16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Mai 1874.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för lärare vid enskilda
läroverk att efter skedd befordran till tjenst vid Statens
läroverk få beräkna sig till godo den tid, de vid enskildt läroverk
tjenstgjort.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 16 och
Forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande M:o 11.)

S. A. K.

Uti en hos Riksdagen vackt motion är vordet andraget, att, oaktadt
nästan årligen okade anslag till de af staten bekostade elementarläroverken
måst begäras och äfven beviljats, dessa läroverk likväl icke kunde anses
fylla behofvet, hvarföre ock af enskilda personer inrättade elementarskolor
i derå. städer, der statens egna skolor varit talrikast besökta, uppstått och
kunnat fortvara; att de privata elementarläroverken icke fått af staten röna
annan uppmuntran, än att det medgifvits dem att under uppsigt af utsedda
censorer låta sina lärjungar i maturitetsexamen pröfvas af egna lärare, hvaremot
för de vid enskilda skolorna anställde lärarne, hvilka. arbetade för samma
mål och gjorde det allmänna samma gagn, som lärarne i statens egna läroverk,
intet blifvit å statens sida gjordt; att emellertid Riksdagen redan år

1868

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

17

1868 uttal ät flen åsigt, att uppkomsten och vidmakthållandet af enskilda
läroverk herde uppmuntras och befrämjas, och då antagligt vore, att anslagen
till statens elementar]äroverk skulle komma att alltjemt växa, om icke något
medel till förebyggande deraf vidtages, men ett sådant medel vore, att man
beviljade de enskilda läroverken några förmåner, hvarigenom dylika skolor
skulle komma att uppstå vid sidan af statens i de städer, der de offentliga
läroverken började att fyllas af för stort lärjungeantal, bär motionären af
dessa och i (ifrigt anförda orsaker samt under förutsättning, att vissa bestämningar
och vilkor för erhållande af de åsyftade förmånerna komme att fastställas,
föreslagit, det Riksdagen villo hos Eders Kong]. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Eders Kong!. Magt täcktes meddela sådana stadgande!!, hvarigenom
filosofie kandidat eller filosofie doktor, som inför vederbörlig myndighet
aflagt godkändt adjunkts- eller kollegaprof, samt filosofie doktor, som på
samma, sätt a slagt godkändt lektorsprof, måtte, vid befordran till adjunktseller
kollega- samt lektorsbefattning vid statens läroverk, ega att för framtida
lönetur räkna sig till godo den tid, lian efter detta profs afläggande
tjensthjon vid enskild* med dirnissionsrätt hugnad* läroverk eller vid af
Kong]. Maj:t under vederbörlig inspektion stöld* femklassigt dylik*, så framt
sådan lärare kunde styrka sig hafva haft till timantal och beskaffenhet fullt
jemförlig tjenstgöring med den, som för kollega, adjunkt eller lektor vid
statens skolor vore i lag stadgad, och derjemte minst fem år tjensthjon vid
sålunda beskaffad enskild! läroverk.

Vid behandlingen af detta förslag har blifvit anförd*, bland annat,
att utur synpunkten af statens eget intresse enskilda skolors uppkomst och
bestånd herde befrämjas, dels emedan staten härigenom bereddes eu lättnad
i de uppoffringar och omkostnader, den måste ikläda sig för ungdomens
uppfostran, dels emedan eu för undervisningen välgörande täflan skulle uppstå
emellan de enskilda och statens läroverk, Indika komme att sträcka sig äfven
till sjelfva sättet för undervisningens anordnande och hvaraf fördclarne blefve
sa mycket större, som de enskilda läroverken kunde härutinnan röra sig med
större frihet samt derigenom bereda tillfälle att samla erfarenhetsrön och
vinna visshet i afseende på tillämpligheten eller det praktiska värde* af
grundsatser och åsigter, Indikas råtta halt bäst pröfvades i och genom erfai
enheten; och om det således kunde med skäl sägas, att mången god lärdom
för det allmänna undervisningsväsendet stode att hemta från de enskilda
läroverken, så herde ock erkännas, att staten kunde tillgodogöra sig
dugliga lärarekrafter genom att mottaga lärare, som i privatskolorna vunnit
sin pedagogiska utveckling. För vinnande af detta ändamål, och då ett af
l''ih. till Piksd. Prat. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 1 Hand. 13 Häft. 3

18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

stårkheten bfrSmjandret af ''Ivdika skolors uppkomst läge uti

svangheten att förvärfva lärarekrafter, enär staten hade att erbjuda dem

atT lätta6 6fna Slg at 1iirare jallet’ större flirmåner, vore oundgängligen Modigt
att latta öfvergå,,gen från de enskilda till de offentliga läroverken sam att

SÄJ*""’ — j viss» filnmL , det ilande

nu HÄP\r frnitb™*, för privatskolors lärare, som
/ ! * lfi agast alld, hora dem tillerkännas, har likväl antagit, att dervid

meda, nx ‘T V,lkr T UnK "4 * ™stllda läfoverken icke må«e

deri k .,1“ *T "T *?*• t-lenst * offentliga test sedan

kiafter blifvit utnötta, samt i sadant hänseende luillit före att det

-» W-g vid enskildt läroverk icke i något fall

“er '',ei'':l nS Safm -Tund f,ir uppflyttning i högre lönegra är

fri! !1''lfSa Vllkr‘ t;:r txHgodonjutande af den rätt, hvarom här

under statens t fTVln i t,iratsät^ att åt hirame vid de enskilda,

MiZt med 1 " liirUanStalterna bo^e gifvas i allt väsendtligt

likställighet med lararne vid statens egna läroverk, ansett deraf böra följa

prof1::™0 e,nskllda liiryvvr.k ''bola hafva a ilagt föreskrift akademiska
t S< n t (!eV genomgått den profårsknrs vid något högre elementarläroverk
för mistande af öfning och erfarenhet i lärarekallet som nu fin
nes eller framdeles kan blifva foreskrifven. Hvad angår det s! k praktik
p1 of a et, som för utnämning till lärare vid statens läroverk skall afWas in af

private^ Tdfet 1;ar1Riksda"en likaledes ansett detsamma böra
j 1 V »aren ovilkorligen fordras, enär vid privatläroverken icke forekomnmr
någon Lagligen bekräftad utnämning till tjenstebefattning såsom vid
de offentliga skolorna. Emot en sådan föreskrift kan val erinras, att för
a aie i al mänhet icke är medgifvet aflägga undervisningsprof'' i annat bill
statens""^ “^d ansning till erhållande af tjen.itebefiiUdng Hd
In, Pil k’ mei- l il undantaS 1 dptta k‘U redan finnas i lag stadgade

llfälkn föigei! ''"f glk att fågon svårighet icke skall förefinnas''att bereda
iliidiet 1 <SV 1!‘l'';''Vpiand<‘ Protvens afläggande inför vederbörande mvn S

för t• 1;ai\Rlksda8e" f™nit’ a* lärare vid enskildt läroverk
•skall, h, tillgodonjutande af den förmån, hvarom fråga nu är, visa sio- hafva

pri vatlä ro verk ^ t-''enst-jort under "uust fem år vid ett och samma

EST u T, "?vg. som . sadant afseende utfärdas, bör vara
f^ t af rektor vid det enskilda läroverket, men derjemte bestyrkt af eu

SamhT '' S“™S ''-ar att OVervaka de™ c,Udda Älm

Pa nu anfoida giunder får Riksdagen i underdånighet anhålla, det

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Eders Kongl. Maj:t behagade i nåder förordna, att filosofie kandidat eller
filosofie. doktor, som i behörig ordning genomgått den profårskurs, som för
anställning i statens läroverk är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig
myndighet aflagt godkändt undervisningsprof, må, vid befordran
till adjunkts-, kollega- eller lektorsbefattning vid statens läroverk ega att
för framtida lönetur räkna sig till godo den tid. lian från och med året
näst efter bemalda prof» afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskild!, af
minst fem klasser bestående och under den inspektion, som Eders Kongl.
Maj:t kan finna godt att anordna, stöld! läroverk, så framt hans förenämnda
tjenstgöring varit väsendtligen lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring,
samt lian företer vederbörligt'' intyg derom, att lian med nit och
skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att för sådan Inne tursberäkning
erfordras att hafva vid ett och samma privatläroverk varit anställd under
minst fem år, äfvensom att i intet fall den tid, som för lönetur beräknas,
får öfverskrida tio år.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1874.