till postverket, bestämmes till samma belopp
3,850,000 kronor, hvartill postmedlen blifvit här förut beräknade.
1 sammanhang härmed och då till följd af fortfarande inskränkning i
rättigheten till gästgifveri- håll- och reservskjutsens anlitande för posternas
fortskaffande, utgifterna'' å anslaget till postbefordran å landsväg och inom
postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman 800,000
kronor, hemställer jag att i afseende å ersättandet af den brist i nämnda
anslag, som härigenom möjligen uppkommer, måtte äfven under år 1876
24 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit vid fastställandet af
postverkets stat för 1875 föreskrifvet.
Hvad slutligen angår generalpoststyrelsens underdåniga hemställan, att
Eders Kong!. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag göra framställning om
beredande af dyrtidstillägg för år 1875 åt de postverkets tjensteman, nemligen
16 postexpeditörer, 4 kontrollörer, 14 kontorsskrifvare samt 30 resepostexpeditörer
för hvilka löner beviljades vid senaste riksdag, men hvilkas
löner ej kommit att medräknas vid bestämmandet af dyrtidstillägget åt poststaten
för samma år, hemställer jag i underdånighet, att, då berörda fråga ej
står i något samband med postverkets stater för 1876, men billigheten synes
kräfva, att dessa tjensteman ej sättas i sämre ställning än deras kamrater
inom postverket, Eders Kongl. Maj:t täcktes i särskild nådig proposition
föreslå Riksdagen, att åt nämnde tjensteman måtte äfven för år 1875 få såsom
dyrtidstillägg utbetalas tio procent af deras aflöning att med sammanlagdt
7,760 kronor utgå af det för samma år å postverkets stat uppförda
anslag till oförutsedda utgifter.
8:o. Telegrafverket.
Yid framläggandet för Riksdagen af telegrafverkets stat för år 1874,
hvilken sedermera blef af Riksdagen hufvudsakligen godkänd, föreslog Eders
Rongl Maj:t i afseende å de elektriska stationerna, att i staten endast skulle
bestämmas de särskilda tjenstegrader, som vid dessa stationer borde finnas
och de löneförmåner, som borde åtfölja hvarje grad, med Kongl. Maj:t förbehållen
rätt att efter sig företeende omständigheter icke allenast vidtaga
nödiga förändringar i stationernas indelning efter deras större eller mindre
betydenhet och i antalet af der anställde tjensteman, utan äfven inrätta nya
stationer, der sådant af affärsrörelsens behof erfordrades; hvarjemte Eders
Kongl. Maj:t förklarade sig vilja årligen meddela Riksdagen de åtgärder i
omförmälda hänseenden, som blifvit under det nästföregående året vidtagna.
Till följd häraf torde nu böra för Riksdagen tillkännagifvas de förändringar
i afseende å de elektriska stationerna, som sedan senaste Riksdag
af Eders Kongl. Maj:t medgifvits. Dessa förändringar bestå deri:
att tjenstgöringen vid Sundsvalls station blifvit från och med innevarande
års början utsträckt att fortgå både dag och natt, i följd hvaraf
direktören och den förut varande ene kommissarien derstädes uppflyttats,
den förre från andra till första och den senare från tredje till andra aflöningsklassen
äfvensom en ytterligare kommissarie af andra klassen blifvit å
samma station anställd;
Bil. N:o 6 c) till Kong!,. Maj.is Nåd Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 25
att privatstationerna i Sala och Slite från innevarande års ingång
förändrats till stats-stationer med telegrafister af andra klassen till "föreståndare
;
att nya telegrafstationer blifvit oöppnade i Burgsvik, Delsbo, ländesberg,
Löfånger, Mora, Sköfde, Yiken, Åkersberg och Öfverum; samt
att i Stockholm inrättats ytterligare två telegraminlemningsbyråer,
nemligen den ena, i förening med postanstalt, å Kungsholmen och den andra
å Blasieholmen i Grand Hotel.
Hvad härefter beträffar telegrafverkets stater för år 1876, så har
telegrafstyrelsen i memorial, den 14 sistlidne December i afseende å desamma
afgifvit underdånigt förslag. Deri har styrelsen först i fråga om aflöningsstaten
för styrelsen hemställt, att lönerna åt styrelsens notarie och statistiker,
hvilka för närvarande voro 2,000 kronor för den förre och 1,800 kronor
för den senare, skulle bestämmas för hvardera af dem till 2,500 kronor
eller samma belopp, hvarmed lönen åt registratorn och aktuarien nu utginge.
Styrelsen har beträffande denna löneförhöjning anfört, hurusom vid det förhållande,
att styrelsen ej hade någon ordinarie kanslist, notarien måste jemte
notariegöromålen äfven hålla hand öfver expeditionen af de uppsatta målen;
och att de göromål, som ålåge statistikern, blifvit högst betydligt ökade i
följd af telegrafverkets starkt fortgående utveckling och tilltagande beröring
med fremmande telegrafförvaltningar. Styrelsen hade till följd häraf också
redan i underdånigt memorial den 1 December 1873 föreslagit, att dessa
båda tjensteman liksom äfven registratorn och aktuarien skulle erhålla en
aflöning af 2,800 rdr och ansåg fortfarande att, då registratorn och aktuarien
erhållit i lön 2,500 kronor, notarien och statistikern borde undfå samma
belopp. Slutsumman af aflöningsstaten för styrelsen skulle genom denna
löneförhöjning ökas från 57,800 kronor till 59,000 kronor.
I sitt förslag beträffande aflöningsstaten till personalen vid de elektriska
stationerna har telegrafstyrelsen endast å vederbörliga ställen infört de
förändringar i 1875 års stat, som påkallades af de, på sätt förut af mig
blifvit i underdånighet framhållet, under år 1874 fattade nådiga beslut, men
ej ansett några vidare förändringar derutinnan böra för närvarande vidtagas,
hvadan således berörda del af aflöningsstaten utförts med det belopp, hvartill
den med iakttagande af berörda ändringar uppginge eller 576,400 kronor.
Jemte det att styrelsen vidare upptagit aflöningsstaten för personalen vid de
optiska stationerna till samma belopp, hvartill denna post utförts i 1875 års
stat eller 10,100 kronor, har styrelsen, i fråga om de under aflöningsstaten
uppförda särskilda anslag, föreslagit, att dessas slutsumma skulle från
184,280 kronor höjas till 226,970 kronor. Styrelsen har dervid först, under
förutsättning att (len ofvan omförmälda lönetillökningen åt notarien och
statistikern blefvc bifallen, ansett sig böra föreslå, att dyrtidstillägg åt sty
4
-
o« Bil. N:o <■> c) Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
relsens personal skulle för år 1876 äskas till ett belopp motsvarande ej
allenast hvad i sådant afseende blifvit beviljadt för år 1875 utan äfven
derutöfver hvad som å berörda förhöjda löner belöpte. Styrelsen har vidare
i underdånighet erinrat, hurusom, under det att assistenter och telegrafister
vid de elektriska stationerna af senaste Riksdag erhållit i det närmaste den
löneförbättring, som af Eders Kongl. Maj: t på hemställan af styrelsen föieslao-its,
nemligen både en icke oväsentlig tillökning i den normala aflönino-en
och fortfarande rätt till ålderstillägg, denna senare förmån deremot helt
cell hållet förvägrats direktörer och kommissarier, för hvilka tillökningen i
norinalaflöningen just blifvit, i förväntan på bifall till de föreslagna alderstilläggen,
af styrelsen upptagen lägre än hvad eljest skulle hafva blifvit föreslaget.
För att emellertid bereda tjenstemännen af sistnämnde två grader,
nemligen de å staten upptagna direktörer och kommissarier, åtminstone en
tillfällig, al behofvet påkallad förbättring i deras löneförmåner, har styrelsen
i underdånighet hemställt, att dem måtte, i likhet med hvad som egt rum
i afseende å postanstalternas tjenstemän för år 187;), tillerkännas förmånen
af ett dyrtidstillägg för år 1876, motsvarande tio procent af den normala
aflöningen, hvilket tillägg skulle komma att utgöia
n
11
11
11
11
V
V
1''
kommissarier
n
a
l:a klassen . . |
1.600 |
kronor. |
2:a „ ■ ■ |
1,080 |
11 |
1:a „ • • |
4,800 |
|
2:a „ • • |
8,64-0 |
11 |
3:0 ,, |
4,560 |
r) |
eller tillhopa |
20,680 |
kronor. |
Och har styrelsen, enär äfven den af styrelsen för sergeanten, korporalerne
och telegrafi ster ne vid de optiska stationerna föreslagna förmån af
ålderstillägg blifvit af senaste Riksdag afslagen, i underdånighet hemställt,
att också denna personal måtte för år 1876 komma i åtnjutande af dyrtidstillägg
till belopp af tio procent af normala aflöningen, eller sammanlagdt
070 kronor. Genom beviljandet af hvad styrelsen i dessa afseenden
sålunda begärt skulle således anslaget till dyrtidstillägg, hvilket i 1875 års
stat blifvit beviljadt till belopp af 9,280 kronor, komma att i 1876 års stat
uppföras till 31,170 kronor. Vidare har styrelsen, som med fästad t afseende
å såväl några äldre tjenstemäns befordran eller afgång som ock det
ringa antalet tjenstemän, hvilka under år 1876 blefve berättigade till förmånen
af ålderstillägg, ansett anslaget till ålderstillägg kunna för år 1876
minskas med 200 kronor eller till 33,700 kronor, hemställt, att förslagsanslaget
“till arfvoden lör extra biträden och vikariater , hvilket lör ai 1875
vore uppfördt till 55,000 kronor, måtte för år 1876 upptagas till 70,000
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Propp. N:o 1 om Statsverket 1875. 27
kronor. Denna tillökning af 15,000 kronor vore hufvudsakligen föranledd
af telegratkorrespondensens tillväxt, som haft till följd, att utgiften under
nämnda titel redan under år 1874 komme att uppgå till berörda högre belopp.
Förslagsanslaget “till arfvoden åt telegrambärare och uppassare44 har i
styrelsens förslag blifvit ökadt från 60,000 kronor till 65,000 kronor. Enligt
hvad styrelsen i sitt förslag förmält, har denna förhöjning haft sin
grund i motsedd tillökning af antalet stationer och behofvet att, till följd
af korrespondensens tillväxt, å äldre stationer öka antalet af ifrågavarande
personal, för en del af hvilken dessutom någon förbättring i aflöningsvilkoren
vore af behofvet påkallad.
Slutligen har styrelsen, som vid fyrfaldiga tillfällen haft behof att
för vissa ärendens handläggning, såsom i fråga om åtal för åverkan på
telegraflinierna m. m., ega tillgång till ett juridiskt biträde, härför i statsförslaget
uppfört ett arfvodesbelopp af högst 1,000 kronor, om hvars anvisande
styrelsen alltså i underdånighet anhölle.
Med iakttagande att öfriga i staterna för 1875 under titel särskilda
anslag uppförda belopp i förslaget till stater för 1876 oförändrade bibehållits,
blefve således slutsumman af aflöningsstaten för år 1876 enligt styrelsens
förslag 872,470 kronor.
I afseende å öfvergångs-aflöningsstaten har telegrafstyrelsen anmärkt,
att, sedan två af de å samma stat upptagne personer erhållit högre löneinkomst
och i följd deraf från öfvergångs-aflöningsstaten afförts, hade nämnda
stats slutsumma kunnat i styrelsens förslag nedsättas från det för densamma
i 1875 års stater upptagna belopp 4,600 kronor till 3,200 kronor.
Å pensions- och understödsstaten, hvars slutsumma enligt 1875 års
stat utgjorde 16,142 kronor, har telegrafstyrelsen dels jemlikt senaste riksdags
beslut och Eders Kongl. Maj:ts med anledning deraf den 5 sistlidne
Juni utfärdade nådiga bref upptagit bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning
att utgå med fem procent af telegrafverkets för år 1876 beräknade
portoinkomst eller 66,500 kronor, dels ock såsom bidrag till verkets enkeoch
pupillkassa ett fast belopp af 5,000 kronor, hvadan slutsumman af
nämnde stat i telegrafstyrelsens förslag upptagits till 87,642 kronor.
Beträffande nyssberörda anslag till en telegrafverkets enke- och pupillkassa
har styrelsen i underdånighet anfört, att det utan tvifvel skulle i
inånga hänseenden varit fördelaktigt, om enke- och pupillkassan kunnat
träda i verksamhet samtidigt med pensionsinrättningen för telegrafpersonalen;
men att i följd af senaste Riksdags vägran att till nämnda kassas understödjande
anslå vissa biinkomster vid telegrafverket, hvilka beräknats i medeltal
till 4,800 kronor årligen, denna kassa, om densamma, liksom pensionsinrättningen
för telegrafpersonalen, redan med början af år 1875 trädt
i verksamhet, skulle hafva saknat erforderliga medel för uppfyllandet af sina
28 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
förbindelser, och att fördenskull med densammas bildande svårligen kunde
undvikas ett uppskof, intill dess att årligt statsbidrag under annan form och
till visst belopp, icke understigande det beräknade, blefve för ändamålet
anvisadt.
I betraktande af telegrafverkets alltjemt fortgående utveckling har
telegrafstyrelsen slutligen ansett, att vissa af de å 1875 års underhållsstat
uppförda förslagsanslag borde ökas. Hvad särskildt beträffade telegrafii niernas
underhåll, stege naturligtvis kostnaden derför i samma mån de blefve
äldre och telegrafnätet utvidgades. Styrelsen vore visserligen icke i tillfälle
att nu uppgifva nämnda kostnad för år 1874, men redan år 1873 hade
densamma uppgått till inemot det för år 1876 upptagna beloppet af 100,000
kronor. Äfven anslaget för inköp och underhåll af inventarier hade betydligt
ökats och upptagits till 40,000 kronor, enär utgiften härför redan år
1873 utgjorde omkring 38,000 kronor. Slutsumman af berörda stat hade
derföre i styrelsens förslag blifvit utförd med 296,688 kronor eller 57,510
kronor utöfver hvad som i enahanda afseende blifvit uppfördt i staten för
år 1875.
Slutsumman af samtliga staterna för år 1876 har således af telegrafstyrelsen
upptagits till 1,260,000 kronor eller 171,500 kronor utöfver nu
gällande stat för år 1875.
Hvad nu först beträffar den föreslagna löneförhöjningen åt telegrafstyrelsens
notarie och statistiker anhåller jag att få erinra, hurusom, då aflöningsförhållandena
för telegrafstyrelsens personal böra i likhet med de
öfriga centrala embetsverkens blifva föremål för den af Eders Kongl. Maj:t
tillsatta löneregleringskomiténs behandling, någon förändring derutinnan icke
torde böra vidtagas, såvida ej synnerligen tvingande skäl derför anföras.
Och ehuruväl det synes mig som om de nämnda två tjenstemännens löner
vore, i synnerhet vid jemförelse med den aflöning, som blifvit tillagd registratorn
och aktuarie!), knappt tilltagna, anser jag dock ej sådana omständigheter
för närvarande vara för handen, att Eders Kongl. Maj:t på grund af
dem borde, utan att afbida nämnde komités yttrande, vidtaga åtgärd till
ifrågavarande löners förhöjande. Jag får derföre i underdånighet hemställa,
att hvad telegrafstyrelsen i denna del föreslagit ej måtte af Eders Kongl.
Maj:t bifallas.
På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 18 sistlidne December
torde dyrtidstillägg åt telegrafstyrelsens personal böra äskas jemväl
för år 1876; och då, derest hvad jag nyss anfört i fråga om löneförhöjning
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 29
afc två åt styrelsens tjensteman vinner Eders Kongl. Kongl. Maj:ts nådiga
bifall, någon anledning ej förefinnes att af Riksdagen begära nämnda dyrtidstillägg
till högre belopp än det, som blifvit beviljadt för år 1875, föreslår
jag i underdånighet, att detsamma må till enahanda belopp eller 9,280
kronor i telegrafverkets stat upptagas.
_ Hvad derefter vidkommer telegrafstyrelsens förslag om dyrtidstillägg
åt direktörerne och kommissarierna vid de elektriska stationerna samt åt
personalen vid de optiska stationerna, synes mig denna fråga väl värd att
af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen behjertas. Den löneförhöjning, som
vid senaste Riksdag beviljades dessa tjenstemän, utgjorde
för direktörer af l:a klassen
v v >> 2a: „
„ kommissarier „ l:a „
v » 2:a „
>’ v >i
för sergeanten vid de Optiska stationerna 100 „
„ korporaler „ „ ,. 100 „
„ telegrafister ,, _ „ „ 120 „
Jemte denna löneförhöjning äskades jemväl af Eders Kongl. Maj:t
ålderstillägg, hvilket Riksdagen dock afslog. Då det emellertid ei lider
något tvifvel, att, derest icke något ålderstillägg äskats, berörda löneförhöjning
blifvit af Eders Kongl. Magt föreslagen till vida högre belopp än
som skedde; då vidare ifrågavarande tjenstemäns aflöningsförhållanden synas
mig påkalla en förbättring; och då slutligen redan förut blifvit åt postverkets
tjenstemän i motsvarande ställning för år 1875 beviljadt ett dyrtidstillägg
af 10 procent å innehafvande lön, tvekar jag ej att tillstyrka, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i telegrafverkets stat för
år 1876 uppföra, på sätt telegrafstyrelsen begärt, till dyrtidstillägg åt direktörer
och kommissarier vid de elektriska stationerna 20,680 kronor och till
dyrtidstillägg åt personalen vid de optiska stationerna 970 kronor.
Mot de af telegrafstyrelsen föreslagna förhöjningarna i förslagsanslagen
till “arfvoden åt extra biträden och vikarier", och till "''arfvoden åt
telegrambärare och uppassare” anser jag ej något vara att anmärka. Deremot
synes mig ej behofvet af det af styrelsen föreslagna arfvodet till ett juridiskt
biträde vara så uppenbart, att jag skulle kunna finna skäl förorda styrelsens
förslag härutinnan. Frågor om åtal för åverkan på telegraflinierna torde ej
vara af den invecklade natur, att anställandet af något särskildt juridiskt
biträde kan af dem påkallas; och skulle dessa frågor eller något annat
rättsfall någon gång göra det nödvändigt för telegrafstyrelsen att rådfråga
en person med större juridisk bildning, torde det, åtminstone tillsvidare,
vara mera lämpligt att godtgöra denne särskildt för hvarje gång någon sådan
400 |
kronor |
300 |
55 |
300 |
55 |
200 |
55 11 |
100 |
30 Bil. N:o 6 c) IM Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
mera ovanlig händelse inträffade, som påkallade hans rådfrågande, än att i
telegrafverkets stat derför uppföra ett särskildt arfvode.
Mot telegrafstyrelsens förslag i afseende å öfvergångs-aflöningsstaten
torde ej något''’vara'' att erinra liksom ej heller mot styrelsens åtgärd att i
pensions- och understödsstaten till visst belopp utföra det bidrag, som af telegrafmedel
skall utgå till telegrafverkets pensionsinrättning. Berörda bidrag,
hvilket blifvit bestämdt till 5 procent af det Sverige tillkommande telegrafporto,
kan naturligtvis ej till siffran bestämmas förr än samma porto blir
bekant; och i pensionsinrättningens reglemente har derföre äfven föreskrift
meddelats om afräkning i berörda afseende mellan inrättningen och telegrafverket.
Då emellertid bidraget måste till något belopp i staten intagas,
synes mig telegrafstyrelsens åtgärd att uppföra det till fem procent af den
beräknade portoinkomsten böra af Eders Kongl. Maj:t godkännas.
Såsom bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa äskades af Eders
Kongl. Maj:t vid förra Riksdagen ej något bestämdt belopp, utan föreslog
Eders Kongl. Maj:t, att dertill skulle få användas åtskilliga telegrafverkets
extra inkomster. Detta förslag bifölls af h örsta kammaren, men afslogs af
den Ändra, hvadan sålunda förslaget förföll. Enligt hvad Andra kammarens
protokoll i ärendet utvisar var sksilet till kammarens afslag uteslutande
att söka i de betänkligheter, som kammaren hyste mot formen för det begärda
anslaget, och icke i någon motvilja mot saken i och för sig. Då den
ifrågavarande enke- och pupillkassan, hvars nytta torde vara ovedersäglig,
ej kan åstadkommas utan bidrag af statsmedel, anser jag det vara min
pligt i underdånighet hemställa, att förslag i fråga om ärligt bidrag till densamma
ånyo må af Eders Kongl. Maj:t framläggas för Riksdagen, och att
detta bidrag måtte bestämmas till 5,000 R:dr eller ungefär samma belopp,
hvartill de nyss omförmälda biinkomsterna beräknats. Då de närmare bestämmelserna
angående de inkomster i öfrig t, som för kassan påräknades,
äfvensom angående det för kassans verksamhet erforderliga penningebelopp
redan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t föredragna och af Eders Kongl. Maj.t i
den nådiga propositionen angående telegrafverkets utgiftsstater den 17 April
1874 (N:o 57) Riksdagen meddelade, torde det ej erfordras, att för desamma
nu ånyo af mig lemnas redogörelse.
Uti hvad telegrafstyrelsen i underdånighet föreslagit i afseende å underhållsstaten
har jag ej att föreslå någon annan ändring än att för vinnande
af jemn slutsumma anslaget till diverse utgifter matte upptagas till
10,628 kronor i stället för 10,188 kronor, som styrelsen föreslagit. jMed bibehållande
af samtliga särskilda anslagsposter, i fråga om hvilka någon förändring
ej blifvit ifrågasatt, till samma belopp som det, hvartill de blifvit
i telegrafverkets stater för år 1875 upptagna, skulle således enligt upp
-
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1 om Statsverket 1875. 31
rättarjt förslag, som torde fa biläggas detta protokoll (Litt. I))., slutsummorna
å dessa stater för år 1876 blifva följande, nemligen:
A.
B.
C.
D.
Ajlöningsstaten.
l:o. Styrelsen................ 57,800:
2:o. Personalen vid de elektriska stationerna 576,400:
3:o. Personalen vid de optiska stationerna 10,100:
4:o. Särskilda anslag............ 225,730:
O f''vergångs-aflöning sstat en................
Pensions- och under stödsstat en.............
UnderhåUsstaten......................
870,030: —
3,200: —
87,642: —
297,128: —
Summa Kronor 1,258,000: —
På sätt jag förut i underdånighet anfört, kan telegrafverkets portoinkomst
för år 1876 beräknas i rundt tal till 1,330,000 kronor. Det belopp,
hvarmed dessa inkomster komme att öfverskjuta de i staterna beräknade
utgifterna, skulle således utgöra 72,000 kronor. Enligt telegrafstyrelsens
vid öfverlemnandet af statsförslaget afgifna underdåniga memorial
skulle af detta öfverskott 15,000 kronor användas till amortering af det
från handels- och sjöfartsfonden år 1871 erhållna lån till bekostande af
den nya kabelförbindelsen mellan Gotland och fastlandet, å hvilket lån för
närvarande återstode 65,000 kronor, samt resten åtgå till telegrafnätets ytterligare
utvidgande och nya stationers inrättande.
Jag får på grund af hvad jag sålunda anfört i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning derom, att
Riksdagen med godkännande för dess del af telegrafverkets stater för år
1876, sådana desamma nu blifvit af mig föreslagna, måtte såsom reservationsanslag
för samma år åt telegrafverket anvisa enahanda belopp af
1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt att det öfverskott
derå, som kan uppstå, måtte ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättrande.
Föredragande Departementschefen anförde vidare i afseende å
9:o. Tullverket.
“Kast före sist hållna Riksdag framlades inför Eders Kongl. Maj:t af
dåvarande Statsrådet och chefen för finansdepartementet ett förslag till nya
stater för tullverket, slutande å en summa af 2,500,000 kronor. Detta för
-
32 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
slag, i hvilket aflöningen för sjelf va centralverket lemnats oförändrad vid
hvad den förut varit, afvek hufvudsakligen i två afseenden från då gällande
stater; dels hade nemligen beträffande ordinarie aflöningsstaten, i hvad den
angick lokaltullförvaltningarna, gjorts hemställan ej mindre om indragning
af en del tjenster och inrättandet af andra än äfven om en af omständigheterna
påkallad löneförbättring för ett stort antal tjenstemän, dels hade
också beträffande ålderstilläggsstaten rätten till dylikt tillägg, hvilket förut
endast tillkommit en mindre del af tullverkets tjenstemän och betjente, utsträckts
till desse samtlige. Detta i alla delar fullständigt utarbetade förslag
blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt och Riksdagen förelagdt. Statsutskottet,
som väl icke ansåg sig kunna föreslå fastställandet af det framlagda aflöningsförslaget
såsom normalstat, hemstälde dock, att det nådiga förslaget till
tullverkets utgiftsstater måtte godkännas att gälla för år 1875. Denna hemställan
bifölls af Första kammaren, men i Andra kammaren framstäldes under
öfverläggningen i ärendet ett annat förslag, hvilket, af denna kammare godkändt,
äfven efter gemensam votering blef Riksdagens beslut. Detta beslut
var enligt Riksdagens skrifvelse af hufvudsakligen det innehåll, att Riksdagen,
med godkännande af ifrågasatta ändringar i de särskilda tjensternas
antal och beskaffenhet å olika orter, beviljade ett dyrtidstillägg af 20 procent
å den för 1874 gällande aflöningsstatens och ålderstilläggsstatens sammanlagda
belopp samt faststälde hela anslaget för tullverket för år 1875 till
2,270,000 kronor.
Jag har redan sistlidne gårdag vid föredragningen af det förslag till
tullverkets stater för år 1875, som generaltullstyrelsen med anledning af
Riksdagens nämnda beslut utarbetat, i underdånighet framhållit såväl de
svårigheter, som mött vid tillämpningen af sagda beslut, som ock de oegentligheter
i staterna, hvilka derigenom framkallats. Dels har nemligen Riksdagen
godkänt de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna förändringarna i tullverkets
personal, utan att bevilja de för samma förändringar nödiga medel,
dels ock har det af Riksdagen beviljade dyrtidstillägget blifvit beräknadt
efter staterna för 1874, ehuru samma stater blifvit genom de af Riksdagen
medgifna förändringarna i icke oväsentlig grad rubbade och således de
siffror, efter hvilka dyrtidstillägget skulle utbetalas, ej voro desamma, som
de, efter hvilka detta tillägg af Riksdagen beräknats.
Enklast och naturligast torde vara att vid uppgörandet af stater för
ett verk taga till utgångspunkt samma verks stater för nästföregående år.
Sådant har äfven mig veterligen alltid varit hos oss brukligt, men i afseende
å tullverkets stater för år 1876 blir detta ej gerna möjligt. Utarbetade
under svårigheten att tillämpa Riksdagens beslut hafva dessa nemligen
måst blifva allt för olikartade med tullverkets förutvarande stater för
att kunna erbjuda fullt hållbara jemförelsepunkter. Derföre har också ge
-
Bil. N:o 6 c) till Kong!, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 33
neraltullstyrelsen i sitt den 23 sistlidne December till finansdepartementet
afgifna förslag till stater för år 1876, utgått från det af mig nyss omförmälda,
inför senaste Riksdag framlagda nådiga förslag; och mig förefaller
som om härvidlag knappt något annat val varit generaltullstyrelsen lemnadt.
Till detta af nämda styrelse nu framlagda förslag anhåller ''jag att härmed
få öfvergå.”
Sedan föredragande departementschefen härefter redogjort för innehållet
af generaltullstyrelsens förslag till stater för tullverket för år 1876,
anförde departementschefen vidare:
”Eders Kongl. Maj:t torde nådigst finna, att nu föredragna underdåniga
förslag icke blott till hufvudgrunderna utan till hela sin uppställningär
närmast detsamma, som förut vunnit Eders Kongl. Maj:ts gillande. De
få jemkningar, som deri vidtagits, röra endast detaljer och äro uteslutande
sådana, hvilka framkallats af de förhållanden, som under årets lopp förändrats
och för hvilka styrelsen i hvarje fall anfört motiv, som torde böra gillas.
Om jag således, ehuru det nu i underdånighet föredragna och det af
senaste Riksdag icke bifallna förslag till tullverkets utgiftsstater kunna och
höra erkännas vara i allt väsentligt lika, dock ej tvekar att förorda det
nu föredragna förslaget, så gör jag detta, emedan jag måste antaga, att
olägenheterna och svårigheten i tillämpning på tullstaterne af senaste riksdagsbeslut
ligga för öppen dag, emedan jag anser, att styrelsen i dess underdåniga
utlåtande bjudit många och goda skäl för de begärda förändringarna;
men mest emedan jag icke vill, att på mig skall hvila ansvaret
derför, att genom missförstådd sparsamhet och bristande aktgifvande på ändrade
tidsförhållanden en tjenstemannakorps, genom hvars händer den numera
största och vigtigaste uppbörden af statens inkomster går, utsättes finfaran
att förlora det anseende för redbarhet och nit i det allmännas tjenst,
som densamma nu åtnjuter och, jag vågar säga det af erfarenhet, vid jemförelse
med åtskilliga främmande länders förhållanden väl förtjenar att åtnjuta.
Mig är ej tillåtet att förbise den omständighet, att, då ännu gällande
stater för tullpersonalen 1868 upprättades, uppgick hela tulluppbörden till
fjorton och en half millioner riksdaler, under det att densamma nu stigit till
mera än dubbelt detta belopp. Göromålens ökade mängd och vigt framgår
kortast af dessa siffror, och en blott omsorg af denna uppbörd biir det hufvudskäl,
jag i underdånighet vågar anföra för Eder Kong], Maj:ts bifall
till generaltullstyrelsens förslag.
5
84 Bil. N:o b r) till Kongl. Maj:/* Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Förslagets detaljer hafva redan blifvit pröfvade af Eders Kongl. Maj:t
vid afgifvandet af den nådiga propositionen till 1874 års Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof och då de få jemkningar, generaltullstyrelsen
nu föreslagit, på sätt jag redan i underdånighet anfört, blifvit af bemälda
styrelse, så vidt jag förstår, fullständigt och öfvertygande motiverade, lärer
Eders Kongl. Maj: t ej fordra, att jag dervid nu skall vidare uppehålla mig.
Men jag lärer dock ej böra underlåta att särskildt fästa Eders Kongl. Maj:ts
höga uppmärksamhet på följande af generaltullstyrelsen till godkännande i
sammanhang med statsförslaget framlagda bestämmelser, nemligen:
att innehafvarne af till indragning bestämda embeten och tjenster, på
hvilkas eget val beror att vid tjensterna qvarstå eller öfvergå på indragningsstat,
skola, så länge de qvarblifva vid tjensterna, i allmänhet vara pligtige
att åtnöjas med den aflöning de nu innehafva;
att följande tjensteman, hvilkas rätt att öfvergå på indragningsstat är
beroende på inträffande ledighet, må af anslaget till öfvergångsaflöning under
tiden och så länge de vid sina tjenster qvarblifva tilldelas årlig löneförbättring,
nemligen distriktchefssekreteraren och tullfiskalen i sydöstra distriktet
med 400 kronor samt kammarskrifvarne i Visby och Hernösand äfvensom
öfveruppsyningsmannen i nämnda stad med 800 kronor hvardera;
att tullinspektören vid Klippan i Göteborg, hvars tjenst skall vid
blifvande ledighet utbytas mot cn öfveruppsyningsmansbefattning, må förklaras
berättigad att, så länge han qvarstår i tjensten, få af aflöningen för
öfveruppsyningsmansbefattningen uppbära hvad deraf öfverskjuter den tullinspektören
enligt 18(58 års stat tillkommande aflöning, samt
att tullförvaltaren och öfriga tullpersonalen i Dufed må såsom vilkor
för tillgodonjutande af de löneförbättringar, som för dem varda beviljade,
underkastas skyldighet af förflyttning till den nya plats för tullkammaren,
som med anledning af nya kommunikationsanläggningar inom Jemtland kan
varda bestämd.
Jag hemställer alltså i underdånighet, dels att Eders Kong]. Maj:t
täcktes låta till Riksdagen öfverlemna det förslag till tullverkets normalaflöningsstat
och öfriga utgiftsstater för år 1870, som blifvit af generaltullstyrelsen
fogadt vid dess underdåniga af mig föredragna skrifvelse och som
torde jemte samma skrifvelse få biläggas detta protokoll (Kitt. C) samt att
Eders Kongl. Maj:t ville i nåder föreslå Riksdagen att godkänna samma
förslag med de nyss omnämnda beträffande vissa tjenster särskildt framlagda
vilkor och förbehåll, äfvensom bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslaget
för tullverket till ett mot förslagets slutsumma svarande belopp af 2,498,000
kronor, att, i likhet med hvad hittills egt rum, såsom förslagsanslag direkte
utgå af tullmedlen.
Bil. No 6 c) till Komjl. Majds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 187$.. 35
Slutligen turdo med anledning deraf, att någon förändring i löneyi)
koren för generaltullstyrelsens personal ej blifvit i det nu afgifna statsförslaget
ifrågasatt, samt med tillämpning af Eders Kong! Majrts nådiga beslut
den 18 sistlidne December för samma personal böra äskas dyrtidstillägg
för år 1876. Och då sfi väl rättvisan synes mig kräfva som ock
en nödig omsorg om möjligheten att, i händelse af uppkommande ledighet,
idl den vigtiga tjensten finna en ländig person fordrar, att innehafvare af
generaltulldirektörens maktpåliggande embete ej uteslutes från en förmån,
hvilken kommit de fleste andra med honom likställige embetsmän till godo*
helst hans samtlige löneförmåner äfven med detta tillägg ändock ej komma
att uppgå till det belopp, som embetets nuvarande innehafvare är berättigad
att uppbära, hemställer jag i underdånighet, att dyrtidstillägg måtte beräknas
jemväl töi sagda embete och att således Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen afgifva förslag om beviljande för år 1876 af ett dyrtidstillägg
åt generaltullstyrelsen och dess personal till sammanlagdt belopp af 13,180
kronor. “
10:o) Skogsväsendet.
Kdssstäten för år 1875 upptager i och för skogsväsendet å ordinarie
stat 811,712 kronor 97 öre och å extra stat 40,700 kronor eller tillhopa
882,412 kronor 97 öre. Dessa belopp omfatta anslag till skogsstyrelsen,
skogöstaten och skogsläroverken jemte ett förslagsanslag för anställande af
högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst och ett reservationsanslag
dels för bestridande af utgifterna för de nuvarande kronoskogarnes
förvaltning och dels för befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet, deruti
äfven inbegripet. inköp af till skogsbörd tjenlig mark för anläggandet, af
nya eller förstoring af äldre kronoparker och för plantering, der det erfordras,
af sålunda inköpt mark. >
Hvad nu först beträffar anslaget till skogsstyrelsen, hvilket för 1875
blifvit fastställdt till 28,o50 kronor, anser jag ej någon anledning till förändring
deri vara för handen; likasom jag äfven i underdånighet hemställer
att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det för skogsstyrelsen
. & extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg under år 1875 måtte, på
grund af hvad jag förut i enahanda frågor i underdånighet anfört, jemväl
under år 1876 utgå med samma belopp, som för år 1875 blifvit bestämdt
eller 3,380 kronor.
Beträffande sko/jsstaten anhåller jag att få i underdånighet redogöra
för hvad skogsstyrelsen i memorial den 23 sistlidne November i afseende å
3»; Bil N:o B c) till '' Katigt. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875:
erforderlig tillökning i anslaget till densamma förmält. Styrelsen upplyser
i nämnda memorial att, sedan inom Asele revier af Vesterbottens län skogsafverkningen
utsträckts allt högre upp efter ådalarna samt dera vattendraginom
revieret på senare åren blifvit upprensade, hade häraf blifvit en följd,
att byar och hemman, ä hvilkas område saluafverkning förut ej egt rum,
numera begärde utsyning, hvarigenom antalet utsyningsiorrättningar åt enskilda
uppgått till närmare tvåhundra, af hvilka förrättningar Hera, förutom
resedagar, erfordrat tvenne förrättningsdagar. Då vidare utsyning till försäljning
af virke å de kronans skogar, som genom elfrensningarne blifvit
tillgängliga, jemväl i betydlig man ökats, kunde detta vidsträckta, hela
Åsele lappmark, eller Åsele, Fredrika, Wilhelmina och Dorothea socknar
omfattande revier ej längre tillbörligen af en jägmästare förvaltas, utan borde
detsamma, helst äfven nu pågående afvittring i nämnda socknar toge en
väsentlig del af skogstjenstemännens tid i anspråk, i två revier fördelas, så
att nuvarande jägmästaren såsom tjenstgöringsområde obibehölle den vestra
delen, under namn af Äsele vestra revier, omfattande Ångermanelfvens floddal
med denna elfs bivattendrag inom Åsele socken, den trakt af Wilhelmina
socken, som genomskuren af Torfsjö eller Idvattenån samt Ångermanelfven
till Yolgsjön jemte trakterna vester om denna elfs lopp genom
nyssnämnda sjö och Malgomojsjön, äfvensom hela Dorothen socken, hvaremot
den östra delen af nuvarande revieret under namn af Åsele östra revier,
innefattande resten af Åsele och Wilhelmina socknar samt hela Fredrika
socken, tvhölle serskild ny jägmästare. Till lön för denne senare föreslog
skogsstyrelsen 1,500 kronor jemte resepenuingar till belopp af 600 kronor
eller tillhopa 2,100 kronor, i öfverensstämmelse med hvad som rörande aflöning
och resepenningar för jägmästare i Norr- och Vesterbotten blifvit
genom nådigt bref den 5 Juni 1874 stadgadt.
Den ökade utsyningen och afverkningen inom nämnda lappmark gjorde
ock enligt skogsstyrelsens åsigt förstärkning af skogsbevakningen derstädes
med en kronojägare i det föreslagna Åsele östra revier behöflig, likasom
äfven en serskild kronojägare erfordrades för bevakning å trakterna vester
om Bygdeå träsk, Sikån och Granträsket i det jemväl Vesterbottens län
tillhörande, af skogsåverkningar starkt hemsökta Burträsks revier, der nu
endast två kronojägare funnes anställda; hvarjemte å den enligt nådiga
brefvet den 28 Augusti 1874 aisatta kronoparken i Grangärde socken af
Vesterdalarnes revier en kronojägare för bevakning af nämnda park jemte
närbelägna allmänna skogar behöfdes. Med aflöning af 700 kronor för
hvarje af dessa tre kronojägare, af h vilket belopp, enligt ofvannämnda nådiga
bref den 5 Juni 1874, 450 kronor utgjorde lön inbegripet femtio kronor
hyresersättning, 150 kronor tjenstgörings- och 100 kronor resepenningar,
skulle för de tre kronojägarne tillsammans erfordras:
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 37
lön och h yresersättning
tjenstgöringspenningar .
isesepenningar.......
hf.löt u-> o-Ziihi [med
......Kronor 1,350
...... v -150
...... „ 300
Summa Kronor 2,100
1 följd af hvad som genom sistnämnda nådiga bref stadgats rörande
ålderstiljägg å 500 kronor till jägmästares aflöning efter vissa tjensteår, skulle,
enligt hvad skogsstyrelsen vidare förmäler, med ledning af den ordningsföljd
jägmästarne emellan, som blifvit fastställd genom nådigt bref den 18 Februari
1870, sådant ålderstillägg år 187G tillkomma 3 år 1855 tillsatta jägmästare
för intjenta tjugo år, 7 år 1860 tillsatta jägmästare för intjenta
femton år och 3 år 1865 tillsatta jägmästare för intjenta tio år eller åt 13
jägmästare å 500 kronor tillsammans 6,500 kronor.
Den tillökning i anslaget till skogsstaten, som sålunda blifvit af skogsstyrelsen
föreslagen och, på sätt förut nämndt är, skulle utgöras af
aflöning åt en jägmästare..................kronor 2,100: —
» åt tre krouojägare...................... 2,100: —
ålderstillägg åt tretton jägmästare................. 6,500: —
Tillhopa kronor 10,700
gifver icke någon anledning till erinran, utan synes skogsstyrelsen i denna
del hafva äskat endast livad som är af behofvet påkallad t. Jag får derföre
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att anslaget till skogsstaten, hvilkef för år 1875 blifvit fastställdt till 314,800
kronor, måtte med ofvannämnda belopp, 10,700 kronor, förhöjas och således
i 1876 års stat upptagas till 355,500 kronor.
Anslagen till skoff där o verken äro tre, nemligen ett på ordinarie stat
till de sex nuvarande skogsskolorna, ett å extra stat till skogsinstitutet
samt ett likaledes å extra stat i och för inrättandet under vissa vilkor af
understöd från landstingen af två nya skogsskolor i län, der sådan skola
ej finnes.
I det å ordinarie stat varande anslaget till de sex nuvarande skogsskolorna,
uppgående till 22,800 kronor, anser jag ej någon förändring böra
göras.
38 Bil. N:o 6 c) till Kougl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Anslaget till skogsinstitutet, förut uppgående till 13,500 kronor, Idel''
af senaste Riksdag genom beviljande af dyrtidstillägg åt institutets personal
för år 1375 förhöjdt till 14,720 kronor. Ett förslag att skogsinstitutet
skulle förenas med en tillämnad teknisk högskola i Stockholm har redan
blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvadt, men ej vunnit nådigt bifall; och jag
har vid det tillfälle, då nämnda fråga förevar, i underdånighet framlagt de
skäl, som jag ansåg tala mot den föreslagna åtgärden, äfvensom redogjort
för grunddragen af de förändringar, som jag trodde böra med institutet vidtagas
för att bringa detsamma i sådant skick, som påkallades af nutidens
förhöjda fordringar på en dylik läroanstalt. Sedan dess har skogsstyrelsen
den 9 sistlidne December i ärendet afgifvit underdånigt memorial. För de
åsigter som deruti blifvit uttalade, torde jag nu få redogöra. Styrelsen anför
sålunda, hurusom den för ett skogsläroverk mest tjenliga plats otvifvelaktigt
måste anses vara å eller invid en staten tillhörig i mellersta eller
södra delarne af landet belägen och för en intensiv hushållning tjenlig,
större skog, som kunde förete tillräckligt omvexlande förhållanden, för att
den i skogsyrket särdeles maktpåliggande praktiska undervisningen ej måtte
blifva ensidig, och der de åtgärder, som i och för skogsskötsel borde vidtagas,
icke alltför mycket gjordes beroende af sådane konjunkturer med afseende
å virkesvärdet, som måste utöfva inflytande på hushållningen å menigheters
eller enskildes skogar, hvarförutom, vid val af ort för en högre
undervisningsanstalt, afseende jemväl måste fästas å närheten till jernväg
eller ångbåtsled, som lemnade liitt tillfälle till resor i och för praktiska
öfningar å andra skogar af olika beskaffenhet med läroverkets.
Af kronoparkerna i landet söder -om Dalelfven funnes emellertid endast
två, som innehade erforderlig vidd, nemligen kronoparkerna Malle- och
Hunneberg .samt Döda; men den förra, fastän med hänsyn till läge ganska
lämplig, saknade dock, i anseende till en och samma hela parken genomgående
geologiska formation samt ett äfvenledes likartad! skogsbestånd, den
omvexling i förhållandena, som för i fråga varande ändamål vore behöflig,
och den senare parken vore så aflägset belägen, upptagande Ölands nordligaste
del, att ej heller denna skog torde kunna ifrågakomma för anläggande
af en högre undervisningsanstalt för skogsväsendet.
Visserligen förefunnos bland de marker, som erbjudits kronan till inlösen,
en skogsegendom af betydlig ytvidd, men som frågan om.inköp af
denna egendom, hvarå köpeskillingen uppginge till ganska högt belopp, först
helt nyligen väckts, hade den undersökning, med afseende såväl å skog som
åbyggnader in. m. derstädes, hvarom skogsstyrelsen omedelbart förordnat, ej
ännu afslutats.
Bil N:p 0 <■) till Kongl. Maj: t a Nåd. Prop. N:o 1 om Stats verld 1875. 39
1''jhuru skogsstyrelsen således för närvarande ej hade att uppgifva någon
för emottagande af skogsinstitutet lämplig skog, ansåg styrelsen dock
ordnandet af den högre skogsundervisningen, genom dess förläggande till en
derför passande kronoskog, ej böra lemnas ur sigte, utan fastmer åtgärder
vidtagas för genomförande af denna angelägenhet, så fort ske kunde och
nödiga medel hunne beredas.
Men emellertid och intilldess att dylikt ordnande kunde ega rum med
den högre skogsundervisningen, som under en följd af år varit ”missgynnad
genom den osäkra ställning, hvartill densamma hänvisats genom olika förslag
att förena skogsläroverket än med landtbruksinstitut, än med teknisk
högskola, erfordrades, för att skogsinstitutet, sa vidt med dess nuvarande
läge läte sig göra, skulle kunna motsvara de förhöjda anspråken på skogsmannabildning,
dels förstärkning i lärarekrafterna vid institutet och dels
förhöjd aflöning för institutets personal, på det denna kunde blifva i tillfälle
att mera odeladt egna sin tid åt läroverkets tjenst.
Del betydliga omfång, som sjelfva den egentliga skogshushållnigsläran
nu mera tagit, gjorde, att detta ämne svårligen kunde medhinnas af en
lärare, om denne skulle få tillräcklig tid, att, såsom sig borde, såväl i litteratur
som praktik följa med utvecklingen af vetenskapen. Ämnet, hvaruti
undervisningen nu besörjdes af institutets t. f. direktör ensam, syntes skogsstyrelsen
derför böra fördelas mellan två lärare, hvaraf den ene, direktören,
hvars lön enligt styrelsens åsigt borde bestämmas till 4,ö00 kronor, skulle
iindeivisa i endera af ämnets hufvuddelar, skogsskötsel eller skogsindelning
jemte skogsteknologi, skogsstatistik samt öfversigt af den skogsvetenskapliga
literaturen, och den andra, en lektor, skulle meddela undervisning i den
återstående hufvnddelen af skogshushållningsläran samt skogsmatematik, nivelering
och kartritning. Genom öfvertagandet af dessa senare trenne'' undervisningsämnen
kunde denne lärare göra anspråk på en för utkomst erforderlig
aflöning af 3,500 kronor, så att ej annan tjenstgöring för sådant
ändamål behöfde anlitas. .
Undervisningen i naturhistoriska ämnena, meteorologi, geologi, botanik
och zoologi samt jagtkunskap och skjutkonst ansåg styrelsen såsom hittills
kunna ombesörjas af en lektor, som, genom en till 2,500 kronor förhöjd
aflöning, sattes i tillfälle att kunna egna erforderlig tid åt lärarebefattningen,
hvaremot undervisningen i öfriga läroämnen, som dels redan föredrogos vid
institutet dels borde der införas, nemligen författningskunskap, tjenstehandlingars
uppsättande, bokhålleri, nationalekonomi, kemi och fysik,'' med hänsyn
till det ringa omfång, hvarmed dessa ämnen inginge uti skogsundervisningen,
lämpligast kunde bestridas af extra lärare, med aflöning från ett
föi’ sådant ändamål gemensamt anslag af 1,900 kronor.
40 Bil. N:o 6 c) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Utom det att planteringsvaktarens aflöning borde förhöjas till det belopp,
600 kronor, hvartill densamma genom beviljad! dyrtidstillägg nu uppginge,
syntes i (ifrigt, och då institutets förflyttning till lämplig kronoskog
så fort ske kunde enligt styrelsens åsigt borde ega ruin, ej någon annan
ändring erfordras beträffande läroverkets nuvarande anslag än att det till
expenser och underhåll nu afsedda belopp 2,200 kronor höjdes till 2,.>00
kronor och att det för arrende samt underhåll af laboratoriehagen beviljade
anslag 600 kronor i stället minskades med det, som, för underhållet al
detta experimentalfält, åtginge, nemligen 300 kronor; hvaremot anslaget
till arrende såväl af institutslägenheten som laboratoriehagen kunde sammanföras
till ett belopp 900 kronor; utöfvande emellertid dessa förändringar
i anslagen dels till expenser och underhåll dels till arrenden, ej något
inflytande på summan af de medel, som för läroverket erfordrades.
Hvad anginge boställsrum vid det nuvarande skogsinstitutet ansåge
styrelsen, att endast direktören och planteringsvaktaren borde åtnjuta sådan
förmån. .
I hvad skogsstyrelsen sålunda anfört är jag så mycket mera böjd att
instämma, som styrelsens åsigter i allt hufvudsakligt öfverensstämma med
den mening, jag efter frågans öfvervägande bildat mig och för hvilken jag
vid det af mig förut antydda tillfälle i underdånighet redogjort. Att den
högre skogsundervisningen ej hållit jemna steg med undervisningen vid
motsvarande anstalter för andra praktiska ändamål, t. ex. landtbiuksinstituten
och teknologiska institutet, håller jag för otvifvelaktigt, liksom äfven
att orsaken härtill hufvudsakligen varit att söka dels i institutets olämpliga
läge dels ock i otillräckligheten af dess lärarekrafter och den ovissa
ställning, som läroverket intagit derigenom, att dess anslag varit a extra
stat uppfördt och således kunnat när som helst af Riksdagen förminskas
eller indragas. Skogsinstitutets förläggande till en större, kronan tillhörig
skogsegendom är derföre en åtgärd, som jag anser i en nära framtid blifva
af behofvet påkallad. Endast sålunda anser jag det blifva möjligt att på ett
lämpligt sätt med den theoretiska undervisningen förena de nödvändiga
praktiska öfningarna. Jag är också öfvertygad, att, om någon större skogsegendom
skulle för sådant ändamål af kronan förvärfvas, någon egentlig,
ökad kostnad ej borde härigenom för staten uppkomma. Ty den afkastning
som en dylik egendom lemnade, borde utan tvifvel vara tillräcklig till bestridande
af lärarepersonalens aflöning och öfriga för institutet erforderliga
utgifter. På detta sätt skulle det nu årligen utgående anslaget till skogsinstitutet
så att säga kapitaliseras och förvandlas till en enda större utgift
för en gång. Jag har visserligen nu ej att föreslå inköpet af någon sådan
större skogsegendom, men vågar redan nu framhålla vigten deiaf, att tanken
derpå ej lemna* ur sigte och att, om tillfälle yppar sig till en sådan sa
-
Bil. N:o fl a) till Kongl. Majits Nåd. P)-op. N:o 1 om Statsverket 1875. 41
kernas ordning, som den jag afser, ärendet då väl är förtjent af särskild
nådig pröfning.
Med afseende emellertid pa det önskvärda deri, att en förändring i
det af mig nu antydda syfte ej måtte förhindras, om tillfälle dertill sig erbjuder,
anser jag, att anslaget till skogsinstitutet ej heller nu bör från esotra
stat öfverflyttas till ordinarie. Att samma anslag deremot förhöjes, finner
jag vara åt behofvet påkalladt. För nuvarande och kommande generation
föreligger den uppgiften att godtgöra hvad i afseende på skogsskötsel blifvit
under föregående mansåldrar inom vårt land försummadt. Ej allenast den
enskilde skogshushållarens utan äfven statens förkofran är i hög grad beroende^
på hvad härutinnan blir under den närmaste framtiden åtgjordt;
men några verkligt kraftiga åtgärder kunna ej genomföras med mindre dertill
finnes att använda en verkligt skicklig personal af skogstjenstemän. Jag
kan derföre ej annat än instämma i hvad skogsstyrelsen i fråga om förhöjning
af anslaget till skogsinstitutet föreslagit och ber endast att i afseende
å förslagets detaljer fä nämna, att aflöningen för institutets direktör
är föreslagen till samma belopp, hvarmed densamma tillförene, och innan
skogsinstitutets stat vid 1869 års Riksdag reglerades, utgått; att''de r skogsinstitutets
nuvarande stat upptagna poster, hvari någon förändring ej blifvit
föreslagen,^ äro två, nemligen till praktiska öfningar 6,000 kronor och ''till fyra
stipendier åt elever 1,000 kronor; att slutsumman af den sålunda föreslagna staten
endast^ med 2,400 kronor öfverstiger staten sådan den var före 1869, samt
atr, då boställsvanihgarna för närvarande äro två, genom den enas indragning
och användande till lektionssalar eller rum för samlingar och dylikt en
betydlig fördel skulle institutet tillskyndas.
På grund af hvad jag i underdånighet anfört och då någotuhinder
icke torde möta derför att, på sätt skogsstyrelsen nu hemställt och hittills
egt rum, till aflöning åt repetitörer vid de praktiska öfningarna, för hvilken
aflöning något särskild! anslag ej blifvit begärdt, finge användas de arfvoden,
institutet intjenar medelst utförande af skogsindelningar, samt att jemväl de
till blott obetydligt belopp uppgående medel, hvilka inflyta genom försäljning
a| trädplantor, som uppdragits vid institutet, äfvensom af arrendeafgiffer för
li»slåtter och fiskevatten finge mot redovisning användas till förställning af
anslagen t.ill^ extra lärare och expenser, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år
1870 till skogsinstitutet uppföra ert med 0,680 kronor förhöjdt anslag eller
20,400 kronor enligt följande fördelning:
En direktör förutom bostad och ved
1,7)00
2,7.00
,, lektor
,, lektor
Transport 10,500
6
»
42 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 187fr.
Transport 10,500
till oxtra lärare........................ 1,900: —
„ praktiska öfningar..................... 3,000: —
„ expenser, bibliotek in. in.................. 2,500: —
„ fyra stipendier åt elever å 250 kronor......... 1,000: —
„ arrendeutgifter för institutslägenheten och experimentalfält
......................... 900: —
„ en planteringsvaktare och vaktmästare, förutom bostad
och ved ........................ 600: —
Summa Kronor 20,400: —
Det tredje anslaget till skogsläroverken beviljades af senaste Riksdag,
som beslöt att till inrättande af två nya skogsskolor i län, der sådan skola
ej finnes, skulle ett extra anslag af 7,600 kronor för år 1875 anvisas och
ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition att utgå med 3,800 kronor för
hvarje skola under vilkor, att hvad derutöfver fordrades för en sådan skolas
inrättande af ett eller flera landsting bekostades.
I afseende å den vidare behandlingen af denna fråga ber jag att i
underdånighet få upplysa, att, sedan skogsstyrelsen i afgifvet utlåtande tillstyrkt,
att de ifrågavarande två skolorna måtte inrättas i Yermlands och i
Jönköpings län, der de, om lokaler för dem med afseende derå utvaldes,
kunde blifva af nytta den i Vermland jemväl för Kopparbergs och Örebro
län samt den i Jönköpings län äfven för Kronobergs län, samt Eders Kongl.
Maj:t med anledning häraf den 7 sistlidne Augusti anbefallt Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i berörda län att jemte eget underdånigt utlärande
till Eders Kongl. Majrt insända vederbörande landstings yttranden i
frågan, #så hafva sådana yttranden numera till Finansdepartementet inkommit,
hvilka utvisa, att, om än ostridigt inom samtliga de hörda landstingen ett
verkligt intresse för frågan gjort sig gällande, de ifrågasatta två skolorna
likväl, åtminstone ej med början af år 1875, kunna träda i verket. Landstingen
i Jönköpings och i Kronobergs län hafva utsett hvardera tre komiterade
för att gemensamt öfverlägga och efter vederbörlig utredning af ärendet
till 1875 års landsting inkomma med förslag. Landstinget i Yermlands
län har beviljat ett reservationsanslag för år 1875 af 3,000 kronor till bildandet
af en skogsskola inom Vermland mot vilkor att det eller de deltagande
landstingen hvardera biträdde med lika stort belopp som Yermlands
landsting samt derjemte utsett två komiterade att med kommiterade för de öfriga
länen sammanträda för ärendets fullständiga utredning före 1875 års landsting.
Örebro läns landsting, som ansett en utredning af frågan böra försiggå,
innan något bestämdt anslag beviljades, har för sin del utsett två ombud
för att jemte ombud från de andra länen taga ärendet under behandling
och gifva detsamma utredning och dermed till nästa landsting inkomma
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875. 48
Slutligen har landstinget i Kopparbergs län, enär af den föreslagna skogsskolan
inom Yermlands län några synnerliga fördelar för Kopparbergs län
icke vore att påräkna, samt med fästadt afseende jemväl å det stora behofvet
för provinsen Dalarne att erhålla en på lämpligt ställe inom provinsen förlagd
skogsskola, ansett sig icke böra åtaga sig några uppoffringar för åvägabringandet
af en skogsskola inom Yermlands län. Till följd hufvudsakligen
af hvad sistberörda landsting anfört, har ärendet, i afbidan på de förväntade
underdåniga yttrandena från 1875 års landsting i Jönköpings, Kronobergs,
Yermlands och Örebro län, blifvit från Finansdepartementet ånyo
den ''20 November öfverlemnadt till skogsstyrelsen för inhemtande af dess
underdåniga yttrande, hvilket dock ännu ej inkommit.
Enär det torde ligga i sakens natur, att, då Riksdagen för ett år beviljat
anslag till skolor, meningen varit att samma anslag skulle jemväl för
kommande år utgå, för så vidt nemligen de ifrågasatta skolorna komme till
stånd, får jag, med fästadt afseende på den stora vigten deraf, att kunskapen
om en rationel skogsskötsel blir allt mera utbredd och på grund af den
stora sannolikhet, jag anser finnas derför, att nödiga bidrag till skolorna
inom Yermlands och Jönköpings län, efter skedd utredning af förhållandena,
af landstingen lära beviljas, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj: t täcktes föreslå Riksdagen, att samma belopp, som blifvit under ofvan
omförmälda vilkor för år 1875 beviljadt till tvä nya skogsskolor, måtte
under enahanda vilkor beviljas jemväl för 1876. Men då de nya skolorna
ännu ej äro bildade, samt nyssberörda anslags öfverförande på ordinarie
stat ej torde böra ega rum med mindre att skolorna erhållit en fullt
stadgad organisation och visat sig vara omfattade med sådant intresse, att
af dem hemtas allt det gagn, som blifvit med deras inrättande afscdt, torde
nämnda anslag böra för år 1876, i likhet med hvad för år 1875 eger rum,
uppföras å extra stat.
Hvad angår det af senaste Riksdag till 450,000 kronor bestämda, å
ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till skogsväsendet ber jag att få
i minnet återföra, hurusom Eders Kongl. Maj:t derå anvisat för år 1875
dels genom nådigt beslut den 4 sistlidne December 194,522 kronor 78
öre för att, på sätt skogsstyrelsen i afgifvet generalförslag hemställt, användas
till indelning och uppskattning m. m. å kronoparker och boställsskogar,
till verkställande af Kongl. förordningen den 29 September
1874 angående förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog i
Norrbottens län, till utförandet af åtskilliga mindre byggnadsarbeten å kro
-
44 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187».
liojägareboställen eller kronoparker, till extra skogsbevakning inom åtskilliga
revier i Norrland, till förvaltningsutgifter vid revieren in. in. dylikt, dels
ock genom nådigt beslut den 11 December 242,254 kronor 62 öre till inköp
af mark för bildandet af kronoparker inom Kronobergs, Gotlands, Christianstads,
Hallands, Göteborgs, Elfsborgs och Skaraborgs län. I betraktande
ej mindre af de omkostnader, som äro förenade med förvaltningen af statens
skogar, än äfven nödvändigheten att genom inköp af skogbärande eller till
skogsodling lämplig mark bilda nya eller utvidga redan befintliga kronoparker,
anser jag, att någon rubbning i detta anslag ej för år 1876 bör
ega rum, och detta så mycket heldre som förvärfvandet af en lämplig större
skogsegendom för skogsinstitutets behof utan tvifvel i högst betydlig grad
underlättas derigenom, att till Eders Kongl. Majtts disposition finnes ställd
en penningesumma, å hvilken betalning derför kan anvisas om händelsevis tillfälle
att köpa någon sådan egendom skulle yppa sig.
För anställande af högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares
tjenst har Riksdagen för år 1875 till Eders Kongl. Majds disposition ställt
ett förslagsanslag af 15,000 kronor. Ehuru, på sätt inhemtas af statsrådsprotokollet
för den 1 ti sistlidne Oktober, hvaraf utdrag i denna del torde
såsom bilaga få åtfölja den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof, Eders Kongl. Maj: t funnit skäligt förordna, att till en början
endast högst tre ingeniör er skulle anställas, torde det dock ej lida något
tvifvel, att, när nyttan af dessa ingeniörers verksamhet hinner blifva mera
allmänt känd, behof yppar sig att anställa flera sådana. Till stöd för detta
antagande anser jag mig blott behöfva anföra det af mig den 30 sistlidne
Oktober för Eders Kongl. Maj:t anmälda förhållande, att Vermlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott tillstyrkt hushållningssällskapet att anvisa
500 kronor till bekostande af resor och dagtraktamenten åt en statens
skogsingeniör, samt att länets landsting beslutat att till hushållningssällskapets
disposition för år 1875 ställa ett förslagsanslag af högst 500 kronor
såsom ytterligare bidrag för berörda ändamål.
Det borde vara att emotse, att det exempel, som nämnda provins sålunda
gifvit, skall mana andra provinser till efterföljd; och jag anser mig
derföre böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att jemväl för år 1876 måtte å extra stat till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för anställandet af högst sex skogsingeniörer till enskilde
skogsegares tjenst uppföras ett förslagsanslag af 15,000 kronor.
Bil. N:a 6 v) till Kunyl Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 45
Sammanställas nu de särskilda siffrorna, så få skogsväsendets stater
för år 187(3, sådana desamma blifvit af mig i underdånighet föreslagna,
följande utseende:
A. Ordinarie stat.
Skogsstyrelsen.............
Skogsstaten . ..............
Skogsskolorna.............
Reservationsanslaget till skogsväsendet
.... 28,550: —
.... .155,500: —
.... 22,800: —
.... 450,000: —
Summa 856,850: —
Om härifrån dragés den uppskattade inkomsten af skogsstatsboställen,
upptagen till enahanda belopp, hvartill den beräknats
af 1874 års Riksdag..................... 4,437: 03.
Så återstå kronor 852,412: 97.
hvilket belopp således blefvc det ordinarie anslaget till skogsväsendet
för 1876.
B. Extra stat,
Skogsinstitutet................... 20,400.
Nya skogsingeniörer förslagsanslag . „ . ................ 15,000.
Två nya skogsskolor........................... 7,600.
Dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens personal ................. 3,380.
Summa 46,380.
13:o. Undersökningar af de vattendrag i Norrbotten, hvilka utgöra flottleder
från kronoskogar derstädes.
I skrifvelse den 13 April 1872 anhöll Riksdagen, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt om Norrländska
flottningsförhållandena fullt förtrogne personer icke allenast verkställa en på
40 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
noggranna undersökningar grundad utredning om lämpligaste sättet att genom
upprensning af de vattendrag inom Norrbottens län, i afseende å h vil k a
sådant visade sig för statens intresse behöfligt, försätta dem i sådant skick,
att staten kunde tillgodogöra sig sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar,
utan ock i öfverensstämmelse dermed uppgöra planer och kostnadsförslag
rörande dessa rensningsarbetens utförande; hvarjemte riksdagen,
som ansåg, att de framställningar och förslag, hvartill eu sådan utredning
föranledde, skulle kunna för 1878 års Riksdag framläggas, för bestridande
af kostnaderna för omförmälda undersökningar samt upprättande af nödiga
planer och kostnadsförslag till Eders Kongl. Maj:ts disposition på riksgäldskontoret
för år 187:1 anvisade ett anslag af 15,000 Rdr.
I berörda ärende täcktes Eders Kongl. Maj:t höra sin befallningshafvande
i Norrbottens län, som deri afgaf underdånigt utlåtande den 10 Juni
1872. Med fästadt afseende derpå, att visserligen dittills blott en kronopark,
belägen inom Arvidsjaurs och Jockmocks socknar, funnes inom lappmarken,
men att, i den mån ekonomiska karteverket hunne fullbordas, kronoparker
komme att bildas äfven inom de öfriga lappmarkssocknarna, ansåg
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande det vara antagligt, att effekter från
kronans skogar skulle komma att flottas åtminstone efter de betydligare
vattendragen. Enligt befallningshafvandens åsigt borde således ifrågavarande
undersökningar utsträckas till Byske eif, Aby eif med sidogrenar, Pite eif
med Grundselåu och öfriga tillflöden, Lule eif, Råne eif, Skröfelfven, Lina
ell och Ängesån, alla dessa med deras si dotillopp i Pite och Lule lappmarker,
Kalix eif samt Torne och Lainio elfvar med deras sidogrenar i
Torne lappmark. I afseende å den ordning, i hvilken dessa undersökningar,
hvilka skulle fordra en temligen lång tid, borde vidtagas, föreslog Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att vattendragen inom den redan bildade
kronoparken först borde ifrågakomma till undersökning och derefter öfriga
vattendrag i den ordning, de nyss blifvit uppräknade, så vida icke under
tiden någon ny kronopark bildades, i hvilket fall vattendragen inom densamma
borde komma ifråga. Sålunda skulle till en början alla vattendrag
inom Arvidsjaur—Jockmocks kronopark undersökas samt plan och kostnadsförslag
upprättas för upprensning och byggande af ändamålsenliga flottleder
särskildt för hvarje vattendrag, dervid för de större vattendragen rensningskostnaden
borde angifvas särskildt för hvarje mellan två sidotillopp liggande
del deraf; och sedan berörda vattendrag, upptagande en längd af 30 till
40 mil, blifvit undersökta samt planer och kostnadsförslag för inrättande af
lämpliga flottleder upprättats, borde likartade åtgärder vidtagas med de öfriga
vattendragen i den ordning från söder till norr, hvari de här förut
blifvit uppräknade.
Bil. N:o 6 t) till Kongl. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 47
I fråga om lämpligaste sättet att bringa rensningsarbetena till verkställighet
ansåg Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande två alternativer
kunna ifrågakomma, det ena att arbetena verkstäldes på statens bekostnad och det
andra att utförandet lädes på de personer, som af staten inköpte afverkningsrätten
från vissa områden på viss bestämd afverkningstid. Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande förklarade i denna fråga sin öfvertygelse vara, att
det senare alternativet vore att föredraga, då erfarenheten i detta fall visat,
att arbeten utförda på statens bekostnad alltid blefve mycket dyrare än om
de verkställdes af enskilde. Det vore väl sant, att kronan i allt fall finge
betala rensningskostnaden derigenom, att en köpare af skogsafverkningsrätt
icke kunde betala lika högt pris vid ett vattendrag, der han först skulle
bekosta rensning, som vid ett redan flottbart vatten; men det vore ock lika
sant, att den enskilde spekulanten, som sjelf öfvervakade sina arbeten, ofta
nog blefve i tillfälle att vidtaga sådana ändringar i den öfver rensningen
upprättade planen, som besparade kostnader och ändock åstadkomme en
ändamålsenlig flottled, på grund hvaraf han äfven till fördel för staten kunde
betala något högre pris för skogseffekter än som förut varit beräknadt. Om
nemligen exempelvis en kronopark indelades i trakter för hvarje särskildt
mindre vattendrag äfvensom för hvarje olika flottningsdistrikt invid de större
vattendragen, och dervid början gjordes vid den gräns, som läge längst ned,
samt å hvarje sådan trakt beräknades huru många träd öfver en viss bestämd
dimension derinom funnes och deras beskaffenhet, hvarefter i beräkning
toges den kostnad, som behöfdes för att bygga flottled för denna trakt,
så kunde med dessa uppgifter utrönas, till hvithet pris afverkningsrätten af
det till försäljning bestämda virket kunde upplåtas med vilkor att köparen
ordnade flottleden på egen bekostnad.
Sedan derefter ej mindre skogsstyrelsen än äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
blifvit i ärendet hörda och sistbemälda styrelse förmält sin
åsigt vara, att ledningen af ifrågavarande undersökningar borde uppdragas
åt skogsstyrelsen och att byggandet af flottleder och elfrensningar ej borde
genom statens försorg och på dess bekostnad utföras, har Eders Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 7 Februari 1870, med hänsigt till hvad Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, i nåder förordnat, att undersökningar
för det uti Riksdagens skrifvelse omförmälda ändamål skulle verkställas
i afseende å alla de inom Norrbottens län befintliga vattendrag, som
kunde ifrågakomma att begagnas till flottleder; att dessa undersökningar,
hvilka icke borde utsträckas längre upp mot fjellen än till grannskapet al''
den gräns, som bestämdes för skogsafverkningen, skulle taga sin början med
de inom kronoparken uti Arvidsjaurs och Jockmocks socknar belägna vattendrag
och fortsättas i den ordning, som, med ledning af hvad Eders Kong].
Maj.-ts befallningshafvande i detta hänseende föreslagit, kunde efter sig före
-
48 Bil. N:o fi c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1875.
teende omständigheter finnas lämplig; att i sammanhang med dessa undersökningar
borde särskildt för hvarje mindre vattendrag och för de större,
afdelade i distrikter mellan hvarje sidolopp, upprättas planer med tillhörande
kostnadsförslag för åstadkommande af ändamålsenliga flottledsbyggnader och
rensningar; samt att verkställandet af undersökningarna och upprättandet af
planer och kostnadsförslag borde anförtros åt en i flottledsbyggnaders anordning
och utförande kunnig och förfaren person samt en skicklig och erfaren
skogstjensteman, hvilka båda förrättningsmän skulle ega att till biträde
för nödiga upplysningars meddelande tillkalla personer, som hade tillförlitlig
kännedom om förhållandena i vattendragen vid olika tider. Och har Eders
Kongl. Maj:t tillika uppdragit åt skogsstyrelsen att ej mindre utse bemälde
förrättningsmän än äfven i öfrigt anordna och öfvervaka verkställigheten af
hvad sålunda blifvit föreskrifvet; äfvensom ålagt bemälde styrelse, att, i mån
som undersökningarne hunne verkställas samt planer och kostnadsförslag
blefve upprättade, till Eders Kongl. Maj: t afgifva underdånigt förslag om
lämpligaste sättet att åstadkomma erforderliga flottledsbyggnader och rensningar.
Till åtlydnad af sistberörda befallning afgaf skogsstyrelsen den 5 Mars
1874 redogörelse för de under år 1873 verkställda undersökningarne, till
hvilkas förrättande styrelsen anlitat skogsinspektören i Norrbottens distrikt
E. W. Berg och byggmästaren vid Marina sågverk O. Borg. Undersökningarna,
hvilka börjat den 6 Juli och fortsatts så länge årstiden tillåtit, eller
till slutet af September, hade omfattat: Grundselån med tillflöden, Niallijaurbäcken,
Tjätjubäcken och Slengbäcken från Wissträsk uppföre till Lom träsk;
Lornträskån utföre till Muskusselet samt Appmoelfven utföre från Muskusselef
till utflödet i Pite eif och uppföre från nämnda sel till Malmisjaur, Abrorjaur,
Gangsjaur och vestra Jerfojaur; stora Pite eif utföre från Forsnäs till
Storforsen samt bifloderna Eggelaitsbäcken, Ljusträskbäcken med dess tillflöden
Pilträskbäcken, Abborträskbäcken och Tjärtjebäcken samt Grundträskbäcken,
Warrisån med dess tillflöden Gigijaur- Skalmjaur- och Kautelsjaurbäckarne,
Kårråjokk, hvars nedre lopp benämnes Telebäcken, Jukkilbäcken
med dess tillflöden Kelkesbäcken samt Auratsbäcken med dess biflod Arpatsbäcken;
Pite eif från Storforsen utföre till Fällforsen samt nedre delen af
Grundselån från Manjärf till Pite eif; den från kronoparken inom Jockmock
kommande samt i Lule eif utfällande Bodträskån med dess bifloder Suddak-,
Stormyr-, I lolla träsk-, Nottjern-, Paijejaur- och Tappmockbäckarne, Spikselån,
Qvarnån med Niokaure-, Spadno vara- och Hopträskbäckarna samt Rödningsträskelfven.
Enligt hvad skogsstyrelsen tillika i samma underdåniga memorial anmält
beräknades kostnaderna för elfrensningar och strömmbyggnader i de
till Pite eif hörande och i lämpliga distrikt fördelade vattendragen till
Bil. N:o 6 c) till Kom)/. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 49
806,413 R:dr 27 öre och ansåges dertill åtgå 6,142,582 längdfot byggnadsvirke;
hvarjemte enahanda arbeten i Bodträskåns likaledes distriktsvis indelade
vattensystem ansåges erfordra 3,366,838 längdfot byggnadsvirke, och
derutöfver kosta 395,324 R:dr 85 öre, hvadan samtliga arbetena sålunda
ansetts erfordra 9,509,420 längdfot byggnadsvirke och 1,201,738 R:dr 12
öre i penningar.
Sedan skogsstyrelsen i sammanhang härmed i underdånighet förmält,
att utsedda ändamålet att medelst begagnande af flottled i Byske och Åby
elfvar kunna tillgodogöra sig vissa af statens skogar inom Norrbottens län
skulle i väsentlig mån förfelas, derest nedre delarne af dessa elfvar, hvilka
sträckte sig inom Yesterbottens län, icke kunde samtidigt med de öfra delarne
inom Norrbottens län göras flottbara, samt Eders Kongl. Maj:t på
grund häraf genom nådigt bref den 13 Mars 1874 förklarat, att de undersökningar,
som skulle verkställas under år 1874, finge omfatta jemväl de
inom Yesterbottens län varande delarne af samma elfvar, har skogsstyrelsen
i underdånigt memorial den 23 sistlidne November redogjort för ifrågavarande
arbeten under 1874 års sommar och höst. I detta memorial förmäles,
att uppskattning af skogen pågått inom åtskilliga af de trakter, som
genom elfrensningarne blefve åtkomliga, i ändamål att, sedan timmertillgången
der blefve känd, skogsstyrelsen skulle kunna afgifva underdånigt förslag
rörande strömrensningarnes bringande till verkställighet. Undersökningarne
af vattendragen hade sträckt sig till Byske och Åby elfvar och jemväl
till dessas lopp inom Yesterbottens län, samt till Roka, Lillpite, Tenger
och Korsträskelfvarne. Någon fullständig redogörelse och utarbetade kostnadsförslag
för elfrensningarna derstädes hade dock ej medhunnits och vore
ej att förvänta förr än i början af år 1875. Tillika har skogsstyrelsen i
samma memorial anmält, att för ifrågavarande undersökningar af det derför
beviljade anslag anväudts år 1873 4,700 R:dr och år 1874 5,000 R:dr,
hvadan sasedes omkring o,000 R:dr återstode att för ändamålet använda
under år 187;). Men då större delen af Lule vattendrag äfvensom alla der
ofvan varande elfvar ännu ej blifvit undersökta, samt förrättningarna borde
fortgå, till dess samtliga vattendrag i Norrbottens län blifvit undersökta,
ansåge styrelsen det vara nödvändigt, att anslag, till förrättningarnas fortsättande
under år 1876 bereddes, hvilket anslag, i anseende till ökade kostnader
för arbetsbiträde, skogsstyrelsen föresloge att äskas till belopp af
6,000 kronor.
Icke blott frågans egen vigt utan ock den omständighet, att det nu
omhandlade, af Riksdagen beviljade anslag ej äskats af Kongl. Maj:t, har
50 Bil. N:o H c) till Kont fl. Majrts A dd. Vrop. A :u 1 om Statsverket Ibi b.
föranledt mig att inför Eders Kongl. Maj:t något utförligare redogöra för
ärendet, helst detsamma — hittills handlagdt af civildepartementet — bhfvit
till det mig nådigst anförtrodda departementet öfverlemnadt med afseende
så väl på dess nära sammanhang med och inflytande på hushållningen med
statens skogar, som ock på det förhållande, att tillsynen öfver anslagets användande
nådigst uppdragits åt den under finansdepartementet hörande skogsstyrelsen.
Hvad nu först beträffar den af Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse
den 13 April 1872 gjorda begäran, att de framställningar och förslag, hvartill
ifrågavarande undersökningar föranledde, måtte blifva för Riksdagen
framlagda, lärer Eders Kongl. Maj:t behaga finna, att det åtminstone för
närvarande och innan erforderliga undersökningar blifvit verkställda angående
tillgången på timmer i de trakter, som af elfvarne genomskäras, ej kan
fordras, att samma begäran skall kunna uppfyllas. Innan nemligen dessa
dyrbara elfreusningsarbeten vidtagas, bör naturligtvis beräknas ej blott kostnaden
för desamma, utan äfven den större eller mindre inkomst, som genom
deras företagande kan beredas. Först sedan dessa bada faktorer blifvit med
möjligaste tillförlitlighet kända och mot hvarandra vägda, lärer arbetenas
lämplighet och bästa sättet att dem utföra, vare sig omedelbart för statsmedel
eller medelbart genom deras öfverlemnande såsom ett åliggande till
enskilde inropare af afverkningsrätt, kunna blifva föremål för pröfning.
Emellertid torde — hvad angår den nu egentligen föreliggande frågan
om anslag till fortgående undersökningar af Norrbottens vattendrag —
af hvad jag redan i underdånighet anfört tillräckligt framgå, att någon
fullt planmessig hushållning med kronans skogar i Norrbotten ej kan ega
ruin förr, än undersökningar sådana som de ifrågavarande föregått. Dessa
undersökningars oafbrutna fortgång är af ännu större vigt numera, sedan
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 30 sistlidne Oktober förordnat om
bildandet af ytterligare två kronoparker, livilka tillhopa, upptaga omkring 6 3%
<|
elfven, Stora och Lilla Lule elfvar, Råne eif, Skröfelfven, Lina eif, Ångesån och
Kalk eif. Då sålunda behofvet att medel fortfarande må finnas ställda till
Eders Kongl. Maj:ts disposition, hvilka för ifrågavarande undersökningar
och planers upprättande må kunna under skogsstyrelsens tillsyn användas,
oförändrad t qvarstår, tvekar jag ej att i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå:
att till undersökningar af de vattendrag i Norrbottens län, genom
h vilkas upprensning skogstiilgången å dervarande kronoparker kan tillgodogöras,
samt till. upprättande af de planer och kostnadsförslag, hvartill samma
undersökningar kunna föranleda, mätte af Riksdagen till Eders Kongl. Ma:jts
disposition pä extra staf för av 187(> anvisas ett belopp af 6,000 kronor.
Bil. N:o 6 c) till Kong!. Maj:s Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 51
14:o) Anslag till arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker oeli
kreditanstalter.
Såväl i flen af Eders Kong]. Maj:t, efter Riksdagens hörande, genom
nådig kungörelse den 12 Juni 1874 till efterrättelse meddelade
nya lagstiftningen angående enskilda sedelutgifvande banker, som ock
i den förut i samma afseende gällande Kong], kungörelsen af den 20
Maj 1864 hafva stadganden blifvit meddelade om den kontroll, som
från statens sida borde utöfvas öfver nämnda kreditanstalter.
Förutom tillsynen derå, att vid bankbolags bildande och bankrörelsens
öppande äfvensom under bolagens pågående verksamhet och
vid deras upplösning vissa allmänna vilkor iakttagas, innefattar den
ifrågavarande kontrollen en fortgående uppsigt dels öfver de värdehandlingar,
hvilka skola vara i allmänt förvar nedsatta, dels ock deröfver
att sedelutgifningsrätten hålles inom stadgade gränser.
Vissa bland dessa åligganden måste författningsenligt ovilkorligen
fullgöras af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande; men den fortlöpande
tillsynen å grundfondshypotbeken samt kontrollen öfver sedelutgifningen
med hvad dertill hörer både kan af Eders Kongl. Mnj:ts
befallningshafvande öfverlemnas och är i allmänhet öfverlemnad åt särskildt
utsedda ombud.
För att dessa ombud må kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla
hvad af dem bör fordras, är nödigt dels att de ega någon insigt
i räkenskapsföring, i bedömande af förekommande slag af värdepapper
och i grunderna för bankrörelse, dels ock att de kunna åt den dem
anförtrodda tillsyn egna någon tid och uppmärksamhet. Detta sistnämnda
anspråk är så mycket mera oeflergifligt som öfversigter af ställningen
numera komma att för hvarje månad af bankerna afgifvas och
en behörig tillämpning af författningens föreskrifter kräfver, att förhållandet
beträffande sedelutgifningen äfven under mellantiden mellan öfversigternas
upprättande undersökes. Att under sådana omständigheter
kunna påräkna att finna ombud, som utan ersättning vilja åtaga sig
detta besvärliga och grannlaga uppdrag, synes mig föga antagligt. Redan
nu lärer ock det förhållande allmänt ega ruin, att vederbörande banker
genom årliga arfvoden godtgöra de hos dém anställda ombuden för den
möda och tidspillan, som uppdraget medför, och ju mera ombuden
komma att tagas i anspråk, desto mera nödvändigt blifver det naturligen,
att de för uppdraget må kunna påräkna någon ersättning. Men
52 Bil N:o G c) till Kongl. Maj:1a Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
härigenom sättes ombuden i en beroende ställning just till dem, som
de böra bevaka, ett förhållande, hvilket jag, om än ej veterligen olägenheter
deraf hittills uppstått, dock finner så anmärkningsvärdt, att
det icke af mig får med tystnad förbigås.
Då det således å ena sidan torde finnas nödvändigt, att de ombud,
som skola utöfva den lagbestämda kontrollen öfver de enskilda bankerna,
måste, derest man vill påräkna, att lämpliga personer skola åtaga
sig uppdraget, förses med någon ersättning derför, men det å andra
sidan är uppenbart, att denna ersättning ej bör dem beredas på ett sätt,
som gör dem af bankerna beroende, så återstår ej annat än att en sådan
godtgörelse utgår af statsmedel. Ett stadgande i detta syfte bl ef
äfven af Eders Kongl. Maj:t för senaste Riksdag framiagdt, i det att,
uti § 36 af det förslag till banklag, som af Eders Kongl. Maj:t delgafs
Riksdagen, bestämmelse, var införd ej mindre derom, att de allmänna
ombuden vid de enskilda bankerna skulle förordnas af Chefen för
finansdepartementet, än äfven derom, att aflöning till dessa ombud
skulle till belopp, som af Kongl. Maj:t bestämdes, tills vidare och intill
dess annorlunda förordnades utgå af statsmedel. Nu bl ef visserligen
denna paragraf i sin helhet af Riksdagen afslagen. Men, såsom af
sammansatta banko- och lag-utskottets, af Kamrarne i denna del godkända
betänkande i ärendet synes, är skälet härtill att söka endast uti
Riksdagens åsigt att till Chefen för finansdepartementet ej borde öfverlemnas
bestyret att utse kontrollanter, som ansågos bättre och med mera
personalkännedom kunna väljas af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande.
Frågan åter, huruvida de allmänna ombuden vid de enskilda
bankerna skulle erhålla godtgörelse af statsmedel, kan, efter mitt förmenande,
ej anses egentligen vara af Riksdagen genom nämnda beslut
vidrörd. Denna fråga föll visserligen, men synbarligen till följe deraf,
att den var sammanbunden med frågan om sättet för ombudens tillsättande.
Principen huruvida bankombuden, dessa må nu vara förordnade
af Chefen för finansdepartementet eller af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, skola erhålla godtgörelse af statsmedel, har således
icke egentligen blifvit af Riksdagen pröfvad; och då vid sådant förhållande
Riksdagens nyssberörda beslut icke torde innebära hinder för
eller betänklighet mot att ånyo upptaga denna särskilda fråga, har jagansett
mig icke böra uraktlåta att derpå fästa Eders Kongl. M.aj:ts förnyade
höga uppmärksamhet.
Samtlige de sedelutgifvande bankernas antal är nu 27, de icke
sedelutgifvande bank- och kreditaktiebolagen, hvarom här kan blifva
fråga, äro 9, men af dessa har dock ett, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
tvänne kontor, ett i Stockholm och ett i Göteborg, vid h vilka
Bil. N:o 6 c) till Kong1. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. .>°»
särskilda ombud nu äro och väl fortfarande måste vara anställde. .Jagsammanräknar
således föslagsvis det antal bankombud, som för kontrollen
erfordras till 37, och ehuru, enligt mitt förmenande, kontrollanter
borde finnas åtminstone vid de vigtigare afdelningskontoren, tror
jag mig dock, då Riksdagen så nyligen som vid senaste riksmöte ansett
sådane obchöflige, icke böra nu vidröra frågan om desse utan endast
fästa mig vid förhållandet med sagde 37 ombud, för hvilka ersättning
af statsmedel synes mig böra beredas. Till hvad belopp denna
ersättning bör anslås är icke lätt att uppgifva: det ligger nemligen i
sakens egen natur, att det arbete och den duglighet, som vid olika orter
och pa olika tider erfordras, kan i hög grad vexla. Någon ledning för
omdömet kan dock hemtas deraf att riksbanken betalade de ombud,
som den använde vid filialbankerna, med 150 kronor. Öfverväger man
dels att dessa ombud hade jemförelsevis mindre och lättare göromål
och att tidsförhållandena göra penningens värde lägre nu än tillförene,
synes mig eu beräkningsgrund af 250 kronor för hvarje ombud böra
komma den rigtiga medelsiffran någorlunda nära. Naturligtvis afser
jag dock, att några ombud, exempelvis vid Skånska banken och hos
Skandinaviska kreditaktiebolaget med några flere större banker, måste
med högre belopp ersättas, men tilläfventyrs torde åter en minskningvara
möjlig för ombuden vid några jemförelsevis mindre bankanstalter.
I betraktande af allt detta föreställer jag mig alltså, att ett belopp af
högst 10,000 kronor årligen kunde motsvara behofvet, och dristar antaga,
att denna jemförelsevis obetydliga, summa skall erkännas vara väl
använd för det statsändamål, den afser. Likasom emellertid det ifrågavarande
anslaget, h vilket endast kan tillnärmelsevis beräknas, lärer böra
få förslagsanslags natur, förmenar jag äfven, att fördelningen af detsamma
bör på Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande» underdåniga
förslag vara Eders Kongl. Mai:; förbehållen.
.lag dristar alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t måtte af Riksdagen äska ett förslagsanslag å sjunde hufvudtiteln
af högst tio tusen kronor att på sätt, Eders Kongl. Maja. pröfvar
lämpligt, användas till arfvoden åt de vid enskilda banker och kreditanstalter
af Eders Kongl. Maj.-ts befallningshafvande utsedde ombud.
15:05 och 16:o).
Sluligeu och jemte det jag i underdånighet erinrar att Eders Kongl.
Maj:t redan den 11 sistlidne December beslutat att af Riksdagen äska
ett anslag a extra stat af 10,000 kronor till inlöpande af en tomt invid
54 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Göta Hofrätt,s arkiv byggning, hemställer jag, att det af Riksdagen för år
1875 såsom bidrag till bestridandet af kolonien S:t Barthelemys förvaltningsomkostnader
beviljade förslagsanslag matte äskas jemväl föi ai
1876 och utföras å extra stat med enahanda belopp som förut eller
25,000 kronor."
Departementschefen fortfor härefter:
“Utöfver de af mig redan gjorda hemställanden rörande ordinarie
anslag under sjunde hufvudtiteln har jag icke anledning att i nu uppförda
sådana anslag föreslå någon ändring. Sammanställas nu hufvudtitelns
nuvarande ordinarie anslagssumma med de af mig sålunda gjorda
underdåniga förslag, så visar sig, att nämnda summa kronor 10,498,000 —
kommer att ökas dels genom förhöjning i de nuvarande
anslagen
till Postverket med........kronor
Telegrafverket ,, ........
Tullverket ..........
Skogsväsendet ......... •
dels ock genom det nya anslaget till
arfvoden åt ombud för kontrollen
öfver de enskilda bankerna och
kreditanstalterna med ....
V
ll
V
11
450.000
150.000
228.000
10,700
, 10,000: —
Tillsammans kronor 848,700:
sa att hufvudtitelns nya slutsumma blifver . .
kronor.
kronor
11,346,700:
deraf förslagsanslagen utgöra 8,726,875
Vidare får jag i underdånighet erinra hurusom de af mig för
1876 föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:
ar
nör tillämpning
af den nya aflöningsstaten i Finansdepartementets ex
pedition
Till dyrtidstillägg för Kammarkollegium.......
För granskning af nya jordeböcker i samma kollegium
.........................
Till provisorisk förstärkning af Statskontorets personal
..........................
dyrtidstillägg för Statskontoret.........• •
kronor 9,700:
ii
11
20,440:
13,600:
7,400
17,300
''rånsport kronor
68,440
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 55
Transport
Till dyrtidstil lägg för Mynt- och kontroll verken . . .
„ „ „ Kammarrätten..........
„ „ „ Öfverintendentsembetet.....
,, „ „ Generaltullstyrelsen.......
„ „ „ Skogsstyrelsen..........
„ Skogsinstitutet....................
„ anställandet af skogsingeniörer, förslagsanslag .
„ inrättande af två nya skogsskolor.........
,, undersökning af vattendrag i Norrbotten . . . .
„ till inköp af en tomt invid Göta bofrätts arkiv
byggning
i Jönköping...............
„ bestridande af förvaltningskostnaden på S:t Barthelemy.
.......................
kronor 68,440 |
— |
„ 3,620 |
— |
„ 23,320 |
— |
„ 3,980 |
— |
„ 13,180 |
— |
„ 3,380 |
— |
„ 20,400 |
— |
,, 15,000 |
— |
„ 7,600 |
— |
„ 6,000 |
— |
10,000 |
— |
„ 25,000: — |
eller tillsammans kronor 199,620: —
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande
Departementschefen, på sätt här ofvan förmäles,
hemställt och föreslagit beträffande anslag under
sjunde hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda
ämnen: och behagade Hans Majestät Konungen
dertill i alla delar lemna nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Åttonde, Fjerde, Sjette och Femte
lnifvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande
departementschefer pröfvade, anhöll Chefen för Finansdepartementet,
Statsrådet Friherre Akerhielm, att få i underdånighet anmäla de frågor,
som tillhörde regleringen af
Nionde Hufvudtiteln,
omfattande pensions- och indragningsstaterna.
Hvad först angick
56
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.
Pensionsstaten
erinrade Departementschefen om Kongl. Mapts förut denna clag i afseende
å densamma fattade beslut om framställningar till Riksdagen
på L an d t för sv a rsd ep ar tema n te ts föredragning derom
att, på sätt direktionen öfver arméens pensionskassa i underdånighet
hemställt, det å nionde liufvudtiteln med 37,500 kronor hittills uppförda
anslag till pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt
underofficerares enkor och barn måtte från och med år 1876 höjas med
12,500 kronor till 50,000 kronor; samt
att den i anslagen till Vadstena kiågsmanshuskassa och till invalidliusfonden
ingående oindelta spanmål, i riksstaten beräknad för den
förra till 51,897 kronor 93 öre och för den senare till 53,161 kronor
92 öre, måtte utbytas mot fasta penningeanslag af 57,641 kronor 2 öre
till Vadstena krigsmanshuskassa och 57,110 kronor 84 öre till Invalidhusfonden;
och
på Ecklesiastikdepartementets föredragning derom
att Riksdagen — med godkännande deraf att hvarje folkskoledistrikt
skall vara förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skollärare
i tjenst ingå i folkskollärarnes pensionsinrättning efter det högsta
lönebelopp, som läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning
berättigad att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till
pensionsinrättningen höjas till fem procent ai hvarje lön, efter hvilken
distriktet eger del i samma inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget
till folkskollärarnes pensionering med 125,000 kronor; och
att för inrättande af en
och barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
åberopade grunder, det å pensionsstaten nu uppförda bidrag till folkskollärarnes
enke- och pupillkassa, 2,000, kronor måtte höjas med 65,000
kronor äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande ars
slut befintliga besparing, 18,000 kronor, må få för pensioneringens bestridande
användas.
Beträffande
Indragningsstaten
erinrade Departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnde departementers
föredragning dels innevarande dag och dels enligt Finansdepar
-
57
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. ProjJ. N:o 1 om Statsverket 1875.
temeritet tillhandakomma protokollsutdrag, förut fattade nådiga beslut om
aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:
på Justitiedepartementets föredragning
^ att deri förre vaktknekten vid länsfängelset i \ exiö Sven Gustaf
Pettersson vid 1869 års Riksdag beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 200 riksdaler måtte varda höjd till 400 kronor;
att häradsköfdingen i Torna ocli Bara häraders domsaga Nils
Lilienberg matte såsom godtgörelse för den genom regleringen af häradshöfdingarnes
löneförmåner för honom uppkommande minskning i inkomster
tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag
flan allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor, att uto-å
från början af innevarande år 1875;
att fångvårdens å ordinarie stat uppförde embets- och tjenstemän
samt betjente matte förklaras berättigade till erhållande af pension å
allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjenstemän
i allmänhet gällande grunder; samt
att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Venersborg Anders Olsson
Brinck måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då
han erhölle afsked från vaktkonstapelsbefättningen vid nämnda fängelse,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin''återstående
lifstid af 300 kronor;
på Landtförsvarsäepartementets. föredragning:
att ^kaptenen vid Göta artilleriregemente August Lars Kinnander
matte från och med månaden näst efter den, under hvilkefi han erhölle
nådigt afsked ur krigstjänsten, uppföras till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp
af 2,400 kronor, motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets
stat, dock med vilkor att Kinnander ur tjensten afginge, innan
lian blefve berättigad till pension från arméens pensionskassa;
. att andre löjtnanten vid Lifregementets husarkorps Axel August
Richard Iham måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder
rån erhölle afsked från krigstj ensten, få å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 500 kronor, hvilket af honom sjelf begärda
belopp motsvarade ungefär hälften af hans normallön vid korpsen,
dock. med vilkor^ att han från tjensten afginge, innan han blefve till
pension från arméens pensionskassa berättigad;
att stvckjunkaren vid Göta artilleriregemente Anders Theodor
Lundström måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder
8
58 Bil. 1Y:o (i c) till Kontjl. Maj: In Nåd. Prop. N:o 1 om Stata rarhet 1871).
lian erhöll(! afsked ur krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten
för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 800 kronor, motsvarande
hans nu innehafvande lön enligt regementets stat, dock med
vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve till pension ur
arméens pensionskassa berättigad; samt
att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
må för år 1876 på allmänna indragningsstaten anvisas samma
belopp, som för 1875 beviljats, eller 20,000 kronor;
på Civildepartementets föredragning:
att länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs län, (Jarl
Ulrik Eklundh måtte, efter det afsked från länsmanstjensten honom
beviljats, öfverflyttas å allmänna indragningsstaten för att derifrån under
sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder
afskedet honom meddelades, åtnjuta årlig pension af 700 kronor, motsvarande
hans nu innehafvande länsmanslön, dock att denna pension,
på sätt i allmänhet om pensioner för landsstats tjensteman vore stadgadt,
kunde blifva föremål för ny reglering, derest en sådan af Riksdagen
pr öfvad es lämplig;
på Ecklesiastikdepartementets föredragning:
att framlidne riksarkivarien Johan Jacob Nordströms enka, Anna
Christina Nordström, född Synnerberg, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande från och med innevarande år under sin
återstående lifstid af en årlig pension å 2,000 kronor;
att def anslag, e. o. professoren Abraham Cronholm uppbure å
allmänna indragningsstaten, måtte från och med innevarande år höjas
med 400 kronor och således utgå med 2,400 kronor årligen;
att för rektorn vid Katarina femklassiga elementarläroverk Johan
Olof Lett''!er måtte beviljas pension å indragningsstaten till belopp af
3,200 kronor att från och med månaden näst efter den, då afsked från
rektorstjensten honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid
till honom utgå;
att lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Carl
Georg Starbäek måtto från och med månaden näst efter den, då afsked
honom beviljas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående
lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 3,000 kronor;
att kollegan vid elementarläroverket i Örnsköldsvik Henrik August
Berlin måtte från och med månaden näst efter den, då afsked kunde
varda honom bevilja dt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket ''1876. 59
åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 2,250
kronor;
att föreståndaren vid allmänna institutet för döfstumma och blinda
Ossian Edmund Borg måtte beviljas pension å allmänna indragningsstaten
att från och med månaden näst efter den, då han från sin befattning
vid institutet erhölle afsked, under hans återstående lifstid
utgå med 3,500 kronor årligen; samt
att för docenten Axel Gabriel Theorell uppfördes a allmänna indragningsstaten
ett årligt arfvode af 2,500 kronor att från och med
år 1870 af Theorell uppbäras, intill dess han kunde komma att befordras
till lön ä ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp.
Derjemte och då till Kongl. Finansdepartementet från kammarkollegium
inkommit underdånig framställning derom, att notarien i berörda
kollegium, Johan Peter Nikolaus Prahm, som enligt bifogadt läkarebetyg
sedan flere är tillbaka lede af en kronisk hjernsjukdom, hvilken
gjorde honom till all tjenstgöring helt och hållet oduglig och hvilken
sjukdom dessutom numera måste anses såsom fullkomligt obotlig, måtte,
på sätt jemväl Prahm och hans moder, don sistnämnda i egenskap af
hans närmaste målsman, i en vid kollegii underdåniga framställning fogad
skrift anhållit, varda försatt å indragningsstat, ansåg Departementschefen,
med fästadt afseende dels derå att Prahm, hvilken vore född
1832 och år 1850 antagits till tjensteman i kollegium, men sedan år
1868 af sjukdom från vidare tjenstgöring förhindrats, under sin tjenstetid
varit förordnad att i två år bestrida advokatfiskalstjenst och i
två månader att bestrida kammarrådsembete, dels ock å önskvärdheten
deraf, att en genom sjukdom till allt arbete oförmögen tjensteman
måtte beredas tillfälle att lemna plats åt bättre arbetskrafter, sig böra
i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att Prahm, som för närvarande åtnjöto högre notarielön af 2,800 kronor,
måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked
från notarietjensten varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 2,500
kronor, hvilket från hans sida föreslagna belopp motsvarade lägre notarielön
i kollegium.
Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmande
af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen
under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen
vid 1840—41 arens riksdag och för hvilken spanmål, om och
i den mån medelpriset öfversteg 7 R:dr banko eller 10 R:dr 50 öre tunnan,
särskild ersättning jemlikt Kongl. brefvet den 3 Februari 1841
borde från allmänna inclragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma.
(50 Bil. No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1875.
statskontoret i sin berättelse om statsverkets tillstånd och behof upplyst,
att riksmarkegångspriset å spanmålen under åren 1872—74 i
medeltal utgjort 2 R:dr 41 öre kubikfoten eller 15 R:dr 16 öre tunnan;
och tillstyrkte Departementschefen med anledning häraf, att ofvanberörda
ersättning nu måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris
15 R.dr 16 öre tunnan; i följd hvaraf och då, enligt hvad statskontoret
jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under
lönerna för äldre, innan vidtagande af 1841 års statsreglering utnämnda
embets- och tjensteroän m. fl., för närvarande utgjorde 265 tunnor samt
således den utöfver 7 R:dr banko eller 10 R:dr 50 öre för tunnan uppkommande
tillökning af 4 R:dr 66 öre för tunnan uppginge till 1,234
R:dr 35 öre, Departementschefen i likhet med statskontoret, ansåg det
till bestridande af berörda utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga
anslag lämpligen kunna för år 1876 i rundt tal bestämmas till
1,200 kronor.
Då pensioneringen af de å fångvårdens ordinarie stat uppförda
embets- och tjenstemän samt betjente icke för närvarande syntes påkalla
någon förhöjning af för.slags-anslaget till allmänna indragningsstaten,
samt de ytterligare anvisningar å samma anslag, hvilka i öfrigt
enligt här förut omförmälda nådiga beslut skulle hos Riksdagen äskas,
kunde antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomme
genom äldre pensionstagares afgång, ansåg Departementschefen någon
förändring uti beloppet af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda
anslaget icke vara erforderlig vidare, än att detsamma för vinnande
af jemn slutsumma af hufvudtitlarnes ordinarie anslag ökades
med 7 kronor 99 öre
Och som de å hufvudtiteln anvisade pensionsstatsanslagen nu
utgjorde............Kronor 646,357: 99.
men genom tillökande af anslagen:
till pensionsstaten för militäre embets-
och tjenstemäns samt underofficerares
enkor och barn
med.......... 12,500: —
till Vadstena krigs
manshuskassa
med . 5,743: 09.
ti 11 i nvalidhusfondei i
med . . . s...... 3,948: 92.
Tran sport 22,192: 0l7 646,357: 99.
m'' N:° 6 tlU Kon(Jl Md. Prop. N:o 1 om Statsverket 1675.
61
... , „ , „ Transport 22,192: 01. 646,357: 99.
till folkskollärares pensionering
med. . . . 125,000: —
och till folkskollärares
enke- och pupillkassa
med.......... 65,000: —
eller tillhopa med......... 7 212 192- 01
komme att utgöra.............’
samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag,
ökadt med ofvanberörda 7 kronor 99 öre
utgjorde ..................
så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen
under nionde hufvudtiteln blifva.......
Kronor
ii
Kronor
858,550: —
_ 892,785: —
1,751,335: —
I fråga vidare om extra anslag under denna hufvudtitel erinrade
Departementschefen hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af
fjerde och femte hufvudtitlarne beslutat föreslå:
dels att det årliga bidrag från statsverket, som erfordrades för
uppratthallandet af arméens pensionskassas egen pensionering, måtte
oi ar 1876 utgå till samma belopp, som för innevarande år vore an
visadt,
eller...... ok kaa
, ............ Kronor 85,500: —
mot skyldighet för pensionskassan att till riksgäldskontoret
afstå det för året pensionskassan
tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket
indragna rustkållsafgifterna och under
enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum,
eller att årsanslaget qvartaliter utbetalades, med
förbindelse för pensionskassans direktion att, så
snart, årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmägtige
i riksgäldskontoret behörigen ådagalägga,
om hela anslaget eller huru stor del deraf
behöft för ändamålet användas samt att, i händelse
det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;
.dels att det årliga kreditiv, som erfordrades
för fortfarande tillämpning af nu gällande
pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6
Transport Kronor 85,500:
305,000:
62 Bil. JS'':o 6 <■) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Sfatm-erkd, 187.).
Transport 85,500:
November 1860 måtte, på grund af direktionens
beräkning, för år 1876 bestämmas till. . •
att användas till betäckande af den skilnad, som
för arméens pensionskassa under samma år kunde
uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens
tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften
deraf utgåfves den 1 April och andra hälften den
1 Oktober, med förbindelse för direktionen att,
vid reqvirerande af första hallarets belopp, med
afslutade räkenskaper redovisa föregående arets
utgift; och
dels att i likhet med föregående år nedannämnda
kreditiv måtte anvisas, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till de sjöfölsvarets
embets- och tjensteman samt betjente,
som sökte afsked, genast utgifva pensioner enligt
de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder
än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande......• ■ • ■ •
samt för upprätthållande al den sjöförsvarets
afskedade gemenskap förunnade förbättrade
pensionering ” 40,UUU. -
med rättighet för direktionen öfver nämnda
kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1876
lyfta hvad som för omförmälda behof blefve ei
forderligt.
_ ___________________ ____________________________________
Summan af de extra anslagen under nionde
hufvudtiteln skulle alltså blifva...........
Erinrande Departementschefen derjemte om Kongl. Maj:ts pa. Landtförsvarsdepartementets
föredragning fattade beslut, att till betackande
af de brister, som enligt hvad upplyst blifvit, år 1873 uppstått a lorenärnnda
anslag till upprätthållande af armé ens pensionskassas egen pensionering
och till fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
för arméens befäl och tjensteman, nemligen 17,587 kronor 32 ore a,
det förra och 2,465 kronor 13 öre a det senare, hos Riksdagen aska
ett belopp af 20,052 kronor 45 öre att utgå under år 187o.
Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering
af anslagen under nionde hufvudtiteln och dermed
Kronor 73,000:
Bil. N:o b r) till Junii)l. JJa/:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 63
sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört
och hemställt biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter
och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt
och godkändt.
Vidare anmälde Departementschefen, att statskontoret dels vid
sin ofvanomförmälda berättelse fogat en förteckning öfver oersatta förskott,
hvilka hos Riksdagen borde för godtgörande anmälas till ett
sammanlagdt belopp af 43,319 kronor 02 öre, dels ock i särskild
underdånig skrifvelse anhållit om ersättning för förskott till reparations(,
ch underhållsarbeten å Tranebergs-, Nockeby- och Drottningholmsbroarne
12,221 kronor 01 öre eller tillhopa 55,540 kronor 03 öre;
Och behagade uppå Statsrådets tillstyrkande Hans
Maj:ts Konungen förordna, att ersättning för nu omförmälda
förskott till sammanlagdt belopp af 55,540
kronor 03 öre skulle af Riksdagen äskas till utgående
från riksgäldskontoret samt omförmälda förteckning
och skrifvelse jemte öfriga för statsregleringen nödiga
handlingar tillställas statsutskottet.
Härefter yttrade Departementschefen: “Sedan statsregleringen nu
i sina särskilda delar underkastats Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning,
åligger mig att göra en sammanfattning af det hela.
1 sådan afsigt och på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut
såväl i fråga om föreslagne utgifter som ock om beräkning af
inkomsterne anhåller jag att till en början få framlägga följande:
Beräkning af statsverkets inkomster och utgifter:
A) Riksdalen för år 1870.
Inkomster:
Ordinarie inkomster .... 25,917,000:
Bevillningar:
Tullmedel 20,000,000: —
Postmedel 3.850,000: —
Ktämpel
pappers
medel
. . 1,880,000: —
.Bränvinstillverkningsaf-
.
gift . . . 15,000,000: -Transport 88.780.000: — 25,917,000:
Ut (lifter:
Ordinarie:
lista hnfvud
titeln
. 1,266,000: —
2:dra dito . 3,455,800: —
8:dje dito . 609,865: —
4:de dito . 13,328,000: —
5:te dito . 4,976,400: —
6:te dito . 13,851,100: —
7:de dito . 11,346,700: —
8:de dito . 7,043,600: —
9:de dito . 1.751.335: — 57 628.300: —
64 Bil. N:o 6 c) till Kongl. AlajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.
Transport 38,730,000:
Hvitbetssockertillverkningsafgift
. . .
25,917,000: —
60,000: — 38,790,000:
64,707,000:
Allmän bevillning.
.
Bidrag från
riksgäldsko
ntoret .
Transport 57,628,300:
Extra ordinarie:
2: dra hufvud -titeln
Brist,
att fyllas genom
2,800,000: —
12,047,919: 60. 14,847,919: 60.
4:de
5: te
6:te
7:de
8:de
9:de
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Anslag till
statens jernvägar
. . .
Samma 79,554,919:60.
553,069: 80.
5,682,140
3,836,180:
1,520,061: 80.
199,620
1,632,048
503,500
8,000,000: — 21,926,619: 60.
S u m m a 79.554.919: 60.
B) Tillägg till rikstateii lör år 1875.
Bidrag från riksgäldskontoret Extra ordinarie
utöfver hvad i 1875 ''''års utgifter å 8:de
riksstat finnes anvisadt . . 4,104,897: 08. hufvudtiteln . 29,304: 60.
D:o d:o å 9:de
d:o ....... 20,052:45.
Anslag till jernvägsmateriel.
4,000,000: —
Statskontorets
förskotter . . 55,540: 03. 4,104,897: 08.
Summa 4,104,897: 08. Summa 4,104,897: 08.
Jemte underdånig anmälan, att jag från fullmägtige i riksgäldskontoret
emottagit en förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster
och utgifter från den 10 December 1874 till 1876 års slut,
hvilken jemte fullmägtiges skrifvelse torde få detta protokoll vidfogas
(Bil. E. och F.), anhåller jag nu att få öfvergå till följande med ledning
deraf och af ofvanstående beräkning öfver statsverkets inkomster
och utgifter uppgjorda:
Bil. N:o 6 e) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 65
Beräkning af Riksgäldskontorets inkomster och utgifter
År 1875.
Behållning den 31 December 1874 enligt fullmägtiges
beräkning.................... . . . 358.533: 79.
Inkomster •
Enligt fullmäktiges beräkning .... 14,823,068: 02.
Härtill kommer öfverskott å statsverkets
inkomster, som vid tiden
för afgifvandet af fullmägtiges beräkning
icke blifvit från statskontoret
levererade, nemligen:
för år 1873 utgörande
omkring......... 1,800,000: —
samt för 1874 beräknade
i jemna tusental
å jernvägstrafikmed
len
till. . 90,000: —
å skogsmed
len
till . 474,000: —
å tullmedlen
till .12,936,000: —
åbränvinstillverkningsaf
giften
. . 1,840,000: —
tillsammans 15,340,000: —
efter afdrag
af hvad redan
levererats, då
fullmäktiges
beräkning
upprättades 6,500,000: 8,840,000: — 10,640,000:_
Uigifter:
Enligt fullmägtiges
beräkning.
17,794,628: 06.
hvartill kommer
kostnader
vid Hans
Maj:t Konung
Carl
XV:s begrafning,
'' för
lagsvis
. . . 50,000: - 17,844,628: 06.
Bidrag till statsverket såväl
för bestridande af de såsom
tillägg till 1875 års
riksstat äskade nya anslag
som ock till betäckande afstatskonkorets
förskotter . 4,104,897: 08.
Behållning till år 1876 . . 3,872,076: 67.
\;jo
25,463,068: 02.
Summa 25,821,601: 81.
Summa 25,821,601: 81.
66 Bil. N:o 6 c) till Kongl. MajUs Nåd, Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.
År IS74».
Behållning från år 1875 . 3,872,076:67.
Inkomster.
Enligt fullmägtiges beräkning
.............
1.158.320: —
för de vid
1874 års
Riksdag beslutade
jern vägsbyggnader
.....
För det vid
1871 års
Riksdag anvisade
låneunderstöd
till enskilda
jernvägsanläggningar
för år 1876
Till betalning
af
den vid
1876 års
slut förfallna
andelen
af
1869 års
statslån .
För nu
äskade anslag
till
jernvägsbyggnader
och rörlig
materiel . .
Upplåning
8,203,600: -
i
2,000,000: —
1,000,000:
12,000,000: 7: 23,203,600:
Summa 28,233,996: 67
Utgifter.
Enligt fullmägtiges beräkning
...........
Bidrag till bestridande af
statsverkets utgifter för
år 1876 ...........
Behållning.........
12,063,211: 87.
12,047,919: 60.
4.122,865: 20.
Summa 28,233,996: 67.
Den behållning, som sålunda enligt min förmening bör vara att beräkna
hos riksgäldskontoret vid 187(1 års slut, 4,122,865 kronor 20 öre,
torde kunna ytterligare ökas med en viss andel af bankovinsten. Efter
hvad jag nu har skäl antaga, bör denna vinst för år 1874 uppgå till un
-
Bil. N:o ti <■) till Kong t-. Maj:t* Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1*7.i. 67
Sefär samma belopp som för år 1873 eller 2,400,000 kronor. Om nu än en
fjerdedel åt denna vinst för riksbankens eget ändamål reserveras, lärer dock
vid det förhållande, att bankens reservfond uppnått den derför bestämda
summan, fem millioner kronor, ett belopp af 1,800,000 kronor kunna till
riksgäldskontoret öfverlemnas, hvarom jag nu anhåller, att Eders Kongl.
Maja ville till Riksdagen göra framställning.
Under antagande af Eder Kongl. Majits bifall till nu framställda förslag
och med stöd af nu framlagda beräkningar särskild! för statsverket
och särskildt för riksgäldsverket lärer ett Samman dra g a f stiltsregle1’ingen
I sin helhet få följande utseende:
Tillgångar.
a) Statsverkets:
Ordinarie inkomster
för år 1876 .............25.917.000: —
Bevillningarför samma
år.......... 38,790,(.00: -
hvartill här lägges Allmänna
bevillningen. 2,800.000: - ^ qqq.
b) RiJesgäldsfcontorets:
Behållning vid 1875
års början............- . 358,533: 79.
Inkomster under år 1875 ......25,463;068: 02.
„ .. „ 1876 ..... . 1,158,320: -
Andel af bankovinsten........ 1,800,000:
Upplåning.......................
Summa
67,507,000:
Utgifter.
a) Statsverkets:
Tillägg till Riksstaten
för år 1875 .........
Ordinarie utgifter
för år 1876 . . . . 57,638,300: —
Extra ordinarie . . . 21,916,619: 60.
4.104,897:08.
79,554,919: 60.
b) Riksgäl ds kontorets:
Utgifter för år 1875 ......... 17,844,628:06.
......1876 ......... 12,063,211:87.
Behållning.......................
83,659,816: 68.
29,907,839: 93.
5,922,805: 20.
28,779,921: 81.
23,203,600: -
119,490,521: 81. S u m m a 119,490,521: 81.
Fem millioner niohundratjugotvå tusen åtta hundrasextiofem kronor
tjugo öre är alltså det belopp, som jag, under antagande af att Riksdagen
fortfarande gillar och tillämpar samma åsigter som hittills om låns upptagande
i och för jernvägarne, vill anse utgöra den vid statsreglering till följd
af 1874 års gynsamma förhållanden uppkomna besparingen. Gifvet är, ätt
med ett motsvarande belopp kan den föreslagna upplåningen minskas, om
klokheten och omständigheterne finnas sådant bjuda. Men vid det förhållande,
att stora och vigtiga af Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t hänskjutne
frågor för underlättande af sin lösning visserligen kräfva en under
den göda tiden samlad sparpenning, och då jag vidare antager, att ännu,
under det Riksdagen är samlad, Eders Kongl.'' Maj:t kan pröfva skäligt att
dessa frågor till nådigt afgörande i större eller mindre del företaga, bör och
vill jag ej här ga den underdåniga framställning ] förvåg, som i sammanhang
med de nådiga förslag till Riksdagen, Eders Kongl. Maj:t kan besluta,
det då lärer åligga vederbörande föredragande att beträffande användandet
af ifrågavarande tillgång afgifva. För närvarande torde alltså Eders Kongl.
68 Bil. N:o 6 e) till Kongl. Muy.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1S75.
Maj:t endast förbehålla sig, att framdeles till Riksdagen afgifva nådigt förslag
rörande användandet af ifrågavarande behållning.
Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla hvad Chefen för finansdepartementet
sålunda hemställt och åt honom uppdraga
att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad
som efter de öfriga departementenas föredragning
blifvit beslutadt i afseende a statsregleringen, uppsätta
och till justering inför Kongl. Maj:t i statsrådet
anmäla förslag till nådig proposition angående statsverkets
tillstånd och behof i enlighet med Kongl.
Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.
In fidem protocolli
Axel Ädelgren.
Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1815. 69
Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 15 Januari 1875.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg.
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alstr.ömer,
Weidenhtelm,
Lovén,
Friherre Åkerhielm och
Friherre von Otter.
Föredragande Departementschefen friherre Åkerhielm uppläste
slutligen till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förut fattade, '' af Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslagtill
Kongl. Mapts nådiga, proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof;
och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda
förslag och befalla, att i enlighet dermed
omförmälda nådiga proposition skulle till Riksdagen
aflåtas.
Ex protoeollo
Ludv. v. Plåten.
Bil. litt. A.
Tabell öfver statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster. Ränta................. |
Beräknade inkomster enligt 1875 |
|
4.501,500 106,800 344,400 55.000 575.000 180.000 7,500 98.000 20.000 15.000 1,180,000 14.000. 000 234,632 19,500,000 3.400.000 1.880.000 12.000. 000 60.000 |
—- |
|
Tionde .................. |
||
Arrendemedel: Penningar..................... . |
||
Spanmål................... |
164,000 kub.-fot å 2 kr. 10 öre |
50 50 |
Bergverkstionde.................... |
||
Mantalspenningar..................... |
||
.Bötesmedel.......................... |
||
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål........ Tillfälliga rotevakansafgifter............... |
140,175 kub.-fot å 2 kr. 10 öre |
|
Vakansafgifter af nyroterad jord............. |
||
Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland |
||
Trosspassevolansafgift.................... |
||
1 iåtsmai isvakansafgift.................... |
||
Kontrollstämpelmedel.................... |
||
Pyr- och båkmedel..................... |
||
Telegrafmedel........................ |
||
Jernvägstrafikmedel..................... |
||
Skogsmedel......................... |
||
Extra uppbörd....................... Säger 25,135,000. Bevillningar. Tullmedel............ |
||
Postmedel............... |
||
Stämpelpappersmedel................ |
||
Bränvmstillverkningsafgift................. |
||
Hvitbetssockertillverkningsafgift............. |
||
Allmän bevillning för år 1875 ............. |
||
Säger 39,640,000. |
||
Summa |
64,775,000 |
— |
Inkomster enligt räkenskaperna för åren |
|||||||
1871. |
1872. |
1873. |
Medium. |
Kongl. Statskontorets beräkning för |
år 1876. |
||
4,485,141 |
4,487,659 |
4,491,002 |
4,487,934 |
Kronor. 4,505,300 |
öre. |
||
1,615,977 |
1,620,527 |
1,625,921 |
1,620,808 |
1,625,900 |
|||
60,078 |
83,815 |
110,260 |
84,713 |
penningar........ |
123,800 |
||
398,527 |
386,609 |
394,276 |
393,137 |
-— |
spanmål: 161,000 kub.-fot å 2 kr. 10 öre |
338,100 |
|
72,605 |
109,707 |
47,556 |
76,622 |
* 47,500 |
|||
567,374 |
577.674 |
593.605 |
579,551 |
— |
580.000 |
||
182,155 |
222,091 |
256,595 |
220,280 |
_ |
900 ODO |
||
323,554 |
331,208 |
339,689 |
331,484 |
„ 140,175 ,. å 2 kr. 10 öre |
294.367 50 |
||
9,100 |
9,876 |
14,780 |
11,252 |
— |
7,500 |
||
91,991 |
96,722 |
112.718 |
100,477 |
— |
98,000 |
||
18,403 |
18.148 |
20,416 |
18.989 |
— |
20.000 |
||
— - |
17,582 |
20,823 |
19,202 |
— |
18,000 |
||
26.540 |
26,530 |
26,518 |
26.521 |
26,500 |
|||
60.088 |
62,474 |
65,606 |
62,723 |
— |
60.000 |
||
17,982 |
21,252 |
25,196 |
21,477 |
I-- |
15,000 |
||
809.984 |
913,859 |
921,107 |
881,650 |
— |
800,000 |
||
842,668 |
1,007,507 |
1,157,284 |
1,002,486 |
— |
1,200,000 |
||
7,784,860 |
9,211,190 |
12,054.620 |
9,683,557 |
— |
14,600,000 1,000,000 228,032 |
||
585,915 |
767,834 |
1,331.257 |
895,002 |
— |
|||
117,756 |
144,387 |
106,438 |
122,860 |
50 |
|||
19,119,239 |
19,305,448 |
23.941,193 |
20.788.627 |
19.500,000 |
|||
2,463.914 |
2,796,309 |
3,169,318 |
2,809,847 |
— |
3,850,000 |
||
1,298.362 |
1,527,521 |
1.988,043 |
1.604,642 |
— |
1,880,000 |
||
11,712,434 |
12,959,044 |
14,069.596 |
12,913,691 |
— |
12,000,000 |
_ |
|
— |
— — |
35,361 |
35.361 |
— |
60,000 |
= |
|
S u m m a |
63,078,000 |
— |
Bil. litt. B.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Om i allmänhet möter svårighet att, med någon grad af tillförlitlighet,
mer än ett år i förväg uppgöra sannolikhetsberäkningar
öfver inkomster och utgifter vid en inrättning sådan som postverket,
så måste detta mer än någonsin vara fallet i närvarande tid,
då, till följd af kronobrefbäringens öfvertagande af postverket, dels
vid årets början antalet postanstalter blifvit ökadt med 120 procent,
dels en ungefärligen motsvarande tillökning är att vid årets utgång
emotse.
Visserligen saknas icke all erfarenhet rörande verkningarne af
den vid innevarande års början vidtagna, betydliga utvidgningen af
postförbindelserna; och något tvifvel lider det icke att, till följd af
densamma, en stor tillväxt i postutvexlingen dels redan framkallats,
dels är att ytterligare emotse, likasom naturligtvis också utgifterna
för postutvexlingens besörjande måste derigenom i väsentlig mån
ökas.
Denna erfarenhet är likväl allt för litet omfattande för att på
densamma skulle kunna grundas några fullständiga och säkra beräkningar
rörande vare sig det belopp, hvartill år 1876 postverkets in
1
-
2
komster kunna komma att uppgå, eller de utgifter, som för postutvexlingens
behöriga besörjande kunna å de särskilda anslagen blifva
erforderliga.
Hvad först Inkomststaten beträffar, förekommer emellertid —
då hittills under de senare åren regelbundet en tillökning i uppbörd
egt rum — icke någon anledning betvifla att, med de förenämnda,
betydliga utvidgningarne i postinrättningens verksamhet, en ytterligare
och en ansenlig tillväxt i inkomst äfven under loppet af år 1876
skall göra sig gällande.
Om från postverkets inkomster dragas dels de anslag, som,
under vissa förutgångna ar, af andra statsmedel till postkassan utgått,
dels ock de tillfälliga intägterna af försålda ångfartyg och fastigheter
samt i räntemedel m. m., hafva postverkets inkomster
år 1855 öfverstigit intägten nästföregående år med omkring I procent
„ 1860 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
(i |
11 |
„ 1865 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
1 |
11 |
„ 1870 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
5 |
11 |
1871 |
/, |
||||||
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
||
„ 1872 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
12 |
11 |
„ 1873 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
14 |
11 |
För åstadkommande af ytterligare jemförelse har Generalpoststyrelsen
låtit upprätta ett sammandrag öfver postverkets inkomster
under senast förflutna tvänne halfår eller för tiden från och med den
I Juli 1873 till och med den 30 Juni 1874.
Sammanställas inkomsterna under denna period, uppgående till
omkring 3,394,000 kronor, med intägterna, 2,443,000 kronor, under
det år, 1871, mellan hvilket och början af nämnde period, den I Juli
1873, afståndet är lika stort som mellan den 30 nästlidne juni —-slutet af omförmälda tidrymd — och det år, 1876, för hvilket förslagtill
postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skall i underdånighet
afgå fvas,
så visar sig, att tillökningen i inkomst uppgått till nära 39 procent.
Anmärkas bör emellertid, att sedan 1871 års utgång postkassan
kommit i åtnjutande af inkomst för befordran af så väl tidningar och
tidskrifter som af bref i tjensteärenden, för hvilka sistnämnda försändelser
derförut i de flesta fall icke någon postafgift utgjorts.
Af dessa afgifter har tidningsportot t.illgodokommit postkassan
från och med den 1 Januari 1873 samt sålunda under hela den tidsrymd,
den I Juli 1873 — 30 Juni 1874, hvarom nu är fråga, men deremot
fribrefsportot endast från och med innevarande års ingång.
3
Under de bägge halfåren har tidning,sport,ot uppgått till omkring
...........................kronor 159,500: —
Afgifterne för de förutvarande fribrefvens
postbefordran hafva, vid förändringens genomförande,
beräknats komma att för år uppgå till
250,000 kronor. Och den erfarenhet, som hittills
vunnits, ger icke anledning antaga, att utgifterne
å hithörande förslagsanslag. skola komma att i
någon nämnvärd mån öfverstiga berörda anslag.
Postverkets inkomst af fribrefsportot under
halfåret 1 Januari—JO Juni 1874 synes sålunda
skäligen kunna, till åstadkommande af jemn slutsumma,
beräknas till.................. ,, 134,500: —
Och skulle sålunda summan af de inkomster,
som genom de förändrade vilkoren för tidningars
och tidskrifters samt tjenstebref^ postbefordran,
efter utgången af år 1871, beredts
postkassan, kunna för tidsrymden 1 Juli 1873—-
30 Juni 1874 antagas hafva uppgått till omkring ,, 294,000: —
Om då summan af postverkets inkomster under omförmälda
tidsrymd....... kronor 3,394,000: —
minskas med förenämnda .............. ,, 294,000: —
eller till.....................kronor 3,100,000: —
så visar sig vid en jemförelse med inkomsterna
år 1871 ..................... ,, 2,443,000: —
att, under den tid af 2''/2 år, som förflutit mellan den 1
Januari 1872 och den 30 Juni 1874, postverkets uppbörd
å förut varande inkomsttitlar ökats med i det
närmaste........................... 27 procent.
Vid uppgörandet af en sannolikhetsberäkning öfver tillväxten i
postverkets inkomster under loppet af de 21 /.2 år, som komma att förflyta
från och med den 1 Juli 1874 till och med den 31 December
1876, synes således också icke böra möta någon tvekan att anslå tillökningen
i inkomst till hälften af förenämnda procenttal, eller till
13''/<2 procent; i enlighet med hvilken beräkning postverkets årliga
intägter vid 1876 års utgång skulle belöpa sig till 3,852,190 kronor
eller i rundt tal 3,850,000 kronor.
Generalpoststyrelsen hemställer derför ock i underdånighet,
4
att i don proposition angående statsverkets tillstånd och
behof, som skall till nästsammanträdande Riksdag aflåtas,
postverkets inkomster år 187(5 måtte beräknas till 3,850,000
kronor.
Hvad derefter Utgiftsstaten angår, lärer, under förutsättning att,
såsom fullt antagligt är, inkomsterna skola lemna tillgång till bestridande
af alla de utgifter, för hvilka ensamt postmedel anvisas, mindre
olägenhet kunna anses härflyta deraf om, med afseende å här ofvan
underdånigst omförmälda omständigheter, icke i hvart fall möjligt
är att med någon större grad af noggranhet i förväg beräkna de utgifter
— till förhyrande af postlokaler, till expenser, till poståkdons
anskaffande och underhåll m. m. — för hvilka förslagsanslag i staten
uppförts.
Den första bland utgiftsstaterne är Aflöningsstaten.
Då nu Generalpoststyrelsen går att härtill afgifva underdånigt
förslag, bör i främsta rummet anmärkas, hurusom icke allenast postutvexlingens
stora tillväxt i allmänhet, utan äfven särskildt den omständigheten,
att dels vid nästa års ingång den ordinarie kronobrefb
äring en kommer att i de tolf rikets län, der sådant icke redan skett,
af nya postgångar och postanstalter ersättas, dels ock under årets
första qvartal i sammanhang med centralpostkontorets förflyttande till
det i hufvudstaden uppförda, nya posthuset, bör i den nuvarande postgården
anordnas ett filialkontor, som utan tvifvel kommer att i betydlig
mån anlitas,
måste i hög grad påkalla en förstärkning af den personal, som,
till postutvexlingens besörjande, å postkontor och postexpeditioner användes.
Med anledning af de kronobrefbäringsposter, som vid nästlidet
års utgång inrättades, och med afseende å den betydliga tillökning i
göromål, som genom denna utvidgning af postförbindelserna bereddes
personalen å de fullständiga postanstalterne, blef af Eders Kongl.
Maj:t i nåder föreslaget och af Riksdagen bifallet uppförande å postverkets
senast fastställda stat af ytterligare (i postexpeditörer af sjette
och 10 tillhörande sjunde löneklassen, 2 kontrollörer af andra och 2
af tredje lönegraden samt 6 kontorsskrifvare af första och 8 af andra
lönegraden.
Och då nu, nästinstundande år, en ungefärligen motsvarande utvidgning
af postförbindelserna kommer att ega rum, skall säkerligen,
äfven utan afseende å den underdånigst omförmälda förändringen i
sättet för postutvexlingens besörjande inom hufvudstaden, en i det
närmaste liknande tillökning i den biträdande personalen å de fullständiga,
fasta postanstalterna finnas erforderlig.
På sätt anmärkt blifvit i Generalpoststyrelsens underdåniga
skrifvelse den 28 Januari 1873 med förslag till normalstat för postverket,
är emellertid beskaffenheten af tjenstgöringen å postanstalterna
i allmänhet sådan, att en betydlig del af det derstädes förekommande
arbete kan med fördel besörjas af personer, som, utan fast anställning
som tjenstemän i verket, betalas med månadsarvode eller dagtraktamente,
och till förrättande af hvilket arbete ofta utan olägenhet kunna
användas jemväl personer af qvinkön och öfver hufvud taget sådana,
som icke aflagt de kunskapsprof, hvilka för inträde i statens tjenst
erfordras.
Arvodena till denna personal utgå af anslaget till extra biträden,
hvilket anslag också, på sätt här nedan varder i underdånighet
föreslaget, behöfver i väsentlig mån förhöjas; hvaremot Generalpoststyrelsen
anser den förenämnda, betydliga utvidgningen af postförbindelserna
icke påkalla uppförande å 1870 års stat af andra ordinarie
biträdande tjenstemän vid de fasta postanstalterna än:
2 kontrollörer af andra lönegraden, för hvilka, enligt normalstat,
aflöningen utgör 3,000 kronor, tillsamman . . kronor 6,000: —
2 kontrollörer af tredje lönegraden med aflöning
å normalstat af 2,400 kronor, tillsamman. .
4 kontorsskrifvare af första lönegraden, 1,600
kronor, tillsamman...................
samt 4 kontorsskrifvare af andra lönegraden,
1,200 kronor, tillsamman...............
Då äfven till bestridande af tjenstgöringen i
postkupé å jernväg kunna, i viss mon, med fördel
användas extra biträden, anser Generalpoststyrelsen
den tillökning i antalet resepostexpeditörer, som
påkallas utaf den utvidgning af j ernvägsförbindelserna,
hvilken dels innevarande år egt rum, dels i
den närmaste framtiden torde komma att genomföras,
kunna för närvarande inskränkas till anstäl
Transport
kronor 22,000: —
4,800: —
6,400: —
4,800: —
6
Transport kronor 22,000:
lande af ytterligare sex resepos''texpeditörer af tredje
lönegraden, enligt normalstat 800 kronor, hvilken
tillökning i antalet jernvägsposttjenstemän skulle
4,800:
medföra en utgift af
Jemväl till förstärkande af den eljest helt
och hållet otillräckliga vaktbetjentepersonalen hafva
blifvit använde personer, som åtnjutit arvode af
anslaget till extra biträden. Och då ännu erfarenhet
saknas rörande det behof af ytterligare vaktmästarebiträde,
som med särskild anledning af
det nu varande centralpostkontorets i Stockholm
förestående fördelande i tvänne postanstalter, kan
komma att göra sig gällande, anser Generalpoststyrelsen
äfven framgent, i det minsta tills vidare,
böra, hufvudsakligen på . enahanda sätt som under
senaste tiden egt rum, betalas det arbete, hvilket
icke af den ordinarie vaktmästarepersonalen kan
förrättas; hvaremellertid, och med afseende å behofvet
och fördelen af att till bestridande af vissa
göromål, tillhörande dels förvaltningen af persedelförrådet
dels postkontorstj ensten, kunna använda
betjente med fast anställning, Generalpoststyrelsen
finner antalet vaktbetjente i andra lönegraden, 700
kronor, böra med ytterligare tre betjente tillökas,
innefattande en förhöjning i utgift af........
Summan af de anslag, med hvilka aflöningsstaten
komme att förhöjas genom en sådan förstärkning
af personalen vid de fullständiga postanstalterne,
som här ofvan blifvit underdånigst ifrågaställd,
skulle sålunda uppgå till...........
Den betydliga utvidgning af postinrättningens verksamhet, som
under de senaste åren egt rum — en utvidgning, som icke sträcker
sig ensamt till antalet postlinier och postanstalter — har icke kunnat
annat än medföra en högst ansenlig tillökning i antalet göromål, som
böra af postverkets styrelse handläggas, såsom bland annat framgår
af den omständigheten, att antalet till Generalpoststyrelsen inkomna
mål, deri ej inbegripne redogörelser af olika slag från postanstalterne,
uppgifter, som å bestämda tider insändas, rapporter m. m., hvilket antal
2,100:
kronor 28,900:
7
år 1863, då särskilda föredragande för kansli- och kameral -
ärenden hos Generalpoststyrelsen anställdes, utgjorde..... 3,542,
och år 1872 uppgått till................... 5,520,
år 1873 belöpte sig till.................... 7,825,
samt under de elfva månader af innevarande år, som
hittills tilländagått, utgjort 10,242, motsvarande för helt år
mer än................................. 11,000.
De olägenheter, som, under andra förhållanden, nödvändigtvis
skulle hafva härflutit af en så ovanligt stark tillökning i göromål,
hafva — hvad angår de ärenden, hvilka tillförene blifvit af chefen för
kanslidepartementet handlagde -— blifvit häfde derigenom att, från
och med början af innevarande år, omförmälda ärenden fördelats på
tvänne föredragande, en kanslibyråchef och en trafikbyråchef, jemte
det att i senast fastställda stat för postverket blifvit uppförd en särskild
aktuarie för trafikbyrån, hvilken tjensteman har att, bland annat,
föra sådana längder, som för göromålens behöriga gång inom byrån
finnas erforderliga. Och om äfven, oaktadt denna förstärkning af personalen,
tjenstgöringen inom nu i fråga varande byråer icke kan bestridas
utan användande af flere extra biträden, så dels har, hvad
särskildt, trafikbyrån beträffar, detta till väsentlig del sin grund i det
ännu pågående arbetet med kronobrefbäringsposternas ordnande, efter
hvars förestående snara afslutande hithörande förhållanden komma att
i någon mån förändras, dels är det arbete, som af öfriga extra biträden
förrättas, icke sådant, att det kräfver eller ens i hvart fall
gör lämpligt anställande derför af ordinarie tjensteman.
Under det att sålunda för närvarande förhållandena icke påkalla
någon förändring i afseende å personalen inom kansli- och trafikbyråerne,
är förhållandet väsentligen annorlunda hvad angår kameralbyrån
och de dertill hörande afdelningarne, förvaltningen af postverkets
hufvudkassa och den af postverkets persedelförråd.
Det utomordentligt ökade antalet poststationer, åt hvilka erforderliga
förnödenheter böra tillhandahållas, och hvilkas redovisning —
om den ock, såsom fallet är, ingår i de fullständiga postanstalternas
räkenskap — icke kan annat än medföra en tillökning i arbete inom
Generalpoststyrelsens räkenskapsafdelning, har under den senaste
tiden verkat derhän, att de på kameralbyrån med dertill hörande afdelningar
hvilande göromål icke vidare kunna som sig bör af den nu
varande personalen handläggas. Och då i fråga varande göromål till
stor del innefatta handhafvande af allmänna medel eller bokföring,
hvilken icke utan olägenhet kan anförtros åt personer, som sakna vana
vid dessa ärendens handläggning, anser Generalpoststyrelsen den för
-
8
stärkning i arbetsstyrka, som inom omförmälda byrå och afdelningar
tinnes oundgänglig, böra genom uppförande å stat af ordinarie tjensteman
åvägabringas.
Generalpoststyrelsen, som anhåller att framdeles få till Eders
Kong]. Maj:ts nådiga pröfning hemställa frågan om den förändring i
nu stadgad arbetsordning, som, med afseende å kameralbyråns utvidgade
verksamhet, påkallas, anser att för göromålens behöriga gånginom
nämnda byrå med dertill hörande afdelningar oundgängligt är,
att ytterligare anställas de tjensteman, för hvilka här nedan skall i
underdånighet redogöras.
Att tillökningen i antalet postgångar och postanstalter äfven
medfört en ungefärligen motsvarande tillökning i göromål för de tjenstemän,
åt hvilka äro uppdragne förvaltningen af postpersedelförrådet
och persedelräkenskapernas granskning, framgår bland annat deraf
att, enligt underdånigst under litt. a och b bifogade specifikationer,
från och med år 1864 till och med utgången af nästlidet år
antalet försändningar till orterna af persedlar från hufvudförrådet
— dervid oftast hvar särskild försändning omfattat flera olika slag af
persedlar — ökats med omkring 246 °/0,
jemte det att värdet af de persedlar hvilka blifvit genom förrådsintendenten
inköpte, ökats med omkring 251 °/0.
Då nu dertill kommer att, för vinnande af ordning och säkerhet,
nödigt blifver att hädanefter
dels postverkets persedlar, hvilka i omfång och värde under
senaste tiden så betydligt tilltagit, i räkenskaperna uppföras, icke
allenast såsom tillförene skett till stycketal utan äfven till värde;
dels ock med postverkets friinärkeskassa föras enahanda kontraböcker,
som, jemlikt 60 § 5 mom. af nådiga instruktionen den 5 December
1873, böra föras med postverkets liufvudkassa,
kunna hithörande göromål icke blifva som sig bör handlagda
utan att för ändamålet anställes
dels inom kameralbyrån en tjensteman af andra lönegraden,
hvilken — under förutsättning af en lämplig fördelning af göromålen
mellan nämnde tjensteman och kammarkontorets andre bokhållare, den
der nu till väsentlig del upptages af göromål, tillhörande revisionsafdelningen
— varder i statsförslaget såsom revisor upptagen, under
det att för förutvarande tjenstemän af andra lönegraden inom kammarkontoret
ensamt benämningen bokhållare ansetts böra bibehållas;
dels ock hos förrådsintendenten en kammarskrifvare med aflöning,
motsvarande första gradens kontorsskrifvare; en tjensteman, hvars
anställande i öfrigt äfven påkallas af omsorgen derom att icke å in
-
9
tendentskontoret må saknas en tjensteman vid de icke sällan förekommande
tillfällen, då träffandet af aftal med handtverkare och köpmän
eller besigtning af nygjorda eller reparerade poståkdon m. m. hindra
intendenten från att närvara å tjensterummet.
Till en del enahanda omständigheter, som i afseende å förvaltningen
af postverkets hufvudförråd af persedlar m. m. blifvit underdånigst
omförmälda, påkalla äfven anställande vid hufvudkassan af
en kammarskrifvare med enahanda aflöning, som för kaminarskrifvaren
ä intendentskontoret ansetts böra i fråga komma.
De förändrade föreskrifter i afseende å medelsredovisningen,
som, till förekommande af uppbördsbrist hos postverkets talrika redogörare,
Generalpoststyrelsen under senare tider funnit nödigt meddela,
hafva i den grad ökat görom ålen inom kassakontoret, att, enligt bilagan
litt. C. vid en jemförelse mellan förhållandena under åren 1871 och
1873, det senare året visar en tillväxt af
88 procent i kassaräkningens slutsumma,
32 procent i antalet med post gjorda levereringar tilll kassan;
29 procent i antalet från kassan med post afsända värdebref;
76 procent i antalet inkomna sjömansinvisningar m. m.
Tydligt är det ock, att ett pålitligt biträde i kassakontoret fordras
särskildt med afseende å de dagligen förekommande göromål,
som böra utom tjenstelokalen bestridas, såsom insättningar i och uttagningar
af penningar från bankerna, hvilka ega rum å tider, då
kassaförvaltaren bör vara å kontoret närvarande, likasom äfven en
kammarskrifvare är behöflig för att, vid öppnandet af de till kassakontoret
ankomna penningebref — hvilkas antal nästlidet år uppgick
till 7,345, motsvarande något mer än 20 om dagen — tjena såsom
vittne för den händelse att något bref icke skulle innehålla det penningebelopp,
som blifvit angifvet.
Så länge ännu postförvaltarnes aflöning till högst väsentlig del
utgjordes af sportler, ålåg dessa tjensteman att — mot tillgodonjutande
derjemte af ett visst, i förväg till siffran bestämdt å stat uppfördt expensmedelsanslag,
hvars belopp, oberoende af postutvexlingens större
eller mindre omfattning, i allmänhet var lika stort för samtlige postanstalter
inom samma klass, — bestrida utgifterne för äfven tryckning
af ett stort antal för posttjenstens handhafvande erforderliga blanketter,
för inköp af kuverter, hvaraf årligen ett mycket stort antal
förbrukas, m. m.
Väsentligen annorlunda hafva hithörande förhållanden gestaltat
sig, sedan till allra största delen förenämnda sportler antingen
2
10
blifvit till postkassan indragne eller helt och hållet upphört att utgå.
Icke allenast varder, der .särskild!, expensmedelsanslag finnes böra postanstalt
anvisas, detsamma, pa grund af föreskrifterne i 19 § 4 mom.
af nådiga instruktionen don 5 December nästlidet år, afpassadt efter
postutvexlingens omfång och tiderna för posttjenstgöringens bestridande,
utan i liera tall, synnerligen der antalet postförsändelser armera
betydligt, har det befunnits förpostkassan förmonligast att, också
i öfverensstämmelse med åberopade nådiga författning, på en gångför
postverkets räkning inköpa större partier af de artiklar, hvilkas
anskaffande eljest skolat af särskilda, postanstalterna beviljade expensmedelsanslag
bekostas, och dessa artiklar postanstalterna tillhandahålla.
Synnerligen gäller detta blankett-tryck, kuverter och dylikt.
Så väl till följd häraf som ock med anledning af de efterhand
ävägabragta utvidgningarne af postinrättningens verksamhet, har antalet
olika slag af blanketter, som böra postanstalterna tillsändas, under
de senaste åren uppgått till icke mindre än 140.
Utom det att för hvart qvartal böra postanstalterna tillställas blanketter
till medelsräkning-, postanvisnings- och postförskottskontraböckor,
tidningsjournal och tidningskontrabok, inrikes brefprotokoll och journal,
paketjournal och specifikation å ankommande paketer, s. k. lådbrefsoch
1 okalbrefsjournaler, register ä ankomne poster och, hvad en del
postanstalter angår, äfven passagerarejournal, uppgår antalet från postanstalterne
inkommande reqvisitioner a. blankett-tryck af andra slagtill
icke mindre än 5,000 för år räknadt.
Då härtill kommer läsningen af korrektur å detta blankett-tryck
samt mottagandet och uppräknandet af de utomordentligt stora massor
blanketter, som från olika tryckerier till postverket aflemnas, inses
lätteligen, att icke utan men för göromålens gång allt detta bestyr
längre kan, såsom för närvarande sker, förenas med handläggningen
af de ärenden, för Indika kammarkontorets personal egentligen är afsedd.
Generalpoststyrelsen anser derför ock oundgängligt, att inom
kameralbyrån an ställes en aktuarie för vården och expedierandet af
postverkets blankett-tryck m. m.
På sätt förut blifvit i underdånighet anmärkt, inkommer till
Generalpoststyrelsen eller dess byråer — förutom de omkring 11,000
mål, som ingå i registratorns diarium — årligen ett stort antal redogörelser,
uppgifter och rapporter m. in.
Största antalet af dessa handlingar ingår till kameralbyrån. Efter
afdrag af reqvisitioner m. m., som afse blankett-tryck och hvilka, derest
för hithörande ärendens behandling an ställes en särskild aktuarie, skulle
komma att af denne handläggas, utgöras i fråga varande handlingar af
11 |
||
. omkring |
800 |
st. |
11 |
2,400 |
11 |
11 |
800 |
V |
11 |
800 |
11 |
11 |
2,400 |
11 |
11 |
7,200 |
11 |
11 |
200 |
11 |
11 |
1,600 |
11 |
11 |
150 |
11 |
omkring |
16,350 |
st. |
medelsräkningar......................0mkri
postanvisningskontraböckcr........
postförskottskontraböcker.........
tidningskontraböcker............
tidnings journaler...................
uppgifter rörande uppburne och utbetalade postanvisnings-
och postförskottsmedel .....
persedelräkningar................
frimärkesreqvisitioner...............
utländska afräkningshandlingar .........
eller tillsamrm
Dä icke allenast, för åstadkommande af ordning och reda i allmanhet,
högst ensidigt är, att jemväl dessa handlingar diarieföras, utan
sadant alven pakallas af den omständigheten, att i de flesta fall ett fördrojdt
msändande af omförmälda handlingar är belagdt med dagsböter
och då hvarken registratorns redan strängt upptagna tid medgilver
införande i allmänna diariet af dessa mål eller sådant kunde
ske utan omgång och en tidsförlust, som i vissa fall blefve menlig
anser Generalpoststyrelsen behofvet af mera säkerhet äfven i
afseende a nu i fråga varande ärendens handläggning lämpligast tillgodoses
derigenom, att också inom kameralbyrån an ställes en aktuarie
or förande af erforderliga längder m. m., på sätt redan inom trafikbyran
blilvit vedertaget.
Utgifterne a normalstat för den förstärkning af personalen inom
k am er alby rån med dertill hörande afdelningar, som, på sätt underdamgst
anfordt blifvit, af nödvändighet påkallas, skulle uppgå
for
en revisor till .............. kronor 2,400: —
„ en kammarskrifvare hos förrådsinten
denten.
.................
„ en kontorsskrifvare i kassakontoret. .
,, en aktuarie för blankett-trycket m. ni.
,, en aktuarie för förande af nödiga
längder m. m...............
samt med tillägg af aflöningen för tvänne kammarskrifvare
med aflöning, den ene af 1,(500 och den andre af 1,200
kronor, tillsamman........
i vilka, med afseende a göromålens beskaffenhet, tvänne
1 iland de nu varande extra biträdena böra ersättas,
till sam man lagd t kronor 1.3,200: -
11
11
11
1,600:
1,600:
2,400:
2,400:
af
10,400:
2,800:
12
Efter det att, vid fastställandet nästlidet år af normalstat för
postverket, de fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd
med hufvudsakligt afseende å portouppbörd ocli antalet gånger,
nostutvexling dagligen eger rum, anser Generalpoststyrelsen i allmänhet
någon förändring i denna klassindelning icke hora ifrågakomma,
med mindre än att, hvad en eller annan postanstalt angar, de förhållanden,
på hvilka klassbestämningen grundats, undergått väsentliga
förändringar.
Sådant kan för närvarande icke anses vara fallet med någon
annan postanstalt än postexpeditionen i Nässjö, hvars årliga uppbörd,
vid uppgörandet af det underdåniga förslaget till norma stat, beräknades
till 3,200 kronor, sedermera nästlidet år uppgått till nära V''00
kronor ocb under förra hälften af innevarande år belöpt sig till något
mer än 3, 800 kronor; motsvarande för helt år 7,000 kronor.
Med afseende icke allenast å omförmälda omständighet utan
äfven derå att, efter östra stambanans fullbordan, Nässjö numera blitvit
en af de vigtigaste punkter för jornvägsposternas utvexling, ansei
Generalpoststyrelsen i fråga varande postexpedition, som för närvarande
tillhör 0 klassen med aflöning å normalstat af 1,000 kronor,
böra i staten uppföras såsom postkontor, tillhörande 4 klassen med åt
löning af 2,400 kronor, på sätt förut egt rum med Hessleholm hvars
uppbörd då utgjort 7,500 kronor, Eslöf med en uppbörd af 0,800 kronor
och Halsberg med en portointägt af 3,300 kronor.
Härigenom skulle i anslagen å normalstat uppkomma en ytterligare
tillökning af 800 kronor.
1 den för nästinstundande år iaststälda aflöningsstat finnas
bland sjette klassens postanstalter, utom till namnet angifne 43,
uppförde ytterligare 6 nya postexpeditioner,
samt bland sjunde klassens, utom namngifna 54, upptagne IU
nya postexpeditioner. ...
På grund af den sålunda medgifna tillökning i antalet postanstalter
hafva också sedermera, med stöd af Eders Ivongl. Maj:ts nadiga
beslut den 23 nästlidne Juni, blifvit öppnade postexpeditioner åt
sjette klassen i Ludvika och Ousby samt af sjunde klassen i Frovi,
Qvistning Emmaboda och Leksand. . ,
Rörande inrättandet af öfriga 10 postexpeditioner torde det till -
13
låtas Generalpoststyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig
framställning i sammanhang med afgifvande af redogörelse föi de under
loppet af innevarande år vidtagne åtgärder till den ordinarie kronobrefbäringens
ersättande med nya postgångar.
])å emellertid erfarenheten upprepade gånger ådagalagt, att den
förändrade riktning, som, till följd af nya jernvägsanläggningar, rörelsen
i olika delar af landet erhåller, påkallar icke allenast omreglering
af postgångar)ie utan äfven de tullständiga postanstalteinas förflyttande
från en till annan ort samt förutvarande poststationers förändrande
till postexpeditioner, under det att annorstädes å stat uppförde postexpeditioner
kunna med fördel af poststationer ersättas,
har Generalpoststyrelsen ansett postexpeditionerne hädanefter
lämpligen kunna och böra i aflöningsstaten endast till antal, men ej
till namn angifvas; hvarigenom, när helst, under loppet af ett eller
annat år, eu förändring i afseende å sättet för postutvexlingens besörjande
på orter, der icke postkontor finnas inrättade, af behof pa
kallas, en sådan förändring kan med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande
utan dröjsmål vidtagas.
Under förutsättning att postexpeditionen i Nässjö kommer att
till postkontor förändras, har i aflöningsstaten antalet postexpeditioner
af 5 klassen, såsom för närvarande, upptagits till 16,
„ 6 „ som nu utgör 43, „ „ 48,
och 7 såsom för närvarande, „ „ 64.
Under det att samtlige öfrige embets- och tjenstemän vid postverket,
utöfver fast lön eller arfvode, åtnjuta tjenstgöringspenningar
till belopp motsvarande en tredjedel af lönen eller arfvodet, utgår
med samma andel af den fasta lönen detta löningstillägg till de tre
postinspektörerne under benämningen “tjenstgöringspenningar och
resekostnadsersättning“.
I en tid, då omfånget af de jernvägar, å hvilka posttjenstgöringen
borde af postinspektörerne öfvervakas, var mindre, kunde
också utan olägenhet de med resorne förenade utgifter af detta anslag
bestridas.
Annorlunda åter blir förhållandet, sedan jernvägarne i landet
dels redan vunnit, dels inom kort hafva att emotse en ytterligare,
betydlig utvidgning.
14
Icke allenast påkallar billigheten, att de ökade utgifterne för
mspektionsresorne varda postinspektörerne ersatte, utan äfven i postverkets
val förstådda intresse måste det anses ligga, att icke afseende!
a en ej obetydlig tillökning i utgift måtte på något sätt verka till en
inskränkning i de för öfvervakande af tjenstgöringen i postkupéerne
och a poststationerne så högst angelägna mspektionsresorne, hvilka
fastmer böra erhålla all den utsträckning, som af handläggningen af
öfnga, postinspektörerne åliggande göromål medgifves.
o . Under antagande för den skull, att postinspektörerne komma i
åtnjutande af den enligt gällande resereglemente belöpande ersättning
or deras resor, i tjensteärenden — en ersättning, som i öfrigt icke
korn me att utgå med synnerligen högt belopp, enär i de flesta fall
äfven a enskildes jernvägar fribiljett postinspektörerne meddelas —
har Generalpoststyrelsen ansett ur aflöningsstaten, der fråga är om
postmspektörernes löningsvilkor, böra utgå orden: “och resekostnadsersättning.
“
Da de förhållanden, hvilka, vid statsregleringen för nästinstundande
år, befnnnos påkalla beviljande al ett särskild! s. k. dyrtidstillägg,
fortfarande och icke mindre än tillförene göra sig gällande
och då vid nu instundande Riksdag någon allmännare reglering af
embete- och tjenstemäns aflöningsvilkor icke lärer i fråga komma, har
Genei alpoststyrelsen ansett sig böra äfven i nu afgifvande statsförslag
upptaga samma dyrtidstillägg, beräknadt att utgå med samma belopp
som det, hvartill det af senaste Riksdag fastställdes.
Senast fastställda aflöningsstat, för postverket slutar sig på en
summa af ........................kronor 1,348,150: -
Om då dertill läggas
aflöningen för den ifrågaställda, tillökade
personalen vid postanstalterne, 28,900 kronor med
dyrtidstillägg uppgående för nästinstundande år
tl11........*................ • • „ _ 31,580: —
Transport kronor 1,379,730: —
15
Transport Kronor 1,379,730: —
aflöningen för den här ofvan underdånigst
föreslagna förstärkningen af personalen inom
kameralbyrån med dertill hörande afdelningar,
13,200 kronor, med dyrti ds tillägg uppgående till
förhöjningen i utgift tillföljd af postexpeditionens
i Nässjö utbytande mot ett postkontor,
uppgående med dyrtidstillägg till.........
10 procent dyrtidstillägg för de a senast
fastställda stat uppförde 6 postexpeditörer af sjette
och 10 af sjunde löneklassen, 2 kontrollörer af
andra och 2 af tredje graden, G kontorsskrifvare
af. första och 8 af andra graden samt 10 resepostexpeditörer
af andra och 20 af tredje graden,
tillsammans.......................
den förhöjning.................
i senast uppförda ålderstillägg, 38,000 kronor,
som på grund af för handen varande förhållanden
kan komma att blifva erforderlig,
samt den tillökning, som, på grund af hvad här
ofvan blifvit underdånigst anfördt, påkallas
dels i det senast till 180,000 kronor fastställda
förslagsanslaget till aflönande af poststationsföreståndare,
å hvilket anslag utgifterne
för närvarande uppgå till 190,000 kronor, och
hvilket, med afseende å det nu pågående ordnandet
af kronobrefbäringen i de län, der sådant icke
förut skett, bör med.................
till 275,000 kronor förhöjas,
dels ock i det, uti senaste stat jemväl
med 180,000 kronor uppförda förslagsanslaget till
aflönande af extra biträden, å hvilket anslag utgifterna
— med anledning af korrespondensens
störa tillväxt och omöjligheten att, under de förhållanden,
som den senaste tiden gjort sig gällande,
erhålla lämpliga och pålitliga biträden mot samma
ersättning, som förut befunnits för ändamålet tillräcklig
— uppgått till omkring 226,000 kronor;
hvadan och med hänsyn till en emotsedd ytter
-
15,840: —
880: —
7,760: —
10,000: —
95,000:
Transport kronor 1,509,210: —
Transport kronor 1,509,210: — -ligare stegring i postutvexlingen, detta anslag
anses böra med.................. • • n 70,000:
eller till 250,000 kronor förhöjas,
så skulle anslagen å aflöningsstaten i dess
helhet komma att uppgå till ............kronor 1,579,210: —
innefattande, vid jemförelse med senast fastställda
stat, en förhöjning af 231,060 kronor.
Postverkets Öfvergängsstat, senast fastställd till kronor 19,800: —
kan — sedan tillfälle beredts att till annan plats
förflytta postexpeditören i Markaryd, i sammanhang
hvarmed postexpeditionen ä nämnda ort indragits —
minskas med ett mot aflöningen för ifrågavarande
befattning svarande belopp........... • • • r „ 1,100: —
eller till...........................kronor 18,700: —
Indraqninqsstaten. upptagande för närvarande anslag till belopp
af......* . ......................kronor 12,270: —
har sedermera minskats med den till numera
aflidne kontorsskrifvaren K. Hagberg utgående sportelersättning.
.................... ■>,_ 495: —
eller till.......................kronor 11,775: —
hvaremellertid och då utgifterne till aflöning
åt postiljoner, som icke vidare äro tjenstbara, men
ännu ej blifvit berättigade till pension från civilstatens
pensionsinrättning, uppgått till omkring
4,000 kronor, hit hörande förslagsanslag, 3,500 kronor,
anses böra med ett mot skilnaden svarande belopp
........................ v hOO:
kronor 12,275: —
eller till
i?
De å senast fastställda ( Pensionsstat uppförde anslag uppgå
till.............................kronor 44,715: -—
Af dessa anslag hafva, till följd af dödsfall,
upphört att utgå de till förre brefbäraren i Stockholm
J. E. Wallin.........kronor 350: —
förre båtsmannen i Grisle -
liamn J. Söderman.........
f. d. kontorsskrifvaren i
Stockholm C. J. Nordenstrahl . .
och enkan efter postmästaren
i Uddevalla Storck ....
hvarjemte utgifterna å denna
stat blifvit förminskade
dels med...........
med anledning deraf att af aflidne
postiljonen C. J. Sundboms
barn numera alla, utom ett enda,
uppnått 15 års ålder, hvadan, på
grund af föreskrifterne i nådiga
brefvet den 24 Januari 1862, understödet
till enkan skolat från 60
till 40 k ronor nedsättas;
dels och med........
i anseende dertill att den ena af
postmästaren i Landskrona Weibulls
tvänne döttrar aflidit, hvarför,
med tillämpning af bestämmelserna
i nådiga brefvet den 16
Mars 1866, i pensionen till Weibulls
enka och qvarlefvande dotter
en nedsättning från 225 till 150
kronor skolat ega rum.
Under det att sålunda utgifterna
å denna stat blifvit med .
eller till............
nedsatte,
i?
200: —
,800:
20:
/o:
2,520:
kronor 42,195:
har deremot en tillökning i utgift uppkommit
genom utbetalande af pensfonerne till nedanstående
tjensteman, hvilka under loppet af inne
Transport
kronor 42,195: —
18
Transport kronor 42,195:
varande år på begäran erhållit nådigt afsked ur
postverkets tjenst, nemligen:
postmästaren i Karlskrona, postinspektoren
friherre F. Bennet........kronor 1,900: —
jemlikt nådiga brefvet den 29 Maj ;
postexpeditören i Gamleby,
postmästaren J. M. Adlerstam . .
jemlikt nådiga brefvet den 14
Augusti;
postexpeditören i Gislaved,
postmästaren A. Kel 1 modin ....
jemlikt nådigt bref af sistnämnda
dag;
postmästaren i Karlshamn
M. Gjertz,........., . . .
på grund af nådigt bref den 21
Augusti;
postmästaren i Köping H.
A. Nauckhoff............
jemlikt nådiga brefvet den 18
September;
och postmästaren i Amål
A. E. Lilliestierna........
på grund af nådiga brefvet den
2 Oktober;
så att för närvarande utgifterna å detta
anslag uppgå till.................... „ 51,695: —
Efter det att kontorsskrifvaren vid postkontoret
i Malmö, Pehr Erland Andersson, i anseende
till en svårartad ögonsjukdom, som gör honom till
arbete helt och hållet oanvändbar, njutit tjenstledighet
sedan medlet af år 1873, har, uti en till
Generalpoststyrelsen ingifven, härhos underdånigst
bifogad skrift, Andersson anhållit att varda på indragningsstat
förflyttad, mot åtnjutande af nu innehafvande
lön.
Andersson, hvilken är född år 1838 och,
efter aflagd studentexamen, blifvit år 1863 antagen
Transport kronor 51,695: —
1,500:
1,500:
„ 1,400:
1,800:
1,400:
„ 9,500:
19
Transport kronor 51,695: —
till e. o. tjensteman vid postverket, under åren
1864—1866 tidtals tjenstgjort såsom resepostexpeditör
samt år 1867 befordrats till kontorsskrifvare,
åtnjuter för närvarande andra gradens kontorsskrifvareaflöning,
utgörande i lön 1,200 ocli i tjenstgöringspenningar
400 kronor, hvartill kommer uppbörds-
och frimärkesprovision, som för år kan beräknas
till omkring- 100 kronor.
Då af det ansökningshandlingarne bifogade
läkarebetyg framgår, att Andersson, till följd af
synnerfsatrophie, lider af en i hög grad minskad
synförmåga, så att lian numera är nästan blind,
»samt att någon synnerlig förbättring af Anderssons
tillstånd icke kan förmodas,
och då alltid olägenhet vållas postverket
derigenom, att under längre tid biträde icke kan
påräknas af en bland verkets ordinarie tjenstemän,
helst antalet af dessa tjenstemän icke, i förhållande
till göromålens omfattning, är särdeles stort,
anser sig Generalpoststyrelsen böra i underdånighet
föreslå Anderssons uppförande å postverkets
stat till åtnjutande af en pension, hvilken
emellertid, i anseende till den jemförelsevis kortare
tid Andersson varit i postverkets tjenst använd,
skäligen synes kunna till ............ „ 1,000: —
nedsättas;
Och komme sålunda pensionsslutsumman att
uppgå till . .......................kronor 52,695: —
som med 7,980 kronor öfverstiger beloppet i senast fastställda pensionsstat.
Hvad Omkostnadsstaten angår, hafva utgifterne
å anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, senast fastställdt
till 105,000 kronor, under tiden från och med den 1 Juli 1873 till
och med den 30 Juni 1874 uppgått till 112,000 kronor, och bör,
under antagande att år 1876 inkomsterna skola hafva ökats med omkring
13V2 procent, utöfver sistnämnda belopp anslaget i motsvarande
20
mön förhöjas, så att detsamma från 105,000 kronor
varder med......................
till 127,000 kronor förökadt.
Å anslaget till förhyrande af de för postverket
erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterne
för posthusens underhåll, i senast fastställda
stat upptaget till 00,000 kronor, hafva under senast
förflutna två halfår utbetalts 70,800 kronor;
och anses detta anslag, med en förhöjning af . .
böra i nu afgifvande statsförslag upptagas till
75,000 kronor.
I anseende till den på en gång vidtagna
betydliga utvidgningen af postförbindelserna och
då på kort tid omkring 000 nya postanstalter
skolat med erforderliga inventarier förses, jemte
det äfven i öfrigt nödigt funnits att i väsentlig
mon föröka postverkets persedelförråd, hafva under
senare hälften af nästlidet och förra hälften af
innevarande år expensutgifterne uppgått till icke
mindre än omkring 328,000 kronor. Och ehuru de
undantagsförhållanden, hvilka i väsentligaste mån
framkallat en så betydlig tillökning i utgifterne å
hithörande anslag, icke kunna antagas komma att
göra sig gällande under loppet af år 1876, lärer
dock, med afseende å rörelsens tillväxt i allmänhet
och de ökade prisen å en stor del förnödenheter,
nu i fråga varande anslag böra från senast
fastställda belopp, 185,000 kronor med.......
till 250,000 förhöjas.
Af anslagen till rese- och traktamentsersättning
har, under senast förflutna tvänne halfår, det till
resepostexpeditörer, senast faststäldt till 50,000
kronor, måst anlitas till belopp af 66,000 kronor
och det till postiljoner, lydande å 110,000 kronor
till belopp af 147,000 kronor.
Med afseende härå och å den ytterligare
utvidgning, som i afseende å så väl jernvägs- som
landsvägsposter är att emotse,
22,000:
15,000:
65,000:
Tranport kronor 102,000:
21
Transport kronor 102,000: —
anser Generalpoststyrelsen förenämnda anslag
böra förhöjas,
det förra med...........kronor .10,000:
eller till 80,000 kronor,
och det senare med...... • » 50,000: — ^0,000 —
eller till 100,000 kronor.
A anslaget till beklädnad och beväring hafva
utgifterne, senast beräknade till 02,000 kronor, under
tiden från och med den 1 Juni 1873 till och
med den 30 Juni 1874 uppgått till omkring 41,000
kronor, och torde böra, med en förhöjning af . . kronor 13,000;
i staten upptagas till 45,000 kronor.
A anslaget till poståkdons anskaffande och
underhäll hafva under sistförflutna tvänne halfår
utgifterne med omkring 4,500 kronor öfverstigit
anslagsbeloppet, hvadan det samma torde böra
med............................ » 5,000. --
eller till 45,000 kronor förhöjas.
Medan under den till grund för jemförelsen
lagda tidrymd utgifterne för postbefordran å
jernväg uppgått till omkring 240,000 kronor, upptager
senast fastställda stat detta anslag till
255,000 kronor.
Då emedlertid icke allenast efter den 30
nästlidne Juni flere nya jern vägar till allmän trafik
upplåtits, utan äfven en ytterligare och ansenlig
utvidgning af jern vägsförbindelserna inom landet
är att emotse, torde detta anslag icke böra fastställas
till mindre belopp än 300,000 kronor; hvilket
innefattar en förhöjning af........... i? 4»,000:
A anslaget till postbefordran å landsväg
och inom postanstalternas områden, senast upptaget
till 750,000 kronor, hafva, under tiden från
början af Juli månad år 1873 till utgången af Juni
månad 1874, utgifterne uppgått till 839,000 kronor.
En ytterligare stegring är att motse till
följd af öppnandet nästinstundande år af åtskilliga
nya kronobrefbäringsposter; hvaremot upplåtandet________________
Transport kronor 245,000:'' —
Transport kronor 245,000:
till allmän trafik åt ett stort antal nja jernvägar
och indragningen i sammanhang dermed af förutvarande
landsvägsposter, af Indika flere befordrats
med diligens, icke kunna annat än i hög grad
verka till minskning i utgifterne ä denna titel;
hvarför också Generalpoststyrelsen anser dessa
utgifter — oberäknad den tillökning i kostnad, som
kan blifva en följd af den genom nådiga brefvet
den o nästlidne Juni stadgade inskränkning i postverkets
rätt att för posternes fortskaffande anlita
gästgifveri-, håll- eller reserv-skjuts — icke böra upptagas
till högre belopp än 800,000 kronor eller . ,, 50,000:
mer än hvartill anslaget för år 1875 blifvit faststäldt.
Under det att i staten för nästinstundande
ar andaget. till postbefordran sjöledes
mellan Gotland och fasta landet upptagits
till.................kronor 3 5,000: —
och mellan öfrige inrikes
»rter till.......'' . ''...... „ 20,000: —
hafva under senast förflutna tvänne halfår, hufvudsakligen
till följd af höjda priser å kol och
andra förnödenheter, dessa utgifter uppgått
för Gotlandslinien till . . kronor 45,000: —
och för den öfriga inrikes
sjöpostföringen till . . ...... „ 25,000: —
Med afseende derjemte å det väckta förslaget
Tom den Gotländska sjöpostförbindelsens anknytande
till Oscarshamn i stället för till Westervik,
rörande hvilket ämne Generalpoststyrelsen
denna dag afgifvit underdånigt utlåtande, anser
Styrelsen ifrågavarande anslag böra med tillsam
man
•••••••■• ................... „ 15,000:
förhöjas till belopp, motsvarande förenämnde,
senast beräknade utgifter.
Hvad postbefordringen sjöledes mellan Sverige
och England angår, hade, på grund af föregående
aftal, denna å linien Göteborg—London besörjts
mot ersättning af postmedlen, 8 Pund sterling för
hvarje resa,
Transport kronor 310,000:
Transport kronor 310,000: —
och å Union Göteborg—Hull utan särskild
godtgörelse af postmedlen, men mot befrielse för
fartygen från skeppsumgälder till kronan och från
lotspenningar vid de tillfällen, då kronolots ej begagnas,
hvilka afgifter för år beräknats uppgå till
omkring 35,000 kronor.
Sedan emellertid, med bifall till en af Generalpoststyrelsen
i underdånighet gjord framställning,
Eders Ivongl. Maj:t den I nästlidne Maj behagat
i nåder förordna,
att a linien Göteborg—London all försändning
af karterad post borde upphöra,
samt att, ined upphörande af den frihet från
en del afgifter till kronan, som hittills åtnjutits af
de postförande fartygen å linien Göteborg—Hull,
denna postföring borde af postmedel betalas med
belopp af 300 kronor för hvar resa fram och
åter, dock under vilkor att icke i något fall ersättningen
för år öfverstege 12,000 kronor,
samt kontrakt härom blifvit med rederiet
för Göteborg—Hullångfartygen den 13 Juni och
31 Juli innevarande år afslutadt,
lärer hithörande anslag böra från nuvarande
belopp, 0,000 kronor med ytterligare........ „ 6 000-
till 12,000 kronor förhöjas.
Med anledning deraf att för nya slag af
frimärken nya stampar m. m. måst'' anskaffas,
hafva under senast förflutna tvänne halfår utgifterna
å avslaget för tillverkning af frimärken, frankokuyert
och bref ko rf uppgått till icke mindre än
25,000 kronor, men anses för år 1870 ej böra beräknas
högre än till 15,000 kronor, som innefattar
en förhöjning af..................... „ 5,000: —
i senast fastställda anslaget 10,000 kronor.
A ndaget till diverse utgifter, i 1875 års stat
upptaget till 18,000 kronor, torde — sedan utgifterna
å detta anslag under sist tilländagångna
tva halfår belöpt sig till omkring 45,000 kronor —
* Transport kronor 321,000: —
24
Transport kronor 321,000: —
böra i nu afgifvande statsförslag beräknas till
30,000 kronor eller................ • • • » 12,000: —
utöfver senast fastställda belopp.
Tillökningen i anslag å förenämnda titlar
uppgår sålunda till...................kronor 333,000: —
T anslagen
till rese- och traktamentsersättning för resor i emhetsoch
tjensteärenden i allmänhet, 5,000 kronor,
till sjöpost färing en mellan Sverige och Finland,
15,000 kronor,
„ ,, Sverige och Dan
mark
12,000 kronor
och
,, „ Sverige och Tyskland,
15,000 kronor,
kan icke anses af omständigheterna påkallas någon
förändring.
Anslaget för utrikes brefvexlingen, af hvilket
anslag hufvudsakligen utbetalas dels transitafgifter
dels de främmande länders postverk tillkommande
andelar af porto m. fl. afgifter, som vid svenska
postanstalter uppbäras — är i 1875 års stat upptaget
till 80,000 kronor.
Med anledning af korrespondensens tillväxt
hafva under de senast förflutna två halfåren utgifterne
å detta anslag uppgått till omkring 100,000
kronor.
Då emellertid genom det i Bern den 9
nästlidne Oktober afslutade allmänna postfördrag
dels transitafgifterne blifvit i så högst betydlig
mon nedsatte,
dels stadgadt blifvit, att för korrespondensen
mellan alla de länder — hittills, förutom Sverige
och Norge, Tyskland, Österrike—Ungern, Belgien,
Danmark, Egypten, Spanien, Amerikas Förenta
Stater, Storbritannien, Grekland, Italien, Luxemburg,
Nederländerne, Portugal, Rumänien, Ryssland,
Servien, Schweiz och Turkiet — af h vilkas__ _______
Transport kronor 3 33:,000 —
25
Transport kronor 333,000:
ombud fördraget undertecknats, all afräkning skall
afskaffas och följaktligen all redovisning till andra
postverk af större eller mindre andel af uppburna
befordrings- m. fl. afgifter upphöra,
anser Generalpoststyrelsen utgifterne å detta
anslag — deruti äfven inberäknadt svenska postverkets
bidrag till bestridande af kostnaden, högst
3,483 francs, för den internationela postbyrå, som,
jemlikt fördraget, bör i Bern anordnas, — kunna
och böra med...........kronor 40,000: —
eller från 80,000 till 40,000 kronor
nedsättas.
Om då derjemte från staten
afföres det innevarande år tillkomna
“särskilda tillägg till om
kost,
nadsstatenu........... „ 49,000: — ,, qqq.
så skulle den verkliga tillökningen i anslag
å omkostnadsstat komma att inskränkas till kronor
samt, med tillägg dertill af omkostnadsstatens
nuvarande slutsumma............
244,000:
1,852,000:
anslagen å denna stat komma att i ders
as
helhet uppgå till...................kronor 2,096,000:
Enligt den här ofvan underdånigst meddelade utredning hafva
postverkets inkomster år 1876 ansetts kunna beräknas
till.......................kronor 3,850,000: —
Om då derifrån dragas de belopp, hvartill
upptagits anslagen
å Aflöningsstat........kronor 1,579,210: —
,, Öfvergångsstat
„ Indragningsstat
11
Pensionsstat
och „ Omkostnadsstat
samt utgifterne till afkortningar
och restitutioner, för vinnande
af jemn slutsumma beräknats till .
ii
ii
ii
ii
18,700
12,275
52,695
2,096,000
21’120: ~ 3,780,000:
så skulle till oförutsedda utgifter,
senast beräknade till 100,000 kronor, återstå
kronor 7 0,000: -
26
Jemte det att Generalpoststyrelsen liärhos öfverlemnar i öfverensstämmelse
med ofvan anförde grunder upprättadt förslag till postverkets
utgiftsstater för år 1876, hemställer Styrelsen i underdånighet,
det täcktes Eders Kong]. Maj:t i öfverensstämmelse dermed
till näst,sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition i
ämnet samt, i sammanhang dermed och då för göromålens
obehindrade gång nödigt är, att kameralbyrån utan dröjsmål
erhåller biträde af den revisor och de tvänne aktuarier, hvilkas
uppförande å stat blifvit i underdånighet begärdt, föreslå
Riksdagen att aflöningen till dessa tjenstemän må, redan under
loppet af nästinstundande år, af anslaget till oförutsedda
utgifter utbetalas.
Till häfvande af de med skäl öfverklagade olägenheterna deraf,
att sedan längre tid tillbaka för posternas fortskaffande påkallats gästgifveri-,
håll- och reservskjuts,
har — under vilkor att, från och med ingången af nästinstundande
år, dylik skjuts icke vidare för postbefordran anlitas i andra
än de undantagsfall, då rättigheten att dylik skjuts för posternes fortskaffande
använda måste anses nödvändig till förekommande af tillfälliga
afbrott i postutvexlingen — Riksdagen jemlikt skrifvelse den
18 nästlidne Maj, i öfverensstämmelse med hvad af Eders Kongl.
Maj:t blifvit i nåder föreslaget, medgifvit, att de ökade utgifter, som af
en sådan förändring kunde år 1875 föranledas och hvartill det, för
postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden, å postverkets
omkostnadsstat uppförda belopp af 750,000 kronor icke lemnade
tillgång, må få af statskontoret med under hand egande medel bestridas,
mot ersättning af postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt
dessa dertill förslå.
Och då samma omständighet, som legat till grund för Eders
Kongl. Maj:ts och Riksdagens förbemälda beslut, äfven göra det i hög
grad olämpligt att, efter utgången af nästinstundande år, gästgifveri-,
håll- och. reservskjutsen i någon ökad utsträckning för postbefordringen
anlitas,
samt då hittills icke någon synnerlig erfarenhet kunnat vinnas
rörande den tillökning i utgift, hvilken kan blifva följden af de för
-
27
ändrade vilkor för posternes fortskaffande, som, jemlikt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 5 nästlidne Juni, böra från ingången af nästinstundande
år tillämpas,
men — efter det att numera postverkets samtliga öfverskottsmedel
till statsverket öfverlemnas samt följaktligen någon tillgång i
efterhand uppkomna besparingar icke förefinnes — ej antagas kan,
att postverkets årliga inkomstmedel skola befinnas tillräckliga till betäckande
under den närmaste framtiden af den tillökning i utgift,
som af den förenämnda förändringen kan blifva en följd,
hemställer Genenalpoststyrelsen i underdånighet, att, i sammanhang
med afgifvande af nådigt förslag till postverkets stater för
år 1876,
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att i afseende
å ersättandet af det belopp, hvarmed — till följd af fortfarande
inskränkning i rättigheten till gästgifveri-, håll- och
reservskjutsens anlitande för posternes fortskaffande — utgifterne
å anslaget till postbefordran å landsväg och inom
postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman
800,000 kronor, må äfven under år 1876 förfaras i
enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit vid fastställandet
af postverket stat för instundande år föreskrifvet.
Sedan Riksdagen icke funnit skäligt bifalla Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition den 17 nästlidne April gjorda framställning om förhöjning
i det personalen vid postanstalterna förut beviljade ålderstillägg,
utan ansett den af stegrade lefnadskostnader påkallade tillökningen
i löneinkomst böra samma personal beredas i form af ett tillfälligt
dyrtidstillägg, utgående med 10 procent af aflöningen å stat,
samt, för utredande af det anslagsbelopp, som härtill erfordrades, upplysningar
infordrats från Generalpoststyrelsens kameralbyrå,
hade, enligt hvad hos Styrelsen blifvit anmäldt, i en af nämnda
byrå till Riksdagens statsutskott aflemnad promemoria, meddelats
uppgift å summan af de löneanslag, som till tjenstemännen vid postanstalterne
utginge, dervid emellertid till grund för uppgiften blifvit
lagd då gällande aflöningsstat,
hvarefter de å nämnda anslagssumma belöpande 10 procent,
57,920 kronor, blifvit i postverkets stat för år 1875 såsom dyrtidstillägg
för i frågavarande tjenstemän uppförde.
28
Då emellertid vid samma Riksdag antalet tjensteman vid postanstalterne
blifvit tillökadt med (i postexpeditörer af sjette och 10 af
sjunde klassen, 2 kontrollörer af andra och 2 af tredje lönegraden,
(i kontorsskrifvare af första och <S af andra graden samt 10 resepostexpeditörer
af andra och 20 af tredje lönegraden, till hvilkas förseende
med dyrtidstillägg omförmälda särskilda anslag icke lemnar tillgång,
och då dessa tjensteman ega samma behof som deras vederlikar
inom verket af någon tillökning i den å normalstaten uppförda
aflöning,
hemställer Generalpoststyrelsen i underdånighet,
huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas till nästsammanträdande
Riksdag göra nådig framställning derom att till
förbemälde, å senast fastställda stat uppförde tjensteman vid
postanstalterne må äfven för år 1875 såsom dyrtidstillägg
utbetalas 10 procent af aflöningon å stat, hvilken utgift, sammanlagdt
uppgående till 7,7(50 kronor, torde böra bestridas af
det å nästinstundande års stat uppförda anslag till oförutsedda
utgifter.
Generalpoststyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
WILHELM ROOS.
L. IIUBNER. FRANS BROBERG. C. H. WESTMAN.
e. f.
J. Öfverström.
Stockholm den 10 December 1874.
29
A.
Uppgift ii antal persedolförsändniugar, enligt postpersedelförrådets diarier,
hvarvid bomärkes, att under eu och samma nummer flerfaldiga
persedlar oftast varit upptagna.
1804
1865
1800
1867
1868
1869
1870
i 1871
1872
1875
Antal
nummer.
510
721
744
583
670
1,056
713
775
1,132
1,805 I
Stockholm, i postverkets allmänna persedelförråd, den 13 Oktober
1874.
F. Essén.
80
B.
Uppgift å do belopp, som blifvit utbetalda för genom postverkets allmänna
persedel förråd upphandlade persedlar under uedanupptagna år.
R-.mt. |
||
1864 .................................... |
28,198 |
69 |
1865 .................................... |
35,162 |
40 |
1866 .................................... |
26,395 |
56 |
1867 ......................... |
25,476 |
53 |
1868 ......................... |
28,013 |
64 |
1869 . ........................... |
32,056 |
61 |
1870 ................................... |
30,600 |
85 |
1871 .................................... 1 '' |
41,348 |
40 |
1872 .................................... |
1 29,225 |
99 |
| 1873 .................................... |
98,995 |
64 |
Till och med år 1871 utbetalades beloppen genom anordningar
på postverkets hufvudkassa, men efter denna tid verkstäldes liqviderna
af förrådsintendenten.
Stockholm, i postverkets allmänna persedelförråd, den 13 Oktober
1874.
F. Essen.
31
C.
T a I> 1 ii
utvisande göromälens tillväxt inom postverkets lmfvudkassa under åren 1871—1874.
Ar 1874, beräk- |
t? '' S o B ! |
||||||||
År 1871. |
Ar 1872. |
lr 1873. |
nadt efter årets |
3 O O: ; ( 4 g : |
|||||
tre forsta qvar- |
OO ^ i |
||||||||
taler. |
rS’5 |
||||||||
Kassaräkningens slut- |
j |
||||||||
summa.......R:dr |
3,579,550 |
05 |
4,292,716 |
61 |
5,493,622 |
87 V2 |
0,728,941 |
88 |
88 |
Antal till kassan ankom- |
|||||||||
na rekommenderade |
|||||||||
bref..........st. |
5,558 |
5,791 |
6,709 |
7,345 |
32 |
||||
Antal från kassan till |
|||||||||
landsorten afsända re- |
|||||||||
kommenderade bref st. |
f>17 |
571 |
550 |
797 |
29 |
||||
Antal å kassan utfärdade |
|||||||||
anordningar.....st. |
970 |
883 |
983 |
1,200 |
30 |
||||
Antal till kassan in- |
|||||||||
komne sjömansinvis- |
|||||||||
ningar.........st. |
180 |
203 |
241 |
318 |
76 |
||||
Beloppet i penningar af |
|||||||||
samma invisningar R:dr |
31,254 |
79 |
29,879 |
97 |
39,148 |
38 |
60,065 |
18 |
92 |
Inlevererade anmärk- |
|||||||||
ningsposter.....st. |
346 |
412 |
636 |
1,040 |
200! |
||||
Inlevererade bötespo- |
|||||||||
ster............. |
23 |
24 |
40 |
206 |
1,056 |
||||
Inlevererade poster ob- |
|||||||||
servations-proeent . . . |
31 |
7 |
57 |
118 |
280 |
Stockholm och Kongl. Generalpoststyrelsens Kameralbyrå i December 1874.
C. H. Westman.
32
Till Kongl. Generalpost,styrelsen.
Då den ögonsjukdom, hvarföre jag nu åtnjuter tjenstledighet
intill nästkommande Maj månads utgång, tyvärr ej förbättrats utan
tvärtom försämrats, så att jag numera är nära blind och, efter hvad
närlagda läkarebevis utvisar, någon synnerlig förbättring ej är att
hoppas, vågar jag vördsamt anhålla att genom Kongl. Styrelsens försorg
varda försatt på indragningsstat med åtnjutande af nu innehafvande
lön.
Malmö den 2. December 1874.
Per Erland Andersson.
med hand å pennan
genom E. W. Jacobsson.
Att kontorsskrifvaren vid postverket Herr P. E. Andersson till
följe af synnerfsathrophie (atrophia nervorum opticorum) lider af i hög
grad minskad synförmåga, så att han numera är nästan blind; samt
att någon synnerlig förbättring härutinnan icke kan förmodas, intygas
på aflagd embetsed af
Lund den 25 November 1874.
M. K. Lömgren,
Dr. Med.
F örslag
till
Utgiftsstater för postverket,
att tillämpas från ocli med den I Januari 1876.
A. Aflöiiiugsstat.
Gener alpoststyrelsen.
Generalpostdirektören........
3 Byråchefer,
hvardera lön . . 4,125: —
tjenstgöringspenningar
.... 1,375: —
dyrtidstillfigg . . 1,000: — r™,
Kanslibyrån :
1 Sekreterare
1 |
Registrator . . . |
|
2 |
Aktuarier. |
|
hvardera lön . . |
1.800: — |
|
tjenstgöringspen- |
||
ningar .... |
600: — |
|
dyrtidstillägg . . |
480: ..... 2.880: — |
|
1 |
Notarie..... |
|
2 |
Kanslister, |
|
hvardera lön . . |
900: — |
|
tjenstgöringspen- |
||
ningar .... |
800; — |
|
dyrtidstillägg . . |
240:- 1,440: |
|
1 |
Ombudsman (arfvode)......... |
|
Trafikbyrån: |
||
1 |
Sekreterare . . . |
|
i |
Aktuarie .... |
|
Transport |
K |
r |
O il 0 |
r |
|||
Lön. |
Tjenst-gör i lös-penningar. |
Dyrtids- tillägg. |
S u m ni a. |
|||
I 6,750 — |
2,250 |
1,000 |
— |
10,000 |
||
12,375 - |
4,125 |
— |
3,000 |
— |
19,500 |
|
3.000 — |
1,000 |
800 |
4,800 |
|||
2,100 |
700 |
560 |
8,360 |
|||
3,600 — |
1,200 |
960 |
5,760 |
|||
1,800 — |
600 |
480 |
2,880 |
- |
||
1.800 - |
600 |
480 |
2.88(1 |
|||
900 — |
300 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
3,0001— |
1.000 |
800 |
4.800 |
|||
1.800: • |
600 |
— |
480 |
— |
2,880 |
— |
—- |
— |
— |
— |
— |
58,060 |
— |
Transport
34
K r o n o r.
Lön.
Transport
2 Kanslister,
hvardera lön . . 1,200: —
tjenstgöringspen
ningar
.... 400: —
j dyrtidstillägg . . 320:- li920; — 2,400
Kameralbyrån:
K a m m ark o n to r e t:
1 Kamererare.............. 3.000
2 Bokhållare,
hvardera lön . . 1,800: —
tjenstgöringspen
ningar
.... 600: —
dyrtidstillägg . . 480: — 2)880:
2 Aktuarier,
hvardera lön . . 1,800: —
tjenstgöringspen
ningar
.... 600: —
dyrtidstillägg . . 480: — 2 880-
1 Kammarskrifvare..........
3 Dito,
hvardera lön . . 900: ■—
tjenstgöringspenningar
.... 300: —
240:
Tjenst- | Dyrtidsgörings-
| tillägg,
penningar. j
8 u m in a.
800-
dvrtidstillägg
3,600
3,600 -
1,200 —
1.440:
2,700.
Revisions kontor et:
I
1 Revisor.................I 2,100
4 Dito,
hvardera lön . . 1,800:
tjenstgöringspenningar
.... 600:
dyrtidstillägg . . 480:
2,880: ■
7,200r
1,000!
1,200
1,200
400
900
700
2,400;
640
800
960
960
320
720
560!-
1,920-
58.0110
|
3,840,-
4,800
5,7601
5,760-
1,920;
4,3201-
3,360
11,520
Transport
—1 99,340—|
85
K r o n o r.
3 Kammarskrifvare,
hvardera lön . .
tjenstgöringspenningar
....
dyrtidstillägg . .
Transport
1 Tjenst- |
Dyrtids- |
|
Lön. görings- |
tillägg;. |
S u m m a. |
penningar. |
99,340
900: —
300: —
240: —
1,440: —
2,700
900 -
720
4,320
Postverkets hufvudkassa:
1 Förvaltare..............
1 Kammarskrifvare..........
Postverkets frimärkesförråd:
1 Förvaltare...............
P o s tv e r kets p er s e d e1förr åd:
1 Förrådsintendent.....!.....
1 Kammarskrifvare..........
3,375 |
— |
1,125 |
|
1,200 |
400 |
||
3,375 |
— |
1,125 |
|
2,700 |
900 |
||
1,200 |
■- |
400 |
— |
900 |
5,400 |
||
320 |
— |
1,920 |
— |
900 |
5,400 |
||
720 |
4,320 |
||
320 |
— |
1,920 |
! |
3 Vaktmästare,
hvardera lön . . 525: —
tjenstgöringspen
ningar
.... 175: — ^qq.
3 Vaktmästare,
hvardera lön . . 450: —
tjenstgöringspen
ningar
. . ■ 150: — 600; _
De fullständiga fasta postanstalterna
:
1,575
1,350
525
450
2,100 —
1,800 -
126,520
a) P ostförvaltare:
1 klassen:
1 Postdirektör vid hvartdera af post -kontoren i Stockholm, Götehorg |
och Malmö (tillsamman 3) : j i |
lön........ 3,000: -
tienstgöringspen
ningar
.... 1,000: —
dyrtidstillägg. . 4Q0: — 4,400: — I 9,000|—| 3,000,— 1,200;—| 13,200—!
Transport — |—| — I—[ — j—i 13,20Öj—| 126,520]—|
36
K r
Transport —
Tjenst |
||
Lön. |
goringö- |
|
penningar. |
||
| |
2 klassen:
1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren
i Falun, Gefie, Helsingborg,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Norrköping, _ Sundsvall,
Upsala, Wexiö och Örebro, (tillsamman
14):
lön....... 2,700: —
tj enstgöringspenningar
.... 900: —
dy r tid still ägg- . . 360:
3 klassen:
1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren
i Halmstad, Hernösand,
Luleå, Lund, Mariestad, Nyköping,
Uddevalla, Umeå, Wenersborg,
Westerås, Wisby, Ystad och Östersund,
(tillsamman 13):
lön........ 2,250: —
tjenstgöringspen
ningar
.... 750: —
dyrtidstillägg . . 300: — ^ oqq._
4 klassen:
1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren
i Arboga, Arvika, Borås,
Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna,
Eslöf, Falkenberg, Falköping,
Filipstad, Halsberg, Haparanda,
Herrljunga, Hessleholm,
Hudiksvall, Karlshamn, Kristinehamn,
Köping, Landskrona, Lidköping.
Motala, Nora, Norrtelje,
Nässjö, Oskarshamn, Skara, Sköfde,
Smedjebacken. Sunne, Söderhamn,
Söderköping, Södertelje, Wadstena,
3,960: — j 37,800;—• 12,600 - 5,040;
29,250 •
n o r.
S u m m a.
13,200
126,520!
35,440
9,750]— 3,900—! 42,900.
Transport j
■ 111.540- 126.520:
37
Transport
Warberg, Westervik, Wimmerby
och Åmål, {tillsamman 38):
lön........ 1,800: —
tjenstgöringspen
ningar.
.... 600: —•
dyrtidstillägg . . 240:— 2,G40: —
5 klassen: 16 Postexpeditörer, hvar
dera
lön . . . 1,350: —
tjenstgöringspenningar
. . 450: —
dyrtidstillägg_ 180:— l 980:_
6 klassen: 48 Postexpeditörer, hvar
dera
lön . . . 1,200: —
tjenstgöringspenuingar
. . 400: —
dyrtidstillägg 160:— 1760. _
7 klassen: 64 Postexpeditörer, hvar
dera
lön . . . 900: —
tjenstgöringspenningar
. . 300: —
dyrtidstillägg 120: — j _
h) Biträdande tjensteman:
4 Kontrollörer af l:a lönegraden, hvardera
med lön 2,700: —
tjenstgöringspenningar
. . 900: —
dyrtidstillägg 360:
Krono r.
Tjenst- | Dyrtids- !
Lön. j görings- j tillägg | Summa.
| penningar, j
68,400
11,600 •
57,600)
22,800 —| 9,120
7,200!—I 2,880;-
19,2001
57,600;— 19,200
3,960: - ; 1O.800
14 Kontrollörer af 2:a lönegraden, hvar- j
dera med lön 2,250: —
tjenstgöringspenningar.
. 750:
dyrtidstillägg 300: — ., _
3,600
7,680
7,680
1,440-
111,540
100,320
31,680
126,520
84.480
84.480:-
15.840.....
31,500 — 10,500;- 4,200 —1 46,200 —
Transport j
- j-j 474,540,—i 126,520
38
K r o n o r.
Lön.
Tjenst
göringä
penningar.
Dyrtids -
Transport
14 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvardera
med lön 1,800:
tjenstgöringspenningar.
. 600
dyrtidstillägg 240
33 Kontorsskrifvare af 1
hvardera med
lön.....1,200
tjenstgöringspenningar.
. 400
dyrtidstillägg 160
50 Kontorsskrifvare af 2
hvardera med
lön...... 900
tjenstgöringspenningar.
. 300
dyrtidstillägg 120
~ 2,640: — i 25,200
a lönegradeni
. 1,760: — | 39,600
a lönegraden,!
,320: - ; 45,000
e) Väkthetjente:
5 Vaktmästare af l:a lönegraden, hvardera
med lön 600: —
tjenstgörings
penningar
. . 200: — gQQ.__
7 Vaktmästare af 2:a lönegraden, hvardera
med lön 525: —
tjenstgöringspenningar.
. 175:—
15 Dito af 3:e lönegraden, hvardera
8,400
474,540
—! 3,360 —
13,200!—: 5,280
3,000 -
3,675
15,000:—i 6,000
med lön . . .
tjenstgöringspenningar.
.
450: —
15": 600: — J 6,750
Transport I —
1,0001
1,225
2,250)—)
36,960
58,080
66,000
126,520
4,000
4,900
9,000
653,480 •
780.000!
39
Lön.
Transport
K r o n o r.
Tjenst- |
Dyrtids- |
1 |
gonngs- |
tillägg. |
S u in in a. |
penningar. |
||
[...... |
780,000 |
Postanstalterna å jernväg:
1 Postinspektor för hvartdera af 3
postinspektionsdistrikt:
arfvode .... 3,000: —
tjenstgöriugspenningar.
. 1,000: —
dyrtids tillägg 400:_- _ i 9)0Oo|-| 3,000 1,200 -
3 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvar- I
dera med lön 1,800: —
tjenstgöringspenningar
. . 600: --
dyrtidstillägg 240:_-_ 2,640:-| 5,400 — 1,8001- 720-
13,200—1
7,920 —
2 Kesepostexpeditörer af l:a lönegraden,
hvardera med
lön .....1,175: --
tjenstgöringspenningar
. . 825: —
dyrtidstillägg__150: — L65o. .. 2,350 |
- 650— 300 |
— |
8,300 — ’ ! 1 |
|
24 Dito af 2:a lönegraden, hvardera |
||||
med lön . . . 750: — |
||||
tjenstgörings- |
1 |
|||
penningar . . 250: — |
||||
dyrtidstillägg__ 100:- Uui, __ ; 18>000 |
—! 6,000 - 2,400 |
—I 26,400; — |
||
53 Dito af 3:e lönegraden, hvardera |
||||
med arfvode . 600: — |
i |
|||
tjenstgörings- |
i * I |
|||
penningar . . 200: — |
||||
dyrtidstillägg 80:- 880: - 1 311,800 ! |
— 10,600— 4,240 |
46,640,— |
97,460 |
|
Postiljoner: |
||||
110 af l:a lönegraden . . . ä 300: -133,000 |
Jj |
! nr.n |
! |
|
110 .. 2:a „ . . . ä 225: — 24,750 |
— 4’ |
■ > t ,i oU,— |
57,750 |
|
Transport ] — |
-r- h - |
—i — — |..... |
935,21" - |
40
Transport,
Anslag till aflönande af poststations
föreståndare,
förslagsvis.......
Dito till aflönande af extra biträden dito
Dito ,, „ „ brefbärare, dito
Dito ålderstil lägg’, dito.........
Dito arfvoden åt extra jernvägspost,iljoner
ocli till hushyresbidrag för
en del postiljoner..........
Dito gratifikationer åt tjensteman och
betjente vid postanstalterna . . . .
B. Öfvergåiigsstnt.
1 Postdirektör i Göteborg.......
1 Postexpeditör vid hvardera af postanstalterna
i Boreusberg, Boxliolm,
Drottningholm, Ekolsund, Gysinge,
Jemshög, Klintehamn, Misterlnilt,
Bamsberg, Sigtuna, Ahus, Äs och
Östra Husby, (tillsamman 13): . .
hvardera med
lön..... 750: -
tjenstgöringspenningar
. . 250: —
dyrtid still ägg’ 100:— |
Transport
Krono r.
Lön.
Tjenst
görings
penningar.
B,0001
1,000
9.750;-
3,250
Dyrtids- i
tillägg. Si
400
4,400
1.300
14,3001
935,210
275.000
250.000
05.000
48.000
3,000
3,000
1.579,210
18,700
597,910 —
41
Transport |
"j — 1,597,910 |
i | |
|
C. Indragnings stat. |
i i |
1 |
|
Kontrollören vid Stockholms postkontor C. F. Billmans-son, så länge lian vid tjensten med oförändrad |
1,495 |
i |
1 |
Kontorsskrifvaren vid dito dito J. A. Drangel dito |
1,793 |
||
Postdirektören i Göteborg, G. Gjers dito ....... |
900 |
— |
|
Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor, S. W. |
|||
Sundius dito..................... |
2.287 |
—: |
|
Till lönefyllnad åt kontorsskrifvare, hvilka äro berät- |
|||
tigade till högre aflöning än som finnes i normal-staten uppförd, så länge de vid tjensten med oför-ändrad aflöning qvarstå................ |
1.000 |
i |
|
F. d. Postexpeditören i Ljugarn, J. F. Tiljander .... |
400 |
— |
|
Dito Postexpeditören i Slite. J. W. Ekman....... Till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro tjenst- |
400 |
||
bara, men ännu ej blifvit berättigade till pension |
4,000 |
— 12,275 |
|
D. Pensionsstat. |
j |
||
a) Embets- och tjensteman samt betjente, som erhållit |
|||
af shed ur postverkets tjenst: |
|||
F. d. Generalpostdirektören m. m. Friherre 0. W. |
|||
Staél von Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26 |
6.400 200 |
||
„ Postjaktskepparen P. IT. Fagerström ........ |
_ |
||
,, Postiljonen L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl. |
150 |
||
„ Postmästaren i Waxholm, Postdirektören G. Ljung, enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1853 ..... „ Postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl. |
450 |
— |
i |
brefvet den 14 November 1854 .......... |
50 |
_ |
|
„ Postkommissarien i Hamburg Grefve A. K. Wran-gel, enligt Kongl. brefvet den 3 April 1856 . . . „ Postiljonen J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den |
2,600 |
—1 |
|
25 April 1862 ..................... „ Öfvermaskinisten A. C. Pahl, enligt Kongl. brefvet |
225 |
i |
|
den 2 December 1864 ................ |
600 |
— |
|
Transport |
10,675 |
—| 1,610,185 |
6
42
Transport |
i 10,675 |
1,610.185 |
||
F. d. Kontorsskrifvareii vid Stockholms postkontor 0. |
||||
G. Orling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni |
1 |
|||
1865 .......................... |
1,000 |
|||
„ Kansli vaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl. |
||||
brefvet den 9 Mars 1866 .............. |
320 |
_ |
||
„ Postinspektoren i Kristianstad Johan Reinhold af |
||||
Klercker......................... |
2,000 |
__ |
||
„ Båtföraren i Grislehamn Anders Bylund...... |
300 |
— |
||
,, Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J. H. |
||||
Dahlgren ....................... |
1,800 |
— |
||
„ Postmästaren i Sundsvall Gustaf Adolf Göhle . . . |
1,000 |
— |
||
„ Postmästaren i Uddevalla Niclas Zetterberg .... |
1,600 |
— |
||
„ Föreståndaren för brefbärareexpeditionen i Stock- |
||||
holm August Lindholm................ |
1,350 |
— |
||
„ Brefbäraren i Stockholm Olof Mårtensson..... |
280 |
_ |
||
„ Postmästaren i Engelholm Samuel Francke .... |
1,800 |
— |
||
„ Postmästaren i Hedemora Jonas Lindstedt..... |
1.250 |
_ |
||
„ Postexpeditören i Grenna, Postmästaren Gustaf |
||||
Lago von Warnstedt................. |
1.500 |
|||
„ Postmästaren i Hernösand, Postinspektoren Otto |
||||
Ulfsparre........................ |
2,250 |
— |
||
„ Postexpeditören i Ronneby Postmästaren Johan |
||||
Gabriel Lindstedt................... |
1,500 |
• |
||
„ Postexpeditören i Strömstad, Postmästaren Carl |
||||
Gustaf Nyberg..................... |
1,650 |
— |
||
„ Postmästaren i Örebro, Postinspektoren Per Gu- |
||||
staf Hjelm....................... |
2,700 |
— |
||
„ Postmästaren i Jönköping, Postinspektoren Carl |
||||
Jakob Munck..................... |
2,700 |
— |
||
„ Postmästaren i Wenersborg, Postinspektoren Eric |
||||
Ericsson......................... |
2,250 |
— |
||
„ Resepostexpeditören Gustaf Fredrik Ehrenfried |
||||
Bågenliolm....................... |
1,000 |
— |
||
„ Postmästaren i Karlskrona, Postinspektoren Fri- |
||||
herre Fredrik Bennet................. |
,1,900 |
— |
||
„ Postexpeditören i Gamleby, Postmästaren Johan |
||||
Magnus Adlerstam................... |
1.500 |
— |
||
„ Postexpeditören i Gislaved, Postmästaren Abelard |
||||
Kellmodin........................ |
1,500 |
— |
||
„ Postmästaren i Karlshamn Martin Giertz..... |
1,400 ! |
|||
„ Postmästaren i Köping Henrik Adolf Nauckhoff. . |
1,800 i |
— |
||
„ Postmästaren i Åmål August Edvard Lilliestjerna |
l.joo ; |
|||
Kontorskrifvaren vid Malmö postkontor Per Erland An- |
: |
|||
dersson, efter erhållande afsked........... |
1,000 > |
|||
Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis. . |
2,000 1- |
— I |
||
Transport | |
51,425 | |
1,610,185 j— |
48
!
Transport j 51,425
| b) Aflidne embets- och tjenstemäns samt betjentes
enhor och barn:
! Aflidne Postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt
Kong], brefven den 27 Januari 1825 och den 2
December 1864 ....................
Dito Postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter Anna
Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och
den 29 September 1865 ...............
Dito Postdirektören i Helsingborg Weilanders barn,
Nils och Lovisa, enligt Kongl. brefvet den 2 Augusti
1842 .......................
Dito extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.
brefvet den 12 November 1846 ...........
Dito Postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisabeth,
enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847
Dito Postinspektoren i Malmö, TroilPs tvä döttrar,
75 kronor hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28
Mars 1852 .......................
Dito Postmästaren i Motala och Medevi, Wästfelts enka.
enligt Kongl. brefvet den 22 Mars 1862
Dito Postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl.
brefvet den 24 Januari 1862 ............
Dito Postmästaren i Landskrona Weibulls enka och en
dotter, enligt Kongl. brefvet den 16 Mars 1866 .
Dito Postinspektoren i Jönköping, Neiglicks dotter,
Augusta'' Sofia, enligt Kongl. brefvet den 3 Mai
1867 .........................J
Dito Styrmannen å postångfartyget “Polhem41 David
Lundblads enka Selma Sofia Pettersson, så länge
hon lefver ogift, 150 kronor, samt hvardera af
hennes barn, David Albin, Erik Wiking och Sture
Helge, till dess de uppnått en ålder af 15 år,
50 kronor, tillsamman .............
E. Omkostnadsstat.
(Förslagsanslag).
Anslag till uppbörds och frimärkesprovisioner......
,. förhyrande af de för postverket erforderliga
lägenheter, samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll m. m.....
„ expensutgifter............
Transport
1,610,185
/o —
I
100 —|
150 |—|
30 —:
50 —
150 -
1
iso :—
40 —!
! f
150 |
75 |-
300 M
127,000
75,000
250,000
452,000
52,695
1,662,880
44
Transport |
452,000 1 |
| |
||
Anslag till |
rese- och traktamentsersättning: |
! |
||
till resor i embets- och tjensteärenden x |
||||
allmänhet.......... |
5,000: — |
|||
„ resepostexpeditörer..... |
80,000: — |
|||
„ postiljoner......... |
160,000: — |
245,000 |
— |
|
postbetj entes beklädnad och beväring .... |
45,000 |
— 1 |
||
poståkdons anskaffande och underhåll .... |
45,000 |
— |
||
postföringskostnad: |
||||
vid befordran å jernväg .... |
300,000: — |
|||
„ å landsväg och inom |
||||
postanstalternas om- |
||||
råden ........ |
800,000: — |
|||
„ „ sjöledes: |
| |
|||
mellan Gotland och fasta landet |
45,000: — |
|||
„ öfrige inrikes orter. . . |
25,000: — |
1 |
||
„ Sverige och Finland . . |
15,000: — |
|||
„ Sverige och Danmark . |
12,000: — |
|||
„ Sverige och Tyskland . |
15,000: — |
|||
i |
„ Sverige och England . . |
12,000: — |
1,224,000 |
— |
Anslag för |
utrikes brefvexling^!...... |
40,000 |
— |
|
I |
tillverkningen af frimärken, |
frankokuvert |
||
och brefkort.......... |
15,000 |
|||
n V |
diverse utgifter......... |
30,000 |
||
F. Oförutsedda utgifter......... |
— |
— |
||
G. Afkortniugar och restitutioner, m. m..... |
— |
— |
||
Summa kronor |
__ |
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 187
1,662,880
2.096.000 —
70,000 —
21,120 —
8.850.000 —
Bil. litt. C.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
De förhållanden, hvilka näst,lidna år föranledde en fullständig
omarbetning af tullverkets aflöningsstat — öfver allt ökade och emellan
skilj da orter utjemnade lefnadskostnader samt stark tillväxt i den allmänna
rörelsen och deraf ökadt arbete vid tullverket — hafva under
den sedermera förflutna tiden ingalunda förlorat i betydelse, utan fast
hellre ännu mera utvecklat sig i samma rigtning. Generaltullstyrelsen,
hvars då afgifna och omständligt motiverade förslag i allt hufvudsakligt
tillvann sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och öfverlemnades
til] Riksdagens pröfning, har följaktligen icke i förenämnda hänseenden
någon anledning att nu återtaga eller modifiera det då afgifna förslaget.
Att detsamma, ehuru det vid dess förberedande granskning hos Riksdagen
understöddes af statsutskottet att gälla för ett år, likväl, till
följd af åtskilliga anmärkningar, slutligen icke lyckades att fullständigt
tillvinna sig Riksdagens bifall, har deremot för Generaltullstyrelsen
innefattat manande anledning att återigen sorgfälligt undersöka förslaget
så till hufvudgrunder som till deras tillämpning.
Vid denna undersökning hafva de under riksdagsförhandlingarne
framställda anmärkningar naturligen egnats synnerlig uppmärksamhet.
I
2
Redan af statsutskottet, som väl erinrade, att den för särskilda
tjenstegrader föreslagna löneförhöjning icke vore obetydlig, men på
samma gång medgaf, att förhöjningen icke syntes större, än de då
varande förhållandena påkallade, samt tillstyrkte provisorisk reglering
i enlighet med förslaget, anmärktes emellertid, att den äldre proportionen
emellan fast lön och tjenstgöringspenningar blifvit i liera fall
förändrad, hvarigenom åtskilliga tjensteman skulle komma i åtnjutande
af rätt till högre pensionsförmåner, än dem i förhållande till aflöningen
enligt nu gällande stat var tillförsäkrad, hvarföre ock statsutskottet
uttryckte den förväntan, att nämnda fördelning toges under förnyad
ompröfning vid utarbetandet af det förslag till tullverkets utgiftsstater,
som komme att till nästa riksdag öfverlemnas; och blef enahanda anmärkning
under ärendets vidare behandling inom Riksdagen ytterligare
framhållen såsom utmärkande en synnerlig afvikelse från Riksdagens
tidigare uttalade åsigter.
Vore denna anmärkning fullt grundad, medgifver Styrelsen gerna,
att ett förbiseende vid förslagets utarbetande egt rum; tv det har icke
varit Styrelsens mening att, emot Riksdagens väl bekanta åsigt, tillvägabringa
en förändring i sådan rigtning. Men Styrelsen vågar påstå,
att anmärkningen, så vidt dermed afses att någon allmännare förändring
af förhållandet emellan den del af aflöningen, som grundlägger
pensionsrätt, och löneförmånerna i deras helhet, i det nya förslaget
influtit, icke öfverensstämmer med verkliga förhållandet, åtminstone
icke i sådan rigtning, som anmärkningen förutsätter. Snarare
går förändringen i motsatt rigtning, hvilket Styrelsen utbeder sig att
med några faktiska förhållanden få närmare ådagalägga.
Enligt 1874 års aflöningsbestämmelser uppgick summan af den
fasta lönen, på hvilken pensionsrätten grundas, till ett sammanräknadt
belopp af......... 872,390 R:dr
samt öfriga aflöningsförmåner, nemligen:
tjenstgöringspenningar till......... 407,085
och ålder,stilläggsstaten........... 100,000 507,085 ,,
eller tillsammans 1,379,475 R:dr,
af hvilken slutsumma den fasta lönen utgjorde 63,24 proc.
Aflöningsförmånerna åter, enligt förslaget för år 187a, utgjorde:
fasta lönen....................... 1,083,450 R:dr,
tjenstgöringspenningar............... 474,000 „
ålderstilläggsstaten.................. 278,850 ,,
1,836,300 R:dr,
af hvilken slutsumma de fasta lönerna, som grundlägga pensionsrätt,
utgöra allenast 59 procent.
Häraf visar sig'' således, att förhållandet emellan den lasta aflöningen
och summan af löneförmånerna enligt nu gällande och den
föreslagna nya staten ingalunda i det hela utfäller på sätt anmärkt
blifvit, utan fastmera att den nya lönestaten med mera än 4 proc.
nedsätter den proportionel pensionsrätten.
I dessa jemförelser äro de i aflöningsstaterna jemväl för vissa
tjenster upptagna anslag till jakt-, båt- och lrästlega samt reseersättning
icke inbegripna, emedan nämnda anslag hvarken äro afsedda att
utgöra eller med något giltigt skäl kunna anses utgöra aflöning utan
allenast innefatta godtgörelse för vissa med tjensteutöfningen förenade
oundvikliga kostnader, Indika tjenstemännen nu hafva sig ålagdt på
entreprenad öfvertaga, i stället att för desamma undfå godtgörelse
enligt räkning — en anordning, som visserligen länder statsverket till
besparing, på samma gång fÖrvaltningsbestyren derigenom förenklas.
Sammanräknade beloppet af dessa anslag, enligt nu gällande stat 60,920
Riksdaler och enligt det för 1875 afgifna förslaget 74,900 Riksdaler,
är i allt fall af jemförelsevis så ringa betydelse, att äfven om, emot
förmodan, dessa summor ansågos böra i beräkningen ingå, någon
nämnvärd förändring i proportionen emellan fasta lönen och samtliga
löneförmånerna derigenom icke uppkomma.
Nu må väl möjligen kunna anföras några enstaka fall, der
proportionen emellan fast lön och löneförmånerna blifvit genom löneförslaget
ändrad i anmärkta rigtningen; men dessa undantagsfall hafva
då sin, enligt Styrelsens tanke, fullt berättigade grund i den nödig
och rättvis befinna utjemningen af atlöningsförmånerna för likartade,
men tillförene, med afseende å då varande synnerligen skiljaktiga
lefnadskostnader på olika orter, mycket olika aflönade tjenstebefattningar.
Det torde i sammanhang härmed tillåtas Styrelsen att fästa
uppmärksamheten vid ett förhållande i afseende å pensionsvilkoren
vid tullverket, som väl torde förtjena att beaktas, då man granskar
deri ifrågavarande aflöningsstaten: det nemligen att oaktadt en del
tulltjenstemän till följd af sina synnerligen trägna och särdeles ur
finansförvaltningens synpunkt vigtiga befattningar måste tilldelas en
aflöning, som fullt betryggar ekonomiskt oberoende och i vissa fall är
högre, än hvad staten tilldelar tjensteman, på hvilkas lärdom och intelligens
ställas vida högre anspråk, så äro dock dessa högst aflönade tulltjenstemän
ingalunda lika tillgodosedda i afseende å pension vid afskedstagande!.
Under det andra statstjenstemän vid 65 å 70 års ålder få
bibehålla hela aflöningen på indragningsstat, då denna aflöning icke
öfverstiger 3,000 Riksdaler, samt då aflöningen öfverstiger nämnda
belopp i allmänhet undfå -i-delar eller 80 proc. af densamma, erhålla
4
deremot de få högst aflönade tulltjensteman, hvilkas aflöning, enligt
förslaget, kan med ålderstil lägg uppgå till 7,000 å 8,000 kronor, vid
sitt avskedande efter uppnådda 65 å 70 lefnadsår endast 4,000 kronor
eller från 50 proc. till 57 proc. af denna aflöning; och i ingen af de
lägre graderna, äfven der aflöningen mycket understiger 3,000 R:dr,
erhålles pension till tillnärmelsevis samma belopp, som andra civila
tjenstemän med lika aflöning undfå, eller ens 80 proc. deraf, utan
ganska betydligt derunder; hvilket också den här ofvan anförda proportionen
emellan fäst lön och samtliga löneförmåner af 64,24 procent
enligt nu gällande och blott 59 procent enligt senast föreslagna aflöningsstat
nogsamt ådagalägger. Härtill torde slutligen fä läggas
den erinran, att ett alltför stort missförhållande emellan aflöning och
pension naturligen föranleder sträfvan hos tjenstemannen att, äfven
sedan arbetskrafterna efter naturens ordning förslappats, få vid tj ensten
qvarstå och hos förmanskapet, som har åliggande att öfvervaka
göromålens oafbrutna och snabba utförande, men icke heller kan frigöra
sig från menskligt deltagande, lätteligen kunde alstra ett undseende,
som för det allmänna icke vore nyttigt.
Den anmärkning, som näst frågan om pensionsrätten och kanske
med ännu mera inverkan på beslutet blifvit under riksdagsförhandlingärne
framhållen, går derpå ut, att den äskade förhöjda aflöningen
vore både i och för sig och vid jemförelse med hvad för andra tjenstemän
ifrågakomma alltför betydlig, i synnerhet som ny stat för tullverket
år 1870 blifvit upprättad och lämpad efter då varande förhållanden,
hvilka sedan dess icke kunde antagas hafva undergått så väsendtlig
förändring, att de nya anspråken skäligen kunde derpå grundas;
hvarförutan man i anförda jemförelse!- med åtskilliga andra länders
kostnader för deras tullförvaltning velat finna stöd för ogillande
af det framlagda förslaget.
Att den i förslaget så betydligt stegrade utgiften för tullverket
skulle framkalla stora betänkligheter hos representationen var för Generaltullstyrelsen
ingalunda oväntadt, men det var Styrelsens oeftergiflig^
pligt att med all den omsorg, som omedelbara ansvaret för tullverkets
redbara förvaltning och för uppbörden af statsverkets betydligaste inkomst
kräfver, och med den sakkännedom, som kunde stå till Styrelsens
disposition, samvetsgrant och oförbehållsamt inför Eders Kong!.
Maj:t framställa de förefintliga behofven. Att dessa i det afgifna förslaget
ingalunda voro öfverdrifna och att de i anseende till lefnadskostnadernas
och tulluppbördens ytterligare stegring fortfarande äro
större, än att med den af Riksdagen för år 1875 anslagna löneförbättring
kunna skäligen tillgodoses, derom hyser Generaltullstyrelsen den
Jifligaste öfvertygelse. Det motsatta, i allmänna ordalag förfäktade påslåendet,
att de föreslagna löneförhöjningarne voro i och för sig alltför
betydliga, har, så vidt Styrelsen kunnat finna, icke sin grund i någon
specifik undersökning hvarken af beskaffenheten och trägenheten af de
tulltjenster, för hvilka den föreslagna aflöningen förmenats vara för
hög eller af verkliga beloppet utaf de lefnadskostnader, som på tulltjenstemännens
respektive tjenstgöringsorter är för ekonomiskt oberoende
med sparsam lefnadsordning erforderligt. För att rätt bedöma frågan
torde dock on sådan undersökning vara väl behöflig. Dervid bör i
första rummet bemärkas, att tulltjenstemännen i allmänhet äro så strängt
bundna vid en viss från 8 ända till 12 ;\ 14 timmar om dagen utsträckt
expeditions- och arbetstid, hvilken trafiken nog utkräfver, att
do icke kunna åtaga sig något annat inkomstbringande bestyr. De
äro således för sin utkomst helt och hållet hänvisade till den för t j ensten
bestämda aflöning. Dennas förhållande till den för personer i
jemförlig ställning på särskilda orter oundvikliga lefnadskostnad bör
derjemte tagas i betraktande; och då man väl tillerkänner kommunerna
sjelfva förmåga att någorlunda riktigt bedöma hvad deras egna
tjensteman, såsom magistratspersoner och presterskap, för sin utkomst
behöfva, har man i kommunernas anslag för dessa tjensteman en god
vägledning för bedömande af lefnadskostnaderna på olika orter. Slutligen
får det icke heller lemnas utan uppmärksamhet, att tulltjenstemännen
af sina göromål bringas i daglig beröring med handelns, sjöfartens
och den industriella verksamhetens idkare och hafva att vid
dessa och staten emellan stridiga intressen iakttaga det allmännas rätt
och bästa; att denna tulltj en stemannens ställning är så mycket mera
maktpåliggande, som rigtigheten af hans åtgöranden i de flesta fall
icke kan sedermera kontrolleras; samt att det anseende för nit, redlighet
och humanitet, hvilket, så vidt Styrelsen kunnat erfara, nu allmänligen
tillerkännas de svenska tulltjenstemännen, är för staten, äfven
om allt annat än den finansiella synpunkten lemnas å sido, af så stort
värde, att detta ingalunda kan uppvägas af någon, om ock skenbart
ganska betydlig besparing.
Det är på sorgfälligt öfvervägande af dessa och ofri ga på frågans
sakenliga bedömande inverkande förhållanden, som Styrelsen
grundade sitt senast afgifua löneregleringsförslag, tagande härvid
mindre hänsigt till jemförelser med hvad för tjensteaflöningen i andra
grenar af statsförvaltningen var gällande eller kunde blifva föreslaget,
helst sådana jemförelser nästan utan undantag i verkligheten möta
mångfaldigt skiftande olikheter. Men äfven om man vill anställa sådan
jemförelse och dervid, såsom skäligt torde vara, väljer något så
6
när likartade verksamhetsfält, torde det vid närmare uppmärksamhet
finnas, att aflöningsförslaget för tullverket ingalunda var öfverdrifvet.
Så lärer t. ex. för vinnande af inträde på tjenstemannabanan vid tullverket
och riksbanken erfordras samma kompetensvilkor, aflagd fullständig
afgångsexamen till universitet. Bägge dessa verk sysselsätta
sig med materiella bestyr och torde hos sina tjenstemän taga i anspråk
hufvudsakligen liknande egenskaper. Skiljaktigheter förefinnas
naturligen ändock i åtskilliga hänseenden, bland annat deri att expeditionstiden
inom riksbanken väl torde med åtminstone -|-del understiga
den under större delen af året för tullförvaltningen lägst bestämda.
Jemföras nu de för tjenstemännen i riksbanken redan tidigare,
än senaste prisstegringar å alla lefnadsförnödenheter inträdde, bestämda
löneförmåner och hvad för tullverkets tjenstemän blef med afseende
bland annat å samma prisstegringar föreslaget, torde man svårligen
kunna förevita sistnämnda förslag några öfverdrifna anspråk. För
riksbankens tjenstemän i 4:de lönegraden, eller bankokommissarierna
utgöra lön och tjenstgöringspenningar under första fem åren tillsammans
5,200 Riksdaler och sedermera 6,000 Riksdaler; hvartill komma
arfvoden för 4 af de 5 kommissarierna å 1,000 Riksdaler och för den
5:te af 600 Riksdaler, oberäknadt hvad under benämning af flitpenningar
eller möjligen andra titlar kan af särskild! anslag dem tilldelas.
En bankokommissarie torde således genast vid vunnen befordran
till denna grad erhålla från 5,800 till 6,200 Riksdaler och efter
fem års tjenstgöring inom graden från 6,600 till 7,000 Riksdaler.
Tullförvaltarne i Stockholm och Göteborg samt Malmö och Norrköping
skulle deremot enligt förslaget till tullverkets aflöningsstat i
sammanräknad aflöning undfå: de första fem åren 6,000 Riksdaler, de
derpå följande fem åren 6,500 och först efter 10 års förlopp 7,000
Riksdaler.
Fullföljes på enahanda sätt jemförelsen i de 2:ne följande lönegraderna,
för så vidt mycket skiljaktiga t j ens teförhåll anden och aflöningssätt
tillåta en sådan jemförelse, så finner man, att aflöningsförmånerna
till 3:dje tjenstegraden inom riksbanken i allmänhet torde med
särskilda arfvoden utgå från 4,600 till 5,600 Riksdaler och i 2:dra lönegraden
från minst 2,800 till 3,800 Riksdaler jemte särskilda dels bestämda
arfvoden och missräkningspenningar dels på fullmäktiges pröfning
beroende flitpenningar in. nr, under det aflöningsförmånerna för tullförvaltare
å andra platser än de här förut nämnda samt för kontrollörer,
enligt förslaget, skulle vexla emellan lägst 2,400 och högst 6,000
Riksdaler.
I alla dessa hänseenden synes således någon giltig grund för
7
anmärkningen om öfverdrifter i tullverkets föreslagna aflöningsstat icke
kunna hemtas från jemförelsen med den af Riksdagen fastställda aflöningsstaten
för riksbankens tjensteman.
Deremot förekommer onekligen i afseende å lista eller lägsta
tjenstegraden, hos riksbanken: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och
kanslister, och vid tullverket: tullinspektörer och kammarskrifvare
samt med dessa senare i aflöningshänseende likställda öfveruppsyniugsmän,
en icke oväsendtlig skillnad emellan riksbankens fastställda
och tullverkets föreslagna aflöningsstater, denna skillnad till förmån
för tulltjensternännen.
Riksbanken tilldelar nemligen sina lista gradens tjensteman under
första 5 åren en aflöning af blott 1,600 och derefter af 2,100 Riksdaler,
oberäknad! hvad i särskilda arfvoden, flitpenningar m. m. kan
tillkomma; hvaremot den föreslagna aflöningsstaten för tullverket
bestämmer motsvarande tjenstegrads aflöning till lägst 1,800 och högst
2,000 Riksdaler för de första fem åren med tillökning deri efter 5
och 10 års ordinarie tjenstgöring inom graden, hvardera gången af
300 till 500 Riksdaler, så att hela aflöningen slutligen kan för tjenstemän
inom denna grad på olika orter komma att uppgå från 2,400
ända till 3,000 Riksdaler.
Då denna aflöning både i och för sig och vid jemförelse!- med
så väl hvad andra aflöningsstater upptaga som hvad nu gällande stat
för tullverket bestämmer ådragit sig anmärkning under riksdagsförhandlingarne,
ser sig Styrelsen föranlåten att något närmare redogöra
lör förslaget i denna del. Dervid må först erinras, att, oaktadt kammarskrifvarebenämningen,
innehafvarne af dessa tjenster, likasom tullinspektörerna
och öfveruppsyningsmärmen vid tullverket, hafva helt
andra åligganden, än hvad man i afseende å den lägsta tjenstegraden
vanligen föreställer sig. De sysselsättas ingalunda i någon nämnvärd
grad med renskrifning eller dylika underordnade arbeten, utan deltaga
i och förrätta ofta på egen hand, fast på förmännens ansvar, alla de
olika göromål, som tillhöra packhus- och tullkammarebestyren. På insigt,
nit och omutlig rättrådighet hos dessa underordnade tjenstemän
är statsverkets säkerhet och tullverkets anseende alltför mycket beroende,
för att det vore klokt, och dessa tjensteman» arbete är allt
för träget för att det vore rättvist, att inskränka deras aflöning efter
det vanliga måttet för lägsta tjenstegraden. Nu mera uppnås denna
tjenstegrad inom tullverket först efter 10 års eller än längre flitig
tjenstgöring såsom extra ordinarie; och då inträdet vid tullverket efter
undergången fullständig afgångsexamen vanligen icke kan ega rum
förr än efter uppnådda 20 lefnadsår, innehar tulltjensternännen vid sin
första befordran i regeln en ålder af minst 30, oftast än liera år. En
högre tjenstegrad hinner han vanligen först emellan 40 och 50 års
ålder. Under sådana förhållanden och då tjenstgöringen vid tullverkets
lokalafdelningar i allmänhet icke lemnar någon tid öfrig för annat
förvärf, torde det ej kunna med skäl förnekas, att den för lägsta tjenstegraden
föreslagna aflöningsförhöjning är fullt berättigad. Ännu en
omständighet och den af synnerlig vigt, enligt Styrelsens tanke, torde
härvid böra tagas i betraktande, den nemligen att anställning vid den
mödosamma och genom oundvikliga konflikter med trafikens intressen
ingalunda angenäma lokaltullförvaltningen nästan uteslutande sökes
af obemedlade ynglingar, de der måste underkasta sig hård
kamp för sin framtida utkomst. Sällan lyckas de genomgå den långa
extra ordinarie tiden och uppnå sin första befordran utan skuldsättning.
Sättes nu aflöningen för lägsta tj enstegraden så lag, att den knappt
betäcker de oundgängliga lefnadskostnaderna och lemnar ingen tillgång
öfrig till förut ådragna skulders liqviderande, utan snarare tvingar
till ökad skuldsättning, såsom med nuvarande aflöning i förhållande
till de stegrade lefnadskostnaderna tyvärr är förhållandet, så
blir häraf en oundviklig följd, att den ekonomiskt oberoende ställning,
hvilken för befordran till ansvarsfulla uppbördsbefattningar dock måste
af Styrelsen inrymmas afseende, redan ofta är så undergräfd, att valfriheten
vid återbesättande af vigtigare befattningar måste bestämmas
af hänsyn till andra egenskaper än den öfverlägsna tjenstemannaskickligheten
— ett förhållande, nedslående för den oförvållad! skuldsatte,
men i öfrigt oförvitligo tjenstemannen och lika brydsamt för
den i sista hand ansvariga Styrelsen, som ofördelaktigt ur statens eget
väl förstådda intresse.
Ett sådant betraktelsesätt har föranledt den af Styrelsen föreslagna
löneförbättringen inom den lägsta tjenstegraden; och hvad deremot
blifvit anmärkt har icke kunnat rubba Styrelsens öfvertygelse,
att förslaget är väl grundadt. Man må icke heller vid jemförelse»
med den aflöningsstat, som för riksbankens lägsta tjenstegrad är gällande,
förbise, att riksbankens styrelse har sig medgifvet att utöfver
stat tilldela äfven lägsta tjenstegradens innehafvare särskilda arfvode»
och flitpenningar, hvarigenom missförhållandet i aflöning möjligen kan
utjemnas, men att en sådan rättighet icke tillkommer Generaltullstyrelsen,
som är bunden vid den fastställda staten. De i tullverkets
utgiftsstater för vissa bestämda ändamål anvisade särskilda förslagsanslag
få nemligen icke, såsom under riksdagsförhandlingarne förmenats,
under någon förevändning anlitas till löneförbättring för de i
stat upptagna tjenstebefattning»!*; och vidtoges en sådan åtgärd, skulle
9
den säkerligen icke lemnas oanmärkt vid den granskning, som tullverkets
förvaltning är underkastad så hos kammarrätten som hos Riksdagens
revisorer.
Endast för några jemförelsevis få tulltjensteman, hufvudsakligen
anställda på sådana aflägsna eller mindre bebyggda platser, hvarest
bostäder icke annorledes kunna; beredas, tillhandahållas boställen på
tullverkets bekostnad; och ehuru denna förmån icke linnes i staten
öfver de kontanta löneanslagen särskild;, omförmäld, har dock värdet
deraf, efter ungefärligt afdrag för boställshafvaren åliggande underhållsskyldighet,
alltid tagits i beräkning vid aflöningsstatens upprättande.
Till denna erinran föranledes Styrelsen af ett särskildt yttrande
under sista Riksdagens förhandlingar derom, att det utom de i staten
synliga aflöningsförmånerna vid tullverket äfven funnes andra, som
icke syntes. Men af detta yttrande föranledes Styrelsen tillika att
underdånigst erinra om ett annat, sedan lång tid tillbaka existerande
förhållande inom tulladministrationen, som icke utgör undantag utan
regel och som vållar, att aflöningsförmånerna för tullkamrarnes föreståndare
synas större än de i sjelfva verket äro. Fordom bekostades
af statsverket utgifterna för värme-, lys- och renhållning inom tullkammarelokalerna
äfvensom för papper och andra skrifmaterialier,
tryckningskostnader m. m., som för tullkammareexpeditionerna erfordrades.
För att förenkla de i allt fall många ekonomiska förvaltningsbestyren
och sannolikt äfven för att tillvägabringa den strängare hushållning,
som enskild omtanke vanligen åstadkommer, vidtogs vid en
lönereglering den förändring, att samtlige tullkammare- och tullstationsföreståndarne
sjelfve fingo, emot tillökning i löneanslagen, öfvertaga
bekostandet af förenämnda, med tjensteutöfningen förenade utgifter,
utom vid de på flera afdelningar inom samma lokaler ordnade
tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg, der en sådan anordningansågs
icke lämpligen kunna genomföras. Allt sedan denna förändring
vidtogs, bestrider statsverket förenämnda utgifter endast, för lokalafdelningarne
i omförmälda två städer samt för den yttre bevakningens
och den lägre tullbetjeningens af förmän på stället kontrollerade
förbrukning.
Rörelsens under senaste tider starka tillväxt på de flesta orter
med deraf följande ökad åtgång af skrifmaterialier och en betydlig
prisstegring synnerligen å allt brännmaterial hafva föranledt flera framställningar
hos Styrelsen om bidrag till dessa nu mera på flera ställen
ingalunda obetydliga kontorsutgifters bestridande eller deras fullkomliga
öfvertagande af statsverket; men Styrelsen har på de skäl, som
10
föranledde den bestående anordningen, ansett sig icke böra ifrågasätta
en återgång härutinnan. Emellertid torde vid bedömandet af de
föreslagna aflöningsbeloppen äfven nu anförda, i staten icke synliga
förhållanden förtjena att tagas i betraktande.
Hvad man, såsom här ofvan förmäles, anfört derom, att ny
stat tör tullverket helt nyligen eller Ar 1870 blifvit faststäld och att
förhållandena sedan den tiden icke kunde anses hafva undergått så
betydlig förändring, som den äskade aflöningsförhöjningen förutsatte,
har väl i förra hänseendet formel riktighet. Grunderna för tullverkets
nu gällande allöningsstat blefvo nemligen nyssnämnda år definitivt
fastställda åt Riksdagen, sedan de under de 2:ne nästföregående åren
endast provisoriskt för ett ar om sänder antagits till efterrättelse.
Dessa grunder framlades således första, gängen år 1868 under den
mycket tryckta ställning, hvari både landets och statens finanser då
befunno sig; och enär de just i följd af denna tryckning mötte många
betänkligheter från Riksdagens sida, Idel deraf en naturlig följd, att
de icke kunde med något hopp om framgång under den närmaste
tiden förändras i en mot Riksdagens uttalade mening stridande rigtning,
hvartill icke heller någon tvingande anledning förefanns i den
tidens prisförhållanden. Men ehuru således den gällande aflöningsstaten
för tullverket tillkommit för jemförelsevis kort tid tillbaka och
i sjelf va aflöningssättet då vidtogs den ganska väsendtligen förändring
att förut till en del i viss uppbördsprocent anslagen och således af
rörelsens vexlingar på olika orter beroende aflöning förvandlades till
bestämda på lön och tjenstgöringspenningar fördelade aflöningsbelopp
samt äfven i öfrigt den förändrade reglering genomfördes, att en genom
uppbördsproeentens tillväxt oskäligt hög aflöning för en del tjenstår
nedsattes och att de svagaste lönerna deremot något förbättrades,
sa lades dock till grund för denna lönereglering i sin allmänlighet de
lönebelopp, Indika sedan den år 1857 vidtagna allmänna regleringen
af lönerna för rikets civila embete- och tjensteman varit beståndande.
Detta adagahigges tydligast, om man jemför 1870 års reglering af
lönerna för Generaltullstyrelsens egna embete- och tjenstemän med
hvad. för ofri ga centrala embetsverken 1857 bestämdes. Man lärer
nemligen icke betvifla, att Generaltullstyrelsen, som uppgjorde förslaget
till 1870 års reglering, dervid åtminstone lika mycket såg centralverket
som lokaltullförvaltningarne till godo, och att vid sådant förhållande
dessa senares behof af löner icke relativt öfverskattades.
Eti blick pa tulluppbördens belopp åren 18o7 och 1870 gifver vid
handen en ganska betydlig stegring, hvilken icke kan hafva''uppburits
utan en motsvarig tillökning i arbete; och likväl hade aflöningsstaten
11
i sin helhet snarare blifvit nedsatt än förhöjd samt uppbördskostnaden,
beräknad i procent af uppbörden, ganska betydligt nedgått. Betydelsen
af en sådan anordning har man trott sig kunna förklara och förringa
genom hänvisning till den reduktion af tulltjenstemännens antal,
som utmärkte de senare regleringarne. Men anordningarne i denna
rigtning öfverensstämde, så vidt Generaltullstyrelsen förmår inse, helt
och hållet med den af Riksdagen länge förfäktade och enligt Styrelsens
tanke otvifvelaktigt ur alla synpunkter giltiga grundsatsen: sä fä
tjänster som möjligt, mal fall sysselsättning för de tjensteman, som bibehållas,
och för dessa fullt tillräcklig aflöning. Och det är denna grundsats,
som Styrelsen fortfarande allvarligt bemödat sig att gifva tillämpning
i de framlagda förslagen till tullverkets lönestater; väl vetande
att tjenstemännens arbetsförmåga och arbetslust hafva en mycket stor
elasticitet, om de sporras af medvetandet, att det redbara arbetet erkännes
och efter förtjenst lönas.
Rigtigheten af den senare delen utaf ofvannämnda anmärkning,
eller af påståendet att under tiden sedan den år 1870 fastställda aflöningsstaten
uppgjordes, d. v. s. sedan år 1868, lefnadskostnaderna
icke skulle hafva stigit i sådant förhållande, att de senast föreslagna
aflöningsförhöjningarne deri tillsammans med det oerhördt stegrade
arbete, som tullpersonalen numera har att utföra, funne fullt berättigande,
vågar Styrelsen deremot icke blott betvifla utan bestämdt motsäga.
I dessa hänseenden föreligga så allmänt bekanta faktiska förhållanden,
vitsordade, hvad lefnadskostnadernas stegring angår, från
alla delar af landet, och, hvad angår tullpersonalens ökade arbete, af
de offentliggjorda redogörelserna för tulluppbörden samt sjöfartens
och varuinförselns stegring, att af vidare bevisning icke torde göras
behof. Och någon annan bevisning kan icke heller förebringas, då
ingen lärer vilja genom missförstådd sparsamhet framtvinga det sorgliga
vittnesbördet, som en ännu för sjelfständighet, redlighet, skicklighet
och nit utmärkt tjenstemannacorps skulle bringas i nödvändighet
att genom ekonomiskt och moraliskt förfall lägga i dagen.
Man har ock slutligen till stöd för ifrågavarande anmärkning
åberopat den procentvis lägre uppbördskostnad, som enligt Almanack
de Gotha tullförvaltningen i vissa andra länder företedde.
Styrelsen vågar icke fälla något omdöme öfver tillförlitligheten
af den åberopade källan för dessa uppgifter; men icke öfverensstämma
samma uppgifter med det faktiska förhållandet i Sverige under något,
af de senast förflutna åren och icke heller, hvad grannländerna Danmark
och Norge angår, med de från dervarande tullmyndigheter för
några år tillbaka meddelade specifika upplysningar, af hvilka hufvud
-
12
sakliga resultaten framställdes i Kougl. Maj:ts nådiga proposition N:o
26 till 1870 års Riksdag och hvilka för dä uppgifven tid visade, att
omkostnaderna i sin helhet för svenska tullverket ställde sig procentvis
obetydligt eller endast |- proc. högre än i Danmark, men nära 2
proc. lägre än i Norge. Hela tullförvajtniugskostnaden besteg sig
nemligen i Sverige till 12,25 proc., i Danmark till 11,51 proc. och i
Norge till 14,19 proc. af hela uppbörden.
Uppställer man nu jemförelse mellan tullförvaltningskostnaderna
enligt senast afgifua statsregleringsförslag, för nästkommande är
2,500,000 och den för samma är beräknade uppbörd, som af tullförvaltningen
ombesörjes, nemligen:
tullmedel....... fyr- och båkmedel. . |
19,500,000: — |
|
eller tillsammans |
20,300,000: - |
så skulle kostnaderna för tullförvaltningen, oaktadt förhöjningen i alla
arbetspriser, uppgå till allenast 12,31 proc. af uppbörden; och ställas
åter de föreslagna utgiftsstaterna i jemförelse med den verkliga uppbörden
under sistlidna och innevarande år, så nedgår uppbördsproceuten
till omkring 10 för 1873 och för innevarande år till allenast
omkring 8,5.
Enligt upplysningar, sorn innevarande år på officiel väg blifvit
införskaffade angående dessa förhållanden i Belgien och Italien, visar
det sig, att i det förra landet, der tull- och aecisuppbörden till en del
handhafves af samma personer och lemnat eu inkomst år 1872 af tillsammans
63,776,614 francs, förvaltningskostnaden för hela denna uppbörd
uppgått till 7,755,441 francs, eller 12,16 proc., men att särskild!,
för tulluppbörden, hvilken lemnat en inkomst af 22,527,509 francs,
personella aflöningar och andra med aecisuppbörden icke gemensamma
omkostnader beräknats till 4,937,400 francs eller mycket nära 22 proc.,
hvartill dessutom kommer en pensionsstat för tullverket, uppgående
till 1,004,408 francs eller'' mera än 4 proc. af tulluppbördeu.
I Italien åter, hvarest tulluppbörden det sista året uppgiften
omfattar eller 1871 uppgick till 79,080,886 lire, kostade denna uppbörd
9,280,580 lire eller 11,74 proc., oberäknad! omkostnaderna för tullpersonalens
pensionering, hvarom närmare upplysning icke kunnat
erhållas.
Om man oväldigt betraktar frågan om det svenska tullverkets
utgifter äfven ur denna komparativa synpunkt och tillika tager i öfvervägande
beskaffenheten af vår tullgräns så till lands som sjös jemte
det till ortsbefolkningens beqvämlighet inrättade stora antalet tull
-
13
platser, de der naturligen måste fördyra förvaltningen, så skall man,
enligt Generaltullstyrelsens tanke, icke med billighet föra klagan öfver
beloppet af dessa utgifter.
Visserligen hafva vidare under riksdagsförhandlingarne sådane
anmärkningar förekommit, som att en antydd inloppsstation, der utrikes
ifrån kommande fartyg ställas under bevakning eller deras last
förseglas, innan de tillåtas inlöpa i en vidsträckt skärgård, vore alldeles
onyttig, likasom att rörlig kustbevakning i samma trakt väl
kunde undvaras och anförtros åt lotspersonalen, helst något beslag å.
olofligen lossadt eller infördt gods icke under en mängd år der verkställts;
men ehuru dylika förslagsmeningar, om de bringades till utförande,
otvifvelaktigt skulle leda till besparing i tullverkets utgiftsstater,
vågar dock Styrelsen icke med samma visshet antaga, att de
tillika ledde till vinst för statskassan och för de än större intressen,
som hvarje land genom kust- och skärgårdsposteringar har att till
egen fördel och till skydd vid sjöolyckor bevaka. Lotspersonalens
egentliga uppgift vore mången gång oförenlig med tullpersonalens
åligganden, särdeles vid tillfällen då dessa senare borde företrädesvis
iakttagas; och om, såsom med all sannolikhet lärer få antagas, den
hittills obligatoriska skyldigheten för utrikes ifrån kommande fartyg
att vid ingående till svensk plats taga lots kommer att upphöra, lära
med svenska skärgårdar och dess befolkning förtrogne skeppare derefter
icke sjelfmant i lotsen påkalla en kontrollant öfver tullförfattningarnes
efterlefnad just då en sådan kontrollants närvaro ur allmänt
intresse vore mest behöfligt. För öfrigt torde bevakningsanordningars
gagnelighet icke säkrare bedömas efter lagöfverträdelser, som uppdagas,
än efter den laglydnad, som under anordningarnes tillämpning bcfinnes
rådande. Och vågar Styrelsen dessutom åberopa den betydliga
reduktion af tullbevakningstjenster, hvilken under senare tider egt
rum, till bevis derom, att tulladministrationen ingalunda underlåter att,
sä vidt sådant, efter dess uppfattning, finnes rådligt, äfven i detta hänseende
iakttaga sparsamhet med statens medel.
Slutligen hafva ock under riksdagsförhandlingarne anmärkningar
blifvit framställda emot förslaget att utbyta den tillförene endast
på vissa orter och till vissa lägre tjenstebefattning»!- under ett slags
premiesystem anslagna ålderstilläggs-aflöningen till en normal aflöningsiorbättring,
som dock skulle helt och hållet räknas till tjenstgöring^-,
penningar och således icke betunga pensionsstaten; men då denna förändring,
för hvilken Styrelsen i sitt underdåniga utlåtande med 1875
års statsregleringsförslag fullständigt anfört skälen, har sin motsvarighet
i många andra af Riksdagen godkända aflöningsstater och äfven i
14
den här förut närmare omförrnälda löneregleringen för Riksbanken,
från denna senare endast hufvudsakligen afvikande deri, att ålderstilläggen
för Riksbankens tjensteman räknas till den fasta lönen och
således grundlägga en högre pensionsförmån, samt då andra äfven i
afseende å förslaget i öfrigt betänksamma röster inom Riksdagen höjt
sig till förmån för denna förändring, anser sig Styrelsen nu icke vid
frågan derom behöfva vidare uppehålla sig.
Härmed har Styrelsen, efter bästa öfvertygelse, bemött de anmärkningar,
som emot grunderna i sednast afgifna statsregleringsförsla-g
förekommit; och då Styrelsen hvarken af de gjorda anmärkningarne
eller eljest funnit anledning att frångå det af Eders Kong!.
Maj:t redan gillade förslaget utom i några få detaljer, deri, till följd
af under tiden inträffade förhållanden, ändringar, ledande dels till inrättande
af några nya tjenstebefattningar dels till indragning af några
andra, funnits böra och kunna ega rum, öfvergår Styrelsen härmed till
de detaljfrågor, hvilka påkalla särskilda framställningar, i sammanhang
hvarmed Styrelsen ock blir i tillfälle att underdånigst omförmäla de
rörande detta ämne hos Styrelsen väckta frågor.
Beträffande härvid först Centralverket eller Generaltullstyrelsen,
så torde vid det förhållande, att något yttrande om löneregleringen
lör detta embetsverk ännu icke lärer inkommit från den af Eders Kong!.
Maj:t nedsatta komité, som fått sig uppdraget att afgifva förslag i hithörande
ämnen, den af Styrelsen nästlidna år föreslagna nya tjensteoch
löneregleringen för Generaltullstyrelsen icke heller nu komma under
hufvudsaklig pröfning; hvadan Generaltullstyrelsen endast anser
sig böra underdånigst hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes taga
i öfvervägande och hos Riksdagen föreslå den provisoriska löneförbättring
för Styrelsens embets- och tjenstemän, som pröfvas skäligen
böra dem tilldelas och hvaraf, sedan Eders Kongl. Maj:t i ämnet aflat
nådig proposition till sista Riksdagen, de otvifvelaktigt befinna sig i
ett af ytterligare prisstegringar än vidare ökadt behof.
1 fråga om lokaltnllförvaltningarne finner Styrelsen sig nödsakad
anmäla, att deri rörelsens starka tillväxt, som under de sista åren i
stigande progression egt rum, synnerligen i Stockholm, Göteborg och
Malmö, och som, äfven om någon återgång må vara att motse, i allt
fall med största sannolikhet kommer att fortfara i sådan omfattning,
att den för en helt annan rörelse beräknade ordinarie tjenstemannapersonalen
äfven med ytterlig ansträngning icke förmår uppbära eller
ens öfver vaka en mängd vigtiga arbeten, hvilka icke heller till den
utsträckning, som under senare tiden varit oundvikligt, kunna med
erforderlig trygghet anförtros mindre erfarna tillfälliga biträden, och
15
att Styrelsen ^ af sådan anledning måste föreslå inrättande af följande
nya tjenstebefattning^!'', nemligen:
i Stockholm:
ä'' tullkammaren ytterligare en 2:dre kontrollör,
ntl packhusinspektionen jemväl ytterligare en kontrollör samt
två kammarskrifvare;
/ Göteborg:
t id packhusinspektionen: likaledes en kontrollör utöfver de nuvarande;
samt
t Malmo, till biträde vid packhusbehandlingen en öfveruppsyningsman;
alla med de i statsförslaget upptagna aflöningsförmåner, uppgående
tillsammans till 12,000 kronor i ordinarie löner och 3,000 kronor
i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg efter 5 och 10 års ordinarie
anställning, hvar inom sin grad.
dill de nyss anförda allmänna skälen för dessa nya anslag utbeder
sig Styrelsen att få andraga några mera detaljerade, och dervid
till en början i afseende a uppbördens belopp meddela:
att densamma utgjorde:
R:di
år 1870.
5,742,876: -5,371,467: -1,258,363:
1873.
9,432,022:
7,278,985:
11:
2,193,7
i Stockholm
,, Göteborg
,, Malmö ,,
och under de 11 första månaderna af innevarande år:
i Stockholm R:dr........ 13,007,883
,, 7,117,346
„ 2,222,945
Behofvet af ytterligare en 2:dre kontrollör å Stockholms tullkammare,
hvarest ar 1870 indrogs en kammarskrifVarebefattning, som
Göteborg
Malmö
af ytterligare
da kunde umbäras, har under senare åren visat
sig allt mera oaf -
ensligt, dels emedan de ansvarsfulla göromål, som tillkomma den ende
nu befintlig^ 2:dre kontrollören, öfverstiga en mans arbetsförmåga och
icke kunna genom tillfälliga arbetsbiträden underlättas, utan måste
emellan 2:ne tjensteman fördelas, dels ock af följande särskilda omständighet.
Handelsrörelsens tillväxt och fördelning på ett betydligen ökad t
antal trafikanter, har funnits allvarligen påkalla en alldeles ny kontrollanordning.
Författningarne medgifva nemligen, hvad icke heller utan
oerhörd tillökning af utrymmet i packhuslokalerna vore möjligt att
neka, att godsegare må genast efter verkställd packhusbehandling uttaga
sina varor, emot det att godkänd säkerhet blifvit ställd för den
på varorna belöpande tullafgift, som inom viss bestämd tid skall in
-
16
betalas. Xn packhusbehandlas och utlemnas samtidigt stundom i olika
lokaler och äfven inom samma lokal åt olika tjensteman varor för
samma goclsegares räkning och det är icke möjligt lör dessa tjensteman
att hvar för sig hålla hand deröfver, att den för tnllafgifterna af
godsegaren ställda säkerhet icke öfverskrides. Emellertid belöpa sig
tullafgifterna för sålunda i Stockholm utlemnade varor, enligt månadtliga
utdrag af räkenskaperna, till högst betydliga belopp, exempelvis
för si st förflutna Oktober månad till 987,38b R:dr, fördelade pa icke
mindre än 240 olika godsegare. Den härutinnan angelägna dagliga
kontrollen, på hvilken" både statens säkerhet och de för varuutlemnandet
ansvarige tullfcjenstemänn ens personliga välfärd är beroende,
skulle nu genom den ifrågasätta nya tjensten å tullkammaren tillvägabringas,
och ändamålet lärer finnas väl motsvara kostnaden.
1 Göteborg, hvarest handelsrörelsen är koncentrerad pa färre
händer, har särskild kostnad för utöfvande af nämnde kontroll ännu
icke funnits oundviklig.
Beträffande åter behofvot af tillökning i de ordinarie packhustjenstemännens
antal, så har väl också detta sin förnämsta grund i
rörelsens starka tillväxt; men det förklaras derjemte af den störa förändring,
som ångkraftens alltjemt ökade anlitande för varutransporter
medfört. I samma mån grundsatsen: “tid är penningar44 gör sig mera
gällande, fordrar trafiken skyndsam expedition och, för att möjliggöra
sådant, erfordras åter beqvämt utrymme. Då tillförene nästan allt tullpligtigt
gods lossades i Stockholm vid skeppsbron i packhusets närhet
och endast i den mån utrymmet i packhuset medgaf godsets emottagande,
så utsträckes nu alltjemt lossningen och packhusbehandlingen
till nya platser inom Stockholms vidsträckta hamnområde. Således är
en provisionel packhuslokal öppnad och beslut fatta dt om byggandet
af en ny vid Riddarholmshamnen; särskild packhuslokal, inrättad i
magasinsaktiebolagets lins vid Stadsgårdshamnen, samt på Styrelsens
enträgna framställningar nya packhuslokaler dels å norra delen åt
skeppsbron, dels vid Ladugårdslandsviken beslutade; hvarförutan ständig
förtullning eger rum vid Reijmersliolm, dervid, ehuru alla kostnader
af egaren godtgöras, minst en ordinarie tjenstemans hela tid
strängt upptages. Med någon kännedom om vigten af erfarenhet och
pålitlighet vid varors paekhusbehandling inses lätt, att dylik förrättning
på egen hand icke hör anförtros åt tillfälliga biträden, och att
den föreslagna tillökningen af en kontrollör och två kammarskrifvare
vid packhusinspektionen i Stockholm under anförda förhållanden är
den minsta möjliga, som tryggheten för ärendenas behandling kräfver.
Äfven i Göteborg har med hamnområdets utvidgning och rörel -
17
sens tillväxt den föreslagna tillökningen af en kontrollörstjenst vid
packhusinspektionen funnits oundgängligen nödig.
Hvad angår förslaget om uppförande i Malmö tullkammares stat
af en öfveruppsyningsman, som skulle biträda vid packhusgöromålen,
får Generaltullstyrelsen underdånigst erinra derom, att af skäl, som
finnas närmare utvecklade i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
1871 års Riksdag, den redan derförinnan i Malmö betydligt ökade
rörelsen fanns påkalla inrättande af särskild packhusinspektorstjenst,
hvdket ock af Riksdagen bifölls under det af Styrelsen föreslagna och
af Eders Kong]. Maj:t godkända vilkor, att intilldess då i staten upptagna
en nederlagsinspektor och en öfveruppsyningsman afginge, endast
ett deras aflöning Överskjutande belopp af 400 R:dr finge för
packhusinspektorsbefattningen utgå.
Nederlagsmspektorstjensten har väl sedermera vid innehafvarens
befordran blifvit indragen, men öfvéruppsyningsmansbefattningen existerar
ännu, hvadan den ur flera synpunkter angelägna packhusinspektorstjensten
ännu icke kunnat tillsättas och den deraf beroende reglering
af tullkammaregöromålen bringas till stånd. Emellertid har rörelsen
i Malmö sedan nämnde tid än vidare, såsom ofvan är anfördt, betydligt
tilltagit, hvaraf åter blifvit en gifven följd, att icke allenast
packhusinspektorstjensten utan äfven öfveruppsyningsmannens verksamhet
numera för göromålens behöriga skötande erfordras. Det är
på grund häraf Styrelsen hemställer, att, med uteslutande ur staten
af ofvannämnde ar 1871 beslutade vilkor, aflöning'' äfven för en öfveruppsyningsman
i Malmö måtte anslås.
För öfrigt hafva väl flera framställningar hos Styrelsen blifvit
af underordnade myndigheter gjorda icke blott i allmänhet om beredande
af förbättrade lönevilkor utan ock om inrättande af nya tjenstebefattningar
och om särskilda anslag för uppgifna olika ändamål; men
Styrelsen har ansett sig icke ega skäl att vidare än här ofvan skeft
understödja dessa framställningar, utom i följande två hänseenden,
nemligen:
dels beträffande förstärkning af bevakningspersonalen i Oscars hamn; -
1«. °°k i fråga om förhöjning af det nu till tullkammareföre -
deJs
ståndaren i
1 det förra af dessa hänseenden har tullkammaren föreslagit, att
vaktmästarnes antal matte fördubblas eller ökas från 2 till 4, hvaremot
distiiktehefen i sydöstra distriktet under vitsordande af behöfligheten
utaf bevakningsförstärkning dock ansett denna kunna inskränkas till
allenast en vaktmästare. Den lifliga sjöfart, som hufvudsakligen för
tioras anslagna arfvode.
18
export eger rum i Oscarshamn, har redan ådagalagt otillräckligheten
af nu varande fåtaliga bevakningspersonal, och den ytterligare tillväxt
såväl i sjöfart som i Oscarshamns handelsrörelse, hvartill den nyligen
öppnade Oscarshamns—Nässjö-jernvägen och den staden beviljade
transitorätt komma att föranleda, göra otvifvelaktigt åtminstone den af
distriktchefen föreslagna bevakningsförstärkning nödig; hvarföre Styrelsen
i enlighet dermed hemställer, att en ny vaktmästaretjenst må
uppföras på Oscarshamns tullkammares stat med lika aflöning som för
de öfriga är föreslagen eller 000 kronor i lön, 300 kronor i tjenstgöringspenningar,
jemte ålderstillägg.
Arfvodet till tullkammareföreståndare i Borås är, likasom i allmänhet
för hans jemlikar, nu bestämdt till 200 R:dr. Emellertid kan
ej förnekas, att ''en redan under förut gällande mellanrikslagstiftning
ganska betydlig utförsel till Norge af Boråstraktens industrialster föranledt
trägnare förpassningsbestyr för ifrågavarande tjensteman, än
att dessa må kunna anses skäligen godtgjorda med det ringa arfvodet,
och att den från och med sistlidne Juli inträdda förändring i samma
lagstiftning, hvarigenom fullkomlig tullfrihet i Norge medgifves för
ifrågavarande svenska tillverkningar, otvifvelaktigt måste ännu mera
öka förpassningsbestyren i Borås. Vid detta förhållande finner sig
Styrelsen böra 1 så måtto understödja tullkammareföreståndarens framställning
om arfvodets förhöjning redan med nästa års ingång från
200 till 700 B:dr, att Styrelsen hemställer, att detta arfvode måtte i
staten för år 1876 fördubblas eller bestämmas till 400 kronor.
Slutligen har Styrelsen i lönestaten för en tullkammare i Linköping,
hvilken stad fått stapelstadsrätt sig i nåder beviljad, upptagit
samma aflöning, som för den, enligt förslaget för 1875, lägst aflönade
tullkammaren, den i Falkenberg, ifrågasattes, nemligen:
Lön.
Tjenstgöringspenniiigav.
Båtlega.
tullförvaltare...... 2,000: — . . vaktmästare...... 600: — . . |
. . . . 700: — . . . . . 300: — . . |
. . . 50: — |
tillsammans 2,600: —• . . . |
. . 1,000: — . . . |
... 50: — |
jemte rätt till ålderstillägg.
Samfälda beloppet af de nya löneanslag, Styrelsen nu funnit
sig icke kunna undgå att tillstyrka, utgör således:
i ordinarie lön..................... 15,200: —
i arfvoden och tjenstgöringspenningar....... 4,500: —
och i båtlega........................50: —
rätt till ålderstillägg.
Kronor 19:750: — jemte
19
Deremot kan Styrelsen icke föreslå vidare indragningar än:
dels af den å Strömstads tullkammares stat uppförda uppsyningsmanstj
ensten vid Mossviken, hvilken befattning, efter den nya
mellanrikslagstiftningens trädande i kraft, icke vidare är behöflig och
derföre, så snart tjenstens nuvarande innehafvare afgår eller frivilligt
öfvergår på indragningsstat eller kan till annan lämplig befattning
förflyttas, torde få indragas; hvaremellertid aflöning enligt 1874 års
stat torde böra nu varande tjensteinnehafvaren tillkomma;
dels ock af en kustvakt till sjös och 2 kustroddare inom Warbergs
fördelning, hvilka befattningar genom ompostering af den öfriga
bevakningen gjorts umbärliga och, såsom lediga, icke blifvit tillsatta;
föranledande dessa indragningar följande besparingar i den för 1875
föreslagna stat, nemligen:
för uppsyningsmannen i Mossviken 900 lön, 300 tjenstg.-pgr och 200 häst- och båtlega,
1 kustvakt till sjös...... 600 „ 300 „ „ 300
2 kustroddare......... 1,000 „ 400 „ „ —-—
2,500 „ 1,000 „ „ 500 „
förutom rätt till ålderstillägg, eller tillsammans..... 4,000 kronor,
hvadan tillökningen i den för 1875 föreslagna aflöningsstaten, oberäknadt
i bägge fallen rätt till ålderstillägg, utgör 15,750 kronor, hvilket
belopp, tillagdt summan i nyssnämnda förslag, sådant det af Eders
Kongl. Maj:t godkändes, 1,632,350 kronor, gifver slutsumman i det nu
upprättade aflöningsförslaget för år 1876, eller 1,648,000 kronor.
Denna tillökning uppväges emellertid af den nedsättning, Styrelsen
funnit sig kunna tillstyrka på andra utgiftstitlar.
Innan Styrelsen öfvergår till närmare redogörelse för förslagen
i sistnämnda hänseenden, får Styrelsen på de i dess underdåniga skrifvelse
den 25 November nästlidna år andragna och af Eders Kongl.
Maj:t nådigst gillade skäl jemväl nu hemställa:
dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara innehafvare af till
indragning bestämda embeten eller tjenster, på hvilkas eget val beror
att vid tjensterna qvarstå eller öfvergå på indragningsstat, skola, så
länge de qvarblifva vid tjensterna, i allmänhet vara pligtige att nöjas
med den aflöning, de hittills åtnjutit;
dels att följande tjenstemän, hvilkas rätt att öfvergå på indragningsstat
är beroende af inträffande ledighet, måtte af anslaget till
öfvergångsaflöning under tiden och så länge de vid sina tjenster qvarblifva
tilldelas årlig löneförbättring, nemligen
Distriktchefssekreteraren och tullfiskalen i sydöstra distriktet
med 400 kronor; samt
20
Kammarskrifvarne i Wisby och Hernösand, äfvensom öfveruppsyningsmannen
i sistnämnda stad med 300 kronor hvardera;
dels att tullinspektören vid Klippan i Göteborg, hvars tjenst
skall vid blifvande ledighet utbytas emot en öfveruppsyningsmansbefattning,
måtte förklaras berättigad att, så länge han qvarstår i tjensten,
fa af aflöningen för öfveruppsyningsmansbefattningen uppbära
hvad deraf öfverskjutcr den tullinspektören enligt 1868 års stat tillkommande
aflöning;
dals ock slutligen att tullförvaltaren och öfrige tullpersonalen i
Duled måtte såsom vilkor för tillgodonjutande af de löneförbättringar,
som för dem varda beviljade, underkastas skyldigheten af förflyttning
till den nya plats för tullkammaren, som med anledning af nya kommunikationsaniäggningar
inom Jemtland kan varda bestämd.
Under enahanda förutsättning, som i omförmälda underdåniga
skrifvelse den 25 November nästlidna år uttalades, att de tullverkets
tjensteman, hvilka efter normalstatens fastställande begagnade dem
medgifven rätt att qvarblifva vid förut gällande aflönings- och pensionsvilkor,
skola allmänneligen finnas villiga att öfvergå på den förhöjda
aflöningsstat, som lärer komma att för 1876 fastställas, har Styrelsen
mke heller nu kunnat beräkna hvarken det afdrag å ordinarie
aflöningsstaten, som för motsatt fall kan komma att eg a rum, eller beloppet
af den öfvergångsaflöningsstat, som i samma händelse och för
bestridande dessutom af aflöning för sådane tj ens ter, som vid innehafvarnes
afgång skola indragas och derföre icke finnas i den nya aflöningsstaten
upptagne, kan komma att erfordras; hvarcmellertid, och
enär en dylik öfvergångsaflöningsstat icke heller nu kan helt och hållet
undvaras, Styrelsen i enlighet med sitt senaste af Eders Kongl. Maj:t
gillade förslag tillstyrker, att sådan öfvergångsaflöningsstat, omfattande
både löner och uppbördsprovision, måtte såsom förslagsanslag fastställas
till ett belopp af 50,000 kronor.
Och torde Eders Kong]. Mäj:t nu, likasom i den nådiga propositionen
till sista Riksdagen, finna nyttigt och nödigt, att någon viss
tid bestämmes, inom hvilken de tjenstemän, hvilka icke ingått på normalstatens
bestämmelser utan af eget val qvarstå vid äldre stater, må
anmäla sig till öfvergång på den nya stat, som för 1876 kan varda
fastställd, vid äfventyr att sådant derefter icke tillätes; hemställande
Styrelsen, om icke denna pnescriptionstid må bestämmas till 3 månader
efter den dag, då den |nya staten blifvit af Eders Kongl. Maj:t
slutligen pröfvad och till efterrättelse stadfästad.
Med tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t hos sistlidne
Riksdag föreslagna grunder för åtnjutande af ålderstillägg, enligt tull
-
21
verkets aflöningsstat, har, i följd af de under innevarande år inträffade
förändringar bland tullpersonalen, den för 1876 erforderliga ålderstilläggsaflöning
beräknats komma att uppgå till något lägre belopp,
än nästlidna års enahanda beräkningar för innevarande gåfvo vid handen,
eller till 270,000 kronor; och ehuru antagligen äfven denna summa
kommer att genom tjenstemäns afgång eller befordran ytterligare nedgå,
har likväl Styrelsen för att icke möjligen missleda genom förslagsanslagens
upptagande till lägre beloppj än hvartill dermed afsedda utgifter
kunna komma att uppgå, ansett sig böra tillstyrka, att ålderstilläggsstaten
måtte för är 1876 upptagas såsom förslagsanslag till ofvan
anförda belopp....................... 1 270,000 kronor.
Enligt samma grunder, som tillförene varit följda samt vunnit
både Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens godkännande, har Styrelsen
äfven för år 1876 beräknat behofvet å tullverkets indragnings- och pensionsstater,
hvarvid nedsättning af 12,000 kronor å den''förra men förhöjning
af 3,200 kronor å pensionsstaten för afskedade tjensteman och
betjente, emot hvad för år 1875 beräknades, nu funnits kunna och
höra eg a rum, men deremot någon förändring i pensionsstater för aflidiie
tjenstemäns och betjente» i fattigdom efterlemnade enkor och
barn icke af de gjorda beräkningarne föranledas. Och hemställer Styrelsen
i öfverensstämmelse härmed att såsom förslagsanslag för år 1876
upptages:
för iudragningsstaten........................ 100,000;
„ pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . . 197,000;
„ pensionsstaten)a för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn......... 31,800.
1 afseende pa den egentliga omkostnadsstaten och deri upptagna
förslagsanslag gifver väl sista bokslutet för år 1873 vid handen, att
några af dessa anslag då lemna! öfverskott, andra åter icke motsvarat
utgifterna, skiljaktigheterna dock i bägge fallen till jemförelsevis mindre
betydliga belopp. Endast i fall, dä dylika skiljaktigheter från
tidigare iakttagna förhållanden kunna anses ega mera konstant
grund, torde giltigt skäl förefinnas att föreslå förändringar i hvad
förut är beslutadt; och enär detta ännu icke kan anses vara händelsen
samt öfriga till bestämda belopp i förslaget till 1875 års reglering
upptagna anslag synas komma att motsvara behofvet, har Styrelsen
trött sig nu böra bibehålla så väl de särskilda förslagsan slagen som
öfriga utgiftstitlar i omkostnadsstaten vid enahanda belopp, som af
Eders Kongl. Maj:t till sistlidne Riksdag framställdes, allenast med den
förändring att för vinnande af jemn slutsumma å staterna i sin helhet
anslaget till diverse utgifter och i följd deraf äfven omkostnadsstatens
slutsumma blifvit nedsatt med 100 kronor.
Vid jemförelse emellan den stat, som för 1875 blifvit inom det
af Riksdagen dertill beviljade belopp upprättad ocli den nu för år 1876
föreslagna, visar sig, att den förra upptager följande belopp:
ordinarie aflöningsstaten...........1,311,160: —
efter afdrag af derå beräknade besparingar 10,000: — 1,301,160: —
dyrtidstilläggsstaten....................... 280,080
öfvergångsaflöningsstaten: förslagsanslag.......... 50,000
ålderstilläggsstaten: d:o 100,000
indragningsstaten: d:o 112,000
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,
förslagsanslag,.................. 193,800:
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag 31,800
Omkostnadsstaten....................... . 201,160
Summa kronor 2,270,000: —
men att åter förslaget för år 1876 upptager:
ordinarie aflöningsstaten till................. 1,648,100:
öfvergångsaflöningsstaten, förslagsanslag.......... 50,000:
ålderstilläggsstaten, dito •......... 270,000:
indragningsstaten, dito ......._ • ■ • 100,000:
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,
förslagsanslag....................197,000:
pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag 31,800: —
omkostnadsstaten........................ 201,100:
deraf 98,850 kronor äro förslagsanslag. _
Summa kronor 2,498,000: —
De i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit anfördt upprättade
förslag till tullverkets aflönings- och öfriga utgiftsstater för 1876,
varda härmed underdånigst öfverlemnade; och Generaltullstyrelsen
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
A. G. BENNICH.
A. BRÄNDSTRÖM. E. A. HERNBLOM.
Axel Björkman.
Stockholm den 7 December 1874.
Kongl. Maj:t underdånigst med förslag till utgifsstater lör
Till
tullverket för år 1876.
Numerär.
23
Förslag un -
Tullverkets ordinarie aflöninss-nonnalstat för år 1876.
Iiön
1
Kongl. General-Tullstyrelsen. |
|
Generaltulldirektör......... |
8,000 |
Departementschef......... |
4,000 |
Dito .......... |
— |
Kansliet. |
|
Sekreterare ............. |
3,000 |
Registrator och aktuarie |
2,500 |
Notarie............... |
2,200 |
Dito .............. |
1,600 |
Dito .............. |
— |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt,- oeli båtlega. |
Hästlega |
Total- rj , , S u in m a. belopp. i |
Anm. Intilldess registrator- och aktuarie-
tjenstern a kunna hos en person
förenas, åtnjuta registratorn och aktuarien
den för hvardera af dem i
1868 års stat bestämda aflöning samt
de tvänne i tjensten yngste notarierna
jemjikt Kongl. brefvet den 1
Maj 1868 hvardera 1,500 kronors
ordinarie lön.
Advokatfiskalskontor et.
1 Advokatfiskal *)
Tullfiskal *) och kanslist
Kammarkontor et.
Kamererare........
Kammarförvandt.....
Bokhållare ........
Kammarskrifvare.....
Dito .....
3.000 -1,600-
3,000
2,200!-
2,200-
1,000’-
Revisionskontor et.
Kamererare.........
Revisor...........
Dito ...........
3,000:
2,200!
1,000 -
1,500.—
1,500
1,000
500 -200-
1.500-
Transport
—! 5001-
9,000-
5,500[-
5,500!-
4,500 -3,500-2,200-1,600!-1,600-
3,500-
1,800-
4,500j
2,200-
2,200!
1,000-
2,000
— 3,500j -!—.! 2,200 •
!—| 6,600!
—'' 12,300
Åldcrstillägg- !
att utgå till
hälften efter S1
och återstiend#
hälften ofterilO
års tjenstetid |
i graden, i
20,000
13,400
5,300
11.900
50,600j -
*) Adrokatfiskalen och tullfiskalerna åtnjuta 12 procent af kronans andel i konfiskations
den 2 Augusti 1771, den 28 Februari 1797, den i Februari 1800 och den 9 September 1818.
och bötesmedel, enligt Kongl. brefven
Nnmeråir.
24
* i 0 i H 1 ^ |
Lön. |
| Tjenst-görings-penningar. |
Jakt- ooh båtlega. |
Håstlega |
Total-j belopp. 1 |
1 i S u m m a |
||||||
Transport |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
12,300 |
— |
60,600 |
|||
1 |
Kammarskrifvare.......... |
1,000 |
1.000 |
_ |
||||||||
7 |
Dito .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,000 — |
20,300 |
||
1 |
Anm. Kammarskrifvare vid kammar- och KammarvaJctbetjeningen. Öfvervaktmästare.......... |
650 |
300 |
950 |
||||||||
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
800 |
_ |
|
4 |
Dito ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,200 |
— |
4,950 |
1 |
l:o. Central-distriktet, innefattande Stockholms stad samt Stock-holms, Upsala, Westmanlands och Söder-manlands län jemte Gestrikland och Stockholm. Tullkammaren. Tullförvaltare ........... |
4,000 |
2,000 |
6,000 |
||||||||
1 |
Kontrollör............. |
3,000 |
— |
2,000 |
_ |
__ |
_ |
_ |
5,000 |
__ |
__ |
|
1 |
Andre kontrollör.......... |
2,500 |
— |
500 |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
3,000 |
_ |
__ |
1 |
Dito ........ |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
3,000 |
__ |
— |
i 1 |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
500 |
__ |
__ |
_ |
— |
2,000 8,000 |
_ |
__ |
|
4 |
Dito .......... |
— |
— |
____ |
___ |
____ |
___ |
__ |
________ |
|||
1 |
Kammarvaktmästare, som tillika |
500 |
300 |
__ |
800 |
|||||||
1 |
Biträdande kammarskrifvare . . . |
_ |
- |
1,200 |
— |
_ |
— |
1,200 |
— |
29,000 |
||
1 |
Uppbördskontor et. |
4,000 |
2,000 |
_ |
6,000 |
|||||||
1 |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
2,000 |
— |
8,000 |
|||
1 |
Konfiskations- och kassörs-kontorel. Inspektor och kassör ....... |
1.500 |
1 : |
5,000 |
||||||||
1 |
Kammarvaktmästare........ |
500, |
— |
300 |
1 |
_ |
_ |
— |
- |
800 |
-- |
OO O |
_i_|_ ii i; ;___:_j j,ouu —
Transport; - — - :j""...... ~T_: 118,600;-
j Åldovstillägg
: att utgå till
Ihälften efter 5
joch återstående
j hälften efter 10
j års tjenstetid
i graden.
1,000 —
1,000 -1,0001 —
1,0001—
1,000 —
4,000 —
1 1,000 -1 1,000 —;
| I
1,000 -j
150—!
Numerär.
25
Packhusinspektionen.
Öfverinspektor.......
Tullförvaltare.......
Förste kontrollör . . .\. . .
Kontrollör..........
Kontrollörer.........
Kammarskrifvare
Dito
Uppsyningsman .
1! Vaktmästare . .
Dito
Biträdande e. o. kammarskrifvare
Dito dito
Vy
Nederlag skontoret.
1 Tullförvaltare.........
1 Kontrollör..........
1 Kammarskrifvare......
1 Dito ......
1 Öfveruppsyningsman.....
; 1 i Biträdande e. o. kammarskrifvare
Tullbevakning sinspektionen.
i
1 Öfverinspektor, som jemväl utöfvar
chefskap öfver kustbevakningen
i Stockholms skärgärd
] Kontrollör............
1 Kammarskrifvare.........
1 Kammarvaktmästare.......
1 Biträdande e. o. kammarskrifvare
1 Öfveruppsyningsman........
2 Dito .......
1 Uppsyningsman...........
5 '' Dito ...........
1 Vaktmästare............
69 Dito ............
1 Roddare ..............
7 Dito ..............
Transport
-aaji-AUw— Lön. |
1 ■ i I |
Tjenst- 1 |
Jakt- oeh båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
8 u ni m a. |
Älderstillägg |
||||||
4,000 |
— |
3,000 |
— |
— |
_ |
— |
7,000 |
'' |
118,650 |
— |
1,000 |
||
3,500 |
— |
2.500 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
1,000 |
— |
||
i 2,500 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,500 |
— |
— |
1,000 |
— |
|
2,500 |
__ |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
1,000 |
— |
|
j _ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
_ |
6,000 |
— |
— |
2,000 |
— |
|
! 1,500 |
__ |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
1,000 |
— |
|
1,000 |
— |
500 |
— |
—. |
— |
— |
— |
8,000 1,500 |
— |
4,000 300 |
Z |
||
800 |
_ |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
_______ |
900 |
__ |
|
— |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
__ |
— |
— |
|||
— |
— |
..... |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
45,400 |
— |
__ |
— |
||
4,000 |
__ |
2,000 2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,000 5,000 |
1,000 1,000 |
— |
|||
1,500 |
_ |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
1,000 |
— |
||||
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
- |
— |
— |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
||
1.200 |
1,200 |
, |
18,200 |
— |
— |
— |
|||||||
4,000 |
1,000 |
b) h) |
5,500 |
1,000 |
|||||||||
3,000 |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
1,000 |
— |
||||
1,500 |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
1,000 |
— |
||
500 |
— |
300 |
— |
_ |
— |
— |
— |
800 |
— |
150 |
— |
||
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
||||
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
i--- |
1,000 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
2,000 |
— |
||
1,000 |
___ |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
300 |
— |
|
— |
— |
-- |
— |
— |
-- |
— |
7,500 |
— |
1,500 |
— |
|||
800 |
— |
400 |
— |
— |
— |
-r- |
— |
1,200 |
— |
300 |
— |
||
— |
— |
— |
,- |
-- |
— |
— |
82,800 |
— |
— |
20,700 |
-- |
||
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
... |
— |
— |
6,300 |
— |
— |
1,050 |
— |
||
! — |
— |
— |
.... |
...... |
— |
| — |
_ |
1197001— |
182,250 |
_ |
- |
4
Numerär.
26
T9* J f —i jjijim—
Numerär. |
Lön. |
Tjenst-göring*-pen ni n gar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästiega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Äldersfcilläg-g |
||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
110700 |
182,250 |
_ |
, |
j_ |
|||||
i |
1 Läkare för tullverkets lägre vakt-betjening i Stockholm..... |
1 — |
jen |
.tgonngspenningar ''600j—I — |
000 |
— |
120.300 |
||||||||
i |
Anm. Den vid Blockhusudden anställde Anslag till den i Stockholm för-lagda tulljakt att uppbäras och Kust- och skärgårdsbevakningen Sandhamn. Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
_ 300 |
... |
500 b) 300 |
500 —__ 2,100 |
- _ |
500 |
600 |
j |
|||||
i |
Vaktmästare............ |
600 |
_ |
800 |
— |
-- |
— |
— |
— |
900 |
— |
--- |
, , |
150 |
_; |
! 6 |
Dito ............. |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
5,400 |
— |
-- |
_ |
900 |
——1 |
|
1 |
Prest................ |
— |
— |
250 |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
-— |
_ |
— |
_I |
|
1 |
Skollärare ............. |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
... |
— |
100 |
_ |
.8,750 |
|||
1 |
Dalarö. Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
300 |
b) 300 |
2.100 |
600 |
|||||||||
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
■i- |
— |
-- |
—r |
900 |
_ |
150 |
— 1 |
|||
4! |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
000 |
—i |
||||||
1 |
Läkare................ |
.— |
— |
150 |
— |
- |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
— |
||
li |
Skollärare.............. |
— |
— |
100 |
— |
— |
- |
— |
L00 |
6,850 |
— |
_i |
|||
1 |
Utö och Hufvudskål*. Uppsyningsman........... |
000 |
300 |
b) 200 |
1,400 |
i |
300 |
J |
|||||||
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
-i |
300 |
— |
— |
— |
- j |
— |
900 |
— |
— |
150 |
—! |
|
1 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
_i |
— |
— |
—- |
900 |
— |
3.200 |
150 |
—■! |
||
1 |
Härhamra och Landsort. Öfveruppsyningsman........! |
1,500 |
300 |
_ i |
b) 300 |
2,100 |
600 |
||||||||
Transport |
_ |
-1 |
- |
... |
__ |
— 1 |
- |
2,100 |
— |
321,850 |
— |
— |
— |
Numerär.
27
1 |
Lön. |
Tjenst-göri ligg-penningar. |
1 Jakt- tid! båtlega. |
! Hästlega |
Total- belopp. |
1 S u m m a. |
Älderstillägg |
|||||||
Transport |
2,100 |
321,8*0 |
_ |
_ |
_ |
|||||||||
Vaktmästare............ |
600 |
—. |
600 |
— |
— |
— |
- . |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Dito ............ |
— |
— |
-'' |
_ |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
--- |
— |
600 |
— |
|
Jaktuppsyniiigsman vid Landsort |
900 |
— |
600 |
— |
j) 450 |
— |
— |
1,650 |
- |
— |
300 |
— |
||
Jaktbåtsman ............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
700 |
— |
100 |
— |
||||
Dito .......... . . |
___ |
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
700 |
_ |
9,650 |
100 |
||
Furusund. |
||||||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
600 |
— |
b) 300 |
— |
— |
2,100 |
— |
— |
— |
600 |
||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
.—. |
— |
— |
2,700 |
— |
— |
— |
450 |
— |
|
■Jaktuppsyniiigsman......... |
900 |
— |
600 |
— |
j) 450 |
— |
— |
— |
1,650 |
— |
--- |
— |
300 |
— |
Jaktbåtsman............ |
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
--- |
— |
100 |
— |
|
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
—■ |
— |
— |
700 |
— |
8,750 |
100 |
_j |
||
Waxholm. |
||||||||||||||
Tullkammavföreståndare...... |
— |
200 |
— |
— |
— |
200 |
— |
200 |
__ |
|||||
Anm. Utöfver här upptagna personal i |
||||||||||||||
tjenst varande en bevakningskon- |
] |
|||||||||||||
trollör och tre jaktbåtsmän, hvilkas |
| |
|||||||||||||
tjenster vid blifvande ledigheter in- |
||||||||||||||
dragas, åtnjuta, till dess sådan in- |
■ |
|||||||||||||
dragning kan ske, den för dem i |
||||||||||||||
1874 års stat upptagna aflöning. |
||||||||||||||
Öregrund. |
||||||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
I,o00 |
— |
300 |
.— |
b) 100 |
— |
— |
— |
1,900 |
— |
— |
— |
600 |
— |
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Dito ,........... |
—- |
— |
-- |
— |
-- |
— |
— |
— |
900 |
— |
___ |
— |
150 |
— |
Roddare............... |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
Jaktuppsyniiigsman........ |
900 |
300 |
j) 450 |
— |
— |
— |
1,650 |
— |
________ |
— |
300 |
— |
||
Jaktbåtsman............ |
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
■— |
— |
700 |
— |
7,450 |
_ |
100 |
„— |
|
Södertelje. |
||||||||||||||
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
b) 100 |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
600 |
— |
|
Uppsyningsman .......... |
; 900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
300 |
— |
|||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
__ |
— |
150 |
— |
|
Dito ............ |
— |
: |
— |
— |
— |
— |
_ |
2,700 |
— |
6,800 |
— |
450 |
— |
|
Grisslehamn. |
||||||||||||||
Tullförvaltare........... |
i 2,000 |
i—. |
700 |
b) 75 |
— |
b) 75 |
2,850|— |
—— |
— |
800 |
— |
|||
Transport |
— |
— |
—! — |— |
— |
— |
2,850|— |
354,700 |
_ |
— |
— |
Numerär. !!
28
Löi
Tjenst
görings
penningar.
Jakt
och
båtlega.
i Hästlega
! och resej
kostnader.
Transport |
|||
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
Roddare .............. |
500 |
— |
200 |
Östhammar. |
|||
Tullkammarföreståndare...... |
200 |
||
Norrtelje. |
|||
Tullkammarföreståndare..... |
__ |
200 |
|
Anm. Här anstälde en vaktmästare, hvars Gefle. |
|||
Tullförvaltare........... |
3,500 |
___ |
1,500 |
Kontrollör............. |
3,000 |
_ |
1,000 |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
300 |
|
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
Uppsyningsman........... |
900 |
— |
300 |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
Dito ............ |
— |
_ |
__ |
Roddare............... |
500 |
_ |
300 |
Dito............... |
_ |
— |
_ |
Jaktuppsyningsman ........ |
900 |
300 |
|
Jaktbåtsmau............ |
500 |
200 |
|
Dito ............ |
— |
— |
|
Nyköping. |
|||
Tullförvaltare............ |
2,000 |
700 |
|
Vaktmästare............ |
600 |
_ |
300 |
Dito ............ |
— |
— |
|
Trosa |
|||
T u 11 k am m arföres tån d a re...... |
— |
200 |
|
Hartsö. |
|||
Jaktuppsyningsman......... |
900 |
-1 |
300 |
Jaktbåtsman............ |
500 |
__! |
2001 |
Dito ............j |
— |
— |
— | |
Transport |
— |
— |
— |
b) 2001
j) 300
j) 450■
Total
belopp.
S u t
Ålderstillägg !
att ntgå till !
hälften efter 5
och återstående;
hälften efter 10;
års tjenstetid
i graden.
■
5.200
4.000
1,800
1,800
1.200
1.000
9,000
800
800
1.500
700
2,100
2,800;-
900:-
900
200
i .050
2,850 |
354,700 |
||||
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
700 |
4,450 |
100 |
|||
200 |
— |
200 |
_ |
||
200 |
_ |
200 |
: |
19,900
-! 700;—I —
- 700;—:--
1,000 —
1,000 —
600 —j
600 —j
300:—!
300 —
2,700 —
150 —
i50 —
300:—
100 —
300 —
800
150
150
300
100|-
100
7,850!——i 389,450-
Numerär.
29
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u ni in a. |
llderstillagg |
Transport |
— |
— |
! |
— |
__ |
— |
| 7,850 |
— |
389,450 |
— |
||||
| i |
Häfringe. Uppsyningsman.......... |
900 |
_ |
300 |
b) 200 |
1,400 |
300 |
|||||||
i i |
Vaktmästare............ |
500 |
[- |
, 300 |
— |
— |
_ |
__ |
800 |
____ |
_ |
150 |
||
l |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
10,850 |
150 |
||||
i |
2:o. Westra distriktet, innefattande Göteborgs och Bohus län Göteborg. Tulldirektör, hvartill någon bland |
2,500 |
___ |
2,500 |
||||||||||
l |
Tullfiskal............. |
2,000 |
— |
700 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,700 |
— |
5,200 |
_ |
800 |
1 |
Tullkammaren. Tullförvaltare........... |
4,000 |
2,000 |
0,000 |
1,000 |
|||||||||
l |
Kontrollör............ |
3,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
___ |
__ |
_ |
5,000 |
_ |
____ |
_ |
1,000 |
l |
Andre kontrollör......... |
2,500 |
— |
500 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
3,000 |
_ |
_____ |
1,000 |
|
l |
Kammarskrifvare......... |
1,500 |
— |
500 |
_ |
__ |
__ |
_ |
2,000 |
_ |
___ |
1,000 |
||
4 |
Dito ........ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
8,000 |
_ |
_____ |
4,000 |
||
1 |
Kammarvaktmästare .... |
500 |
— |
300 |
__ |
_ |
__ |
__ |
__ |
800 |
_ |
___ |
150 |
|
1 |
Biträdande e. o. kammarskrifvare |
— |
— |
1,200 |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
1,200 |
_ |
_____ |
__ |
|
1 |
Dito dito |
— |
— |
— |
~~ |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
27,200 |
|||
1 |
Amu. En utöfver nämnde personal vid I Uppbördskontor et. |
4,000 |
2,000 |
_! |
• i ___ |
0,000 |
1,000 |
|||||||
1 |
Kammarskrifvare.........i |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
-- |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000, |
Transport!
— |—| 8,000|—| 432,700}-
Numerär,
J
30
V 3 3 P: ►i |
! ■ |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och batleg. |
i. |
lliistlcga |
Total- belopp. |
S u tn m a. |
Äldörs tillägg |
||||||
1 |
Transport Kammarvaktmästare, som jemväl |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,000 |
— |
432,700 |
__ |
— |
|||
kassörskoutoret......... Konfiskations- och kassörs-kontord. |
500 . |
— |
300 |
800 |
8,800 |
150 |
_ |
||||||||
1 1 |
Inspektor och kassör......• Biträdande e. o. kammarskrifvare Packhusinspektionen. |
3,500 |
__ |
1,500 1,200 |
— |
— |
— |
5,000 1,200 |
— |
6,200 |
— |
1,000 |
|||
[ 1 |
Öfverinspektor........... |
4,000 |
— |
3,000 |
— |
— |
'' |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
—- |
1 |
Tullförvaltare............ |
3,500 |
— |
2,500 |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
— |
-• |
1.000 |
— |
|
1 |
Förste Kontrollör......... |
2,500 |
~ |
1,000 |
— |
— |
— |
.— |
— |
3,500 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
1 2 |
Kontrollör...... |
2,500 |
500 |
_ |
3.000 6.000 |
___ |
_ |
1,000 2.000 |
_ |
||||||
Kontrollörer............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
i |
Kammarskrifvare......... |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
||
! i |
Dito ......... |
— |
— |
— |
— |
.... |
_ |
— |
— |
2,000 |
— |
---- |
— |
1,000 |
— |
i |
Uppsyningsman.......... |
1,000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
-— |
— |
300 |
—. |
|
i |
Vaktmästare............ |
800 |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
i j |
i i i |
Dito ............ Biträdande e. o. kammarskrifvare Anm. De utöfver här upptagna personal Nederlagskontoret. |
i 1 |
1,200 |
_ |
1,200 1,200 1,200 |
Z |
35,800 |
• |
300 |
||||||
i |
Tullförvaltare............ |
4,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
|||
i |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
500 |
— |
_ |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
-- |
||
i |
Dito .......... |
•- |
_ |
— |
— |
— |
— |
2.000 |
_ |
— |
— |
1,000 |
|||
i |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
500 |
-■ |
— |
2.000 |
— |
— |
1,000 |
|||||
Transporti — |
— |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
12,000 |
— |
483,500 |
— |
- |
— |
Numerär.
31
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
05
1
11
1
1
1
2
Transport
Vaktmästare............
Biträdande e. o. kammarskrifvare
Tullbevaknings-inspektionen.
Öfverinspektor, som jemväl nt-j
öfvar befäl öfver kustbevakningen
inom Göteborgs tullkammardistrikt
............|
Kontrollör.............j
Kammarskrifvare..........
Kammarvaktmästare........
Öfveruppsyningsman .......
Dito “ i
Uppsyningsman..........i
Dito ..........i
Vaktmästare............
Dito ......... . . •
Roddare..............*
Dito ...............
Klippans station
Öfveruppsyningsman.
.......
Anm. Här anställde inspektor åtnjuter,j
så länge han vid tjensten qvarstår,
den här utförda öfveruppsyningsmansaflöningen.
Anslag till den i Göteborg förlagda
tulljakt att uppbäras och
redovisas af öfverinspektoren
vid tullbevaknings-inspektionen
För läkarevården af tullverkets
lägre vaktbetjening i Göteborg
Kustbevakningen i Göteborgs tull
kammar distrikt under befäl af
öfverinspektoren vid tullbevalc-\
ningsinspektionen i Göteborg.
Kustsergeant till häst.......;
Dito till sjös.......j
Dito dito .......i
Transport
’ Lön. |
Tjenst* görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Alderstillägg |
|||||||
. |
12,000 |
483,500 |
|||||||||||
800 |
— |
4001 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1.200'' |
1,200 |
14.400 |
|||||||||||
b) h) |
j | |
||||||||||||
4,000 |
— |
1.500 |
- |
— |
-- |
500 |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
-1 |
3,000 |
— |
1.000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
||
1,500 |
-* |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
-''- |
— |
1,000 |
„_j |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
__ |
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
-- |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
_; |
1.000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
_) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
4,500 |
— |
— |
— |
900 |
__| |
800 |
— |
400 |
— |
— |
— |
—■ |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— | |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
78,000 |
— |
— |
— |
19,500 |
-j |
|
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
_i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,900 |
— |
— |
— |
1,650 |
—; |
||
1,500 |
— |
500 |
— |
— |
.... |
— |
— |
2.000 |
— |
— |
1,000 |
— j |
|
500 |
500 |
||||||||||||
— |
— |
300 |
— |
— |
--- |
— |
300 |
— |
115,600 |
— |
|||
900 |
300 |
h) 600 |
1,800 |
___ |
500 |
i j |
|||||||
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
— |
—- |
1,000 |
||
— |
- |
j |
— |
—| — i— |
7,200! — |
613,500 |
— |
— j—: |
Numerär.
32
Tjenst- |
Jakt- |
Hästlega |
Total- |
S u m m a. |
Älderstillägg |
gorings- |
och |
och rese- |
belopp. |
och återstående |
|
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
hälften efter 10 |
||
års tjenstetid |
| 1
j
1 1
Transport
Kustsergeant till sjös vid Kalfsund
Kustvakt till häst . ........
Dito till sjös vid Vrångö . .
Dito dito ......i . .
Dito dito .........
Dite dito .........
Dito dito .........
Kustroddare.............
Dito .............
Kustvakt till sjös vid Inland ; .
Kustroddare dito . .
Dito dito . .
Anm. De utöfver här upptagna personal
vid kustbevakningen inom Göteborgs
tullkamraardistrikt anställde 1 kustsergeant
till häst, 2 kustvakter till
häst, 6 kustvakter till fot och eu
kustroddare indragas vid blifvande
ledigheter och åtnjuta, intill des»
sådan indragning kunnat ske, 1 kustsergeant
till häst och 2 kustvakterj
till häst, de i tjensten yngste af
hvardera graden, samt C kustvakter
till fot och en kustroddare aflöning!
enligt redan bestämda grunder. Häri
uppförd aflöning till 1 kustvakt till |
sjös och en kustroddare kommer icke''
att utgå, förrän i den män ofvan-;
nämnde 6 kustvakter till fot hinna!
indragas.
Kalfsund.
Anm. Eu härstädes anställd vaktmästare,''
hvars befattning vid blifvande le-i
dighet indrages, åtnjuter, så länge
han vid sin tjenst qvarstår, den föri
honom i 1871 års stat bestämda]
aflöning.
Kongsbacka.
Tullkammarföreståndare ....
Kongelf.
Tullkammarföreståndare
Transport
Lön.
500
600
600
600
500
600
500
300
300
300
300
200
300
200
600
450
b) 300
b) 300
h) 450
200
200
b)r)100
7.200
1,800
1,250
1,500
1,350
2,700i
1.200
2,400|
700
27,300
1,200
700
700
200
300
300
613,500
50,000
500
300
300
300
600
300
600
100
3,900
300
100
100
200 —
663,70Ö| -
33
■ k-x,:.-, ------------
Tjenst
Lön.
görings- j
penningar. !
1 1 |
Transporl |
1 |
i i _ |
||
Vaktmästare....... |
500 |
1- |
300 — |
||
1 |
1 Amu. En härstädes anställd tullförval-tare, hvars befattning vid blifvande Marstrand. Tullförvaltare....... |
; 2,000 |
i |
i 1,000 |
_ |
1 |
Vaktmästare .... |
600 |
300 |
__ |
|
1 |
Dito ........ |
----- |
— |
— |
— |
1 |
Kustbevakningen. |
900 |
300 |
i |
|
1 |
Kustroddare........... |
500 |
__ |
200 |
_ |
3 |
Dito ........ |
—■ |
— |
— |
— |
1 |
Klädesliolmen. Kustvakt till sjös .... |
600 |
300 |
||
1 |
Kustroddare..... |
500 |
_ |
200 |
_ |
2 |
Dito ..... |
— |
— |
i |
|
; i |
Hättan. Inloppsstation till Uddevalla. Kustvakt till sjös....... |
600 |
300 |
_i |
|
! i |
Kustroddare............ |
500 |
200 |
||
2 |
Dito ........ i |
— |
— |
—I |
|
1 |
Uddevalla. Tullförvaltare...........s |
2,500 |
1,000 |
||
1 |
Öfveruppsyningsman ....... |
1.500 |
_ |
300 |
_ |
1 |
Vaktmästare.......... |
600 |
_ |
300 |
|
2 |
Dito ......... |
__ |
|||
1 |
Roddare.......... |
500 |
__ |
200 |
| |
1 |
Dito .......... |
— |
-- |
i |
|
1 |
Käringö, Grafverna, Mollö-i Kustsergeant till sjös.......1 |
900; |
3001 |
||
1 |
Kustvakt till sjös........ |
600 |
-1 |
3001 |
|
Transport! |
_ f |
— | |
H |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega | kostnader. 1_____ |
Total- belopp. |
S u m m I i |
l. |
Älderstillägg |
||||
— |
_ |
_ |
30C |
— |
663,700 |
— |
|||
— |
____ |
__ |
80C |
_ |
|||||
1,100 |
— |
150 |
— |
||||||
b) r) |
|||||||||
— |
300 |
— |
3,300 |
— |
— |
1,000 |
__ |
||
— |
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
|||
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
||||
600 |
__ |
1,800 |
500 |
||||||
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— - |
— |
100 |
— |
-- |
— |
2,100 |
- |
— |
— |
300 |
— |
||
600 |
_ |
_ |
1,500 |
300 |
|||||
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
1,400 |
---- |
— |
200 |
— |
|||||
) 450 |
_ |
1,350 |
300 |
||||||
— ! |
- |
— |
700 |
— |
----, |
— |
100 |
— |
|
i |
—i |
1,400 |
— |
16,750 |
200 |
— |
|||
b) r) |
|||||||||
_ ! |
— |
300 |
—! |
3,800 |
— |
— |
1,000 |
— |
|
— |
— |
— |
1,800 |
— |
—-- |
— |
600 |
||
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|||
— |
1,800, |
-; |
— |
— |
300 |
— |
|||
— i |
— |
__j |
7001 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
700 |
1 |
____ |
— |
100 |
|||||
600 |
—1 |
1,800 |
500 |
||||||
600! |
-1 |
— |
| |
1,500 |
--■! |
— |
300 |
||
- 1 |
i —! |
__j |
-1 |
13,000|-| |
681.5501 |
— | |
5
34
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
J akt-och båtlega. |
Hästlega |
|||||
Transport |
— |
J |
— |
— |
- |
- |
— |
— |
Kustvakter till sjös........ |
— |
— |
||||||
Kustroddare............. |
500 |
—; |
200 |
— |
— |
- |
||
Dito ............. |
— |
|||||||
Lysekil. |
||||||||
Inspektor .............. |
1,600 |
300 |
— |
300 |
— - |
— |
— |
|
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
—! |
— |
|||
Roddare............... |
500'' |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Dito .............. Strömstad. |
b) r) |
|||||||
Tullförvaltare.......... |
2,500 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
öfveruppsyningsman...... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
|
Vaktmästare...........• |
600 |
— |
300 |
|||||
Dito ........... |
— |
— |
— |
|||||
Kustbevakningen. |
||||||||
Kustsergeant till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
||
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
'' |
|
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
~ |
|||
Kontrollbevakningen |
||||||||
vid norska gränsen under befäl af tull-förvaltaren i Strömstad. |
b) r) |
|||||||
Gränsridare vid Hälle....... |
500 |
— |
300 |
— |
200 |
— |
— |
— |
Dito vid Svinesund . . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Dito vid Vassborn . . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
. |
— |
Dito vid Krokstrand. . . Anm. En vid Mossviken anställd upp-syningsman, hvars befattning indra-ges vid blifvande ledighet eller inne-hafvarens frivilliga öfvergång på in |
I |
|||||||
stämda aflöning. Varberg. |
||||||||
Tullförvaltare, som jemväl ut-öfvar befäl öfver kustbevak- |
i |
; |
||||||
Transport |
1 - |
| — |
j _■ |
1- |
1 - |
!— |
Total
belopp.
S u m m a.
Alderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
13,000
3,000
700
8,400
—! 681,550
2,200
800
700
1,400
8.800'':-
1,800;-
900-
1,800-
1,800,-1,500-700-3,500 -
1,000-
1,000''-
1,000:
1,000-
■
30,200
600 —:
loo-H
1.200—1
600-150
100 -200,
19,800, —
1,000;-600 ■
150
300-
500 -300 —
100! -500 ---
150 -150 —
150; —
150 —
| 731,550
Numerär.
35
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m |
i. |
Ålderstillågg |
|||||||
års tienstetid |
||||||||||||||
Transport ningen i Yarbergs tullkammar- |
— |
— |
— |
— |
b) h) |
— |
— |
— |
731,550 |
— |
— |
— |
||
distrikt ............ |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
500 |
— |
4,500 |
_ |
___ |
1,000 |
||
Öfveruppsyningsman....... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1,800 |
_ |
__ |
600 |
||
Vaktmästare........... |
600 |
- |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
_ |
__ |
150 |
_ |
|
Dito .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
1,800 |
_ |
__ |
300 |
_ |
||
Roddare............. |
500 |
200 |
— |
— |
— |
__ |
_ |
700 |
, |
___ |
100 |
|||
Anslag till skrifvarebiträde . . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
|
Kustbevakningen. |
||||||||||||||
Kustsergeant till häst......• |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
_ |
1,800 |
_ |
500 |
|||
Dito till sjös......• |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
_ |
1,800 |
, .. |
_____ |
500 |
|||
Kustvakt till häst........■ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
_ |
1,250 |
_ |
__ |
300 |
||
Dito dito ........■ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,250 |
_ |
__ |
_ |
300 |
_ |
|
Dito till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
_ |
_ |
1,200 |
__ |
300 |
,_ |
||
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2,400 |
_______ |
600 |
_ |
||
Kustroddare............. |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
__ |
__ |
700 |
__ |
100 |
, |
||
Dito .............. Anm. De utöfver här upptagna perso- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,300 |
— |
26,900 |
— |
900 |
— |
nal i tjenst varande 2 kustvakter Falkenberg. Tullförvaltare, som jemväl utöf-var befäl öfver kustbevakningen |
||||||||||||||
inom Falkenbergs tullkammar- |
b) h) |
|||||||||||||
distrikt............... |
2,000 |
— |
700 |
— |
— |
_ |
400 |
__ |
3,100 |
__ |
800 |
r |
||
Vaktmästare........... |
600 |
- |
300 |
— |
— |
_ |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Kustbevakningen. |
||||||||||||||
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
_ |
h) 600 |
__ |
1,800 |
_ |
__ |
500 |
. . |
|
Kustvakt till häst......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
_ |
h) 450 |
___ |
1,250 |
_ |
— |
_ |
300 |
_ |
Dito till sjös...... . . . |
600 |
— |
300 |
_ |
b) 300 |
— |
— |
_ |
1,200 |
— |
— |
_ |
300 |
_ |
Dito dito ......... Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
3,600 700 |
— |
— |
—■ |
900 100 |
-- |
||
Dito ............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,300 |
— |
18,850 |
900 |
— |
||
Anm. De utöfver här upptagna personal |
||||||||||||||
i tjenst varande 8 kustvakter till |
||||||||||||||
Transport |
— |
- |
_ |
- |
— |
— |
-1 |
— |
—i |
777,300 |
i |
- |
—■ |
Numerär.
36
Transport
fot, hvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjuta,
till dess sådan indragning kan ske.
den för dem i 1868 års stat bestämda
aflöning; och kommer den
för 3 kustvakter till sjös och 6 kustroddare
här ofvan uppförda aflöning!
icke att utgå förr än i den mån
nämnda kustvakter till fot från sina
tjenster afgå.
Halmstad.
Lön.
Tjenst- |
J akt- |
Hästlega |
S u m m a. |
Ålderstillägg |
|
görinffs- |
och |
och rese- |
belopp. |
||
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
hälften efter 10 |
||
års tjenstetid |
|||||
1------- — ----- |
---------- |
.... . |
....... |
i graden. |
777,300
l |
Tullförvaltare........... |
3,000 |
1,000 |
—i b)100 |
— |
|
l |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
300 |
-1 _ |
— |
i |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
- - |
— |
l |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— • |
300 |
- - |
— |
l |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
- - |
— |
4 |
Dito ............ |
— |
_ |
_ _ |
— |
|
1 |
Roddare............... |
500 |
— |
200 |
-j __ |
— |
1 |
Dito............... |
— |
_ |
— |
-1 - |
— |
4,100-1,800-1,800 —
1,200 -1,000 —
4,000 -700-700; —
|
■
i
1,000
600
600
300
300
1,200
100
100
Kustbevakningen.
1
1
1
1
1
1
1
4
1
0
Kustchef.....
Kustsergeant . . .
Kustvakt till häst
Dito dito
Dito till fot
Dito dito
Kustvakt till sjös
Dito dito
Kustroddare. . . .
Dito . . .
2,000; — |
500 |
-1 - |
—; r) 750 |
— |
3,250 |
9001 — |
300 |
— b)h) 600 |
—| — |
1,800 |
|
500— |
300 |
— h) 450 |
1.250 |
||
— — |
— |
_l _ |
— |
1,250 |
|
500; — |
300 |
— — |
—: — |
— |
800 |
1 |
— |
I |
—! — |
— |
800 |
600 — |
300 |
—| b) 300 |
! |
— |
1,200 |
— !— |
— |
—! — |
__j |
— |
4,800 |
500 — |
200 |
— — |
— |
700 |
|
— .— |
— |
—1 _ |
6,300 |
1,000 |
— |
500 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
1,200 |
— |
100 orm |
— |
Anm, De utöfver här upptagna personal1
vid kustbevakningen i Halmstads |
tullkammardistrikt i tjenst varande''
1 kustsergeant och 5 kustvakter till
fot indragas vid blifvande ledig heter
och åtnjuta, till dess sådan indrag-1
ning kan ske, 1 kustsergeant och 5
kustvakter till fot, de i tj ensten
yngste af hvardera graden, den för
dem i 1868 års stat bestämda aflöning;
och kommer den för tre kust-l
Transport!
1 |
1 |
||||
— — |
—| — |
— |
37,450|— |
777,300!— |
| |
Numerär,
2 I 3 1 o Si: r1 |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Alderstillägg |
||||||||
i i |
Transport vakter till sjös och 6 kustroddare Laholm. Tullkammarföreståndare...... Anm. En här anställd inspektor, hvars 3:o. Södra distriktet, innefattande Malmöhus och Kristian-stads län. Befälhafvare för kustbevakningen |
— |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
37,450 200 |
777,300 37,650 |
— |
|||
i Skåne .............. |
4,000 |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
__ |
-- |
— |
1,000 |
— |
|
i |
Tullfiskal.............. Helsingborg. |
2,000 |
700 |
" |
2,700 |
8,200 |
— |
800 |
|||||||
i |
Tullförvaltare........... |
3,500 |
_ |
1,500 |
— |
b> 100 |
_ |
_ |
__ |
5,100 |
_ |
___ |
_ |
1,000 |
— |
i |
Kontrollör............. |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
—_ |
— |
1,000 |
— |
|
i |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
500 |
— |
_ |
— |
— |
— |
2,000 |
_ |
__ |
— |
1,000 |
— |
i |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
500 |
— |
_ |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
i |
Uppsyningsman.......... |
1,000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
||
i |
Vaktmästare............ |
800 |
400 |
— |
_ |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
10 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
___ |
— |
12,000 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
||
i |
Koddare.............. |
600 |
— |
300 |
— |
__ |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
i |
Dito .............. |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
||
i |
Biträdande e. o. kammarskrifvare |
1,200 |
— |
— |
__ |
— |
1,200 |
__ |
___ |
— |
— |
— |
|||
Anslag till skrifvarebiträde. . . . |
— |
— |
600 |
— |
|||||||||||
i i |
Kustchef.............. |
2,000 |
_ |
500 |
— |
_ |
1-11,000 |
— |
3,500 |
— |
__ |
— |
1,000 |
— |
|
i |
Kustsergeant till häst...... |
900 |
— |
300 |
_ |
— |
il) 600 |
— |
1,800 |
— |
— |
500 |
— |
||
i |
Dito till sjös ...... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
|
3 1 |
Dito dito ...... Kustvakt till häst........ |
500 500 |
“ |
300 300 |
... |
.... |
— |
h) 450 |
... |
5,400 1,250 800 15,200 |
— |
— |
1,500 300 300 5,700 |
— |
|
1 |
Dito till fot ......... |
||||||||||||||
19 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
■— |
— |
||||||||
Transport |
- |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
61,1501— |
828,150 |
..... |
- |
Numerär.
38
1 iz{ c B (D p: |
Lön. |
Tjenst-görings-p en n in gar. |
Jakt- | båtlega. |
j Hästlega |
Total- belopp. |
S u m m a. |
Alderstillägg |
||||||||
Transport |
61,150 |
823,150 |
|||||||||||||
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
800 |
— |
300 |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
__ |
||
8 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,600 |
— |
— |
2,400 |
|||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
|
50 |
Dito ........... Engelholm |
b) r) |
35,000 |
5,000 |
|||||||||||
1 |
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
400 |
— |
— |
—- |
2,300 |
—- |
600 |
—! |
||
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
150 |
—: |
|
2 |
Dito ........... Båstad. |
1,600 |
_ |
300 |
|||||||||||
1 |
Tullkammarföreståndare.....■ Torekow. |
“ |
200 |
b) h) |
_ |
200 |
- |
||||||||
1 |
Uppsyningsman.......... Höganäs. |
900 |
300 |
300 |
1,500 |
800 |
|||||||||
1 |
Kontrollör............• |
1,800 |
600 |
— |
b) 100 |
_ |
— |
— |
2,500 |
— |
— |
— |
600 |
_ |
|
1 |
Vaktmästare...........• |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
||
1 |
Dito ............ Råå. |
800 |
150 |
||||||||||||
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
b) 50 |
-- |
— |
— |
1,250 |
— |
— |
— |
300 |
—- |
|
1 |
Vaktmästare ............ Landskrona. |
500 |
300 |
800 '' |
17 |
120,200 |
— |
150 |
|||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
8,500 |
— |
1,500 |
— |
b) 100 |
— |
___ |
_ |
5,100 |
— |
-- |
__ |
1,000 |
— |
| |
Kontrollör............. |
8,000 |
— |
1,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
—! |
1 |
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
-— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
600 |
_ |
||
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
|
1 |
Uppsyningsman........... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1 |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
5 |
Dito ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5.000 |
— |
— |
1,500 |
— |
|
1 |
Roddare .............. |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
....... |
— |
100 |
—! |
1 |
Dito .............. Kustbevakningen, under befäl af kustchef en i Malmö |
700 |
100 |
||||||||||||
1 |
Kustsergeant till häst....... |
900 |
— |
300 |
—i |
— |
— |
h) 600 |
1,800 |
— |
— |
500 |
— |
||
Transport |
- |
_ |
— |
- |
- |
_ |
23,100 |
943,350 |
- |
- |
— |
39
Numerär. |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- oeh båtlega. |
Häätlega |
Total- belopp |
S u m m a |
Älderstillägg |
||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
_ |
23,100 |
~~ |
943,350 |
" |
|||||||
i |
Kustsergeant till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
|
i |
Kustvakt till fot.......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
300 |
— |
|
8 |
Dito dito .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,400 |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
1 |
Dito till sjös ......... |
600 |
— |
300 |
— |
b) 300 |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
3 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
__ |
--— |
-, |
900 |
||
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
_ |
— |
700 |
_ |
— |
— |
100 |
_ |
||
19 |
Dito ............ Malmö. |
- |
13,300 |
— |
50,900 |
— |
1,900 |
— |
|||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
4,000 |
__ |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
__ |
____ |
_ |
1,000 |
_ |
1 |
Kontrollör............. |
3,000 |
_ |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
5.000 |
— |
__ |
— |
1,000 |
_ |
1 |
Packhusinspektor......... |
3.500 |
— |
2.000 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
1 |
Andre kontrollör .......... |
2,500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
___ |
— |
1,000 |
— |
1 |
Tullbevakningsinspektor...... |
3,000 |
. |
1.000 |
_ |
b) 200 |
— |
— |
— |
4,200 |
— |
— |
1,000 |
||
1 |
Kammarskrifvare......... |
1.500 |
500 |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
||||
5 |
Dito . . .... |
10,000 2,000 |
5.000 1.000 |
||||||||||||
i |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
500 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|||||
i |
Uppsyningsman.......... |
1,000 |
__ |
500 |
- |
— |
— |
-- |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
....... |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
600 |
— |
1 |
Vaktmästare ............ |
800 |
400 |
1,200 25,200 |
300 6,300 |
||||||||||
21 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
_ |
___ |
_ |
|||||
1 |
Roddare............... |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
150 |
— |
||
1 |
Dito ............... Kustbevakningen. |
_ |
_ |
900 |
~ |
~ |
150 |
||||||||
1 |
Kustchef.............• |
2,000 |
— |
500 |
— |
— |
— |
r) 750 |
— |
3,250 |
____ |
__ |
1.000 |
||
1 |
Kustsergeant till häst......• |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
ID 600 |
— |
1,800 |
— |
_ |
500 |
||
1 |
Dito till sjös......• |
900 |
— |
300 |
— |
600 |
— |
— |
— |
1.800 |
-- |
— |
500 |
||
1 |
Kustvakt till häst........ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
_ |
h) 450 |
— |
1.250 |
— |
— |
— |
300 |
|
1 |
Dito till fot ........ |
500 |
— |
300 |
— |
-— |
— |
— |
800 |
— |
— |
300 |
— |
||
7 |
Dito dito ........ |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
— |
5,600 |
- |
— |
— |
2.100 |
— |
1 |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
bj 300 |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
300 |
—! |
||
1 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
—1 |
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
—i |
12 |
Dito ............ Trelleborg. |
8,400 |
1 |
96,400 |
— |
1.200 |
|||||||||
1 |
Tullförvaltare........... |
2,500 |
— |
1,000 |
b) 100 |
— |
— |
__ |
3,600 |
-1 |
__ |
— |
1.000 |
— |
|
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
1 |
Vaktmästare ............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
...... |
— |
900 |
----- |
— |
— |
150 |
—i |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,700 |
— |
1.090,650 |
— |
— |
-i |
Numerär.
40
Lön.
Total -
Tjenst- jakt- Hästlega
görings- j ecb och rese- j r 1 S u m m a.
penningar. | båtlega. ! kostnader, j u °PP*
I ; ! I
2 1 |
Transport |
_ |
_ |
_ |
__ |
|||
Vaktmästare............: Roddare, med skyldighet att jem-väl som vaktmästare tjenstgöra Kustbevakningen, dels under befäl och tillsvu af kust-chefen i Malmö fördelning: |
500 |
200 |
_ |
-- |
— |
|||
1 |
Kustsergeant till häst......1 |
900 |
— |
300 |
— |
— |
h) 600 |
|
1 |
Kustvakt till fot......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
7 |
Dito dito ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
! 1 |
Dito till sjös......... |
600 |
— |
300 |
— |
600!— |
— |
|
1 |
Dito dito ......... |
600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
|
1 |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
|
7 |
Dito ............ dels under befäl och tillsyn af kust-chefen i Ystads fördelning: |
_ |
||||||
1 |
Kustsergeant till häst...... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
1 |
Kustvakt till fot......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
|
3 |
Dito dito ......... Skanör. |
- |
||||||
1 |
Tullkammarföreståndare......! Ystad. |
* |
200 |
_ |
||||
1 |
Tullförvaltare............ |
3,000 |
— |
1,000 |
_ |
b) 100 |
||
1 |
Kontrollör.............. |
2,500 |
— |
1.000 |
— |
— |
__ |
|
1 |
Öfveruppsyningsman........! |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
|
1 |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
— |
_ |
||
5 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
_ |
__ |
|
Anslag till skrifvarebiträde . . . |
. |
— |
- i |
|||||
1 |
Kustclief.............. |
2,000 |
— |
500 |
— |
— |
__ |
r) 750 |
1 |
Kustsergeant till häst......'' |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 600 |
1 |
Kustvakt till häst........ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
h) 450 |
1 |
Dito till fot ......... |
500 |
— |
300 |
— |
— |
_ |
____ |
10 |
Dito dito ......... |
_ |
— |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
1 |
Kustvakt till sjös........ |
600 |
300 |
— |
600 |
— |
__ |
|
1 |
Dito dito ........i |
600 |
— |
300 |
— |
300 |
— |
|
Transport] |
— |
—i |
— |
-1 |
- 1 |
_ 1 |
— | |
5,700
1,800
700
11,090,650
1,800
800
5,6001
1,500
1,200
700
4.900
1,800
800
2.400
200
4,100
8,500
1,800
1,200
1,000
5,000
800
3.250
1,800
1.250
800
8,000
1,500
1,200
Ålderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
{och återstående
| hälften efter 10
års tjenstetid
j i graden.
300
100
29,900
5001-300{-2,100!-300j300-100-700
-
500
300
900
1,000
1,000
600
300
300
1,500
1,000
500
300
300
3,000
300
300
-135,200 |1.120,5501-
Numerär.
ii
Lön.
Tj en stgör
i liggpenningar.
Jakt
ocli
båtlega.
Hast lega
och resekostnader.
Transport |
||||
1 |
Knstroddare............ |
600 |
200 |
|
6 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
1 |
Cimbrishamn. Tullförvaltare............ |
2,500 |
1,000 |
|
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
___ |
300 |
1 |
Dito ............ |
— |
— |
|
1 |
Kustbevakningen, under befäl af kustchefen i Ystads Kustsergeant till häst...... |
900 |
300 |
|
1 |
Dito till sjös ...... |
900 |
— |
300 |
L |
Kustvakt till fot......... |
500 |
- |
300 |
7 |
Dito dito ......... |
— |
— |
I |
i |
Kustvakt till sjös......... |
600 |
— |
300, |
i |
Knstroddare............ |
500 |
— |
200 |
7 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
1 |
Ålms. Tullförvaltare........... |
8,000 |
1,000 |
|
1 |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
- |
300 |
1 |
Vaktmästare............ |
600 |
300 |
|
: 2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
i |
Amu. En utöfver här upptagna personal Kustbevakningen, under befäl tills vidare af tullförvaltaren Kustsergeant till häst....... |
900 500 |
■ “ |
| 300 |
i |
Kustvakt till fot.......... |
300 |
||
i o o |
Dito dito .......... |
— |
— |
|
i |
Dito till sjös......... |
600 |
— |
300 |
i |
Knstroddare............. |
500 |
— |
200 |
2 |
Dito ............. |
— |
— |
: — |
Transport! — |
— |
~ i |
b) 100
h) G00
600 — I —
I :
3001—■ —
b) 100j
h) 000
Total- belopp. |
uym ■—tv j~ S u in m a. |
Alderstillägg |
|||
35,200 |
1,120,550 |
||||
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
4,200 |
40,100 |
— |
600 |
— |
|
3,600 |
1,000 |
. |
|||
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
900 |
150 |
||||
1,800 |
500 |
||||
1.800 |
— |
— |
— |
500 |
— |
800 |
— |
— |
— |
300 |
— |
5,600 |
— |
— |
— |
2,100 |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
4,900 |
— |
22 200 |
700 |
— |
|
4,100 |
1,000 |
||||
1,800 |
— |
— |
600 |
||
900 — |
— |
— |
150 |
||
1,800 |
’ |
300 |
|||
1,800 |
500 |
__ |
|||
800 |
— |
— |
— |
300 |
|
2,400 |
— |
— |
— |
900 |
— |
1,200 |
— |
— |
300 |
— |
|
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
1,400 |
— |
— |
— |
200 |
|
16,900 |
1.182,850 |
— | — |
— |
Numerär.
42
Numerär, j |
Lön. _______ . . |
Tjenst-göring^-penningar. |
Jakt- och Idtlej: |
l. |
Ilästlega |
Total -belopp. |
S u in m a |
Åldcrstillägg |
|||||||
i i |
Transport Kristianstad. Tullkammarföreståndare...... 4:o. Sydöstra distriktet, innefattande Blekinge och Kalmat län. Anm. Chefsembetet i sydöstra tulldistriktet Sölvesborg*. Tullförvaltare, som jemväl utöfvar |
- |
200 |
16,900 200 |
1,182,850 17,100 |
— |
|||||||||
i |
tullkammardistri ktet...... |
2,000 |
1.000 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
3,200 |
_____ |
_ |
1,000 |
_ |
||
Uppsyningsman....... |
000 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1.200 |
__ |
_ |
300 |
— |
||||
i |
Vaktmästare...... |
(300 |
— |
500 |
_ |
__ |
900 900 |
150 150 |
|||||||
i |
Dito ............ Kustbevakningen. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
i |
Kustsergeant till sjös...... |
000 |
— |
500 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,400 |
_ |
___ |
__ |
500 |
_ |
i |
Kustvakt till sjös........ |
G00 |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,100 |
_ |
___ |
__ |
300 |
— |
|
i i |
Dito dito ..... Kustroddare........ |
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,100 70i 3,500 |
------ |
— |
300 100 500 |
— |
||
5 i |
Dito ..... Karlshamn. Tullförvaltare, som jemväl utöfvar |
.. _ |
14,000 |
— |
|||||||||||
1 |
tullkam mar distri ktet...... |
2,000 |
— |
1.000 |
— |
b) 200 |
— |
__ |
_ |
4,200 |
1,000 |
__ |
|||
Kontrollör............ |
2,500 |
— |
1.000 |
— |
_ |
_ |
3.500 |
_ |
__ |
_ |
1,000 |
_ |
|||
i |
Uppsyningsman.......... |
000 |
..... |
500 |
— |
— |
..... |
_ |
_ |
1,200 |
_ |
_ |
300 |
__ |
|
1 |
Vaktmästare......... |
(500 |
— |
5.00 |
— |
_ |
_ |
900 |
____ |
.... |
150 |
__ |
|||
5 |
Dito ............ Kustbevakningen. |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
750 |
— |
|||||||
1 |
Kustsergeant till sjös....... |
000 |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
— |
1,400 |
______ |
— |
500 |
— |
||
Transport |
— |
— |
___ |
____ |
— |
----- |
— |
15,700 |
____ |
1.213,950 |
- |
— |
Numerär.
Lön.
Transport
Kustvakt till sjös
Kustroddare . . .
Dito . . .
Karlskrona.
1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar
| befäl öfver kustbevakningen
tullkammardistriktet. . . |
3,000 |
_ |
1,000 |
Kontrollör..... |
2,500 |
..__ |
1,000 300 |
Uppsyningsman...... |
900 |
— |
|
Vaktmästare...... |
600 |
— |
300 |
Dito ....... |
— |
— |
|
Kustbevakningen. |
900 |
300 |
|
Dito till sjös..... |
900 |
— |
300 |
Kustvakt till häst...... |
500 |
— |
300 |
Dito till sjös ...... |
600 |
— |
300 |
Dito dito . . |
_ |
___ |
|
Kustroddare.....- . . . |
500 |
___ |
200 |
1)ito ..... |
— |
— |
|
Ronneby. |
|||
Inspektor .......... |
1.600 |
— |
300 |
Vaktmästare........... |
500 |
— |
300 |
600,-
500-
Amn. Två härstädes anställde vaktmié
stare uppbära, intilldess någon af
dem från sin tjenst afgår, den för
dem i 18(18 års stat bestämda aflöning,
och kommer här ofvan npp-|
tagna vaktmästareaflöning ieke att
dessförinnan utgå.
Kalmar.
1 Tullförvaltare, som, sedan kustcliefstjensten
blifvit indragen,
jemväl utöfvar befäl och tillsyn
öfver kustbevakningen i
Kalmar tullkam mardistrikt . .
Transport-!
Tjenstgöri
liggpenningar.
300
200
Jakt
och
båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
b) 200
b) 300
b) h)
600
b) 200
b) 200
- h) 450
b) 100
3,500|—I 1,500'' - b) 200 —: —
Total
belopp.
S u m m a.
: Äldcrstillägg
[ att utgå till
! hälften efter 5
lock återstående
hälften efter 10
! års tjenstetid
i i graden.
15,700.
1,100
700
2,100
4,300
3,500
1,200
900
4,500|
1,800-
1,400-
1,250-
1,100:-
2,200-
700|-
4,900(-
2.000-
800.
1,213,950 -
19,600-
30,550
300
100
300
1,000
1,000
300
150
750
500
500
300
300
600
100
700
600
150
----- 1,000
|— 5,200-1-| 5,200.— 1,261,100.--.
Numerär.
44
:
i
i
i
i
i
i
7
1
1
1
i
1
;
1
ll
lj
1!
l|
i;
; ö
Transport
Kontrollör..............
Kammarskrifvare.........
Öfveruppsyningsman........
Uppsyningsman...........
Vaktmästare............
Dito ............
Roddare...............
Dito ...............
Anslag till skrifvarebiträdo ....
Kustbevakningen.
Kustsergeant till häst.......
Dito till sjös.......
Kustvakt till häst.........
Dito till sjös.........I
Dito dito .........|
Kustroddare.............:
Dito .............j
Anm. Utöfver bär upptagna personal i|
tjenst varande en kustchef, hvars
befattning indrages vid blifvande lc-|
dighet och senast vid distriktchefs-]
embetets indragning, samt en kust-i
sergeant till sjös och två kustvakter
till häst, livilkas befattningari
vid blifvande ledigheter indragas,
åtnjuta intilldess, kustcliefen de för:
honom i 1868 års stat bestämda]
löneförmåner och de öfriga aflöning!
enligt förut bestämda grunder.
1 Lön. |
Tjenst-gö rings-penningar. |
Jakt- j Hästlega och ] och rese- båtlega. j kostnader. |
Total- belopp. |
S u m m a. _ |
Ålderstillägg |
||||||
— |
—- |
j _ _ |
5,200 |
1,264,100 |
|||||||
3,000 |
1,000 |
— |
— |
1 I , I |
4,000 |
— |
- |
1,000 |
— |
||
1,500 |
_ |
300 |
__ __ |_ |
1,800 |
— |
— |
600 |
— |
|||
1,500 |
300 |
— |
— |
__'' _ j_ |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
— |
|
900 |
— |
300 |
— |
— |
__ ______ j__ |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
700 |
— |
300 |
— |
- - j-- |
1,000 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
--'' - ,- |
7,000 |
— |
— |
— |
2,100 |
— |
|
500 |
__ |
300 |
-- |
— |
-] - j-- |
800 |
— |
— |
150 |
- |
|
— |
— |
— |
— |
— j - i — |
800 |
— - |
— |
— |
150 |
||
— |
~~ |
— |
600 |
— |
|||||||
900 |
300 |
h) 600,— |
1,800 — |
___ |
300 |
||||||
900 |
300 |
— |
b) 200 |
1,400 |
— |
300 |
|||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
—1 li) 450] — |
1,250 |
— |
— |
— |
150 |
-— |
600 |
300 |
... |
b) 200 |
— |
1,100 |
— |
__ |
— |
150 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
1 ---- | — |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
•- |
|
500 |
200 |
-- |
__ |
--1--]- |
700 |
_ |
— |
— |
100 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
| |
3,500 |
— |
500 |
— |
Borgholm.
1 Uppsyningsman..........i
Pataholm.
*-l/i/w. Här anstälde en uppsyningsman
och en vaktmästare, hvilkas befattningar
indragas vid blifvande ledigheter,
åtnjuta aflöning, så länge de
vid sina tjenster qvarstå, uppsyningsmannen
efter 1874 och vaktmästaren
efter 1868 års stat. |
j Transport
900— 300,—|b) h) 2001—
! '' !
1,400
300
i
36,450]—] 1,264,100
Numerär.
45
TjenstLO11.
; görings
pcnniugar.
Transport |
— |
— |
— |
— |
|
Bergqvara. |
|||||
i |
Inspektor.............. |
1,(300 |
___ |
300 |
__ |
J |
Vaktmästare............ |
500 |
300 |
— |
|
Oskarshamn. |
|||||
1 |
Tullförvaltare, som efter kust- |
||||
chefens i Kalmar afgång jem-väl utöfvar befäl och tillsyn |
2,500 |
1,000 |
|||
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
___ |
1 |
Vaktmästare............ |
(300 |
— |
300 |
— |
9; |
Dito ............ |
_ |
*_ |
__ |
|
Kustbevakningen. |
|||||
i |
Kustsergeant till sjös....... |
900 |
— |
300 |
— |
i |
Kustvakt till sjös......... |
(300 |
— |
300 |
— |
i |
Kustroddare............ |
500 |
— |
200 |
|
3 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
|
Anm. En utöfver här upptagna personal i |
'' |
||||
tjenst varande kustsergeant till sjös, |
|||||
Mönsterås. |
|||||
1 |
Inspektor .............. |
1,600 |
— |
300 |
|
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
-- |
300 |
|
Figeholm. |
|||||
1 |
Uppsyningsman........... |
900 |
— |
300 |
|
Vestervik. |
|||||
1 |
Tullförvaltare, som jemväl ut- |
||||
ufvar befäl och tillsyn öfver |
|||||
Transport^ — |
— |
— |
i- |
Jakt -och båtlega. |
Hästlega i |
; Total- belopp. . |
S u m in a. |
Alderstillagg |
|||||
— |
-- |
— |
— |
36,450 |
— |
1,264,100 |
— |
— |
— |
b) h) |
|||||||||
200 |
— |
— |
— |
2.100 |
— |
— |
— |
600 |
— |
800 |
39,350 |
— |
150 |
||||||
bl 100 |
_____ |
3,600 |
1,000 |
||||||
— |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
300 |
—I |
||
— |
— |
__ |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
— |
— |
___ |
1,800 |
— |
— |
— |
300 |
||
b) 200 |
1.400 |
__ |
300 |
||||||
b) 200 |
— |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
___ |
|
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
100 |
— |
|
2,100 |
300 |
__1 ] |
|||||||
b) 100 |
__ |
2,000 |
600 |
||||||
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
b) 50 |
— |
_ j |
1,250 |
j-— |
16,850 1 |
300 |
• |
||
— |
|— |
1 _ |
i~- |
1 — |
i- |
jl,320,300 |
j— |
s — i— |
Numerär.
46
Transport
kustbevakningen i tnllkaimnar-j
distriktet.............i
1 Öfveruppsyningsman.......
1 Vaktmästare............
3 Dito ............
Anslag till skrifvare biträde. . . .
Kustbevakningen.
1 Kustsergeant till sjös ......
1 Kustvakt till sjös.........
1 Dito dito .........
1 Kustroddare............i
6 Dito ............
Anm. Två utöfver här upptagna personal!
i tjenst varande kustsergeanter till!
sjös, hvilkas befattningar vid blifvande
ledigheter indragas, åtnjuta,
j så länge de vid sina tjenster qvarstå,
aflöning efter förut bestämda!
grunder; och kommer den här upptagna
aflöning för två kustvakter
till sjös endast att utgå i den man!
förberörda kustsergeantsbefattningar
hinna indragas.
5:o. Gotlands distrikt.
Visby.
1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar
j befäl och tillsyn öfver kust-!
bevakningen på Gotland ....
T Kontrollör, hvilken jemväl åligger!
att bestrida de göromål, som
tillhört den tillförene härstädes!
anställde tullfiskalen......
1 Öfveruppsyningsman........
1 i Vaktmästare............j
2 Dito ............
; Anslag till skrifvarebiträde . . . J
Anm, Utöfver här upptagna personal ij
tjenst varande en kammarskrifvare
och två vaktmästare, hvilkas befatt-l
Transport]
Lön. |
Tjenst-1 görings-pen nin gar. |
Jakt- och båtlega. |
Jliistlega |
Total- belopp. |
S u in ni a, |
Åldersfcillägg |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— — |
1,320,300 |
— |
— |
|
3,000 |
— |
1,000 |
____ |
— |
— |
b)r)600 |
— |
4,000 - |
____„ |
_ |
1,000 |
|
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,800 — |
---- |
_ |
600 |
|||
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 • |
__ |
— |
150 |
||
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
2,700 — |
— |
— |
450 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
_ |
- |
— |
— |
500 — |
— |
— |
— |
__ |
900 |
300 |
b) 200 |
1,400 — |
300 |
||||||||
600 |
— |
300 |
— |
b) 200 |
— |
— |
1,100 — |
— |
150 |
— |
||
— |
— |
*__ |
— |
— |
— |
— |
—- |
1,100 — |
_ |
— |
150 |
— |
500 |
— |
200 |
— |
_ |
— |
..... |
__ |
700 — |
— |
— |
100 |
— |
_ |
4,2001— |
19.000 |
600 |
|||||||||
3,000 |
1,000 |
b)r)600 |
4,600 — |
1,000 |
||||||||
2,500 |
500 |
3,000 — |
1,000 |
|||||||||
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,800 — |
— |
—- |
600 |
— |
||
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 ~ |
— |
— |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,800 — |
— |
— |
300 |
— |
1 |
500 — |
- |
||||||||||
— |
-1 |
- 1 |
—| |
— |
12,6001— |
1,339,300 |
— ! — |
Numerär.
47
''Lön.
Tjenst- | Jalvtgö
rings- och
penningar. i båtlega.
JKr ,Tr''-
kostnader. | be,0PP -
Transport!
ningar vid blifvande ledigheter indragas,
åtnjuta, till dess sådan indragning
egt ruin, den för dem il
1874 års stat upptagna aflöning;!
ocli kommer här ofvan upptagna
anslag till skrifvarebiträde icke att
utgå förr än kammarskrif varetjensten
blifvit indragen.
Kustbevakningen.
Kustsergeant till sjös ....
Dito dito ....
Dito
Slite.
Vaktmästare
Klinte.
lj Inspektor . .
11 Vaktmästare
Vester garn.
Amu. Hår anstälde en uppsyningsman
och en vaktmästare, hvilkas befattningar
indragas vid blifvande ledighet,
uppbära aflöning intilldess sådan
indragning kan ske, uppsyningsmannen
efter 1874 och vaktmästaren
efter 1868 års stat.
Burgsvik.
Inspektor ............
Vaktmästare.......
Kylley.
Uppsyningsman . . .
Rohne.
I Inspektor . .
II Vaktmästare
Transport!
| Alderstiflagg I
i att utgå till i
0 i hälften efter 5!
o u m hi a. [och återstående
hälften efter 10:
j års tjenstetid,
, i graden.
I _ i j |
1 ! 1 u __ i_ I |
12,600 |
_ |
1,339,300 |
|— j |
— |
|||
900 |
— 300 |
1 —; 600 — |
1,800 |
1 i |
300 |
||||
— |
— |
— |
— |
1.800 |
— |
__ |
_ |
300 |
|
500 |
200 |
— |
— |
700 |
— |
— |
_ |
100 |
|
_ |
j — |
— |
— |
4,900 |
— |
— |
700 |
||
1,(300 |
300 |
- 1») 100 - |
2,000 |
600 |
|||||
500 |
— 300 |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
|
1,600 |
300 |
—! i») loo — |
__ |
2,000 |
600 |
||||
500 |
300 |
i ; |
800 |
150 ; |
|||||
1,600 |
—: 3oo |
| j —1 b) loo!— |
: |
2,000! |
i 600 |
||||
500 |
300 |
—| — .—. |
— |
—! |
800] |
— |
— |
150 - |
|
900 |
300 1 |
—j h) 50 — |
— |
1,250 |
— |
300 - |
|||
1,600 |
-i 300 |
—: b) 100 — |
2,000 |
600 - |
|||||
500 |
—; 300 |
— 1 — — |
— |
—i |
800 |
— |
— |
—! |
150 |
34,250] - 1,339,300]"
Numerär.
Tjenst- j Jakt- |
1 ..... 1 Hästlega | |
|
Lön. |
görings- och |
och rese- j |
i penningar. | båtlega. i ! |
kostnader, j i 1 |
Aldevstillugff |
| att utgå till !
hälften efter 5
. Summa. och återstående
belopp. , hälften efter 10
| års tjenstetid j
j i graden. !
Total -
Transport |
— |
— |
— |
i |
i |
] |
— |
i |
l 34,250 |
1,339,300 |
—i |
||
i |
Katthammarsvik. Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
b) 50 |
! |
— |
: — | |
1,250 |
— |
1 |
|
i |
Fårösund. Inspektor.............. |
1,600 |
_! |
300 |
b) 100 |
_ |
_: |
2,000 |
_ |
___ |
---1 |
||
i |
Vaktmästare............ |
500 |
—i |
300 |
— |
i |
—! |
— |
... |
800 |
— |
— |
! |
i |
Anm. En utöfver här upptagne personal Kappelsliamii. Uppsyningsman.......... |
900 |
... |
300 |
l>) 50 |
: 1 |
_ |
1.250 |
|||||
! i |
Anm. En här anstäld vaktmästare, hvars Ljugarn. Uppsyningsman.......... |
900 |
300 |
b) 50 |
_ x |
1,250 |
40,800 |
||||||
j i |
Anm, En här anställd vaktmästare, hvars 6:o. Östra distriktet, innefattande Östergötlands län. Norrköping-. Tullförvaltare........... |
4,000 |
2,000 |
! b) 100 |
6,100 |
1 | |
|||||||
i |
Kontrollör............. |
3,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
||
i |
Kammarskrifvare......... |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
-i |
||
i |
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
I 300 |
— |
— |
— |
i_ |
1,800 |
— |
---- |
-1 |
|
i i |
Uppsyningsman.......... Dito .......... |
900 |
— |
300 |
, ’ |
_ |
1,200 1,200 |
_ |
____ |
1-■ |
|||
i |
Vaktmästare............ |
700 |
300 |
— |
— |
- |
1,000 |
— |
| j |
||||
ii |
Dito ............ |
— |
i |
i i |
— |
— |
_ 1 |
— |
■— |
11,000 |
!— |
— |
—! |
Anslag till skrifvarebiträde . . |
— |
i— |
i — |
— |
.-- |
— |
i"-- |
800 |
■ |
i |
i —"; |
||
Transport |
— |
— |
__ |
— |
— |
— |
1— |
29.900 |
;— |
1,380,100—j |
300 —
600: -
150 —
>00
300
1,000-
1,000-
600-
600,-
300i
300-
300-
3,
300-
Numerär.
49
1
1
2
1
1
1
3
1
I
1
1
1
2
1
1
1
1
Transport
Arkö.
Öfveruppsyningsman........
Vaktmästare............
Dito ............
! Söderköpings tullkammare
vid Mem.
Tullförvaltare ...........
Uppsyningsman..........
Vaktmästare ............
Dito ............
Jaktuppsyningsman........
Jaktbåtsman............
Dito .............
Baresund.
Öfveruppsyningsman........
Vaktmästare............
Dito ............
Valdemarsvik.
Inspektor ............
Vaktmästare............
Linköping.
Tullförvaltare............
Vaktmästare............
7:o. Norra distriktet,
innefattande Norrbottens. Yesterbottens
och Yeeternorriands län jemte
pro v i nsen Helsi n gl an d.
Anm. En här anställd tullfiska], hvars]
befattning indrages vid blifvande le-j
nighet, åtnjuter, så länge han vidi
sin tjenst qvarstår, den för honom
i 1868 års stat bestämda aflöning. !
Sundsvall.
Tullförvaltare...........
Transport!
Lön.
Tjenst- ; Jakt- Hästlega j r
görings- j och ] och rese- ; °ta1''
penningar, j båtlega. kostnader, i 6 °^‘
j Älderstillägg
j att utgå till
j hälften eftersa
S u m m a. iocli återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
29,900 |
— |
1,380,100 |
-J _ L |
|
1,500 |
_ |
300 |
200 |
2,000 |
j 600 — |
||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
150 — |
— |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
— |
1,600 |
— |
34,300 |
300 — |
2,000 |
'' 700 |
b) 100 |
2,800 |
] j 800 — |
|||||||
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
300 — |
500 |
— |
300 |
- |
— |
— |
800 |
— |
— |
— 150 — |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
--- |
450 — |
||
900 |
— |
300 |
— |
j) 450 |
— |
— |
1.650 |
— |
— 300 — |
||
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
100 — |
|||
~~ |
— |
— |
— |
700 |
— 100 — |
||||||
1,500 |
_ |
300 |
b) 200 |
2,000 |
— 600 — |
||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
800 |
— |
150 — |
||||
___ |
1,600 |
— 300 — |
|||||||||
1,600 |
300 |
_ |
b) 50 |
1.950 |
—1 600 — |
||||||
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
- |
800 |
— |
17.400 |
150 — |
2,000 |
700 |
b) 50 |
2,750 |
800 — |
|||||||
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
3,650 |
_J 150 — |
|
3 500 |
1.500 |
b) 100 |
< |
5.100 |
— 1,000 — |
||||||
j |
— |
__ |
- |
- |
— |
- |
5.100 |
|1.435,450 |
— — 1— |
7
Numerär.
50
1
1
1
1
1
8
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Jakt- ocb båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
S u in m a |
! Ålderstillägg I års tjenstetid |
||||||||
Transport |
1 _ | |
_ |
1 |
! I |
__ |
__ |
5,100 |
__ |
1,435,450 |
_ |
_ j 1,000 |
_ |
||
Kontrollör............. |
3,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
■— |
4,000 |
— |
— |
— |
|||
Kammarskrifvare.......... |
1,500 |
— |
300'' |
—• |
— i |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
_! |
|
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
- |
1,800 |
— |
— |
— |
600 |
— j |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1.200 |
— |
— |
— |
300 |
—! |
Vaktmästare............ |
700 |
— |
300 |
— |
— |
— |
_ |
— |
1.000 |
— |
— |
— |
300 |
—j |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,000 |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
Roddare .............. |
Ö O o |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
|
Dito .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
-- |
— |
— |
100 |
— |
|
Jaktuppsyningsman......... |
900 |
— |
300 |
— |
j) 300 |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
300 |
||
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
— |
200 |
_ |
||
Anslag till skrifvarebiträde . . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
-- |
i |
— |
— |
|
Svartvik. |
||||||||||||||
Öfveruppsyningsman........ |
1,500 |
— |
300 |
— |
b) 50 |
— |
— |
— |
1,850 |
— |
— |
— |
600 |
_ |
Vaktmästare............ |
500 |
300 |
- |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
150 |
— |
|
Vifsta. |
||||||||||||||
Uppsyningsman.......... |
900 |
300 |
— |
b) 50 |
— |
— |
1.250 |
— |
— |
300 |
- |
|||
Vaktmästare ............ |
500 |
300 |
— |
— |
— |
— |
-— |
800 |
33,400 |
150 |
— |
|||
Hudiksvall. Tullförvaltare............ |
2,500 |
1,000 |
b) 50 |
3,550 |
1,000 |
|||||||||
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Kustuppsyningsman....... |
600 |
— |
300 |
— - |
b) 200 |
— |
-- |
— |
1,100 |
— |
— |
— |
150 |
— |
Roddare.............. |
500 |
— |
200 |
_ |
— |
— |
— |
_ |
700 |
— |
— |
— |
100 |
|
Dito .............. |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
*• |
— |
700 |
— |
9,050 |
100 |
||
Söderhamn. Tullförvaltare........... |
3,000 |
1,000 |
b) h) |
4,300 |
1,000 |
|||||||||
Uppsyningsman.......... |
900 |
_ |
300 |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Vaktmästare............ |
600 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
-- |
— |
— |
150 |
— |
dito ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,700 |
— |
— |
450 |
— |
|
Anslag till skrifvarebiträde . . |
— |
— |
! _ |
- |
— |
800 |
__ |
— |
— |
|||||
Ljusne. |
||||||||||||||
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
b) 100 |
— |
— |
1,300 |
— |
, 300 |
|||||
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
- |
— |
— |
800 |
— |
!- |
150 |
Transport, ~— j — !-| — j—| j 12,000!—1,477,900|—j —
Numerär
51
Ålderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
Transport |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
1,477,900 |
— |
— |
— |
|||
1 |
Jaktuppsyningsman........ |
900 |
_ |
300 |
_ |
j) 300 |
_ |
1,500 |
300 |
||||||
1 |
Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
— |
_ |
_ |
___ |
700 |
_ |
_____ |
__ |
100 |
_ |
|
2 |
Dito ............ Hernösand. |
- |
_ |
— |
— |
1,400 |
15,600 |
— |
200 |
— |
|||||
1 |
Tullförvaltare........... |
3,000 |
— |
1,000 |
__ |
b) 100 |
__ |
_ |
4,100 |
_ |
1,000 |
||||
1 |
Uppsyningsman.......... |
900 |
— |
300 |
— |
— |
__ |
_ |
__ |
1,200 |
_ |
___ |
__ |
300 |
_ |
1 |
Vaktmästare............. |
600 |
— |
300 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
900 |
_ |
__ |
_ |
150 |
_ |
1 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
900 |
_ |
_____ |
_ |
150 |
___ |
1 |
Roddare.............. |
500 |
— |
200 |
— |
_ |
— |
_ |
700 |
__ |
__ |
_ |
100 |
_ |
|
1 |
Jaktuppsyningsman......... |
900 |
— |
300 |
j) 300 |
_ |
_ |
_ |
1.500 |
_ |
__ |
__ |
300 |
_ |
|
1 Jaktbåtsman............ |
500 |
— |
200 |
-- |
__ |
__ |
_ |
700 |
_ |
__ |
_ |
100 |
__ |
||
, 2 |
Dito ............ |
— |
— |
-- |
— |
_ |
_ |
1,400 |
_ |
__ |
_ |
200 |
__ |
||
Anslag till skrifvarebiträde. . . . Anm. De utöfver bär upptagna personal Lunde eller Sprängviken. |
800 |
||||||||||||||
1 |
Öfveruppsyningsman ....... |
1.500 |
— |
300 |
bl 100 |
__ |
_ |
1,900 |
__ |
__ |
_ |
600 |
„— |
||
1 |
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
_ |
_ |
__ |
_ |
800 |
__ |
_ |
150 |
||
2 |
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,600 |
_ |
__ |
__ |
300 |
_ |
] |
Roddare .............. Örnsköldsvik. |
500 |
200 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
100 |
— |
||
1 |
Öfveruppsyningsman....... |
1,500 |
_ |
300 |
-- |
b) 50 |
_ |
_ |
__ |
1.850 |
_ |
600 |
_ |
||
1 |
Vaktmästare............ Anm. En här anställd inspektor åtnju-ter, så länge han vid tjensten qvar-står, den här utförda öfverupp-syningsmansaflöningen. |
500 |
300 |
800 |
19,850 |
150 |
|||||||||
Transport |
- |
- |
— |
— |
— |
- |
— |
1,513,350 |
—- |
— |
— |
| Tjenst- görings- |
Jakt- och |
Hästlega |
Total- belopp. |
1 I Summa. |
penningar. |
båtlega. |
kostnader. |
'' |
Numerär.
52
Transport
Umeå,
lj Tullförvaltare........
lj Uppsyningsman.......
Vaktmästare.........
Dito .........
Roddare...........
Dito ...........
Anslag'' till skrifvarobiträde
åliggande
1 Jaktbåtsman
Dito
dito
dito
dito
dito
Nordmaling''.
1! Vaktmästare.....
lj Dito .....
Rath.an
11 Öfveruppsyningsman .
står, den här utföri
ningsmansaflöningen.
i
Dito ....
1! Kustuppsyningsman
l|“
l1
Dito
Piteå.
Vaktmästare
Dito
Kustuppsynin
Dito
'' Lön. |
Tjenst- görings penning; |
r. |
Jakt- | och båtlega. |
Hästlega |
Total- belopp. |
ö u m m a. jc . |
Ålderstillägg j |
||||||
r |
J |
— |
1 |
— |
1,513,350 |
“j |
— |
||||||
1 3,000 |
l,000j |
b) 100 |
— |
_ i |
4,100 |
J |
1,000 |
||||||
900;- |
— |
300 |
- 1 |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
300 |
---1 |
|||
(>00j |
300, |
- i |
— |
— |
__ |
900 |
— |
— |
--1 |
150 |
— |
||
1 _ |
_ |
| |
-. |
— |
— |
2,700 |
— |
— |
-j |
450 |
— |
||
500 |
— |
200 |
— |
700 |
— |
— |
100 |
||||||
_ |
_ |
_ j |
— |
— 1 |
— |
700 |
— |
---- |
100 |
_| |
|||
j |
— |
i |
_ i |
_ |
— |
500 |
— |
— |
_ |
||||
000 |
300: |
| j) 300 |
1,500 |
_ |
300 |
— |
|||||||
500: |
__ |
300! |
— |
— |
800 |
.......... |
100 |
— |
|||||
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
—- |
1,600 |
___ |
-•— |
200 |
|||
1,500 |
— |
300 |
b) 50 |
1,850 |
1..... |
__ |
600 |
1 |
|||||
500: |
300 |
— |
— |
800 |
I" |
— |
— |
150 — |
|||||
. --1 |
— |
— |
” |
— |
— |
... |
— |
800 |
___ |
— |
150 — |
||
j 1,500 |
— |
300 |
b) 100 |
— |
— |
1,90< |
— |
600 |
; i -i |
||||
. 500 |
300 |
800 — |
151 |
_ |
|||||||||
_ |
_ |
_ |
__ |
1 —■ |
.— |
BOOj— |
|-- |
— |
150 |
— |
|||
600 |
300 |
_ |
|b)r)200 |
— |
i — |
1,100 — |
— |
i |
S 150 |
— |
|||
500 |
_ |
j 200 |
__ |
— |
i |
700 - |
j--- |
100 |
— |
||||
J - |
— |
— |
— |
j _ |
i 7001- |
! 24.151 |
r |
100 |
— |
||||
, . 2.500 |
1 1,000 |
b) 50 |
_ |
; 3,oö( |
! i ) — |
1,000 |
— |
||||||
, 900 |
300 |
_ |
__ |
j — |
1,201 |
> — |
. --- |
300 |
— |
||||
,| 600 |
300 |
i- |
__ |
— |
901 |
) — |
__ |
: 150 |
— |
||||
_ |
1,80( |
) — |
— |
! 300 |
>— |
||||||||
600 |
300 |
_ |
b)r)200 |
|_ |
j — |
— |
1,101 |
- |
J ------- |
150 |
> — |
||
. |
— |
— |
1 |
— |
i — |
1,1001- |
— |
\- |
1 150 |
- |
|||
•t! - - |
: — |
— |
1 |
— |
j— |
9,650 — |
-1,537,500)- |
— |
j—• |
Numerär.
53
Roddare .
Dito
Transport
Skellefteå.
Vaktmästare
Dito
Roddare. . .
Dito . . .
Luleå.
Tullförvaltare . . .
Uppsyningsman . .
Vaktmästare ....
Dito ....
Roddare.......
Dito .......
J aktuppsy ni ngsm ai i
Jaktbatsman ....
Dito ....
Haparanda.
Tullförvaltare .....
Öfveruppsyningsman. .
Vaktmästare......
Dito .......
Jaktuppsyningsman . . .
1
l
1
5
l!
lj Jaktbåtsman.
2! Dito
l Anm, Den under tullförvaltarens i Ha-|
paranda befäl ställda gränsbevak-!
ningen utgöres för närvarande af!
en gränssergeant och två gränsvakter,
hvilkas befattningar indragas, vid!
blifvande ledigheter och hvilka,
tilldess sådan indragning kan ske,!
åtnjuta den för dem i 1868 års stat!
bestämda aflöning.
Heder Kalix.
1 Öfveruppsyningsman ....
Transport
J iöll. |
Tjenst-! g öring s-i penningar. |
J akt-uell båtlega |
| ■ t _l_ |
Total- och rese- , , kostnader. '' R |
8 u ni m a |
Åldcrstillägg |
||||
l | |
_ |
— - 9,650 |
1,537,500 |
|||||||
500 |
200 |
— |
— |
— i |
!—I 700 |
— |
— |
100 |
||
— |
— |
700 |
— |
--.-- - |
— |
100 |
— |
|||
1,600 |
— 300 |
bl 100 |
— — 2,000 |
600 |
||||||
500 |
300 |
— |
—l 800 |
— |
--- |
— |
150 |
— |
||
— |
--- _ |
j |
— — 1,600 |
— |
— |
300 |
— |
|||
500 |
200 |
— |
— | |
—1 700 |
— |
— |
100 |
— |
||
— |
— — |
— |
— |
— |
—i 700 |
— |
16,850 |
100 |
— |
|
2,500 |
1,000 |
b) 50 |
3,550 |
....... |
1,000 |
|||||
000 |
- 300 |
— |
— |
— 1 1,200 |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
600 |
— 300 |
— |
— |
. |
900 |
— |
— |
150 |
— |
|
— |
— |
-. |
— |
— j— 2,700 |
__ |
— |
— |
450 |
— |
|
500 |
— 200 |
— |
—| |
— — I 700 |
____ |
— |
— |
100 |
— |
|
— |
-1 - |
— |
— |
_l |
.-. j 700 |
_ |
— |
— |
100 |
— |
000 |
— 300 |
— |
j) 300 |
—; |
— - 1,500 |
__ |
— |
— |
300 |
— |
500 |
— 1 200 |
_ |
—I |
— ■—: 700 |
_ |
_________ |
— |
100 |
— |
|
— |
— |
— i |
j 1.400 |
.... |
13,350 |
200 |
— |
|||
3,000 |
| —1 1,000 |
b) 100 |
h) 500 —1 4,600 |
1,000 |
_ |
|||||
1,500 |
300 |
—• |
b) 200 |
—! |
— —| 2,000 |
— |
— |
— |
600 |
— |
600 |
—'' 300 |
— |
— |
i |
— 1—j 900 |
__ |
— |
— |
150 |
— |
— |
- -- |
— |
— |
-; |
— —! 4,500 |
- --- |
-- |
750 |
— |
|
900 |
—! 300 |
— |
j) 450 |
— |
— — 1,650 |
__ |
— |
300 |
— |
|
500 |
—j 200 |
--- |
— |
_ |
— —! 700 |
— |
— |
100 |
— |
|
j | |
— -j 1,400 |
200 |
||||||||
b) h) |
||||||||||
- 1,500 |
300 |
200 |
— —! 2,000 — |
— |
, 600 |
— |
||||
_j__ |
— |
— |
i |
— 1-117.7501- |
1,567,700] — |
1 - |
— |
Numerär.
54
1
2
1
1
1
i 1
1
1
1
1
1
1
Transport
Vaktmästare............
Dito ............
Roddare..............
Dito ..............
8:o. Inre bevakningsdistriktet,
innefattande Kronobergs, Skaraborgs, Jönköpings,
Örebro samt delar af Elfsborgs
och Vermlands län.
Jönköping.
Tullförvaltare, hvilken jemväl åligger
att vid Göta hofrätt bevaka
tullrättegångsmål, som af vederbörande
åklagare eller beslagare
blifva dit fullföljda . .
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito ............
Boras.
i Tullkammarföreståndare......
9:o. Vermlands och Elfsborgs
läns gränsdistrikt.
Karlstad.
Tullförvaltare............
Uppsyningsman..........
Vaktmästare............
Dito
Filipstad.
I Tullkammarföreståndare.....
Anm. En här anställd inspektor åtnjuter,
så länge han vid sin tjenst qvarstår,
den för honom i 1868 års stat
bestämda aflöning.
Transport J
Lön.
500
500
|
Tjenst- j Jakt- j Hästlega
görings- j och | och rese
penuingar.
j båtlega. I kostnader.
3,000
900
600
3,000
900
600
300
200
1,000
300
300
400
-I 1,000
300
300
200
Total
belopp.
- 17.750--1 800-1,6001--i 700
700!-
50-
b) 50
r) 300
>> u m m a.
1,567,700
21,550
Älderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
—! 4,050!-
—j 1,200
900!-
—! 1,800-
400—
4,350 —
1,200
900
900
200
7,950
400
150
300
100
100
-I 1,000
— 300
150
300
] ,000
300
150
150
7,550]—[1,597,600!-
Numerär.
55
Transport1
GlxaiTottenberg''.
Kontrollör.............
Vaktmästare.......
Dito ............
Arvika.
Tullkammarföreståndare......
Venersborg.
T ullkamm ar föreståndare
II
1
13
/
Anm. En här anställd vaktmästare, hvars
befattning indrages vid blifvande ledighet,
åtnjuter, så länge han vid
sin tjenst qvarstår, den för honom
i 1868 års stat bestämda aflöning.
Åmål.
Tullkammarföreståndare......
Amu. En här anställd vaktmästare, hvars,
befattning indrages vid blifvande!
ledighet, åtnjuter, så länge han vid
sin tjenst qvarstår, den för honom
i 1868 års stat bestämda aflöning.
Strand.
Anslag till aflöning åt förestån-j
daren för tullstationen derstä-j
| des................
Kontrollbevakningen i Karlstadsi
tullkammar distrikt.
\ Bevakningskontrollör......
Gränsridare........
Dito .....
10:o. Kopparbergs läns
gränsdistrikt.
Falun.
| Tullkammarföreståndare.....
I Anm. En hav anställd tullförvaltare åt Transporti -
Lön.
Tjenst- j Jaktgörings-
j och
penningar, j båtlega.
Hästlega
och resekostnader.
Total
belopp.
1,800
600
600
300
200
200 -
b) 50
200
1,800
500
1,600;
600
300 -
200
7.50
h) 300
7,550 |
— |
■ 2,400 |
|
900 |
|
-1 900 |
|
250 |
1 |
200 |
- |
200 |
— |
1,600 |
— |
3,150 |
|
1,100 14,300 |
__J |
| 200! |
1,597,600
32,550
200
1,630,350|
llderstillägg
att utgå till
hälften efter 5
och återstående
hälften efter 10
års tjenstetid
i graden.
600
150
150
600
150
1,950
56
Alderstillägg | |
||||||||||||||
Tjenst- |
Jakt- |
Hastlega |
1 |
lälften efter o! |
||||||||||
r.Kn. |
görings- j |
och båtlega, i |
och rese-kostnader. |
belopp. 1 |
o u m m a. |
och återstående |
||||||||
i graden |
||||||||||||||
Transport] |
— ! |
— |
— |
— |
— |
— |
... |
— |
— |
1,630,350 |
— |
— |
—- |
|
njuter, så länge han vid sin tjenst |
||||||||||||||
ll:o. Jeintlands läns gräns- |
||||||||||||||
distrikt. |
||||||||||||||
Dufecl. |
1,000 300 150 |
|||||||||||||
Tullförvaltare ..........• |
2,000 |
— |
1,000 |
_ |
— |
- |
h) 500 |
— |
3,500 |
—— |
- |
— |
||
Uppsyningsman.........• |
900 |
— |
300 |
— |
— |
— |
1,200 |
-- |
— |
|||||
Vaktmästare............ |
500 _ |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
|||
Dito ............ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,600 |
___ |
— |
300 |
|||
Melen. |
600 150 |
|||||||||||||
Kontrollör.............. |
1,800 |
— |
600 |
— |
— |
— |
200 |
— |
2,600 |
— |
— |
— |
— |
|
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
— |
_ |
800 |
— |
—- |
— |
||
Dito ............ |
— |
— |
— |
— |
•— |
— |
— |
— |
800 |
— |
11,800 |
__ |
150 |
— |
Anm. Kontrollbevakningen inom Dufeda |
||||||||||||||
tullkammaredistrikt utgöres för när-varande af en gränsridare, hvars |
||||||||||||||
aflöning. |
||||||||||||||
Funäsdalen. |
||||||||||||||
Inspektor.............. |
1,600 |
— |
300 |
— |
— |
h) 150 |
— |
2,050 |
— |
— |
600 150 |
— |
||
Vaktmästare............ |
500 |
— |
300 |
— |
— |
..... |
— |
800 |
— |
— |
— |
|||
Dito ............ |
— |
— |
.... |
— |
— |
—- |
~ |
— |
800 |
.... |
3,650 |
150 |
_ |
|
Östersund. |
||||||||||||||
Inspektor .............. |
1,600 |
300 |
- |
— |
— |
.... |
1,900 |
— |
— |
600 |
■— |
|||
Vaktmästare............ |
600 |
300 |
— |
- -- |
— |
900 |
— |
2,800 |
150 |
— |
Summa Kronor
-11.648,100
57
Tullverkets omkostnadsstat år 1876. * I
Arfvoden, enligt närlagda förteckning; förslagsanslag.........
Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag............
Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören; j
förslagsanslag.............................j
Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag...........I
Skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindningskostnader; j
förslagsanslag.............................|
Postporto; förslagsanslag..........................!
I il l utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialcr, i
enligt Kongl. brefvet ilen 14 Maj 1831; förslagsanslag . ... \
Diverse utgifter; förslagsanslag......................
kotid till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanalbetjente,
som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse
af tullförfattningarne....................
Extra medelsfonden...........................
Hemliga utgiftsfonden............................
Anslag till arfvoden åt extra biträden vid Kongl. Generaltullstyrel- j
sens kansli och kontor........................
Summa Kronor
9,250 —
23.000 —
20.000 —
8,000 —
i i,ooo|—
13,000 —
3,000 —!
ii,6oo—:
750 —
88,000—!
9,000 —
4,5001—j
201,100|—
58
Förteckning ii särskilda arfvode» ar 1870. 1
Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.
1 Ordförande.......................... *500;
2 Ledamöter å 375 kronor ................. 7o0:
1 Notarie............................ 750:
Öfrige Uådhusrätteruc för afgörande af tullmål, enligt Kong!.
trefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 18o8, tillsammans
förslagsvis upptagna...................
I särskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jemt
lands
län......................... 750:
1 särskild Ordförande vid Gränsetullrätten i Haparanda 750: —
1 Tolk för finska språket vid d:o d:o 150: —
2,100-
5,500|-
1,650|-
Summa Kronor
9,250-
59
Sammandrag.
Ordinarie afiöningsstaten ..................... |
1,648,100 |
|
Öfvergångs-aflöningsstat, till uppbördsprovision och öfrig aflöning; |
||
förslagsanslag............................ |
50,000 |
— |
Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag ................... |
270,000 |
— |
Indragningsstaten; förslagsanslag ,................... |
100,000 |
— |
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; förslags- |
||
anslag............................... |
197,000 |
|
j Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom |
||
efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag.......... |
31,800 |
— |
Omkostnadsstaten.............................. |
201,100 |
_ |
deraf 98,850 Kronor äro förslagsanslag. |
||
Stimma Kronor |
2,498,000 |
— |
F örslag
till Utgiftsstatei* tor Telegrafverket
att tillämpas under är 1870.
A. AflöningHstat.
l:o. Styrelsen.
Chefen.
1 Generaldirektor..............
Tekniska Afdehiinym.
2 Intendenter, hvardera med:
lön........3,750; —
tjenstgöring,spenningar
..... 1,250: — 5.000:
1 Fysiker, arfvode . . . ... 7 1,200: ___
1 Linieingeniörer, arfvoden å. 1.200: —
Kandi- och Statistiska Ajäehrhu/en.
1 Sekreterare....... ..........
1 Registrator och Aktuarie........
1 Notarie..................
I Statistiker.................
Kameral-Afdcininfjen.
1 Kamererare ................
I Kassör och Bokhållare..........
1 Förråd,sförvaltare.............
1 Förste Revisor...............
1 Andre Revisor ..............
1 Förrådsassistent..............
5 Kammarskrifvare, hvardera med:
lön......... 900: —
tjenstgöringspen
ningar.
..... 300: — p^OO: —
Transport
Lön.
0.000
7.500:
3.000 •
1.875 —
1.500 _
1.350 .
3.000 —
1.875! —
1.8751—
1.8751—
1.350 —
1.350'' —
4,500! -
K
Tjenst
görings
penningar.
2,000 —
2.500 —
i .000 •
625 —
500
450 —
1.000 —
625 i—
625i —
025
450 —
450 —
1.500 —
r o n
Summa.
8.000
10,000 —
1.200 —
4.800—•
4.000 —
2.500 —
2.000
1 800: —
4,000)—
2.5001 —
2,500 —
2.5001-l,800j—
1.800 —
6,000]—J
55.400 —
o
Lön.
Tjenst
görings
peuningar.
0 11 0 r.
Summa.
Transport
Valctbefjenim/en.
1 Förr åds vaktare, arfvode .... 800: —
1 Förste Vaktmästare d:o .... 600: —
2 Andre d:o arfvoden å 500: —
Anm. Nuvarande Intendent för södra telegrafdistriktet,
Sekreterare och Kamererare,
hvilka enligt denna stat icke
erhålla någon tillökning i hittills åtnjutna
löneförmåner, ega att uppbära
sina löner enligt aflöningsstaten för
är 1873 och
stämmelser.
öfriga då gällande be -
55.400 -
800
6U(i -1.000 -
57.8001
2:o. Personalen vid de elektriska
stationerna.
d Direktörer af l:sta klassen, af hvilka
en vid hvardera af stationerna i Göteborg,
Malmö, Stockholm (central-) och
Sundsvall :
löner å..... 3,000: -
tjenstgöriugspen
ningar
å . . . . 1,000: — 4,000: -
3 Direktörer af .2. a klassen, af hvilka en
vid hvardera af stationerna i Gefle,
Jönköping och Norrköping:
löner å ..... 2,700: —
tjenstgöringspen
ningar
å . . ■ 900: — 0,000: —
16 Kommissarier af l:a klassen, af hvilka
en vid hvardera af stationerna i Haparanda,
Helsingborg, Hernösaud, Kalmar,
Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,
Skellefteå, Söderhamn, Upsala,
Wener sborg, Westervik, [Vester ds,
Ystad, Örebro och Östersund:
löner å..... 2,250: —
tjenstgörings
penningar
. .__750: — 3,000: -
Transport
12O00—■ 4,00(l|— 16.000
8,100]-
2,700
10,8001 —
36,000; - i 12,0001- 48,000] - j
I
74.800
57.800 -
K r o n o r.
Transport
| 32 Kommissarier af 2:a klassen, eller
Kassörer, af hvilka 6 i Stockholm (centralstationen),
5 i Göteborg, 3 i Malmö,
2 i Sundsvall, samt 1 vid hvardera af
stationerna i. Falun, Halmstad, Hudiksvall
, Kristianstad, Landskrona,
Linköping, Luleå, Lund, Motala,
Oskarshamn, Piteå, Uddevalla, Umeå,
Wadstena, Wisby och Örnsköldsvik:
löner å . . . . 2,025: —
tjenstgörings
penningar
a 075: — o,70U: -- I
i 19 Kommissarier af 3:dje klassen, af
hvilka en vid hvardera af stationerna i
| Porås, Ilalarö, Eskilstuna, Gefle, Jön
köping,
Kristinehamn, Köping, Lidj
köping, Lysekil, Mariestad, Neder
Kalix,
Norrköping, Nyköping, Strömstad,
Söderköping, Södertelje, Trelleborg,
Warberg och Wexiö:
löner ii,..... 1,800: —
tjenstgörings
penningar
å 600: — 2,400: ____
15 Assistenter af l:a klassen, af hvilka en
vid hvardera af stationerna i Arboga, \
Engelholm, Furusund, Karlsborg, Mar- \
strand, Norberg, Nordmaling, Norrtelje, i
Nyland, Råneå, Sandhamn, Stockholm !
(byrån vid Brunkebergs torg) Åmål, \
Åtvidaberg och Öregrund:
löner å . . . . i,500: — -tjenstgörings
penningar
å 500: — 2,000:__\
165 Assistenter af 2:a klassen, af hvilka ''
36 % Stockholm (35 ii centralstationen !
och 1 ä byrån vid Brunkebergstorg),
20 i Göteborg, 15 i Malmö, 8 i Sunds- !
vall, 4 i Gefle, 4 i Jönköping, 4 i Helsingborg,
4 i Hernösand, 4 i Norrköping, j
Transport
Löd.
Tjenst
görings-
I Summa,
penningar. I
—j 74,800
64,800
— 21,600;— I 86,400
34,200
11,400
45,600 -
22,5001-
7,500-
:
30,000 --
— —H 236,800“-
57,800.
>7,800
4
K |
r o n |
o r. |
||
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Summa. |
1 |
|
Transport 4 i Wenersborg, 4 i Westervik, 4 i 3 i Östersund, 2 i Karlskrona, 2 i |
— — j— |
----— |
236,800 — |
57,800 - i |
Karlstad, 2 i Skellefteå, 2 i Söderhamn,
2 i Upsala, 2 i West eras, 2 i
Ystad, samt. en vid hvardera af stationerna
i Borås, .Eskilstuna, Falun,
Halmstad, Haparanda, Hudiksvall,
Kristianstad, Kristinehamn, Köping,
Landskrona, Lidköping, Linköping,
Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Mo- i
tala, Nyköping, Oskarshamn, Bileå,
Strömstad, Söderköping, Södertelje,
Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Wadstena,
Warberg, We.riö, IVisby och j
Örnsköldsvik:
löner a . . . . 1,200:
tjenstgörings
penmngar
u.......400: — 1,000: - 108,000 — 66,000 ..... 264,000-
29 Telegraf ster af La klassen, af hvilka
en vid hvardera af stationerna i Ar- •
holma, Asker sund, Bollnäs, Borgholm, [
Cmbrishamn, Ekesjö, .Enköping, Filipstad,
Fjellbacka, Falkenberg, Gamleby,
Grangärde, Hedemora, Mönsterås,
Nora, Nya Varf vet, Hatan, Roneharnn,
Ronneby, Skara, Smedjebacken. Sol- |
lefteä, Strengnäs, Strömsholm, Surahammar,
Sölvesborg, Trollhättan, IIValdemar
svik och Wimmerby
löner it.....750: —
tjenstgöringspen- ningar a . . . 250: — l ,oo0: — |
21,750 — |
7,250:—; 20,000 — i 1 : i |
|||
Transport |
— — j—, |
—■ —j—{ 529,800)— |
57,800 |
! 1 |
ö
Lön.
K r o n o r.
Tjenst- I
görings- | Summapenningar.
j
Transport
Sala, Skof de, Slite, Storvik, Torpshammar,
Törefors, Ulricehamn, Waxholm,
Fiken, Åkersberg och Öf verum:
löner ä...... 600: —-
tjenstgöringspen
ningar
ä .... 200: — ypp. _
2 Förste Kontrollörer, en i Kristiania och
en i Köpenhamn, arfvoden ä 2.700: —
2 Andre Kontrollörer, eii i Kristiania och
en i Köpenhamn, arfvoden it 2,000: --l Kontrollör i Nystad, arfvode 2.400: —
Till arfvoden åt personalen vid telegraminlemningsbyrderna
i Grand Hotel, samt
å Börsen, Kungsholmen. Ladugårdslandet,
Itiddarholmen och Södermalm
i Stockholm högst...........
Till Föreståndare för Bäckaskogs, Drottningholms,
Herreeuds/dosters, Sofiero,
Särö, Tullgarns och Ulriksdals stationer,
Indika antingen under endast
en del af avel eller ock blott tillfälligtvis
hällas öppna, utses ordinarie
tjensteman från andra stationer eller
ock extra ordinarie stationstjenstemän.
------ •--!—j 529,800 -
57.800.
18.000- 6.000
\
24.000
5.400
4.000
2.400
------, 10,800 -
576.400
3:o. Personalen vid de optiska
stationerna.
2 Befälhafvare, eu för Dalar ö och en
li)r Nya Varfvets station, hvilka åt- I
njuta särskild aflöning såsom tillika j j 1
föreståndare för der varande elektriska !
stationer, arfvoden å .... 200: — | — — — — —— 400 -
1 Sergeant vid Landsorts station . . . . | 675— 225— 9001 —
4 Korpor aler, af hvilka en vid hvardera J
af stationerna Brännö, Dalarö, Elgsnabben
och Vinya:
löner å.....525: — . ''
tjenstgörings
Penningar
ä 175: - 7CX); _ 2,100 — 700 — 2.800 - i !
Transport | — — — — — | 4,100 634,200!— — — —
6
;
K r o n o r.
I Tjenst
Lön.
| görings- Summa.
! penningar, j
Transport
10 Telegrafi,ster, af hvilka 2 nid Nynäs,
2 pa Omö, samt I vid hvardera af
stationerna Brännö, Dalarö, Elgsnubben,
Landsorl, Nya Varfvel och
V ingå:
löner a......150:
t jenstgöri liggpenningar
ii 150: öoo; .
—. —: — 4.100
4,500—j 1,500:— 6,000;-..... ]0 ,00
654,200
A n m.
.''/) Hvar och en af de här ofvan a staten för »Styrelsen» upp- j
tagna tjensteman, med undantag af fysikern och linie- i
ingeniörerne, eger att såsom dyrtidstillägg för året uppbära j
tjugo procent å det honom enligt staten tillkommande af- I
löningsbelopp intill 5,000 kronor.
2) Hvar och en af de här ofvan å staten för »Personalen vid de |
elektriska stationerna» upptagna, direktörer och kommissarier j
eger likaledes att såsom dyrtidstillägg för året uppbära tio
procent af det honom enligt staten tillkommande aflöningsbelopp.
3) Kammarskrifvare hos Styrelsen samt assistenter och telegra
fister
vid de elektriska stationerna, hvilkas tjenstgöring i
samma grad under 10 år varit väl vitsordad, ega under året
åtnjuta älderstillägg med 200 kronor för kammarskrifvarne I
och assistenterne samt med 100 kronor för telegrafisterne;
och de, hvilkas tjenstgöring i samma grad uppgått till 15 j
är och varit väl vitsordad, åtnjuta under året dubbelt före- !
nämnda belopp.
4) De kommissarier, som till följd af tid efter annan skedda j
omregleringar af personalen vid elektriska stationer för när- |
varande bestrida allenast assistent- eller telegrafistbefattningar, i
ega under aret åtnjuta älderstillägg lika som assistenter, j
med rätt för hvarje sådan kommissarie att i afseende derå i
räkna sig till godo hela den tid, han varit ordinarie tjen- j
steman i verket.
5) Förenämnda älderstillägg anses till tre fjerdedelar tillhöra lönen
och till en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.
(i) Förrådsvaktaren och de hos Styrelsen anställde vaktmästare j
ega jemväl rätt att n sina arfvoden åtnjuta älderstillägg, att
för hvardera under året utgå med 100 kronor efter 10 års I
och med 200 kronor efter ! 5 års väl vitsordad tjenstgöring.
Transport i 644,300;—!
7
Transport ; 644. o00—i
7) Tiden för uppnående af rätt till ålderstillägg beräknas i hvarje |
fall från och med kalenderåret'' näst efter det, hvarunder i
befordringen egde »ruin ^till den tjenstegrad, för hvilken j
ålderstillägget skall utgå.
S) Tjenstgöringspenningarne afe tås för den tid tjenstledighet åtnjutes.
i
4:o. Särskilda Anslag.
Dyrtidstilliigg åt dertill berättigade............... 30,930: —
ålderstillägg åt dertill berättigade................ 33,700: —
Arvoden för extra biträden och vikariater, förslagsvis .... 70,000: —
1):o åt telegrambärare och uppassare vid .stationerna,
förslagsvis...........................
l):o för meteorologiska observationers anställande, enligt
Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 .............
D:o åt Intendenternes skrifbiträden............
I):o för taxering och kontrollering it Göteborgs och
Malmö kontrollstationer..................
l):o för värden af verkets särskilda materialförråd i Göteborg
............................
Hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms centralstation,
att, jemlikt Kong], brefvet den 6 Juni 1873,
tills vidare utgå med....................
D:o åt de 5 kontrollörerne i Kristiania, Köpenhamn och
Nystad, ä 400 kronor ...................
För telegrafverkets undervisningsanstalt, högst........
B. Ötvergångs-Aftöiiingsstiit.
Nedannätnnde personer, hvilka enligt normala aflöuingsstaten litt. A, 2:o |
och 3:o erhålla lägre löneinkomst än de tillförne åtnjutit, äro be- j
rättigade att med här nedan upptagiia belopp undfå ersättning; I
börande denna personliga ersättning likväl minskas eller helt och I
hållet upphöra i den mån dessa personer erhålla högre löneinkomst j
inom telegrafverket.
Tjenstförrättande Kommissarien vid Wenersborgs station, Direktören II. \
R. Rhen, skilnaden mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kr., och j
hans förutvarande direktörsafiöuing, 3,200 kr.............i 200—
D:o Assistenten vid Karlshamns station, Kommissarien G. Th. C. \
Teuk, skilnaden mellan 2:a klassens assistentaflöning, 1,600 kr.,
och l:a klassens assistentaflöning, 2,000 kr...............i 400 -
i):o d:o vid Helsingborgs station, Kommissarien (J. F. Askerstedt,
d:o d:o i 400. - .
Transport 1.000
65,000:
5,300:
2,000:
800:
400:
600:
2,000:
15,000:
225,7301—
870.030 —
!
I
870.030''—
8
Transport 1.000!
Tjenstförrättande Telegrafisten vid Askersunds station, Kommissarien E. A.
Appelholm, skilnaden mellan telegrafistaflöningen, 1,000 kr., och
l:a klassens assistentaflöning, 2,000 kr................. 1.000
D:o d:o vid Ronneby station, Kommissarien O. Hammar, skilnaden ,
mellan telegrafistaflöningen, 1,000 kr., och l:a klassens assistent- ,
aflöning, 2,000 kr.............................. 1,000!
Föreståndaren för den gemensamma elektriska och optiska stationen å j
Nya Varfvet C. A. Forssander, skilnaden mellan hans löneförmåner i
enligt normalstaten och hans förut varande inkomster vid stationen '' 200
C. Pensions- och understödsstat.
F. d. Kameralintendenten och Liniechefen in. m. J. F. von Heland,
enligt Kongl. brefvet den 14 juni 1871................
F. d. Intendenten för norra telegraf distriktet, m. m. A. L. Fahnehjelni,
enligt Kongl. brefvet den 17 maj 1872 ................
F. d. Kassören hos Styrelsen m. m., G. A. Messling, enligt Kongl. brefvet
den 5 juni 1874 ...........................
Kassören vid Stockholms centraltelegrafstation F. X. Berg, efter erhållet
afsked, enligt samma Kongl. bref...................
F- d. Direktören vid Stockholms norra telegrafstation, m. m., A. II. (iller,
enligt Kongl. brefvet den 2 februari 1860 ...............
Direktören (4. Bångs enka, Johanna, Bang, född Lahe, enligt Kongl. bref- ,
ven den 20 november 1808 och den 10 juli 1866 ..........
| Förre Befälhafvaren a Otterhällans indragna station. M. Stdlpher, enligt,
Kong], brefvet den 00 december 1860 ..................:
Förre Befälhafvaren å Nya Varfvets optiska station, J. Bergström, enligt .
samma Kongl. bref............................
, Förre Befälhafvaren å Furusunds indragna optiska station, Fanjunkaren i
C. F. Hyhineth, enligt Kongl. brefvet den 18 juni 1866 ......
Förre Telegrafisten vid Yxlaö indragna station, A. Österberg, enligt Kongl.
blefven den 18 juli 1866 och den 16 september 1870........\
\ Förre Telegrafisten vid Skälsmara indragna station, A. G. Andersson, \
att utgå så liinge hans nuvarande sinnessjukdom fortfar, enligt Kongl.
brefvet den 18 december 1861....................... I
I Förre Befälhafvaren a Sandhamns indragna optiska station, Fanjunkaren j
C. M. Berg, enligt Kongl. brefvet den 17 september 1869 .....
| Förre Telegrafisten å samma station A. Löfgren, enligt samma Kongl. |
bref.....................................
; Förre Telegrafisten å samma station Tf. A. (Vinberg, enligt samma Kongl.
bref ......................................
Förre Telegrafisten ä Nynäs station L. O. Westman, enligt samma Kongl. ;
bref............................''........
Trauspori
2.770
4,000 —
2.200;—
l .860
1.000,—
500 —
150 —
.150 —
680 —
1.50:-
72 |
— |
500 |
..... |
240 |
|
240 |
— |
; 240! |
|
752 |
;
870.030 —
3,200: -
878,280 —i
9
Transport
Förre Befnlhafvaren å Arholma indragna optiska station, Fanjunkaren
L. E. Österberg, enligt Kongl. brefvet den 25 november 1870. .
Förre Korporalen å Vinga station. J. A. Andersson, enligt samma Kongl
bref....................................“
Förre Telegrafisten å Arholma indragna optiska station, E. O. Ahlman
att utgå under åren 1872—1870, enligt samma Kongl. bref . . .
Förre Telegrafisten å Tjockö indragna optiska station, A. E. Österman
^ att utgå under åren 1872—187B, enligt samma Kongl. bref . . .
Förre Telegrafisten å samma station, A. Nordberg, att likaledes utgå under
åren 1872—1876, enligt samma Kongl. bref''...........
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, 5 proc. å den för året till
1,830,000 kronor beräknade portoinkomst, enligt Kongl. brefvet den
5 Juni 1874 ....................? . . . T........
och pupillkassa................
D:o till telegrafverkets enke -
I). Underhållsstat.
Förslagsanslag.
Telegrafliniernas öfvervakande och besigtning................
Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader .
Rese- och traktamentskostnader.........................
Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap,
möbler och husgeråd ......................
; Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor m. m.
Skrifmaterialier...................................
1 Batteriförnödenheter...............................
; Hyror................ ......
I Ved..........................................
I Lyshållning.....................................
i Postporto......................................
Frakt- och transportkostnader..........................
; Sveriges bidrag till underhållet af internationela telegrafbyrån i Bern .
; Diverse utgifter..................................
S u m m a
14.752— 873,230
i
400 -270—''
240 —
240 —
i i
240-
66,500
5,000j -
100,000
2,000
10.000
40.000
50.000
8,000
15.000
12.000
16,000
18,000
6,000
8.000
1,500
10.628
87.642 -
297,128
1,258,000’-
2
Bil. E.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.
Enligt Herr Statsrådets genom skrifvelse af den 14 sistlidne November
för Fullmägtige i riksgäldskontoret tillkännagifna önskan,
hafva Fullmägtige låtit upprätta och få härmed öfverlemna en förslags ’
b er åkning öfver riksgäldskontorets under återstående delen af innevarande
ar samt nästkommande två år påräkneliga inkomster och redan
kanda utgifter, hvilken beräkning tillika visar kontorets nu beräkneliga
kassastallning vid slutet af hvart och ett af dessa år.
• i U+taf dei}na förslagsberäkning inhemtas, att riksgäldskontorets
inkomster under återstående delen af detta år kunna antagas komma
åt uppgå ill . . . .............Kronor 1,719,000: -
ocn med tillagg af riksgäldskontorets nu egande
kontanta behållning................. 99q. ^9
utgöra ...... ...............Kronor 2,383,220: 732,
samt öfverstiga de under samma tid för kontoret
förestående utgifter............. . „_2,024,686: 83,
me ''Tt j ’ ’ i.....: '' '' .............Kronor 358,533: 79.
Under loppet af år 1875 hafva kontorets
utgifter antagits uppgå till............ 17,794 ö28: 06
men inkomsterna ej kunnat beräknas till högre
beloPP än....................... ?? 14,823 068:02
hvarigenom och då från skilnaden mellan nämnda
belopp. . . . . . . ............Kronor 2,971,560: 04,
diagits ofvanstaende behållning vid slutet af år
!81/41 V,-;;- ......_.........■ • • „ 358,533: 79,
vid sfutet af ar 1875 synes uppkomma en brist af Kronor 2,613,026: 25.
likaledes och då kontorets redan kända
utgifter under år 1876 uppgå till......... 12 063 211- 87
hvaremot inkomsterna under samma år för närval
ande ej kunnat beräknas till mera än .... ,, 1,158 320-
uppkommer en skilnad af ........... 7 Kronor 1004^891: 87
da dertl bägges ofvanangifna brist vid
1875 års slut . . ................... „ 2,613,026:25''
utvisar eu brist vid 1876 års slut af......Kronor 13,517,918: 12.
2
Till närmare upplysning angående beräkningen af en och annan
af de uppgifna inkomsterna och utgifterna få Fullmägtige tillägga.
att den uppgifna behållningen denna dag samt återbetalningen
af tills vidare förräntade medel icke innefatta den kontanta behållning
samt de fordringar och obligationer, som tillhöra de fonderade lånens
liqvidations- och amortissementsfonder;
att af det belopp, 7,500,000 kronor, som antagits komma-att genom
försäljning af 1872 års fyra-procent-obligationer inflyta, 3,186,200 kronor
utgöra betingad valuta för obligationer, om hvilkas försäljning
och betalning inom den 31 Januari instundande år aftal redan blifvit
träffadt; hvaremot återstående 4,313,800 kronor utgöra beräknad betalning
för den derefter resterande återstoden af 1872 års lån, som
Fullmägtige, enligt § 35 af det vid innevarande års Riksdag, för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente, af Riksdagen bemyndigats försälja;
att
de bland utgifterna upptagna 4,000,000 kronor, vid 1871 ars
Riksdag anvisade låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggnmgar, utgöra
återstoden af det bergslagernas jernvägsaktiebolag beviljade
lån; samt _
att de bland utgifterna upptagna 2,000,000 kronor till bestridande
af Kongl. statskontorets utgifter för de till jernvägsbyggnader anvisade
medel utgöra outtagna återstoden af det enligt reglementets 5 § 1
mom. till utgående under år 1874 på riksgäldskontoret anvisade bidiag
för nämnde utgifters bestridande 7,245,000 kronor.
Den af innevarande års Riksdag uppgjorda, i statsutskottets memorial
N:o 99 intagna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster
och utgifter från den 15 Maj 1874 till 1875 års slut upptager
kontorets brist vid 1875 års slut till 8,203,600 kronor under rubrik
anv upplåning4*, under det i den nu öfverlemnade förslagsberäkningen
bristen vid samma tid kunnat beräknas till endast 2,1)13,026 kronor
25 öre. Denna skiljaktighet, som Fullmägtige. ansett sig böra omförmäla,
uppkommer hufvudsakligen deraf, att i statsutskottets förs ag
öfverskott å statsverkets inkomster beräknats riksgäldskontoret tii -godokomma med endast 2,700,000 kronor, eller, efter afdrag af till
återbetalning förfallna 1,000,000 kronor, som bland utgifterna upptagits,
rätteligen 1,700,000 kronor; hvaremot i sjelfva verket under tiden tran
samma förslagsberäknings afgifvande den 15 Maj 1874 till och med
denna dag dylika öfverskott till riksgäldskontoret influtit med 8 / 00,000
kronor; deraf dock återbetalts 1,465,481 kronor 51 öre, så att de öfvetskott,
som under nämnde tid kommit riksgäldskontoret tillgodo efter
3
7,2.34,518 kronor 49 öre, öfverstiga de i sådant afseende af statsutskottet
beräknade 1,700,000 kronor med 5,534,518 kronor 49 öre
eller ungefärliga skilnaden mellan den beräknade bristen vid 1875 års
slut i statsutskottets och i Fullraägtiges nu öfverlemnade forslatsberäkning.
Stockholm den 10 December 1874.
F. F. CARLSON.
C. y. STOCKENSTRÖM. C. G. HIERTA. SAM. WARB UR G.
Herman Wikblaä.
Förslags beräkning öfver Riksgäldskontor^ Inkomster och Utgifter från den 10 December 1874 till 1876 års slut.
Behållning a Itjksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken
uen 10 December 1874
Beräknad dito den 31 December 1874
Från den |
|||
10 December |
Under ar |
Under år |
|
1874 till |
1875. |
1876. | |
Summa. |
arets slut. -- |
rar å till vissa bestämda
Inkomster.
Återbetalning af tills vidare förräntade medel:
i kapital..........
I räntor..........
Kapital- och räntebetalninga
föremål anvisade lån........
Äldre depositionsmedel........
Ponden för bostälisskogars indelning till regelbunden
hushållning, återstoden......
Skogsplanteringskassans återseende behållning
Afbetalmngar å lån till undsättningar inom de genom
m !■ i,irs missväxt nödlidande länen.........
Utåt Riksbankens behållna vinst för år 1873
(jren^rr. o-f* ------ i • n . .
604,220162'' __
- — • 358,533 791 _____
664,220!62| 358.533 79( '' ~ir~ZT
- 1
664,220 62
858,539»! 79
.022.75441
Beräknad brist vid 1871
års utgång
Från den
10 December
1874 till
årets slut.
Under år
1875.
Under år
1876.
Summa.
— —j 2,613,026 25 2,613,026)25
950,000 —| 5,526,000
50,000,1—j 200,000
j
719,000—| 1.078,600
1,200
14,431
—I 1.716
n°m af Riksdagen medgifven ytterligare försälj
al obligationer för 1872 års lån, återstoden ''
1,120
500,000
7,500,000
■I 1,156,000!-
—I 1,200 -
1,120 -
,719,000 —j 14,823,06802 1,158,320
Beräknad brist vid 1875 års utgång
Dlto vid 1876 års dito
- 6,476,000
250,000! —
- 2,953.600!—
2,4001—
14,431 j49
1.71(153
2,240 —
500,000 —
: 7,500.000 -1117,700.388(02
Utgifter.
Arliga anslaget till Hans Maj:t Konungen.......
Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen:
för 1855 års lån
.. 1858 ., ..
.. 1860
.. 1861
.. 1864
.. 1866
.. 1868
,. 1870
1872
Inlösen af obligationer
Ränta å gamla 5-procent-lånet ........
ä Konung Carl XTIbs hemgiftskapital
13,655
1,166,666
1.466.000
165,001
500.000
1.380.000
1,086,750
808.500
950.000
13,655
66. 1,166,661
— 1,466,000
165.000
500.000
— 1,380,000
— 1,086,750
990,000:
1,206.882:
och ränta å 1869 års lån
67.
300,000
300,000
2,613,026
25
S u
--1-113,517.918,
12
2,613,026
13,517,918
m m
a (2,383,220)62 17,794,628)06)14,676,238) 12)134,854,086,80
,, a Göta kanals reparationsfond..........
å Södertelje kanals dito ......
r v ä Stockholms borgerskaps enkhus’ fordran.
Kostnader för Riksdagens bibliotek...........
Yid 1871 ars Rikdag anvisade låneunderstöd till enskilda
jernvägsanläggningar............
Vid 1874 års dito beviljadt bidrag till bestridande af
Kongl. Statskontorets utgifter för de till jernvägs
byggnader
anvisade medel............°
\ id dito beviljadt lån för inköp af
rinneseminarium i Stockholm
Riksdags- och revisionskostnader
Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen
och hans expedition...........
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret .
Löner på indragnings- och pensionsstat........
Kostnader för Riksdagens hus ....
600,000
byggnad åt lära -
1 7,536,571 |
G6 |
7,974,953 |
67 |
||
6,000 |
— |
200,000 |
— |
1 1.200,000 |
_j |
234 |
38 |
506 |
25 |
506 |
25 |
1,875 |
— |
7,500 |
— |
7,500 |
_| |
7,044 |
45 |
7,044 |
45 |
7,044 |
45 |
2,250 |
— |
2,250 |
— |
2.250 |
|
783 |
— |
783 |
— |
783 |
_ 1 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
|
___i ~ | |
2,000,000 |
— |
2,000,000 |
1 |
|
'' 000,000| |
— |
7,110,798 |
20 |
- - |
|
- - i |
59,000 |
||||
3,500 |
450,000 |
450,000 |
— |
||
j_ |
19,400 |
_ |
19,400 |
||
2,0001- |
65,482 |
65,482 |
|||
— — L |
22,392 |
50 |
22,392 |
50: |
|
1,000|- |
12,000 |
12.000 |
35
15,511,525
1.406,000
1,246
16,875
21,133:
6,750l—
2,349 —
1,800 -
4,000,000
9,110,798 20
59.000
903.500
38,800
132,964
44,785
25.000
Beräknad behållning
a Riksgäldskontorets räkning
2,024,686 8317,794,628116! 12,063,21 L87 31,882,526(76
l 1 7 7 ‘
N:o 1 i Riksbanken den 31 December 1874
358,533 79]
358,533 79
Summa |2,383,220|62|l7,794,628)06|14,676,238|12j|34,854,086 80
Bil. N:o 6 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro#. N:o 1 om Statsverket 1875. 1
Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 16 Oktober 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
samt Statsråden: Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén och
Friherre Akerhielm.
Departementschefen, Statsrådet Friherre Akerhielm föredrog i
underdånighet följande mål, nemligen:
7:o.
Skogsstyrelsens den 1 innevarande månad aflåtna underdåniga
memorial, deruti bemälda styrelse i följd af erhållen nådig befallning
afgifvit yttrande och förslag i fråga om närmare bestämmelser för användande
af det utaf Riksdagen beviljade anslag af 15,000 kronor för
anställande af högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj: t, med hufvudsakligt
gillande af hvad skogsstyrelsen uti ifrågavarande afseende yttrat
och föreslagit, täcktes i nåder förordna;
att berörda anslag skulle ställas till disposition och redovisning
af skogsstyrelsen, som skulle ega att efter kungjord 30 dagars ansökningstid
antaga, liksom ock att entlediga och permittera ifrågavarande
2 Bil. N:o C> rf) till Konrjl. Majds Narf. Trop. N:o J om ''Statsverket 1875.
tjensteman samt öfver deras verksamhet utöfva tillsyn och meddela
dem nödiga föreskrifter rörande deras befattning;
att emellertid, innan sig visat i hvad mån skogsingeniörernes
biträde komme att anlitas, högst tre sådana befattningar borde tillsättas
att innehafvas under nästkommande år, men skogsstyrelsen anbefallas
att, om erfarenheten framdeles visade, att flere skogsingeniörer behöfdes,
derom då hos Kong]. Maj:t göra underdånig anmälan;
att, på det till de skogsingeniörsbefattningar, som nu komme
att tillsättas, sökande med större erfarenhet måtte sig anmäla, arfvodet
för dessa befattningar bestämdes till 2,000 kronor för år att qvartalsvis
utbetalas, med rätt för de antagne skogsingeniörerne att utaf ifrågavarande
anslag, enligt till skogsstyrelsen ingifven och behörigen granskad
räkning, jemväl åtnjuta reseersättning och traktamente under
resedagar enligt 7:de klassen i gällande resereglemente;
att deremot dem tillkommande traktamente under förrättningsdagar
borde med ett belopp af fem kronor för dag gäldas af den, som tjenst ebiträdet
påkallade, hvilken äfven, efter gällande taxa å arfvode för
skogsförrättningar, hade att ersätta sådana med upprättande af mera
omfattande skogshushållniugsplaner förenade arbeten, som icke kunde
å förrättningsstället medhinnas; samt
att reqvisitioner å skogsingeniörernes biträde borde ingifvas antingen
till Kong!. Maj:ts befallningshafvande, som hade att dem derefter
till skogsstyrelsen insända, eller ock omedelbart till skogsstyrelsen,
hvilken borde anordna ingeniörernes arbeten;
börande skogsstyrelsen framdeles, sedan erfarenhet vunnits om
ifrågavarande institution, med förslag till instruktion för skogsingeniörerne
till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma.
Hvad Statsrådet i förestående mål underdånigst yttrat och tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
Axel Ädelt/ren.
Stockholm. Jsaac Marcns’ Boktryckeri-Aktiebolngr, 1875.
Bil. N:o 1 a till Rungl. Maj.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
1
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30 october
1874.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Aestbömer,
Weidenhielm,
Boven och
Friherre Åkerhielm.
§ 15.
Föredragande departementschefen anförde härefter:
Sedan Upsala universitets drätselnämnd hos kanslersembetet för
samma universitet anmält, att, efter det drätselnämnden den 3 februari
innevarande år hos Eders Kongl. Maj:ts och rikets statskontor gjort
framställning om utbekommande såväl af det vid 1873 års riksdag anvisade
bestämda årliga anslag af 43,323 rdr 79 öre för uppehållande
till visst belopp af sådana löner, i hvilka spanmål ingår, som ock af
2
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
7,320 rdr 92 öre, utgörande fyllnad i åtskilliga äldre, vid 1841, 1851
oeh 1854 årens riksdagar beviljade penningelöner, statskontoret i skrifvelse
den 1 nästlidne april meddelat, att förenämnda anslag, 43,323
rdr 79 öre finge i Upsala läns ränteri qvartaliter utbekommas, men att,
enär, jemlik! 1858 års riksdagbeslut och kongl. brefvet den 20 mars
samma år, det vid nämnda riksdag för universitetet anvisade anslag
af 30,000 rdr afsåge bestridandet af kostnaderna icke allenast för upprätthållande
till visst belopp af sådana åt lärare och tjensteman anslagna
löner, i hvillca spanmål ingår, utan äfven för höjande till vissa
bestämda belopp af en del penningelöner, men det vid sistlidne års
riksdag i stället för ofvanberörda förslagsanslag å 30,000 rdr beviljade
fasta årliga anslag af 43,323 rdr 79 öre, hvilket blifvit bestämdt på
grund af och i enlighet med en å universitetets kammarkontor upprättad
tablå, endast upptoge de'' löner, i livilka spanmål ingår, samt således
något anslag hvarken blifvit af vederbörande begärdt, ej heller
anvisadt till fyllnad i nu ifrågavarande äldre penningelöner, statskontoret
till följd häraf funne sig förhindrad! att anordna förberörda 7,320
rdr 92 öre; så har kanslersembetet, enär statskontorets uppfattning af
ändamålet med förbemälda förslagsanslag syntes sakna allt stöd i nådiga
brefvet den 20 mars 1858, hvilket på alla ställen, der samma förslagsanslag
omnämndes, uttryckligen inneliölle, att det vore gifvet till
upprätthållande af spanmålslönernas belopp, och då Riksdagens underdåniga
skrifvelse den 24 maj 1873 angående regleringen åt utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel tydligen uttalade, att det bestämda
årliga anslaget af 43,323 rdr 79 öre, som af Riksdagen beviljades Upsala
universitet, anvisades »i stället för det förslagsanslag af 30,000
rdr, som är beviljadt för upprätthållande till visst belopp af sådana
löner vid samma universitet, i hvilka spanmål ingår)), hvaraf torde
följa att sistnämnda anslag icke kunde hafva afsett äfven ett annat behof,
nemligen fyllandet till bestämda belopp af åtskilliga äldre penningolöner,
för hvilket allt hittills efter år 1858 särskildt fyllnadsbelopp blifvit
af statskontoret utbetaldt oberoende af den redovisning för förslagsanslagets
användande, som det ålegat akademikontoret att afgifva, i
memorial den 19 sistlidne juni underdånigst hemställt, huruvida icke
Eders Kongl. Maj:t skulle täckas anbefalla statskontoret att till fyllnad
i nämnda penningelöner utbetala det af universitetets drätselnämnd
äfven för innevarande år reqvirerade belopp af 7,320 rdr 92 öre.
Uti häröfver infordradt och den 26 sistlidne augusti afgifvet underdånigt
utlåtande har statskontoret i afseende å tillkomsten af ifrågavarande
fyllnad i penningelöner och beloppet deraf meddelat, att, jern
-
3
Bil. N-.o 7 a till Kanyl. Maj:ts Nådiga Pr vp. vin Statsverket 1875.
likt kongl. brefvet den 25 januari 1841, penningeanslag beviljades till
tvenne nya juris professorer, å 2,400 rdr till dem hvardera med 4,800
rdr, hvilka penningelöner, på grund af nådiga brefvet den 16 november
1854, höjdes med 600 rdr hvardera, så att de derefter utgjorde
för hvardera professionen 3,000 rdr; att enligt kongl. brefvet den 1
oktober 1851 ett penningeanslag af 6,000 rdr beviljades för inrättande
af tvenne andra . nya professioner, den ena i zoologi och den andra i
kemi, med 3,000 rdr till dem hvardera, att, likmätigt ofvanberörda nådiga
bref af den 16 november 1854, dylikt anslag anvisades till en
andre biblioteksamanuens med 450 rdr, samt att genom kongl. brefvet
af den 20 mars 1858 lönerna blifvit på följande sätt bestämda:
för samtlige ordinarie professorer i de verldsliga fakulteterna till 4,500
rdr åt hvardera, i följd hvaraf till fyllnad åt ofvannämnde fyra
med penningelöner försedde professorer erfordrades 1,500 rdr till
en hvar, eller tillhopa .................................................................. 6,000: —
för andre biblioteksamanuensen till 1,200 rdr, hvadan lian
erhöll en lönetillökning af ......................................................... 750: —
och för en tredje biblioteksamanuens, som af universitetets
egna medel förut åtnjutit aflöning, till 800 rdr, hvaraf
till fyllnad utaf statsmedel, enligt hvad genom skriftvexling
blifvit upplyst, dock endast erfordrades............... 554: 60
tillsammans rdr 7,304: 60
eller 16 rdr 32 öre mindre än det belopp, som hos statskontoret
reqvirerats.
Vidare är af statskontoret anfördt, att vid 1856—1858 årens riksdag
icke något särskildt anslag till fyllnad i dessa penningelöner beviljades,
utan allenast under anslaget till universiteten ett förslagsanslag
af 30,000 rdr anvisades »för upprätthållande till visst belopp af
sådana löner vid Upsala universitet, i hvilka spanmål ingår», hvilket
anslag i de vid riksdagarne derefter till och med år 1872 utfärdade
riksstater bibehållits oförändradt; att uti den vid 1873 års riksdag faststälda
riksstat för innevarande år deremot den förändringen vidtogs,
att, i stället för berörda förslagsanslag, 30,000 rdr, som uteslöts, ett
fast årligt anslag af 43,323 rdr 79 öre uppfördes å universitetets stat;
att till grund för detta belopps bestämmande blifvit, enligt hvad af
det vid den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
den 10 januari 1873 framginge, lagd en å Upsala akademi
-
4
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
kontor upprättad, vid remisshandlingarna i afskrift fogad tablå, hvilken
endast upptoge den lönefyllnad, som under antagande af ett fixt pris
af 2 rdr 7 öre för kubikfoten å den spanmål, hvilken ingår uti aflöningen
för en del vid universitetet anstälde embets- och tjensteman,
erfordrades för att lönerna för desse embets- och tjensteman måtte
uppgå till de vid 1856—1858 årens riksdag fastställda belopp; att
ehuru de med aflöning endast i penningar försedde embets- och tjenstemännens
rätt till erhållande af hela det aflöningsbelopp, som för dem
genom rikets ständers år 1858 fattade och af Kongl. Maj:t enligt ofvan
åberopade nådiga bref af den 20 mars samma år gillade beslut blifvit
bestämdt, icke undergått någon minskning genom de vid 1873 års riksdag
meddelade förändrade bestämmelser rörande det anslag, hvarifrån
aflöningsfyllnaden till dessa penningelöntagare allt från och med år
1858 utgått, dock af anslagets förändring från förslagsanslag till bestämdt
anslag, hvilket i olikhet med förslagsanslaget icke finge öfverskridas,
blifvit eu följd, att anslagstillgång saknades för ifrågavarande
utgift, ett förhållande, som redan med år 1858 skulle hafva inträffat,
derest statskontoret icke tilltrott sig att åt det af Kongl. Maj:t och rikets
ständer år 1858 fattade beslut gifva en tolkning, som väl icke
fullt öfverensstämde med de ordalag, hvilka såsom rubrik för det beviljade
anslaget begagnats, men vid jemförelse af den vid Kongl. Maj:ts
då aflåtna nådiga proposition fogade utredning samt rikets ständers
å den nådiga framställningen afgifna svar, uppenbarligen varit rätta
meningen med samma beslut; samt att af detta förfarande, som icke
föranledt någon anmärkning vid verkstäld behörig granskning af detta
embetsverks förvaltningsåtgärder för hela den förflutna tiden, emellertid
icke, på sätt af bifall till den nu gjorda framställningen blefve en
följd, kunde härledas något berättigande att öfverskrida det numera
bestämda anslaget.
För att ådagalägga i hvad mån statskontorets ofvanberörda tolkning
af i fråga varande Kongl. Maj:ts och rikets ständers år 1858 fattade
beslut må kunna anses befogad, samt för ärendets utredning i öfrigt,
må det tillåtas mig att redogöra för hvad härom såväl i Kongl. Maj:ts
nådiga proposition med dertill hörande protokoll till 1856—1858 årens
riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, som ock uti Riksdagens
svar derå uti und. skrifvelse den 25 februari 1858 rörande reglering
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel hufvudsakligen
förekommer.
Enligt det utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för den
14 oktober 1856, som åtföljde nämnda nådiga proposition, tillstyrkte
Bil. A .0 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
föl ecb agande departementschefen, beträffande professorerna inom de
verldsliga fakulteterna vid Upsala universitet, att Eders Kongl. Makt
måtto äska det anslag, som vore behöfligt för att tillförsäkra en löneinkomst
åt de 10 äldste ordinarie professorerna af 4,500 rdr rmt, och
åt de ofrige ordinarie professorerna jemte räntmästaren och bibliotekaiien
af 4,000 rdr, samt att de 4 emeritilönerna äfven måtte erhålla en
förhöjning till 4,000 rdr rmt, till hvilket allt erfordrades följande anslag:
^ l:o) dill 10 professorslöners höjande från
2,539 rdr 3 skilling banko till 3,000 rdr samma
mynt, 4,609 rdr 18 sk. banko, eller ..................... rmt rdr (i,914: 6 öre.
2:o) Till 6 professorslöners höjande från
2,539 rdr o sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko, 765
rdr 30 sk. banko eller ................................................ » i p^g. 43
3:°) Till 4 professorslöners höjande från
2,239 rdr 3 sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko,
1,710 rdr 20 sk. banko, eller ................................. » o 555. go ,,
4:o) Till 2 emeritilöners höjande från 2,239
rdr 3 sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko, 855 rdr
10 Sl" w/k?- ell,‘'''' ...................................................... » 1,282: 81 »
0:0) lill 2 professors- och 2 emeritilöners
höjande från 2,200 rdr till 2,666 rdr 32 sk.
banko, 1,866 rdr 32 sk. banko, eller .................. » 2 800- __
0:o) Till 2 professorslöners höjande från
2,000 rdr till 2,666 rdr 32 sk. banko, 1,333 rdr
16 sk. banko, eller ........................................ ,, g 000‘ _
eller inalles ett anslag af .......................................... rmt rdr lO^lO: 92 öre.
Vidaie hemstäldes, att anslag måtte äskas till följande nya professioner
vid samma universitet:
1 profession inom medicinska fakulteten............... 4,000: __
dito i de nordiska språken ....................... 4 000: _
1 dito i ny-europeisk linguistik ................. 4,000: — ] 2,000: —
Beträffande löneförbättring för adjunkterne inom de verldsliga fakulteterna,
en språklärare och en vice bibliotekarie vid samma universitet,
tillstyrkte departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå rikets
ständer beviljande af den summa, som erfordrades för lönernas höjande
ti -o000 i''dr rmt. Den vid universitetet befintliga andra språkläraretj
en sten borde, om en profession för ny-europeisk linguistik upprättades,
kunna indragas, och den lön, som dertill utginge, 813 rdr 1 sk. banko
6
Bil. N:o 7 a till Kongl. Majd.s Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
eller 1,219 rdr 53 öre riksmynt, inberäknas såsom tillgång för denna
professors aflöning.
Till denna löneförbättring erfordrades följande anslag, då spanmålen
utfördes med ett penningevärde af 9 rdr 3 sk. banko för hvarje
tunna:
1 adjunktslön å 90 tunnor och 180 rdr =
995 rdr 30 sk. banko, lönefyllnad............................. banko rdr 337: 34.
3 adjunktslöner å 75 tunnor och 180 rdr —
859: 33, lönefyllnad 473: 31 eller tillsammans...... » 1,420: 45.
10 adjunktslöner å 65 tunnor och 180 rdr =
769: 3, lönefyllnad 564: 13, eller................................. 5,642: 34.
1 språklärarelön å 75 tunnor och 133: 16 =
831: 1, lönefyllnad ............................................. » 520: 15.
vice bibliothekariens lön å 90 tunnor =
815: 30, lönefyllnad ............................................... 11_517: 34.
banko rdr 8,439: 18.
Från den här uppkommande summan 8,439 rdr 18 sk. borde dock
afräknas 1,000 rdr banko, anslagna som lönetillökning för de 10 äldsta
adjunkterna, då således uppkomme ett behof af 7,439 rdr 18 sk. banko
motsvarande 11,159 rdr 6 öre riksmynt. _ ,
Då äfven för akademiens tjensteman löneförbättring syntes vara
billig, tillstyrktes, att den måtte äskas till de af kanslersembetet föreslagna
belopp, hvartill erfordrades enligt följande utredning:
sekreterarens lön, 155 tunnor och 100 rdr =
1,504: 33, lönefyllnad ............................................. 495 rdr 15 sk. bko,
kamererarens lön 155 tunnor och 120 rdr =
1,524: 33, lönefyllnad ............................................. 475 » 15 »
notariens lön 70 tunnor = 634: 18, lönefyllnad 365 » 30 »
kanslistens lön 35 tunnor = 317: 9, lönefyllnad 349 » 23 »
1,685 rdr 35 sk. bko,
en summa af 1,685 rdr 35 sk. banko, motsvarande 2,528 rdr 59 öre rmt.
Den sammanlagda summan, som erfordrades till löneförbättringar
och nya professioners upprättande, utgjorde således 42,398 rdr 17 öre
riksmynt, hvilken dock borde minskas med dåvarande lön för en språklärare,
utgörande 75 tunnor och 133 rdr 16 sk. banko = 813 rdr 1
sk. banko, motsvarande 1,219 rdr 53 öre riksmynt, då summan blefve
41,178 rdr 64 öre rmt.
7
Bil. N:o 7 u till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. am Statsverket 1875.
De spanmålslöner, som uppbures af Upsala akademies lärare och
tjensteman, löstes på det sätt, att, sedan det af akademien disponerade
spanmålsbeloppet blifvit försåldt, och hela den derigenom uppkommande
summa blifvit fördelad proportionell på hvarje tunna, hvarje löntagare
erhölle, efter det sålunda bestämda lösningspris, betalning för det honom
anslagna antal tunnor. Det anslag, som behöfdes för att uppehålla de
spanmålslön uppbärande lärarnes och tjenstemännens löner vid de föreslagna
beloppen, borde således blifva ett förslagsanslag, hvarvid borde
iakttagas, att den till akademien anslagna kronotionde beräknades efter
medelpris, och den från akademiens hemman, frälseräntor m. m. utgående,
efter de läns årsmarkegång, hvarifrån spanmålen utginge.
Till följd af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte departementschefen,
att det anslag, som äskades af rikets ständer, blefve på det
sätt fördeladt, att såsom fast anslag föresloges............... 12,000 rdr rmt
och såsom förslagsanslag, då det behöfliga beloppet
29,178 rdr 64 öre, minskades genom de besparingar,
som uppkomme när tjenster stodo lediga ........................ 25,000 »
och blef hvad departementschefen i ofvanberörde afseenden hemställt,
af Kongl. Maj:t i nåder gilladt och bifallet.
Utaf det nu omförmälda synes mig vara uppenbart, att, då det
fasta anslaget af 12,000 rdr tydligen åsyftade lönerna för de 3 nya
professorstjensterna, alla här föreslagna löneförbättringar voro afsedda
att bestridas med det derjemte tillstyrkta anslaget af 25,000 rdr, hvilket
begärdes under form af förslagsanslag. Då vidare på annat ställe i
samma protokoll meddelats angående ifrågavarande professorers dåvarande
löner den upplysning, att de 16 äldste professorerna med spanmålslön,
förut beviljad löneförhöjning, hushyresmedel eller boställen, i
medeltal, om spanmålens värde beräknades till 9 rdr 3 sk. banko för
tunnan, åtnjöte en lön af 2,539 rdr 3 sk., de som hade spanmålslön
och hushyresmedel, men icke löneförhöjning, 2,239 rdr 3 sk., de som.
uppbure penningelön och hushyresmedel 2,200 rdr och'' de som endast
hade penningelön 2,000 rdr, så finner man lätteligen af en jemförelse
emellan dessa lönebelopp och de i departementschefens förslagunder
n:o 1—6 upptagna professorslöner, i livilka förbättring tillstyrktes,
att spanmål ingick i alla under n:o 1, 2, 3 och 4 omförmälda löner,
men att detta icke var förhållandet med de under n:o 5 och 6 omnämnda
4 professors och 2 emeritilöner. Beträffande öfriga ofvanberörda
till förbättring föreslagna löner, ingick, såsom redan är nämndt,
i dem alla en del spanmål.
8
Bil. N:o 7 a till Kongl. Mqj:tx Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
Med åberopande af föronämnda protokoll af den 14 oktober 1856
äskades i den kongl. propositionen till samma års riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof under riksstatens åttonde hufvu dtitel,
bland andra, följande anslag till löneförbättringar för lärare och tjensteman
vid Upsala universitet:
»på det att de till lärare och tjenstemän anslagna löner, i hvilka
spanmål ingår, må kunna uppehållas vid de belopp nyssnämnda
protokoll upptager», ett förslagsanslag å ......... rmt 25,000: —
och för 4 professorslöners höjande till 4,000 rdr
ett årligt anslag af...................................................... » 2,800: —•
Under samma hufvudtitel begärdes vidare för Upsala
universitet:
för trenne nya professorstjenster ett anslag af 4,000
rdr för hvardera, tillsammans............................... » 12,000: —
Under nionde hufvudtiteln föreslogs med åberopande
af ofvanberörda protokoll:
att de på indragningsstaten uppförda emeritilönerna
för tvenne professorer vid Upsala universitet,
hvardera 3,000 rdr, måtte höjas till 4,000 rdr
och för sådant ändamål anslås.............................. » 2,000: •—
Beträffande sistbemälda tvenne emeritilöner, i hvilka föreslagits en
förhöjning af 1,000 rdr för hvardera, må anmärkas, att de äro desamma
som i det åberopade protokollet omnämnts bland föreslagna löneförbättringar
för professorer under n:o 5, enär de tvenne andra icke voro
å allmänna indragningsstaten uppförda, utan utgingo af universitetets
egna medel och till en del i spanmål. Den behöfliga förbättringen af
dessa löner är dock här upptagen till 1,000 rdr, under det densamma
i protokollet föreslås till 700 rdr. Då dessa båda löner emellertid äro
inberäknade i det, begärda förslagsanslaget å 25,000 rdr, så hade, såsom
ock af Riksdagens statsutskott erinrats, sistnämnda summa rätteligen
bort med beloppen af dessa löneförbättringar minskas.
Vidkommande åter det i nådiga propositionen .begärda anslaget af
2,800 rdr för 4 professorslöners höjande till 4,000 rdr, så, och enär
någon annan löneförbättring till professorslöners höjande icke finnes
uti åberopade protokollet omnämnd utom dem, som förut äro omtalade
och uti det begärda förslagsanslaget af 25,000 rdr inberäknade, lärer
med dessa professorslöner icke hafva afsetts några andra än förbemälda
4, i hvilka spanmål icke ingick, och hvilka löner, såsom ofvan visats,
9
Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
jemväl voro de enda af ifrågavarande till förbättring föreslagna, med
livilka nämnda förhållande egde rum, sedan löneförbättringen för de
tvenne å indragningsstat uppförda emeritilönerna upptagits under riksstateim
nionde hufvudtitel. — Att med dessa 4 professorslöner åsyftats
sådana, i _ livilka spanmål icke ingick, synes ock sjelfmant följa
deraf, att de i annat fäll skulle varit inbegripna under det i nådiga
propositionen äskade anslaget af 25,000 rdr, hvilket uttryckligen begäides
föi uppehållande till föreslagna belopp af sådana löner, i hvilka
spanmål ingick.
Likasom beloppet af de föreslagna tilläggen till de tvenne å indragningsstat
uppförda emeritilönerna rätteligen bort från det begärda
förslagsanslaget afdragas, så hade ock utan tvifvel dylikt afdrag bort
ega ruin med det i nådiga propositionen särskildt begärda anslaget till
4 professorslöner, hvilket anslag uppförts med ett belopp af 2,800 rdr,
ehuru enligt åberopade protokollet löneförbättringar för dessa föreslagits
med 700 rdr hvardera för tvenne och 1,000 rdr hvardera för do
andra två, eller tillsammans 3,400 rdr.
Med det nu anförda torde vara ådagalagdt, att uti den nådiga
propositionen, jemte ett anslag för spanmålslönernas uppehållande till
vissa belopp, ett särskildt anslag äskats för penningelönernas höjande.
Uti Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 25 februari 1858
rörande reglering af utgifterna under åttonde hufvudtiteln har Riksdagen
i inom. 14 anfört: »för Upsala universitet har Eders Kongl. Maj:t
till nödiga löneförbättringar åt lärare och tjenstemän derstädes äskat
dels ett fast anslag af 12,000 rdr, dels ett förslagsanslag af 25,000 rdr,
allt riksmynt, jemlikt följande specifikation:))--------
hvilken specifikation öfverensstämmer med de i det till nådiga propositionen
bilagda protokoll upptagna och af mig förut meddelade förslagtill
löneförbättringar åt universitetets embets- och tjenstemän, endast
med den skilnad, att en i protokollet förekommande missräkning på 40
öre blifvit rättad, samt att den erforderliga summan icke blifvit minskad
genom den i protokollet föreslagna indragningen af en spanmålslön, beräknad
till 1,219 rdr 53 öre, i följd hvaraf den summa af 29,178 rdr 64
öie, som enligt nämnda protokoll skulle erfordras för de föreslagna
löneförbättringarna, men hvilken i anseende till beräknade besparingar,
då tjenster stodo lediga, blifvit nedsatt till 25,000 rdr, uti denna specifikation
ökats med 1,219: 93 och således upptagits till 30,398: 57.
Efter att derefter hafva omnämnt det i protokollet anförda skäl,
på grund hvaraf det äskade anslaget af 25,000 rdr begärdes under form
10
jBil. A:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
af förslagsanslag, anför Riksdagen vidare i samma mom. af den underdåniga
skrifvelsen följande:
»Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, — ■— ■—--
hafva rikets ständer-------bestämt lönerna för samtlige. or
dinarie
professorerna i de verldsliga fakulteterna vid Upsala universitet,
äfvensom för bibliotekarien och räntmästaren, samt tvenne emeritilöner,
till 4,500 rdr rmt hvardera. Jemväl hafva rikets ständer —---—
funnit vice bibliotekarien böra i årlig aflöning erhålla 3,000 rdr, förste
amanuensen 1,500 rdr, andre amanuensen 1,200 rdr samt den tredje
800 rdr, äfvensom ock — — — — lönerne för de 8 äldste adjunkterne
i de verldsliga fakulteterna vid samma universitet blifvit faststälda till
2,500 rdr, allt rmt, hvardera.®
»Vid sådant förhållande och då rikets ständer för öfrigt beviljat
de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lönebeloppen, hafva rikets ständer
funnit det begärda förslagsanslaget böra höjas till 30,000 rdr. Bilagde
tabell n:o 5 utvisar närmare fördelningen af de sålunda beviljade löneförhöjningsbelopp,
och skola rikets ständer, vid regleringen af nionde
hufvudtiteln, iakttaga den anslagstillökning, som der uppstår genom
emeritilönernas förhöjande.»
Uti mom. 17, 18 och 19 af nämnde skrifvelse tillkännagifves, att
rikets ständer beviljat anslag till de af Kongl. Maj:t föreslagna trenne
nya professionerna vid samma universitet; varande å den af rikets
ständer åberopade tabellen n:o 5 upptagna såväl anslag till dessa professioner,
som ock, jemte öfriga för Upsala universitet beviljade medel,
om hvilka nu icke är fråga, »för upprätthållande till visst belopp af
sådane åt lärare och tjenstemän anslagna löner, i hvilka spanmål ingår,»
förslagsanslag, 30,000 rdr.
Det af'' Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen begärda anslag
af 2,800 rdr till höjande af 4 professorslöner, har jag deremot icke
funnit i Riksdagens skrifvelse omnämndt.
Enligt denna underdåniga skrifvelse hade således rikets ständer,
som i öfverensstämmelse med det till nådiga propositionen fogade
protokoll inberäknat alla uti detta protokoll upptagna, förut omnämnda
förslag till löneförbättringar för Upsala universitets embets- och tjenstemän
uti det begärda förslagsanslaget af 25,000 rdr, dels beviljat lönetillägg
till föreslagna belopp, dels medgifvit löneförbättring till högre
belopp än Kongl. Maj:t föreslagit, dels ock beslutat löneförbättring åt
tvenne endast med penningelöner försedde tjenstemän, nemligen andra
och tredje biblioteksamanuenserna, för hvilka löneförbättring ej blilvit
af Kongl. Maj:t äskad, samt vid sådant förhållande funnit det begärda
11
Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
förslagsanslaget böra höjas till 30,000 rdr, hvarjemte riksdagen förklarat
sig vilja under nionde hufvudtiteln upptaga den anslagstillökning, som
der uppstode genom emeritilönernas förhöjande. Och då uti riksdagens
skrifvelse icke finnes någon antydan derom, att det beviljade förslagsanslaget
af 30,000 rdr endast afsåge förbättringen af vissa löner med
uteslutande af andra, för hvilka i sådant fall inga medel skulle anvisats,
lärer böra antagas, att Riksdagen åsyftat det sålunda förhöjda förslagsanslagets
användande äfven till de beslutade förbättringarna af penningelönerna,
likasom enligt statsrådsprotokollet det begärda anslaget
af 25,000 rdr ostridigt var beräknadt för samtliga löneförbättringsförslagen.
Uti den af rikets ständer åberopade tabell n:o 5 är emellertid detta
förslagsanslag å 30,000 rdr upptaget under titel »för upprätthållande
till visst belopp af sådana åt lärare och tjenstemän anslagna löner, i
hvilka spanmål ingår»; och om vid sådant förhållande det är obestridligt,
att den tolkning statskontoret gifvit åt Riksdagens af Kongl. Maj:t,
genom nådiga brefvet den 20 mars 1858 stadfästade beslut rörande
ifrågavarande förslagsanslag, på grund hvaraf detsamma blifvit användt
jemväl till de beviljade förhöjningarna af penningelönerna, icke öfverensstämmer
med ordalagen i den å bilagan till Riksdagens skrifvelse
använda rubrik, hvarunder det är af Riksdagen anvisadt, så kan å andra
sidan ej heller förnekas, att den inskränkning i förslagsanslagets användning
endast för spanmålslönernas uppehållande, som genom den i
bilagan till skrifvelsen begagnade titeln för detsamma blifvit gjord, synes
sakna stöd i sjelfva skrifvelsen och den deri intagna motivering af
nämnda anslag.
Såsom redan är nämndt medgaf 1873 års riksdag i enlighet med
ett af consistorium academicum afgifvet och af Eders Kongl. Maj:t i
nådig proposition derom framstäldt förslag, att förenämnda förslagsanslag
å 30,000 rdr finge utbytas mot ett fast anslag å 43,323 rdr 79 öre
för uppehållande till visst belopp af sådana löner, i hvilka spanmål ingår,
och var i öfverensstämmelse med detta ändamål endast behofvet af
fyllnad i spanmålslönerna lagdt till grund för beräkningen af det erforderliga
beloppet. Den akademiska förvaltningen, som begärt det fasta
anslaget för alldeles samma ändamål, för hvilket enligt ofvanberörda
tabellrubrik samt ordalydelsen i kongl. brefvet den 20 mars 1858 förslagsanslaget
vore afsedt, synes hafva antagit, att för penningelönernas
uppehållande vid de beslutade beloppen särskilda medel funnes att tillgå,
och för sådant antagande hemtat stöd i den omständigheten, att,
då förslagsanslaget endast vore disponibelt för spanmålslönernas uppe
-
12
Bil. N:o 7 a till Kongl. Mcij:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
hållande, det oaktadt de för penningelönerna erforderliga fyllnadsbeloppen
alltifrån år 1859 blifvit enligt reqvisition af statskontoret utbetalda;
men, enligt hvad nu är utredt, hafva några medel särskildt till
penningelönernas fyllande icke beviljats, och, sedan förslagsanslaget,
som förut dertill användts, förändrats till fast anslag och till det för
detsamma bestämda ändamål att tjena till fyllnad i spanmålslönerna
helt och hållet tages i anspråk, står den utväg, som hittills begagnats
att erhålla den nödiga fyllnaden i penningelönerna numera ej öppen.
På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna statskontoret
hafva rätteligen förfarit, då detta embetsverk förklarat sig förhindradt
att utbetala ofvanbemälda af Upsala universitets drätselnämnd reqvirerade
belopp; men då i fråga varande penningelöntagare hafva ostridig
rätt till den dem tillagda förhöjda aflöning, får jag derjemte underdånigst
föreslå, att Eders Kongl. Maj:t behagade dels bemyndiga statskontoret
att för innevarande år förskjuta hvad som till fyllnad uti omförmälda
embets- och tjenstemäns fastställda löner erfordras, dels ock
till näst sammanträdande riksdag göra nådig framställning såväl om
anslag till ersättande af hvad statskontoret i följd häraf förskjutit, som
ock derom att för år 1875 ett extra anslag å 7,304 kronor 60 öre måtte
anvisas till fyllnad uti berörda penningelöner, samt att derefter samma
belopp måtte för nämnda ändamål uppföras å ordinarie anslaget till
Upsala universitet.
Häruti instämde statsrådets öfrige ledamöter.
Hvad statsrådet beträffande de under förestående
34 punkter upptagna ärenden underdånigst yttrat och
tillstyrkt, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla och bifalla.
Ex protocollo
Johan Schröderheim.
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
13
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari
1875.
N ärvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Åkerhielm och
Friherre von Otter.
Departementschefen statsrådet Wennerberg föredrog följande ärenden
rörande dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat
och de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof,
dels ock frågor om anslag under nionde hufvudtiteln, hvarvid departementschefen
i underdånighet yttrade:
l:o.
Sedan kontraktsprosten i Oppunda vestra kontrakt af Södermanlands
län F. A. Thavenius hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst anhållit
att, enär han för kontraktet, hvilket bestode af fem pastorat,
hittills uppburit lösen för endast fyra prostetunnor, honom måtte från
och med år 1873 beredas ersättning för ytterligare en prostetunna,
samt till följd häraf yttranden i ämnet infordrats från såväl kronofog
-
Prostetunna till
kontraktsprosten
i Oppunda vestra
kontrakt.
14
Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
den och häradsskrifvaren i orten, som domkapitlet i Strengnäs och
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvilka tillstyrkt bifall
till ansökningen; — så hafva kammarkollegium och statskontoret, i aigifvet
utlåtande den 6 februari 1874, enär Oppunda vestra kontrakt bestode
af fem socknar, nemligen Julita, Stora Malm, Vestra Vingåker,
Östra Vingåker och Österåker, hvilka utgjorde särskilda pastorat, samt
enligt kronoräkenskaperna kontraktsprosten uppburit endast 4 tunnor
eller 25 kubikfot 2 kannor kronotiondespanmål i prostetunnor, sannolikt
till följd deraf att sedan Östra Vingåker i. medlet af 1700-talet
upphört att vara kapell och blifvit eget pastorat ytterligare anslag af
prostetunna derifrån ej ifrågakommit, men enligt 24 mom. i kongl. resolutionen
och förklaringen på presterskapets besvär den 10 mars 1719
och presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 kontraktsprostarne
vore ovilkorligen berättigade till en tunna kronotiondespanmål af hvarje
kyrkoherberge, i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
aflåta nådig proposition till Riksdagen att åt kontraktsprosten i förevarande
kontrakt måtte såsom prostetunna anvisas en tunna kronotionde,
hälften råg och hälften korn, att utgöras i penningar enligt förordningen
den 23 juli 1869 och å åttonde hufvudtitelns anslag till kleresistaten
uppföras med 12 kronor 85 öre.
I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret
sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att åt kontraktsprosten i Oppunda vestra
kontrakt såsom prostetunna för Östra Vingåkers pastorat anvisa 12
kronor 85 öre att årligen utgå från och med år 1876.
2:o.
Prosttunna ät Efter det domkapitlet i Skara hos Eders Kongl. Maj:t. till nådigt
“Ä‘bifall anmält en af kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt_ af Skaraborgs
trakL län N. Carlén gjord underdånig ansökning, att, sedan, i enlighet med
kongl. brefvet den 18 mars 1859, Hjo stads- och landsförsamlingar
blifvit skiljda från Fågelås pastorat och från maj månad 1873 utgjort
särskildt gäll, honom måtte i nåder beredas anslag af prostetunna för
berörda nybildade pastorat; och till följd häraf yttrande i ämnet infordrats
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som till
ansökningen tillstyrkt bifall; — så hafva kammarkollegium och statskontoret
i underdånigt utlåtande den 29 maj 1874, enär, jemlikt 24 §
i kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10 mars 1719 och
15
Bil. N:o 1 b till Kongl. May.ts Nådiga Prag. om Statsverket 1874.
§ 4 i presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 med flera författningar,
kontraktsprostarne äro berättigade till en tunna spanmål af
hvarje tillydande församlings kyrkoherberge, hvilken spanmål, enligt
kronoräkenskapen, från äldre tider utgått med l*/5 tunna eller 7 kubikfot
5,60 kannor hälften råg och hälften korn för hvarje af de inom
Kåkinds härad belägna och till Kåkinds kontrakt hörande pastorat, i
underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition
till Riksdagen att, i likhet med hvad genom nådiga brefvet
den 20 maj 1868 beviljats kontraktsprostarne i Kållands och Norra
Vadsbo kontrakt för Härene och Finnerödja nybildade pastorat, åt kontraktsprosten
i Kåkinds kontrakt måtte såsom prostetunna för Hjo pastorat
anvisas i jemnt mått 7 kubikfot 6 kannor nämnda sädesslag,
att utgöras^ i penningar enligt förordningen den 23 juli 1869 och å
åttonde hufvudtitelns anslag till kleresistaten uppföras med 15 kronor
81 öre.
I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret
sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt
såsom prostetunna för Hjo pastorat anvisa ett årligt belopp af
15 kronor 81 öre, att utgå från och med år 1876.
3:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har kontraktsprosten i Elfdals kontrakt prosttunna åt
af Carlstads stift Jonas August Almqvist, -—• med förmälan att, ehuru i Elfdals konantalet
af de nämnda kontrakt tillydande socknar, som från början ut- iraU''
gjort fyra, Ekshärads, Råda, Ny och Dalby, blifvit tillökt, år 1744 med
Sunnemo, som då erhållit ordinarie prest och blifvit sjelfständig socken,
genom kongl. bref den 10 december 1765; med Gustaf Adolfs, der kyrka
blifvit byggd 1780 och ordinarie prest tillsatt i följd af resolutionen
den 5 maj 1826, samt genom kongl. bref den 24 december sistnämnda
år med Norra och Södra Finnskoga, hvilka enligt kongl. bref den 23
mars 1838 blifvit sjelfständiga församlingar, kontraktsprosten likväl
icke fatt uppbära prostetunnor för flera än de fyra förstnämnda socknarna,
— underdånigst anhållit att från den 1 maj 1871, under hvilken
månad Almqvists företrädare vid prosteriet med döden afgått, komma
i åtnjutande af prostetunna jemväl för en hvar af Sunnemo, Gustaf
Adolfs, Norra och Södra Finnskoga församlingar. Vidare har Almqvist
efter erhållen del af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref angående löne
-
16
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
reglering för Elfdals pastorat den 20 december 1872, hvarigenom bland
annat förordnats att af åtskilliga hemman och lägenheter i vestra delen
af Ny socken skulle bildas en med Ny pastorat förenad kapellförsamling,
kallad Nyskoga, till Eders Kongl. Maj:t ingifvit underdånig ansökning,
att prostetunna äfven för den sålunda nybildade församlingen
måtte varda prosten i Elfdals kontrakt tillagd.
Öfver berörda underdåniga framställningar hafva yttranden inhemtats
från vederbörande kronofogde och häradsskrifvare, domkapitlet i
Carlstad och Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i Yermlands län,
hvarefter kammarkollegium samt statskontoret uti gemensamt afgifna yttranden
den 31 december 1873 och den 6 februari 1874 underdånigst
anfört: att enligt resolutionen på presterskapets besvär den 10 mars
1719 och 4 § af presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 kontraktsprost
väl egde att såsom ersättning för sitt besvär vid visitationer,
resor och korrespondens uppbära en tunna kronotionde af hvarje
prosteriet tillydande församlings kyrkoherberge, men att denna förmån
icke sträckte sig till de sockneområden, hvilkas innevånare fått nådigt
tillstånd att bilda särskilda kyrkosamfund under benämning af kapell
eller kapellförsamlingar, enär dessa icke utgjorde sjelfständiga kommuner
med eget kyrkoherberge eller tiondebod, hvarifrån prostetunnan
genom afkortning å kronotionden ursprungligen utgått, utan vore jemlikt
resolutionerna på presterskapets besvär den 14 juni 1720 och 14
september 1731 samt resolutionen på allmogens besvär den 12 december
1734 skyldige att, jemte kapellets bebyggande och kapellpredikantens
underhållande, fortfarande med öfriga hemman i moderförsamlingen
deltaga i dess kommunala utskylder och besvär och således jemväl
i byggande af tiondebod och andra allmänna hus; att Sunnemo
församling, ehuru den i jordeboken oriktigt införts såsom särskild församling
under namn af kapell med dithörande hemman, utbrutna från
Råda socken, och på samma sätt upptoges i mantal slängderna från och
med år 1807, likväl, så vidt kändt vore, hvarken år 1744, såsom sökanden
uppgifvit, eller sedermera erhållit nådigt tillstånd att, med upphörande
af dess egenskap af kapell, bilda egen sjelfständig socken; att
då följaktligen Sunnemo, såväl som Gustaf Adolfs församling, hvilken
utgjordes endast af Uddeholms bruksbolags enskilda tjenare och arbetare,
fortfarande måste anses som kapellförsamling, prostetunna för
dessa församlingar icke kunde af kollegierna tillstyrkas; att, enär Nyskoga
församling icke heller vore att betrakta annorlunda än såsom en
vanlig kapellförsamling, kollegierna funne den underdåniga framställningen
jemväl i denna del böra lemnas utan afseende; att hvad an
-
17
Bil. N:o 7 b. till Kon yl. Ma:jts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
ginge Norra och Södra Finnskoga kapellförsamlingar, Kongl. Maj:t väl
genom nådigt bref den 9 augusti 1849 förklarat, att nämnda församlingar
skulle befrias från deltagande i byggnad och underhåll af Dalby
församlings kyrka och öfriga allmänna byggnader, samt fastställt föreslagen
gränsreglering mellan Dalby socken och kapellförsamlingarna,
men a,tt hvarken genom berörda kongl. bref eller annorledes, så vidt
kollegierna vore veterligt, förordnats att Norra och Södra Finnskoga
kapell skulle utgöra sjelfständiga socknar, vid hvilket förhållande och
då numera genom kongl. brefvet den 20 december 1872 föreskrifvits,
att de ifrågavarande kapellförsamlingarna skulle utgöra eget gäll med
Södra Finnskoga såsom moderförsamling och med kapellpredikant i
Norra Finnskoga, samt sistnämnda församling således fortfarande vore
såsom kapellförsamling att betrakta, kollegierna ansåge kontraktsprosten
i Eltdal berättigad till endast en prostetunna af Södra och Norra Finnskoga
församlingars pastorat, att med beräkning af de sädesslag, hvari
ortens kronotionde utginge, och efter omsättning till penningar enligt
nådiga förordningen den 23 juli 1869 utgå med 14 kronor 86 öre; och
hemställde kollegierna i underdånighet att om detta belopps uppförande
å riksstaten nådig framställning måtte till Riksdagen aflåtas.
I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret
sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t,
utan afseende å den underdåniga framställningen om prostetunnor för
Sunnemo, Gustaf Adolfs, Norra Finnskoga och Nyskoga kapellförsamlingar,
måtte föreslå Riksdagen att å riksstaten från och med år 1876
anvisa 14 kronor 86 öre till prostetunna åt kontraktsprosten i Elfdals
kontrakt för Södra Finnskoga församling.
4:o.
Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 april 1869 förord-Ind.ragtn
nät, att den kyrkoherden i Styrsö församlings pastorat af Göteborgs tionde,PmmSL
stift tillagda kronotiondespanmål 214 kubikfot 2 kannor, hälften råg
och hälften korn, skulle då tillämpningen af en samma dag fastställd
lönereglering för nämnde kyrkoherde vidtoge, till statsverket indragas,
lärer, då, enligt hvad statskontoret i sin underdåniga skrifvelse den 11
december 1874 om statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, tilllämpningen
af nämnda lönereglering numera inträdt, den under anslaget
till kleresistaten uppförda oindelta spanmål böra minskas med omförmälda
belopp, motsvarande ett förslagsvärde af 449 kronor 82 öre.
3
18
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
5:o.
Fymad i ,u-n- Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne oktober i nåder
upMilnvnim- förordnat, att framställning till Riksdagen skulle göras dels om uppf''leL
förande å universitetets i Upsala ordinarie stat af ett anslag å 7,304
kronor 60 öre till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns penningelöner,
dels ock om beviljande för samma ändamål af ett extra anslag
till enahanda belopp att utgå under innevarande år, får jag underdånigst
anhålla, att ifrågavarande belopp måtte upptagas bland utgifterna
i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof.
6:o.
Teologi pro- Den teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala har hos akaJä".
demiska konsistoriet derstädes anmält ett för hvarje år allt mer kännbart
behof af ökade lärarekrafter för den teologiska undervisningens
behöriga skötande. Fakulteten, som nu utgjordes af fyra professorer,
med biträde af tre adjunkter, vore bland universitetsfakulteterna den
enda, som ej i mannaminne erhållit någon förstärkning, utan i nära hundra
år qvarstått vid samma antal lärare. Svårigheten för dessa lärare
att nöjaktigt besörja undervisningen hade ökats i samma mån, som
tilloppet af studerande blifvit större. Dessas antal, som vårterminen
1865 ej uppgått till 100, hade sistlidne vårtermin stigit till 350, och vore
numera så väl i och för sig som ännu mer i förhållande till lärarnes
antal betydligt större än vid de flesta utländska teologiska fakulteter,
samt förorsakade lärarne ett vida mödosammare arbete än som annorstädes
ålåge någon teologisk universitetslärare, helst när man toge i
betraktande, att professorerna vid utländska fakulteter sällan hade den
tidsödande examinationspligt sig uppdragen, som ålåge de svenska professorerna,
ej heller några af de flerfaldiga biuppgifter, som särskildt
tillhörde en svensk teologie professor. Det vore derföre fara värdt,
att de få lärare, som nu funnes, skulle antingen i förtid utnöta sina
krafter eller åtminstone nödgas inskränka sig till att blott nödtorfteligen
sköta sina löpande göromål, utan utsigt att hvar inom sina discipliner
kunna hinna följa med den teologiska vetenskapens framsteg.
På det att undervisningen i de vetenskaper som tillhörde den teologiska
fakulteten måtte kunna uppehållas på ett sätt, som motsvarade deras
betydelse för den teologiska bildningen, vore visserligen flera nya lä
-
19
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
rarekrafter af nöden, men fakulteten hade dock för närvarande velat
inskränka sig till att framhålla det ytterst trängande behofvet af åtminstone
en ny profession antingen i kyrkohistoria eller teologiska prenotioner.
Dessa begge ämnen vore nu tillika med patristiken förlagda
till den kalsenianska professionen, oaktadt biskop Kalsenii testamentariska
förordnande, från hvilket denna profession ledde sitt upphof, afsåg
en akademisk lärostols upprättande för det förstnämnda ämnet
allena. Då de teologiska prenotionerna såsom teologisk inledningsvetenskap
hade till uppgift att utveckla den kristna religionens egendomliga
väsen och dess specifika åtskilnad från alla andra religionsformer
samt att utreda teologiens betydelse såsom vetenskap och dess
förhållande till öfriga sferer af menskligt vetande, särskildt till filosofien,
vore det uppenbart, att för ett skickligt handhafvande af denna
teologiska disciplin, hvars stora betydelse ur apologetisk synpunkt särskildt
i våra dagar torde ligga för öppen dag, erfordrades grundlig
filosofisk på samma gång som teologisk bildning och en spekulativ
förmåga, som ingalunda med visshet kunde förutsättas hos den person,
som egde nödiga gåfvor för att med framgång sköta en profession i
kyrkohistoria. Denna sistnämnda vetenskap vore i öfrigt i och för sig
nog omfångsrik för att ensam kräfva sin man och af alltför stor betydelse
för att undervisningen deri med skäl skulle kunna läggas såsom
ett bihang till den undervisningsskyldighet som ålåge kalsenianske
professorn. Fakulteten har derföre föreslagit, att till läroämne
för den nya professionen skulle bestämmas kyrkohistoria, med hvilken
jemte patristiken äfven teologisk symbolik torde böra förenas, hvarigenom
den olägenhet kunde undvikas, att undervisningsskyldigheten
i symbolik måste förenas med professionen i dogmatik och moralteologi,
hvilka båda vetenskaper vore till sitt omfång nog vidsträckta för
att ensamma upptaga en akademisk lärares verksamhet.
Sedan det akademiska konsistoriet förklarat sig anse fakultetens
framställning vara af beskaffenhet att böra till bifall förordas framför de
ansökningar om ökadt antal lärare, som samtidigt blifvit jemväl af andra
fakulteter vid universitetet gjorda, har kanslersembetet den 10 sistlidne
november afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, och dervid instämt
i konsistoriets uttalade mening. Om man ock kunde anmärka, att någon
likartad klagan öfver saknade lärarekrafter icke försports inom
teologiska fakulteten i Lund, som likväl hade, jemte fyra professorer,
endast två adjunkter, så borde enligt kanslersembetets förmenande ej
heller förbises, att under det de teologie studerandes antal i Lund
sistlidne hösttermin utgjorde 107, hade det i Upsala uppgått till 34G.
20
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Det vore lätt att inse hvilken högst betydligt större arbetskraft detta
mer än tredubbla antal skulle kräfva, särdeles vid de studerandes praktiska
handledning och examina.
Det sedan några år tillbaka allt jemt växande antalet af teologie
studerande vid universiteten utgör ett glädjande vittnesbörd derom,
att bågen för teologiska studier vaknat till nytt lif, och innebär tillika
en utsigt dertill att församlingarnas behof af lärare ändtligen kan varda
tillgodosedt i vidsträcktare mån än på senare tider skett. Detta behof
kan likväl ej fyllas på ett tillfredsställande sätt, om ej för dem, hvilka
söka inträde i prestembetet, beredes tillfälle att förvärfva de kunskaper,
som fordras för att med någon framgång verka i församlingslärarens maktpåliggande
kall. Att den teologiska fakulteten i Upsala i anseende till
sitt ringa lärareantal för närvarande är ur stånd att meddela fullständig
undervisning för detta ändamål, synes mig fakulteten hafva nöjaktigt
ådagalagt, och jag kan derföre ej annat än på det kraftigaste
förorda fakultetens framställning samt i sådant afseende tillstyrka, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till lön åt ytterligare
en professor inom teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala bevilja
ett årligt anslag af 4,500 kronor.
7:o.
Adjunkturer i
medicin vid
Upsala
universitet.
Hos akademiska konsistoriet i Upsala bar den medicinska fakulteten
derstädes anhållit om beredande af anslag dels till en adjunktur
i experimentel patologi och patologisk anatomi, samt en adjunktur i experimentel
fysiologi och medicinsk fysik, dels för förvandlande af adjunkturen
i medicinsk naturalhistoria och kemi till en extra ordinarie
profession i farmakologi och medicinsk naturalhistoria, för hvilket sistnämda
ändamål beräknats 500 kronor.
Såsom skäl för denna framställning bar fakulteten, med förmälan
att adjunkturen i experimentel patologi och patologisk anatomi vore i
främsta rummet af behof påkallad, anfört, att dessa läroämnen både i
och för sig vore af största vigt för så väl den teoretiska som den praktiska
medicinen och dessutom för närvarande stadda i en särdeles stark
utveckling; att professionen i allmän patologi och patologisk anatomi
desto mindre kunde anses tillräcklig för deras tidsenliga skötande, som
innehafvaren af denna profession derjemte hade medicinens historia och
den allmänna helsovården såsom läroämnen sig anförtrodda, och som
vid karolinska medicokirurgiska institutet i Stockholm funnes för en
-
21
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
däst den patologiska anatomien ej blott en profession, utan sedan tolf
år tillbaka äfven en adjunktur; att — hvad anginge den föreslagna
adjunkturen i experimentel fysiologi och medicinsk fysik — fysiologien
vore ett för hela medicinen så vigtigt ämne och af den omfattning, att
redan derför en fördelning af detsamma på två lärare inom fakulteten
måste anses behöflig, så mycket mer som professorn i fysiologi äfven
hade att dagligen leda de studerandes arbeten å det under hans inseende
stälda laboratoriet, ett åliggande, för hvars fullgörande, hvad de
motsvarande arbetena på anatomisalen och det kemiska laboratoriet beträffade,
särskilda fullt vetenskapligt utbildade biträden åt professorerna
i anatomi och i medicinsk och fysiologisk kemi med rätta ansetts så
behöfliga, att adjunkterna i dessa ämnen på grund af sina befattningar,
den ene såsom prosektor och den andre såsom laborator, blifvit befriade
från den föreläsningsskyldighet, som eljest ålåge universitetets adjunkter;
att i följd af den stora betydelse fysiologiens båda vigtigaste hjelpvetenskaper,
fysiken och kemien, egde för denna forskningsart, gjorde
sig vid dess studium två särskilda riktningar gällande, en företrädesvis
fysikalisk och en företrädesvis kemisk, hvilka enligt hvad erfarenheten
i alla länder visat svårligen båda på en gång kunde af samme lärare
fullt beherrskas; att då fakulteten redan egde två lärareplatser, en profession
pch en adjunktur, i fysiologisk kemi, den andra af omförmälda
hufvudriktningar borde af den nu ifrågasatta lärostolen representeras; att
— beträffande den föreslagna extra ordinarie professionen — adjunkten
i medicinsk kemi och naturalhistoria, som sedan lång tid tillbaka haft
sig uppdraget att, till lindring i professorns i medicinsk kemi embetsgöromål,
ensam bestrida undervisningen i farmakalogi och medicinsk
naturalhistoria, likväl icke egde rätt att examinera i dessa ämnen, ehuru
enligt kongl. brefvet den 12 december 1873 vitsord öfver de studerandes
kunskaper i medicine kandidatexamen skulle afgifvas jemväl i farmakologi;
att denna oegentlighet syntes fakulteten böra undanrödjas
derigenom att honom mot ett årligt anslag af 500 kronor ålades examensskyldighet
jemte den undervisning honom förut tillkomme att besörja;
samt att då denne adjunkt vore att betrakta såsom sina läroämnens
egentlige representant vid universitetet, hans befattning borde
förändras till en extra ordinarie profession.
Denna framställning har såväl konsistorium som kanslern understöd^
den sistnämnde under uttalande, med afseende på de föreslagna
adjunkturerna, af någon tvekan, huruvida icke vid vetenskapernas fördelning
i flera sjelfständiga grenar, af hvilka hvardera toge en mans
tid och krafter i anspråk, det i allmänhet vore lämpligare att öka pro
-
22
Juridiska professioner
vid
universiteten.
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
fessionernas antal än att skapa adjunkturer, men då det bland annat
torde vara angeläget att icke genom en allt för stor tillökning i professorernas
och dermed i examinatorernas antal försvåra den redan
ganska dryga studiekursen för blifvande läkare, har kanslern jemväl
i dessa delar förordat hvad af fakulteten blifvit begärdt.
Den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen omfattade grundsats om
den medicinska undervisningens ordnande på det sätt, att det åligger
hvart och ett af de medicinska läroverken att meddela fullständig undervisning
i de till läkarbildningen hörande discipliner, synes mig följdriktigt
kräfva tillgodoseendet af de behof fakulteten afsett att fylla med
inrättandet af de begge ifrågasatta adjunkturerna. Den föreslagna förändringen
af adjunkturen i medicinsk naturalhistoria och kemi, hvarmed
hufvudsakligen åsyftats en förökning i examinatorernas antal, kan jag
deremot, då jag beträffande de medicinska studierna delar de af kanslern
uttalade farhågor i detta hänseende, icke biträda. Jag hemställer
derföre att Eders Kongl. Maj:t måtte fakultetens framställning endast
i så måtto bifalla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
bevilja löner.
a) till en adjunkt i experimentel patologi och patologisk anatomi
vid universitetet i Upsala med 2500 kronor, samt
b) till en adjunkt i experimentel fysiologi och medicinsk fysik vid
samma universitet med 2500 kronor.
8:o.
Sedan Rikets Ständer vid 1865—66 års riksdag anslagit lön till en
ny professorsbeställning inom den juridiska fakulteten vid universitetet
i Upsala, äro undervisningsämnena mellan de fem professorerna inom
denna fakultet numera så fördelade, att en professor föreläser romersk
rätt, juridisk encyclopedi och rättshistoria, en svensk civilrätt, en kriminal-
och processrätt, en nationalekonomi, närings-, finans- och politirätt,
samt en svensk stats- och kyrkorätt, krigslagfarenhet och folkrätt.
Till fakulteten höra dessutom två adjunkter, en i romersk rätt och
svensk allmän lagfarenhet, samt en i nationalekonomi, folkrätt samt
svensk stats- och specialrätt. Vid juridiska fakulteten i Lund äro anstälde
fyra professorer, en i laghistoria, en i civilrätt, romersk rätt och
juridisk encyclopedi, en i administrativrätt och nationalekonomi samt
en i stats- och processrätt, äfvensom två adjunkter, en i fäderneslandets
allmänna lagfarenhet och en i administrativrätt och nationalekonomi.
23
Bil. N:o 7 b till Kund. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
I särskilda under september och oktober månader nästlidna år afgifna
framställningar hafva fakulteterna hvar för sig’ begärt förstärkning
i detta lärareantal. Fakulteten i Upsala, som anmält behof af två eller
åtminstone en ny professorsbeställning, har såsom skäl derför i främsta
rummet aberopat den framstående plats den politiska ekonomien numera
intagit bland de juridiska vetenskaperna och det önskvärda deri, att
denna disciplin jemte statistiken finge en särskild målsman inom fakulteten,
samt derjemte framhållit vigten af en grundlig behandling af den
svenska processrätten, hvilket ämne jemte komparativ processrätt skulle
tillhöra den andra af de lärostolar, hvilkas inrättande blifvit ifrågasatt.
Fakulteten i Lund har till stöd för sin anhållan om lön till ytterligare
en professor anfört, dels att kriminalrätten icke såsom sjelfständigt läroämne
tillhörde någon lärostol vid detta universitet, hvarföre uppdrag
att föreläsa och examinera i denna del af rättsvetenskapen tills vidare
lemnats än åt . en än åt en annan af fakultetens lärare, dels att lärarnes
ringa antal gjort det nödigt att vid en och samma lärostol fästa så
vigtiga läroämnen som civilrätt, romersk rätt och juridisk encyclopedi.
h akulteten har derföre ansett den nya professionen lämpligast böra omfatta
kriminalrätt och romersk rätt.
I anledning af dessa framställningar, hvilka blifvit af de akademiska
konsistorierna till bifall förordade, har kanslersembetet den 10 sistlidne
november afgifvit underdånigt utlåtande. Kanslersembetet har erinrat,
hurusom det redan länge varit öfverklagadt, att den juridiska bildningen
inom fäderneslandet icke vore tillfredsställande, och att vi i detta
hänseende stode efter våra grannfolk både i söder och vester. Om
denna klagan vore grundad, hade detta enligt kanslersembetets förmenande
en naturlig, förklaring i det ringa antal lärare, af hvilka den
juridiska undervisningen, vid universiteten måste besörjas. Det kunde
vid sådant förhållande icke läggas de juridiska fakulteterna till last,
om den juridiska bildningen icke af dem i önskvärd mån befordrades,
och kanslersembetet skulle derföre ansett sig ega fullt skäl att tillstyrka
bifall till hvad fakulteterna begärt. Men då det antogs möta svårighet
att på en gång tillfredsställande fylla tre nya lärareplatser, och förhållandet
i Upsala, oaktadt dess juridiska fakultet för närvarande räknade
146. studerande mot endast 57 i Lund, redan kunde anses något fördelaktigare
än. vid sistnämnda universitet, ansåg sig kanslersembetet böra
inskränka sin underdåniga tillstyrkan derhän, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen beviljandet af anslag till två nya professorslöner, en
vid hvardera af de juridiska fakulteterna i Upsala och Lund.
Innan jag går att uttala något omdöme i anledning af de utaf fa -
24 Bil. N:o 1 b till Kongl. Majsts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
kulteterna sålunda gjorda framställningar, torde det tillåtas mig att upptaga
till skärskådande hvad som, på sätt kanslersembetet antydt, hufvudsakligen
blifvit anmärkt och förslaget i afseende på den juridiska
undervisningen i vårt land. Det är visserligen icke min afsigt att nu
förelägga Eders Kongl. Maj:t något förslag till fullständigt ordnande
af denna undervisning. Tillfälle dertill kommer antagligen att erbjuda
sig, då det af särskilde komiterade afgifna förslag till ändring i de
akademiska statuterna och dermed sammanhängande föreskrifter, såsom
jag hoppas, inom kort kommer att inför Eders Kongl. Maj:t föredragas.
Så mycket af den af kanslersembetet vidrörda frågan torde dock redan
nu böra upptagas till besvarande, att man kan bilda sig ett omdöme,
huruvida inrättandet af de föreslagna nya lärostolarna kan vara i någon
väsentligare mån egnadt att höja den juridiska bildningen, eller om de
för detta ändamåls vinnande nödiga medel företrädesvis böra från annat
håll uppsökas.
Det har vid flera tillfällen på senare tider i vårt land försports en
klagan öfver bristande enhet i rättsskipningen, hvartill man velat finna
en anledning bland annat i bristande juridisk underbyggnad hos domaren.
Såsom skäl åter till detta sistnämnda förhållande har anförts,
dels en ofullkomlighet i den juridiska undervisningen, i ty att denna
skulle låta allt för litet vägleda sig af den erfarenhet, som vunnes
under rättsgrundsatsernas tillämpning på förekommande rättsfall, dels
bristande tillfälle för den praktiske juristen att underhålla och förkofra
sina teoretiska insigter, i sammanhang hvarmed man framhållit, att vårt
land skulle i anmärkningsvärd grad sakna juridisk litteratur. Såsom
den verksammaste utväg att afhjelpa dessa brister har. föreslagits inrättande
af en juridisk fakultet eller högre läroanstalt i hufvudstaden
med föreläsnings- och examensskyldighet i de ämnen, hvari kunskapsbetyg
erfordrades för inträde i rättegångs- samt de förvaltande embetsverken.
De yngre tjenstemännen skulle härigenom beredas tillfälle att
under praktiken fortsätta sina studier, likasom vetenskapsmännen att
utvexla meningar och utbilda sina åsigter genom umgänge med praktiske
män. Lärosalarne skulle regelbundet besökas af unge män, som
efter slutad akademisk kurs önskade ytterligare utvidga sitt vetande,
och domstolarnes sessionssalar af studenter, hvilka infunne sig der för
att genom rättsförhandlingarnas afliörande söka utbilda förmågan att
praktiskt använda hvad de under studierna inhemtat. Den juridiska
litteraturen skulle vakna till nytt lif, ty erfarenheten hade visat, att i
länder der universitet funnes i hufvudstaden stode'' rättsvetenskapen
högt, och utgåfves rättsvetenskapliga arbeten af framstående värde.
25
bil., N:o 7 b till honyl Majrts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Vore denna åsigt riktig, så följde deraf, att hvarje tanke på utbildandet
af universitetsfakulteterna tills vidare borde hvila, och alla bemödanden
riktas på åvägabringandet af en högre juridisk undervisningsanstalt
i hufvudstaden. För min del betviflar jag dock, att en sådan
inrättning skulle medföra alla de fördelar man velat förespegla såsom
följder af densamma. Det vore enligt min öfvertygelse en villfarelse
att tro, att de föreläsningar som hölles vid en juridisk fakultet i hufvudstaden
skulle i nämnvärd mån besökas af dem, som i sina förberedelsei
till domarekallet hunnit så långt, att de redan aflagt sin akademiska
examen. Erfarenheten från andra länders hufvudstadsuniversitet
äfvensom från det karolinska institutet i Stockholm gifver fastmer vid
handen, att föreläsningarna der endast undantagsvis bevistas af andra
än studenter. Detta förhållande ligger i sakens natur. Den akademiska
föreläsningen måste, om den skall motsvara sin bestämmelse, i främsta
nimmet vara lämpad efter den med vetenskapens elementer ännu obekante
eller åtminstone ej fullt hemmastadde lärjungens behof af grundläggande
kunskaper, och den kan derföre endast undantagsvis tillocka
sig åhörare bland dem, som etter aflagd akademisk examen redan böra
hafva vunnit tillräcklig underbyggnad att kunna på egen hand fortsätta
sina studier med vida mindre uppoffring af tid, än som fordras för att
med uppmärksamhet följa en föreläsningskurs. Lika litet skulle enligt
mitt förmenande de studerande hafva någon verklig nytta af att i jemnbredd.
med de teoretiska studierna bevista domstolarnes sessioner.'' Den
praktik, som med någon fördel kan gå hand i hand med dessa studier,
bör ledas af läraren eller åtminstone vara inrättad med hufvudsakligt,
syfte att åskådliggöra det under studierna inhemtade. Jag vågar påstå,
att ett blott och bart auskulterande vid våra vanliga domstolsförhandlingar,
utan tillräcklig teoretisk underbyggnad för att kunna med
omdöme och urskiljning följa dem, endast vore ett slöseri med arbetstiden,
hvarifrån de studerande icke kunde nog kraftigt afrådas.
Hvad slutligen vidkommer påståendet att den juridiska litteraturen
skulle blomstra rikast i de länder, der universitet funnes i hufvudstaden,
så beror detta förhållande, om det i verkligheten eg-er rum, hvilket icke
utan skäl kan dragas i tvifvelsmål, endast och allenast derpå, att universiteten
i hufvudstaderna vanligen äro försedda med ett större antal
lärostolar, att arbetets fördelning der kunnat fullständigare genomföras,
att det_ område af den juridiska vetenskapen, som tilldelats hvarje lärare,
följaktligen kunnat blifva mera begränsad!, och att läraren derigenom
kommit i tillfälle att grundligare genomtränga och behandla sitt ämne.
Att åter universitetets läge i en hufvudstad skulle i någon mån bidraga
26 Bil. N:o 1 b till Kongl. Majds Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
till framkallande af juridiskt författarskap, kan icke med fog påstås.
I Tyskland, der tillfälle erbjudes till jemförelse mellan olika slag af
universitet, liar erfarenbeten, åtminstone livad beträffar de juridiska
vetenskaperna, ådagalagt, att lärarne vid de universitet, som ej äro
belägna i hufvudstäderna, företrädesvis utmärka sig såsom grundliga
och mångsidiga författare, samt att ehuru hufvudstadsuniversiteten med
all makt och med anlitande af de rikare materiela hjelpmedel, som vanligen
stå till deras förfogande, söka draga till sig de yppersta lärareförmågorna,
författareverksamheten der i icke ringa mån lider intrång
af det sysslande med allmänna och enskilda värf, hvartill en jiufvudstad
framför den mindre universitetsstaden erbjuder sa många tillfällen.
Med hvad jag nu anfört är jag långt ifrån att vilja förneka, att en
juridisk undervisningsanstalt i hufvudstaden skulle i flera afseenden
utöfva ett fördelaktigt inflytande på den juridiska bildningen. Den
täflan, som helt naturligt uppstår mellan flera likartade och likställda
vetenskapliga institutioner, har alltid visat sig egnad att höja det vetenskapliga
lifvet, och de utsigter att vinna en snabbare befordran och att
tidigare uppnå ett tillfredsställande verksamhetsfält, som öppnas genom
stiftandet af flera lärostolar, skulle helt visst vid undervisningsanstalterna
fästa mången förmåga, som nu lockas in på den praktiska banan.
Lärarne vid en fakultet i hufvudstaden kunde ock lättare beredas tillfälle
att till båtnad för vetenskapen så väl som för det praktiska lifvet
understundom deltaga i rättskipningen vid en högre domstolsinstans.
Om derföre de medel, hvilka blifvit insamlade och fortfarande insamlas
till en högskola i hufvudstaden, komme att användas för stiftande af
en rätts- och statsvetenskaplig fakultet härstädes, skulle det enligt mitt
förmenande ligga i statens intresse att kraftigt medverka till utförande
af en sådan plan, under förutsättning att anstalten blefve med så stort
antal lärare försedd, att den kunde meddela fullständig undervisning i
juridikens alla grenar, utan hinder af de störande ''inflytelser, hvilka
undervisningsanstaltens läge i det offentliga lifvets, medelpunkt icke
skulle undgå att utöfva på de särskilda lärarnes verksamhet. Men då
inrättandet af en sådan anstalt endast med tillhjelp af statsmedel, till
hvilka man för närvarande uteslutande är hänvisad, skulle kräfva större
uppoffringar från det allmännas sida, än jag vågar sätta i fråga, eller
anser vara af behofvet oundgängligen påkallade, samt verkningarna af
en juridisk fakultet i hufvudstaden, ej talrikare än som med jemförelsevis
måttliga tillgångar skulle kunna åstadkommas, icke enligt mitt förmenande
komme att motsvara de på densamma nedlagda kostnader,
kan jag för närvarande ej tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att på den nu
27
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1765.
angifna vägen söka botemedlet för hvad som till äfventyrs må brista i
den juridiska uppfostran, hvilken kommer landets domarekorps till del.
Hvad deremot staten både kan och bör göra för att se denna uppfostran
i möjligaste måtto till godo, är att sätta de redan befintliga
universitetsfakulteterna i tillfälle att utöfva all den verksamhet, som för
ett ändamålsenligt handhafvande af undervisningen är af nöden. Det
gäller företrädesvis om Lunds fakultet men äfven om falkulteten i Upsala,
att hvarje lärare har ett större antal ämnen sig anförtrodt, än att
han kan hinna grundligen föredraga dem alla under den tid som vanligen
beräknas för en studiekurs, och dessutom hafva tid öfrig fölen
författareverksamhet af större omfång. Då man i begge dessa
hänseenden fordrar mycket af de svenska fakulteterna, må man ej
glömma, att dessa fakulteter med afseende å antalet lärare stå efter de
juridiska fakulteterna i Köpenhamn samt vid alla universitet i Tyskland,
der det juridiska studiet nått någon högre ståndpunkt. Så finnas i Köpenhamn
åtta juris professorer, samt vid tyska universitet, enligt uppgifter
från 1871: i Berlin 9, Bonn 8, Breslau 6, Göttingen 9, Leipzig 9,
Graz 8, Heidelberg 7, Miinchen 10, Prag 10, Wien 15, hvartill kommer
vid hvarje af de tyska fakulteterna ett antal extra ordinarie professorer,
vexlande mellan 1 och 9.
Oaktadt sitt ringa antal hafva de svenska fakultetslärarne sig ålagd
en särdeles betungande examensskyldighet, hvarifrån de danska och
tyska i allmänhet äro befriade.
Om det under sådana förhållanden måste räknas de svenska fakulteterna
till beröm, att åtminstone vissa delar af den juridiska litteraturen
blifvit af dem bearbetade på ett sätt, som väl kan uthärda jemförelse
med hvad utländska universitet under vida gynnsammare omständigheter
kunnat åstadkomma, kan det dock ej förnekas, att i detta afseende
högst väsentliga luckor återstå att fylla, liksom det är uppenbart,
att en förstärkning af arbetskrafterna berättigar till anspråk på
en lifligare verksamhet och ett mera tillfredsställande resultat. En sådan
förstärkning är framför allt nödvändig med afseende på den ändamålsenligare
anordning af den juridiska undervisningen, hvilken såsom jag
redan antydt ofördröjligen bör vidtagas. Att dervid fordringarna i den
juridiska embetsexamen böra ökas, anser jag otvifvelaktigt, äfvensom
att större fält än hittills bör inrymmas åt det praktiska elementet vid
undervisningen. Dermed framträder ock behofvet att vid hvardera
universitetet ega en lärare, som kan mera uteslutande egna sig åt
undervisningen i processrätt. Med allt erkännande af den politiska
ekonomiens alltjemt växande betydelse och af det önskvärda deri, att
28 Bil. N:o 7 b till Kongl. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
vid en blifvande förstärkning af lärarekrafterna kunna främja jemväl
detta studium, håller jag dock före, att det för närvarande är den svenska
positiva rätten och framför allt processrätten, som i sådant afseende
bör ses till godo. Med en särskild professor i processrätt vid Upsala
universitet skulle enligt min öfvertygelse undervisningen der kunna så
ordnas, att all rättmätig klagan öfver bristande praktisk handledning
vid studierna upphörde, och ehuru denna disciplin i Lund fortfarande
och intill dess de af fakulteten anmälda, synnerligen beaktansvärda
behof hunnit afhjelpas, torde förblifva förenad med ett annat hufvudämne
hos samma lärare, komme dock den väsentligen mindre betungande
examensskyldigheten derstädes att det oaktadt möjliggöra studiernas
ordnande på ett med deras praktiska syfte mera öfverensstäm- v
mande sätt.
Då jag sålunda anser en tillökning af de akademiska lärostolarnas
antal vara ett väsentligt vilkor för möjligheten att höja den juridiska
bildningen till den ståndpunkt den bör intaga såsom grundval för en
säker och upplyst rättskipning, har jag icke förbisett, att för detta ändamåls
vinnande äfven andra åtgärder erfordras, och jag har redan antydt,
i hvilken ordning dessa åtgärder, så vidt de falla inom min embetsverksamliet,
böra underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
På grund af hvad jag nu anfört och då jag delar kanslersernbetets
åsigt i afseende på svårigheten att genast erhålla fullt kompetente sökande
till alla de ifrågasatta lärostolarna, hemställer jag underdånigst,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja
d) för inrättande af en ny profession inom juridiska fakulteten vid
universitetet i Upsala en professorslön med 4,500 kronor, och
b) för inrättande af en ny profession inom juridiska fakulteten vid
universitetet i Lund en professorslön med 4,500 kronor.
9:o.
Anslag till åt- Med underdånigt memorial den 28 sistlidne november har kanseia
behof vid lem för universiteten ofverlemnat en al akademiska konsistoriet i Lund
universiteten. jngjfven underdånig skrifvelse angående ökade anslag för vissa materiela
behof, om hvilkas tillkomst och beskaffenhet följande blifvit anfördt.
Sedan den nya meridiancirkel, till hvars anskaffande statsanslag
beviljats, numera blifvit uppställd, samt universitetets observatorium
sålunda fullständigt försedt, med behöfliga instrument, hade alla de be
-
29
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
sparingar, som blifvit gjorda å astronomiska institutionens anslag, medtagits,
på samma gång som de årliga utgifterna ökats. Institutionens
årsanslag utgjorde enligt gällande stat 1,200 kronor, dess årliga utgifter
hade under de fem sista åren i medeltal uppgått till 1,222 kronor 20 öre.
Anslaget hade således hittills varit någorlunda tillräckligt, men för
framtiden kunde detta ej blifva fallet. Endast meridiancirkelns ständiga
tillsyn erfordrade en årlig utgift af 250 kronor, och då äfven öfriga
omkostnader såsom för observationernas tryckning måste betydligt stiga,
har konsistorium i underdånighet hemställt, att till Riksdagen måtte aflåtas
nådig proposition om en förhöjning af 400 kronor i årsanslaget för
astronomiska institutionen.
Vid det förhållande att de flesta förnödenheter, som å kemiska laboratoriet
förbrukas, såsom stenkol, ved, sprit, glas, porslin, på senare
tider betj^dligt stigit i pris, på samma gång förbrukningen till följd af
laboranternes ökade antal blifvit större, och då härtill komrne kostnaden
för inledande och begagnande af vatten från stadens nya vattenledning,
har konsistorium begärt en tillökning af 500 kronor i kemiska institutionens
för närvarande till 3,000 kronor uppgående anslag.
Det i utgiftsstaten för patologiskt anatomiska institutionen uppförda
anslag af 600 kronor hade fortfarande visat sig vara otillräckligt, och
oaktadt institutionens verksamhet på grund af omständigheterna hufvudsakligen
måst inskränka sig till samlingarnas ökande och undervisning
i mikroskopi, hade densamma hittills endast kunnat upprätthållas
medelst tillhjelp af upprepadt tillskott från universitetets reservfond.
De på senare tider stegrade prisen å vissa i större mängd förbrukade
artiklar — bland annat glasvaror med 30 procent — hade ytterligare
ökat svårigheterna. Redan för sin nuvarande mycket begränsade verksamhet
behöfde institutionen således ökade tillgångar, men det vore
af vigt, att denna verksamhet utsträcktes till den experimentela patologien.
På grund häraf har ett belopp af 600 kronor till höjande af
årsanslaget till patologiskt anatomiska institutionen ansetts erforderligt.
Då anslaget till zoologiska institutionen jemväl varit otillräckligt
till följd af den inträffande dyrheten på bränsle, glaskärl och sprit, af
hvilka varor stora qvantiteter vore behöfliga i samma mån som musei
samlingar ökats med naturalier, som borde förvaras i sprit, har en förhöjning
af 200 kronor begärts i detta för närvarande till 1,600 kronor
uppgående anslag.
Det anslag af 4,000 kronor för år, som universitetets byggnadsfond
åtnjuter, hade under senare åren visat sig vara otillräckligt, hvartill
30
Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
orsaken vore att söka dels uti de stegrade prisen å arbetslöner och
materialier, dels uti det förhållande, att två till filosofiska fakulteten
hörande prebendepastorat, hvaraf inkomsten under ledighet tillfallit
byggnadsfonden, blifvit indragna, hvartill komrne det förhållande, att
under 6 år endast influtit ett hälft års inkomster af Husie pastorat.
Följden af denna brist hade varit, att en sedan år 1870 nödig befunnen
reparation å biblioteksbyggnaden, då uppskattad till 4,700 kronor men
nu sannolikt uppgående till 6,000 kronor, hittills icke kunnat företagas.
Med anledning häraf har konsistorium anhållit om nådig framställning
till Riksdagen, dels att ett anslag af 5,000 kronor för en gång måtte
beviljas till reparationer å biblioteksbyggnaden, dels att årsanslaget till
byggnadsfonden måtte höjas med 1,000 kronor, räknadt från början af
år 1874.
Dessa framställningar har kanslern, efter på stället tagen kännedom
om förhållandena, till nådigt bifall förordat och dervid särskildt
fästat uppmärksamhet på behofvet af anslag till biblioteksbyggnadens
reparation, hvars fördröjande otvifvelaktigt, utom andra olägenheter,
snart skulle föranleda nödvändigheten af en vida större utgift, än den
nu ifrågasatta.
I samma underdåniga memorial har kanslern anmält att från akademiska
konsistoriet i Upsala någon begäran om anslag till materiela
behof icke inkommit, men att professorn i allmän och åkerbrukskemi,
hvilken då ännu ej tillträdt sin befattning, och derför icke kunnat inom
konsistorium väcka förslag, hos kanslern begärt underdånig framställning
om behofvet deraf, att anslaget till institutionen för allmän och
åkerbrukskemi, nu uppgående till 2,450 kronor, måtte förhöjas till 3,000
kronor. De skäl, som för en sådan förhöjning blifvit anförda, vore i
allmänhet desamma som i afseende på motsvarande institution vid Lunds
universitet gjort sig gällande, hvartill ytterligare komme, att institutionen
i Upsala icke egde någon samling af organiskt-kemiska preparat,
hvilka måste anskaffas och sedermera kompletteras, så vida studiet af
organisk kemi skulle kunna vid universitetet upprätthållas. Jemväl till
denna framställning har kanslern tillstyrkt nådigt bifall.
Behofvet af de i ofvan anförda framställningar begärda anslagen
synes mig i allmänhet vara med giltiga skäl ådagalagdt. Då likväl
anslaget till Lunds universitets byggnadsfond för icke länge sedan —
vid 1870 års riksdag -— höjdes från 2,000 till 4,000 kronor, och denna
fond, i fall extra anslag nu blefve beviljadt för reparation af biblioteksbyggnaden,
skulle befrias från en betydlig utgift, som eljest borde af
31
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
fondens medel utgå, anser jag någon tillökning i det årliga anslaget
till berörda byggnadsfond nu icke böra ifrågasättas. Jag tillstyrker
alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
om beviljande af följande ordinarie anslag för materiela behof
vid universiteten, nemligen:
a) för Upsala universitet:
förhöjning i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi.
......................................................................................... kr. 550: —
b) för Lunds universitet:
förhöjning i årsanslaget till astronomiska institutionen......... )> 400: —
d:o i d:o till kemiska d:o .................................... » 500: —
d:o i d:o till patologiskt anatomiska d:o ...... » 000: —
d:o i d:o till zoologiska d:o................................. » 200: —
samt för sistnämnda universitet ett extra anslag af 5,000 kronor
till reparation af biblioteksbyggnaden att utgå under år 1876.
10:o.
I en till kanslern för Upsala universitet stäld skrifvelse har lärare “ Aflöning dt en
kollegium vid karolinska institutet anhållit om kanslerns åtgärd för att ta
llös
Eders Kongl. Maj:t utverka nådig framställning till Riksdagen om
ett anslag af 1,000 kronor, att uppföras på karolinska institutets stat
såsom arvode åt en amanuens vid läroverkets anstalt för normal anatomi.
Till stöd för denna begäran har blifvit an draget: att ringa utsigt
funnes att få adjunkturen i anatomi besatt med någon dertill lagligen
kompetent person, så länge prosektorsbefattningen vore med densamma
förenad, hvilket visat sig såväl tillförene som under nuvarande ledighet,
då äfven efter andra ansökningstidens utgång ingen sökande sig
anmält. Befattningen vore nemligen genom det dermed förenade arbetet
på anatomisalen så trägen, att den icke medgåfve sin innehafvare
sysselsättning med och inkomst af medicinsk praktik eller öfverhufvud
annan verksamhet derjemte. Härtill komme att prosektorns
ställning och verksamhet vore vida mera underordnad och osjelfständig
än andra adjunkters vid läroverket; han vore i många hänseenden
i sjelfva verket blott en högre qvalificerad amanuens. För prosektorns
egentliga åliggande att handleda de studerande vid dissektionerna äf
-
32
Karolinska
institutets
fysiologiska
anstalt.
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
vensom för anskaffande af de vid anatomie professorns föreläsningar
behöfliga preparat vore en amanuens lika lämplig och i viss mån att
föredraga. Äfven om prosektor funnes, vore derför en amanuens behöflig
för undervisningen både på anatomisalen och på auditoriet, och
för de studerande, som kunde få förtroende af denna befattning, vore
den icke blott af vigt för stadgande af deras anatomiska kunskaper,
utan kunde äfven blifva en förträfflig förberedelse till kirurgiska studier
och praxis.
Den af lärarekollegium sålunda framställda begäran har kanslern
i underdånigt memorial den 11 sistlidne november anmält och dervid
förklarat sig finna anställandet af en amanuens vid den anatomiska
anstalten vara af verkligt behof påkalladt, då anatomie professorn icke
utan skada för undervisningen kunde sakna ett biträde vid de studerandes
handledning å anatomisalen. Hvad anginge det föreslagna arvodet,
kunde detsamma visserligen synas nog högt, men med afseende
på de trägna göromål, som vore förenade med denna befattning, och
då amanuensen vid den anatomiska institutionen i Upsala åtnjöte, jemte
arvode 350 kronor, boställsrum samt två famnar ved in natura, hvilka
förmåner vid nu gällande prisförhållanden vore af ej ringa värde, har
kanslern ansett någon väsentlig nedsättning i det af lärarekollegium föreslagna
belopp icke med iakttagande af en billig likställighet kunna ske.
Då jag anser det vara af stor vigt, så väl att det hinder för erhållande
af kompetente sökande till adjunkturen i anatomi, som visat
sig ligga i prosektorsgöromålens förening med denna adjunktur, blifver
undanröjdt, som ock att professorn i anatomi erhåller det biträde,
som, förutom adjunkten, är för honom behöfligt för undervisningens
behöriga upprätthållande, får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på karolinska institutets stat
uppföra ett anslag af 1,000 kronor till arvode åt en amanuens vid institutets
anstalt för normal anatomi.
ll:o.
Med anledning af ett af professorn i fysiologi vid karolinska medico-kirurgiska
institutet till institutets lärarekollegii protokoll afgifvet
yttrande, hvari bemälde professor framhållit nödvändigheten af att läroverkets
fysiologiska anstalt för att kunna medföra det gagn, som dermed
afses, må komma i åtnjutande af vissa uppgifna penningebelopp,
dels till aflönande af en amanuens och en vaktmästare, dels ock till
33
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Proip. om Statsverket 1875.
bestridande af för anstalten nödvändiga löpande utgifter samt till komplettering
af det redan befintliga instrumentförrådet, har lärarekollegium,
enär'' läroverkets årliga anslag för materiela behof ej lemnade tillgång
till bestridande af de nämnda utgifterna, hvilkas nödvändighet för den
fysiologiska anstalten lärarekollegium kunde intyga, anhållit att Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om beviljande
af följande anslag för institutets fysiologiska anstalt, nemligen å ordinarie
stat:
a) till en amanuens (jemte bostad) ................................................... 400: —
b) till en vaktmästare .............................................................................. 500: •—-
c) till anstaltens underhåll och drift, omfattande inköp och
fodring af försöksdjur, kemikalier, komplettering af det
redan befintliga instrumentförrådet m. m.............................. 1,500: —
2,400: —
samt för en gång å extra stat till anskaffande af behöfliga bord, stolar,
skåp och verktyg ........................................................................... 1,500: —
I anledning af denna, af kanslersembetet vid Upsala universitet
biträdda hemställan, tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska:
a) en tillökning i karolinska medico-kirurgiska institutets ordinarie
anslag med 2,400 kronor;
b) ett extra anslag för år 1876 af 1,500 kronor.
12:o.
Inom ecklesiastik-departementets afdelning för ärenden rörande den Eummtarnhögre
undervisningen har beräkning blifvit uppgjord å de belopp, somÄT&t.
för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid dessa läroverk äfvensom Wncgradför
öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken böra enligt
de för lärares uppflyttning i högre lönegrad faststälda grunder från
och med år 1876 utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönebelopp.
Deraf visar sig, att för detta behof erfordras, efter afdrag för
de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunna antagas uppkomma,
ett belopp, utöfver det nu utgående läroverksanslaget, af 40,000
kronor; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen äska ett
anslag till nämnda belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras.
5
34
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
13:o.
Förto},n„e ar I anledning af flera utaf extra lärare vid rikets elementar-läroverk
gjorda underdåniga ansökningar angående förhöjning i de för dem be
elemm-km.
‘r"’ stämda arvodesbelopp, utgörande 750 eller 1,000 kronor för år efter lärarn
es olika qvalilikationer, har Eders Kongl. Maj:t funnit godt genom
nådigt beslut den 28 sistlidne augusti bestämma det lägre arvodet till
1,000 kronor och det högre till 1,250 kronor. Det är dock att befara, att
under den fortfarande allmänna prisstegringen och med den förlängning
af läsåret, hvarom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut snart torde vara
att förvänta, dessa arvoden icke länge skola finnas tillräckliga att förmå
unge män med håg och fallenhet för lärarekallet att åtaga sig dylika
befattningar, helst det högre beloppet för dem, som genom aflagd
filosofie kandidatexamen och genomgånget profår gjort sig dertill kompetente,
icke motsvarar de förmåner, hvilka de numera vid privata
läroverk eller på annat sätt kunna bereda sig, under det att det lägre,
hufvudsakligen afsedt för dem, som ännu icke aflagt nämnda examen,
knappt kan anses tillräckligt att betäcka de nödvändigaste lefnadskostnaderna
för en ung lärare, än mindre bereda honom tillfälle till någon
besparing för fullbordande af akademiska studier. Skola läroverken
kunna hoppas att äfven framgent erhålla duglige extra lärare, hvilket
för undervisningens framgång är af väsentlig vigt, torde en ytterligare
förhöjning af deras arvoden med det snaraste blifva nödig, och synes
mig dervid det högre arvodet, för hvars åtnjutande aflagd filosofie
kandidatexamen och genomgånget profår torde böra stadgas såsom
vilkor, böra bestämmas till 1,500 kronor och det lägre arvodet till 1,200
kronor, hvarigenom den proportion mellan ordinarie och extra ordinarie
lärares löneförmåner, som före de åt de förra senast beviljade löneförbättringar
egt rum och ansetts billig, i det närmaste komme att bibehållas.
Extra lärarnes antal har under de senare åren i medeltal utgjort
70, och någon väsentlig minskning deri torde icke vara att påräkna,
då icke lärjungeantalet vid hvarje läroverk är till sitt maximum
bestämdt och antalet ordinarie lärare derefter beräknad!, utan behofvet
af ökade lärarekrafter i följd af lärjungarnes ej sällan genom tillfälliga
omständigheter växande antal vid något läroverk fylles medelst anställande
af extra lärare. Och då för bestridande af nu föreslagna arvoden
åt detta antal extra lärare en summa af minst 30,000 kronor kan
beräknas vara erforderlig, utöfver hvad för närvarande är såsom anslag
till arvoden åt sådana lärare vid elementarläroverken anvisadt, får jag
35
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
beviljande af en förhöjning i nämnda anslag med ofvan angifna belopp,
30,000 kronor.
14:o.
Då vikarierande lektorer, adjunkter och kolleger i allmänhet hafva Förhöjning af
enahanda tjenstgöring som extra lärare och åtnjuta arvoden efter samm;i"£''
grunder som dessa, gälla de af mig förut anförda skäl för en arvodesförhöjning
åt de sistnämnde jemväl med afseende å de förre. För
dylik förhöjning åt bemälde vikarier är det till arvoden åt vikarierande
lärare bestämda anslag icke tillräckligt, helst detsamma, sedan öfningslärarne
numera erhållit förhöjda löner, tages i större anspråk än förut
för dessas vikarier, hvilka med undantag endast för vissa vikarierande
gymnastiklärare vid högre elementarläroverk, åtnjuta i arvode den för
tjensten i stat upptagna normallön. Till beredande af förhöjda arvoden
åt vikarierande lektorer, adjunkter och kolleger enligt de af mig för
extra lärare föreslagna grunder, äfvensom för bestridande af de ökade
kostnaderna för vikariearvoden åt öfningslärare, anser jag, utom det
afdrag af löner, som ordinarie lärare vid tjenstledighet i följd af sjukdom
få vidkännas, ett belopp af 15,000 kronor erforderligt, och får jag
i följd häraf underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
göra nådig framställning till Riksdagen om förhöjning i anslaget för
elementarläroverken till vikarier och oförutsedda behof med nämnda
summa, 15,000 kronor, eller från nuvarande beloppet 40,000 kronor till
55,000 kronor.
15:o.
Till arvoden åt bibliotekarier vid rikets högre elementarläroverk
är för närvarande anvisadt ett statsanslag å 4,000 kronor, hvartill ytte X*— bibliotekarier
ligare kommer afkomst af donationer och andra enskilda medel till ett eiemenim-iarobelopp
af 324 kronor 50 öre. Dessa tillgångar äro efter bibliotekens
olika storlek fördelade på 31 läroverk på det sätt, att vid tio läroverk
bibliotekarien har i arvode 50 kronor, vid sex 75 kronor, vid nio 100
—200 kronor, vid ett 230, ett 250, ett 300, två 350 och ett 527 kronor.
Då dessa arvoden, af hvilka de högsta utgå till bibliotekarierna vid
de stora stifts- och läroverksbiblioteken i Linköping, Skara, Göteborg,
Yexiö, Strengnäs och Yesterås, i allmänhet äro allt för knappa för att
kunna anses motsvara den tidspillan och det arbete, som vården af ett
36
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
bibliotek kräfver, hvartill enligt skolstadgan bland annat hör förandet
af tre särskilda kataloger, nemligen acquisitions-, nominal- och realkatalog,
äfvensom att biblioteket under läseterminerna och om möjligt
äfven under ferierna hvarje vecka på viss tid hålles öppet till tjenst
för läroverkets lärare och lärjungar samt för andra inom staden eller
orten bosatte personer, hvilka önska bese bokförrådet eller något deraf
på stället begagna eller böcker hemlåna, och då dertill kommer, att
biblioteken å senare tider icke obetydligt vuxit genom inköp, testamenten
och gåfvor, samt arbetet med utlåningen ökats genom lärares och
lärjungars så väl som allmänhetens stigande håg att lära känna de i
biblioteken förvarade skatter, så anser jag mig hafva skäl att underdånigst
hemställa, det Eders Kongl. Maj: t täcktes göra nådig framställning
till Riksdagen om en förhöjning af bemälda anslag, samt att denna
förhöjning, för att i någon nämnvärd mån kunna lemna tillfälle till afhjelpande
af arvodenas nuvarande oemotsvarighet mot arbetet, måtte
af Eders Kongl. Maj:t föreslås till 4,000 kronor, att af Eders Kongl.
Maj:t för ändamålet disponeras.
16:o.
Utvidgning af Till Eders Kongl. Maj:t hafva ingifvits underdåniga framställningar
iTrt!:»rså''-om utvidgning af de treklassiga elementarläroverken i Söderhamn,
“of ssiafdc.''1 Wadstena och Sköfde till femklassiga. Frågan om sådan utvidgning
af dessa läroverk har flera gånger förut varit väckt dels genom enskilda
motioner vid riksdagarne dels genom underdåniga ansökningar,
hvilka dock af flera skäl hittills icke föranledt någon åtgärd. Jag
finner mig dock nu föranlåten att till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
ånyo framställa denna för de särskilda orterna vigtiga angelägenhet.
Ifrågavarande ansökningar hafva blifvit till nådigt bifall förordade
af vederbörande domkapitel uti underdåniga utlåtanden, som afgifvits
dels år 1873 dels nästlidna år. De i ansökningarna och utlåtandena
anförda skäl för utvidgningen äro hufvudsakligen följande.
Staden Söderhamn, som med afseende på handel och industri gjort
betydande framsteg och som nu räknade öfver 5,800 innevånare, egde
likväl ett mindre elementarläroverk än alla andra städer med lika antal
innevånare. Oaktadt de ogynsamma förhållanden, under hvilka detta
läroverk arbetade, enär föräldrar af något bättre förmögenhetsvilkor,
synnerligen om de voro utom staden bosatta, helst från början skickade
sina barn till ett omfångsrikare läroverk för att undvika en snar, för
37
Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
barnen i deras tidigare ålder svårare omflyttning, hörde detsamma dock
till de större treklassiga i riket och hade under de senaste fem åren
haft i medeltal 49 lärjungar. Under hittills varande förhållanden vore
söner af fattiga föräldrar, sedan de genomgått läroverkets tre klasser,
utestängda från vidare studier, de måtte hafva ådagalagt huru stor begåfning,
huru stor håg som helst. Staden hade likväl icke sparat omkostnader
för allmänna undervisningens höjande. Utom sju nya folkskolehus,
som inom få år blifvit byggda, funnes derstädes uppfördt ett
utmärkt elementarläroverkshus af sten om två våningar, invigdt år 1864
och lemnande fullt utrymme för ett femklassigt läroverk, men ännu till
hälften obegagnadt i anseende till läroverkets ringa omfång.
Vadstena, beläget i en bördig och folkrik trakt och sjelf räknande
omkring 2,500 innevånare, hade 4J/4 mil till närmaste högre elementarläroverk,
det i Linköping, och i de 1% mil närbelägna grannsamhällena,
Skeninge stad och Motala köping, funnes icke något elementarläroverk.
Emellan Linköping och Skara i öster och vester samt emellan Örebro
och Jönköping i norr och söder funnes icke heller något femklassigt
läroverk. Medeltalet af lärjungar vid Vadstena läroverk under de senaste
fem åren hade varit 43, men om ett femklassigt läroverk inrättades
i Vadstena, kunde det anses för gifvet, att antalet lärjungar derstädes
jemväl blefve talrikare än nu vore förhållandet, emedan föräldrar företrädesvis
anförtrodde sina barn åt ett läroverk, der de under en längre
tid kunde inhemta tillräckligt kunskapsmått vare sig för inträde i de
praktiska yrkena eller för fortsättning af studier vid ett högre elementarläroverk.
Katalogen öfver Linköpings läroverk för sistförflutne vårtermin
utvisade, att i de fem lägsta klasserna derstädes omkring 50
lärjungar vore från Vadstena och dess omnejd. Att de flesta af dessa
50 lärjungar skulle besökt Vadstena läroverk, om detsamma varit femklassigt,
vore otvifvelaktigt. Öfverbefolkningen i Linköpings läroverks
lägre klasser skulle således hafva minskats med detta antal, hvilket vore
en vinst till fromma för lärjuugarne på samma gång som en besparing
för statsverket, emedan ett mindre antal lärare derigenom skulle vid
sistnämnda läroverk erfordras.
Vid elementarläroverket i Skof de uppginge lärjungeantalet sistförflutna
hösttermin till 78. Detta läroverk hade från och med höstterminen
1867, då det blef treklassigt, varit det talrikast besökta bland alla
sådana läroverk i riket, med i medeltal 75 lärjungar. Det hade ock i
detta afseende under flera år hållit sig i jemnbredd med de flesta af
rikets femklassiga läroverk och hade vårterminen 1874 större lärjungeantal
än 10 af de 16 iitom hufvudstaden belägna läroverken af detta
38
Bil. N:o 7 b till Kongl. MctjUs Nådiga Prop. om Statsverket. 1875.
omfång. Det stora lärjungeantalet i Sköfde vore således icke tillfälligt,
utan hade en längre tid varit bestående, och läroverket vore derför i
särdeles känbart behof af ökade lärarekrafter. Staden, hvars folkmängd,
nu utgörande omkring 2,600 personer, under de senaste 20 åren tredubblats,
befunne sig genom sitt centrala läge och sina lätta kommunikationer
i en allt mera stigande utveckling. Det måste derför antagas,
att det nuvarande starka tilloppet af lärjungar skulle betydligt ökas
genom läroverkets utvidgning och göra detsamma till ett af de mest
besökta femklassiga i vårt land. Staden Sköfde hade redan genom
stadsfullmäktige beslutit att sa snart ske kunde under innevarande år
låta uppföra ett nytt skolhus med tillräckliga lärorum, samlingssal,
gymnastiklokal och öfriga rum, som ansåges nödiga för ett väl inrättadt
femklassigt elementarläroverk.
Med stöd af de skäl, som för nu omförmälda ansökningar blifvit
andragna, hvartill ytterligare kan läggas beträffande Söderhamn att, sedan
staden anslagit medel till aflönande af två extra lärare, den ene
från sistförflutna hösttermins början och den andre från och med nästkommande
läseår, på det undervisningen måtte kunna utsträckas utöfver
de för treklassiga läroverk stadgade lärokurser, Eders Kongl. Maj:t
lemnat tillstånd, till dessa lärares anställande, får jag, då behofvet och
nyttan af samtliga ifrågavarande läroverks utvidgning synas vara till
fullo , ådagalagda, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra framställning om anvisande af anslag för utvidgning
af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från
tre- till femklassiga, under vilkor att vederbörande kommuner bekosta
för de utvidgade läroverken fullt ändamålsenliga lokaler; utgörande de
för berörda utvidgning erforderliga belopp 5,600 kronor för hvartdera
läroverket eller tillsammans 16,800 kronor, hvarmed således anslaget
till elementarläroverken skulle från och med år 1876 ökas.
17:o.
Resestipendier åt Eliiuui det icke kan förnekas, att en ganska aktningsvärd känne‘"''Ziariärt-
dom om ett främmande lefvande språk kan vinnas utan tillfälle att höra
detsamma talas af infödde, sa lärer dock å andra sidan böra medgifvas,
att det dagliga umgänget med sådana under vistelsen i ett främmande
land betydligt underlättar förvärfvandet af en grundlig insigt i det
språk, som der talas, i hög grad bidrager till uppnående af färdighet
och säkerhet i dess praktiska användning, och för vinnande af ett godt
39
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
och säkert uttal af detsamma till och med torde kunna anses såsom ett
oundgängligt vilkor. Sedan undervisningen i de främmande lefvande
språken vid rikets elementarläroverk småningom erhållit allt större vigt,
framstår mer och mer behofvet af lärare med grundliga insigter i dessa
ämnen. Och ehuru det bör erkännas, att sedan särskilda lärostolar i
ny-europeisk linguistik blifvit vid universiteten inrättade, och detta ämne
blifvit upptaget i examina för den filosofiska graden, tillgången på lärare,
som åt ett eller flera af de nyare främmande språk, i hvilka
undervisning meddelas vid elementarläroverken, egnat allvarliga studier,
blifvit allt större, har dock endast en mindre del af dem haft tillfälle
att uti främmande land och hos de folk, som tala dessa språk, göra
något af dem till föremål för mera sjelfständigt studium. Med den
grundliga förberedelse, som man af en språklärare eger rätt att vänta,
skulle äfven en kort tids vistelse i utlandet otvifvelaktigt blifva för hans
insigter i språket högst fruktbärande, och läroverket skulle deraf för
undervisningen ej blott draga den vinst af säkerhet, planmässighet och
tidsbesparing, som större insigter hos läraren alltid hafva med sig, utan
ock vinna förmånen af ökadt intresse hos läraren att gifva undervisningen
i dessa ämnen — jemte värdet att vara ett vigtigt medel för
lärjungarnes intellektuella utveckling, hvilket en grundlig undervisning
i ett språk alltid bör utgöra — tillika större praktisk betydelse och
användbarhet. Underdåniga ansökningar af elementarlärare om understöd
för att i utlandet idka språkstudier hafva ej sällan blifvit afslagna
i anseende till brist på medel för detta ändamål, och det är till afhjelpande
af denna brist, som jag härmed vågar underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen
om anvisande af ett årligt anslag af 6,000 kronor att af Eders Kongl.
Maj:t disponeras till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken,
för att i utlandet studera franska, tyska eller engelska språken.
18:o.
I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har kollegan vid Nora Ersättning .mstads-pedagogi
P. R. Billmanson, med anmälan att Nora stads innevå-^hffUfbb
nare på allmän rådstuga den 29 december 1873 beslutit att från och
med den 1 januari 1874 icke vidare till honom utbetala det belopp afÄfhwS”
39 kronor, som under namn af påskpenningar ur nämnde stads kassa ''l''"3,"JogL
hittills utgått och utgjort eu del af hans lön, i underdånighet anhållit
att af statsmedel erhålla ersättning från samma tid för den minskning
40
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
i löneförmåner, som honom sålunda tillskyndats; i anledning af hvilken
utaf domkapitlet i Vesterås förordade ansökning statskontoret uti infordradt
och den 6 mars 1874 afgifvet utlåtande upplyst, att, enligt en för
1858 års lönereglering uppgjord och sedermera till statskontoret öfverlemnad
specifik förteckning öfver alla de inkomster och förmåner, som
åtfölja hvarje lärarebefattning vid elementarläroverken och pedagogierna
inom Vesterås stift, ofvanberörda påskören, hvilka i äldre tider upptogos
genom insamling, derefter utgått af stadskassan i enlighet med en
år 1827 för tio år mellan vederbörande träffad öfverenskommelse, som
sedermera blifvit förnyad, samt hemstält att enär statsverket nu mera
i allmänhet åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva bekosta lokaler
för läroverken, bestrida lärarnes aflöning, och något skäl således
icke förefunnes, hvarför Nora stads kassa fortfarande skulle nödgas vidkännas
särskildt bidrag till kollegans vid dervarande läroverk aflöning,
Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om
uppförande å anslaget till pedagogier och folkskolor af det belopp, hvartill
ofvannämnda bidrag finnes i länsstaten under kollegalönen vid Nora
pedagogi upptaget, eller 39 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit i ärendet anfördt, får jag
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt statskontoret hemstält
och i enlighet med hvad tillförene i flera likartade fall skett, hos Riksdagen
göra nådig framställning om uppförande å anslaget till pedagogier
och folkskolor af ett belopp motsvarande omförmälda från Nora
stad hittills utgående bidrag till aflöning åt kollegan vid Nora stadspedagogi,
eller 39 kronor.
19:o.
Lärares vid
fo Iks kol t lärareseminarierna
uppflyttning i
högre lönegrad.
Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folkskolelärare-seminarierna
anstälde rektorer och adjunkter tillförsäkrats
rätt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, för hvart femte
tjensteår intill viss gräns erhålla förhöjning i lönen med 500 kronor,
liar i ecklesiastik-departementets byrå för folkskoleärenden beräkning
blifvit gjord å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning
vid dessa seminarier bör år 1876 utgå, hvaraf inhemtas, att
för vederbörande lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro
berättigade, erfordras ett belopp af 2000 kronor; och tillstyrker jag
derför underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen
göra framställning, att till aflöning enligt gällande grunder för lärarne
vid omförmälda seminarier anslaget för dessa läroverk, hvilket icke
41
Bil. N-.o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
lemnar tillgång till bestridande af nämnda ökade utgift, varfler förhöj dt
med 2000 kronor.
20:o.
Sedan folkskolelärareseminarierna i riket på grund af kongl. kun-&<ro uran».
görelsen den 22 april 1864 blifvit ombildade och trädt i utvidgad verk-mmrar!sem^''
samhet, hafva tid efter annan åtskilliga anordningar vid dessa läroanstalter
måst vidtagas dels för bildande af parallela afdelningar vid de
seminarier, der elevernas antal i en eller annan klass blifvit för stort
för att kunna af en lärare med framgång undervisas, dels för utvidgning
af öfningsskolorna vid åtskilliga seminarier, dels ock för beredande
af tillfälle till undervisning för äldre folkskolelärare samt för lärare och
lärarinnor vid småskolorna. Till aflöning af de extra lärare, som för
nämnda ändamål måst anställas, äfvensom till bekostande af öfriga
deraf föranledda utgifter har anslaget till folkskolelärareseminarierna i
riket icke lemnat tillgång, utan hafva medel dertill hittills anvisats af
besparingarna å anslagen till folkundervisningen. I den mån folkskoleväsendet
hunnit utvecklas, hafva emellertid sist nämnda anslag helt och
hållet tagits i anspråk för de ändamål, till hvilka de varit anvisade, så
att några besparingar derå numera ej äro att påräkna. Till följd häraf
blifver det för framtiden nödvändigt, att ett särskildt anslag anvisas
till bestridande af de utgifter, som erfordras för uppehållande af förutnämnda
anordningar vid seminarierna. Dessa utgifter komma för de
närmaste åren, så vidt de nu kunna beräknas, att uppgå till 12,750
kronor.
Till följd af den allmänna prisstegring, som under de senaste åren
egt rum, hafva de anslag, som beviljats till bestridande af kostnaderna
för inköp af ved och ljus samt till öfriga årliga utgifter för seminarierna,
numera visat sig för behofvet otillräckliga, och från konsistorierna
i Stockholm, Upsala, Linköping, Vexiö och Lund hafva underdåniga
ansökningar inkommit om förhöjning i dessa anslag med tillsammans
3500 kronor. Då framställningar i enahanda syfte icke lära uteblifva
från de öfriga seminarierna, samt dessa utgifter äro af beskaffenhet, att
medel till deras bestridande nödvändigt måste anskaffas, derest seminariernas
verksamhet skall kunna obehindradt fortgå, torde Eders Kongl.
Maj:t finna ett ytterligare anslag af omkring 7000 kronor för samtliga
seminarierna vara för detta ändamål erforderligt. Jag hemställer derföre
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig fram
6
-
42
Bil. N:o 7 b till Konyl. Maj:ts Nådiga Prap. om Statsverket 1875.
ställning till Riksdagen, att för nu omförmälda anordningar och öfriga
behof anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte ökas med tillhopa
20,000 kronor.
21:o.
Förhöjning i an- Vid riksdagen 1856—1858 anvisades för då ingående statsreglerings
Ä™Ä''period
ett årligt anslag af 12,000 kronor till förbättrande och tillhandahållande
af undervisningsmateriel samt till understöd för utgifvande af
lämpliga läroböcker och kartor med mera för folkskolornas behof, och
sedan detta anslag vid den nästföljande riksdagen blifvit bestämdt till
10,000 kronor för hvarje af åren 1861—1863, blef vid sistnämnda års
riksdag samma belopp å ordinarie stat uppfördt för att till ifrågavarande
ändamål fortfarande årligen utgå; hvarvid Rikets Ständer uttalade
den mening, att materielen borde dels till seminarierna kostnadsfritt utdelas,
dels till betydligen nedsatt pris på flera punkter i landet hållas
skolstyrelserna tillhanda.
För det sålunda bestämda ändamålet hafva genom ecklesiastikdepartementets
försorg nödiga anordningar blifvit vidtagna, och materiel
anskaffats, som i den mån de beviljade medlen dertill lemnat tillgång
blifvit på förenämnda sätt rikets seminarier och folkskolor tillhandahållen.
Skolstyrelserna hafva ock med mycken angelägenhet omfattat
det gifna tillfället att till nedsatt pris erhålla undervisningsmateriel
för sina folkskolor, och för hvarje år har den sålunda tillhandahållna
materielen i ökadt antal exemplar blifvit begärd. I synnerhet har under
det senast förflutna året antalet reqvisitioner stigit, och då samtidigt
dermed kostnaderna för mat.erielens anskaffande till följd af den
allmänna prisstegringen ökats, hafva svårigheter uppkommit att med de
tillgängliga medlen bestrida de för ifrågavarande ändamål erforderliga
utgifter.
På grund häraf har det befunnits nödvändigt att å en del af materielen
något öka det pris, till hvilket densamma hittills lemnats skolråden,
men oaktadt denna förhöjning komme dock, efter de beräkningar,
som blifvit uppgjorda, kostnaden för materielens tillhandahållande till
de nu bestämda prisen att år 1876 med nära 5000 kronor öfverstiga det
beviljade anslaget; och då det ej är sannolikt att minskning i denna
kostnad kommer att under de följande åren ega rum, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra nådig framställning derom, att anslaget till undervisningsmateriel
m. in. för folkskolorna forhöj es med 5000 kronor.
Bil. Nw 7 b till Kongl. Majils Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
43
22:o.
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag på sätt"/ verflyttning af
protokollet öfver landtförsvarsärenden utvisar fattade beslut i afseende fjerde hufvud.
på öfverflyttande till riksstatens fjerde hufvudtitel af anslaget till sti- Mdn''
pendiater och pensionärer vid fältläkarekorpsen, skulle det under titeln
sundhetskollegium med medicinalstaten å riksstaten uppförda anslag
minskas med 9,650 kronor.
23:o.
Sedan genom nådigt bref den 24 maj 1872 blifvit förordnadt, att en w» a c» ,■««*-rättskemist skulle tills vidare anställas mot ett årligt arfvode af 2,000 emst''
kronor jemte särskild, till omkostnaders bestridande afsedd godtgörelse
för hvarje af honom verkställd rättskemisk undersökning, och den till
följd häraf, enligt nådigt bemyndigande, af sundhetskollegium förordnade
rättskemisten den 1 november samma år börjat sin verksamhet,
samt kollegium derefter i underdånig skrifvelse den 5 december 1873
på anförda skäl hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen
göra framställning om lön på stat, motsvarande en professorslön,
för innehafvaren af nämnda befattning, eller ock, derest Eders
Kongl. Maj:t skulle finna endast ett års erfarenhet i fråga om mängden
och beskaffenheten af de rättskemisten åliggande göromål vara otillräcklig
för att derpå grunda den sålunda föreslagna framställningen, höja
rättskemistens arfvode för år 1874 till 3,000 kronor; så och efter det
Eders Kong!. Maj:t hos Riksdagen äskat, att lön åt en rättskemist
måtte på sundhetskollegii stat uppföras med 4,500 kronor årligen, har
Riksdagen, som ansett erfarenheten ännu icke hafva ådagalagt, att de
rättskemisten tillhörande göromål vore af den trägna beskaffenhet, att
deras skötande skulle allt framgent fordra en persons odelade arbetskraft,
fördenskull funnit sig ej kunna biträda förslaget om inrättande
af en för ändamålet afsedd ordinarie tjenstebefattning, utan ansett de
till rättskemiska undersökningars bekostande nödiga medel, hvilka synts
kunna inskränkas till den af sundhetskollegium för år 1874 begärda
summa, böra tills vidare på extra stat anvisas; hvarföre Riksdagen bifallit
Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning endast på det sätt, att
till bekostande af ifrågavarande undersökningar beviljats för år 1875 på
extra stat ett belopp af 3,000 kronor.
44
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
De skal, som till stöd för framställningen i nämnda underdåniga
skrifvelse den 5 december 1873 af sundhetskollegium anfördes, voro
hufvudsakligen: att under tiden från den 1 november 1872 till samma
dag 1873 icke mindre än 72 särskilda rättkemiska undersökningar förekommit,
bland hvilka 19 förrättats af provincialläkare på funna korn
af. hvit arsenik, men de öfriga 53, omfattande 77 särskilda föremål,
blifvit al rättskemisten handlagda; att hvar och en bland dessa undersökningar
erfordrat flere dagars arbete och jemna tillsyn, under det att
för utförandet af icke få bland dem behöfts liera veckors tid; att rättskemisten
icke sällan haft fyra till fem undersökningar på en gång till
sig remitterade, hvilka föranledt ganska ansträngdt och oafbrutet arbete,
emedan dylika undersökningar borde så snart som möjligt företagas;
att rättskemisten under hela året måste ständigt vara beredd att till
verkställande mottaga dylika undersökningar och således icke kunde
påräkna några ferier eller annan ledighet; att han för utförandet af sitt
uppdrag nödvändigt borde hafva eget, helst invid hans bostad beläget
laboratorium, hvilken fordran icke utan stor svårighet kunde uppfyllas
af den, som vore endast tills vidare förordnad och sannolikt snart skulle
söka sig annan, fast plats i stället för den tillfälliga; samt att personer,
som vore behörigen qvalificerade till en så magtpåliggande befattning,
under sådana omständigheter icke lätteligen skulle vara att tillgå; hvarföre
ock kollegium uttalade den öfvertygelsen, att, om endast arfvode
för ett år åt rättskemisten anvisades, hufvudfrågan härigenom blott
blefve uppskjuten och skulle efter årets förlopp å nyo påkalla Eders
Kongl. Maj:ts afgörande.
I underdånig skrifvelse den 30 sistlidne november har kollegium
anfört, att erfarenheten under det förflutna året rättfärdigat kollegii berörda
antagande, enär de rättskemiska undersökningarnas antal ingalunda
blifvit förminskadt. Under tiden från den 1 november 1873 till
samma dag 1874 hade nemligen 75 sådana undersökningar förekommit,
bland hvilka 20 kunnat af provincialläkarne med apothekares biträde
utföras, men 55, omfattande 75 särskilda undersökningsföremål, måst
till rättskemistens handläggning öfverlemnas. Sedan den först förordnade
rättskemisten, hvilken tillika var lektor vid veterinär-institutet, i
början af år 1874 förklarat sig icke kunna fortfarande bibehålla uppdraget,
hade de rättsmedicinska undersökningarna verkstälts af adjunkten
vid karolinska institutet, doktor A. Wimmerstedt, hvilket dock icke
lärer, hafva kunnat ske utan att han fått begagna biträde i fullgörandet
af sina åligganden vid detta institut. Under sådana förhållanden och
da det vore af stor vigt, att dylika undersökningar blefve utförda så
45
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
snart och hastigt som möjligt, icke allenast derföre, att i annat fall ett
befintligt gift kunde förstöras eller förändras, utan äfven på det att begångna
brott måtte lättare upptäckas och beifras samt ransakningar
icke uppskjutas eller onödigtvis förlängas, har sundhetskollegium ansett
sig ega fullt skäl att förnya sin underdåniga framställning i detta
ärende, helst med den utveckling af industrien, som bringar en mängd
giftiga ämnen in i det dagliga lifvet, det blefve nödvändigt att hafva
anstäld en kunnig och erfaren person, till hvilken äfven den enskilde
kunde med fullt förtroende vända sig för att erhålla nödiga upplysningar
och undersökningar. Kollegium har derföre i underdånighet hemstält,
det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta förnyad
proposition derom, att lön för en rättskemist måtte på sundhetskollegii
stat uppföras till ett årligt belopp, svarande mot den lön, som åtnjutes
af professorer vid universiteten och dermed jemförliga läroanstalter.
Med afseende på de af kollegium anförda skäl tillstyrker jag underdånigst,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett årligt
anslag af 4,500 kronor, att såsom lön åt en rättskemist på sundhetskollegii
stat uppföras.
24:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har sundhetskollegium gjort underdånig rmdiäkarcframställning
om nödvändigheten deraf, att åtgärder vidtagas för ett” ordnande.
ändamålsenligt, ordnande af undervisningen i tandläkarekonsten. Kollegium
har i sådant afseende hufvudsakligen anfört: att för tillåtelse
att undergå den i Kongl. Maj:ts nådiga ordning den 18 juni 1861 och
kollegii cirkulär den 25 oktober 1866 föreskrifna pröfning för vinnande
af rättighet till tandläkarekonstens utöfning fordrades, bland annat, att
hafva genomgått en lärokurs i kännedomen af menniskokroppens byggnad,
så vidt sådan kännedom vore för konstens idkande af nöden, samt
intyg derom att den sökande, vare sig såsom medhjelpare eller på annat
sätt, förvärfvat erforderlig kunskap och färdighet i de förrättningar,
som tillhörde nämnda konst, för hvilket ändamål han äfven borde förete
betyg att han under uppsigt af behörig tandläkare minst sex månader
tjenstgjort vid någon godkänd allmän eller enskild atelier för yrkets
utöfning; — att, om än hittills icke, så vidt kollegium hade sig bekant,
några nämnvärda svårigheter mött för de i yrket studerande att erhålla
tillfälle till inhemtande af nödiga kunskaper i tandläkarekonstens teoretiska
ämnen, såsom anatomi, fysiologi o. s. v., emedan det vanligen
46
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
medgifvits dem att under enskild ledning begagna undervisningsmaterielen
å de medicinska fakulteternas och karolinska institutets anatomisalar,
så egde ett motsatt förhållande rum i fråga om tillfälle att
förvärfva erforderlig skicklighet i yrkets tekniska och praktiska delar,
hvartill, utom tandarbetens verkställande, hörde behandlingen af tändernas
och tandköttets sjukdomar, tandoperationer m. m.; — att, då
här i landet icke funnes någon offentlig anstalt för bibringandet af sistnämnda
kunskaper, enär den af Stockholms stad i sådant afseende bekostade
poliklinik för tandsjukdomars behandling ej kunde vara att
för ändamålet beräkna, emedan den vore beroende af kommunens godtycke
och fördenskull äfven tidtals upphört, så måste eleven för att
inhemta ifrågavarande kunskaper vända sig till enskild tandläkare, hvilken
dock ofta funnes mindre villig att lemna sådan undervisning i och
medelst sin enskilda praktik, der eleven vanligen vore läraren till hinder,
hvartill komme, att den tandläkare, som för ändamålet möjligen
stode till buds, icke alltid egde de egenskaper, hvilka kunde göra honom
skicklig till undervisningens meddelande, hvarförutom denna utväg
vanligen plägade förorsaka eleven ganska betydliga pekuniära uppoffringar;
— att den närmaste följden af dessa omständigheter måste blifva,
att alltför få kunde egna sig åt tandläkarekonsten, hvarigenom brist på e
skicklige utöfvare af denna konst snart torde uppstå, och följaktligen
ett friare fält öppnas för qvacksalfvare; — samt att, i betraktande af
tandläkarekonstens stora vigt och med afseende å de fordringar på
skicklighet, hvilka fördenskull blifvit uppstälda såsom vilkor för denna
konsts utöfning, staten syntes icke böra undandraga sig att, såsom i
flera andra länder sker, åtminstone till någon del bidraga till tandläkareundervisningens
upprätthållande genom att bereda tillfälle till nödiga
kunskapers inhemtande, hvarmedelst detta på vetenskapliga grunder
hvilande yrkes bestånd och utveckling skulle befordras och jemväl, så
vidt på staten ankomme, sörjas derför att allmänheten icke ble.fve i saknad
af erfarne och skicklige tandläkare. På grund af hvad sålunda
blifvit anfördt har sundhetskollegium hemstält, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af 1,500
kronor årligen, som skulle af kollegium disponeras till aflöning åt en
kompetent tandläkare, hvilken egde att vid af honom underhållen poliklinik
meddela undervisning i tandsjukdomarnes igenkänningstecken
och behandling samt i de till yrket hörande praktiska och tekniska delar.
Med afseende å hvad sundhetskollegium anfört, och då genom bifall
till hvad kollegium föreslagit skulle vinnas ej blott kostnadsfri undervisning
i tandläkarekonstens praktiska] delar, än äfven kostnadsfri
47
■Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1874.
vård för medellösa patienter, tillstyrker jag underdånigst, att Eders
Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om uppförande
på ordinarie stat af ett anslag å 1,500 kronor för det af kollegium
uppgifna ändamål.
25:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har sundhetskollegium i underdånighet Löneförbättring
anmält och förordat en af styrelsen för farmaceutiska institutet gjord“5
framställning, att, som den åt institutets vaktmästare anslagna lön, S''M
600 kronor, vore, i anseende till nuvarande stegring å priset på alla
förnödenheter, alldeles otillräcklig för fyllandet af hans oundgängligaste
lefnadsbehof, och hans tid vore af göromål i institutets tjenst så upptagen,
att han omöjligen kunde förskaffa sig någon biförtjenst, honom måtte
beredas löneförhöjning med samma belopp, 150 kronor, som den senast
församlade Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat
vaktmästare vid karolinska medico-kirurgiska institutet; och enär
hvad sålunda blifvit föreslaget öfverensstämmer med de grunder, enligt
hvilka Riksdagen år 1874 beviljat löneförhöjning åt vaktbetjeningen
vid de med farmaceutiska institutet jemförliga inrättningar, hemställer
jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till förbättring
af ifrågavarande vaktmästares lön bevilja 150 kronor årligen,
hvarigenom det från statsverket till farmaceutiska institutet nu utgående
anslag, 6,875 kronor, skulle komma att ökas till 7,025 kronor.
26:o.
De af Eders Kongl. Maj:t den 25 september nästlidna år förordnade
komiterade för afgifvande af förslag till veterinärväsendets ordnande
hafva i sitt den 6 derpåföljande december afgifna utlåtande beräknat
de för ändamålet erforderliga kostnader sålunda:
tillökning i anslaget till länsveterinärers aflönande................. kr. 22,400.
resestipendier för veterinärer........................................................... » 2,000.
tillökning i årsanslaget till veterinärinstitutet i Stockholm... » 500.
tillökning i årsanslaget till veterinärinrättningen i Skara ... » 12,900.
Veterinärväsendets
ordnande.
kr. 37,800,
hvarförutom komiterade föreslagit nybyggnad af veterinärinstitutets
i Stockholm hus för en kostnad af 498,324 kronor.
48
Planscher till
vetenskapsakademiens
skrifter.
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:t.s Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Öfver ifrågavarande utlåtande ocli förslag liar sundhetskollegium afgifvit
yttrande, som nästlidne gårdag till ecklesiastikdepartementet inkommit.
Tiden har följaktligen icke medgifvit sådan beredning af ärendet,
att något förslag nu skulle kunna af mig underställas Eders Kongl.
Maj:ts pröfning. Då likväl ett afgörande redan vid instundande Riksdag
af denna länge afhandlade fråga synes högeligen önskvärdt, hemställer
jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara sig
sinnad att, efter ärendets beredning, till Riksdagen aflåta särskild nådig
proposition om veterinärväsendets ordnande, samt att Eders Kongl.
Maj:t emellertid behagade i propositionen om statsverkets tillstånd och
behof såsom utgifter för detta ändamål förslagsvis beräkna de af komiterade
uppgifna belopp, dels å ordinarie stat 37,800 kronor, dels å
extra stat för ombyggnad å veterinärinstitutets i Stockholm byggnader
ett belopp af 498,324 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år
1876.
27:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har vetenskapsakademien uti skrifvelse
den 11 november nästlidet år i underdånighet framhållit behofvet af
ett särskildt anslag å ordinarie stat till bekostande af illustrerade planscher
till akademiens skrifter. Härvid har blifvit anfördt, bland annat,
hurusom akademien sedan en längre följd af år åtnjutit å extra stat ett
årligt anslag af 1,200 kronor till anskaffande af originalmålningar af
växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål, hvilket anslag senast blifvit anvisadt att utgå jemväl för år
1875. Af detta anslag hade under årens lopp dels blifvit bekostade
originalmålningarna till de af professoren Elias Fries utgifna arbetena:
»Sveriges ätliga och giftiga svampar» samt »Icones selectm hymenomycetum
nondum delineatorum», dels ock kunnat utgå bidrag till bestridande
af utgifterna för en mängd andra planscher till akademiens skrifter.
Ifrågavarande anslagsbelopp vore likväl numera i förhållande till
behofvet alldeles otillräckligt till följd af den utomordentliga verksamhet,
hvilken i senare tider på naturvetenskapernas område utvecklats
inom fäderneslandet, och som föranledde stigande kostnader för naturvetenskapliga
arbetens publicerande. Sålunda vore akademien bland
annat betänkt på att anskaffa 31 talför till en ny, för intagande i akademiens
handlingar afsedd uppsats af professor Öswald Heer i Ziiricli
med titel: »Beiträge zur fossilen Flora Spitsbergens», för hvilka talför
kostnaden beräknats till 3,885 francs 85 centimes eller omkring 2,800
49
Bil. N:o 7 b till Kongl, Maj-.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
kronor. Detta arbete utgjorde en på anmodan af intendenten för riksmuseets
mineralogiska afdelning utförd bearbetning af den samling fossila
växtlemningar, som under 1872—1873 årens svenska expedition till
Spetsbergen hopbragtes och nu mera, på grund af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 8 maj nästlidet år, vore en riksmuseets tillhörighet,
De för berörda afhandling erforderliga illustrationerna kunde emellertid
akademien icke under för handen varande förhållanden bekosta; och
äfven om detta tillfälliga behof genom beredande af ett extra anslagkunde
fyllas, så qvarstode ändock för akademien svårigheten att tillfredsställa
de ständiga anspråk, som ställdes på henne i afseende på
planschers anskaffande. Sålunda hade de utgifter för detta ändamål,
h ville a bekostats dels med förenämnda extra anslag 1,200 kronor och
dels af akademiens egna medel, under de tre sistförflutna åren uppgått
till följande belopp:
1872 kronor 6,230: 86.
1873 ...................................................................................... » 6,171: 43.
1874 intill början af november........................................ T> 6,363: 42.
eller i medeltal till mer än kronor 6,255: —
Likväl vore under dessa utgifter icke inbegripna de planscher, som
bekostats med det extra anslag af 10,500 kronor, livilket af 1872 års
riksdag beviljats för planscher till uppgifna afhandlingar af professorerna
Lovén och Smitt.
På grund af anförda förhållanden, och då akademien, hvars öfriga
utgifter under senare åren i följd af stegrade prisförhållanden betydligt
ökats, såg sig ur stånd att af egna medel bestrida ifrågavarande kostnader,
men tillfälle icke borde saknas för svenske forskningsidkare att,
på sätt hittills skett genom akademiens handlingar, få sina arbeten offentliggjorda
utan att derföre behöfva anlita utländska lärda samfund eller
tidskriftsredaktioner, har akademien, under förutsättning att det förut
varande extra anslaget till originalmålningar m. m. icke vidare skulle
komma att utgå, underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas hos Riksdagen äska ett reservationsanslag å ordinarie stat af
6,000 kronor till anskaffande af planscher för akademiens skrifter, mot
åliggande för akademien att af samma anslag bekosta illustrationerna
till ofvanbeförda afhandling af professoren Ideer, äfvensom att, om professoren
Fries ännu skulle önska få några originalmålningar af svenska
svampar utförda, af det nya anslaget hålla honom tillhanda de dertill
erforderliga medel.
50
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
På sålunda anförda skäl tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att, på sätt vetenskapsakademien hemstält,
för ifrågavarande ändamål bevilja ett reservationsanslag å ordinarie stat
af 6,000 kronor, att utgå från och med år 1876.
28:o.
Vitterhets-, historie-
och anti
-
Uti skrifvelse den 5 november nästlidet år har vitterhets-, historieqvitets-akade-
och antiqvitets-akademien i underdånighet framlagt förslag till ny stat
för akademien och dervid hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att akademiens på ordinarie
stat uppförda anslag 17,050 kronor måtte höjas med 9,250 kronor eller
till 26,300 kronor, men att de för innevarande år beviljade extra anslag,
tillsammans 11,000 kronor, för år 1876 skulle nedsättas till 8000 kronor.
Genom den ifrågasatta förhöjningen af anslagen å akademiens ordinarie
stat afsåges, dels att riksantiqvarien och de båda amanuenserna,
hvilka sistnämnda för närvarande åtnjöte en del af sin aflöning från
extra staten, skulle erhålla förbättrade lönevilkor, och amanuensernas
aflöning till hela sitt belopp uppföras på ordinarie stat, dels ock att
följande till akademiens disposition stälda ordinarie anslag måtte förhöjas,
nemligen:
anslaget för samlingarna från nu varande beloppet 5,000 till kr. 6,000: —
» » biblioteket från 750 till.......................................... » 1,500: —
» till tryckningskostnader från 1,000 till ................ » 2,000: —
Såsom skäl för nyssberörda anslagsförhöjningar har hufvudsakligen
blifvit anfördt:
att utgifterna för samlingarna och deras förökande, hvilka samlingar
omfattade icke blott det antiqvariska och historiska museet, utan
äfven myntkabinettet, under de fem åren 1869—1873 uppgått i medeltal
för år till 5,023 kronor 64 öre, och att anslaget för detta ändamål således
i det närmaste motsvarat behofvet, men att ifrågavarande anslag,
sedan akademien från och med nästlidna år måst höja de vanliga inlösningsprisen
för att kunna täfla med enskilda samlare och uppköpare
för främmande samlingar, hädanefter behöfde en förstärkning;
att i anseende till de höga inköpsprisen å den i omfång alltjemt
vexande litteratur, till hvilken akademiens tjenstemän för sina arbeten
behöfde tillgång, anslaget till biblioteket under förenämnda femårstid
betydligt öfverskridits, oaktadt akademien nödgats inskränka sig till de
oundgängligen nödvändigaste inköp, så att inköpssumman i medeltal
51
Bil. N:c> 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
för hvart och ett af dessa år utgått med 1,156 kronor 94 öre, hvadan
å detta anslag vid 1873 års slut uppstått en brist å 2,131 kronor 41 öre,
till hvars afbetalande det vore önskligt att biblioteksanslaget för framtiden
lemnade någon tillgång;
att tryckningskostnaderna under nämnda fem år i medeltal uppgått
till 2,917 kronor 12 öre, så att, ehuru till bestridande af dessa utgifter
användts bland annat en vid 1868 års utgång befintlig behållning å
tryckningsanslaget af 3,868 kronor 59 öre, bristen å detta anslag vid
1873 års slut likväl utgjorde 2,001 kronor 87 öre.
Ehuru önskvärd en reglering af akademiens tjenstemäns löner än
må vara, anser jag dock en dylik åtgärd ej böra vidtagas annorledes
än i sammanhang med en definitiv reglering af andra, med de ifrågavarande
jemförliga, tjenstemäns löneförmåner. Jag kan derföre icke
tillstyrka att för lönernas ordnande nu vidtaga någon rubbning af förhållandet
mellan akademiens ordinarie och extra ordinarie anslag. Deremot
synes mig akademien hafva tillfyllestgörande ådagalagt behofvet
af ökadt anslag för biblioteket, likasom jag ej heller, ehuru anslaget
till samlingarnas ökande enligt de af akademien lemnade uppgifter under
senare åren varit tillräckligt, vill motsätta mig den begärda förhöjningen
i detta anslag, då det synes antagligt, att inlösningsprisen å sådana
föremål, hvilkas förvärfvande är för samlingarna af vigt, något
stegrats i följd af bestämmelserna i kongl. kungörelsen den 30 maj 1873.
Jemte det jag således förordar akademiens framställning i dessa delar till
nådigt bifall, och tillika finner tryckningsanslaget böra ökas med det af
akademien föreslagna belopp, anser jag dock någon förhöjning i akademiens
ordinarie anslag för sistnämnda ändamål vara desto mindre af
nöden, som det står Eders Kongl. Maj:t öppet att, på sätt för innevarande
år egt rum, såsom bidrag till tryckningskostnadernas bestridande
anvisa 1,000 kronor af de på akademiens extra stat uppförda medel,
under förutsättning att dessa, på sätt jag nu äfven föreslår, komma att
för är 1876 utgå med enahanda belopp som för år 1875. Akademien
har visserligen ifrågasatt en förhöjning med 600 kronor i det belopp,
600 kronor, som af dessa extra medel plägat af Eders Kongl. Maj:t anvisas
till gratifikationer åt vetenskapligt bildade extra biträden och till
aflöning åt vaktbetjening vid särskilda förevisningar af samlingarna.
Såsom stöd härför har hufvudsakligen anförts, att akademien med afseende
på de vexande arbetena för samlingarnas ordnande funnit sig
nödsakad antaga en extra ordinarie amanuens, samt att ökadt biträde
af extra vaktbetjening funnits af nöden. Då likväl några väsentligen
förändrade förhållanden i afseende på behofvet af vetenskapligt bildade
52
Bil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statseerfat 1875.
biträden icke torde hafva inträdt sedan år 1873, från och med hvilket
år en amanuenstjenst hos akademien, efter dåvarande innehafvarens afgång,
på akademiens eget förslag indrogs, samt akademien vid sistlidne
riksdag fick sitt då anmälda behof af ytterligare anslag til i extra vaktbetjening,
400 kronor, fullt tillgodo,sedt, saknar jag anledning att för
ifrågavarande ändamål nu tillstyrka någon tillökning i beloppet af de
för akademien hittills utgående extra anslag.
Jag hemställer derföre, att Eders Kong!. Maj:t, täcktes af Riksdagen
äska dels att följande å vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
ordinarie stat uppförda anslag måtte förhöjas, nemligen:
a) anslaget till samlingarna och deras ökande med 1,000 kronor, och
b) anslaget till biblioteket med 750 kronor,
dels att för år 1876 måtte, till Eders Kongl. Maj:ts disposition för
akademiens räkning anvisas extra anslag till enahanda belopp som för
innevarande år eller:
a) till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af statens under akademiens inseende stälda samlingar
och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevis
-
ning ................................................................................................... kronor 4,000
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. in............................................................ » 5,000
c) till utgifvande af planschverk öfver formsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
och öfver svenska sigill från medeltiden............................. » 2,000.
29:o.
Anslag till uppmuntran
och understöd
åt tonkonstnärer.
Uti skrifvelse den 19 mars nästlidet år har musikaliska akademien
underdånigst anfört, hurusom Riksdagen tid efter annan anslagit större
och mindre summor till uppmuntran och understöd åt vitterhetsidkare
samt utöfvare af bildande konst, i det att till svenska akademiens förfogande
blrfvit stäldt ett årligt anslag af 6,000 kronor till utdelande af
honorarier åt vittra författare, samt, utom det på akademiens för de fria
konsterna stat uppförda anslag af 6,000 kronor till resepensioner, jemväl
anvisats ett reservationsanslag af 9,000 kronor till främjande af
konstodlingen genom inköp af lefvande svenske, norske och danske
konstnärers arbeten, men att något dylikt anslag till uppmuntran eller
understöd för tonkonstnärer hittills icke blifvit beviljadt; att man likväl
nu mera stälde höga anspråk på tonkonstnären, icke endast på hans
53
Bil. N:<> 7 b till Kongl. MujUs Nådiga Prop. om Statsverket 1H75.
konstnärsskicklighet, utan äfven på hans biträde vid ständigt återkommande
offentliga tillställningar för välgörande ändamål, hvarvid lians
enda kapital, hans talent, ofta anlitades, men hvarigenom icke sällan
inträffade, att han så motverkade sina egna intressen, att t. ex. en. för
egen räkning gifven konsert ej för honom medförde någon behållning;
att de löner, som inom högst få institutioner funnes för musici, sällan
öfverstege 1,000 kronor, hvarföre tonkonstnären i allmänhet vore hänvisad
att förtjena sitt uppehälle med den alltför osäkra inkomsten af
enskilda lektioner; att hvad nu blifvit andraget visserligen gälde utöfvande
tonkonstnärer, men att, då med få undantag äfven tonsättare
trakterade något instrument, samma anmärkningar hade sin tillämpning
jemväl på dem; att de tonskapelser, som för dagen vunne bifall och
följaktligen funne förläggare, vore förnämligast solosånger, sang<ivartetter
och salongsstycken för piano, hvaremot ensemblemusik för instrumenter,
orkestermusik, större sångkompositioner, såsom oratorier
och messor med mera af samma art, högst sällan utgåfyes, och den
tonkonstnär, som egde begåfning för författandet af dylika tonverk,
säge sig nödsakad att afstå derifrån, emedan han svårligen skulle finna
förläggare; att den i hufvudstad en bildade musikaliska konstföreningen
visserligen inköpte årligen ett eller två större tonverk, men att, äfven
om föreningens verksamhet fortfarande komme att ega bestånd, hvilket
dock icke kunde med säkerhet påräknas, denna förenings tillgångar
likväl icke på långt när motsvarade de behof, som i detta afseende
inom landet förefunnes. Med anledning häraf, och da musikaliska akademiens
kassor och fonder vore afsedda för andra vigtiga. ändamål,
har akademien underdånigst liemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra nådig framställning om anvisande till akademiens
disposition af ett reservationsanslag af 6,000 kronor årligen, för att
såsom honorarier tilldelas sådane svenske tonsättare, hvilka författat
arbeten af högre konstvärde, men till dessa icke kunnat finna förläggare,
med vilkor att manuskript erna till nämnda arbeten komme att
tillhöra akademiens bibliothek, men med rättighet för författaren att,
få offentliggöra dem genom pressen, samt att dessutom vara i full besittning
af förlagsrätten till samma arbeten.
Hvad akademien sålunda anfört synes mig vara desto mera förtjent
af Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, som öfning i musik och
säng numera ingår såsom ett vigtigt moment i den allmänna uppfostran,
och tonkonstnären har att öfvervinna många svårigheter för att erna
den utbildning, hvarigenom han med framgång kan främja och odla
sin konst. Ganska mycket, det torde böra erkännas, har i detta afse
-
54
hil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
ende uträttats genom musikaliska akademiens läroverk, så att, då allt
intill våra dagar främlingar ofta måst inkallas dels såsom lärare och
dels såsom utöfvande musici, deras platser allt mera kunnat intagas af
infödda.. Mer än en tonkonstnär har i senare tider utgått från Sverige
för att i främmande länder vinna erkännande och ryktbarhet, och äfven
såsom författare framstå flere inhemske män, så att rika anlag finnas
att utveckla för att äfven på detta område låta fäderneslandet -deltaga
i de större kulturländernas täflan. Tid efter annan hafva ock till Eders
Kongl. Maj:t inkommit ansökningar af unga tonkonstnärer om erhållande
af understöd för att i utlandet fullfölja studier, som här kunnat grund1
äggas, men sådana ansökningar hafva i brist af medel endast undantagsvis
kunnat bifallas. Jag hemställer derföre i underdånighet, det
Eders Kongl. . Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl.
Maj:ts disposition anvisa ett reservationsanslag på ordinarie stat af 6,000
kronor, för att i enlighet med de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t torde
finna skäligt att vidare meddela, användas dels till reseunderstöd åt
lofvande tonkonstnärer och dels till honorarier åt inhemske tonsättare
för arbeten af högre konstvärde.
30:o.
Förhöj,liui/ a/ Sedan år 1864 uppbär det under vetenskapsakademiens vård stälda
expenser cui naturhistoriska riksmuseum ett särskildt statsanslag af 4,750 kronor
under benämning expensmedel, för att dermed bestrida alla sådana utgifter,
som vanligen hänföras till expenser, såsom för museilokalernas
uppvärmning, yttre och inre renhållning, gas- och vattenförbrukning,
transporter m. m. Enär detta anslag under de senare åren visat sig
otillräckligt, har akademien uti skrifvelse den 11 november nästlidet år
underdånigst anmält behofvet af samma anslags förhöjande och i sådant
hänseende anfört: att omförmälda anslag, då det först begärdes och af
Riksdagen beviljades, var beräknadt efter följande grunder:
för ökad tillsyn vid egendomen, transporter till och från museum, städning
af offentliga lokaler m. m. samt inre och yttre
renhållning.................. kr. 1,050: —
för cokes vid värmeledningen och eftersyn vid eldningen » 2,700: —
till gasförbrukning .................................................................... » 100: ___
till vattenförbrukning .................................. >, 100: •—
för tillsyn vid musei visning för allmänheten ..................... )> 800: —
tillsammans kr. 4,750: —
55
1871 till
1872 »
1873 »
1874 »
Sil. N:o 7 b till Kongl Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
att företrädesvis kostnaderna för renhållningen och transporter samt
för brännmaterial varit i betydligt stigande; att anslaget i sin helhet
från och med år 1871 öfverskridits, så att de derunder hänförliga utgifterna
uppgått:
kr. 5,241: 13,
» 5,893: 28,
» 6,281: 92,
......... » 6,569: 90;
att emellertid de brister, som sålunda å anslaget visat sig, kunnat intill
år 1874 betäckas genom befintliga behållningar från föregående år, men
att för sistnämnda år komme att uppstå en brist af omkring 1,570 kronor,
hvilken vid 1875 års slut efter all sannolikhet skulle uppgå till en
summa af omkring 3,400 kronor; samt att, så väl med hänsyn till de i
senare tid stegrade lefnadskostnaderna som äfven på grund af de anspråk
på ordentlighet och påpasslighet, Indika måste ställas på betjeningen,
de lönebelopp, som från expensmedlcn utginge med 550 kronor till den
vid riksmuseet anstälde vaktmästaren och med 300 kronor till eldaren,
billigtvis borde höjas för den förre till 800 kronor och för den senare
till 500 kronor.
I sammanhang härmed har akademien underdånigst anfört, att riksmuseets
mineralogiska afdelning, hvars anslag för mineraliesamlingens
ökande m. m. ännu vore detsamma, som då musei stat år 1858 ordnades,
haft att årligen vidkännas särskilda utgifter för det med nämnda
afdelning’ förenade mineralanalytiska laboratorium, nemligen för gasförbrukning
och anskaffande af reagentier, glas och annan materiel för
laboratoriet, men att dessa utgifter vore af den beskaffenhet, att de
egentligen borde anses såsom expenser i vanlig mening; hvarföre, och
då bemälda årsanslag fullständigt toges i anspråk för sitt ursprungliga
ändamål, akademien ansåge, att ifrågavarande utgifter för laboratoriet
borde under expcnsmedlens konto uppföras, samt att till deras betäckande
årsanslaget till expenserna af sådan anledning behöfde ytterligare
höjas med omkring 500 kronor.
Da-, på sätt ofvan blifvit omförmäldt, expensutgifterna för närvarande
i verkligheten uppginge till omkring.......................... kr. 6,570: —
och till löneförbättring för betjeningen erfordrades............ » 450: —
samt till expenser för det mineralanalytiska laboratoriet
behöfdes ..................................................................................... » 500: _
tillsammans kr. 7,520: —
hvilket belopp enligt akademiens åsigt borde afrundas
med ............................................................................................. » 480: —
eller till en summa af.................................................................. kr. 8,000: _
56
Bil. N:o 7 b till Koval. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 187M
så liar akademien i enlighet härmed underdånigst hemstält, att Eders
Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning derom,
dels att naturhistoriska riksmuseets expensmedel måtte från och med
år 1876 höjas med ett belopp af 3,250 kronor, och dels att till betäckande
af förenämnda å expensmedlens konto beräknade brist för åren
1874 och 1875 måtte för en gång anvisas ett extra anslag af 3,400
kronor.
Hvad vetenskapsakademien sålunda i underdånighet anfört och hemställt
synes mig visserligen i allmänhet vara på giltiga skäl grundädt;
men då aflöningen till den vid riksmuseum anstälde vaktmästare ej
torde böra bestämmas högre än till 750 kronor, eller det belopp, hvarmed
vaktmästarelön i högre lönegrad vid statens embetsverk i Stockholm
i allmänhet utgår, samt tillräcklig anledning icke förekommit att
ifrågasätta beviljandet af det belopp, 480 kronor, som akademien begärt
endast för anslagssummans jemnande, anser jag mig endast i så måtto
böra tillstyrka bifall till den underdåniga framställningen, att. Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels att bevilja en förhöjning i
naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag med 2,720 kronor, dels
att till betäckande af förenämnda brist i expensmedlen vid 1876 års
början anvisa ett extra anslag för nämnda år af 3,400 kronor.
31:o.
Mrfeansftw Beträffande de i innevarande års riksstat under åttonde hufvudtiteln
nm,e am "9. or(Jinarie anslag, hvilka icke nu blifvit särskild! omförmälda,
har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser in. m. ökas från 45,136 kronor 62 öre till 45,179 kronor 32 öre
eller med 42 kronor 70 öre.
32:o.
i-><<parte,mutas För tillämpning af en ny aflöningsstat för ecklesiastikdepartemenf,
ets expedition har Riksdagen anvisat ett extra anslag af 11,500 kronor
att utgå under år 1875. Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts den
18 sistlidne december på föredragning af chefen för finansdepartementet
fattade beslut, hemställer jag underdånigst att Eders Kongl. Maj:ts
täcktes för nämnda ändamål af Riksdagen äska enahanda belopp att
utgå jemväl under år 1876.
57
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Då genom den af Eders Kongl. Maj:t beslutade, numera verkstälda
nya oiganisation af departementets expedition de ordinarie tjenstemännens
antal inom expeditionen minskats, samt i följd deraf de två tjensteman,
hvilka befunno sig inom kanslistgraden, såsom öfvertalige icke
kunnat uppföras till åtnjutande af löner på den nya staten, har Eders
Kongl Maj:t förordnat, att dessa tjenstemäns aflöning skall, med det i
1874 års stat faststälda belopp af 1,800 kronor för dem hvar, under
ar 1875 utgå af det lör nämnda år till departementschefens förfogande
stälda anslag; till amanuenser, skrifbiträden m. nr, 10,000 kronor.
Desse tjensteman, som fortfarande fullgöra åligganden jemförliga
med dem ^ som tillhört kanslistbefattningen, synas dock billigtvis böra
komma i åtnjutande af det dyrtidstillägg af tjugu procent å lönens belopp,
som tillagts ötrige tjensteman med lika lönevilkor. Då ifrågavarande
till departementschefens förfogande stälda medel ej torde förslå
till bestridande af detta tillägg, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föieslå Riksdagen att för sadant fall det för lönetilläggets utgörande
erforderliga belopp, 720 kronor, måtte för åren 1875 och 1876
få utgå af allmänna besparingarna å riksstatens åttonde hufvudtitel.
33:o.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 9 januari 1874 då
fråga förevar om reglering af utgifterna under riksstatens åttonde huf- tementets byråer
vudtitel, tillät jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet p å nings väsendet.
behofvet af en fortlöpande statistisk redogörelse för undervisningsväsendet
i riket. Jag erinrade derom, att med biträde af tillkallad sakkunnig
person redan blifvit inom ecklesiastikdepartementet utarbetad
dels en plan till statistiskt sammandrag rörande elementarläroverken,
dels en detaljerad plan för uppställande af de för sammandraget nödiga
primäruppgifterna från hvarje särskildt läroverk; att närmast derefter
borde utarbetas planer till statistik öfver universiteten, karolinska medicokirurgiska
institutet och rikets folkskolor; samt att utarbetandet
af dessa planer äfvensom af sådana historiska öfversigter, som enligt
hvad redan skett i vissa littera1 af »bidrag till Sveriges officiela statistik»,
borde inleda äfven de nu ifrågasatta nya afdelningarna af dessa bidrag,
utan tvifvel koinme att under åren 1874 och 1875 taga en persons
fidla verksamhet i anspråk, äfven om ej någon del af statistiken kunde
under nämnda tid bearbetas och offentliggöras. Sedan Eders Kongl.
Maj:t på dessa skäl föreslagit Riksdagen att för ändamålet anslå 5,000
8
58
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
kronor att utgå under hvarje af dessa år, har Riksdagen på det sätt
bifallit denna framställning, att Riksdagen för tillfällig förstärkning af
arbetskrafterna inom departementets byråer för undervisningsärenden
för år 1875 anvisat ett extra anslag af 5,000 kronor att användas för
bearbetning af undervisningsstatistiken.
Ehuru saknaden af nödigt anslag för år 1874 haft till följd, att
med det statistiska arbetet under nämnda år ej kunnat uppnås det
resultat som varit afse.dt, har likväl derigenom att Eders Kongl. Maj:t
af tillgängliga medel för ändamålet anvisat ett mindre belopp, blifvit
sörjdt derför, att arbetet med de statistiska planernas utarbetande under
år '' 1874 ej behöft alldeles afbrytas. Planen för elementarläroverksstatistiken
är sålunda färdig att ofördröjligen underställas Eders Kongl.
Maj:ts pröfning, och jemväl de förberedande arbetena för folkskolestatistiken
hafva så långt fortskridit, att plan för densamma bör kunna fastställas
under loppet af instundande sommar. Det är således att förvänta,
att under nästkommande år dessa delar af undervisningsstatistiken
skola kunna bearbetas och de första redogörelserna af trycket utgifvas.
Tryckningskostnaderna torde liksom öfrigt tryck, som verkställes
för departementets räkning, kunna bestridas af expensmedlen, och det
anslag, som af Riksdagen begäres, följaktligen inskränkas till hvad som
erfordras för arvode till departementets statistiker och de biträden han
för de inkommande uppgifternas bearbetande beliöfver anlita. Enär
behofvet af sådant biträde naturligtvis ökas, då arbetet med statistikens
offentliggörande begynner, anser jag det för utförande af statistiska
arbeten inom ecklesiastikdepartementets byråer för undervisningsärenden
under nästkommande år erforderliga belopp ej kunna beräknas till mindre
än 6,000 kronor, hvaraf 4,200 kronor skulle, på sätt under innevarande
år eger rum, utgå till den tjensteman, som förrättar det hufvudsakliga
statistiska arbetet, och återstoden användas såsom arvoden till
hans biträden. Detta belopp, 6,000 kronor, hemställer jag derföre att
Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att för ifrågavarande
ändamål såsom extra anslag utgå under år 1876.
34:o.
DyrtidstHiugg Under åberopande af det af Eders Kongl. Maj:t den 18 december
“‘tfmstemän011 1874 fattade beslut angående dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän
får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
nådig framställning om dylikt lönetilläggs beviljande för år 1876 åt de
59
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
under ecklesiastikdepartementet lydande embets- och tjensteman i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af Riksdagen i afseende på lönetilläggets
utgående för innevarande år faststälda grunder, men med
vissa förändringar i afseende på beloppen.
Då aflöningen till konsistorienotarier och amanuenser endast till
ringa belopp utgår af statsmedel, och lönetillägg ansetts böra beräknas
endast å detta belopp, har den nedsättning i det af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna dyrtidstillägget, som Riksdagen år 1874 verkstälde, varit för
dessa tjenstemän i hög grad känbar. Då deras hufvudsakliga embetsverksamhet
är egnad åt det allmännas tjenst, och de icke böra blifva
lidande derpå, att en del af deras löneinkomster till lindring för statsverket
härflyter från andra källor, torde dyrtidstillägget för dessa tjenstemän
böra beräknas åtminstone till de af Eders Kongl. Maj:t vid
sistlidne Riksdag föreslagna 30 % af statsbidraget, eller tillsammans till
5,574 kronor, samt anslaget till domkapitlens tjenstemän följaktligen
höjas med 1,858 kronor.
För bestridande af dyrtidstillägg åt universitetens lärare och tjenstemän
enligt de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkända grunder
beviljades för år 1875 63,360 kronor. Då emellertid vid fördelningen
af detta anslag i öfverensstämmelse med dessa grunder uppkom en brist
i anslaget å 2,163 kronor, torde det anslag för ifrågavarande ändamål,
som för år 1876 begäres, böra ökas med detta belopp. Dertill kommer
dyrtidstillägg för de nya läraretjenster, hvilkas inrättande Eders Kongl.
Maj:t beslutit föreslå Riksdagen, och för hvilka lönerna för närvarande
icke ansetts böra sättas högre än för andra med dem jemförliga tjenster.
Tillökningen i anslaget till universiteten skulle således blifva
förenämnda ............................................................................
för två nya adjunkturer vid samma universite
för en ny profession vid universitetet i Lund
....... kr. |
2,163: — |
...... » |
1,800: — |
...... 5) |
1,000: — |
...... )) |
900: — |
kr. |
5,863: — |
hvarigenom anslagets summa skulle uppgå till 69,223 kr
onor.
Då Riksdagen för år 1875 beviljat dyrtidstillägg med 1,000 kronor
åt presidenterna i rikets hofrätter och kollegier, hvilka embetsmän i
lön uppbära 9,000 kronor, synes mig den omständigheten att dylikt
lönetillägg icke medgifvits för ordföranden i sundhetskollegium, hvilkens
lön uppgår till endast 8,000 kronor, ej böra förhindra Eders Kongl.
60
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Maj:t att till Riksdagen göra framställning om beviljande af dyrtidstillägg
med 1,000 kronor åt denne embetsman för år 1876.
Under titeln sundhetskollegium bör jemväl dyrtidstillägg med 900
kronor uppföras för den af Eders Kongl. Maj:t äskade lön till en rättskemist.
Då de här ofvan under n:o 26 omförmälda anslag inbegripa bland
annat aflöning, lämpad efter nuvarande prisförhållanden, för lärarepersonalen
vid veterinärinrättningen i Skara, bör särskildt dyrtidstillägg för
denna personal ej upptagas; i följd hvaraf anslaget skulle minskas med
700 kronor.
De belopp, som med iakttagande häraf skulle utgå för bestridande
af dyrtidstillägg för år 1876 åt embets- och tjenstemän under ecklesiastikdepartementet
äro upptagne i nedanstående förteckning:
Nuvarande aflöning |
Dyrtidstillägg |
Summa |
||||
Riksarkivet: |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
riksarkivarien.......................................... |
5,000 |
— |
1,000 |
6,000 |
— |
|
1 aktuarie................................................ |
3,500 |
700 |
4,200 |
— |
||
1 dito ................................................ |
3,500 |
— |
700 |
4,200 |
— |
|
1 förste amanuens .............................. |
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
1 dito .............................. |
1,800 |
— |
360 |
— |
2,160 |
— |
1 andre amanuens .............................. |
1,000 |
— |
200 |
1,200 |
— |
|
1 dito .............................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
|
S:gr |
3,520 |
|||||
Kongl. biblioteket: |
||||||
bibliotekarien........................................ |
5,000 |
— |
1,000 |
— |
6,000 |
_ |
vice bibliotekarien ....................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 2,160 |
— |
1 förste amanuens .............................. |
1,800 |
— |
360 |
— |
||
1 dito ............................. |
1,800 |
— |
360 |
■—- |
2,160 |
— |
1 andre amanuens .............................. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
S:gr |
---- |
— |
2,720 |
— |
---- |
— |
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875. 61
Nuvarande aflöning |
Dyrtidstillägg |
Summa |
||||
Nationalmuseum; |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
kronor |
öre J |
intendenten........................................... |
2,500 |
— |
500 |
3,000 |
||
1 amanuens......................................... |
1,500 |
— |
300 |
1,800 |
— |
|
1 dito ........................................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
S:gr |
1,100 |
|||||
Domkapitlens expeditioner: |
||||||
löneförbättringar åt konsistorieno- |
||||||
tarier och konsistorieamanuenser |
18,580 |
— |
5,574 |
24,154 |
— |
|
Universiteten: |
1 |
|||||
löneförbättringar åt professorer, |
||||||
adjunkter m. fl. tjenstemän vid |
||||||
69,223 |
. |
_,_ |
_ |
|||
Karolinska medico-kirurgiska |
||||||
institutet: |
||||||
1 professor ............................................. |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
2 dito ............................................ |
9,000 |
— |
1,800 |
— |
10,800 |
— |
1 dito ............................................. |
4,200 |
— |
840 |
— |
5,040 |
— |
1 dito ............................................. |
4''200 |
— |
840 |
5,040 |
— |
|
1 dito ...................................... |
4,000 |
_ |
800 |
— |
4,800 |
— |
2 dito ............................................. |
8''000 |
_ |
1,600 500 |
_ |
9,600 |
_ |
1 extra ordinarie professor.............. |
2''500 |
— |
— |
3,000 |
— |
|
3 dito ............... |
7,500 |
— |
1,500 |
— |
9,000 |
|
1 adjunkt ................................................ |
2,500 |
— |
500 |
3,000 |
— |
|
3 dito ............................................... |
7,500 |
— |
1,500 400 |
— |
9,000 |
— |
1 dito ............................................... |
2''000 |
— |
— |
2''400 |
— |
|
2 dito .............................................. |
4,000 |
— |
800 |
— |
4,800 |
— |
bibliotekarien o. sekreteraren m. m. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
|
S:gr |
12,280 |
|||||
62
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
[ -...................... |
Nuvarande aflöning |
Dyrtidstillägg |
Summa i |
|||
Gymnastiska centralinstitutet: |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
1 öfverlärare ........................................ |
4,000 |
_ |
800 |
_ |
4,800 |
_ |
1 dito .......................................... |
4''000 |
— |
800 |
— |
4''800 |
— |
1 dito ......................................... |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 lärare ................................................ |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
-— |
1 dito ................................................. |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
|
1 dito ........................................... |
1,800 |
_ |
360 |
— |
2,160 |
— |
1 lärarinna ............................................ |
i''ooo |
— |
200 |
T— |
1,200 |
— |
1 dito ............................................ |
800 |
-— |
160 |
— |
960 |
— |
1 sekreterare ........................................ |
750 |
— |
150 |
— |
900 |
— |
S:gr |
3,910 |
|||||
1 |
||||||
Sundhetskollegium: |
||||||
1 ordförande ...................................... |
8,000 5,000 |
_ |
1,000 |
_ |
9,000 |
— |
1 medicinalråd .................................... |
_ |
1,000 |
_ |
6,000 |
_ |
|
1 dito ..................................... |
öjooo 4,500 4.500 3.500 |
_ |
i''ooo |
_ |
6,000 |
--- |
1 dito ....................................... |
_ |
900 |
_ |
5,400 5,400 |
— |
|
1 dito ..................................... |
_ |
900 |
_ |
— |
||
1 sekreterare .......................................... |
-T- |
700 |
— |
4,200 |
-— |
|
! 1 kamererare.......................................... |
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
_ |
1 ombudsman och fiskal .................. |
3,000 |
600 |
— |
3,600 |
— |
|
1 aktuarie och registrator ............... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
|
1 notarie.................................................. |
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
! 1 kanslist ............................................... |
1,000 |
--- |
200 |
--- |
1,200 |
— |
12 dito ................................ |
2,000 |
_ |
400 |
__ |
2.400 5.400 |
— |
jl rättskemist (ny)................................. |
4^500 |
— |
900 |
— |
— |
|
S:gr |
9,240 |
|||||
Provincialläkarne: |
||||||
1 provincialläkare ........................... |
2,000 |
— |
400 |
— |
2,400 |
— |
26 dito ......................... |
52,000 |
— |
10,400 |
— |
62,400 |
— |
1 dito ......................... |
1,500 |
— |
300 |
:- |
1,800 |
— |
111 dito ..................... |
166,500 |
•- |
33,300 |
— |
199,800 |
— |
S:gr |
44,400 |
|||||
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
63
Nuvarande aflöning |
Dyrtidstillägg |
Summa |
||||
F''armaceutiska institutet: |
kronor |
öre |
kronör |
öre |
kronor |
öre |
1 laborator ........................................ |
1,500 |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
1 amanuens........................................... |
400 |
80 |
480 |
— |
||
S:gr |
380 |
|||||
Undervisningsanstalter för barn- |
||||||
morskor: |
||||||
Stockholms undervisningsanstalt: 1 adjunkt .............................................. |
300 |
60 |
360 |
_ |
||
1 biträdande lärare............................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
—■ |
1 förestånderska.................................... |
250 |
— |
50 |
— |
300 |
— |
1 instruktionsbarnmorska............... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
barnmorskeläraren ..................... |
3,000 |
- |
600 |
_ |
3,600 |
_ |
Göteborgs undervisningsanstalt: |
||||||
1 barnmorskelärare.............................. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
1 förestånderska.................................... |
450 |
— |
90 |
— |
540 |
— |
1 biträdande lärare............................ |
1,000 |
— |
200 |
1,200 |
— |
|
S:gr |
1,620 |
|||||
Veterinärinstitutet i Stockholm: |
'' |
|||||
1 professor ............................................. |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
1 d:o ............................................ |
4,500 |
_ |
900 |
__ |
5,400 |
_ |
1 d:o ............................................. |
4''000 4.000 3.000 |
_ |
800 |
_ |
4,800 |
_ |
1 d:o ............................................. |
_ |
800 |
_ |
4,800 |
__ |
|
1 lektor .................................................. |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
|
1 adjunkt ................................................ |
1,500 |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
1 instruktionssmed .............................. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
1 kamererare.......................................... |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
S-O-T |
4,800 |
|||||
o.gi |
64
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Nuvarande aflöning |
Dyrtidstillägg |
Summa |
||||
Vetenskapsakademien och natur- |
||||||
kronor |
||||||
historiska riksmuseum: |
kronor |
öre |
kronor |
öre |
öre |
|
1 intendent ........................................... |
4,000 |
_ |
800 |
_ |
4,800 |
|
1 d:o .................................. |
4''000 |
_ |
800 |
_ |
4,800 4,200 |
|
1 d:o ............................................. |
3''500 |
— |
700 |
— |
— |
|
3 d:o ............................................. |
10,000 |
— |
2,100 |
— |
12,600 |
— |
1 konservator ...................................... |
2,500 |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
1 föreståndare för meteorologiska |
||||||
1 anstalten ............................................. |
3,000 |
— |
600 |
— |
3,600 |
— |
1 amanuens vid d:o ........................... |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
— |
S:gr |
5,800 |
|||||
- |
||||||
Vitterhets-, historie- och antiqvitets- |
||||||
akademien: |
||||||
riksantiqvarien....................................... |
5,000 |
— |
1,000 |
— |
6,000 |
|
1 amanuens............................................. |
1,500 |
— |
300 |
— |
1,800 |
_! |
1 d:o ............................................. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
S:gr |
1,500 |
|||||
Akademien för de fria konsterna: 1 sekreterare .................................... |
800 |
160 |
960 |
|||
1 amanuens........................................... |
400 |
— |
80 |
— |
480 |
— |
1 skattmästare....................................... |
300 |
— |
60 |
— |
360 |
— |
Akademiens läroverk: |
||||||
1 direktör ...................................... |
1,100 |
_ |
220 |
1,320 |
_ |
|
1 professor å den manliga afdel- |
||||||
ningen ............................................ |
1,450 |
290 |
_ |
1,740 |
— |
|
1 d:o d:o .......................................... |
1,450 |
— |
290 |
— |
1,740 |
— |
1 d:o d:o ......................................... |
Tioo |
220 |
_ |
l''320 |
||
2 d:o d:o ........................................ |
2^200 |
. |
440 |
_ |
2''670 |
_ |
1 d:o d:o ........................................ |
800 |
_ |
160 |
. |
960 |
. |
1 d:o d:o .......................................... |
600 |
120 |
_ |
720 |
_ |
|
1 lärare å den manliga afdelningen |
700 |
— |
140 |
840 |
— |
|
2 d:o d:o .......................................... |
1,400 |
280 |
— |
1,680 |
||
Transport |
— |
— |
2,460 |
— |
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
65
Nuvarande
aflöning
kronor
Dyrti
dstillägg
Summa
öre
kronor
öre
kronor
öre
Transport
1 lärare å den manliga afdelningen
1 d:o d:o
1 d:o d:o
1 d:o d:o
1 d:o d:o
1 d:o d:o
arvode för föreläsningar i konstens
historia och litteratur...................
professor å den qvinliga afdelningen -
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
lärare å den qvinliga afdelningen
d:o d:o ..........................................
S:gr
Musikaliska akademien
600
600
500
1,600
1,600
1,100
600
650
650
500
500
400
300
300
300
1 sekreterare .................. |
1,000 |
— |
1 kamererare................... |
1,000 |
|
1 bibliothekarie ................... |
400 |
— |
konservatorium: inspektor .............. |
1,000 |
— |
1 lärare .................. |
2,000 |
— |
1 d:o .................. |
2,000 |
— |
1 d:o |
1,500 |
|
3 d:o .................. |
4,500 |
— |
1 d:o .................. |
1,200 |
— |
3 d:o .................. |
3,600 |
— |
1 d:o .................. |
600 |
|
1 d:o .................. |
600 |
— |
1 d:o .................. |
300 |
S:gr
2,460-
120
120
100
320
320
220
120
130
130
100
100
80
60
60
60
•1,500
720 —
720 —
600 —
1,920 —
1,920 —
1,320 —
720 —
780 —
780 —
600 —
600 —
480 —
360 —
360 —
360 —
200
200
80
200
400
400
300
900
240
720
120
120
60
3,940
1,200
1,200
480
1,200
2,400
2.400
1,800
5.400
1,440
4,320
720
720
360
9
66
Kaoellbyggnad
Pajala församling
m. m.
Bil. N:o 7 t> till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
I öfrigt torde, på sätt Riksdagen medgifvit i afseende på dyrtidstilläggen
för år 1875, dels anslaget till domkapitlens tjensteman för 1876
böra ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att efter sig företeende
omständigheter . fördelas, dels anslaget till universiteten böra af
Eders Kongl. Maj:t disponeras till fördelning mellan dem af universitetens
lärare och tjensteman, hvilka Eders Kongl. Maj:t finner vara i
behof af dyrtidstillägg, med vilkor att icke någon i lönetillägg undfår
mer än 20 % af lönen, beräknad för professor till 4,500 kronor, för
adjunkter till 2,000 och 2,500 kronor samt för öfrige tjenstemän till de
i staten upptagna belopp.
35:o.
Redan år 1861 väcktes hos Kongl. Maj:t fråga om bildande af en
kapellförsamling med egen kyrka i nordvestra delen af Pajala socken
i Norrbottens län och om anslag för detta ändamål af allmänna medel;
men, ehuru ett ytterligare kapell inom Pajala pastorat syntes Kongl.
Maj:t både ensidigt och behöfligt, farin Kongl. Maj:t likväl vid det förhållande
att under då rådande brist på prestmän, kunnige i finska språket,
en sådan svårligen kunde för den ifrågasatta kapellpredikantsbefattningen
vara att inom den närmaste framtiden påräkna, och med
afseende jemväl derå att innan förenämnda brist blefve afhjelpt större
enhällighet rörande de lägenheter, som borde tillhöra det nya kapellaget,
möjligen kunde vinnas, icke skäl att då göra framställning i ämnet till
Riksdagen. Uti en till Eders Kongl. Maj:t genom Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län öfverlemnad underdånig skrifvelse
har nämnda läns år 1873 samlade landsting ånyo gjort berörda fråga
till föremål för nådig pröfning och dervid hufvudsakligen anfört: att af
Pajala pastorat, som egde en folkmängd af något mer än 3,300 personer,
fördelad på en yta af 50 till 60 qvadratmil, 18 byar i nordvestra
delen af socknen med en befolkning af 1,509 personer vore belägna på
ett afstånd från Pajala kyrka af 3 till 8 mil, eller i medeltal 5,68 mil;
att denna omständighet i förening med bristen på lämpliga kommunikationer
hade till följd, att kyrkobesöken från dessa byar kunde ske
endast någon gång under året, och att utöfvandet från kyrkoherdens
sida af själavård samt uppsigt öfver barnens uppfostran och undervisning
i hög grad försvårades; att erfarenheten ock visat, hurusom befolkningen
uti ifrågavarande del af pastoratet så i religiöst hänseende
som till kunskaper och sedlighet befunne sig på en vida lägre stånd
-
67
Bil. N:o 7 b till Koval. Maj:ts Nådiga Prop, om Statsverket 1875.
punkt än pastoratets öfriga innevånare; att det för afhjelpande af berörda
missförhållanden vore högeligen af behofvet påkalladt att i dessa
trakter inrätta ett kapell i förening med folkskola, som lämpligast syntes
böra förläggas till Tärendö by, hvilken ensam egde en folkmängd
af 516 personer, och hvarifrån medel afståndet till de öfriga byar, som
förutsattes komma att tillhöra det nya kapellaget, utgjorde 2,84 mil;
att den brist på finsktalande prestmän, som år 1862 föranledt att framställning
i ämnet till Riksdagen icke skett, väl ännu till någon del fortfore,
men att utsigt till dess afhjelpande yppats, sedan elementarläroverket
i Luleå numera blifvit. utvidgadt till fullständigt läroverk, hvarföre
och på öfriga anförda skäl landstinget i underdånighet anhållit, att
af de byar inom pastoratet, hvilka vore belägna invid Kalix och Tärendö
elfvar, äfvensom af öfriga byar inom pastoratet, som sådant åstunclade,
måtte bildas en kapellförsamling med särskild predikant, som tilllika
vore folkskolelärare, samt att, i betraktande af de medellösa vilkor,
hvari befolkningen uti ifrågavarande byar befunne sig, nådig proposition
måtte till Riksdagen aflåtas om anslag ej mindre till uppförande af
kyrka i kapellförsamlingen och anläggning af begrafningsplats derstädes
samt inköp af boställe åt kapellpredikanten, än äfven till årlig lön åt
denne, intill dess kapellborne sjelfve förmådde honom aflöna.
Hörde öfver denna landstingets underdåniga framställning, hafva
Pajala pastoratsbor, instämmande i hvad landstinget till stöd för sin
framställning andragit, underdånigst föreslagit, att till det ifrågasatta
kapellaget finge utom Tärendö by, der pastoratsborne lika med landstinget
funnit kapellagets kyrka böra uppföras, förläggas följande vid
Kalix och Tärendö elfvar på ett afstånd från Tärendö by af l’/2 till 3
mil belägna byar, nemligen Ylikodanmännikko, Kompelusvaara, Isohuhta,
Relkäjärvi, Saittajärvi, Lautakoski och Kainulasjärvi, hvarigenom kapellet
skulle komma att bestå af 58 hemmansdelar om 3 9/16 mantal samt
40 oskattlagda nybyggen med en befolkning af 821 personer, hvarjemte
pastoratsborne, efter det innebyggarne i de nämnda byarna åtagit sig
att, jemte det de fortfarande deltoge i pastoratets gemensamma utskylder,
bidraga till kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af
hvarje hemmansclel, förklarat sig anse att, då de blifvande kapellborne
i följd af sin medellöshet hvarken förmådde lemna något bidrag till
uppbyggande af kyrka, anläggning af begrafningsplats och inköp af
boställe åt kapellpredikanten, eller ensamme bekosta dennes aflöning,
följande statsanslag vore för kapellets bildande erforderliga, nemligen
till byggande af kyrka och anläggande af begrafningsplats 12,000 kro
-
68
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Stat»verket 1875.
nor, till inköp af boställe 8,000 kronor samt till årlig lön åt predikanten
1,500 kronor.
Yttranden i ärendet hafva vidare afgifvits af kyrkoherden i pastoratet
och kontraktsprosten i Öfver-Torneå kontrakt, hvilken sistnämnde
ansett, att derest tillgången på prester, som talade finska språket, äfven
framdeles skulle förblifva så inskränkt, att särskild prest icke kunde i
kapellförsamlingen anställas, gudstjenst derstädes borde kunna hållas,
äfvensom öfriga presterliga förrättningar besörjas en gång i månaden
af församlingens nuvarande presterskap. Domkapitlet i Hernösand har
anfört, att ehuru prestbristen inom stiftet i allmänhet och särskildt dess
finska församlingar fortfarande vore särdeles tryckande, hvadan föga
sannolikhet förefunnes att för närmaste framtiden den nu ifrågasatta
tjensten skulle kunna besättas eller af vikarie uppehållas, helst den
redan förut inom pastoratet inrättade kapellpredikantstjensten i Muonionalusta
ännu vore obesatt och måste af vederbörande kyrkoherde
uppehållas, likväl och enär behofvet af en särskild prests anställande i
den del af församlingen, hvarom här vore fråga, vore särdeles stort,
funne domkapitlet, under förhoppning att prestbristen i en framtid
kunde komma att upphöra eller åtminstone aftaga, sig böra tillstyrka
bifall till ansökningen, på sätt den blifvit af Pajala pastoratsbor biträdd,
under vilkor att kapellborne med dagsverken bidroge till kyrkans uppförande;
och har domkapitlet tillstyrkt förening af kapellpredikants- och
skollärarebefattningarna, enär derigenom förmånligare vilkor skulle kunna
erbjudas tjensternas innehafvare, och utsigterna att kunna besätta dem
ökas. Sedan jemväl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet i
likhet med domkapitlet förordat framställningen, har slutligen kammarkollegium
uti infordradt utlåtande, jemte meddelande af den upplysning
att de byar, af hvilka det nya kapellaget enligt pastoratsbornes förslag
skulle komma att bestå, jemlikt 1873 års mantalslängder utgjorde 3 65/''96
mantal, i underdånighet hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t
skulle finna skäl vara för handen dels att med bifall till den underdåniga
framställningen i ämnet förordna om bildande af ett kapell i Tärendö
by, med föreskrift att kapellpredikanten derstädes äfven skulle
vara folkskolelärare mot åtnjutande af dermed förenade löneförmåner,
dels ock att till Riksdagen aflåta nådig proposition att de ifrågasatta
anslagen, mot hvilkas belopp öfriga i ärendet hörda embetsmyndigheter
icke framställt någon anmärkning, måtte kapellborne beredas, med skyldighet
likväl för dessa att, jemte utgörande af det bidrag till predikantens
aflöning, hvartill de sig förbundit, tillika enligt den ritning,
69
Bil. N:o 7 b till Kovgl. Mnj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
som kunde varda af Eders Kongl. Maj:t fastställd, uppföra och för framtiden
underhålla kapellagets kyrka.
Genom Riksdagens bifall till den af Eders Kongl. Maj:t sistlidna
år gjorda framställning om anslag för främjande af folkundervisningen
bland de i rikets nordligaste trakter bosatta tinnar, har tillfälle blifvit
beredt att kunna tillgodose ifrågavarande befolknings behof af undervisning.
För afhjelpande af det utaf landstinget nu tillika anmälda,
såsom mig synes ännu oafvisligare behofvet af religionsvård för dessa
trakters i så många hänseenden vanlottade inbyggare saknas deremot
andra tillgångar än dem Riksdagen kunde finnas villig att, på sätt i
flera likartade fall tillförene egt rum, för ändamålet anslå. Ett hinder
för ändamålets vinnande under den närmaste framtiden, äfven om medel
beviljas, synes visserligen ligga i den af domkapitlet åberopade bristen
på prestmän, kunnige i det finska språket. Men då till den aflöning,
som af staten och kapellborne i förening kunde erbjudas kapellpredikanten,
skulle läggas jemväl hans aflöning såsom skollärare, torde möjligen
utsigt förefinnas att få en dylik, jemförelsevis väl aflönad tjenst
med lämplig innehafvare besatt. Den utväg stode alltid tills vidare
öppen att låta pastoratets öfriga presterskap mot skälig ersättning å
vissa tider uppehålla gudstjensten i det nya kapellet, samt att, intill dess
prest blefve tillsatt, för undervisningens besörjande anställa skollärare,
hvilken kunde mot afdrag å öfriga löneförmåner få uppbära predikantsboställets
afkastning. Jag anser mig derföre hafva allt skäl att tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett extra anslag för
år 1876 af 20,000 kronor att i mån af behof användas till uppförande
af kyrka och anläggning af begrafningsplats samt inköp af predikantsboställe
för en kapellförsamling i nordvestra delen af Pajala pastorat,
under vilkor att kapellets invånare åtaga sig att bekosta hvad utöfver
nämnda belopp må erfordras för ifrågavarande ändamål, äfvensom att
för framtiden underhålla kyrkan och bostället.
Hvad åter beträffar bidrag till pr estm ans aflönande, så enär denne
i alla händelser icke kan varda anstäld förr än efter det kyrkan blifvit
färdig till begagnande, hvilket ej kan antagas ske förr än under år
1877, synes frågan derom utan olägenhet kunna anstå till en kommande
riksdag, då efter sig företeende förhållanden det erforderliga anslagets
belopp och användande kan göras till föremål för särskild pröfning.
70
Bil. N:o 7 b till Ko»gl. Maj:ts Nådiga Prof. om Siatsrerkrt 187.5.
36:o.
Beredamieafre- På underdånig framställning af rikets vid 1856—58 års riksdag
d?nviä m-bal församlade ständer derom, att Kongl. Maj:t täcktes meddela lämpliga
föreskrifter för beredande af religions- och sedlighetsvård åt den perstälda
personal- s0nal, som användes vid sådana arbeten af större omfattning inom riket,
hvilka utfördes antingen af staten eller af enskilda bolag med bidrag
af statsmedel, utfärdade Kongl. Maj:t nådig förordning i ämnet den 12
februari 1858. Denna förordning innehåller bland annat att om, med
hänsyn till kyrkas och församlings presterskaps aflägsenhet, den inom
samma trakt samlade arbetarepersonals talrikhet eller andra förhållanden,
arbetschefen eller styrelsen finner särskildt föranstaltande behöfligt
för gudstjensts hållande å arbetsstationerna, tillfälles beredande till
nattvardsgång för arbetarne m. m., och derom icke antingen genom
kontraktsprosten eller omedelbart med vederbörande församlings presterskap
öfverenskommelse kan träffas, skall på arbetschefens eller styrelsens
förslag vederbörande konsistorium efter omständigheterna antingen
genom förordnande anställa särskild predikant vid den arbetsstation,
för hvilken sådan af arbetschefen eller styrelsen äskas, eller ock
förordna någon inom orten redan anställd prestman att, jemte sin innehafvande
befattning, detta uppdrag besörja; och skall den kostnad, sonr
för beredande af presterlig vård åt arbetarne kan erfordras, ersättas al
de till arbetsföretaget anslagna medel. Dessa stadganden, som åsyftade
endast de af staten eller af enskilda bolag med bidrag af statsmedel
utförda arbeten, föranleddes af de då nyligen i större omfattning påbörjade
jernvägsanläggningarna. Man ansåg den tiden att utan statens
medverkan knappast några bolag för dylika eller med dem jemförliga
större arbetsföretag skulle kunna komma till stånd. Förhållandena hafva
i detta hänseende numera så väsentligen förändrats, att det hädanefter
torde blifva undantag snarare än regel, att enskilda arbetsföretag äfven
af större omfattning utföras med bidrag af statsmedel. Ju mer detta
förhållande vinner insteg, desto inskränktare blifver det område, inom
hvilket 1858 års förordning kan verka, och dess förmåga att verka äfven
inom detta inskränktare område försvagas högst väsentligt deraf, att
det beror på vederbörande arbetschef eller arbetsstyrelse att pröfva,
huruvida behof af särskilda åtgärder för beredande af religionsvård erfordras
eller ej. Följderna deraf, att de talrika skaror af arbetare, som,
skilda från sina hemorter, sysselsättas med tillfälligt arbete i olika delar
af landet, så godt som sakna all religionsvård och all tillsyn i sedligt
71
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 187,5.
hänseende, äro allt för uppenbara och af invånarne i de trakter, der
arbetsföretagen bedrifvas, lifligt kända för att behöfva utförligare framhållas.
De hafva ock blifvit uppmärksammade af kyrkomötet, som i
underdånig skrifvelse den 4 oktober 1873, jemte antydande af omförmälda
brister i 1858 års förordning, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes taga under nådigt öfvervägande, huruvida icke förordningen
tarfvade någon förändring särskild!, med hänsyn dertill, att dess stadganden
må utsträckas äfven till större arbeten som af enskild företagsamhet
anordnas, samt att särskilde prestmän må kunna utses och förordnas
att inom bestämda och relativt vidsträcktare områden, inom
hvilka större arbeten pågå, bereda själavård åt de arbetare, som vid
dessa företag äro anstälde, och äro i saknad af nödig religions- och
sedevård. Delande dessa åsigter, hvilka ock blifvit af samtliga domkapitlen
i riket med värma omfattade, anser jag likväl, att de kostnader,
som af författningens tillämpning på enskilda arbetsföretag blifva
en följd, desto mindre kunna — så vida ej förbehåll derom gjorts vid
meddelande af koncession å arbetets utförande -— på sätt kyrkomötet
tillika föreslagit, åläggas de enskilde arbetsgifvarne, som det hädanefter
enligt mitt förmenande borde bero icke af dem utan af offentlig
myndighet att bestämma, när särskilda åtgärder för beredande af religionsvård
skulle vidtagas. Ett anslag af allmänna medel torde derföre
blifva af nöden, på det att Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
att främja ifrågavarande för samhällsordningens upprätthållande vigtiga
ändamål. Då närmare erfarenhet fordras för att med tillförlitlighet kunna
beräkna anslagets belopp, och behofvet möjligen torde kunna anses vara
af öfvergående beskaffenhet, anser jag mig dock för närvarande endast
böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett extra anslag
för år 1876 af 10,000 kronor att i de fall, då de för ändamålet
nödiga medel icke enligt meddelade föreskrifter böra från annat håll
utgå, användas för beredande af religionsvård åt arbetare, som utom
sin hemort sysselsättas vid arbetsföretag inom riket af större omfattning.
37:o.
I underdånig skrifvelse den 7 oktober 1873 har kyrkomötet anhål “ Religionsvård ä
lit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida SÄ
icke åtgärder borde vidtagas för beredande af nödig själavård å ön S:t
Barthelemy för den evangelisk-lutherska kyrkans bekännare, samt å
större utländska handelsplatser, i vidsträcktare mån än hittills skett, för
svenske sjömän.
72
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Jemte det jag hemställer att detta ärende, så vidt det angår S:t
Barthelemy, måtte öfverlemnas till handläggning af finansdepartementet,
torde det tillåtas mig att redogöra för de upplysningar, som beträffande
ärendet i öfrigt blifvit från vederbörande myndigheter afgifna, äfvensom
föreslå de för det af kyrkomötet åsyftade ändamål nödiga åtgärder.
På min framställning har hans excellens herr statsministern för utrikes
ärendena anmodat Eders Kongl. Maj:ts beskickningar i Berlin,
Haag, London, Paris och Rom att afgifva yttranden, huruvida å någon
eller några af Europas större handelsplatser eller öfriga orter behof
förefunnes att till derstädes bosatte eller eljest sig uppehållande landsmäns
tjenst svensk gudstjenst blefve hållen och svensk prest anstäld.
Af dessa yttranden samt af de till grund för desamma liggande uttalanden
af vederbörande konsuler och af pastorn vid svenska församlingen
i London inhemtas hufvudsakligen följande.
Ministerresidenten i Bryssel och Haag har upplyst, att. den i Antwerpen
vid den nyligen uppförda skandinavisk-lutherska kyrkan derstädes
anstälde norske pastors verksamhet vore tillfyllestgörande för de
talrike svenske sjömännens och de i Belgien bosatte landsmännens själavård,
samt att, då den i Bergen grundade »Föreningen til Evangeliets
Forkyndelse for skandinaviske Sömend i fremmede Havne» beslutit anställa
en prest i Nederländerna, när den under byggnad varande kanalen
från Amsterdam till Nordsjön blefve öppnad, hvilket antoges ske
under år 1876, samt sjöfarten på Nederländerna derefter blefve allt mer
koncentrerad på Amsterdam, hvarest ock föreningens kapell antagligen
komme att uppföras, svenske sjömän följaktligen hade utsigt att snart
äfven inom Nederländerna åtnjuta själavård af norsk prestman, hvarföre
ministerresidenten icke ansett sig böra förorda uppförandet af svensk
kyrka i Nederländerna eller anställande af svensk prest i detta land.
Med afseende å det ringa antal svenska fartyg, som besöker italienska
hamnar, lärer icke heller der någon åtgärd för uppehållande af
gudstjenst på svenska språket vara af behof påkallad.
Hvad åter beträffar England har blifvit erinradt, att London, såsom
redan förut är bekant, har en svensk, en norsk och en dansk kyrka,
alla med prester vederbörligen försedda; att i Hull sedan äldre tider
finnes en dansk kyrka, vid hvilken prest är anstäld; att i Newcastle,
Cardiff, Leith och Shields norska prester äro anstälde af omförmälda i
Bergen bildade missionssällskap, samt att i Liverpool en svensk missionsprest
för sjöfolks räkning underhålles af evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Då således på alla dessa betydande handelsplatser redan
synes vara någorlunda nöjaktigt sörjdt för tillgång på gudstjenster och
73
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
själavård för våra sjömän, samt hvarken de skottska eller de irländska
hamnarna för närvarande äro af svenska fartyg så besökta, att prest der
behöfver anställas, återstå endast några hamnar på Englands östra kust,
der anställande af svensk prest kan anses vara i någon högre grad
önskvärdt. Dessa hamnar äro Hartlepool, år 1872 besökt af 218 svenska
fartyg, Sunderland af 141 fartyg och Middlesborough af 114 fartyg.
Men då dessa hamnar icke äro belägna på långt afstånd från hvarandra,
skulle en prestman, som hade fast station vid endera, lätteligen kunna
utsträcka sin verksamhet jemväl till de öfriga. Eders Kongl. Maj:ts
minister i London har till sådan hufvudstation föreslagit Hartlepool.
På norra Tyskland har Sveriges sjöfart sedan gammalt varit betydlig.
Emellertid anmäla konsulerna i Hamburg, Liibeck och Stettin att
de svenska fartygen, som oftast ankomma direkt från svensk hamn,
vanligen uppehålla sig mycket kort tid på ifrågavarande platser, och
att ej eller andra förhållanden gjort behofvet af svensk prests anställande
derstädes känbart. Deremot upplyser konsuln i Kiel, att utom
sjöfolk finnas vid dervarande skeppsvarf för närvarande i arbete anstälde
omkring 150 svenskar, af hvilka 44 vore gifta och hade omkring 70
barn, deraf hälften i skolåldern; att vid de pågående hamn- och befästningsarbetena
omkring 100 svenskar vore sysselsatta, samt dessutom i
staden och närmaste trakten deromkring svenskar af båda könen till
ett antal af 300 till 400 personer anstälda såsom tjenstehjon. Af dessa
förhållanden, hvilka under de närmast följande åren kunde antagas
komma att fortfara, framginge enligt konsulns förmenande, att anställandet
af en svensk prest i Kiel, synnerligen om han äfven vore i tillfälle
att lemna skolundervisning, vore af stort behof pålcalladt. Det hade
länge utgjort de i Kiel bosatte svenskarnes största bekymmer, att de
så sällan hade tillfälle att höra en svensk predikan, och lämplig lokal
för gudstjensts hållande funnes redan att tillgå invid nordtyska varfvet.
Bland franska hamnar äro de på norra kusten belägna och företrädesvis
Havre mest besökta af svenska fartyg. Å nämnda ort har missionssällskapet
i Bergen anstält en norsk prest, som med berömvärdt
nit bereder själavård äfven åt svenske sjömän, och genom hvars bemödanden
insamling af penningar eger rum för att i Havre uppföra en
skandinavisk kyrka. Enligt ritning och kostnadsförslag skulle denna
kyrka kunna fullbordas för 45,000 francs, men de insamlade medlen
uppgå ännu endast till 5,450 francs, och konsuln i Havre har derföre
hemstält, huruvida icke något bidrag dertill från Sverige af allmänna
medel kunde vara att påräkna, eller åtminstone en kollekt i rikets kyrkor
med nådigt tillstånd för ändamålet insamlas. I öfriga mera betydande
10
74
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
hamnar, Dunkerque, Calais och Boulogne, saknas deremot hvarje anordning
för själavård åt skandinaviske sjömän. Af dessa hamnar är Dunkerque
den, som årligen besökes af det största antalet svenska fartyg,
vanligen omkring 70, med en besättning af vid pass 700 man, men såväl
der som i öfriga ifrågavarande hamnar är norska handelsflottan ojemförligt
starkare representerad än den svenska. Calais betecknas såsom
den ort, hvilken, derest gemensam skandinavisk prest skulle erhålla
någon hufvud station i dessa hamnar, vore för ändamålet lämpligast.
Herr erkebiskopen, hvilkens yttrande blifvit i ärendet infordradt,
har tillstyrkt, att till sjömäns tjenst i Hartlepool en svensk prest anställes
med skyldighet att derjemte tjenstgöra i Grimsby, Sunderland,
Middlesborough och andra närliggande hamnar efter behof; att svensk
prest förordnas att i Kiel och kringliggande trakt förrätta gudstjenst
och i öfrigt ombesörja nödig själavård för der varande landsmän äfvensom
att, efter som omständigheterna kunna kräfva, på samma sätt tidtals
betjena svenskt sjöfolk i Hamburg, Ltibeck och andra nordtyska
hamnar; samt att en legationspredikant anställes i Paris med skyldighet
att under månaderna april till september, då sjöfarten lifligast bedrifves,
efter öfverenskommelse med norske pastorn i Havre tillika för
svenske och norske sjömäns räkning utöfva presterlig tjenst i de sjöstäder
i norra Frankrike, der sådan tjenst kunde vara af behofvet påkallad.
Genom hvad sålunda blifvit anfördt synes mig behofvet af svensk
prests anställande i Kiel samt i någon hamn på Englands östra kust
till tjenst för de många landsmän, som för sitt yrke eller af annan anledning
uppehålla sig å dessa orter, vara ådagalagdt. Hvad åter beträffar
Frankrike finner jag ej tillräcklig anledning att förorda återställandet
af don för ej lång tid tillbaka indragna legationspredikantsysslan
i Paris, likasom förhållandena i de nordfranska hamnarna icke torde
vara af beskaffenhet att föranleda anställande der af prest uteslutande
på svenska statens bekostnad. Deremot synes det mig lämpligt, att
underhandlingar inledas med vederbörande norska myndigheter angående
gemensamt ordnande af religionsvården för svenske och norske
sjömän i hamnarna på Frankrikes norra kust, samt äfven i Belgien och
Nederländerna, der svenska staten icke torde böra öfverlemna åt fremlingar
att utan bidrag från svensk sida besörja våra landsmäns själavård.
Det anslag, som för dessa ändamål är af nöden, kan visserligen
icke för närvarande med säkerhet till siffran bestämmas, helst detta till
en del skulle bero på öfverenskommelse med de norska myndigheterna.
Ett belopp af 8,000 kronor torde dock tills vidare kunna anses vara
75
Bil. N:o 7 b till Kongl. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
för ändamålet tillfyllest. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af Riksdagen begära ett extra anslag till detta belopp att under
år 1876 i mån af behof utgå till beredande af religionsvärd, på sätt
jag ofvan föreslagit, åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra
derstädes sig uppehållande landsmän.
Tillika och då uppförandet af en kyrka i Havre, der svenske sjömän
finge tillfälle att deltaga i gudstjenst på ett för dem väl kändt
tungomål, synes mig vara ett företag, synnerligen värdt att af hemmavarande
landsmän understödjas, tillstyrker jag underdånigst att Eders
Kongl. Maj: t täcktes medgifva, att en kollekt må för ändamålet upptagas
i alla rikets kyrkor å den söndag före den 1 maj innevarande
år, domkapitlen hvart för sitt stift och Stockholms stads konsistorium
för hufvudstaden eg a bestämma, och torde de insamlade medlen, på
vanligt sätt redovisade, böra före den 1 derpå följande augusti insändas
till ecklesiastik-departementets expedition för att genom dess försorg
vederbörande tillställas.
38:o.
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sistlidne
års riksdag angående anslag till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt
för elementarlärare anvisade Riksdagen, som på anförda
skäl förklarade sig icke kunna till nämnda framställning lemna bifall,
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för år 1875 ett belopp å extra stat
af 15,000 kronor för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med särskilde komiterades den 23 juli
1872 derom afgifna underdåniga förslag. Då anslag för elementarlärares
praktiska utbildning fortfarande är behöfligt, men ännu ingen erfarenhet
föreligger, som kan gifva anledning att föreslå ett annat belopp än det,
som för år 1875 blifvit bestämdt, får jag underdånigst hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen att
för nämnda ändamål ställes till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl
för år 1876 å extra stat en summa af 15,000 kronor.
39:o.
Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag såsom bidrag
till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christian stad, hvarför
kostnaden då beräknats till 76,959 kronor 27 öre, beviljat dels ett anslag
af 20,000 kronor och dels ett låneunderstöd af 20,000 kronor, samt
Praktisk utbildning
af blifvande
elementär
lär are.
Anvisande af
återstoden utaf
de för elementarläroverksbyggnaden
i
C/iristiaustad
beviljade anslag
och län.
76
Bil. N:o 7 b till Kongl. M.aj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
utaf dessa summor anvisat på riksgäldskontor för år 1867 såsom anslag
10,000 kronor och såsom lån 10,000 kronor, emot vilkor att, sedan
detta lån, hvarför borde aflemnas en sådan förbindelse, som af fullmäktige
i nämnda kontor antoges, under fem års tid fått utan ränta innestå,
lem procent å detsammas ursprungliga belopp skulle före slutet af
hvarje år till riksgäldskontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknades
fyra procent årlig ränta för det oguldna lånekapitalet, samt det
Överskjutande beloppet komme att såsom kapitalafbetalning å lånesumman
afgå, intill dess denna blifvit till fullo gulden, allt under förutsättning
att Christianstads läns landsting till byggnadsföretaget i dess helhet
biclroge med 20,000 kronor, samt att staden Ghristianstad tillsköte
hvad utöfver de sålunda till 60,000 kronor beräknade bidragen kunde
för ändamålet erfordras; så hafva stadsfullmäktige i Christianstad, uti
en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet under den 31
mars nästlidna år insänd underdånig skrifvelse, med anmälan att, sedan
landstinget och stadsfullmäktige förbundit sig att fullgöra ofvanberörda
vilkor, stadsfullmäktige under år 1873, efter det beslut att helt och
hållet ombygga läroverkshuset fattats, samt byggnadsarbetet påbörjats,
fått emottaga de andelar af anslaget och lånet, som för år 1867 blifvit
anvisade, samt att, då byggnadsarbetet fortginge, återstoden af de beviljade
medlen komme att snart erfordras, i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t. täcktes till Riksdagen göra nådig framställning om
dessa medels anvisande till lyftning.
Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas, att landstinget
för ändamålet beviljat ett anslag af 20,000 kronor, samt att stadsfullmäktige,
som redan den 22 januari 1866 till läroverksbyggnaden
anslagit 7,666 kronor 67 öre, vid sammanträde den 21 september 1866
beslutit att derutöfver anslå så stort belopp som kunde för arbetets utförande
erfordras, dock ej öfverstigande 9,292 kronor 60 öre eller det
belopp, som med beräkning af omförmälda bidrag, tillhopa 67,666 kronor
67 öre, åtgingo till anskaffande af den då uppskattade kostnadssumman
76,959 kronor 27 öre.
Derefter hafva stadsfullmäktige i ytterligare underdånig ansökning,
som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse den 25
september 1874 insändt — jemte bifogande af protokoll vid stadsfullmäktiges
sammanträde den 10 i samma månad, utvisande att stadsfullmäktige
iklädt staden förbindelse att ansvara för anskaffande af det
belopp, som utöfver de af rikets ständer beviljade anslag och lån samt
öfriga befintliga tillgångar kunde erfordras för uppförande af elementarläroverkshus
och gymnastikbyggnad enligt af Eders Kongl. Maj:t fast
-
77
Bil. N-.o 7 b till Kong!. Maj Un Nådiga Prop. om Statsnerket 1875.
stäld ritning — underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela
statskontoret befallning att af under händer varande medel till stadsfullmäktige
mot aflemnande af de förbindelser Eders Kongl. Maj:t kunde
finna skäligt föreskrifva, i förskott utbetala 20,000 kronor, intill dess
näst sammanträdande Riksdag hunnit i frågan besluta.
Öfver sistberörda ansökning har infordrats statskontorets utlåtande,
som den 21 nästlidne december inkommit.
Ehuru stadsfullmäktige genom beslutet den 10 september 1874
synas mig hafva fullgjort de vid ifrågavarande låns och anslags beviljande
före skr ifna vilkor, kan jag likväl, då Eders Kongl. Maj:t ej torde
vilja genom att i förskott anordna det ifrågavarande beloppet gå den
inom få dagar sammanträdande Riksdagen i förväg i afseende på den
jemväl Riksdagen tillkommande pröfning af det sätt, hvarpå berörda
vilkor blifvit fullgjorda, icke tillstyrka någon annan åtgärd, än att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa återstående hälften af
ifrågavarande vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag och lån,
samt sålunda medgifva, att ett anslag till belopp af 10,000 kronor och
ett lån till enahanda belopp må under innevarande år för läroverksbyggnaden
i Christianstad utgå, mot vilkor att stadsfullmäktige för lånets
förräntande och återbetalande ställa sådan förbindelse som ofvan sägs.
40: o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition föreslagit sistlidne
års Riksdag beviljandet af ett förslagsanslag å 50,000 kronor att ställas
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till understöd åt
af kommuner upprättade elementarskolor för flickor under vissa vilkor
och bestämmelser, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne
maj meddelat, att denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning
endast på det sätt af Riksdagen bifallits, att för år 1875 på extra stat
anvisats 30,000 kronor att användas till understöd, med högst 3,000
kronor till hvarje, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka
efter vederbörandes hörande pröfvades vara deraf i behof, under vilkor
att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 50 kronor,
att frielever till det antal, som af Eders Kongl. Maj:t bestämdes, vid
skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet,
samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll och de vilkor i
öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma.
Efter det att Eders Kongl. Maj:t godkänt detta Riksdagens beslut
Understöd till
högre skolor
för qvinlig
ungdom.
78
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
och derjemte förordnat, att skola, som undfår del af nämnda anslag,
skall vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning åt en elev för hvarje
till 300 kronor uppgående belopp af det läroverket beviljade understödet,
samt genom nådig kungörelse deri 11 sistlidne september tillkännagifvits,
att vederbörande föreståndare, föreståndarinna eller skolstyrelse, som
för någon skola önskade komma i åtnjutande af dylikt understöd, egde
att till Eders Kongl. Maj:t ingå med underdånig ansökning derom, så
hafva sex sådana ansökningar inkommit, af hvilka dock endast två, rörande
understöd åt en skola i Göteborg och en i Vesterås, varit föremål
för nådig pröfning, dervid Eders Kongl. Maj:t funnit godt bevilja ett belopp
af 3,000 kronor åt hvardera af nämnda läroverk. Af de öfriga hafva tre
ännu icke och den fjerde först i dessa dagar återkommit från de myndigheter,
åt hvilka de för upplysningars meddelande varit delgifna,
Då det är af vigt, att medel för berörda ändamål jemväl för år
1876 finnas att tillgå till minst samma belopp som för år 1875, emedan
i annat fall de skolor, som innevarande år komma i åtnjutande af understöd
samt, i förhoppning att fortfarande erhålla sådant, ordnat sin
verksamhet, möjligen derom skulle gå miste, får jag, enär någon erfarenhet
ännu ej vunnits, som kan gifva mig anledning att föreslå förhöjning
af anslagsbeloppet eller ändring i de för understöds åtnjutande
bestämda vilkor, underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
göra nådig framställning till Riksdagen om beviljande äfven för år 1876
af ett extra anslag å 30,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t disponeras
till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom, under samma vilkor
för understöds åtnjutande, som vid beviljandet al innevarande års anslag
blifvit bestämda.
41:o.
seminarium- Hos Eders Kongl. Maj:t har domkapitlet i Carlstad i skrifvelse den
och Götcborj. 15 november 1872 gjort underdånig framställning om behofvet af en
egen lokal för folkskolelärareseminarium derstädes, i hvilket afseende
domkapitlet, med åberopande af seminariirektorns i ärendet gjorda hemställan,
bland annat anfört, att den för läroanstaltens räkning förhyrda
lokal, ehuru en af de bättre, som kunde erhållas, likväl vore trång och
olämplig; att då elevernas antal, som utgjorde 74, vore i stigande, inträdessökande,
oaktadt lärarekrafterna vore tillräckliga för flera elevers
undervisning, snart måste hänvisas till andra seminarier, hvilket för de
fattige komme att medföra svåra olägenheter; att rummen hade otill
-
79
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
räcklig höjd och så väl derigenom som till följd af sin belägenhet vore
osunda; att, det till seminarii öfningsskola upplåtna rum, hvilket äfven
måste af seminariieleverna begagnas till gemensamt samlingsrum, vore
besväradt af tukt och för sistnämnda ändamål otillräckligt; att särskilt
rum för förvaring af materielen saknades; att väggarne mellan rummen
vore så tunna, att öfningarna i musik störde den öfriga undervisningen;
samt att dessa öfningar till en del måste försiggå i en särskild
förhyrd lokal, hvarigenom tillsynen försvårades; och har domkapitlet,
som på grund häraf ansett sig ega giltiga anledningar att för den
ifrågavarande läroanstalten söka bereda en egen ändamålsenlig lokal,
öfverlemnat förslagsritning till en seminariibyggnad med tillhörande
uthus jemte tvenne kostnadsförslag, ett för byggnadernas uppförande
af trä, slutande på 35,000 kronor och ett annat för deras uppförande
al sten, slutande på 41,000 kronor. Då det af flera anledningar syntes
mera ändamålsenligt, att en offentlig byggnad uppfördes af sten, och
ett trähus till följd af den fortgående stegringen i pris på trävaror
möjligen blefve lika dyrt som ett stenhus, har domkapitlet hemställt,
att byggnaderna måtte få uppföras af sten, samt att dels den härtill
erforderliga summan 41,000 kronor, dels ock till inköp af tomt och
trädgårdsjord 5,000 kronor måtte i nåder anvisas eller af Riksdagen
äskas.
Uti häröfver infordrad!, den 4 februari 1873 afgifvet underdånigt
utlåtande har öfverintendentsembetet i hufvudsaken gillat den föreslagna
ritningen jemte kostnadsförslag^!, samt förordat byggnadernas
uppförande af sten, hvarefter öfverintendentsembetet i förnyade underdåniga
utlåtanden den 2 januari och 17 november 1874 med anledning
af inträffad prisförhöjning å materialier m. m. ansett byggnadskostnaden
böra ökas med 20 procent eller till ett belopp af 49,200 kronor;
och har domkapitlet i. underdånig skrifvelse den 12 mars 1873 förmält,
att stadsfullmäktige i Carlstad beslutit att till tomt för ifrågavarande
byggnad och till seminariiträdgård upplåta fyra tomter i qvarteret
Elgen i nämnde stad, utgörande en areal af 82,000 qvadratfot, för ett
pris af 2,500 kronor.
Äfvenledes har domkapitlet i Göteborg i skrifvelse den 19 mars
1873 gjort underdånig framställning om behofvet af egen lokal för
folkskolelärareseminarium derstädes, och dervid hufvudsakligen anfört,
att den till detta seminarium upplåtna förhyrda lokal såväl i pedagogiskt
som sanitärt hänseende länge befunnits mindre tjenlig, att anmärkning
deremot blifvit gjord af stadens sundhetsinspektör; att Göteborgs
stad genom beslut den 27 februari 1873 åt seminarium derstädes
BO
Bil. N:o 7 b till Komjl. M«j:ts Nndiija Prop. om Statsverket 1875.
kostnadsfritt under vissa vilkor upplåtit tre tunnland af stadens jord
till byggnadsplats för lärohus och till planteringsland, samt att domkapitlet
ansåge den sålunda upplåtna platsen för ifrågavarande ändamål
särdeles tjenlig; och har domkapitlet i anledning deraf anhållit
dels om bemyndigande att för seminarii räkning mottaga den samma
under de vid upplåtelsen fastade vilkor, dels ock att Eders Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga nödiga åtgärder för medels anskaffande till uppbyggande
derå af lärohus för seminarium och till bekostande af de utgifter, som
för platsens bringande i vederbörligt skick i öfrigt kunde ifrågakomma.
Vid den underdåniga skrifvelsen har domkapitlet bifogat ritning till
lärohus för ifrågavarande seminarium jemte kostnadsförslag, uppgående
till 87,500 kronor, oberäknad! kostnaden för uppvärmnings- och luftvexlingsapparat.
Efter att Kongl. Maj:t infordrat öfverintendentsembetets yttrande
öfver sistnämnda ritning och kostnadsförslag, med förständigande för
embete! att tillse, huruvida icke nedsättning i den för byggnaden beräknade
kostnad skulle kunna genom förändrad anordning deraf ^åstadkommas,
dock utan att byggnadens lämplighet för dess ändamål derigenom
i någon väsentlig mån minskades, har embete! låtit utarbeta
och jemte underdånigt utlåtande den 25 november 1873 öfverlemna!
nya ritningar till denna byggnad, enligt hvilka kostnaden för densamma,
inberäknadt uppvärmning och uthus, blifvit nedsatt till 77,200 kronor,
hvilket belopp embetet uti ett den 17 november 1874 afgifvet lörnyadt
underdånigt utlåtande ansett fortfarande vara tillräckligt äfven efter da
gällande pris å byggnadsämnen och arbetsbiträden.
I anledning af ofvanstående af domkapitlen i Carlstad och Göteborg
gjorda framställningar, får jag i underdånighet fästa Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att af de nio seminarier till bildande
af lärare och lärarinnor för folkskolorna, hvilka, jemlik! Kongl.
Maj:ts nådiga förordnande den 22 april 1864 och den 29 Juni 1866,
träd! i utvidgad verksamhet, endast två nu mera sakna egna lärohus,
nemligen seminarierna i Göteborg och Carlstad. För dessa läroanstalter
äro mot betydliga hyresbelopp, nemligen i Göteborg 2,200 kronor
och i Carlstad 2,100 kronor, lokaler anskaffade, hvilka likväl, enligt
hvad ofvan blifvit anfördt, ingalunda äro af den beskaffenhet, att undervisningen
derstädes kan på ett ändamålsenligt sätt ordnas och handhafvas.
Anskaffandet af egna lokaler för dessa seminarier vore derföre
i hög grad önskvärdt, hvadan jag ej kan annat än förorda bifall till
de af domkapitlen gjorda framställningar. Då med nuvarande höga
pris på trävirke en byggnad af sten kan utlöras med föga högre
81
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
kostnad än en byggnad af trä och dessutom är varaktigare samt i flera
andra afseenden att föredraga, torde byggnaderna såväl i Carlstad som
Göteborg, der dessutom trähus enligt stadens byggnadsordning ej få uppföras,
böra byggas af sten, och får jag sålunda föreslå, att Eders Kongl.
Maj:t ville till Riksdagen göra framställning om beviljande å extra stat
för år 1876 af
a) 51,700 kronor för seminariebyggnads uppförande i Carlstad och
för inköp af tomt dertill, samt
b) 77,200 kronor till uppförande af seminariibyggnad i Göteborg.
42:o.
Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl. Maj:ts understöd åt
derom gjorda framställningar, ett anslag på extra ordinarie stat af 20,000'' lingar, som ej
kronor beviljats till understöd åt sådana församlingar, hvilka i följd af/>«-i*“4?™"*
medellöshet ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina aJ,u''n"g''
folkskolelärare. De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen
hafva medfört ökade kostnader för församlingarna, hvarför ock
för hvarje år hela det beviljade beloppet utdelats. Vid den senast
verkstälda fördelningen af detta anslag beviljades understöd åt 411 församlingar.
Någon minskning i behofvet af dylikt understöd är för den
närmaste framtiden ej att emotse, oaktadt, genom tillämpning af kongl.
kungörelsen den 22 juni 1871 de i behof af understöd varande församlingarnas
antal något minskats, och får jag derför i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett
belopp af 20,000 kronor måtte äfven för år 1876 på extra stat anvisas
för ifrågavarande ändamål.
43: o.
Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen för Utarbetande af
folkskolornas behof anvisades vid riksdagen år 1874, enligt Eders Kongl. tor för underMaj:ts
derom gjorda framställning, ett extra anslag för år 1875 af
1,500 kronor. Arbetet med dylika kartor har redan framskridit så, att
väggkartor öfver två landskap, Södermanland och Skåne, äro fullständigt
utarbetade och till ecklesiastikdepartementet aflemnade samt öfver
ytterligare två landskap, Upland och Östergötland, i det närmaste fullbordade.
Af det beviljade anslaget har en tredjedel med Eders Kongl.
Maj:ts tillåtelse blifvit under år 1874 utbetald!, och hela återstoden
ii
Folkhögskolor.
Ordnande af
vetenskapsakademiens
observatorium.
82 Bil. N:o 1 b till Kongl. Ma.j:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
blifver under innevarande år för det ifrågavarande ändamålet behöflig.
Om arbetet med dylika väggkartor skall kunna fortgå under följande
år, erfordras följaktligen ytterligare anslag, och jag får derför i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
framställning derom, att till detta kartarbete måtte för år 1876 anvisas
ett extra anslag af 1,500 kronor.
44:o.
År 1874 har Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad jemväl nästföregående år skett, till Eders Kongl. Maj:ts disposition
anvisat å extra stat ett förslagsanslag af 10,000 kronor att under innevarande
år användas till understöd för sådana i verksamhet varande folkhögskolor
i riket, som visat sig gagneliga och af Eders Kongl. Maj:t pröfvades
vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting,
kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidroge med
ett belopp, som, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt motsvarade minst
dubbla summan af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej finge öfverstiga
2,000 kronor årligen för hvarje skola, samt att berättelse öfver
skolans verksamhet årligen skulle af dess styrelse såväl till Eders Kongl.
Maj:t, som till vederbörande landsting ingifvas.
Sistlidna ar hafva understöd med ett sammanlagdt belopp af 13,056
kronor beviljats till sådana skolor, vid livilka, enligt styrelsernas uppgifter,
tillsammans 390 lärjungar under läsåret 1873—1874 åtnjutit undervisning.
Då behofvet af understöd för dylika undervisningsanstalter
antagligen icke kommer att minskas, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till detta ändamål för
nästkommande år anvisa ett förslagsanslag å extra stat af 13,000 kronor,
att utgå under omförmälda vilkor.
45:o.
Uti skrifvelse den 11 november nästlidet år har vetenskapsakademien
i underdånighet anmält, att dess astronomiska observatorium i
afseende på sin anordning icke längre motsvarade de fordringar, som
man i anseende till den astronomiska vetenskapens framsteg i senare
tider kunde och borde ställa på en sådan anstalt.
Den instrumentela utrustningen vore af den beskaffenhet, att den
ej kunde jemföras ens medj medelmåttigt väl försedda observatoriers,
83
Bil. N:o 7 b till .Korgi. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
hvadan det icke heller vore möjligt att vinna resultat, hvilka för vissa
astronomiska frågor kunde i någon mån vara afgörande, medan åter
andra frågor af stor betydelse inom astronomien måste förblifva alldeles
ovidrörda. Saknaden af ett så kalladt parallaktiskt instrument för
astronomiska observationer utgjorde derföre i närvarande stund observatoriets
väsentligaste brist. I Sverige funnes redan två sådana instrument
af utmärkt beskaffenhet, nemligen ett i Upsala och ett i Lund.
Såsom ett komplement till dessa och såsom ett önskvärdt förvärf för
sitt observatorium skulle akademien anse ett mindre instrument, mera
uteslutande afsedt och konstrueradt för astronomiska mätningar, nemligen
ett så kalladt equatorial. Ett dylikt instrument, med sju tums
objektivglas, kunde erhållas i Hamburg till ett pris, som i svenskt
mynt motsvarade .................................................................... kronor 16,000: —-
hvartill måste läggas följande kostnader:
för en särskild, s. k. registreringsapparat..................... » 1,200: —
för åtskilliga lösa effekter, såsom rulltrappor, obser
vationssäten
m. m............................................................ >> 500: —
för instrumentets afsyning, inpackning, transporter
och uppställning m. m..................................................... » 2,500: —•
tillsammans kronor 20,200: -—
För instrumentets uppställning fordrades ett särskildt inrättadt rum,
hvarest med lätthet kunde beredas fri utsigt åt hvarje punkt på hirnlahvalfvet.
En sådan lokal kunde ej åvägabringas utan väsentliga förändringar
af observatoriibygnaden, hvarigenom astronomens nuvarande
bostad blefve såsom sådan oanvändbar. I stället borde åt honom beredas
en ny embetsbostad genom en tillbyggnad å husets norra sida,
hvilken tillbyggnad då borde tilltagas så stor, att bostad å observatoriet,
förutom, såsom hittills, åt astronomen och en vaktmästare, kunde
beredas jemväl åt ett behöfligt amanuensbiträde, samt att lämpligare
lokaler för det alltjemt växande biblioteket kunde vinnas. Efter en dylik
plan har akademien låtit för observatoriebyggnadens förändring genom
hofintendenten Söderlund uppgöra vid den underdåniga skrifvelsen fogade
ritningar och kostnadsberäkningar, af hvilka framginge, att kostnaden
för tillbyggnaden skulle uppgå till 33,436 kronor, och anordningarna
i den gamla delen af huset, för inrymmandet och uppställandet
af ett equatorialinstrument under rörligt torntak, till 9,700 kronor.
Vidare har akademien erinrat derom, att dess observatorium af
ålder egnat en särskild uppmärksamhet åt den matematiska geografien,
företrädesvis vårt eget lands; att observatorium på detta fält allt sedan
84
Bil. N:o 7 b till Kong/. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
topografiska korpsens fullständiga reorganisation verkat gemensamt med
denna korps; men att de instrument, hvaröfver observatorium för detta
ändamål hade att förfoga, vore till större delen af en föråldrad konstruktion.
Akademien föreslår derföre anskaffande af ett transportabelt passageinstrument,
konstrueradt särskildt för utförande af geografiska longitudsbestämningar
med tillhjelp af den elektriska telegrafen. För en
så beskaffad longitudsbestämning vore två dylika instrument erforderliga,
hvilka måste användas samtidigt på de två orter, mellan hvilka
longitudsskilnaden sökes. Akademien hade sig bekant, att topografiska
korpsen gått i författning om anskaffande af ett af dessa instrument,
i förhoppning att akademien skulle draga försorg om det andra. Passageinstrument
af ifrågavarande slag och af bästa beskaffenhet kunde
erhållas till pris af vid pass 3,100 kronor.
Enligt akademiens nu framstälda plan voro således de nödvändigaste
behofven för ordnandet af dess observatorium följande:
för anskaffande och uppställning af ett equatorial
instrument
med tillbehör ............................................. kronor 30,200: —
för anskaffande af ett transportabelt passageinstrument
för longitudsbestämningar................................ » 3,100: —
för anordningar i den nuvarande observatoriibyggnaden,
för inrymmandet och uppställandet af
förenämnda equatorialinstrument under rörligt
torntak ............................................................................. » 0,700: —•
för en tillbyggnad å norra sidan af den nuvarande
byggnaden.......................................................... » 33,430: —
Summa kronor 66,436: —
Akademien, som länge insett behofvet att afhjelpa de sålunda anmärkta
bristerna, hade sedan längre tid tillbaka för ändamålet årligen
utsatt ett penningebelopp af sina egna tillgångar. Den fond, som
sålunda samlats, uppginge dock icke till mer än omkring hälften af
nyss anförda slutsumma, och någon utsigt att kunna ytterligare föröka
nämnda fond förefunnes icke, då akademiens inkomster numera
helt och hållet toges i,‘ anspråk för betäckande af de ökade årliga
utgifterna. Vid sådant förhållande, och då Stockholms observatorium
icke längre borde lemnas i sitt ofullständiga skick, har vetenskapsakademien
underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas
till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett extra anslag
af 33,000 kronor såsom bidrag till observatoriets ordnande, nemligen
dels . för anskaffande och uppställning af förberörda instrument
85
Bil. A :u 7 b till Kongl. Maj:U Nådiga Pn>/>. om Sta t sr it ket 1H15.
med tillbehör och dels lör de erforderliga anordningarna i den nu varande
observatoriibyggnaden, mot skyldighet för akademien att sjelf
bekosta _ den för observatoriet nödiga tillbyggnaden, hvarför kostnaden
beräknats till 38,436 kronor.
•Då i betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt ett ändamålsenligt''6
ordnande af vetenskapsakademiens observatorium synes mig vara
af behofvet synnerligen påkalladt, och mot beloppet af det bidrag, som
af allmänna medel för denna angelägenhet begäres, ej torde vara något
att erinra, tvekar jag icke att tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen äska för är 1876 ett extra anslag af 33,000 kronor, att
för ifrågavarande ändamål användas på sätt och under vilkor akademien
i underdånighet föreslagit.
46:o.
I underdånig skrifvelse den 20 november 1878 anhöll musikaliska Förhöjning i inu•
akademien, att då hyran för den af akademien begagnade lokal under
senare åren blifvit höjd med tillhopa 675 kronor, samt det anslag af
4,100 kronor, som å akademiens stat vore uppfördt till hushyra, expenser
och instrumentvård, icke lemnade tillgång till bestridande af den
ökade hyreskostnaden, detta anslag måtte höjas med 675 kronor att
utgå intill slutet af det år, då akademiens nya byggnad, för hvilken
Riksdagen beviljat medel, blifvit fullt färdig. Eders Kongl. Maj:t fann
att, då berörda byggnad enligt uppgjord plan borde vara uppförd till
1875 års slut, anslag lör det af akademien uppgifna ändamål oj borde
begäras. Emellertid har i anseende till väckt fråga att för gatureglering
utbyta en del af den tomt, hvarå akademiens hus skulle byggas,
mot annan jord tillhörig Stockholms stad, hvilken fråga ännu är under
utredning, den tidpunkt, då akademiens nya byggnad kan varda till
begagnande upplåten, blifvit framskjuten utöfver hvad som ursprungligen
beräknats, och jag anser mig derföre icke böra underlåta att i anledning
af akademiens i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne november
förnyade anhållan i ämnet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1876 af 675 kronor att för
ifrågavarande ändamål utgå.
47: o.
Under den 11 november nästi idet är har vetenskapsakademien till „f
Eders Kong], Maj:t öfverlemnat tvenne särskilda, till akademien stälda
ffospitalsbygy
nader.
86 Bil. Nio 7 b till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket- 1875.
skrifvelse)'' af intendenten för det naturhistoriska riksmuseets mineralogiska
afdelning, hvilken hos akademien anmält, att till inköp för nämnda
museum hembjudits dels en af 100 utvalda stuffer bestående samling
af mineralier, som tillhört framlidne apotekaren Anderberg, och hvarför
begärdes 3,016 kronor, dels ock en orthitkristall af förut ej kända dimensioner,
å hvilken blifvit satt ett pris af 400 kronor; hvarjemte intendenten
hemställt, att, då museum ej egde tillgångar att bestrida dessa
inköp, akademien måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning
om anvisande af ett extra anslag till förvärfvande af dessa
sällsynta och mestadels för Skandinaviens mineralhistoria vigtiga praktstuffer.
Med vidare förmälan, att de af akademien förordnade inspectores
öfver museets mineralogiska afdelning förordat nämnda inköp, har
akademien för egen del, med vitsordande så väl af vigten för museum
att kunna förvärfva så sällsynta och i vetenskapligt hänseende upplysande
mineralier, som ock af museiafdelningens oförmåga att af egna
medel bestrida inköpen, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas för ändamålet bereda ett extra anslag af allmänna medel
å 3,416 kronor. _ .
Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, till inköp för naturhistoriska
riksmuseet af omförmälda mineralier, anvisa ett extra anslag af
3,416 kronor att utgå under år 1876.
48:o.
\
Sedan sist församlade Riksdag, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga framställning om medels beviljande till anläggning al. nya och
utvidgning af redan befintliga hospital för sinnessjuke, dertill anvisat
för år 1874 ett belopp af 200,000 kronor, samt för år 1875 ett extra
anslag af 700,000 kronor, har serafimerordensgillet,.som derefter genom
nådig skrifvelse den 29 sistlidne maj fått sig anbefaldt att afgifva föislag°rörande
de hospitalsbyggnadsarbeten, hvilka borde under nämnda
två år utföras, i underdånigt utlåtande, inkommet den 6 påföljande
augusti, anfört:
att, enligt den af ordensgillet uppgjorda plan till kospitalsväsendets
ordnande, bland deri föreslagna ny- och tillbyggnader först borde komma
till utförande hospitalsanläggningen vid Lund, uppgående enligt godkändt
kostnadsförslag till 1,504,690 kronor, och samtidigt dermed äfven
företagas de jemförelsevis mindre byggnadsarbetena i Hernösand och
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875. 87
Vexiö, beräknade det förra till 308,000 kronor och. det senare till 77 251
kronor;
att da, beträffande arbetsplanen för nya hospitalet vid Lund, det
synts under förevarande otrygghet i afseende å pris på arbete och byggna
ds materiali er icke vara lämpligt att genom en enda entreprenad bortsluta
hela denna anläggning, och det icke heller skulle kunna medhinnas
att till påföljande höst, då arbetet dermed borde börja, i detalj förbereda
en entreprenad, som afsåge 18 särskilda hus med apparater,
stängsel m. in., ordensgillet fördenskull funnit mest ändamålsenligt, att
dessa arbeten blefve fördelade på flera entreprenader, hvardera omfattande
vissa grupper af byggnader och deras fullständiga uppförande;
att dessa entreprenader ansetts böra blifva tre, med en byggnadstid
af två år för hvardera, sålunda att första entreprenaden, hvarom uppgörelse
borde träffas så fort ske kunde under år 1874, skulle afse hospitalets
första och andra underafdelningar för män och qvinnor eller de
a de upprättade ritningarna med V, VI, VII och VIII antydda byggnader,
hvilka, med undantag af tapetsering och slutlig målning invändigt
m. m. dylikt, som kunde verkställas närmare tiden för det helas
fullbordande, i (ifrigt skulle vara färdiga hösten 1876; — andra entreprenadens
arbeten, som borde börja hösten 1875 och vara afslutade hösten
1877, hufvudsakligen skulle omfatta lasaretten, boställshusen, portstugan,
verkstadshuset och stallet; — samt tredje entreprenaden, med
arbetstid från hösten 1876 till hösten 1878, skulle hafva att utföra båda
centralbyggnaderna, tredje underafdelningen för män och qvinnor, portiker,
stängsel, skjul, bodar, gasverk, badhus, vatten- och slaskledning
mom hus och tomt, byggnadsur, åskledare, ’ cirkelsåg och stensättning^;
att af den för hela anläggningen beräknade kostnadssumma folie
pa forsta entreprenadens arbeten 482,021 kronor 40 öre, hvaraf antagits
åtgå under år 1874, då endast grundläggning kunde ifråga
k°mmaY.
....................................................................................... kronor 70,000: —
och under år 1875 ............................................................... 310,000- _
kronor 380,000: —
medan för de arbeten, tillhörande andra entreprenaden, hvilka skulle
taga sm början hösten 1875, utgifterna under samma år beräknats likaledes
till 70,000 kronor, hvartill komme planeringsarbeten samt parktiädgards-
och väganläggningar, hvilka borde så snart ske kunde företagas,
och för hvilka, äfvensom för oförutsedda utgifter, ansetts behöfvas
under år 1874 ................................................................................. kr. 10,000: -
och under år 1875 ............................................................... 25 000- _
88
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
att, angående nybyggnader och dermed sammanhängande förändringar
vid hospitalen i Hemö sand och Vexiö, ordensgillet, med ledning af
vederbörande direktioners afgifna utlåtanden och dervid fogade arbets
•
t tt /? Ti 1 1 n. ___107/1 A ry inm.
och under år 1875
samt vid Vexiö hospital under år 1874 ... .
och under år 1875, då byggnadsarbetena derstädes torde
kunna fullbordas, det belopp, som å den för detta hospital
beräknade kostnadssumma, 77,251 kronor, återstode
eller .........................................................................__
erfordras kr. |
45,000: — |
» |
151,000: — |
kr. |
196,000: — |
............ kr. |
20,000: — |
57,251:
ar
att således erfordrades
föi'' hospitalsanläggningen
vid Lund
för arbetena vid Hernö
sands
hospital........... »
och för arbetena vid
Vexiö hospital ........ »
1874 kr.
80,000:
45,000:
20,000:
kr. 145,000:
kr. 77,251: —
år 1875 kr. 405,000: —
» » » 151,000: —
» j> » 57,251: —
kr. 613,251: —
eller för år
1875
i r
midt tal 614,000 kronor.
Efter det Eders Kongl. Maj:t under den 21 augusti fastställt de
föreslagna ritningarna till ifrågavarande hospitalsbyggnader och bifallit
förberörda framställning i fråga om byggnadsarbetenas fördelning och
verkställande, samt anbefallt statskontoret att af de medel, som Riksdagen
för ändamålet beviljat, utbetala till serafimerordensgillets ^ disposition,
i mån af behof, under år 1874 145,000 kronor och under år 1875
614,000 kronor, med rättighet för ordensgillet att, derest arbetena vid
något af omförmälda hospital skulle under byggnadsåret kräfva stöne
utgift än som kunnat beräknas, dertill använda hvad möjligen vid de
båda andra hospitalen blifvit af årsanslaget besparadt, äfvensom att,
derest på hela årsanslaget för 1874 skulle uppstå behållning, använda
äfven denna behållning för följande årets arbeten, om sådant erfordrades;
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förständigat ordensgillet att inkomma
med framställning och förslag angående de rnedel, som för år 1876
kunde behöfvas till hospitalsarbetenas fortsättning; har ordensgillet
i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne november förmält:
89
Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
att inom kungjord tid för anbud å uppförandet af de fyra byggnader,
. som, enligt den. uppgjorda arbetsplanen för hospitalsanläggningen.
vid Lund, borde blifva föremål för första entreprenaden, något antagligt
bud icke bekommits, till följd hvaraf denna entreprenad måst å
nyo i allmänna tidningar utbjudas, hvarvid dock, för att erhålla flere
spekulanter och billigare pris, ansetts ändamålsenligt att inskränka de
med entreprenaden afsedda arbeten till endast två af omförmälda byggnader,
. och. att i anseende till den härigenom vållade tidsutdrägt samt
åtskilliga vid Hernösands så väl som Vexiö hospital nödvändiga förberedande
åtgärder, hvaribland inköp å förra stället af erforderligt jordområde,
någon början med ifrågavarande hospitalsbyggnadsarbeten'' icke
kunde under år 1874 ega rum;
att, beträffande hospitalsanläggningen vid Lund och dess behof
af anslag för 1876, de på entreprenad utbjudna två byggnaderna, å ritningen
betecknade såsom paviljongerna V och VI, borde under nämnda
ar fullbordas, hvartill, efter afdrag af de redan till dessa byggnader
anvisade medel, beräknats åtgå ytterligare ............................. 51,000: —
att samtidigt skulle dels fortsättas de till andra entreprenaden
hörande arbeten, som vore afsedda att taga sin
början år 1875 och hvilka ansetts erfordra under år 1876
en summa af ..................................................................................... 240,000: —
dels äfven verkställas grundläggning och andra arbeten vid
de byggnader, med hvilkas uppförande, såsom tillhörande
tredje entreprenaden, början skulle göras sistnämnda år,
med en beräknad kostnad af.................................................... 100,000:__
då det till berörda anläggning för år 1876 erforderliga an
slag
uppginge till........................................................ kronor 391,000: —
att det vid Hernösands hospital ifrågakommande byggnadsarbete,
som kunde anses falla inom år 1876, blifvit uppskattadt till kr. 80,000: —
att, vidkommande de beslutade arbetena vid Vexiö hospital, hela
det dertill beräknade anslagsbeloppet, 77,251 kronor, redan blifvit stäldt
till ordensgillets disposition;
att, enligt ordensgillets förslag till den offentliga sinnessjukvårdens
fullständiga ordnande, skulle näst efter förberörda byggnadsföretag komma
i åtanke Upseda hospitals utvidgning genom nybyggnad för ytterligare
100 patienter, i enlighet med dertill uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
hvilket senare, efter afdrag för en tills vidare såsom icke behöflig,
ansedd byggnad, slutade på 551,000 kronor; och hade hospitalsdirektionen,
med åberopande af ett utaf arkitekten A. Kumlien afgifvet
12
90
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
utlåtande, yttrat, att, derest arbetet finge i rätt tid påbörjas, det ifrågasatta
nya hospitalsbuset äfvensom cellpaviljongen skulle under år 1876
kunna till grundmur ocli väggar uppföras och komma under tak; varande
utgiften härför, hvilken i nyssnämnda kostnadsförslag upptagits
till 325,455 kronor, dock, till följd af sedermera inträffad prisstegring
och i anseende till behofvet af hvalf emellan cellvåningarna, af bemälde
byggnad
arkitekt beräknad till 358,000 kronor;
att, då således för år 187(5 erfordrades:
till fortsättande af hospitalsanläggningen vid Lund...... 391,000.
till fortsättning af byggnadsarbeten vid Hernösands
hospital.................... ............. ......................;.................................. 80,000: -
samt till uppförande af nytt hospital shus jemte cell
vid
Upsala hospital ...................................................... 358,000: —
eller tillsammans kronor 829,000: —
och då af de medel, som Riksdagen till hospitalsbyggnader redan beviljat,
nemligen för åren 1874 och 1875 tillhopa 900,000 kronoi, blifvit
utaf Eders Kongl. Makt till serafimerordensgillets disposition anvisade
sammanlagd) .................................................................................... hr''!!!!!''
och alltså af berörda medel återstode...................................... 141,000: —
sä skulle, med rätt att till hospitalsväsendets ordnande få äfven under
ett följande år använda denna odisponerade tillgång............ 141,000.
erfordras under år 1876 för nämnda ändamål ytterligare ... 688,000.
eller i rundt tal 700,000 kronor.
Med afseende å hvad serafimerordensgillet salurida anfört hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Magt täcktes föieslå Riksdagen
att för år 1876 anvisa till Eders Kongl. Maj:ts disposition 700,000 kronor
för ifrågavarande ändamål, med lemnad rätt att lör ett följande års
arbeten använda hvad som å anslaget kan vid utgången al år 1876
finnas besparadt.
49:o.
Under förmälan, att sedan det till allmänna hospitalsfondens förstärkande
årligen utgående extra anslag vid sistlidne riksdag blifvit
bestämdt till 200,000 kronor, sådana förhållanden icke inträdt, som kunde
för den närmaste framtiden föranleda någon förändring i detta belopp,
har serafimerordensgillet i underdånig skrifvelse den 16 november 1874
hemställt, att enahanda belopp måtte föreslås att för ändamålet utgå
jemväl under år 1876.
91
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj ils Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Jag tillåter mig i afseende härpå att erinra derom, att i anledning
af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1869 särskilde af
Kongl. Maj:t förordnade komiterade utarbetat förslag, enligt hvilket inseendet
öfver allmänna hospital svården skulle från serafimerordensgillet
öfverflyttas till sundhetskollegium, och i sammanhang dermed hospitalsfondens
tillgångar indragas till statsverket mot det att å riksstaten uppfördes
ett årligt förslagsanslag till hospitalsvårdens bestridande. Sedan
vederbörande myndigheter blifvit i ärendet hörde, hafva handlingarna
den 17 sistlidne december åter inkommit till ecklesiastikdepartementet,
der de för närvarande underkastas nödig beredning för att inför Eders
Kongl. Maj:t föredragas. Då emellertid ärendets stora omfattning gör
det ovisst, huruvida detsamma kan hinna så beredas, att något förslag
från Eders Kongl. Maj:ts sida kan föreläggas instundande riksdag, anser
jag mig för det närvarande endast böra hemställa att Eders Kongl.
Maj:t, som genom nådigt beslut den 9 oktober 1874 funnit sistlidne riksdags
framställning i afseende på hospitalsafgifternas höjande icke böra till
någon åtgärd föranleda, behagade af Riksdagen äska ett extra anslag
af 200,000 kronor att under år 1876 i mån af behof utgå till allmänna
hospitalsfondens förstärkande.
50:o.
Föreståndarinnan vid den i Sköfde inrättade vårdanstalt för sinnes- vä,-dm*t«um .
slöa barn Emanuela (Judbeck har underdånigst anhållit, att för år 1876
ett statsanslag till enahanda belopp, som af Riksdagen blifvit för år
1875 anvisadt, eller 5,000 kronor, måtte nämnda anstalt beredas, mot
förbindelse att fyra frielever skola der fortfarande vårdas; och har serafimerordensgillet
i häröfver infordradt, den 16 sistlidne december afgifvet
utlåtande anfört: att, enligt hvad generaldirektören öfver hospitalen
i riket upplyst, under år 1874 omkring 30 elever varit vid anstalten
dagligen vårdade; att under nämnda år endast 5 nya elever kunnat der
emottagas af 49, för hvilka inträde blifvit sökt; att 6 underhållits afgiftsfritt
och bland de öfrige endast 9 erlagt full årsafgift, 400 kronor;
samt att föreståndarinnan med oförtröttadt nit beflitade sig om anstaltens
och undervisningens ändamålsenliga vidmakthållande; på grund
hvaraf och då härigenom vore ådagalagdt, att behofvet af dylika uppfostringsanstalter
är stort, äfvensom att särskildt den ifrågavarande gjort
sig förtjent af fortfarande understöd, ordensgillet ansåge sig böra förorda
ansökningen.
92
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst tillstyrker
jag underdånigst. att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
framställning derom, att till understöd åt omförmälda anstalt måtte för
år 1876 beviljas ett extra anslag af 5,000 kronor, mot vilkor att fyra
obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård och undervisning.
51:o.
Förening,n för Föreningen för sinnesslöa barns vård, som, uppå Eders Kongl.
Maj:ts hos Riksdagen gjorda framställning, för år 1875 fått sig beviljadt
ett statsanslag af 2,000 kronor såsom understöd åt den af föreningen
i Stockholm inrättade skola för sinnesslöa barn, har i underdånighet
anhållit, att, då de föräldrar, som för sina barn sökte inträde vid
denna anstalt, till större delen befunne sig i så utblottade omständigheter,
att de ej förmådde i någon mån bidraga till barnens underhåll
derstädes, och fördenskull ett ökadt antal friplatser vore af behofvet
högeligen påkalladt, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
för år 1876 bevilja föreningen ett anslag af 5,000 kronor, mot vilkor
att plats vid anstalten fortfarande beredes för minst tjugu elever och
att jemte de fyra bland dessa, som för närvarande afgiftsfritt underhållas,
ytterligare två blifva utan betalning till vård emottagna; och
har serafimerordensgillet. uti häröfver infordradt utlåtande förmält, att,
enligt den berättelse, som generaldirektören öfver hospitalen i riket efter
besök i nämnda skola afgifvit, denna inrättning handhafves på ett
i alla afseenden utmärkt sätt och således fortfarande vore förtjent af
understöd från statens sida, på grund hvaraf, och då den allmänna prisstegringen
måste öka kostnaden för underhållet af skolans elever, ordensgillet
ansett sig ega skäl att tillstyrka bifall till ansökningen.
Med anledning häraf hemställer jag underdånigst, det Eders Kongl.
Maj:t ville af Riksdagen äska, att såsom understöd åt ifrågavarande anstalt
måtte för år 1876 anvisas ett extra anslag af 5,000 kronor, under
förberörda vilkor, eller att minst tjugu elever och bland dem sex afgiftsfritt
vid anstalten vårdas och undervisas.
52:o.
sjukhemmet fö,- Vid flera föregående riksdagar har på Eders Kongl. Maj:t<s frarnspeJ°,
''fsö. ‘ ställning beviljats ett anslag af 4,000 kronor såsom understöd till det
93
Bil. N:u 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prvjk om Statsverket 1875.
i . Jerfsö socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetälske, under
vilkor att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med
minst lika stort belopp. I skrifvelse den 5 november 1874 har Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län på landstingets begäran
i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
afbita nådig proposition om beviljande för år 1876 af ett statsanslag af
7,oOO kronor till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande vid spikhemmet,
med vilkor ej mindre att 4,000 kronor dessutom af landstinget
för ändamålet anvisas för samma år, än äfven att platser till erforderligt
antal i sjukhemmet anordnas för spetälske sjuke från andra än
Gefleborgs län. Till stöd för denna framställning har anförts, att anstalten
ej kunnat till nödigt omfång uppehållas med det anslag af tillhopa
8,000 kronor, som hittills lemnats af Riksdagen och landstinget;
att ytterligare 3,500 kronor enligt anstäld beräkning erfordrades för att
a sjukhemmet samtidigt underhålla 25 personer, för hvilket antal der
funnes utrymme;. samt att denna tillökning i kostnaden desto heldre
ansågs böra bestridas af staten, som det vore af största vigt att genom
omsorgsfull vard af de sjuke smittan hindrades från spridning till öfriga
delar af riket.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har sundhetskollegium
anfört, att, enligt till kollegium ingångna rapporter, de spetälske sjukes
antal, inom provinsen Helsingland vid slutet af år 1872 uppgick till 94,
nemligen 53 män och 41 qvinnor, samt att under 1873 tillkommit ytterligare
22, nemligen 11 män och 11 qvinnor, hvadan hela antalet spetälske
under sistnämnda år belöpte sig till 116 sjuke, af hvilka före
.ii ets slut afledo 8 män och 4 qvinnor. Af de under år 1873 upptagne
sjuke angåfvos 88 såsom mer eller mindre arbetsföre, hvaremot 28 visat
sig till arbete helt och hållet oförmögne. För samma år hade af sjukdomen
förekommit 37 fall bland hemmansegare, deras hustrur och barn,
57 fall bland husmän, torpare, tjenste- och fattighjon samt 22 fall hos
soldater, handtverkare och deras familjer. Af förenämnda antal sjuke
hade 28 varit intagne och vårdade i sjukhemmet med ett antal underhal
Isdagar i medeltal af 265 för hvarje. Utom provinsen Helsingland
upp tog e vederbörande läkares rapporter, för år 1873, 10 sjukdomsfall
uti Kopparbergs län, 5 af läkaren undersökta och med spetälska befunne
sjuke och dessutom 6 enligt uppgift dermed behäftade inom Vesternorrlands
län, samt enstaka fall å ett och annat ställe för öfrig! inom
riket, Af dessa redogörelser framginge, att ifrågavarande sjukdom egde
en stor utbredning inom provinsen Helsingland samt att spridda fall
deraf förekomme företrädesvis i de angränsande provinserna; att inom
94
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:tu Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
Helsingland antalet sjukdomsfall vore större under år 1873 än under
något föregående år; '' äfvensom att sjukdomen angripit en stor mängd
personer, hvilka befunne sig i så torftiga omständigheter, att de ej
sjelfve kunde skaffa sig nödig vård eller genom arbete bidraga till sitt
underhåll, hvadan redan på grund häraf en stor del af desse sjuke
måste i sin beklagansvärda belägenhet blifva föremål från det allmännas
sida för erforderlig omvårdnad, hvilken otvifvelaktigt läte sig bäst anordnas
på en anstalt sådan som den ifrågavarande. . Men en dylik anstalt
kunde icke inskränka sin verksamhet endast till emottagandet af
obotligt sjuke, utan borde i större omfång än hittills verka kurativt.
Framför allt hade den en stor betydelse derigenom,
internerades, hvilket måste anses såsom ett högst väsentligt medel till
förekommande af sjukdomens spridning. Det vore ock från sistnämnda
synpunkt som staten hade ett stort intresse deraf, att en sådan anstalt
orhölle eu omfattning, som i möjligast högsta grad kunde motsvara
ändamålet.
Genom den inspektion, sundhetskollegium låtit verkställa å sjukhemmet
i Jerfsö, hade kollegium erfarit, att detsamma vore synnerligen
väl ordnadt och, efter att ursprungligen hafva varit, afse dt för endast
20 sjuksängar, nu mera medgåfve intagning af 25 sjuke och möjligen
en och annan derutöfver. Och då erfarenheten visat, att ett större, antal
sjuke än som hittills kunnat mottagas, hade behof af inträde i sjukhemmet,
men att de nuvarande anslagen ej medgåfve en sådan utsträckning
af anstaltens verksamhet, och det svårligen kunde, begäras, att Gefleborgs
län i vidsträcktare mån än hittills skulle härtill bidraga, hvaremot
staten ej borde undandraga sig att genom erforderligt anslag söka
hämma spridningen af sjukdomen, så har kollegium* ansett sig böra till
den gjorda framställningen tillstyrka bifall sålunda, att det begärda anslaget
skulle lemnas till utvidgning af sjukvården å sjukhemmet, så att
ett antal af minst 25 sjuke måtte kunna der samtidigt intagas och
vårdas.
Lika med sundhetskollegium hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen äska för år 1876 ett extra anslag af 7,500 kronor
till utvidgning af sjukvården å sjukhemmet för spetälske i Jerfsö,
så att ett antal af minst 25 sjuke måtte kunna samtidigt der intagas
och vårdas, samt mot vilkor ej mindre att 4000 kronor dessutom för
ifrågavarande ändamål af landstinget anvisas för samma år, än ock att
spetälske sjuke må äfven från andra län än Gefleborgs till vård å anstalten
mottagas.
Bil. N:o 1 b till Kong}. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
95
53 :o.
Med bifall till Eders Kongd. Maj:ts nådiga framställning bovil jado
den sist församlade Riksdagen åt filos, »lie doktorn Hjalmar Stolpe för "''jK* #
hvartdera af åren 1874 och 1875 ett extra anslag af 4,500 kronor, deraf
2,500 kronor till bestridande af omkostnaderna för fortsättandet af de
naturhistoriska och arkeologiska undersökningar, hvilka han under de
tre föregående åren anstalt på Björkön i Mälaren, samt 2,000 kronor
såsom årsarvode åt »Stolpe för hans befattning med berörda undersökningsarbeten,
mot skyldighet för honom att till statens vederbörande
museer aflemna de fyndföremål, som kunde blifva insamlade. Uti en
till Eders Kongl. Maj:t iugifven skrift har Stolpe underdånigst anhållit,
att då det dels för jordegarne, hvilka skulle upplåta den för undersökningarna
erforderliga mark, hvarigenom jordbrukets jemna gång väsentligen
rubbades, dels för att kunna vid arbetet fästa samma arbetare,
hvilka under de föregående åren inöfvats, och af hvilka flertalet
ej vore på Björkön bofast, dels ock för det planmossiga, anordnandet i
allmänhet af en undersökning af denna omfattning, vore af största vigt,
att dess . fortgång betryggades för någon tid, och en sådan undersökningsperiod.
ej kunde med fördel bestämmas till mindre än tre år, lian
måtte för vidare fullföljande af omförmälda undersökningar, för hvart
och ett af åren 1876, 1877 och 1878 komma i åtnjutande af ett anslag
till belopp af 5,000 kronor, deraf såsom förut 2,500 kronor att emot
ie do visning användas till bestridande al kostnaderna för arrendering af
jordlotter och för undersökningsarbetena å så väl den s. k. svarta "jorden
som de kringliggande graffälten äfvensom för de möjligen anträffade
fyndens hitförande och vederbörliga ordnande, samt 2,500 kronor
såsom årligt arfvode, för hans arbete icke blott vid undersökningarna
pa ön, utan äfven vid ordnandet och beskrifvandet af de insamlade
föremålen. Till stöd för den begärda förhöjningen i arfvodet anfördes
bland annat de genom undersökningsarbetena högt uppdrifna omkostnaderna
för bostad och lifsförnödenheter på Björkön.
Vetenskapsakademien, anbefald att häröfver afgifva underdånigt utlåtande,
. har med skrifvelse den 9 nästlidne december till Eders Kongl.
Maj:t öfverlemnat och för egen del biträdt ett i ämnet inhemtadt yttrande
af akademiens tvänne ledamöter riksanticpiarien B. E. Hildebrand
och professoren O. Torell, hvilka, med vitsordande af det synnerligen
tillfredsställande sätt, hvarpå Stolpe utfört sina förra undersökningar,
samt rikhaltigheten af de dervid hopbragta samlingar af natur- och
Lifru&tkamma
ren.
Svenska fornskrifisällskapet -
96 Bil. AT:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
konstföremål, den gjorda ansökningen till nådigt bifall förordat, under
anförande i öfrigt, att nästlidet års undersökningar riktat statens museer
med en mängd värderika fynd, hvilka till större delen saknade
motstycken i de föregående årens samlingar från Björkön, hvaraf tillräckligt
visade sig, att den s. k. svarta jorden ingalunda ännu kunde
anses så fullständigt undersökt, att nya bidrag ej längre vore der att
förvänta; att den påbörjade undersökningen af graffälten ådagalagt,
huru vigtig äfven dess fortsättande vore; samt att det under sistlidna
år tillfälligtvis på Björkön gjorda dyrbara guldfynd innebure en ny
uppmaning till fullföljande af de arkeologiska undersökningarna derstädes.
Då de ifrågavarande forskningarna för den fosterländska kulturhistorien
redan lemnat så vigtiga resultat, att deras vidare fullföljande
efter den upprättade planen måtte anses synnerligen önskvärdt, får jag
underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för undersökningarnas fortsättande under åren 1876, 1877 och
1878 bevilja 15,000 kronor, samt deraf anvisa 5,000 kronor att under
år 1876 utgå med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet
samt 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot
skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade
fynd.
54:o.
Då för tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda och under
museii-intendentens inseende ställda lifrustkammaren erfordras, liksom
under innevarande och de närmast föregående åren, äfven för år
1876 ett anslag af 600 kronor, hemställer jag i underdånighet, det
täcktes Eders Kongl. Mapt föreslå Riksdagen att för samma ändamål
anvisa nämnda belopp, att jemväl under ar 1876 såsom extra anslag
utbetalas.
55:o.
T anledning af svenska fornskriftssällskapets underdåniga ansökning
och med åberopande af de skäl, som föranledt Kongl. Maj:t att
till föregående Riksdagar göra nådig framställning om medels anvisande
till inlösen för statens räkning af 300 exemplar utaf sällskapets
årligen utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål
97
Bil. N:o 7 b till Kongl Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1876 ett extra
anslag till samma belopp, som tillförene anvisats, eller 1,050 kronor.
56:o.
F. d. kongl. bibliotekarien J. E. Rydqvist liar, under förmälan att Fortsatt ntgifaf
hans arbete »Svenska språkets lagar» under nästlidet år i bokhandeln
utkommit det femte bandet, samt att han vore sysselsatt med
arbetande af ett sjette band, afsedt att innehålla fortsättning af den i
tredje bandet lemnade ordboken, i underdånighet anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t måtte täckas till Riksdagen aflåta framställning om fortsatt
beviljande af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande
af nämnda språkverk; och får jag, under åberopande af de skäl, som
vid föregående framställningar i ämnet blifvit anförda, underdånigst
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt
utgifvande af »Svenska språkets lagar)'' anvisa på extra stat för år
1876 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 kronor.
57:o.
E. o. professorn C. G. Malmström, hvilken under åtskilliga före- Amiag åte.«.
gående år åtnjutit statsanslag för fortsättning af arbetet »Sveriges poEtiska
historia från konung Carl XII:s död till statshvälfningen 1772»,
har uti en till ecklesiastikdepartementet ingifven skrifvelse anmält, att
af nämnda arbete under nästlidet år utkommit fjerde delen, omfattande
tiden från konung Adolf Fredriks thronbestigning till början af riksdagen
1760, att framställningen af det följande till och med slutet af
riksdagen 1765—1766 vore färdig i handskrift, samt att arbetet i dess
helhet kunde antagas blifva, åtminstone i det närmaste, afslutadt år
1876.
På det att författaren må sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda
sitt ifrågavarande arbete, får jag, under åberopande af de skäl, som
förut föranledt dess understödjande från statens sida, i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sådant
ändamål anvisa åt professorn Malmström jemväl för år 1876 ett
extra anslag af 2,500 kronor.
13
98
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Skandinavisk
ethnogrqfiska
samlingen.
58:o.
Med skrifvelse den 9 december nästlidet år har vetenskapsakademien
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af filosofie doktorn Artur
Hazelius gjord underdånig ansökning, det Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas hos'' Riksdagen göra nådig framställning om anvisande för år
1876 af ett anslag å 7,500 kronor till den af Hazelius i hufvudstaden
grundlagda skandinavisk-ethnografiska samlingen, af hvilket anslag omkring
6,000 kronor beräknats vara erforderliga till hyra för nödiga lokaler,
samt återstoden, eller 1,500 kronor, skulle användas såsom bidrag
till bestridandet af andra utgifter för samlingens vård; och har bemälda
akademi, som angående berörda ansökning inhemtat yttrande af sina
ledamöter, professorerna S. Loven och friherre G. von Diiben, för egen
del i ämnet anfört: att det obestridligen vore en riktig och fosterländsk
tanke att rädda från förstörelse och bringa till samman så mycket som
möjligt af hvad från förgångna tider kunde återstå af föremål, utmärkande
svensk sed och slöjdkonst, för att i dem, ordnade efter landskap
och nejder, framställa vissa folkets egendomligheter; att Hazelius, som
med kraft och ihärdighet fullföljt denna tanke, lyckats att för det vackra
ändamålet intressera personer af alla samhällsklasser och från alla delar
af landet, så att genom ständigt inkommande bidrag samlingen växt
till betydlig storlek; men att då en dylik samling först genom en ordnad
uppställning och lätt tillgänglighet kunde uppfylla sitt ändamål, dertill
fordrades rymliga lokaler och talrika arbetsbiträden, hvilkas bekostande
t.oge i anspråk rikare penningemedel än som kunde beredas genom
frivilliga bidrag och måttliga inträdesafgifter; hvarföre, och då det bL
drag af allmänna medel, som nu begärdes, visserligen icke skulle vara
mer än tillräckligt att tillsammans med andra påräknade inkomster
fylla de för samlingens förvarande och förökande förekommade behof,
äfven om den största sparsamhet vid densammas anordnande iakttoges,
akademien icke tvekade att till den gjorda ansökningen tillstyrka nådigt
bifall.
Uti en särskild till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift liar Hazelius
jemväl i underdånighet anhållit om ett reseanslag under år 1875 af
2,000 kronor, för att dermed sättas i tillfälle att i Sverige, Norge och
Danmark för den ifrågavarande ethnografiska samlingen uppsöka minnen
och lemningar af förgångna tiders odling i Norden, äfvensom att, derest
omständigheterna kunde medgifva, besöka några likartade museer i utlandet
för vinnande af kännedom om deras anordning. Äfven till denna
99
Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
ansökning har vetenskapsakademien, uti afgifvet, utlåtande, tillstyrkt
nådigt bifall, enär det vore af vigt, att en snar och kraftig verksamhet
utvecklades för upphemtandet af sådana föremål, hvilka utgjorde lärorika
minnesmärken af civilisationens genomgångna utvecklingsskedena
Då Riksdagen redan genom anvisande af understöd för den omförmälda
ethnografiska samlingen lemnat ett erkännande ej mindre åt
det syftemål, som med densamma vore afsedt, än äfven åt den verksamhet
Hazelius vid samlingens grundläggande och vidare förkofran
utvecklat; då vidare Hazelius förklarat sig ämna till staten utan ersättning
öfverlemna det betydliga antal föremål, som tillfallit samlingen
såsom gåfvor; samt då vetenskapsakademien på anförda skäl förordat
de nu gjorda ansökningarna, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen dels att för innevarande år bevilja Hazelius
ett reseanslag af 2,000 kronor för ofvan uppgifna ändamål, dels ock
att för år 1876 anvisa ett extra anslag af 7,500 kronor, att användas
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för berörda samlings förvarande
och vårdande.
59:o.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 maj 1874 anhållit, mmokwrm--att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under förnyadt öfvervägande frå- nZ/ell»ZT
gan om beredande af pensionering för folkskolelärares efterlemnade
enkor och oförsörjda barn på den af särskilde komiterade i underdånigt
betänkande den 19 december 1864 föreslagna, af Kongl. Maj:t gillade
och af rikets ständer vid 1865—66 årens riksdag antagna grund, att
pensioneringen besörjes af skollärarne sjelfve med understöd af statsmedel,
hvarvid Riksdagen likväl ansett böra stadgas skyldighet endast
för blifvande, men rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie läraretjenst
att såsom delegare i anstalten ingå, har Eders Kongl. Maj:t
med anledning häraf under den 25 september 1874 i nåder uppdragit
åt en komité att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva utlåtande
och förslag angående bildande af en pensionsanstalt för folkskolelärares
enkor och barn, hvarjemte åt komiten uppdragits, att i sammanhang
dermed, efter granskning af reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning,
föreslå de ändringar deri, hvilka till äfventyrs kunde finnas
nödiga, och dervid särskildt taga under öfvervägande frågan huruvida
pension borde beredas lärare vid folkskolor vid tidigare ålder än nu
egde rum, samt beräkna det årliga bidrag af statsmedel till pensionsinrättningen,
som skulle för berörda ändamål erfordras. Den 16 näst
-
100
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
lidne december har komiten till Eders Kongl. Maj:t inkommit med de
i anledning af detta nådiga uppdrag utarbetade utlåtanden och förslag,
hvilka torde få till trycket befordras i nödigt antal exemplar för att
kunna i vanlig ordning jemväl till Riksdagens ledamöter utdelas.
Så vidt de afgifna förslagen böra föranleda någon framställning
från Eders Kongl. Majrts sida till Riksdagen, utbeder jag mig att nu
få underställa desamma Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, dervid
komiterades förslag i afseende på folkskolelärarnes pensionsinrättning
torde böra i första rummet behandlas, emedan kostnaderna för enke- och
pupillkassan i viss man äro beroende af det beslut, som i förstnämnda
fråga kommer att fattas.
Vid pröfningen af frågan om utsträckt pensionsrätt för folkskolelärare
och vid beräkningen af de för sådant ändamål erforderliga kostnader
hafva komiterade funnit nödigt att undersöka, huruvida folkskolelärarnes
pensionsinrättning, innan den åtoge sig ytterligare förbindelser,
vore i stånd att med nuvarande tillgångar fullgöra den pensioneringsskyldighet,
som enligt gällande reglemente åligger inrättningen. Komiterade
hafva funnit detta icke vara förhållandet, af anledningar för hvilka
komiterade utförligen redogjort. Så har, sedan pensionsinrättningen kom
till stånd, den minimilön, i förhållande till hvilken hvarje skoldistrikt
är förbundet att bereda sina lärare pensionsrätt, ökats från 400 till 500
kronor, och i följd deraf pensionernas belopp stigit med 25 proc. Vidare
och då genom särskilda bestämmelser under de två senare åren
blifvit stadgadt, att lönen för folkskolelärare skall efter fem år under
iakttagande af vissa vilkor höjas till 600 kronor, samt att församlingarna
må ega att genom ökade inbetalningar bereda sina lärare rätt
till pension, beräknad efter den högre lönen, är det antagligt — att
döma efter den beredvillighet, hvarmed många skoldistrikt redan begagnat
sig af denna tillåtelse — att pensionsbeloppen efter hand komma
att ökas med ytterligare 25 procent, och att minimibeloppet af hel
pension hädanefter blir 450 kronor, i stället för 300 kronor, hvartill
det vid fastställande af pensionsinrättningens reglemente beräknades.
Härtill kommer att pensioneringskostnaden af 1864 års komité beräknats
för ett antal af 3,000 läraretjenster, men att detta antal nu uppgår
till omkring 3,500 och sannolikt kommer att under de följande
åren ytterligare stiga. De ökade utgifter, som pensionsinrättningen af
dessa anledningar fÉjtt vidkännas, motsvaras visserligen till någon del
af de ökade belopp, hvarmed pensionsafgifterna inflyta både i följd af
lönernas höjning och tillväxten i delegarnes antal. Men då pensionskassan
redan från början så inrättats, att skoldistriktens pensionsafgif
-
101
Bd. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
ter icke utan bidrag af statsmedel förslå till pensioneringens bestridande,
ar det uppenbart, att en förökning i kostnaderna för detta ändamål
äfven bort. motsvaras, af en förökning i statsbidraget, som dock ända
fiån inrättningens början utgått med samma belopp eller 30,000 kronor
årligen.
Den hufvudsakliga anledningen till pensionsinrättningens ofördelaktiga
ekonomiska ställning hafva komiterade likväl funnit deri, att
pensionärernas antal inom kort kommer att betydligt öfverstiga det vid
pensionsinrättningens stiftande beräknade. Man antog då, att pensionärernas
antal skulle tilltaga i det närmaste likformigt år efter år, utan
att gifva akt på det förhållande att de fleste dåvarande lärare, som i
allmänhet antagits kort efter det folkskolestadgan trädde i tillämpning,
borde redan under innevarande årtionde vara pensionsmessiga, åtminstone
på grund af sin tjenstålder. Med tillhjelp af de hos pensionsinrättningens
direktion förvarade uppgifter rörande lärarnes tjenste- och
lefnadsålder, hafva deremot komiterade kommit i tillfälle att vida noggrannare
beräkna pensionstagarnes tillväxt, och dervid funnit denna
under den närmaste framtiden betydligt större än förut antagits, hvilket
förhållande vore desto ofördelaktigare för inrättningen, som densamma
vid den tid, då dess pensioneringskostnad sålunda kommer att förökas,
ännu icke samlat nog stora tillgångar för att med tillhjelp af räntemedlen
kunna fylla de hastigt växande behofven.
Under de förut uppgifna förutsättningarna, att minimibeloppet af
hel. pension hädanefter beräknas till 450 kronor, och att antalet ordinarie
läraretjenster småningom ökas till 4,000, hafva komiterade genom
beräkningar, för hvilkas detaljer jag torde få hänvisa till det af dem
afgifna utlåtande, kommit till det resultat, att pensionsinrättningen vid
början af år 1876, för att kunna fullgöra sin pensioneringsskyldigliet
mot både. dåvarande och sedermera blifvande pensionstagare, beliöfde
en årlig inkomst af 312,918 kronor, men att inrättningens nuvarande
tillgångar, inberäknadt statsbidraget 30,000 kronor, motsvarade en årlig
inkomst af endast 165,593 kronor, hvadan sålunda uppstod en årlig''
brist af 147,325 kronor.
Till betäckande af denna brist borde enligt komiterades förmenande
saväl skoldistrikten som staten bidraga; och då skoldistriktens pensionsafgift
icke ansågs skäligen böra höjas vidare än från nu stadgade
4 % till 5 % af den lön, efter hvilken distriktet egde del i pensionsinrättningen,
hvarigenom en ökad inkomst af 23,159 kronor eller i rundt
tal 23,000 kronor skulle vinnas, borde följaktligen återstoden af bristen,
i jemnt tal uppgående till 125,000 kronor, fyllas af statsmedel.
102
Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
Beträffande derefter nedsättning i pensionsåldern, hafva komiterade
ansett nu gällande föreskrifter att folkskolelärare för att erhålla hel
pension skall hafva 30 tjenstår och för att bekomma afkortad pension,
då icke obotlig sjukdom föranleder afskedstagande!, bör ega minst 25
tjenstår, hvila på riktiga grunder. Af dessa bestämmelser borde dock
enligt komiterades förmenande blifva en följd, att, då lärare vanligen
vid omkring 25 års ålder började utöfningen af sitt kall, han borde
vara berättigad till hel pension efter 55 och till afkortad pension efter
50 lefnadsår, och komiterade'' hafva i öfverensstämmelse härmed föreslagit
nedsättning i den nu föreskrifna lefnadsåldern för åtnjutande, af
hel pension från 60 till 55 år, samt för erhållande af afkortad pension
från 55 till 50 år. Denna förändring, som af komiterade förordats såväl
ur kirarncs som företrädesvis ur skolans synpunkt, skulle enligt
komiterades beräkningar erfordra en årlig tillökning af 200,000 kronor
i det till pensionsinrättningen utgående statsbidrag.
Slutligen hafva komiterade tagit i öfvervägande, huruvida icke.förändrade
föreskrifter böra meddelas angående beloppet af den minimilön,
efter hvilken skoldistriktet skall vara förbundet att för ordinarie folkskoleläraretjenst
eg a delaktighet i pensionsinrättningen. I detta afseende
är nu stadgadt i 2 § af pensionsreglementet, sådan denna. § lyder
i nådiga kungörelsen den 23 januari 1874, att hvarje skoldistrikt,
som har en eller flera egentliga folkskolor, skall vara förbundet att för
en hvar af der befintliga ordinarie folkskoleläraretjenster i pensionsinrättningen
ingå efter den för dylika tjenster i allmänhet bestämda minimilön.
Då denna utgör 500 kronor utom husrum, vedbrand och. kofoder,
är distriktet alltså icke pligtig! att i pensionsinrättningen ingå
efter högre belopp, ej heller skolläraren i sådant fall berättigad att
efter högre belopp beräkna sin pension. Nu är emellertid tillika stadgadt,
att hvarje folkskolelärare eller lärarinna skall ega att efter fem
års ordinarie tjenstgöring åtnjuta i lön 600 kronor, utom omförmälda
förmåner. Hvarje lärare som hädanefter tillsättes kommer derföre att
under fem sjettedelar af den tjenstetid som erfordras för rätt till hel
pension åtnjuta högre lön än den, efter hvilken distriktet är förbundet
att ingå i pensionsinrättningen, och efter hvilken han eger vid afskedstagande!
uppbära pension. Visserligen hafva många skoldistrikt frivilligt
begynt erlägga de högre utgifter, som erfordras för pensionens
beräknande i förhållande till den lön läraren vid afskedstagandet
innehar, men komiterade hafva ansett det böra betraktas såsom en
skyldighet för distriktet att bereda sin lärare denna förmån, helst han
i saknad af densamma i många fall skulle vara nödsakad att längre
103
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
än med undervisningens ändamålsenliga bedrifvande vore förenligt,
stanna i tjenstgöring. Komiterade föreslå derföre den ändring i pensionsreglementet,
att hvarje skoldistrikt skall vara skyldigt att ingå i
pensionsinrättningen efter det högsta lönebelopp, som lärare på grund
af tjensteålder enligt gällande författning är berättigad att åtnjuta. Tillvaron
af ett sådant stadgande hafva komiterade förutsatt'' vid ofvan
omförmälda beräkningar af de för pensionsinrättningens bestånd och
utveckling nödiga statsbidrag.
Till hvad komiterade sålunda föreslagit har direktionen för folkskolelärarnes
pensionsinrättning i underdånigt utlåtande den 5 innevarande
januari tillstyrkt nådigt bifall, utom hvad beträffar nedsättningen
i pensionsåldern, hvilken direktionen väl ansett önskvärd, men tillika
under nuvarande omständigheter alltför betungande för statsverket.
Vid pröfning af komiterades förslag, finner jag pensionsinrättningens
behof af ytterligare understöd så oafvisligt, att den utan tvifvel,
derest dess tillgångar ej förstärkas, inom kort skall blifva ur stånd att
fullgöra sina förbindelser. Då jag ej heller har något att erinra mot
de af komiterade gjorda beräkningar af det erforderliga tillskottets belopp,
. eller dess fördelning mellan statsverket och skoldistrikten, kan
jag ej finna någon annan utväg till pensionsanstaltens upprätthållande,
än att den af staten understödjes med det belopp utöfver det nuvarande
anslaget, som komiterade beräknat, eller 125,000 kronor.
Vid sådant förhållande vågar jag deremot icke tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att nu gorå framställning till Riksdagen om ytterligare
tillskott till pensionsinrättningen af de 200,000 kronor, som årligen erfordras
för nedsättning i skollärarnes pensionsålder. Huru önskvärd
denna åtgärd för folkundervisningens främjande än må vara, kan det
dock med skäl sättas i fråga, huruvida den vinst, som undervisningsväsendet
skulle deraf hemta, komme att motsvara de stora uppoffringar
den förutsätter från det allmännas sida.
Den af komiterade föreslagna förändring i bestämmelserna angående
den lön, efter hvilken skoldistrikt skall erlägga pensionsafgift och
skolläraren uppbära pension, synes mig påkallad af omtanka för både
lärarens och undervisningens bästa. För skoldistrikten bör förändringen
icke kännas betungande, åtminstone så länge lönegraderna ej äro
flera eller högre än de nuvarande.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att
Riksdagen — med godkännande deraf, att hvarje skoldistrikt skall vara
förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skolläraretjenst ingå i
folkskolelärarnes pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp, som
104 Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning berättigad
att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till pensionsinrättningen
höjas till fem procent af hvarje lön, efter hvilken distriktet eger del i
samma inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares
pensionering med 125,000 kronor.
60:o.
Enke- och Den komité, som utarbetat förslag till nyss omförmälda ändringar
folkskolelärare, i stadgandena rörande folkskolelärarnes pensionsinrättning, har, på sätt
jag redan anfört, haft till hufvudsakligt uppdrag att afgifva förslag till
reglemente för en pensionsanstalt för folkskolelärares enkor och barn. Det
förslag, som af komiterade blifvit till Eders Kongl. Maj:t ingifvet, hvilar
på den i Riksdagens omförmälda skrifvelse den 19 maj 1874 antagna
grund, att pensioneringen besörjes af folkskolelärarne sjelfve med understöd
af statsmedel, samt med rättighet för* nuvarande och med skyldighet
för blifvande innehafvare af ordinarie läraretjenst att såsom delegare
i inrättningen ingå. Den enda afgift till kassan, som af delegarne
erlägges, är den årliga pensionsafgiften, beräknad för lärare till 373
procent, för lärarinna, som icke bereder pensionsrätt åt sin man utan
endast åt sina barn, till 1V3 procent af den lön, hvarefter pensionsrätten
i folkskolelärarnes pensionskassa beräknas, hvilken procent dock
för pensionstagare i nämnda kassa, hvilkas pension utgår med endast
tre ijerdedelar af den lön de frånträdt, nedsättes till 2V2 procent för
man och 17* procent för qvinna. Då folkskolelärarelönen utgår med
600 kronor, erläggas följaktligen pensionsafgifterna med 20 kronor för
manlig och 10 kronor för qvinlig lärare, samt med 15 kronor för manlig
och 7: 50 kronor för qvinlig pensionstagare. För den tid, tjensten
ej är med ordinarie innehafvare besatt, utgöres afgiften af skoldistriktet.
Afgifterna erläggas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, och insändas
genom hans försorg till kassans direktion; dervid Kongl. Maj:ts
befallningshafvande har att förskottsvis anordna de afgifter, som icke
inom utsatt tid blifvit erlagda, mot godtgörelse af det vederbörande
skoldistrikt för året tillkommande understödsbelopp af statsmedel vid
detsammas utbetalande till skolrådet, som eger att å delegarens lön
göra motsvarande afdrag. Pensionsberättigade äro delegares enka och
barn, de senare till. dess de uppnått 16 år, då de liksom allmogens
barn antagas kunna försörja sig sjelfva. Dock kunna i vissa fall efter
direktionens pröfning understöd lemnas äfven dem, som fyllt 16 år.
Bil. N:o 7 b till Kong!,. Maj:tu Nådiga Prop. om Statsverket 1875. 105
Enka uppbär } pension 20 procent af den lön, för hvilken mannen har
ratt till pension i folkskolelärarnes pensionsinrättning; har hon pensions
berättigadt barn, höjes pensionen med halfva beloppet. Lefva
blott pensionsberättigade barn, utgör pensionen för ett barn hälften af
modrens, och för flera barn hela beloppet af modrens till lika fördelning
mellan _ barnen. Således, om mannen har 600 kronor i lön blir
enkans pension, om hon är ensam, 120 kronor, om hon har barn 180
lonor. Lefver ej enka, men ett barn, blir dess pension 60 kronoraro
barnen flera uppbära de 120 kronor till lika fördelning sinsemellan!
Lnke- och pupillkassan förvaltas af direktionen för folkskolelärarnes
pensionsinrättning hvarigenom kostnaderna för detta ändamål väsent1''gen
inskränkas. Förvaltningen och räkenskaperna granskas hvart tredje
ar al tre af Kongl. Maj:t förordnade revisorer, af hvilka minst en ordinarie
folkskolelärare eller i folkskolelärarnes pensionsinrättning pensionerad
f. d. folkskolelärare.
IJndei föi utsättning att af nuvarande folkskolelärare, lärarinnor
°C o Pensi°nstagare i folkskolelärarnes pensionsinrättning endast de gifta
ingå såsom delegare i enke- och pupillkassan, samt att folkskolelärarne
fortfarande komma att pensioneras efter fylda 60 år, äfvensom att kassan
Ange beräkna såsom tillgång de besparingar till belopp af 18,000
kronor, som vid innevarande års slut uppstått å det anslag, som 1865
—66 ars riksdag anvisade såsom bidrag till en dylik inrättning, hvilken
dock ej ännu kommit till stånd, skulle för pensioneringen af enkor
och barn enligt ofvannämnda grunder fordras ett årligt tillskott utöfver
pensionsafgifterna af 63,504 kronor, hvilket skulle ökas till 65,968 kroo101’’
!,.?n händelse lärarnes pensionsålder komme att nedsättas till 55
f'' ,lin Ayardera af dessa summor böra läggas 3000 kronor till bestridande
af förvaltningskostnader. Till förklaring af dessa beräknade bidrags
höga belopp i jemförelse med det ringa bidrag af 2000 kronor,
som års komité ifrågasatte, hafva komiterade åberopat, att i föreliggande
förslag pensionerna beräknats högre och pensionsafgifterna lägre
än i det förra förslaget, samt att jemväl nuvarande lärare och lärarmnor
ansetts böra vinna inträde i pensionsanstalten utan särskilda intradesafgifter,
allt i afsigt att pensionsinrättningen skulle bereda sina
delegare större fördelar än de sjelfve kunnat förskaffa sig genom anlitande
af ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, sparbanker eller dylika
inrättningar. _ Härtill kommer den omständigheten, att nuvarande lärare
medgifvits valfrihet med afseende å inträde i pensionsinrättningen,
hvilket ansetts medföra en förhöjning i det erforderliga statsanslae-et
af mer än 11,000 kronor. '' S
14
106
Bil. N:o 7 b till Kongl. Mcij:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
I afgifvet utlåtande den 5 innevarande januari har direktionen för
folkskolelärarnes pensionsinrättning, som hvarken mot förslagets grunder
eller de beräknade kostnadsbeloppen halt något att erinra, likväl
hemställt, att sedan sig visat, i hvilken utsträckning nuvarande, innehafvare
af skolläraretjenster kunde vilja begagna sin rätt att ingå i
pensionsinrättningen, direktionen måtte fa till Eders Kongl. Maj.t al
gifva framställning, huruvida hvad sålunda förekommit möjligen kunde
föranleda någon nedsättning i statsbidragets belopp.
Behofvet af en pensionsinrättning för folkskolelärares enkor och
barn är af Kongl. Maj:t och Riksdagen erkändt, likasom ock den grund
kan anses faststäld, på hvilken en dylik inrättning bör hvila: delegarnes
bidrag med understöd af statsmedel. Det återstår då att tillse, att
begge dessa faktorer någorlunda billigt afväges mot hvarandra och att
de samfäld! sätta pensionsanstalten i stånd att utdela pensioner till så
stort belopp, att de kunna anses, om ej betrygga, åtminstone lemna ett
väsentligt bidrag till pensionstagarens utkomst. Det synes som om
komiterade i sistnämnda hänseende kommit till ett tillfredsställande resultat,
äfvensom att de pensionsafgifter, som föreslagits till utgörande
af delegarne, icke skäligen böra höjas utöfver hvad komiterade ifrågasatt.
Att vid sådant förhållande statsbidraget måste uppgå till ett,
särdeles vid jemförelse med det år 1864 beräknade, ansenligt belopp,
hafva komiterade, enligt mitt förmenande, på ett nöjaktigt sätt ådagalagt.
Då dessutom erfarenheten med afseende pa folkskolelärarnes pensionsinrättning
gifver vid handen, huru angeläget det äi, att iniättnin
gar af ifrågavarande slag redan från början tillförsäkras de tillgångar,
som äro ett vilkor för deras ostörda verksamhet, samt den af direktionen
antydda utväg alltid står öppen att minska statsbidraget, deiest det
skulle visa sig att pensionskassan, efter att hafva vunnit nödig stadga,
ej vidare har “behof af hela det nu ifrågasatta beloppet, saknar jag skal
att tillstyrka någon nedsättning i detta belopp, hvilket sålunda och med
afseende på hvad jag i näst föregående punkt anfört angående nedsatt
ning i pensionsåldern för folkskolelärare, torde böra bestämmas till det
lägre af de föreslagna alternativen eller 67,000. kronor. .. ^
Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t behagade föieslå Riksdagen
att, för inrättande af en pensionsanstalt för folkskolelärares enkoi
och barn i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterade.s ofvan åberopade
förslag, det å pensionsstaten nu uppförda bidraget till folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa, 2000 kronor, måtte, höjas med 65,000
kronor, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande ais
107
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
slut befintlig;! behållning, 18,000 kronor, måtte få för pensioneringens
bestridande användas.
61:o.
Riksarkivarien Johan Jakob Nordström, som afled den 17 maj
nästlidna år, efterlemnade enka, 69 år gammal, och tre barn, hvaribland
två oförsörjda döttrar, i knappa förmögenhetsvilkor. Bouppteckningen
visar väl en behållning, men blott af 4,310 kronor 43 öre, hvilken,
delad på de fyra sterbhusdelegarne, uppenbarligen är otillräcklig
att skydda enkan mot brist, då den pension hon i civilstatens pensionsinrättning
åtnjuter endast utgör 533 kronor 33 öre.
Om Eders Kongl. Maj:t skulle täckas genom nådig proposition till
nu sammanträdande Riksdag föreslå en årlig pension på allmänna indragningsstaten
för Nordströms enka, så skulle, synes det mig, mannens
långvariga och berömliga arbete i rikets tjenst dertill erbjuda fullgiltig!
skäl.
Då Nordström år 1846 af konung Oscar I kallades att mottaga
riksarkivarie-embetet, hade han redan genom det berömda arbetet Bidrag
till svenska samhälls förf attningens historia hunnit förvärfva ett erkändt
anseende såsom vetenskapsman. Sin mannaålders bästa krafter
egnade han derefter nitiskt och oegennyttigt åt Sveriges tjenst. Såsom
embetsman och såsom riksdagsman har han utvecklat en synnerligen
stor verksamhet, och få bland hans samtida hafva fått emottaga så
många offentliga uppdrag som han. Sålunda tjenstgjorde han på grund
af erhållen kallelse såsom sekreterare i konstitutionsutskottet vid riksdagarne
1847 1848 och 1850—1851. År 1853 förordnades han att
deltaga i den komité, som då nedsattes med uppdrag att utarbeta åtskilliga
lagförslag inom handelsrättens område. Han var ock ledamot
i den svensk-norska komité, som var nedsatt till utarbetande af lag
om domars exsekutiva kraft i båda rikena, hvilken komité afgaf sitt
betänkande den 20 augusti 1856. Likaså var han ledamot i 1858 års
finanskomite och i den nästan samtidiga komiten för utarbetande af
förslag till kommunallagar samt, under sina sista lefnadsår, i kyrkolagskomiten.
I de förslag och betänkande!), som finans- och kommunalkomiteerna
afgåfvo, hade Nordström, såsom allmänt är veterlig!, en
väsentlig del. Såsom ledamot i kyrkolagskomiten utarbetade han ett
särskildt förslag såsom sin reservation. Riksdagsman vid tolf riksdagar
har Nordström tagit verksam del i de vigtigaste frågor, hvarom
riksdagsprotokollen till fyllest vittna. Att han derjemte kunde bestrida
Pension för
riksarJcivarien
J. J. Nordströms
enka.
108
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.
sitt embetes åligganden och tillika kanslers-sekreteriatet, i hvilken senare
befattning han utarbetade förslaget till nu gällande statuter för
universiteten i Upsala och Lund, och ändock åstadkomma vetenskapliga
skrifter sådana som Bidrag till penningeväsendets historia i Sverige
intill Konung Gustaf I.stes tid och Afhandling ar hörande till läran om krediten,
är bevis på hans ovanliga förmåga och uttröttliga arbetsamhet.
Af ålder har svenska staten hedrat utmärkte män genom omvårdnad
om deras efterlemnade, när dessa deraf varit i behof. Äfven i
nyare tider har representationen välvilligt lyssnat till framställningar i
sådant syfte. Antagande att så ock nu skall blifva förhållandet i fråga
om understöd åt enkan efter här omförmälde förtjente medborgare,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra framställning om beviljande å allmänna indragningsstaten
af en lifstidspension åt riksarkivarien Nordströms enka Anna Christina
Nordström född Synnerberg till belopp af 2,000 kronor årligen, att utgå
från och med innevarande år.
62:o.
Förhöjdt anslag Professor Abraham Cronholm, hvilken å allmänna indragningsAbrScrontwim.
stateii uppbär ett ärligt anslag af 2,000 kronor, gifvet för att bereda
honom tillfälle att egna sin arbetskraft uteslutande åt forskningar rörande
de delar af fäderneslandets historia, som endast ofullständigt
vore kända och således påkallade en mera speciel utredning, har i en
till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att enär han, som efter
fullbordandet af ett större arbete öfver Gustaf II Adolfs historia numera
vore sysselsatt med forskningar för att kunna teckna Sveriges
yttre politiska historia från Gustaf Adolfs död till Westfaliska fredens
afslutande, följaktligen efter förmåga sökte fullgöra det åliggande, som
var vilkoret för åtnjutande af nämnda anslag, men detta nu mera i följd
af förhöjda lefnadskostnader icke i samma mån motsvarade de oundgängliga
behofven, som förhållandet var för sexton år sedan, då anslaget
bestämdes till sitt nuvarande belopp, Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta nådig proposition om berörda anslags förhöjning
med 20 procent.
Ifrågavarande anslag beviljades, i anledning af derom gjord nådig
proposition, vid 1854 års riksdag åt dåvarande adjunkten vid Lunds
universitet e. o. professorn Cronholm, att utgå med 1,170 riksdaler årligen
eller det belopp, hvartill den adjunktslön han då innehade upp
-
109
Bil. A:u 1 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 187 o.
gick, och höjdes vid riksdagen 1858 till 2,000 riksdaler eller samma
belopp,^ hvartill adjunktslönerna vid universiteten då bestämdes. I den
underdåniga skrifvelse af den 25 februari 1858, hvari denna förhöjning
anmäles, hafva rikets ständer yttrat, att det å indragningsstaten för
professor- Crorrholm upförda belopp icke kunde såsom pension i egentlig
mening betraktas, enär detsamma blifvit anslaget för att sätta Cronholm
i tillfälle att, med lemnande af sin adjunktsbeställning, kunna,
såsom mera öfverensstämmande med hans böjelse, egna sin verksamhet
åt historiska forskningar; och som Cronholm, hvilken förut utgifvit
flere omfattande historiska arbeten, äfven under den följande tiden nitiskt
fortsatt denna verksamhet, samt sålunda visat sig fullgöra den
förbindelse han genom anslagets erhållande sig åtagit, hade rikets ständer
funnit Cronholm, då han i sjelfva verket uppbure en slags fortgående
aflöning,. ega billiga anspråk att, med afseende å dåvarande
förhållanden, få tillgodonjuta någon tillökning i densamma, hvilken tillökning
syntes lämpligen kunna bestämmas lika med den, som blifvit för
akademi-adjunkterna i allmänhet beviljad.
. Kanslern för . Lunds universitet, hvars utlåtande öfver Cronholms
nu ingifna ansökning blifvit inhemtadt, har vitsordat, att Cronholm icke
blott fortfarande ugnar sin tid och sitt arbete uteslutande åt den verksamhet,
för hvilken anslaget blifvit honom beviljadt, utan ock att han
\ denna verksamhet både i afseende på historisk forskning och historiskt
författareskap utvecklar en flit, som med skäl kan kallas ovanlig,
och för den skull till nådigt bifall förordat berörda ansökning.
I betraktande af hvad rikets ständer år 1858 yttrat om beskaffenheten
af det anslag Cronholm åtnjuter och af hvad universitetskanslern
anfört om hans vetenskapliga verksamhet, hemställer jag, att Eders
Kong], Majd måtte föreslå Riksdagen att höja det för professor Abraham
Cronholm å allmänna indragningsstaten uppförda anslag till 2,400 kronor
årligen, att utgå från och med innevarande år.
bo: o.
Med anledning af en utaf inspektorn öfver Katarina femklassiga pension s auelementailäroverk,
kyrkoherden A. E. Afzelius till direktionen öfver ningsstaten för
Stockholms stads undervisningsverk ingifven skrifvelse, har direktionen relufur°''
i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition derom, att rektorn vid nämnda läroverk John
Olof Leffler, hvilken sedan maj månad år 1870 varit af sinnessjukdom
110
Bil. N:u 7 b till Konyl. Muj:ts Nädija Prop. vin Stahverkft 1875.
urståndsatt att sköta sin tjenst vid läroverket, måtte uppföras å allmänna
indragningsstaten till erhållande af sin lön såsom pension, sedan
afsked honom beviljats från rektorstjensten, med rätt derjemte till nådårsförmån
för hans hustru, i händelse hon skulle öfverlefva honom.
Direktionen har dervid, såsom skäl för sitt hemställande, underdånigst
anfört, dels att stora svårigheter mött att under Lefflers tjenstledighet
bland de ordinarie lärarne vid läroverket finna lämplige personer att
emottaga förordnande såsom rektor, till följd hvaraf ombyte af vikarie
flera gånger måst ske, ett förhållande, som vore för läroverket i högsta
grad ofördelaktigt och icke kunde annat än menligt inverka såväl på
undervisningens gång, som ännu mera på de egentliga rektorsgöromålens
uppehållande och ordentliga skötande, dels att rektor Leffler, med
hänsyn till undervisningsskicklighet och förmåga att i öfrigt leda ungdomen,
städse gjort sig känd såsom en ovanligt framstående skolman
och alltid lagt i dagen det mest osparda nit för läroverkets utveckling
och bästa, något som också vunnit det kraftigaste erkännande i den
omständigheten, att det läroverk, hvars styresman han varit, under hans
ledning vann ett städse ökadt förtroende och besöktes af ett allt mera
växande lärjungeantal; på grund hvaraf direktionen ansett rektor Leffler
med hänsyn till sin föregående verksamhet i hög grad förtjent af
den nu ifrågasatta förmånen af pension för sin återstående lifstid.
Af de i ärendet ingifna handlingar inhemtas, bland annat, att Leffler
är född den 29 juni 1813, började tjenstgöra såsom duplikant vid
Klara skola den 1 maj 1842, erhöll konstitutorial såsom ordinarie lärare
derstädes år 1852 och fullmakt såsom kollega vid det ombildade läroverket
år 1858, samt utnämndes till rektor vid Katarina lägre elementarläroverk
den 12 april 1861, å hvilken sistnämnda befattning han
innehar fullmakt; vidare att, enligt ett af öfverläkaren vid hospitalet å
Konradsberg W. F. Öhrström den 27 sistlidne november utfärdadt. intyg,
Leffler sedan den 14 sistlidne april vårdats å nämnda hospital,
samt att hans sinnessjukdom antagligen är obotlig.
Uti infordradt utlåtande har statskontoret i underdånighet anfört,
att, i betraktande af sjukdomens sannolika obotlighet, och då_ Leffler,
äfven om han skulle blifva återstäld till lielsan, icke torde vid långt
framskriden ålder kunna återtaga den ansträngande tjenstgöringen såsom
rektor vid ett så talrikt besökt läroverk som det ifrågavarande,
samt med fästadt afseende å hvad direktionen erinrat angående olägenheterna
af att en befattning af den vigt och beskaffenhet som rektorstjensten
under längre tid uppehälles af vikarie, statskontoret ansett sig
böra, under åberopande jemväl af rikets ständers vid 1854 års riksdag
111
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Brop. om Statsverket 1875.
meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd, lam, blind eller sinnessvag
tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst,
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder göra
framställning hos Riksdagen, att Leffler, sedan'' afsked för honom blifvit
genom vederbörande målsman begärdt, finge med månaden näst
efter den, hvari sådant afsked honom beviljas, å allmänna indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig
pension, hvilken, med hänsyn till hans långa och väl vitsordade tjenstgöring
torde böra föreslås till ett belopp, motsvarande 80 % af rektorslönen,
hvilken i innevarande års stat är uppförd till en summa af 4,000
kronor; hvaremot, beträffande frågan om nådårsrätt för Lefllers möjligen
efterlefvande enka, statskontoret, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts
tillförene meddelade beslut på gjorda ansökningar om sådan förmån
för enka efter å allmänna indragningsstaten Överflyttad lärare vid elementarläroverk,
till direktionens framställning i denna del underdånigst
afstyrkt bifall.
På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, anser jag mig,
lika med statskontoret, böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen göra nådig framställning om rektor Lefflers uppförande
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden
näst efter den, då afsked honom beviljas, under hans återstående lefnad
af årlig pension till ett belopp af 3,200 kronor eller åttio procent af
hans nuvarande rektorslön.
64:o.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har lektorn vid högre Pension ä allelementarläroverket
i Norrköping, filosofie doktorn Carl Georg Starbäck , ningsstaten för
under anförande att han, till följd af ett i december 1872 inträffadt Svart Starbäck.
slaganfall, blifvit för framtiden oförmögen att sköta sin lektorsbefattning
samt tillika urståndsatt att, sjelf i saknad af alla tillgångar, genom annat
arbete försörja sig jemte hustru och tre barn, i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag
aflåta nådig proposition om rättighet för sökanden att vid afskedstagandet
varda vid sin då innehafvande lön bibehållen.
_ Af handlingarna inhemtas, bland annat, att sökanden är född den
18 juli 1828 och börjat sin lärareverksamhet höstterminen år 1854 vid
läroverket i Vesterås; att han derefter varit anstäld åren 1855—1862
dels såsom lärare dels såsom föreståndare vid privata nya elementar
-
11 2 Bil. N:o 7 b till . Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
skolan i Norrköping, äfvensom någon tid i egenskap af vikarierande
folkskoleinspektör i Stockholm, och den 23 december 1864 blifvit utnämnd
till sin nu innehafvande lektorsbefattning, samt att han af trycket
utgifvit åtskilliga historiska arbeten af såväl populärt som vetenskapligt
innehåll, läroböcker i historia, flere historiska skizzer och romaner
samt under åren 1861—1865 i Norrköping en illustrerad tidning,
benämnd »Svenske arbetaren».
Uti infordradt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning har domkapitlet
i Linköping underdånigst anfört, att, då enligt företedt läkarbetyg
någon större förbättring i sökandens helsotillstånd icke vore att
förvänta, och hans oförmåga att bestrida lektorstj ensten således syntes
vara för alltid gifven, hans qvarstående vid tjensten icke kunde annat
än skadligt inverka på undervisningen vid läroverket; på grund hvaraf
domkapitlet, med vitsordande jemväl deraf att sökanden vore för sin
utkomst med hustru och barn i behof af lektorslönen såsom pension,
ansett sig böra för sin del förorda bifall till den underdåniga ansökningen.
Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet jemväl blifvit infordradt, har
underdånigst anfört, att, ehuruväl sökanden i afseende å lefnadsålder
och tjensteår icke uppfylt de för civile embets- och tjenstemäns rättighet
till pension å allmänna indragningsstaten genom nådiga brefvet den
12 november 1823 stadgade vilkor, hvilka enligt nådiga skrifvelsen den
16 mars 1858 jemväl å elementarläroverkslärare äro tillämpliga, statskontoret
likväl, på de af domkapitlet anförda skäl, ansåg sig böra tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta nådig
framställning om rättighet för Starbäck att från och med månaden näst
efter den, hvaruti afsked från lektorsbefattningen erhålles, varda uppförd
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension till
det belopp, som i flera likartade tall tillförene beviljats, eller tre fjerdedelar
af lönens belopp vid afskedstagande^, så framt icke Eders Kongl.
Maj:t skulle täckas, med afseende å Starbäcks förtjenstfulla och omfattande
literära verksamhet, i nåder föreslå, att hela aflöningsbeloppet
måtte honom såsom pension tilläggas; och har statskontoret tillika meddelat,
att Starbäcks aflöning år 1875 utgöres af den med nämnda år
förhöjda lektorslönen af 2,500 kronor samt personel lönetillökning af
500 kronor, eller tillsammans 3000 kronor.
Då af det handlingarna åtföljande läkarbetyget inhemtas, att det
slaganfall, hvaraf Starbäck träffats, medfört så svåra följder, att högra
armen förlamats och betydlig svårighet att tala fortfarande qvarstår,
att derjemte epileptiska anfall sedermera flere gånger under sistförflutna
113
bil. jV-.o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
år uppträdt, samt att någon större förbättring i helsotillståndet numera
icke är att vänta; då i följd häråt hans återinträde i tjenstgöring icke
kan antagas vara möjligt, men, såsom äfven af domkapitlet framhållits,
hans qvarstannande vid befattningen under sådana förhållanden genom
nödvändigheten af tjenstens uppehållande genom vikarier, som sannolikt
ofta komme.att ombytas, otvifvelaktigt skulle lända till skada för
läroverketdå vidare Starbäck, utom bestridandet af sin läraretjenst vid
skolan, hvilken han enligt rektors intyg städse med utmärkt ordning,
nit och skicklighet skött, tillika genom sin allmänt erkända och nitiska
verksamhet såsom historisk författare och berättare gjort sig i hög grad
förtjent om det allmänna och på ett förtjenstfullt och gagneligt sätt bidragit
till spridande inom landet af allmän bildning och folkupplysning,
anser jag mig .böra. tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade göra
nådig framställning till Riksdagen derom, att lektor Starbäck må, från
och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid
af årlig pension till belopp af 3000 kronor.
65:o.
_I underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september har domkapit- JMugan n. a
let i Hernösand hemställt, att, enär kollegan vid elementarläroverket iÄ%
Örnsköldsvik, filosofie doktorn Henrik August Berlin, hvilken sedan drugni"gsstalmedlet
af höstterminen 1872 åtnjutit tjenstledighet, nu mera enligt skrifvelsen
bifogadt läkärebetyg vore lidande af en såsom obotlig ansedd
sjukdom och efter all sannolikhet icke vidare kunde återtaga sin tjenstgöring
såsom lärare, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om Berlins uppförande på allmänna indragningsstaten
med bibehållande af innehafvande lön; öfver hvilken framställning statskontoret
afgifvit infordrad t utlåtande.
Af handlingarna inhemtas, att Berlin är född den 23 maj 1829 och
från den 1 oktober 1852 varit anstäld såsom lärare vid statens elementarläroverk.
Han har således icke uppfyllt de i kongl. brefvet den 23
november 1823 stadgade vilkor för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten.
Men då läkarebetyget innehåller, att Berlin lider af svag, oregelbunden
och påskyndad hjertverksämhet, att hjerta! är mycket förstoradt,
sannolikt en följd af fettbildning i hjertmuskulaturen, att sjukdomen
anses obotlig, samt att Berlin, som derjemte lider af allmän
kroppssvaghet, bör från vidare tjenstgöring befrias, och då upprätthålls
-
Pension å.
ståndare
allmänna■
tutet iör
stamma ot
da 0. E.
114 Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
landet af hans läraretjenst genom vikarie måste menligt inverka på
undervisningen vid läroverket, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t,
i öfverensstämmelse med hvad statskontoret hemställt, måtte till Riksdagen
göra framställning derom, att Berlin, hvilkens lön nu utgör 3,000
kronor, måtte från ocdi med månaden näst efter den, i hvilken afsked
kan varda honom beviljadt, öfverflyttas på allmänna in dragnings staten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension motsvarande tre
fjerdedelar af nämnda lönebelopp eller 2,250 kronor årligen.
06:0.
t före. Hos Eders Kongl. Maj:t har direktionen öfver allmänna institutet
för döfstumma och blinda förmält, att institutets föreståndare, direktor
.Ä.Ossian Edmund Borg hos direktionen anhållit, att då han vid framskriden
ålder saknade erforderlig kraft och förmåga att kunna sköta sin
befattning vid institutet, han måtte erhålla afsked derifrån och vid afskedstagande!
komma i åtnjutande af årlig pension, till ett mot hans
nu innehafvande årliga lön vid institutet svarande belopp af tre tusen
femhundra kronor; och har direktionen i anledning häraf i underdånighet
anfört, att institutet ej egde några medel för pensionerande af
derifrån afgående lärare och andre i dess tjenst varande personer; att
pension å allmänna indragningsstaten tillförene beviljats dels tre lärare
derstädes dels ock åt en föreståndare vid döfstummeinstitutet i Hjorteds
församling; att Borg, som vore född den 6 augusti 1812, varit vid
institutet å Manilla anställd sedan år 1829 och der tjenstgjort såsom
lärare och föreståndare till år 1873, hvarefter lian varit från nämnda
befattning tjenstfri och i stället haft ledningen af ett vid institutet inrättadt
lärareseminarium sig anförtrodd; att Borg, enligt handlingarna
bifogadt läkarebetyg, vid sin nu upphunna ålder icke syntes kunna med
erforderlig uthållighet fortfarande bestrida sin befattning; samt att direktionen,
med afseende på den utveckling institutet på senare tider
vunnit, icke heller ansåge honom numera vid hans ålder och aftagande
arbetsförmåga kunna fullgöra de med denna befattning förenade mångfaldiga
vigtiga göromål. I betraktande häraf och med fästadt afseende
på Borgs mångåriga och gagnande förtjenstfulla verksamhet till befrämjande
af döfstumma och Idinda medmenniskors uppfostran och undervisning
icke blott vid institutet å Manilla utan äfven vid öfriga för sådant
ändamål inom riket inrättade uppfostringsanstalter, har direktionen
i underdånighet hemställt, att pension måtte Borg beredas å allmänna
115
Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
indragningsstaten till förenämnda belopp, som endast motsvarade hans
innehafvande lön, men ej hans derjemte åtnjutna förmån af fri bostad
vid institutet, hvilken förmån vid afskedstagande! skulle upphöra.
Då sålunda blifvit upplyst, att framskriden ålder och aftagande arbetskrafter
göra det för Borg högeligen önskvärdt att få afsluta en
verksamhet, som han under många år med ovanligt nit och stor framgång
utöfvat, får jag med afseende jemväl å behofvet att såsom styresman
för landets främsta vårdanstalt för döfstumma och blinda ega en
person, som kan med obruten kraft egna sig åt sitt ansvarsfulla kall,
underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra nådig framställning derom, att åt Borg måtte på allmänna "indragningsstaten
anvisas en pension af 3,500 kronor att från och med
månaden näst efter den, då han varder från sin befattning vid institutet
entledigad, under hans återstående lifstid uppbäras.
67:o.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade A„si„gaU.
Riksdagen för år 1875 ett, extra anslag af 2,500 kronor såsom understöd
åt docenten vid universitetet i Upsala, filosofie doktorn Axel Ga- doc''ne"AG''
briel Theorell, på det att han, som framlagt prof på ovanlig begåfning
för vetenskapliga maskinkonstruktioner, måtte kunna, ostörd af ekonomiska
omsorger, fortsätta sin gagnande och för fäderneslandet hedrande
verksamhet. Vetenskapsakademien har nu uti skrifvelse den 11 sistlidne
november underdånigst hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett årligt
arvode åt Theorell till belopp af 2,500 kronor, att af honom uppbäras
intill dess han kunde komma att befordras till lön på ordinarie
stat af motsvarande eller högre belopp; och har akademien för denna
sin anhållan förklarat sig ega så mycket mera skäl, som docenten Theorell
såsom uppfinningsrik mekanisk konstruktör vunnit ytterligare stadgadt
rykte genom den nya meteorologiska registreringsapparat, hvilken
han under sistlidne sommar aflemnat till den meteorologiska centralanstalten
i Wien, och som derstädes tillvunnit sig odelad beundran.
Under åberopande af hvad vid ärendets behandling före sistlidne
riksdag anfördes samt af de skäl, som då föranledde Eders Kongl.
Maj:ts nådiga framställning, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att åt docenten Theorell å allmänna indragningsstaten
uppföra ett årligt arvode af 2,500 kronor att från och med
116
Bil. N:o 7 b till Kongl. Ma,j:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.
år 1876 af Theorell uppbäras, intill dess lian kan komma att befordras
till lön å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp.
Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda
afseenden hemställt och föreslagit, täcktes
Hans Maj:t Konungen på tillstyrkande af statsrådets
öfriga ledamöter i nåder gilla, med befallning tillika,
att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning- vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Johan Schröderheim.
STOCKHOLM, IYAR H.EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1875.