Konstitutiom-Utskottds Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Maj 1875, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion
om ändring af 2 § 4 mom. Tryckfrihet s-för ordning en.

Under åberopande deraf, att med nuvarande valsätt de kommunala
myndigheterna vanligen utsåges till öfvervägande del af och oftast äfven inom
en fåtaligare krets bland valmännen, att i stad, der stadsfullmäktige funnes,
desses befogenhet vore mycket stor enär de kunde snart sagdt efter godtfinnande
beskatta kominun-medlemrnarne, inleda kommunen i vidtutseende företag
samt skuldsätta densamme för en mansålder och mera, hvarjemte de sjelfva
välde drätselnämnd, fångvårdsstyrelse o. s. v., utsåge revisorer att granska
dessa nämnders förvaltning, läte revisorernes berättelser hos sig föredragas och
beslutade om ansvarsfrihet, att utanför stode de skattskyldigas flertal, som hade
rättmätiga anspråk på att skattebidragen klokt och sparsamt, med sträng redlighet
och utan mannamån, förvaltades äfvensom att derom erhålla kännedom,
att offentligheten vore för de mindre röstägande af större vigt, än den valrätt,
genom hvilken de blott undantagsvis kunde göra sin vilja hörd och som blefve
för dem ännu onyttigare i mån som fullmäktige kunde och ville undandraga
sig och sina nämnder offentlighetens granskning, att äfven på landsbygden
skärande missförhållanden, beslägtade med de ofvan antydde, emellanåt ädroge
sig obehaglig uppmärksamhet, samt att flere exempel funnes derpå, att kommunala
myndigheter vägrat att hålla sina handlingar för allmänheten tillgängiBih.
till Riksd. Vrål. 1875. 3 Samt. 7 Haft.

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande 2V:o IS.

liga, har Herr Gumcelius i en den 22 nästlidne April inom Andra Kammaren
väckt och sedermera derifrån till Utskottet remitterad motion (N:o 175) föreslagit,
att i Tryckfrihets-förordningens § 2 mom. 4 måtte intagas ett stadgande
derom, att kommunala myndigheters och inrättningars protokoll och öfriga handlingar
vore underkastade den i Tryckfrihetslagen afsedda offentlighet.

I anledning häraf vill Utskottet till en början erinra, att i Kongl. Förordningarne
den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad
samt om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd finnes uttryckligen föreskrifvet,
att eu hvar. som det åstunda!’, äger att af kommunalstämmas, kommunalnämnds,
stadsfullmäktiges och kyrkostämmas protokoll taga afskrift samt att
få afskriftens riktighet bestyrkt; hvarjemte särskild!, beträffande kommunalstämmas,
kommunalnämnds och kyrkostämmas beslut, är stadgadt, att detta
bestyrkande skall ske af ordföranden utan lösen. Likaledes böra, enligt Kongl.
Förordningen samma dag om landsting, saintlige landstingets protokoll jemte
ett sammandrag af dem på landstingskassans bekostnad tryckas och till länets
kommuner utdelas samt der från predikstolen kungöras. Sålunda har i sjelfva
kommunalförfattningarne den af motionären påyrkade offentlighet redan blifvit
till viss del medgifven; och vid detta förhållande har det synts Utskottet vara
följdriktigast, att. om en utsträckning af den rätt. som härutinnan förefinnes,
skulle anses vara af nöden, det stadgande, som härom borde utfärdas, jemväl
erhölle i kommunalförfattningarne sin plats men att i desse författningar föreslå
ändring, dertill är Konstitutions-Utskottet icke behörigt.

Vidkommande härefter frågan huruvida införandet i Tryckfrihers-förordningen
af något stadgande i den af motionären angifna syftning finnes be höfligt
eller icke, har motionären sjelf i sin motion förklarat, att, enligt hvad det
ville förefalla honom, den påyrkade offentligheten borde framgå af Tryckfrihetslagens
nuvarande lydelse, då det, sedan åtskilliga undantag i det åberopade
momentet uppräknats, slutligen deri säges: “I öfrig! och som det blefve för
vidlyftigt att alla förekommande ämnen, mål och ärenden med noggrannhet
utsätta, skall det stå hvar och en fritt att i tryck allmänt kunnigt göra allt hvad
som i denna lag icke finnes uttryckligen förbjudet.“ Med afseende härå och då
motionären icke uppgifvit något mål, deri vederbörlig embetsmyndighet uttalat
eu motsatt uppfattning, samt hvar och en enskild person liar befogenhet att
i föreskrifven ordning söka ändring och rättelse i vederbörande kommunalmyndigheters
beslut äfvensom att vid de allmänna domstolarne tala å de
rättsförnärmeiser. som genom de kommunala tjenstemännen honom tillskyndas,
torde det icke vara skäl att vidtaga den af motionären föreslagna grundlagsändring
innan meddelade domslut visat, att eu dylik ändring verkligen är åt
behofvet påkallad.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

På dessa grunder och ehuru Utskottet är med motionären ense om
nyttan och nödvändigheten deraf, att jemväl de kommunala myndigheterne
äro för sina göranden och låtanden underkastade offentlighetens kontroll, anser
Utskottet sig böra vördsamt hemställa,

att förevarande motion icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 Maj 1875.

Å Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Reservation

är anmäld af Herrar Per Nilsson i Espö, Samuel Johnson och Ola

Jönsson.

Herrar Munck af Bosenschöld och Hceggström hafva begärt få antecknadt,
att de i ofvanstående ärendes slutliga behandling inom Utskottet icke deltagit.