Konstitutions-Ut skottats Utlåtande N:o 8.
3
N:o 8.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 April 1875, kl. 2 e. m.
Konstiiutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af ''väckt motion
om ändring af 49 § Regeringsformen och 2 § Riksdag,
s-ordningen.
1 ofvan berörde, inom Andra Kammaren väckte och till Utskottet remitterade
motion (N:o 169), har Herr Lars Ersson uppgifvit, att bland de
riksdagsman, som tillika vore jordbrukare, länge försports klagan öfver den
för jordbruket mindre lämpliga tid, på hvilken Riksdagen börjades och, då
den vore samlad under fyra månader, äfven afslutades. Vid sistnämnde tid,
den 15 Maj, hade nemligen vårsådden på de flesta ställen af landet redan
försiggått eller åtminstone långt framskridit; och som öfvervakandet af densamma
vore omöjligt för flertalet af omförmälde riksdagsmän så länge den
nu bestämda tidpunkten för Riksdagens afsilande bibehölles, har motionären,
till undvikande af denna olägenhet, föreslagit, att Riksdagen, hvars början
är i ofvan nämnde grundlagsparagrafer utsatt till den 15 Januari, måtte
i stället sammanträda den 2 Januari eller, om helgdag då inträffar, dagen
derefter.
Till eu början anser sig Utskottet böra erinra, att grundlagen ingalunda
föreskrifver att Riksdagen ovilkorligen skall fortfara till den 15 Maj.
Den stadgar blott såsom regel, att lagtima Riksdag icke kan utan egen begäran
upplösas förr än den varit fyra månader tillsammans; och torde häraf
tydligen framgå, att, derest riksdagsarbetena hinna afslutas före den 15 Maj,
Riksdagen jemväl kan, derest den så önskar, före nämnde tid upplösas.
Mot bifall till motionen har Utskottet för öfrigt funnit vissa betänk -
4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.
ligheter möta. Främst bland dessa framträder svårigheten eller rättare sagdt
omöjligheten för Kongl. Maj:t att till en så tidigt sammanträdande Riksdag,
sora den motionären åsyftat, kunna inom den i 34 § Riksdagsordningen
föreskrifna tid öfverlemna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof. Flera för densamma behöfliga beräkningar måste naturligtvis grundas
så mycket som möjligt på förhållandena vid det nästförutgångna årets
slut. Då nu öfversigten öfver dessa förhållanden uppenbarligen icke kan
blifva klar förr än under de första dagarne af Januari, samt på denna öfversigt
sedermera måste byggas åtskilliga förslag, hvilkas utarbetande och
föredragning erfordrar tid, synes det vara tydligt, att, om motionen bifölles,
det vore nödvändigt att i sammanhang dermed framflytta tiden för nämnda
propositions öfverlemnande; och i så fall blefve ju med Riksdagens tidigare
början icke vinst utan tvärtom förlust af tid förknippad.
Härtill kommer, att genom bifall till motionen en betydlig del af Riksdagens
medlemmar icke skulle få i eget hem och inom skötet af sin familj
tillbringa julen, denna hos oss på en gång religiösa och nationel högtid;
och en så stor uppoffring af familjelifvets trefnad synes icke vara skäl
att utan tvingande behof med riksdagsmannakallet förena.
På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,
att Herr Lars Erssons förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 April 1875.
A Utskottets vägnar:
TH. MUNCK af EOSENSCHOLD