Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

15

N:0 79.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets
inkomster.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22 samt Memorial N:is 49, 61 och
85 äfvensom Bevil 1 nings-Utskottets Betänkande N:o 15.)

S. A. K.

Vid behandling af Eders Kong!. Maj:ts den 16 sistlidne Januari till
Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och
behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1875 och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, äfvensom beträffande andra i sammanhang dermed stående
frågor, Riksdagen fattat de beslut, hvarom här nedan i underdånighet förmärs.

Hvad först angår förslagspriset å spannmål för nästa statsreglering,
har Riksdagen, på sätt Eders -Kong!. Maj:t behagat föreslå, beslutit, att
detsamma skall vid senast bestämda belopp af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten
bibehållas.

Beträffande derefter beräkningen af Statsverkets inkomster, har, på
sätti underdånighet bilagda tabell utvisar, Riksdagen funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 25,135,000 Kronor och de extra ordinarie
till 39,640,000 Kronor; hörande Riksdagen i afseende å de afvikelse!-, som
från den nådiga Propositionen egt rum, i underdånighet anföra följande:

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

Vid inkomsttiteln ”extra uppbörd”, deri, jemlikt sist församlade Riksdags
beslut, de förut till Riksgälds-kontoret inlemnade skatterätts-, ekeskogsoch
observationsmedel numera från och med innevarande ars början ingå,
både Statskontoret uti sin till Eders Kong!. Maj:t afgifna berättelse, angående
Statsverkets tillstånd och förvaltning, anfört, att äfven två uti senast
fastställda riksstat, under titeln ”Extra ordinarie inkomster”, och rubrik
”inbetalning å vattenaftappningslån”, samt ”inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas
amortering” särskildt uppförda poster synts Statskontoret
lämpligen höra såsom extra uppbörd upptagas, och då såsom inbetalning å
vattenaftappningslån år 1875 beräknades inflyta 162,000 Rall- samt af betalningen
å landshöfdingeackorderna numera årligen utgjorde 1,350 Rall-, skulle
inkomsttiteln extra uppbörd kunna på följande sätt beräknas:

i nuvarande riksstat upptagna belopp...........Rall- 62,832

skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel....... „ 8,000

inbetalning å vattenaftappningslån..........._• - >, 162,000

d:o å lånet till landshöfdingeackordernas amortering „ 1,350

tillsammans R:dr 234,182

50

50.

Lika med Statskontoret har Eders Kongl. Maj:t ansett de mera tillfälliga
inkomsterna skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel höra under
titeln extra uppbörd upptagas äfvensom funnit den del af inbetalningen å
vattenaftappningslån, som utgöres af ränta, höra till nämnda titel hänföras,
men deremot liar Eders Kongl. l\£aj:t ansett, att den del åt samma inbetalningar,
som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster
i riksstat beräknas, och att icke heller beviljade lån af omförmäla beskaffenhet
höra bland Riksstatens anslag uppföras; och har Eders Kongl. Maj:t
alltså, under åberopande af den utredning, som i ett den nådiga Propositionen
bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 sistliden; (Talman
innefattades, föreslagit Riksdagen, dels att de lån för understödjande af utdikningar
och aftappning^!- af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag,
hvilka på nådig framställning under sjette hufvudtiteln kunde
varda af Riksdagen beviljade, matte, utan att i Riksstaten upptagas, fa af i
Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af inflytande hapitalafbetalningar
å redan meddelade dylika lan, samt dels att i följd häiaf
ifrågavarande inkomsttitel måtte ur Riksstaten uteslutas.

Riktigheten af den grundsats, på hvilken Eders Kongl. Maj:ts nådiga
förslag hvilar, eller att endast ränta och ej kapitalafbetalning bör såsom inkomst
bokföras, torde icke kunna bestridas, och en missledande oegentlighet
i Statsverkets bokföring skulle dymedelst undanrödjas; men Riksdagen har

föreställt

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

föreställt sig, att genomförandet af samma förslag skulle medföra besvär och
olägenheter, som ingalunda af fördelame motsvarades. Genom Kong!, kungörelsen
den 13 Juni 1845 är, i afseende på sättet för återbetalningen af
lån utaf allmänna medel till korporationer eller menigheter för beredande
af odlingsföretag medelst utdikningar och vattcnaftappningar af sänka traktör
och sjöar, stadgadt, att sedan den låneandel, för hvars återgäldande hvarje
hemman skall ansvara, samt den summa, som, i följd deraf, till skuldens
jemte den utfästa räntans lulla liqviderande skall för hvarje hemman årligen
erläggas, blifvit bestämd, det sammanlagda afbetalning»- och räntebeloppet
från och med det år, då betalningsskyldigheten vidtager, bör under särskild
rubrik, med utsättande af det sista året, då betalningen skall utgå, såsom
ett hemmanet under sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus, i
jordeboken antecknas och å debetsedeln för hvarje år upptagas samt af
krono!)etjeningen uppbäras, och genom Kong!, kungörelsen den 3 November
1848 är förordnadt, att dessa stadgande!) skulle utsträckas till de lån af
ifrågavarande beskaffenhet, hvilka blefve enskilda personel- meddelade. Då
i öfverensstämmelse härmed såväl vid debiteringen som i Riksgälds-kontorets
räkenskaper kapitalafbetalningsbeloppet för hvarje år blifvit med räntebeloppet
för samma år till en summa samman!''a-dt, skulle således tillämpningen
af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag förutsätta, att alla de redan
debiterade lånen näste ånyo uträknas för utredande, huru stor del af det
årligen inflytande beloppet utgör för hvarje är ränta och huru stor del amortering.
Enär vidare de såsom tillgång för Statsverket balanserade fordringarne
för lån till vattcnaftappningar och odlingsföretag, hvilka, enligt Riksgäldskontorets
hufvudbok för år 1872, vid samma ars slut utgjorde 1,870,(126
R:dr 58 öre, omfatta såväl kapital som ränta, måste, derest ej räkenskaperna
skulle i donna del blifva missledande, från nämnda summa utbrytas och
afskrifva» sammanlagda beloppet af de deri ingående särskilda r inteposterna.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit och dä de olägenheter,
som, enligt hvad i statsråds-protokollet :ir anmärkt, skulle kunna uppstå
derigenom, att inbetalningarna icke jemn! motsvarade beloppet af beviljade
nya lån, ej torde blifva af synnerlig betydenhet, bär Riksdagen sä mycket
mera tvekat att medgifva den af Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagna förändring, som dymedelst skulle på visst sätt bildas eu ny
fond, från hvilken odlingslån för framtiden skulle utgå, och har alltså den
uti nu gällande riksstat såsom extra ordinarie inkomst under rubrik ”inbetalning
å vattenaftappningslän” uppförda post blifvit, i öfverensstämmelse
med Statskontorets förslag, med 162,000 kronor under titeln ”extra uppbörd"
upptagen.

Bill. till Piksd. Prof 1874. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 12 Höft. 3

18

Milis ila g ens under cl. Skrifvelse, N:o 79.

Beträffande lånet till landshöfdingeackordens amortering är i förberörda
statsråds-protokoll, bland annat, meddeladt, hurusom Rikets Ständer
vid 184(1—1841 års riksdag beviljat från Riksgälds-koutoret ett lån till inlösen
af landsböfdmgea ckorden, under vilkor, bland annat, att Statskontoret
skulle erhålla föreskrift: att, till ombesörjande af ackordens inlösen, för den
blifvande ackordsfondens rakning emottaga de dertill beviljade medel; att å
berörda fonds vägnar till Riksgälds-koutoret aflemna löpande förbindelser å
1,000 R:dr banko hvardera; och att låta för ackordsfonden särskild! upptaga
och bold''ra alla de till ackordsamortering^! afsedda innehållningar för att
dermed i första rummet liqvidera den best linda räntan och sedan använda
återstoden till kapitalafbetalning å det af Riksgälds-koutoret lemnade lån.
Den i följd häraf i Rikslmfvudboken upptagna landshöfdingeackordsamorteringsfonden
både således blifvit eu mellanhand emellan tvänne amorteringar,
den ena af landsböfdingeackorden genom innehållningen å de till de särskilda
landshöfdinge-lönerna anslagna inkomster och den andra af det från Riksgäldskoutoret
erhållna lånet. Några egna, af dessa transaktioner oberoende tillgångar
både fonden alldeles icke, och om de till aflösning af ackorden afsedda
inkomsterna till fonden icke inginge i tid för de årliga liqviderna till
Riksgälds-koutoret, måste, i enlighet med bestämmelsen, att alltid räntan
skulle i första, rummet liqvideras och kapital-afbetalningen utgöras af återstoden,
amorteringen till Riksgälds-koutoret blifva fördröjd och fonden erhålla
eu motsvarande skuld; och en sådan skuld måste, då tillgång ej funnits till
dess liqviderande, i följd af samma bestämmelse, årligen växa med ränta på
ränta, men både sannolikt i följd af med inlösningen af ackorden förenade
omständigheter redan första året uppkommit, ty enligt räkenskaperna hade
första utbetalningen från Riksgälds-koutoret egt ruin den 21 Oktober 1841,
men första afbetalningen ej förr än den 30 Juni 1843. Huru härmed än
förbi>11 e sig, både emellertid landshöfdingeackords-amorteringsfonden eu skuld,
som vid 1871 års utgång utgjort 24,958 R:dr 50 öre eller, efter afdrag af
tillgångarne 14,913 R:dr 20 öre, netto 10,045 R:dr 30 öre och årligen växte,
men för hvilken icke funnes någon verklig gäldenär, och som derföre förr
eller senare måste afskrifvas. Egentligen vore den också endast eu bokföring
af en längesedan gjord ränteförlust, ökad med mångårig ränteberäkning.
De af Statskontoret till Riksgii 1 ds-kontoret aflenmade förbindelserna
skulle nu, enligt Riksdagens i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1873 meddelade
beslut, i början af detta år till Statskontoret öfverlenmas, hvaremot
Statskontoret skulle öfvertaga den Riksgälds-koutoret förut åliggande befattningen
med lånets bevakande och redovisande. Till inlösen af dessa skuldsedlar
skulle således i första hand den enda nu återstående inbetalningen å något
landshöfdingeackord användas. Denna återstående inbetalning vore den, som

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

från början utgått af landshöfdingelönen i Wermlands län, men enligt Kongl.
brefvet den 27 nästlidne December numera skulle erläggas af landsliöfdingelöneregleringsfonden.
Dess belopp vore det i riksstaten upptagna 1,350
R:dr och skulle fortfara att utgå, tilldess att under år 1885 äfven ackordet
för nämnda län blifvit inlöst, men då återstod»? ännu amorteringsfondens
ofvanberörda genom ränteberäkningen uppkomna skuld, som måste afskrifvas.

Under åberopande af donna utredning bär Eders Kongl. Maj:t nu
föreslagit, att Statskontorets återstående skuldsedlar för ofvannämnda lån
måtte, sedan de blifvit till Statskontoret återlcmnade, annullera,s och landshöfdingeackords-amorteringsfoiidens
skuld, hvilken vid 1873 års slut utgjorde
24,141 Hall1 62 öre, i sin helhet afskrifvas, i följd hvaraf landshöfdingelöneregleringsfonden
skulle befrias från skyldigheten att till ackordsamorteringen
bidraga och hela den i riksstaten nu upptagna inkomsttiteln ”Inbetalning å
lånet till landshöfclinge-ackordcrnas amortering” komma att försvinna.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit, för såvidt dermed
alses omförmälda skuldsedlars annullering och afskrifning af landshöfdingeackords-amortcringsfondens
skuld, har Riksdagen icke käft något att
erinra, men deremot har Riksdagen ansett sig icke kunna medgifva den
jemväl ifrågasätta befrielsen för landshöfdingelöncrcgleringsfonden från skyldighet
att under föreskrifven tid verkställa den årliga inbetalning, som ursprungligen
ålegat landshöfdingebeställningcn i Wermlands län. Eu sådan
eftergift vore i sjelfva verket icke annat än ett anslag till landshöfdingelöneregleringsfondcn
på motsvarande belopp och har så mycket mindre synts vara
af behof påkalla»!, som nämnda löneregleringsfond hittills visat sig vara tillräcklig
för det dermed afsedda ändamål. Riksdagen hav alltså funnit godt
bifalla, att de för lånet till landshöfdingcackordens amortering utställda förbindelser,
som ännu återstå oinlösta, må få annullcras och landshöfdingeackordsamorteringsfondens
skuld i dess helhet afskrifvas, mot vilkor att ett
årligt belopp af 1,350 kronor från och med är 1875 till och med år 1885
från landshöfdingelöneregleringsfonden utgår och under inkomsttiteln extra
uppbörd redovisas.

Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt derom, att egare af kronoskattehemman
och lägenheter, berustade säterier och städs jord af kronoskattenatur
måtte förklaras berättigad att, utan erläggande af särskild lösen, för
framtiden fritt disponera öfver den å deras jord växande ekskog af hvad
beskaffenhet som helst äfvensom öfver maste- och storverksträd.

Såsom stöd för denna framställning är, bland annat, anfördt, hurusom
statens inkomster af lösen för ek samt maste- och storverksträd enligt räkenskaperna
utgjort:

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

år

1863

.... R:dr

895: 79

„

1864

.... ,,

1,381: 37

1865

.... „

967: 66

„

1866

.... ,,

921: 65

„

1867

.... ,,

734: 09

„

1868

. . ... . „

1,697: 74

„

1869

.... „

576: 30

1870

.... „

485: 86

1871

. . . . ,,

918: 26 och

,,

1872

..... „

869: 71.

o-ifter från samtliga, Linen inom s dra och mellersta Sverige, med undantag
allenast af Calmar, Westmanlands och Wermlands, återstående lösningssnmman
för helintliga char inom dessa delar af riket ai 18/0 icke skulle
uppgå till högre belopp än 15,069 IL:dr 22 öre; att från flera län den förklaring
blifvit lemnad, att uppgifterna icke vore alldeles tillförlitliga, af orsak
att fullständiga handlingar till upplysning i ämnet icke vore att tillgå,
hvilket måste antyda, att af de stadgade inf sningsbeloppen åtskilligt kunde
hafva influtit utan att hafva blifvit i flrteckningarne upptaget; att under
åren 1870—1872 gnidits öfver 2,000 R:dr, samt att under nästlidna år
ytterligare något belopp kunde hafva blifvit levereradt; att vidaie utaf de
räknade träden tvifvelsutan många under den långa tiden afverkats eller af
ålder eller bristande vård gatt förloradt:; samt att hvad som återstod/: sannolikt
på hvarje särskild egendom vore af det ringa värde, att j or degar en,
om lian än icke fä släde afseende vid den bestämda L sesumman, dock i
allmänhet icke villo underkasta sig de med en inläsning förenade omgångar
och besvär. Kronans förlust genom att efterskänka all ratt till de ännu
icke inlösta träden vore derföre icke af beskaffenhet, att synnerligt afseende
deråt herde egnas; men om, såsom det föregående påfve vid handen, det
endast vore ett obetydligt antal af de för flottan icke användbara ekar,
hvilket återstode att inläsa, så visade ofvan omförmälda uppgifter, att inf sningsrätten
särskilt af den framdeles uppväxande ekskogen blifvit i högst
ringa mån begagnad, endast fl r 554 mantal, f<rdeladt på en tidrymd afl
mer än 40 år." Orsaken dertill kunde icke vara att söka i afgiftens belopp,
hvilket icke vore högre än 24 skilling^ banko eller 75 öre för hvarje helt
mantal, utan deremot i sättet och ordningen för vinnande af denna rättighet,
Indika vore så besvärliga, att j or degar e i allmänhet icke funnit mödan värdi
att till förvärfvande deraf vidtaga någon åtgärd. Staten kunde alltså otvifvelaktigt
utan all afsaknad frånsåga sig donna inkomstkälla, och den herde
det desto hellre, som derigenom mera enkelhet i eu del af administrationen

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

21

skulle vinnas, ity att åtskillig, af afgiftens uppbörd och redovisning förorsakad
skriftvexling undvekes, porto och skrifmaterialier besparades, ett ej
så litet besviirligt granskningsarbete gjordes öfverflödigt samt förandet af
anteckningar i jordebokens tre exemplar om alla de små hemmansdelar, för
hvilka lösen kunde blifva erlagd, icke vidare komme i fråga in. m. Ifrågavarande
eftergift skulle emellertid innebära jemväl en annan uppoffring af
staten, nemligen af all rätt att hugga och låta afhemta de träd, hvilka vid
anställda besigtningar och värderingar redan blifvit utmärkta och antecknade
såsom göda och för flottan användbara. Oafsedd den omständigheten att
numera icke så uteslutande som i förra tider eken inginge såsom material
vid byggandet af krigsfartyg, och att till följd af höga arbetslöner och ofta
långa lands vä ^transporter det virke, som kunde på skattej orden upphemtas
och hvithet aldrig funnes samladt till större mängd på ett ställe, blefve för
staten ganska dyrt, så att dylikt virke sannolikt kunde till vida bättre pris
inköpas, hade, enligt från Mari mngeniörssta ten lemna,! uppgift, vid skogsundersökningar,
hvilka anstdlts i Christianstads flin å en 1861 och 1867, i
C a bilar län åren 1862, 1865 och 1866, i Blekinge län sistnämnda året, i
Jönköpings län år 1868 och i Nyköpings län år 1869, det blifvit utrönt,
att, inom dessa fem län, å skattej ord icke funnes flera än 95 fullhåra göda
ekar och 17 ekar, hvilka vore i frisk tillväxt, då deremot ä boställen och
annan kronojord antalet af de fällbara göda ekarne uppginge till 14,253 och
af de i frisk tillväxt varande till 11,988 stycken. De å skattej orden växande
ekar utgjorde således i dessa I n en försvinnande liten del af dem, som
vore flottan förbehållna, och då i de öfriga länen proportionen emellan de
å skatte- och kronojord befintliga, för flottan användbara ekar kunde anses
vara ungefärligen lika med den, som egde ruin i de fem länen, förefölle
det, som skulle icke heller från synpunkten af flottans behof hinder höra
mota för ekskogens öfverlåtande till fri disposition af skattejords-egare. p3

Bibehållandet af rättigheten att till ett värdet motsvarande pris inlösa
de maste- och storverksträd, som funnes å skattej ord, och hvilka ovedersägligen
hörde jordpäron till, kunde dessutom för staten desto mindre
vara af någon vigt, som j or degaren både sig Öppet lenmadt att medelst in1
sen af den framdeles uppväxande ekskogen eller en särskilt erlagd afgift
af 75 öre f ör helt mantal befria sig från donna statens lösningsrätt.

Riksdagen, som i allo delar dessa åsigter, får alltså i underdånighet
anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes utfärda författning, hvarigenom egare
af kronoskattehemman och lägenheter, berustade säterier och städs]ord af
kronoskatte natur förklaras berättigade att utan erläggande af särskild lösen,
för framtiden, i likhet med egare af annan jord i allmänhet, fritt disponera

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

öfver den å deras jord växande ekskog af hvad beskaffenhet som helst äfvensom
öfver maste- och storverksträd.

Då den influtna lösen för ek samt maste- och storverksträd, enligt
hvad ofvan är omnämndt, under hvarje af åren 1863—1872 i allmänhet
understigit 1,000 R:dr, har Riksdagen ansett sammanlagda beloppet af
skatterätts- och observationsmedel kunna beräknas till samma belopp, hvartill
sistnämnda medel jemte ekeskogsmcdlcn af Eders Kongl. Maj:t antagits
komma att uppgå, eller 8,000 kronor, helst de för år 1871 influtna beloppen
utgjorde af observationsmedel 3,789 R:dr 63 öre och af skatterättsmedel
4,338 R:dr 49 öre eller tillsammans 8,128 R:dr 12 öre.

I följd af de utaf Riksdagen i afseende å inkomsttiteln ”extra, uppbörd”
nu vidtagna förändringar, uppgår denna inkomsttitel till ett belopp
af 234,182 kronor 50 öre, hvilket, för jemnande af de ordinarie inkomsternas
slutsumma, utförts med 234,632 kronor 50 öre.

Hvad Riksdagen sålunda beslutit får Riksdagen härmedelst i underdånighet
anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 Maj 1874.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

23

Statsverkets inkomster.

Kronor

öre.

4,501,500

1,618,300

451,200

55,000

575,000

180,000

294,367

50

7,500

98,000

20,000

18,000

—

26,500

60,000

—

15,000

800,000

1,180,000

14,000,000

1,000,000

234,632

50

19,500,000

1,880,000

12,000,000

60,000

2,800,000

Ordinarie inkomster:

Ränta..............................

Tionde ..............................

Arrendemedel:

Penningar...................... 106,800

Spannmål 164,000 kubikfot a 2: 10........344,400

Bergverkstionde.......................

Mantalspenningar........................

Bötesmedel............................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, 140,175 kub.-fot

ii 2: 10............................

Tillfälliga rotevakansafgifter...................

Vakansafgifter af nyroterad jord................

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland . . . .

Vakansafgifter af bergslag...................

Trosspassevolansafgift......................

Båtsmansvakansafgift......................

Kontrollstämpelmedel......................

Fyr- och b åkmedel.......................

Telegrafmedel..........................

Jernvägstrafikmedel.......................

Skogsmedel...........................

Extra uppbörd.........................

Läger 25,135,000.

Bevillning ar:

Tullmedel............................

Postmedel............................

Stämpelpappersmedel......................

Brä nvinstillverkningsafgift....................

Hvitbetssockertillverkningsafgift................

Allmän bevillning för år 1875 .................

Läger 39,640,000.

Summa -64,775,000!-