Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

i

INio 44.

Upplyst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga
Proposition med förslag till förordning angående förändrade
bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden
af vissa mål.

(Lag-Utskottet« Utlåtande N:o 17).

S. A. K.

Uti nådig proposition den 31 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,
jemlik! 89 § Regeringsformen, föreslagit Riksdagen antagande af en förordning
angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden
af vissa mål.

Beträffande förslagets 1 §, har Riksdagen funnit densamma antaglig,
utom hvad angår 7.de punkten deri, som afser de i 8 § 3 mom. af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Kammar-kollegium den 16 Februari 1838
omförmälda frågor om de i jordebokens kronokolumn upptagna hemmans och
lägenheters egenskap af boställe, bohemman, kyrkohemman, hospitals- eller
barnhushemman och dylikt, samt om orätt begagnade säteri-, rå- och rörs-,
insockne- och öfriga frälsefriheter derå. Enär Eders Kongl. Maj:t genom nådig
skrifvelse till Kammar-kollegium den 31 Maj 1867 förklarat, att hvad berörda
punkt i instruktionen innehåller om behörighet för Kollegium att besluta
i frågor angående i jordebokens kronokolumn upptagna hemmans och lägenheters
egenskap af, bland annat, kyrkohemman icke bör så förstås, att tvister
Bik. till Riksd. Prat. 1874. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 1

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

derom, huruvida eganderätten till jord af nämnda beskaffenhet tillkommer antingen
kronan eller någon viss kyrka, må af Kollegium upptagas, samt, enligt
hvad Kammar-kollegium i sammanhang med sitt i ifråga] varande nådiga
proposition omförmälda underdåniga yttrande upplyst, Eders Kong!. Maj:t medelst
tvänne nådiga bref den 27 April 1868 i särskilda mål förklarat samma
grundsats tillämplig jemväl i fråga om andra hemman än kyrkohemman, lärer
Kammar-kollegii kompetens i förevarande fall inskränka sig till frågor,
huruvida i jordebokens kronokolumn upptagna hemman och lägenheter äro,
med hänseende till kamerala förhållanden, att hänföra till det ena eller andra
slaget af jordnatur, samt om orätt begagnade säteri-, rå- och rörs-, insockneoch
öfriga frälsefriheter derå. En så beskaffad pröfning synes lämpligen höra
fortfarande förbehållas den administrativa myndigheten, och det så mycket
hellre, som der äro att tillgå de för dylika frågors utredande erforderliga
handlingar, hvithet icke är förhållandet vid de allmänna domstolarne.

Frågan huruvida 2, 3 och 4 §§ i förslaget må antagas eller förkastas
har Riksdagen ansett höra blifva beroende af det resultat, hvartill granskningen
af 5 § leder.

Hvad således angår de i sistnämnda § utsudda mål, så, äfven om man
icke i allo kan dela de inom Högsta Domstolen uttalade åsigter derom, att
dessa mål skulle vara af administrativ natur, torde dock höra medgifvas, att
här är fråga om en lagskipningsgreu, der hos domaren tagas i anspråk speciel
a insignier i ämnen, mera främmande för de allmänna domstolarnes verksamhet;
der lagstiftningen har till hufvudsaklig uppgift att ordna statens hushållnings-
och förvaltningsangelägenheter, och der den nu varande lagen i sitt
sammanhang hvilar på förutsättningen af helt andra än de i allmänna civillagen
fastställda regler för bevisning och rättegångssätt i (ifrigt. Dessa besvärsmål
hänskjutade till Högsta Domstolen kunde derföre, enligt Riksdagens
åsigt och på sätt jemväl inom Högsta Domstolen anmärkts, blifva äfventyrlig
till sina följder, i anseende till åtgärdens inflytande på den egentliga lagskipningen
och den sammas förblandning af administrations- och privaträttens
skiljaktiga grunder.

Af dessa skål har Riksdagen funnit Eders Kongl. Maj:ts omförmälda
nådiga proposition icke kunna i sin helhet bifallas, men deremot för sin del
beslut!t en författning, så lydande:

Förordning angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen
af vissa mål.

Med ändring af hittills gällande föreskrifter angående nedan omförmälda
måls behandling, varder förord nåd t som följer:

Nedan uppräknade mål komma, med upphörande af den beslutanderätt
deri, som hittills dels Våra Befallningshafvande dels Väte och Rikets Kärn -

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

mar-kollegium eller Kammar-rätt tillkommit, att hädanefter af de allmänna
domstolarne upptagas och handläggas, nemligen tvister:

l:o) huruvida besittningsrätt till kronobyggen är förverkad eller eljest
bör upphöra samt om nyttjanderätt till kronoskär, stränder och holmar, som
af Oss blifvit till fiskes idkande upplåtne;

2:o) om beståndet och råtta tydningen af sådana tillståndsbref eller
förordnanden, genom hvilka någon Oss och Kronan tillhörig eller eljest af
publik egenskap varande fast egendom eller rättighet kommit under enskild!
begagnande;

3:o) angående åtnjutande af de rättigheter, som i afseende å de till militära,
civil- eller ecklesiastik-staterna eller ad plös usus anslagne hemmans
disponerande och besittning kunna vederbörande vara förunnade;

•ko) om beståndet af tillförene skedda odlingar å de till menigheter
upplåtne krono-, lands- och häradsallmänningar;

5:o) emellan församling eller enskilde hennes medlemmar, samt församlingens
presterskap, kyrkobetjening eller folkskolelärare om, huru och till hvad
belopp de senares löningsrättigheter skola enligt lag, fastställda löneregleringar
eller särskilda överenskommelser utgöras;

6.0) om tydning och tillämpning af gällande bestämmelser rörande
barnmorskors och andre af kommuner aflönade personers löneförmåner;

7:o) emellan innevånare i stad om rättighet till den åt staden donerade

jord;

8:0) om jus patronatus i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän eger
rum samt om större eller mindre del af kronans tionde må patronrättigheten
åtfölja;

9:o) om stubbe- och röjselrätt å hemman och lägenheter;

10:o) om skyldighet att utgöra hamn-, bro-, väg-, färj-, eller andra den
allmänna rörelsen, enligt fastställda taxor, ålagda utgifter;

ll:o) emellan kronans ordinarie uppbördsman och dem, hvilka under
desses uppbördsman^ ansvar haft befattning med allmänna medels indrifning,
angående redovisning för dessa;

12:o) angående försummad! fullgörande af sådana skyldigheter, som uti
privilegier blifvit städer, societeter, bolag eller enskilde personer ålagde i afseende
å någon af Oss eller Riksdagen dem förlänad inkomst eller rättighet; samt
13:o) sådana stridigheter emellan Götakanalbolag å ena sidan och bolagets
direktion eller Staten å den andra, som i nådiga brefvet den 1 Februari
1836 afses.

Med undantag af de under N:o 8 omnämnde tvister angående jus patronatus,
hvilka, i likhet med hvad angående andra sådana tvister är stadgadt,

4 Riksdagens und erd. Skrifvelse, N:o 45.

skola tillhöra vederbörande Ho frätts handläggning, komma öfriga i donna författning
omförmälda mål att af första allmänna domstol å landet eller i stad
upptagas, der de ej, till följd af sin beskaffenhet, i exekutiv väg behandlas.

Donna förordning skall ega tillämpning å alla der omförmälda mål, som
efter den anhängiggöra^

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 7 Maj 1874.

N:o 45.

Uppisa och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition angående reglering af biskopslönen i
Lunds stift.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o Ty

8. A. K.

Uti nådig proposition den 5 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,
sedan Kyrkomötet blifvit i saken hörd t, enligt 114 § Regeringsformen begärt
Riksdagens samtycke dertill, att Presteståndets i Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 29 Oktober 1860 anmälda beslut, i fråga om iakttagande af
vissa vilkor vid regleringen af de med biskopsembetena i riket förenade löneinkomster,
förklaras icke innefatta hinder för en sådan reglering af biskopslönen
i Lunds stift, att vid densamma bibehålies endast så stor del af Helgerån
gård och gods, som erfordras för att afkomsten deraf, jemte de tillgångar
Kongl. Maj:t för (ifrigt enligt de för reglering af biskoparnes löner godkända
grunder bestämmer, må uppgå till det för biskopslönen i Lunds stift fastställda
belopp 15,000 Rdr.

Till donna nådiga framställning har Riksdagen lemna! sitt bifall; hvilket
Riksdagen härigenom får i underdånighet tillkännagifva.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 7 Maj 1874.