Ståts-Utskottets Memorial N:o 59.
N o 39
Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1875, kl. 12 raidd.
Memorial, i anledning af erhållen åt erremiss af Stats-Utskottets
utlåtande N:o 34 angående vackt förslag att i skrifvelse
till Kong!. Mag it avhålla om ändring af Kong!, kungörelserna
dm 17 Juli 1841 och den 7 Augusti 1863
rörande sättet för utarrendering af kronans fastigheter.
(I. A.)
1 berörda utlåtande hade Utskottet hemstält, att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om meddelande af sådana förändrade
föreskrifter rörande sättet för utarrendering af kronans egendomar, att
l:o) all optionsrätt till dessa egendomar må, så snart sådant lagligen
ske kan, upphöra;
’2:o) all sådan utarrendering bör försiggå å öppen auktion till den
mestbjudande, och
3:o) det belopp, hvarunder egendom ej må å första auktion utlemnas,
varder antingen med ledning af egendomens taxeringsvärde eller på annat
lämpligt sätt bestämdt.
Sedan detta ärende blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisadt,
får Utskottet, efter att hafva underkastat detsamma ytterligare behandling,
nu framlägga nytt förslag i ämnet.
Under de öfverläggningar, som föregått Kamrarnes beslut om återremiss,
hafva ej allenast de fleste talare, som i ämnet uppträda särskilt
Bill. till Riksd. Prat. 1875. 4 Sami. 1 Afl. 28 Halt.
Stats-Utskottets Memorial N:o 59.
yttrat sig i fråga om optionsrättens afskaffande, utan jemväl några af dem
framhållit, att denna fråga borde, med hänsyn till för handen varande förhållanden,
oförtöfvadt och utan sammanhang med öfriga ämnet rörande komma
till afgörande. I likhet med sist omförmälde talare är jemväl Utskottet åt
den mening, att bestämmelserna rörande optionsrätten kunna och böra utan
uppskof ändras, äfven om man af en eller annan anledning skulle finna sig
ej kunna för närvarande vidtaga åtgärder till vinnande af ny lagstiftning i
(ifrigt rörande ifrågavarande arrenden. Då nemligen ett betydligt antal
egendomar, eller, såsom eu talare, Herr Thyselius, i Första ivammaren upplyst,
ej mindre än 56 häradshöfdinge- och öfver 2,300 militise-boställen,
dertill böra läggas de landtstats-boställen, som för närvarande af tjensteman
innehafvas, och sannolikt äfven omkring 400 nummer till hospitaler anslagna
och under Seraphimer-ordensgillets förvaltning stälda, men till indragning
under statsverket ifrågasatta fastigheter, hvarigenom summan uppgår till
närmare 3,000 egendomar, komma att inom kort till statsverket indragas
och för dess räkning utlegas, skulle, derest nuvarande bestämmelser om optionsrätt
då qvarstode oförändrade och alltså blefve iakttagna, derigenom
möjligheten att i afseende å dessa egendomar tillämpa andra grundsatser än
dem, hvarpå ifrågavarande bestämmelser äro byggda, blifva till en alltför
aflägsen framtid undanskjuten.
Hvad sjelfva frågan beträffar, hafva jemväl de fleste talare visat sibylla
den af Utskottet uttalade åsigt, att med optionsrätten, såsom den hos
oss tillämpas, stora olägenheter äro förenade, och att den förty bör, i den
mån sådant lagligen kan ega rum, upphöra. Att här ytterligare anföra
några skäl för denna åsigt skulle efter Utskottets mening vara öfverflödigt,
sedan ofvannämnde'' talare under öfverläggningarne inom Första Kammaren
med exempel visat, att denna rätt jemte det sätt, hvarpå arrendenas maximibelopp
blifvit bestämda, otvifvelaktigt tillskyndat staten en ej ringa förlust.
Han har nemligen ådagalagt, att vid de till 242 stycken uppgående arrenden,
som från början af år 187U till slutet af sistlidne Februari manad meddelats
och vid Indika optionsrätt egt rum, denna rätt blifvit i 206 fall begagnad;
att vid auktioner å de öfriga 36 i nio fall bekommits maximibeloppet
och i åtta fäll derutöfver städja, vexlande mellan 50 och 2,000 kronor, och
att alltså endast i nitton fall maximibeloppen ej erhållits, men att i afseende
å dem anledningar ej saknats till det antagande, att eu eller annan
arrendator, med kännedom derom, att ingen skulle med honom konkurrera,
underlåtit att begagna optionsrätten och derigenom lyckats nedtvinga arrendet.
Med kännedom om dessa förhållanden fann talaren ett upphäfvande af optionsrätten
vara med hänsyn till statens fördel mycket ändamålsenligt.
Under sådana omständigheter och då ett nu fattadt beslut om optionsrättens
upphäfvande naturligen ej kan i något hänseende verka till rubbning
Stats- Utskottets Memorial N:o 59.
3
iii* deras rätt, som för närvarande hafva en slik förmån genom gällande afhandliugar
sig medgifven, utan desse måste, intilldess nya afhandlingar upprättas,
oförkränkt vid deras en gång förvärfvade rättighet bibehållas, vill det
synas Utskottet, som borde den föreslagna förändringen ej möta hinder, likasom
det ock torde vara klart att, derest man finner sig böra i afseende å
sådana egendomar, som för närvarande äro under optionsrätt upplåtna, för
framtiden afskaffa denna rätt, man ej kan medgifva dess tillämpande i någon
form å sådana, som hädanefter första gången skola utlegas. Ett sådant
beslut stode ock i fullkomlig öfverensstämmelse med Riksdagens sistlidet år
på grund af en Kong! Maj:t proposition fattade beslut rörande de till statsverket
indragna landtstatsboställen.
I afseende å öfriga ämnet rörande frågor vill af öfverläggningarne framgå,
som skulle Kamrarnes återförvisningsbeslut vara föranledt af en önskan
ej mindre att erhålla en vidlyftigare utredning af dem, hvari Utskottet sig
yttrat, än äfven att få åtskilliga andra i sammanhang dermed pröfvade och
afgjorda. I sistberörda hänseende har dels vigten af en förordning, hvarigenom
allmänna bestämmelser för brukandet af kronans utarrenderade egendomar
skulle föreskrifvas, bl it vit framhållen, dels ock papekats att, da antalet
af de genom Kammarkollegii försorg utarrenderade egendomarne komma
att, med anledning af ofvan omnämnda förhållanden, ökas från 897 till omkring
4,000, de dessa egendomar rörande mål ej kunna komma att, såsom
nu vore fallet, handläggas af en ledamot inom verket, utan finge man vara
betänkt på antingen en utvidgning af nämnda kollegium eller, hvilket törhända
vore lämpligare, dessa ärendens skiljande derifrån och öfverlemnande
till en särskild styrelse. Med anledning häraf har föreslagits, att Riksdagen
skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om eu fullständig utredning af ämnet
och framläggande af förslag till lagstiftning i detsamma.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och på grund af hvad
här ofvan är angående optionsrätten anfördt, hemställer Utskottet,
1 :o) att Riksdagen måtte besluta:
a) att i afseende å sådana kronans egendomar, som
hädanefter första gången för statsverkets räkning utarrenderas,
hvarken någon optionsrätt må, derest den ej finnes
vara genom särskilt aftal nuvarande innehafvare lagligen
tillförsäkrad, ega ruin, eller bestämmelse om framtida sådan
meddelas; och
h) att ej heller vid förnyad utarrendering af kronans
öfriga egendomar, någon bestämmelse om optionsrätt må
i de nya arrendeafhandlingar^ upptagas;
och torde Riksdagen, derest förestående vinnner bifall,
4
StaU-UtskotteU Memorial N:o 59.
vid anmälan af detta beslut anhålla, det Kong!. Maj:t
täcktes utfärda föreskrifter i berörda hänseenden; samt
■2:o) att Riksdagen jemväl måtte uti skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t behagade, efter föregående utredning, låta
upprätta och för Riksdagen framlägga förslag till de förändrade
bestämmelser med afseende på utarrendering och
förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena
påkallas.
I
»Stockholm den 20 /Ypril 1875.
På Utskottets vägnar:
AKVII) l''R:NON POSSK.
STOCKHOLM, ISAAC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1875.