Stats- Utskottets Betänkande N:o 83.

1

N:o 83.

Ank. till lliksd. Kansli den 10 Maj 1875, kl. 3 e. in.

Betänkande, angående uppläggande af ett fonderadt statslån till
belopp, utgörande eller motsvarande femtio millioner
kronor.

(K. A.)

Ehuru statsregleringen ännu ej kunnat afslutas, har dock, i afseende
å de statsutgifter, hviska kunna och böra med upplåga medel betäckas.
Riksdagen redan fattat beslut, i följd af hvilka Stats-Utskottet kunnat taga
under öfvervägande lämpligaste sättet för den statens upplåning, som nu kan ifrågakomma.
Utskottet har härvid i främsta rummet låtit sig angeläget vara att
iakttaga den grundsats, som ofta blifvit af Riksdagen uttalad, eller att upplåning
mot obligationer, stälda på längre tids amortering, icke må ega rum
för andra än produktiva ändamål eller för jernvägsbyggnader, af hvilka gagnet
tillfaller den kommande tiden lika mycket som den närvarande.

I detta afseende förekommer till en början, att sistlidne års Riksdag,
på sätt Stats-Utskottets af Riksdagen gillade Memorial N:o 99 utvisar, bestämde
den summa, som i följd af den då verkstälda statsreglering skulle
genom upplåning anskaffas, till 14,000,000 Kronor, hvaraf det sednast upplagda
eller 1872 års statslån ej lemnade tillgång til! mera än 5,796,400 Kronor.
Beträffande återstoden eller 8,203,600 Kronor, fann Riksdagen, uppå i nämnda
memorial anförda skäl, frågan om sättet att upplåna berörda för år 1875 erforderliga
summa kunna och böra till denna riksdag uppskjutas, för att komma
under pröfning i sammanhang med då möjligen förekommande frågor om ytterit.
till Riksd. Brok 1875. 4 Sami. 1 Afd, 33 Raft, 1

9

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

ligare upplåning för jernvägsbyggnadernas fortsättande. Utskottet har sålunda
nu att för Riksdagen framlägga förslag om lämpligaste sättet för erhållande af
nämnda summa, om hvars anskaffande genom upplåning Riksdagen redan

fattat beslut, eller.........................Kr. 8,203,600: —

Af de vid 1871 års riksdag anvisade låneunderstöd
till enskilda jernvägsanläggningar återstå vidare att under
sednare hälften af år 1875 och år 1876 utbetala . . . 3,000,000: —

Innevarande års Riksdag bar, med bifall till Statsutskottets
Utlåtanden N:o 8 mom. 28 och N:o 30, för år
1876 anvisat, för tillökande af statsbanornas rullande materiel
och till fortsättande af statens jernvägsbyggnader,
sammanlagdt........................... 12,000,000: —

Då således de medel, som böra genom upplåning
anskaffas, uppgå till så stora belopp, att ett nytt lån
behöfver för deras anskaffande uppläggas, men det ej
kan vara med ett omsorgsfullt bevarande af statens kredit
förenligt att ofta upplägga nya lån å mindre belopp,
anser Utskottet det lån, om hvars uppläggande nu måste
blifva fråga, böra omfatta ett så stort belopp, att dermed
kunna betäckas äfven de utgifter för jernvägsanläggningar,
hvilkas bestridande under den närmaste framtiden
är ett redan af Riksdagen erkändt behof. Enligt den plan
för fullföljande af statens jernvägsbyggnader under tiden
till och med år 1880, som vid 1874 års riksmöte af Kongl.

Maj:t framlades och af Riksdagen gillades, skulle under
hvarje af åren 1877—1880 till jernvägsbyggnader användas

sex millioner Kronor eller tillhopa.............. 24,000,000: —

hvilket belopp Utskottet alltså anser böra inbegripas uti
det nu ifrågavarande lånet, som alltså kommer att uppgå
till............................Summa Kr. 47,208,600: —

Med tillägg af vid obligationernas försäljning möjligen uppkommande
rabatt anser Utskottet förty det nya lånet böra bestämmas till ett nominelt belopp,
utgörande eller i Svenskt mynt motsvarande femtio millioner Kronor.

Om i betraktande tages statsregleringen i dess helhet, för så vidt den
ännu kan bedömas, uppkommer visserligen ett något mindre belopp att genom
upplåning anskaffa än det ofvan angifna.

De dels redan beviljade, dels på gemensam omröstning ännu beroende

Stats- Utskottets Betänkande N:o 83. 3

anslag till statsutgifter uppgå nemligen, anslagen till jernvägsanläggningar inberäknade,
i rundt tal till.................. Kr. 82,650,000: —

Då statsverkets inkomster, såsom de i Stats-Utskottets
af Riksdagen bifallna Utlåtande N:o 2 beräknats, uppgå endast
till.......................••••''••_67,507,000: —

uppkommer således en brist af................Kr. 15,143,000: :—

hvartill bör läggas Riksgäldskontorets, enligt Fullmäktiges
till Utskottet afgifna förslagsberäkning, vid 1876 års slut

uppkommande brist.............. 5,869,769: 62.

efter afdrag af de i samma beräkning ej upptagna
öfverskott å statsverkets inkomster för
åren 1873 och 1874, hvilka enligt Kong!. Maj:ts
Nådiga proposition angående statsverkets tillstånd
och behof ytterligare lära vara att förvänta
.................... . . ■ 4,640,OX): — 1,229,769: 62.

Då härtill lägges ofvan uppgiga för åren 1877—1880

till jernvägsanläggningar beräknade belopp.......... 24,000,000: —

uppkommer en summa af endast ...............Kr. 40,372,769: 62.

som med............-................ 6,830,830: 38.

understiger den ofvan beräknade af............. Kr. 47,203,600: —

Utskottet har ansett detta förhållande så mycket mindre böra lända till
minskning af det nominela belopp, hvartill enligt ofvan först gjorda beräk nin
lånet bör uppläggas, som det är möjligt att, om till följd af uppkomna elle
uppkommande besparingar och öfverskott hela lånet ej behöfver för ofvan angifna
ändamål försäljas, använda återstoden deraf till konvertering eller hastigare
amortering af mindre fördelaktiga äldre lån, så vida Riksdagen finner skäligt
derom förordna.

Beträffande den räntefot, hvarmed de nya obligationerna böra förskrifvas,
får Utskottet till en början erinra derom att det vid upptagande af de
aldra flesta svenska statslånen varit uppdraget åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att bestämma räntefoten. Samma förfarande torde ock nu böra iakttagas,
så att Fullmäktige lemnas tillfälle att i detta hänseende kunna gå blifvande
låneöfvertagares önskningar till mötes, helst derigenom lånets billigare upptagande
torde kunna befrämjas. Ett maximum, hvaröfver räntan i intet hänseende
får sättas, är alltså allt hvad i detta afseende kan vara nödigt bestämma,
och anser Utskottet det derför vara nog att om den ränta, som i de nya
obligationerna skall förskrifvas, endast meddela den föreskrift att densamma ej
må öfverstiga fyra och en half procent.

4

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

Likaledes är Utskottet af den mening att åt Fullmäktige bör öfverlåtas
rätt att bestämma sättet, huru och tiden, inom hvilken lånet bör vara amorteradt.

Då det med afseende å den vida högre räntefot, som här i landet mot
i andra länder med rikare penningtillgång är rådande, lärer vara att befara
att eu ovilkorlig föreskrift om lånets upptagande inom landet skulle kunna
högst betydligt fördyra detsamma, anser Utskottet någon föreskrift härom ej
kunna meddelas, och det är vid sådant förhållande ej heller möjligt att bestämma
i hvilket myntslag obligationerna skola utfärdas, utan torde afgörandet häraf
efter förekommande omständigheter böra lemnas åt Fullmäktige. Eu sådan
bestämmelse är desto öfverflödigare som det, äfven om obligationerna komma
att i utländskt mynt förskrifvas, alltid är möjligt att, såsom tillförene plägat
ske, förse dem äfven med svensk text, äfvensom att utsätta deras jemte kupongernas
belopp evalveradt efter bestämd kurs i svenskt mynt, hvarigenom
deras spridning inom landet samt mottagande i uppbörden, på sätt med 1870
och 1872 års obligationer och kuponger egt rum, skulle befrämjas.

Det belopp, som till följd af denna och sistlidue års Riksdags statsreglering
behöfver till jernvägsanläggningar upplånas, motsvaras af statsverkets och
Riksgäldskontorets här ofvan uppgifne brist å sammanlagdt Kr. 16,372,769: 62.
oberäknad! det belopp, som i Fullmäktiges ofvan förmälda
förslagsberäkning antagits komma att, till följd af Riksdagens
dem förut lemnade uppdrag, genom försäljning af återstoden
utaf 1872 års fyra procents obligationer upplånas,

elier................................ 4,313,700: —

Summa Kr. 20,686,469: 62.
hvaraf dock någon del ej torde komma att behöfvas förr än efter nästa lagtima
Riksdags slut.

Det belopp, som Fullmäktige böra bemyndigas att inom 1876 års Riksdags
slut upplåna, torde alltså kunna bestämmas till högst tjugu millioner
kronor: och då det är möjligt att återstoden af 1872 års fyra procent lån måhända
ej lämpligen eller med fördel kan försäljas jemte eller efter uppläggande
af ett nytt lån, torde åt Fullmäktige böra medgifvas rätt att afgöra, huruvida
samma upplåning bör verkställas uteslutande med de nya obligationerna
eller till någon del äfven med återstoden af 1872 års obligationer.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa, att
Riksdagen måtte fatta följande beslut:

l:o. Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, till bestridande åt redan beviljade anslag till
jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för

5

Stats-Utskottets Betänkande N:o 83.

blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade
statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nonnnelt
belopp, utgörande eller i Svenskt mynt motsvarande
femtio millioner kronor; egande Fullmäktige att icke allenast
bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta
dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris,
jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola
amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå
på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel
mest öfverensstämmande.

2:o. Genom försäljning af en del utaf de i förestående
punkt omförmälda, äfvensom, der så lämpligt pröfvas,
återstoden af 1872 års obligationer ega Fullmäktige
att intill 1876 års lagtima riksdags slut upplåna ett belopp
af högst tjugu millioner kronor; kommande någon försäljning
af 1870 års fem procent obligationer icke att ega
tum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar

3;o. Penningar, som genom försäljning af de i mom.
1:0 omförmälda obligationer inflyta, må icke användas förandra
än de i samma moment angifna ändamål.

4:o. Till ränteliqvider och amortering för det mot
samma obligationer upptagna län anvisas ett årligt anslag,
motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda
liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen
utaf Riksgäldskontorets medel afsättas.

5.o. De uti nästföregående moment omförmälda räuteoch
ainorteringsanslag skola ingå till eu särskilt redovisad
liqvidations och amortissementsfond, hvars Behållning skall för
de,t med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda
terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens
betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till
liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så
vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva,
städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

6:o. De beslut och stadgande^ som af Riksdagen
meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola understälBih.
till Riksd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 39 Raft. 2

6

Stats-Utskottets Betänkande N:o <S‘3.

las Kong! Maj:ts Nådiga fastställelse, med underdånig anhållan
att Kongl. Maja täcktes å lånet meddela sin garanti.

Slutligen hemställer Utskottet.

7:o. att Utskottet måtte få sig uppdraget att om
Riksdagens beslut i anledning af nu gjorda framställning
lemna Fullmäktige i Riksgäldskontor^ behörig underrättelse.

Stockholm den 10 Maj 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr. Posse.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1875.