BBBEHBiltlGT BETiMålBE

MED FÖRSLAG TILL

reglering af häralshofdingarres

AFG1FVET DEN 5 DECEMBER 1873

1 NÅDER FÖRORDNADE KQMITERADE.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,

1873,

STOEMÅKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 sist!. Augusti förordnat
undertecknade att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag
till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, hafva vi för detta ändamål
sammanträdt bär i hufvudstaden den 26 i nämnda månad; och efter det vi denna
dag af slutat berörda uppdrag, få vi härmed i underdånighet öfverlemna betänkande
med förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, jemte
tillhörande beräkningar och öfversigter samt de särskilda meningar två af komiténs
ledamöter afgifvit.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigaste, allernådigaste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter

N. A. Fröman. Aug. Östergren. Rich. Carlén.
J. M. Lindgren. Liss Öl. Larsson.

Stockholm
d. 5 Dec. 1873.

Enär en reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner syntes vara icke blott särdeles
önsklig med afseende å den stora olikheten i inkomster, som förefunnes de särskilda domsagorna
emellan, utan jemväl med nödvändighet påkallad af den under senare åren inträffade
högst betydliga stegring i pris å alla förnödenheter och den derigenom upkomna eller ökade
otillräcklighet i inkomster för innehafvarne af de med svagare löneinkomster försedda domsagorna,
 samt dessutom Riksdagen i underdåniga skrivelser anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta dels undersöka och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjcnstebefattningar
förenade afiöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad för
det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon del afskaffas, och dels tillse, huruvida de
åt civile embets- och tjenstemän uplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt
kunde ega [rum, till statsverket indragas; har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 Augusti
1873, åt komiterade updragit att, efter utredning i hvad mån förenämnde af Riksdagen angifne
grunder härvid borde - komma i tillämpning, utarbeta och afgifva underdånigt förslag
till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.

Dål dessa löneförmåner för närvarande hufvudsakligen bestå i sportler, eller utgifter
af de rättsökande för påkallade embetsåtgärder, och i det komiterade gifna updrag, såsom
angifvet är, uttryckligen ingår förpligtelsen att utreda, huruvida ej sportelsystemet såsom aflöningsmetod
mgjligen kunde helt och hullet eller till någon del afskaffas, anse sig komiteiade,
då de nu gå att redogöra för det dem lemnade updrag, böra i första rummet verkställa
den af Riksdagen äskade utredningen angående sportelsystemet och dervid framlägga till öfvervägande,
 å ena sidan, de anmärkningar, som emot detsamma blifvit gjorda eller med fog
kunna göras, samt, å den andra, de fördelar, som kunna vara dermed förenade.

Dessförinnan anhålla dock komiterade att få förutskicka den anmärkning, att de icke
fattat sitt updrag så, som om något yttrande af dem äskades i fråga om sportelsystemets
lämplighet eller olämplighet ur rättslig eller statsfinanciel synpunkt eller, med andra ord,
i fråga om det lämpliga af den beskattningsmetod, som tillförbinder de rättsökande att erlägga
viss betalning för äskade embetsåtgärder. Hvarken det för komiterade utfärdade förordnande
eller riksdagens deruti åberopade underdåniga skrifvelse gifva nämligen anledning till
annat antagande, än att frågan i denna del inskränker sig till spörsmålet om det mer eller
mindre ändamålsenliga deruti, att vederbörande embetsman, i stället att åtnjuta aflöning af
statsverket, skall vara berättigad att för egen räkning af de rättsökande upbära densamma
i form af sportler. Det endast tillåta sig komiterade erinra, att icke, dem veterligen, något

2

land med ordnad rättskipning finnes, "hvarest icke de rättsökande äro underkastade skyldigheten
att erlägga utgifter för de till rättsväsendet hörande åtgärder, som af dem påkallas,
ehuru visserligen i de flesta länder dessa utgifter, merendels i form af stämpelpapper, ingå
till statsverket, som deremot i sin ordning ombesörjer embetsmännens aflönande.

Mot sportelsystemet, såsom aflöningsmetod betraktadt, har till en början anmärkts,
att det lian föranleda alltför stora vexlmgar i vederbörande embetsman^ aflöning och dymedelst
göra hans ekonomiska ställning osäker.

Att anmärkningen ej saknar fog visar sig af bilagda tabell N:o 1, hvilken redogör för
inkomsterna af rikets domsagor under åren 1861—1872. Vexlingarne hafva nämligen varit
så stora, att lösen för tingsexpeditionerna i några domsagor det ena året varit nära på dubbelt så
stor som det andra, i en mängd andra en tredjedel större o. s. v., på sätt närmare inhemtas af
bifogade tabell N:o 2. Uppenbart är ock, att då aflöningens större eller mindre belopp beror
af det större eller mindre antalet, den mer eller mindre inkomstbringande beskaffenheten af
påkallade embetsåtgärder, men dessas såväl antal som beskaffenhet kunna skifta i mycket
hög grad, ofta i följd af alldeles oberäkneliga tillfälligheter, jemväl motsvarande skiftning i
lönebeloppet skall uppstå. Vore det nu så, att dessa skiftningar i inkomster motsvarades
af enahanda skiftningar i arbetet, så vore olägenheten lättare att bära, men såsom sportelsystemet
för närvarande är hos oss anordnadt, kan sådant ingalunda alltid påräknas. Det
kan tvertom rätt ofta hända att samma domsaga det ena året ger vida större inkomst för ringa
arbete, derest detsamma hufvudsakligast påkallats för s. k. småprotokollsärenden, än hvad
flen ger ett annat år för större arbete, nedlagd t företrädesvis på invecklade domboksmål.
Genom ändring i sportelsatserna, så att de besvärligare embetsåtgärderna högre lönades under
det att lösen för de mindre besvärliga nedsattes, skulle visserligen missförhållandet utjemnas. Men,
derest man fortvarande vill medelst sportler allena godtgöra domaren, ej blott de kostnader
han måste vidkännas till nödigt biträde, utan äfven hans eget arbete, så möter den betänklighet,
 att eftersom de egentliga rättegångsmålen taga mesta arbetet i anspråk, sjelfva rättskipningen
skulle blifva synnerligen dyrfången och tillträdet till domstolen sålunda mången
gång stängas för den mindre bemedlade. Väl är det en regel i lagstiftningen, att den tappande
parten skall ersätta den vinnandes rättegångskostnader, men dels äro sakerna ofta så
mörka, att qvittning i dessa kostnader bör ske, och dels händer icke sällan, att den tappande
saknar medel att gälda hvad honom ålägges. Till hvilket betydligt belopp lösen för protokoll
i rättegångsmål behöfde höjas, derest nu antydda grund skulle följas, kan man sluta af
förstnämnda tabell, enligt hvilken flerstädes denna lösen utgör endast en bråkdel, på sina
ställen endast en femte- eller sjettedel af de sammanslagna inkomsterna.

Såsom eu annan olägenhet af sportelsystemet har blifvit anmärkt, att det föranleder
alltför stor olikhet i ajlöningen för innehafvarne af samma slags embete.

Att äfven denna anmärkning är befogad, inhemtas af åberopade tabeller. Af tabellen
A ro 2 framgår, att under det i eu domsaga högsta och lägsta sportelinkomsten för tingsexpeditioner
under de sista 12 åren upgått till respektive 17,103 och 12,454 R:dr, har den
i eu annan utgjort endast respektive 3,965 och 2,520 R:dr. Visserligen kan det medföra sina
fördelar att inom samma slag a i domareembeten några finnas, som i följd deraf att de äro
rikligare aflönade kunna upställas såsom belöning för mera framstående förmågor; men skilnaden
lärer dock ej behöfva vara så stor; liksom uppenbart vill synas, att aflöningen i allt

3

, „ ... ,ltan afseende å iemförlighet i embetsställning, i ena fallet ofverdmvct bog och i

andra »mJ ring». Äfven här gäll» AMU hvad . Mga om aflöningsbeloppets »exhng
•• u eller att olikheten i inkomst ingalunda kan alltid antagas vara betingad åt olik
^”»bel Deta"- de. nämligen derpä, huruvida inkomsterna väsentligen hemma
från de mera eller mindre besvärliga förrättningarna, och dels linnés bland dessa eu aning ,
som kan under domarens öfvervakande ombestyras af medhjelpare badana, äfven till mei
, , v . i uan cien rikligen aflönade utan svårighet anlita, under det den svagt

ant annat biträde än de. mest oundgänglig
lonarte åt nouig onsnrAk för göromål, som deri bättre

hvaraf foljcr, »it dä "ans egen arbeta Iel.kc’t understundom

vmmiskt hänseende vanlottade embetsbroders.

Väl är sannt, att detta missförhållande skulle kunna i någon man liafvas genom
omreglering af domsagornas omfång; men utom det att eu definitiv regering redan pa de

mmmmåmMé

=S?SE25H55iiaSiÄv e

domare'' som allt ditintills varit befriad från det lönlösa besväret med brottmulsransaknmga.,
* “ ^Ttn •« tlå staten sjelf undandrager sig att,

Hku med de ensktlde rättsökmjde »

den enskilde nodgas i nlanga fall vidkännas stol) c aiggy / / n/iknllades

SSlliSiilil

Sandet i fråga om de»pTräSÄt ina^ordna” detta

Srunder^issa

t teslMÄto S TäenZ domarens aflöning

4

afstäda inkomst shdle försvinna. Ett särdeles träffande exempel härpå erbjuder lagstiftnin b6n

,0m 77*: med fast egendom. Fastebrefven, af hvilka domarne mångenstädes hemta en
ganska väsentlig del af sina nödiga inkomster, anses ur lagstiftningspunkt kunna afskaffa
hvaremot lagfart äfven med ärfd fastighet påyrkats såsom nödvändig för anordnandet af ett

d fleste 1 8 T1?; i MCn °m Utfäl’dande af fastebref ^ ridare ifrågakomme, skulle

f öste domare mista alldeles oundgängliga medel till sin bergning, då deremot påbudet

att S Vf7 7 arM faStlgh8t; under förutsättning att fastebrefven bibehöllos, komma

öfverfödÄun/lr'' ™ eU" en

,.h ,/;Kl7en har em0t sP°rtelsystemet anmärkts det anstötliga i sjelf va upbördsmdoden
och dd för domarens anseende menhga i den omständighet, att hans ekonomiska välfärd i viss

Zhärenln ^ ** ^ * formeU hänseende ^handlar förekommande mål

Om också anmärkningen rörande upbördsmetoden icke förtjena!- synnerligt afseende
helst domaren icke kan sakna utvägar att i de flesta fall låta upbörden af sportlerna gå
genom annan person, lärer anmärkningen i öfrigt ej kunna frånkännas en viss betydelse.

a ma man erkänna, att i vårt land den sportellönade domaren rättvisligen liäfdar ett anseenc
e för redbarhet, som icke i högre grad kommer den af staten aflönade till del- men
oneklig ar att systemet innebär anledningar till frestelse och dylika anledningar kunna Väcka
eu misstanke, hvarför ingen domare borde vara utsatt, allraminst den, som, i allt hvad till
sakernas förmala behandling hörer, intager eu så okontrollerad ställning, som ordföranden i
underdomstolen pa landet.

, , .11?aS.T, ,7tV1? m0t nU anmärkta olägenheter af sportelsystemet hafva dess försvarare

frambalht åtskilliga fördelar af detsamma och bland dem till en början den, att det företrädesvis
skulle vara egnadt att pa ett rättvist sätt väga lön emot arbete.

Vore taxan för hvarje embetsåtgärd bestämd i noga afpassadt förhållande till det besvär
den medför, och vore derjemte hvarje rättsökande och sålunda äfven staten eller dess
organer forbundna att erlägga sådan betalning, så skulle visserligen rättvisa i detta hänseende
genom sportelsystemet skipas, ehuru alltid den obillighet qvarstode, att den ena embetsmannen,
 i följd af utebhfvet påkallande af embetsåtgärder, kunde komma att utan eget förvalhinde
sakna nödiga inkomster, under det den andre, hvars biträde mera påkallades, kunde
halla sadana i riklig mängd. Men nu är, såsom komiterade haft tillfälle visa i den redan
“ u^mngen rörande anledning»™ till vexlingarne i häradshöfdingarnes löneinkomster
och till. olikheten i desamma, ingen af de gjorda förutsättningarna för hand. Till eu viss
glad maste visser igen, detta oaktadt, göromålens mängd hafva inflytande på aflöningens beopp,
 men da i allmänhet det ar intensiteten, men ej extensiteten af domareåtgärderna, som be béS

-T1"113 °C1 anSVär’ kan det lätteliSen inträffa, att ett fåtal ringa ersatte em b

e t s f o r r att in liga r medföra vida större arbete, än ett större antal sådana, som äro högre taxe rade’

T1'' ■!'' A T'' ettfpar lnvecklade tvistemål> hvilkas utredande och bedömande inbringar
nagm fa riksdaler, erfordra vida mera arbete än utfärdande af flerdubbelt antal fastebref
foi hvilka lösen kan uppgå till tusentals riksdaler. ’

Ed vida större fördel än den „„ antydda, erbjuda deremot sportelsystemet derutan,
 >« dd mnebar dm rabastc garant, derför, att domarm i behörig tid och ordning

fullgör sina åligganden såsom expedit i onshafv ande, enär hans eget intresse bjuder, att både
undsättning och expedition gå så raskt undan som möjligt, eftersom eftersättandet af denna
pligt medför sitt särskilda straff i uteblifva inkomster. Genom att framhålla denna fördel
af sportelsystemet och sålunda antyda, att eu eller annan af ifrågavarande embetsman skulle
behöfva denna sporre för att förmås fullgöra sin skyldighet, tillvitas ingalunda kåren i dess
helhet eller ens någon enskild medlem deraf ådagalagd pligtförgätenhet i detta hänseende:
man har så mycket mindre anledning dertill, som erfarenheten visat, att äfven sådana expeditioner,
 som ingen lösen draga, t. ex. protokoll till meddellösa rättsökande ellei i mai, anhängiggjorda
af allmän åklagare, hitintills i allmänhet utan tidsutdrägt utgifvits. Men expeditioners
utgifvande utan lösen är för närvarande undantag, och af det sätt, hvarpå undantagsförhållanden
behandlats, kan man ej alltid med säkerhet döma till förfaringssättet sedan
undantaget förvandlats till regel. Det är dessutom en af erfarenheten bestyrkt, psykologiskt
lätt förklarlig sak, att ej sällan just den domare, som besitter öfverlägsen förmåga att utöfva det
egentliga domarekallet och lifvas af oförtröttad nitälskan för detsammas samvetsgranna handhafvande,
 deremot saknar de egenskaper, som bilda, hvad man brukar kalla, en duglig expeditionskarl.
Och i allt fall: då häradshöfdingarne vanligen äro så öfverhopado med göromål, att de sjelfva
ej förmå fullgöra dem alla, och då ingen lag ålägger dem att skaffa sig biträden, vill det
förefalla åtminstone ej oantagligt, att en och annan, derest expeditionslösen ej funnes att påräkna
för extra biträdens aflönande, kunde anse sig ursäktad, om han, i tider af mycken
brådska, läte ett och annat mera tidsödande arbete anstå, tilldess tillfället att det fullgöra
vore för honom eller hans ordinarie biträden lämpligt.

Den nu angifna fördelen af sportelsystemet inbegriper eu annan, som kommer statsverket
till godo, eller den att domaren, på samma gång kan bevakar sin egen rätt till expeditionslösen,
 lätteligen kan bevaka äfven statens rätt till de afgifter af bevillning snatur, som
det åligger de rättsökande alt erlägga. Det är visserligen sannt att man kunde ålägga domaren
att, äfven fast han sjelf ej vore berättigad till afgifter för utfärdade expeditioner, öfvervaka
att afgifterna till staten behörigen erlades; men lämplig torde en sådan anordning ej vara.

Ännu en fördel, och den af synnerlig stor ekonomisk betydelse, eger slutligen sportelsystemet
deruti, att det bereder tillfälle att till minsta möjliga belopp nedbringa de omkostnader,
 utöfver domarens aflöning, som äro med förvaltningen af häradshöfdinge-embetma
förenade.

Huru betydliga dessa omkostnader nu än äro, är det fara värdt, att de skulle i hög
grad stiga, derest staten, i stället att till domaren öfverlemna att liksom på entreprenad ombesörja
dem, sjelf öfvertoge skyldigheten att omedelbarligen bestrida desamma. Sådant förhållandet
gestaltar sig, då sportlerna äro beräknade att betäcka jemväl ifrågavarande utgifter,
ligger det i domarens intresse att bringa ned densamma så långt som möjligt, genom att
anordna allt på det billigaste sättet. Visserligen kan detta domarens intresse hållas vaket,
äfven om saken ordnades så, att staten, utan att omedelbart bekosta utgifterna, anslog eu viss
årlig oföränderlig summa till domaren att för ändamålet användas och lät honom behålla hvad
lian deraf kunde ett eller annat år inbespara. Men om staten sålunda ändå ikläder sig förpligtelsen
att hålla domaren tillhanda nödigt arbetsbiträde, måste, derest arbetet alltid skall
inom behörig tid medhinnas, vid bestämmandet af denna anslagssumma tagas såsom norm
den arbetsprodukt, som under de mest besvärliga förhållanden kunde åligga en domare att

6

sjelf ocli medelst biträden åstadkomma, och ersättningen alltså blifva högre än behöfligt under
de år, då ett mindre arbete påkallades. För öfrigt kan med visshet antagas, att man fåfängt
skall bemöda sig att för all framtid träffa rätta måttet af anslagsbeloppet för hvarje särskild
domsaga, utan alltför mycket äfventyra felaktiga kalkyler och följaktligen hafva att emotse
det ena anspråket efter det andra om förhöjning i anslaget, med utsigt att nödgas godkänna
dylika anspråk, utan att ega visshet derom, att icke desamma, ehuru för tillfället befogade,
snart nog, sedan de blitvit erkända, kunde befinnas grundade på förhållanden, hvilka varit
af öfvergående natur.

Ordnade man åter saken på det sätt, att domaren, på samma gång en viss bestämd
lön anvisades honom för hans eget arbete, befriades från allt bestyr såväl med anskaffande
som bekostande af nödigt biträde, komme det antagligen att gestalta sig ännu ofördelaktigare
för statsverket och sannolikt äfven för ärendenas jemna gång. Frågan om en sådan anordning
är ej ny. Den uptogs till skärskådande, i sammanhang med väckt förslag om anställande
af s. k. häradsnotarier, redan af den år 1841 nedsatta lagberedning, till hvars yttrande
i ämnet komiterade tillåta sig hänvisa. ‘‘Om domhafvandena — yttrar lagberedningen
— aflönns med eu bestämd penningesumma; så kommer troligen för denna lön ej annat af
dem att fordras, än göroinalens bestridande i den mån, de sjelfva medhinna, men utan skyldighet
att bekosta andra personers biträde; och de blifva säkerligen öfver nog sysselsatte med
sjelfva domarebefattningen, ordets förande i domstolen, beslutens upsättande, brefvexlingen

och de ekonomiska bestyren. Det återstår således mycket, som de ej kunna medhinna; och

de måste dertill hafva biträden, aflönade af staten och ställde ungefär i enahanda förhållande
med de tjenstemän, om livilka, under namn af häradsnotarier, fråga längre fram förekommer.
Dessa biträden komma således att bestrida protokollsföring, renskrifning, bestyret med kartering,
 handlingars påskrifning, besörjande af allt, som bör föregå expeditionernes kontrasignerande
och framläggande till domhafvandens underskrift, och derefter expeditionernes utlemnande
eller kringsändande (med eller utan upbörd af lösen och dess redovisande). Härigenom
blir en ganska dryg del af arbetet lagd på dessa biträden, hvilkas befattning kommer
att fordra i det närmaste jemngod skicklighet med den, domhafvanden sjelf bör ega;
och deras aflöning får icke vara obetydlig. Fn sådan person i hvarje domsaga blir ej tillräcklig,
 om han icke så aflönas, att han åt sig kan hålla biträde ej allenast till renskrifning,
utan ock till jrrotokollens upsättande. Antingen detta sker, eller ock mer än en i domsagan
tillsättes; så kan kostnaden icke betydligen understiga beloppet af domhafvandens lön. Och
äfven med dessa upoffringar å statens sida är ändock fara värdt, att ändamålet icke vinnes.
Det är egentligen genom frivillig arbetsamhet som häradsrätternes göromål hittills blifvit

skötta. Om frivilligheten uphörer, så finnes ej annat att sätta i dess ställe, än tvång och

straffhot; och detta blir utan allt tvifvel otillräckligt. Det maskineri, som så till sägandes
gått af sig sjelf genom den egna fördelens drifkraft, är för vidlyftigt, att kunna af åklagaremakten
ouphörligen i alla dess delar öfverskådas och genom tvångsmakt hållas i gång. Det
är den naturliga, kloka inrättningen, som hittills underhållit lifvet i dessa domstolars verksamhet
; men fruktansvärd skall det stora problemet af denna verksamhet icke lösas genom
något stränghetens hjelpmedel, och förspillandet af det verksamma medlet vore således en
oersättlig förlust. Huru litet som genom åtal eller något tvångsmedel kunde uträttas emot
ett sådant förhållande, visar sig uppenbart, och dess afhjelpande vore ej att påtänka annor -

7

lunda, än att arbetet minskades genom domsagornas delning. Men denna utväg att minska
arbetet skulle allt framgent blifva ganska bekymmersam, då efterhand allt flera ansökningar
derom vore att förvänta, i följd af vexande folkmängd och förmögenhet samt allt mer invecklade
industriella förhållanden, hvilka alla samfält bidraga att öka lagskipning sysselsättningar.
 I stället att alla förändringar härutinnan hittills icke vållat någon olägenhet i detta
afseende, och den mera sysselsatte landtdomaren aldrig klagat, att han vore vanlottad; skulle
då vid dessa befattningar, vida mer än vid någon annan af statens tjenster, upkomina en
orolig täflan att få löner och göromål jemkade, till afhjelpande af ouphörligen återkommande
ojemnhcter, och nya statsanslag för Justitie-departementet alltjemt blifva oundvikliga .

Granskar man nu närmare beskaffenheten af alla dessa med sportelsystemet förenade
olägenheter och fördelar, så lärer man finna, att, under det de senare i allmänhet tillhöra
systemet i och för sig, olägenheterna deremot hufvudsakligast härflyta från det sätt, hvarpå
detsamma blifvit hos oss anordnadt, företrädesvis derutinnan, att sportlerna äro beräknade,
icke allena till betäckande af de med domsageförvaltningen förbundne utgifter, utan derutöfver
såsom den enda, eller åtminstone väsentliga källan till bäradshöfdingarnas egen aflöning.
Vore detta icke förhållandet, så kunde t. ex. den oproportionerligt höga lösen för fastebref
och, i vissa fall, äfven för boupteckningar betydligt nedsättas och sålunda större jemnvigt
mellan arbete och arbetets lön åvägabringas. Äfven vexlingarne i domarens aflöning skulle
minskas; olikheten i inkomster de särskildta domsagorna emellan utjemnas; de enskifta rättsökande
ej nödgas vidkännas upoffringar för embetsåtgärder, påkallade af det allmänna,
angelägenheten att förbättra en föråldrad lagstiftning ej råka i strid med angelagenheten att
uppehålla domarekårens ekonomiska sjelfständighet; och den för domarens anseende menliga
föreställningen, att hans ekonomiska välfärd bjöde honom att fika efter sportler, af sig
sjelf förfalla.

Vid sådant förhållande hafva komiterade, som ansett fördelarne af sportelsystemet alltför
stora att böra försakas och som följaktligen icke kunnat tillstyrka sportlernas fullkomliga
afskaffande, trott sig finna lämpligaste lösningen af den dem förelagda fråga i antagande af
den grundsats, att sportlerna, såvidt de erfordras såsom vederlag för de med domsageförvaltningen
förenade kostnader, bibehållas, men i öfrigt afskaffas, och att häradshöfdingarnas
egentliga aflöning deremot af statsmedel bestrides.

I tvänne hänseenden är dock, i komiterades tanke, en modifikation af denna grundsats
nödig, nämligen dels deruti att kostnaderna för resor till och gästning vid de lagtima
tingen undantagas från de förvaltningsomkostnader, som skulle medelst sportler gäldas, och
dels deruti, att de s. k. extra sportelinkomsterna, såsom af gravationsbevis, stämningar, syneförrättningar
o. s. v., fortfarande hänföras till de medel, hvarmed domarens egen aflöning
skall bestridas.

Räknades tingsresor och tingsgästning till de allmänna förvaltningsomkostnaderna och
bestämdes i följd deraf sportelsatserna till de högre belopp, som erfordrades för att betäcka
äfven utgifterna för desamma, så skulle jemväl de häradshöfdingar, som bodde å tingsstället
och för ifrågavarande ändamål ej behöfde vidkännas alls någon utgift, likväl åtnjuta denna

8

förhöjning och den, hvars resor vore färre och kortare, erhålla lika stor ersättning, som deri
hvilken hade att färdas vida större våglängd.

Hvad åter de extra sportel nkomsterna angår, så eger med dem det särskilda förhållande
ruin, att de mest betydande och ansvarsfulla bland de göromål, hvarför nämnde inkomster
utgöra vederlag, nämligen upsättande af gravationsbevis och andra intyg af domareembetet,
 nästan uteslutande måste af domaren sjelf ombestyras. Såsom ersättning för arbetsbiträde
kan, då sådant i allmänhet ej blifvit begagnadt, lösen för dylika handlingar således
ej anses, utan måste principielt räknas till de inkomster, som utgöra domarens egen aflöning.

Oafsedt detta, finnas emellertid äfven praktiska skäl, som tala för det ifrågasatta undantaget.
 Det ar nämligen uppenbart, att om jemväl de extra inkomsterna inberäknades bland
de sportler, hvarmed förvaltningsomkostnaderna skulle bestridas, men sportelsumman ej finge
öfverskrida summan af de verkliga kostnaderna, en så mycket större nedsättning i de nuvalande
sportelsatserna maste ske. Af det förslag i detta syfte, som blifvit inom komitéen framställdt,
 bär visat sig, att denna nedsättning skulle blifva så stor att, i åtskilliga fall, icke

f-,wa,iden r8t,f.för(lel af sPortelsystmet, som ligger i dess förmåga att mana domaren
till tullgörande åt sina skyldigheter såsom expeditionshafvande, skulle förloras, utan domaren
till och med understundom finna sin uträkning vid att i det längsta åsidosätta desamma.
Detta gäller företrädesvis gravationsbevisen, för Indika den nu bestämda lösen är så ringa, att
dess nedsättande till hälften, såsom nödigt torde vara derest ifrågasatta grundsats skulle följas,
icke skulle sta i rimligt förhållande till det besvär och det ansvar, hvarmed utfärdandet af
dessa vigtiga expeditioner är förenadt.

Ln annan praktisk olägenhet af de extra sportelinkomsternas hänförande till de medel,
hvarmed förvaltningskostnaderna skola betäckas, förefinnes jemväl deruti, att dels expeditionstaxan
niaste, särskildt för Häradsrätterna, undergå vida större förändring än eljest vore bcliofligt,
 och sålunda skillnaden mellan förhållandena å land och i stad ytterligare ökas, dels
ock en hel mängd nya slag af stämpelpapper anskaffas, såvida statsverket skulle, såsom vederlag
för den till häradshöfdingarna anslagna kontanta lön, medelst stämpelpapper upbära skillnaden
emellan den nedsatta lösen och den nuvarande. Endast för gravationsbevis, som nu
draga eu lösen af 2, 3, 6, 9, 11, 13, 15, IG, 17, IS, 19 eller 20 R:dr, komme alltså att
ertordras tolf nya slag af skrifkartor, ty då gravationsbevisen ej införas i några minnesbocker,
 icke heller renoveras, lärer omsorgen om nödig kontroll ej tillstädja att de förses endast
med biläggningskartor.

H\.ul häi el ter angar den af Riksdagen jemväl väckta fråga om indragning af de till
vissa häradshöfdingar anslagna boställen, i hvilken fråga Kammarkollegiet och vederbörande
Ilofrätter redan afgifvit underdåniga utlåtanden, inhemtas af de till komiterade öfverlemnade
handlingar: att af de 103 häradshöfdingarne i riket endast 56 hafva boställen åt sig anslagno:
att dessa boställen, hvilka äro i korthet beskrifna uti en Kammarkollegiets utlåtande bilagd
förteckning, utgöra tillhopa 60§ mantal och 8 lägenheter utan åsatt mantal; att deras taxeringsvärden
för år 1867 upgatt till 1,530,010 R:dr; att 5 boställen äro belägna utom de

domsagor,

9

domsagor, till hvilka de höra; att endast 8 boställen brukas af vederbörande indelningshafvare
och att återstående 48 äro utarrenderade, antingen med Kongl. Maj:ts tillstånd för viss
bestämd längre tid eller ock utan sådant tillstånd för tid, som i intet fall kunnat utstiäckas
utöfver den ovissa, under hvilken upplåtaren eger dispositionsrätt öfver sitt boställe. Kammarkollegiet
bar funnit boställenas bibehållande i allmänhet vara menligt, ej mindre för tjensternas
behöriga utöfning, än ock för häradshöfdingarne sjelfve och för staten. Detta omdöme
bar kollegiet grundat på följande skäl: att då tjensteman, hvilka, såsom de ifrågavarande,
hafva trägna tjenstegöromål, måste dela sin tid emellan dessa och skötseln af ett icke sällan
vidsträckt jordbruk, skulle tjenstegöromålen derigenom komma att i större eller mindre mån
eftersättas; att om häradshöfding, såsom ofta torde vara fallet, vid boställes emottagande saknade
erforderliga insigter i landtbruksskötseln samt dessutom nödsakades att, i anseende till
otillräckligheten af de så kallade laga busen, låta uppföra nya eller tillhandla sig redan befintliga
öfverloppshus, äfvensom att förskaffa sig de för jordbruket behöflig*! inventarier, kunde
han härigenom lätteligen bringas på ekonomiskt obestånd, b vilket åter maste hafva ett skadligt
inflytande på tjenstens handhafvande; att, genom boställenas utarrendering för kronans
rakning, desamme antagligen komme att skötas af personer, hvilka cgde större insigter i jordbruket
och tillika kunde häråt egna eu mera odelad uppmärksamhet; samt att, om boställena
på längre tid bortarrenderades, arrendatorerne lättare vore i tillfälle att nedlägga kostnadei
på jordens upodling och förbättring samt derigenom bringa boställena till högre värde än
då de utarrenderades af boställsinnehafvarne på några få år eller under deras ovissa tjenstetid
eller ock af dem sjelfve under eget bruk innehades. Att nära hälften af häradshöfdingarne
sakna boställen och att af de 50 boställen, som finnas, blott 8 af innehafvare sjelfve brukas,
vore omständigheter, som, i kollegiets tanke, ådagalade, att i och för embetets utöfning boställe
för en häradshöfding icke vore ovilkorligen nödvändigt; och har kollegiet, på grund af
hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkt, att häradshöfdingehoställena måtte varda till statsverket
indragna, för att, i likhet med redan indragne boställen, för statsverkets räkning utarrenderas.
 Beträffande frågan, huruvida från denna allmänna regel undantag borde för ett eller annat
boställe ega rum har kollegiet yttrat, att då till stöd för ett så beskaffadt undantag icke torde
kunna anföras andra skäl än antingen eu för handen varande nära oöfvervinneilig svårighet
för en häradshöfding att inom domsagan annorstädes än å bostället erhålla tjenlig bostad, ellei
ock att liäradsboerne å bostället åt sin domare uppfört boningshus eller a bostället el.er i dess
närmaste grannskap byggt sitt tingshus, syntes alla boställen kunna utan undantag till statsverket
indragas, så vida för häradshöfdingens eller häradets räkning afsöndring finge ske af
den jordrymd, som för bostads- eller tingshusen erfordrades, hvarom, i händelse af behof, förbehåll
kunde göra vid boställes utarrendering. Svea Hofrätt samt Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge hafva, med tillkännagifvande, att vederbörande häradshöfdingar inom desse Hofrätters
domvärjo ej kunde anses sakna utväg att annorstädes, än a nu varande boställena, erhålla
lämpliga bostäder, jemväl tillstyrkt indragning till statsverket af alla häradshöfdingeboställen,
 hvaremot Göta Hofrätt ansett sådan indragning böra ifrågakomma endast för de boställen,
 som äro olämplige till bostäder åt häradshöfdingarne, samt hemställt, att följande
boställen, nämligen 1 mantal Stora Yxhult i Finspanga läns domsaga, 1 mantal Bärby i Vestra
Hisings härad, 1 mantal Kragenäs i Tanums härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra Möre härad,

10

och 1 mantal humlegård på Öland, Indika af nu varande indelningshafvare bebos, äfvensom
1 mantal Normlösa i Wifollca härad, 1 mantal Näs på Oroust och 1 mantal Hvetlanda i
()stra härad, desse sistnämnde tre boställen hörande till domsagor, inom Indika svårighet

skulle förefinna for häradshöfdingarne att skaffa sig annan bostad, måtte såsom boställen åt
dem bibehållas.

Lika med Kammarkollegiet anse komiterade sig böra tillstyrka indragning till statsverket
af alla käradshöfdingeboställen, äfvensom komiterade finna det vara lämpligt och
billigt att, om tingslag byggt sitt tingshus eller bostad åt domaren ä boställes ägor, det
medgifves tingslaget att hafva desse hus (kvarstående för dermed afsedde ändamål- men att
enligt kollegiets anvisning, tillåta ^afsöndring från boställe till tomtplats för åbyggnad, som
ur nu varande . innehafvares enskilda egendom, synes deremot ej vara gagneligt. En sådan
afsöndring kunde nedtrycka arrendet på bostället och den förutsätter dessutom för häradshöfdingen
eu underhalls- och byggnadsskyldighet, som, utan sammanhang med jordbruk, torde
ior honom blifva allt för betungande. Det kan emellertid icke bestridas att häradshöfding
som på boställe^ bär honom enskildt tillhörig åbyggnad, eller som åt sig undantagit bostad
eller andra förmåner, då boställe med Kong]. Maj:ts tillstånd utarrenderats, skulle blifva lidande
pa indragningen, om den med stränghet genomfördes. På det att sådant må kunna

be -

^ kiifcMUli, litet I\t

undvikas torde statsverket böra mot lösen öfvertaga så kallade öfverloppshus, derest de

Unnas för bostället,
då antagligt är,
radshöfding eller

arrendekontrakt uptaget undantag, som det omnämnda.

Sex boställen, anslagne til! domsagor, hvilkas nu varande innehafvare icke på grund
al vilkor i fullmakterna äro underkastade lönereglering, torde icke kunna indragas under

om ej nödvändiga, dock nyttiga. Detta medförde eu ringa upoffring,
att boställe betingar högre arrende, om öfverloppshus, som kunna till häannan
uthyras, la qvarstå. Äfven synes staten böra respektera sådant i

^ - ------ "uuuci nu

varande l.aradshofdmgars tjenstetid. Desse boställen äro fidels mantal Skogs i Gotlands

Sunnerbo härad, £ mantal Svansjö med qvarn ocli \ mantal

södra härad, 1 mantal Kalf i

Prestetorpet i Marks härad, samt 1 mantal Brötegården och j mantal Hamnebacka i Valbo
Härad. Ofrige bostallen deremot böra, såsom bär nedan närmare utvecklas, kunna indragas
redan under nu varande innehafvares tjenstetid, men då, ifall att häradshöfdingar, som sjelfve

0 ivertagit brukningen af sina boställen, finge sig ålagdt att under tjenstetiden afstå från bruknmgen,
 sadant komme att verka eu svår rubbning i deras ekonomiska anordningar och beräkningar
samt kunde föranleda betydliga af dem icke förskyllade förluster, synas billighet,
rättskänsla och statens värdighet bjuda, att det lemnas desse häradshöfdingar Öppet att för
tjenstetiden behålla boställena, emot behörigt afdrag på den kontanta lönen. De boställen
sou, al häradshöfdingarne sjelfve brukas, äro, utom bär ofvan nämnda £ mantal Skogs, sju’
nämligen: l£ mantal Limlhof i Svartlösa härad, 1} mantal Husby med torpet Falsboda i
vemlels tingslag, i mantal Alleqvia i Gotlands Norra härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra
More härad, I mantal humlegård på Öland, 1 mantal Bärby i Vestra Hisings härad och

1 mantal Kragenas i Ta nu ms härad. Huruvida häradshöfdingen i Östra härad i Småland
tagit sitt boställe 1 mantal Hvetlanda under eget bruk och bostället sålunda är att hänföra
t’11 ,la 818t uppräknade hafva komiterade ej kunnat af tillgängliga handlingar inhemta.

Hå komiterades förslag är byggd! derpå, att, häradshöfdingarne

skulle få upbära

1]

viss lön af statsverket, koinme naturligtvis att med detsamma försvinna de särskilda anslag,
som under hvarjehanda titlar, nämligen boställsränta, boställsersättning, lön, tingsgästningspenningar,
 domarenäst och ersättning för mistade bötesandelar, nu utgå.

Efter att sålunda hafva angifvit grunderna för der förslag till reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner, komiterade här nedan framlägga, ötverga de till redogörelse eu

detsammas detaler. _

Vid upskattningen af de med domsageförvaltningen förenade kostnader hatva visserligen
varit att tillgå upgifter, dock mestadels endast approximativa, från de flesta liäradshötdingar;
men upgifternas ofullständighet, i förening med den olika beräkningen af kostnaderna
för biträdens kost och lön, har nödgat komiterade att Bjellra söka bestämma beloppet
af dessa omkostnader. De hafva dervid skattat kost och husrum för hvarje medhjelpare till
700 Riksdaler, lönen för renskrifvare till 300 Riksdaler och för de juridiska bitradeua till
belopp, varierande emellan 150 och 800 Riksdaler. Flera domare, företrädesvis bland dem
som bo i städerna, hafva dock icke ansetts behöfva renskrifvare i hus och kost, lfoljd hvaraf
renskrifnmgskostnaden i vissa domsagor kunnat något nedsättas under hvad den skulle utgöra,
 derest ständig renskrifvare användes. De juridiska biträdenas antal aro beräknade
efter domsagornas ''storlek och besvärlighet. För några få äro 3 sådana biträden anvisade.
De bestå hafva ansetts ej behöfva mer än ett och för innehafvarne åt de tre minsta domsagorna
är hela kostnaden för juridiskt biträde uppskattad till endast 700 Riksdaler. Det
har ej ansetts redligt att lemna någon häradshöfding utan medel att, om oek endast tillfälligtvis,
 begagna sig af juridisk medhjelpare. De rättssökandes anspråk pa utfående utan a t
för lång väntan af'' begärda expeditioner torde nemligen kräfva, att äfven den domare, som
under de tider på året då göromålen äro lindrigare kan reda sig ensam, deremot under de
brådare tiderna har eu medhjelpare hos sig, som ej blott bidrager till arbetets fortskyndande,
utan ock, derest domaren får förfall, kan lörordnas att uppehålla embete!.

Då komiterade bort bedömma förhållandena i och för sig, utan afseende på den ene
eller andre nu varande ständige domarens större eller mindre arbetsförmåga, ar naturligt att
skiljaktighet i särskildta. fall skolat upstå emellan komiterades ^»skattning åt behöflig! arbetsbiträde
och domrarnas upgifter å det biträde de använda Skiljaktigheten är dock öfver
hufvud taget ej synnerligen stor och torde, hvad särskild t angår de tall då komiterades
biskattning är högre, till icke ringa del härflyta derifrån, att mången domare^ verkligen ehöft
mera biträde, än han under nuvarande löneförhållande haft råd att hålla sig, hvarut
utan tvifvel följt eller följer öfveransträngning, ledande slutligen till förstörd helsa och allt
för tidig oförmåga att förvalta det besvärliga domareembetet.

Jemte kostnaderna för juridiskt biträde och renskrifning måste häradsliöfdingarue äfven
vidkännas sådana för resor till urtima ting och andra extra förrättningar i det allmännas intresse,
 för skrifmaterialer, dem komiterade upskattat till 1 å 200 R:dr efter hvarje domsagas
storlek, samt ändteligen för resor till och gästning vid de lagtima tingen, när häradshoidingen
icke haft sin bostad å tingsstället. Vid upskattningen af denna sistnämnda kostnad ha.va komiterade
icke fäst sig vid läget af häradshöfdingarnes nuvarande bostad, utan beräkna! ersättningen
till det belopp, hvartill den skulle upgå, derest häradshöfdingeu bodde på det for domsagans

12

innevånare och embetsmåltningen i allmänhet beqvämaste stället eller vid något af tingstallena,
 der flera sadane i domsagan finnas. Reseersättningen är, med undantag för lappmarksresorna,
 beraknad till 3 R:dr för mil, ocli dagtraktamentet, som i allmänhet uptagits blott för
vistelsen a tingsstaden ej för resetideu, till 10 R:dr sammanlagdt för domaren och hans
skrifvare För lappmarksresorna ar ersättningen beräknad till det mindre belopp, vederbörande
sje lva upgifvit. Den olikhet, som förefinnes emellan komiterades ^skattning och
har ad s bo fd ingå ra a s egna upgifter, Lärflyter antagligen, då upskattningen går till lägre bclopp
derifrån, att haradshofdingen beräknat skjutslega!) från sitt mera aflägsna hemvist, och

da den gatt till högre, derifrån att skjutsersättning ej tillfullo beräknats, då vederbörande
rest med egna hästar.

1 expeditionstaxan äro föreslagna de förändringar: att lösen för fastebref och bouptec
mngars inregistrerande ej vidare skulle beräknas efter egendomens värde, utan utgöra
för hvart fastebref 1 Rall- och för hvarje boupteckning 50 öre; att någon lösen för andra
och tredje upbuden ej skulle la beräknas, och att protokollslösen skulle nedsättas till 1 Rall''
för forsta och 75 öre för hvart efterföljande ark; och hafva komiterade, vid bestämmande
åt dessa sportelsatser, halt lor ögonen, ej blott angelägenheten att nedbringa de sammaniagda
sportlerna till det belopp, som motsvarar förvaltningsomkostnaderna, utan äfven ändamålsenligheten
deraf att hvarje särskild sportelsats kommer att stå i proportionerligt förhållande
till kostnaderna lör hvarje dermed belagd expedition.

Att döma af de uträkningar, som med ledning af de från häradshöfdingarna erhållna
uppgflter a lösen för de 12 sista årens tingsexpeditioner blifvit inom komitén gjorda har
det forra syltet vunnits i anmärkningsvärdt hög grad, ehuru det är gifvet att då uträkningarne
till eu de. maste grundas på approximativ beräkning, såsom i fråga om antalet ark i
i varje tingsexpedtion, sjelfva resultatet endast kan såsom approximativt anses. Med undanag
or do. domsagor der ovanligt talrika eller långa tingsresor medföra en särskild kostnad
motsvarar i allmänhet den lösen, som efter komiterades förslag framdeles blifver att beräkna’
i det Harmas e de förvalta,ngsomkostnader, som efter komiterades upskattning drabba inneha
fvarne af hvarje särskild domsaga. För några få domsagor, nämligen Gotlands norra och
södra, vestra Helsinglands Viske och Fjäre, Oroust och Tjörns, norra Vadsbo, vestra Göinge
samt Fars och Frosta bär den upskattade lösen med några hundra, i den sistnämnda
med närmare tusen Riksdaler öfverstigit den beräknade förvaltningskostnaden, under det att
den för andra med mindre belopp understigit nämnde kostnad. Skillnaden har emellertid
mgestades vant af den beskaffenhet att den synts komiterade böra föranleda afvikelse för
någon viss domsaga från ett system, som i allmänhet visar sig tillfredsställande.

l, ,, . , 1raga. °,m S.Portelsatf rnas jemförlighet med det arbete med hvarje expedition, som

skulle betalas, halva komiterade väl ej att åberopa stödet af några uträkningar, men tror sig
i tvål kunna antaga, att någon väsentlig anmärkning i detta afseende ej skall kunna af den
sakkunnige goras. Emellertid anhålla komiterade att, särskild! med afseende å den föreslå
1 m.1 Pr°i,?Y°!S^S des bllfvit forhoJd tlJ1 00 ore iör hvart fullskrifvet ark samt att förhandlingarne i de^icsta
mai, nämligen alla som skola antecknas i de så kallade småprotokollen och flera af dom -

13

boksmålen, skola afskrifvas i de renoverade exemplar af minuesböckerna, som till Hofratterna
insändas

Den olikhet i förhållandena å land och i stad, som skulle blifva en följd af ifrågavarande,
 endast för Häradsrätterna afsedda, förändring i expeditionstaxan, beböfver ej medföra
någon olägenhet för de rättsökande, om saken så ordnas, att den del af lösen,^ som kommer
att frångå häradshöfdingarna, istället debiteras såsom stämpladt papper. För de belopp,
som erfordras för fastebref och boupteckningar, finnas redan biläggningskartor till erforderliga
valörer att tillgå, och för protokollsutdragen erfordras endast nya skrifkartor a 1 K:dr
25 öre att användas till första och å 50 öre till andra arket.

Vid upskattning af de extra sportelinkomsterna hafva komiterade tagit till ledning
dels antalet lagfarter och inteckningar, hvilka ofta föranleda utfärdande af gravationsbevis,
dels antalet anhängiggjorda mål, hvaraf beloppet af stämningslösen beror, dels ock antale
brukningsdelar, äfvensom folkmängden i hvarje domsaga. Den kalkyl, som grundats pa sammanställning
af dessa faktorer, ger stöd för det antagande att de extra inkomsterna kunna
upskattas ungefärligen efter samma måttstock som öfriga sportelinkomster, sa att den domsaga,
 som i fråga om tingsexpeditioner visat sig stå högre, äfven star högre ifraga om
extra inkomster. Det säger sig emellertid sjelft, att ingen kalkyl kan vara ofelbar i fråga
om inkomster, hvilka så som de ifrågavarande bero af ytterligt skiftande och oberäkneliga
förhållanden: ''så kunna t. ex. ett större antal konkurser af vidsträcktare omfattning, eller
uptågandet samtidigt af åtskilliga amorteringslån, för ett år mångdubbla den vanliga
inkomstsumman, hvilken ett annat år af andra lika tillfälliga omständigheter kan nedbringas
långt under medeltalet. Lika litet kan någon afgörande vigt tillerkännas de resultat,^ som
erfarenheten, vore den ock samlad en aldrig så lång tid, biingar i dagen. e är oc sa i
en del af denna anledning komiterade icke tilltrott sig att fästa synnerligt afseende;aharadshöfdingarnes
i allt fall mycket ofullständiga och enligt fleras egen antydan otillforlitliga upgifter
i detta hänseende. En annan anledning är den, att komiterades begäran om upgifter
å “extra inkomster'' uppenbarligen blifvit af flera missförstådd, enär eu del dit raknat
t. ex. provision för såldt stämpelpapper och inkomster af hypotheksvärdenngar eller sadant,
som ej tillfaller häradshöfdingen såsom sportel för honom åliggande embetsatgard, utan såsom
ersättning för frivilligt åtagna bestyr, under det att deremot andra efter all anledning
förbisett hvarjehanda inkomsttitlar, hvilket visar sig bland annat deraf, att för en och unna
domsaga alla de extra inkomsterna uptagits till en summa, föga öfverstigande inkomsterna
af stämningar allena. Den af komiterade gjorda beräkning slår emellertid i det hela sa ut
att slutsumman endast på ett par tusen Riksdaler skiljer sig Iran den slutsumma, hvartill de
ifrågavarande inkomsterna efter häradshöfdingarnes upgifter upga.

Komiterade öfvergå nu till den grannlaga frågan om beloppet af den aflöning,
häradshöfdingarna böra för egen räkning upbära, sedan förvaltnings- och resekostnader bliivit

Vid öfvervägande af denna fråga hafva komiterade bort taga hänsyn till, ej allena
de löneförmåner som andra af staten lönade domare åtnjuta, utan äfven de tor vart land
egendomliga förhållanden, hvilka göra det till en vigtig samhallsangelageuhet, att landtdom -

14

rarne aflönas så, att män med framstående duglighet finna sin uträkning vid att eftersträfva
dessa befattningar, de mest besvärliga af alla domaresysslor.

Om ordföranden i underdomstolen på landet gäller ej blott hvad som gäller om domare
i allmänhet, eller att man fåfängt söker bygga land med lag, om icke de, som äro
sätta att tillämpa lagen, äro sjelfständige och oberoende, äfven i ekonomiskt hänseende.
Den okontrollerade ställning landtdomaren intager, ej endast såsom den ende lagfarne i Rätten
och således så godt som ensam beslutande, utan äfven såsom protokollsförande och expeditionshafvande,
 göra det af ytterligare vigt, att hans ekonomiska vilkor så tillgodoses, att han
ej utsattes för frestelsen att, genom lycksökeri eller ännu sämre medel, söka förbättra
sin ställning. Äfven den omständighet, att den första praktiska öfning, som den nyblifne
juristen skall förvärfva sig, nästan uteslutande står att vinna vid Häradsrätterna, gör det angeläget,
 att dessas ordförande!’ icke, i följd af allt för knapp aflöning, nödgas stänga sin skola
för de juridiska lärjungarne, Indika under början af sin bana sällan kunna göra något gagn,
motsvarande kostnaden för deras underhåll.

Men äfven om man lemnar utan afseende denna sida af saken, fordrar den regel,
att embetsmannens lön bör stå i förhållande till hans ansvar och möda, att ifrågavarande
embetsmän väl aflönas. Det ansvar, ledamoten af den kollegiala domstolen delar med flera
kamrater, får Häradsrättens ordförande ensam upbära. Detta ansvar äro desto tyngre, som
göromålen äfven i de minsta domsagor äro sa många och mångartade, att häradshöfdiugen
sjelf ej medhinner dem alla. Han måste således använda oansvariga biträden; af hvilkas noggrannhet
och ordentlighet hela hans välfärd kan bero, enär det är för honom hardt när
omöjligt att kontrollera allt. Den omständigheten att han dömer i första instans minskar
ej det anspråk på lagkunskap och skarpsinne, som man eger att ställa på alla domare utan
undantag. Snarare är anspråket på honom större, eftersom det åligger honom att afgöra
sakerna i första hand, utan ledning af föregående domslut och utan tillfälle att samråda med
insigtsfulla embetsbroder. Han har derjemte ett åliggande, hvarifrån ej blott ledamöterne i
öfverrätterna utan äfven de flesta ledamöter af underdomstolarne i städerna äro befriade
och på hvars samvetsgranna fullgörande ofta nog målens utgång beror, nämligen desammas
utredande från början till slut; hvartill kommer den särskilta förpligtelse!) att sjelf vara protokollstörande
och expeditionshafvande, i sistnämnde egenskap äfven i viss mån statens uppbördsman,
 enär det åligger honom, vid embetsmannaausvar, att kontrollera det statens inkomst
af stämpelpapper ej olagligen förringas eller undansnillas. Utöfver sina embetspligter
är häradshöfdingeu derjemte mångenstädes, der tillfälle att rådfråga andra jurister saknas,
otta nödsakad att ga allmänheten tillhanda med råd och dåd, ett lika lönlöst som tidsödande
besvär, hvilket dock eu välvillig man ej gerna undandrager sig.

Det var antagligen behjertandet af nu anmärkta förhållanden, som i fordon dagar
verkade derhän, att man lät sig angeläget vara att gifva häradshöfdingarne eu i ekonomiskt
hänseende mycket framstående ställning, och ganska visst är, att om den förändring till ett
sämre, som under senare tider pa många ställen inträdt, icke med allvar motarbetas, samhället
kommer att deraf lida på mångahanda sätt. För utmärktare förmågor, icke minst
bland juiister, finnas nu förtiden vida mera lockande utsigter, än som erbjudes den, hvilken
efter en dyr akademisk kurs beträder den bana, som leder till eu föga inkomstbringande
domsaga, den lian i bästa fall kan hoppas uppnå först vid 40 års ålder eller ännu senare,

15

efter (let lian ditintills nödgats arbeta såsom enskildt biträde åt än den ena, än den andra
domaren mot en aflöning, som i många fall knappast upgår till våra dagars dränglöner.

1 afseende å befordringsväsendet är det nämligen så ställdt, att de jurister, som mera uteslutande
tjenstgöra på landet, mycket sällan hafva att förvänta den tidigare befordran inom
Justitierevisionen eller Hofrätterna, som vanligen endast kommer dem tillgodo, hvilka från
början egnat sig åt tjenstgöringen inom dessa verk.

Öfver väger man alla dessa förhållanden och dertill besinnar, att häradshöfdingarna
icke, såsom de flesta andra domare, åtnjuta någon semester eller, derest de af sjuklighet
eller ålderdom blifva urståndsätta att sjelfva förvalta sitt embete, hafva att påräkna ringaste
bidrag af staten till vikaries aflönande, så lärer det ej kunna förnekas, att hänsynen ej mindre
till de billiga anspråken af dem, som lönlöst offrat sina bästa år för att bereda sig till
det ansvarsfulla kallet såsom landtdomare, än äfven samhällets välförstådda intresse påkallar
eu väsentlig förbättring i de förhållanden, som, företrädesvis genom den långt drifua domsageklyfningen,
 på senare tider inträdt. Ännu finnas visserligen ej få häradshöfdingar, som
hafva ej blott tillräcklig, utan öfverflödig inkomst, men många åter hafva den så knapp, att
det verkligen må väcka förundran, att den på senare tider ej alldeles exempellösa skandalen,
att konkursdomaren sjelf gör konkurs, ej oftare inträffat.

Genom att till skäligt belopp höja de svagast aflönade häradshöfdingarnes inkomster
behöfver i allt fall staten ej göra någon synnerlig upoffring, ty — såsom nedan utrönes
— i det närmaste tillräckliga medel blifva att tillgå genom att nedbringa de alltför rikligt
gynnades aflöning till måttliga proportioner.

Att fixera den siffra, som utgör passande aflöning för en embetsman, är i allmänhet
svårt, och ännu svårare är det. då fråga är om embetsmän i den egendomliga ställning, som
häradshöfdingen intager både såsom domare och chef för ett vidlyftigt kansli, hvilket han
sjelf antager och för hvars görande och låtande äfven han sjelf ensam ansvarar. Ln siffra
måste emellertid bestämmas och komiterade hafva, efter noggrannt öfvervägande, stannat i
den mening att 5,500 R:dr, deraf de 500 Riksdalerna torde åtgå till skatter och tvungna pensionsafgifter,
 är den minsta aflöning eu häradshöfding bör åtnjuta. Detta belopp är så måttligt
tilltaget, att ej blott ordförandena utan äfven ledamöterna åt underdomstolarne i många städer
aflönas högre, fastän deras befattningar väl i allmänhet icke kunna, i afseende å besvär
och ansvar, med landtdomarens i någon man jemföras. Den angifna summan är dock i
komiterades tanke tillräcklig endast för innehafvare af de minsta domsagorna. Det större
ansvaret, det mera intensiva arbetet och den ökade omsorg vid ledningen af ett vidlyftigare

kansli, som åtföljer förvaltningen af en större domsaga, i förening med angelägenheten att

dugliga kandidater finnas äfven till de besvärligare domsagorna, hafva föranledt komiterade
att föreslå eu stigande aflöningsskala. De hatva för sådant ändamål hänfört domsagorna
under vissa löneklasser. I afseende å lönerna inom de särskilda klasserna föreslås, att för
första klassen sammanlagda aflöningsbeloppet skulle blifva 5,500 R:dr, deraf 5,000 i statsanslag,
 för den andra 6,000 R:dr, deraf äfven 5,000 i statsanslag, för den tredje 6,500 R:dr,
deraf 5,500 R:dr i statsanslag, för den fjerde 7,000 R:dr, deraf jemväl 5,500 i statsanslag,
för den femte 7,500 R:dr, deraf 6.000 R:dr i statsanslag och slutligen för den sjette 8,000
R:dr, deraf äfvenledes 6,000 R:dr i statsanslag; kommande efter komiterades beräkning den

del af aflöningen, som ej utgår i statsanslag, att istället upbäras genom de extra sportel -

IG

inkomsterna, hvilka ansetts kunna upskattas: i domsagor af första klassen till 500, i andra
och tredje till 1,000, i fjerde och femte till 1,500 och i den sjette till 2,000 R:dr. I statsanslag
skulle fyratioen häradshöfdingar få upbära 5,000, fyratiosju 5,500 och femton 6,000
R:dr eu hvar.

Vid bestämmandet af dessa lönebelopp hafva koiniteradc icke tagit synnerlig hänsyn
till de för det närvarande så ovanligt högt uppdrifna priserna på nästan alla lifsförnödenheter,
hvilka ju möjligtvis kunna, åtminstone i någon mån, nedgå igen. Hvad deremot, särskilt
vid bestämmandet åt lönebeloppet för innehafvarne af de större domsagorna, bort vinna
afseende är den omständigheten, att den föreslagna lönesumman visserligen icke alltid kan
påräknas såsom en gifven behållning. Äfven med den inskränkning i sportelsystemet, som
blifvit föreslagen, blifva nämligen häradshöfdingarne fortfarande underkastade äfventyret
af vexling i inkomster och utgifter, visserligen ej så stor som nu, men dock tillräckligt stor
för att tidtals åstadkomma eu märkbar skillnad emellan de verkliga förvaltningsomkostnaderna
och de sportler, hvarmed desamma skulle betäckas. Obemärkt har ej heller bort lemnas,
att anledningar förefinnas till det antagande, ej blott att priserna på arbetsbiträde allt
fortfarande komma att stiga, an äfven att häradshöfdingarnes besvär och omkostnader komma
att i en snar framtid betydligt ökas, dels genom öfverflyttande till allmänna domstolärnes behandling
af hvarjehanda i administrativ väg hitintills handlagda mål och dels, samt i ännu högre
grad, genom införande af hypotheksböcker, eu institution, som väl knappast i något land kostar
så ringa, som den kommer att kosta här, derest expeditionslösen för lagfarter och inteckningar
nedsättes så, som komiterades förslag innehåller.

Såsom hufvudsaklig ledning vid domsagornas hänförande under ena eller andra löneklassen
hafva komiterade begagnat, förutom de uplysningar om göromålens storlek och beskaffenhet,
 som framgå af häradshöfdingarnes sportelupgifter, de i bifogade tabell N:o 1
aberopade statistiska berättelser rörande folkmängd samt antalet afgjorda mål i allmänhet
och gröfre brottmål isynnerhet; ocli ehuru det visserligen är möjligt, till och med sannolikt,
att i ett eller annat fall misstag blifvit begångna, våga dock komiterade antaga, att desamma
ej skola vara af synnerlig betydelse, helst hela skillnaden emellan hvart och ett af
de föieslagna lönebeloppen ej upgar till mer än 500 Rdr och för öfrigt utjemnas genom
afdragen för de extra sportelinkomsterna, hvilka blifva större i den mån lönebeloppet stiger. 1

1 afseende å den financiel!;! delen af frågan visar sig det tillfredsställande resultat,
att fastän omkring halfva antalet af rikets häradshöfdingar skulle få sina vilkor förbättrade
och samtlig^ komma att påräkna, val ej en riklig, men dock anständig bergning, statsverket
dock icke behöfver göra någon synnerlig upoffring, enär tillskottet från de domsagor, hvit kas
innehafvare nu hafva öfverflödig inkomst, ungefärligen motsvarar anslagsbehofvet för de domsagor,
 smil lemna eu alltför ringa aflöning.

Kalkylen

IT

Kalkylen gestaltar sig nämligen sålunda:

Statsverket till godo:

Inkomst af boställena . .......; '' '' \ '' ‘ ''. ''

De till häradshöfdiugarne nu utgående boställsräntor, boställsersattnmg,
löner, tingsgästningspenningar och ersättning för domarenäst . • •

äfvensom ersättning för mistade bötesandelar.........

samt den ökade inkomst af stämpelpapper, som motsvarar den expeditionslösen,
 hvilken genom föreslagna nedsättningen i expeditionstaxan skulle
• frångå häradshöfdingarne. Sammanlagda beloppet af lösen för tingsexpeditioner,
 om hvilka endast fråga är, upgår efter medelberäkning för de
tolf sista åren till 769,060 Rdr. Då derifrån afdrages hvad häradshöfdmgarna
fortfarande skulle få upbära, såsom vederlag för förvalta! ngsomkostnader,
 beräknadt till 317,000Rdr, så återstår att i stämpelpapper debitera^

Sta

81,905 Rdr

29,936 „

6,022 „

452,060 „

569,923 Rdr.

Statsverket till last:

Löner till 41 häradshöfdingar å 5,000 . . • ■

„ „ 47 „ ä 5,500 . . . .

„ „ 15 å 6,000 . . . .

samt ersättning för tingsresor.....

205,000

258,500

90''000 553,500 Rdr
. . . 44,000 „

Sta 597,500 Rdr.

Ehuru denna kalkyl utvisar eu förlust för statsverket af 27,577 Rdr, oberäknade kostnaderna
för stämpelpapperets tillverkning och försäljning, kan emellertid med vishet antagas,
att när regleringen blifvit genomförd, icke allena förlusten kommer att godtgoras utan statsverket
tillskyndas eu betydlig vinst, dels i följd deraf att bespisa kastningen kommer att
stiga, då boställena för längre tid utarrenderas, och dels i följd af den okade inkoms a
stämpelpapper som uppkommer derigenom att, derest lagfart äfven med arfsfang i as egendom
påbjudes, den fastebrefslösen motsvarande afgiften till största delen tillfaller staten, i

stället för domaren.

I fråga om nuvarande häradshöfdingars skyldighet att underkasta sig blifvande reglering,
 hafva komiterade från Kongl. Justitie-statsexpeditionen erhållit den upplysning, att sex
häradshöfdingar, näml. B. W. Hessle, C. R. Kökeretz, D. Fehrman, L O. Bostrom, J. A
Tornérhjelm och G. A. Montén, innehafva å sina domsagor fullmakter utan vilkoi, men att
alla öfriga häradshöfdingar i fullmakterna tillförbundits att underkasta sig de iorandnngar i
afseende å aflöning, som kunde följa af förändrad lönereglering. Fullmakterna lyda naml.
så, att vederbörande tillförsäkrats den lön och öfriga förmåner, som vid utnammngstiden enligt
stat och författningar tillkommo resp. fenster, intill dess lönevilkoren i an edmng af
väckt fråga om förändrad lönereglering för domare» (eller, såsom det i andra fullmakter lyder.
»i följd af eu allmän lönereglering för domare») kunde blifva annorlunda bestämdt

Att de med dylika vilkorliga fullmakter försedda tjenstinnehafvare måste atnojas med
den föreslagna förändringen i lönevilkor, lärer finnas obestridligt, hvaremot lika obestridligt

18

trnle vara, att de, som utan vilkor att underkasta sig lönereglering tillträdt sina embeten,
aio berättigade att åtnjuta ersättning för hvad de genom regleringen möjligen kunna förlora
i de inkomster, som vid deras utnämning voro att påräkna. Denna ersättning synes böra
bestammas till belopp motsvarande skillnaden emellan den uppgiga medelinkomsten efter nuvarande
aflomngsmetod och den inkomst, som efter regleringen blir att påräkna. En sådan
skillnad till tjensteinnehafvarnes förlust upstår dock endast för häradshöfdingarne Kökeritz Fehrman,
 lornérhjelm och Montén. Den nuvarande bruttoinkomsten af deras domsagor öfverstiger
den inkomst, som etter regleringen blir att påräkna, med de belopp, som utvisas afföljande tablå:

Dotlands södra domsaga .... 8,765 Rdr . . . 8 100 RdT

Halmstads m. fl. härads „ .... 11,712 „ . . 10’000

Sunnerbo „ .... 14,604 „ .... 11’500 ”

Nordals m. fl. härads „ .... 12,990 „ .... n’900 ”

... ^laiul cle häradshöfdingar, som måste nöja sig med regleringen, komma flera att mista
större eller mindre del af de inkomster de hitintills kunnat påräkna; och för dem som sålunda
gorå en större förlust, kan det visserligen blifva bekymmersamt att helt plöstligt se
sina ekonomiska beräkningar rubbade. Om nu också detta förtjena! att behjertas och ett
deraf valladt alltför känbart lidande att afhjelpas, lärer andra utvägar dertill finnas än att
uppskjuta en af så trängande behof påkallad reform, som den nu ifrågavarande.

Till sist böra komiterade anmäla att de, till jemförelse med det förslag till reglering
af häradshöfdingarnes aflöning komiterade för sin del omfattat såsom det lämpligaste, ansett
sig hora sprätta jemväl ett annat (Bilaga litt. A.), byggdt på grunder, närmare öfverensstämmande
med de nu gällande. Äfven efter detta förslag skulle boställena indragas till
statsverket och nu utgående särskilta anslag försvinna, men expeditionstaxan undergå förändring
endast 1 afseende å fastebref, upbudsbevis, boupteckningar och lösen för utdrag af förmynderskapsprotokollet.
 Hufvudsakliga anledningen, hvarför komiterade ansett sig böra utarbeta
jemva] detta förslag, ar den, att de föreställt sig möjligheten deraf, att man kunde finna heankhgt
att med ens allt för mycket bryta med ett system, som hitintills visat sig på ett
tillfredsställande satt halla 1 gång det vidlyftiga arbetsmaskineriet vid Häradsrätterna, samt att
införa olika bestämningar om protokollslösen vid land t- och stadsdomstolar. I betraktande häraf
och af hvad förut 1 detta betänkande är anfördt om tordelarne af sportelsystemet har också eu
åt komiterade, justitieombudsmannen Fröman, velat hafva här antecknadt, att han helst omfatta
sist berörda förslag, ehuru han, då han blifvit ensam om denna mening, slutit sig till det

bland de ofnga förslagen, som står hans omförmälda åsigt närmast, eller det som härnedan följer:

Förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.

1.

Till statsverket indrages, efter laga fardag, alla till häradshöfdingar anslagna boställen, så
ock bostallsrantor och kontanta medel, af hvad beskaffenhet de vara må, dock med iakttagande
a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska, under sin återstående
tjenstetid innehafva nedannämnda boställen, emot utfördt afdrag å det statsanslag, som skulle
en hvar tillkomma, nämligen:

19

Afdragets belopp

Skogs, | mantal i Gotlands södra härad

Kalif, 1 mantal i Sunnerbo härad......

Svansjö, i mantal med qvarn, och Brestetorpet, 4 mantal 1

mantal och Hantneboda, | mantal i Walbo hämd

mantal i Mark

Brötegården, 1

Svartlösa dito

675

Rdr

522

635

»

1,500

V

3,200

V

1,215

V

1,500

ff

1,260

B

500

2,000

1,250

840

arrendekon -

Lindhof, If mantal

Husby, U mantal, med torpet Falsboda, i Vendels tingslag

Allequia, J mantal i Gotlands norra härad...........

Wassmolösu, 1 mantal i Södra Möre dito...........

Lundegård, 1 mantal på Öland..............

Bärby, 1 mantal å Westra Hisingen ............

Kragenäs, 1 mantal i Tan luns härad

samt livetlanda, 1 mantal i Östra härad, derest innehafvare!! tagit detsamma
under eget bruk............''

b) att der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt och
traktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad eller andra förmåner, han eller hans efterträdare
bibehålies dervid under arrendetiden;

c) aft staten då den af häradshöfding eller häradsböfdings sterbhus otvertager boställe,

som af häradshöfdingen ditintills eller vid dödsfallet beboddes, efter värdering vid laga syn
jemväl öfvertager sådana å bostället befintlige indelningshafvare!! tillhörige abyggnader, som

af synerätten anses vara för bostället nyttiga; och ...... , ...,.

dj att vederbörande tingslag förbehålles rätt att, utan annan afgift an den som mojligen
nu kan erläggas, till tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortvarande använda hvad
nu af boställets mark för sådant ändamål begagnas.

2.

Nu gällande expeditionstaxa undergår hvad Häradsrätterne och häradshöfdingarne beträffar,
 den ändring, att lösen nedsättes: för fastebref till 1 Rdr; för bevis om bouptecknings
inlemnande och inregistrerande till 50 öre; samt for protokoll, ehvad det innefattar beslut
eller icke, äfvensom för resolution och utslag, då de ej utfärdas 1 form af protokollsutdiag,
till 1 Rdr första och 75 öre hvart efterföljande ark.

3.

Häradshöfdingarne aflönas dels medelst statsanslag och dels med de sportler som ofverförvaltningskostnaderna
(“extra sportler''1). Domsagorna hänföras under sex loneklasser,
beräknad aflöning för domsaga i första klassen till 5,500, 1 andra till 6,000, 1

stiga

med

tredje

till 6,500, i fjerde till 7,000, i femte till 7,500, i sjette till 8,000 Rdr. Derjemte tillerkännes
vissa häradshöfdingar ersättning af statsverket för resor till och gästning vid de lagtima
tingen, (“ersättning för tingsresor“), hvilken ersättning dock kan minskas 1 den män sammanslagning
af tingslag eller andra förhållanden dertill föranleda. De särskilda statsanslagen till
lön och ersättning för tingsresor samt beloppen af de såsom lönefyllnad beraknade extra
sportler, äfvensom den expeditionslösen, hvilken beräknas såsom vederlag for forvaltmngsomkostnaderna,
 utvisas af följande tablå:

20

Domsaga:

Löne klass.

Statsanslag.

Ersättning

för

i tingsresor.

Summa.

[Extra sportler,
 beräknade
såsom
| lönefyllnad.

Lösen af i
tingsexpeditioner,
 be- j
räknad till
fövvaltningsomkostnaderna.

! 1.
! 2.
3.

I f

o.

(i.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.
21.

Norra Koslags .............

Mellersta Roslags..........

Södra Roslags .............

Stockholms läns vestra.

Södertörns......................

Upsala läns norra..........

» » södra..........

» » mellersta...

Kungadömets ................

Lifgedingets...................

Gottlands södra...........

„ » norra.....

Östersysslets ........

Mellansysslets........

Södersysslets ........

Fryksdals ...............

Jösse .....................

Elfdals och Nyeds

Wester Nerikes......

Öster Nerikes.........

Lindes.

22.

Nora........

............!

23.

Westmanlands

södra ......

24.

)>

vestra ...

25.

»

norra ........

26.

))

östra . ..

27.

Österdalarnes .

28.

29.

30.

31.

132.

133.

! 34.

135.
36.

,37.
38.
139.
j 40.

| 41.
42.

Hedemora..................

.Falu.............................

Westerdalarnes ...........

Gestriklands.................

Norra Helsingelands
Westra Helsingelands
Södra Helsingelands

Medelpads....................

Södra Ångermanlands
Norra D:o

Norra Jemtlands ........

Södra Jemtlands .........

Westerbottens södra ...

norra ......

mellersta

2

3

3
1
2

4
2
2
2

3
1
6

4
2

5
4

4
2

3
1
1
1
2

6
2
2

5 :

4

5
2
*>

4

6
4
4

3

4
3
2

R:dr.

5000
5000
5500
5000
550( >
5500
5000
5000
5500
5000
5000
5000
5500
5000
6000
5500
5000

R:dr.

800

100

900

400

400

1200

600

500

1200

500

500

200

600

300

300

K: dr.

5800

5100

6400

5400

5900

6700

5600

5500

6700

5500

5000

5000

6000

5200

6600

5800

5300

R:dr.

1000

500

1000

1000

1000

1000

500

1000

1500

1000

1000

1000

1000

500

2000

1500

1000

6000

800

! 6800

1500

5500

400

5900

1500

5500

i 300

5800

i 1500 1

! 5000

200

5200

1000 i

5500

400

5900

| 1000 |

5000

500

5500

500 :

! 5000

j 100

5100

500 i

! 5000

i 400

5400

1 500 :

5000

500

5500

looo !

6000

1000

7000

2000

5000

400

5400

1000

1 5000

500

5500

1000 !

| 6000

1100

7100

1500 i

| 5500

600

6100

1500

6000

500

6500

1500

5000

400

5400

looo

; 5500

400

5900

looo !

5500 j

800

6300

1500

6000

i

1100 !

7100

2000

5500 j

500 i

6000

1500

5500 I

1000

6500

1500 ''

! 5500 i

1400 1

6900

1000

5500 I

1000 !

6500

1500

5500

300 1

5800

1000 j

5000 |

400 |

5400

1000

R:dr.

2300

1800

2500

2000

2500

2900

1700

2100

3100

2200

2100

2100

3400

2100

5100

3100

1900

3300

3000

3300

2200

2500

1700

1800

1600

2100

5300

2600

2600

4500

3800

4100

2300

3600

4000

4900

3300

4900

2800

3500

2500

2300

21

Domsaga:

Löne klass.

Statsanslag.

_............. - . 1

i

ixtra sport-er, beräkna-de såsom
lönefyllnad.

it

Lösen af !
ingsexpedi- i
tioner, be- 1
•äknade till''
förvalt-ningsom- 1
kostnaderna.

Lön. (

Ersättning j
för

tingsresor. j

Summa.

B: dr. i

K:dr. I

R:dr.

R:dr.

R:dr. •

1 6000

700

6700

2000 !

4900

6000

900

6900

1500

3900

i 5000

300 [

5300

500 1

2000

5000

300

5300

looo i

2000

5000

300

5300

1000 1

2600

5000

200 1

5200

500

1900

i

5000

400

5400

500

1900

5000

200

5200

1000

2000

5000

400

5400

1000

2500 i

5000

500

5500

1000

2000

5000

200

5200

1000

2400

5000

- I

5000

500

2000 i

5500

300

5800

1500

4500

5000

700

5700

1000

2400

5000

300

5300

1000

2500 |

i 6000

600

6600

1500

5000

.

5500

600

6100

1500

4200

5500

__

5500

1500

4500

5500

—

5500

1000

3800

5500

300

5800

1000

3600

5000

300

5300

1000

2300

5500

300

5800

1000

3400

6000

_

6000

2000

6000

5500

300

5800

1000

4400

5500

400

5900

1000

3100

5500

500

6000

1500

3800

5500

200

5700

1000

2400

5500

400

5900

1000

3400 !

5500

500

6000

1000

3300

5000

_

5000

500

2000 !

i 5500

500

6000

[ 1500

4400

5500

300

5800

1500

3700

j 6000

500

6500

2000

4400

5000

300

5300

| 1000

2000 I

i 6000

i 300

| 6300

| 1500

i 4200

5500

400

[ 5900

1000

3200 i

5000

400

5400

1000

2400

5500

900

6400

1500

4000 !

5500

400

1 5900

I 1000

3800 1

5500

500

6000

1000

2700

5000

500

5500

: iooo

2200 ''

5000

| 300

5300

1 1000

2300

43. Norrbottens södra ...............j

44. » norra.................j

45. Kinda och Ydre ..................j

46. Björkekinds in. 11. härads ...j

i 47. Lysings och Göstrings .......,.{

48. Åkerbo m. fl. härads...........|

• 49. Vi f olka in. fl. » ............

50. Pinspånga läns .....................j

51. Aska in. fl. härads ...............j

! 52. Hammarkinds och Skärkinds''

| 53. Westra härads .....................\

j 54. Östra härads (Småland) ......j

55. östbo och Westbo ...............|

I 56. Tveta in. fl. härads..............j

157. Wedbo, norra och södra......

'' 58. Östra Värends .....................!

59. Westra Vävends ..................i

j 60. Sunnerbo ..............................j

61. Tjusts ...................................|

62. Aspelands och Hanbörds ...

[63. Säfvedes och Tunaläns ......

[64. Norra Möre och Stranda......

| 65. Södra Möre ...........................

66. Ölands....................................

67. Halmstads m. fl. härads ......

| 68. Årstads in. fl. härads...........

169. Viske och Fjäre ..................

| 70. Hisings och Askims ............

71. Inlands ................................

172. Oroust och Tjörns ...............

[ 73. Norrvikens ...........................

i 74. Sunnervikens ......................

I 75. Marks m. fl. härads...............

[ 76. Flundre m. fl. härads .........

77. Kinds och Redvägs...............

178. Wättle m. fl. härads ............

[ 79. Ås och Gäseneds.................

[ 80. Nordals m. fl. härads............

[81. Tösssbo och Vedbo ............

[82. Åse m. fl. härads..................

[ 83. Kinnefjerdings in. fl. härads
j 84. Skånings m. fl. härads ......

6

5

1

2
2
1
L
2
2
2
2
1

4
2
2

5
4
4
3
3
2
3

6
3

3

4
3
3

3
1

4

4
6
2

5

3
2

4
3

O

O

2

2

22

Domsaga:

Löne-

klass.

1

Statsanslag.

Extra sport-ler, beräkna-de såsom
lönefyllnad.

Lösen af
tingsexpedi-tioner, be-räknad till
förvalt-ningsom-kostnaderna.

Löj.

Ersättning

för

tingsreeor.

Summa.

K:dr.

R:dr.

R:dr.

R.dr.

R:dr.

2

5000

400

5400

1000

2200

3

5500

400

5900

1000

2500

2

5000

400

5400

1000

2200

2

5000

500

5500

1000

2200

3

5500

400

5900

1000

3000

1

5000

—

5000

500

2100

3

5500

—

5500

1000

3500

4

5500

—

5500

1500

3500

3

5500

—

5500

1000

3500

5

6000

500

6500

1500

3900

3

5500

500

6000

1000

2500

3

5500

—

5500

1000

2600 !

6

6000

200

6200

2000

5400

3 !

5500

300

5800

1000

2700

6

6000

400

6400

2000

5500

4 i

5500

—

5500

1500

3900

3 ]

5500

300

5800

1000

3400

3 !

5500

400

5900 j

1000

3300

O i

5500

400

5900 ,

1000

3700 |

85. Gudhems och Käkinds .....

86. Vartofta och Frökinds .....

87. Norra Vadsbo ..................

88. Södra Vadsbo ....................

89. Listers ..............................

90. Bräkne ................................

91. östra (Blekinge) ..............

92. Medelstads..........................

93. Ingelstads och Järrestads..

94. Villands och Östra Göinge

95. Allbo och Gärds...............

96. Vestra Göinge....................

97. Åsbo och Bjäre ..................

98. Skytts och Oxie..................

99. Färs och Frosta..................

100. Rönnebergs m. fl. härads

101. Luggude ..............................

102. Bara och Torna ..................

103. Herrestads m. fl. härads ...

4.

Såsom godtgörelse för deri genom löneregleringen uppkommande minskning i inkomster
tillerkännes följande häradshöfdingar, under deras återstående tjenstetid, ett personligt årligt
anslag af statsmedel, till nedan utförda belopp, nämligen C. R. Kökeritz 665, D. Fehrman 1 712
J. A. Tornérhjelm 3,104 och G. A. Montén 1,090 Rdr.

Bilaga litt. A

Alternativt förslag till lönereglering, utan annan förändring i expeditionstaxan, än att lösen nedsättes för fastebref
till 1 Rdr, för inregistrerande af boupteckning till 50 öre och för utdrag af förmynderskapsprotokollet till
1 Rdr för första och 75 öre för hvart efterföljande ark samt att lösen för andra och tredje

uppbuden ej får beräknas.

Föreslagen aflöning.

Beräknade inkomster.*)

Domsaga.

|

Lön.

H,

°:

<

£ H 1

B’ i

ep

e+

! H

•-i hU

o

ce

O

Summa.

Rdr.

*

l1 i

O: 1

X CC !

a> 2

& p

m". ,-ts

o et; I

CD £
r-i er?

• CO

fel

X |

>s ''

-

►Ö

O

cT

CD |

P

ce

p j

3 !

ce

P !

ert?

Summa.

Rdr.

1. Norra Roslags.......................................

6000 ;

2300 i

800

9100

4100

1000

4000

9100

i. Mellersta Roslags ..........:....................

5500

1800 S

100

7400

3100

500

3800

7400

6500

2500

900

9900

3400

1000

5500

9900

4. Stockholms läns vestra........................

6000

2000

400

8400

3200

1000

4200

8400

5. Södertörns .....................................

6500

2500 .

400

9400

3900

1000

4500

9400

6. Upsala läns norra.................................

6500

2900 ''

1200

10600

3700

1000

5900

10600

7. Upsala läns södra.................................

5500

1700

600

7800

3000

500

4300

7800

i 8. Upsala läns mellersta..........................

6000

2100

500

8600

3700

1000

3900

8600

9. Kungadömets ....................................

7000

3100

1200

11300

4200

1500

5600

11300

10. Lifge dingets..........................................

6000

2200

500

8700

3300

1000

4400

8700

11. Gottlands södra ...................................

6000

2100

—

8100

4500

1000

2600

8100

12. Gottlands norra...................................

6000

2100

8100

4600

1000

2500

8100

i 13. Oster-Sysslets .......................................

6500

3400

500

10400

4100

1000

530U

10400

14. Mellan-Sysslets ...................................

5500

2100

200

7800

3000

500

4300

7800

! 15. Söder-Sysslets.......................................

8000

5100

600

13700

7500

2000

4200

13700

^ 16. Fryksdals ............................................

7000

3100

300

10400

4800

1500

4100

10400

6000

1900

300

8200

3200

1000

4000

8200

18. Elfdals och Nyeds .............................

7500

3300

800

11600

4900

1500

5200

11600

1 19. Vester-Nerikes ..................................

7000

3000

400

10400

4300

1500

4600

10400

20. Oster-Nerikes .......................................

, 7000

3300

300

10600

5800

1500

3300

10600

21. Lindes ..................................................

1 6000

, 2200

200

8400

3100

1000

4300

8400

; 6500

! 2500

400

9400

3800

1000

4600

9400

| 23. Vestmanlands södra..............................

5500

1700

500

7700

2500

500

4700

7700

I 24. Vestmanlands vestra ...........................

1 5500

1800

100

7400

2300

500

4600

7400

25. Vestmanlands norra............................

! 5500

1600

400

7500

1800

500

5200

7500

26. Vestmanlands östra.......................i.....

6000

! 2100

500

8600

3900

, 1000

3700

8600

27. Oster-Dalarnes . ...................

8000

j 5300

1000

14300

7000

2000

5300

14300

28. Hedemora ................

6000

! 2600

400

9000

3800

i 1000

i 4200

9000

29. Fahlu .....

6000

1 2600

500

9100

3600

i 1000

i 4500

9100

30. Vester-Dalarnes ...............

7500

i 4500

1100

13100

6500

1500

5100

13100

31. Gestriklands ..............

1 7000

3800

600

11400

6300

I 1*00

! 3600

11400

32. Norra Helsinglands .........

7500

j 4100

500

12100

6300

1500

! 4300

12100

33. Vestra Helsinglands ..............

1 6000

2300

! 400

8700

4300

1000

i 3400

8700

34. Södra Helsinglands .....................

'' 6500

! 3600

400

10500

5700

1000

3800

10500

35. Medelpads ..........

7000

I 4000

1 800

; 11800

5800

! 1500

1 4500

11800

| 36. Södra Ångermanlands ........................

8000

j 4900

| 1100

14000

8600

2000

3400

i 14000

*) Summorna äro afrundade till jemna hundratal.

24

Föreslagen aflöning.

C+- 1

Domsaga.

Till

■rvaltn

;C

*■< Summa.

o tn

o Bär.

1 crq

Öl.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.
59-60.
61.
62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.
81.
82.

Norra Ångermanlands

o ......

Norra Jemtlands
Södra Jemtlands
Westerbottens södra
Westerbottens norra
Westerbottens mellersta

Norrbottens södra................

Norrbottens norra................

Kinda och Ydre
Björkekinds in. fl. härads

Lysings och Göstrings ........

Åkerbo in. fl. härads............

Wifolka in. fl. härads

Finspånga läns ....................

Aska m. fl. härads
Hammarkinds m. fl. härads
Vestra

Östra (i Småland)...............

Östbo och Westbo

Tveta in. fl. härads..............

Vedbo, norra och södra
Östra Wärends
Vestra Wärends
Sunncrbo
Tj usts

Aspelands och Hanbörds
Sefvedes och Tunaläns ....
Norra Möre och Stranda .
Södra Möre
Olands

Halmstads in. fl. härads

Arstads in. il. härads.......

Wiske och Fjäre

Ilisings m. fl. härads.......

Inlands
Oroust och
N orrvikens
Sunnervikens
Marks in. fl. härads
Flundre in. fl. härads
Kinds och Redvägs
Wättle m. fl. härads
As och Gäseneds
Nordals m. fl. härads
Tössbo och Wedbo ...

Äse m. fl. härads ...

Tjörns

7000
7000
6500
7000
6500
6000
8000
7500
: 5500
6000
i 6000
5500
5500
6000
6000
'' 6000
6000
5500
7000
6000
; 6000
7500
i 7000
7000
6500
j 6500 :
6000
j 6500 I

I 8000 |

6500
6500
; 7000
6500
i 6500
6500
5500
7000 I
7000 |
8000
6000
7500
6500

6000 i

7000 .

6500

6500

3300

4900

2800

3500

2500

2300

4900

3900

2000

2000

2600

1900

1900

2000

2500

2000

2400

2000

4500

2400

2500

5000

4200

4500

3800

3600

2300

3400

6000

4400

3100

3800

2400

3400

3300

2000

4400

3700

4400

2000

4200

3200

2400

4000

3800

2700

10800

12900

10700

11500

9300

8700

13600

12300

7800

8300

8900

7600

7800

8200

8900

8500

8600

7500

11800

9100

8800

13100

11800

M500

10300

10400

8600

10200

14000

11200

10000

11300

9100

10300

9300

7500

11900

11000

12900

8300

12000

10100

8800

11900

10700

9700

Beräknade inkomster.

* s "ö

ep

5400

7500

4500

5600

3900

2400

5800

5100

3500

3200

3600

2500

3200

2600

4200

2700

3800

3300

6900

3900

4300

7600

7800

8300

4600

5700

4300

6500

8700

6600

6000

6900

5000

4400

5500

5000

7300

7300

7100

2500

6000

5700

5900

6400

6900

5000

| >1

; et-

sa

ce

ep*

Statsanslag.

Summa.

Rdr.

1500

3900

10800

1500

3900

12900

1000

5200

10700

1500

4400

11500

1000

; 4400

9300

1000

5300

8700

2000

! 5800

13600

! 1500

5700

12300

500

3800

7800

1000

4100

8300

1000

j 4300

8900

500

4600

i 7600

500

. 4100

7800

1000

4600

8200 1

1000

3700

8900

1000

4800

8500

1000

3800

8600

500

3700

7500

1500

3400

11800

1000

4200

9100

1000

3500

8800 1

1500

4000

13100

1500

2500

11800

1500

1700

11500

1000

4700

10300

i 1000

3700

10400 i

1 1000

3300

8600 j

1000

2700

10200

2000

3300

14000

1000

3600

11200

1000

3000

10000 |

1500

2900

11300

1000

3100

9100

1000

4900

10300

1000

2800

9300

500

2000

7500

1500 |

3100

11900

1500

2200

11000

2000

3800

12900

1000

4800

8300

1500

4500 !

12000

1000

3400

10100

1000 j

1900 i

8800

1500 ''

4000 i

11900

1000

2800 |

10700

1000

3700 i

9700

25

1

Domsaga.

Föreslagen aflöning.

Beräknade

inkomster.

Lön.

Hs

O:

<

£ H
c+- irl!

•2. ^

er;

cd H

*-i J-V-

cd ES

CD

©

Summa.

Rdr.

t*

CB O:

X C/3

83 5

«D P

Cb

•3- P
e+- l-h

Ss

O C3

Hi crq

C/3

X

p

ce

83

O

►i

et-

CD

CO

et-

sa

C/3

P

3

CD

&

ep

Summa.

Rdr.

‘

83. Ivinnefjerdings m. fl. härads ............

6000

2200

500

8700

3300

1000

4400

8700

84. Skånings m. fl. härads........................

6000

2300

300

8600

3900

1000

3700

8600

85. Gudhems och Kåkinds .....................

6000

2200

400

8600

3500

1000 i

4100

8600

86. Wartofta och Frökinds .....................

6500

2500

400

9400

3800

1000

4600

9400

87. Norra Vadsbo ....................................

6000

2200

400

8600

4300

1000

3300

8600

88. Södra Vadsbo ....................................

6000

2200

500

8700

3800

1000

3900

8700

89, Listers ................................................

6500

3000

400

9900

4800

1000

4100

9900

90. Bräkne ................................................

5500

2100

7600

3600

500

3500

7600

91. Östra (i Blekinge).............................

6500

3500

—

10000

4500

1000

4500

10000

92. Medelstads ..........................................

7000

3500

10500

6400

1500

2600

10500

93. Ingelstads och Järrestads..................

6500

3500

10000

5400

1000

3600

10000

94. Willands och Östra Göinge...............

1 7500

3900

500

11900

7200

1500

3200

11900

95. Allbo och Gärdts ..............................

6500

2500

500

9500

4700

1000

3800

9500 [

96. Westra Göinge...................................

6500

2600

9100

5200

1000

2900

9100

97. Åsbo och Bjäre ................................

8000

5400

200

13600

10100

2000

1500

13600

98. Skytts och Oxie................................

6500

2700

300

9500

4500

1000

4000

9500

99. Färs och Frosta ...... .........................

1 8000

5500

400

13900

10200

2000

1700

13900

100. Rönnebergs m. fl. härads ..................

7000

3900

10900

6400

1500

3000

10900 1

101. Luearude ............................................

6500

3400

300

10200

5700

1000

3500

10200

102. Bara och Torna ..................................

6500

3300

400

10200

5600

1000

3600

10200

103. Herrestads m. fl. härads ..................

6500

3700

400

10600

5400

1000

| 4200

10600

4

Tabell N:o I

Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor. ] j Årligen

Doms a g a.

1

n k

) in

t e

r 11 d r

It in

1 a f

| Omkostnader
j Rdr Itmt för

F olkmängd.

j R-

Clp.

! |

afg.1

m

3 J

’ 1—1 ca

i CD

j e° l
er* c
i pr

ä: —

CD ö

''p . Gröfre brottmål.

} o £5 i -------- _ .. .

boställe.

statsanslag.

fastebref.

lagfarter i (ifrigt.

inteckningar.

o

l £

CD

O

PT*

aktenskapstorord

morgongåfvo-

bref. lösöreköp.

förmynderskap.

domboksmål.

extra sportler.

Summa.

Summa

inkomster.

! å

rf-

tingsresor.

Summa.

1. Norra Koslags .........

1

299 1105

582

1120 533

71

421

2241

6373 715

7088

2051

65C

2700

28059

1776

262

9

2. Mellersta Roslags......

320 1071

421

860: 489

57

282

1697

5204 1055

6259

1710

90

1800

19792

1461

172

5

■i. Södra Roslags .......

—

197 1872

481

1061

: 669

78

387

1667

6410 800

7210

1950

800

2750

27361

1376

307

32

4. Stockholms läns vestra

168

991

353

852

621

36

; 291

1871

5188 1487

6675

2750

600

3350

20809

1051

232

9

5. Södertörns ...............

.''idol

271

1895

461

106!

573

49

1 47C

209!

10089 1153

11242

2750

450

3200

28985

1151

194

28

6. Upsala läns norra......

1215

325

1370

436

952

532

61

: 387

20()(

7284 786

8070

2190

(Ilo

2800

40649

2633

305

13

7. Upsala läns södra......

600

268

1105

3l6

829

481

54

278

181!

5750 1525

7275

1192

450

1642

21985

1412

191

6

8. Upsala lans mellersta

1161

251

1236

46!

1003

603

63

34(

2094

7220 500

7720

2050

461

2511

24975

1635

223

15

9. Kungadömets ............

1801

462

1947

655

1413

1159! 109

933

1548

10026 786

10812

2750

1233

3983

78181

3513! 273

14

10. Lifgedingets ............

1537

341

1925

661

1265

958

53

43!

117(

8349 1008

9357

2250

650 2900

45154

2703

182

12

11. Gotlands södra .........

675

287

1697

1124

1722

641 44

266

1916

8365 400

8765

1825

1825

24804

161

7 i

12. Gotlands norra .......

1300

261

1335

1334

1653

405

47

422

1877

8839 772

9611

1468

no

1578

23206

J- 4859

186

7

13. Oster-Sysslets............

'' -

34S

1601

986

1194

781

128

493

172!

7260 1371

8631

3150

400

3550

45496

2984

322

5

14. Mellan-Sysslets .......

1850

257

1263

737

962

525

74

404

115!

7231 890

8121

2670

200

2870

35417

2498

159

4

15. Söder-Sysslets .........

--

394

1800

2432

2204

1004

83

446

3091

11454 684

12138

4740

604

5344

57570

6417

6)21

7 i

10. Fryksdals

—-

168

1255

1877

123!)

358

121

540

1810

7368 942

8310

3555

660

4215

42453

3584

406

3

17. Jösse.........

—

262

797

1052

873

541

78

398

1287

5288 889

6177

1650

95

1745

34447

336!)

179

8

IS. Elfdals och Nyeds ...

1030

242

1034

1061

1102

390

120

361

2630

7970 1337

9307

3617

399

4016

34659

200!)

605

3

19. Vester-Nerikes .........

1050

312

1877

853

1468

824

6

476

1822

86S8 1390 10078

3264

536 3800

47857

2917

336

18

20. Oster-Nerikes..........

1150

291 170511060

2087

769

41

639

2428

10170 1440 11610

5530

271 5801

43677

2918

302

16

21. Lindes ...

—

20911291

689

1045

377

68

2112

1375

5256 477

5733

ei uppgifna.

30163

2306

227

5

22. Nora____

—

334

1353

771

1150

517

1()7

431

1760

6323 1681

8004

3150

350

3500

34151

1802

277

7

23. Vestmanlands södra...

678

116

815

411

857

604

80

311

1080

4952 I4!)ö

6447

1550

200

1750

25452

128!)

134

9

24. Vestmanlands vestra

—

215

832

475

606

448

42

242

1127

3987 250

4237

1636

320

1956

24580

1503

10!)

7

25. Vestmanlands norra...

2000

232

770

237

653

345

71

143

707

'' 158 299

5457

800

250

1050

21324

1476

107

5

26. Vestmanlands östra...

828

33111123

933

1134

637

83

278

1747

094 407

7501

1850

300

2150

29181

2347

223

9

27. Oster-Dalarnes ....

—

381 1306

1,97

1572

691

215

644

3249

51000110855

430))

1200

5500

61499

536

18

28. Hedernora ..

—

257

10324302

913

709

128

396

1526

6 I28u

7543

2734

350

3084

29924

•25350

257

7

29. Fåla .........

—

256:1332

950

1162

677

100

332

1389

2432

8530

2401

313

2714

30323

290

12

30. V ester-Dalarnes ........

---

378 1024 1795

1214

684

335

543

3328

9 1 1660 10961

2950

600

3550

47273

571

13

31. Gestriklands .........

—

339

9134065

1591

708

178

398

3422

861 1000, 9614

4200

400

4600

41945

2326

505

15

32. Norra Hälsinglands ...

-—

243

19041651

1383

797

134

410

3199

9711 1931:11642

3320

260

3580

31875

2796

578

19

33. Vestra llelsinglands...

—

238

133311065

1815

488

105

278

1496

6818 589

7407

3350

650

4000

19656

1659

274

20

34. Södra llelsinglands ... !

—

221

1437!

676

1619

690

115

395

3074

8227 ej uppg.

3240

200

3440

34016

1813

362

22

35. Medelpads ...............

—---

3ö4

1854 1900

1780

699

78

335

2277

9257 1088! 10345

4000

1000

5000

43705

2946

394

17

36. Södra Ångermanlands

355

1755:1353

1927

841

80

458

5245

12014 711 13725

4175

825

5000

46185

3037

582

19

37. Norra Ångermanlands ;

253

1171 1125

1623

4( )8

120

165

2492

7657 277

9934

2290

350

2640

36691

2464

502

11 i

38. Norra Jemtlands .....j

2( )()|

163

1972

2017

3494

6.08:

114

574

3031

11123 75942882

4850

650

5500 42152

3862

427

14

39. Södra Jemtlands ......

232

1523

1050

1663!

368

98

344

1691

6969 530

74992305

1500

3805 27477

2230

248

9

40. Vesterbottens södra... 1

1636

819

1161

2126

403

271

35o

2116

8882 1 200 10082

2450

1700

4150

48324

5142

39!)

18

41. Vesterbottens norra ..

741

611

818

925

358

136

263

1991

5876 1 22

6998

2700

300

3000

27940

2547

296

12

42. Vesterbottens mellersta

—

137

639

66?

8s2

j

77

253

851

3681 188

4369

1200

4oo

1600

18058

1965

202

1)

43. Norrbottens södra.....i

845

996

999

1841!

363

638 .

373

2355

8410 6 8

9068

4350

650

5000

41281

4039

623

11

44. Norrbottens norra ..

807

561

597

1070!

311

185

394

3132

7107 15 6

8623

3091

872

3963

28415

2215

526

20

4:>. Kinda och Ydre

—

278

1291

,27

1257

710

25

50!)

1354

6151 7 8

6949

2200

450

2650

29815

1919

146

11

46. Björkekinds m. ti. hä-1

rads......

_j

243

1309

497

991:

67? i

61

35

47. Lysing.? och Göstrings

—

136

1257

648

974

572

485

1869

Ji Jo ul

5976 1056

7032 2550

375

LÖAD

2925

24970

203

7

48. Åkerbo in. fl. härads

18110

225

1176

404

721

645

498

1135

6604 791

7395

642

75

717

27958

1261

153

8

49. Vifolka no fl. härads

1452|

131

1240

597

10041

612

22

424

1540

7022 650

7672 2019

310

2329

26355

175

10

50. B inspånga läns .........

30001

214

S83j

356

648

467

41

386

1361

73561148

850411275

125

1400

27075

lins

194

7

27

Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor.

Inkomster R d r R m t a f

'' Omkostnader
i Rdr Rmt för

! Årligen
afgjorda
mål.

D o in s a g a.

£>: |
Fn
S

2 ö I
fH

3 ►§ i

ro w !

m j
ö ;

3

C(Q

Aska m. 11. härads ...
Hammarkinds m. fl. härads
........................

Vestra ....................

Östra (i Småland)......

Östbo och Vestbo......

Tveta m. 11. härads ...
Norra o. Södra Yedbo

Östra Värends .........

Vestra Värends.........

60. Sunnerbo..................

61. Norra o. Södra T justs

51

53.

54.

55.

56.

57.

58.

i2550! 2491584 554

lönn

810

000

1780

900

801

1278

522

2010

101 9201 362
281 1261 1037
226 18341 793
309 1656 1755
1643j 943
14691 938
20931706
2320'' 1857
1B79! 1801

163

291

287

408

242

3131653 624

1337j 766

696'' 4381
1291 396
1046 333
1772 779
1285 652;

1286

2308

2476

588''

673!

803

2212 673!
961 492:

02. Aspelands och Hand-1

1000

162

11261106

1174!

306

03. Scfvedes och Tunaläns

252

1208

854

1075 (

353

04. Norra Mörc 0. Stranda j

—

266

.379

716

1356!

455

1260

189

L806

1580

2490! 6291

(U). Ölands .....................

500j

344

1442

1327

1810

585,

f)7. Halmstads m. 11. härads j

---!

362(2022(1380

2158

617

I (58. Arstads m. fl. härads

1881 (

341

1882! 1730

2776)

631

, (i!). Visko och Fjäre ......

—

340! 1069

931

1480

571

70. Hisings och Askims . . |

2000

269

1363

912

1461|

605

—

157

1189

902

2014)

348

72. Oronsts och Tjörris

1000

264

894

1489

1215

499

1250

258

1357

1726

1998

533

74. Smmervikens ...........

2700

309(1346

1254

2085

611

i 75. Marks m. fl. härads ..

635

375 1024

1054

1930

537

70. Flundre m. fl. härads

1400

246

897

454

952

376

• 77. Kinds och Redvägs ..

900

340

1505

1219

1888

609

j 78. Wättle in. fl. härads ..

485

330

1109

913

1790

402

79. Ås och Gäseueds ... .

600

140

9581111

1590

3941

80. Nordals in. fl. härads

1500

229

216011464

1575

641

81. Tössbo och Wedbo ...

283

1268(1449

1373

721

82. Åse m. 11. härads ......

710

26614721202

1437

567''

| 83. Kinnefjerdings m.fl.bä-

143

2440

867 974

723

: 84. Skånings in. fl. härads

1137

236

1191

868

995

629

j 85. Gudhems och Kåkinds

1560

253

1073

658

915

535

1 8f>. Wartofta och Frökinds

126(

175

1078

803

927

590 (

1 87. Norra Vadsbo...........

265

1270

12731146

533

| 88. Södra Vadsbo............

—

141

1116

754''1096

614

89. Listers .....................

—

131

1078

701! 1300

397

90. Bräkne...................

1908

108

1005

648

1183

278

91. Östra härads (i Ble-

234

778

701

1344

264

i ''42. Medelstads ..............

—

162

11333

1041

1806 454;

| 93. Ingelstads och Järre-stads ....................

4001

3( h

12014

1685

1545

588,

j 94. Villands och östra Gö-

inge .....................

95. Albo och Gärds.........

__

30(

1S54

1428

1953

693

11203'' 317

1800

(1251!1185

663

96. Vestra Göinge .........

147i

281

[1571

(1100 1474

417

j 97. Åsbo samt Bjäre ......

|2545

| 39t

3035

219012880.1202

37

33

71

37

171

70

56

168

121

146

43

166

60

132

112

86

56

175

155

30

95

55

197

101

239

82

190

82

327

98

106

54

15

69
30
32

55
43
83
52

70
86

112

375l220oi 96521506 11218 2500. 5OO300Oi31375''

218 10

501 1440;
489 2258
368 1477:
760,3180
541:1464''
6344922!
786:3318!
688 3400
1133 4*43
6632007

649 3257
587:2272!
903 3992
1289|4244
7493238

5797 550
7084 1460
6954! c i

10982

8547

8084

12140

13351

12121

9426

1283

1114

780!

2391

1500

2483

571

63-17 2075
8544,2255

u p p g

1226512350
9661 2550
8864 2500
14531(5732
1485114950:
1460414690
9997 5300

225 2300
22812483

.fn a.

350 2700
650(3200
300 2800
6366368
600(5550
26o:4950
500 5800

24528
30308!
219.30
47348
34727
31423 (
553841
59090
40940
4371.".

(357 4746''30799:
300 2900(27701
600(4600(29814
- (6500 44705!
250.4650:37978''

044

659

454

465

638

622

1020

882

544

8946(1036 9982 4089,

6661 796! 7457 2000
91994300 10499 4000
13599 2971''16573 0500
10081 ej uppg. 4400

2427 , 9666(2040 11712 4500 4500;42518:

213012205! 77012975. ej uppfinna. (42222
2440! 7446 1524 89701949 173 2122 31150
1999 9104| 1079! 1018314211: 482(4693 29555;
2383! 7726 700 8426:3600 9504550!,33758;

2331 8369: 056'' 902512945:----2945:20252

3252(11591 2799 143903350 050 4000(33531!
3724 13012 742113754 3010 340(3350 40321
3799 10137 1920 12057(3272(1155 4427:49257

240(1000
502(2659!
i 730(2682
| 48012873
'' 639(3184
672(4038
( 606(2262,

! 292,1457
] 418(1930!

: 440(1806!
i 420(2042
j 563(l955(
454;1836(
424(2607:
j 307 1767

( 306(2376!
( 352 3524!

5647 750'' 63971325 260
9812 862(10674 2675 548
8523 1855:10378 3950; 975
84731000: 9473 1985 415
11490 1500 12990 3550 750
991012260 12170,4000. 000
8576 1682 10258! 339 7 553

6911, 847
7473 280
7270 lull
7327! 387:
7060 4001
6084 1800
67291032
7256 1042''

775812045
7753(2610
8281)1925,
771412000:
7460! 2400''''
7950 2370
7761 3775:
8298(2850!

1585 27354:
3223 44145)
4925 39224
2400 245371
4300 44214
4600 38812
3950(37307)

2395:36063
3022(31132
2500 30163
2200:34660
285029216
2716 32694
4045124466
— 285021438

350

412

575

200

450

348

270

2738

1792

4963

2965

2582

4092

4460

3869

2105

1933

1842

1498

2470

3150

4080

4659

2709

2641

2422

3177

2825

2918

3029

1580

3521

3547

2154

4357

3667

3277

2420

2502

2389

2920

2189

12

200
108
ISO 10

420 12
100
203 j
4081
374
357
293

i

10

21

19

9

13

402 15
254; 10
310! 22
535 42
387 19
300 21
296 22
1441
280
311
169
400

/

24

9

10
7

no 15

721 24
222 8
480 11
295 11

202

420

303

7

10

7

290 10

8761 1484(10245(3250:
482 216o|l2892 1136 14028(4200

215

293

217

-94-

213

i

11

13

9

12

300,4500(37207

89 65513627 10599 1682! 1228114100 680(478049771
87 ! 373 2296) 9171 1163(10334(2100 050 2750 35352
85 i 468(2032: 9506 500(10006 4950 300(5250 33137
165 887 4837:18137 1699 19636 4250 150,4400 56401

£“±01 i

1548

250 9

1336

213 7

1218

270 21

2234

594 17

3987

260 16

3272

401 20

2894

296 19

2634

332 20

4605

511 24

28

Inkomster

och upgifne omkostnader

för

förva ltning och

tingsresor.

Folkmängd.

Brukningsdelar.

Årligen

Domsaga.

I n

k o

m s

t e

r R d

r li m

t a i

Omkostnader
Rdr Rmt för

algJ

m

oroa

ål.

boställe.

statsanslag.

Hh.

SO

ce

ct-

lagfarter i öfrigt.

inteckningar.

boupteckningar.

äktenskapsförord,

morgongåfvo-

bref, lösöreköp.

förmynderskap.

domboksmål.

Summa.

extra sportler. ,

Summa

inkomster.

förvaltning.

tingsresor.

Summa.

Tyiste- och brott-

mål i allmänhet.

Gröfre brottmål.

98. Skytts och Oxie ......

—

278

2140

1282

995

1545

140

409

2178

8967

1003

9970

3150

300

3450

34672

3079

221

13

99. Färs och Frosta......

100. Rönnebergs m. fl. hä-

1880

357

2515

2094

.824

844

143

762

5518

16937

1851

18788

6800

800

7600

52900

5422

395

33

rads...................

—

291

2497

1452

1748

1187

269

780

2814

11038

2529

13567

5926

5926

45046

3588

403

li)

101. Luggude.................

2361

218

1951

1233

1719

895

107

792

2493

11769

950

12719

3350

350

3700

40867

3004

9 (-JO

13

102. Bara och Torna ......

103. Herrestads m. fl. hä-

3248

334

2069

868

1139

922

230

944

3033

12787

e

j u r

g i

f n

a.

39980

3547

252

20

rads.....................

2300

293

2247

1549

1272

983

118

582

2470

11814

1756

13570 5674

550|6224

42632

4418

214

14

Förklaringar:

l:o. Inkomst af boställe är, i de fall då detsamma ej blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt, i allmänhet beräknad
till 5 procent af boställets taxeringsvärde. Der vederbörande indelningshafvare upgifvit högre inkomst är den
nptagen.

2:o. Under statsanslag äro hänförde: boställsräntor, boställsersättning, lön, tingsgästningspenningar och ersättning för s. k.
domarenäst, men ej den mestadels såsom personligt anslag utgående ersättningen för mistade bötesandeler, hvilken
ersättning för närvarande utgör sammanlagdt 6022 Edr.

3:o. Sportelinkomsterna äro i allmänhet utförde till medeltalet af hvad de, enligt vederbörandes upgifter, utgjort under
tolfårsperioden 1861—1872. För de få domsagor, i afseende å hvilka upgifter för ett eller flere af nämnde år saknas,
såsom åt tabellen N:o 2 inhemtas, är medeltalet af upgifna årsinkomsterna beräknad. Der bland extra sportler inberäknats
ersättning för mistade bötesandelar och provision för försåldt stämpelpapper, är behörigt afdrag gjordt.

Do. Folkmängden är angifven efter Statistiska Central-Byråns sammandrag för år 1871. Brukningsdelarne äro upgifne efter
samma^ byrås sista berättelser; de afgärda målen i allmänhet efter medeltalet under åren 1862—1871 samt de gröfre
brottmålen efter medeltalet under åren 1866-1870, i enlighet med H. Exc. Justitie-Stats-Ministerns derom afgifna

6:o. I omkostnaderna för förvaltningen hafva en del häradshöfdingar inberäknat äfven pensionsafgifter och skatter samt en
jemväl hushyra, hvaremot andra ej upskattat kost och husrum för hos dem boende medhjelpare.

29

Tabell N:o 2.

utvisande de belopp, hvartill lösen för tingsexpeditioner upgått åren 1861—72.

Domsaga.

1. Norra Roslags ...............

2. Mellersta Roslags............

3. Södra Roslags ..............

4. Stockholms lans vestra...

5. Södertörns........................

6. Upsala läns norra .........

7. Upsala läns södra .........

8. Upsala läns mellersta ...

9. Kungadömets .................

10. Lifgedingets ..................

11. Gotlands södra .............

12. Gotlands norra ..............

13. Öster-Sysslets.................

14. Mellan-Sysslets ..............

15. Söder-Sysslets................

16. Fryksdals .......................

17. Jösse .............................

18. Elfdals och Nyeds ........

19. Vester-Nerikes ..............

20. Oster-Nerikes .................

21. Lindes.............................

22. Nora ...............................

23. Vestmanlands södra .....

24. Vestmanlands vestra .....

25. Vestmanlands norra .....

26. Vestmanlands östra.......

27. Öster-Dalarnes ..............

28. Hedemora.......................

29. Falu..............................

30. Vcster-Dalarnes.............

31. Gcstriklands...................

32. Norra Helsinglands.......

33. Vestra Helsinglands ....

34. Södra Helsinglands.......

35. Medelpads.....................

36. Södra Ångermanlands .

37. Norra Ångermanlands .

38. Norra Jemtlands ..........

39. Södra Jemtlands ..........

40. Vesterbottens södra ....

41. Vesterbottens norra ....

42. Vesterbottens mellersta

43. Norrbottens södra .......

44. Norrbottens norra .......

45. Kinda och Ydre .........

1861.

1862.

1863.

1864.

1865. j

1

1866.

1867.

1868.

1869. i

1870.

1

1871.

1

1872.

5842

6246

5847

5652

5874

6040

6337

7633

6177

5311

6052

5984

4763

5521

5499

4457

4439

5599

4254

5554

5543

4337

4382

4132

5604

6481

7044

7711

6600

5454

6325

6416

6568

5495

5590

5507

''

__i

--1

5535

5461

5561

4683

4880

5315

7199

7119

7221

7428

8340

8520

5920

6204

5534

5424

5175

5132

5489

5139

4867

5987!

6045

5869

6732

5913

5824

5594

6324

5117

5707

5314

4555

5174

4467

4217

5393

4891

5026

4489

4250

6146

6361

6041

!

5304

6085

6120

6065

5694

5527

8924

7335

8533

8300

7029

7013

8064

7716

8012

7225

7486

8253

5720

6525

8488

6441

6856

6260

6443

6508

5618

61374

6854

5567

7335

7199

8237

8057

7172!

6767

7067

7542

8485

7420

6658

6832

6828

6271

6421

60981 11

6677

6587

7328

8597

7796

7933

7274

6439

7578

6751

6131

5285

6900

6804

8741

7180

7075

7677

6382

5656

5694

5447

4750

4940

4256

4861

5814

5519

5171

4570

4825

__

—

--

11188

6736

7773

7163

6433

5567

6628

7350

8301

8312

7568

7201

7352

4632

4928

4915

4915

4497

4667

4925

5517

5801

5187

5119

5227

6139

6097

5940

5743

6880

6697

7928

7835

7963

7110

6006

6051j

! 6540

6162

7931

7648

7165

7054

6836

8272

9584

8858

6507

6)370

7756

8424

8826

8462

7647

8027

8750

7451

<1873

9738

9731

9878

—

—

—

—

5345

5560

4504

4571

5966

5771

6464

6280

! 6576

5192

6118

6250

6690

6570

5913

5293

_

_

3780

3960

5050

4053

4192

3913

3226

3764

3459

4240

3684

3657

4354

4436

3824

3497

3482

3652

3090

3965

3064

26911 2845

2626

2910

2520

2660

3010

2740

3010

5284

5465

5564

5774

6674

5138

5705

6047

6836

6900

5780

6752

8528

8964

8512

7866

1 8207

9615

11093

10935

10289

10466

9357

9967

5302

5855

5761

5926

5234

5432

6584

7077

6175

6305

6066

6356

5319

(ilo:

6120

5365

j 5053

5367

6850

6553

6478

5831

6287

5868

8850

8466

9430

9000

8792

1006!

9333

8766

8530

8012

7523

7066

I 9A90

. 7627

8351

842!''

7648

8209

9263

8477

7584

j 7537

8325

8580! 9143

9659

9458

10758

9166

10015

11316

12271

4121

494C

5321

5299 7659

7366

697!

1 6723

6276

6651

8670

8949

5205

j 5857

8370

8596 8295

8455

8148

8958

8874

8160

9108

8024

5631

6547

7343

6861

7228

6484'' 8793

8750 8626

8834

8454

9859

12832

1066810897

10068

i 9974

9932

11068

1227413330

12604

12291

14020

662C

7709 8261

7333

7232

i 7047

8013

7087

7869

7418

6946

7298

8648

996C

11081

10371

9728

11601

9835

11024

12008

12006

11981

12861

5789

5491

5331

5737

6573

6676

7198

7977

8168

7602

7224

7081

. 6581

5861

6923

7127

7576

6071

7433

9701

7931

7206

7245

7238

. 435C

4851

458:

489(

5115

5129

6181

5754

6396

6472

6104

5387

_

—

—

3521

•1876

3987

3376

3246

6951

7521

872."

6451

7438

6986

7624

8343

7691

8236

7566

7204

. 5584

5864

5797

6071

5303

6767

7157

7082

6838

5442

65le

6164

. 4819

5421

5601

5478

5117

4831

6977

6873

7118

651 r

6086

5926

30

Domsaga.

1861. 1862. 1863.

1864.

46. Björkekinds in. fl. härads .

47. Lysing^ och (1 östrings........

48. Åkerbo in. fl. härads...........

49. Vifolka in. fl. härads...........

50. Finspånga läns ..................

51. Aska in. fl. härads ..............

52. Hammarkinds in. fl. härads

53. Vestra...................................

54. Ostra (i Smaland)................

55. Ostbo och Vest bo ..............

56. Tveta in. fl. härads..............

57. Norra och Södra Vedbo.....

58. Östra Värends ....................

59. Vestra Värends...................

60. Sunnerbo .............................

61. Norra och Södra Tjusts .....

(12. Aspclands och Ilandbörds ..

63. Sefvedes och Tunaläns........

64. Norra Möre ocli Stranda.....

65. Södra Möre..........................

66. Olands..................................

67. Halmstads in. 11. härads .....

68. Arstads in. fl. härads............

69. Viske och Fjärc ..................

70. Hisings och Åskhus ............

71. Inlands .................................

72. Orousts och Tjörns...............

73. Norrvikens ..........................

74. Sunnervikcns ........................

75. Marks in. 11. liärads ............

76. Flundre in. fl. härads .........

77. Kinds och Redvägs...............

78. \ ättle in. fl. härads ............

79. As och Gäseneds................

80. Nordals in. fl. härads...........

81. Tössbo och Vedbo ..............

82. Ase in. fl. härads..................

83. Kinnefjerdings in. fl. härads

84. Skånings in. fl. härads .........

85. Gudhems och Kåkinds.........

86. Vartofta och Frökinds.........

87. Norra Vadsbo........................

88. Södra Vadsbo.......................

89. Listers....................................

90. Fräkne ................................

91. Östra härads (i Blekinge) ...

92. Medelstads ..........................

93. Ingelstads och t Järrestads ...

94. Willands och Östra Göinge

95. Allbo och 1 lärds ..................

59811 5971
6679! 6928

5046

5212

4478

5692

4707

5781

8575

6111

6680

10233

9575

10470

6813

6892

6191

8638

10001

7912

8511

10011

6662

4917

5879

4830

6021

5648

6220

9074
6988
7498
11507
11250
10117
7656i
7781
7157
9747
10619
8429
9601
10811
6904

5727

6803

4666

6261

3994

7016

4722

7411

9750

6113

7314

5509

6617

5258

6183

3879

6135

5087

5659

1865., 1866. 1867. 1868.11869.

10330

6512

6353

9805(10832

1110311099:3

12925112767

9111

7940

6207

7131

10938

8427

9735

9641

7036

7095! 9156
6024 6426
(10478(11493
9177 11717
9401110887
39801 8060
8664 8264
8955 92841
7480 8347
768510028

7829

5976

10378

10221

9649

3862

9050

8109

8473

106941

7770

7653

6387

9480

11561

8759

9342

9374

7271

5556

5805

4832

5466

3696

6332

4313

5668

10267

6488

7663

10891

11463

12762

7665

7860

5430

8512

11009

8504

7712

8733

7040

5941

6256

4227

5482

3173

6684

3810

6545

1870.

7571

6472

10405

8719

10327

3685

9070

6603

8455

8600!

9567

6094

6230

6232

4077

5759

4470

7133

3631

6497

10697

7087

6410 6779
1105610909
1245412363
1142411367

5222

5784

4482

5687

4669

7.135

3953

8428

5994

11487

7290

7682

11724

4687

5216

5016

5829

4498

7764

4631

8737

7148

11255

7936

7330

13570

6703

6224

11029

9522

9161

3727

9119

6694

7589

9178

7463

7643,

6293

8241

12279

9145

8786

7449

7862

6635

8676

12441

10064

9083

9136:10148
6572! 7133

(1291213426
11824(11532
7276! 7006

8322

6615

10118

13631

10481

10965

8017

7289

8898

14929

9503

9749

6845

6200

10453

10013

8784

3660

8283

7651

6885

6368

9425

9151

8654

3577

8999

7566

11542 12083
7558: 7676
6181 7109
7328 8073

4887
5114
4590
4393
4692
7616
4015
7666
5789
10128
6548
6810
12163
(12049
11267
6365
8411
6926
8976
13831
10100
912 J
9990(
6996

1871. 1872.

5605

4651

3985

4905

4010

7985

4252

6861

5318

10162

6492

6170

10754

11643

10442

5472

7714

5909

9684

12748

10265

8701

9075

7424

: 7627
.10075
10626
8416
4080

8648

9828

11079

9224

4960

7007 7624
937310195

9294| 9281
7862 7542
8340 7633
''1101812232

7530 6949
7953: 8517

6922 7282

5917
5211
5106
6000
5072
6182
5098
4667 (
80271
7939
9154
6883

6745
5810
5880
7594
577s!
6818 j
5359
5060
85401
8361

6359
6157
6350
74701
6862
6921
5736
4172,
7978
8084 (
9214(10467
7336 7241

9704

9784

10713

9190

4254

8543

7569

7727(

9840

7894

9169

10089

7940

4245

7481

7619

7441

9659!

|--

6730

10708

1021210851

976310613

6855

6151

5952

7163

821 (

8457

9151

9290

5596

6491

5670

6141

5576

6286

6128

6179

5438

5095

4912

4639

5266

5773

6153

5691

5423

5958

6:186

5725

5477

6505

6242

6005

6930

63,74

5952

5923

6742

8209

7349

7012

6259

5167

4856

5840

5946

6844

6549

6486

6610

7171

6865

6884

6671

6480

6360

5991

5401

5003

4734

5086

5577

5214

5656

5289

5357

5561

5660

5123

7054

6221

6974

6455

8841

8785

8574

8610

9045

9326

9714

7858

6537

7064

7452

9250

9917

9744!

9471

9347

9155

10862

10493

9910(12192

12980

9739

9678

7920

7457

7231

69091

7264

84771

8004

7927

5142

4215

3859

4336

3318

6708

3992

6160

4741

9574

5523

6010

9178

10737

9386

5379

7355

5666

9022

11918

9232

10340

9066

6977

6408

6843

6725

8483

9013

7907

4072

6932

7133

6671

8622

8520

8368

6768

6079

5339|

5862

6434

5651

6214

4913

6805

7892

9881

9738

6606

31

Domsaga.

1861.

1862.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1871.

1872.

96. Vestra Göinge....................

6902

7470

8109

8068

8297

7992

7477

7914

9008

7264

8324

7946

97. Åsbo samt Bjäre ..............

13467

15106

14560

14373

15325

15517

15069

16629

15930

15110

14912

15368

98. Skytts och Oxie..................

8597

9022

9103

8505

8156

7876

8426

8847

8698

9055

8778

9195

99. Färs och Frosta..................

12454

16015

17103

16205

14242

14302

13764

15544

15187

14596

13916

13077

100. Rönnebergs m. fl. härads...

—

10180

9036

10769

10896

11860

10819

11254

11172

( 101. Luggude..............................

8244

9121

10066

10854

9595

9834

9030

8490

9013

8072

8847

9028

102. Bara och Torna .................

7093

8825

11889

9806

10410

8924

9893

9293

9988

8693

7928

7432

103. Herrestads m. fl. härads ...

6111

9490

9399

9368

8186

9928

9142

9363

9059

10620

9020

10964

Särskilda meningar af:

l:o). Revisionssekreteraren Öster gr en:

Uti den af komiterades pluralitet lemnade redogörelse för sportelsystemets olägenheter
och fördelar anser jag mig kunna i det väsendtligaste instämma. Dock kan jag icke, lika
med pluraliteten, fästa synnerlig vigt vid den sportelsystemet tillagda egenskapen att det
skulle innebära den säkraste garanti derför, att domaren fullgör sina åligganden såsom expeditionshafvande.
 Jag har nämligen icke funnit att nu ifrågavarande embetsman äro fortfärdigare
i expedition än andra, som icke sporras af sportler; och jag tänker dessutom så
högt om deras pligtkänsla, att denna, i min tro, skulle vara en tillräcklig garanti för fullgörandet
af expeditionsskyldigheten, äfven om alla sportler borttoges. Till omförmälda redogörelse
vill jag emellertid tillägga, att jag bland olägenheterne af sportelsystemet räknar
jemväl den, att de så kallade domsagearrendena synas, hafva sin grund uti nämnda system.
Så länge häradshöfdingarnes aflöning till hufvudsakligaste delen består af sportler, lärer det
väl fortfarande komma att tillgå såsom hittills, nämligen att en häradshöfding, då han af
längre tids sjukdom eller af ålderdom är urståndsatt att sjelf förvalta sitt embete, till vikarie
föreslår en person, med hvilken på förhand träffats aftal, enligt hvilket vikarien skall betala
viss afgift för rättigheten att, under den tid han förvaltar embetet, uppbära dermed förenade
sportler; och detta för ifrågavarande embetens uppehållande under den ordinarie embetsmannens
förfall säregna sätt synes mig medföra beaktansvärda olägenheter. Exempelvis må
nämnas, att den som bjuder högsta afgiften och måhända derföre af häradshöfdingen förordas
till vikarie, icke alltid är den för embetsförvaltningen lämpligaste, och att skickligare person,
i följd af sådant aftal, kan blifva tillbakasatt. Häremot kan visserligen invändas, att vederbörande
Hofrätt eger, utan afseende å häradshöfdingens förslag, till vikarie förordna den,
Hofrätten finner skickligast och mest förtjent af ett långvarigare förordnande, men erfarenheten
torde hafva ådagalagt, att det är svårt för Hofrätt att utöfva denna makt, just emedan
den af sportler bestående afiöningen icke är till beloppet känd och föreskrift saknas om
hvad en häradshöfding under tjenstledighet bör af sina inkomster afstå till vikarie. Vidare
kan genom öfverenskommelse om en för hög afgift det missförhållandet lätteligen uppkomma,
att utaf en med afseende å embetets vigt och deraf härrörande stora ansvar bestämd rikligare
aflöning allt för stor del tillfaller den tjenstledige, från allt ansvar i följd af embetsförvaltningen
befriade ordinarie embetsmannen, under det den tjenstgörande vikarien, som bär hela
ansvaret, få åtnöja sig med ringa andel deri.

Med komiterades pluralitet är jag ense derom att nuvarande sportler böra inskränkas
till hvad som ungefärligen motsvarar häradshöfdingarnes utgifter för domsageför -

välfången samt att den egentliga häradshöfdingelönen, mot det att stampelpappersafgiften
vid Häradsrätterne ökas i mån af sportlernes minskning, bör i kontanta medel från statsverket
utgå. 1 fråga om tillämpningen af berörda grundsats skiljer sig emellertid mm
mening från pluralitetens. Jag bär nämligen ansett, att man bör sä konseqvent som. möjligt
följa grundsatsen, då komiterades pluralitet åter uti sitt förslag gjort betydande undantag
derifrån. Så bar pluraliteten bibehållit nu varande lösen oförändrad for alla sadana expeditioner,
 från b vilka domarens s. k. extra inkomster härflyta. Härigenom har den lösen, som
enligt pluralitetens förslag skulle komma att fortvara, blifvit betydligt högre an förvaltningsomkostnaderne;
och pluraliteten bär derföre måst låta denna lösen ingå såsom en del a
den egentliga häradshöfdingelönen. Att det omnämnda undantaget från regeln icke ar eu
obetydlighet kan slutas deraf, att de extra inkomsterne, enligt häradsliöfdingarnes for 12 ar
lemnade uppgifter i medeltal årligen uppgått i 18 domsagor till mer an 1500 Ii:dr och i 8
domsagor till belopp som för de olika domsagorne varierat emellan 2000 och 2974 K:dr. bil
följd af pluralitetens undantag från regeln bar blifvit, att den måst gorå löneregleringen beroende
af icke mindre än 5 fristående uppfattningar af häradsliöfdingarnes forvaltmngsomkostnader,
 särskilt för resor till och vivre vid de lagtima tingen och särskilt för juridiskt
biträde och renskrifning in. m., eu beräkning af det belopp, hvartill deri nedsatta lösen för
tingsexpeditioner skulle för hvarje domsaga komma att uppgå, eu annan beräkning af beloppet
utaf de extra, inkomsterne i domsagan, och en upptaxering af hvarje domsagas svarskotthet
i förhållande till andra domsagor. Utom det att jag icke kunnat gilla åtskilliga antaganden,
på hvilka omnämnda uppskattningar och beräkningar grundats, bär jag dessutom ansett det
vara vanskligt att stödja bestämmandet af häradsliöfdingarnes kontanta löner pa kombinationen
af flere särskild! gjorda kalkyler, hvilka lätteligen kunna hvar i sin man missleda,
Det är nämligen eu gammal erfarenhet, att ju flere kalkyler som kombineras, desto oti lforlitligare
blir uträkningens resultat. Uti de 8 domsagor, för hvilka de högste extra inkomsterna
uppgifvits, skulle, om uppgifterne i desse delar äro riktiga, hvilket jag för min del
icke bar anledning att betvifla, vederbörande häradshöfdingar komma att i verkligheten erhålla
ända till 974 R:dr högre extra inkomster än pluraliteten uti sitt förslag beraknat;
och om härtill korn, att förvaltningsomkostnaderne för eu eller annan af samme domsagor
blifvit några hundra R:dr för högt men den till ersättning för kostnaderne afsedda lösen
lika mycket för lågt beräknade, så skulle den totalinkomst, som för domsagans innehafvare
anslagits, blifva jemförelsevis allt för stor. Nu kan det ock hända, att for en annan domsaga
genom flere kombinerade kalkyler ansloges en allt för låg aflöning.

De skäl, betänkandet innehåller för nödvändigheten af de extra inkomsternas skiljande
från dem, som skola motsvara förvaltningsomkostnaderne, äro icke för mig öfvertygande. Jag
kan omöjligen fatta, att lösen för handlingar, som expedieras icke å Häradsrätts utan a
Domareembetets vägnar, såsom gravations- och vederhäftighets-bevis, konkurskallelser oci
stämningar m. in., är af annan natur än den lösen, som erhålles för tingsexpeditioner.
Redan förut bar jag antydt, att jag icke fäster synnerlig vigt vid sportelsystemets förmenta
egenskap att sporra häradshöfdingarne till fullgörande af sina skyldigheter såsom expeditionsliafvande.
 Om, såsom pluraliteten antagit, de domare äro få, som icke finna 1 Rmr oO ore
vara för låg ersättning för besväret med utfärdandet af ett gravationsbevis, så är, enligt
mitt förmenande, antalet ännu färre af dem, som icke inse, att det är dem likgiltigt, om de

34

för utfärdandet af ett gravationsbevis erhålla 3 R:dr i lösen eller eu till 1 R:dr 50 öre nedsatt
lösen jemte förhöjning i den kontanta lönen i samma mån som lösen minskats; och
inses ‘detta klart, lärer ingen domare, äfven om eu sportelsporre skulle mot hvad jag antagit
vara behöflig, åsidosätta sin skyldighet att utfärda gravationsbevis jemväl för det fall,
att lösen minskas. Den af pluraliteten framhållna olägenheten af olikhet i lösen för stad
och land innebär ringa eller ingen bevisningskraft, uti ifrågavarande hänseende, ty då, såsom
nu är fallet, syftet är att med stämpelpapper till en del aflösa endast landtdornrarnes sportler,
utan att komiterade hafva befogenhet att föreslå ändring i aflöningen för den till stadsdomstolarne
hörande personal, lärer ingen lämplig förändring i det bestående aflöningssättet för
landtdomrarne kunna föreslås, utan att denna förändring betingar olikhet i de för lanutoch
stadsdomstolar gällande bestämmelser om lösen och stämpelpappersafgift; och nödgas
man föreskrifva olikhet i 3 eller 4 sportelsatser, synes det mig göra föga till saken, om
olikheten, för eu lämpligare reglering, utsträclces till några flere, blott stämpelpappersafgiften
höjes i ungefär samma mån som lösen sänkes, så att det belopp, den rättsökande skall för
handling erlägga, blifver i möjligaste måtto lika, om han anlitar domare å landet eller i
stad. Absolut likhet i detta afseende förefinnes i allt fall ej nu, enär gällande expeditionstaxa
innehåller bestämmelser, enligt hvilka lösen för fastebref är olika för stad och land
samt lösen för burbref olika för olika städer. Enligt pluralitetens förmenande skulle det,
för aflösning af halfva gravationsbevislösen erfordras tolf nya slag af skrifkartor, hvilket jag
för min del anser kunna och af praktiska skäl böra undvikas, men äfven om en sådan olägenhet
ej skulle kunna förekommas, synes den mig dock väga ganska lätt i vågskålen mot
de olägenheter, som de extra inkomsternas bibehållande till oförändradt belopp, enligt hvad
jag ofvan antydt, kan medföra vid bestämmandet af häradshöfdingarnes aflöning efter pluralitetens
förslag.

Med det nu anförda vill jag hafva angifvit de hufvudsakligaste skälen, hvarföre jag
ej kunnat lemna min röst åt det förslag, pluraliteten förordat. Till en del samma skäl
hafva afhållit mig från att understödja det föga motiverade alternativförslag, som, ehuru omfattadt
egentligen endast af en ledamot och slutligen äfven af denne öfvergifvet, blifvit af
pluraliteten framlagdt. Detta alternativförslag har ett företräde framför det förordade, nämligen
deruti, att beloppet af den lösen, som skulle bibehållas kan tillförlitligare beräknas.
Öfrige uppskattningar och beräkningar äro gemensamma för begge förslagen; och om dem
gäller hvad jag ofvan yttrat. Med antagandet af alternativförslaget skulle emellertid ej vinnas
annan fördel, än att aflöningen de säi’skilda domsagorne emellan utjemnades för tillfället.
De mot sportelsystemet anförde befogade anmärkningarne skulle i öfrigt ej blifva undanröjde.

Jag går nu att redogöra för det förslag jag, enligt hvad betänkandet antyder, inom
Komitén förfäktat.

För att vinna det mål jag söker, eller att få sportlerne så nära som möjligt motsvarande
förvaltningsomkostnaderne, föreslår jag, att Kongl. Förordningen af den 30 November
1855 om expeditionslösen ändras sålunda, att Häradsrätterne hänföras till en särskild afdelning
med följande sportelsatser:
för afskrift med vidimation hvarje ark 50 öre;

„ bevis hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår bevis om inlemnande och inregistrering
af bouppteckningar, för hvilka bevis lösen torde bestämmas till 50 öre

35

utan afseende på den behållning, som finnes i boet; och synes jemväl höra stadgas,
att lösen för bevis om meddelande af andra och tredje uppbuden a last egendom
ej må vid Häradsrätterne debiteras eller uppbäras;
för fastebref 1 R:dr utan afseende å köpskillingens belopp; ..

, instrument, äfven besigtning, värdering m. m., 1 R:dr för forsta arket och 50 ore oi

hvarje af de öfrige; .

kallelse å kronans ombudsman eller å borgenär i konkursmål 25 ore;

, protokoll, 1 R:dr för första arket och 50 öre för hvarje åt de öfriga; ''

resolution-, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 K.cr,

„ stämning, offentlig, 75 öre,

annan 50 öre. ,

Med ledning af de utaf häradshöfdingarne lemnade uppgifter, har jag for hvarje domsaga
beräknat hvad lösen skulle komma att utgöra med de lägre sportelsatser jag föreslagit.
 För uträkningen af lösen för fastebref och bouppteckningar hafva lagts till giu
uppgifter, som från Hofrätterne infordrats angående antalet af fastebref som utfärdats och
bouppteckningar, som inregistrerats, under de 5 sista åren. Lösen för lagfartsprotokoll med
bevis har antagits till TVdelar af den utaf häradshöfdingarne uppgiga, eftersom den föreslagna
lösen 1 R:dr för protokoll och 50 öre för bevis, utgor indelar af nu val ande lösen,

2 R:dr för protokoll och 3 R:dr för bevis; och då de föreslagne sportelsatserne tor inteckningar,
 lösöreköps-afhandlingar, domboksexpeditioner och de handlingar, som lemna de sa
kallade extra inkomsterne, i det aldra närmaste motsvara hälften af nu varande lösen skulle
desse expeditioner, med de föreslagna förändringarne i expeditionstaxan komma att jemn
hälften af hvad häradshöfdingarne af dem hittills haft. Resultaten af de gjorda utrakmngarne
återfinnas uti bilagan LM. A. Till jemförelse med den uträknade slutsumman af
lösen för hvarje domsaga, upptager bilagan de af häradshöfdingarne uppgifne förvaltningsomkostnader.
 Jemförelsen visar att lösen skulle nära motsvara uppgifne forva nmgsomkostnaderne
i 7, understiga desamme i 51 och öfverstiga dem i 38 domsagor hvilket synes utmärka,
 att sportelsatserne äro för det åsyftade ändamålet till lämplige belopp välde. Större
skiljaktigheter emellan lösen och uppgifne förvaltningsomkostnaderne luta oftast förklara sig
dels deraf, att för domsagor, uti hvilka domaren har ovanligt höga resekostnader, som uti
förvaltningsomkostnaderne inberäknats, lösen naturligtvis måste blifva otillräcklig för ersättande
jemväl af resekostnaderne, dels deraf, att de extra inkomsterne såsom pluralitet^ riktigt
anmärkt, för någre domsagor uppgifvits lägre än den måste i verkligheten hafva vant, dels
ock deraf, att häradshöfdingarne, som efter olika grunder beräknat sina omkostnader, uppgifvit
dem för somliga domsagor uppenbarligen för lågt, for andra åter lika uppenbar or
högt, hvilket vid granskning af de särskilda uppgifterne lätt finnes Uti bilagans anmärkningskolumn
har jag antecknat mitt omdöme i desse hänseenden; och der jag funnit olikheten
emellan föreslagna lösen och förvaltningsomkostnaderne ej vant nöjaktigt foiklarad af samma
omdöme, har jag uti bilagans sista 2 kolummer utfört det tillskott, som af statsmede erfordras,
 eller det afdrag, som bör göras på häradshöfdings kontanta aflöning, pa det att
totalaflöningen må blifva hvarken lägre eller högre än göromålen och forvaltmngsomkost Instämmande

i pluralitetens förslag rörande indragning till statsverket af bostallen

36

och alla nu i riksstaten för häradshöfdingarne uppförda anslag, är jag jemväl i fråga om
den egentliga häradshöfdingelönens högsta och lägsta belopp liktänkande med pluraliteten,
om jag än ej kan gilla alla de skäl, som till stöd för bestämmelsen härom äro i betänkandet
anförde. Enligt min mening borde emellertid den kontanta häradshöfdingeaflöningen i
stat upptagas under två olika titlar, nämligen lön och tjenstgöring spenning ar. Lönen synes
mig böra bestämmas, lika för alla häradshöfdingar, till det belopp, som en häradshöfding
anses] böra få af hela aflöningen behålla, då han af längre tids sjukdom eller ålderdom
är oförmögen att sjelf förvalta sitt embete; och har jag föreslagit denna lön till 4500 R:dr.
Tjenstgöringspenningarne deremot ville jag hafva betraktade såsom ett lönetillägg, hvilket
betingas endast af det med embetsförvaltningen förenade stora ansvar och hvilket derföre,
lika litet som sportlerne, borde få komma annan till godo än den som utöfvar embetet, så
vida ej Hofrätt vid beviljande af kortare tjenstledighet särskildt bestämmer, att den tjenstledige,
 emot skyldighet att aflöna vikarien, må sjelf uppbära alla med embetet förenade inkomster.
 Hofrätts befogenhet att meddela sådan bestämmelse synes mig dock böra inskränkas
till de fall, i hvilka tjenstledighet ej varar längre tid än 6 månader. Då ansvaret i allmänhet
är större eller mindre allt efter embetsförvaltningens besvärlighet och göromålens mängd,
borde tjenstgöringspenningarne blifva olika för olika domsagor och rättas efter göromålens
mängd. För bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp har jag fästat afseende vid 2
omständigheter nämligen dels domsagans folkrikhet, hvaraf mängden af bouppteckningar, förmynderskaps
och andra ansökningsärenden samt storleken af förmyndarerotlar m. m. äro beroende,
 dels ock antalet af de i hvarje domsaga årligen afgjorda mål, hvilket antal torde
vara den säkraste måttstocken på en domsagas besvärlighet i förhållande till andra. I
tjenstgöringspenningar har jag tillgodofört häradshöfdingarne 10 R:dr för hvarje tusen af innevånareantalet,
 10 R:dr för hvarje brottmål af gröfre beskaffenhet och 5 R:dr för hvarje annat
afgjordt mål, criminielt eller civilt. Den summa jag vid sådan uträkning erhållit har jag
jemnat till närmaste hundratal, dock hafva tjenstgöringspenningarne, med anledning af den
antagna grundsatsen om eu maximi- och eu minimi-aflöning, i intet fall upptagits högre än
3500 R:dr samt ej heller lägre än 1000 R:dr, så vida ej afdrag enligt bilagan Litt. A varit
erforderligt i följd deraf, att den blifvande sportelinkomsten med något afsevärdt belopp öfverstiger
de förvaltningsomkostnader, som ansetts nödige. I sådant fall hafva tjenstgöringspenningarne
minskats med det belopp, som i bilagans andra kolumn från höger är för domsagan
infördt.

Sammanfattas nu hvad jag här ofvan yttrat, så är mitt förslag:

l:o) att alla af staten till häradshöfdingarne anslagna boställen och kontanta medel
indragas med inskränkningar och bestämmelser, som pluraliteten tillstyrkt;

2:o) att nu gällande Kongl. förordning om expeditionslösen ändras, så att lösen nedsättes
på sätt jag ofvan angifvit;

3:o) att å riksstaten uppföras för hvarje domsaga lön och tjenstgöringspenningar till
belopp, som finnas införde uti bilagan Litt. B samt för vissa domsagor, i hvilka sportlerne
ansetts icke blifva tillräcklige till förvaltningsomkostnadernes bestridande, jemväl förvaltningshostnadsbidrag
till belopp, som likaledes äro införda i sistnämnda bilaga;

4:o) att bestämmelse meddelas om skyldighet för häradshöfding, som åtnjuter tjenstledighet,
 att till vikarien afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningskostnadsbidrag

i

37

för tjenst] edighetstiden, så vida ej Hofrätt vid beviljande af tjenstledighet förklarat den tjenstledige
berättigad att, mot det han aflönar vikarien och bestrider omkostnaderne af domsageförvaltningen,
 tillgodonjuta alla med embetet förenade löneförmåner; samt ^

5:o) att Hofrätterne bemyndigas att, vid beviljande af tjenstledighet åt häradshö -dingar, meddela sådant förklarande, som i nästförestående punkt omnämnes; dock att häradshöfding
under tjenstledighet, som varar mer än 6 månader, icke må för längre tul bibehållas
vid tjenstgöringspenningar, sportler eller iörvaltningskostnadsbidrag.

Omförmälda bilaga Litt. B upptager alla de belopp, som enligt mitt förslag skulle
från statsverket erfordras för omreglering af häradshöfdingarnes aflöning, äfvensom uträkning
för hvarje domsaga af den vinst eller förlust, som statsverket skulle göra på regleringen;
varande denna uträkning grundad på den förutsättning, att stämpelpappersafgiften för handlingar,
 som inlemnas till eller utlemnas från häradsrätterne eller desses ordförande, hojes sa,
att den ökade inkomsten af stämpelpapper motsvarar den lösen, från hvilken de rättsökande
befrias genom tillstyrkta ändringar i expeditionstaxan. Bilagan visar:
att på stat skulle för häradshöfdingarne uppföras:

till löner sammanlagdt 463,500 R:dr,

till tjenstgöringspenningar d:o 183,600 „

till förvaltningskostnadsbidrag d:o 9,90° ,,

Summa 657,000 R:dr.

och att statsverkets förlust på regleringen skulle öfverstiga dess vinst med endast 4,193 Rall.

Till detta belopp bör dock läggas statsverkets ökade kostnad för tillverkning och försäljning
af stämpelpapper till högre belopp än förut, hvilken kostnadstillökning jag icke är i tillfälle
att beräkna; men den uppoffring statsverket sålunda för regleringens genomförande maste
vidkännas, minskas åter, dels derigenom, att statsverket i och med regleringen befrias från
utgifvande af de 6,022 R:dr, som nu utgå till häradshöfdingar för mistade bötesandelar, och
hvilka icke äro inberäknade bland häradshöfdingarnes i bilagan intagne nu varande bruttoinkomster,
 dels ock derigenom, att de indragne boställena, då de för statsverkets räkning på
längre tid utarrenderas, sannolikt komma att lemna högre inkomst, än den, som häradshöfdingarne
enligt komiterades beräkning af dem hemtat.

Hvad angår frågan om och i hvad mån nu varande häradshöfdingar äro skyldige att
underkasta sig lönereglering, har jag samma åsigt som pluraliteten; och enär de utaf mig
föreslagna löneförmåner för Gotlands södra, Sunnerbo, Halmstads m. fl. härads samt Nordals
m. fl. härads domsagor, skulle blifva lägre än hittills, torde nu varande mnehafvarne af
desse domsagor, C. R. Kökeritz, J. A. Tornerhjelm, D. Fehrman och G. A. Montén höra för
återstående tjenstetiden tillerkännas årlig ersättning, motsvarande skillnaden mellan medeltalet
af de sista tolf årens bruttoinkomster och de blifvande bruttoinkomsterna efter mitt förslag
eller-911 R:dr för Kökeritz, 3090 R:dr för Tornerhjelm, 1625 R:dr för Fehrman och 1526
R:dr för Montén.

2:o). Riksdagsmannen Liss Olof Larsson:

Då jag inom komitén delat de åsigter, som finnes uttalade uti den af Revisions- .

38

sekreteraren Östergren afgifna och betänkandet vidfogade "''reservation, utom hvad sjelfva lönebeloppen
beträffar, så förenar jag mig i öfrigt uti samma reservation.

Hvad lönebeloppen åter vidkommer, så har jag trott att desamma borde föreslås till
4000 R:dr i stället för 4500 R:dr. Jag anser näml. lönerna, äfven om de nedsättas till
detta lägre belopp, vara så betydligt högre än de, hvarmed andra embeten i statens tjenst
aflönas, att jag till och med icke skulle hafva tvekat att föreslå än ytterligare nedsättning
om icke tillgängliga medel förefunnits, d. v. s. om icke de för statsverket påräknade högre
inkomsterna af stämpelpapper motsvarat utgifterna för aflöningen.

Jag delar i allo komiténs, i#betänkandet uttalade åsigt derom, att det är af högsta

vigt för samhället, det domare så väl aflönas, att de med klok hushållning kunna vara obe roende

i ekonomiskt hänseende, och så att pers mer med framstående förmåga och duglighet
finna det med sin fördel öfverensstämmande att inträda i domare-embetet; men jag anser
att dessa skäl blifvit fullt beaktade, äfven om lönerna bestämmas till de belopp jag föreslagit.
Mig synes, som om mina medkomiterade, oaktadt ett motsatt påstående, allt för mycket tagit
hänsyn till de förhandenvarande undantagsförbållanden vid bestämmandet af lönebeloppen;
efter mitt förmenande är den rikliga tillgång på penningar och den deraf härledande prisstegring,
 som nu är rådande och som skulle utgöra skälet för de högre lönerna, af allt för
ny datum, för att böra läggas till grund vid bestämmandet af lönebelopp, afsedda icke blott

för tillfället, och hvilka man sedermera, icke utan ett begå orättvisa, har i sin makt att

minska, då statens mindre rikliga tillgångar och andra förhållanden sådant kunna kräfva.

Då majoritetens förslag endast visar en brist att fylla, till belopp af 27,577 Rall- och
reservanten Östergrens förslag en vinst af 1,829 R:dr, så vill det vid första påseende synas,
som om efter mitt förslag statsverket skulle göra en vinst på regleringen af icke mindre än
53,320 R:dr; men om härifrån afdragas de, såväl af majoriteten, som reservanten omnämnda,
men icke beräknade omkostnader för uppbörden af den stämpelpappersafgift 539,137 R:dr,
som enligt den sednares förslag, efter regleringens genomförande skulle komma statsverket
tillgodo, hvilka omkostnader, enligt uppgift, i medeltal för de tre sistförflutna åren uppgått
till 9,50 procent af uppbörden, således 48,792 R:dr, så skulle behållningen endast uppgå till
4537 R:dr, ett belopp som torde visa sig högst otillräckligt, om, såsom det blifvit ifrågasatt,
några af de allt för stora domsagorna komma att delas. Jag får således, för öfrigt instämmande
uti Östergrens reservation, för min del föreslå lönernas bestämmande till 4000 R:dr.

39

Bilaga Litt. A. till reservationerne.

Tabell, dels utvisande den lösen, Häradshöfdingarne skulle erhålla med de af reservanterne föreslagne
sportelsatser, dels ock innehållande en jemförelse emellan sagda lösens belopp och de af Häradshöfdingarne

uppgifne omkostnader. , .. .

Obs. Anteckningarne i anmärkningskolumnen angifva orsakerne, hvarföre expeditionslosensumman
öfver- eller understiger uppgift^ omkostnadsbeloppet. För fall, då desse anteckningar ej tillfyllestgörande
förklara skillnaden, utföras i de två. sista kolumnerne de afdrag, som böra göras på den kontanta aflömngen,
 eller de tillskott från statsverket, lrvilka erfordras för att Häradshöfdingarne skola erhålla någorlunda
jemnt afpassad ersättning för sina omkostnader i embetsförvaltningen.

Domsaga: 1 11

1. Norra Roslags ............

2. Mellersta Roslags ......

3. Södra Roslags............

4. Stockholms läns vestra.

5. Södertörns ................

6. Dpsala läns norra......

7. Upsala läns södra.......

8. Upsäla läns mellersta .

9. Kungadömets.............

10. Lifgedingets ............

11. Gotlands södra ..........

12. Gotlands norra ..........

13. Ostersysslets .............

14. Mellansysslets............

15. Södersysslets ............

I 16. Fryksdals ................

J 17. Jösse .........................

| 18. Elfdals och Nyeds ......

19. Vester Nerikes ..........

20. Öster Nerikes............

21. Lindes ......................

22. Nora ................. .....

23. Vestmanlands södra....

24. Vestmanlands vestra

25. Vestmanlands norra ...

26. Vestmanlands östra ...

27. Österdalarnes.............

28. Hedemora ................

29. Fall! ....................

30. Vesterdalarnes .........

31. Gestriklands .............

32. Norra Helsinglands ....

33. Vestra Helsinglands

34. Södra Helsinglands ....

35. Medelpads ................

36. Södra Ångermanlands .

37. Norra Ångermanlands .

38. Norra Jemtlands ......

39. Södra Jemtlands ......

40. Vesterbottens södra...

41. Vesterbottens norra...

L ö

sen

f ö r

tf

*

»

73

CJ3

2

p : a.

>— o o
pg!i

O

sy

ro

P>

3 © n

*1

O M

tf

o p

a

Is

5

=''S

o

A n m ä r k n i n g a r:

£85°

H.g5

ro

-<

ro

.agfarts

tokoll och

bevis.

tecknings

tokoll och

bevis.

mppteck-

ningar.

handlings

tokoll och

bevis.

t>r w g

e

o o*

rt- O

g

C‘

o

pr |

§.

ro

PTC
° p

i

pr

o

P

P

P.

i-J

XJ O

s a

• SO

P

ri-

sp

p “* tf
ro tf
P-n £.

?gs

rf ^

Rdr

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr,

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

109

174.tm

560

113.50

35,5o210.r>o

1121

357.50

2682

2700

400

Öl

128.70

430

80.50

28.50 141

848.»o

527.50

2266

1800

400

81

144.30

530,50

97

39

192.50

833,50

400

2318

2750

Omkostnaderne synes vara för
högt uppgifne.

50

lOöioo

426''

70

18

145.50

938

743,50

2497

3350

56

138,30

534,50

127,50

24,50

235

1049,50

576.50

2742

3200

D:o d:o.

300

118

130,80

476

129

30,50

193,50

1003

393

2474

2800

63

94.su

414-50

89,50

27

139

909,50

762,50

2500

1642

Omkostnaderne lågt uppgifne.

68

140.70

501,50

92.50

31

170

1047

250

2301

2511

Extra inkomst, lågt uppgifne.

500

122

196,50

706,50

195,50

54,50 466.50

774

393

2909

3983

D:o d:o.

122

198,30

632.50

144

26.50 219,50

585

504

2432

2900

Omkostnaderne högt uppgifne.

500

194

337.20

861

52

22

133

955

200

2754

1825

D:o för lågt uppgifne.

157

400,20

826,50

60

23.50

211

938,50

386

3003

1578

D:o d:o

1000

500

178

295,80

597

128

64

246,50

864,50

685,50

3059

3550

D:o för högt uppgifne.

150

221 jio
729. no

481

71

37

202

579.50

445

2187

2870

500

326

1102

134

41,50

223

1545,50

342

4444

5344

Extra inkom, för lågt uppgifne.

262

563,10

619,50

61,50

60,50

270

905

471

3213

4215

Omkostnaderne för högt upp-gifne.

155

315,oo

436,50

65,50

39

199

643,50

444.50

2299

1745

Omkostnaderne lågt uppgifne.

1000

300

175

318.30

551

90

60

180,50

1315

668,50

3358

4016

l):i> .ko

176

255.so

734

125

3

238

911

695

3138

3800

D:o högt uppgifne.

500

160

318

1043,50

130,50

20,»o

319.50

1214

720

3926

5801

Tku (ko

115

206,70

522-50

52

34

101

687.50

238,50

1957

l):o ej uppgifne.

114

231,30

575

80

53,50

215,50

880

840,50

2990

3500

D:o högt uppgifne.

63

123.30

428,50

81.5»

40

155.50

540

747.50

2179

1750

D:o d:o.

69

142,50

303

68

21

121

563,50

125

1413

1956

Omkostnaderne högt, extra in-komsterne lågt uppgifne.

63

71,io

326,50

55.50

35,50

71.50

353,5 0

149,50

1126

1050

147

279,do

567

91

41,50

139

873,50

203,50

2342

2150

Omkostnaderne lågt uppgifne,
extra inkomsterne jemväl lågt.

331

539.10

786

278,50

107,»o

322

1624,50

500

4489

5500

1000

176

390,60

456,50

133

64

198

763

640

2821

3084

Omkostnaderne högt uppgifne.

300

205

285

581

100,50

50

166

694,50

1216

3298

2714

D:o lågt uppgifne.

500

210

538,50

607

119,50

167.50

271,50

1664

830

4408

354(

D:o d:o

141

319.50

795,50

164

89

199

1711

500

3919

4600

D:o högt uppgifne.

232

495,30

691,5»

202

62

205

1599,50

965,5 0

4455

3581

D:o lågt uppgifne.

188

319,50

907,50

75

52,50

139

748

294,50

2724

4000

Omkostnaderne högt, extra in-komster lågt uppgifne.

159

202,80

809,50

156,50

57.5 0

197,50

1537

3120

3440

Extra inkomster icke uppgifne.

600

269

570

890

112

39

167,50

1138,50

544

3730

5001

Omkostnaderne högt uppgifne.

400

175

405,90

963,50

145,50

40

229

2622,50

855,50

5437

5000

198

337,50

811,50

129,51

60

232,50

1246

1138,50

4154

2640

D:o lågt uppgifne.

500

282

605,io

1247

91

57

287

1515,50

879,50

4964

5500

D:o högt uppgifne.

500

234

315

831.50

67,50

49

172

845.51

265

2780

3805

Extra inkomster lågt uppgifne

154

348,30

1063

112

135,50

175

1058

600

364b

271b

i

4150

2700

Lösen för lappmarksting ej

500

111

245,40

i 462,r,(

1

136

68

1131,51

1

995,5.

561

uppgifven. Den har antagits
motsvara resekostnaden.

1

40

L ö

sen

fö r

Ö

X

et-

t-i

O

cj

*d

*0

ro

w>

h*

&

>-i

Sfi 8J

t-h

2:w

^ i-.

P - K,

O o
p p H
ro £

| Fastebref.

Lagfarts

j protokoll och

bevis.

Intecknings

j protokoll och

bevis.

w

a§

gg

S CD
• O
tf

Afhandlings

protokoll och

bevis

Förmynder-

skaps proto-

koll.

Dombok.

5’

e*r

o

3

et

CD

Summa

•telinkomst.

<5

O

3

O

P

Sfi

p-

b

A n in

ii. r k n i n g a r:

P 830

ro p?

CD O

p p

P

0

P

B ° ''-i

M SP ^
p ce 2.
P o ~
CO w rf

■ sS

et ct

Hell-

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr. i

116

200,io

411

71,50

38-50

126.50

425.50

344

1733

1600:

117

299.70

920.50

74,50

319

186.5 0

1177.50

329

3424

5000

Extra inkomster lagt uppgifne.

1000

102

179,io

535

79

92.50

197

1591

758

3534

3963

600

1126

218,io

628.50

89

12,50

254.50

677

399

2405

2650

Omkostnaderne högt uppgifne.

76

149. i o

495.5 0

90,50

30,50

260.50

732

306

2140

2025

92

194,io

487

65

17.50

242,50

934.50

528

2561

2925

D:o

d:o.

i 56

121,-jo

360.50

82,50

17,50

249

567.50

395,50

1850

717

D.o

lågt uppgifne.

81

179,io

502

66,50

11

212

770

325

2147

2329

59

106.so

324

85.50

20,50

193

680,50

574

2043

1400

D:o

lågt uppgifne.

103

166,20

668.no

80

18,50

187.50

1100

783

3107

3000

64

O

CO

CO

O

T—4

348

69

16,50

250,50

723

275

1855

2300

500

197

311,10

645,50

66

35,50

244.50

1129

730

3359

2483

D:o

lågt uppgifne.

500

116

237.00

523

46

18,50

184

738.50

—

1864

—

Hvarken omkostnader eller
extra inkomster uppgifne.

:

264

526,50

886

101

85.50

380

1590

641.50

4475

2700

Omkostnaderne lågt uppgifne.

500

147

282,oo

642,50

101.5 0

35

270.50

732

bo/

2768

3200

* D:o

högt uppgifne.

145

281.40

643

101

28

317

961

390

2866

2800

293

511.80

1154

178,50

84

393

1659

1195.50

5469

63(58

D:o

d:o.

303

557,io

1238

121.50

60,50

344

1700

750

5074

5550

D:o

d:o.

263

540.30

1106

117,50

73

566,50

2006,50

1241,50

5914

4950

1000

2890

5800

Omkostnaderne högt, extra in-

800

123

187,20

480.50

127.50

21,50

331,50

1333.5 0

285.50

kom stel1

lågt uppgifne.

125

331.80

587

58

83

324,50

1628,50

518

3656

4746

Omkostnaderne högt uppgifne.

127

256,20

537,50

56,50

30

293,50

1136

398

2835

2900

118

214.80

678

73.50

66

451.50

1996

650

4248

4600

D:o

d:o

800

220

474

1245

132,50

56

644,50

2122

1487

6381

6500

D:o

d:o

600

234

398,io

905

123

43

374.50

1619

—

3697

4650

Omkostnaderne högt uppgifne,
extra inkomster ej uppgifne.

1000

286

414

1079

121.50

28

322

1213.50

1023

4487

4500

Omkostnaderne högt uppgifne.

368

519

1388

114

87,50

329,50

1065

385

4256

—

D:o

icke uppgifne.

800

144

279,30

740

139,50

77,50

227

1223

762

3592

2122

D:o

lågt uppgifne.

125

273.i;o

730.5 0

93,50

15

232,5 0

999,50

539,50

3009

4693

D:o

högt uppgifne.

400

150

270,fio

1007

79.50

47,50

319

1191.50

350

3415

4550

D:o

d:o

228

446,70

607.50

134

27.r,o

311

1165,50

328

3248

2945

D:o

d:o

1000

230

517,80

999

131

98,50

510

1626

1399,50

5512

4000

D:o

lågt uppgifne.

1000

191

376,20

1042,50

104.50

50,so

441

1862

371

4439

3350

Omkostnaderne lagt, extra in-komster^ lågt uppgifne.

800

189

316,20

965

123

119.50

272

1899,50

960

4844

4427

Omkostnaderne lågt uppgifne.

87

136.20

476

64,50

41

120

500

375

1800

1585

D:o

clio.

205

171

365.7 0

944

107,50

95

251

1329,50

431

3729

3223

D:o

d:o.

273.00

895

72

41

365

1341

927,50

4086

4925

D:o

högt uppgifne.

500

167

333,30

795

90.50

163,50

240

1436,50

500

3726

2400

D:o

lågt uppgifne.

800

334

439.2 0

787.50

92,50

49

319.5 0

1592

750

4364

4300

197

434,70

686,50

80

53

336

2019

1130

4936

4600

Omkostnaderne högt uppgifne.

900

228

360,60

718.50

70.50

27

303

1131

841

3680

3950

D:o

d:o

400

158

260.io

487

100

7.50

146

728,50

423,50

2311

2395

139

260,40

497,50

78

34,50

209

965

140

2323

3022

Omkostnaderne högt, extra in-komster^ lågt uppgifne.

120

197.40

457,50

79.50

15

220

903

505,50

2498

2500

126

240,oo

463,50

74

16

210

1021

193,50

2345

2200

Omkostnaderne lagt uppgifne,
likaså de extra inkomsterne.

,157

381,00

573

84

27,50

281,50

977,50

200

2682

2850

Extra inkomsterne lågt upp-gifne.

Domsaga:

; 42. Vesterbottens mellers

t 43. Norrbottens södra.....

i 44. Norrbottens norra......

J 45. Kinda och Ydre härads
1 40. Björkekinds in. ti. härads

47. Lysings och G östrings

härads ....................

48. Åkerbo in. 0. härads

49. Wifolka m. fl. härads.....

50. Finspånga läns ...........

61. Aska m. fl. härads ........

52, Hammarkinds m. it. hä rads

.......................

53. Vesta härads ............. .....

! 54. Östra härads (i Småland) 116

55. Östbo och Westbo härads
| 50. Tveta m. fl. härads
i 57. Norra och södra Wedbo
härads .........''....

58. Östra Wärends ....

59. Vestra Wärends .....

60. Sunnerbo härads

61. Norra och södra Tjnsts

härads ....................

62. Aspelands och Hanbörds

härads .....................

; 63. Sefvedes och Tonaläns

härads .....................

i 64. Norra Möre och Stranda

härads ....................

65. Södra Möre härads ....

I 66. Ölands ........................

67. Halmstads m. fl. härads

68. Årstads m. fl. härads

69. Wiske och Fjäre härads

70. Askims in. fl. härads.

71. Inlands..................

72. Oronst och Tjörns .....

73. Norrvikens ...............

74. Sunnervikens ............

75. Marks m. fl. härads ...

76. Flundre m. fl. härads

77. Kinds och Bedvägs härads|205

78. Wät.tle m. fl. härads......

79. Ås och Gäseneds härads

80. Nordals in. fl. härads ...

81. Tössbo och Wedbo härads

82. Ase m. fl. härads .........

83. Kinnefjerdings med flere

härads ...................

84. Skånings in. fl. härads..

85. Gudhems och Kåkinds

härads ..................

86. Wartofta och Frökinds

87. Norra Wadsbo .........

41

Lösen för

Domsaga:

; Fastebref.

i Lagfarts

j protokoll och

1 bevis.

''

| Intecknings

! protokoll och

i bevis.

a

g. c

rf

tv

j Afhandlings !

| protokoll och

j bevis.

s-s

» S-g1-B

hl

o 7

Dombok.

88. Södra Wadsbo ...........

Rdr

132

Rdr.

226,20

Rdr.

548

•Rdr.

119

Rdr.

21,50

Rdr.

227

| Rdr, i

; 918 |

89. Listers härads ............

115

210,30

650

89,50

41,50

212

1303,50

90. Bräkne härads............

93

194.40

591,50

56,50

26

153.50 883,50:

91. Östra härads...............

109

211,20

672

47

35

153

11188 :

92. Medelstads härads ......

150

313,20

903

91

43

176

j 1762

93. Ingelstads o. Järrestads
härads....................

314

505.f>o

772,50

90.50

56

241

1080

94. Willands o. Östra Göinge
härads.....................

225

428,40

976,50

77,50

44,50

327,50) 1813,50

9». Allbo och Gärds härads

206

375,30

592,50

171,50

43,50

186.50 1143

96. Vestra Göinge härads...

188

330

737

90,50

42,50

234

|1316 :

97. Norra och södra Åsbo
och Bjäre härads......

362

657

1440

225,50

82,50

443,5012418,50

98. Skytts och Oxie härads

190

384,60

497,50

118.50

70

204,50 1089

99. Färs och Frosta härads

346

628,20

1412

137

71.50

381

12759

100. Rönnebergs m. fl. härads

208

435,60

874

150

134.50

390

1407

101. Luggude härads ........

187

369,90

859.50

130

53.50

396

|1246,50

102. Bara och Torna härads

170

260,40

569,50

115

472

1516,50

103. Herrestads m. fl. härads

2581464.70

636

103,50

59

291

i 1235

3''g

§1

B

1 i Anmärkningar:

pr °

a p

B°°

5 g.3-•5 g g.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

933

3125

2718

516

3138

4045

521

2519

2850

212,50

2628

3950

742

4180

3250

568

3628

4500

841

4734

4780

581,50

3305

2750

250

3188

5250

849,50

6479

4400

501,50

3056

3450

925,50

6660

7600

1264,50

4864

5926

475

3726

3700

—

3221

__

| Rdr.

! 400

Omkostnaderne högt uppgifne.

D:o d:o

Omkostnaderne högt, extra in-j
komsterne lågt uppgifne.

Omkostnaderne^högt uppgifne

900

500

878

o:o d:o j 500

D:o lagt uppgifne! 300

Omkostnaderne högt, extra in-j j

komsterne lågt uppgifne. j i

Omkostnaderne lågt uppgifneI 800j
D:o högt uppgifne i

D:o '' d:o 10001

D:o d:o 600!

! m\

Omkostnaderne icke uppgifne,i 600:
,ej eller de extra inkomsternej i
3925j 62241 Omkostnaderne högt uppgifne* 800i

6

Bilagan Litt. B till reservationerna.

Tabell, upptagande: a) de faktorer, efter hvilka tjenstgöringspenningarne beräknats; b) den föreslagna
nya aflöningen för häradshöfdingarne; c) för jemförelse skull, deras nu varande bruttoinkomster; och d) den
vinst eller förlust, som statsverket för hvarje domsaga skulle göra på regleringen.

I mede
tal af-gärda
mål.

l-

F ö r e a

lagen aflö

n i n g.

Folkmängd.

nningar af statsverket.

1 sportler.

Summa

grofva brottmål.

B

CD

*

§ E

tr g

2. c
< :

srf

1 PC

- oi

‘

tjenst-

göringspen-

ningar.

förvaltnings''

kostnads-

bidrag.

t»

: B

B

pj

i ''

.... [28056

[ !

251

450(

) 1500

6001

»2682

8682

...

19792

5

167

450(

)! 700*

5206

>2266

7466

...27361

32

27c

450C

2000

400

6906

2318

9218

.... 20801

9

223

450C

1400

590C

>2497

8397

....|28985

28

166

450C

1400

—

590C

>2742

8642

....40648

13

292

450f

2000

300

680C

2474

9274

....21985

6

185

4500

1200

--

5700

2500

8200

....,24975

15

208

4500

1400

—

5900

2301

8201

....178181

14

259

4500

2200

500

7200

2909

J 0109

12

170

4500

1400

—

5900

2432

8332

.... ,24804

7

154

4500

600*

—

5100

2754!

7854

. 23206

7

179

4500

200*

—

4700

3003

7703

... 45496

5

317

4500

2100

500

7100

3059

10159

...35417

4

155

4500

1200 i

—

5700

2187

7887

...[57570

7

614

4500

3500 !

500

8500

4444!

12944

...142453

3

403

4500

2500

—

7000

3213

10213

.34447

8

171

4500

1300

—

5800

2299!

8099

..34659

3

602

4500

3400

10001

8900

3358

12258

...47857

18

318

4500

2200

300!

7000

31381

10138

...43677

16

286

4500

1500*j

—

6000

3926)

9926

...30163

5

2 22

4500

1500

--

6000

1957)

7957

...[34151

7

270

4500

1800 i

--1

6300

2990!

9290

... (25452

9(125

4500

1000 !

---j

5500

2179;

7679

..(24580

7(102

4500

1000 (

--j

5500

14131

6913

..[21324

5

102

4500

1000

_ |

5500

11261

6626

..j 29181

9:

114

4500

1500 1

—

6000

2342

8342

..61499

18 i

»18

4500

3400 j

lOOo!

8900

4489

13389

..[29924

7

!50

4500

1600 !

—

6100:

2821

8921

12 2

78

4500

1500*!

--j

6000:

1298

9298

..47273

13:

58

4500

3400 1

500!

8400 h

1408

12808

.41945

154

90

4500

3000 j

--1

75003

919

11419

.31875

19 5

59

4500

3300

|

7800 4

453[

12253

.[19656

20 2

54

4500

1700

6200 2

724!

8924

.34016

22 3

40

4500

2300 j

--1

68003

120;

9920

.43705

17 3

77

4500

2500 !

600!

7600 3

730(

11330 1

.(46185

195

63

4500

3100*[

--:

76005

437;

13037 1

55

B

<

»

O*

B

3

K

Statsverkets ;
vinst eller för-!
lust på regle-j
ringen.

1. Norra Roslags............

2. Mellersta Roslags.......

3. Södra Roslags.............

4. Stockholms läns vest!

5. Södertörns...................

6. Upsala läns norra.......

7. Upsala läns södra.......

8. Upsala läns mellersta.

1). Kungadömets ..............

11. Gotlands södra,.

12. Gotlands norra

14. Mellansysslets

17. Jösse............

18. Elfdals och

23. Vestmanlands

24. Vestmanlands

25. Vestmanlands

26. Vestmanlands

27. Osterdalarnes

södra.,
vestra
norra...
östra ...

29. Fåla ........................

30. Vesterdalarnes.........

31. Gestriklands............

32. Norra Helsinglands

33. Vestra Helsinglands

34. Södra Helsinglands .

35. Medelpads................

Der detta tecken förekommer, hafva tjenstgöringspenningarne
domsagan upptages i bilagan Litt. A.

----1 1286

--! 1232

-----j 2676

--! 1169

--1 841

--1 2534

--1 1378

--1 768

1847
1805
611
1517
1693

--1 985

688!--:

minskats med det belopp, som för I

7088

6259

7210

6675

11242

8070

727,

7720

10812

9357

876,

9611

8631

8121

12138

8310

6177

9307

10078

11610

5733

8004

6447

4237

5457

7501

10855

7543

8530

10961

9614

7407

8227

—| 1594!
—: 1207''
—! 2008
--! 1722

1204

925

481

2600!

703
1025
911 —j
1908! —i

--j 1528!

234 ----

--! 806!

---1 1903

---j 1922!

-- 2951j

-----i 60

1684! —i
--1 2224

43

Domsaga.

SV

3

»!

I medeltal
afgärda

mål.

B" E

Föreslagen aflöning.

i penningar från statsverket

a 3 a

i ap er? 3

OJ

tf

3

3

SO

<73

tf

3

3

eu

3

P7*

Statsverkets
vinst eller förlust
på regleringen.

37. Norra Ångermanlands .

36691

11

491

4500

38. Norra Jemtlands

42152

! 14

413

4500

’ 39. Södra Jemtlands.....

-27477

t 1

239

4500

; 40. Vest,erbottens södra

48324

18

381

4500

41. Vest-erbottens norra....

27940

12

284

4500

42. Vest-erbottens mellersta......

1180581 91193

4500

43. Norrbottens södra

41281

! 11612

4500

44. Norrbottens norra

28415

20 506

4500

45. Kinda och Ydre härads ..

29815

11 135

45001

46. Björkekinds m. fl. härads

27303

15195

4500!

47. Lysings o, Göstrings härads

24970

7jl96

4500!

48. Åkerbo m. fl. härads.........

27958

81145

4500!

49. Wilfolka in. fl. härads ...

26355

10

165

4500!

50. Finspånga läns ... .

27075

7

187

4500

51. Aska in. fl. härads ..

31375

10

208

4500,

52. Hammarkinds m. fl. härads

24528

4

202

4500,

53. Vestra härads...............

30308

12

156

4500:

54. östra härads (i Småland)...

21936

10

170

4500

oo. Östbo och VVestbo härads

47348

12

408

4500!

56. Tveta rii. fl. härads.

34727

7

159

4500

57. Norra o. Södra Vedbo härads

31423

JO

193

4500

58. östra Wärends........

55384

21

447

4500

59. Vestra Wärends.....

59090

19

355

4500

60. Sunnerbo härads

40946

9

348

4500

61. Norra o. Södra Tjusts härads

43713

13

280

4500

62. Aspelands o. Hanbörds h:ds

30799

15

387

4500

63. Servedes o. Tunaläns härads

27761

10

244

4500

64. Norra Möre o. Stranda härads

29814

22

288

4500

65. Södra Möre härads ............

44705

42

493

4500

66. Ölands .

37978

19

368

4500

67. Halmstads m. fl. härads......

42518

21

285

4500

68. Årstads m. fl. härads .........

42222

22

274

4500;

69. Wiske och Fjäre härada ...|31450

7

437

4500

70. Askims m. fl. härads .........29555

24

256

4500

71. Inlands............. 133758

9

302

4500

72. Orousts och Tjörns ............ 29252

10

159

4500

73. Norrvikens.................... 33531

7

453

4500

74. Sunnervikens................... ''403211

15

195

4500

75. Marks m. fl. härads..... 149257!

24 697

4500

76. Flundre m. fl. härads.........

273541

81214

4500

77. Kinds och Kedvägs härads

141451

11475

4500''

78. Wättie m. fl. härads.........!1

192241

11284

4500

2400*

-- 690C

4154

11054

9934

1120

2600

--7101

4964

12064

12882

818

1600

500 660C

>2781

938C

7491

—

1881

2600

500 760C

3646

11246

10082

__

1164

1800

---! 6306

2716

9016

6998

2018

1200

---! 5700

1733

7433

4369

--

3064

3500

1000! 900(

3424

12424

9068

3356

3000

600 8100

3534

11634

8623

3011

1100

--! 5600

2405

8005

6949

___

1056

1400

------- 5900

2140

8040

6370

1670

1300

---! 5800

2561

8361

7032

—

1329

1100

--1 5600

1850

7450

7395

__

55

1200

----! 5700

2147

7847

7672

____

175

1300

--i 5800

2043

7843

8504

661

1500

--! 6000

3107

9107

11218

2111

1300

500 6300

1855

8155

6347

__

1808!

700*

-----! 5200

3359

8559

8544

—

15!

1200

— 5700

1864

7564

6954

__

61 o!

2100*

--; 6600

4475

11075

12265

1190

1200

---- 5700

2768

8468

9661

1193

__;

1400

-- 5900

2866

8766

8864

98

3000

--1 7500

5469

12969

14531

1562

__1

2600

--1 7100

5074

12174

14851

2677

_____1

1100*''

-- 5600

5914

11514

14604

3090

__j

2000 1

800 7300

2890

10190

9997

__

193

2400 {

- 6900

3656

10556

9982

5741

1600

---6100

2835

8935

7457

__

1478

1200*

---1 5700

4248

9948

10499

551

__

2700*

--1 7200

6381

13581

16573

2992

__

2400

--! 6900

3697

10597

10081

516

1100*

--j 5600

4487

10087

11712

1625

2000 !

-- 6500

4256

10756

12975

2219

1800*,

---1 6300

3592

9892

8970

__

922!

1800 ;

-----! 6300

3009

9309

10183

874

1900 I

400 6800

3415

10215

8426

1789}

200*!

-- 4700

3248

7948

9025

1077

1700*

--! 6200

5512

11712

14390

2678

___

1700*!

------ 6200

4439

10639

13754

3115

__;

3500

--! 8000

4844!

12844

12057

__

787

1400 i

---- 5900

1800’

7700

6397

-—

1303

2900 1

--; 7400.

1729

11129

10674

4551

1400*

--i 5900

4086j

9986

10378

3921

44

Domsaga.

Folkmängd.

I medel-tal af-

Föreslagen aflöning.

j

Nuvarande bruttoinkomst.

Statsverkets
vinst eller för-lust på regle-ringen.

© a 1

w> j grof va brottmål.

roa

ål.

D P

er» e
^ p-

pa

^ p

° 3
& £
2. 2

It

i penningar från statsverket

i sportler.

Summa

§

tjenst-

j göringspen-

ningar.

f örvaltnings-

kostnads-

bidrag.

Summa

vinst.

förlust.

79. Ås och Gäseneds härads ...

24537

7

255

4550

800*

5300

3726

9026

9473

447

1 80. Nordals m. fl. härads .........

44214

10

416

4500

2600

---

7100

4364

11464

12990

1526

—

81. Tössbo och Wedbo härads

38812

7

356

4500

1300*

—

5800

4936

10736

12170

1434

—

; 82. Åse m. fl. härads ...............

37307

10

280

4500

1500*

6000

3680

9680

10258

578

—

83. Kinnefjerdings in. fl. härads

36063

7

208

4500

1500

—

6000

2311

8311

7758

—

553

; 84. Skånings in. fl. härads ......

31132

11

282

4500

1800

—

6300

2323

8623

7753

---:

870''

! 85. Gudhems o. Kåkings härads

30163

13

204

4500

1500

—

6000

2498

8498

8281

—.—

217

86. Wartofta o. Frökinds härads

34666

9

285

4500

1900

—

6400

2345

8745

7714

----

1031

87. Norra Wadsbo.....................

29216

12

201

4500

1400

—

5900

2682

8582

7460

—

1122

88. Södra Wadsbo.....................

32694

13

235

4500

1200*

—

5700

3125

8825

7950

—

875''

i 89. Listers härads ...................

24466

9

250

4500

1500

—

6000

3138

9138

7761

—

1377

90. Bräkne härads.....................

21438

n

l

206

4500

1300

—

5800

2519

8319

8298

—

21

91. östra härads (i Blekinge)...

25166

21

249

4500

1700

—

6200

2628

8828

6501

—

2327

92. Medelstads härads...............

32510

17

577

4500

2500*

—

7000

4180

11180

10245

—

9351

93. Ingelstads o. Järrestads h:ds

37207

16

244

4500

1300*

—.—

5800

3628

9428

14028

4600

—.—

i 94. Willands o. östra Göingeh:ds

49771

20

381

4500

2100*

—

6600

4734

11334

12281

947

—

95. Allbo och Gärds härads......

35352

19

277

4500

1600*

—

6100

3305

9405

10334

929

--;

j 96. Vestra Göinge härads.........

33137

20

312

4500

2100

—

6600

3188

9788

10006

218

——|

| 97. Åsbo m. 11. härads ............

56401

24

487

4500

2400*

—

6900

6479

13379

19836

6457

--1

! 98. Skytts och Oxie härads......

34672

13

208

4500

1500

6000

3056

9056

9970

914

--;

1 99. Färs och Frosta härads......

52900

33

362

4500

1700*

—

6200

6660

12860

18788

5928

--

100. Rönnebergs in. fl. härads ...

45046

19

384

4500

2000*

6500

4864

11364

13567

2203

—

101. Luggude härads..................

40867

13

247

4500

1200*

5700

3726

9426

12719

3293

--j

,102. Bara och Torna härads......

39980

20

232

4500

1200*

—

5700

3221

8921

12787

3866

---!

(103. Herrestads m. fl. härads......

42632

14

200

4500

800

5300

3925

9225

13570

4345

.

463500183600

9900

657000

1002121

997928

76361:80554

Rättelser:

32, råd.

3

nedifrån

står: få

läs: får

33, „

15

uppifrån

står: uppfattningar

läs: uppskattningar eller beräkningar, nära

ligen två uppskattningar

35,

5

uppifrån

står: instrument, äfven

läs: instrument öfver

35, „

6

nedifrån

står: varit

läs: vara

41,

3

nedifrån,

4 kolumnen står: 130

läs: 139

^4, „

2

nedifrån,

5 kolumnen står: 800

läs: 800*