Banko-Utskottets Betänkande N:o li.
N,:o 1
/<%/
rf.
Ank. till Riksd. Kansli den 9 April kl. 4 e. m.
.. Betänkande, rörande Herr P. EhrenKéims motion om pension åt
Kassören Löwenddlers enka.
I motion N:o 48, väckt i Första Kammaren, har Herr P. Ehrenheim
föreslagit beviljande af en årlig pension åt Kassören F. Löwenadlers enka,
fru Isabella Löwenadler, född Felt, till belopp af ett tusen kronor, att af
Riksbankens medel utgå från och med månaden näst efter den, då Löwenadler
afled, till och med den månad, då det yngsta af hans efterlemnade
barn fyller aderton år.
I till Utskottet infordradt utlåtande hafva Fullmäktige — med vitsordande
af de i motionen lemnade uppgifter, att Löwenadler, som i Riksbanken
tjenstgjort under eu tid af trettio år, samt derunder så väl i sin
tjenstgöring som i sitt enskilda lif varit utmärkt för redbarhet, ordningssinne
och arbetsamhet, vid sitt frånfälle efterlemna! en familj af enka och fjorton
barn, af hvilka det äldsta ännu ej uppnått 22 år och de tio yngsta äro vid
eu ålder af mellan 17 och 2 år, till hvilkas uppfostran och underhåll vid
fadrens död ej fans annan tillgång än en lifförsäkring af 15,000 kronor jemte
en pension i Riksbankens enke- och pupill-kassa å 600 kronor — derjemte
erinrat, att Löwenadler var en bland de tjensteman vid hufvudkontoret, hvilka
förut beredt sig mera afsevärda inkomster genom ombesörjande af lånekommissioner,
och hvilka, då det förbjöds tjenstemännen att befatta sig med
dylika kommissioner och i stället kommissions-anstalten i Riksbanken upprättades,
skulle, enligt föreslagna och godkända grunder, i nämnda anstalt
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 6 Samt. 1 Afd. 14 /luft.
2
Banko-Utskottets Betänkande N:o 17.
anställas med arvode, bestämdt med afseende å arbetets omfattning och den
förlust i extra inkomst vederbörande fått vidkännas, hvadan genom Löwenadlers
bortgång och anställande i hans ställe uti kommissionsanstalten af en
tjensteman, hvilken icke eger anspråk på ersättning för någon förlorad inkomst,
en skilnad i aflöningsbelopp uppkommer, som antagligen uppgår till
vida mera än det nu ifrågasatta pensionsbeloppet; och hafva Fullmäktige
derför med hänsyn till dessa omständigheter förordat tillstyrkande af motionärens
förslag.
Utskottet, som till fullo behjertat de särskildt ömmande förhållanden,
hvilka här böra tagas i betraktande, anser, att det olycksfall, som här i förtid
beröfvat en talrik familj med flera oförsörjda barn dess enda stöd, manar
Riksbanken att, med afvikande från eljest gällande grunder för beredande af
understöd åt embetsmännens efterlefvande, här räcka en hjelpsam hand åt de
nödstälde. Men då af de uppgifter, som varit för Utskottet tillgängliga, framgår,
att af de efterlefvande barnen endast fyra äro i den ålder, att de kunna
anses i behof af understöd till sin uppfostran under hela den tid, som
den begärda pensionen kan komma att utgå, och då det synes Utskottet,
som om understödet för barnens uppfostran ej bör beräknas för längre
tid än till dess det yngsta barnet fyllt 15 år, får Utskottet härmed tillstyrka,
att af Riksbankens medel må, såsom bidrag till uppfostran
och underhåll åt Kassören Löwenadlers barn, i den mån
de sådant behöfva, åt hans enka utbetalas en årlig pension
af ett tusen kronor, att utgå från och med månaden nii st
efter den, då Löwenadler afled, till den månad, då det
yngsta af hans efterlemnade barn fyller femton år.
Stockholm den 9 April 1875.
På Utskottets vägnar:
J. y. Schweri».
Herr Ola Månsson har anmält, det han varit förhindrad att i frågans
behandling inom Utskottet deltaga.
Stockholm, Aktiebolaget Forsetes Boktryckeri, 1875.