Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
1
IN o 61.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af den år 1873 verk*
ställda granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonder»
förvaltning under år 1871.
(Stats-Utikottet» Utlåtande K;o 60).
8. A. K.
I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande
då verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1871 uti afgifven berättelse
anmält, samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver
afgifna underdåniga förklaringar hos Eders ICongl. Maj:t andragit, får
Riksdagen, idiedan omförmälda ämnen, Indika blifvit upptagna i samma ordning,
som i revisionsberättelsen iakttagits, i underdånighet anföra följande:
Kong!. Fångvårdsstyrelsen.
Utaf de vid 1840—1841 årens riksdag beviljade anslag dels till häradshäktenas
ombyggande och förseende med erforderligt antal cellar och dels
till uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm förefinnas,
Bill. till Riksd. Frat. IS 7i. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, zV:o 6''i.
enligt hvad Revisorerne anmärkt, ännu behållningar, nemligen 313 R:dr 22 öre
på det förra och 184 R:dr 83 öre på det senare anslaget. Då någon utgift
å dessa anslag efter år 1866 icke förekommit, hafva Revisorerne ansett förberörda
behållningar icke vidare vara för sina särskilda ändamål behöfliga,
utan lämpligen böra till Riksgälds-kontorct återlevereras. Enahanda åtgärd har
äfven synts Revisorerne höra vidtagas i afseende å den på anslaget till uppförande
af nytt straffarbetsfängelse i Carlskrona uppkomna behållning, 128 R:dr
38 öre, hvilket anslag beviljats vid 1862—1863 årens riksdag, och hvarå efter
år 1868 någon utgift icke förekommit.
Sedan Riksdagen vid särskilda tillfällen anvisat på extra stat anslag,
dels för tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen, dels för uppförande af ett
krön ohäkte i staden Hudiksvall och dels för uppförande af en dylik byggnad
i staden Westervik, hade, enligt hvad Revisorerne vidare anmärkt, tillgångarne
å dessa särskilda anslag blifvit af Fångvårdsstyrelsen sammanförda till ett anslag
med rubrik: ”till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet”, från hvithet
anslag derefter anordnats de medel, som för de olika ändamålen erfordrats.
Kontrollen derå, att anslagen blifva hvar för sitt särskilda ändamål använda,
samt att icke för någotdera byggnadsföretaget utgifterna öfverskrida de derför
af Riksdagen anvisade belopp, både genom Fångvårdsstyrelsens berörda förfarande
synnerligen försvårats. Fn sådan kontroll vore dock så mycket mer
angelägen, som den behållning, hvilken å någotdera anslaget möjligen uppkommit,
borde Riksgäld s-konto re t tillgodokomma.
Uti det af Fångvårdsstyrelsen i anledning häraf afgifna underdåniga
utlåtande har Styrelsen anfört dels, angående behållningarne å anslagen till
häradshäkteuas ombyggande och förseende med celler samt till uppförande af
fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm äfvensom till nytt straffarbetsfängelse
i Carlskrona, att något hinder för leverering till Riksgälds-kontoret af
förenämnda behållningar visserligen icke förefunnes, men att, då tid efter annan
behof uppstode för mindre byggnadsarbeten eller förändring af gamla
mindre fängelser, Styrelsen trött, att i fråga varande behållningar dervid lämpligast
kunde anvisas, särdeles då, hvad anslagen för härads- och stadsfängelser
an gånge, dessa icke blifvit för några vissa bland sådana fängelser beviljade; och
dels, beträffande anslagen för tillbyggnad å kronohäktet å Långholmen samt
för uppförande af kronohäkten i städerna Hudiksvall och Westervik, att intill
år 1865 särskild hufvudbok upprättats öfver de extra anslagen till cellfängelsebyggnader,
men att de få anslag, som sedermera beviljats för dylika fängelsers
uppförande, redovisats i Styrelsens allmänna hufvudbok, der dessa anslag väl
upptagits på ett gemensamt konto, men utgifterna för hvarje fängelsebyggnad
likväl blifvit upptagna och redovisade å särskildt konto. För beredande af en
lättare öfversigt af hvarje särskild! anslags ställning och derå befintlig behåll
-
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
ning skulle Styrelsen emellertid låta i näst afgifvande hufvudbok ifrågavarande
anslag å hvar sitt konto upptagas och redovisas.
Ehuru de å anslagen till häradshäktenas ombyggande och förseende
med celler samt till uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm
och Bytt straffarbetsfängelse i Carlskrona uppkomna behållningar visserligen
äro af ringa belopp, har Riksdagen dock ansett dessa behållningar, mot
hvilkas aflemnande Fångvårdsstyrelsen uppgifva hinder icke förefinnas, böra,
till vinnande af enkelhet och reda i räkenskaperna, till Riksgälds-kontoret återlevereras,
äfvensom behållningen å de extra anslagen för tillbyggnad af kronohäkte
å Långholmen och för uppförande af dylika byggnader i städerna Hudiksvall
och Westervik af enahanda skål synts höra Riksgälds-kontoret tillgodokomma.
Riksdagen får alltså i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes
anbefalla Fångvårdsstyrelsen att till Statskontoret inbetala, för att Riksgäldskontoret
tillgodokomma, ej blott de angifna behållningarna å anslagen till
häradshäktenas ombyggande och förseende med erforderligt antal celler, till
uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm och till uppförande
af nytt straffa rbetsfängelse i Carlskrona, än äfven hvad som å de särskilda
anslagen för tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen, för uppförande af
kronohäkte i staden Hudiksvall och för uppförande af dylik byggnad i staden
Westervik, möjligen kan finnas i behåll.
Kong!. Arméförvaltningen.
I anledning af Kongl. Maj-.ts, under åberopande af den då varande politiska
ställningen, till Rikets åren 1862—1863 församlade Ständer gjorda framställning
anvisades, jemlik! Rikets Ständers skrifvelse den 30 November 1863,
till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret ett särskild t kreditiv å 3,000,000
R:dr att i män af behof användas till försvarsverkets fullständigare ordnande.
Å detta kreditiv funnes, enligt hvad Revisorerne anmärkt, till år 1872 balanserad!
ett belopp af 58,968 R:dr 46 öre, hvarjemte Revisorerne, vid granskning
af Riksgälds-kontorets räkenskaper, funnit, att i fråga varande kreditiv ännu vid
nästliden års början derstädes qvarstode oredovisad t.
ITti häröfver afgifna, underdåniga utlåtanden hafva Arméförvaltningens
Artilleri- och Intendents-departement anfört, att af i fråga varande medel numera
funnes utaf de till dessa departement hörande summor, inom förstnämd a
departement en behållning af f 3,839 R:dr 98 öre och inom det senare af 9,932
rdr 21 öre, hvilka belopp ännu icke vore af Eders Kongl. Maj:t disponerade.
Fortifikations-departementet har deremot anmält, att den andel af nämnda, till
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.
år 1872 balanserade kveditivmedel, som med 19,253 rdr 7 öre å bemälda Departement
sig belöpte, enligt Eders Kong!. Maj;ts nådiga bref d. 8 Mars 1872
bl Hvit för uppgillra ändamål disponerad och utbetald; och mötte sålunda från
detta Departements sida icke något hinder för kreditivets slutliga redovisning.
I sammanhang härmed har Riksdagen fästat sin uppmärksamhet derå,
att äfvenledes en betydlig behållning vid 1872 års slut qvarstad å det belopp,
737,000 Rall’, som Kong!. Maj:t under den 11 Augusti 1870 utaf det af samma
års Riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade mindre kreditiv ställt till Kong].
Arméförvaltningens disposition för vidtagande af åtgärder för att under kriget
mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla de förenade rikenas neutralitet
och betrygga deras säkerhet.
Då i afseendet på användandet af kreditiv medel speciela föreskrifter
icke meddelas, utan endast i allmänhet det ändamål angifves, hvartill de må
disponeras, vore det otvifvelaktigt med god ordning öfverensstämmande, om eu
summarisk redogörelse öfver användningen af dylika medel blefve till Riksdagen
afgifven. För pröfningen af anslagsfordringar till föremål, likartade med
dem, för hvilkas tillgodoseende kreditivmedel vant anvisade, vore det för Riksdagen
af stor vigt att ega tillgång till en dylik redogörelse. Under nuvarande
förhållanden får Riksdagen i allmänhet först genom dess Revisorers berättelser
och således flera år efter det beloppen blifvit utbetalde, kännedom om sättet
för medlens användande. I de till 1871, 1872 och 1873 årens Riksdagar
afgifna berättelser om hvad i riket sig tilldragit lemnas undantagsvis uppgift
å hufvudsakliga dispositioner af den del utaf 1870 års kveditivmedel, som för
landtförsvaret afsetts. Fn fullständig redogörelse öfver användandet af dylika
medel synes emellertid höra till den Riksdag, som näst efter medlens lyftande
sammanträder, afgifvas, vare sig donna redogörelse lämpligen bör intagas i
berättelsen om hvad sig i riket tilldragit eller kan finna plats uti Kong!.
Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof eller möjligen kan på
annat lämpligt sätt Riksdagen delgifvas.
Hvad nu särskild! angår de af Rikets åren 1862 —1863 församlade
Ständer beviljade kreditivmedel, hade dessa, enligt Riksdagens åsigt, endast bort,
i den man de voro behöfliga, användas till de arbeten och anskaffningar, som.
af dåvarande förhållanden påkallades, men ingalunda, på sätt nu skott, under
eu lång följd af år disponeras till bestridande af hvarjehanda utgifter för försvarsverket,
utgifter som icke kunna anses hafva vant betingade af de vid
kredit!vmedlens beviljande rådande politiska förvecklingar, och da a dessa kreditivmedel
ännu finnas öfverskott, samt det ej kan anses lämpligt, att medel
hvilka för så lång tid tillbaka af tillfällig anledning blifvit för särskild t ändamål
anslagna, fortfarande qvarstå oredovisade, får Riksdagen i underdånighet
anhålla, det Eders Kong!. Majs! täcktes förständiga vederbörande att skyndsamt
5
Riksdagent underd. Skrifvehe, N:o 61.
redovisa sistnämnda kreditivmedel och den derå befintliga behållningen till
Statskontoret inleverera för att af detta embetsverk Riksgälds-kontoret tillhandahållas;
och får Riksdagen derjemte i underdånighet anhålla, det täcktes Eders
Kong!. Maj:t i allmänhet, sedan kreditivmedel lyftats, lemna den näst derefter
sammanträdande Riksdagen en fullständig redogörelse öfver medlens användande.
Kong!. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Då f. d. vattenkommunikationsfonden sedan längre tid tillbaka med
oförändrad t belopp i Styrelsens räkenskaper balanserats och någon utgift derifrån
på många år icke förekommit, hade den synts Revisorerne bära till Statskontoret
öfverlemnas, och hade Revisorerne ansett enahanda åtgärd äfven höra
vidtagas med den år 1870 uppkomna och från donna tid i räkenskaperna balanserade
behållning af 87 R:dr 4 öre å anslaget till Sagå bio- och vägbyggnad,
då äfven detta belopp antagligen icke vidare vore för ändamålet behörigt.
, , , ,
I anledning häraf har Styrelsen för allmänna väg-- och vattenbyggnader
i afgifvet underdånigt utlåtande förmält sig icke hafva något att invända emot
öfverlemnande till Statskontoret al berörda behållning a anslaget till buga
bro- och vägbyggnad, men deremot, enär ”fall kunde inträffa, då det vore nådigt,
att medel funnes genast att tillgå för bekostande al underhållsåtgärd,
som kunde med den lilla summan utföras”, hemställt, att behållningen a f. d.
vattenkommunikationsfonden matte hädanefter, såsom hittills, få sta under
Stvrelsens förvaltning. .
Enligt hvad Riksdagen inhemta!, har å f. d. vattenkommumkationsfonden
eller de medel, som, etter hvad bemålde Styrelse upplyst, Rikets Ständer
år 1835 ställde till Kongl. Maj:ts disposition för att, efter sig företeende
behof och omständigheter, anordnas till vattenkommunikationers befordrande,
nämnt anvisning icke förekommit sedan ar 1800; och då hvad Styl elsen anfört
om nödvändigheten af att medel funnes tillgängliga till bekostande af
mindre underhållsåtgärder synts så mycket mindre förtjena afseende, som de
numera årligen inträffande riksmötena lemna lika ofta återkommande tillfällen
att hos Riksdagen anmäla de behof, hvartill medel kunna erfordras, får Riksdagen
i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader att till Statskontoret öfverlemna
behållningen så väl å f. d. vattenkommunikationsfonden, som äfven å anslaget
till Sagå bro- och vägbyggnad.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.
(i
Kong!. Statskontoret.
I sammanhang med redogörelse öfver Statskontorets räkenskaper hafva
Revisorer ne i fråga satt, huruvida icke, på det rikshufvudbokens kapitalkonto
måtte lemna eu närmare kännedom om statens fmansiela ställning, i nämnda
konto kunde ingå såväl Riksbankens behållningar som jernvägsanläggningarnes
bokförda värde.
Riksdagen, som ansett det vara önskvärd!, att, derest icke alltför störa
kostnader uppstå eller svårigheter mota, till Riksdagens kännedom årligen
meddelas en i räkenskapsform uppställd redovisning öfver såväl statens samtliga
tillgångar i fast och lös egendom jemte fordringar, som ock dess skulder,
men icke tilltror sig bedöma, huruvida en sådan redovisning bör inflyta i rikshufvudbokens
kapitalkonto, eller om den lämpligare på annat sätt kan åstadkommas,
får alltså i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en dylik, i räkenskapsform
uppställd, årlig redovisning lämpligen må kunna till Riksdagens kännedom
meddelas.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 11 Maj 1874.