Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N;q 13. 1
ft:o 13.
%
Auk. till Riksd. Kansli den 20 Maj 1875, kl. 7 e. m.
Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 10,
angående väckt fråga om rättighet för för samling änne i
Lunds stift och Halland att, under vissa vilkor, förfoga
öfver den till klockarne nu utgående helgonskylden.
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion, N:o 54, har
Herr Sven Nilsson, i år liksom under flera föregående riksdagar, föreslagit, att
församlingarne i Lunds stift och Halland måtte erhålla rättighet att förfoga
öfver den till klockarne nu utgående helgonskylden; och har bemälde Kammares
Andra Tillfälliga Utskott, uti häröfver afgifvet utlåtande, N;o 5, hemstält
det Riksdagen ville besluta :
att hos Kongl. Maj:t göra underdånig anhållan, det Kongl.
Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, om och i hvilken
mån det må kunna medgifvas församlingarne i Lunds stift
och Halland rättighet att sjelfva förfoga öfver den helgonskyld,
som till klockarne af församlingarne utgår, med vilkor
dock, att denna afgift skall användas för det med densamma
ursprungligen afsedda ändamål: kyrkotjenstens uppeBih.
till Riksd. Brok 1875. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Käft.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 13.
hållande och barnens undervisning; äfvensom att Kongl.
Maj:t måtte i nåder tillse, om och huruvida i de församlingar,
der ett sådant förfogande öfver helgonskylden kunde
komma att föranleda minskning i klockarens lön, pastoratet
i sin helhet må kunna tillförbindas att efter samma
grund emellan församlingarne, hvarefter helgonskylden
från början utgått, ersätta denna förlust till de klockare,
hvilka redan erhållit fullmakt å tjensten vid den tid, då
nådigt beslut i fråga om dispositionsrätten öfver helgonskylden
på nu föreslagna sätt kan komma att träda i verksamhet.
Denna hemställan har Andra Kammaren, genom beslut, som blifvit
Första Kammaren delgifvet, för sin del bifallit; och har Första Kammaren öfver
detta ärende infordrat sitt Första Tillfälliga Utskotts utlåtande.
Till en början ber Utskottet att få återkalla i minnet, att vid 1873 års
riksdag, då detta ärende senast förevar, fattade och vidblef Andra Kammaren
ett lika beslut med det som nu blifvit Första Kammaren delgifvet, hvaremot
Första Kammaren för sin del beslöt:
att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla att
det måtte varda de församlingar i Skåne, Halland och Blekinge, hvilka ej redan
erhållit tillåtelse till användande för folkskolans behof af den ifrån församlingen
utgåendeklockare helgonskyld, medgifvet, att, derest denna helgonskyld,
antingen vid den allmänna reglering af klockarnes löneförmåner, hvilken till
följd af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 30 April nästlidna ar kan vara
att emotse, eller ock dessförinnan i särskilda fall, efter undersökning och
pröfning i den ordning Kongl, Maj:t i nåder bestämmer, kan finnas öfverstiga
hvad till fyllnad i klockarens tillbörliga aflöning erfordras, det må varda åt
församlingarne öfverlemnadt att om öfverskottet sjelfva förfoga, dock under
vilkor att det blifver till folkundervisningens befrämjande användt.
Vidkommande helgonskyldens tillkomst och nuvarande förhållandet med
församlingarnes dispositionsrätt öfver densamma, har Första Kammarens Andra
Tillfälliga Utskott uti sitt rörande detta ämne, under 1873 års riksdag, afgifna
betänkande meddelat följande underrättelser.
^Helgonskylden, hvilken icke är ränta, ej heller tionde, utan en särskild
från församlingarne utgående afgift, blef först påbjuden genom två af Erkebiskop
Birger åren 1500 och 1508 utfärdade bref, hvarefter den erhöll fastställelse
genom danska Riksrådets bref af år 1532. Af denna afgift anslogs
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13. 3
en del till presterskapet och en annan del till klockarne, med förbindelse för
de senare att göra tjenst i kyrkan och undervisa ungdomen i socknarne.
Då, i sammanhang med reformationens införande i Danmark, undervisningsverket
blef ett föremål för regeringens synnerliga uppmärksamhet, förordnades
genom ordinantien den 14 Juni 1539 och sedermera gemom Kongl.
brefvet den 23 Mars 1568, hvilka författningar i Malmö recess konfirmerades,
att stadsskolorna i Skåne, Halland och Blekinge skulle till understöd för
lärare och lärjungar få på sig Överflyttad klockarnes helgonskyld i de församlingar,
emellan hvilka och staden afståndet icke öfversteg två mil, dock
mot skyldighet för skolorna att öfvertaga fullgörandet af de åligganden, hvilka
med åtnjutandet af helgonskylden voro förenade. Den utväg, hvilken sålunda
för mer än tre sekler tillbaka måste, på bekostnad af landsförsamlingarne,
anlitas för att anskaffa nödiga medel till underhåll af de mindre stadsskolorna,
ansågs ännu åren 1824 och 1836 icke vara förkastlig, ity att genom Kongl.
bref, hvilka nämnda år blefvo utfärdade, stadgades att till aflöning åt lärarne
vid ett högre elementarläroverk, afsedt först att förläggas i Sölvesborg, men
sedermera, under namn af katedralskola, inrättadt i Lund, indrogs och anvisades
klockarnes helgonskyld ifrån en del andra församlingar. Denna anordning
framkallade dock missnöje inom de församlingar, som sålunda blefvo i
mistning af en inkomst, hvilken dittills på ett mera märkbart sätt kommit
dem sjelfva till godo, och föranledde ansökningar om helgonskyldens återställande,
hvilka ansökningar ock tillvunno sig det afseende att, uppå framställningar
af Kongl. Maj:t, Rikets Ständer anvisade kontanta statsanslag,
svarande emot den inkomst skolorna uppburo af helgonskylden, hvilket skedde
vid riksdagen 1840—1841 hvad beträffar katedralskolan i Lund och vid
riksdagen 1853—1854 i afseende på de öfriga skolorna. Vid fattandet af
dessa beslut medgafs tillika, att de församlingar, hvarifrån helgonskylden
utgått till skolan i Lund, skulle, så vidt de förbundo sig att uteslutande
använda helgonskylden till folkskolorna, varda vid oqvald besittning deraf
bibehållna, äfvensom att de öfriga församlingar, hvilka, på sätt här ofvan förmäles,
varit i mistning af helgonskylden, borde återfå densamma under förbindelse
att efter de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelades,
använda den till dess ursprungliga ändamål, bestridandet af klockaretjensten i
kyrkan och barnaundervisningen. Till följd häraf äro församlingarne i dessa
tre provinser nu mera så till vida likstälda, att klockarehelgonskylden är inom
dem alla att för sin ursprungliga bestämmelse använda, hvaremot, i afseende
på dispositionen inom den sålunda bestämda gränsen, för de församlingar, från
hvilka helgonskylden varit till stadsskolorna anvisad, en möjlighet blifvit beredd
att med inkomsten deraf kunna minska bidragen till folkskolan. Af denna
förmån är det, som de öfriga församlingarne nu äfven önska komma i åtnju
-
4 Första Kamrat ens Tillfälliga (Utskotts N:o T) Utlåtande N:o 13.
tande, hvarjemte särskildt till rättelse framhållits obilligheten deraf, att i
pastorat, som bestå af två socknar, af hvilka den ena oafbrutet innehaft och
den andra förlorat men återvunnit helgonskylden, aflöningen till den gemefi.-samme klockaren faller vida mera tung på den förra än på den senare församlingen.
"
För sin del anser Utskottet, att då, i hvad angår den förestående allmänna
omregleringen af klockarnes löneförmåner, helgonskylden är ett undantagsförhållande,
gällande endast för en mindre del af landet, så torde lämpligen
böra tagas i betraktande, huruvida, icke oberoende af nämnda lönereglering
eller möjligen i sammanhang dermed, rättelse kan ske uti det länge öfverklagade
missförhållandet i afseende å församlingarnes rätt att öfver helgonskylden
disponera. Och enär det i sådant ändamål framstälda förslag, som Medkamrnaren
godkänt, synes, under nu varande omständigheter, förtjent af bifall, får
Utskottet hemställa,
att Första Kammaren måtte biträda det af Andra Kamma,
ren i frågan fattade beslut.
Stockholm den 20 Maj 1875.
På Utskottets vägnar:
C. Fr. Wcern.
Stockholm, Bergström & Lindroth, 1875.
t
II ä it el se
uti Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande No 10 {i Samlingen
No 13).
Sid. 4, rad. 9 uppifr. står: huruvida, icke oberoende
läs: huruvida icke, oberoende
Bih. till Uiks d. Prof. 1310. 3 Sami. 2 Afd. 1 Band. 11 Höft