Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Eiksd. Kansli den 5 Maj 1875, kl, 3 e. m.

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften.

Jemlikt § 40 Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed dels afgifva
betänkande i anledning af de inom Kamrarne väckta och till Utskottet hänvisade
motioner, hvilka afse ändring i vissa delar af Kongl. Kungörelsen den 2
Oktober 1874, angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden
deraf iakttagas bör, dels i sammanhang dermed redogöra för de rättelser
och förändringar, som Utskottet vid dess i öfrigt verkstälda granskning af nämnda
förordning funnit vara af behofvet påkallade; och skall Utskottet härvid följa den
ordning, hvartill författningens paragrafföljd föranleder.

§ &

I sammanhang med den reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, som ''
vid förra riksdagen beslöts och hvarvid bestämdes, att den nedsättning af expeditionslösen
i fråga om underdomstolar å landet, som i följd af denna reglering
borde ske, skulle tillgodokomma statsverket genom en motsvarande förhöjning i
stämpelpapper å dessa expeditioner, vidtog Riksdagen åtskilliga deraf föi’anledda
förändringar i stämpelpappersförordningen, hvilka förändringar hufvudsakligen
återfinnas i 5 § 2 momentet.

Bevillnings-Utskottet, som, med afseende på den korta tid efter löneregleringens
vidtagande, som Utskottet hade sig anvisad för afgifvande af betänkande
och förslag i ämnet, icke kunde medhinna att egna ärendet en mera omfattande
utredning, hemstälde af denna anledning, och då Utskottet ansåg att så väl i
fråga om de olika slag af stämpelpapper, som utöfver de redan befintliga borde
vara att tillgå, som i öfrigt beträffande sättet för tillämpningen af de utaf UtBih.
till Riksd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 7 Häft. 1

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

skottet föreslagna förändrade föreskrifter, åtskilliga nya bestämmelser kunde böra
meddelas, innan Riksdagen blefve i tillfälle att åter taga dessa frågor i öfvervägande,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande om och i hvad mån flera slag af stämpelpapper, än
då vore stadgadt, borde anskaffas, samt i så fall derom förordna, äfvensom rörande
tillämpningen i öfrigt af då föreskrifna förändrade bestämmelser meddela de föreskrifter,
som kunde finnas erforderliga.

Denna Utskottets hemställan blef af Riksdagen bifallen; men då några bestämmelser
i omförmälda hänseenden uti den sedermera utkomna förordningen
angående stämpelpapper icke blifvit gjorda, och då Utskottet från flera håll erfarit,
att för upptagande på ett lämpligare sätt än hittills af den stämpelskatt,
som till ersättande af den nedsatta expeditionslösen vid underdomstolar å landet
skall utgå, flera slag af stämpelpapper äro af behof påkallade, har Utskottet nu
tagit frågan härom under ompröfvande.

Efter hvad Utskottet inhemtat, är det i synnerhet iörprotokoll, utdrag deraf
och af dombok, hvilka expeditioner utgöra det öfvervä.gande antalet af de från
uuderdomstolarne å landet utgående, som nya slag af stämpelpapper erfordras.

Utom den stämpel af 25 öre, hvarmed en del af dessa expeditioner, enligt
5 § 1 mom. skola vara försedda, böra de, då de mot lösen utfärdas, jemlikt 5 §
2 mom., åsättas särskild stämpel, beräknad sålunda:

för första arket .... 1 Kr. — öre.

för andra arket .... — 50 „

för de öfriga.....— 25 „

Hela den stämpel, hvarmed dessa expeditioner skola beläggas, utgör i följd
häraf, för sådana som jemväl äro stämpelpligtiga efter 1 mom. i 5 §,
för första arket .... 1 Kr. 25 öre,

för andra arket .... — 75 „

för de öfriga.....— 50 „

samt för de expeditioner, för hvilka undantag från den i mom. 1 af § 5 stadgade
stämpel (expeditioner i brottmål m. fl.) eger rum,

för första arket .... 1 Kr. — öre,

för andra arket .... — 50 „

för de öfriga.....— 25 „

Då för närvarande stämpelpapper å hela ark endast finnes å belopp af 25
och 50 öre, blifver det till följd häraf nödigt att förse hvarje utgående expedition
af ifrågavarande slag med en eller flera beläggningsstämplar. Utom det att ett
särdeles tidsödande arbete med stämplarnes åsättande och makulerande härigenom
förorsakas vederbörande expeditionshafvande, saknas härvid den kontroll på stämpelafgifternas
behöriga utgörande, som ligger i helarksstämplars användande, en icke
så ovigtig omständighet, om man tager i betraktande att beloppet af den till

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

3

statsverket ingående stämpelpappersafgift, som motsvarar nedsättning i expeditionslösen,
beräknats till omkring 530,000 kronor, och att en högst betydlig del deraf
utgår för ifrågavarande slag af expeditioner. Då härtill kommer, att tillverkning
af helarksstämplar på de behöfliga valörerna, med undantag för den obetydliga
kostnaden för sjelfva stamparnes tillverkning, icke kommer att medföra någon ökad
utgift för statsverket, enär en minskad användning af de redan befintliga helarksstämplar
å 25 och 50 öre, som för närvarande begagnas till dessa expeditioner,
på sådant sätt uppstår och de nu erforderliga beläggningsstämplarne besparas,
har Utskottet funnit sig ega all anledning att föreslå,

l:o.

att Riksdagen måtte besluta, att utom nu befintliga helarksstämplar
å 25 och 50 öre sådana stämplar å 75 öre, 1 krona
samt 1,25 krona skola förfärdigas och vara att tillgå.

Då enligt 5 § 2 mom. bevis öfver meddelande af första uppbud skall beläggas
med stämpel å 2 kronor 50 öre, å hvilket belopp för närvarande ingen
stämpel finnes, har Utskottet ansett en dylik stämpel, som jemväl kan användas
för beläggning af förmynderskapsbevis, vara erforderlig, hvarför Utskottet hemställer,

2:o.

att beläggningsstämplar å 2,50 kronor måtte blifva att tillgå.

Inom Utskottet hafva härförutan förslag blifvit framstälda, att beläggningsstämplar
å dels 60 öre dels 500 kronor måtte förfärdigas. Såsom skäl för behöfligheten
af den förstnämnda stämpelvalören har blifvit åberopadt, att densamma
har stor användning med anledning deraf att nämnda belopp utgör det, hvarefter
stämpeln för köpe-, bytes- och gåfvobref beräknas, samt eu jemn mångfald af det
för fastebref i stad bestämda. I fråga åter om beläggningsstämplar å 500 kronor
bär blifvit anfördt, att den högsta stämpelvalör, somför närvarande finnes bestämd,
eller å 100 kronor, är alldeles för lågt tilltagen, då stämpelbeläggning af köp,
fastebref eller bouppteckningar å betydligare belopp ifrågakommer, i hvilka fall
en stor mängd beläggningsstämplar å 100 kronor måste användas; helst den utväg,
som för närvarande finnes anvisad, att, då stämpelafgift för en handling på en
gång skall utgöras med högre belopp än 500 kronor, insätta afgiften i rånte -

4 Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 7.

kammaren i Stockholm eller landträuterierna i landsorterna, endast i högst få
fall lärer anlitas.

Med afseende å dessa skäl och under erinran att stämplar å 500 kronor,
enligt gällande stämpelpappersförordning, finge användning för stämpelbeläggning
af köpebref å 83,400 kronor och deröfver, af fastebref angående egendom på
landet å 192,000 kronor och deröfver samt af bouppteckning, der undantag för
giftorätt ej ifrågakommer, å minst 200,000 kronor i stad och å minst 125,000
kronor å landet, får Utskottet hemställa,

3:o.

att Riksdagen beslutar, att beläggningsstämplar å 60 öre och
å 500 kronor skola förfärdigas och blifva att tillgå.

Hos Utskottet har under handläggningen af detta ärende jemväl uppstått
fråga att söka åvägabringa någon förminskning i formatet utaf de nuvarande beläggningsstämplarne,
hvilket Utskottet ansett så väl önskligt med afseende derå
att hädanefter de flesta bevis, som vid underdomstol å landet tecknas å en handling,
skola med stämpel beläggas, samt att besparing vid tillverkning och försändning
af stämpelpapperet derigenom bör kunna vinnas, som äfven möjligt, utan
fara för underslef, särskildt i fråga om beläggningsstämplar af mindre valör, då
sådant i andra länder såsom England, Frankrike och Finland visat sig kunna
ega rum.

Då Utskottet likväl icke ansett en dylik förändring böra utaf Riksdagen
omedelbart beslutas, utan, i likhet med hvad i dylikt fall tillförene skett, lämpligen
kunna öfverlemnas till Kongl. Maj:ts afgörande, har Utskottet ansett sig böra
föreslå,

4:o.

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådigt öfvervägande om
och hvilka förändringar i afseende på beläggningsstämplarnes
storlek och utseende må finnas af behofvet påkallade, samt,
derest förändring af stämplande i ett eller annat hänseende anses
böra ega rum, låta tillverka sådana stämplar af den storlek,
det utseende och den beskaffenhet i öfrigt, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt bestämma, äfvensom meddela de närmare
föreskrifter, som i fråga om dylika stämplars anbringande å

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

5

handlingar samt sättet för deras makulerande m. in. må finnas
nödiga.

§§ 3 och 4.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 65, har Herr Jöns Rundhäck
föreslagit, “att Riksdagen måtte besluta den ändring uti nu gällande förordning
angående stämpelpappersafgiften, att den i dess 3 och 4 §§ nu stadgade
stämpel å fullmakter, konstitutorialer och förordnanden, hvarigenom embeten,
tjenster eller beställningar med verklig lön och tjenstskyldighet vid civila, militära,
ecklesiastika eller andra stater, som af Kongl. Maj:t eller rikets embetsverk och
andra offentliga myndigheter utfärdas, hädanefter må nedsättas från 5 till 1 procent
å hela lönen, dock med bibehållande för öfrigt af nu särskildt stadgade
stämpel af 6 kronor för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden af Kongl. Maj:t“.

Såsom skäl för denna framställning har motionären hufvudsakligen anfört:
att ifrågavarande beskattning icke vore välgrundad eller billig, då det icke syntes
motionären rätt att en så stor afgift erlades för förmåner, af hvilka man ännu
icke kommit i åtnjutande och hvilka för öfrigt borde godtgöras med arbete, helst
den som i enskild mans tjenst uppbure lika stora inkomster ej betalade en dylik
afgift samt embets- och tjenstemannen, sedan han kommit i åtnjutande af lön,
derför erlade skatt och bevillning för inkomst lika med andra medborgare; äfvensom
att, då statens finanser sådant medgåfve, rättelser och nedsättning uti allt för
höga och icke välgrundade skattetitlar borde ega rum.

Flera gånger tillförene hafva inom representationen förslag hlifvit framstälda
om dels borttagande och dels nedsättning uti ifrågavarande beskattning,
och sådan nedsättning har äfven skett senast vid 1859—1860 årens riksdag, då
stämpeln å fullmakter, meddelade af Kongl. Maj:t, för hvilka stämpeln då, inberäknadt
sigillpenningar och den s. k. kansligehiihr, uppgick till icke mindre än
I2V2 % nedsattes till nu stadgade 5 %. Då likväl det belopp, med hvilket denna
skatt ännu utgår, med fog torde kunna anses alltför högt, helst om i betraktande
tages, att densamma skall erläggas, då tjenstemannen, innan han ännu kommit i
åtnjutande af den med tjensten förenade lönen, ganska ofta får i och för sin befordran
vidkännas andra betydliga utgifter, såsom t. ex. för flyttning till en ort
från annan och dylikt, synes den af motionären föreslagna lindring uti i fråga
varande beskattning Utskottet af billighet påkallad, och Utskottet hemställer
fördenskull,

5:o.

att Riksdagen, med bifall till Herr J. Rundbäcks förevarande
motion, må besluta, att den i §§ 3 och 4 af gällande stämpel -

f.

Bevillnings-Uislcottets Betänkande N:o 7.

pappersförordning till 5 procent af lönebeloppet bestämda
stämpel å fullmakter, konstitutorialer och förordnanden å embeten,
tjenster eller beställningar med verklig lön måtte nedsättas
och i enlighet med författningsförslaget bestämmas att
utgå med 1 procent af nämnda belopp.

Då diplomer för agenter, generalkonsuler och konsuler, äfvensom fullmakt,
förordnande eller resolution på transport eller byte af tjenst, enligt nu gällande
stadganden förses med stämpel efter enahanda grund som fullmakter, och
samma skäl torde gälla för nedsättning af dessa stämpelbelopp, hemställer Utskottet,

6:o.

a) att stämpeln å diplomer för agenter, generalkonsuler och
konsuler, hvilka åtnjuta traktamente eller lön, må bestämmas
till 1 % å svenska statsverkets andel i den beställningen
tillagda aflöning.

b) att der för fullmakt, förordnande eller resolution på tjenstebyte
stämpel skall utgå efter en beräkning af 5 % af det
belopp, hvarmed den lön, som erhålles öfverstiger den
förra lönen, denna beräkning må ske efter 1 % af samma
belopp. I

I afseende å stämpelbeläggning af fullmakter å militära beställningar stadgas
för närvarande,

dels att ackordsränta samt häst- och fouragemedel afräknas, så att stämpel
ålägges endast för den återstående löneinkomsten,

dels att, då Kongl. Maj:t utnämner någon till beställning af den beskaffenhet,
att lön på stat dervid ej åtföljer eller först framdeles kommer att åtnjutas,
utnämningsbrefvet förses med stämpel till de för fullmakter i allmänhet bestämda
belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas å den lön, som åtföljer dylik eller dermed
jemförlig beställning, dock med afdrag för den lön, efter hvilken den utnämnde
senast erlagt stämpelafgift och under iakttagande bland annat, beträffande oplacerade,
i arméen qvarstående officerare äfvensom officerare vid Stockholms borgerskaps-militärcorps,
att beräkningen sker efter skånska infanteriregementenas normalstat,
samt beträffande de särskilda generalsgraderna i arméen efter generalbefälhafvarelönen,
allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest olika löner
inom samma grad finnas,

Bevillnings-TJtskoitets Betänkande N:o 7. 7

och dels att stämpeln för fullmakt å högre namn, heder och värdighet af
embete eller tjenst beräknas efter skånska infanteriregementenas normalstat

Sedan Riksdagen emellertid, med bifall till Kongl. Maj.-ts derom framstälda
proposition, faststalt ny aflömngsstat för officerarne vid de indelta regementena
genom hvilken lönereglering dels ackordsränta upphört att utgå samt häst- och
fouragemedel erhållit förändrade benämningar af lönetillägg för tjenstehästar och
fouragermg ser sättning, dels ock förut befintliga skiljaktigheter i de särskilda infanteriregementenas
aflonmgsstater upphört, och då generalbefälhafvarebenämningen
numera blifvit utbytt mot benämningen fördelningsgenetal, får Utskottet med
anledning häraf hemställa,

7:o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna, i bilagda
författuingsförslag förekommande förändringar uti § 3
matte af Riksdagen godkännas äfvensom vid det förhållande
att officerarnes indelta löner genom berörda lönereglering
för framtiden upphört,

8:0.

att den i näst sista punkten af §3 förekommande slutmening:
“skolande likväl, hvad särskild! militärstaterna beträffar, då
indelt lön skall vid ifrågavarande händelser beräknas, de för
de indelta regementena utfärdade normalstater utan förändring
lända till efterrättelseK; må ur punkten utgå. 1

1 Pfi 1 fr)reovarande 3 °°b 4 §§ förekommande föreskrifter att, om någon er>a
ler fullmakt a tjenst, hvilken han förut på förordnande bestrida från stämpelbeloppet
a fullmakten skall afräknas det “stämpelbelopp“, som för förordnandet
blifvit erlag dt och motsvarat lönen eller löneskilnaden, har Utskottet funnit nöchgt
underkasta en redaktionsförändring till förekommande deraf att det icke
matte blifva det efter 5\ % af lönen erlagda stämpelbeloppet för förordnandet, som
ma komma att blifva afraknadt från den stämpel å fullmakten, hvilken skall efter
1 ^ af lonen eller löneskilnaden beräknas, hemställande Utskottet,

9:o.

att de uti förevarande stadganden vidtagna redaktionsförännngar,
sadana de i författniugsförslaget fiimas intagna, må
åt Riksdagen godkännas.

8

Bevilhiings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Likaså har Utskottet ansett en mindre redaktionsförändring böra, med anledning
af förslaget om nedsättning af stämpel å fullmakter från 5 till 1 procent
af lönebeloppet, vidtagas i afseende å föreskriften uti § 4 om stämpelns beräknande
för underofficerare vid de värfvade regementena och flottan m. fl., och
hemställer,

10:o.

att denna i författningsförslaget intagna förändring må vinna
Riksdagens godkännande.

§ 6.

Bland de handlingar, för hvilka i följd af ofvannämnda reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner lösen nedsattes, var jemväl bouppteckningar. För dessa
handlingar var i likhet med hvad ännu är fallet i fråga om bouppteckning, som
till underdomstol i stad eller till Hofrätt inlemnas, stämpeln bestämd till 25 öre
för hvarje fulla 100 kronor af boets behållning, då denna uppgick till minst 1,000
kronor, men med afdrag för efterlefvande makas giftorätt, som alltid beräknades
till hälften af boets behållning, samt lösen att utgå efter 20 öre för hvarje 100
kronor af behållning till och med 15,000 kronor, hvarefter tillädes för hvarje 100
kronor af behållning till och med 30,000 kronor 10 öre och från 80,000 kronor
och allt vidare 5 öre, dock så att lösen ej i något fall fick öfverstiga 150 kronor
och att minsta lösen var 50 öre.

För att ersätta den nedsättning i lösen, som genom dess bestämmande till
50 öre för alla bouppteckningar, hvilka ingåfvos till underdomstol å landet, skulle
uppkomma, vidtog Bevillnings-Utskottet den förändring i fråga om boupptecknings
beläggande med stämpel, att för de bouppteckningar, som utvisade en behållning
under 1,000 kronor, skilnaden emellan den gamla och den nya lösen utbyttes
mot ett lika belopp stämpelpapper, men för bouppteckningar med 1,000 kronors
behållning och derutöfver, der Utskottet hade att sammanföra den gamla stämpeln
med den som skulle ersätta lösen, vidtog Utskottet en annan utväg medelst
föreskriften, att “bouppteckning skall förses med stämpel till belopp af 40 öre
för hvarje 100 kronor, derest ej efterlefvande make finnes, hvaremot, om make
lefver efter, stämpeln utgår med 30 öre för hvarje fulla 100 kronor.11

Utskottet har emellertid nu funnit, huruledes genom denna sistnämnda bestämmelse
högst väsendtliga skiljaktigheter i utgifter för lösen och stämpelpapper
för sterbhus med enahanda behållning uppstå, allt efter som bouppteckningen i
ena fallet till underdomstol å landet och i det andra till underdomstol i stad
eller till Hofrätt ingifves, eu skilnad, som vid eu behållning af 600,000 kronor i

bo,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

9

bo, der efterlefvande make finnes, uppgår för bouppteckning i ofrälse sterbhus å
landet till dubbelt så mycket som det lägre förr utgående beloppet af stämpel
och lösen tillhopa. Denna stora ojemnhet i beskattning, som sålunda, på sätt af
bilagda tabell närmare synes, egen rum icke blott emellan land och stad utan
jemväl emellan frälse och ofrälse sterbhus å landet, äfvensom den i allmänhet
högst betydliga stegringen uti kostnaden för lösen och stämpelpapper å bouppteckningar
å landet, har Utskottet ansett böra undanrödjas, helst meningen aldrig
torde varit att göra någon väsendtligare förändring i förut varande förhållanden
uti dessa hänseenden. Det liar härvid synts Utskottet lämpligast att till ersättande
af den nedsatta expeditionslösen stadga en särskild tilläggningsstämpel, att för
bouppteckning vid underdomstol å landet utgå efter de för den gamla lösen bestämda
grunder.

Till undvikande af tvänne särskilda gränser för undantagen från den ena
eller andra stämpeln, har Utskottet ansett befrielse äfven från tilläggsstämpel böra
medgifvas bouppteckningar, der behållningen ej uppgår till 1,000 kronor, genom
hvilken förändring någon särdeles betydande minskning i statsinkomst icke lärer
uppkomma, men en välbehöflig lindring beredas mindre bemedlade sterbhus.

Deremot har Utskottet icke ansett befrielse från eller lindring i denna
tilläggsstämpel böra ega rum, i följd deraf att, der flera bouppteckningar blifvit
upprättade på särskilda orter, behållningen enligt den ena motväges af brist uti
eu annan, af det skäl, att den lösen, för hvilken tilläggsstämpeln skall utgöra en
ersättning, vanligen beräknats för hvarje bouppteckning efter dess behållning.

På grund af det nu anförda får Utskottet hemställa,

1 Do.

att Riksdagen må besluta, att rubriken Bouppteckningar i §
6 af stämpelpappersförordningen skall gifvas den lydelse, bilagda
författningsförslag utvisar.

§

I afseende på köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp, fartyg och båtar finnes
här stadgadt, att de skola stämpelbeläggas efter värdet, så snart köpet afser
skepp etc. af öfver 10 lästers drägt; äfvensom att derest i köpe-, bytes- eller gåfvobrefvet
värdesumman ej skulle finnas utsatt, detsamma förses med stämpel efter
50 öre per läst. Då i följd af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874
införda nya skeppsmätningssätt, fartygs drägtighet hädanefter skall uttryckas i
Ten, har Utskottet ansett tillägg, som innefatta erforderliga bestämmelser i fråga
Bill. till Riksd, Prot. 1875. 5 Sami, 1 Afd. 7 Raft. 2

10

Bevillnings-UtsTiottets Betänkande N:o 7.

om stämpelbeläggning af köpe-, bytes- och gåfvobref äfven å sådana fartyg, som
hafva sina mätebref i Ton, här böra göras, och hemställer Utskottet,

12:o.

att i fråga varande stadgande i afseende å stämpelbeläggning
af köpe-, bytes- och gåfvobref å skepp, fartyg och båtar må
af Riksdagen godkännas sådant det i författningsförslaget
förekommer.

§§ 6 och 7.

Till Bevillnings-Utskottet har Lag-Utskottet gjort framställning om gemensamt
sammanträde, enligt § 47 Riksdagsordningen, för behandling af en till sistnämnda
Utskott hänvisad, af Herr Clairfelt i Andra Kammaren väckt motion, N:o 89, innefattande
bland annat förslag till den förändring i stämpelpappersförordningen, att
befrielse från stämpelpappersafgift skulle medgifvas maka, bröstarfvingar och syskon
vid lagfart af testamenterad fast egendom; och kommer det sålunda Sammansatta
Utskottet att till Riksdagen göra den framställning, som af i fråga varande förslag
kan anses påkallad, hvilket Bevillnings-Utskottet här ansett sig böra

13:o.

hos Riksdagen anmäla.

§§ 6 och 7.

I fråga om stämpelbeläggning af skuldebref har Herr Per Nilsson i Wittjerf,
med hvilken Herrar A. Bäckström och Anders Andersson i Nyckelby instämt, uti
motion, N:o 58, inom Andra Kammaren föreslagit, att skuldebref eller andra fordringsbevis,
ehvad de inför domstol för inteckning eller annat ändamål företes
eller till exekutor för indrifning aflemnas, måtte från stämpelpappersafgift befrias,
till skäl hvarför motionären anfört, att “det just vore den fattigare delen af
befolkningen, som Unge känna tungan af dessa karteriugars förökade kostnader
med inteckningar och utsökningar“, samt i öfrigt åberopat de motiv, som i
hans motion, N:o 104, vid 1873 års riksdag blifvit anförda.

Så väl nyssberörda motion, som de i enahanda syfte vid flera föregående
riksdagar väckta, hafva blifvit af Bevillnings-Utskottet afstyrkta och af Riksdagen
afslagna, hufvudsakligen på den grund, att stämpelafgiften å intecknade skuldebref

Bevillnings- Utskottats Betänkande N:o 7.

11

är att anse såsom en ersättning för den ökade säkerhet, man åsyftar att genom,
inteckning åt en sådan handling bereda, och att stämpelskatten å skuldebref står
i full öfverensstämmelse med den å köpebref, kontrakt och andra sådana handlingar,
som till domstol eller annan myndighet för någon dess embetsåtgärd ingifvas,
hvarförutom befrielse från stämpel uti i fråga varande fall skulle tillskynda
statsverket en ganska betydande minskning i den inkomst, som genom stämpelpappersaigiften
influtit, och hvilken minskning ensamt för intecknade skuldebref
kan beräknas till omkring 130,000 kronor. Utskottet har med afseende härå icke
ansett sig kunna tillstyrka bifall till Herr Per Nilssons motion; men enär redan
nu undantag från stadgandet om stämpelbeläggning af skuldebref vid dess inteckning
eller företeende hos exekutor finnes medgifvet, i de fäll då det kapitalbelopp,
för hvilket inteckning eller betalning sökes, ej uppgår till 100 kronor, har Utskottet
ansett, att, om detta belopp höjdes till 500 kronor, det af motionären åsyftade
ändamål, att icke de mindre bemedlade allt för hårdt skola träffas af denna beskattning,
skulle i ej ringa mån vinnas, utan att någon alltför betydlig minskning
i statsverkets inkomster deraf komme att föranledas.

För närvarande äro med skuldebref sammanförda under gemensamma stadganden
godkända räkningar samt godkända eller protesterade vexlar och enskilda
assignationer, men då sistnämnda tvänne slag af fordringsbevis icke i allmänhet
begagnas af de mindre bemedlade, och i afseende å dem således icke gäller
samma skäl för en utsträckt stämpelfrihet, som i fråga om skuldebref och godkända
räkningar, har Utskottet icke ansett någon förändring uti nu gällande föreskrifter
angående dessa handlingars beläggande med stämpel böra göras.

I enlighet med det nu anförda hemställer Utskottet,

14:o.

att det i 7 § förekommande stadgande om undantag från
stämpel för skuldebref, alla slag, med de flera ofvannämnda
handlingar, måtte erhålla denna förändrade lydelse:

“Skuldebref alla slag, godkända räkningar, godkända
eller protesterade vexlar eller enskilda assignationer, då det
kapitalvärde, för hvilket inteckning eller betalning sökes, ej
uppgår, hvad skuldebref och godkända räkningar angår, till
500 kronor, men i fråga om godkända eller protesterade vexlar
och enskilda assignationer till 100 kronor; äfvensom samtliga
dessa handlingar, när de i konkurs bevakas. “

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 7.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets här ofvan vid punkten
11 :o framstälda förslag i fråga om stämpelpapper å bouppteckningar, får Utskottet
hemställa,

15:o.

att rubriken Bouppteckning i denna 7 § må erhålla den lydelse,
författningsförslaget innehåller.

§ 11.

Denna paragraf lyder i nu gällande stämpelpappersförordning sålunda:

“Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpelpapper, vare
sig till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete eller tjenst,
ege den redovisande att såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto
m. m. beräkna sig till godo, i Stockholm samt länsresidensstäderna tre och i öfriga
städer samt å landsbygden fyra procent af det försålda eller använda beloppet
af stämpelpapper."

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 28, har Herr Carl Magni
föreslagit ett tillägg af följande lydelse:

“Dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad eller
annorstädes, alltid eger att beräkna 4 procent."

Då vid sistlidet års riksdag alldeles samma förslag hade blifvit framstäldt,
afstyrkte Bevillnings-Utskottet bifall till detsamma under anförande att stadgandet,
som år 1869 erhöll sin nuvarande lydelse, således helt nyligen varit föremål för Riksdagens
pröfning och, enligt Utskottets mening, sedan dess ej några omständigheter
förekommit, som i det då fattade beslutet borde föranleda ändring i den föreslagna
riktningen. Dessa skäl kunna med ännu mera fog nu åberopas, enär Utskottets
nyssberörda afstyrkande hemställan blef af båda Kamrarne bifallen, i den Första
efter votering med 49 röster mot 23, men i den Andra utan omröstning.

Härförutan torde jemväl såsom skäl för bibehållande af det nuvarande
stadgandet kunna anföras, att anskaffandet af stämpladt papper väl i allmänhet är
förenadt med mindre besvär och omgång för de i residensstäderna bosatta domrarne
än för de aflägse från dessa städer boende, samt att i följd häraf och då
stämpelbeläggningen i allmänhet torde ega rum icke vid tingstaden utan i domarens
hemvist, de i residensstäderna bosatte domare icke behöfva hafva så stort förlag af
stämpelpapper hemma hos sig utan äro i tillfälle att efter hand förse sig i mån
af behof samt derigenom undgå att ställa säkerhet för mottaget stämpelpapper,
åtminstone till lika stort belopp, som de pålandet och i de öfriga städerna boende.

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
Med anledning af detta allt, får Utskottet hemställa,

13

16:o.

att Herr Carl Magni förevarande motion icke må vinna Riksdagens
bifall.

Stockholm den 4 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

A. II. Fock.

Reservationer:

Mot punkten 5:o:

af Herr Per Ericsson: “Då ej utredning kunnat erhållas, till hvilket belopp
den föreslagna nedsättningen i stämpeln på fullmakter kan uppgå, och då möjligen
en betydlig minskning i statsverkets inkomster derigenom förorsakas, får jag emot
eu sådan nedsättning anföra min reservation.“

af Herr J. F. Fredricson: “Mot den nedsättning af stämpelpappersafgiften
för tjenstemäns fullmakter från 5 till 1 procent af lönen, som i 5:o punkten af
detta betänkande blifvit af Utskottet föreslagen, får jag anmäla min reservation.
Motionären har såsom skäl för denna skattenedsättning anfört, att den vore påkallad
af landets gynsamma finansiela ställning, som medgifver att vidtaga en
nödig rättelse uti alltför höga och icke välgrundade skattetitlar, till hvilka han
räknar den ifrågavarande beskattningen. Men jag har ännu aldrig hört någon
tjensteman klaga öfver denna utgift; och sällan, om ens någonsin, torde ett skattebidrag
erläggas till staten med så stor beredvillighet som af den, hvilken lyckats

u

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

vinna befordran till lön på stat eller till en högre lönegrad, i synnerhet sedan
lönerna för statens tjensteman i allmänhet blifvit icke obetydligt förbättrade och
förhöjda. Dessutom vill jag erinra, att denna afgift för icke så längesedan blifvit
nedsatt från 121/* till 5 procent; då dertill kommer, att den finansiela ställningen
snart nog torde visa sig mindre öfverflödande, än den synts för motionären, så
finner jag deruti ett tillräckligt skäl för mitt yrkande af afslag å Utskottets förslag,
och att karteringsafgiften för tjenstemäns fullmakter, konstitutorial och förordnanden
må hädanefter som hittills utgå med 5 procent af lönebeloppet."

af Herrar O. P. Rylander och Sven Magnusson.

Herr Bennicli har anhållit att få antecknadt, att han icke deltagit uti i
fråga varande ärendes slutliga behandling inom Utskottet.

Herr A. Andersson i Intagan har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i Utskottets beslut rörande punkterna 1 till och med 13.

15

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

Tabell för jemförelse mellan de för Bouppteckningar utgående afgifter af lösen
och stämpelpapper, enligt nu gällande författningar, samt samma afgifter enligt

det af Utskottet uppgjorda förslag.

Då make ej lefver efter.

- Enligt nu gällande författningar.

Enligt Utskottets förslag.

För stad äfvensom för
adligt sterbhus å
landet.

För ofrälse sterbhus å
landet.

För stad
äfven-som för
adligt
^sterbhus
å landet.

För ofrälse sterbhus å

landet.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Summa

Kronor.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Summa

Kronor.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Tilläggs-

stämpel.

Summa

Kronor.

100

0,5 0

_

0,50

0,50

0,5 0

0,5 0

0,50

200

0,5 0

—

0,50

0,50

—

0,50

i—i

0,50

_

_

0,50

500

1 —

—

1 —

0,50

0,5 0

1 —

crq

0,50

_

_

0,50

1000.,

2 —

2,50

4,50

0,50

4 —

4,5 0

p

0.5 0

2,60

2 —

5 —

2000

4 —

5-

9-

0,50

8-

8,50

Hhs

5 —

4 —

9,50

5000

10-

12,50

22,50

0,50

20-

20,5 0

0,5 0

12,50

10 —

23 —

10,000

20 —

25 —

45 —

0,50

40-

40,50

V b

0,50

25 —

20 —

15,000

30 —

37,50

67,50

0,50

60-

60,50

0,50

37,5 0

30 —

68 —

20,000

35 —

50-

85 -

0,5 0

80 —

80,5 0

OQ °

0,50

50-

35 —

85,50

30,000

45 -

75 —

120 —

0,50

120 —

120,5 0

P crq
p _

0,50

75 —

45 —

120,50

40,000

50 —

100 -

150 -

0,5 0

160 —

160,50

0,50

100 —

50 —

150,50

50,000

55 —

125 —

180-

0,50

200-

200,50

? CJ

0,50

125 -

55 —

180 so

75,000

67,50

187,50

255 —

0,50

300 —

300,50

0,5 0

187,50

67,50

100,000

80 -

250-

330 —

0,50

400-

400,50

crq

so:

0,50

250 —

80 —

200,000

130 —

500 —

630 —

0,5 0

800 —

800,50

£

0,50

500 —

130 —

300, (JOD

150 -

750-

900 —

0,6 0

1200 —

1200,50

p

0,50

750 —

150 —

500,000

150 —

1250 —

1400 —

0,50

2000 —

2000,60

CD

0,5 0

1250-

150 —

1400,5 o

1,000,000

150-

2500 —

2650 —

0,5 0

4000 —

4000,50

0,6 0

2500 —

150-

2650,5 0

Då make lefver efter.

100

0,50

—

0,50

0,60

—

0,50

0,50

0,50

200

500

0,5 0

1 —

I

0,50

1 —

0,60
0,5 0

0,50

0,50

1 —

HH

p

crq

0,50

0,50

—

—

0’so

1000

2 —

1,25

3,25

0.50

3 —

3,50

p

0,50

1,25

2 —

3 75

2000

4 —

2,50

6,50

0,50

6 —

6.50

1-b

0,50

2,50

4 —

7

5000

10 —

6,25

16,25

0,50

15-

15,50

0,50

6,25

10 —

10,000

20 —

12,5 0

32,50

0,50

30-

30,50

0,50

12,50

20 -

33 —

15,000

30 —

18,7 5

48,75 j

0,50

45 —

45,50

P g*

0,50

18,75

30 —

20,000

35 —

25 —

60-

0,50

60 —

60,50

crq P

0,50

25 —

35 —

30 5 0

30,000

45 —

37,50

82,50

0,50

90 —

90,5 0

p

0,50

37,50

45 —

83 —

40,000

50 —

50 -

100 —

0,5 0

120 —

120,50

CD ^

0,50

50 —

50 —

50,000

55 —

62,50

117,50

0,50

150-

150,50

?

0,50

62,50

55 —

118 —

75,000

67,5 0

93,7 5

161,25

0,50

225 —

225.50

0,50

93,75

67,50

131,75

100,000

80 —

125 —

205-

0,50

300 —

300,5 0

P:

0.5 0

125 —

80 —

200,000

130 —

250 —

380 —

0,5 0

600 —

600,50

0,5 0

250 —

130 —

38015>o

300,000

150 —

375 —

525 —

0,50

900 —

900,5 0

P

0,50

375 —

150 —

500,000

150 —

625 —

775 —

0,50

1500 —

1500,.r>o

CD

0,50

625 —

150

7757,n

1,000,000

150 —

1250 —

1400 —

0,5 0

3000 —

3000,50

0,5 0

1250 —

150 —

1400,6 0

o. s. v.

16

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 7.

Förslag till författning angående stämpelpapper saf''giften i de delar, hvari,
Utskottet föreslagit förändringar eller tillägg.

(Nuvarande lydelse.) ''

§ 2.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af
följande slag, nemligen:

a) hem ark å 25 och 50 öre;

h) enkla och dubbla beläggningsstämplar
å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50 och 75
öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13,
15, 25, 50, 75 och 100 kronor; samt

c)-----------

(Föreslagen lydelse.)

§ 2.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af
följande slag, nemligen:

a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt
1 och 1,25 krona;

V) enkla och dubbla beläggningsstämplar
å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och
75 öre samt 1, 2, 2,50, 3, 4, 5, 6, 7,
8, 9, 10, 13, 15, 25, 50, 75, 100 och
500 kronor; samt

c)-----------

§ 3.

§ 3.

Fullmakter, konstitutorial eller för- Fullmakter, konstitutorialer eller för -

ordnanden, hvarigenom embeten, tjenster
eller beställningar med verklig
lön vid civila, militära, ecklesiastika
eller andra stater af Kongl. Maj:t tillsättas,
böra förses med stämpel af 6
kronor samt dessutom till belopp, motsvarande
5 procent å hela lönen, när
den utnämnde första gången tillträder
befattning med lön, men, vid befordringar
till högre lön, blott å skiluaden
mellan förra lönen och den,
som erhålles.

ordnanden, hvarigenom embeten, tjänster
eller beställningar med verklig
lön vid civila, militära, ecklesiastika
eller andra stater af Kongl. Maj:t tillsättas,
böra förses med stämpel af 6
kronor samt dessutom till belopp, motsvarande
1 procent å hela lönen, när
den utnämnde första gången tillträder
befattning med lön, men, vid befordringar
till högre lön, blott å skilnaden
mellan förra lönen och den,
som erhålles.

Härvid

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7.

17

Härvid iakttages, ätt ackordsränta samt
häst- och fouragemedel afräknas, så att
stämpel ålägges endast för den återstående
löneinkomsten.

Då Kongl. Maj:t utnämner någon till
beställning af den beskaffenhet, att lön
på stat dervid ej åtföljer eller först
framdeles kommer att åtnjutas, hvarunder
jemväl förstås tjenstegrader i arméen
och flottan samt vid Stockholms
borgerskaps militärcorpser, förses utnämningshrefvet
med stämpel till här
ofvan för fullmakter i allmänhet bestämda
belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas
å den lön, som åtföljer dylik eller dermed
jemförlig beställning, dock med afdrag
för den lön, efter hvilken den utnämnde
senast erlagt stämpelafgift, och
under iakttagande att beräkningen sker,
för fullmakter i regemente, corps eller
arméen samt flottan, efter staten vid det
regemente eller corps, hvarest den befordrade
tjenar, och för oplacerade, i arméen
qvarstående officerare, äfvensom officerare
vid Stockholms borgerskaps militär-corps
efter skånska infanteri-regimentenas normalstat,
samt för de särskilda generalsgraderna
i arméen efter general!) efälhafvarelönen,
allt med beräkning af lägsta
lönen inom graden, derest olika löner
inom samma grad finnas.

Erhåller någon fullmakt å tjenst, hvilken
han förut på förordnande bestridt,
afräknas från stämpelbeloppet å fullmakten
det stämpelbelopp, som för förordnandet
blifvit erlagdt och motsvarat lönen
eller löneskilnaden.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sami.

Härvid iakttages, att lönetillägg för
tjenstehästar samt fourageringsersättning
afräknas, så att stämpel ålägges endast
för den återstående löneinkomsten.

Då Kongl. Maj:t utnämner någon till
beställning af den beskaffenhet, att lön
på stat dervid ej åtföljer eller först
framdeles kommer att åtnjutas;, hvarunder
jemväl förstås tjenstegrader i arméen
och flottan samt vid Stockholms
borgerskaps militärcorpser, förses utnämningsbrefvet
med stämpel till här
ofvan för fullmakter i allmänhet bestämda
belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas
å den lön, som åtföljer dylik eller dermed
jemförlig beställning, dock med afdrag
för den lön, efter hvilken den utnämnde
senast erlagt stämpelafgift och
under iakttagande att beräkningen sker,
för fullmakter i regemente, corps eller
arméen samt flottan, efter staten vid
det regemente eller corps, hvarest den
befordrade tjenar, och för oplacerade, i
arméen qvarstående officerare, äfvensom
officerare vid Stockholms borgerskaps
militär-corps efter indelta infanteri-regementenas
stat, samt för de särskilda
generalsgraderna i arméen efter
den för fördelning sgeneral bestämda lön,
allt med beräkning af lägsta lönsn inom
graden, derest olika löner inom
samma grad finnas.

Undfår någon fullmakt å tjenst, hvilken
han förut bestridt på förordnande,
hvarför stämpelpapper saf''gift, motsvarande
aflöning sförmånerna blifvit erlagd,
beräknas stämpel å fullmakten blott
för den tillökning i aflöning, som i följd
af ftdlmakten erhålles.

1 Afd. 7 Käft. 3

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref,
protokollsutdrag m. m., hvarigenom embeten,
tjenster eller befattningar vid de
Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik
fullmakt m. m. första gången löses, förses
med stämpel till 5 procent af lönebeloppet,
men, vid ytterligare befordran,
med enahanda lindring och iakttagande
i öfrigt, som i afseende å fullmakter vid
civila, militära och andra stater stadgas.

När någon, som förut varit eller är i
Kronans eller annan offentlig tjenst,
tillägges högre namn, heder och värdighet
af embete eller tjenst, förses den
fullmakt eller det öppna bref, som utfärdas,
med stämpel till belopp, motsvarande
15 procent af den lön, som åtföljer
dylik eller dermed jemförlig tjenst;
hvarvid iakttages, hvad särskildt beträffar
militärstaterna, att beräkningen alltid
sker efter skånska infanteri-regementenas
normalstat.

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref,
protokollsutdrag in. in., hvarigenom embeten,
tjenster eller befattningar vid de
Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik
fullmakt in. m. första gången löses, förses
med stämpel till 1 procent af lönebeloppet,
men vid ytterligare befordran,
med enahanda lindring och iakttagande
i öfrigt, som i afseende å fullmakter vid
civila, militära och andra stater stadgas.

När någon, som förut varit eller är i
Kronans eller annan offentlig tjenst,
tillägges högre namn, heder och värdighet
af embete eller tjenst, förses den
fullmakt eller det öppna bref, som utfärdas,
med stämpel till belopp, motsvarande
15 procent af den lön, som åtföljer
dylik eller dermed jemförlig tjenst;
hvarvid iakttages, hvad särskildt beträffar
militärstaterna, att beräkningen alltid
sker efter indelta infanteri-regementenas
stat.

Diplomer för agenter, generalkonsuler
och konsuler, hvilka åtnjuta traktamente
eller lön, beläggas med stämpel af 5
procent å svenska statsverkets andel i
den beställningen tillagda aflöning.

Diplomer för agenter, generalkonsuler
och konsuler, hvilka åtnjuta traktamente
eller lön, beläggas med stämpel af 1
procent å svenska statsverkets andel i
den beställningen tillagda aflöning.

Vid utnämning till tjenst utan lön, äfvensom
vid förläning af titulärvärdighet,
beräknas, med hänsigt å stämpeln,
endast den ordinarie lön, som för motsvarig
befattning är å stat anslagen,
hvilken lön, derest den är indelt, bör
efter näst föregående års markegång uträknas;
skolande likväl, hvad särskildt
militärstaterna beträffar, då indelt lön
skall vid ifrågavarande händelser beräk -

Vid utnämning till tjenst utan lön, äfvensom
vid förläning af titulärvärdighet,
beräknas, med hänsigt å stämpeln,
endast den ordinarie lön, som för motsvarig
befattning är å stat anslagen,
hvilken lön, derest den är indelt, bör
efter näst föregående års markegång uträknas.

Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

nas, de för de indelta regementena och
corpserna utfärdade normalstater utan
förändring lända till efterrättelse.

§ 4.

Fullmakter, konstitutorialer, förördnanden,
antagningsbevis och protokollsutdrag,
hvarigenom embeten, tjenster
eller beställningar med verklig lön tillsättas
af Chefer eller Embetsverk, af
hvad namn de vara må, som dertill
äro af Kongl. Maj:t bemyndigade, äfvensom
af styrelserna öfver riksbanken
och riksgälds-kontoret med deras afdelningar,
städernas magistrater och de
flera, hvilka ega att till offentliga sysslor
utnämna, skola förses med stämpel till
belopp af 5 procent, beräknade å hela
lönen, då den utnämnde första gången
tillträder befattning med lön, men vid
befordringar till högre lön blott å skilnaden
emellan förra lönen och den,
som erhålles. Åtföljes tjensten af extra
ordinarie inkomst eller sportler af ständig
egenskap, skola äfven dessa ingå
uti löneberäkningen. I detta fall, eller
då lönen är underkastad förändring, beräknas
stämpeln efter medeltalet af de
sista fem års, tjensten åtföljande, löneförmåner,
för hvilka det, på sätt i § 8
mom. 14 omförmäles, kan styrkas, att
bevillning efter andra artikeln blifvit
erlagd.

Erhåller någon fullmakt å tjenst, hvilken
han förut på förordnande bestridt,
afräknas från stämpelbeloppet å fullmakten
det stämpelbelopp, som för för -

§ 4-

Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,
antagningsbevis och protokollsutdrag,
hvarigenom embeten. tjenster
eller beställningar med verklig lön tillsättas
af Chefer eller Embetsverk, af
hvad namn de vara må, som dertill
äro af Kongl. Maj:t bemyndigade, äfvensom
af styrelserna öfver riksbanken
och riksgälds-kontoret med deras afdelningar,
städernas magistrater och de
flera, hvilka ega att till offentliga sysslor
utnämna, skola förses med stämpel till
belopp af 1 procent, beräknad å hela
lönen, då den utnämnde första gången
tillträder befattning med lön, men vid
befordringar till högre lön blott å skilnaden
emellan förra lönen och den,
som erhålles. Åtföljes tjensten af extra
ordinarie inkomst eller sportler af ständig
egenskap, skola äfven dessa ingå
uti löneberäkningen. I detta fall, eller
då lönen är underkastad förändring,
beräknas stämpeln efter medeltalet af de
sista fem års, tjensten åtföljande, löneförmåner,
för hvilka det, på sätt i § 8
mom. 14 omförmäles, kan styrkas, att
bevillning efter andra artikeln blifvit
erlagd.

TJndfår någon fullmakt å tjenst, hvilken
han förut bestridt på förordnande,
hvarför stämpelpapp er saf gift motsvarande
aflöning sförmånerna blifvit erlagd, beräk -

20

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 7.

ordnandet blifvit erlagdt och motsvarat nas stämpel å fullmakten blott för den
lönen eller löneskilnaden, tillökning i aflöning, som i följd af full makten

erhålles.

Deremot skall för underofficerare vid
de värfvade regementena och flottan,
för underbefäl och manskap vid militärkustbevaknings-corpsen,
för underbefäl
vid telegraf-corpsen samt för handtverkare
och inventarie-timmermän vid flottan,
äfvensom för dem och deras vederlikar
vid indelta arméen, stämpeln beräknas
till endast en procent af den på
stat bestådda lönen eller arvodet, jemte
den erhållna nummerlönen, hvilken sistnämnda,
der den i persedlar är utsatt,
förvandlas! i penningar efter senaste
årets markegång; och gäller i öfrigt,
äfven i afseende på dessa, hvad i denna
paragraf här förut blifvit stadgadt, rörande
lindring i stämpelafgiften för befordringar
till tjänster med högre lön.

För underofficerare vid de värfvade
regementena och flottan, för underbefäl
och manskap vid militär-kustbevakningscorpsen,
för underbefäl vid telegrafcorpsen
samt för handtverkare och inventarie-timmermän
vid flottan, äfvensom
för dem och deras vederlikar vid
indelta arméen skall stämpeln beräknas
likaledes till en procent af den på stat
bestådda lönen eller arvodet, jemte den
erhållna nummerlönen, hvilken sistnämnda,
der den i persedlar är utsatt,
förvandlas i penningar efter senaste
årets markegång; och gäller i öfrigt,
äfven i afseende på dessa, hvad i denna
paragraf här förut blifvit stadgadt, rörande
lindring i stämpelafgiften för befordringar
till tjenster med högre lön.

Resolution eller fullmakt på tjenste- Resolution eller fullmakt på tjenstebyte
eller transport förses med stämpel byte eller transport förses med stämpel
till 5 procent af det belopp, hvarmed till 1 procent af det belopp, hvarmed
den lön, som erhålles, öfverstiger den den lön, som erhålles, öfverstiger den
förra lönen. förra lönen.

§ 6.

§ 6.

Bouppteckningar, som till rådstufvurätt
eller hofrätt ingifvas, förses med stämpel,
till en fjerdedels procent af behållningen
i boet; dock må befrielse från stämpel
ega rum, då behållningen ej uppgår till
1000 kronor, äfvensom för efterlefvande

Bouppteckningar förses med stämpel
till en fjerdedels procent af behållningen
i boet; dock må befrielse från
stämpel ega rum, der behållningen ej
uppgår till 1000 kronor, äfvensom för
efterlefvande makes giftorätt, hvilken,

21

Bevillnings- Utskottets

makes giftorätt, hvilken, ehvad den utgör
mer eller mindre, beräknas till hälften
af behållningen.

För bouppteckningar, som till underdomstol
å landet ingifvas, beräknas stämpelns
belopp efter hela behållningen i
boet, så att, när behållningen uppgår till
fulla 300 kronor, stämpeln utgör 10 öre,
hvarutöfver tillägges för hvarje fulla 100
kronor till och med 900 kronor 20 öre.
Uppgår åter behållningen till 1,000 kronor
eller deröfver, förses bouppteckningen
med stämpel till belopp af 40 öre för
hvarje fulla 100 kronor, derest ej efterlefvande
make finnes, hvaremot, om make
lefver efter, stämpeln utgår med 30 öre
för hvarje fulla hundratal kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast

Bouppteckningar förses med stämpel

Har afliden person på flera orterjefterlemnat
egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, må hvar
och en af dem, utan att vara med stämpel
försedd, ingifvas till den rätt, der
egendomen är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den rätt, inom
hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet
varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade
behållningen, enligt samtliga
bouppteckningarne, skall tagas till grund
för beräkningen af stämpelbeloppet.

Betänkande N:o 7.

ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas
till hälften af behållningen; härförutan
skall bouppteckning,som tillunder domstol
å landet ingifves, då behållningen uppgår
till eller öfverstiger 1,000 kronor, förses
med särskild tilläggsstämpel, beräknad
efter 20 öre för hvarje fulla 100
kronor af behållningen till och med 15,000
kronor, hvarefter tillägges för hvarje fidla
100 kronor af behållningen titt och med
30,000 kronor 10 öre och från 30,000
kronor och allt vidare 5 öre; dock så
att denna tilläggsstämpel ej i något fall
för en bouppteckning får öfverstiga 150
kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast

Bouppteckningar förses med stämpel

Har afliden person på flera orter efterlemnat
egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, må hvar
och en af dem, utan att vara med stämpel
försedd, ingifvas till den rätt, der
egendomen är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den rätt, inom
hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet
varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade
behållningen, enligt samtliga
bouppteckningarne, skall tagas till grund
för beräkningen af stämpelbeloppet; dock
att härvid iakttages, att den här ofvan
för bouppteckning, som till underdomstol
å landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel
utan afräkning skall särskildt
åläggas hvarje i detta hänseende stäm -

22

B emllnings- lits kottets Betänkande N:o 7.

pelpligtig bouppteckning efter dess behållning.

Köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp,
fartyg och båtar af öfver 10 lästers drägt,
samt köpeafhandlingar om andra lösören,
hvilka i säljarens vård qvarstanna, äfvensom
afhandlingar, hvarigenom skog från
hemman på viss tid föryltras, höra jemväl
beläggas med stämpel i förhållande
till värdet efter ofvanstående beräkning.

Skulle i bytes- eller gåfvobref å skepp,
fartyg eller båtar, värdesumman ej finnas
utsatt, förses detsamma med stämpel efter
50 öre per läst, äfvensom afhandling,
hvarigenom skog från hemman på viss
tid föryttras, i dylikt fall bör innehålla
uppgift om skogsskiftets areal samt förses
med stämpel till belopp af 5 öre för
hvarje full qvadratref.

Köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp,
fartyg och båtar af öfver 10 lästers eller
33,33 tons drägt, samt köpeafhandlingar
om andra lösören, hvilka i säljarens vård
qvarstanna, äfvensom afhandlingar, hvarigenom
skog från hemman på viss tid
föryttras, böra jemväl beläggas med stämpel
i förhållande till värdet efter ofvanstående
beräkning.

Skulle i bytes- eller gåfvobref å skepp,
fartyg eller båtar,''värdesumman ej finnas
utsatt, förses detsamma med stämpel efter
50 öre per läst eller 15 Öre per ton,
äfvensom afhandling, hvarigenom skog
från hemman på viss tid föryttras, i
dylikt fall bör innehålla uppgift om skogsskiftets
areal samt förses med stämpel
till belopp af 5 öre för hvarje full qvadratref.

§ 7.

§ 7.

Bouppteckningar, då behållna summan
icke uppgår till 1,000 kronor, om bouppteckning
till hofrätt eller rådstufvurätt
ingifves, men till 300 kronor, om
den ingifves till underrätt å landet, äfvensom
afskrifter eller utdrag af bouppteckningar; -

Skuldebref af alla slag, godkända räkningar,
godkända eller protesterade vexlar
eller enskilda assignation^ då det
kapitalvärde, för hvilket inteckning eller

Bouppteckningar, då behållna summan
icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom
efterlefvande makes giftorätt, beräknad
till hälften af behållningen, samt afskrifter
eller utdrag af bouppteckningar;

Skuldebref af alla slag, godkända räkningar,
godkända eller protesterade vexlar
eller enskilda assignationer, då det
kapitalvärde, för hvilket inteckning eller

Bevillning,?-Utskottets Betänkande N:o 7.

23

betalning sökes, ej uppgår till 100 kronor;
äfvensom när dessa handlingar i
konkurs bevakas:

betalning sökes, ej uppgår, hvad skuldebref
och godkända räkningar angår, till
500 kronor, men i fråga om godkända
eller protesterade vexlar och enskilda assignationer
till 100 kronor; äfvensom
samtliga dessa handlingar när de i konkurs
bevakas.

Rättelser

uti Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

På sid. 7 står:

7:o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna,
i bilagda författningsförslag förekommande förändringar uti
§ o måtte af Riksdagen godkännas äfvensom vid det förhållande
att officerarnes indelta löner genom berörda lönereglering
för framtiden upphört,

8:o.

att den i näst sista punkten af § 3 förekommande
slutmening: “skolande likväl, hvad särskildt militärstaterna
beträffar, då indelt lön skall vid ifrågavarande händelser
beräknas, de för de indelta regementena utfärdade
normalstater utan förändring lända till efterrättelse"; må
ur punkten utgå.

läs: *

7 :o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna,
i bilagda författningsförslag förekommande förändringar
uti § 3 måtte af Riksdagen godkännas;

äfvensom vid det förhållande att officerarnes indelta löner genom berörda
reglering för framtiden upphört,

8:o.

att den i näst sista punkten af § 3 förekommande
slutmening: “skolande likväl, hvad särskildt militärstaterna
beträffar, då indelt lön skall vid ifrågavarande händelser
beräknas, de för de indelta regementena utfärdade
normalstater utan förändring lända till efterrättelse"; må
ur punkten utgå.

Bih. Ull Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sami, 1 Afä.