Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

1

JV:o 8.

Ank. till Kiksd. Kansli den 26 Jan. 1874, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till
ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner; Gifven
Stockholms Slott den 31 December 1873.

Fur häradshöfdingarne utgöres den förnämligaste inkomsten för närvarande
af sportler. Derförutan finnas för 56 af de 103 domsagorna i
riket boställen, hvarjemte löneförmåner till vexlande belopp äro anslagna
till häradshöfdingarne under benämning af boställsränta, lön, tingsgästningspenningar,
boställsersättning och boställspenningar, äfvensom vissa
häradshöfdingar åtnjuta ersättning för dem frångångna bötesandelar, andra
för de under namn af domarenäst inom Lappmarken förut utgående afgifter
samt ännu en annan för exproprierad boställsjord. Tvifvelsmål om lämpligheten
af det nuvarande aflöningssättet har ''länge förefunnits, och alltsedan
år. 1840 har uti alla häradshöfdingefullmakter intagits förbehåll
om skyldighet för den utnämnde att vara underkastad en blifvande allmän
lönereglering. Slutligen anhöll 1868 års Riksdag uti särskilda underdåniga
skrivelser, ^ att Kongl. Maj:t täcktes låta dels undersöka och
utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar förenade
aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle
till båtnad för det allmänna kunna helt och hållet eller till någon del
afskaffas, och dels tillse, huruvida de åt civila embets- och tjensteman
upplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt kunde ega
rum, till statsverket indragas.

Uti infordradt underdånigt utlåtande öfver denna senare skrifvelse,
i hvad den afser indragning af häradshöfdingeboställena, har Kammarkollegium
tillkännagifvit sig vidhålla de åsigter, som uti ett tidigare,
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Samt. 1 Afd. 5 Häft. \

2

Kiongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

gemensamt med Statskontoret afgifvet utlåtande rörande indragning af
en del landtstatstjenstemäns boställen blifvit uttalade, eller att boställenas
bibehållande i allmänhet vore menligt ej mindre för tjensternas behöriga
utöfning, än ock för tjenstemännen sjelfve, äfvensom för staten. Det
skulle nemligen icke kunna bestridas att, då tjensteman, hvilka hade
trägna tjenstegöromål, måste dela sin tid emellan dessa och skötseln af
ett icke sällan vidsträckt jordbruk, göromålen derigenom komme att i
större eller mindre mån eftersättas. Äfven vore det klart att tj en stemannen,
om lian, såsom ofta torde vara fallet, vid boställets emottagande
saknade erforderliga insigter i landtbruksskötseln samt dessutom nödsakades
att, i anseende till otillräckligheten af de så kallade laga husen,
låta uppföra nya eller tillhandla sig redan befintliga öfverloppshus, äfvensom
att förskaffa sig de för jordbruket behöfliga inventarier, härigenom
lätteligen kunde, såvida han ej egde enskild förmögenhet, bringas på
ekonomiskt obestånd, ett förhållande, som åter i sin mån måste hafva
ett skadligt inflytande på tjenstens handhafvande. Att slutligen det
allmänna skulle vinna på boställenas indragning, vore en naturlig följd
deraf, att genom deras utarrendering för kronans räkning desamma
antagligen komme att skötas af personer, hvilka egde större insigter i
jordbruket och tillika kunde häråt egna en mera odelad uppmärksamhet.
Till dessa skäl ansåg Kollegium sig äfven kunna lägga, att då ett boställe
på längre tid bortarrenderas, arrendatorn är lättare i tillfälle att nedlägga
kostnader på jordens uppodling och förbättring samt derigenom bringa
bostället till högre värde, än då det utarrenderas af boställshafvaren på
några få år eller under hans ovissa tjenstetid eller ock af honom sjelf
under eget bruk innehafves. De förhållanden, att nära hälften af häradshöfdingarne
saknade boställen och att af de 56 boställen, som finnas, blott
8 af innehafvarne sjelfve brukas, hvaremot största antalet, eller 48, utarrenderats,
ådagalade, enligt Kollegii tanke, hvad som dessutom ansågs
icke kunna vara något tvifvel underkastadt, att, i och för embetets
utöfning, boställe för en häradshöfding icke vore ovilkorligen nödvändigt;
och fann Kollegium sig sålunda ega all anledning att i afseende på de
häradshöfdingarne förlänade hemman och lägenheter, och företrädesvis
för dessa, tillstyrka hvad Kollegium beträffande civila boställen i allmänhet
vid föregående tillfällen förordat, eller att dessa måtte varda till
statsverket indragna, icke för att sedermera försäljas, utan för att, i
likhet med andra redan indragna boställen, för statsverkets räkning, genom
Kollegium utarrenderas.

Andra skäl tala emellertid ock för en mera genomgripande förändring
i nu gällande bestämmelser om sättet för häradshöfdingarnes

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

aflöning. Oaktadt tid efter annan verkställda domsageregleringar, förefinnes
en ytterlig ojemnhet i löne-inkomster de särskilda domsagorna emellan,
och denna är långt ifrån alltid föranledd af motsvarande fördelning af
arbete och ansvar. Om än berörda ojemnbeter i inkomster kunde utan
anmärkning ega rum, sa länge de mindre lyckligt lottade domsagorna
dock gåfvo sine innehafvare en tarflig utkomst, så synes det numera
hafva blifvit en. oafvislig nödvändighet att åstadkomma ändring deruti,
sedan med den inträdda allmänna prisstegringen inkomsterna af åtskilliga
domsagor blifvit för sitt ändamål alldeles otillräckliga.

_ Med afseende å nu anförda förhållanden uppdrog Kongl. Maj:t den
19 sistlidne Augusti åt utsedde komiterade att, efter utredning i hvad
mån förenäinnda, al Riksdagen angifna grunder härvid borde komma i
tillämpning, utarbeta och afgifva förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner.

1 det underdåniga betänkande, hvilket, åtföljdt af tillhörande beräkningar
och öfver sig t er samt af två komiténs ledamöter afgifna särskilda
meningar, den 5 innevarande månad till Kongl. Maj:t inkommit
och hvilket finnes denna proposition bilagdt, hafva komiterade, sedan de
framhållit, ä ena sidan de olägenheter samt, å den andra, de fördelar,
som med . sportelsystemet äro förenade, förklarat, det de trott sig finna
den lämpligaste lösningen af den dem förelagda fråga i antagande af den
grundsats, att sportlerna, så vidt de erfordras såsom vederlag för de
med domsageförvaltningen förenade kostnader, bibehållas, men i öfrigt
afskaffas och att häradshöfdingarnes egentliga aflöning af statsmedel
bestrides, under det att stämpelpappersafgiften vid häradsrätterna ökas i
man af sportlernas minskning. I tvä hänseenden vore dock, i komiterades
tanke, en modifikation af denna grundsats nödig, nemligen dels deruti,
att kostnaderna för resor till och gästning vid de lagtima tingen undantoges
från de förvaltningsomkostnader, som skulle medelst sportler gäldas,
och dels deruti, att de s. k. extra sportel-inkomsterna, såsom af gravationsbevis,
stämningar, syneförrättningar'' o. s. v., fortfarande hänfördes
till de medel, hvarmed domarens egen aflöning skulle bestridas.

Den af komiterade, såsom nyss nämndes, i afseende å löneregleringen
framställda grundsats synes Kongl. Maj:t mycket antaglig. Den erbjuder
obestridligen störa fördelar deri, att löneförmånerna inom de särskilda
domsagorna kunna ställas i närmare förhållande till hvarandra, domaren
göres till sina behållna inkomster väsendtligen beroende deraf, huruvida
sportler i sparsammare eller ymnigare mån tillflyta, och förvaltningskostnaderna
blifva till följd af den omsorg domaren i eget intresse nödgas
deråt egna, th det minsta möjliga nedsatta. Men ju riktigare grund -

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition Nso 8.

satsen är, desto mindre torde det vara skäl att derifrån göra undantag.
Det är ock i fråga om de gjorda undantagen, som två ledamöter i
komitén hyst en afvikande mening; och vill Kongl. Maj:t nu till granskning
upptaga de skäl, som majoriteten för sin åsigt anfört.

Komiterade hafva till stöd för det förra undantaget åberopat, att
om tingsresor och tingsgästning räknades till de allmänna förvaltningsomkostnaderna
och sportelsatserna i följd deraf bestämdes till de högre
belopp, som erfordrades för att betacka äfven utgifterna för densamma,
så skulle jemväl de häradshöfdingar, som bodde å tingsstället och för
ifrågavarande ändamål ej behöfde vidkännas alls någon utgift, likväl åtnjuta
denna förhöjning och den, hvars resor vore färre och kortare, erhålla
lika stor ersättning som den, hvilken hade att färdas vuk större
väglängd. — Hvad åter de extra sportlerna beträffar, ansågo Komiterade
det särskilda förhållande med dem ega rum, att de mest betydande
och ansvarsfulla bland de göromål, hvarför nämnda inkomster utgöra
vederlag, nemligen uprättande af gravationsbevis och andra intyg af domareembetet,
nästan uteslutande måste af domaren sjelf ombestyras. Såsom
ersättning för arbetsbiträde kunde, då sadant i allmänhet ej blifvit
begagnadt, lösen för dylika handlingar ej anses, utan måste principielt
räknas till de inkomster, som utgöra domarens egen aflöning. Härförutan
funnes äfven praktiska skäl som talade för det ifrågavarande undantaget.
Det vore nemligen uppenbart att, om jemväl de extra inkomsterna inberäknades
bland de sportler, hvarmed förvaltningskostnaderna skulle bestridas,
men sportelsumman ej finge öfverskrida summan af de verkliga
kostnaderna, en så mycket större nedsättning i de nuvarande sportelsatserna
måste ske. Af det förslag i detta syfte, som blifvit inom komitén
framstäldt, hade visat sig, att denna nedsättning skulle blifva så stor,
att i åtskilliga fall icke allena den vigtiga fördel af sportelsystemet, som
ligger i dess förmåga att mana domaren till fullgörande af sina skyldigheter
såsom expeditionshafvande skulle förloras, utan domaren till och
med understundom finna sin uträkning vid att i det längsta åsidosätta
densamma. Detta gällde företrädesvis gravationsbevisen, för hvilka den
nu bestämda lösen vore så ringa, att dess nedsättande till hälften, såsom
nödigt torde vara, derest ifrågasatta grundsats skulle följas, icke skulle
stå i rimligt förhållande till det besvär och det ansvar, hvarmed utfärdandet
af dessa vigtiga expeditioner är förenadt. En annan praktisk
olägenhet af de extra sportelinkomsternas hänförande till de medel, hvarmed
förvaltningkostnaderna skola betäckas, förefunnes jemväl deruti, att
dels Expeditionstaxan måste, särskildt för Häradsrätterna, undergå vida
större förändring, än eljest vore behöffigt, och sålunda skilnaden mellan

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

5

förhall andena i land och stad ytterligare ökas, dels ock en hel mängd
nya slag af stämpelpapper anskaffas, såvida statsverket skulle, såsom vederlag
för den till liäradshöfdingarne anslagna kontanta lön, medelst
stämpelpapper uppbära skilnaden emellan den nedsatta lösen och den nuvarande.
Endast för gravationsbevis, som nu draga en lösen af 2, 3, 6,
9, 11, 13, 15, 1(S, 17, 18, 19 eller 20 Riksdaler, komme att erfordras
tolf nya, slag af^. skrifkartor, helst, da gravationsbevisen ej införas i några
minnesböcker och icke heller renoveras, omsorgen om nödig kontroll ej
torde tillstädja, att de förses endast med biläggningskartor.

Emot hvad angående de extra sportelinkomsternas natur sålunda
blifvit yttradt, bör erinras, att till utredning och afdömande af de till
domarens handläggning hörande mål kan han vida mindre än för insättande
af gravationsbevis använda arbetsbiträde, och dock skola, äfven
enligt komiterades förslag, de sportler, som utgöra betalning för protokoll
och beslut i dessa mål användas till betäckande af förvaltningskostnaderna.
Den för löneregleringen antagna principen måste just innebära,
att lösen utgör en ersättning egentligen blott för det inateriela arbetet,
hvaremot det intellektuela arbetet jemte embetsansvaret godtgöres genom
de såsom lön anvisade statsmedlen, och mot donna princip strider
ingalunda, att de extra sportlerna behandlas på fullkomligt enahanda
sätt med de öfriga. Den förutsättningen ligger ock nära till hands, att
en domare, hvilken uti hittills bestämda lägsta lösen för gravationsbevis
af 2 och 8 riksdaler funnit ett motiv för skyndsammare utfärdande af
begärdt gravationsbevis, skall finna det äfven i en ända till hälften nedsatt
lösen, och hvad de öfriga anmärkta olägenheterna vidkommer, synas
de vara utan all betydelse, helst som redan nu särskilda bestämmelser
finnas för stad och land angående lösen för gravationsbevis, flera afvikande
sportelsatser i allt fall måste för landet fastställas samt genom
lämpliga anordningar i afseende å stämpelpapper det förutsatta behofvet
af en mängd nya skrifkartor skall kunna förekommas.

I fråga om den del af kostnaderna för domsageförvaltningen, hvilken
utgår för resor till de lagtima tingen och gästningen dervid, måste erkännas,
att denna i särdeles olika man förekommer inom de särskilda
domsagorna, och om det vore en möjlighet att fastställa sportelsatserna
så, att inom hvarje domsaga sportlerna kunde anses i det närmaste jemnt
motsvara förvaltningskostnaden, då kostnaden för tingsresor och tingsgästning
undantoges, borde komiterades mening i denna punkt godkännas,
b a olikartade är o emellertid förhållandena inom de särskilda domsagorna
jemväl i öfrigt, att målet icke fullständigt kan uppnås, utan skall det vid
en noggrann granskning utan tvifvel finnas att, huru omsorgsfullt man

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

än må tillvägagå vid sportelsatsernas bestämmande, i vissa domsagor sportlerna
komma att understiga förvaltningskostnaden, i andra åter att öfverskjuta
densamma. Om således, såsom nödigt synes, för att i hvarje fall träffa
det rätta så nära som möjligt, för samtliga domsagorna måste tillses, i
hvad förhållande sportlerna, efter verkställd reglering, komme till den
nödiga förvaltningskostnaden, samt afdrag eller tillägg derefter ske vid
de såsom lämpliga ansedda löneförmånerna, så finner Kongl. Maj:t icke
något skäl att ur denna beräkning särskild! utesluta den nu ifrågavarande
delen af förvaltningskostnaden.

Såsom grund för en förnyad reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner,
anser Kongl. Maj:t alltså utan undantag den princip böra, så
långt i tillämpningen ske kan, läggas, att sportlerna i den mån de erfordras
såsom vederlag för de med domsageförvaltningen förenade kostnader,
bibehållas, men den egentliga aflöningen af staten bekostas.

Härnäst förekommer då till bedömande, huruvida de åt vissa domsagor
anslagna boställen fortfarande böra dervid bibehållas eller icke.
Lika med Kammar-kollegium hafva komiterade ansett sig böra tillstyrka
indragning till statsverket af dessa boställen, och de skäl, hvilka Kollegium
för en sådan åtgärd anfört, torde icke kunna till riktigheten bestridas.

Kollegium har emellertid fästat uppmärksamheten derå, att förden
händelse en nära oöfvervinnelig svårighet för en häradshöfding skulle
finnas att inom domsagan annorstädes än å bostället erhålla tjenlig bostad,
eller ock häradsboarne å boställe åt sin domare uppfört boningshus
eller å bostället eller i dess närmaste grannskap byggt sitt tingshus, afsöndring
för häradshöfdingens eller häradets räkning borde få ske af den
jordrymd, som för bostads- eller tingshusen erfordrades, hvarom, i__ händelse
af behof, förbehåll kunde göras, vid boställes utarrendering. Äfven
komiterade hafva funnit det vara lämpligt och billigt, att, om tingslag
byggt sitt tingshus eller bostad åt domaren å boställes egor, det medgåfves
tingslaget att hafva dessa hus qvarstående för dermed afsedda
ändamål, men att, enligt Kollegii anvisning, tillåta jordafsöndring från
boställen till tomtplats för åbyggnad, som vore nuvarande innehafvares
enskilda egendom, syntes komiterade deremot ej vara gagneligt. En sådan
afsöndring kunde, enligt komiterades tanke, nedtrycka arrendet på bostället
och den förutsatte dessutom för häradshöfdingen en underhållsoch
byggnadsskyldighet, som utan sammanhang med jordbruk torde blifva
för honom alltför betungande. Det kunde emellertid icke bestridas, att
häradshöfding, som på boställe hade honom enskildt tillhörig åbyggnad,
eller som åt sig undantagit bostad eller andra förmåner, då boställe med

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderats, skulle blifva lidande på indragningen,
om den med stränghet genomfördes. På det att sådant måtte
kunna undvikas, förmenade komiterade Statsverket böra mot lösen öfvertaga
så kallade öfverloppshus, derest de befunnes för bostället, om ej
nödvändiga, dock nyttiga. Detta medförde en ringa uppoffring, då antagligt
vore, att boställe betingar högre arrende, om öfverloppshus, som
kunna till häradshöfding eller annan uthyras, få qvarstå. Ä_fven syntes
staten böra respektera sådant i arrendekontrakt upptaget undantag, som
det nämnda.

Hvad angår tiden för verkställigheten af boställenas indragning
har Kammar-kollegium uttalat den tanke, att den icke borde i nuvarande
häradshöfdingars tjenstetid och innan de dem eller deras sterbhus tillkommande
fardagsår gatt till ända, ega rum i annan händelse, än att
vederbörande sjelfva till boställenas afträdande sig anmälde, äfvensom
att indragningen sedermera borde verkställas endast i den mån de om
dessa boställen i behörig ordning afslutade arrendekontrakt ginge till
ända. Af de nuvarande häradshöfdingarnc funnos de, hvilka på sina
embeten innehafva fullmakt utan deruti infördt vilkor, att de skola åtnöja*
med de förändringar som i afseende på aflöningen framdeles blefve
stadgade. Dessa vore ovilkorligen berättigade att, om de sådant önskade,
bostället under sin tjenstetid sjelfve bruka eller åt andra upplåta; och
om än eu så vidsträckt rättighet icke lika obestridligen tillkomme de
häradshöfdingar, i hvilkas fullmakt ett vilkor af förenämnda beskaffenhet
influtit, sa syntes det likväl, som borde derutinnan icke heller för dem
någon inskränkning stadgas. Komiterade hafva anmärkt, att sex boställen
äro anslagna till domsagor, hvilkas nuvarande innehafvare icke på grund
af vilkor i fullmakterna äro underkastade lönereglering och som icke
torde kunna indragas under nuvarande häradshöfdingars tjenstetid; och
dessa . boställen voro s|4 mantal Skogs i Gotlands södra härad, 1 mantal
Kalf i Sunnerbo härad, 3|4 mantal Svansjö med qvarn och ^ mantal
Prestetorpet i Marks härad samt 1 mantal Brötegården och x|4 mantal
Hamnebacka i Valbo härad; att öfriga boställen deremot torde kunna
indragas redan under nu varande innehafvare* tjenstetid; att då, för den
händelse häradshöfdingar, som sjelfve öfvertagit brukningen af sina boställen,
finge sig alagdt att under tjenstetiden afstå från brukningen,
sådant komme att verka en svar rubbning i deras ekonomiska anordningar
och beräkningar samt kunde föranleda betydliga af dem icke förskyllade
förluster, billighet, rättskänsla och statens värdighet likväl bjöde,
att det lemnades dessa häradshöfdingar öppet att för tjenstetiden behålla
boställena emot behörigt afdrag på den kontanta lönen, samt att de bo -

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ställen, som af häradshöfdingarne sjelfve brukas, vore, utom här ofvan
nämnde *j4 mantal Skogs, sju, nemligen l‘\ mantal Lindhof i S vartlösa
härad, lx|4 mantal Husby med torpet Falsboda i Wendels härad, 7lg mantal
Alleqvia i Gotlands Norra härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra Möre
härad, 1 mantal Lundegård på Öland, 1 mantal Bärby i Vestra Hisings
härad och 1 mantal Kragenäs i Tanums härad. Huruvida häradshöfdingen
i Östra härad i Småland tagit sitt boställe 1 mantal Hvetlanda
under eget bruk och bostället sålunda vore att hänföra till ide sistuppräknade,
hade komiterade ej kunnat af tillgängliga handlingar inhemta.

Angående sistnämnda boställe har sedermera den upplysning erhållits,
att häradshöfdingen, som först instundande fardag tillträder detsamma,
för en tid af tre år bortlåtit det på arrende.

Kongl. Maj:t delar fullkomligt komiterades åsigter rörande allt det,
som med boställenas indragning står i gemenskap, samt anser jemväl,
lika med komiterade, att de särskilda anslag, som hittills till häradshöfdingarne
utgått under hvarjehanda titlar, såsom boställsränta, boställsersättning
m. rn. skola upphöra.

Beträffande beloppet af den aflöning, som häradshöfdingarne borde
för egen räkning uppbära, sedan förvaltnings- och resekostnader blifvit
ersatta, hafva komiterades flesta ledamöter ansett detsamma böra bestämmas
till lägst 5,500 riksdaler och högst 8,000 riksdaler, hvaremot
en ledamot föreslagit lägsta beloppet till 5,000 riksdaler och det högsta
till 7,500 riksdaler. I afseende ä lönerna hafva, med hänsyn till göromålens
storlek och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna, de ledamöter
i komitén, hvilka ansett de extra sportelinkomsterna böra i aflöningen
inräknas, hänfört domsagorna under 6 löneklasser på det sätt,
att sammanlagda aflöningsbeloppet skulle blifva för första klassen 5,500
riksdaler, för den andra 6,000 riksdaler, för den tredje 6,500 riksdaler,
för den fjerde 7,000 riksdaler, för den femte 7,500 riksdaler och för den
sjette 8,000 riksdaler, hvaraf i statsanslag för hvardera af de två första
klasserna 5,000 riksdaler, för hvardera af de derefter följande 5,500 riksdaler
och för hvardera af de två högsta 6,000 riksdaler samt återstoden
genom de extra sportelinkomsterna. De två öfriga hafva föreslagit, att
af statsanslaget en del skulle utgöra lön och en del tjenstgöringspenningar;
att den del, som utgjorde lön, af ene ledamoten upptagen till
4,500 riksdaler, men af den andra, som i allmänhet förordat den lägre
aflöningen, till 4,000 riksdaler, skulle för alla häradshöfdingar blifva lika,
hvaremot tjenstgöringspenningarne skulle lämpas efter göromålens mängd

Kongl. Majds Nåd. Proposition N.-o 8.

och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna; att för de domsagor
der förvaltningskostnaden ansåges icke blifva genom sportlerna, sådana
de af dessa ledamöter föreslogos, betäckt, bristen skulle domhafvanden
genom ett statsbidrag godtgöras, likasom å andra sidan, derest öfverskott
ansags uppkomma, detta borde å tjenstgöringspenningarne afräknas; samt
att, då häradshöfding erhölle ledighet, den, som i hansKställe förordnades
att domsagan förestå, finge, der ej annorlunda för visstjfall förordnades,
uppbära såväl tjenstgöringspenningarne som bidraget''tilGförvaltningskostnaden
jemte sportelinkomsterna.

Med afseende å den mödosamma och ansvarsfulla embetsförvaltning,
som är underdomaren å landet anvisad, de anspråk på insigter och skarpsinnighet,
som å honom ställas, samt vigten deraf att han befinner sig i
ekonomiskt oberoende ställning och ej tryckes af bekymmer för egen
och familjs utkomst, anser Kongl. Maj:t med komiténs fleste ledamöter
afiömngarne böra. bestämmas till minst 5,500 riksdaler och högst 8,000
riksdaler. Den åsigt, att viss del af tjenstemans aflöning bör utföras af
tjenstgöringspenningar, livilka enligt, regeln tillkomma den, som tjensten
förrättar, har å senare tiden vunnit mycken tillämpning och synes äfven
vara på goda skäl grundad. Kongl. Maj:t har fördenskull funnit sig
höra godkänna den anordning af löneförmånerna, som af minoriteten i
komitén blifvit förordad.

1 ao tt ta^ antal ut^ör, såsom förut är nämndt, för närvarande

103. Hos Kongl. Maj:t hafva nu Nordmarks, Gillbergs och Näs häradsboer
i underdånighet sökt, att, innan det efter förra innehafvarens död
iediga domareembetet i Södersysslets domsaga återbesättes, domsagan
måtte fördelas i två domsagor, omfattande den ena Nordmarks härad
samt den andra Gillbergs och Näs härader. Till stöd för dessa ansökningar
hafva åberopats domsagans stora vidsträckthet och folkmängd,
äfvensom myckenheten af förekommande domaregöromål och behofvet
af ökade rättegångstillfällen. Af de beräkningar, t. f. domhafvanden
upställt, framgår, att, om man antager 1872 års inkomster som normala,
Nordmarks härad skulle, sedan erforderliga omkostnader frånräknats,
lemna åt domhafvanden en inkomst af 5,000 riksdaler, samt Gillbergs
och Näs härader, efter enahanda frånräkning, en inkomst af 3,800 riksdaler.
I infordradt underdånigt utlåtande har Svea Hofrätt, med öfverlemnande
af t. f. domhafvandens och Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
yttranden i ämnet, för egen del anfört, att, med afseende å domsagans
nu varande vidsträckta areal och der förekommande rättegångsärendens
mängd och beskaffenhet, Hofrätten funne domsagans föreslagna delning,
hvarigenom tillika skulle beredas de fördelar, som i förordningen den
Bih, till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. %

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

17 Maj 1872 åsyftas, vara af vigtiga behof påkallad, men att, enär, å
andra sidan, på grund af hvad angående beloppet af domarens inkomster
upplyst blifvit, antagas borde, att löneinkomsterna, . sådana de nu äro,
skulle för de föreslagna särskilda domarne blifva otillräckliga, i synnerhet
hvad den inom Näs och Gillbergs härader beträffar, och ett dylikt
förhållande synes kunna medföra betänkliga olägenheter för lagskipnino-en,
ansåge Hofrätten sig böra tillstyrka bifall till de underdåniga ansökningarne
endast för det fall, att sådan förbättring kunde uti inkomsterna
åstadkommas, att de fullt motsvarade domarens skäliga be 10 . .

På de skäl, som för domsagans fördelning i två tingslag blitvit
anförda, vill Kongl. Maj:t, i sammanhang med den allmänna löneregleringen
för underdomarne å landet, af Riksdagen äska anvisande af löner
för en häradshöfding i Nordmarks härad samt för en i Södersysslets
domsaga, bestående af Gillbergs och Näs härader; varande förslag jemväl
i dessa hänseenden af komiterade afgifna. Genom bifall härtill skulle

domsagornas antal komma att uppgå till 104.

Af .nuvarande häradshöfdingar äro sex, livilka å sina domsagor
innehafva fullmakter utan vilkor och i följd deraf icke torde vara skyldige
att utan godtgörelse underkasta sig en lönereglering, nemligen Bengt
Wolter Hessle, Carl Reinhold Kökeritz, Daniel Fehrman, Lars Olof Boström
John Abraham Tornerhjelm och Gustaf Adolf Montén.

Då Kongl. Maj:t nu går att framställa förslag i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts ofvan uttalade åsigter, stödjer Kongl. Maj:t Sig på de
af förenämnda minoritet inom komitén uppgjorda beräkningar ej mindre
öfver sportelinkomsterna efter föreslagen nedsättning i hittills gällande
sportelsatser samt öfver förvaltningskostnaderna inom de särskilda domsagorna,
än ock öfver de belopp, till livilka tjenstgöringspenningarne böra
inom de olika domsagorna fastställas, emot livilka beräkningar Kong .
Mart e] funnit anledning till annan erinran, än att tjenstgöringspenningarne
för Norra Roslags domsaga efter den antagna beräkningsgrunden
höi as med 100 Riksdaler eller till 1,600 Riksdaler.

Till tvänne mindre betydande afvikelser torde dock skäl förefinnas.
För de rättssökandes lättnad hafva häradshöfdingarne mångenstädes uppdragit
åt andra inom domsagan boende personer att tillhandagå med
stämningars utfärdande. En nedsättning af sportlerna härför skulle måhända
kunna föranleda en rubbning af omförmälda, för allmänheten fördelaktiga
anordning, likasom det med bibehållande deraf svårligen läte
si»* förena att genom stämpelpapper uppväga nedsättningen i sjelfva lösen.
En bestämmelse i sistberörda riktning skulle äfven i afseende å vederhäftighetsbevis
verka derhän, att sådana i allmänhet endast i dom lat -

Kongl. Maj.-ts Nåd, Proposition N:o 8.

11

vandens hemvist och möjligen vid de ordinarie tingen skulle kunna
utfärdas, hvarigenom olägenheter utan tvifvel vore att motse. Kongl.
Maj:t anser derföre, att någon förändring i sportelsatserna för vanliga stämningar
och för vederhäftighetsbevis icke bör ske.

På grund af hvad sålunda anförts, vill Kongl. Maj:t härigenom
föreslå Riksdagen:

1:° att alla till häradshöfdingar anslagna boställen till statsverket
indragas den 14 Mars 1876, dock med iakttagande:

a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår
för sig eller sterbhus, innehafva nedan nämnda boställen
emot utfördt afdrag å det statsanslag, hvilket, enligt hvad
nedan säges, skulle såsom lön en hvar tillkomma, nemligen:

Skogs, i mantal, Gotlands södra härad ...........................

Kalf, 1 mantal i Sunnerbo d:o ..........................................

Svansjö, f mantal med qvarn och Presttorpet, 1 mantal i Marks
södra härad ............

Afdragets belopp.

675 R:dr
522 „

635

Walbo d:o 1,500
3,200

Brötegärden, 1 mantal och Hamneboda \ mantal

Lindhof, 1| mantal i Svartlösa d:o .........................

Husby,, li mantal och torpet Falsboda i Wendels tingslag...... 1,215 ,,

Allequia, i mantal i Gotlands norra härad.................................... 1,500

Wassmolösa, 1 mantal i södra Möre d:o ...................................... 1,260

Lundegärd, 1 mantal på Öland ...................................................... 500

Bärby, 1 mantal å Vestra Hisingen ................................................ 2,000 .

samt

Kragenäs, 1 mantal i Tanums härad................................................ 1,250

b) att, der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt
och i arrendekontraktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad
eller andra förmåner, han eller hans efterträdare bibehålies dervid
under arrendetiden;

c) att staten, då den från häradshöfding eller häradshöfdings sterbhus
öfvertager boställe, som af häradshöfdingen hitintills eller vid
dödsfallet beboddes, efter värdering vid laga syn, jemväl öfvertager
sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga
åbyggnader, som af Synerätten anses vara för bostället nyttiga;
och

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

d) att vederbörande tingslag förbehålles rätt att utan annan afgift,
än den, som" möjligen ^redan nu kan erläggas, till
tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortfarande
använda “hvad|nu af boställets” markjjför sådant .[ändamål
begagnas;

2:o) att för tiden från 1875''års början, i stället^för öfriga anslag, hvilka
för närvarande under hvarjehanda titlar till häradshöfdingarne
utgå, såsom boställsränta, boställsersättning, boställspenningar,
tingsgästningspenningar "samt ersättning för domarenäst, för mistade
bötesandelar och för exproprierad boställsjord, å riksstaten
uppföras, dels för hvarje," domsaga lön 4,500 riksdaler och dels
för hvarje domsaga tjenstgöringspenningar och för vissa domsagor,
i hvilka sportlerna anses icke blifva tillräckliga till förvaltningsomkostnadernas
bestridande, förvaltningsbidrag till följande
belopp:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

13

För

Domsagor under Svea Hof-Rätt.

1

II : ''

i

.

1.

Norra Roslags ...............................................

1,600

_. j

2.

Mellersta Roslags ..........................

700

r)

__

3.

Södra Roslags .................................

2,000

400

4.

Stockholms läns vestra..................

1,400

—

5.

Södertörns............................................

1,400

|--

6.

Upsala läns norra...............................

2,000

300

- !

7.

Upsala läns södra..................................

1,200

—

—

_ |

8.

Upsala läns mellersta................................

1,400

—

9.

Kungadömets...................................................

2,200

—

500

—

10.

Lifgedingets......................................................

1,400

—

--

—

11.

Gotlands södra ..................................

600

2)

—

—

12.

Gotlands norra...

200

3)

13.

Östersysslets ..............................................

2,100

500

14.

Mellansysslets ................................................

1,200

—

—

15.

Södersysslets (Gillbergs och Näs härader)

1,700

—

200

—

16.

Nordmarks .....................................................

2,100

—

200

—

17.

Fryksdals .....................................................

2,500

—

—

—

18.

Jösse ................................

1,300

—

—

- -

19.

Elfdals och Nyeds .......................................

3,400

—

1,000

—

20.

Vester-Nerikes ..

2,200

-.

300

—

21.

Öster-Nerikes...................

1,500

4)

_

22.

Lindes .................................

1,500

_

23.

Nora .....................................

1,800

—

_

24.

Vestmanlands södra.........................

1,000

_

_

25.

Vestmanlands vestra....................

1,000

—

—

_

26.

Vestmanlands norra.......................................

1,000

—

—

Transport

40,400 |

— i

3,400

—

Tjenstgörings!
penningar.

Förvaltnings kostnadsbidrag.

1) Detta belopp är minskadt med 400 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

2) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

3) Af enahanda grund minskadt med 1000 R:dr.

4) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

14 Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

40,400

—

3,400

—

27. Vestmanlands östra......................................

1,500

—

—

—

28. Österdalarnes...................................................

3,400

1,000

—

29. Hedemora........................................................

1,600

—

—

—

30. Falu ..................................................................

1,500

6)

—

—

31. Vesterdalarnes.................................................

3,400

500

—

32. Gestriklands.....................................................

3,000

—

—

—

33. Norra Helsinglands ......................................

3,300

-—

--

i

34. Vestra Helsinglands.......................................

1,700

—

—

35. Södra Helsinglands .......................................

2,300

—

—

—

36. Medelpads.........................................................

2,500

—

600

—

37. Södra Ångermanlands.................................

3,100

6)

—

—

38. Norra Ångermanlands .................................

2,400

7)

—

—

39. Norra Jemtlands............................................

2,600

•—

—

—

40. Södra Jemtlands.........................................

1,600

—

500

—

41. Vesterbottens södra....................................

2,600

—

500

—

42. Vesterbottens norra....................................

1,800

—

—

—

43. Vesterbottens mellersta ..............................

1,200

—

—

44. Norrbottens södra.........................................

3,500

—

1,000

—

45. Norrbottens norra..........................................

3,000

—

600

—

Summa

86,400

—

8,100

—

För domsagor under Göta^Hof-Rätt.

46. Kinda och Ydre härads...............................

1,100

—

---

-_

47. Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo

och Memmings härads...............................

1,400

—

—

—

48. J^ysings och Göstrings härads..................

1,300

—

—

—

49. Äkerbo, Bankekinds och Hanekinds hä-

rads ...............................................................

1,100

—

—

—

50. Wifolka, Walkebo och Gullbergs härads

1,200

—

-—-—

—

Transport |

6,100 |

— |

—

—

5) Dettao belopp'' är .minskadt med 300 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

8) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

7) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

15

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

6,100

—

__

—

51.

Finspånga läns.................................................

1,300

—

—-—

—

52.

Aska, Dals och Bobergs härads................

1,500

—

—

—

53.

Hammarkinds och Skärkinds härads .....

1,300

—

500

—

54.

Westra härads ...............................................

700

8)

—

—

55.

Östra härads ..................................................

1,200

—

—

56.

östbo och Westbo härads...........................

2,100

9)

—

—

57.

Tveta, Wista och Mo härads.....................

1,200

---

—

58.

Norra och Södra Wedbo härads ............

1,400

—

--

59.

östra Wärends...............................................

3,000

—

—

—

60.

Vestra Wärends...............................................

2,600

—

—

61.

Sun ner bo härads ...........................................

1,100

10)

-—

62.

Norra och Södra Tjusts härads..................

2,000

800

—

63.

Aspelands och Handbörds härads............

2,400

—

—

64.

Sevedes och Tunaläns .................................

1,600

—

---

—

65.

Norra Möre och Stranda härads ............

1,200

“)

—

66.

Södra Möre härads ......................................

2,700

12)

—

—

67.

Ölands ...............................................................

2,400

—

—

68.

FJalmstads, Höks och Tönnersjö härads

1,100

13)

—

—

69.

Arstads, Faurås och Himble härads.........

2,000

—

—

70.

Wiske och Tjäre härads..............................

1,800

M)

—-—

—

71.

Askims, Vestra och Östra Hisings samt

Säfvedals härads ......................................

1,800

—

—

72.

Inlands.............................................................

1,900

—

400

—

73.

Orousts och Tjörns......................................

200

16)

——

—

74.

Norrvikens ......................................................

1,700

16)

——

—

Transport

46,300

—

1,700

—-

8) Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

9) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

10) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
n) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

12) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

13) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

14) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

l5i Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

18) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

16

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

j Tjenstgörings-penningar.

Förvaltnings-jl kostnadsbidrag.

1

Transport

46,300

_

1,700

i

1

75.

Surmervikens..................................................

1,700

1.7)

—

76.

Marks, Wedens och Bollebyggds härads

3,500

—

J--

•-

77.

Flundre, Wäne och Bjerke härads .........

Kinds och Red vägs härads ...

1,400

—

-4—

78.

2,900

—

—

79.

Wättle, Ale och Kullings härads ........

1,400

18)

—

—

80.

As och Gäseneds härads..................

800

19)

—

—

81.

Nordals, Sundals och Walbo härads

2,600

—

—

i

82.

Tössbo och Wedbo härads .....................

1,300

20 \

—.—

i

83.

84.

Ase, Wiste, Barne och Laske härads......

Kinnefjerdings, Kinnc och Kållands hä-

1,500

21)

—

rads..........................................................

1,500

—

—

_ 1

85.

Skånings, Wilske och Walle härads........

1,800

—

--

- ;

86.

Gudhems och Kåkinds härads ,.

1,500

—

—

--

87.

Wartofta och Frökinds härads......

1,900

—

--j

88.

Norra Wadsbo ...................................

1,400

—

—

- !

89.

Södra Wadsbo...............................................

1,200

22)

—.—

— ;

För

Summa

domsagor under Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge.

72,700

1,700

90.

Listers härads ..........................................

1,500

—

—

—

91.

Bräkne härads .............................................

1,300

—

—

92.

östra härads ..................................................

1,700

—

—-—

—

93.

Medelstads härads.........................................

2,500

23\

—

—

94.

Ingelstads och Järrestads härads ...........

1,300

24)

_—

—

Transport

8,300 i

—

—- i

—

17) Detta belojjp är minskadt med 800 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan
anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

1S) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

10) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

20) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

21) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

22j Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

23) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

**) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

17

95.

96.

97.

98.

99.

100.

101.

102.

103.

104.

Transport

Willands och östra Göinge härads........

Allbo och Gärds härads............................

Vestra Göinge häracls.................

Norra och Södra Åsbo samt Biäre härads.
......................................................

Skytts och Oxie härads...........................

Färs och Frosta härads .............................

Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads

Luggude härads ...........................................

Bara och Torna härads
Herrestads, Ljunits och Wemmenhögs
härads .................................................

Summa

Tjenstgörings-

penningar.

F örvaltnings-1
kostnadsbidrag. |

8,300

_

2,100

25^

__—

1,600

26^

---

2,100

—

—

2,400

27y

. _

1,500

—

—_

1,700

28)

—_

2,000

29)

—_

1,200

30^

—

1,200

81)

* j

-—

-—

800

32^

—

_

24,900

—..—

—

25) Detta belopp är minskadt med 500
sagan anses öfverstiga förvaltningskosnaderna.

26) Af enahanda grund minskadt med 300 R:dr.

27) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

28) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.
2®) enahanda grund minskadt^med 600 R:dr.

Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

600 R:dr.
800 R:dr.

R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i dom -

. 1

31) Af enahanda grund minskadt med
:I2) Af enahanda grund minskadt med

3:o att, sedan nya lönegleringen trädt i verksamhet, häradshöfdinosom
åtnjuter fullständig ledighet från utöfning af sitt embete,’
skall till vikarien afstå tjenstgönngspenningar, sportler och
förvaltmngskostnadsbidrag för tjenstledighetstiden, såvida ej i
det tall att ledigheten ej öfverstiger sex månader, häradshöfding^,
efter Hofrättens medgifvande, med vikarien träffat aftal
om dennes aflöningsvilkor; samt

4:° att sfsom godtgörelse för den genom löneregleringen uppkommande
minskning i inkomster följande häradshöfdingar tillerkännes
under deras återstående tjenstetid ett personligt årligt
Bth. till Bihsd. Prof. 18*4. 1 Sami. 1 Afä. 5 Käft. 3

lä

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

anslag af statsmedel, nemligen Carl Reinhold Kökeritz 911 riksdaler,
Daniel Fehrman 1,625 riksdaler, John Abraham Tornerhjelm
3,090 riksdaler och Gustaf Adolf Montén 1,526 riksdaler;
och anser Kongl. Maj:t att dessa belopp böra å allmänna Indragningsstaten
uppföras.

I händelse Riksdagen antager detta förslag, vill Kongl. Maj:t på
det sätt ändra Förordningen den 30 November 1855 om expeditionslösen,
att från 1875 års början för Häradsrätterna blifva gällande följande
sportelsatser:

för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre;

» bevis, vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, 1 riksdaler; »

bevis, lagfarts- eller fastebref, 1 riksdaler utan afseende å köpeskillingens
belopp; börande dessa sportelsatser, i händelse af ny lagfartsförordning,
underkastas den jemkning som deraf påkallas;

» bevis, annat, hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår
bevis om inlemnande och inregistrering af bouppteckningar, för hvilka
bevis lösen är 50 öre utan afseende på den behållning som finnes i
boet; kommande lösen för bevis om meddelande af andra och tredje
uppbuden å fast egendom ej att vid Häradsrätten debiteras eller
uppbäras;

» instrument öfver besigtning, värdering m. m., 1 riksdaler för första
arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;

» kallelse å Kronans Ombudsman eller å borgenär i konkursmål, 25 öre;
» protokoll, 1 riksdaler för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;
» resolution, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling,
1 riksdaler;

» stämning, offentlig, 75 öre;

» » annan, 1 riksdaler;

detta allt under förutsättning att nedsättning af sportelsats utaf Riksdagen
utjemnas genom en motsvarande utgift för stämpelpapper.

Enligt förestående förslag skulle till häradshöfdingarne i 104 domsagor
utgå

lön med sammanräknadt ........................................................ R:dr 468,000.

tjenstgöringspenningar ...................................................................... » 184,000.

och förvaltningsbidrag ..................................................................... »_9,800.

Summa R:dr 661,800.

Sedan regleringen blifvit till fullo genomförd, skulle, på sätt inhemtas
af en bland handlingarne befintlig uträkning, hvilken dock, oafsedt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8: 19

den anmärkta missräkningen å 100 riksdaler, blott upptager 103 domsagor
och förutsätter någon inkomst af stämpelpapper å vanliga stämningar
samt vederhäftighet-sbevis, statsverkets kostnader utöfver dess inkomster
derigenom ökas med endast 4,193 riksdaler eller, om den 104:de
domsagan inräknas, med 8,893 riksdaler. Härtill kommer ytterligare
kostnad för tillverkning och försäljning af stämpelpapper till högre belopp
än förut. A andra sidan befrias statsverket från utgifvande af
ersättning till häradshöfdingarne för rnistade bötesandelar med 6,022
riksdaler, som ej ingått i omförmälda beräkning, hvarjemte de indragna
boställena, då de för statsverkets räkning på längre tid utarrenderas,
utan tvifvel komma att lemna högre inkomst, än den som häradshöfdmgarne,
enligt komiterades beräkning, af dem hemtat.

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det
Utskott, till hvars handläggning detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt;
Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och
ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Adleroreutz.

20

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

Transsumt af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet
inför Hans May.ts Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Onsdagen den 31 December 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!! Ådlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Ålströmer,

Weidenliielm. _

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
l:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1868, deri Riksdagen
af anförda orsaker anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta undersöka
och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar
förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler
skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon
del afskaflas; .

2:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 12 Maj 1868 med anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida de åt civile embetsoch
tjensteman upplåtna boställen må, i den mån sådant författningsenligt
kunde ega rum, till statsverket indragas, samt att Kongl. Maj:t, efter
vederbörandes hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor och bestämmelser,
som i sammanhang med indragningen lämpligen borde iakttagas;
i anledning af hvilken framställning, för så vidt densamma afser de
åt häradshöfdingarne upplåtna boställen, underdåniga utlåtanden blifvit
afgifna af rikets Hofrätter samt Kammar-kollegium;

3:o. Komiterades för utarbetande af förslag till ny reglering af
häradshöfdingarnes löneförmåner underdåniga skrifvelse den 5 inneva -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 21

rande månad, . hvarmedelst öfverlemnats betänkande med förslag till sådan
reglering jemte tillhörande beräkningar och öfversigter samt de särskilda
meningar, två af komiterade afgifvit;

_ 4:o. Särskilda af Nordmarks, Näs och Gillbergs häradsboer i underdånighet
gjorda ansökningar om Södersysslets domsagas fördelning i
två domsagor, hvilka skulle bestå, den ena af Nordmarks härad samt
den andra af Näs och Gillbergs härader, öfver hvilka ansökningar tillförordnade
domhafvanden i domsagan, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Wermlands län och Svea Hofrätt inkommit med infordrade underdåniga
utlåtanden; äfvensom ofvanbemälde komiterade afgifvit särskildt yttrande
angående erforderlig lönereglering för vederbörande domare för det fall
att Södersysslets domsaga skulle på omförmälda sätt delas.

Hans Excellens anförde härefter följande:

»För häradshöfdingarne utgöres den förnämligaste inkomsten för
närvarande af sportler — — — — — — — — — — än dem, som
häradshöfdingarne enligt komiterades beräkning af dem hemtat.»

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens
Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och föreslagit;
i följd hvaraf till Riksdagen skulle aflåtas nådig
Proposition med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner af den lydelse, bilagan till
detta protokoll utvisar; hvarjemte, i enlighet med StatsRådets
nu uttalade mening, Hans Maj:t Konungen beslöt,
att de personliga årliga anslag af statsmedel, som,
på sätt ofvan förmäles skulle tillerkännas Häradshöfdingarne
Kökeritz, Fehrman, Tornerhjelm och Montén
under deras återstående tjenstetid, borde å allmänna
indragningsstaten uppföras, samt utdrag af protokollet
i denna del öfverlemnas till Finans-departementet, på
det att berörda förhållande må vid förslaget till reglering
af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo
N. Becker.