28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 13,

IN: o 73

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om bildande af en pensionsanstalt
för folkskolelärares efterlemnade enkor och oförsörjda
larn.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 15 samt Första Kammarens Tillfälliga
Utskotts Utlåtande N:o 8.)

S. A. K.

Sedan den komité, hvilken till följd af Rikets Ständers år 1863 framställda
begäran erhöll Eders Kong! Maj:ts uppdrag att för folkskolelärarnes
pensionering utarbeta nya grunder, den 19 December 1864 afgifvit underdånigt
betänkande och deruti af anförda skål jemväl framställt förslag till reglemente
för en folkskolelärarnes enke- och pupillkassa, enligt hvithet förslag lärarne
sjelfve med understöd af statsmedel herde bilda och underhålla en sådan
kassa pa det sätt, att skyldigheten till afgifters erläggande skulle åligga
hvarje lärare eller lärarinna, som innehade tjenst, för hvilken vederbörande
skoldistrikt i afseende å delegarnes egen pensionering vunnit delaktighet i folkskolelärarnes
pensionsinrättning, hvarjemte enke- och pupillkassan förmenades
sta under samma förvaltning som pensionsinrättningen; blef visserligen samma
förslag, som af Kongl. Näjd till 1865—1866 årens Riksdag framställdes, af

29

Riksdagens underd. Skrifvelse, Avo 13

Rikets Ständer i hufvudsakliga delar antaget jemte det att ett anslag af 2,000
Rdr beviljades att till den ifrågas tällda enke- och pupillkassan årligen utgå,
men efter det domkapitlen, Öfver-s t yreisen för Stockholms städs folkskoleväsende
samt rikets samtlige folkskolelärare bl hvit öfver omförmälda förslag herde
samt yttranden inkommit, i Indika synnerligen folkskolelärarne sjelfve uttalade
störa betänkligheter emot förslaget, enär enligt detsamma lärarne skulle ovilkorligen
förbindas till betydliga och i förhållande till löneinkomsterna känbara
uppoffringar, fann sig ofvannämnda komité, till hvilken berörda yttranden
blefvo af Kong!. Maj:t öfverlemnade, föranlåten att i ett senare underdånigt
betänkande af den 20 September 1868 hemställa, att Kong]. Maj:t måtte i nåder
låta bero vid hvad i frågan blifvit åtgjord!, intill dess folkskolelärarne
sjelfve till samma frågas läsning framdeles möjligen loge något verksamt
initiativ.

Under de år som sedermera förflutit, hade något åtgörande i omförmälda
afseende icke i vidsträcktare mån från lärarnes sida låtit sig förnimma.
Detta förhållande finge dock icke anses häntyda på ett mindre lifligt intresse
hos folkskolelärarne för den ifrågasätta pensioneringen af deras enkor och oförsörjda
barn, helst sådant intresse flerstädes verkligen försports, utan snarare
härröra från de med förslagets genomförande förenade svårigheter och uppoffringar;
och då förevarande fråga vore af vigt icke blott för lärarne sjelfve
utan äfven för staten, kunde med lika mycket skål sägas, att det tillkomme
Riksdagen som folkskolelärarne att nu taga första steget till frågans läsning,
synnerligast som staten visat sin omsorg för de flesta andra tjenstemannklassers
enkor och barn och den ifrågaställda pensionsanstalten i allt fall svårligen
kunde komma till stånd med mindre staten derför vidkändes någon uppoffring.

Med åberopad! stöd af dessa omständigheter har vid innevarande riksdag
förslag blifvit framstäldt om åstadkommande af eu pensionsinrättning för
folkskolelärarne^ enkor och barn på den förändrade grund, att endast blifvande
lärare och lärarinnor skulle förpligta* att i inrättningen ingå såsom delegare,
under det att nu varande tjenstfrinnehafvare berättigas att på vissa vilkor i
densamma blifva delegare, såsom ock i afseende på enke- och pupillkassa för
präster och elementarlärare är föreslaget.

Riksdagen, som funnit de för nämnda förslag anförda skål giltiga och
tillika ansett de svårigheter, som tillförene mott vid fråga om pensionsinrättningens
åstadkommande, vara undanröjda genom den föreslagna förändringen
åt grunden för delaktighet i inrättningen, nemligen att nuvarande folkskolelärare
skola ega rättighet och endast de blifvande skyldighet att i samma inrättning
inträda, såsom följd hvaraf det torde kunna antagas, att folkskolelärarne
i allmänhet skola med större intresse omfatta detta nya förslag, har godkänt
förslaget, med det tillägg, att delaktighet i pensionsinrättningen bär be -

30

Riksdagens underd. Skrifvelse A''?o 73,

redas jemväl i äktenskap födda, oförsörjda barn efter enka, hvilken såsom folk.
skolelärarinna aflidit; men då Eders Kong-!. Näjd bättre än Riksdagen lärer
vara i tillfälle att åstadkomma frågans vidare utredning och derefter föreslå
ej mindre det statsunderstöd, som, utöfver ofvanberörda årliga anslag, hvarå
vid detta års slut lärer finnas en behållning af 16,000 kronor, blifver för ändamålet
erforderligt, än ock det belopp, hvartill de i inrättningen inträdande
lärares och lärarinnors årsafgifter skola uppgå, äfvensom sättet för pensionsinrättningens
förvaltning och de föreskrifter i ämnet, som för öfrigt kunna vara
af nöden; får Riksdagen härmed i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.
Näjd täcktes taga i förnyadt öfvervägande frågan om beredandet af pensionering
för folkskolelärares efterlemnade enkor och oförsörjda barn på den af
Eders Kongl. Näjd och Rikets Ständer redan antagna grund, att pensioneringen
besörjes af folkskolelärne sjelfve med understöd af statsmedel, men med
skyldighet endast för blifvande och rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie
folkskolelärare tjenst att såsom delägare i anstalten ingå, samt att Eders Kongl.
Majd täcktes derefter till Riksdagen gorå den framställning i ämnet, hvartill
omständigheterna kunna föranleda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 19 Maj 1874.