Riksdagens underd. Skrifoelse, N:o 74,
31
N:o 74,
Uppläst, och godkänd hos Företa Kammaren den 19 Maj 1874.
—- — — — Andra Kammaren den 19 — —»
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i gällande
stadganden om val till klockare, orgelnist och folkskolelärare.
(Lag-Utakottets Utlåtande N:o 34.)
8. A. K.
Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord, åsyftande förändrade
föreskrifter i fråga om tillsättning af klockare, orgelnist och folkskolelärare.
Den röstöfvervigt, som vid val till dessa befattningar enligt nu gällande
lag tillkommer kyrkoherde eller ordförande i skolråd, lämpar sig foga
efter nutidens förhållanden och folkets bildningsgrad. En lagförändring härutinnan
är följaktligen af behofvet påkallad.
Den af Eders Kongl. Maj:t för kyrkolagens omarbetning den 5 Januari
1869 förordnade komité, hvilken ej till behandling upptagit frågan om folkskolelärares
tillsättande, har uti sitt den 2 Oktober nästlidna år afgifna förslag
till kyrkolag och kyrkostadga hemställt, beträffande klockare- och orgelnisttjenst,
att, sedan kyrkoherden på förslag uppfört tre de skickligaste och
mest tjenlige bland sökande, det skulle ankomma på kyrkorådet att till tjensten
utnämna en bland de sålunda föreslagna; innehållande förslaget särskilda
bestämmelser i fråga om klockares tillsättande inom Skåne, Halland, Blekinge
och Bohus län, nemligen, att derstädes må, utan att förslag blifvit upprättadt,
bland anmälde sökande den till klockare antagas, om hvilken församlingen i
kyrkostämma enhälligt eller genom mer än hälften af de afgifna rösterna sig
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 74.
med kyrkoherden förenar, men att, om kyrkoherden och församlingen ej kunde
genom sådant samrådsval förena sig om antagande af någon bland de sökande,
med tjenstens tillsättande då skulle förfaras på sätt förslaget i allmänhet föreskrifver.
Riksdagen, som deremot anser, att klockare och orgelnist så väl som
folkskolelärare lämpligen höra tillsättas omedelbart af församlingarna sjelfva,
kan icke finna, hvarföre, såsom kyrkolagskomitén i sina motiv anfört, de kyrkliga
intressena med hänseende till klockare- och orgelnistbefattningarne skulle
blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden än af församlingarna sjelfva. Och
hvad angår de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande gälla i fråga om
tillsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, torda
dessa bestämmelser icke vara att betrakta annorlunda än såsom en undantagslag,
som lika med annan lag kan af den lagstiftande makten ändras. Att
gorå nämnda provinser i detta hänseende likställda med landets öfriga delar
synas vara desto mera påkalladt, som redan nu, i fall vid samrådsvalet kyrkoherde
och församling ej kunna komma öfverens, tillsättningen måste ske efter
de allmänna grunderna för klockareval.
Af nu anförda skäl har Riksdagen för sin del beslut!! en författning af
följande innehåll:
”Med ändring af nu gällande stadgande!! angående val till orgelnist och
.klockare, förordnas, att desse skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven
ordning upprätta»!!, af församlingen gemensamt väljas, utan att någon
särskild rösträtt dervid tillkommer kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt
de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles
blifva bestämda.”
Med underdånig anmälan härom, i det afseende 87 § Regeringsformen
innehåller, får Riksdagen tillika anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådår
utfärda en författning, hvarigenom, med ändring af hvad 6 § i Kongl.
Stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 innehåller
derom, att vid val till folkskolelärare rösterna skola beräknas som vid klockareval
och ordförandens i skolstyrelsen röst gälla lika som kyrkoherdes vid
klockareval, förordnas, att rösterna vid val till folkskolelärare skola, utan att
någon särskild rösträtt tillkommer skolrådets ordförande, beräknas enligt de
grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles
blifva bestämda.
Riksdagen framhärda!'' etc.
Stockholm den 19 Maj 1874.